NUMMER 8, DECEMBER 2010 Sverige – efter regn kommer solsken Även om svensk ekonomi drabbades osedvanligt hårt av den globala recessionen växer den för närvarande snabbare än de flesta jämförbara ekonomier. Avmattningen på viktiga exportmarknader och den starkare kronan i kombination med en omsvängning i lagercykeln lär dock leda till en inbromsning under 2011. Utsikterna för den inhemska ekonomin är dock ljusare och sammantaget lär vi få en ganska stark tillväxt under de närmaste åren. Riksbanken har goda skäl att fortsätta sin räntehöjningscykel och vi tror att reporäntan har uppnått 2,50 procent i slutet av 2011. Svensk ekonomi växer för närvarande snabbare än de flesta jämförbara ekonomier och vi räknar med en BNP tillväxt för helåret 2010 på runt 5,2 procent – en imponerande tillväxttakt! Det finns ett flertal anledningar till Sveriges relativt sett starka position. Som liten och mycket exportberoende ekonomi drabbades Sverige mycket hårt av den globala recessionen – men har också gynnats osedvanligt mycket av den efterföljande uppgången. BNP-tillväxt nedgången, vilket inte var fallet för de flesta andra länder. Men trots den starka återhämtningen är nivån på BNP fortfarande något lägre än toppen före krisen. Tillväxten mattas – men förblir ganska stark Flertalet barometerundersökningar tyder på en mycket stark tillväxt under årets fjärde kvartal. När vi kommer in i 2011 känns det dock rimligt att förvänta sig en avmattning i tillväxten. De stora positiva lagerbidrag, som givit tillväxten ett rejält tillskott i år, kommer att upphöra inom kort när företagens lager når mer normala nivåer. Exporttillväxten borde också mattas under 2011 i och med avmattningen på viktiga exportmarknader och den starkare kronan. BNP och andra nyckeltal Procentuell förändring Källa: Reuters Ecowin Den svenska exportens produktsammansättning, med en stor andel investerings- och varaktiga konsumtionsvaror, har ytterligare förstärkt både upp- och nedgången eftersom det är denna typ av varor som har uppvisat störst fluktuation. Sverige står också ut i och med sina mycket goda offentliga finanser. Statsskulden är låg och de offentliga finanserna kommer sannolikt att uppvisa överskott redan nästa år. Medan de flesta andra industrialiserade länder tvingas spara kan den svenska regeringen bedriva expansiv finanspolitik under 2011 och detta utan att skrämma upp obligationsräntorna. Ytterligare ett skäl till Sveriges starka ställning är att husmarknaden klarade sig i stort sett oskadd genom Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerbidrag* Export Import BNP BNP kalenderkorrigerad Arbetslöshet Sysselsättning Löner (KL) Disponibelinkomster (reala) Sparkvot KPI KPIF Finansiellt sparande offentlig sektor, % av BNP Bytesbalans, % av BNP *Bidrag till BNP-tillväxten 2009 -0.4 1.7 -16.3 -1.7 -13.4 -13.7 -5.3 -5.3 8.3 -2.1 3.4 1.3 12.9 -0.3 1.9 -1.2 7.3 2010p 3.5 2.1 7.6 2.0 10.1 12.3 5.4 5.2 8.4 1.1 2.1 2.0 11.5 1.1 1.9 -0.6 6.3 2011p 3.2 1.1 9.4 0.1 6.1 7.7 3.4 3.5 7.3 2.1 2.6 2.6 10.9 1.9 1.3 0.7 5.7 2012p 2.8 0.6 5.5 0.0 6.8 7.2 2.6 3.0 6.7 1.2 3.0 2.4 10.6 2.0 1.4 1.2 5.8 Källor: SCB, Handelsbanken Capital Markets Utsikterna för den inhemska ekonomin är dock mycket ljusare och sammantaget tror vi på ganska stark tillväxt under de kommande åren. Eftersom det primärt är den exportberoende industrin (där produktivitetstillväxten är mycket hög) som väntas försvagas kommer tillväxten sannolikt att drivas mer av arbetade timmar än av produktivitet. Nettoexporten drar ner tillväxten nästa år Vi räknar med en stor inbromsning i efterfrågan på viktiga exportmarknader som EMU och Storbritannien nästa år, vilket lär få konsekvenser för svensk export. Medan Sverige förblir tungt exponerad mot EMU, är exponeringen gentemot de problemtyngda PIGSländerna (Portugal, Irland, Grekland, Spanien) dock relativt liten. Exportandelen till länder som Tyskland, Österrike och Finland, för vilka vi ser fortsatt god tillväxt, är betydligt större. Likaså är tillväxtutsikterna för de ur ett svenskt perspektiv viktiga skandinaviska länderna också någorlunda bra. negativt bidrag till tillväxten från nettoexporten nästa år och ett svagt positivt bidrag under 2012. Ingen anledning för hushållen att deppa Medan villkoren för exportföretagen förväntas