Del 3, Upplevelsen
2 Upplevelsen 1.0 — Nätverket Upplevelsen Kapitlet redovisar intentionerna för innehåll, k valitet och identitet kring H+ områdets stadsrum och stadsdelar. De redovisade intentionerna ska ses som utgångspunkter och fungera som inspiration för fortsatt utveckling i olika samverkansprojekt. Syftet med upplevelsekapitlet är att säkerställa r umsliga latser och funktionella kvaliteter längs viktiga stråk och p i staden. Fokus ligger på rummen mellan husen och hur den omgivande bebyggelsen kan stödja dessa rum. Kvaliteterna i rum och funktion definierar en hierarki och element i stadsrummen som bidrar till en samlad stad, ett upplevelserikt stadslandskap och ett aktivt stadsliv. Kapitlet identifierar existerande potentialer och visar på nya rumsliga kvaliteter i H+ området och dess omgivningar. Tillsammans med delområdenas skilda karaktärer skapar det bilden av en mångfacetterad stad. Kapitlet Upplevelsen ska tjäna som verktyg och inspiration för att visa hur H+ områdets rumsliga kvaliteter och mångfald kan uppnås. 84 H+ manual 85 H+ manual ag 2 — Upplevelsen 2 — Upplevelsen Upplevelsen idag Upplevelsen imorgon Södra Helsingborg har en egen identitet och stämning som skiljer Söder från de norra delarna av staden. Området är präglat av den industriella utvecklingen och dess historia. Idag berikas områdets arbetarkaraktär med kulturell mångfald och studenter knutna till Campus Helsingborg. H+ området är idag storskaligt, svårtillgängligt, ödsligt, förfallet men också fyllt av spår och berättelser från tidigare epoker. Här öppnar sig nya vyer in mot centrala staden och här finns fyra kilometer kajkanter mot Öresund. Redan idag sjuder området av liv och rörelse. Här finns en rikedom av upplevelser koncentrerade kring den tidigare Tretornfabriken som har byggts om till Campus Helsingborg och till kontor. Sockerbruket är ombyggt till kontor för Ikea. På Gåsebäck har Jutan blivit en populär mötesplats för unga och gamla och vid Västhamnsfiskets klubblokal längst ut i hamnen pågår fiske alla dagar året runt förutom på julafton. Södra Helsingborg ska ha kvar sin tydliga identitet. De nya upplevelser och kvaliteter som tillförs ska bygga vidare på områdets historia och gradvis lyfta fram nya kvaliteter. Fokus ska ligga på vardagens kvaliteter och liv, kontrasten mellan nytt och gammalt och på ett brett spektra av upplevelser. På Söder har under de senaste åren genomförts en kontinuerlig förändring av de offentliga rummen. Torg och gator har gradvis byggts om så att kollektivtrafik, gående och cyklister prioriteras. Konst, lek och torghandel har fått större utrymme på Gustav Adolfs torg och från gatorna är H+ området och Öresund synligt om än inte tillgängligt. H+ området har många kvaliteter, upplevelser och funktioner från tidigare användningar, idag delvis gömda eller utan samband. 86 H+ manual Idag Imorgen Ett nytt stadslandskap ska introduceras för att lyfta fram befintliga kvaliteter och områden på ett nytt sätt. Hamnens verksamhet med containrar, rörelse och kranar ska fi nnas kvar, liksom lämningar från tidigare användningar ska vara närvarande och peka på hur områdets ursprungliga verksamheter har påverkat och format det nya. Gaturummen, skalan och programmen ska variera tydligt inom H+ området för att särskilja de olika delområdena. Södra Helsingborg ska kopplas samman på nya sätt. Utvecklingen av H+ området kommer även att introducera nya kvaliteter till befintliga områden som Söder, Närlunda och Planteringen. H+ områdets befintliga kvaliteter lyfts fram och accentueras och kompletteras av nya för att ge en rikedom i upplevelser och innehåll. 87 Imorgon H+ manual 2 — Upplevelsen | Huvudintentioner 2 — Upplevelsen | Huvudintentioner Huvudintentioner Historia och identitet Fem identiteter H+ området ska växa fram i samspel med den existerande industriella miljön. I spänningen mellan områdets befintliga strukturer, program och infrastruktur och det nya stadslandskapet skapas en hybrid som ger H+ området dess särprägel och speciella diversifierade karaktär. H+ delområden bidrar både till att aktivera de stora greppen inom H+ området och till att skapa lokala karaktärer. De publika rummen, grönskan och bebyggelsen samverkar och ger delområdena en variation i upplevelse och karaktär. Här finns områden för vardagslivets aktiviteter, som