Tall eller gran
Tall eller gran? Åtgärdsprogram för ökad skogskunskap bland barn och ungdomar Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Kustens region 2013 FFCS certifieringskriterium 25 Uppdaterad 6.2.2013, Nina Jungell, Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, Kustens region Innehåll 1 Bakgrund ...................................................................................................................... 2 1.1 Syfte med skolsamarbete – certifieringskriterium 25 ............................................................. 2 1.2 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, Kustens region ..................................................... 3 1.3 Uppdatering av åtgärdsprogrammet....................................................................................... 3 1.4 Vad tänker barn och ungdomar om skogsbranschen? ............................................................ 4 1.5 Vad lär sig barn och unga om skog under skoltiden?.............................................................. 6 1.5.1 Skogen i förskoleundervisningen ........................................................................................... 6 1.5.2 Skogen i grundundervisningen ............................................................................................... 6 1.5.3 Skogen i andra stadiets undervisning ..................................................................................... 7 1.6 2 Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och praktik .................................................................. 7 Plan för skolsamarbete år 2013 ................................................................................... 9 2.1 Plan för verksamheten i Österbotten år 2013......................................................................... 9 2.2 Plan för verksamheten på Sydkusten år 2013 ....................................................................... 13 3 Skolsamarbete under år 2012 .....................................................................................17 4 Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla .......................................................................18 5 4.1 Kouluyhteistyön suunnitelma pääkaupunkiseudulle vuodelle 2013 .................................... 18 4.2 Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla 2012........................................................................... 18 Sammanställning.........................................................................................................19 1 1 Bakgrund Finland är ett land rikt på skog. Skogarna har en stor betydelse för vårt samhälle i form av råvara men även som erbjudare av naturupplevelser, kultur och mångbruk. Uppskattningsvis var sjätte grundskolelev kommer att bli någon gång under sitt liv att vara skogsägare. Skogslandskapet utgör dessutom en stor del av vårt lands ansikte utåt mot omvärlden. Därför är det viktigt att finländska barn och unga känner till skogsnaturen, skogsbruket och skogsindustrin. I Finland har kunskaperna om skog och skogsbruk traditionellt gått från generation till generation. Nu då skogskunskaper inte alltid finns hemma får skolorna ett allt större ansvar för att öka skogskunskap och skogsfärdigheter hos barn och unga. Skolorna hinner dock inte alltid ensamma fostra barnen med sådan skogskunskap som förutsätts finnas. Därför bör även de som jobbar inom skogsbruket ta sitt ansvar för kommande generationers skogskunskap. Vårt skogsbruk behöver också framledes kunniga skogsägare och yrkeskunnig skogsarbetskraft som uthålligt sköter skogen samt konsumenter som uppskattar träprodukter. 1.1 Syfte med skolsamarbete – certifieringskriterium 25 Huvuddelen av våra skogar, sammanlagt cirka 95 %, omfattas av Finlands skogscertifiering FFCS (Finnish Forest Certification System). Finlands skogscertifiering hör till det europeiska PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes). Skogscertifieringen har förverkligats sedan år 1999, då de första kriterierna om god skogsvård kom i kraft. Skogscertifieringens kriterier granskas med fem års mellanrum. Under år 2011 tas uppdaterade kriterier i bruk. Med skogscertifiering avses att det finns ett bevis på att man för en produkt använt råmaterial som är från en väl vårdad skog. Det betyder att skogsvården är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Indikatorer för socialt hållbart skogsbruk är bland annat delaktighet, arbetslivets utveckling, bevarande av landskap och skogarnas mångbruk. Även kriterium 25 om främjande av barns och ungdomars skogskunskap är ett socialt kriterium (bild 1). Kriteriet, som tillkom år 2005, förstärker den socialt hållbara utvecklingen inom finländskt skogsbruk. I enhetlighet med kriterium 25 ska ett åtgärdsprogram uppgöras för varje region inom Finlands skogscentral. Åtgärdsprogrammen ska innehålla en plan för ökande av barns och ungas skogskunskaper. Centrala målgrupper är barn och ungdom i förskolstadiet och i grundskolan samt även lärare, vilka förmedlar skogs- och naturkunskap till större elevgrupper. Åtgärdsprogrammen ska sammanställas på skogcentralens initiativ men i samarbete med andra betydande skogsbruksaktörer samt parter som representerar bland annat utbildning. Målet med åtgärdsprogrammen är att samla ihop goda verksamhetsmodeller och göra en plan över deras förverkligande och utveckling framöver. De enskilda aktörernas verksamhet utgör grunden för åtgärdsprogrammet men tillsammans kan man ytterligare utveckla och koordinera verksamheten. 2 Rubrik Kriterium Indikatorer (mätare) Kriterium 25: Barns och ungdomars kunskaper om skog främjas I området finns det ett åtgärdsprogram som är a´jour med tiden, med vilket man främjar barn och ungdomars kunskaper som skog. Kriteriet tillämpas inte vid certifiering på skogsvårdsföreningsnivå. På initiativ av Finlands skogscentral granskar de viktigaste aktörerna inom skogsbranschen i området62) tillsammans med dem som ansvarar för skolsamarbetet och den skogliga utbildningen åtgärdsprogrammet inom ett år efter att certifikat justerats. I genomförandet av åtgärdsprogrammet strävar man efter samarbete också med andra i området som är intresserade av frågan. Åtgärdsprogrammet innehåller en plan om - utökande av barnens och ungdomarnas kunskaper om skogsnatur, skogsvård och skogsbruk - arrangerandet av praktikplatser och inlärning i arbetet för dem som söker sig till skogsbranschen och för dem som redan studerar. I åtgärdsprogrammet anges målen och genomförandet följs upp årligen. Förklaringar 62) De viktigaste aktörerna inom skogsbranschen i området och som avses i kriteriet är bl.a. Skogscentralen, Forststyrelsen, skogsvårdsföreningarna, skogsägarnas förbund och virkesanskaffningsorganisationer samt företagaroch arbetstagarförbund. Bild 1. FFCS 1002-2009 standardens kriterium 25. 