Nummer Ett 2014 3
NUMMER ETT Tidning för medlemmar i klubb Seko Posten Syd, klubb Post NordVäst och klubben för Chefer & Specialister Årgång 5 – Nummer 3 – Juni 2014 Ansvarig utgivare: Anders Johansson NUMMER ETT 3-14 VAD TYCKER DU OM SAMMANSLAGNINGEN AV LOGISTIK OCH MEDDELANDE? Gun Olin, Trelleborg – Jag ser både för- och nackdelar. Det krävs att de som är drivande i förändringen klarar av att strukturera den nya verksamheten. Så lösningarna blir fördelade lämpligt och inte på bekostnad av den ena gruppen, och att det får kosta tid när det behövs så grunden blir bra att bygga vidare på. Sven-Åke Nilsson, Caroli – Försiktigt positiv. Det öppnar för fler möjligheter till varierande arbetsmoment. Anton Perssons, Hässleholm – Jag tror det är en bra lösning för att få en bra och konkurrenskraftig produkt. Dessutom kan det leda till större variation i arbetsuppgifterna och chans till mer arbete. Per-Ola Nilssons, Hässleholm – Jag hoppas att vi får ihop kulturerna igen efter 20 års separation! Tror även att det kan öppna möjligheter för andra göromål. Patrik Svensson, Örkelljunga – Det blir nog bra, men vi har inte hunnit se några synergier än. Monika Bondesson, Sjöbo – Det kan bli bra! Men jag vet för lite om vad det egentligen innebär. 2 Stefan Malmberg, Sölvesborg – Jag tycker det verkar intressant att vi slås ihop. Man undrar hur det hela ska gå till och hur mycket som vi kan hjälpas åt med. Jag ser också att vi kan utnyttja våra bilar mer effektivt. Malin Muntzing Jensen, Markaryd – Det skulle kunna bli bra! Men vi har en bit att gå med olika kulturer, men på sikt blir det förhoppningsvis stora samarbetsvinster och mer tydlighet mot kund. Håkan Persson, Hässleholm – Jag tror mycket på samarbetsvinster och på sikt under samma tak. Det är positivt om kunden kan se oss som ett Posten. Min förhoppning är vi kan erbjuda våra unga anställda heltid snabbare genom att erbjuda jobb inom både gamla Logistik och Meddelande. Och att vi därmed kan slippa bemanningsföretag. Christer Ekstrand, Nyhamnen – Jag tycker det bra, helt rätt väg att gå. Ett Posten igen. Monica Håkansson, Sjöbo – Borde bli bättre! Det kan ju ge möjlighet till större arbetsvariation. Anders Berg, Lund Öster – Jag tycker inte om att det är flera olika bolag i företaget så jag ser det som positivt att dessa två går samman till ett. Det känns som det har varit vattentäta skott mellan dem innan. Och det bör ju även underlätta för kunderna. NUMMER ETT 3-14 Ledaren Jag heter Anders Johansson och har återigen fått förtroendet att vara Johan Lindholms ersättare som regionalt förhandlingsansvarig under hans föräldraledighet. Jag ska göra mitt bästa för att klara uppdraget och har ett gäng runt mig som gör att det säkert ska gå bra. Det händer mycket i Posten för tillfället och när detta skrivs är inte alla bitar på plats i det nya organisationsbygget. Det är en omfattande organisationsförändring som gått oerhört snabbt och omfattar stora delar av Posten Meddelande och Posten Logistik som har blivit PostNord Sverige. Det gör också att det finns en stor oro på många ställen i organisationen. Jag hoppas att det mesta hamnat på plats när du läser detta. Den här förändringen ställer också stora krav på oss fackliga att kunna bemöta den förändring som sker. Vi har utsett förtroendevalda som ska möta de nytillsatta produktions områdescheferna och vi har bildat en arbetsgrupp som ska titta på möjligheterna att tillsammans med Klubb Nordväst och Logistikklubben bilda en ny klubb som på ett bra sätt kan möta arbetsgivaren på olika nivåer och samtidigt vara medlemsnära. Skyddsorganisationen kommer också att förändras och det finns beskrivet på annan plats i tidningen. EU-parlamentsvalets resultat har också kommit och det var positivt att valdeltagandet har ökat. Jag ser dock med stor oro på att de främlingsfientliga krafterna på många håll i Europa har tagit flera steg framåt, även här i Sverige, i den utsträckning som valresultatet visar. Det känns att vi som förespråkar alla människors lika värde jobbar i motvind för tillfället. Sommaren börjar göra sitt intåg och det gäller att njuta av den behagliga värmen och de ljusa kvällarna med grillning och andra sommaraktiviteter. Ta även tillfället i akt och gå upp riktigt tidigt någon morgon och njut av fågelsången som anfaller en från alla håll. Hoppas att du får en skön sommar och kan ladda batterierna inför en händelserik höst. Anders Johansson Löneförhandlingarna har precis avslutats och när ni läser detta har förhoppningsvis de flesta av er fått reda på er nya lön. Det har gått relativt smärtfritt att förhandla trots att det var nya personer på de regionala chefsposterna i regionen. Man följde den förhandlingsordning som var beslutad sen innan och som det ser ut när detta skrivs kommer vi att klara tidsramarna. Kontaktlista Uppdrag Telefon: Tf Regionalt förhandlingsansvarig Anders Johansson Mail: 0709-80 81 52 [email protected] Förhandlingsansvarig PO Kristianstad Bo-Göran Åkesson 0709-80 92 07 [email protected] Förhandlingsansvarig PO Hässleholm Håkan Leijon 0709-80 41 24 [email protected] Förhandlingsansvarig PO Lund Mats Johnsson 010-436 06 99 [email protected] Förhandlingsansvarig PO Malmö Nord Jari Karlsson 0709-80 44 52 Förhandlingsansvarig PO Malmö Syd Annika Thurgren 0761-37 70 36 [email protected] [email protected] Förhandlingsansvarig PO Helsingborg Anders Wiberg 010-436 11 30 [email protected] Förhandlingsansvarig Terminal Mats Sjölin 0705-97 89 55 [email protected] Pensioner/försäkringar Jörgen Olsson 0709-80 83 62 [email protected] Studier Anne Persson-Gentile 0725-39 43 80 [email protected] Chefer & specialister Sonny Crona 0709-80 10 81 [email protected] För frågor om a-kassa eller medlemsregister: Seko Skåne, 0770-457 900, Derbyvägen 6 a, 212 35 Malmö 3 NUMMER ETT 3-14 Frågor från medlemmar Seko Posten Syd svarar Min förre chef kallade in mig och gav mig en utskällning som nästan innebar att jag fick en mittbena. Fick han göra så? Det hände också mer än en gång. Svar: Absolut inte!! Det finns ett värdedokument som kallas ”Uppfö randekoden” som alla som jobbar i PostNord ska förhålla sig till, denna har precis uppdaterats. En chef ska vara ett föredöme när det gäller att bete sig respektfullt. När en chef beter sig på detta sätt visar hen upp ett svagt och osäkert ledarskap, punkt slut. Rådet är att alltid ta med ett fackligt ombud när man blir inkallad till chefen. Vi på skift 1 och 2 har fått ändrade tider från morgon till eftermiddag/kväll för enstaka dagar med kort varsel, finns det några regler för hur det ska gå till? Svar: Om det är din chef som ini tierar byte av ditt schema är du berät tigad till ett schemaändringstillägg på 160, 75 kronor per ändring. Om det är så att arbetspassen är olika långa på Boktips grund av ändrade arbetstider måste man göra en koll vid kvartalets slut. Har du jobbat mer tid än vad din anställ ning föreskriver ska du ha kvalificerad övertid/mertid (heltid/deltid) har du jobbat mindre tid får arbetsgivaren bjuda på detta. Man bör även bevaka eventuellt avtalsbrott mot dygnsvilan som finns i EU-direktivet. Hört från medlemsmöte: Vi har jobbat övertid flera dagar varje vecka under flera månader, får man göra det? Svar: De regler som finns när det gäller övertid eller mertid är att man som heltidare är skyldiga att jobba max 200 övertidstimmar på ett år, 175 timmar gäller för deltidare. Det finns dock ett men gällande skyldigheten att jobba övertid och det är att den i första hand bygger på frivillighet. Det finns en del andra symtom som uppkommer i kölvattnet av långa peri oder av övertidsarbete och det är en ökad korttidsjukfrånvaro som även kan övergå i långtidssjukskrivningar. Det brukar även bli dålig stämning på kontor där det utförs mycket övertids arbete, vilket arbetsgivaren borde ha i åtanke. Jag är tidsbegränsat anställd med månadslön och nu har jag fått en anställ ning från 1 maj till den 31 augusti. Innebär det att arbetsgivaren kan flytta min arbetstid mellan månaderna hur som helst? Svar: Nej, det finns en regel i vårt kollektivavtal som bara ger möjlighet att flytta tid inom ett kvartal. I ditt fall blir det maj-juni och juli-augusti, men inte mellan dessa perioder. Förutsätt ningen är naturligtvis att ditt anställ ningsavtal gäller över samma period, vilket det ju gör. Om du skulle få en fortsatt anställning i september får arbetsgivaren inte flytta tid till från exempelvis augusti till september, om du inte får ett nytt anställningsavtal innan 1 juli. SOM STENARNA PÅ FLODENS BOTTEN av Ursula Hegi, Forum Boken är från 1996 och handlar om en ung kvinna, Trudi, som bor i det fiktiva samhället Burgdorf i Tyskland under andra världskriget. Tillsammans med sin far driver hon ett litet bibliotek samtidigt som de hjälper judar som blir förföljda av nazister att gömma sig i deras källare. Det är en stark bok som väcker många tankar och känslor hos dig som läsare. Ann-Caroline Kostet