märkning av juice, nektar och andra drycker som innehåller juice
HANDBOK MÄRKNING av JUICE, NEKTAR OCH ANDRA DRYCKER SOM INNEHÅLLER JUICE Rev. GEK mars 2011. Copyright: Svenska Juiceföreningen Innehållsförteckning MÄRKNING AV JUICE, NEKTAR OCH ANDRA DRYCKER SOM INNEHÅLLER JUICE. ....................................................................................................................................... 1 MYNDIGHETER, BRANSCHORGANISATIONER ETC .............................................................................. 1 Livsmedelsverket ............................................................................................................................................... 1 Svenska juiceföreningen, SJF............................................................................................................................. 1 Livsmedelsföretagen, Li ..................................................................................................................................... 1 AIJN ................................................................................................................................................................... 2 SGF .................................................................................................................................................................... 2 Svensk egenkontroll ........................................................................................................................................... 2 SWEDAC ........................................................................................................................................................... 2 VILKA REGLER FINNS? ...................................................................................................... 3 Juice och nektar .................................................................................................................................................. 3 Märkning ............................................................................................................................................................ 3 Tillsatser ............................................................................................................................................................. 3 Andra ingredienser i drycker, samt Cider ........................................................................................................... 3 Spårbarhet .......................................................................................................................................................... 3 Övriga regler ...................................................................................................................................................... 3 VAD ÄR EN JUICE, EN NEKTAR, EN FRUKTDRYCK .................................................. 4 Juice och nektar .................................................................................................................................................. 4 1 a. Fruktjuice ............................................................................................................................................... 4 1 b. Fruktjuice från koncentrat ...................................................................................................................... 4 2. Koncentrerad fruktjuice ............................................................................................................................. 4 3. Torkad fruktjuice ....................................................................................................................................... 4 4. Nektar ........................................................................................................................................................ 4 Äppelmust .......................................................................................................................................................... 4 Vatten ................................................................................................................................................................. 4 Saft ..................................................................................................................................................................... 5 Fruktdryck .......................................................................................................................................................... 5 Fruktsmoothie .................................................................................................................................................... 5 100 % ................................................................................................................................................................. 5 TYDLIG MÄRKNING SOM ÄR LÄTT ATT FÖRSTÅ ..................................................... 5 VILKA UPPGIFTER SKA FINNAS PÅ FÖRPACKNINGEN? ........................................ 5 Samma synfält .................................................................................................................................................... 5 Varans namn (beteckning).................................................................................................................................. 5 Beteckning för juice och nektar .......................................................................................................................... 5 Avbildningar och illustrationer .......................................................................................................................... 6 Uppgifter som skall anges intill beteckningen ................................................................................................... 7 Uppgifter som kan anges intill beteckningen ..................................................................................................... 7 Ingrediensförteckning......................................................................................................................................... 8 Mängd ................................................................................................................................................................ 8 Bäst före-dag ...................................................................................................................................................... 8 Övrig märkning .................................................................................................................................................. 9 MÄNGDDEKLARATION .................................................................................................... 10 Hur påverkar fruktnamn i beteckningen mängddeklarationen ......................................................................... 10 EXEMPEL DRICKFÄRDIG JUICE ............................................................................................................... 11 EXEMPEL DRICKFÄRDIG NEKTAR .......................................................................................................... 12 EXEMPEL KONCENTRERAD NEKTAR ..................................................................................................... 12 EXEMPEL SAFT ............................................................................................................................................. 12 EXEMPEL FRUKTDRYCKER ...................................................................................................................... 13 EXEMPEL DRYCK MED ENBART AROMER ....................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. YTTERLIGARE MÄRKNINGSREGLER ...................................................................................................... 14 Näringsvärdesdeklarationen ............................................................................................................................. 14 Uttryck – utan tillsatt socker, light, lätt, lågkalori m.m. ................................................................................... 16 II Bilaga 1 Utdrag ur AIJN:s Code of Practice (Brix-värden) 19 Bilaga 2 Särskilda bestämmelser för fruktnektar enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om juice och nektar (LIVSFS 2003:18) 21 Bilaga 3. Beräkning av minsta mängd juice i nektar. 23 Bilaga 4. Fruktnamn på olika europeiska språk. 