Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition • Bakgrund • Det finanspolitiska ramverket • Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: ¾ Litet underskott i de offentliga finanserna, ca 1,0% av BNP; ¾ BNP tillbaka på förkrisnivån redan 2010. Förloppet mycket olikt krisen 1991-93: 4 Tillväxt och arbetslöshet Per cent Per cent 12 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0 -2 -2 -4 -6 1970 1974 1978 1982 Tillväxt (Sverige) Tillväxt (OECD) Arbetslöshet (Sverige) Arbetslöshet (OECD) 1986 1990 1994 1998 5 -4 -6 2002 2006 2010 2014 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: ¾ Måttlig försvagning av budgetsaldot; ¾ Litet underskott i de offentliga finanserna på ~1,0%; ¾ BNP tillbaka på förkrisnivån redan 2010. Förloppet mycket olikt krisen 1991-93. Några förklaringar till att Sverige klarade den senaste krisen så bra: ¾ Viktiga strukturreformer har genomförts; 6 Relativ BNP per capita 130% 120% SE/OECD (Tidigare) 110% SE/EU15 100% 90% 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Struktureformer har genomförts Skattereformen 1990/91; Mandatperioderna förlängdes från 3 till 4 år; Delegering av penningpolitiken till en självständig Riksbank med inflationsmål. Kraftig depreciering då kronan släpptes fri 1992; Medlemsskap i EU 1995; Hårdhänt budgetkonsolidering (1993-1998, ~ 11% av BNP); Ett nytt avgiftsbestämt pensionssystemet infördes (1994-2001); Reformerat löneförhandlingssystem; Skärpt konkurrenslagstiftning, avreglering och privatisering av järnvägar, telekom, taxi, skola, post, el; Ett nytt finanspolitiskt ramverk. 8 Relativ BNP per capita 130% 120% SE/OECD (Tidigare) 110% SE/EU15 100% 90% 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: ¾ Måttlig försvagning av budgetsaldot; ¾ Litet underskott i de offentliga finanserna på ~1,0%; ¾ BNP tillbaka på förkrisnivån redan 2010. Förloppet mycket olikt krisen 1991-93. Några förklaringar till att Sverige klarade den senaste krisen så bra: ¾ Viktiga strukturreformer har genomförts; ¾ Inga strukturella obalanser - inga inhemska förstärkningsmekanismer; ¾ Regeringen stimulerade efterfrågan genom sänkta skatter, vilket var möjligt pga att ¾ Ett väl fungerande finanspolitiskt ramverk har gett regeringar stöd för en statsfinansiellt hållbar politik. Det gjorde budgeten stark före krisen. 10 Högre BNP-tillväxt Årlig procentuell förändring 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0 -2 -2 Medel, 1971-1992: 1,8 Medel, 1995-2014: 2,5 -4 -4 -6 -6 -8 -8 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Källa: OECD 11 Finansiellt sparande, offentlig sektor Procent av BNP Procent av BNP 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0 -2 -2 -4 -4 -6 -6 -8 -10 -12 1970 Finansiellt sparande -8 Genomsnitt 2000–2015 -10 -12 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Brutto- och nettoskuld i offentlig sektor Procent av BNP 100 80 60 40 Bruttoskuld 20 Nettoskuld 0 -20 -40 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Det finanspolitiska ramverket 14 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en ”top down”-process (både beredning i regeringen och beslut i riksdagen); 15 16 Italien Sverige Grekland Irland Belgien Spanien Portugal Luxemburg Danmark Nederländerna Tyskland Storbritannien Frankrike Strukturellt index över budgetsprocessens styrka 1992 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Index över finanspolitiska regelverk 1993–2013 4,5 4,5 3,5 3,5 2013 2003 1993 17 MT SI RO IT CZ BE FI CY LT EL HU AT NL EE HR UK DK PL LU -1,5 PT -1,5 BG -0,5 SE -0,5 LV 0,5 SK 0,5 IE 1,5 ES 1,5 DE 