1.2 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, Kustens region Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, Kustens region består av de tvåspråkiga kustregionerna i Nyland, Åboland och Österbotten. Avstånden är långa både inom landskapen och mellan landskapen. Inom området finns typisk landsbygd små städer, men också huvudstadsregionen. Inom huvudstadsregionen är utmaningen att nå eleverna ofta mycket större än på landsbygden. Ett särdrag på Kustens region är tvåspråkigheten. Organisationerna samarbetar med både svensk- och finskspråkiga skolor. 1.3 Uppdatering av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet för Kustens region består av tre delar. Detta beror på områdets struktur. Ett skilt program görs upp för huvudstadsregionen. Programmet är en sammanställning av de åtgärder och den uppföljning som görs inom Samarbetsgruppen för huvudstadsregionen (Pääkaupunkiseudun yhteistyöryhmä) vid ett årligt möte. Finska forstföreningen sammankallar mötet där skogsindustrin, Tapio, 4H, Skogsforskningsinstitutet, Finlands skogscentral (Kustens region), lärarrepresentanter och WWF deltar. Huvudstadsområdets åtgärdsprogram finns som ett skilt dokument på finska. Kustens regionenhet koordinerar uppdateringen av åtgärdsprogrammen för resterande delar av sitt verksamhetsområde. Åtgärdsprogrammen för Österbotten och Sydkusten görs i skilda arbetsgrupper. Båda programmen görs på svenska. Uppföljningen av åtgärdsprogrammen för Österbotten och Sydkusten sker vid årligen återkommande möten (ett i Österbotten, ett på Sydkusten). Varje medverkande organisation rapporterar sin 3 verksamhet för det aktuella året till Skogscentralen vid årsskiftet. Skogscentralen sammankallar därefter alla parter till ett möte för genomgång av det gångna året och planering av verksamhetens målsättningar för följande år. Skogscentralen rapporterar om uppföljningen av programmet till certifieringskommittén. Det är också viktigt att åtgärderna noteras i respektive organisations verksamhetsrapporter. 1.4 Vad tänker barn och ungdomar om skogsbranschen? Finska Forstföreningen och Metsäteollisuus ry lät år 2012 göra en undersökning gällande skogsbranschens dragningskraft (Tuhansien mahdollisuuksien metsäala – Tutkimus metsäalan vetovoimasta). I undersökningen deltog beslutsfattare, representanter för företag och läroanstalter samt unga vuxna. De unga utgjordes av 538 personer i åldern 18-30 år, av dessa studerade drygt 30 % inom skogsbranschen. Följande resultat sammanfattar undersökningen: Skogsbranschen är internationell och viktig för Finlands framtid. Skogsbranschen förenar tankearbete med närhet till naturen och möjligheter att påverka världens framtid. Skogsbranschens ”ansiktet utåt” har dominerats av nyheter om nedläggningar av fabriker och uppsägningar. Ungdomar som studerar i andra branscher föreställer sig att skogliga yrken utgörs av skogshuggare, pappersgubbar och medelålders businessmän. De anser inte heller att skogsbranschen är speciellt människonära. För att öka skogsbranschens dragningskraft bör vi återskapa tron på framtiden. De unga uppskattar följande i arbetslivet: bra atmosfär på arbetsplatsen, arbetshälsa, mångsidighet och möjlighet att påverka sina egna arbetsuppgifter. Bra lön är viktigt enligt 84 %. 51 % anser att skogsbranschen bjuder en bra inkomstnivå. Google är den viktigaste källan till information om yrken och utbildningar. Lärare och studiehandledare konsulteras mer sällan. Vi som förmedlar kunskap om skog och skogliga yrken bör minnas att ha en positiv och energisk framtoning. Vi ska berätta mångsidigt om olika möjligheter inom skogsbranschen; där jobbar både kvinnor och män i alla åldrar och alla har inte nödvändigtvis en skoglig utbildning. Vi ska skapa framtidtro på ett ärligt sätt. PRAO-elever, sommarjobbare och praktikanter som får sin första inblick i skogsbranschen ska vi ta hand om väl. Ekonomiska informationsbyrån (Taloudellinen Tiedotustoimisto, TAT) har sedan 1980-talet undersökt de ungas åsikter om arbete, industri och andra aktuella frågor i undersökningen Unga och yrkesval (Nuoret ja ammattivalinta). I TAT:s ungdomsundersökning år 2010 intervjuades drygt 2 449 finländska unga (ej Åland). De intervjuade gick i grundskolans sjunde klass till gymnasiets andra klass. I en av uppgifterna skulle de unga välja den av sex bildalternativ som bäst representerar deras syn på ett bra arbetsliv. En del av resultatet ses i bild 2 nedan. Den bild som visar en planta som växer upp ur mullen, vilken påminner mycket om de bilder skogsbranschen ofta använder i sin marknadsföring, var den bild som attraherade den minsta skaran unga (endast 6 % valde denna som första alternativ). Bilden på en dator i skogslandskap, vilken bättre illustrerar skogsbranschen, valdes av 16 % av de intervjuade och var således tredje populärast. Det som de unga beskrev sig lockade av i de två skogsrelaterade bilderna var till exempel harmoni, distansarbete, naturskydd, kombinationen mellan natur och teknologi samt en hållbar livsstil, att få skapa något nytt med händerna och balans mellan arbete och fritid. 4 Bild 2. Av sex möjliga alternativ valde 28 % av de intervjuade bilden längst till vänster som den bild som bäst representerar ett bra arbetsliv. Denna bild var därmed det populäraste valet. Bilden i mitten valdes av 16 % av de tillfrågade och var således tredje populärast. Bilden längst till höger var minst populär och valdes endast av 6 % av de unga. Enligt de unga ska ett bra jobb erbjuda frihet, mångsidighet, en harmonisk arbetsplats samt balans mellan arbete och fritid. De vanligaste orosmomenten var arbetslöshet (23 %), lönen (19 %), att man inte ska orka med stressen (15 %) samt att man ska välja fel bransch (10 %). Ansvar, kunskap och risken för att göra fel verkar inte oroa så många av de unga. Finska Forstföreningen har också undersökt barns och ungdomars skogsattityder och kunskaper genom intervjuer i Skogsbarometern för barn och unga (Lasten ja nuorten metsäbarometri). Den senaste gjordes år 2006. I undersökningen intervjuades drygt 1000 barn och ungdomar i åldern 6-18 på olika håll i Finland. Undersökningen visar att de unga ser skogen som avslappnande och stressfri. De tror dock att skogen kommer att betyda mer för dem då de är äldre, just nu lockar vänner, hobbyn och stadslivet de unga mer. De unga anser nämligen att skogen är ett ställe där man är ensam, inte en plats för socialt umgänge. Detta faktum blir tydligt i bild 3 nedan, som illustrerar hur de unga ser på skogsbranschen: en skogshuggare fäller träd, ensam mitt i skogen. Denna image står i stor kontrast till det sociala umgänge de unga önskar sig av sitt framtida jobb. Bild 3. De ungas bild av jobb inom skogsbranschen: En ensam skogshuggare som fäller träd mitt i skogen. 