här - Skärteknikcentrum Sverige AB

SKTC-modellen
Metodhandbok för validering
och certifiering av yrkeskompetens
”
”
”
Systemet med teori och praktiska prov
passade mig bra. Det här stärker självför-
troendet och jag räds inte för att be om mer
utbildning om det krävs i framtiden.
Lotta Fransson, maskinoperatör,
ITT Water & Wastewater
Med validering och certifiering säkerställer vi vårt
företags definierade behov av kompetens inom det
skärtekniska området och den gröna nivån utgör
norm vid nyrekrytering av CNC-personal.
Niclas Mårtensson, VD Bufab Lann
Certifieringssystemet gör att vi snabbt kan hitta brister på olika om-
råden. Det här leder också till att vi kan kvalitetssäkra produktionen
och att de anställda skaffar sig bredare kunskaper.
Torbjörn Antonsson, TESTLEDARE på ITT Water & Wastewater
SKTC-modellen
Metodhandbok
Författare: Thomas Petersson och Ingegerd Green
Bearbetning av bakgrundsmaterial och processtruktur:
Johan Karltun och Karin Havemose
Grafisk form: Anders Kretz
Ansvarig utgivare: SKTC
Tryckeri: Hylitryck, 2010
ISBN 978-91-633-7113-4 (tryckt upplaga)
ISBN 978-91-633-7125-7 (pdf)
3
Förord
Denna rapport beskriver SKTC-modellen (Skärteknikcentrum-model-
len) som är ett fruktbart angreppssätt eller systematik för framtagning
av system för validering och certifiering av yrkeskompetens. Modellen
har i första hand utvecklats för framtagning av det system som tillämpas
inom industrin för validering och certifiering av operatörers, beredares
och produktionsteknikers yrkeskompetens inom det skärtekniska området (CNC). Men modellen bygger på ett angreppssätt som är av generellt
intresse och bör kunna tillämpas för utveckling av validerings- och certifieringssystem inom många yrkesområden.
Innan vi redovisar hur SKTC-modellen är uppbyggd och har tagits
fram ska vi här i förordet kort definiera vad validering och certifiering
innebär, vilka allmänna krav som bör ställas på ett bra valideringssystem,
de viktigaste motiven och målgrupperna för validering samt några drag
i den allmänna utvecklingen av validering i Sverige och internationellt.
Under de senaste åren har ett stort antal försök gjorts att ta fram modeller för validering och certifiering av yrkeskompetens inom olika branscher, såväl vad gäller industrin som olika delar av servicesektorn. Pådrivande i denna utveckling har varit den tidigare Valideringsdelegationen
som åren 2004–2007 hade regeringens uppdrag att i samverkan med
olika branschorganisationer och yrkesnämnder stimulera utvecklingen
och tillämpningen av ändamålsenliga metoder och verksamhetsformer
för validering inom främst icke-akademiska yrken.
Regeringens uppdrag att främja en fortsatt utveckling av metoder
och verksamhetsformer av validering och spridning av dessa inom utbildningsområdet och på arbetsmarknaden har nu övertagits av den nya
Yrkeshögskolan.
Den etablerade definitionen av validering är: ”... en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkän4
nande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av
hur de förvärvats” (Utbildningsdepartementet Ds 2003:23). En individ
som valideras inom ett visst yrkesområde ger sålunda individen ett dokument eller ”kvitto” på den kompetens som han eller hon kan uppvisa
inom yrkesområdet ifråga. Det har då ingen betydelse om individen skaffat yrkeskompetensen genom formell skolutbildning, genom självstudier,
genom lärande i arbetet eller på annat sätt. Det spelar heller ingen roll
om individen skaffat kompetensen genom skola eller arbete i Sverige eller
i något annat land.
Det finns förenklat sett två typer av valideringar. Den första typen
av validering är en bedömning av vilka kunskaper och färdigheter som
en individ har inom ett visst yrkesområde och som resulterar i ett intyg
på vad individen kan. Den andra typen av validering eller certifiering
är en kompetensbedömning och värdering om en individ har tillräckliga kunskaper och färdigheter inom ett visst yrkesområde jämfört med
uppställda krav på fullgod yrkeskompetens inom ett yrkesområde. Dessa
krav kan vara uppställda av en viss bransch eller av en myndighet eller
motsvarande. I detta fall resulterar kompetensbedömningen i ett betyg,
licens eller certifikat på fullgod yrkeskompetens.
Den första typen av validering har ibland liknats vid längdhopp, man
registrerar hur långt individen hoppar oavsett om hoppet är långt eller kort. Den andra typen av validering eller certifiering har liknats vid
höjdhopp där ribban lagts på en viss nivå som det gäller att klara. Bara
godkända hopp registreras och räknas.
En komplett validering inom ett yrkesområde bör dock omfatta både
en bedömning av vilka kunskaper och färdigheter som en individ besitter
inom det aktuella yrkesområdet (vad individen kan) och på vilka punkter
individen behöver komplettera sin kompetens för att uppnå de krav på
kunskaper och färdigheter som normalt ställs för arbete inom yrkesområdet.
