1. No category

Tillgänglighet till
bostadsnära natur i
Järfälla
ÖP JÄRFÄLLA
2012-03-21
SPACESCAPE
SPACESCAPE
1
Innehåll
Sammanfattning3
Inledning5
Bakgrund och syfte
6
Analysmått7
Analysunderlag8
Analyser9
Grönyta per person
10
Tillgänglighet till mindre park eller naturområde
11
Tillgänglighet till större park eller naturområde
12
Tillgänglighet till park
13
Tillgänglighet till natur- och friluftsområde
14
Barriärer15
Medverkande
Järfälla kommun
Per Skyllberg (uppdragsansvarig)
Spacescape
Alexander Ståhle (uppdragsansvarig)
Ida Wezelius (handläggande)
Sammanfattning
Naturområdena i norr, väster och öster utgör stora kvaliteter och
tillgången till natur- och friluftsområden är generellt sett mycket
god i Järfälla. E18 och järnvägen utgör dock kraftiga barriärer som
försämrar tillgängligheten.
Även tillgången till mindre naturområden är relativt god inom
Järfällas bebyggelseområden, undantaget småhusområdena.
Bristen är särskilt stor i de nordvästra delarna av Jakobsberg samt
i Skälby och Barkarby. Skälby saknar dessutom kontakten med de
stora natur- och friluftsområdena som återfinns i övriga delar av
kommunen. Skälbys grönområden bör därför hålla en mycket hög
kvalitet. Skälbyvägen och Byvägen utgör barriärer och möjligheterna
att passera dessa bör vara goda i anslutning till parker och
grönområden.
Analyserna av tillgängligheten till parker och naturområden
visar att 98 procent av Järfällas befolkning når en mindre park
eller ett naturområde inom riktvärdet 300 meter. 95 procent av
befolkningen når dessutom en större park eller ett naturområde
inom riktvärdet 800 meter. Analyserna tar dock inte hänsyn till
om det är en park eller ett naturområde som nås, vilket betyder att
den faktiska måluppfyllelsen är mindre än den angivna. Analysen
av tillgängligheten till faktiska parker (parkgräsytor större än 0,25
hektar) visar att endast 34 procent av befolkningen når en park
inom gångavstånd. I särskilt parkfattiga områden kan därför en
kvalitetshöjning av vissa grönområden vara önskvärd. Parkbrist
kan delvis kompenseras av god tillgänglighet till naturområden,
men aldrig helt. Studier har till exempel visat att parker är lika
efterfrågade i småhusområden som i flerbostadsområden (Grahn &
Stigsdotter, 2003).
I centrala Jakobsberg och Barkarby ligger rymligheten på
10–20 kvm grönyta per person, vilket är mindre än i delar av
Stockholms innerstad. Detta leder till ett högt tryck och slitage
på grönområdena. En förtätning av dessa områden kräver stora
parkinvesteringar om en kvalitativ boendemiljö ska kunna
bibehållas.
Västra Järvafältets naturreservat (bildkälla: Jarfalla.se)
Skälbyparken (bildkälla: Jarfalla.se)
SPACESCAPE
3
Tillgänglighet till bostadsnära natur
Bristområden
Områden med måttlig tillgänglighet
Områden med god tillgänglighet
Grönområden
Grönyta per person
Tillgänglighet till mindre park eller
naturområde
Tillgänglighet till större park eller
naturområde
Tillgänglighet till park
Tillgänglighet till natur- och
friluftsområde
Barriärer
SPACESCAPE
4
Inledning
(bildkälla: Jarfalla.se)
SPACESCAPE
5
Bakgrund och syfte
Järfälla kommun arbetar sedan ett drygt år tillbaka med att ta fram
en ny kommunomfattande översiktsplan. Spacescape har tillfrågats
att göra en nulägesanalys av tillgängligheten till bostadsnära natur.
Kommunens riktlinjer för tillgänglighet till bostadsnära natur:
•
•
•
•
Närnatur bör finnas finns inom 150–300 m
Närpark (helst över 1 ha) bör finnas inom 150–300 m
Stadsdelspark (helst över 3 ha) bör finnas inom 500–800 m
Natur- och friluftsområde (helst över 300 ha) bör finnas
inom 1,5–2 km
Utredningen har följande huvudsyften:
1.Identifiera olika typer av bostadsnära natur med hjälp av
befintliga kartunderlag
2.Analysera tillgängligheten utifrån kommunens riktlinjer
3. Identifiera barriärer
Görvälns naturreservat (bildkälla: Jarfalla.se)
Kallhällsparken (bildkälla: Jarfalla.se)
SPACESCAPE
6
Analysmått
Den bostadsnära naturen är en viktig resurs för stadens invånare.