25 III Förord Livsmedelsföretagen, Li, har sedan 1960-talet gett ut en handbok om tolkning av märkningsbestämmelserna. Svenska Juiceföreningen, som är en branschförening inom Li, har tagit fram en uppdaterad handbok riktad till sin bransch. Den bygger på svensk och europeisk lagstiftning kompletterad med tolkningar av lagstiftningen från den europeiska branschföreningen för juice och nektar, AIJN. Den viktigaste författningssamlingen, LIVSFS 2003:18 med ändringar 2010:8. det s.k. juicedirektivet är under omarbetning inom EU. Troligen kommer beslut under slutet av 2011. Under en övergångstid av några år kommer både den gamla och den nya att gälla. Även märkningsdirektivet är under omarbetning och kommer att tvinga fram ändringar på förpackningarna. Det är därför viktigt att kontrollera det senaste när nya förpackningar ska tas fram. För hälsopåståendena finns fortfarande inga klara och vad man kan se från EFSA:s arbete ser det inte ut att bli några specifika påståenden för juice. Arbetet har utförts av representanter från några av Svenska Juiceföreningens producerande företag. Livsmedelsverket har konsulterats i några frågor. Det är vår förhoppning att denna handbok kan vara en bra vägledning för våra medlemsföretag och handeln. Stockholm i december 2011 . SVENSKA JUICEFÖRENINGEN, SJF Gunilla Ekström Ordförande IV MÄRKNING AV JUICE, NEKTAR OCH ANDRA DRYCKER SOM INNEHÅLLER JUICE. Bakom denna märkningshandbok står Svenska Juiceföreningen, dit du kan vända dig med frågor och synpunkter. För information om telefonnummer, adress etc. till Svenska Juiceföreningen se nedan. Handboken beskriver kortfattat de viktigaste reglerna om märkning för juice, nektar och drycker som innehåller juice. Det är viktigt att komma ihåg att handboken är Svenska Juiceföreningens uppfattning om hur föreskrifterna skall tolkas. MYNDIGHETER, BRANSCHORGANISATIONER ETC Livsmedelsverket Livsmedelsverket utarbetar regler, informerar och utövar tillsyn på livsmedelsområdet. Livsmedelsverkets regler och vägledningar kan beställas från deras kundtjänst (telefon 018 -17 55 06 eller fax 018 - 17 55 11) eller från Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se. Reglerna och vägledningarna kan också hämtas hem gratis som pdffiler från Livsmedelsverkets hemsida. Från Livsmedelsverket kan man även beställa broschyrer som kortfattat beskriver de allmänna märkningsreglerna, bl.a. ”Så märks maten”. Utöver dessa regler finns även EU-förordningar, som är bindande och direkt tillämpliga precis som en svensk lag. EU-förordningar återfinns inte i Livsmedelsverkets författningssamling. Däremot finns det en sammanställning av förordningar på livsmedelsområdet som återfinns på Livsmedelsverkets hemsida i form av en länk till Rixlex på Sveriges Riksdags hemsida. EU- direktiv och EU-förordningar kan hämtas hem gratis från Internet via EUR-Lex (adress: http://europa.eu.int/eur-lex/sv/oj/index.html ). Där finns EG-tidningen publicerad (klicka på respektive datum). Numera finns på samma adress även tidigare nummer från de senaste åren (under rubriken ”tidigare nummer”). På EUR-Lex-portalen (http://europa.eu.int/eur-lex/sv/index.html), finns alla tidigare officiella EG-rättsakter och handlingar och där kan man söka på många olika sätt. Här anges även vilka ändringar som gjorts i den ursprungliga rättsakten. Ett flertal av senare års rättsakter finns här i pdf-format, dvs. inklusive bilagor etc. Här finns även en del konsoliderade rättsakter i pdf-format under följande adress: http://europa.eu.int/eurlex/sv/consleg/index1.html. Observera dock att konsolideringen inte alltid är helt uppdaterad. Svenska juiceföreningen, SJF SJF, Svenska Juiceföreningen är en branschförening för industrin, handeln och leverantörer som använder juice som råvara och/eller färdig produkt. Syftet är att Värna om att juice uppfattas som en god, nyttig och naturlig produkt Främja gemensamma intressen i samband med information, marknadsföring och utveckling av branschens produkter och tjänster. Vara ett forum där medlemmarna ges möjlighet att diskutera gemensamma intressen. Verka för konkurrensneutralitet genom kontroll av råvaruproduktion och på marknaden förekommande produkter. Om du har frågor om Svenska Juiceföreningen kan du kontakta oss på telefon 08-762 65 00 eller adress: Svenska Juiceföreningen c/o Livsmedelsföretagen, Box 556 80, 102 15 Stockholm. Vår hemsida: www.svenskajuiceforeningen.se. Livsmedelsföretagen, Li Branschföreningen Livsmedelsföretagen, Li, är de svenska livsmedelsföretagens intresseorganisation. Li har en viktig roll i bevakningen av medlemmarnas intressen i olika för livsmedelsbranschen gemensamma branschfrågor. Därför verkar Li aktivt både nationellt och internationellt genom att skapa opinion, informera beslutsfattare, fungera som remissinstans, bevaka omvärlden, informera om och tolka regler, skapa branschöverenskommelser, mm. Se www.li.se. Li ger ut en Handbok om Märkning av färdigförpackade livsmedel med information om märkningsreglerna och med råd om hur dessa bör tolkas. Märkningshandboken kan beställas på telefon 08 – 762 65 00 eller fax 08 – 762 65 12. Li har även en hemsida med branschstöd för näring- och hälsåpåstående. Se www.halsopastaende.se 1 AIJN AIJN, The European Fruit Juice Association, är en europeisk branschorganisation för juice- och nektarindustrin. De nationella juiceföreningarna i EU-länderna är medlemmar. Sverige representeras av Svenska Juiceföreningen. AIJN arbetar med gemensamma frågor rörande lagstiftning, policy, tullar och lobbying för våra intressen mot EU:s organisationer. Inom AIJN finns en grupp som ansvarar för ”Code of Practice for evaluation of fruit and vegetable juices”. I den finns normer för ett antal naturliga komponenter i olika juicer, bl.a. Brix-värden för juice och juice från koncentrat (se bilaga 1). AIJN har en hemsida, www.aijn.org, som man kan prenumerera på. Där finns alla uppgifter om Code of Practice, protokoll från olika möten, olika tidningsartiklar m.m. SGF SGF International E.V.Sure-Global-Fair är en organisation för egenkontroll som startades 1974 av den tyska juiceföreningen och råvarutillverkare. Idag kontrollerar SGF tillverkare av juiceråvaror och halvfabrikat i 50 länder via IRMA Svensk egenkontroll Svenska Juiceföreningen har tidigare fått juicekontroll utförd av SGF. De senaste åren utförs råvarukontroll via SGF IRMA och marknadskontroller via ackrediterade juicelaboratorier i Europa. SWEDAC SWEDAC står för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. SWEDAC utfärdar regler och är tillsynsmyndighet på området mätteknik. SWEDAC:s regler finns på deras hemsida www. swedac.se. Ytterligare information om dessa regler finns på www.sp.se, dvs hemsidan från SP (Sveriges provnings- och forskningsinstitut). 2 VILKA REGLER FINNS? Juice och nektar Inom EU finns gemensamma regler för tillverkning och märkning av juice och nektar. De finns i livsmedelsverkets föreskrifter om fruktjuice och fruktnektar (LIVSFS 2003:18) och ändringar (LIVSFS 2010:8). De krav som gäller för juice i dessa regler måste även vara uppfyllda när juice används som ingrediens i andra produkter. Märkning Utöver de särskilda reglerna för juice och nektar finns allmänna märkningsregler som gäller för alla livsmedel. Av dessa märkningsregler är de viktigaste: – Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27). Till dessa föreskrifter finns även en vägledning utgiven 2011-04-12. – Livsmedelsverkets föreskrifter om identifikationsmärkning av livsmedelspartier (SLVFS 1993:20). – Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration (SLVFS 1993:21). – Livsmedelsverkets föreskrifter om djupfrysta livsmedel LIVSFS 2006:12). – Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel (LIVSFS 2002:47). – SWEDAC:s föreskrifter om färdigförpackning av varor efter volym eller vikt (STAFS 2003:1). Tillsatser Nedanstående förordningar från Europaparlamentet och Rådet gäller från januari 2009 publicerade den 16 december 2008: – 1331/2008 - om enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, -enzymer och -aromer – 1332/2008 - om livsmedelsenzymer – 1333/2008 - om livsmedelstillsatser – 1334/2008 - om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper Andra ingredienser i drycker, samt Cider – Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30/LIVSFS 2008:13, omtryck LIVSFS 2011:3) samt vägledning.– Livsmedelsverkets föreskrifter om socker (LIVSFS 2003:11). – Livsmedelsverkets föreskrifter om honung (LIVSFS 2003:10). – Livsmedelsverkets föreskrifter om cider (LIVSFS 2005:11) samt vägledning. Spårbarhet Reglerna finns i EG-förordning nr 178/2002. Den princip som gäller är att varje länk i livsmedelskedjan har ansvar för att kunna identifiera den leverantör man köpt från, samt den man sålt till. Övriga regler Det finns även andra regler som är viktiga att känna till för den som säljer eller tillverkar drycker innehållande juice. För pesticider finns Livsmedelsverkets föreskrifter om bekämpningsmedelsrester (LIVSFS 2006:22). I EG-förordningen 1881/2006/EG finns gränsvärden för mögelgifterna patulin 50 μg /kg fruktjuice och ochratoxin A 2,0 μg /kg druvjuice samt för bly 50 μg /kg fruktjuice och nektar. 3 En sammanfattning av reglerna om märkning av juice och nektar samt andra drycker som innehåller juice. VAD ÄR EN JUICE, EN NEKTAR, EN FRUKTDRYCK Juice och nektar Reglerna om juice och nektar är gemensamma i hela EU och syftet med dessa är att säkerställa att juice och nektar når upp till de högt ställda krav som gäller för sammansättningen och tillverkningen av dessa produkter. I dessa regler har man definierat 5 olika produkttyper (beteckningar och definitioner). I Bilaga 1 finns Brix-värden för rekonstituering av juicekoncentrat. Det är riktlinjer från AIJN:s Code of Practice som branschen tillämpar. Nedan följer ett utdrag ur Livsmedelsverkets regler. Ytterligare krav tillkommer enligt LIVSFS 2003:18med ändringar LIVSFS 2010:8. 1 a. Fruktjuice En ojäst men jäsbar produkt som erhålls ur färsk eller kyld frisk och mogen frukt, antingen en enda sort eller en blandning av flera sorter, med den karakteristiska färg, smak och arom som kännetecknar juicen hos den frukt den kommer från. Aromer, fruktkött och celler från juice som separerats under processen får återföras till samma juice. Fruktjuice från citrusfrukter skall komma från fruktköttet (endokarpet). Limejuice får dock framställas av hela frukten genom lämpliga framställningsmetoder som begränsar andelen beståndsdelar från de yttre delarna av frukten till ett minimum. Anm. Denna definition omfattar juice som inte erhållits från koncentrat. 