stärker och kompletterar stadens övriga delar. Mångfald i stads- och gaturum H+ området ska representera en tolerant miljö med plats för alla. Området ska erbjuda möjlighet till föränderliga upplevelser och aktiviteter oavsett kulturell tillhörighet, ålder och inkomst. En stadsrumshierarki där rum med olika utformningar och program koncentrerar stadens puls till vissa specifika punkter och stråk medan andra sparas för lokala och mer personliga aktiviteter. Det Blågröna stråket och befintliga strukturer definierar de olika delområdena. Dessa delområden ska utvecklas så att de ges olika karaktärer för att förstärka mångfalden inom H+ området. 88 H+ manual 89 H+ manual 2 — Upplevelsen | Historia och identitet 2 — Upplevelsen | Historia och identitet Historia och identitet En viktig del i att utveckla H+området är att ta hänsyn till den historiska bakgrunden och platsens karaktär. H+ områdets historia är intimt sammanvävd med Helsingborgs industriella utveckling och framgångar under 1900-talets början. I samband med H+ områdets tidiga exploatering vidgades området med ny mark genom utfyllnad i Öresund. Här etablerades vid tiden för förra sekel skiftet industrier och en omfattande infrastruktur med hamnanläggningar, pirer, järnvägen, vägar och kommunaltekniska anläggningar. Utbyggnaden var minst sagt storskalig vilket idag manifesteras av de monumentala fabriksbyggnaderna, husar regementets byggnader och genom den infra struktur som fortfarande ger området dess industriella karaktär. En av de stora utmaningarna i planeringen av H+ området är att ta tillvara den industriella stor skaliga karaktären och den historiska identiteten samtidigt som området omvandlas och utvecklas på ett sätt som återger en mänsklig skala. Det gamla storskaliga ska smälta ihop med det nya småskaliga och tillsammans ge området en identitet som knyter an till historien. För att nå det målet ska befintliga byggnader tillåtas bryta av mot det nya. Det skapar kontraster och etablerar det historiska sammanhanget. Den tidigare hamn- och industriverksamheten ska på ett naturligt sätt integreras och ge avtryck i den nya strukturen liksom fiskeklubben längst ut på piren som ska bli slutdestination för kaj promenaden. Husarregementets kaserngård som formades mellan regementsbyggnaderna ska åter etableras som plats och få en ny funktion som regional mötesplats med naturliga kopplingar till H+ områdets olika delar via det Blågröna stråket som sträcker sig genom platsen. Kartan visar de befintliga värdenas placering i förhållande till det Blågröna stråkets och de kopplande stråkens lägen. Värdefulla existerande element Kopplande stråk Det Blågröna stråket 92 H+ manual 93 H+ manual 2 — Upplevelsen | Historia och identitet 2 — Upplevelsen | Historia och identitet Värdekarta För att kunna definiera och förmedla en tydlig värdegrund, och särskilt identifiera den viktiga diskussion som är kopplad till värden, har en värdekarta för H+ området utformats. Värdekartan som pekar ut byggnader, strukturer och funktioner är baserad på den kulturmiljöanalys som är gjord över H+ området. Kartan definierar inte vilka byggnader som ska bevaras eller rivas utan pekar ut viktiga byggnader och element som är intressanta ur ett stadsbyggnadsperspektiv. Definitionen av vilka värden som är relevanta och vilka element i området som är värda att bevara, liksom värdet på lång, medellång eller kort sikt, är avgörande aspekter i värdekartan. Värdekartan ska fungera som beslutsunderlag och vara ett användbart och förtydligande verktyg när flera parter är inblandade i komplexa beslut. Grunden för utvecklingen av H + området är ambitionen att blanda det gamla med det nya. På så sätt ska befintliga kvaliteterna stärkas och nya kvaliteter tillföras. I visionen ingår att förvalta och ta vara på existerande värden, såväl historiska, arkitektoniska som programmatiska, och sätta in dessa i nya sammanhang. 1 2 5 3 7 6 8 En kartläggning av området har gjorts och utförs kontinuerligt för att samla information kring pågående aktiviteter, mötesplatser och program i H+ området och dess kringområde. Avsikten är att dessa aktiviteter ska vara utgångspunkt för den fysiska planeringen så att de involveras i processerna och stärker nya strukturer på samma sätt som områdets fysiska kulturmiljöer och existerande byggda strukturer. 