1. No category

ENERGI SOM
FÖRNYAS
ENERGIANVÄNDNINGEN
I FINLAND
Här i Norden behöver vi energi till många
ändamål. Under de mörka och kalla vintermånaderna går det energi till belysning
och uppvärmning. Störningsfri el- och
värmeproduktion är en grundförutsättning för vårt liv. Vårt glest befolkade land
och de långa avstånden ökar trafikens
energibehov. Finlands tunga industri,
framför allt trä- och metallförädlingen
och den kemiska industrin, är också
mycket energikrävande.
Den totala energiförbrukningens
fördelning per energikälla
i Finland 2012
5%
23 %
10 %
3%
4%
18 %
Olja
Kol
Energiproduktionen har en nyckelroll i bekämpningen av
klimatförändringen. I Finland ger energiproduktionen, energikonsumtionen och trafiken upphov till största delen – cirka
80 procent – av växthusgaserna som orsakar klimatuppvärmningen. För att klimatmålen ska nås vill vi även här i Finland öka
andelen förnybar energi ytterligare, även om vi tillsammans med
Sverige, Lettland och Österrike hör till de ledande EU-länderna
inom användning av förnybar energi.
24 %
5%
Förnybar energi i Finland 2012
Andelen förnybar energi
av elproduktion
8%
20 %
33 %
15 %
32 %
17 %
15 %
5%
8%
Vatten- och
vindkraft
Naturgas
Övriga förnybar
energikällor
Nettoimport av el
Trädbränslen
Kärnenergi
Torv
År 2012 var den totala energiförbrukningen
i Finland 1 367 petajoule (PJ) eller cirka
380 terawattimmer.
29 %
26 %
Avlut (svartlut)
Vattenkfaft
Förnybar energi
Fossila bränslen
Virkesrester från
industrin
Övriga
Torv
Netto import av el
Brännved
Övriga fördelas på följande sätt:
31 % Andra biobränslen
20 % Returbränslen
6 % Biogas
38 % Värmepumpar
5 % Vindkraft
Kärnenergi
Den totala elproduktion 85,2 TWh
FÖRNYBAR ENERGI FÖR
KLIMATETS BÄSTA
Finlands mål är ett kolneutralt samhälle
fram till 2050. Visionen är att 60 procent
av den energi vi använder ska vara förnybar år 2050. En annan målsättning är att
stoppa ökningen av den totala energiförbrukningen och få den att börja minska.
Det finns redan tecken på att ökningen
av den totala energiförbrukningen har
avstannat.
Finlands energiförsörjning baserar sig på ovanligt mångsidiga
energikällor. För närvarande använder vi trädbränslen, vattenkraft,
kärnenergi, naturgas, kol, olja och torvför att producera energi.
Den utbredda kraftvärmeproduktionen förbättrar energiproduktionens verkningsgrad.
I sin energi- och klimatstrategi som uppdaterades våren
2013 har regeringen formulerat hur man ska nå det mål som
satts på EU-nivå att fram till 2020 höja andelen förnybar energi
till 38 procent av slutförbrukningen av energi.
Det finns många metoder för att nå målet. I Finland har vi
förutom vattenkraft även riklig tillgång till förnybar energi i våra
skogar. Användningen av träbaserad energi, återvunna avfalls-
bränslen, värmepumpar, biogas och vindkraft kan ökas, vilket gör
målen för förnybar energi möjliga att nå. Övergången till förnybar
energi har också underlättats genom effektivare stöd- och styrsystem. För att den totala energiförbrukningen ska börja minska
uppmuntras även förbättrande av energieffektiviteten.
Traditionell vedeldning används fortfarande allmänt för uppvärmning av hushåll. Värmepumparna har spridit sig snabbt och
solvärmesystemen följer efter. Många hushåll producerar också
en del av sin el med solpaneler och små vindkraftverk. Överskottselen kan de mata ut på elnätet och sälja till energibolaget.