1 b. Fruktjuice från koncentrat En produkt som framställs genom att det vatten som avlägsnats vid koncentreringen av fruktjuicen ersätts, och genom att återföra aromer och i förekommande fall fruktkött och celler, vilka gått förlorade ur juicen men som återvunnits vid framställningen av den aktuella fruktjuicen eller fruktjuice av samma slag. Det vatten som tillförs skall ha lämpliga egenskaper, särskilt ur kemisk, mikrobiologisk och organoleptisk synvinkel, så att juicens viktigaste egenskaper säkerställs. Produkten skall ha organoleptiska och analytiska egenskaper som åtminstone motsvarar de normala egenskaperna hos juice som erhålls ur frukt av samma sort, enligt punkten 1 a. 2. Koncentrerad fruktjuice En produkt som framställs ur fruktjuice från en eller flera sorters frukt genom att en viss andel vatten avlägsnas fysiskt. Om produkten är avsedd för försäljning direkt till konsument skall minst 50 % av vattnet avlägsnas. 3. Torkad fruktjuice En produkt som framställs ur fruktjuice från en eller flera sorters frukt genom att praktiskt taget allt vatten avlägsnas fysiskt. 4. Nektar En ojäst men jäsbar produkt som framställs genom att vatten och sockerarter och/eller honung tillförs till de produkter som definieras i punkterna 1-3, till fruktpuré eller till en blandning av dessa produkter, och som dessutom uppfyller kraven i bilaga 2. (Bilaga 2 anger den minsta mängd juice och/eller puré som ska finnas i nektar.) Sockerarter och/eller honung får tillföras till produkten, under förutsättning att mängden inte överstiger 20 viktprocent av den färdiga produkten. Vid framställning av fruktnektar utan tillförda sockerarter eller med låga energivärden får sockerarterna helt eller delvis ersättas med sötningsmedel i enlighet med reglerna i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelstillsatser. Se bilaga 2. Äppelmust För äppeljuice utan tillfört socker får även beteckningen ”äppelmust” användas. Vatten Vatten för rekonstituering skall vara av dricksvattenkvalitet. Dricksvatten är allt vatten som antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning är avsett för dryck, matlagning eller beredning av livsmedel. 4 Saft En saft ska innehålla juice, men den exakta mängden som ingår i produkten får konsumenten läsa sig till i ingrediensförteckningen. Det fruktmängdskrav som tidigare fanns för saft togs bort juli 2003. Däremot är det som tidigare förbjudet att använda färgämnen och aromer i saft. Fruktdryck Med fruktdryck menar vi en dryck (utom juice, nektar, must och saft) framställd av juice från frukt eller bär, men mängden juice kan variera. Den exakta mängden juice får konsumenten läsa sig till i ingrediensförteckningen. En fruktdryck får innehålla aromer och färgämnen. Vilka övriga tillsatser, inklusive sötningsmedel, som en fruktdryck får innehålla framgår av föreskrifterna om tillsatser. Fruktsmoothie Fruktsmoothie är en dryck som saknar definition. Svenska juiceföreningen uppfattar att beteckningen (namnet) beskriver den eller de råvaror som ger produkten dess karaktär (kan avbildas proportionellt tillsammans med produktens namn på förpackningens framsida). Övriga komponenter är att betrakta som bärare. Karaktärsgivande ingredienser mängddeklareras i ingrediensförteckningen medan övriga anges i fallande ordning. 100 % Genom att använda tillägget ”100 % juice” åtskiljes juice från andra liknande drycker som inte innehåller 100 % juice, dvs. olika slags fruktdrycker. Livsmedelsverket avråder dock från att använda uttrycket. TYDLIG MÄRKNING SOM ÄR LÄTT ATT FÖRSTÅ Märkningen på livsmedel ska alltid vara tydlig och lätt att förstå. Detta innebär bl.a. att texten inte får vara för liten och att texten ska kontrastera mot bakgrunden. Det finns även regler om sifferstorleken när det gäller angivande av vikt eller volym (se Li:s Märkningshandbok och STAFS 2003:1 från SWEDAC). Märkningen ska alltid vara på svenska. I undantagsfall kan annat språk accepteras, förutsatt att stavningen endast obetydligt skiljer sig från det svenska ordet. Man kan i vissa fall välja att ha enbart fantasinamn på förpackningens framsida, t.ex. ett engelskt namn på produkten. I sådana fall måste en svensk beteckning finnas med på förpackningen. VILSELEDANDE MÄRKNING EJ TILLÅTEN Märkningen på livsmedel får inte vilseleda konsumenten – varken text eller bilder på förpackningen eller i reklam. VILKA UPPGIFTER SKA FINNAS PÅ FÖRPACKNINGEN? På en förpackning med juice, nektar eller andra drycker innehållande juice ska följande uppgifter finnas: Samma synfält Vissa uppgifter (dvs. vikt/volym, bäst före-dag samt alkoholhalt) ska anges i samma synfält som beteckningen. Med samma synfält menas i detta sammanhang vanligen en sida av förpackningen. Uppgifterna kan således anges t.ex. på baksidan av förpackningen. Syftet med regeln är att uppgifterna lätt ska kunna ses samtidigt. För vissa förpackningar kan två ytor som möts ändå betraktas som samma synfält. På samma sätt kan det som ses samtidigt vid en mindre vridning av en flaska i vissa fall betraktas som samma synfält. För datummärkningen räcker det med en hänvisning till annan plats på förpackningen. Se livsmedelsverkets vägledning till märkningsföreskrifterna s.26. Varans namn (beteckning) Livsmedlets namn ska ge information om vad för slags livsmedel förpackningen innehåller och kan inte ersättas av ett varumärke eller fantasinamn. Namnet får inte vilseleda konsumenten om produktens innehåll. Se även tidigare avsnitt om vilseledande märkning där bl.a. reglerna om hur fruktnamn får användas i beteckningen beskrivs. Beteckning för juice och nektar Juice är en beteckning som endast får användas för produkten juice och för råvaran juice i ingrediensförteckningen. Beteckningarna juice respektive nektar är skyddade och får därför endast användas för 5 produkter som uppfyller de krav på tillverkning, innehåll etc. som finns i reglerna om juice och nektar. Produkter som liknar juice och nektar, men som inte uppfyller dessa regler får inte använda de skyddade beteckningarna på ett vilseledande sätt. Motsvarande gäller även när juice används som ingrediens i ett livsmedel. I beteckningen för juice och nektar ska fruktnamnen anges i beteckningen i fallande storleksordning. För juice och nektar med 3 eller fler frukter får fruktnamnen i beteckningen ersättas med uttrycket ”blandad frukt” eller liknande. Däremot måste naturligtvis alla ingående frukter anges i ingrediensförteckningen. Beteckningen för fruktdrycker skall tillämpas på motsvarande princip. I vissa fall räcker det dock att ange den karaktärsgivande smaken för fruktdrycker (utom juice och nektar), men då ska uttrycket ”med smak av” eller liknande användas för att beteckningen inte skall bli vilseledande. Läs mer om beteckningar och mängddeklaration längre fram i vägledningen. Avbildningar och illustrationer Märkningen och dess närmare utformning får inte vara sådan att den på ett avgörande sätt vilseleder konsumenten när det gäller bland annat livsmedlets sammansättning, beskaffenhet och egenskaper. Märkningsuppgifterna ska både var för sig och i sin helhet ge en rättvisande och korrekt bild av livsmedlet. Om en märkning av ett livsmedel anses vilseledande eller inte måste avgöras med hänsyn tagen till samtliga märkningsuppgifter på förpackningen. På ett livsmedel är det främst beteckningen och informationen i anslutning till den, ingrediensförteckningen samt eventuella frivilliga avbildningar som ger konsumenten information om vad som ingår i livsmedlet och vilken karaktär livsmedlet har. Konsumenten ska via beteckningen förstå vilket livsmedel det rör sig om, och få kompletterande uppgifter i ingrediensförteckning av mängdangivelser och kanske även avbildningen kan hjälpa till. Beteckningen är en central del av märkningen. En vilseledande beteckning kan inte ”neutraliseras” av en korrekt ingrediensförteckning. När det gäller avbildningar ska det framgå vad det är man avser illustrera med bilden. Är det t ex smaken, produktens innehåll eller ett serveringsförslag? Om det av övrig märkning framgår för konsumenten att avbildningen illustrerar smaken/karaktären på produkten skulle det kunna vara acceptabelt att endast den smakgivande ingrediensen avbildas. På samma sätt kan det finnas fall då samtliga ingredienser bör återges, ibland i samma proportioner som de ingår, för att inte vilseleda konsumenten. Bedömning måste göras i varje enskilt fall. Det går inte att uttala sig generellt hur en avbildning ska utformas. Livsmedlets beteckning ska anges i samma synfält som nettokvantiteten, datummärkningen samt i tillämpliga fall alkoholhalten. Vissa företag använder sig av fantasinamn i märkningen. I de fall fantasinamnet och avbildningen på ”framsidan” av förpackningen ger ett felaktigt intryck, kan det inte vägas upp av att beteckningen och ingrediensförteckningen finns i annan del av märkningen För produkter som fruktjuice och fruktnektar är det förbehållet vilka beteckningar som ska användas. Att för dessa ha avbildningar som ger ett annat intryck med avseende på sammansättning eller innehåll skulle kunna vilseleda konsumenten. Exempel: BETECKNING: Jordgubbsdryck Blandprodukt (juice, dryck eller saft) med dominerande smak av passionsfrukt. BESKRIVNING AV FRUKTINNEHÅLLET: Innehåller endast jordgubbar. FRUKTAVBILDNINGAR Innehåller äpplen, päron och passionsfrukt (1 %). Alt. 1: Samtliga ingående frukter avbildas i proportion till det procentuella innehållet. Alt 2: Framhäver passionsfrukt men även de andra frukterna Jordgubbar avbildas. 