Från redaktörerna NUMMER ETT kommer här med årets tredje nummer. Ett självklart innehåll är att vi tar upp hur vi formerat oss fackligt och skyddsorganisationen i Postens nya organisation. Det finns mycket innehåll med fokus på arbetsmiljö, hantering av politiskt material inom utdelning, ombyggnad på brevterminalen samt Seko:s arbete med att förbättra golven på brevterminalerna i landet. Vi har en uppföljande artikel om Arlöv och en artikel om årets lönerevision. Till sist vill vi rekommendera att ni läser om Seko:s arbete under EU-valet samt vår pensionsansvariges uppmaning om pensionssparande och sparande i allmänhet. Vi på NUMMER ETT vill tacka för de bidrag som skickats in. Vi vill även tacka de medlemmar som ställer upp och låter sig intervjuas. Manusstopp för nummer 4/2014 är satt till onsdagen den 17/9. Som vanligt tar vi mer än gärna emot artiklar, bilder, insändare, notiser, synpunkter och tips. Hör bara av er till Annika eller Susanne. Annika Thurgren Susanne Abrahamsson [email protected]@seko.se 4 POSTEN SYD NUMMER ETT 3-14 Hur kan ni förhandla bort LAS? I samband med Postens omorganisation har det dykt upp en del frågor och kritik kring fackets agerande, såväl på våra arbetsplatser som i media. Frågorna har mestadels gällt huruvida facket har förhandlat bort lagen om anställningsskydd, när många medarbetare i central och regional administration skickats ut i omställning utan att erbjudas omplacering inom företaget. Att dessutom tur ordningsreglerna inte har gällt i detta fall har renderat i kritik, främst via nyhetsinslag och tidningsartiklar. Således kan ett förtydligande vara på sin plats. Först och främst bör det noteras att LAS ger utrymme för överenskommelser mellan parterna, arbetsgivare och fackförbund, där turordningsreglerna kan kringgås. Den lösning som förhandlats fram i detta fall är således inom ramarna för vad lagen tillåter. För det andra kan det vara på sin plats att slå fast att det inte är Seko Postens medlemmar som främst drabbats av denna omorgani sation. Det är övriga fackförbund inom företaget som näst intill uteslutande organiserar dessa medlemsgrupper. Det viktigaste för vår del i detta ärende har varit att undvika att över talighet hanterats som tidigare gjorts inom Posten Meddelande. Vid tidigare övertalighet inom administration har man skickat tillbaka inlånade resurser till produktionen och på så sätt har övertaligheten istället hamnat bland brevbärare och terminalarbetare. Därefter har administrationerna kunnat låna in samma resurser på nytt och när balansräkningen gjorts så har ingen besparing genomförts på denna nivå. Det enda resultatet har blivit att produktions personal sagts upp och därefter, i bästa fall, ersatts av nya personer med ännu längre tid kvar till en trygg anställning. Detta vill Seko undvika. Nedskärningarna ska genomföras på den nivå de är tänkta att drabba och ska inte kunna slussas neråt i organisationen. Vi har all respekt för att denna omorganisation dragit fram med en sällan skådad hast ighet och frenesi, och att det för varje övertalig individ kan innebära en personlig tragedi. Sammantaget var det dock inget svårt val att godkänna detta tillvägagångssätt. Det måste i varje förhandling vara ett fackförbunds uppgift att arbeta med sina medlemmars bästa för ögonen. I just denna fråga tycker jag att Seko kan stå med rak rygg och hävda att man så gjort. Hur övriga förbund agerat i frågan får de förklara för sina medlemmar. Anders Johansson Årets löneförhandling Årets lönerevision, i skrivande stund, närmar sig sitt slutskede med en förhoppning om att alla ska få sin nya lön utbetalt till junilönen enligt avtalet. Tack och lov var vi ute i god tid med att förhandla fram ett avtal om hur själva förhandlingen skulle gå till och undvek därmed att krocka med omorganisationen och tillsättningar av nya tjänster. Tidsplanen har följts nästan till punkt och pricka, det var endast förhandlingen för PC och PL som fick flyttas fram någon vecka, men det var av underordnad betydelse. Seko Posten Syd hade som mål att alla medlemmar skulle ha ett samtal inför löneförhandlingen med sitt fackliga ombud. Tyvärr lyckades vi inte fullt ut denna gång heller men det har genomförts fler samtal i år än vid förra löne revisionen. De lokala ombuden har gjort det stora jobbet på sina kontor och det är endast på några få arbetsplatser som det blivit skarpt läge. Ett kontor, där det vid förra förhandlingen kom fram kritik mot det lokala ombudet i förhandlingen för att man inte fått vad man genererar och detta trots att personerna i fråga tjänade flera tusen kronor över genomsnittslönen i regionen, blev det även denna gång känsligt läge men det löstes till slut utan medling. På ett annat kontor blev det låst läge då ingen av parterna ville ge sig trots att bisittare var inkallade, detta fick lösas på regional nivå. Tilläggas kan att vi fått flera medlemmar som bytt medlemskap från ST till Seko för att vi förhandlat fram ett bättre avtal med betydligt större potter. P.S. Nu får vi alla hålla tummarna att CGI, där PostNord köpt hanteringen av våra löner, lyckas betala ut ”rätt lön i rätt tid”, vilket är en av arbetsgivarens viktigaste uppgifter. D.S. Jari Karlsson Dear Mr. Breanstroem A while ago our new regioncheif NN visited our postaloffice on Coppermountainstreet in Malmoe, and he was talking about carving in gold. And now we are wondering, are we golddiggers or are we still postal workers? Ansök om arbetstidsbankdagar nu! Tänk på att datumet för önskemål om när man vill ta ut sina arbetstids bankdagar har ändrats. I år gäller den 31 augusti som sista datum, därefter har arbetsgivaren rätt att förlägga dagarna som de vill. Därför är det dags att redan nu ansöka om ledighet om ni inte redan gjort det. Best regards From all of us on postaloffice Coppermountainstreet in Malmoe 5 NUMMER ETT 3-14 Bort med skitanställningarna En av Seko Postens prioriterade frågor under 2014 är kampen mot otrygga anställningar. Otrygga anställningar är idag ett utbrett problem på hela arbetsmarknaden och Posten är inget undantag. Seko Posten granskade anställningar för november månad 2013 och fann att 19 % av produktions personalen inom PostNord hade en tidsbegränsad anställning, sammanlagt hade cirka 4 600 någon form av otrygg anställning under denna månad. Lagar gällande anställningar Hur arbetsgivaren har rätt att anställa regleras av lagen om anställningsskydd, LAS. Man kan ha bättre skrivningar i ett kollektivavtal och det är i så fall avtalet som gäller. Detta eftersom man genom kollektivavtal har rätt att förbättra lagen, man får dock ej försämra. I vårt nuvarande kollektivavtal har vi inte någon sådan skrivning. Det är lagen som gäller. Enligt LAS har arbetsgivare inom svensk arbetsmarknad rätt att använda sig av fyra typer av tidsbegränsade anställ ningar nämligen; allmän visstid, vikariat, säsongsarbete och anställning för personer som fyllt 67 år. De tidsbegränsade anställ ningar som används mest frekvent inom Posten är allmän visstid och vikariat. Ett vikariat innebär att man är anställd för namngiven person, denna anställning får man ha i högst två år innan den övergår i en tillsvidareanställning. För allmän visstidsanställning gäller också tvåårsregeln. Nuvarande regering tog ett beslut som trädde i kraft den 1 juli 2007 som tillät att man kan blanda dessa två anställningar, två år med den ena anställ ningen och två år med den andra, under en femårsperiod innan man tvingas tillsvidareanställa någon. Det innebär i praktiken att man kan arbeta i fyra år på samma arbetsplats innan man får en säker anställning. Otrygga anställningar = skitanställningar Listan kan göras väldigt lång på varför otrygga anställningar är dåligt. Givet är att den anställde inte vet hur mycket hen kommer att få arbeta och därmed inte har en aning om privatekonomin kommer att gå ihop eller inte. Vidare skapar det även en osund relation till arbetsgivaren och en form av jouranställ ning. Säger jag nej till jobb denna gång kanske de inte frågar mig först nästa gång om jag kan tänka mig att jobba. Man kan inte påverka sin arbetssituation utan tvingas stå med mössan i hand, en slags andra klassens arbetare. Forskning visar även på starka samband mellan psykisk ohälsa och otrygga anställningar. 