5
Det finns flera viktiga motiv för att utveckla system för validering och
certifiering. Man får ett effektivare utbildningssystem. I stället för att
vuxna personer ska behöva gå igenom en komplett utbildning för att få
behörighet för ett yrke eller en fortsatt högre utbildning kan de genom
validering få den nödvändiga behörigheten. Fler personer blir anställningsbara och man får en bättre fungerande arbetsmarknad. Arbetslösa,
nyinflyttade från andra länder eller andra arbetssökande, som saknar aktuella betyg eller motsvarande på sin kompetens, ökar genom validering
sina möjligheter att få jobb.
De får nu ett dokument – valideringsintyg, certifikat etc. – som de kan
visa arbetsgivarna när de söker jobb. Företaget kan genom validering och
certifiering kompetenssäkra sin personal och få ett systematiskt underlag
för vilka kompletterande utvecklingsinsatser som kan behöva göras för
att stärka kompetensen hos olika personalgrupper och därmed öka företagets konkurrenskraft.
Men detta innebär också att stora krav ställs på ett bra valideringssystem. För det första måste det ha hög kvalitet. Valideringsmetoderna
måste ha utformats så att de har hög relevans och validitet så att de
verkligen mäter det man avser mäta. För det andra måste valideringssystemet ha hög legitimitet och förankring hos avnämarna. Om valideringssystemet inte har god förankring i den bransch och bland de företag
och fackliga organisationer där det ska tillämpas kommer det aldrig att
få någon bredare spridning även om det har hög kvalitet. För det tredje
måste ett bra valideringssystem vara utformat så att det tillämpas på ett
likvärdigt sätt oavsett var i landet valideringarna sker och oavsett vem
som utför de praktiska valideringarna. Det ska inte bli lättare att bli validerad eller certifierad i norra Sverige än i södra Sverige eller tvärtom. För
det fjärde slutligen måste ett bra valideringssystem ha hög effektivitet.
Tidsåtgången och kostnaden per validering måste vara låg och betydligt
lägre än motsvarande tidsåtgång och kostnad för de utbildningsinsatser
som vore alternativet till validering.
6
Det ökande intresset för validering är inget som bara gäller Sverige.
Motsvarande utveckling med framtagning av olika valideringsupplägg
förekommer i många länder, inte minst inom EU. Speciellt för Sverige är
dock att branschorganisationerna inom näringslivet och den offentliga
sektorn haft en ledande roll när det gäller både utvecklingsarbetet och
när det gäller den praktiska tillämpningen och kvalitetskontrollen av valideringsuppläggen.
Förankringen av valideringsuppläggen bland avnämarna och på arbetsmarknaden är därför vanligen mycket bättre i Sverige än i flertalet
andra länder. I andra länder är det i de flesta fall utbildningsmyndigheterna som har fått huvudansvaret för valideringsuppläggen, vilket lett till
att spridningen av validering inom näringslivet och på arbetsmarknaden
ofta är sämre.
Vi har som nämnts under de senaste åren haft en bred utveckling i Sverige när det gäller att ta fram modeller och system för validering och certifiering av yrkeskompetens. Intressanta valideringsupplägg har sålunda
tagits fram inom ett trettiotal branscher och delbranscher, framför allt
kan nämnas byggindustrins olika yrken, transportsektorn och motorbranschen, handeln och hotell- och restaurangnäringen, olika delar av
servicesektorn i övrigt samt olika delar av industrin, framför allt svetsyrket och olika yrkesroller inom gjuterier, träindustrin samt underhåll och
driftsäkerhet.
Det valideringsupplägg i Sverige som hittills kanske är mest välutvecklat och som har fått bredast spridning inom sin bransch är dock det
system för validering och certifiering som Skärteknikcentrum Sverige AB
(SKTC) tagit fram för att säkerställa yrkeskompetensen inom det för industrin så strategiska skärtekniska området.
För att främja en fortsatt utveckling och tillämpning av bra an-
greppssätt för validering och certifiering inom olika yrkesområden bör
det därför vara av stort intresse för aktörer inom andra branscher att få
7
del av hur detta system är uppbyggt och hur det angreppssätt eller den
metodik som ligger till grund för systemet är utformad.
Själva systemet, med beteckningen ”CNC Teknik2010”, är naturligtvis
specifikt för yrkesområdet och branschen. Men angreppssättet, som vi
här kallat SKTC-modellen, är mer generellt och möjligt att tillämpa för
framtagning av validerings- och certifieringssystem inom andra yrkesområden och branscher och därmed intressant att lära av.
Stockholm i juni 2010
Jan Edgren
Professor och tidigare ordförande i Valideringsdelegationen
8
Innehåll
Förord 4
Att skapa en metod10
Inledning12
Att formulera en metod
14
CNC Teknik2010 – vad är det?
15
Att använda metodboken17
Intressentkedjan 18
Från start till nu24
Utvecklingsorganisation – samverkansmodell
29
IT-verktyg34
Utvecklingsarbetet36
Finansieringsmodell48
Kritiska framgångsfaktorer från A till W
50
Framtiden52
Metoden 54
Huvudprocessen 56
Delprocess 1: Etablera projekt57
Beskrivning av Etablera projekt
59
Delprocess 2: Forma organisation65
Beskrivning av Forma organisation
66
Delprocess 3: Framtagning av system
73
Beskrivning av Framtagning av system
75
Delprocess 4: Bygga systemorganisation
86
Beskrivning av Bygga systemorganisation
88
9
Del 1
Att skapa en
Metoden som beskrivs i handledningen har sin utgångspunkt i det arbetssätt som ledde fram till validerings- och
certifieringssystemet CNC Teknik2010 som säkerställer yrkeskompetens inom branschen för skärande bearbetning.