En hållbar stadsutveckling handlar dock om att göra en avvägning
mellan naturen och stadens övriga tillgångar som bebyggelse,
transportnät, näringsliv, det sociala och det kulturella kapitalet.
Mycket natur skapar inte automatiskt en bättre bebyggd miljö. Men
natur som är väl integrerad med stadens övriga strukturer, som har
hög kvalitet och som är lätt att nå kan bidra till hållbar tillväxt och
ökad välfärd.
Grönyta per person
Analys: Grönyta per person inom 500 m radie
Tillgänglighet till mindre park eller naturområde
Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 1 ha
Tillgänglighet till större park eller naturområde
Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 3 ha
Tillgänglighet till park
Analys: Gångavstånd till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha
Att säkra tillgången till bostadsnära natur omfattar tre aspekter
som alltid bör följa med i den fysiska planeringen, oavsett om man
bygger nytt eller förvaltar den befintliga gröna resursen.
Tillgänglighet till natur- och friluftsområde
Analys: Gångavstånd till närmaste natur- och friluftsområde > 300 ha
Barriärer
Analys: Järnvägar, trafikleder och genomfartsgator
Dessa tre aspekter är:
• T
illgång – den faktiska resursen som bostadsnära natur utgör.
• Tillgänglighet – den faktiska och upplevda tillgängligheten
till denna natur.
• Kvalitet – den bostadsnära naturens storlek, innehåll och
värden.
I denna modell behöver alla tre aspekterna beaktas. Men beroende
på villkoren för tillgången till bostadsnära natur, så väger vissa
aspekter tyngre än andra. I tät bebyggelse där tillgången på
bostadsnära natur kan vara begränsad blir till exempel kvaliteten
och nåbarheten desto viktigare.
Samtliga av de tre aspekterna belyses i analysmodellen som
presenteras till höger.
SPACESCAPE
7
Analysunderlag
Grönområden
Skogar
Öppna natur- och betesmarker
Idrotts- och rekreationsområden
Urbana grönområden
GSD-Marktäckedata (Lantmäteriet)
Lantmäteriets GSD-Marktäckedata är en rikstäckande databas med
information om markanvändning, markslag och vegetation. Kartan
till vänster redovisar en bearbetning av ursprungsunderlaget. De
klasser som grundar sig på GSD-Marktäckedata är:
Parkgräsytor
Odlade marker (klassas inte som
grönområden i analyserna)
•
•
•
•
•
Skogar
Öppna natur- och betesmarker
Urbana grönområden
Idrotts- och rekreationsområden
Odlade marker (klassas inte som grönområden i analyserna)
Järfälla kommuns skötselytor
Kartan till höger redovisar en bearbetning av ursprungsunderlaget.
Den klass som grundar sig på från Järfälla kommuns skötselytor är:
• Parkgräsytor
Klassificering av grönområden
Odlade marker är inte offentligt tillgängliga och klassas därför inte
som grönområden. Grönområden mindre än 0,25 hektar utgår
samtidigt.
Grönområden klassificeras enligt nedan:
SPACESCAPE
Grönområden (närnatur):
Skogar + öppna natur- och betesmarker + idrottsoch rekreationsområden + urbana grönområden +
parkgräsytor > 0,25 ha
Mindre parker eller
naturområden:
Skogar + öppna natur- och betesmarker + idrottsoch rekreationsområden + urbana grönområden +
parkgräsytor > 1 ha
Större parker eller
naturområden:
Skogar + öppna natur- och betesmarker + idrottsoch rekreationsområden + urbana grönområden +
parkgräsytor > 3 ha
Parker:
Parkgräsytor > 0,25 ha
Natur- och
friluftsområden:
Skogar + öppna natur- och betesmarker > 300 ha
8
Analyser
Riddarparken (bildkälla: Jarfalla.se)
SPACESCAPE
9
Grönyta per person
Analys: Grönyta per person inom 500 m radie
Grönyta per person inom 500 m radie
Föreslagen målsättning
Minst 10/20/50 kvm grönyta per person
> 90 (kvm)
80 – 90
Måluppfyllelse
70 – 80
98%
60 – 70
av Järfällas befolkning har minst 10 kvm grönyta per person
50 – 60
88%
40 – 50
30 – 40
20 – 30
10 – 20
av Järfällas befolkning har minst 20 kvm grönyta per person
72%
av Järfällas befolkning har minst 50 kvm grönyta per person
< 10
Grönområden > 0,25 ha
Analysen mäter tillgången till grönområden större än 0,25 hektar i
förhållande till befolkningstätheten (boende och arbetande). Med
grönområden menas skogar, öppna natur- och betesmarker, idrottsoch rekreationsområden, urbana grönområden och parkgräsytor.
