1. No category

Innehållsförteckning
Påfyllning av kunskap och
inspiration inom förnybar energi!
3
Baltic Energy
4 Annonser
5
Projektet Baltic Energy
6-7
Ta kontroll över din elanvändning A-K Hatt
8-9
Hållbart resande i Örnsköldsviksregionen
10-11 Annonser
12-13 Norrländska Alger blir förnybar energi
14-15 Annonser
16-17 Absolicon, Joakim solklar actionhjälte inom hållbar energi
18-19 Annonser
20-21 Bara plus med biogas
22-23 Sol & Vind, Solbergs Gård
24 Sol
25 Vind
26
Vatten
27 Att koppla in sin anläggning på elnätet
28-29 HEMAB - Ställer om från matavfall till biogas
30-31 Mässprogram
När jag sitter för att skriva inledningstexten till denna mässtidning är det mitten av
oktober, en kall morgon med frost och strålande sol. Hösten har för mig alltid varit
en period när det är dags att se om sitt hus inför vintern. Tilläggsisolering, nya fönster och braskamin är alla åtgärder som jag gjort i höstetid. Energikostnaden är ju
en betydande del av boendekostnaden och visst känns det bra att kunna få ner den.
Ännu bättre känns det om man kan använda energislag som är skonsamma mot
miljö och klimat. Nya tekniska lösningar finns nu på marknaden som gör att vi kan
värma våra hus och få den el vi behöver utan alltför stora utsläpp av koldioxid. Det
känns viktigt för mig!
I projektet Baltic Energy har vi i Västernorrland och finska Österbotten slagit oss
ihop för att i våra regioner erbjuda befolkningen, såväl stora som små fastighetsägare, kunskap och inspiration inom förnybar energi. Oavsett om det är kyla, värme
eller el man vill producera vill vi visa på metoder som ger mindre eller inga effekter
på den globala uppvärmningen. Det är därför extra spännande att vi under vår Energimässa kommer att få ta del av finsk kompetens för utveckling mot ännu smartare energilösningar. Under mässan finns de flesta av våra medarbetare på plats och
om ni funderar över något så ta gärna kontakt med oss.
Vi hoppas att ni ska lyssna, inspireras och lära om förnybar energi!
Välkomna!
......................................................................................
Lena Krånglin/Huvudprojektledare
PEFC/05-38-142
Grafisk form: letsdesign.se • omslagsfoto: Katarina Norström• tryckt på PEFC-märkt papper hos Selma Solutions AB 2013
2
3
10.000-tals
kronor att spara
genom enkla
åtgärder
Minska
din energiförbrukning!
Vi hjälper dig utan kostnad.
Tillsammans reder vi ut viktiga frågor
för energieffektivisering.
Vi har exempel på företag och
privatpersoner som sparat upp till
30 % på sina driftkostnader!
De nya Energidirektiven
innebär nya krav för oss på åtgärder,
information, energikartläggning och
energitjänster.
Finansiering för att kartlägga
Du kan få 50% av kostnaden för att
utföra en en grundlig energikartläggning via ett statligt stöd
(EKC).
Kontakta oss.
Det lönar sig!
Härnösand
[email protected]
Kramfors och Sollefteå
[email protected]
Timrå
marie.blumenberg@timrå.se
Sundsvall
[email protected]
Ånge
[email protected]
Örnsköldsvik
[email protected]
Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle
baltic
Våra samarbetspartners
EUROPEISKA
UNIONEN
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
Baltic Energy är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet, Hemab och Mittnordkommittén i Västernorrland och Oy Merinova
AB, Oy Katternö AB och Österbottens förbund i Österbotten, Finland.
Samordnande stödmottagare (Leadpartner) är Mittnordkommittén.
Projektet finansieras förutom av deltagande parter även via Botnia-Atlanticaprogrammet.
Projektets tre huvudmål är
Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav
Miljöanpassad kyla och värme
• Projektets mål är att vidare sprida de befintliga miljöanpassade
och effektiva energilösningar i Västernorrland (snökyla och älvskyla) och Österbotten (sedimentvärme och lågtemperaturenerginät samt bränsleceller och mikroturbiner baserade på deponigas).
• Främja miljöanpassade metoder för produktion av kyla.
Mikroproduktion av el
• Skapa ett samarbete kring miljöanpassad energianvändning mellan företag och med potentiella brukare Österbotten och Västernorrland.
• Långsiktigt skapa ett hållbart utbud av förnyelsebar mikroproduktion av el.
• Öka produktionen av egenproducerad förnyelsebar el.
Öka intresset för energi-och klimatåtgärder
Öka intresset för energi- och miljöfrågor och konkreta klimatåtgärder hos:
• Offentliga organisationer, småföretagare, fastighetsägare samt allmänhet.
• Utbyte mellan visitors centers med syfte att skapa besökskoncept.
Projekttiden är 2012-01-01 – 2014-06-30
Lena Krånglin
Huvudprojektledare
Mikko Pieskä
Projektledare
Lars Brännström
Projektledare
www.energikontoret.nu
4
5
Sänkt skatt för egenproducerad, förnybar el.
Det är vad den sittande alliansregeringen vill
driva igenom, för att främja miljön och verka
för att fler hushåll ska satsa på anläggningar
för till exempel solel och vindkraft.
– Det ska helt enkelt bli lönsammare att producera sin egen förnybara el, säger It- och
energiministern Anna-Karin Hatt (c).
Vad regeringen vill göra är att sänka skatten
för satsningar på egenproducerad förnybar energi och att göra detta i form av en skattereduktion. Detta är vad som föreslås i budgeten för
2014.
– Skattereduktionen kommer att göra det mer attraktivt, framför allt för många enskilda fastighetsägare, att bli sin egen elproducent genom att installera småskalig förnybar el som solel och
vindkraft. Vi utgår från den modell som den särskilda Nettodebiteringsutredningen föreslog i
sitt huvudförslag, men vi kommer göra den dubbelt så generös de föreslog, säger Anna-Karin
Hatt.
Hon ger ett exempel på reformens effekt om den utnyttjas fullt ut.
Bygger man en anläggning som kan producera 20 000 kWh/år
(vilket är taket för hur mycket man får dra av), kommer man
kunna dra av upp till 12 000 kronor på skatten varje år
(avdragets storlek ska motsvara energiskatten och momsen).
– Ovanpå det kommer den ersättning man kan få från
sitt elbolag för den el som man producerar och
levererar ut på elnätet, och hur stor den blir beror
på vilken överenskommelse man gör med sitt elbolag. Flera elbolag betalar redan idag betydligt mer
än så, men om man räknar lågt och utgår från att elbolaget betalar 30 öre/kWh skulle det kunna innebära ytterligare
minst 6 000 kronor i intäkt för en fullstor solcellsanläggning.