VARFÖR FÖRNYBAR
ENERGI?
I dag försöker man ersätta fossila bränslen av flera orsaker. Det internationella
samfundet har kommit överens om att
försöka begränsa höjningen av jordens
medeltemperatur till två grader. De
största växthusgasutsläppen som värmer
upp atmosfären uppkommer just vid
användning av fossila bränslen.
Förnybar energi är inhemsk och minskar därmed vårt beroende
av importerad energi. Samtidigt har den gett fler arbetstillfällen
i Finland. I framtiden kan nya innovationer stimulera vår export
ytterligare och ge ännu fler arbetstillfällen. En minskad energiimport förbättrar också vårt lands bytesbalans. Jordens tillgångar av
fossila bränslen är begränsade. Högre marknadspriser på dessa
bränslen och högre pris på EU:s utsläppsrätter förbättrar den
förnybara energins konkurrenskraft.
FÖRNYBAR ENERGI ÄR LÖNSAM OCH VÄRD
ATT UPPMUNTRA
• Användning av förnybar energi minskar koldioxidutsläppen märkbart.
• Användning av förnybar energi är ett led i en hållbar utveckling.
• Inhemsk energi minskar importberoendet samtidigt som arbetstillfällena och försörjningsberedskapen ökar.
• Förnybar energi är bra för producentens och användarens image.
• Användning av förnybar energi stöder finländsk forskning och utveckling.
• Om uttaget av energived planeras och genomförs rätt ökar det tillväxten i gallrade skogar och underlättar skogens förnyelse efter avverkningen.
• Förnybar energi har oftast positiva effekter på den lokala och nationella ekonomin.
NACKDELARNA DÅ?
•
•
•
•
•
Inga energiproduktionssätt är helt utan nackdelar. När förnybar energi används med kunskap medför den mindre olägenheter än övriga kända energiformer.
Alltför stort uttag av grot kan fördröja uppväxten av ungskog, men t.ex. på torvmarker kan näringsförlusterna motverkas genom gödsling med aska.
Dåliga anläggningar och ofullständig förbränning kan ge upphov till skadliga utsläpp av kolväten, koloxid och partiklar vid förbränning av trä.
Vattenmiljön påverkas när sjöar och vattendrag byggs ut och regleras för energiproduktion.
Utan omsorgsfull planering kan vindkraftverk störa
bosättningen, landskapet och naturen.
FINLAND FRÄMJAR FÖRNYBAR
ENERGI PÅ MÅNGA SÄTT
Finland stöder minskning av växthusgasutsläppen och främjande av energieffektivitet och förnybar energi på många
olika sätt. Energibeskattningen och
energistöden har redan omarbetats för
att vara gynnsammare för miljön och
främja ny teknik. Även forskning och
produktutveckling inom området stöds
på bred front.
TWh
25
Energi som producerats med skogflis, vindkraft och
värmepumpar I Finland sedan 2000 och målsättningen
för ökningen fram till 2020, terawattimmar TWh
Härutöver är målet är att fram till 2025 öka mängden el som
produceras med vindkraft till cirka nio terawattimmar.
24
23
22
Skogflis
21
Vindkraft
20
Värmepumpar
19
18
17
16
15
14
13
12
Elproduktion som baserar sig på förnybar energi främjas i Finland
bland annat genom den inmatningstariff som togs i bruk 2011, det
vill säga ett garantipris för elproduktionen. Inmatningstariff kan
på vissa villkor fås för el som producerats med vindkraft, trä och
biogas.