En arbetsgrupp bestående av representanter från flera
av de aktörer som deltagit i utvecklingsarbetet från start
har samlat och bearbetat projektrapporter, utvärderingar,
intervjuer och annat underlag som dokumenterats under
utvecklingsprocessens gång.
10
metod
11
Inledning
Våren 2010 har 1400 CNC-operatörer certifierat sig på grön, blå eller
svart nivå. Yrkescertifieringen för CNC-tekniker är nationellt spridd och
förankrad. Det finns 60 ackrediterade testcenter spridda över landet med
testledare som genomför valideringar och certifieringar. Drygt 100 företag har ökat sin förmåga att planera och genomföra strategisk kompetensutveckling.
Sammantaget är detta viktiga och mycket värdefulla resultat för en
bransch som i takt med att globaliseringen fått full genomslagskraft möter en allt hårdare konkurrens och hela tiden ställs inför nya utmaningar
i en ständigt pågående omstrukturering.
Vägen fram till dessa resultat har gått via ett utvecklingsarbete som
pågått under närmare 10 år. Processen från att en mindre grupp intressenter kom fram till att man ville satsa på att utveckla och etablera en
yrkescertifiering till dess att den nu är i drift, används och accepteras av
organisationer och anställda har varit spännande men också mödosam.
Under resans gång har många enskilda eldsjälar varit engagerade och
ett flertal organisationer och företag har kontinuerligt deltagit i arbetet.
Det har handlat om omfattande finansiella investeringar i utvecklingsarbetet, men framför allt om kunnande och kompetens. Kännetecknande
för hela processen har varit att alla som varit involverade har brunnit för
tanken att skapa ett validerings- och certifieringssystem som gör nytta för
både individen, företaget och branschen. Ett enkelt, praktiskt användbart
och kvalitetssäkrat system som ska upplevas värdeskapande av alla parter!
Det kan vara på sin plats att definiera vad vi menar med termen bransch
som används i metodbokens beskrivningar. Definitionen av bransch i det
här sammanhanget är ett avgränsat verksamhetsområde inom en näringsgren som består av företag med uppgift att tillvarata gemensamma
12
intressen som till exempel utbildning, export, pris- och produktionsfrågor samt relationer till staten.
I detta sammanhang är Skärteknikcentrum Sverige AB (SKTC)
branschföreträdare för företag inom verkstadsindustrins sektor för spånskärande bearbetning.
Allt eftersom vårt system har fått fotfäste bland företag i vår bransch
har vi kunnat märka ett ökat intresse från andra branscher. Hur har ni
gjort? Hur fungerar ert system? Kan vi göra likadant? Vi har medverkat
i konferenser och projekt där vi försökt dela med oss av erfarenheter
och systemkomponenter. Det har visat sig att vår modell verkar fungera
utmärkt som utgångspunkt för de flesta branscher som vill utarbeta egna
validerings- och certifieringssystem.
KK-stiftelsen såg potentialen i systemet och det faktum att vår bransch
var föregångare med validering och certifiering av yrkeskompetens, samtidigt som andra branscher saknade denna möjlighet. Man beviljade därför medel till ett projekt för att vidareutveckla systemet och samtidigt
dokumentera och tillgängliggöra det för andra.
Ett av resultaten från detta projekt är den metodhandledning ni nu
har i er hand.
Vi hoppas att den kan ge inspiration och vara en vägledning för alla
som är intresserade av att utveckla och etablera ett branschspecifikt validerings- och certifieringssystem för yrkeskunnande. Alla branscher har
sina speciella förutsättningar att ta hänsyn till och inget går naturligtvis
att kopiera rakt av. Däremot säger vår erfarenhet oss att många moment
i själva systembygget trots allt är likartade oavsett bransch. Och därmed
hoppas vi att våra erfarenheter samlade i denna metodhandledning nu
kan komma andra till nytta!
13
Att formulera en metod
Metoden som beskrivs i handledningen har sin utgångspunkt i det ar-
betssätt som ledde fram till validerings- och certifieringssystemet CNC
Teknik2010 som säkerställer yrkeskompetens inom branschen för skärande bearbetning. Den handlar om hur man som branschorganisation
på ett systematiskt och beprövat sätt kan utforma, införa och förvalta
ett branschspecifikt validerings- och certifieringssystem av yrkeskompetens. Utgångspunkten har varit att kartlägga och beskriva det omfattande
utvecklingsarbete som har lett fram till dagens validerings- och certifieringssystem för CNC-operatörer.
En arbetsgrupp bestående av representanter från flera av de aktörer
som deltagit i utvecklingsarbetet från start har samlat och bearbetat projektrapporter, utvärderingar, intervjuer och annat underlag som dokumenterats under utvecklingsprocessens gång. De misstag som gjordes under
utvecklingsarbetet har omvandlats till erfarenheter som gör metoden stabil och hållbar. Arbetsgruppens medlemmar har också fört in relevant och
uppdaterad kunskap om andra validerings- och certifieringssystem och
om aktuella modeller för strategisk kompetensförsörjning i arbetslivet.