6
– Totalt sett kan man alltså med den här reformen, om man använder sig av den fullt ut, komma
att tjäna minst 18 000 kronor om året, om man börjar producera sin egen förnybara el, säger
hon.
Anna-Karin Hatt menar att reformen innebär att fler får möjlighet att ta kontroll över sin egen
elanvändning och sina elkostnader samtidigt som det bidrar till ett mer hållbart energisystem.
– Systemet kommer gynna både ny och befintlig småskalig förnybar elproduktion som också
kommer att omfattas av reformen. Och potentialen är stor. Nettodebiteringsutredningen gör
bedömningen att sänkt skatt på småskalig förnybar el kommer leda till att elproduktionen från
mikroproduktionsanläggningar kan öka med drygt 100 procent. Att vi nu kan genomföra en
reform som kan leda till att antalet mikroproduktionsanläggningar fördubblas är väldigt bra
för både samhället och miljön. Den föreslagna reformen beräknas också kunna bidra till att vi
kan nå våra energi- och klimatmål.
Men hur pass enkelt eller svårt är det i praktiken för dem som vill satsa på egenproducerad el,
att göra det?
– Det är relativt enkelt. Dessutom har regeringen sedan tidigare infört ett investeringsstöd för
dem som vill sätta upp egna solceller, där man kan få upp till 35 procent av kostnaden för solcellsanläggningen medfinansierad. Ansökan görs hos länsstyrelsen och vägledning finns att få
både hos Energimyndigheten och hos de kommunala klimat- och energirådgivarna.
Anna-Karin Hatt pekar på en positiv utveckling för den förnybara energin i Sverige.
– Sedan alliansregeringen kom till makten har den ökat kraftigt. Elen från bionenergi har ökat
med 50 procent och elen från vindkraft med 700 procent. Idag är nästan hälften av all energi
som produceras i Sverige förnybar vilket är bäst i hela EU och bland de bästa i världen.
– Regeringens tydliga mål och långsiktiga spelregler bidrar till att vi kan nå ett klimatneutralt
samhälle 2050 och fossilfria transporter 2030. Det är viktigt att fortsätta ställa om till ett mer
hållbart energisystem där hälften av energin ska komma från förnybara källor 2020.
Text & foto: Olof Wigren
7
Hållbart
resande
i Örnsköldsviksregionen har
startat
lovande
hallbartresandeornskoldsvik.se
Text & foto: Olof Wigren
8
Minskad påverkan på miljön genom ökat kollektivt resande
och att oftare ta cykeln i stället för bilen, är bland det viktigaste som Örnsköldsviks kommuns EU-projekt ”Hållbart
Resande” syftar till.
– Redan efter drygt halva projekttiden kan vi konstatera
mycket bra resultat, men att förändra vanor och skapa nya
attityder är en långsiktig process, säger projektledaren Helena Näsström.
Det senaste året har Örnsköldsviksborna sett nya pendlarparkeringar anläggas, utvalda personer har fått åka gratis
buss och tåg till och från jobbet under en månad, cyklister
räknas automatiskt vid det gamla Stationshuset intill inre
hamnen. Och det här är ändå bara en del av allt som skett
och sker för att främja hållbart resande.
– Om fler kör mindre bil och i stället väljer att åka buss, tåg
eller att cykla är miljövinsten stor. Det vi gör är att skapa
bättre förutsättningar för att fatta sådana val och att upplysa om fördelarna med att göra dem. Inte med pekpinnar
utan med information och morötter.
Helena Näsström berättar att projektet, som har flera samarbetspartners och medfinansiärer, inleddes sommaren 2012
och pågår fram till 1 juli 2014.
– I takt med att arbetsmarknadsregionen blir allt större ville
vi att hållbart resande ska bli en naturlig del av den. Det
finns så mycket man kan göra och som ger stora effekter ju
fler som blir delaktiga i det.
– Vi vill visa på möjligheterna och medverka till kloka beslut
och nya vanor. Kan vi skapa ett större engagemang för de här
frågorna är alla vinnare.
Flyttbara cykelställ har placerats ut. Dels för att kunna utöka
cykelparkeringarna där det funnits stora behov, men också
för att testa en ny parkeringsplats och utvärdera om en permanent cykelparkering ska anläggas. Under sommaren har
projektet också erbjudit gratis cykelservice och besiktning av
cyklar till en mindre summa.
Personer som söker arbete efter Botniabanan har kunnat bli
testresenärer under en månad och fått åka gratis till mot att
sedan dela med sig av sina erfarenheter. På samma sätt har
personer valts ut som under en månad får åka gratis buss
på en viss sträcka och sedan berättat om det förändrat deras
resvanor.
– Här har 97,5 procent av testresenärerna svarat att de kommer att fortsätta åka buss, 76,2 procent att testresenärsaktiviteten gjort att oftare tar bussen till och från arbetet
och att 95,2 procent planerar att ta den även i vinter.
– Men man ska som sagt se det här över lång sikt. Det kan
ta flera år att nå de riktigt breda och höga målen. Därför
hoppas vi kunna söka medel för att förlänga projektet, när
Hållbart Resandes nuvarande projektperiod löper ut nästa
år, säger Helena Näsström.
Pendlarparkeringen vid E4 i Överhörnäs är en av totalt elva i kommunen. Den har tio platser och är helt
gratis, Helena Näsström är projektledare för EU-projektet Hållbart Resande
Cykelbarometern vid
gamla stationshuset i
Örnsköldsvik är den
ena av två barometrar
som satts upp under
tiden projektet pågått.
Antalet cyklister registreras varje dag, året om.
Fakta K K
Pendlarparkeringar i Örnsköldsviks kommun
Björna (6 platser), Bredbyn (8), Gideå (4), Husum (39), Kubbe (4),
Mellansel/Bobergsstugan (6), Överhörnäs (10), Resecentrum norra (49),
Resecentrum Örnsköldsvik (149), Skorped (4), Sidensjö (4).
Samarbetspartners och medfinansiärer i Hållbart Resande-projektet
Härnösands kommun, Kramfors kommun, Nordmalings Kommun, Landstinget Västernorrland,
Länsstyrelsen Västernorrland, Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län,
Trafikverket Region Mitt, Tillväxtverket, Be Green Umeå - Umeå Kommun,
Energimyndigheten - Uthållig kommun.
9
FJÄRRVÄRME | VATTEN | ELNÄT | RENHÅLLNING
HEMAB jobbar för ett...
Långsiktigt hållbart samhälle och att
inte använda mer resurser än vad
som återskapas.