Övergången till förnybar energi uppmuntras också genom ett
energistöd, som bland annat har till syfte att främja ibruktagande
av ny energiteknik. Energistöd beviljas företag, kommuner och
andra sammanslutningar för sådana investerings- och utredningsprojekt som främjar produktionen eller användningen av förnybar energi, främjar energisparande eller minskar miljöskadorna
av produktionen eller användningen av energi
Användningen av förnybar energi kan ökas inom alla
delområden av värme- och elproduktionen. Bestämmelserna
om nya byggnaders energiprestanda skärptes 2012 och man
räknar med att de ska förbättra byggnadernas energiprestanda
med 20 procent. De energicertifikat som krävs för hus inverkar
också på användningen av förnybar energi, eftersom användning
av förnybar energi kan förbättra fastighetens energiklass. Vid
ombyggnad beviljas energiunderstöd för förbättrande av energieffektiviteten i bostadshus, närmast flervåningshus och radhus.
Vid energisanering av småhus kan man också få hushållsavdrag
för energireparationerna.
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
2000
2005
2010
2015
2020
målsättningen
FÖRNYBARA
ENERGIKÄLLOR I FINLAND
Mångsidig bioenergi från skogarna
Bioenergi från jordbruken
Bioalternativ för uppvärmning
I Finland är ökad användning av biomassa från skogen det allra
kostnadseffektivaste sättet att öka andelen förnybar energi
inom energiproduktionen. Vid skogsskötsel och avverkning
uppstår stora mängder trämaterial som inte duger till råvara för
träförädling. Flisad biomassa som består av grot, stubbar och
rötter kallas skogsflis. Från skogsindustrin blir det över biomassa
i form av bark, sågspån, andra virkesrester samt svartlut som
uppstår vid produktion av cellulosa. Den här biomassan utnyttjas
i Finland antingen i industrins egna pannor eller i andra kraftverk
och värmecentraler.
Skogsflis kan användas vid kraftvärmeproduktion och som
råvara för flytande biobränslen. Finlands mål fram till 2020 är
att producera 25 terawattimmar el och värme med skogsflis.
Det effektivaste sättet att minska koldioxidutsläppen är användning av skogsbaserad biomassa som ersättning för stenkol vid
kraftvärmeproduktion. I enlighet med regeringens energi- och
klimatstrategi är avsikten att helt ersätta stenkolet i kraftverken
fram till 2025. Stenkol kan bland annat ersättas med träbaserat
biokol som direkt kan användas i stenkolspannorna, eller genom
investeringar i tilläggsutrustning för förbränning eller förgasning
av biobaserade bränslen.
Jordbruken producerar många råvaror som lämpar sig för produktion av förnybar energi. Biomassa från växter och djur så som
åkerbiomassa, gödsel eller olika slags avfall kan ge energi genom
förbränning, rötning till biogas eller förädling till flytande bränslen.
Rötad biogas framställs inte bara på jordbruk utan även vid
avloppsreningsverk och soptippar.
Fjärr- och regionvärme produceras allt oftare med förnybara
bränslen, år 2012 var deras andel 23 procent eller cirka
87 terawattimmar, TWh. Vid uppvärmning av mindre fastigheter
kan fossil tunn eller tjock eldningsolja ersättas med biobaserade bränslen som framställs av bland annat trä och avfall.
Regeringens mål är att minska användningen av mineralolja för
uppvärmning.
I hushåll är traditionell vedeldning fortfarande populär och
kommer att bevara sin grundmurade ställning även i fortsättningen. Vedeldning anses vara ett säkert och ekonomiskt sätt
att producera huvud- och tillskottsvärme särskilt under de kalla
vintermånaderna. Det är viktigt att elda rätt, använda ren och torr
ved och ha bra eldstäder och värmepannor för att minska utsläppen av små partiklar från vedeldning och förbättra förbränningens
verkningsgrad.
Även träpellets används allt mer för uppvärmning. Pellets pressas närmast av rester från mekanisk träförädling och kan användas
i kraftverk och värmecentraler samt för uppvärmning av småhus.
Modern pelletseldning är ett relativt bekvämt uppvärmningssätt.
I hushållen produceras sammanlagt cirka 13 terawattimmar
värme med brännved.