I växelverkan med denna grupp har ett team av skribenter formulerat
och vävt samman metodhandledningen. Teamet har bestått av forskare
med lång erfarenhet av lärande och industriell organisation och praktiker
som deltagit i både utvecklingsarbetet och driften av systemet. Kombinationen av olika bakgrund och kunnande har gjort att metodbeskrivningen har granskats från ett flertal olika perspektiv.
Det avgörande i denna metodhandledning är dock att arbetssättet
som beskrivs är beprövat och har visat sig effektivt. Med hjälp av metodhandledningen kommer det att bli möjligt att med rimliga resurser och
inom en hanterbar period utveckla, förankra och förverkliga ett validerings- och certifieringssystem oavsett bransch!
14
CNC Teknik2010
– vad är det?
CNC Teknik 2010 är ett integrerat validerings- och certifieringssystem
som består av fyra bärande komponenter:
u validering av individers yrkeskompetens (det här kan du)
u värdering gentemot fastställda kompetenskrav för certifiering
(det här behöver du lära dig)
u personliga utvecklingsplaner
u certifiering för yrkesroller
Hela systemet vilar på de kompetenskrav som har formulerats för operatörer, beredare och produktionstekniker inom branschen för spånskärande bearbetning. Kompetens består av både teoretiskt och praktiskt
kunnande och valideringen är utformad för att ge en helhetsbild av yrkeskunnandet.
För att göra systemet lätt att kommunicera är kraven formulerade i
tre olika nivåer: grön, blå och svart. Varje nivå motsvarar i sin tur en yrkesroll, grön = operatör, blå = beredare och svart = produktionstekniker.
Vart tredje år revideras kraven för att säkerställa att systemet hänger
med de förändringar som sker i branschen och yrkesrollerna.
Validering och certifiering görs på ett testcenter under ledning av en
testledare. Valideringen är uppdelad i en teoretisk och en praktisk del och
är webbaserad. Det teoretiska provet består av ett antal ämnesområden
med tillhörande frågor. Frågorna slumpas fram ur en databas och besvaras område för område. Varje ämnesområde är tidsatt och maxtid för
teoridelen är drygt tre timmar.
Det praktiska provet genomförs vid en tvåaxlig svarv eller treaxlig
15
fleroperationsmaskin med en maxtid på fyra timmar. Provet leds av en
testledare som bedömer de praktiska färdigheterna efter definierade arbets-, säkerhets- och miljömässiga krav. Efter genomfört prov genererar
systemet resultatet med en utvecklingsplan för de kunskapsområden som
eventuellt behöver kompletteras för att nå upp till kraven för certifikat.
CNC Teknik2010 är ett integrerat validerings- och certifieringssystem.
Certifikatet är i sig ett viktigt bevis för både individ och företag att en
viss kompetensnivå är uppnådd. Vad företagen bland annat uppskattar
är själva valideringen och den korta tid det tar att komma fram till ett
resultat. Eftersom testet omfattar 14 ämnesområden kan företagen rikta
utbildningar mot det som brister. Riktad utbildning minskar utbildningskostnaderna och går snabbt. Detta ger större möjligheter att satsa på
spetskompetens som är viktigt för det enskilda företaget.
ITT Water & Wastewater i Emmaboda är ett exempel på hur man
arbetar strategiskt och systematiskt med validering. ITT certifierar alla
sina CNC-operatörer. Detta har man gjort sedan 2003. Bernhard Brauer,
ansvarig för producerbarhet för nya produkter säger; ”Det är viktigt att
veta vad våra medarbetare kan men det är minst lika viktigt att veta vad
de inte kan. Det är där den stora potentialen finns att utveckla och förbättra vår verksamhet.”
Genom att integrera validering och kompetensutveckling som en naturlig del i sitt produktionssystem kan ITT se resultat i form av högre produktivitet med bland annat minskade kassationer och ökat maskinutnyttjande.
Eftersom processen för validering och certifiering är densamma spar
man både tid och pengar. Skillnaden mellan validering och certifiering
ligger i bedömningen. Vid validering bedömer man vad en individ kan
och eventuella kunskapsluckor. Vid certifiering tittar man på om kraven
för att nå upp till fastställda nivåer uppnåtts. Det krävs således inga nya
aktiviteter eller insatser för ett yrkescertifikat. Uppfyller man kraven för
certifiering på de tester som utgör valideringen kan man helt enkelt välja
att lösa ut ett certifikat eller inte.
16
Att använda
metodboken
För att göra metodboken så enkel och praktiskt användbar som möjligt är själva metodbeskrivningen processbaserad. Med utgångspunkt
från förväntade resultat framgår det steg för steg hur man når fram till
dessa. I fyra delprocesser beskrivs på ett vägledande sätt vad som ska
göras, hur det bör göras, varför det ska göras, vem som gör vad och var
beslut måste fattas.
Samtidigt som själva metodbeskrivningen hålls så avskalad och konkret som möjligt är det nödvändigt att sätta metoden i ett sammanhang.
Detta görs genom att beskriva tankar och beslut som har lett fram till
det lyckade resultat som finns idag. Förklara hur de individer som drev
utvecklingsarbetet har förhållit sig till olika begrepp och definitioner. Berätta om de övergripande framgångsfaktorer som varit möjliga att definiera i efterhand, när själva utvecklingsarbetet avslutats.