bli sämre framöver finns det all anledning för hushållen att glädja sig. Kombinationen av alltjämt låga räntor, en arbetsmarknad som förbättras i snabb takt, en rekordhög sparkvot och av en expansiv finanspolitik utgör en bördig mylla för konsumtionen. Privat konsumtion BNP fortfarande under tidigare toppnivåer Källa: Reuters Ecowin Källor: Handelsbanken Capital Markets, Reuters Ecowin Vid en första anblick framstår våra exportandelar till snabbt växande utvecklingsländer i allmänhet och Asien i synnerhet som relativt små. Det är emellertid ganska troligt att vår exponering mot dessa marknader är större än vad tillgänglig statistik antyder. En betydande del av svensk varuexport till länder som Tyskland har sannolikt Asien som slutdestination. För export av tjänster saknas dessutom statistik över fördelning av länder och vi finner det troligt att svensk merchanting i utvecklingsländer utgör en betydande andel. Medan exporten har vuxit långsammare än världsmarknaden under det senaste decenniet, tror vi att den växer i linje med marknadstillväxten framöver. Anledningen är primärt den stora andelen investeringsoch varaktiga konsumtionsvaror. Sverige drar nytta av den höga investeringsaktiviteten. Tillväxtmarknaderna fortsätter att investera i en mycket snabb takt och det finns också ett uppdämt investeringsbehov i många OECD-länder. Varaktiga varor, vilka tenderar att vara sen-cykliska, borde också kunna utvecklas starkt. Sammantaget förväntar vi oss en viss inbromsning i exporttillväxten nästa år innan den tar fart igen en bra bit in i 2012. Samtidigt kommer importtillväxten troligen att förbli hög nästa år i och med en fortsatt stark inhemsk efterfrågan. Följaktligen förväntar vi oss ett betydande 2 Fortsatta husprisuppgångar och det senaste årets utveckling på aktiemarknaden har dessutom ökat hushållens förmögenheter. Och medan lönetillväxten i nominella termer har varit mycket låg de senaste åren är utvecklingen i reala termer något bättre i och med den låga inflationen. Det finns alltså ett antal faktorer som talar för en stark hushållskonsumtion de närmaste åren. Hög skuldsättning i kombination med stigande räntor utgör dock ett orosmoln. I ett historiskt perspektiv är hushållens räntebörda dock relativt måttlig. Stark investeringstillväxt – men från låga nivåer Investeringarna drabbades mycket hårt under recessionen på grund av en kombination av en kraftigt minskad efterfrågan, försämrade kreditvillkor och den stora osäkerheten omkring framtiden. Investeringarna har återhämtat sig men är fortfarande på en betydligt lägre nivå än innan krisen. Vi tror att investeringarna kommer att stiga kraftigt framöver – men från mycket låga nivåer. Både produktionen och kapacitetsutnyttjandet växer mycket snabbt för närvarande. Vi är särskilt optimistiska vad gäller bostadsinvesteringarna eftersom både villkoren vad gäller utbud och efterfrågan och de fundamenta som hushållen möter är mycket gynnsamma. Snabb uppgång i kapacitetsutnyttjandet Källa: Reuters Ecowin Snabb förbättring på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden försämrades rejält under recessionen. Från mitten av 2008 till mitten av 2009 föll sysselsättningen med 4 procent. De flesta prognosmakare hade dock förväntat sig en ännu djupare botten. En viktig anledning till att försvagningen inte blev större är att det främst var industrisektorn som drabbades under krisen. Den arbetsintensiva tjänstesektorn klarade sig betydligt bättre. Det ekonomiska uppsvinget har orsakat en snabb förbättring av sysselsättningen. Vi är nu nästan uppe på samma nivåer som uppmättes innan recessionen. Förbättringen är dessutom bred. Sysselsättningen ökar inom både industri- och tjänstesektorerna. Vi räknar med en fortsatt stark sysselsättningstillväxt – speciellt inom bygg- och tjänstesektorerna. Detta i och med de ljusa utsikterna för den inhemska ekonomin och fortsatta reformer (inkomstskattesänkningar och halverad moms på restaurang och catering från 2012). Medan vi tror att arbetskraften kommer att fortsätta stiga de kommande åren lär sysselsättningen stiga betydligt snabbare. Följaktligen räknar vi med att arbetslösheten sjunker under prognosperioden; vi förutspår en nedgång i arbetslösheten till 6,7 procent 2012 vilket är en halv procentenhet lägre