5 1.5 Vad lär sig barn och unga om skog under skoltiden? Finska Forstföreningen undersökte år 2007 dagislärares, klasslärares samt biologi- och geografilärares skogskunskaper och attityder i Lärarbarometern (Opettajabarometri). Totalt 470 lärare deltog i undersökningen. Lärarna uppgav att undervisningens tyngdpunkt låg på ämnen som skogsnatur, skogliga produkter och rekreation. Skogsundervisningen i skolorna sker till en allt större del inomhus och utfärderna till skogs minskar. Undantaget är dagislärarna, som oftare undervisar skogsteman utomhus än inomhus. Den mest centrala normen som styr skolornas verksamhet är utbildningsstyrelsens läroplansgrunder. De nyaste grunderna är från år 2004. Under år 2013 kommer läroämnena att börja revideras och 2016 kommer en ny läroplan att tas i bruk. De lokala läroplanerna görs upp på basis av läroplansgrunderna. Utbildningsanordnaren, i de flesta fall kommunen, ansvarar för uppgörandet av den lokala läroplanen. Den lokala läroplanen består ofta av en del som följs av alla skolor i kommunen och skolspecifika delar som skolorna själva utarbetar. I grunderna för läroplanerna betonas vikten av att integrera olika läroämnen inom samma tema. Även om skogen behandlas i undervisningen inom ämnena miljö- och naturkunskap, biologi och geografi, erbjuder skogen som allmänt tema också mycket stimulans för andra läroämnen. I skogen finns ypperliga möjligheter för till exempel matematiska och tekniska övningar, fysikaliska och kemiska observationer, språkinlärning, konstutövande, historiska tillbakablickar och gymnastik. 1.5.1 Skogen i förskoleundervisningen Målet för förskoleundervisningen i natur- och miljökunskap är att barnen lär sig att förstå och uppskatta naturen och den av människan skapade miljön. Barnen lär sig även förstå hur de egna handlingarna påverkar närmiljön. Miljöstudierna är problemcentrerade och utforskande, där utgångspunkten är olika frågor, företeelser och händelser i anslutning till miljön. Vissa daghem har personal som skolats till Skogsmulleledare och daghemmen får därmed bedriva Skogsmulleverksamhet. 1.5.2 Skogen i grundundervisningen För barn i årskurs 1-4 ingår teman skog och miljö i ämnet miljö- och naturkunskap. Detta är en integrerad ämnesgrupp sammansatt av biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar dessutom principerna för hållbar utveckling. Målet för undervisningen är bland annat att eleven skall lära sig att förstå naturen och kulturmiljön. Undervisningen är inriktad på erfarenheter och upplevelser och ska utveckla ett positivt förhållande till natur och miljö. Centrala innehåll i undervisningen där skogen behandlas är till exempel organismer, livsmiljöer samt den egna närmiljön. Barn i årskurs 5-6 läser biologi och geografi som ett sammansatt ämne. Däri integreras även hälsokunskap. Undervisningen i biologi och geografi skall betona ansvar, naturskydd, vård av livsmiljöer samt en hållbar livsstil. Bland annat skogsfrågor och forskande undervisning utomhus betonas. Eleverna ska lära sig känna igen olika arter samt att röra sig i, undersöka och iaktta naturen. Även allemansrätten, skogsbruk samt livsmiljöer såsom skogar och myrar tas upp. I årskurs 7-9 särskiljs ämnena biologi och geografi. Inom biologiundervisningen läggs fokus bland annat på ekologi, växelverkan mellan människan och naturen samt människans ansvar för naturskydd. Till undervisningen hör skogens och vattnens ekosystem, att bekanta sig 6 med skogsvård samt naturens mångfald. I slutbedömningen borde eleven bland annat kunna namnge och beskriva skogstyperna och redogöra för grunderna i skogsvård. De ska även kunna beskriva naturens mångfald och förklara dess betydelse för den ekologiska hållbarheten samt känner till principerna för hållbar användning av skogarna. Inom geografiundervisningen ska eleven bland annat lära sig tolka och använda geografiska informationsmaterial som kartor, temakartor och flygbilder. I årskurserna 7-9 finns möjligheter för eleverna att studera tillvalsämnen enligt eget val. Utbudet varierar mellan skolor men skogs- och lantbruksrelaterade tillvalsämnen är numera rätt sällsynta. Naturrelaterade tillvalsämnen är antagligen något vanligare. Vissa skolor erbjuder även jakt som tillval. Elever i årskurs 7-9 kan delta i Skogsnöten, en riksomfattande kunskaps- och färdighetstävling ordnad av Finska Forstföreningen samt Biologi- och geografilärarnas förbund. Skogsnötens uppgifter berör skogsbiologi, skogsbruk, skogsindustri och miljöfrågor. År 2011 firar Skogsnöten sitt 30-års jubileum. 1.5.3 Skogen i andra stadiets undervisning Efter grundskolan är det möjligt att fortsätta till utbildning på andra stadiet, antingen till yrkesutbildning med avsikt att avlägga yrkesinriktad grundexamen eller till ett allmänbildande gymnasium där eleven avslutar sina studier med att avlägga studentexamen. Syftet med gymnasieundervisningen i biologi är att den studerande skall förstå hur den organiska världen är uppbyggd och hur den fungerar. Det är viktigt att inse hur människan genom sin verksamhet påverkar miljön. I gymnasiet finns två obligatoriska biologikurser, varav den första (Organismernas värld) omfattar teman såsom livsmiljöer, arternas mångfald, ekosystem samt arternas utbredning. Utbudet av tillvalskurser kan variera mellan gymnasier. En av de möjliga kurserna är Miljöekologi, där man noggrannare behandlar ekologi, biodiversitet och miljöproblem. Undervisningen i geografi skall hjälpa de studerande att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och ge dem en inblick i hur problemen kan lösas. Det finns två obligatoriska geografikurser och båda tangerar skogar på ett eller annat sätt. Den första kursen (Den blå planeten) tar upp teman som vattnets kretslopp och växtzoner medan den andra kursen (En gemensam värld) omfattar skogarna som en naturresurs och hållbar skogshushållning. En av de fördjupade kurserna (Riskernas värld) presenterar bland annat miljöproblem, exploatering av naturen, utarmning av biodiversiteten samt tillgången till rent vatten för eleverna. Möjligheterna till yrkesutbildning inom skog och natur är flera. Yrkesutbildningen leder till yrkesinriktade grundexamina. Det är möjligt att söka till yrkesinriktad grundutbildning också efter gymnasiet. Förutom genom utbildning vid en läroanstalt kan man skaffa sig yrkesskicklighet också genom läroavtalsutbildning. Hela den yrkesinriktade utbildningen ska bli treårig. I examina ingår minst ett halvt års avsnitt med inlärning i arbetet och yrkesprov är på kommande. De studerande avlägger dessa vid skogsorganisationer. 