Det är sällan det går att kopiera ett arbetssätt eller koncept rakt av
från ett sammanhang till ett annat. Genom att spegla den egna branschens förutsättningar mot beskrivningen av hur CNC Teknik2010 växte
fram blir det enklare att se vad som kan användas och vad som kan
behöva modifieras.
17
Intressentkedjan
Det fanns flera sammanfallande motiv till varför man i början av
2000-talet ansåg det vara angeläget att utveckla ett validerings- och certifieringssystem för yrkeskompetens inom skärande bearbetning. Enkelt
uttryckt kan man säga att det handlade om konkurrenskraft:
Individens förutsättningar att vara konkurrenskraftig i ett arbetsliv
under kraftig förändring. Företagens förmåga att utveckla konkurrenskraft genom strategisk och systematisk kompetensförsörjning. För branschen en övergripande fråga om attraktivitet och förmåga att konkurrera
på en alltmer global marknad. För politiken en fråga om Sveriges konkurrenskraft via kunskapsintensiva produkter och processer.
Dessa motiv är lika aktuella idag som när utvecklingen av CNC Teknik2010 påbörjades.
Individ
CNC Teknik2010
Sa
mh
18
äll
e
g
F
ta
öre
Den enskilde industriarbetaren
Industriarbetarrollen har genomgått stora förändringar de senaste
tio åren. En allt snabbare teknikutveckling och en ökad internationalisering har förändrat arbetsinnehållet på ett genomgripande sätt för de
flesta inom industrin, oavsett bransch. Förutom att vara skicklig inom
ett teknikområde som ständigt förändras, ställs också krav på att kunna
organisera och genomföra sina arbetsuppgifter med hjälp av IT-verktyg,
med hög produktivitet både självständigt och i samarbete med andra.
Det mångfacetterade yrkeskunnandet som finns bland industriarbetare idag motsvaras sällan av de utbildningsbevis som kan visas upp. En
del av de anställda har betyg från gymnasieskola eller andra formella
utbildningsnivåer, andra har få eller inga dokument på sina kunskaper
och erfarenheter – det sitter i ”huvudet och händerna”. Det finns också
en mängd arbetsuppgifter för vilka traditionella yrkesbenämningar blir
helt missvisande.
Ett erkänt validerings- och certifieringssystem ger individen möjlighet
att få sin reella yrkeskompetens synliggjord och bekräftad. När man får
ett kvitto på det man kan, stärks självkänslan och det i sig är en effekt
som är nog så viktig. Eftersom certifikatet gör det möjligt att matcha
individens nuvarande kunnande mot företagets behov blir det ett viktigt
dokument både i konkurrensen om nya jobb, bättre positioner och ökad
rörlighet på arbetsmarknaden.
Certifikatet blir också ett viktigt underlag för den enskildes möjlighet att kontinuerligt utvecklas i sin funktion. Valideringen synliggör kunskapsluckor och ger förslag på lämpliga åtgärder. Den ger en helhetsbild
av individens kunskapsprofil, som kan användas i olika sammanhang.
När individens praktiskt förvärvade kunskap dokumenteras, blir det
också möjligt att översätta den till formell skolkunskap – vilket kan ge
formell behörighet till fortsatta studier.
19
Det enskilda företaget
Ur företagets perspektiv fyller validering av yrkeskunnande flera viktiga funktioner. Framför allt kan man på ett strukturerat och systematiskt
sätt säkerställa kompetensförsörjningen på företaget. I valideringsprocessen blir det tydligt vilka utvecklingsbehov som finns beträffande personalens kompetens i relation till de kompetenskrav som finns för att klara
nuvarande produktion och för att öka rörligheten och snabbt kunna
ställa om till förändrade produktionsvillkor.
Många företag upplever att det formella utbildningssystemet inte riktigt klarar av att matcha behovet av kompetensutveckling. Inte alltför
sällan ligger orsaken i att man som beställare av utbildning inte lyckats klargöra vilka kompetensbehoven är. Med ett validerings- och certifieringssystem som är accepterat och etablerat i branschen underlättas
kommunikationen kring utbildningsbehoven. När kompetensområden,
nivåer och krav är definierade och formulerade blir det enklare att utforma utbildningsinsatser som möter de faktiska behoven.
Branschen
I samband med framtagningen av ett validerings- och certifierings-
system utvecklas branschnormer (ex. kvalitetskrav, nivåer, licenser) vilket säkerställer kvaliteten på svensk yrkeskompetens. På det sättet får
branschorganisationen en mer tydlig roll och funktion kopplat till värdeutveckling i företagen.
När man har etablerat ett system för validering och certifiering får
man möjlighet att som branschorganisation följa upp och bevaka förändringar i kunskapsnivåer i omvärlden. Utifrån detta kan man bli en
kraftfull katalysator och viktig pådrivande aktör i arbetet med att utveckla fungerande strukturer, incitament och metoder för långsiktig och
strategisk kompetensförsörjning inom branschens företag.