4 9 10 12 11 27 2 Oceanpirens kajkant Kajernas utformning och pirernas bredd visar på den successiva hamnutvecklingen mot allt större bassänger och upplag. Oceanpirens kaj visar på den historiska hamnverksamheten i området och kan utvecklas till ett strategiskt placerat rekreativt publikt rum. 3 Manskapsbyggnad och transformatorhus på Oceanpiren De relativt små tegelbyggnaderna från 1950-talet är placerade mellan två större magasin på Oceanpiren. Byggnaderna hör till de tidigaste på piren och har tillsammans med de första magasinen en roll genom att berätta om hamnens utvecklingshistoria. 4Osloterminalen eller Sundsterminalen Karaktärsfull byggnad placerad på pelare belägen på den yttre piren väster om Oceanhamnen bildar ett starkt landmärke i området. 5Stadsparken och visar på den historiska hamnverksamheten. Torrdockan bidrar till att förmedla en hamnmiljö och en hamnkaraktär som är en viktig del av Helsingborgs utveckling som kan införlivas i den framtida stadsstrukturen. 7Torrdockan Dockan bildar ett spännande och unikt element i området H+ manual 17 15 Stadsarkivet Helsingborgs stadsarkiv ligger i en karaktärsfull och historiskt förankrad byggnad både vad det gäller konstruktion och funktion. 8 Mobila kranar Karakteristiska industrihistoriska element som skapar karaktär och identitet till området genom sin skala och placering. 16 Husarregementet Husarregementets byggnader från 1880-talet har karaktär och stark historisk förankring. Kaserngården som definieras och ramas in av byggnaderna likaså. Rönnowska skolans funktion skapar liv och rörelse i området. 9 Kajskjul 407 Karakteristisk tegelbyggnad för området med robusta rum och terrasser vända mot Öresund i väster. 17 Brandstationen Byggnaden är en tidstypisk tegelbyggnad, strategiskt placerad och utgör ett landmärke för Gåsebäck vid södra infarten. 10 Sockerbruket/Ikea Återanvänd industribyggnad där de nya funktionerna skapar liv och rörelse i området samtidigt som den lyfter fram den historiska byggnaden. 18 Industribyggnader i Gåsebäck Blandningen av de tidstypiska byggnaderna och den tidigare variationen av hantverks- och småindustrianvändning har gett Gåsebäck en unik karaktär. Byggnaderna berättar om Helsingborgs handels- och järnvägshistoria. Jutefabriken kopplar till spannmålsexporten och lokverkstäderna visar på järnvägens betydelse. Flera av de senare byggnaderna i Gåsebäck är kopplade till import av livsmedel som till exempel Banankompaniet och Kärnkaffe. Områdets befintliga varierade struktur och bebyggelse kan skapa karaktär och identitet för den framtida stadsdelen. 11 Tretornbyggnaden Tidigare gummifabrik vars placering visar på tidigare stadsstruktur. Tegelbyggnaden med sin svagt veckade fasad och skala ger karaktär till både Bredgatan och Järnvägsgatan. Industribyggnaden är i och med sina nya viktiga funktioner, universitet, kontor, mötesplats och restauranger en viktig motor i regionen. 12Simhallsbadet 6Stadsbiblioteket 94 13 Gustav Adolfs torg med kyrka 14 Folkets Hus 14 15 Historiskt, arkitektoniskt och programmatiskt värdefulla element som kan integreras i de nya strukturerna: 1Knutpunkten Som Helsingborgs centralstation och stadens kommunikationsnav har byggnaden en viktig funktion. Byggnaden och funktionen kan tydligt integreras med centrala staden och de nya stadsdelarna genom att öppnas upp och riktas söder och västerut. 13 19 Musikens Hus Verksamheten bidrar med liv och rörelse och är en mötesplats i området. 20 Södergatsviadukten En infrastrukturkonstruktion som i delar kan inkorporeras i stadslandskapet. 18 16 19 26 20 21Lokverkstäderna Karakteristiska tegelbyggnader med viktig historisk förankring, se vidare under punkt 18. 23 22 21 24 25 22 Jutan Jutan och byggnaderna nordost om denna berättar historien om hur området har använts. Den nuvarande funktionen, skate- och boulehall utgör en viktig social funktion. Se vidare under punkt 18. 23Västhamnsfisket Fiskeklubben spelar en viktig social funktion och har en strategisk placering längst ut på piren. 