1.6 Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och praktik Att bekanta sig med arbetslivet eller PRAO är en del av skolans fördelning av arbetslivskunskap. Målet är att presentera olika yrken och arbetsmiljöer för eleverna. Under PRAO-perioden bekantar sig eleverna under ledning med verksamheten hos företag och arbetssamfund. Periodens längd varierar från ett par dagar till två veckor, oftast på nionde 7 klassen. För såväl företaget som för skolan är PRAO möjlighet till kontinuerlig kontakt mellan skola och företag. För lärare och studiehandledare innebär PRAO möjligheter att göra undervisningen i olika ämnen mer levande och den ger viktiga arbetslivskontakter. I yrkesskolor och yrkeshögskolor kan en del av den examensinriktade undervisningen ges på arbetsplatsen. Målet för praktiken är att under ledning fördjupa den studerande i, med tanke på yrkesutbildningen, centrala praktiska arbetsuppgifter samt tillämpning av kunskaper och färdigheter i arbetslivet. I praktiken innebär detta ett ökat samarbete mellan läroanstalter och arbetslivet. Läroanstalternas roll som inskolare av arbetsplatsansvariga ökar. Material om inlärning i arbete finns på finska på adressen www.edu.fi/tonet. 8 2 Plan för skolsamarbete år 2013 2.1 Plan för verksamheten i Österbotten år 2013 Möte om certifieringskriterium 25 den 16 januari 2013, Finlands skogscentral, Kustens region, Vasa. Närvarande: Jan Slotte, Skogsvårdsföreningen Österbotten Henrik Östman, Yrkesakademin i Österbotten Harriet Sundholm, Finlands svenska 4H Nina Överholm, Terranova Raija Rintakallio, Vaasan 4H-piiri Emilia Kotiaho, Vaasan 4H-piiri Leif Bengs, MetsäGroup Nina Jungell, Finlands skogscentral, Kusten Inbjudan till medverkande har även gjorts till andra parter. Även de parter som inte deltog i mötet bedriver verksamhet för ökande av barns och ungas skogskunskaper. Det grundläggande arbetet i skogsundervisningen sker i skolorna enligt läroplanen (se avsnitt 1.5). De åtgärder som nämns i detta avsnitt utgör tilläggsåtgärder för ökad skogskunskap hos barn och unga. Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, Kustens region Finlands skogscentral. Offentliga tjänster, främjar hållbart skogsbruk inom den tvåspråkiga kustregionen i Österbotten, Åboland och Nyland. Verksamheten omfattar finansiering och granskning, främjande av skogsbruk och insamling av skogsdata. Utbildning och rådgivning är centrala tjänster. Plan för år 2013 Delta i ordnandet av Skogsnöten PRAO och praktikanter, slutarbeten PRAO-elevernas program organiseras med fördel så att även andra skogliga organisationer involveras. Förhoppning finns om att öka antalet PRAO-elever genom direkt marknadsföring i viss utsträckning. Grupper av skogs- och lantbruksstuderanden Skogscentralen tar emot grupper från skogs- och lantbrukslinjer vid olika skolor. Skogsdag för lärarstuderanden Vid pedagogiska fakulteten i Vasa utbildas klasslärare och ämneslärare. Skogscentralen ordnar ett par skogsdagar för de studerande i samarbete med andra skogliga aktörer. Samarbete med 4H Skogscentralen samarbetar med 4H kring skogsfärdighetstävlingar, distriktsmästerskap och distriktsläger. Skogscentralen producerar text till 4H-Bladet. Planer finns kring skapande av ett utbildningspaket med temat skog som 4H-ledarna kan använda. Arrangera skogsdagar för skolelever I samarbete med andra organisationer arrangeras skogsdagar, i första hand koncentrerade till förutbestämda datum i ett par kommuner (2013: Vasa). Förutsätter extern finansiering. 9 Metsä Group, Metsäliitto virkesanskaffning Metsä Group är en internationell skogsindustrikoncern som har verksamhet i cirka 30 länder. Metsäliitto virkesansanskaffning är koncernens skogsavdelning i Finland. Koncernens fem affärsområden är virkesanskaffning, träproduktindustri, massatillverkning, kartong- och pappersproduktion samt mjukpapperstillverkning. Plan för år 2013 Skogsbesök Metsäliitto ställer gärna upp ifall skolor tar kontakt och vill ha information. Exkursioner till gallringsytor med mera erbjuds speciellt närliggande skolor. Prao-elever och praktikanter, möjlighet till slutarbeten Samarbete i samband med Skogsnöten Naturcentrum Terranova Terranova – Kvarkens naturcentrum i Vasa är Österbottens museums och Forststyrelsens gemensamma utställning. Terranova – Kvarkens naturcentrum hör till den kedja av 22 naturcentra med kundtjänst som Forststyrelsen upprätthåller i Finland. Huvudtemat i Terranova är landhöjningen och Kvarkens natur. Plan för år 2013 Besök vid museet Guidade turer för grupper av alla åldrar. Utflykter Guidade utflykter för grupper av alla åldrar, även världsarvspedagogik. Naturfilmer Det finns en stor mängd filmer man kan visa, antingen i Terranova eller i skolorna (www.naturefilmnet.fi). Därtill kan klasser själva göra filmer under Terranovas ledning. Suomen luonnonpäivä Nytt evenemang som ordnas i augusti för hela familjen Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsvårdsföreningarnas huvudsakliga syfte är att hjälpa skogsägaren att nå de mål som han eller hon har uppställt för skötseln och användningen av sin skog. Föreningarna planerar och utför skogsvårdsarbeten i privatskogar, sköter om olika åtgärder i anknytning till virkesförsäljning och ger råd i förvaltandet av skogsegendom. Skogsvårdsföreningarna bevakar och försvarar också skogsägarnas intressen. Varje skogsägare som betalar skogsvårdsavgift är medlem i Skogsvårdsföreningen och har tillgång till föreningens fackmannahjälp och kunnande. Plan för år 2013 Praktikanter och PRAO-elever Deltagande i olika mässor Skogsbesök Föreningen ställer nog upp ifall skolor kontaktar dem och vill ha information. Samarbetar gärna 10 Svenska Österbottens 4H-distrikt 4H verkar som en rådgivnings- och utbildningsorganisation för barn och ungdomar. Verksamheten genomsyras av pedagogiken ”att lära genom handling” 4H:s vision är ett samhälle med företagsamma barn och unga som mår bra, som tar ansvar för miljön och omgivningen, som har social kompetens och känner en global gemenskap. 