Trä, avfall och åkerbiomassa
blir drivmedel
När det gäller biodrivmedel i trafiken främjar Finland användning
av så kallade andra generationens flytande biodrivmedel. De här
biobränslena framställs av produkter som inte duger till föda, till
exempel trä-, avfalls- och åkerbiomassa. Biodrivmedel kan vara
antingen flytande eller gasformiga. I praktiken ökas användningen
av dem med hjälp av distributionsskyldighet, så att allt mer
biobaserad alkohol eller biodiesel blandas in i bensin eller diesel.
Andelen förnybara bränslen är åtta procent år 2013 och ska vara
uppe i 20 procent år 2020. Biobränslen har också testats inom
flygtrafiken.
Enligt Europeiska kommissionens förslag ska andelen förnybar energi i trafiken, inbegripet förnybar el, vara minst 10 procent
år 2020. Finland har fördubblat det här målet.
Vid Neste Oils försöksanläggning framställs olja av bland
annat halm med hjälp av mikrober. Målet är att bredda
råvarubasen för NExBTL-biodiesel.
Energi ur avfall på ett klokt sätt
Med tanke på miljön är det hållbarast att försöka förhindra
uppkomsten av avfall. Bara den del av avfallet som inte kan
återvinnas eller annars återanvändas på ett rationellt sätt lönar
sig att bränna. Omkring hälften av samhällsavfallet är bioavfall
som kan rötas till biogas.
Finland har som mål att användningen av returbränslen, alltså
till exempel bränslen som framställts av avfall, som energikälla
ska vara minst en och en halv gång större år 2020. Rötad biogas
kan användas inom el- och värmeproduktionen och efter rening
även som gasformigt drivmedel i trafiken. Förbränningen av avfall
inom kraftvärmeproduktionen kommer också att öka.
El från vinden
Förhållandena är goda för att producera energi med vindkraft
i Finland. De flesta vindkraftverken har byggts vid kusten, men
goda vindförhållanden finns också i inlandet, där flera vindparker
är under byggnad och planering.
I Finland har vindkraftsproduktionen hittills varit obetydlig, så
tillväxtmöjligheter finns. Vindkraft stöds bland annat genom det
tariffsystem med inmatningspris som trädde i kraft 2011. Vindkraftverksinvesteringar som godkänts för systemet får i 12 års tid
ett inmatningspris av staten som är bundet till marknadspriset på
el. Staten kommer också att finansiera ett demonstrationsprojekt
för havsbaserad vindkraft med 20 miljoner euro år 2015.
På internet finns en Vindatlas där man kan studera vindförhållandena och beräknade produktionsvolymer för vindkraftverk
i olika områden. Atlasen som har utarbetats av Meteorologiska
institutet baserar sig på datamodellering och möjliggör ännu
tillförlitligare jämförelser av vindförhållanden. Vindatlasen har
senare kompletterats med en nedisningsatlas.
Finland ligger på efterkälken jämfört med andra EU-länder
i fråga om vindkraftsproduktion. I slutet av oktober 2013 hade
Finland 192 vindkraftverk med en sammanlagt effekt på 366
megawatt. Från utgången av föregående år hade kapaciteten ökat
med 78 megawatt. Målet är att fram till 2025 öka mängden el
som produceras med vindkraft till cirka nio terawattimmar. Detta
Mer vattenkraft genom effekthöjning i
gamla kraftverk
Efter bioenergi produceras näst mest förnybar energi med vattenkraft i Finland. År 2012 hade Finland över 220 vattenkraftverk,
som täckte nästan 20 procent av den totala elförbrukningen.
De största vattendragen är redan utbyggda och av miljömässiga skäl är det osannolikt att det kommer att byggas helt ny
vattenkraft. Produktionen av vattenkraft ökas huvudsakligen
genom effekthöjningar i de nuvarande kraftverken. Årsproduktionen av vattenkraft beräknas kunna öka till över 14 terawattimmar.
kräver fler storskaliga investeringar, eftersom årsproduktionen
2013 var cirka 0,5 terawattimmar. För att nå målet behöver
Finland omkring tusen kraftverk med en kapacitet på minst
tre megawatt.