Grönområden har stor betydelse för den urbana attraktiviteten. En
brist på grönområden (under 20 kvm grönyta per person) ger en
liten frihet att exploatera.
I centrala Jakobsberg ligger rymligheten på kring 10 kvm grönyta
per person, vilket motsvarar rymligheten i Stockholms innerstad.
Detta leder till ett högt tryck och slitage på grönområdena. En
förtätning av Jakobsberg kräver stora parkinvesteringar om en
kvalitativ boendemiljö ska kunna bibehållas.
Inom kartans gula områden (20–50 kvm grönyta per person)
är rymligheten relativt god, men vid en förtätning av dessa
områden kan det finnas behov av att kompensera för ianspråktagna
grönområden.
Inom kartans gröna områden (över 50 kvm grönyta per person)
är rymligheten tämligen god och ny exploatering kan troligtvis
ske utan krav på nyanläggning av parker eller kompensering för
ianspråktagna grönområden. Det kan dock vara önskvärt med en
kvalitetshöjning av vissa parker och grönområden.
En rymlighet på 10 kvadratmeter grönyta per person kan ses
som ett absolut minimum (enligt Stockholms parkprogram), men
kommunen bör ha en betydligt högre målsättning.
SPACESCAPE
10
Tillgänglighet till mindre park eller naturområde
Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 1 ha
Gångavstånd till närmaste grönområde
> 1 ha
> 300 (m)
150 – 300
< 150
Kommunens målsättning
Max 150-300 m till närpark, helst > 1 ha
Måluppfyllelse
70%
av Järfällas befolkning har mindre än 150 m till närmaste grönområde > 1 ha
Grönområden > 1 ha
95%
av Järfällas befolkning har mindre än 300 m till närmaste grönområde > 1 ha
Analysen mäter gångavståndet till närmaste grönområde större
än 1 hektar. Med grönområden menas skogar, öppna naturoch betesmarker, idrotts- och rekreationsområden, urbana
grönområden och parkgräsytor.
Mindre parker och naturområden ger möjlighet till lek, rekreation
och naturupplevelser på nära håll. Forskning har visat att 300
meter är ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå till ett
grönområde för att man ska använda det ofta (Grahn & Stigsdotter,
2003).
En majoritet (95 procent) av Järfällas befolkning når en mindre
park eller ett naturområde inom 300 meter från bostaden. Analysen
tar dock inte hänsyn till om det är en park eller ett naturområde
som nås, vilket betyder att den faktiska måluppfyllelsen är
mindre än den angivna. Parker definieras i analysen som klippta
parkgräsytor och erbjuder viktiga rekreativa vistelsevärden, till
exempel möjligheter till picknick och bollspel. I särskilt parkfattiga
områden kan därför en kvalitetshöjning av vissa grönområden vara
önskvärd. Parkbrist kan delvis kompenseras av god tillgänglighet
till naturområden, men aldrig helt. Studier har till exempel
visat att parker är lika efterfrågade i småhusområden som i
flerbostadsområden (Grahn & Stigsdotter, 2003).
SPACESCAPE
11
Tillgänglighet till större park eller naturområde
Analys: Gångavstånd till närmaste grönområde > 3 ha
Gångavstånd till närmaste grönområde
> 3 ha
> 800 (m)
500 – 800
< 500
Kommunens målsättning
Max 500-800 m till stadsdelspark, helst > 3 ha
Måluppfyllelse
94%
av Järfällas befolkning har mindre än 500 m till närmaste grönområde > 3 ha
Grönområden > 3 ha
99%
av Järfällas befolkning har mindre än 800 m till närmaste grönområde > 3 ha
Analysen mäter gångavståndet till närmaste grönområde större
än 3 hektar. Med grönområden menas skogar, öppna naturoch betesmarker, idrotts- och rekreationsområden, urbana
grönområden och parkgräsytor.
Större parker och naturområden har stor betydelse för rekreation i
vardagen och för verksamheten på skolor och förskolor.
En majoritet (99 procent) av Järfällas befolkning når en större
park eller ett naturområde inom 800 meter från bostaden. Analysen
tar dock inte hänsyn till om det är en park eller ett naturområde
som nås, vilket betyder att den faktiska måluppfyllelsen är mindre
än den angivna.