24Jordbodalen 25 Äldre bebyggelse på Planteringen 26 Kv. Persien 1, kontorsbyggnad Kontors- och verkmästare byggnad från början på 1900-talet. Byggnadens omsorgsfulla tegelarkitektur med nationalromantiska drag var vanlig även i industriområden. Se vidare under punkt 18. Värdekartan ska fungera som beslutsunderlag och vara ett användbart och förtydligande verktyg när flera parter är inblandade i komplexa beslut. Det Blågröna stråket Värdefulla existerande element Värdefulla existerande aktiviteter Patrick Geddes, skotsk botanist, samhällsvetare och samhällsplanerare sade i början av 1900-talet: “Town planning is not merely about place-planning, nor even work-planning, if it is to be successful, it must be folk-planning (i.e. people planning). This means its task is to find the right places for each sort of people, places where they will really flourish. These places are not really to be found, they have to be made!” 27 Söders tidstypiska industri och arbetarrutnätsstad Söders tydliga rutnätsstruktur från slutet av 1800-talet och bebyggelsen visar på Helsingborgs industriella utveckling. De befintliga funktionerna skapar liv och rörelse i området. 95 H+ manual Geddes (och med honom andra urbanister och tänkare så som Jane Jacobs) hade rätt – stora och små städer är till för att leva i. Den sanna skönheten hos en plats ligger i gatornas, butikernas och aktiviteternas föränderliga vitalitet, och på det sätt människor involveras i de dagliga livet. Oavsett perspektiv – ekonomiskt, socialt eller fysiskt – är det centralt att framgångs rika städer och platser tillgodoser befolkningens behov och samtidigt inspirerar mänsklig strävan och civilisation. Med andra ord hoppas vi att genom en kartläggning (ett viktigt element inom metoden för "Open Source Planning") kunna samla expertbevis som stödjer vår sak för innovativa, holistiska och integrerade insatser. Vi ser samtidigt detta som en process där fysisk planering utgör ett av elementen i ett människocentrerat ekosystem. 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum Mångfald i stads- och gaturum Genom att skapa symbios mellan nätverket av nya publika rum i H+ området och stadens befintliga nätverk av publika rum strävar vi efter ett sammanhängande konkret och fysiskt nätverk som underlättar kontakt mellan människor och som tillför kvaliteter och värden i det vardagliga livet. Större delen av alla städers ytor är inte bebyggda, utan består av allmänna rum, gator, torg, parker, eller gårdar. I strukturarbetet för H+ området har vi strävat efter en tätare stad än vad man oftast ser i vår samtid. Det innebär en mindre andel icke bebyggda rum och gaturum samt att platser och stråk blir intimare. Det är ett medvetet ställnings tagande med förhoppning om att de nya rummen blir attraktiva och levande och att de samverkar med de befintliga publika rummen istället för att konkurrera med dem. En viktig del i denna strategi är att skapa en tydlig hierarki bland stadsrummen. Vi kan inte bygga för många stora platser i en stad av Helsingborgs storlek. Vi måste skapa en rytm i placeringen av platser, stråk och parker så att de upplevs som nära för boende och verksamma inom området samtidigt som de inte konkurrerar ut varandra. Det kommer inte hela tiden att vara ett aktivt och intensivt stadsliv överallt inom H+ området. Vi menar inte heller att det är eftersträvansvärt. Genom att peka ut vissa särskilt viktiga stråk och rum för stadsliv som kompletterar och dockar på stadens befintliga nätverk av publika rum vill vi koncentrera handel och restauranger och andra aktiviteter mot dessa rum och utveckla andra kvaliteter i övriga delar av området, såsom förgårdsplanteringar, lekgator samt platser för lugn och stillhet. Vi eftersträvar också en variation av stadsrum mellan de olika delarna av H+ området för att göra upplevelsen av området mera mång facetterad och innehållsrik. På kvartersgatorna kan både separata cykelbanor och cykling i blandtrafik få förekomma. Passage Stadsgata Lokalgata Pocketparken utgör ett litet andningshål i den täta staden. Kvartersgata Illustrationen visar en intention om en tydlig gaturumshierarki. Pocketplats Stadspark Stadsdelsplats Lokalpark Illustrationen visar en intention om en tydlig plats- och parkhierarki. Med små medel skapas små rekreativa pauser. Publika, tillfälliga uppehållsplatser längs med gatan. 