Mittnordenkommittén
Mittnordenkommittén samarbetar med avsikt att främja hållbar
uveckling och tillväxt i Mittnorden baserad på historisk och kulturell
samhörighet och gemensamt regionalt utvecklingsintresse.
Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de
mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst
till Atlanten i väst.
BIOGAS Vi jobbar för att utvinna
energi genom omhändertagande av
matavfall och avloppsslam antingen genom
egen biogasproduktion eller leverans till
annan producent av biogas.
VINDRAFT
Vi jobbar för ytterligare ett vindkraftverksprojekt.Vindkraft
som i det närmaste är en helt ren klimatsmart och förnybar energikälla.
HÄRNÖSANDS
ENERGIPARK Är en plats
där småskaliga ännu inte fullt
konkurrenskraftiga anläggningar för
el- och värmeproduktion kan byggas,
testas och få avsättning för sin energi. I
samverkan med Mittuniversitetets och
Yrkeshögskolans utbildningar och forskning samt Lumicums laboratorium bidrar
vi till att Härnösand blir en auktoritet inom
utveckling av ny energi.
Mittnordenkommitténs prioriterade områden för
gränsöverskridande samarbete är:
ALGER HEMAB och Algkraft driver ett
spännande odlingsprojekt där främsta målet är
att framställa bioolja som drivmedel. Alger med
dess unika egenskaper för tillväxt och förmåga
att binda olja kommer definitivt att vara en
betydande del av framtidens energianvändning
både som drivmedel och värme.
•att stärka innovativa och företagsamma miljöer
•att förbättra de östvästliga kommunikationerna
•att främja kultur- och upplevelsenäringarna och nordisk gemenskap
•att utveckla miljöteknik och förnyelsebar energi
Vill du veta mer? Titta in på www.mittnorden.net
www.hemab.se
10
www.mittnorden.net
11
Norrländska alger blir
Sedan 2012 har Hugo Wikström, Algkraft, i Härnösand odlat alger
med syfte att producera vegetabilisk olja och förnybar energi. Ett intressant projekt som nu beviljats 1,5 miljoner kronor för fortsatt utveckling och som kan innebär en miljö- och kostandseffektiv lösning
för algodling i nordiskt klimat.
Hugo Wikström har alltid varit intresserad av miljöfrågor. Hans intresse för algodling väcktes då han fördjupade sig i EU´s direktiv om
att 10 procent av alla fossila bränslen skall vara utbytta mot förnybara
alternativ år 2020 och att odlingsbar mark inte får användas i omställningsarbetet.
förnybar
energi
algkraft.se
-Jag visste att USA redan på 50-talet forskat på alger och dess förmåga
till högeffektiv fotosyntes och tillväxten av biomassa som kan förvandlas till olja. USA gjorde det i försvarssynpunkt för att kunna själva
kunna producera olja men vi måste göra det för miljön. Jag började
fundera på hur det ser ut i resten av världen idag och vad man skulle
kunna göra här, berättar Hugo som tidigare jobbat inom IT-världen
men alltid hyst en nyfiken innovatör inom sig.
Tillsammans med professor Nils Ekelund som vetenskaplig rådgivare
genomförde Hugo Wikström ett flertal lyckade tester av algodling vid
Härnösands Energipark 2012.
-Testerna var lyckosamma och visar att det norrländska klimatet är alldeles ypperligt för algodling i den typen av uppblåsbara växthus som
skall användas. Det är ett kombinerat system med extra koldioxid som
gör att algerna skyddas från bakterier och det behövs inte så mycket
energi för att odla i dessa växthus, säger Wikström.
Text & foto:
Katarina Norström
De långa ljusa perioderna med många soltimmar från april till september gör att produktion av vegetabilisk olja plötsligt blir en angelägenhet för hela Sverige. Inte bara för Skåne med sina rapsfält.
-Med tanke på att odlingsbar mark inte får användas i EU´s omställningsarbete mot förnybar energi är växthusen en bra lösning då de i
princip kan stå var som helst, säger Hugo.
Nu har Hugo Wikström, Algkraft och det kommunala energi- och
miljöföretaget HEMAB i Härnösand beviljats 1,5 miljoner kronor av
Jordbruksverket genom Leader och EU att under 2013-2014 undersöka möjligheterna till kommersiell algodling i nordiskt klimat för att
producera olja som förnybar energi. Projektet kommer att genomföras
i Härnösands Energipark och på Nordviksskolan där det skall byggas
två bassänger på respektive plats. Något som ökar kunskapsspridningen ytterligare.
-Det känns oerhört kul att få lägga sin kreativa energi på green tech
och spännande att få vara med i utvecklingen av ett hållbart samhälle,
säger Hugo Wikström.
12
13
Egen el från världens
bästa solcellsmoduler
JN Solar
solcellsanläggningar
Ett hållbart landsting för allas liv och hälsa
Tidigare har solceller kombinerat med solavskärmning installerats
vid Sollefteå sjukhus. Nu är det dags att nyttja solens möjligheter
vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand.
Landstingets mål är att öka andelen egenproducerad förnybar el till fastigheterna.
Ett statligt investeringsstöd gör att vi
kan installera solceller för produktion
av solel vid Sundsvalls sjukhus.
•
Tak i söderläge kommer att
täckas med 1 000 kvadratmeter solpaneler
•
Investeringen kostar totalt
3,5 miljoner kronor
•
Effekten är på 150 kilowatt
•
Årlig produktion beräknas till
120 000 kilowattimmar.
Kontakta oss för kostnadsfri offert!
0706 - 62 98 61 jnsolar.se
Vi fortsätter att fira...
20-års-jubileum!
REA
upp till
rabbaegt.t
50%
alla våra
på
r
produkte
batt
10% ra er b
fi
o
k
E
å
p
vänliga
jö
il
m
t
de
gsisolerin t!
le
a
ri
te
a
m
Återvinning är bra för miljön
och billigt för dig
Försäljning av begagnat byggmaterial: fönster, dörrar,
köksinredningar, takplåt, virke med mera.