6 Fruktsmoothie med mango Innehåller bananer, äpple, apelsin och mango (10 %). avbildas. Alt 3: Enbart passionsfrukt (smakgivaren) avbildas. Alt 1: Samtliga ingående frukter avbildas i proportion till det procentuella innehållet. Alt 2: Framhäver mango men även de andra frukterna avbildas. Alt 3: Enbart mango (smakgivaren) avbildas Uppgifter som skall anges intill beteckningen Koncentrerad: Det ska framgå om det är en koncentrerad eller drickfärdig juice eller nektar. Juice från koncentrat: Om juicekoncentrat har använts för tillverkning av en juice eller nektar ska detta anges omedelbart intill beteckningen: Uttrycket ”juice från koncentrat” ska användas för juice som enbart innehåller juice från koncentrat. Eftersom ”juice från koncentrat” är produktens beteckning ska detta anges på samtliga ställen där beteckningen anges. Uttrycket ”framställd av koncentrat” ska användas som tillägg till beteckningen för en nektar som innehåller juice framställd från koncentrat. Uttrycket ”delvis framställd av koncentrat” ska användas som tillägg till beteckningen för juicer som består av en blandning av juice samt juice från koncentrat. Uttrycken "framställd av koncentrat" och "delvis framställd av koncentrat" ska anges i anslutning till beteckningen så att konsumenten lätt kan hitta denna uppgift. Däremot behöver inte dessa uppgifter anges på alla de ställen på en förpackning där varumärket eller liknande anges. Fruktkött: Vid behov kan information om innehåll av fruktkött i drycken anges för att informera konsumenten om karaktären på produkten. Sötningsmedel: Om sötningsmedel har använts i drycken (gäller ej juice eftersom detta inte är tillåtet) ska detta anges intill beteckningen med uttrycket ”Innehåller sötningsmedel” alternativt ”Innehåller socker och sötningsmedel”. Sötad: Om en juice (ej päron- och druvjuice) har sötats med socker (mer än 15 g per liter juice, men högst 150 g per liter juice) ska ordet ”sötad” eller orden ”med tillsatt socker” samt mängden socker anges intill beteckningen. Djupfryst: Om produkten är djupfryst ska detta anges intill beteckningen, eller tydligt i samma synfält som beteckningen. Uppgifter som kan anges intill beteckningen Användande av säljande uttryck såsom naturlig, äkta etc Uttryck som naturlig, äkta, ren, lyx, färsk, traditionell, original m.m. ska användas med stor försiktighet och måste kunna motiveras sakligt. För att ett livsmedel ska kunna betraktas som naturlig måste livsmedlet existera i befintligt skick i naturen eller endast ha genomgått minimal behandling. När det gäller uttrycket ”naturliga aromer” finns detta definierat i Livsmedelsverkets föreskrifter om aromer. Färskpressad juice ”Färskpressad” är ett uttryck som inte säger något om kvaliteten eller åldern på produkten, vilken produktionsmetod som använts eller vilken behandling livsmedlet genomgått. I definitionen för fruktjuicer, se s.4 står, att fruktjuicer ska erhållas av färsk eller kyld frisk och mogen frukt. Begreppet ”färskpressad” har kommit att användas för en mängd produkter som tillverkats på olika sätt. Livsmedelsverket anser, att det inte finns någon logisk och enhetlig förklaring till ”färskpressad” som konsumenten kan förhålla sig till för att kunna göra ett medvetet val vid köpet, utan att begreppet i sig är vilseledande. Livsmedelsverket avråder därför från användandet av uttrycket ”färskpressad”. 7 ”Nypressad” Som begreppen antyder är det något som tillverkats nyligen. Används exempelvis ”nypressad” i märkningen ska det förklaras vad som avses. Tidsperioden mellan pressning och bäst före-dag ska vara begränsad och anges. Ingrediensförteckning I ingrediensförteckningen ska, med några få undantag, samtliga ingredienser som ingår i produkten finnas med. När juice ingår som ingrediens i en annan produkt, t.ex. en fruktdryck räcker det vanligtvis att ange ordet ”juice” samt fruktnamnet i ingrediensförteckningen. Endast i de fall när konsumenten riskerar att bli vilseledd om sammansättningen i produkten behöver man ange om juicen är framställd från koncentrat eller inte. Som ett alternativ till att ange om juicerna kommer från koncentrat i ingrediensförteckningen, kan man efter ingrediensförteckningen ange att ”ingående juicer kommer från koncentrat” eller liknande. Se även avsnittet om mängddeklaration längre fram. Mängd Mängden ska anges i volym för vätskor och vikt för övriga produkter. Volymen får anges i liter, centiliter eller milliliter. Inom Sverige får man dessutom använda deciliter. För vikt ska kg eller g används. Det finns dessutom särskilda regler för sifferstorleken samt vilka mängdavvikelser som kan tillåtas. Alla färdigförpackningar ska vara försedda med följande märkningar anbringade på förpackningen på ett sådant sätt att de är outplånliga, lätt läsbara och synliga när färdigförpackningen bjuds ut under normala förhållanden: Den nominella mängden (nominell vikt eller volym) uttryckt i kilogram, gram, liter, centiliter eller milliliter och angiven med siffror som är minst 6 mm höga om den nominella mängden överstiger 1000 g eller 100 cl. 4 mm höga om den fr.o.m. 1000 g eller 100 cl till 200 g eller 20 cl, 3 mm höga om den är fr.o.m. 200 g eller 20 cl till 50 g eller 5 cl och 2 mm höga om den inte överstiger 50 g eller 5 cl, följd av beteckningen för den måttenhet som används.( från SWEDAC: STAFS 2003:1, 2008:10) Bäst före-dag Livsmedel ska märkas med ett ”bäst före-datum” för att ge information om livsmedlets hållbarhet förutsatt att denna har förvarats på rätt sätt. Bäst före-datumet gäller alltid den oöppnade förpackningen. Allmänt Bäst före-datum ska synas mycket tydligt, och den ska utformas på ett särskilt sätt: 1. Datumet ska föregås av uttrycket ”Bäst före” (får ej förkortas). 2. Bäst före-datumet ska anges i samma synfält som beteckningen, men det är tillåtet att efter orden ”Bäst före” hänvisa till annan plats på förpackningen. 3. Ordningen ska alltid vara dag, månad och år. 4. Månaden får skrivas med siffror, bokstäver eller de tre första bokstäverna i månadens namn. 5. Årtalet får skrivas med två eller fyra siffror, men det sistnämnda är att rekommendera om det är möjligt för att undvika missförstånd. För att minska risken för missförstånd när det gäller datumordningen kan man när det är möjligt skriva ut på förpackningen att datumordningen är dag, månad, år. Detta kan t.ex. göras på så sätt att man skriver ”Bäst före (dag, månad, år) se botten” när man hänvisar till datumet på annan plats på förpackningen Nypressad Tidsperioden mellan pressning och bäst före-dag ska anges. Antingen i samma synfält som beteckningen (kartong) eller på sidan under rubriken hållbarhet (t ex etikett på en flaska). 3 månader eller kortare Om hållbarheten är kortare än 3 månader är det tillräckligt att ange dag och månad. Notera dock att missförstånd kan uppstå om det inte klart framgår för konsumenten att datumet gäller dag och månad. Längre än 3 månader Om hållbarheten är längre än 3 månader kan dagen uteslutas i datumet, och är hållbarheten längre än 18 månader räcker enbart året. I de fall när inte dag är inkluderat i bäst före-datumet skriver man ”bäst före utgången av” 8 framför datumet. Notera dock att i de fall dagen inte inkluderas i bäst före-datumet, kan inte denna användas som identifikationsmärkning (se längre fram i vägledningen). Uttrycket ”sista förbrukningsdag” används bara för mycket mikrobiologiskt känsliga livsmedel som t.ex. färsk fisk och köttfärs. Juice, samt andra drycker innehållande juice märks alltid med bäst före-dag – aldrig med sista förbrukningsdag. Om man frivilligt märker en förpackning med tillverkningsdag eller förpackningsdag bör detta datum anges efter bäst före-dagen. Man måste också tydligt ange vilket datum som är bäst före-dag respektive vilket som är tillverkningsdag/förpackningsdag. Övrig märkning Identifikationsmärkning av livsmedelsparti Det måste finnas märkning för att snabbt kunna spåra partier som måste återkallas. Detta kan vara bäst föredatumet där dagen är inkluderad eller någon form av tillverkningskod. Se även avsnittet om regler under rubriken ”Spårbarhet”. Förvaringsanvisning Det ska alltid finnas en förvaringsanvisning om det har betydelse för hållbarheten, dvs det är alltid ett krav för kylvaror och frysvaror. Kylvaror ska märkas med t.ex. förvaringsanvisningen: Kylvara, förvaras vid högst +8°C Företagets namn och adress Företagets namn och adress ska anges för antingen tillverkaren, förpackaren eller säljaren. För företag i Sverige kan telefonnummer accepteras i stället för adress Bruksanvisning/Spädningsanvisning Vid behov ska det finnas en bruksanvisning som ska ge information till konsumenten om hur produkten ska tillagas, spädas etc. Mängddeklaration av vissa ingredienser Se särskilt avsnitt om detta längre fram i vägledningen Ursprungsland Ursprungsland/ursprungsregion måste anges om man i annat fall vilseleder konsumenten. Det finns en branschöverenskommelse från Livsmedelsföretagen Li om hur frivillig ursprungsmärkning bör utformas samt vad begreppet tillverkningsland innebär. Se under rubriken ”Myndigheter, branschorganisationer etc. ” Verklig alkoholhalt Drycker med mer än 1,2 volymprocent alkohol ska märkas med uppgift om den verkliga alkoholhalten i volymprocent. Innehåller en källa till fenylalanin Livsmedel som innehåller sötningsmedlet aspartam ska märkas med uttrycket ”innehåller en källa till fenylalanin”. Sockeralkoholer Livsmedel som innehåller mer än 10 % tillsatta polyoler (sockeralkoholer) ska märkas med uttrycket ”Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan”. Hög koffeinhalt Drycker som är avsedda att konsumeras utan vidare beredning och som innehåller mer än 150 mg koffein per liter (oavsett källa) ska märkas med uttrycket ”Hög koffeinhalt”. Drycker som är baserade på kaffe, te eller kaffe- eller teextrakt är undantagna från dessa regler. Märkningen ska finnas i samma synfält som beteckning och följas av koffeinhalten i mg/100 ml angiven inom parentes. Allergener Under 2012 kommer AIJN med en HACCP Guideline där allergener och livsmedelsintoleranser tas upp. För att få allergiinformation om enskilda frukter hänvisas