96 H+ manual 97 H+ manual 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum Stads- och gaturum Gatornas utformning med hastighets anpassningar och utformningen av korsningar ska i första hand vara anpassade för gående, cyklister och kollektivtrafiken. Huvudgatorna; Järnvägsgatan och Södergatan, ska ges en form som skiljer dem från omgivande gator. Järnvägsgatan och Södergatan blir bredare och de omgivande byggnadernas botten våningar ska vara aktiva. Huvudgatorna ska även vara rikt planterade. Järnvägsgatan ska förlängas söderut till den planerade Husar platsen. Även Södergatan förlängs söderut till det Blågröna stråket. Järnvägsgatan och Södergatan ska gestaltas så att de samverkar med pocketparker och korsande kopplande rum. Inom varje delområde ska det finnas kvartersgator och lekgator med varierande uttryck och karaktär som hämtar sin särprägel från respektive delområde. Utformningen av dessa gaturum ska skapas i samspel med planterade förgårdar. Inom delområdena ska bebyggelsen planeras så att den ger utrymme för passager och smitvägar som endast är tillgängliga för gående. Hierarki Stadsgata Kvartersgata Lokalgata Passager & gränder Generellt ska det vid planeringen av H+ området vara viktigare att skapa små intima gröna rum och sekvenser av rum än att anlägga traditionella torg. De gröna platserna ska dominera i förhållande till de hårdgjorda. Ambitionen är att det ska ge en tät grön upplevelse av H+ området. Pocketparkerna ska ge utrymme för pauser i vardagen; för lunch eller bara för att sitta ner och blunda mot solen. De gröna strukturerna ska även medverka till ett gott mikroklimat. Parallellt med ambitionen att H+ området ska präglas av små intima gröna rum, ska det även finns ett antal strategiskt placerade större parker och torg. De ska vara av den karaktären att de fungerar som attraktiva destinationer. Dessa stadsdelsplatser länkas till kollektivtrafiken för att bli naturliga mötesplatser. De större platserna och parkerna ska hämta sin karaktär från områdets historia och den omgivande stadsbilden. För området i anslutning till Knutpunkten är a vsikten att det ska utvecklas med en kombination av mobilitet, handel och stadsliv. Området ska relatera till och ha samma karaktär som stadens befintliga centrala delar med ett varierat utbud av handel och service. För Stadsparken är ambitionen att den ska k ompletteras i den västra delen – mot Järnvägsgatan – med ett mediatek kopplat till Stadsbiblioteket. Stadsgata Kvartersgata Lokalgata Gaturum 98 Passager/gränder H+ manual Stads-/stadsdelsparker/-platser Stadsrum 99 Lokal- och Pocketparker/-platser H+ manual 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum Stadsgator Området som utgör gränsen mellan inom- och utomhus ska smälta samman i överlappande områden eller zoner. Det levande publika gaturummet ska dras in mot de högre bottenvåningarna som på specifika platser helt öppnar sig mot gatan med offentligt och kommersiellt innehåll. Gaturummet ska innehålla inslag av grönska och platser för vistelse, handel, uteserveringar och små platser för möten. Gaturummen ska vara aktiva och rymma en variation av funktioner. Kollektivtrafiken ska trafikera stadsgatorna och dess hållplatser ska utgöra viktiga noder och mötesplatser i staden. Stadsgatorna ska ingå i huvudgatunätet och flera av cykelstråken ska löpa längs dem. Cyklisterna ska kunna färdas huvudsakligen på separerade banor, skilda från biltrafik och fotgängare. Korttidsparkering kan ge möjlighet till att utföra korta ärenden. Stadsgatorna som trafikeras med kollektivtrafik tillåts ha en bredare sektion där spårvagnar och bussar har egna körfält. Biltrafikmängden på stadsgatorna kommer att vara högre än på andra typer av gator. Den breda trottoaren och de dubbla raderna av lindträd ger gatan en grön och generös karaktär. Öppna trädgårdar och gemensamma uppehållsplatser i zonen mellan gång- och körytor samt byggnadens fasad gör gatan till ett levande socialt rum. Gröna inslag, lekmöjligheter och utemöbler gör denna stilla gata till ett gemensamt rekreativt och socialt rum. Kvartersgator Flera av fasaderna mot kvartersgatorna ska, liksom stadsgatornas fasader vara öppna och riktade mot gaturummet. Bottenvåningarna ska vara tillgängliga och en gradvis övergång ska ske från den privata bebyggelsens större skala till de publika, tillfälliga uppehållsplatserna längs med gatan. Träd, och handel i mindre skala som butiker, marknadsstånd och uteserveringar ska ge förutsättningar för ett livligt och rikt stadsliv. Kvartersgatorna ska ha en uppsamlande funktion för biltrafik och ska utgöra viktiga förbindelser för cyklisterna. På kvartersgatorna ska både separata cykelbanor och cykling i blandtrafik få förekomma. Kvartersgatornas gaturum ska vara trängre än stadsgatornas och mängden biltrafik mindre. Parkering som möjliggör korta ärenden och avoch pålastning ska finnas utmed gatorna. 