Nu finns vi på nya lagret i Prästmon!
företag!
nt Miljö
Prisbelö
d
ra
se
Auktori r e av
älja
rs
ö
rf
te
å
r - det
Ekofibe a isonlig
ä
v
jö
il
m
t
ateriale
lering sm
• Lager av gamla ting med kulturhistoriskt värde:
spegeldörrar, vedspisar med mera
•
• Totalentreprenader på rivningsobjekt
• Snickeriarbeten
• Asbest och PCB saneringar
• Isoleringsarbeten
Tel: 0612-612 50
Tel: 0612-612 50
Mob:
070-657 74
00
Mob: 070-657
74 07
www.agrells.se
www.agrells.se
Läs mer på www.lvn.se/miljo
14
15
Joakim solklar actionhjälte inom hållbar energi
Ett av de världsledande företagen inom solenegiteknik finns i Härnösand. Absolicons grundare Joakim Byström har sedan barnsben varit uppfinnare och med sitt brinnande intresse
och fascination för solen som den enda hållbara energikällan erövrar han nu världen med sin
uppfinning – ett solfångartråg. En unik och effektiv kombination av solceller och solfångare.
När vi träffas på Absolicons kontor i Härnösand berättar Joakim med en genuin hängivelse om
skillnader mellan teknikerna i solcellspaneler och solfångare. Om hur han, tillsammans med
några kamrater, skissade ner något på en servett på en trettioårsfest för ett antal år sedan som
kom att visa sig vara en bärande idé. Vägen från servettskissen tog dock några år med många
timmar i ett forskningsprojekt som i sig resulterade i cirka femton forskningsrapporter som alla
kom att peka på att de var på rätt väg.
- Alla vi som jobbade i projektet har hållit ihop från högstadiet när vi var med i samma uppfinnarförening som träffades varje vecka. Det var också de som var med och byggde upp Absolicon,
berättar Joakim.
Den första beställningen på en tolv kvadratmeter stor anläggning fick de av Länsstyrelsen. Den
installerades på Skule Naturrum och blev grundplåten för företagets fortsatta utveckling.
- Det land som installerat mest solceller är Tyskland. Där har bönder och privatpersoner investerat i solceller på sina tak och åkrar. En solig vårdag 2012 kom hälften av all eleffekt i Tyskland
från solceller – den installerade effekten motsvarar 22 kärnkraftreaktorer. En fantastisk utveckling som skett på bara fem år, säger Joakim.
Absolicon har också haft stor framgång på världsmarknaden med ett flertal stora installationer i
16
www.absolicon.se
Text & foto:
Katarina Norström
länder som Chile, Argentina, Spanien och Indien. Nyligen utsåg Sustainia 100 Absolicon till en
av de tio bästa, av hundra, innovativa och slagkraftiga lösningar när det gäller hållbar utveckling.
- Ni är äkta actionhjältar inom hållbar utveckling. Era lösningar visar att vi kan bygga samhällen som både är miljömässigt och ekonomiskt uthålliga, hälsade juryordföranden Arnold
Schwarzenegger i ett e-postmeddelande till de utvalda inför utdelningen i London.
Absolicon X10 som solfångaren heter har en mängd viktiga fördelar i jämförelse med solceller
och vanliga solfångare. Den har högre verkningsgrad på vintern, följer solen under dagen och
fångar in mer solenergi och tack vare trågets form bättre möjlighet att reflektera solens strålar.
Den har en jämnare fördelning under året och 20 procent av energiutbytet blir till el. Den solenergi som inte omvandlas till värme blir till elektricitet.
På Gudlav Bilderskolans tak i Sollefteå sitter en 270 kvadratmeter stor anläggning. Det är också
i Sollefteå, på Gerdins, som många av delarna till solfångartrågen produceras.
- Det är viktigt att ha bra leverantörer och vi jobbar med de världsledande. Produktionen av
våra solfångartråg har bara en fjärdedels miljöpåverkan i jämförelse med vanliga solceller och
solpaneler, säger Joakim som nyligen ombildat bolaget och idag helt äger sitt företag. Tidigare
var Absolicon styrt av investerare och kunde inte själva helt påverka utvecklingen i den riktning
de önskade.
Nu är förhoppningen att uppmärksamheten ska leda till att Absolicon hittar industriella partners och kapital för att kunna ta nästa utvecklingssteg och bygga en solfångarfabrik.
17
Energibyar
Byautveckling mot energisjälvförsörjning
i österbottniska landskap
Teknologicentrum
Merinova i Vasa fokuserar
på energiteknologi
Teknologicentrum Merinovas främsta uppgift är att på olika sätt stöda
energiteknologiföretagen och energibranschen i Österbotten.
Vasa Energy Institute
Projektets målsättning är att grunda 10-15 energibyar,
till vilka man utformar en plan som strävar till energisjälvförsörjning. Med benämningen ”by” menar man i detta
avseende ett avgränsat område som kan vara en gårdsgrupp, större byacentrum eller ännu bredare område,
eller ett helt nytt bostadsområde.
Avsikten är, att byarnas energiförsörjning i framtiden
grundar sig på områdets egna förnyelsebara energikällor. För att främja användningen av dessa är avsikten
att utforma en individuell koncept- och handlingsplan
och tidtabell, vars förverkligande områdena även i mån
av möjlighet förbinder sig att följa.
Läs mer om projektet på, energiby.novia.fi/se
Exempel på konkreta aktiviteter är bl.a.:
• Planering och genomförande av forsknings- och utvecklingsprojekt
• Stärkandet av forskningsinfrastrukturen samt öka samarbetet mellan
företagen och högskolorna
• Stimulera ungdomens intresse för naturvetenskapliga ämnen och
energibranschen
• Skapa kontakter, närvaro och omsättning på nya växande exportmarknader
• Främja användningen av förnybar energi i landskapet.
• Koordinering av energiklustret EnergVaasa – Nordens ledande koncentration
av energiteknologiföretag, http://www.energyvaasa.fi/
torsdag
14/11
Trångsviken Biogas
Under perioden 2007-2013 fungerar Merinova även som koordinator för det nationella
energiklustret ”Framtidens energiteknologier” inom ramen för det nationella kompetenscentra programmet OSKE.
baltic
Foto: Åsa Hedman
18
www.balticenergy.se
19
Bara plus med biogas
Hans-Peter och Monica Eriksson i Trångsviken värmer lantbrukets byggnader med biogas från sina kors gödsel. Målsättningen är att bli helt självförsörjande på energi.
Fakta K K
Lägda gård i Rönningsberg några kilometer från Trångsvikens
centrum har milsvid utsikt åt alla håll. Jordbruket har drivits i
många generationer och tillhör en av de få bondgårdar som går
mot strömmen i en tid då mjölkbönderna blir allt färre.
Gården som har plats för ett 70-tal mjölkkor är KRAV-certifierad
och trots kärva tider ser Erikssons tämligen ljust på framtiden.
En viktig drivkraft är att få till ett slutet kretslopp på energisidan. Redan nu är paret helt självförsörjande på värme och till
60 procent på el.
Förklaringen är biogasanläggningen som firar två år till jul.