6 Anställningsformen tidsbegränsad anställning är som sagt vanligt förekommande inom Posten idag. Att man frekvent väljer att använda sig av korta visstidsanställningar på få timmar, en form av tidsbegränsad anställning, är oroande eftersom det är där otryggheten är som störst. Denna typ av anställning används, enligt mig, i alldeles för stor utsträckning idag. En annan form av tidsbegränsad anställning är månadsanställning, antingen på heltid eller någon form av deltid. För att bli månadsanställd krävs det att man arbetat minst 16 timmar/vecka under en sammanhängande period av minst tre månader. Det finns stora skillnader mellan vilka rättigheter man har som månadsanställd kontra visstidsanställd, nedan följer några exempel: – en månadsanställd har rätt att få ett schema och vet därmed sina arbetstider i förväg. En visstidsanställd får inget schema utan kan endast se vilka dagar hen ska arbeta genom sitt anställnings avtal, under förutsättning att det skrivs ett avtal på flera dagar. – en månadsanställd får lön samma månad som hen arbetar, en visstidsanställd får sin lön nästkommande månad. – en månadsanställd har rätt till övertid om denne arbetar mer än heltidsmåttet en dag. En timanställd kan få övertid när denne arbetar mer än 40 timmar i genomsnitt räknat under en kalendermånad. Region Malmö Under förra året hade vi cirka 5 000 tidsbegränsade anställningar inom Meddelande, detta är en kraftig ökning i förhållande till föregående år. Bland alla dessa anställningsavtal har vi hittat en del tveksamheter och avtalsbrott. Några exempel är: – flera personer anställda som vikarie för samma person, som mest fyra vikarier för samma person under samma tidsperiod. – vikarie för en person som inte längre var anställd. – vikarie för en person som befann sig samtidigt på arbetsplatsen och arbetade. Vidare kan man även konstatera att Posten på senare år mer frekvent skiftar mellan de olika anställningsformerna vikariat och allmänn visstid, vilket ju fördröjer tidpunkten för att bli anställd. Vi har även sett alldeles för många anställningsavtal som skrivs under i efterhand. Man kan misstänka att en del av dessa har korrigerats i efterhand för att slippa att visstidsanställda ska närma sig mertidstaket på 175 timmar. Seko Posten Syd har ifrågasatt och kommer fortsätta att ifrågasätta detta. I vissa fall där det handlar om regelrätta avtalsbrott har Seko fått igenom ett antal tillsvidareanställningar. Givetvis vinner arbetsgivaren ekonomiskt på att tillsvidareanställa så få som möjligt. En aspekt är övertiden, det är relativt svårt, för att inte säga omöjligt, för en timanställd att komma upp i över 40 tim i genomsnitt/kalendermånad. En annan aspekt är arbetstidsbanken eftersom timanställda och månadsanställda inte har några timmar i banken, inom brevbäring handlar det om 80 timmar/år. En brevbärare som är månads anställd på heltid under ett år jobbar alltså 80 timmar mer, men för samma Godslokalen lön som en fastanställd brevbärare med ingångslön. Kampen mot dessa otrygga skitanställningar är helt klart den viktigaste fackliga frågan, både inom Posten men även på övriga arbetsmarknaden. Vi behöver få till en förändring i lagstiftningen genom politiska beslut för att förbättra arbetsrätten och därmed arbets villkoren, för detta krävs ett regeringsskifte. Men vi måste också hålla ihop som ett kollektiv ute på arbetsplatserna och ifrågasätta chefer som sätter i system att under långa perioder använda dessa typer av anställningar. Vi ska inte vara uppdelade i olika lag med olika rättigheter. Annika Thurgren NUMMER ETT 3-14 Hot och våld UNDER EU-VALET Myror i kaffemaskinen En besparingsåtgärd? Det florerar rykten att arbets givaren även kommer dra in kaffe på arbetsplatserna. Om det finns någon sanning i dessa rykten vet vi inte. Däremot vet vi att PostNord valt att dra in frukten. Från Seko:s sida vill vi tydliggöra att detta inte är något man samverkat eller förhandlat om med arbetsgivaren. Reinfeldts strid för rätten att stapla visstidsanställningar går vidare TCO har anmält den svenska regeringen till EU-kommissionen för att den inte lagstiftar mot möjligheten att år efter år stapla visstidsanställningar på varandra. Som underlag har TCO en enkät som visar att 65 000 personer varit visstidsanställda mer än fem år hos samma arbetsgivare. EU:s direktiv om visstidsarbete kräver att alla länder ska ha ett effektivt skydd mot missbruk av upprepade visstidsan ställningar. Efter anmälan från TCO har EU-kommissionen kommit till slutsatsen att den svenska lagstiftningen strider mot EU-rätten. Den svenska regeringen har vägrat att ändra reglerna och hävdar att missbruk inte förekommer. EU-kom missionen har efter utredning kommit fram till att den delar TCO:s syn och driver ett överträdelseförfarande mot Sverige. I februari 2013 utfärdade Kommissionen ett motiverat yttrande där man gav den svenska regeringen två månader på sig att ändra lagstiftningen. Fortfarande i början av 2014 har inte svenska reger ingen gjort något åt detta och det finns en uppenbar risk att EU-kommissionen nu kommer att väcka talan mot Sverige i EU-domstolen. Bland det senast som hänt är att Reinfeldts statssekreterare kontaktat EU-kommissionen och vädjat om att de ska sluta driva frågan. EU-kommissionens svar hemligstämplades av regeringen. (ur Seko Postens webbtidning 1 2014) Som bekant har vi under maj månad delat ut valmaterial från de olika partierna inför det nu avslutade valet till EU-parlamentet. Antalet inrapporterade incidenter i samband med detta arbete är i skrivande stund endast två. Detta kan tolkas som glädjande då antalet är litet i förhållande till hur många mottagare vi delar ut till. Dock vet vi av erfarenhet att det oftast finns ett mörkertal då dessa händelser inte alltid rapporteras. Arbetet inför valrörelsen har lämnat en del övrigt att önska. Vi gick ganska tidigt, från skyddsorganisationens sida, ut med information att samtliga arbetsplatser skulle kartlägga sitt område och göra en riskbedömning. Vi ville att man på arbetsplatserna skulle ta en diskussion om detta i ett tidigt skede för att minimera antalet ärenden, ärenden med brevbärare som exempelvis känner sig obekväma med att dela ut ett visst material, som måste hanteras samma dag som utdelningen är aktuell. Detta dels då det är önskvärt att brevbärarna ska kunna påverka hur arbetet ska utföras dessa dagar, och dels för att risken för sämre hantering av liknande ärenden är större när dessa hanteras på uppstuds. Detta skedde inte på ett flertal arbetsplatser runt om i regionen, men då antalet inrapporterade fall som sagt var litet kanske vi kan konstatera att vi trots detta slapp billigt undan. Utan att måla fan på väggen skulle jag ändå vilja hävda att valet i september kommer att bli en större utmaning ur detta perspektiv. Det är fler partier som ska ha ut sitt material, bland annat ställer nazistiska Svenskarnas Parti upp i ett antal kommunval i september. Dessutom blir antagligen mängderna politiskt material större och valet uppmärksammas mer i samhällsdebatten än vad EU- parlamentsvalet någonsin gjort. Således är det önskvärt att ni redan nu har tagit denna diskussion på era arbetsplatser. Semesterperioden är här och när alla är tillbaka efter välförtjänt semester har vi valet precis runt knuten. Alla som delar ut politiskt material ska känna sig trygga med detta arbete och om så inte är fallet ska arbetsledningen ordna så att en sådan trygghet infinner sig. Vilka åtgärder som ska till för att åstadkomma detta kan variera, men resultatet ska ändå vara detsamma. Mårten Pavlov STREJK Seko har som enda fackliga organisation sagt upp det centrala branschavtalet på spårtrafikens område. Bakgrunden är att Veolia Transport, som kör Öresundstågen, har varslat hundratals anställda om uppsägning samtidigt som företaget vill omvandla heltidstjänster till osäkra deltidsjobb. Det handlar om två av tre tågvärdar och hälften av lokförarna – Seko har 300 medlemmar hos denna arbetsgivare. Seko har lagt förslag som visar att det går att schemalägga till 98 %, man har också lagt fram ett förslag om vikariepool i syfte att minska behovet av deltids- och timanställningar. – Aktörer som först dumpar sig in på en marknad, och sedan dumpar personalens villkor när verksamheten inte längre kan bedrivas som utlovat, hör inte hemma på den svenska arbetsmarknaden. Veolia är ett skräckexempel på hur avregleringen slår mot våra medlemmar, säger Sekos förbundsordförande Janne Rudén. I skrivande stund vet vi att strejken trädde i kraft den 2 juni. 7 NUMMER ETT 3-14 Terminal Så var det dags för det sista numret innan sommarsemestern. Som alltid händer det hela tiden saker och detta första halv år av 2014 är inget undantag. Vårt företag har genomfört en omorganisation, man har slagit ihop Meddelande och Logistik. Detta har medfört en mycket snabb och smärtsam process, man har bantat organisationen med flera hundra personer både på central men också på regional nivå. Förändringen i sig är Seko Posten positiv till. Terminalerna blir ett så kallat rör med en central chef, Björn Olsson, och Åse Hermansson fortsätter som chef för Malmö Terminalen. Seko har formerat sig på central nivå och det har bland annat inneburit, till vår stora glädje, att man utsett Ann-Caroline Kostet (fd. Jönsson) till centralt samordnade huvudskyddsombud. Ann-Caroline kommer troligen att samverka tillsammans med Ulrika Nilsson från Seko mot Björn Olsson. I slutet av maj månad var jag och Ann-Caroline på ett centralt möte med Seko Posten där diskussioner fördes om hur vi på terminalerna, både