Energi från solen
Värmepumpar tar värme från omgivningen
Även i Finland är det klokt att utnyttja solenergi. Bara under
midvintern står solen så lågt på våra breddgrader att den inte ger
någon nämnvärd kraft för värme- eller elproduktion. Solenergin
blir lönsammare om solsystem så som solpaneler och solfångare
integreras i byggnadstekniken och används som ersättning för
vissa ytmaterial.
Solvärmesystem har framför allt installerats som til�läggsvärmekälla i oljeeldade fastigheter. Det lönar sig att utnyttja
solvärme särskilt för framställning av tappvarmvatten, eftersom
det också behövs under sommaren.
Med dagens teknik är det fortfarande relativt dyrt att producera solel, men det har inte hindrat hushåll och företag från att
investera i solel. Företag kan också få energistöd för solels- och
solvärmeprojekt. Om tillverkningskostnaderna för solpaneler
fortsätter att sjunka och verkningsgraden förbättras blir solel
ännu lönsammare och populärare. Teknik för lagring av el eller
utmatning av överskottsel på nätet främjar också utnyttjande av
solel.
Värmepumpar tar tillvara solvärme som lagrats i marken,
berget, vattnet eller luften och använder den för uppvärmning av
byggnader och tappvarmvatten. Samtidigt minskar de behovet av
övrig energi. Värmepumparnas popularitet har ökat kraftigt under
de tio senaste åren. Jord- och luftvärmepumpar har framför allt
installerats i nya och sanerade småhus.
Inom industrin kan värmepumpar användas för att ta tillvara
spillvärme som uppstår vid industriprocesserna och återanvända
den för uppvärmning av fastigheten. Värmepumpar används också
för att producera fjärrvärme och fjärrkyla t.ex. ur avloppsvatten.
Målet fram till år 2020 är att producera fem terawattimmar
förnybar energi per år med värmepumpar.
Montörer av anläggningar för förnybar energi har
möjlighet att vidareutbilda sig till certifierad montör.
MARKNADSFÖRING
OCH MÖJLIGHETER
Bekämpningen av klimatförändringen
kräver en övergång till en energiförsörjning med så små utsläpp som
möjligt. I Finland bedrivs spetsforskning
på området vid flera universitet och
yrkeshögskolor samt vid VTT.
Vi har hög kompetens inom kostnadseffektiv användning av
bioenergi och utnyttjande av bioenergi vid kraftvärmeproduktion.
Nya innovationer och affärsverksamhet utvecklas i Finland även
för vind-, solenergi- och bränslecellsmarknaden.
Företag, universitet och forskningsinstitut har byggt upp
täta koncentrationer av strategisk spetskompetens (SHOK).
Det strategiska centret för energi och miljö CLEEN Ab sammanför
forskningsenheter med företag som utnyttjar forskningsresultaten. Exportansträngningarna stöds av varumärket Cleantech
Finland och Team Finland network som står för ren teknik.
Cleantechs andel av den globala marknaden är redan
1 600 miljarder euro eller 6 procent av den globala BNP:n. Affärsområdet Cleantech växer globalt med nästan 10 procent per år.
År 2012 var Cleantech ett av Finlands snabbast växande
affärsområden med en sammanlagd omsättning på 24,6 miljarder
euro och en årstillväxt på 15 procent. Arbets- och näringsministeriets strategiska program för ren teknik har som mål att öka
cleantech-områdets omsättning till 50 miljarder euro och skapa
50 000 nya arbetstillfällen i branschen fram till 2020.