4H erbjuder verksamhet inom branscherna jord- och skogsbruk, trädgård, hem och hushåll, miljö och naturskydd samt övriga landsbygdsnäringar. Plan för år 2013 Skogsaktiviteter förutsätter samarbete med någon skoglig organisation. Skogsfärdighetstävlingar/distriktsmästerskap Ett samarbete mellan 4H, Skogscentralen och skogsvårdsföreningen. Fortsätta med allmän skoglig verksamhet Består av handledda 4H-företag, naturstigar, skogsklubb samt läger. Samarbetar med andra organisationer i genomförandet av deras skogsevenemang. Utbildningspaket kring temat skog 4H saknar och funderar över att skapa ett utbildningspaket kring temat skog, som klubbledare kunde utnyttja för att ordna skogskurser för lite äldre barn. Utformning i samarbete med Skogscentralen. UPM-Kymmene UPM är en internationell skogsindustrikoncern. Koncernens tre affärsområden är energi och cellulosa, papper samt tekniska material. Plan för år 2013 Skogsbesök UPM ställer gärna upp ifall skolor kontaktar dem och vill ha information. Praktikanter och PRAO-elever Samarbetar gärna Vaasan 4H-yhdistys 4H verkar som en rådgivnings- och utbildningsorganisation för barn och ungdomar. Verksamheten genomsyras av pedagogiken ”att lära genom handling” 4H:s vision är ett samhälle med företagsamma barn och unga som mår bra, som tar ansvar för miljön och omgivningen, som har social kompetens och känner en global gemenskap. 4H erbjuder verksamhet inom branscherna jord- och skogsbruk, trädgård, hem och hushåll, miljö och naturskydd samt övriga landsbygdsnäringar. Plan för år 2013 Naturstig Vaasan 4H-yhdistys ordnar naturstigar. Vid Alkula gård i Vasa finns två olika trädslagsstigar och i Lillkyro en kulturbiotopstig. Maatilavaihto Från speciellt Merenkurkun koulu kommer PRAO-elever via 4H ut till olika bondgårdar. Ibland önskar PRAO-eleverna att bondgården också ska ha skog, då de är intresserade av sådant. Samarbetar gärna med andra organisationer i genomförandet av evenemang 11 Yrkesakademin i Österbotten Yrkesakademin i Österbotten bildades 2009 genom en samgång mellan Svenska yrkesinstitutet, Korsnäs Kurscenter och Vocana. YA! har fasta verksamhetspunkter i Kristinestad, Närpes, Korsnäs, Vasa, Pedersöre samt i Jakobstad. Utbildningsområdet för naturbruk och miljö omfattar en skogsmaskinförarutbildning, vilken finns lokaliserad i Vasa. Plan för år 2013 Känn och upplev YA! Skolor bjuds in till Yrkesakademin för att få bekanta sig med skolan och utbildningsmöjligheterna. Yrkesakademin åker också ibland ut till skolorna på besök. Mässor Inlärning i arbetet YA:s studerande gör perioder av inlärning i arbetet hos olika entreprenörer. Samarbetar gärna med andra organisationer i genomförandet av evenemang. 12 2.2 Plan för verksamheten på Sydkusten år 2013 Möte om certifieringskriterium 25 den 18 januari 2013, Finlands skogscentral, Kustens regionenhet, Helsingfors. Närvarande: Stefan Borgman, Södra skogsreviret Danne Mattsson, UPM Emilia Nordling, Naturskolan Uttern Lars Ekman, Finlands skogscentral, Kusten Nina Jungell, Finlands skogscentral, Kusten Inbjudan till medverkande har även gjorts till andra parter. Även de parter som inte deltog i mötet bedriver verksamhet för ökande av barns och ungas skogskunskaper. Det grundläggande arbetet i skogsundervisningen sker i skolorna enligt läroplanen (se avsnitt 1.5). De åtgärder som nämns i detta avsnitt utgör tilläggsåtgärder för ökad skogskunskap hos barn och unga. Finlands skogscentral, Offentliga tjänster, Kustens region Finlands skogscentral. Offentliga tjänster, främjar hållbart skogsbruk inom den tvåspråkiga kustregionen i Österbotten, Åboland och Nyland. Verksamheten omfattar finansiering och granskning, främjande av skogsbruk och insamling av skogsdata. Utbildning och rådgivning är centrala tjänster. Plan för år 2013 PRAO och praktikanter, slutarbeten PRAO-elevernas program organiseras med fördel så att även andra skogliga organisationer involveras. Förhoppning finns om att öka antalet PRAO-elever genom direkt marknadsföring i viss utsträckning. Delta i samarbetet kring Skogsmässan och Huvudstadsregionens skogsvecka Delta i ordnandet av Skogsnöten Samarbete med 4H Ordnande av allaktivitetsdag och stöd för skogsprojekt. Eventuella program för lägerskolor GPS-skogsbanor för högstadier Färdigställande av halvfärdigt arbete och påbörjande av nya banor. Arrangera skogsdagar för skolelever I samarbete med andra organisationer arrangeras skogsdagar, i första hand koncentrerade till förutbestämda datum i ett par kommuner (2013: Ekenäs). Förutsätter extern finansiering. Finska Forstföreningen Finska Forstföreningen är en samarbetsorganisation som verkar inom informationsbranschen och riktar sig till skogssektorn och övriga skogsintresserade. Föreningens målsättning är att lyfta fram skogens möjligheter i samhällets problemlösningar samt främja acceptansen av ansvarsfull användning av skogen. Föreningen bedriver sin verksamhet på gränsytan mellan skogsbranschen och det övriga samhället och föreningens budskap går i båda riktningarna över denna gräns. Plan för år 2013 hittar du i avsnitt 4.1. Kouluyhteistyön suunnitelma pääkaupunkiseudulla vuodelle 2013. 13 Finlands Svenska Idrott Finlands Svenska Idrott r.f. (FSI) skall stöda och främja idrott och fysisk fostran på svenska i Finland. Den svenskspråkiga Skogsmulle-verksamheten i Finland koordineras av FSI. Mycket samarbete görs på den fronten med Suomen Latu, som koordinerar den finska verksamheten. Målet med Skogsmulle-verksamheten är att barnen ska bli trygga i skogen. Plan för år 2013 Fortsätta med Skogsmulle-verksamheten som förr Huvudsaklig målgrupp är barn under skolåldern, men även eftis-barn och skolgrupper nås. Utbildning av Skogsmulle-ledare Finlands svenska 4H, Södra Finland 4H är en nationell och politiskt obunden organisation som riktar sig till barn och unga. 4H fostrar till företagsamhet genom metoden ”4H lär genom handling”. Skogen är en bransch inom 4H vid sidan av lantbruk, trädgård och annan landsbygdsföretagsamhet. Verksamhetens utformning är mycket upp till de enskilda föreningarna. Plan för år 2013 Ordna skogsdagar för unga 4H ordnar gärna skogsdagar för skolor, förutsätter samarbete med någon skoglig organisation. Med som arrangör i Koululaisten metsäviikko 4 i Esbo. Skogsfärdighetstävlingar/distriktsmästerskap Ett samarbete mellan 4H, Skogscentralen och skogsvårdsföreningen. Ingen FMtävling i år. Skogskurser för 4H:s verksamhetsledare Fortsätta med allmän skoglig verksamhet Består av handledda 4H-företag, klubbkvällar med skogligt innehåll samt eventuella läger. De äldre ungdomarna informeras om vidare utbildningsmöjligheter inom skogssektorn. Metsä Group Metsä Group är en internationell skogsindustrikoncern som har verksamhet i cirka 30 länder. Metsäliitto virkesansanskaffning är koncernens skogsavdelning i Finland. Koncernens fem affärsområden är virkesanskaffning, träproduktindustri, massatillverkning, kartong- och pappersproduktion samt mjukpapperstillverkning. Plan för år 2013 Prao-elever och praktikanter Deltar i arrangemangen kring Skogsnöten Skogsutfärder för skolbarn Skogsutfärd för studerande vid Axxell 14 Naturskolan Uttern Naturskolan Uttern har sedan 1986 undervisat och inspirerat elever och lärare från hela Svenskfinland. Naturskolan är en del av Natur och Miljö, en ideell, partipolitiskt obunden miljöorganisation som arbetar på svenska i Finland. Natur och miljö jobbar med miljöfostran och miljöpolitisk verksamhet. Plan för år 2013 Sommarläger På lägren jobbar barnen på olika sätt kring temat natur. Skogen är en viktig bit. Dagsverksamhet för lärare Lägerskolverksamheten utvecklas Inom ett projekt som pågår 2011-2013 utvecklas naturskolans lägerskolverksamhet. För tillfället söks nya skogsområden i Västnyland man kan använda, antingen på gångavstånd från skolorna eller ”extra fina” områden längre bort. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Skogsbrukets utvecklingscentral TAPIO jobbar med att utveckla skogarnas skötsel och användning. Man skapar lösningar för att hantera skogsdata och ekonomi, skogsvård och produktion av bioenergi och skogsnaturvård. Man befrämjar utvecklingen av politik och marknad för bioekonomin i Finland och internationellt. Plan för år 2013 Skogsmullebarnens såddag 7.3. Skogsmullebarnens planteringsdag i september Medverkar i arrangemangen kring Skogsnöten Producerar material till lärardelen i Skogsreflexen Skickar ut nyhetsbrev till lärare Fyra nyhetsbrev per år till lärare som beställt Skogsreflexens och Metsä Vastaas nyhetsbrev. Skogsforskningsinstitutet Skogsforskningsinstitutet (Metla) har som uppgift att ta fram och publicera vetenskaplig information om skogsmiljön, olika sätt att utnyttja skog samt om skogsbruk och trähushållning. Metla fungerar även som sakkunnig inom statistisk-, uppföljnings- och kontrolluppgifter i anslutning till skogar och ansvarar för skogsförädling och därtillhörande forskning. Plan för år 2013 Besök i Solböle forskningsskog Tar emot grupper i Solböle forskningsskog. Praktikanter Tar i mån av möjlighet gärna emot praktikanter och erbjuder möjlighet till slutarbete. 15 Suomen 4H-liitto (Sibbo och Borgå) 4H är en nationell och politiskt obunden organisation som riktar sig till barn och unga. 4H fostrar till företagsamhet genom metoden ”4H lär genom handling”. Skogen är en bransch inom 4H vid sidan av lantbruk, trädgård och annan landsbygdsföretagsamhet. Verksamhetens utformning är mycket upp till de enskilda föreningarna. Borgå Sibbo Skogsundervisning, på vintern i skolorna, på våren/hösten utomhus. Skogsutfärd på sommaren. Naturstigar. Skogsprogram på läger. Skogsdag Södra skogsreviret Revirets huvudsakliga syfte är att hjälpa skogsägaren att nå de mål som han eller hon har uppställt för skötseln och användningen av sin skog. Reviret planerar och utför skogsvårdsarbeten i privatskogar, sköter om olika åtgärder i anknytning till virkesförsäljning och ger råd i förvaltandet av skogsegendom. Man bevakar och försvarar också skogsägarnas intressen. Varje skogsägare som betalar skogsvårdsavgift är medlem i skogsreviret och har tillgång till föreningens fackmannahjälp och kunnande. Plan för år 2013 PRAO och praktikanter Tar PRAO-elever och praktikanter. Skogsdagar Medverkar i skogsdagar. Deltar i samarbetet kring Skogsdagarna. Föreläser för agrologstuderanden vid YH Novia och andra skogsstuderande. UPM UPM är en internationell skogsindustrikoncern. Koncernens tre affärsområden är energi och cellulosa, papper samt tekniska material. Plan för år 2013 Deltar i samarbete kring olika evenemang. PRAO-elever Yrkeshögskolan Novia Novia är den största svenskspråkiga yrkeshögskolan i Finland och erbjuder examensinriktad ungdoms- och vuxenutbildning, utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen samt fort- och specialiseringsutbildning. Novia utbildar bland annat skogsbruksingenjörer. Plan för år 2013 Information om skogsutbildningen och arbetsmöjligheter Genom skolbesök till gymnasier och andra stadiets skolor samt arrangemang av utbildningsmässa. Seminarier Inplanerade seminarier är 20.3 Bioenergi och 10.4 Träbyggande och miljöfrågor. Samarbetar kring skogsdagar 16 3 Skolsamarbete under år 2012 Skolsamarbete i Österbotten och på Sydkusten 2012 (ej huvudstadsregionen) Möten om certifieringskriterium 25, verksamheten år 2012 Möte i Vasa 16.1 2013, Finlands skogscentral Närvarande: Jan Slotte, Skogsvårdsföreningen Österbotten Henrik Östman, Yrkesakademin i Österbotten Harriet Sundholm, Finlands svenska 4H Nina Överholm, Terranova Raija Rintakallio, Vaasan 4H-piiri Emilia Kotiaho, Vaasan 4H-piiri Leif Bengs, MetsäGroup Nina Jungell, Finlands skogscentral, Kusten Möte i Helsingfors 18.1 2013, Finlands skogscentral Närvarande: Stefan Borgman, Södra skogsreviret Danne Mattsson, UPM Emilia Nordling, Naturskolan Uttern Lars Ekman, Finlands skogscentral, Kusten Nina Jungell, Finlands skogscentral, Kusten Även övriga organisationer har skickat in information angående sin verksamhet under det gångna året. Under år 2012 deltog 14 265 barn och unga i skogliga evenemang, praktik och PRAO på Kustens område (annat än huvudstadsregion). Notera att denna siffra omfattar endast de evenemang och deltagarsiffror som rapporterats till Skogscentralen. Den verkliga siffran är därför större. De av Skogscentralen sammanställda tabellerna över verksamheten under år 2012 presenteras skilt för Österbotten och Sydkusten sist i åtgärdsprogrammet. På möten framkomna åsikter om skolsamarbetet Mängden barn och unga vi nått ut till är imponerande. Skolornas efterfrågan på skogliga evenemang är större än vad de skogliga organisationerna klarar av att erbjuda. Ingen har öronmärkta pengar för denna verksamhet. Gemensamma evenemang är tidens melodi. Det är för få sökande till de skogliga utbildningarna vilket redan nu påverkar rekryteringen. Vi har missat någonstans. Den framtida arbetskraften är allas gemensamma ansvar. Studiehandledarna vore en bra målgrupp för bransch-info. Vissa av våra PRAO-elever har börjat studera skog, då har vi lyckats. 17 4 Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla 4.1 Kouluyhteistyön suunnitelma pääkaupunkiseudulle vuodelle 2013 Suomen Metsäyhdistys Koulukohtaisia metsäpäiviä/opetustuokioita Kysynnän ja sen mukaan, mitä voidaan tarjota, parille kolmelle koululle. Alakoulun metsäpäivä Samalla metsäpedagogikoulutusta metsäylioppilaille. Metsäkurssi Helsingin yliopiston opettajakoulutuslaitoksen opiskelijoille Case Forest -kurssi alakoulujen opettajille ja varhaiskasvattajille Suomen Metsäyhdistys ja Helsingin yliopiston metsätieteiden laitos Skutsi Stadissa I Opojen ja biologian opettajien vierailu, työpajoja ja yhteistyön kehittämiskeskustelu metsätieteiden laitoksella. Pääkaupunkiseudun Metsän oppimispolku -yhteistyöryhmä Pääkaupunkiseudun koululaisten metsäviikko 12. metsäviikko järjestetään Espoon 5.-6.-luokille koululaisille Suomen metsäyhdistys, Metsähallitus ja Metsäntutkimuslaitos Raition reitin eli Ruotsinkylä metsätalouspolun kehittäminen Mobiilitehtäviä eri luokka-asteille Skutsi Stadissa II Opettajien metsäretki Raition reitille Metsä 2012 -messujen näytteilleasettajat Metsämessujen koululaispäivä Messuliput 10 000 oppilaalle, ohjelmaa ja tehtäviä 5.