brev och paket, ska formera oss i framtiden. Men detta får jag återkomma till. Reflektion från löneförhandlingen Efter förberedelser genom att många av er anmälde er till medlemssamtal med någon av oss i sektionsstyrelsen, och att vi förberedde oss på respektive område, genomfördes löneförhandlingarna under vecka 19 och 20. I årets potter fanns det lite mer pengar än föregående år, det rörde sig inte om någon jättesumma men ändå. Detta berodde på att brytpunkten låg på 22 917 kronor, de som tjänar mindre än denna summa generar 550 kronor till potten medan de som tjänar mer genererar i procent, 2,4 %. Förhandlingen genomfördes på ett bra och konstruktivt sätt och resultatet är vi relativt nöjda med. Varje område ansvarade för sin förhandling. Terminalen är klar med sin förhandling och i skrivande stund börjar Leverans också bli klara, det innebär att Region Malmö kan leverera resultatet till löneenheten så att ni alla får ut den nya lönen den 25/6. Vi kommer att så småningom presentera statistik från terminalens löneförhandling. Jag vill passa på att tacka er Seko- ombud och förhandlingsansvariga som varit med i förarbetet och löneförhandlat på terminal för Seko:s räkning, och till vårt Seko-ombud Gun Nilsson som hållit 8 i räkningen på våra olika områden, det är guld värt att ha någon som håller ihop denna viktiga sak. Och tack till alla medlemmar som bidrog genom ert medlemssamtal med nödvändig fakta inför dessa förhandlingar. HSO förändring Jag skrev i min inledning om att Ann- Caroline Kostet hade fått uppdraget som centralt samordnande HSO för brev- och paket terminalerna i landet. I och med denna förändring lämnade Ann-Caroline sitt regionala HSO-uppdrag. Det nya uppdraget är inget heltidsuppdrag utan det är i nuläget ett uppdrag på 30-40 %. När detta stod klart inkom dåvarande HSO på terminalen, Patrik Håkansson, med en avsägelse av sitt uppdrag till sektionsstyrelsen. Anledningen till det är att Patrik uttryckte att det är helt naturligt att Ann-Caroline också blir HSO för terminal Malmö och för att hon har sin placering på terminal Malmö. Sektionsstyrelsen tog emot denna avsägelse och på styrelse mötet den 29/4 beslutade sektions styrelsen genom ett fyllnadsval att utse Ann-Caroline Kostet som nytt HSO för brevterminalen i Malmö. För Patriks del var det både ett lätt men även ett svårt beslut. Patrik brinner för sitt uppdrag och har gjort det på ett utomordentligt bra sätt. Dessutom har han ett starkt förtroende både bland medlemmar men också på arbetsgivare sidan. Vi har ett guldläge på terminalen med två så engagerade och kunniga HSO som Ann-Caroline och Patrik, därför kändes det bra att Patrik ville fortsätta som skyddsombud och att man på skyddsombudsmötet den 13/5 enhälligt utsåg Patrik som biträdande HSO. Ett stort tack Patrik för allt vad du gjort som HSO och jag önskar er båda ett stort lycka till i era nya uppdrag. Vi kommer att behöva ert engagemang och er kunskap framöver. Våra serviceverksamheter Återigen är en av våra serviceverksamheter i fokus från arbetsgivaren centralt, det gäller vår lokalvårdsverksamhet. Vi har fått en central chef som ser över alla kostnader, i och för sig inget fel på det, men jag tycker också man ska se på alla fördelar som egen regi betyder. Vårt lokal vårdsgäng utför sitt arbete med högsta kvalité och terminalen får alltid beröm för att arbetsplatsen är så ren och snygg. Det smittar av sig på ett positivt sätt även till andra som arbetar på vår arbetsplats att hålla den ren och snygg. Ett annat argument för att ha det i egen regi är att vi har löst några personalomflyttningar genom åren, detta hade man naturligtvis inte kunnat göra med annan verksamhet. Skulle man mot förmodan överlåta städningen till utomstående företag är jag helt övertygad om att kvalitén sjunker. Det beror inte på att deras personal städar sämre utan helt enkelt att det blir en prislapp för utförd städning och inte mera. Därför så kommer vi från Seko att göra allt vad vi kan för att brevterminalen även i fortsättning ska bedriva lokalvårds arbete i egen regi med en fortsatt hög kvalité. Men det räcker inte, vi hoppas att vår terminalchef tillsammans med nuvarande produktionschef också jobbar med att behålla denna verksamhet och inte bara tittar på kronor och ören. Arbetstider på skift 1 och 2 I förra numret av tidningen beskrev jag förslaget men också vårt arbete kring ”Gemensam starttid klockan 06.00” på skift 1 och 2. Vi har ett antal medlemmar med småbarn, dessa behöver lämna sina barn på förskolan dock kan man tidigast lämna sina barn klockan 06.15. Tyvärr lyckades vi inte förmå varken chefen på skift 1 och 2 eller terminalchefen att ändra uppfattning. De säger att de uppfyllt sitt jämställdhetsansvar genom att våra medlemmar kan gå ner i arbetstid, men att gå ner i arbetstid är något som man har rätt till enligt lag och avtal och som arbetsgivaren måste följa. Vi menar att man inte uppfyllt sitt jämställdhetsansvar, det man istället hade kunnat göra är att inte röra berörda medlemmars gamla schema eller att lägga över en del av arbetstiden på kvällen. Tyvärr har arbetsgivaren inte visat någon som helst handlingskraft. Våra förslag på hur man kunde lösa det lyssnade man inte på. Terminalledningen säger att man å ena sidan behöver alla på plats klockan 06.00, å andra sidan finns det en övertalighet. Detta får jag inte att gå ihop. Berörda medlemmar har fått lösa situationen på olika sätt, för barnen måste alltid gå i första hand. Vi kommer givetvis fortsätta att jobba med denna fråga för få till stånd en annan lösning. Jag önskar er alla en glad och skön sommar. Mats Sjölin NUMMER ETT 3-14 Fortsättning Arlöv… I förra numret av tidningen beskrevs hur arbetsgivaren hade tänkt sig en deltidsorganisation i Arlöv. Seko lyckades förhandla fram tillsvidareanställningar för ett antal medlemmar även om alla inte fick en hund raprocentig anställningsomfattning, men det blev helt klart bättre än utgångsläget. Att redogöra för hur mycket de med deltid egentligen har arbetat är inte enkelt, detta bland annat eftersom en av de som fick en heltidsanställning nu är tjänstledig för att prova på annat arbete och andra går in och täcker upp dessa timmar. Däremot går det att redogöra för hur det fungerar i dagsläget. Nu har det åter införts en ny organisation i Arlöv. Lika mycket att göra men på färre timmar vilket har lett till stora kvalitetsbrister. Post som inte blir ut delad. Eftersändningar som inte blir gjorda. Tandläkarkallelser som blir eftersända efter det att besöket varit. Övertid som har ökat mycket. Personal som vantrivs. Den ökade övertiden ger kortare tid till återhämtning mellan arbetsdagarna. När allt arbete som ska göras ändå inte hinns med blir det en irriterad och uppgiven stämning på kontoret. Vid en sökning på ordet ”kvalitet” på PostNords hemsida blir resultatet bland annat detta: ”Ett framgångsrikt kvalitetsarbete är en väsentlig del av vårt erbjudande och avgörande för vår trovärdighet och möjlighet att göra affärer. Vi håller en hög leveranskvalitet för brev och paket och vi arbetar målmedvetet för att för bättra den. Där det uppstår kvalitets brister försöker vi åtgärda dessa så fort som möjligt.” Men är då inte kvalitet viktigt? Ska den inte satsas på för att upprätthålla konkurrenskraft? Är det då inte grund- läggande att det finns tillräckligt med tid för att hinna både dela ut post och göra eftersändningar varje dag? Svaret från närmsta cheferna är att det är budgeten som styr bemanningen. Inte verkligheten eller vad som behövs för att få verksamheten att fungera bra. Utan budgeten. Nu har det varit så här i två månader. Frågan är hur länge brevbärarna i Arlöv orkar med den tunga arbetsbelastningen och den stress och press som det medför? Sofia Rosmark Jönsson Hur länge tål vi kvalitetsbrister? Ett litet axplock av exempel på vad som har legat kvar vid arbetsdagens slut i Arlöv. Förändring av skyddsorganisationen på Terminalen Som Mats Sjölin skriver i sin artikel i detta nummer av tidningen har vi till följd av PostNords omorganisation valt att göra en förändring på huvudskyddsombudssidan. Ann-Caroline Kostet blir huvudskyddsombud och undertecknad blir biträdande huvudskyddsombud på terminalen. Ann-Caroline har, förutom att hon fått förtroendet att vara samordnande HSO för terminalnätet, dessutom uppdrag i centrala projekt. Detta gör att funktionen som biträdande HSO blir extra ansvarsfull på Malmö Brevterminal. Undertecknad kommer därmed fortsättningsvis att ha huvudansvaret för det operativa arbetet som är knutet till HSO-rollen. Min egen personliga upp- fattning är att Ann-Caroline är den absolut lämpligaste kandidaten att utse till samordnande HSO för landets termi nalnät. Uppdraget innefattar både brevoch paketterminalerna och kommer med största sannolikhet att medföra samverkansansvar mot terminalnätets chef Björn Olsson. Samverkansstrukturen i PostNord kommer klargöras när medinflytandeavtalet