EXEMPEL PÅ UTNYTTJANDE
AV FÖRNYBAR ENERGI
Radhusbolag köper uppvärmingen från
värmeföretaget
I Joensuun Kodit Oy:s 77 radhusbostäder i Heinävaara började
det gamla oljeeldningssystemet vara uttjänt. De nästan 30 år
gamla oljepannorna var i behov av byte och i den vevan väcktes
tanken att byta uppvärmningssystem. Man valde att köpa värme
från Kiihtelysvaara energiandelslag, som byggde en flisvärmecentral för bostäderna. Centralen ersätter oljeeldningen helt och
hållet. Man beräknar att flisvärmen blir omkring en tredjedel
billigare jämfört med olja. Flisen kommer från en radie på cirka 20
kilometer, huvudsakligen från lokala markägares skogar.
Mångformiga förnybara energikällor för uppvärmingen av skolcentrum
Vid Zachrisbackens skolcentrum i Östersundom i Helsingfors har
man gått in för att ersätta den gamla oljeeldningen med energi
som till över 80 procent är förnybar. I det nya uppvärmningssystemet utnyttjas jordvärme, solfångare och lagring av solvärme
i marken. Alla de här har anslutits till skolans värmecentral,
som i framtiden också kommer att kunna eldas med hållbart
producerad bioolja.
Avsikten är att cirka fem procent av skolans årliga värmebehov
ska produceras med solfångare. Eftersom skolan är stängd under
sommaren när det uppstår mest solvärme, lagras överskottsvärmen i marken. Enligt beräkningarna ska solfångarna täcka skolans
behov av tappvarmvatten under maj-september.
Kontorstorn utnyttjar solel
I Joensuu produceras bioolja
De nya kontorshusen på 19 500 kvadratmeter i Bergans i Esbo
värms med jordvärmepumpar och dessutom produceras el med
solkraft. På taken till kontorshusen i Derby Business Park som
byggts av SRV har 157 solpaneler installerats med en beräknad
årsproduktion på cirka 35 000 kilowattimmar. Mängden motsvarar cirka fyra fjärrvärmda enfamiljshus årsförbrukning av el.
Genom att producera solel själv ville man gardera sig mot höjda
energipriser.
I Joensuu görs bioolja av trä. Biooljeanläggningen som byggts i
anslutning till energibolaget Fortums kraftvärmeverk producerar
bioolja av skogsflis och annan trämassa. Biooljan ersätter tjock
eldningsolja vid Fortums värmeverk.
Biooljeanläggningen i Joensuu producerar årligen 50 000 ton
bioolja av märket Fortum Otso. Mängden motsvarar över 10 000
småhus årsbehov av värme.
Enligt Fortums kalkyler minskar koldioxidutsläppen med upp
till 90 procent när tjock eldningsolja ersätts med bioolja. Driften
av biooljeanläggningen samt insamlingen och transporten av
råvara har enligt Fortum en sysselsättningseffekt på cirka 60–70
årsverken i Joensuuregionen.
Först ut med att börja använda bioolja är Fortums värmeverk
i Vermo i Esbo, där biooljan ersätter tjock eldningsolja under
vinterns värmeförbrukningstoppar.
I S:t Michel testas rostning av biokol
Högklassiga biopannor
Finlands första försöksanläggning för biokol byggs i S:t Michel
och blir färdig 2014. Biokol tillverkas genom rostning av skogsflis
och annan trämassa och kan direkt användas som bränsle i
stenkolskraftverk. Värmevärdena för biokol och stenkol ligger
mycket nära varandra. Vid anläggningen kommer man att testa
den teknik som behövs för framställning av biokol.
Försöksanläggningen efterföljs möjligen senare av en kommersiell biokolanläggning som byggs i Ristiina. Helsingfors Energi
som försöker bli kvitt stenkolet är en av dem som visat intresse
för biokol.
Försöksfabriken i S:t Michel kan producera 10 000 ton biokol
per år, men i startskedet är produktionsvolymen mindre. Prismässigt är biokol åtminstone till en början dyrare än stenkol.