till . Svensk Handel och Li, Livsmedelsföretagen, har tagit fram en ”Hjälp i ditt arbete med allergener och andra 9 överkänslighetsframkallande livsmedel” där en farobedömning för frukter är gjord: – Kiwi bedöms ha en hög allvarlighetsgrad för faran då den kan ge upphov till allvarliga allergiska reaktioner och allergisk chock. Den lägsta dos som uppges ha orsakat en reaktion är ca 1,5 g fruktkött. – Andra frukter: ananas, aprikos, banan, körsbär, mango, melon, nektarin, papaya, persika, plommon, päron, äpple; bedöms ge en medium allvarlighetsgrad för faran. Kan ge upphov till allergiska reaktioner liksom till överkänslighetsreaktioner. Vanligt är att personer med björkpollenallergi reagerar . Värmebehandlade råvaror är ofta mindre allergena för björkpollenallergiker. Det förekommer också allergireaktioner mot värmestabila ämnen. Detta är vanligare i Sydeuropa. Den lägsta dos äpple som gett reaktion är 4g. Halter vid reaktioner mot andra frukter är inte kända. – OBS – torkade frukter tillsätts ofta svaveldioxid i höga halter. Livsmedelsverket har i bilaga 1 i LIVSFS 2004:27 angivit följande gränsvärde för märkning: - Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter MÄNGDDEKLARATION Mängden av de ingredienser som ingår i beteckningen eller som framhävs på annat sätt – i kringtext, bilder etc. – ska mängddeklareras i %. Konsumenten ska genom mängddeklarationen få information om innehållet av ingredienser som kan styra konsumentens val av livsmedel, t.ex. beroende på ingrediensens pris, näringsinnehåll och smak. Exempel på sådana ingredienser är t.ex. frukter och fruktjuice. Vissa undantag finns för ingredienser som använts för smaksättning i små mängder, t.ex. aromer och kryddor. Mängddeklarationen anges vanligtvis i ingrediensförteckningen i anslutning till den ingrediens som ska mängddeklareras. Man kan i stället välja att ange mängddeklarationen i omedelbar anslutning till ingrediensförteckningen eller intill beteckningen. När det gäller nektar finns det särskilda regler för hur fruktinnehållet ska mängddeklareras. Uttrycket ”Fruktinnehåll minst … %” ska anges i samma synfält som beteckningen. Denna märkning bör avse den drickfärdiga produkten. Utöver denna märkning ska de frukter som anges i beteckningen mängddeklareras på samma sätt som för andra drycker. Hur påverkar fruktnamn i beteckningen mängddeklarationen I beteckningen för en fruktdryck ska vanligtvis samtliga ingående frukter anges för att inte konsumenten ska bli vilseledd om fruktdryckens sammansättning. Samtliga frukter ska alltid anges i ingrediensförteckningen och dessa ska vanligen också mängddeklareras. För juice och nektar som innehåller 3 eller fler frukter får fruktnamnen i beteckningen ersättas med uttrycket ”blandad frukt” eller liknande. Samtliga frukter ska alltid anges i ingrediensförteckningen Om man frivilligt anger samtliga fruktnamn i beteckningen för en juice, nektar eller annan dryck innehållande juice från 3 eller fler fruktsorter är det frivilligt om man vill mängddeklarera dessa var för sig eller inte enligt praxis för den europeiska juiceindustrin. Däremot ska det totala fruktinnehållet alltid deklareras i dessa fall. En förutsättning för att det ska vara frivilligt att mängddeklarera innehållet av olika fruktjuicer i en dryck är att inte innehållet av någon av frukterna dominerar sett till dess vikt. Om en dryck inte innehåller någon frukt alls utan enbart har blivit smaksatt med aromer utformas som beskrivits tidigare beteckningen exempelvis som ”Dryck med smak av …(fruktnamn)…”. Ingredienser av denna typ som använts i liten mängd för att smaksätta ett livsmedel behöver inte mängddeklareras. Det är också viktigt att komma ihåg att inte text eller bilder på förpackningen eller i reklam får framhäva någon fruktsort i detta fall. Ingredienser i koncentrerad eller torkad form Ingredienser som använts i koncentrerad eller torkad form och som rekonstituerats, får mängddeklareras efter vikten de hade innan koncentreringen/torkningen. Mängddeklaration av koncentrerad eller torkade produkter 10 Ingredienserna i koncentrerade eller torkade livsmedel som ska tillsättas vatten får mängddeklareras i förhållande till den rekonstituerade varan om det framgår att ingrediensförteckningen avser ”ingredienser i den konsumtionsfärdiga varan”. I de fall mängddeklarationen anges separat från ingrediensförteckningen bör procenttalet följas av uttrycket ”i konsumtionsfärdig vara”. Deklaration av tillsatt mängd socker För nektar, saft och andra drycker får tillsatt mängd socker frivilligt deklareras. Detta görs lämpligen med uttrycket ”Mängd tillsatt socker: x % ” efter ingrediensförteckningen. EXEMPEL DRICKFÄRDIG JUICE I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften - ”från koncentrat” eller ”delvis från koncentrat”. Se avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler”. 1. JUICE INNEHÅLLANDE TVÅ FRUKTER Ananas- och apelsinjuice. Ingredienser: Ananasjuice (51 %) och apelsinjuice (49 %). Kommentarer: Eftersom juicen innehåller mindre än tre frukter måste dessa alltid anges i beteckningen. I detta exempel namnges två frukter i beteckningen, och dessa måste mängddeklareras var för sig. 2. JUICE INNEHÅLLANDE TRE FRUKTER 2a) Apelsin-, äpple- och druvjuice. Ingredienser: Apelsinjuice (50%), äppeljuice (30 %) och druvjuice (20 %). eller 2b) Apelsin-, äpple- och druvjuice. Ingredienser: Apelsinjuice, äppeljuice och druvjuice. Kommentarer: Eftersom juicen innehåller tre frukter kan man välja om man vill ange samtliga tre frukter i fallande skala i beteckningen, eller om man vill ersätta fruktnamnen med uttryck som ”blandad frukt”, ”tre-fruktsjuice” eller liknande. Det är inte ett krav enligt praxis för den europeiska juiceindustrin att mängddeklarera frukterna var för sig i detta fall, eftersom juicen innehåller tre fruktsorter och ingen av frukterna framhävs särskilt i varken beteckning, annan text eller bilder. 3. JUICE INNEHÅLLANDE FLER ÄN TRE FRUKTER 3a) Tropisk juice. Ingredienser: Juicer av apelsin, ananas, äpple, passionsfrukt och acerola. Kommentarer: Se exempel 2. eller 3b) Tropisk juice. Apelsin, ananas, äpple, passionsfrukt, acerola. Ingredienser: Juice av apelsin, ananas, äpple, passionsfrukt och acerola. Kommentarer: Juicen innehåller fler än tre frukter och ingen av frukterna dominerar viktsmässigt i juicen. Därför kan frukterna namnges i beteckningen utan att dessa behöver mängddeklareras var för sig. 4. JUICE INNEHÅLLANDE FLER ÄN TRE FRUKTER, MEN EN FRUKT NAMNGES Tropisk juice med smak av passionsfrukt. Ingredienser: Juicer av apelsin, ananas, passionsfrukt (10 %), äpple och acerola. Kommentarer: Eftersom passionsfrukt framhävs i beteckningen ska denna frukt mängddeklareras. 11 5. FANTASINAMN PÅ SVENSKA ELLER ANNAT SPRÅK 5a) Berry Delight. Apple, Strawberry and Black currant. Ingredienser: Juice av Äpple, Jordgubbe (35 %), Svarta Vinbär (13 %). Kommentarer: Eftersom man använder ordet ”berry” måste alla bär mängddeklareras. 5b) Mandarin morning. Orange, mandarin & green grape juice. Ingredienser: Apelsiner, mandariner (35 %) och gröna druvor. Kommentarer: Eftersom mandarin framhävs i beteckningen skall denna frukt mängddeklareras. EXEMPEL DRICKFÄRDIG NEKTAR (I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften ” från koncentrat eller ”delvis från koncentrat”. Se avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler.): 1. Ananas- och apelsinnektar. Ingredienser: Vatten, ananasjuice (26 %), apelsinjuice (24 %), socker. Fruktinnehåll minst 50 %. 2. Exotisk nektar av apelsin, aprikos, ananas, äpple, passionsfrukt, banan. Ingredienser: Vatten, apelsinjuice, aprikospuré, socker, juice av ananas, äpple och passionsfrukt, bananpuré och vitamin C. Fruktinnehåll minst t.ex. 49 %. (Beror på andel passionsfrukt och bananpuré) Kommentarer: Fruktnamnen ska anges i beteckningen i fallande skala. Man får ersätta fruktnamnen i beteckningen med ordet blandad eller liknande (se nästa exempel). Enligt reglerna om juice och nektar ska fruktinnehållet deklareras som ovan i en nektar 3. Exotisk nektar. Ingredienser: Vatten, apelsinjuice, aprikospuré, socker, juice av ananas, äpple och passionsfrukt, bananpuré och vitamin C. Fruktinnehåll minst t.ex. 47 %. (Beror på andel passionsfrukt och bananpuré) Kommentarer: Eftersom det ingår mer än två frukter får man ersätta fruktnamnen i beteckningen med ordet blandad eller liknande. Enligt reglerna om juice och nektar ska fruktinnehållet deklareras som ovan i en nektar EXEMPEL KONCENTRERAD NEKTAR (I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften ” från koncentrat eller ”delvis från koncentrat”. Se avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler.): 1. Ananas- och apelsinnektar. Koncentrerad. Ingredienser: Ananasjuice, apelsinjuice, socker. Drickfärdig nektar innehåller 26 % ananasjuice och 24 % apelsinjuice. Fruktinnehåll i drickfärdig nektar minst 50 %. EXEMPEL SAFT 1. Blandsaft med jordgubbe. Koncentrerad. Ingredienser: Socker, päronjuice, jordgubbsjuice, äppeljuice, druvjuice, fläderbärsjuice, syra (citronsyra), konserveringsmedel (natriumbensoat och kaliumsorbat). Drickfärdig saft innehåller 9 % fruktjuice (4 % jordgubbsjuice). Kommentarer: Mängddeklaration av jordgubbsjuicen görs eftersom denna framhävs i beteckningen för produkten. Det totala fruktjuiceinnehållet ska dessutom deklareras. 2. Blandsaft. Koncentrerad. 12 Ingredienser: Socker, jordgubbsjuice, druvjuice, äppeljuice, vatten, syra (citronsyra), konserveringsmedel (kaliumsorbat och natriumsorbat). Drickfärdig saft innehåller 10 % fruktjuice. Kommentarer: Mängddeklaration inte nödvändig för de olika frukt- och bärsorterna eftersom dessa inte nämns i beteckningen. Det totala fruktjuiceinnehållet ska däremot alltid deklareras. 