2,5 FR 2,5 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en ”top down”-process (både beredning i regeringen och beslut i riksdagen); Ett statligt utgiftstak som beslutas av riksdagen 3 år i förväg; 18 Utgiftstaket 1997–2019 Procent av potentiell BNP Procent av potentiell BNP 33 33 32 32 31 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 1997 26 1999 2001 2003 2005 2007 19 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en ”top down”-process (både beredning i regeringen och beslut i riksdagen); Ett statligt utgiftstak som beslutas av riksdagen 3 år i förväg; Ett balanskrav på kommunernas budgetar; EU:s finanspolitiska regler; Ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande på 1% av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln, det s k överskottsmålet; Sedan 2007 finns ett finanspolitiskt råd. OBS! Styrkan i detta ramverk beror på den politiska viljan att respektera det ... 20 Varför behövs ett ramverk? För att bygga in erfarenheterna av 90-talskrisen i det politiska beslutsfattandet; Sparandet tenderar att bli systematiskt lägre än vad som är önskvärt (“deficit bias”): - Satsar för mycket i konjunkturuppgångar; högkonjunktur och sparar för lite i - Informationsproblem (t.ex. ogrundad optimism om framtida tillväxt); - Vältrar över kostnader på framtida generationer; - Allmänningens tragedi (läs K-O Feldt!); - Otåliga väljare och politiker tenderar att bortse från långsiktiga statsfinansiella konsekvenser av beslut. Behöver påminnas! Ramverket utgör ett stöd för regering och riksdag att fatta beslut som även är offentlig-finansiellt hållbara på sikt. 21 Finanspolitiska rådet 22 Rådets bakgrund Teoretiska överväganden snarare än akuta problem; Utredning 2002 av vilka krav på finanspolitiken som ett införande av euron skulle innebära; Positiva reaktioner från de borgerliga partierna (Anders Borg); Negativa reaktioner 2007 från socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet… …Men i maj 2011 nådde Alliansregeringen en överenskommelse med socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet om rådet. Efter krisen 2008/2009 har det vuxit fram en konsensus om att finanspolitiska råd behövs som komplement till regler. 23 Organisation Bildades 2007; En myndighet under regeringen; Sex ledamöter: ¾ 4 akademiker; ¾ 2 med erfarenhet av praktisk ekonomisk politik; Kompletterande verksamhet till vanliga jobb (främst akademiska positioner); Litet kansli: 5 personer; Årlig budget på ca 9 mkr; Rutiner för att skydda rådets självständighet, såsom att rådet självt föreslår sina medlemmar till regeringen. 24 Riksdagen Regeringen 349 ledamöter 24 ministrar Finansutskottet 17 ledamöter Finans-dep Riksbanken 400 medarbetare Riksrevisionen 300 medarbetare Finanspolitiska rådet Rådet 6 medlemmar Ordf: John Hassler Myndigheten/ kansliet 5 medarbetare 470 medarbetare KI 60 medarbetare ESV 160 medarbetare Finanspolitiska rådets arbetsuppgifter 1. Fokus på ex post utvärdering av regeringens politik, men vi gör även bedömningar av vad olika slags politik kan få för konsekvenser; 2. Utvärdera om finanspolitiken uppfyller sina mål: ¾ Långsiktiga hållbarhet; ¾ Överskottsmålet; ¾ Utgiftstaken; ¾ Stabiliseringspolitiska aspekter. 3. Utvärdera om utvecklingen ligger i linje med sund hållbar tillväxt och en hållbar hög sysselsättning; 4. Granska tydligheten i statsbudgeten och de motiveringar för olika politiska åtgärder som regeringen presenterar; 5. Analysera effekterna av finanspolitiken på välfärdens fördelning; 6. Bidra till en bättre ekonomisk-politiska diskussionen i allmänhet. 26 Tack för ordet!