är undertecknat. Jag vill understryka att förändringen är gjord i största samförstånd, både Ann-Caroline och mig emellan, men även gentemot våra fackliga uppdragsgivare. Vi har som Mats även skriver en unik situation i Malmö. Vi har en mycket stark skyddsorganisation med representation på central nivå genom både Ann-Caroline och Stefan Fougt. Lokalt, förutom under tecknad har vi också Mårten Pavlov och hans biträdande HSO. Mårten har fått uppdraget att vara Huvudskyddsombud för Region Malmö, Distribution. Sammanfattningsvis en i mitt tycke oerhört stark uppställning och jag lovar att vi kommer att göra vårt allra yttersta för att leva upp till det förtroende vi har fått och på bästa sätt tillsammans med våra duktiga lokala skyddsombud driva skyddsarbetet på arbetsplatserna. Patrik Håkansson 9 NUMMER ETT 3-14 Produktionsområd Som alla vet har PostNord genomfört en omfattande organisationsförändring. Man har slagit samman Logistik och Meddelande, som nu kallas Distribution, och skapat en ny nationell organisation med nya regionala indelningar. Man har även skapat en gemensam organisation för alla brev- och paketterminaler, dessa ligger i ett eget rör med styrning centralt. Eftersom Seko Posten är en förhandlingsorganisation har även vi blivit tvungna att göra om vår organisation, detta för att följa arbetsgivaren. Här följer indelningen av de olika arbetsplatserna och förhandlingsansvariga i respektive produktionsområde. M A L M Ö SY D K R I ST I A N STA D Förhandlingsansvarig Seko: Annika Thurgren Förhandlingsansvarig Seko: Bo-Göran Åkesson Kristianstad Åhus/Tollarp Sölvesborg Olofström Ystad Simrishamn Sjöbo/Tomelilla LOAB Kristianstad (Chef: Peter Lindgren) Malmö Kopparbergsgatan Malmö A. Danielssonsv/Bunkeflo Limhamn Skurup/Svedala Trelleborg Vellinge LOAB Toftanäs SB (= Småbilar) (Chef: Åke Petersson) MALMÖ NORD HELSINGBORG Förhandlingsansvarig Seko: Jari Karlsson Förhandlingsansvarig Seko: Anders Wiberg Malmö Österg/H.Michelsensg Malmö Mariedalsv/Solbacksv Malmö Hohögsg/S.Bulltoftav Lomma/Arlöv LOAB MÖ Inhämtning LOAB MÖ Distribution (Chef: Jan-Allan Eklund) Hbg L. Garnissonsg Hbg V. Sandgatan Hbg Måndagsg Höganäs Klippan Åstorp LOAB HBG LB (= Lastbilar) LOAB HBG SB (= Småbilar) (Chef: Tf. Carl-Otto Sjöström) LU N D HÄSSLEHOLM Förhandlingsansvarig Seko: Mats Johnsson Förhandlingsansvarig Seko: Håkan Leijon Lund Tellusg Dalby/Staffanstorp Hörby/Höör Lund Gasverksg Kävlinge Lund Nöbbelövsv Eslöv Landskrona (Chef: Jessica Nilsson) Hässleholm Osby/Broby Markaryd Örkeljunga/Perstorp Ängelholm Båstad LOAB HSH (Chef: Kent Svensson) 10 NUMMER ETT 3-14 den i region Malmö Skyddsorganisationen i region Malmö Klubbarna i regionen har nu enats om hur skydds organisationen kommer att se ut framöver. Det finns nu ett huvudskyddsombud för regionen och sex biträdande HSO. De biträdande ansvarar för ett produktionsområde vardera och samordnar skyddsarbetet i dessa. Vem som är huvudskydds ombud i just ditt område, och hur du kan kontakta denne, kan du se nedan. KONTAKTLISTA SKYDDSORGANISATIONEN R EG I O N M A L M Ö Huvudskyddsombud Mårten Pavlov 010-436 41 59 0702-43 89 32(SMS) [email protected] M A L M Ö SY D K R I ST I A N STA D Biträdande Huvudskyddsombud Biträdande Huvudskyddsombud Stefan Richter 0709-80 40 29 [email protected] Tobias Andersson (återkommer med nummer) [email protected] MALMÖ NORD HELSINGBORG Biträdande Huvudskyddsombud Biträdande Huvudskyddsombud Henrik Nilsson 0737-59 47 05 [email protected] Joakim Hildingsson 010-436 11 02 [email protected] LU N D HÄSSLEHOLM Biträdande Huvudskyddsombud Karin Gustafsson (återkommer med nummer) [email protected] Biträdande Huvudskyddsombud Antoinette Andersson 0761-37 73 14 [email protected] 11 NUMMER ETT 3-14 Klubbsammanslagning Logistikklubben Syd är nu med i arbetsgruppen om en eventuell sammanslagning av vår klubb med Seko Posten Syd och klubb Post NordVäst. Undertecknad och Joakim Hildingsson, sektionsordförande i Helsing borg, har fått uppdraget av Logistikklubben att undersöka vilka för- och nackdelar det skulle innebära med ett samgående. Den största organisationsskillnaden är att vi i Logistikklubben inte har något representantskap utan enbart en klubbstyrelse. Där under finns fyra sektioner, en sektion i Helsingborg, två i Malmö och en i Hässleholm/Kristianstad. Verksamheten sköts ute på sektionerna för att vara så medlemsnära som möjligt. Vi har således haft årsmöten/budgetmöten där alla medlemmarna blivit inbjudna, klubben har i skrivande stund cirka 340 medlemmar. Att genomföra ett beslu- tande årsmöte med alla medlemmar samtidigt blir ogenomförbart om vi går samman i en gemensam klubb och därmed blir nästan 2 000 medlemmar. Den allra största vinsten för oss med ett sammangående blir att vi kan möta arbetsgivaren som en gemensam motpart och i samma organisatoriska struktur som de har. Vi inom Seko skulle också kunna hjälpa varandra på ett enklare sätt om vi ingår i samma klubb. Både jag och Joakim ser positivt på en sam- manslagning. Klubb Post NordVäst kommer att gå in i storklubben i början av 2015 och de har haft god tid på sig att förbereda sig. Det vore en fördel organi satoriskt om vi också kunde göra detta samtidigt. Men tiden känns knapp, vi vill ju kunna förankra det väl både i klubbstyrelsen och ut ibland medlemmarna. Bo-Göran Åkesson, klubbordförande Logistikklubben Syd En av våra nya arbetsplatser inom distribution och terminal Vad händer egentligen på vår paketterminal i Malmö, terminal Toftanäs? På paketterminalen sorteras självfallet paket. Det internationella flödet ut och in ur Sverige går oftast via denna terminal. Tullverket är ofta där och kontrollerar gods och paket som kommer till Sverige. De skrymmande paketen och annat som inte kan lämnas hos ombud lämnas även ut här via paketutlämningen som finns på Toftanäs. Från terminalen utgår även ”småbilarna”, det vill säga de bilar som kör ut paket på upp till 35 kg. Dessa paket levereras både till företag och till privat personer. Även lastbilarna utgår från denna terminal. De kör ut paket till företag och privatpersoner, de kör också till utdelningskontor, postombud och mellan olika paketterminaler. Mikael Fluur, Logistikklubben Syd 12 NUMMER ETT 3-14 EU valkampanj 2014 När Seko Skånes facklig-politiska utskott började planera inför valarbetet utgick vi ifrån att vi skulle besöka alla kommuner i Skåne samt de kommuner i Blekinge där vi har Seko-arbetsplatser. Vi gick därför ut till alla våra klubbar och frågade vem som ville ha besök på arbetsplatsen eller utanför arbetsplatsen av valpatrullen. Ingen klubb hörde av sig och talade om att man ville ha någon form av besök. När vi inte fick någon respons på frågan om besök på eller vid arbetsplatserna fick vi tänka om. Vi gjorde då så att vi besökte större köpcentra, torg och järnvägsstationer runt om i Skåne. På dessa platser träffade vi många väljare. Vi fick många och ibland långa diskussioner om EU och vikten av att gå och rösta i EU-valet. Vi hade två besök i Malmö av Stefan Lövfén (S), ett arbetsplatsbesök utanför en byggarbetsplats och ett torgmöte utanför Triangeln. På båda platserna var det mycket folk som kom och lyssnade. 6 F har ju under hela valkampanjen fört fram Johan Danielsson som 6 F:s namn inför valet. Johan var också på besök i Malmö. Under besöket i Malmö var han ute på brevterminalen i Malmö och träffade förtroendevalda och skydds ombud. Under dagen var han också på en byggarbetsplats och på Gustav Adolfs torg och delade ut valinformation. Vi som arbetat under denna valkampanj har delat ut någonstans mellan 8 000–10 000 flygblad med information om vad Seko står för och vilka frågor som var viktiga för oss inför valet. Det har varit en mycket rolig och stimulerande valrörelse med många roliga och intressanta samtal med väljare. Jag ser redan nu fram emot nästa valrörelse i september. Då kan jag bara hoppas att vi blir fler som deltar i valrörelsen, för det behövs många som är ute och pratar med väljarna och för fram de frågor som vi inom Seko anser är viktiga för Seko:s medlemmar. Kenth Andersson Tack till Lena! En facklig kollega har gått i pension den 31/5 och därmed lämnat sitt yrkesliv. Något nyfiken ställer jag mig frågan, hur har detta yrkesliv gestaltat sig? Lena började på Posten 1977 som ”bbb” och jobbade varannan kväll. Sedan blev hon löne plansanställd och började jobba tidiga morgnar från klockan 03.00 fram till att natt passet slutade. Därefter blev det genomgående nattarbete fram till 1992 då hon övergick till att jobba tvåskift. Skälet var att det då blev ett gemensamt nattlag och familjesituationen gjorde att inte båda Lena och hennes man kunde jobba samtidigt. Lena fick uppdrag som utbildare på ISO, och blev sedan instruktör på SSM när de kom till terminalen. Från 1998 har Lena jobbat på Teknik. Lena har trivts under alla sina år på sin arbetsplats och med sitt arbete. Posten har varit bra, också då man kunnat få