100 H+ manual 101 H+ manual 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum Lokalgator Passager & gränder Övergångszonerna mellan gatulivet och de privata bostäderna definieras längs lokalgatorna med hjälp av små halvprivata gröna uterum och gårdar, planteringar eller mindre platser. Passagerna och gränderna är de små och gena. De är smitvägar som löper genom stadens annars ganska slutna områden. De skapar ett finare nät som ger liv och tillgängliggör stadens tätare och mer introverta platser. Lokalgatorna ska ha ett lugnt tempo och präglas av samspelet mellan bilister och oskyddade trafikanter. Gränsen mellan de olika trafikslagen ska i stor utsträckning ha tonats ut. Blandningen av hårdgjorda och gröna ytor samt offentliga och halvprivata zoner gör denna gata till ett uppehålls- och lekrum. En öppen butik som använder en del av gaturummet kan bli en lokal mötesplats. Illustration av en passage i tät bebyggelse. Passagen ger en smitväg mellan två aktiva stråk. 102 H+ manual 103 H+ manual 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum Stads- och stadsdelsparker I en stads- eller stadsdelspark ska de stora sakerna ske och här ska ett stort antal människor kunna vistas och samlas. I kraft av sin skala, kvalitet och möjlighet att kunna hysa stora tilldragelser har dessa parker även en stark regional dragningskraft. De ska vara sig själv nog och utgöra de stora samlande och rekreativa mötesplatserna i staden. Illustrationen visar en lokalpark som betonar uttrycksmöjligheter för barn. Uteliv på vintern. En klassisk pocketpark med grönt tak och en vägg med rinnande vatten. Lokal- och pocketparker De är strategiskt placerade i delområdet i förhållande till innehåll och bebyggelse. Innehållsmässigt finns plats och möjlighet för lokala marknader och loppisar, spontana och organiserade sportaktiviteter. Pocketparker ska vara små andningshål och små överraskande oaser i den täta staden. En grön plats med blomstrande träd, en bänk eller en liten plats med en särskild belysning. Med små medel skapas små rekreativa pauser och mötesplatser för alla. Exempel på ett vertikalt grönt offentligt och rekreativt rum. Illustrationen visar ett exempel på en stadspark som är så stor att den samtidigt kan innehålla olika karaktärer och aktiviteter. Passagen för fotgängare och cyklister är samtidigt en grön och rekreativ park. Rekreation och en plats i solen – öppen för alla. 104 H+ manual 105 H+ manual 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum 2 — Upplevelsen | Mångfald i stads- och gaturum Stads- och stadsdelsplatser Stads- och stadsdelsplatser ska likt stadsparkerna kunna hysa stora tilldragelser av regionalt intresse. Skalan och utformningen ska stödja möjligheterna att kunna tillhöra de stora samlande mötesplatserna i staden. De ska vara strategiskt placerade i delområdet i förhållande till innehåll, bebyggelse och omgivning. Innehållsmässigt ska de bestå av solitära byggnader och innehålla tillfälliga events som cirkus och större marknader och konserter. Illustrationen visar en lokal plats med lek- och uppehållsmöjligheter samt karaktärsgivande gröna element. Lokal- och pocketplatser Lokal- och pocketplatsernas funktion är att bidra till att hålla ihop varje delområde genom att stödja dess skala och identitet. De lokala platserna och parkerna ska vara nära och höra till det vardagliga goda grannskapet. Det ska vara tillgängligt och nära för alla. Skalan kan vara mindre och den ska innehålla platser för lek och vistelse som möjliggör för möten mellan människor och särskilt utformade för barn och äldres behov. Pompös och exklusiv plats. Platsens storlek och öppna ytor gör att en hel stadsdel kan samlas här. Illustration av en stadsdelsplats som i kraft av sin storlek kan rymma tillfälliga evenemang som cirkus och marknad. Den framskjutna och breda promenaden framför teaterhuset utgör ett nytt offentligt rum vid hamnen. Den uppseendeväckande röda färgen och interiöra karaktären gör platsen till en identitetsskapande fixpunkt. 106 H+ manual 107 H+ manual
© Copyright 2024