Större grönområden kan kompletteras med mindre
grönområden och parker som, rätt utformade, kan erbjuda goda
möjligheter till lek och rekreation, även om större grönområden
saknas. Det förutsätter dock ett bra innehåll och att det finns goda
möjligheter att ta sig till de större grönområdena.
SPACESCAPE
12
Tillgänglighet till park
Analys: Gångavstånd till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha
Gångavstånd till närmaste parkgräsyta
> 0,25 ha
> 500 (m)
300 – 500
150 – 300
Kommunens målsättning
Max 150-300 m till närpark, helst > 1 ha
Måluppfyllelse
14%
av Järfällas befolkning har mindre än 150 m till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha
Parkgräsytor > 0,25 ha
34%
av Järfällas befolkning har mindre än 300 m till närmaste parkgräsyta > 0,25 ha
Analysen mäter gångavståndet till närmaste parkgräsyta större än
0,25 hektar.
Endast en liten andel (34 procent) av Järfällas befolkning når en
park inom 300 meter från bostaden. I alla kommundelar finns det
bostadskvarter där gångavståndet är längre än det uppsatta målet
på 300 meter, men störst är parkbristen i Barkarby och i delar av
Jakobsberg. Det finns en generell brist på parker i Järfälla, särskilt
i småhusområdena. En förtätning av Järfälla kräver därför stora
parkinvesteringar om en kvalitativ boendemiljö ska kunna erbjudas.
SPACESCAPE
13
Tillgänglighet till natur- och friluftsområde
Analys: Gångavstånd till närmaste natur- och friluftsområde > 300 ha
Gångavstånd till närmaste natur- och
friluftsområde > 300 ha
> 2 (km)
Kommunens målsättning
Max 1,5-2 km till natur- och friluftsområde, helst > 300
ha
1,5 – 2
< 1,5
Natur- och friluftsområden > 300 ha
Måluppfyllelse
79%
av Järfällas befolkning har mindre än 1,5 till närmaste natur- och friluftsområde > 300 ha
88%
av Järfällas befolkning har mindre än 2 km till närmaste natur- och friluftsområde > 300 ha
Analysen mäter gångavståndet till närmaste natur- och
friluftsområde större än 300 hektar. Med natur- och friluftsområden
menas skogar och öppna natur- och betesmarker.
Järfällas bebyggelse omges av naturområden i norr, väster och öster
och de tre stora natur- och friluftsområden – Görvälnområdet,
Järvafältet och Häradsalmänningen – är delar i de regionala
grönkilarna Görväln- respektive Järvakilen.
En stor andel (88 procent) av Järfällas befolkning når ett naturoch friluftsområde område inom 2 kilometer från bostaden. Skälby
är det enda bostadsområdet i Järfälla där målet inte uppfylls. En
överbryggning av vissa barriärer kan dock öka tillgängligheter.
Goda samband mellan naturområdena är viktiga både för
människors möjlighet att gå och cykla mellan områdena och för
spridningen av växter och djur.
SPACESCAPE
14
Barriärer
Analys: Järnvägar, trafikleder och genomfartsgator
Grönområden och barriärer
Kartan till vänster redovisar barriärer i landskapet i form av
järnvägar, trafikleder och genomfartsgator.
Grönområden (närnatur)
Mindre parker eller naturområden
Större parker eller naturområden
Parker
Natur- och friluftsområden
Barriärer (järnvägar, trafikleder och
genomfartsgator)
Planskild passage
Behov av ny/förbättrad passage
SPACESCAPE
Järfällas bebyggelsestruktur är uppbruten på grund av ett flertal
barriärer. Detta minskar tillgängligheten till den bostadsnära
naturen. Befintliga planskilda passager åtgärdar detta. I vissa
områden finns det dock ett behov av att tillskapa ytterligare
passager.
Skälbyvägen och Byvägen utgör mindre barriärer än
övriga trafikleder. Här är det viktigt med strategiskt placerade
övergångsställen för att maximera tillgängligheten till de få
grönområden och parker som finns.
De grönområden som återfinns längs barriärerna är ofta
bullerstörda. Med ökad trafik och tätare bebyggelse blir buller allt
vanligare i städer och tätorter och tystnad blir en allt mer eftersökt
kvalitet. Att grönområdena är fria från buller är viktigt för att få
möjlighet till återhämtning. Detta kräver dock att grönområdena
har en viss storlek och att de ligger fjärmade från större trafikleder
och andra bullerskapande element.
15