20
P
x
x
P
x
x
x x
x
x
x
x
x x
x
x
x
x
x x
x
x
x
x
x
x
Toleranser
x
x
x
x
x
P
Mätteknik
Maskiner
Underhåll
Ritningsläsning
Programmering (ISO)
Skärteknik
Svenska
Miljö
Materiallära
Matematik
Namn
Kvalitet
Födelsedata
77xxxx-xxxx
76xxxx-xxxx
85xxxx-xxxx
80xxxx-xxxx
85xxxx-xxxx
60xxxx-xxxx
78xxxx-xxxx
55xxxx-xxxx
78xxxx-xxxx
87xxxx-xxxx
72xxxx-xxxx
79xxxx-xxxx
68xxxx-xxxx
84xxxx-xxxx
77xxxx-xxxx
76xxxx-xxxx
87xxxx-xxxx
79xxxx-xxxx
IT
Prod.teknik/ekonomi
Företag NN
x
x
x
x
x
x
x
x
x x x
x
x
x x
x
x
x
x
x x
x
x
x
P
x
x
Resultatet från ett företag som validerat 18 operatörer på grön nivå.
P
Godkänd, uppnår fastställda kunskapsmål inom varje ämnesområde.
x Område med bristfälliga kunskaper, når inte upp till fastställda kunskapsmål.
21
Ytterligare ett motiv till att utveckla ett system är att de certifierade
medarbetarna utgör en förebild för sin bransch. Genom att certifiera yrken inom verkstadsindustrin kommer yrkenas image att öka. Det i sin tur
ger en mer rättvisande bild av de industriella yrkena, vilket kan medföra
positiva rekryteringar och att en ökad andel ungdomar gör ett aktivt val
när de väljer ett yrkesliv inom industrin.
Samhället
Det har visat sig att CNC Teknik 2010 är en förebild som validerings- och
certifieringssystem långt utanför branschens gränser. Under de senaste
årens tuffa konjunkturläge har arbetsförmedlingar över hela Sverige fått
lära sig hur man kan använda CNC Teknik2010 som bas för att matcha
arbetslösa personer med företagens efterfrågan på kompetens. Genom att
validera individer har man snabbt och lätt kunnat få fram åtgärdsplaner
som har känts realistiska och konkreta.
Ju fler branscher som kan tydliggöra sina yrkesroller och vilka kompetenskrav som hänger samman med dessa, desto bättre matchning kan
Arbetsförmedlingen göra. Fungerar processen skapas värde för alla inblandade.
De utbildningsanordnare som har kommit i kontakt med systemet
har upptäckt hur mycket enklare och effektivare det blir att utveckla
relevanta och passande kurser och utbildningar när man har ett valideringssystem med fastlagda kompetenskrav att utgå ifrån. Det går att
kommunicera med bransch, företag och individer på samma språk och
utbildningsinsatserna blir kostnadseffektiva eftersom man vet precis vad
man ska sikta in sig på för moment.
Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens. En industri som
ska vinna marknaden med kunskapsintensiva produkter och processer
måste ha system för att hantera sin kompetensförsörjning. Ett kunskapsintensivt samhälle måste ha system för att effektivt kunna kartlägga en22
skilda individers kompetens kopplat till företagens efterfrågan av yrkeskompetens för att snabbt få igång människor i arbete. För det behövs fler
branschspecifika validerings- och certifieringssystem!
23
Från start till nu
När utvecklingsprocessen startade hade internationaliseringen i nä-
ringsliv och samhälle tagit fart på allvar. På många platser i Sverige såg
man hur många familjeföretag såldes till investmentbolag, andra köptes
upp av internationella ägare och allt fler svenska företag flyttade helt eller
delvis ut produktion till länder med lägre produktionskostnader. Teknikutvecklingen gick allt snabbare och behovet av en alltmer välutbildad
arbetskraft blev allt tydligare.
Kompetensbegreppet kom upp på agendan och allt fler företagsledare
slog fast att medarbetaren är företagets viktigaste resurs. Samtidigt kunde man konstatera att de traditionella formerna för utbildning inte riktigt räckte till. Arbetsplatsförlagt lärande och nya metoder att integrera
lärandet i arbetet utvecklades. I takt med ett ökat lärande i arbetslivet
ökade också behovet av att kunna beskriva den ”tysta kunskapen” som
utgjorde basen för många industriarbetares yrkeskunnande.
Behoven, motiven och intresset för ett valideringssystem fanns men de
system som fanns var inte användarvänliga eller tillräckligt resurssnåla
för att kunna användas inom industrin. Där efterfrågades ett system där
valideringen inte tog för lång tid, kunde leverera information om utbildningsbehov och som också kunde ge ett kvitto på vad medarbetaren kan
– ett certifikat.
Initiativet till att ta fram ett validerings och certifieringssystem togs
1998 av det regionala kompetensrådet i Gävleborg. Projektet resulterade
i en rapport som beskrev kunskapsmål för i första hand CNC-tekniker
som ständigt varit ett bristyrke som innebar stora svårigheter för företagen att hitta medarbetare med rätt kompetens och för utbildningssystemet att kunna använda sina resurser på ett individualiserat sätt byggt på
individens befintliga reella kompetens.
Visionen av att skapa en processinriktad verksamhet med individen
som fokus var den gemensamma målbilden.
24
Det var i detta sammanhang som processen med att utveckla det som
idag är CNC Teknik2010 började. För att beskriva allt engagemang, allas bidrag och alla moment i denna process hade det behövts en särskild
avhandling. I det här sammanhanget, för att förstå och kunna använda
metodboken, är historieskrivningen begränsad till en övergripande bild
av avgörande händelser.