3. Blandsaft. Jordgubb, druva, äpple. Koncentrerad. Ingredienser: Socker, jordgubbsjuice, druvjuice, äppeljuice, vatten, syra (citronsyra), konserveringsmedel (kaliumsorbat och natriumsorbat). Drickfärdig saft innehåller 7 % jordgubbsjuice, 3 % druvjuice och 2 % äppeljuice. Kommentarer: Det är inte ett krav enligt praxis för den europeiska juiceindustrin att mängddeklarera frukterna var för sig i detta fall, eftersom blandsaften innehåller tre fruktsorter och ingen av frukterna framhävs särskilt i varken beteckning, annan text eller bilder. Om frukterna inte mängddeklareras var för sig krävs i stället en deklaration av den totala fruktmängden i saften. EXEMPEL FRUKTDRYCKER (I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften ” från koncentrat eller ”delvis från koncentrat”. Se avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler.): 1. Äppledryck. Koncentrerad. Ingredienser: Äppeljuice, socker, syra (citronsyra), vitamin C. Drickfärdig dryck innehåller 19 % äppeljuice. 2. Citron- och limedryck. Ingredienser: Vatten, socker, citronjuice (5 %), limejuice (1 %), syra (citronsyra), citronarom. Eller Ingredienser: Vatten, socker, fruktjuice 6 % (citron 5 %, lime 1 %), syra (citronsyra), citronarom. Kommentar: Mängddeklaration av citron- och limejuicen görs eftersom dessa frukter framhävs i beteckningen för produkten. 3. Dryck med smak av citron och lime. Ingredienser: Vatten, socker, druvjuice, citronjuice (4 %) , limejuice (1%), syra (citronsyra), citronarom. Eller Ingredienser: Vatten, fruktjuice 10 % (druva 5%, citron 4%, lime 1%), socker, syra (citronsyra), citronarom. Kommentarer: Mängddeklaration av citron- och limejuicen görs eftersom dessa frukter framhävs i beteckningen för produkten. 4. Dryck med druva, citron och lime. Ingredienser: Vatten, fruktjuice 10 % (druva 5 %, citron 4 %, lime 1 %) socker, syra (citronsyra), citronarom. Kommentarer: Mängdeklaration av alla tre fruktjuicerna görs eftersom det framhävs i varubeteckningen. 13 YTTERLIGARE MÄRKNINGSREGLER Näringsvärdesdeklarationen Näringsvärdesdeklaration är frivillig, men det blir ett krav om ett s.k. näringspåstående (t.ex. ”lätt”, ”light”,”osockrat”, ”fiberrik” m.m.) görs. Reglerna om näringsvärdesdeklaration finns i SLVFS 1993:21 (med ändringar i LIVSFS 2004:8, omtryck LIVSFS 2007:81 och LIVSFS 2009:9). En näringsvärdesdeklaration ska utformas enligt särskilda regler. Den ska i första hand skrivas i tabellform och i en viss ordning. Näringsvärdesdeklarationen anges per 100 ml eller per 100 g i de enheter som anges för de olika näringsämnena i reglerna. Dessutom får man ange näringsvärdesdeklarationen per portion. Det näringsvärde som deklareras ska vara ett årsmedelvärde och det ska vara den mängd som produkten innehåller på bäst före-dagen. Näringsvärdesdeklarationen utformas antingen som en kortare deklaration (en s.k. grupp 1-deklaration) eller som en längre deklaration (en s.k. grupp 2-deklaration). Grupp 2-deklarationen är mer omfattande och blir ett krav om man har gjort t.ex. ett näringspåstående om socker, kostfiber etc. Utformning av en kort näringsvärdesdeklaration: Energi Protein Kolhydrat Fett Utformning av en lång näringsvärdesdeklaration: Energi Protein Kolhydrat varav - sockerhalter Fett varav - mättat fett Kostfiber Natrium Exempel på när en grupp 2-deklaration ska användas: i de fall ”lätt”, ”light”, ”sockerfri” eller liknande uttryck som syftar på socker (enbart deklaration av tillsatt mängd socker är inte ett näringspåstående). Läs mer om detta i avsnittet om Mängddeklaration.), om näringspåstående för mättat fett, kostfiber eller natrium gjorts. (Enbart koksalthalten är inte ett näringspåstående.) Vitaminer och mineraler får anges som ett tillägg till den korta eller den långa näringsvärdesdeklarationen. Mängden vitaminer eller mineraler måste dessutom deklareras i % av det rekommenderade dagliga intaget som anges i föreskrifterna om näringsvärdesdeklaration. Endast de vitaminer och mineraler som anges i föreskrifterna om näringsvärdesdeklaration får deklareras, under förutsättning att de ingår i betydande mängd i produkten. Detta motsvarar normalt sett minst 15 % av det rekommenderade dagliga intaget. Se även avsnittet om berikning. Enligt Direktiv 2008/100/EG från 31 oktober 2009 gäller nedanstående mängder för Rekommenderat Dagligt Intag, RDI. Ändringar ska vara införda senast 31 oktober 2012. Vitamin Vitamin A (µg) Vitamin D (µg) Vitamin E (mg) Vitamin K (µg) Vitamin C (mg) Thiamin (mg) Riboflavin (mg) Niacin (mg) Mängd 800 5 12 75 80 1,1 1,4 16 Status Oförändrad Oförändrad ↑(tidigare 10) Ny ↑(tidigare 60) ↓(tidigare 1.4) ↓(tidigare 1.6) ↓(tidigare 18) 14 Vitamin B6 (mg) Folic acid (µg) Vitamin B12 (µg) Biotin (µg) Pantothenic acid (mg) Mineraler Kalium (mg) Klorid (mg) Kalcium (mg) Fosfor (mg) Magnesium (mg) Järn (mg) Zinc (mg) Koppar (mg) Mangan (mg) Fluorid (mg) Selen (µg) Krom (µg) Molybden (µg) Jod (µg) 1,4 200 2,5 50 6 ↓(tidigare 2 ) Oförändrad ↑(tidigare 1) ↓(tidigare 150) Oförändrad 2000 800 800 700 375 14 10 1 2 3,5 55 40 50 150 Ny Oförändrad Oförändrad ↓(tidigare 800) ↑(tidigare 300) Oförändrad ↓(tidigare 15) Ny Ny Ny Ny Ny Ny Ny I direktiv 2008/100/EG definieras kostfibrer som kolhydratpolymerer med minst tre monomerenheter som varken spjälkas eller upptas i människans tunntarm och som hör till någon av följande kategorier: – Ätliga kolhydratpolymerer som naturligt förekommer i konsumtionsfärdiga livsmedel. – Ätliga kolhydratpolymerer som erhållits ur livsmedelsråvaror genom fysikaliska, enzymatiska eller kemiska metoder och som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation. – Ätliga syntetiska kolhydratpolymerer som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation.” Kostfiber ger 2 kcal respektive 8 kJ per gram. 15 Uttryck – utan tillsatt socker, light, lätt, lågkalori m.m. Från förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel EG nr 1924/2006. Näringspåståenden och villkor för användningen av dem, exempel som är relevanta för fruktdrycker. Lågt energiinnehåll Ett påstående om att ett livsmedel har ett lågt energiinnehåll, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller mer än 40 kcal (170 kJ)/100 g för livsmedel i fast form eller mer än 20 kcal (80 kJ)/100 ml för livsmedel i flytande form. För bordssötningsmedel gäller gränsen 4 kcal (17kJ)/portion, med sötande egenskaper som motsvarar 6 g sackaros (cirka 1 tesked sackaros). Energireducerad Ett påstående om att ett livsmedel är energireducerat, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om energivärdet är minskat med minst 30 % och om de egenskaper anges som gör att livsmedlets totala energivärde minskats. Energifri Ett påstående om att ett livsmedel är energifritt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller mer än 4 kcal (17 kJ)/100 ml. För bordssötningsmedel gäller gränsen 0,4 kcal (1,7 kJ)/portion, med sötande egenskaper som motsvarar 6 g sackaros (cirka 1 tesked sackaros). Låg sockerhalt Ett påstående om att ett livsmedel har låg sockerhalt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 5 g sockerarter per 100 g för livsmedel i fast form eller 2,5 g sockerarter per 100 ml för livsmedel i flytande form. Sockerfri Ett påstående om att ett livsmedel är sockerfritt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 0,5 g sockerarter per 100 g eller 100 ml. Utan tillsatt socker Ett påstående om att sockerarter inte tillsatts ett livsmedel, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller några tillsatta mono- eller disackarider eller något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper. Om sockerarter förekommer naturligt i livsmedlet, bör även följande uppgift finnas på märkningen: ”INNEHÅLLER NATURLIGT FÖREKOMMANDE SOCKER”. Kostfiberkälla Ett påstående om att ett livsmedel är en kostfiberkälla, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 3 g kostfibrer per 100 g eller minst 1,5 g kostfibrer per 100 kcal. Högt kostfiberinnehåll Ett påstående om att ett livsmedel har ett högt innehåll av kostfibrer, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 6 g kostfibrer per 100 g eller minst 3 g kostfibrer per 100 kcal. [Namn på vitaminet/vitaminerna]- och/eller [namn på mineralämnet/mineralämnena] källa Ett påstående om att ett livsmedel är en källa till vitaminer och/eller mineralämnen, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst en betydande mängd enligt bilagan till direktiv 90/496/EEG eller en mängd som anges i undantag som beviljats i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 av den 20 december 2006 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel (1). Högt innehåll av [namn på vitaminet/vitaminerna] och/eller [namn på mineralämnet/mineralämnena] Ett påstående om att ett livsmedel har ett högt innehåll av vitaminer och/eller mineralämnen, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 16 dubbelt så mycket som en produkt som är en ”[namn på vitaminet/vitaminerna]- och/eller [namn på mineralämnet/mineralämnena] källa”. Innehåller [namn på näringsämnet eller annat ämne] Ett påstående om att ett livsmedel innehåller ett näringsämne eller ett annat ämne för vilket inga särskilda villkor fastställs i denna förordning, eller varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten är förenlig med alla tillämpliga bestämmelser i förordningen, särskilt artikel 5. När det gäller vitaminer och mineralämnen skall kraven för påståendet ”källa” gälla. EUT L 404, 30.12.2006, s. 26. Ökat innehåll av [namn på näringsämnet] Ett påstående om att innehållet av ett eller flera näringsämnen, förutom vitaminer och mineralämnen, har