utveckling i yrket. Hon har också varit fackligt aktiv i dåvarande sektion verkstan, som sedan blev till teknikutskottet när terminal blev en sektion i Seko Posten Syd 2013. Lena valde att ställa upp till sektionsstyrelsen Verkstan och tog sig an sekreteraruppdraget. Hon representerade ofta verkstan på Terminalklubbens styrelsemöten. Hon fick insikt i det fackliga arbetet, att det gäller att ge och ta i förhandlingar, att allas åsikter hörs och tas tillvara, och sedan går man vidare till beslut. Sista styrelsemötet hon medverkade på sade Lena att hon ångrar att hon inte ställt upp till fackligt uppdrag tidigare, ett gott betyg till Seko kan man tycka. Styrelsen i sektion terminal, inklusive undertecknad, önskar dig lycka till i många år framöver! Susanne Abrahamsson 13 NUMMER ETT 3-14 Maskinutbytesprojektet Lokalförändringarna Som ni som jobbar på Terminalen märker har tempot skruvats upp i projektet. Parallellt pågår flera olika större arbeten som på ett eller annat sätt har att göra med maskinutbytet. Två större lokalrenoveringar görs, varav den ena i stort sett är färdig. I den 1 300 kvm stora Strålfors lokalen där Importen/Nya utrikes kommer att hålla till har man avslutat byggnadsarbetena. Den stora maskinen som använts i den gamla lokalen har modifierats, detta för att skapa en effektivare process samt att bättre svara upp mot arbetsmiljökraven. Den håller som bäst på att monteras på plats i den nya lokalen. Gamla kassan, där Spillepengen hade verksamhet, görs i ordning för att från och med september inhysa den manuella sorteringen. Ett arbetsmiljöproblem aktualiserades när entreprenören började riva en större vägg. Fortfarande bedrevs en begränsad produktionsverksamhet, hanteringen av returpost, varvid rivningsdamm ”regnade” ner över några anställda. Återigen; kommunikationen mellan olika enheter är oerhört viktig i ett så här stort projekt. När undertecknad fick kännedom om incidenten var skadan redan skedd och rivningsarbetet i princip avslutat. Jag tog kontakt med Lokalvården via deras chef och en uppstädning fixades snabbt. Vill rikta ett tack till Tommy Wahlgren och hans duktiga och hjälpsamma medarbetare gällande uppstädningen. Importen beräknas flytta sin verksamhet under juni månad och manuell sortering kommer enligt plan att flytta in i sina nya lokaler i början av september. Den tillfälliga brevresningen vid Direktinlämningen börjar ta form. Tillfällig brevresningsutrustning. Denna kommer från Västeråsterminalen som nu är nedlagd, och används under uppbyggnaden av den nya utrustningen (FSU+IRM). 14 Den nya lokalen för Importen/utrikesposten som tidigare användes av Strålfors. Maskiner samt manuella resningsbord är på plats. Just nu pågår installationer av elektronik och dataanslutningar. Det kvarstår att sätta upp skyddsräcken på flera platser, dels självklart för att skydda personalen men även för att klart avgränsa processerna. Några problem har dykt upp men i samråd med alla berörda har vi hittat lösningar som vi tror är acceptabla. Viktigt att tillägga; man kan inte tänka på allt. Det kommer sannolikt att inträffa fler saker, inte minst ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi får hantera dessa löpande och försöka hitta bästa möjliga lösningar allt eftersom. Visst är detta en tillfällig arbetsstation men den kommer att vara i drift ganska länge trots allt. Arbetsmiljön, särskilt med hänsyn till säkerhet, måste vara godtagbar. Driftstart för anläggningen är planerad till innan midsommar. Gamla brevresningen När den ”nya”, tillfälliga brevresningen är i skarp drift stängs nuvarande ner. Under sommaren, när många av oss förhoppningsvis laddar batterierna på semestern, börjar rivningen av den gamla utrustningen. Det blir som ni förstår ett rätt stort område som kommer att vara avspärrat. Förutom brevresningsmaskinerna ska lådtransportbanor demonteras, allt för att ge plats åt den första helt nya förskiljningsmaskinen (FSU) samt tillhörande integrerad resningsmaskin (IRM). Redan har de första arbetena påbörjats. Ni som plötsligt märkte att det blev mörkt i delar av brevresningen vet vad jag talar om. För att göra plats åt plattformar och transportband till de nya maskinerna, måste man frigöra ytterligare utrymme mot taket. Lysrörsarmaturer, fackverk och ventilationsdon Den brevresning som nu används, denna kommer att skrotas under sommaren. Manuell sorterings nya lokal vilken har använts av Spillepengen tidigare. NUMMER ETT 3-14 Vi äger orden kommer att höjas upp för att bereda utrymme. Två arbetsmiljöfrågor dök upp under de inledande arbetena; belysning och kalluftsdrag. Efter en miss med belysningen har detta lösts någorlunda bra. Efter att en armatur tagits bort ovanför inmatningen vid maskin 71, fick kalluft plötsligt fritt utrymme direkt mot operatören. Undertecknad lyckades åtgärda detta genom ett snabbt samtal till Roland på fastighetsskötseln, ett tack till honom för snabbt agerande hemifrån. Nya brevresningen Under senare delen av sommaren börjar de nya maskinerna anlända, en ny FSU och en ny IRM. Monteringen påbörjas i augusti och fortsätter under hösten. Som jag berättat i tidigare nummer planeras anläggningen vara i full skarp drift i tid till jultrafiken. Mer om detta, samt övrig lägesrapport kommer i höst. Vill även passa på att önska er alla en trevlig och avkopplande sommar med förhoppningsvis härligt väder, var ni än tillbringar er semester! Patrik Håkansson Påverkan inom utdelning Brevresningsutrustningen på terminalen kommer under perioden 201406-16–2014-12-01 att bytas ut. Det innebär en kapacitetsminskning som medför att man på brevbärarkontoret Helsingborg Västra Sandgatan ska resa post. Posten beräknar att det rör sig om 8 000 försändelser/kväll vilket mot svarar 10 timmars produktionsarbete. Som bokombud fick Kerstin Widéen och jag åka till Örebro dels för att träffa andra bokombud, dels för att få träffa några författare på en träff som kallades Boken på arbetsplatsen 2014. Det visade sig att en del av bokombuden också är författare, ett exempel är Jenny Wrangborg, som både är kallskänka och skriver dikter. Testa gärna att läsa hennes bok ”Kall skänkan”. Det är en mycket bra diktsamling om livet i detta yrke och som ung människa i Sverige idag. Du kan också läsa hennes nya diktsamling ”Vad ska vi göra med varandra”. Den är lite mer politisk men bra enligt mitt tycke. En annan god författare som var med var Torgny Karnstedt, som tidigare arbetat på kemisk fabrik i Helsingborg. Han gav ut boken ”Slamfarmen” på 1970-talet, då blev den mycket omtalad. Numera åker han runt på skolor för att få unga pojkar att läsa mer än manualer till dataspel. Boktips Det var också bokmässa i Örebro, där var två svenska stora författare med. Lena Sundström med sin dokumentära bok ”Spår”, som tar upp de flyktingar som Sverige lämnade ut till USA:s säker hetstjänst. Starkt jobbat Lena att researcha och skriva denna bok! Majgull Axelsson har skrivit boken ”Jag heter inte Miriam”, som handlar om en romsk kvinna som sitter i det tyska koncentrationslägret Auschwitz. Boken beskriver vad som hände henne där och hennes byte av identitet till judinna där hon med hjälp av de vita bussarna hamnar i Sverige. Mer berättar jag inte om hennes bok – både en hemsk berättelse och en god story om ett av vår tids största brott. Jag hoppas på fler resor till bokträffar. Fler borde anmäla sig till att vara bokom bud, det är ett mycket givande uppdrag! Nils Andersson, sektion terminal VI TOLERERAR INGA FÖRLORARE av Britt-Marie Mattsson, Piratförlaget Detta är berättelsen om familjen Kennedy. Den handlar om framgångar, revanschlusta, tragedier och historiska skeenden i världspolitiken. I boken framstår fader Joe som drivande i det mesta som hände i dynastin, på det följer hur olika familjemedlemmar hanterade sin situation. Boken är mycket innehållsrik på detaljer, som berättas i romanform. Susanne Abrahamsson Vinnare Bilden från förr Vinnare blev Mats Stjernbo, brev bärare på Annelund. Förutom att svara rätt bemödade han sig även med att lägga till smeknamn. Förberedelsearbete för installation av ny, permanent brevresning (FSU/IRM). Rätt svar stående från vänster (med Stjärnas smeknamn!): Gert ”Flimmer” Feldt, Jan ”Ellis” Mårtensson, Jan-Börje ”JB” Nilsson, Jari ”Kalle” Karlsson, Gert-Inge ”Lotto” Grahn, Mats ”Stjärna” Stjernbo. Sittandes från vänster: Leif ”Blyger” Tellström, Ing-Marie ”Ingis” Olsson, Jonny ”Kurre” Jönsson, Bo ”Fixaren” Ek. 15 NUMMER ETT 3-14 Dags att sluta pensionsspara i pensionsförsäkringar? Detta kan man läsa på Folksams hemsida: Regeringen har föreslagit att avdragsrätten för privat pensionssparande ska sänkas från 1.000 kronor/månad och på sikt slopas helt år 2016. Med anledning av förslaget har Folksam beslutat att stoppa nyteckning av privat pensionsförsäkring. Regeringens förslag är ute på remiss under våren och beslut väntas fattas i höst. Nyteckning av Folksams privata pensionsförsäkringar