2001
Kunskapshusen
tar över utvecklingsarbetet
2003
2005
2007
SKTC tar över
CNC Teknik2003
Grön nivå
CNC Teknik2007
Blå nivå
2010
CNC Teknik2010
Svart nivå
1400 certifieringar
60 testcenter
Metodhandledning
Fler branscher
2001–2004 Kunskapshusen AB
IF Metall, Lernia, Skandia och ABB, var och en på sitt håll, var engagerade i utmaningen att utveckla en fungerande struktur för kompetensutveckling av yrkesverksamma. Det pågick parallella processer i respektive
organisation och genom olika personkontakter insåg man att man hade
mycket att vinna på ett samarbete. Det som i ett tidigt skede kom att
framstå som ett mycket starkt gemensamt intresse, var behovet av ett effektivt validerings- och certifieringssystem.
På initiativ av en kärntrupp eldsjälar etablerades 2001 ett gemensamt
25
bolag, Kunskapshusen AB, med ambitionen att utveckla validerings- och
certifieringssystem för olika yrkesroller i olika branscher. Man startade
med att förvärva projektresultatet från det regionala kompetensrådet i
Gävleborgs projekt kring validering och certifiering av yrkesroller.
Intressenterna i Kunskapshusen AB lanserade efter en lång utvecklingsprocess den första versionen av yrkescertifieringen 2003. Den döptes
till CNC Teknik2003 och bestod av certifiering av yrkeskunnande på grön
nivå.
2005 Ny huvudman för systemet
Spridnings- och förankringsarbetet mot övriga företag och intressenter som inte var involverade i framtagningsarbetet gick trögt. Validering var en ny företeelse för företagen och generellt ansåg man att kompetensförsörjningsfrågan var samhällets uppgift att lösa.
Med dessa erfarenheter insåg Kunskapshusen efterhand att systemet
behövde knytas närmare branschen med en ny huvudman för att lyckas
med etableringen.
Som branschföreträdare såg man att SKTC hade förutsättningar att
legitimera, sprida, förvalta och så småningom vidareutveckla systemet.
Efter att ha säkerställt att alla förutsättningar fanns på plats för att driva systemet vidare avvecklade de fyra delägarna Kunskapshusen AB år
2005.
I och med att SKTC blir huvudman för CNC Teknik2003 knyts certifieringen hårdare till branschen, vilket visade sig underlätta förankringsarbetet i såväl företag som gentemot offentliga verksamheter. I samband
med att man tar över ansvaret för systemet blir det också aktuellt att etablera en mer permanent organisation för driften och vidareutvecklingen
av systemet.
Organisationen och arbetssättet för framtagningsarbetet av grön nivå
var väl beprövade och kvalitetssäkrade med intrimmade gransknings26
SKTC
Referensföretag
CNC Teknik2010
Kvalitetssäkring
Ämnesexperter
Industriella
Testcenter
Testcenter
Uppdragsutbildningar
Testcenter Skolor
funktioner. Det visade sig att det fungerade bra att använda organisationen för såväl drift, revision som vidareutveckling av nya nivåer.
2006–2010 Drift, revision och vidareutveckling
I samband med att SKTC övertar huvudmannaskapet för systemet an-
söker man om och beviljas projektmedel från KK-stiftelsen för att färdigställa hela systemet som det var tänkt från första början. Vid övertagandet var den första nivån för CNC-operatörer (grön) klar och i drift.
Den andra nivån för yrkesgruppen beredare (blå) var halvfärdig och den
27
tredje nivån för produktionstekniker (svart) var ännu inte påbörjad.
Den första revisionen av systemet genomförs år 2007 och i samband
med att det nyreviderade systemet släpps är även blå nivå klar för lansering. I och med revisionen uppgraderas systemet till CNC Teknik2007
och är nu klart för validering och certifiering på två nivåer, grön och blå.
Våren 2010 genomförs revision nummer två , svart nivå är färdigutvecklad och systemet lanseras i sin tredje version CNC Teknik2010. Nu
är målet nått. Arbetet som påbörjades för tio år sedan med visionen att
bygga ett system för validering och certifiering som täcker företagens behov av skärteknisk kompetens är slutfört.
Förutom de tre nivåerna som säkerställer CNC-operatörens, beredarens och produktionsteknikerns skärtekniska kompetens har systemet
utvecklats och omfattar även en allmän verkstadsteknisk validering, validering av arbetssökandes kompetens och validering av utländsk yrkeskompetens.
28
Utvecklingsorganisation
– samverkansmodell
Arbetet med att ta fram ett system kräver en utvecklingsorganisation
för samverkan mellan de olika intressenterna. Samverkan bygger på ett
starkt nyttoperspektiv och funktioner och roller definieras i samverkansmodellen.
Systemägare
Systemägaren har det långsiktiga utvecklingsansvaret och ansvaret att rekrytera och ackreditera testcentra och testledare. Systemägarens roll ska
vara tydlig gentemot andra intressenter genom att vara fristående utan
egenintressen och därmed ha branschens förtroende.
Systemägaren har ett övergripande ansvar för marknadsföring av systemet gentemot branschen och dess organisationer, offentliga verksamheter samt fackliga företrädare.
Ägare utser även projektledare.