Hans-Peter tar med mig ut i lagården och tillbyggnaden där tanken står. Den platsbyggda behållaren rymmer 300 kubikmeter
och består av en vanlig gödseltank som sprutisolerats med polyretanplast. Runt omkring är det rent och prydligt, en mängd
slangar av olika dimensioner går mellan tanken och andra behållare. Hela systemet är datorstyrt men funkar även med manuell drift.
70 mjölkkor
55 hektar åker (men brukar totalt 115 ha)
400 hektar skog
Biogasen ger 500 000 kwh energi/år
Elverket ger 60 000 kwh el/år
I samma rum finns också en ”experimenthörna” där Hans-Peter
tillsammans med forskare från Göteborg håller på att försöka ta
fram syntetisk diesel.
• Om vi lyckas med det, kan vi köra både bilar och jordbruksmaskiner på egentillverkad diesel, utan att några motorer behöver
byggas om.
Själva installationen gick på 2,8 miljoner kronor, där 50 procent
utgörs av bidrag från EU:s jordbruksfond.
• Tack vare att vi byggde själva kom vi nog undan en miljon
billigare än om vi lejt, menar Hans-Peter.
Från tanken går själva gasen i en ledning ett 50-tal meter under
gårdsplanen till en behållare i form av ett flexibelt ”gummitält”
och därifrån vidare till en annan byggnad där en del av gasen
omvandlas till elektricitet med hjälp av en stirlingmotor, medan
resten går direkt till en gaspanna.
Text & foto: Åsa Hedman
20
Lägda gård:
Närmare i tiden ligger idén om att kunna ta emot slaktavfall
och fiskrens för rötning, men för att det ska kunna bli av behövs
det investeras i en lokal hygieniseringsanläggning i länet.
Att Hans-Peter har ett genuint intresse för teknik och innovationer spelade en stor roll när han och Monica beslöt sig för att
satsa på en biogasanläggning. Han gillar att bygga om och förbättra, liksom att hålla koll och hitta största möjliga effektivitet.
I lagården används till exempel en mjölkningsrobot och större
delen av byggnaderna är övervakade med videokameror som är
kopplade till datorer i arbetsrummet.
•Vi kan starta gaspannan från Thailand om vi vill, berättar han.
Men vedpannan är kvar för säkerhets skull, den ger även stödvärme när det är riktigt kallt.
Hans-Peter räknar med att biogasinvesteringen ska ha betalat sig
om 8 till12 år. Men påpekar att det finns ytterligare ekonomi
med biogasen - den rötade gödseln ger mer lättåtkomlig näring
och är lättare att sprida på åkrarna. Och den ved som de tidigare
använde till uppvärmning kan de nu sälja istället.
På sikt hoppas paret också kunna använda spillvärmen till njutning på hög nivå.
– Tänk dig ett litet inglasat spa här uppe på taket, där man kan
ligga i bubbelbadet och käka egna jordgubbar från växthuset
redan i april.
21
Sol & vind
på Solbergs gård
solvinnare.se
Tomas Eklund har varit intresserad av alternativ energi så långt tillbaka han kan
minnas. För ett och ett halvt år sedan kunde han förverkliga drömmen om ett
eget vindkraftverk och i januari installerade han en solcellsanläggning.
Vindkraftverket syns på långt håll trots att det är rätt blygsamt, inte minst i förhållande
till de omstridda och betydligt högre vindkraftsnurror som efter hand reser sig i norrlandsskogarna.
Tomas Eklunds vindkraftverk ligger på hans egen gård i Undrom, de som i första hand
skulle kunna störas av ljudet när det blåser är han själv och hustrun Ingrid.
– Men för mig känns det bara tryggt att höra svischet från vingarna, säger Ingrid.
Grannarna har inte heller klagat utan mest varit intresserade av om det fungerar eller bär
sig. Bägge frågorna är högst relevanta.
Tomas sticker inte under stol med att det varit en hel del problem med gårdsverket. Det
tog tid innan det fungerade som det skulle, en del delar har fått bytas ut och det blåser
inte lika mycket som han trodde. Men han ångrar sig ändå inte ett ögonblick.
Vindkraftverket
Installerad effekt: 10 kW
Kostnad: Ca 300 000 kr
Bidrag: inget
Fakta K K
• Det var en gammal dröm jag hade och det är trots allt en investering för framtiden.
Han tycker inte att han slängt några pengar i sjön.
• En del köper bilar för flera hundratusen som tappar i värde ganska snabbt, jag valde
att köpa ett vindkraftverk istället, säger han.
Men om han ska ge sig på att råda andra som funderar på att investera i egen elproduktion rekommenderar han hellre en solcellsanläggning. Sina egna solceller monterade han
i januari i år och sedan har anläggningen bara tickat på.
Solcellerna
Installerad effekt: 2 kW
Kostnad: 38 000 kr + moms
Bidrag: 35 % (tom 2016
• Den känns väldigt lugn och säker och har inga rörliga delar som kan gå sönder, säger
han. Bästa månaden hittills var under maj då anläggningen producerade 290 kilowattimmar. Strömmen från vindkraftverket och solcellerna går direkt till elskåpet och hjälper
till att värma lokalerna till den konferensanläggning som paret Eklund driver. Bostadshuset värmer de med ved.
• Ja, det känns vettigt att kunna använda flera olika energislag för el och värme, menar
Tomas som vurmat för förnybar energi ända sedan ungdomen.
Men kostnaden har avskräckt. Att han sålde sin inarbetade biodlingsverksamhet och
samtidigt ärvde en del pengar innebar att drömmen till slut kunde bli verklighet.
Hans drivkraft handlar inte enbart om att trygga den egna energiförsörjningen utan lika
mycket om en känsla av ansvar.
• Jag vill kunna känna att jag lämnar något bra efter mig till kommande generationer,
det går inte att blunda för att både olja, kol och kärnkraft är ändliga resurser som dessutom ökar CO2-utsläppen. Det lilla jag som enskild människa kan göra är kanske en
droppe i havet, men ändå något. Jag vill inte lägga mig platt och se på hur stora monopol
bestämmer vilken energi som ska användas och vad den skall kosta.
– Jag tror många går i liknande tankar, för egen del är jag tacksam över att jag till slut
har fått möjligheten att sjösätta mina planer.
22
Text & foto: Åsa Hedman
23
Sol
Vind
Solceller omvandlar energi i solinstrålningen till elektricitet. En modul består av
ett antal solceller och kan monteras på t.ex. taket på ett hus. En stor fördel med
solkraft är att elproduktionen kommer väldigt nära användaren. Solelproduktionen är proportionell mot solinstrålningen, dvs. ju mer solen lyser desto mer
elektricitet produceras.