ökats, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten uppfyller kraven för påståendet ”källa” och innehållet har ökats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt. Minskat innehåll av [namn på näringsämnet] Ett påstående om att innehållet av ett eller flera näringsämnen har minskats, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om innehållet har minskats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt utom i fråga om mikronäringsämnen där en skillnad på 10 % från de referensvärden som anges i direktiv 90/496/EEG godtas, samt för natrium, eller motsvarande värde för salt, där en skillnad på 25 % godtas. Lätt/light Ett påstående om att en produkt är ”lätt” eller ”light”, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, skall uppfylla samma villkor som de som gäller för begreppet ”minskat”. Påståendet skall åtföljas av uppgifter om den eller de egenskaper som gör produkten ”lätt” eller ”light”. Naturlig/t Om ett livsmedel naturligt uppfyller villkoren enligt denna bilaga för användningen av ett näringspåstående, får formuleringen ”naturlig/t” läggas till före påståendet. Hälsopåståenden Framöver kommer det att finnas generella hälsopåståenden gemensamma för hela EU. Rik på För produkter som märks med uppgift om att de är rika på visst vitamin eller mineral ska produkten innehålla minst 30 % av det för märkningsändamål rekommenderade dagliga intaget per 100 g (ml) eller per portion. Berikning Numera är det en gemensam lagstiftning i EU för berikning av livsmedel. Ekologisk produktion För att få kalla en produkt ekologisk måste den ha producerats enligt EG:s regler för ekologisk produktion. EG:s regler omfattar odling, djurhållning, livsmedelsförädling, märkning, import, kontroll och marknadsföring av ekologiska produkter. Produktionen ska årligen kontrolleras av en godkänd kontrollorganisation. I Sverige är KRAV-certifieringen den vanligaste. Förutom KRAV-märket ska förpackningen vara märkt med EU:s speciella logotyp. Från juli 2012 gäller de nya logotyperna. För mer information se www.krav.se. Svenska Demeterförbundet har satt upp standarder för biodynamiskt odlade produkter som förutom EU:s logotyp har ett Demeter-märke. 17 Svenskt Sigill Svenskt Sigill garanterar att råvarorna och blommorna som bär märket har producerats på svenska kontrollerade gårdar och i odlingar som lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap. Grunden i Svenskt Sigill är en uppsättning regler som gården/odlingen måste följa för att kunna sälja sina varor under märket Svenskt Sigill. Att allt gått rätt till granskas av ett fristående kontrollföretag. Svenskt Sigill är en långsiktig satsning för att driva utvecklingen av det svenska jordbruket och odlingen mot ökad hållbarhet. 18 Bilaga 1 Utdrag ur AIJN:s Code of Practice mars 2009. Korrigerad minimi-Brix för frukter som AIJN enats om. Brix-värdena gäller juice (direktpressad juice) samt juice från koncentrat. Brix från koncentrat är det minimivärde man skall räkna med för juice och puré från koncentrat. För direktpressad juice är det minimivärdet, ofta är Brix högre och det ska inte justeras. Frukt Brix för juice från koncentrat Ananasjuice Apelsinjuice Aprikosjuice/-puré (okorrigerad) Bananjuice/-puré (okorrigerad) Citronjuice Druvjuice Granatäppeljuice (provisoriskt) Grapefruktjuice Guavajuice/-puré (okorrigerad) Hallonjuice/pure Jordgubbsjuice/-puré Mandarinjuice Mangojuice/-puré (okorrigerad) Morotsjuice (okorrigerad) Passionsfruktjuice Persikojuice/-puré (okorrigerad) Päronjuice/-puré (okorrigerad) Surkörsbärsjuice/-puré Svart vinbärsjuice/-puré Tomatjuice (okorrigerad) Äppeljuice/-puré 12,8 11,2 11,2 21,0 8,0 15,9 15,0 10,0 9,5 7,0 7,0 11,2 15,0 8,0 13,5 10,0 11,9 13,5 11,6 5,0 11,2 Brix för juice (direktjuice) 11,2 10,0 10,2 20,0 7,0 13,5 14,0 9,5 8,5 6,3 6,3 10,5 14,0 7,0 12,4 9,0 11,0 12,4 10,5 4,2 10,0 Brix, syratal, ratio. För juice används begreppen Brix, syratal och ratio. För Brix mäter man det okorrigerade värdet med en refraktometer som motsvarar % löst socker. En sockerlösning med 12 % socker får värdet 12 ºBrix. I en citrusjuice är den lösliga torrsubstansen till stor del socker men syramängder och andra ämnen påverkar mätningarna. Den okorrigerade Brixen kallas även refraktometer Brix. För att få den verkliga procenten löslig torrsubstans, kallad korrigerad Brix, skall värdet från refraktometern korrigeras för syrahalten och temperaturen. Det finns speciella tabeller för detta, se t.ex. Döhler, Technical Vademecum. Syratalet mätes i % vattenfri citronsyra genom titrering med natronlut. För att få ratio divideras korrigerad Brix med syratalet. Ex. en apelsinjuice med låg ratio har en syrlig smak och en apelsinjuice med högt ratio har en söt smak. I AIJN Code of Practice talar man om “corresponding” Brix. Man mäter då densiteten och går in i tabeller för soluble solids 20º/20º som uttrycks i löslig torrsubstans som socker uttryckt i viktsprocent. Korrigerad Brix och ”corresponding” Brix är ungefär samma. AIJN Code of Practice har sammanställt en lista över provisorisk korrigerad Brix och rel. Densitet. Värdena är sammanställda på tillgänglig information och kommer att kompletteras. Provisorisk korrigerad Brix och rel. densitet Juice Frukt Amerikanska tranbär Aronia Botaniskt namn Vaccinium macrocarpon Ait. Aronia melanocarpa (Michx. ) Brix 7.0 13.5 Rel.densitet 1.028 1.0547 Juice från koncentrat Brix 7.5 15.0 Rel.densitet 1.030 1.0611 19 Acerola Blåbär Björnbär Boysenbär Cashew apple Cloudberry Crowberry Elderberries (1) European Cranberries Gooseberries Kiwi Lime Lingon Lychees Melon Papayas Plums Quetsches Quinces Red currant Rose hips Rowanberries Sallow-thorn berries Sloes Soursop Stonesbaer Sugar apples Umbu Water melon White currant Elliott Malpighia punicifolia L. Vaccinium myrtillus L. Rubus fruticosus L. Rubus loganobaccus L.H. Bailey Anacardium occidentale L. Rubus chamaemorus L. Empetrum nigrum L. Sambucus nigra L. Vaccinium oxycoccus L. Ribes uva-crispa L. Actinidia Deliciosa Citrus aurantiifolia Swingl. Persian Lime and Key Lime Vaccinium vitis-idaea L. Litchi chinensis Sonn. Cucumis melo L. Carica papaya L. Prunus domestica. L. Prunus domestica L. Cydonia oblonga Mill. Ribes rubrum L. Rosa L.species. Sorbus aucuparia L. Hippphäerhamnoides L. Prunus spinosa L. Annona muricata L. Prunus cerasus cv. stevnsbaer Annona squamosa L. Spondias tuberosa anuda Citrullus lanatus L. Ribes rubrum L. 6.0 8.5 8.0 7.0 1.024 1.033 1.032 - 6.5 10.0 8.8 8.0 1.026 1.040 1.035 - 10.5 8.0 5.5 9.0 7.0 6.0 10.5 7.0 1.042 1.032 1.022 1.036 1.028 1.024 1.042 1.028 11.5 9.0 6.0 10.0 7.5 7.0 11.5 8.0 1.046 1.036 1.024 1.040 1.030 1.028 1.046 1.032 9.0 11.2 7.5 9.0 10.0 10.0 10.0 9.0 8.0 10.0 5.0 5.0 13.5 14.7 13.5 8.0 7.5 9.0 1.036 1.045 1.028 1.036 1.040 1.040 1.040 1.036 1.032 1.040 1.020 1.020 1.055 1.060 1.055 1.032 1.028 1.036 10.0 12.0 8.0 9.5 11.2 11.2 11.2 10.0 9.0 11.2 5.8 5.8 14.5 17.3 14.5 9.0 8.0 10.0 1.040 1.049 1.032 1.038 1.045 1.045 1.045 1.040 1.036 1.045 1.023 1.023 1.059 1.070 1.059 1.036 1.032 1.040 20 Bilaga 2 Särskilda bestämmelser för fruktnektar enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om juice och nektar (LIVSFS 2003:18). Avsnitt 1. Fruktnektar framställd av frukt med syrlig juice som inte är välsmakande i naturligt tillstånd Minsta mängd juice och/eller puré uttryckt i volymprocent av den färdiga produkten Passionsfrukt Lulo Svarta vinbär Vita vinbär Röda vinbär Krusbär Havtorn Slån Plommon Sviskon Rönnbär Nypon Surkörsbär Övriga körsbär Blåbär Fläderbär Hallon Aprikoser Jordgubbar Mullbär/björnbär Tranbär Kvitten Citron och limefrukt Andra frukter som tillhör denna kategori 25 25 25 25 25 30 25 30 30 30 30 40 35 40 40 50 40 40 40 40 30 50 25 25 21 Avsnitt 2. Fruktnektar framställd av frukt med låg syrahalt eller med mycket fruktkött eller stark arom och som har en juice som inte är välsmakande i naturligt tillstånd. Minsta mängd juice och/eller puré uttryckt i volymprocent av den färdiga produkten. Mango Banan Guava Papaya Litchi Azarolhagtorn Taggannona Nätannona Cherimoya Granatäpple Cashewäpple Spanska plommon Umbu Andra frukter som tillhör denna kategori 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 Avsnitt 3. Fruktnektar framställd av frukt som har en juice som är välsmakande i naturligt tillstånd. Minsta mängd juice och/eller puré uttryckt i volymprocent av den färdiga produkten. Äpple Päron Persika Citrusfrukter, utom citron och limefrukt Ananas Andra frukter som tillhör denna kategori 50 50 50 50 50 50 22 Bilaga 3 Beräkning av minsta mängd juice i nektar. Underlag: Fruktmängden som behövs är reglerad enligt Bilaga 2. Minsta relativa densiteten och motsvarande Brix finns i AIJN Code of Practice. Beräkningar av minsta mängd, exempel. Exempel Produktkrav 1 1 Apelsinjuicenektar. Lagkrav minst 50 % juice. Förutsättningar: Koncentrat 65ºBrix. Juice min 11,2ºBrix och rel.densitet 1,045. 2 Blandnektar med 30 % apelsin och 20 % grapefrukt. Lagkrav minst 50 % juice. Förutsättningar: Apelsinjuicekoncentrat 65ºBrix. Grapefruktjuicekoncentrat 60ºBrix 3 Blandnektar med 60 % av juiceinnehållet från apelsin-, 30 % från äpple- och 10 % från passionsfruktjuice. Lagkrav: minimikrav för varje frukt beräknas först då det är olika innehåll. Minimikrav: Apelsin 50 %, äpple 50 %, passionsfrukt 25 %. Apelsinjuicekoncentrat: 65ºBrix, äppeljuicekoncentrat 70ºBrix, passionsfruktjuicekoncentrat 50ºBrix. Uträkningar Minimiinnehåll av frukt på 50 % volym betyder 500 ml juice per 1000 ml nektar. Om nektarn görs på koncentrat är mängden koncentrat som behövs enl. följande: 500 x 11,2 x 1.045 = 58,52 g torrsubstans till 58,52 g torrsubstans behövs 58,52/65 x 100= 90 g koncentrat. Minimiinnehåll av frukt på 50 % volym betyder 500 ml blandad juice eller 300 ml apelsinjuice och 200 ml grapefruktjuice per 1000 ml nektar. Om nektar görs på koncentrat är mängden som behövs enl. följande: För 300 ml apelsinjuice med min. 11,2ºBrix behövs: 300 x 11,2 x 1,045= 35,11 g torrsubstans. Till 35,11 g torrsubstans behövs 35,11/65 x 100 = 54,0 g koncentrat. För 200 ml grapefruktjuice med min. 10,0º’Brix behövs: 200 x 10,0 x 1,040 = 20,8 g torrsubstans. För 20,8 g torrsubstans behövs 20,8/60 x 100 = 34,7 g koncentrat. För att göra nektar behövs: 60 % apelsinjuice x 50/100= 30 % apelsinjuice. 