än Riksbankens prognos. Redan syns tecken på begynnande arbetskraftsbrist inom vissa sektorer och detta är ett problem som sannolikt kommer att öka framöver. Positiva sysselsättningsplaner Starkare arbetsmarknad Källa: Reuters Ecowin Källa: Reuters Ecowin Sannolikt hade sysselsättningstillväxten utvecklats ännu svagare de senaste åren om det inte vore för regeringens tämligen omfattande reformer. Jobbskatteavdragen, mindre generösa regler för sjukoch arbetslöshetsersättningar, och avdragen för sk hushållsnära tjänster har sannolikt haft en betydande positiv effekt på både arbetskraftsutbud och sysselsättning. I viss utsträckning har troligen det mer generösa regelverket för arbetskraftsinvandring de senaste två åren också haft en positiv inverkan. Vi finner det troligt att de senaste årens reformer har höjt nivån på potentiell BNP. Inflationen förblir under Riksbankens mål Lågt resursutnyttjande och en starkare krona har dämpat inflationen det senaste året och för närvarande är både KPI och KPIF (KPI exklusive räntor på bostadslån) en bra bit under Riksbankens mål på 2 procent. Enhetsarbetskostnaden är en mycket god ledande indikator för den framtida inflationen och den höga produktivitetsutvecklingen och den låga lönetillväxten under 2010 tyder på att inflationen kommer att vara mycket låg de närmaste åren. Även en fortsatt stark krona tyder på detta. 3 Underliggande inflation Stor uppgång i inflationsförväntningarna Källa: Handelsbanken Capital Markets, Reuters Ecowin Källa: Reuters Ecowin Det finns emellertid också faktorer som kommer att utöva ett uppåttryck på inflationen framöver. Vi har räknat med fortsatta måttliga prisuppgångar på olja under prognosperioden. Dåliga skördar på grund av ogynnsamt väder har dessutom orsakat en betydande uppgång i världsmarknadspriset på många matvaror på senare tid. Detta borde börja slå igenom på svensk inflation under 2011. Elpriser är en annan faktor som lär driva upp inflationen inom kort eftersom det kalla vädret och låga vattennivåer har orsakat en brant uppgång i elpriserna på senare tid. Vi förväntar oss fortsatta höjningar med 25bp per möte fram till oktober 2011, då man slår av på höjningstakten. I slutet av 2011 tror vi att reporäntan har hunnit stiga till 2,50 procent. Fram till dess ligger vår reporänteprognos väl i linje med Riksbankens bana. Ett fortsatt dämpat inflationstryck och ett lågt internationellt ränteläge gör dock att vi tror på en lägre räntetopp än de 4 procent som Riksbanken prognostiserar. Snarare tror vi att räntan kommer att toppa på runt 2,75 procent. Anna Råman, +46 8 701 85 40, [email protected] Trots den förväntade uppgången på mat- och energipriser framöver räknar vi med att inflationen matt som KPIF kommer att ligga under 2 procent under hela prognosperioden. Fortsatta Riksbankshöjningar Den starka ekonomiska tillväxten och den snabba förbättringen på arbetsmarknaden har fått Riksbanken att höja reporäntan från 0,25 procent i somras till 1 procent i oktober. En fortsatt snabb återhämtning av den inhemska ekonomin, den snabba förbättringen av arbetsmarknaden, den alltjämt höga utlåningen till hushållen trots en hög skuldsättning samt en stor uppgång i hushållens inflationsförväntningar är definitivt skäl nog för Riksbanken att fortsätta med sin räntehöjningscykel. Ansvarig utgivare Jan Häggström 08-701 10 97 [email protected] Aktuell Ekonomi Ekonomiska sekretariatet, Handelsbanken 106 70 Stockholm Telefon 08-701 10 00. Telefax 08-611 08 69 Prenumeration 350 kr per år genom bankens kontor, bankgiro nr 418-9163 eller per tfn 08-701 12 90. Eftertryck tillåts om källan anges. ISSN 0345-0236. Nummer 4, juli 2010 Denna publikation ges ut av Handelsbanken som en service åt dess kunder. Syftet är att ge allmän information och publikationen kan alltså inte ensam utgöra underlag för investeringsbeslut. Vi anser att de källor och bearbetningsmetoder vi använt oss av vid utarbetandet av analyser och prognoser är tillförlitliga. Vi påtar oss dock inget ansvar för riktigheten eller fullständigheten i prognoser eller analyser eller för eventuella brister i källmaterialet. Handelsbanken svarar inte för förluster som kan tänkas uppkomma genom att någon följer vad som sagts i denna publikation eller använder sig av däri lämnade uppgifter. 4