Tekniska krav
Säkerställ att samtliga komponenter i solcellsanläggningen är CE märkta.
Det finns en internationell IEC standard för
solcellsmoduler:
• IEC 61215 - kristallina solceller
• IEAC 61244- tunnfilmssolceller
Det är rekommenderat att välja moduler som
uppfyller denna eller motsvarande standard.
Bygglov
Solcellsmoduler är inte upptagna som bygglovs- eller
anmälningspliktiga i Plan- och Bygglagen. Om modulen monteras på byggnader så att byggnadens fasad
väsentligen förändras, kan bygglov krävas.
Men ligger modulen på taket, i samma vinkel, så behövs inget bygglov. Det finns utrymme för tolkningar
varvid det alltid är bra att ta kontakt med sin kommun.
Under åren 2013-2016 har regeringen avsatt 210 miljoner kronor för stöd till solceller med
syftet att bidra till omställningen av energisystemet och till näringslivsutveckling inom
energiteknikområdet.
Vem kan få stöd?
Stödet ges till alla typer av aktörer, såväl företag som offentliga organisationer och privatpersoner. Stöd kan fås för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem och solel/
solvärmehybridsystem. Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2016.
Stödnivån från och med den 1 februari 2013 är maximalt 35 % av investeringskostnaden.
Det finns en övre gräns för stödet. Blanketter för detta finns att ladda ner på Energimyndighetens hemsida och det är Länsstyrelsen som handlägger inkomna ärenden.
Läs mer: www.energimyndigheten.se
24
Vindkraft innebär att när luftmassor håller olika temperaturer skapas luftströmmar, vars rörelseenergi kan omvandlas till elenergi via en generator i ett vindkraftverk.
Tekniska krav
Vindkraftverk ska vara CE-märkta. Det innebär att
tillverkaren eller importören intygar att regelverkens
hälso- och säkerhetskrav uppfylls. För vindkraftverk
med en turbindiameter på mindre än 16 meter,
gäller standarden SS-EN-61400-2, lika de internationella standarden IEC 61400-2. Sedan 2011 finns
en konsumentmärkning för små vindkraftverk. Den är
framtagen inom IEA Wind. (www.ieawind.org).
I märkningen framgår provresultat för elproduktion,
ljud och hållbarhet.
Följande dokumentation bör du som köpare
kräva från säljaren av vindkraftverket:
• Uppgifter (helst typcertifikat enligt IEC) där det
ska framgå för vilka vind- och klimatförhållanden
som verket är konstruerat för
• Bruksanvisning inkl. säkerhetsanvisningar, ritningar
och annan dokumentation som krävs för att du ska kunna installera, använda och underhålla anläggningen.
• Vind-effekt-kurva
• Uppgifter om verkets ljudnivå
• De eltekniska uppgifterna som behövs för att elnätsföretaget ska kunna lämna en offert till
dig för anslutning till elnätet. AMP-blankett
Läs mer: www.energimyndigheten.se ”Vindkraft–bygga och ansluta mindre
vindkraftverk för eget bruk” www.svensk-vindkraft.org
Bygglov krävs för att uppföra vindkraftverk som:
• är högre än 20 meter över markytan
• placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än
kraftverketshöjd över marken
• monteras fast på en byggnad
• har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter
Om anläggningen kräver bygglov söks detta hos kommunens byggnadsnämnd som
prövar ansökan och platsens lämplighet för vindkraft.
25
Vatten
I ett vattenkraftverk omvandlas vattnets lägesenergi till elektricitet. Vatten som
strömmar från en högre till en lägre nivå, passerar en turbin och trycker på turbinbladen som börjar rotera. Turbinen driver en generator där elen alstras.
Tekniska krav
Komponenter och/eller anläggningen ska vara CE-märkta.
Det innebär att tillverkaren eller importören intygar att regelverkens hälso- och säkerhetskrav uppfylls. Tänk på detta om du funderar på att satsa på småskalig vattenkraft.
• Om jag äger hela fallrättigheten.
• Vilken fallhöjd som kan utnyttjas.
• Vilken medelvattenföring vattendraget har.
• Om investeringen ger tillräcklig avkastning.
Det ställs höga krav på att nyetablera ett vattenkraftverk.
Finns det däremot redan ett verk som inte används så blir
förutsättningarna lite annorlunda. Eller om undantaget från
att ansöka om tillstånd, kan motiveras. Miljöbalken, 11 kap
2 § - berör och definierar vattenverksamhet
Ansökan om tillstånd
Börja med att ta kontakt med Länsstyrelsen, med begäran
om ett tidigt samråd samtidigt som en träff ordnas med närmast berörda allmänhet. Efter
genomfört samråd tar Länsstyrelsen beslut om huruvida planerad vattenverksamhet medför
betydande miljöpåverkan eller inte. Det blir nästan alltid ett utökat samråd som sker med olika myndigheter. Efter genomfört utökat samråd färdigställs Miljökonsekvensbeskrivningen
som ska bifogas till tillståndssansökan för vattenverksamheten till Miljödomstolen.
26
Att koppla in sin
anläggning på elnätet
Det du behöver göra är:
• Att anmäla produktionsanläggningen till ditt elnätsföretag.
• Att försäkra dig om att installationsarbetet utförs av en behörig elinstallatör.
• Att se till att produktionsutrustningen är CE-märkt.
• Att du söker tillstånd som behövs för respektive produktionsutrustning.
Anmälan till elnätsbolag och elhandelsbolag
Om du installerar egen elproduktion och kopplar det till nätet, måste du alltid göra en
anmälan till ditt elnätsbolag. Anmälan ska göras innan du kopplar in din produktionsanläggning. Det är elnätsbolagets ansvar att mäta och leverera el till och från konsument
och producent inom sitt geografiska område.
Elnätsbolagen har också möjlighet att köpa den el som du matar ut på nätet.
Vill du sälja el, behöver du teckna avtal med ett elhandelsbolag innan du startar
produktionen. Priset kan vara fast eller följa spotpriserna på elbörsen. Du kan själv välja
fritt vilken elhandlare du vill samarbeta med.
Elnätsbolag: Äger elnätet och mäter elen Elhandelsbolag: Köper och säljer el.
Mikroproducent
Vid mikroproduktion produceras oftast mindre el än du gör av med. Inmatningen till elnätet
överstiger inte uttaget från elnätet under ett kalenderår. Den el som du producerar använder du i din egen bostad och köper på det sättet mindre el från elnätet.
Om elproduktionen är större än uttaget ändras villkoren från mikroproducent till småskalig
elproduktion. Då gäller andra regler.Mikroproduktion ansluts till lågspänningsnätet
230/400V. Du behåller din säkringstariff. Den befintliga elmätaren byts ut av elnätsbolaget.