30 % äppeljuice x 50/100 = 15 % äppeljuice 10 % passionsfruktjuice x 25/100 = 2,5 % passionsfruktjuice. Juiceinnehållet i nektarn ska vara: 47,5 % dvs. 475 ml juice i 1000 ml nektar. 60 % apelsinjuice av 475 ml = 285 ml 30 % äppeljuice av 475 ml = 142,5 ml 10 % passionsfruktjuice av 475 ml = 47,5 ml Totalt 47,5 %. För beräkningarna av mängden koncentrat använd samma metod som i exempel 2. Beräkningar av utbyten, Brix-värden m.m. i juice. Grundregeln för beräkningar av drickfärdig juice från koncentrat är: Torrsubstanshalten i koncentratet = torrsubstanshalten i den drickfärdiga juicen. Exempel 1. Hur mycket juice blir det av 100 g 65,0° Brix apelsinkoncentrat? Apelsinjuice har min. Brix 11,2° och rel.densitet 1,045 X x 11,2 = 100 x 65,0 X = 100 x 65,0 / 11,2 = 580 Det blir 580 g juice, 480 g vatten tillsättes koncentratet. 580 g juice blir 580 /1,045= 555 ml. Exempel 2. En juice ska tas fram med 50 % apelsin, 30 % äpple, 15 % druva och 5 % passionsfrukt. Alla juiceråvaror är från koncentrat. Hur mycket råvara går det åt, vad blir det för Brix och vad blir rel. densiteten? Apelsin: Koncentratet är 65,0° Brix, drickfärdig min. 11,2° Brix och rel. densitet 1,045. Äpple: Koncentratet är 70,0° Brix, drickfärdig min. 11,2° Brix och rel. densitet 1,045. Druva: Koncentratet är 60,0° Brix, drickfärdig min, 15,9° Brix och rel. densitet 1,065. Passionsfrukt: Koncentrat 42,0°, drickfärdig min. 13,5° Brix och rel. densitet 1,055. 23 Till 1000 g blandjuice går det åt 50 % x 1000 x 11,2 / 65,0 = 86,1 g apelsinjuicekoncentrat 30 % x 1000 x 11,2 / 70,0 = 48,0 g äppeljuicekoncentrat 15 % x 1000 x 15 9 / 60,0 = 39,75 g druvjuicekoncentrat 5 % x 1000 x 13,5 / 42,0 = 16,07 g passionsfruktjuicekoncentrat Brix-beräkning (86,1 x 65,0 + 48,0 x 70,0 + 39,75 x 60,0 + 16,07 x 42,0) /1000 = 5,59 + 3,36 + 2,39 + 0,67 = 12,01 Rel. densitet Brix 12,01 ger rel. densitet 1,0485, 24 Bilaga 4. Fruktnamn på olika europeiska språk Engelska Botaniskt Svenska Danska Finska Tyska Franska Italienska American) cranberry Vaccinium macrocarpon Ait. Malpighia punicifolia L. Amerikanska tranbär Tranebær Karpalo Airelle rouge Ossicocco americano Acerola Acerola Aserola Cranberry (also Amerikanische Moosbeere) Acerola (also Westindische Kirsche, Antillen-Kirsche Acérole (also Cerise des Antilles) Acerola Acerola Arándano rojo americano Acerola Malus Domestica Borkh. Prunus armenica L. Musa paradisica L. Vaccinium myrtillus L. (wild) and Vaccinium corymbosum L. (cultivated) Rubus fruticosus L. Ribes nigrum L. Äpple Æble Omena Apfel Pomme Mela Maça Manzana Aprikos Abrikos Aprikoosi Abricot Albicocco Damasco Banan Banan Banaani Aprikose (also Marille) Banane Banane Banana Banana Albaricoque , Damasco Plátano Blåbär Blåbær Mustikka Heidelbeere (also Shwarzbeere, Blaubeere, Waldbeere) Myrtille Mirtillo Mirtilo Mirtilo Björnbär Brombær Karhunvatukka Brombeere Mure Solbær Mustaherukka Cassis Rubus loganobaccus L.H.Bailey Annona reticulate L. Boysenbär Boysenbær Boysenmarja Schwarze Johannisbeere (also Schwarze KRibisel) b Boysenbeere Amorasilvestre Cassis, groselhapreta Mora Svarta vinbär Rovo da more Ribes nero Cambrón Boysenberr y Boysenberry Boisenberi Vild sweetsop, oxhjärta Custard apple Annoona Netzannone (also Rahmapfel, Coeur de boeuf (also Cuore di bue, Anona - Anona corazón, Acerola cherry (also Barbados cherry, Puerto Rican cherry, West Indian cherry) Apple Apricot Banana Bilberry (also Blueberry, Whortleberry) Blackberry Blackcurrant Boysenberry Bullock´s heart (also Custard Portugisisk a Oxicoco Spanska Grosella negra 1 Ochsenherz) apple) reticolare anona roja Anacardio Caju Chéromole also corossol du Pérou Plaquebière, ronce des tourbières, ronce petitmûrier, chicouté Camarine noire Sureau noir Cirimoia Cherimoia Camemoro, Lampone artico, Rovo artico Amorabranca silvestre - - Sambuco Fruto do sabugueiro Saúco Canneberge Ossicocco europeo Oxicoco europeo Arándano europeo Groseille à maquereau Uva spina Groselha espinhosa Anacardium occidentale L. Annona cherimola Mill. Rubus chamaemoru sL Cashewäpple Cashew æble Cherimoya Cherimoya Kirimoija Annona Cherimoya Hjorton Multebær Lakka Multebeere also Moltebeere Empetrum nigrum L. Sambucus nigra L Kråkbär Rævling, sortbær Variksenmarja Krähenbeere Fläderbär Hyldebær Selja European cranberry Vaccinium oxycoccus L Tranbär Tranebær Karpalo Gooseberry Ribes uvacrispa L. syn. R. grossularia Vitis vinifera L. V. Labrusca L. Citrus paradise Macfayden Psidium guajava L. Actinidia chinensis Planch. Krusbär Stikkelsbær Karviainen Holunderbeere also Fliederbeere, Holler Moosbeere also Sauer- oder Kranichbeere Stachelbeere Vindruva Drue Rypäle Trauben Raisin Uva Uva Uva espinosa, Grosella espinosa Uva Grapefrukt Grapefrugt Greippi Grapefrucht Pamplemouss e Pomelo Pomelo Pomelo Guava Guava Guava Guave Goyave Guava Goiaba Guayaba Kiwi Kiwi Kiivi Kiwi Kiwi Kiwi Kiwi Kiwi Cashew apple Cherimoya Cloudberry Crowberry Elderberry Grape Grapefruit Guava Kiwi Kaschuapfel Cachiman, Corossol) Anacarde or noix cajou Anacardo . Castaña de cajú Chirimoya Moras de los pantanos. Mora ártica. Mora de ronces Murtilla 2 Lemon Lime Lingonberry, cowberry, mountain cranberry Litchi Mandarin Mangos Melon Naranjilla also Quito naranjilla Orange Papya Passion fruit Peach Pear Pineapple Citrus limon L. Citrus aurantifolia Swingle Vaccinium vitis-ideae L. Citron Citron Sitruuna Zitrone Citron Limone Limão Limón Lime Lime Limetti Limette Limette Limetta Lima Lima Lingon Tyttebær Puolukka Preiselbeere, Kronsbeere Airelle rouge Mirtillo rosso Arándano rojo Litchi chinensis Sonn. Citrus reticulate L. Mangifera indica L. Cucumis melo L. Solanum quitoense Lam. Citrus sinensis L. Osbeck Caprica Papya L. Passiflora edulis Sims., P.edulis forma flaviacarpa Prunus persica L. Batasch Pyrus communis L: Ananas Comusus L. Litchi Litchi Litsi Litschi Litchi Litchi Amora alpine, Arando vermelho Lichia Mandarin Mandarin Mandariini Mandrine Mandarine Mandarino Mandarina Mandarina Mango Mango Mango Mango Mangues Mango Mango Melon Melon Meloni Melon Melone Lulo Lulo Lulo Melone, Zuckermelone Lulo, Quiroorange Manga, mango Melão Lulo Lulo Apelsin Appelsin Appelsini Orangen Narangille, Morelle de Quito Orange Arancia Laranja Lulo Naranjilla Nuquí Naranja Papaya Papaya Papaija Papaya Papaye Papaya Papaia Papaya Passionsfrukt Passionsfrugt Passiohedelmä Passionsfrucht, Maracuja Maracuja, Fruit de la passion Maracuja Maracujá Maracuyá Persika Fersken Persikka Pfirisch Pêche Pesca Pêssego Melocotón, durazno Päron Pære Päärynä Birne Poire Pera - Pera Ananas Ananas Ananas Ananas Ananas Ananas Ananás Piña Lichi Melón 3 Prunus domestica L. Punica granatum L. Prunus domestica L. Cydonia oblonga Mill. Rubus idaeus L. Ribes rubrum L. Plommon Blomme Luumu Pflaume Prune Prunga Ameixa Ciruela Granatäpple Granatæble Granatapfel Grenade Melograne Romã Granada Sviskon Sveskeblomme Granaattiomen a Luumu Zwetsche Quetsche Susina Ameixa Kvitten Kvæde Kvitteni Quitte Coing Marmelo Hallon Hindbær Vadelma Himbeere Framboise Melo cotogno Lampone Ciruela silvestre Membrillo Framboesa Frambuesa Röda vinbär Ribs Punaherukka Groseille rouge Ribes rosso Groselha Grosella roja Rose hip Rosa L. species Nypon Hyben Ruusunmarja Rote Johannesbeere, rote Ribisel Hagebutte Rosa canina Fruta da roseira brava Rosa mosqueta Rowanberry Sorbus aucuparia L. Hippophae rhamnoides L. Prunus spinosa L. Prunus cerasus L. Rönnbär Rǿnnebær Pihlajanmarja Serba Havtorn Tymi Sorba selvatica Olivello spinos Serba Havtorn Edeleberesch, Vogelbeere Sanddorn Cynorhodon , Fruit de l’eglantier Gratte-cul Graine de sorbier Fruit de l’argousier - Espino amarillo Slånbär Slåen Oratuomi Schlehe Prunelle Sur kirsebær Kirsikka Sauerkirsche, Weichsel Cerise aigre (griotte) Abrunho selvagem Ginja Endrina Surkörsbär Soursop also sour apple Annona muricata L. Taggannona Soursop, Tornet corosel Annoona Stachelannona, Sauersack Corossol Graviola Graviola, Guanábana Spanish plum, Purple mombin Spondias purpurea L. Mombimplommo n Mombinblomme , rød mombin Rote Mombinpflaume Cajá Jobo Strawberry Fragaria vesca L. Annona Jordgubbar Jordbær Mansikka Erdbeere Caja (Prune rouge, Mombins rouge, Prune d’Espagne) Fraise Prunga selvatica Ciliegia acida (Marasca) Guanàbana, Graviola, Corossole Cagià, Giobo Fragola Morango Sockeräpple, Sugar apple Asimiina, Schuppenannone Atte, - Fruta-pinha, Fresa, frutilla Anón Plum Pomegranate Quetsche Quince Raspberry Red currant Sallowthornberr y Sloe also blackthorn fruit Sour cherry Sugar apple, Guinda ácida 4 Custard apple, Sweetsop squamosa L. sweetsop Sukkeræble Papavi Sour cherry Prunus Cerasus cv. Spondias tuberosa Arruda Citrullus lanatus L. syn. C.vulgaris Schrad Ribes rubrum L. Surkörsbär Stevnsbær Kirsikkaluunu Umbo Umbo Vattenmelon Vandmelon Vita vinbär Hvid ribs Umbo also Imbu Water melon White currant , Süssack, Zuckerapfel, Zimtapfel Stevnsbaer Pomme cannelle Ariticum, Ateira Umbo Imbu Umbu Umbu Umbú Vesimeloni Wassermelon Pastèque Cocomera, Anguria Melancia Sandía Valkoherukka Weisse Johanisbeere, Weisse Ribisel Groseille blanche Ribes bianco Groselha branca Grosella blanca 5
© Copyright 2024