-9. -luokkalaisille. Suomen Metsäyhdistys ja Siemen Forelia Oy Minun puuni -projekti Pääkaupunkiseudun alakouluille ja varhaiskasvatukseen postitetaan männynsiemeniä kylvöohjeineen. Lapset kasvattavat taimia ikkunalaudoilla purkeissa. Suomen Metsäyhdistys ja Stora Enso Pääkaupunkiseudun Metsävisa Metsävisan koulutason voittajat kutsutaan luokkakaverinsa/opettajansa kanssa maastokilpailuun ja retkeilylle. 4.2 Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla 2012 Yhteensä pääkaupunkiseudulla vuonna 2012 järjestettyihin tapahtumiin osallistui 15 056 lasta ja nuorta. Pääkaupunkiseudun kooste löytyy alhaalta ja sen on laatinut Suomen Metsäyhdistys. 18 5 Sammanställning På de följande sidorna presenteras tabeller, ut vilka framgår antalet barn och unga vi nått på Kustens område under år 2012 genom olika skogliga evenemang, PRAO och praktik. Tabeller är tre till antalet: Skolsamarbete i Österbotten 2012 (totalt 5 208 barn/unga) Skolsammarbete på Sydkusten 2012 (totalt 9 057 barn/unga) Skolsamarbete i huvudstadsregioenen 2012 (totalt 15 056 barn/unga) 19 Ökandet av skogskunskaper (inkl. PRAO- och praktikplatser) bland barn och unga ÅR 2012, ÖSTERBOTTEN Organisation: Evenemang/verksamhet Skola/dagis Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Skogsdagar för skolor i Korsholm Många olika Tidpunkt Barn/ungdomar Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Skogsdagar (två st) Pedersöre Gymnasium Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Skogsdag Skogsgruppen vid Kronoby högstadium Maj 20 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Skogsnöten/Österbottens andel av deltagarna 17 skolor 8.2 1500 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Skogsprogram på 4H-läger i Molpe (4H:s statistik) Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Skogsprogram på 4H-läger i Kronoby (4H:s statistik) 8-11.5 650 Lärare 54 40 13.6 Juni Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Skogsfärdighetsbanor för 4H Nykarleby och karleby (4H:s statistik Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Skogsdagar för lärarstuderanden PF vid ÅA Finlands Svenska Idrott Skogsmulleverksamhet Svenskspråkiga daghem i Finland Hela året 9 Finlands viltcentral Jaktkurser 15 skolor Hela året 320 4 MetsäGroup Skogsdag Kivihaan koulu 21.9 40 1 MetsäGroup Skogsdag Bäckby skola 30.10 18 1 MetsäGroup Virkesmätning och –handel Tegengrenskolans lant- och skogsbruksgrupp 28.3 12 MetsäGroup Skogsdagar med Skogscentralen (SC:s statistik) Många MetsäGroup Skogsdag Övermark lågstadium 29.5 60 5 Skogsvårdsföreningen Österbotten Energived Optima Jan 10 1 Skogsvårdsföreningen Österbotten SVFs arbete Optima Mars 50 5 Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsdag Övermalax skola 14.3 100 4 Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsdagar med Skogscentralen (SC:s statistik) Lärarstuderande vid PF, ÅA Maj Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsbruk Optima Lannäslund Maj 10 1 Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsdagar med Skogscentralen (SC:s statistik) Korsholms skolor Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsdag Björköby skola, Korsholm 31.5 20 2 Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsdag med 4H Juni 10 1 Skogsvårdsföreningen Österbotten 4H-läger i Särkimo Juni 30 Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsdag med 4H Augusti 10 1 Skogsvårdsföreningen Österbotten Frågesport, fältstig Pörtom lågstadieskola, Närpes 22.9 45 3 Skogsvårdsföreningen Österbotten Varför skogsbruk? Karleby skola Oktober 100 5 Sommaren 4.5 och 15.5 31 8-11.5 8-11 maj Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsdag Övermalax skola 10.10 60 4 Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsdag Oravais centrumskola 12.10 13 1 Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsdag Borgaregatans skola, Vasa 7.11 125 5 Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsdag Donnerska skolan i Karleby hösten 90 4 Terranova – Kvarkens naturcentrum Skolans naturdag Länsimetsän koulu, Vasa Terranova – Kvarkens naturcentrum Skolans naturdag Variskan koulu, Vasa Terranova – Kvarkens naturcentrum Guidningar i utställningen Terranova – Kvarkens naturcentrum augusti 330 10 september 124 7 36 grupper Hela året 752 45 Guidningar i terrängen 7 grupper Hela året 200 15 Terranova – Kvarken naturcentrum Guidningar i utställningen för lärarstuderanden 2 grupper Hela året Yrkesakademin i Österbotten Känn och upplev YA! Petalax högstadium 18.1 3 1 Yrkesakademin i Österbotten Känn och upplev YA! Ådalens skola 23.1 16 1 Yrkesakademin i Österbotten Känn och upplev YA! Tegengrenskolan 24.1 9 1 Yrkesakademin i Österbotten Känn och upplev YA! Vasa övningsskola 25.1 3 1 Yrkesakademin i Österbotten Känn och upplev YA! Korsholms högstadium 31.1 5 1 Yrkesakademin i Österbotten Känn och upplev YA! Närpes högstadium 31.1 7 1 Yrkesakademin i Österbotten Känn och upplev YA! Sursik högstadium 1.2 3 1 Yrkesakademin i Österbotten Skogsdag Borgaregatans högstadium 7.11 125 8 Svenska Österbottens 4H-distrikt DM i skogsfärdighet på Köukar, Karleby 19.6 10 Svenska Österbottens 4H-distrikt Skogsaktiviteter på distriktsläger i Molpe 12-14.6 70 Svenska Österbottens 4H-distrikt FM i skogsfärdighet 15.9 8 Svenska Österbottens 4H-Korsholm Skogskunskap med Peffan (SC:s statistik) Svenska Österbottens 4H-Korsholm Skogsdagar för Korsholmelever (SC:s statistik) Svenska Österbottens 4H-Korsholm Medlemmars egenaktivitet/viltvård Svenska Österbottens 4H-Malax Naturstig Över-Malax/Knösgården Svenska Österbottens 4H-Karleby Naturaktiviteter och naturstigar/kursverksamhet Skolorna i Karleby Svenska Österbottens 4H-Kristinestad Viltvårds-naturaktiviteter i skolorna/kursverksamhet Skolorna i Kristinestad Svenska Österbottens 4H-Botnia Skogsdag i Kronoby Ådalens skola ÅA 20 15.5 8-11.5 1 juni-augusti 1 17.5 28 10-28.9 51 mars-april 90 16.5 16 TOTALT 5 193 245 Praktikanter (studerande, skogsbranschen) Finlands skogscentral, Offentliga tjänster MetsäGroup Skogsvårdsföreningen Österbotten 3 st (HU och YH Novia) 1 st (YH Novia) 5 st (YH Novia, HU) Praktik för skolelever Skogsvårdsföreningen Österbotten Yrkesakademin i Österbotten 3 st (Korsholms gymnasium och Optima Lannäslund) 1 st (Korsholms högstadium) PRAO-elever (högstadiet) MetsäGroup 2 st (Onkilahden koulu och Närpes högstadium)) Ökandet av skogskunskaper (inkl. PRAO- och praktikplatser) bland barn och unga ÅR 2012, Sydkusten Organisation: Evenemang/verksamhet Skola/dagis Tidpunkt Axxell Skog som tillvalsämne Kimito högstadium Finlands skogscentral/Offentliga tjänster Skogsdag för