Högst 63 A säkring • Maxeffekt på 43,5 kW
Anslutningskostnader:
Alla anslutningar, som förorsakar utbyggnader av elnätet skall bära sina kostnader själva.
Därför tar elnätsbolagen ut en anslutningsavgift, beroende på hur stora investeringar som
behöver göras i nätet. Är du vanlig elnätskund brukar anslutningar upp till 25 A, ca17 kW,
inte innebära någon extra kostnad. Vid byte till större servissäkring får man normalt betala
en engångsavgift motsvarande mellanskillnaden i anslutningsavgifter. Anslutningsavgifterna för olika säkringar hittar du på respektive elnätsbolags hemsida På din elnätsfaktura ser
du vilken servissäkring din fastighet har idag. Om mätarsäkringarna inte tillåter en så stor
produktionsanläggning som var tänkt och det inte går att utvidga abonnemanget tillkommer kostnader för de åtgärder som elnätsföretaget måste genomföra i sitt nät.
27
Härnösand ställer om
- från matavfall
Arkivbild
till fordonsgas
Härnösand blir den första kommunen i Norrland som inför insamlingssystemet flerfackskärl
för sopsortering anpassat för villor, fritidshus och mindre verksamheter och som gör avfallshanteringen enklare för kunden. Matavfallsinsamlingen är obligatorisk och kommer i första
skedet att komposteras för att återvinna näring. På sikt skall matavfallet förvandlas till biogas. Viktiga åtgärder för att nå miljömålen.
- Vi har redan fått många positiva reaktioner på det nya systemet och våra kunder ser fördelana.
Det har också visat sig på andra orter i Sverige där man redan infört systemet att det blir en
avsevärd skillnad. Folk blir ännu mer medvetna och slänger sitt avfall på rätt ställe med detta
insamlingssystem vilket leder till mindre mängd sopor som behöver gå till förbränning, säger
Cathrine.
Sverige har ett miljömål att samla in 50 procent av matavfallet och återvinna det via biologisk
behandling. Idag sker detta i 160 kommuner av landets totalt 290. I Härnösand har man nu tagit
ett steg mot att, på sikt, förvandla matavfall till biogas. Ett arbete som kommer att ta lite tid
men redan under våren 2014 börjar den obligatoriska insamlingen av matavfall från villor och
fritidshus. Även flerfamiljshus och verksamheter kommer att vara med och sortera ut matavfallet när det är infört i hela kommunen år 2016. Matavfallet ska till att börja med komposteras
vid Älands avfallsanläggning för att återvinna näring tillbaka till kretsloppet. Totalt producerar
Härnösandsborna cirka 1.800 ton matavfall per år och renhållningsingenjör Cathrine Edholm
är optimistisk;
-Jag tror att vi kommer att kunna nå riksmålet . Men det gäller att vi ger våra kunder bra information nu när vi ska göra denna omställning så att hushållen blir noggranna i sin sortering så att vi
får rätt renhet på komposten, betonar Cathrine som är projektledare för matavfallsinsamlingen.
Nästa steg i HEMAB´s arbete mot ett mer hållbart Härnösand är en egen biogasanläggning som
både kan röta matavfall och avloppsslam och där gasen sedan ska uppgraderas till fordonsgas.
Uppgradering av gas innebär att man tar bort koldioxiden för att få upp metanhalten till minst
97 procent för att klassas som fordonsgas. Pär Marklund, projektledare i energiteknik på HEMAB
berättar om den eventuella investeringen som på sikt skulle kunna minska koldioxidutsläppet
med 900 ton per år.
-Vi har tagit fram ett koncept och kostnader för en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. En budgeterad investering på 33 miljoner kronor, säger Marklund som inom några veckor
väntar svar från Energimyndigheten om beviljande av stöd på 13 miljoner kronor. Först då kan
ett beslut fattas.
Att sortera ut matavfallet är ett steg i ledet mot ett mer hållbart samhälle. Matavfall innehåller
mycket energi och näring och istället för att förbränna avfallet, så är det bättre att återvinna
energin och föra näringen tillbaka till kretsloppet. Hushållen kommer under våren att få kärl för
matavfall och brännbart som ingår i den obligatoriska sophanteringen som hämtas var fjortonde dag. Samtidigt erbjuds nya sorters kärl, så kallade flerfackskärl för de kunder som även vill få
förpackningar (pappers-, metall- och plastförpackningar, färgat och ofärgat glas) samt tidningar
hämtat direkt hemma vid husknuten. I de nya flerfackskärlen finns även fack för matavfall och
brännbart så det blir samma antal kärl jämfört med den kund som bara vill ha matavfall och
brännbart hämtat. Med de nya flerfackskärlen kommer det att bli enklare att sortera hemma och
man slipper åka till återvinningsstationer med sitt skräp.
28
En anläggning för samrötning skulle totalt behandla 5000 ton substrat per år och producera cirka 300.000 normalkubikmeter fordonsgas vilket motsvarar lika många liter diesel eller bensin.
En fordonsomställning i Härnösand skulle då kunna bli möjlig om en tankstation med biogas
etablerades.
- Kanske måste de offentliga aktörerna gå före i omställningsarbetet för att skapa en efterfrågan,
säger Marklund.
En biogasanläggning i Härnösand skulle vara en mycket bra miljöåtgärd som sluter kretsloppen
i kommunen och kanske också bidrar till att Härnösand går i bräschen när det gäller fordonsgas
och blir något av länets miljömecka på den fronten.
Text & foto: Katarina Norström
29
Program
Fredag
Energimässa
8 november 2013 Hallstaberget Sollefteå
10.00 Mässan öppnar • Elisabet Lassen, Kommunalråd i Sollefteå hälsar välkommen.
10.10 Energieffektivisering och förnybar energi • Jan Lindberg, energicontroller och Olle Bertilsson,
miljöchef Landstinget Västernorrland.
11.00 • Omställning till förnybar energi • Maria Wetterstrand fristående grön samhällsdebattör och
tidigare språkrör för Miljöpartiet.
12.00 Mässlunch i hotellets restaurang
Workshops parallella program
13.00 Solenergi • Lars Andrén
Lars Andrén blandar viktig kunskap om solenergi och kloka tankar om förnybar energi och med en hel del
eftertanke vad gäller vår energianvändning. Lars Andrén är ordförande i Svensk solenergi, energiexpert på
Vi i Villa och en flitigt anlitad föredragshållare.