Laatukattila Oy i Birkaland började tillverka värmepannor redan
för 60 år sedan 1953. Familjebolaget är nu i tredje generationen.
Bolaget satsade redan tidigt på 1960-talet på utveckling
av renare och effektivare förbränningsteknik. Resultatet är
patenterad teknik som baserar sig på gradvis förgasningsförbränning av biobränsle. Detta resulterar i rökgaser med mycket låga
partikelutsläpp. En annan fördel med förgasningstekniken är
pannans breda reglerområde, som gör att det inte finns behov av
exempelvis olja under sommaren.
Bolaget har utvecklat en radarförsedd gripskopa som är
programmerad för stora bränslelager. Radarn känner av bränslets
yta på lagerområdet och gripskopan kan flytta bränsle direkt till
inmatningen och inne i lagret.
Laatukattila Oy tillverkar också traditionella rosterpannor,
men i hemlandet har företaget specialiserat sig på leverans av
hela värmeanläggningar. Laatukattilas pannor har exporterats till
olika länder och bolagets biovärmecentraler även till Sverige och
Litauen. I bästa fall har upp till halva produktionen gått på export.
Bolaget har vilja att växa och är särskilt intresserad av
östexport. Man vill inte överlåta sin egen patenterade teknik till
andra, men skulle gärna ha en partner som tar hand om projektet
i övrigt medan Laatukattila levererar pannan, automatiken och
bränsletransportörerna.
Förgasningsförbränning av biobränslen är en energieffektiv och
utsläppssnål teknik som utvecklats i Finland.
Information om förnybar energi
Arbets- och näringsministeriet, www.tem.fi
Jord- och skogsbruksministeriet, www.mmm.fi
Miljöministeriet och miljöcentralerna, www.ymparisto.fi
Kommunikationsministeriet, www.lvm.fi
Motiva, www.motiva.fi, www.eneuvonta.fi, www.bioenergiatieto.fi
Föreningar för förnybar energi
Bioenergia ry, www.bioenergia.fi, www.pellettienergia.fi, www.lampoyrittajat.fi
Finska vindkraftföreningen rf, www.tuulivoimayhdistys.fi
Vindkraftförening rf, www.vindkraftforeningen.fi
Finska värmepumpsföreningen SULPU rf, www.sulpu.fi
Soltekniska föreningen rf, www.aurinkoteknillinenyhdistys.fi
Pienvesivoimayhdistys ry, www.pienvesivoimayhdistys.fi
Finlands Biogasförening rf, www.biokaasuyhdistys.net
Finlands Närenergiförbund rf, lahienergia.org
Källor:
Nationell energi- och klimatstrategi. Arbets- och näringsministeriets publikationar.
Energi och klimat 11/2013
Energistatistik 2013. Statistikcentralen
Skogstatistiks årsbok 2012. Skogsforskninsinstitutet (Metla)
Vindfkratstatistik in Finland. VTT
Foto: Kalervo Ojutkangas/Leuku, Rodeo, Juha Rautanen/Motiva, Neste Oil, iStockphoto, Kimmo Haimi/Motiva, Johanna Kokkola/Motiva, Helsingin Energia, SRV Rakennus Oy,
Ville Kokkola/Fortum Oyj, Laatukattilat Oy – Texter: Noora Jussila och Motiva – Översättning: Audipek – Layout: Vanto Design Oy – Tryckt hos: Erweko Oy – Papper: Edixion offset 250 g/m2
och 170 g/m2 Upplaga: 3000 ex. Brosyren finns även på finska och engelska. Arbets- och näringsministeriet och Energimyndiheten har finansierat utginvingen av denna broschyr. 1/2014.
Motiva Oy | Urho Kekkonens gata 4-6 A | PB 489, 00101 Helsingfors | Telefon 0424 2811 | www.motiva.fi