elever i Borgå Kråkö skola, Näse skola, Tolkis skola, Ilolan koulu, Tolkkisten koulu, Huhtisen koulu Finlands skogscentral/Offentliga tjänster Huvudstadsregionens skolsamarbete tillsammans med SMY (bokfört i SMYs statistik) 9.11 Finlands skogscentral/Offentliga tjänster Allaktivitetsdag med 4H (ingår i 4Hs statistik) 5.6 Finlands skogscentral/Offentliga tjänster 4H skogsprojekt Två pågående projekt i Ingå Finlands skogscentral/Offentliga tjänster Naturdag Hagelstamska högstadiet Finlands skogscentral/Offentliga tjänster Skogsnöten/sydkustens andel av deltagarna 21 högstadieskolor Finlands Svenska idrott Skogsmulleverksamhet Svenskspråkiga daghem Finlands Svenska 4H Aktivitetsdag vid Björnberget med skogsfärdighet och naturstig Finlands Svenska 4H Distriktsläger i Borgå med skogliga inslag Finlands Svenska 4H/Ingå 4H Barn/ungdomar Hela läsåret 6 19-20.9 305 Hela året 2 24-25.5 130 8.2 1500 Hela året 961 5.6 83 31.7-2.8 30 Naturstig 11.9 15 Finlands Svenska 4H/Ingå4H Naturstig 12.9 12 Finlands Svenska 4H/Kimitoöns 4H Kurs i natur och skog 11.4 19 Finlands Svenska 4H/Kimitoöns 4H Kurs i natur och skog 12.4 15 Finlands Svenska 4H/Kimitoöns 4H Kurs i natur och skog 17.4 22 2 Lärare 17 87 Finlands Svenska 4H/Kimitoöns 4H Kurs i natur och skog 18.4 16 Finlands Svenska 4H/Kimitoöns 4H Kurs i natur och skog 20.4 10 Finlands Svenska 4H/Kimitoöns 4H Kurs i natur och skog 7.5 9 Finlands Svenska 4H/Raseborgs 4H Viltvårdsdag med naturstig 4.5 31 Finlands Svenska 4H/Sibbo 4H Skogskurs 25.4 14 Finlands Svenska 4H/Sibbo 4H Skogsklubb 2.5 15 Finlands Svenska 4H/Sibbo 4H Skogsklubb 3.5 8 Finlands Svenska 4H/Sibbo 4H Skogsklubb 7.5 12 Finlands Svenska 4H/Sibbo 4H Skogsklubb 8.5 18 Finlands Svenska 4H/Sibbo 4H Skogsklubb 8.5 7 Finlands Svenska 4H/Sjundeå 4H Naturstig 16.4 12 Finlands Svenska 4H/Sjundeå 4H Naturstig 27.8 12 Finlands Svenska 4H/Sjundeå 4H Naturstigsfrågesport 3.10 16 Finlands Svenska 4H/Östnylands 4H Naturstig 19.3 14 Finlands Svenska 4H/Östnylands 4H Naturstig 24.4 6 Finlands Svenska 4H/Östnylands 4H Skogskurs 11.5 7 METLA Solböle forskningsstation Solböle trädslagspark Ammattiopisto Livia 6.8 11 1 METLA Solböle forskningsstation Solböle trädslagspark Yrkeshögskolan Novia 6.9 5 1 METLA Solböle forskningsstation Solböle forskningsstation Yrkeshögskolan Novia 13.9 10 1 Suomen riistakeskus Deltagit i skolelevernas dag under Skogsmässan i Hfors (SMYs statistik ) Suomen riistakeskus, Suomen metsästäjäliitto Haastepäivä perheille Siffror finns endast för hela Finland (2500 unga) hösten Koulutapahtuma Söderkulla skola våren 115 6 hösten 32 2 Suomen riistakeskus/ Sipoon riistahoitoyhdistys Suomen riistakesk/Lukon ja Soukkion metsästysseurat 3-7.9 Koulutapahtuma Södra skogsreviret Skogsdag i Nickby Jokipuiston koulu, Nickby 8.5 42 6 Södra skogsreviret Skogsdag i Karis Kökar grundskola 11.5 8 2 Södra skogsreviret Skogsdag i Sibbo storskog Strömborgska högstadiet, Borgå 24.5 14 1 Södra skogsreviret Skogsdagar i Borgå med Skogscentralen (deras statistik) Flera skolor 19.9 Södra skogsreviret Skogsförnyelse i Paipis, Nickby YH Novia, Raseborg 5.11 10 1 Södra skogsreviret Föreläsning om skogsbruk Agrolog- och hortonomstuderande från YH Novia 29.10 16 3 Södra skogsreviret Deltagit i skolelevernas dag under Skogsmässan i Hfors (SMYs statistik ) 3 9.11 Tapio Skogsmullebarnens såddag Dagis Mars 4000 Tapio Skogsmullebarnens planteringsdag Dagis Septemeber 100 Tapio Nyhetsbrev till lärare Dagis och skolor 4 ggr per år 1000 UPM Deltagit i Skogscentralens skogsdagar i Borgå (SC:s statistik) Olika skolor Yrkeshögskolan Novia Info om skogsutbildning och arbetsmöjligheter Optima Lannäslund, Jakobstad 15.2 90 Yrkeshögskolan Novia Info om skogsutbildning och arbetsmöjligheter Svenska yrkesakademin 15.2 30 Yrkeshögskolan Novia Info om skogsutbildning och bioenergi Höjdens högstadium 7.3 30 Yrkeshögskolan Novia Info om skogsutbildning och bioenergi Olika skolor i Ekenäsregionen 7.3 70 Yrkeshögskolan Novia Skogsdag i Tenala Billnäs skola 27.4 60 Yrkeshögskolan Novia Skogsdag i Tenala Ekenäs gymnasium 12.9 10 YH-mässa, info om skogsutbildning och yrken Olika skolor från Nyland och Åboland 12.12 200 TOTALT 9 045 Yrkeshögskolan Novia Praktikanter (studerande, skogsbranschen) Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Finlands skogscentral, Skogstjänster Metla, Solböle forskningsstation Södra skogsreviret UPM 3 st (HU och YH Novia) 1 st (YH Novia) 1 st (YH Novia) 3 st (YH Novia) 1 st (HU) PRAO-elever (högstadiet) Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Södra skogsreviret 1 st (Linnanjoen koulu, Borgå) 2 st (Ekenäs högstadium och Höjdens skola, Tenala ) 4 122 Lasten ja nuorten metsäosaamisen lisääminen, TET ja harjoittelupaikkojen lisääminen Pääkaupunkiseutu, 2012 Organisaatio Tapahtuma/toiminta Suomen Metsäyhdistys/Metsä Puhuu Next step-messut Suomen Metsäyhdistys/Metsä Puhuu Metsäalan-aiheinen luonto Suomen Metsäyhdistys/Metsä Puhuu Studia-messut Suomen Metsäyhdistys/FinForelia oy Minun puuni-männynkasvatusprojekti Suomen Metsäyhdistys Suomen Metsäyhdistys CaseForest-kurssi opettajille ja varhaiskasvattajille Metsätlioppilaiden metsäpedagogiikka-koulutukseen liittyvä metsäpäivä Westendinpuiston koulu 3-4.4 2 39 Suomen Metsäyhdistys Vierailu Suomen Metsäyhdistyksessä International School of Helsinki 4.4 4 2 Suomen Metsäyhdistys Maastoretki Paloheinällä International School of Helsinki 18.4 56 5 Suomen Metsäyhdistys Istutusretki Luukkiin International School of Helsinki 16.5 5 1 Suomen Metsäyhdistys/Helsingin yliopisto Pääkaupunkiseudun Metsävisa 4.5 56 5 Suomen Metsäyhdistys Kansainvälinen puuistutuspäivä, esitys ja istutus Metsäylioppilaiden järjestämä Metsäagentti-koulutus koululaisille Ylästön koulu 22.5 520 25 Westendinpuiston koulu 29.5 13 1 Suomen Metsäyhdistys 1.-luokan metsäoppitunti Helsingin Rudolf steinerkoulu 29.11 22 Suomen Metsäyhdistys OKL:n metsäkurssi opettajaksi opiskeleville FinnMETKO Pääkaupunkiseudun Metsän oppimispolku yhteistyryhmä Valtakunnallinen Metsän oppimispolkuohjausruhmä Koululaisten vierailupäivän tehtävä Vantaan koululaisten metsäviikko Kasvatus metsässä-foorumi opettajille, kasvattajille ja metsässä lapsia opettaville Vantaan alakoulut Stora Enso Koko perheen metsäpäivä Olarin koulu ja lukio, Karhusuon koulu Messuilla esiintyvät metsäorganisaatiot Helsingin Metsämessujen koululaispäivä Suomen Metsäyhdistys Metsäalan harjoittelijoita 0 kpl TET-harjoittelijoita 2 kpl Kohderyhmä Ajankohta Lapset/nuoret Opettajat 31.1-1.2 Karkkilan yhteiskoulu 40 päiväkotia, 74 alakoulua, 3 yläkoulua, 6 seurakunnan kerhoja 9.2 200 5 4-5.12 helmihuhtikuu 5950 588 maaliskuu 17 lokakuu 2 120 30.8 4-9.9 813 13.9 5 15.9 54 93 213 13 9.11 7200 800 Yhteensä 15 054 1 770 6
© Copyright 2024