Biogas • Andreas Hägglund Lrf
Hur produceras biogas, vilken potential finns i olika råvaror, vad kan gasen användas till? Vilka kan vara
med i ett samarbete med produktion av biogas? Andreas Hägglund, LRF Jämtland. Jobbar med utveckling
av förnybar energi hos landsbygdsföretagare. Tidigare Energikontoret i Jämtland.
14.00 • Minikraftvärme Torsten Berglund Esam • Mikko Pieskä eGEN
Presentation av tekniker och potentialer i en nära framtid. Efterföljande diskussion om - Vad vill vi ha? Kan
man räkna hem denna typ av investering? Var finns tekniken? Torsten Berglund är energikonsult i Esam AB,
inriktad på energieffektivisering, energi- och klimatplanering och energikartläggning. Mikko Pieskä från
teknolgicentrum Merinova i Vasa, presenterar eGen som är ett utvecklingsprojekt med stirlingmotorer. Projektet undersöker hur stirlingmotorer kan kopplas samman med flispannor för att i samband med eldning
för värme, även producera el.
Tre bollar i luften - Bilen, Bränslen och Beteenden • Martin Prieto Beaulieu Gröna Bilister
Hur klarar vi att ställa om till en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030? Vad kan vi göra på lokal-,
företags- och individuell nivå för att nå målet? I december 2013 presenteras en statlig utredning som ska
visa hur Sverige kan nå målet till år 2030. Martin är styrelseledamot i Gröna Bilister, ansvarig för deras
marknadsföring och företagskontakter samt chefredaktör för tidningen Trafik & miljö.
15.00 • Bli din egen elproducent Niklas Bohman Eon
Vad man bör tänka på innan man köper en produktionsanläggning till sitt hem/företag. Niklas Bohman är
affärsansvarig på E.ON Elnät med ansvar för Sollefteå och Sundsvall. Jobbar dagligen med anslutning av
produktion och är involverad i alla vindkraftsaffärer inom Västernorrland.
15.00 • Smarta nya lösningar via finskt patent
Christer Lindholm och Ulf Ställ från Terratellus Group presenterar nya patenterade lösningar för geoenergi
med kollektorer, köldmedium (100% biologiskt), kyl/värmepumpar med effektiv värmeväxlare/förångare
samt unika lösningar för större anläggningar. Biogasreaktor MR Serien som är en unik rötningskammare i
pluggformat vilket ger stabil process, hygieniserat restsubstrat, mobila enheter och skalbarhet.
30
Program
Lördag
Energimässa
9 november 2013 Hallstaberget Sollefteå
10.00 Kollaps – Livet vid civilisationens slut • David Jonstad
Alla civilisationer har ett bäst före-datum. Så även vår industriella civilisation. Sinande olja, klimatförändringar och krympande ekonomier är tecken på att stora förändringar är på gång. Vad är det
vi har att vänta? Om vår civilisationen faller, vad uppstår i dess ställe? David Jonstad är redaktör på
Klimatmagasinet Effekt och författare till boken Kollaps – Livet vid civilisationens slut.
11.00 Solenergi • Lars Andrén
Lars Andrén blandar viktig kunskap om solenergi och kloka tankar om förnybar energi och med en
hel del eftertanke vad gäller vår energianvändning. Lars Andrén är ordförande i Svensk solenergi,
energi-expert på Vi i Villa och en flitigt anlitad föredragshållare.
12.00 Moder Jord – För god att kolsyra • Staffan Lindberg
Ska vi rädda civilisationen, vad krävs det av oss enskilda medborgare? Kan man bli hållbar
bara man skärper sig? Musikern och underhållaren Staffan Lindberg ville ta reda på detta
och blev 2007 koldioxidbantare. I samarbete med ett gäng forskare minskade han sina
utsläpp och blev med en serie drastiska livsstilsförändringar till slut minusutsläppare av
växthusgaser. Nu reser han riket runt och folkbildar om kallduschar, koldioxidneutral inåtsång,
närdödad mat, att supa utan finlandsbåt och andra enkla nöjen. Allt för att lämna lite planet
kvar till barnen.
Workshops parallella program
13.00 Minikraftvärme • Torsten Berglund Esam • Mikko Pieskä eGEN
Presentation av tekniker och potentialer i en nära framtid. Efterföljande diskussion om - Vad vill
vi ha? Kan man räkna hem denna typ av investering? Var finns tekniken? Torsten Berglund är
energikonsult i Esam AB, inriktad på energieffektivisering, energi- och klimatplanering och energikartläggning. Mikko Pieskä från teknolgicentrum Merinova i Vasa, presenterar eGen som är
ett utvecklingsprojekt med stirlingmotorer. Projektet undersöker hur stirlingmotorer kan kopplas
samman med flispannor för att i samband med eldning för värme, även producera el.
Biogas • Andreas Hägglund LRF
Hur produceras biogas, vilken potential finns i olika råvaror, vad kan gasen användas till? Vilka
kan vara med i ett samarbete med produktion av biogas? Andreas Hägglund, LRF Jämtland.
Jobbar med utveckling av förnybar energi hos landsbygdsföretagare. Tidigare Energikontoret i
Jämtland.
14.00 Tre bollar i luften - Bilen, Bränslen och Beteenden Martin Prieto Beaulieu Gröna Bilister
Hur klarar vi att ställa om till en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030? Vad kan vi göra
på lokal-, företags- och individuell nivå för att nå målet? I december 2013 presenteras en statlig
utredning som ska visa hur Sverige kan nå målet till år 2030. Martin är styrelseledamot i Gröna
Bilister, ansvarig för deras marknadsföring och företagskontakter samt chefredaktör för tidningen
Trafik & miljö.
14. 00 Nya smarta finska lösningar för din villa
Christer Lindholm och Ulf Ställ Terratellus Group
Företaget Terratellus i Vilhelmina samarbetar med en finsk uppfinnare om nya smarta patent för
unika bergvärmelösningar. De presenterar även sina till 100% svensktillverkade solcellspaneler.
31
Inspireras
lyssna & lär
om förnybar energi!
Energimässan
Hallstaberget Sollefteå 8-9 november 2013
Tema Förnybar energi
Exklusiv intervju med
Anna-Karin Hatt
Från matavfall till fordonsgas
Sol & vind på Solbergs gård
Bara plus med biogas
Unik och effektiv kombination
av solceller och solfångare
Norrländska alger
blir förnybar energi
Hållbart resande
i Örnsköldsviksregionen
EUROPEISKA
UNIONEN
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav
baltic
Baltic Energy • Tel +46 (0)623-10200, Mobil +46 (0)70-240 88 11 Besök & Postadress: Kägelbacken 6
880 40 Ramsele E-post: [email protected] • www.balticenergy.se