stoppas från och med 1 maj 2014 och gäller tillsvidare, i avvaktan på regeringens beslut. Fördelarna med att pensionsspara i pensionsförsäkringar har försämrats och man får hoppas att vi nu en gång för alla kan slippa reklam och annat mytbildning om att pensionssparande är bra. Visst ska man spara långsiktigt. Att spara i en pensionsförsäkring har gett rätt till skatteavdrag men vid uttag betalar man skatt på både insatt kapital och avkastning. Fördelar: ●S parande på lång sikt där man låser in pengar ger inte möjlighet att slösa upp pengarna innan pensioneringen. ●T jänar man över skattebrytpunkten, cirka 36 100 kronor i månaden, får man dra av mer skatt och när man senare tar ut pensionen kanske man är under skattebrytpunkten och betalar då lägre skatt på insatt kapital. Nackdelar: ● Högre skatt vid uttag än vid avdrag. ● Pengarna är låsta fram till 55 års ålder. ● Traditionella försäkringar (bolagen sköter placeringarna) har oftast gett dålig avkastning och kostat i form av dyra avgifter. Förra året gav exempelvis Nordea, med en fantastisk vinst, minus i avkastning. Vad ska man göra istället? ●S para i fonder. ● Spara i kapitalförsäkringar. Man sätter in skattade pengar och slipper skatt på både avkastning och insatt kapital vid uttag. Man betalar dock avkastningsskatt, just nu 0,63 %, under sparandetiden. ● Spara i kapitalsparförsäkringar. Mindre inlåsningstid och inga återköps avgifter efter år ett, även fyra gratis uttag efter första året (Folksams version). ● Spara i borgarnas nya skattesmitarkonto ISK, investeringssparkonto, där man kan blanda aktier och fonder. ● Spara på ett räntekonto, helst inte på storbankerna som ger sämre ränta. Du kan spara i SBAB, Forex, Resurs bank eller Ikano bank vilka ger betydligt högre ränta. Högre ränta ju längre du låser pengarna. ● Betala av på lån när räntan är låg. Jörgen Olsson O LYC K S FA L L F R I T I D Mattias Andersson, brevbärare i Hässleholm gick medlemsutbildning och fick ut pengar på sin försäkring Hur gick detta till? – Jag gick Seko:s medlemsutbildning i början av maj. På utbildning pratade vi bland annat om försäkringar gällande skador på jobbet och på fritiden. Då blev jag påmind om att jag borde ringa till Folksam om en fritidsskada. Vad rör det sig om för skada? – Jag fick en axelskada för ungefär ett år sedan i samband med en fotbollsträning. Det medförde en del problem vilket till slut ledde till operation, rehab och sjukskrivning i tre månader. Men nu är jag tillbaka både på arbetet och på fotbollsplanen. Så efter utbildningen ringde du till Folksam och anmälde din skada? – Ja, och det tog fem minuter att få ärendet ordnat. Man tog hänsyn dels till 16 vår försäkring genom Seko och dels min försäkring i fotbollsklubben. Man är försäkrad genom sin spelarlicens som även den ligger i Folksam. Hur mycket pengar blev det? – I dagsläget har jag fått ut drygt 10 000 kronor. Kan det bli mer? – Kanske. Jag fick reda på att man efter ett år kommer att göra en bedömning om jag fått någon invaliditet i samband med skadan, i så fall blir det mer ersättning. Min uppmaning till alla är att alltid anmäla och dokumentera skador och olycksfall, även med tanke på framtida men. Vi är faktiskt bra försäkrade genom vårt medlemskap Håkan Persson Du anmäler enkelt genom att ringa till Folksam på telefonnummer 0771-96 09 60, det går även bra att anmäla på folksam.se NUMMER ETT 3-14 UNDERLAGET är viktigt för framtiden Frågan om underlag på terminalen har länge varit en viktig fråga för personalen och skyddsorganisationen. Innan Produktion Struktur Meddelande (PSM) kom att genomföras var majoriteten av terminalerna utrustade med mattor kring maskinerna och är så än idag. Alla som arbetat vid maskiner med mattor vet att det är svårt att framföra arbetsredskap och att mattorna allt som oftast är sönder någonstans. Alla vet också att de ibland kan vara tröttande att gå på, men mattor har också varit ett bättre alternativ än hårda betonggolv. Hur kom man fram till att lägga parkettgolv i Hallberg och Rosersberg? När PSM projektet tog fart kom frågan upp om hur vi i framtiden ska göra med underlaget vid alla arbetsstationer där personal vistas och arbetar. Efter undersökningar på terminaler runt om med både mattor och parkett, där det tydligt framgick att parkett var mer ergonomiskt att gå på, minskade snubbelrisken radikalt och var mycket bättre att framföra arbetsredskap på. Det tog ett tag att få arbetsgivaren att förstå alla fördelar med parkettgolv, men när det även visade sig att det i längden är betydligt billigare blev vi överens. Hur ser det ut idag? I Hallsberg valde man att lägga parkettgolv på stora delar av ytan i maskinparken och även på manuella. I Hallsberg har man hittills varit väldigt nöjda med golvet och det finns inga indikationer på att golvet bidragit till värk eller skador. Där säger personalen vi pratat med att golvet är helt ok och att man inte har några problem med fötter eller annat. De säger vidare att golvet har en ljudämpande effekt runt maskinerna och att det är mycket lättare att flytta hyllvagnar och lådvagnar. Arbetsgivaren ställer sig positiva till parkettgolv även för övriga terminaler i landet. De tror precis som skyddsorganisationen att det är det underlag som lämpar sig bäst att ha runt våra maskiner. Terminalen i Malmö I Malmö har frågan om parkett varit uppe i ett antal forum under en längre tid, men i avvaktan på Hallsberg så har inget beslut tagits om vi ska köpa in golv eller inte. I maskinutbytesprojektet är denna fråga högaktuell och skyddsorganisationen har på uppdrag av projekt ledaren lämnat in ett förslag på hur det skulle kunna se ut på vår terminal. Några exempel på vilka positiva effekter parkett golv skulle få är: ●A tt få ett parkettgolv på de ytor där vi jobbar långa pass och går och står mycket skulle betyda otroligt mycket och förbättra arbetsmiljön för väldigt många. ● Vi slipper också dra runt arbetsredskap på mjuka mattor och på så sätt minskar vi risken för värk i axlar och nacke. Inte heller behöver vi riskera att snubbla på uppstickande kanter. Det är just detta som vi behöver då vi framtiden kommer att spendera mer och mer tid vid våra sorteringsmaskiner. Jag vågar inte gissa hur många mils gående om året blir det för alla som jobbar på terminalen. Och då tycker jag att det är en självklarhet att vi, förutom en bra arbetsvariation och bra arbetsredskap, ska ha ett bra golv att gå på. Ann-Caroline Kostet ●M ed rätt dämpning på golvet, blir det behagligt att gå och stå och man blir inte lika trött i sina fötter och ben. Parkettgolvet i Hallsberg. 17 NUMMER ETT 3-14 Vilka regler gäller för semester? Varje år får vi fackliga ett antal frågor som rör semester. Här kommer ett försök att bena ut några av de mest vanligt förekommande frågeställningarna. Semester för löneplansanställda Den som är löneplansanställd har ett antal dagar semester varje år. Alla har minst 25 men om man jobbat länge i företaget kan man ha fler dagar. Posten tillämpar att intjänandeår och uttagsår är samma år, det betyder att mina 25 dagar grundas på att jag är anställd hela året. Om jag slutar exempelvis den 30/6, kommer jag bara att få halva årets semester. Semesterns förläggning I början av varje år får vi fylla i en ansökan om semester för innevarande år. På ansökan blir vi också ombedda att lämna in andra kända ledigheter. Enligt både semesterlagen och vårt kollektivavtal har vi rätt att ta ut fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti. Rätten handlar om fyra sammanhängande veckor, inte att alla garanteras exakt de veckor man önskar. Det brukar vara ett tryck på främst en del veckor, och ibland får någon flytta semestern någon vecka, det vill säga förskjuta semestern. Om det sker är det lämpligt att om samma situation skulle uppstå året efter, att det inte är samma person som får flytta igen. Hur många dagar behöver man ta ut? Vi måste ta ut minst 20 semesterdagar under ett år. Om man exempelvis tar fyra veckor på sommaren, säg att sommarsemestern varar över midsommar – där själva midsommarafton inte kostar en semesterdag då det är en afton – då har man en dag till att ta ut. Om du inte själv tagit initiativ till när du ska lägga ut den, kommer Posten att ensidigt lägga ut den när det passar produktionen. Vi ska ha besked om vår sommar semester senast den 1 april. Semesterförläggningen ska förhandlas med facket. Kan man spara semesterdagar? Du får lov att spara all semester du tjänat in som övergår 20 dagar. Dock finns ett tak på 25 sparade semesterdagar. Om du har nått detta tak behöver du ta ut all intjänad semester varje år tills du ligger under taket. OBS! I tidigare avtal kunde vi spara fler dagar. Några har fler än 25 sparade semesterdagar, de kan heller inte nyspara några dagar förrän de kommer under 25. Det finns inget krav att man behöver ta ut sparade dagar som överskjuter 25 om de är intjänade under det gamla avtalet. Sjukdom Vad händer om jag blir sjuk under min semester? Då sjukanmäler du dig till arbetsgivaren precis som vanligt. Då dras det alltså inga semesterdagar. Kan Posten dra in min semester? Nej det kan de inte. Förhandlad semester kan inte dras in, varken före den påbörjas eller under densamma. Om Posten kommer och frågar om du kan tänka dig att ändra din ledighet, kan du välja att tacka ja. Vi från facket föreslår att du bör få valuta för din insats att ändra om du är villig att ställa upp på det, den är troligen föranledd av att något gått snett i någon planering. Den bollen är helt din egen, du har rätt att vidhålla bestämd semester. Du kanske har bestämt en semesterresa med familjen eller något annat som inte kan flyttas på. Semester och föräldraledighet Den tiden man har föräldrapenning är semesterlönegrundande enligt vårt avtal, det vill säga man har sin årssemester. Om man blandar föräldrapenning med någon dags tjänstledighet varje vecka påverkas årssemestern, då tjänstledighet inte är semesterlönegrundande. Semesterlön Vi har vår vanliga månadslön även under semestern. Vi får också ett semestertillägg på 0,8 % av vår månadslön för varje uttagen semesterdag. Antal semesterdagar vid färre än fem arbetsdagar per vecka Antal semesterdagar reduceras för de som jobbar mindre än fem arbetsdagar per vecka enligt schema, och räknas så att det motsvarar samma antal dagar som för de som jobbar fem dagar per vecka. Exempel: Någon som har en rul�lande fridag per vecka får 20 dagar, mot 25 dagar normalt. Timanställda Den som är timanställd har rätt att ta semester enligt semesterlagen. Det innebär att intjänandeår är den 1 april – 31 mars och uttagsår nästkommande 1 april till den 31 mars. Om man jobbar hela perioden får man 25 dagar, annars reduceras de mot hur lång tid som fullgjorts. Krav finns att ta ut minst 20 dagar under uttagsåret. Om man bara jobbat fem månader och sedan slutar hos en arbetsgivare, ska semesterersättning på 12 % betalas ut när man slutar. Lagen ger rätt att ta ut 20 dagar per år, hur stor del av dem som är betalda beror på hur länge man jobbat under intjänandeåret. Susanne Abrahamsson Medlemsutbildningar Medlemsutbildning Hässleholm. Catarina, Terese och Mattias. 18 Vi har under första halvåret genomfört 15 utbildningar, och antalet ansökningar som kommit in har varit mycket stort. Det är fantastiskt roligt att intresset för våra utbildningar är så stort, men många står i kö i väntan på att bli kallade. Vi försöker att beta av de köer som finns till flera av utbildningarna så fort som möjligt. När det kommer in många ansökningar från samma arbetsplats kan det vara svårt att få med alla på samma gång, och en del blir istället kallade till nästa utbildningstillfälle. Det kan då upplevas som att det tar väldigt lång tid att komma med på en utbildning, speciellt till pensionsutbildningen där man dessutom delas in i åldersgrupper. För att minska köerna något har vi utökat antalet utbildningstillfällen under hösten. Kallelser till september månads utbildningar kommer att skickas ut i juni, så till er som blir kallade glöm inte att lämna in ledighetsansökan innan ni går på semester. Anne Gentile, studieansvarig Seko Posten Syd KORSORD 1 2 3 4 Vågrätt 1.Vonnegut 3. Ursprung för ökänd kuse 4. Utbrast den skadade 5. Se bild 5 6 7 8 8.Anstånd 9.Lynch 9 10.Pristagare 10 11.Rombo? 14. Ska tas efter max 5 timmar 15.Är arbetsgivarens ansvar enligt lag 11 12 13 16. Ort och krusfabrikant Lodrätt 2. Bör vi jobba 3. Kan tydligen tuggas 4. Regleras i lag och avtal 6. Ersättning för nattarbete 17 14 18 7.Tätt 12.Robban 15 19 13. Bejublat postprojekt 17.Levin 18.Militär befattning (även vågrätt) 16 19. Är pojkar någons Vinn en bok Bland de rätta lösningarna på detta korsord lottar vi ut ett exemplar av Ekonomihandboken av Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren. Din lösning skickar du till oss senast 17/9 på följande adress: Seko Posten Syd, ”Korsord”, Box 50228. 202 12 Malmö Malmö 10 Porto betalt P 24 Avs: Seko Posten Syd, Box 50228, 202 12 Malmö Kämparna bakom kollektivavtalen Människor har genom alla tider och på olika sätt kämpat för att få ett bättre liv. I slutet av 1800-talet var det nöd i Sverige. Under den hårda tid som rådde valde så många som 30 % av befolkningen att lämna Sverige för att söka lyckan på annat håll i världen. Vi fick till och med bistånd från länder i Sydamerika. I slutet av 1800-talet, närmare bestämt den 10 juni 1894, föddes i Norra Skrävlinge en man vid namn Rudolf. Rudolf var äldst i en barnaskara på sex, barn till Nils Rasmusson och hans maka Elsa. När lille Rudolf var två år flyttade familjen till Ekeby, ett litet samhälle 1,5 mil utanför Helsingborg. Rudolf fick tidigt lära sig att ta ansvar och hjälpa till i hushållet. En dag kom lärare Jönsson hem till Rudolfs far Nils och beklagade sig över att lille Rudolf inte hade titulerat honom ”lärare Jönsson” som brukligt. Nils, som för övrigt kunde svara för sig, sa: – Åja, går det bra att säga du till vår herre går det väl bra att säga du till Jönsson också. Första arbetet och 1:a världskriget När Rudolf gått ut folkskolan på 6 år och konfirmerat sig, började han på fabriken i Skromberga. Arbetet var hårt, i fabriken framställde man klinkers. Hjälpmedel fanns det inte mycket av och många slet ont. Rudolf trivdes inte så värst bra utan slutade och började istället i Skromberga gruva där han trivdes bättre. 1:a världskriget kom dock emellan och han blev 1914 inkallad till militärtjänstgöring vid flyget i Ljungbyhed. Under kriget var det dåligt med mat och det var många som inte kunde äta sig mätta. När kriget var slut återvände Rudolf till Ekeby och det tunga arbetet i gruvan. Arbetarna tvingades krypa på alla fyra i vatten som rann i gångarna och schakten. De fick också ha uppsikt när kolvagnarna kom farande. När de efter dagens slut kom upp från gruvan kunde man inte känna igen vem som var vem, så skitiga var dom. Det gick inte heller att gå eller stå upprätt och på fötterna hade man stora tunga trä tofflor som jobbarna själv fick bekosta. Under dessa fick arbetarna själva sätta kramper på mellan 2–3 cm, detta för att sulorna inte skulle slitas upp med detsamma. Bilda familj och krisen på 1930-talet I början på 20-talet träffade Rudolf sin blivande fru Malin som han gifte sig med 1921. Malin hade redan en dotter och på den tiden var detta förenat med skam. Dock var det inget problem för Rudolf, som alltid stod upp för de som inte hade det så lätt. Han tog både mor och dotter under sina vingar. Åren gick och de fick tillsammans ytterliggare sex barn. Krµger-krachen skedde i slutet på tjugotalet och följande år blev svåra för familjen. Rudolf blev uppsagd från gruvan och istället tvingades han göra nödhjälpsarbete långt hemifrån i Skånes Fagerhult. På den tiden fanns det inget barnbidrag, så familjen fick vända på varje krona för att få det att gå ihop. Hela trettiotalet var tufft men efter något år i Skånes Fagerhult kom Rudolf tillbaka till gruvan. För att få det att gå ihop och försörja sju barn fick han också på kvällen gå ut och plocka betor, han tog hjälp av de äldsta i familjen. Rudolf var också fackligt engagerad. Han var så kallad uppbördsman, vilket kan liknas med dagens kassör. På kvällen gick han och en man vid namn Svedin runt i byn för att samla in medlemsavgiften. Pension Strax innan sommaren 1961, efter cirka 45 år i gruvan vid 67 års ålder, gick så Rudolf i pension. Han och Malin bodde kvar i huset tills mitten på 70-talet då de flyttade till en lägen het i Landskrona. Rudolf älskade att spela kort men trots en försämrad syn, sviktade aldrig hans glada humör. Strax efter sommaren 1980 slutade så Rudolf sina dagar 86 år gammal. Värdet av denna historia Varför berätta allt det här? Jo, det är dom i Rudolfs generation som har kämpat för det vi har idag. Det är dom som har kämpat och lagt grunden till våra kollektivavtal. Dom har fått vara med om att gå från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Dom har kämpat för åtta timmars arbetsdag. Dom har kämpat för allmän rösträtt både för män och kvinnor. Dom har kämpat för lagstadgad semester. Från början en vecka fram till dagens fem veckor. Dom har kämpat så att vi får sjuklön från arbetsgivaren. Dom kämpade för en bättre arbetsmiljö. Med mera, med mera. Om inte vi som arbetar idag, framför allt den yngre generationen, förstår vikten av ett medlemskap i en fackförening kan det gå illa. Om man tror att dessa förmåner alltid kommer att finnas så kommer vi, inte i år, inte nästa år men så småningom att gå miste om mycket av det som bland annat Rudolf varit med och kämpat för. För var går gränsen för när arbetsgivaren är villig att teckna ett kollektiv avtal? Jag vet inte. Men en sak vet jag. Ju färre medlemmar, ju svårare blir det. P.S. Rudolf var min fantastiske morfar. Tänk om han funnits kvar, oj vad han hade kunnat berätta. D.S. Anders Wiberg, Ordförande Klubb Post NV
© Copyright 2024