Projektledare
• måste ha hög legitimitet, goda kunskaper om branschen och egen
erfarenhet av yrkesarbete
• ansvarar för att driva projektet enligt projektplan och rapporterar till
styrgruppen
29
Samverkansmodellen
Ledamöter
Styrgrupp
Testcenter
Kravställare
Referensföretag
Testledare
Testpilot
Systemägare
Projektledare
Resultat
Språkvetare
Kvalitetssäkring
Ped. expertis
Kunskapskrav o frågor
Granskningsråd
Sakkunniga
Ämnesexperter
• Ett fungerande
valideringsoch certifierings
system
• Systemägarskap/
struktur för
fortsatt drift och
utveckling
Funktion
Roll
Ansvar – Leverans
Systemägare
Utvecklingsansvarig
Säkerställda resurser för utvecklingsarbetet
Projektledning
Driva projekt enligt plan
Styrgrupp
Strategiska intressenter – förankring
Uppföljning – styrning
Referensföretag
Ledamöter
Delta i granskningsråd
Testpiloter
Operatörer som medverkar i tester av system
Kravställare
Lämnar synpunkter om systemet
Sakkunniga
Ämnesexpert för specifikt område
Skapar kunskapskrav och frågor
Kvalitetssäkring
Granskningsråd
Remissinstans för systemets sakinnehåll
Pedagogik- och metodikexpert
Mätsäkert system
Språkvetare
Frågornas språkliga otvetydighet
Kompetens att utföra validering
och certifiering
Testcenter
30
Testledare
Styrgrupp
Det finns en styrgrupp med övergripande ansvar för hela satsningen.
Gruppen bemannas med representerar från huvudintressenterna i projektet. Styrgruppen har det traditionella uppföljningsansvaret för att säkerställa projektets resultat i förhållande till projektplan. Man bestämmer över ekonomi och beslutar om Go eller Stop i varje milstolpe av
projektet.
Förutom det uttalade styr- och ledningsansvaret har man även en mer
operativ roll i projektet. Styrgruppen har förslagsrätt vad det gäller ITverktyg, innehåll och utformning av de teoretiska och praktiska proven
och man ger riktlinjer för vilka krav/kunskapsmål som certifieringen ska
omfatta och man rekryterar personer som tillför kunskap inom området
för bedömning.
Som ambassadörer för hela satsningen har man en viktig funktion att
fylla vad gäller att knyta resurser till projektet, framförallt företag och
verksamheter från berörd bransch.
Referensföretag
Den mest centrala rollen har referensföretagen, vilka fungerar som kravställare och beslutsfattare i projektet. Referensföretagen representerar
hela branschens vidd, från stora företag till mindre leverantörer och såväl
chefer som operatörer som testar systemet deltar i arbetet. Kriterier för
företagen som deltar är att de har erkänt hög kompetens inom området
och att de har intresse för att så småningom aktivt använda systemet.
Referensföretagen bidrar med ledamöter till granskningsråd, operatörer till pilottest och lämnar synpunkter som kravställare på systemet.
Kravställare
• bidrar med yrkeskunskap och erfarenhet för att definiera kompetens31
områden och kunskapskrav för certifiering
• lämnar synpunkter på systemet
• medverkar i beslutsprocessen för att avgöra när rätt kvalitet är
uppnådd
Ledamöter till granskningsråd
• besitter erkänt hög kompetens inom området
• granskar allt material som läggs in i systemet
Testpilot
• operatör som medverkar i pilottest av systemet
• genomgår och provar tester under utvecklingsfasen
• utvärderar och ger feedback till referensgrupp efter pilotkörning
• genomgår det färdiga skarpa provet, som omfattar såväl teoretiskt
som praktiskt prov
Sakkunniga
De som utses till ämnesexperter arbetar direkt i den dagliga verksamheten och har dagsaktuell praktisk erfarenhet av yrkesområdet. Det är
dessa som står för sakkunskapen inom ett eller flera kunskapsområden.
Ämnesexpert
• bidrar med sin yrkeskunskap och erfarenhet för att definiera de olika
yrkesrollernas kompetens, ämnesområden samt vilka kunskapsmål
och krav som ska gälla för validering och certifiering av respektive
yrkesroll
• ger förslag till såväl innehåll som krav inom de teoretiska och praktiska testerna
• konstruerar samtliga frågor
32
Kvalitetssäkring
Pedagogisk kompetens utbildar sakkunniga i hur man skapar kunskapsmål, färdighetsmål och frågor. Referensföretagen medverkar i beslutsprocessen för att avgöra när rätt kvalitet är uppnådd.
Granskningsråd
• är ansvarigt för systemets sakinnehåll
• är remissinstans för kunskapskrav och frågor som ämnesexperterna
levererar till systemet
• säkerställer att teoridelarna riktas mot yrkeskunnandet
• ger styrgruppen rekommendation om Go eller Stop i varje milstolpe
av projektet
Pedagogisk kompetens/språkvetare
• utbildar ämnesansvariga i hur man skapar kunskapsmål, färdighetsmål och frågor
• säkerställer frågornas språkliga korrekthet och otvetydighet
Testcenter
Det är testcentren som genomför proven som leder till ett certifikat eller
en personlig utvecklingsplan. De är också ansvariga för kommunikationen med sina kunder avseende marknadsföring av validering och certifiering av CNC-tekniker och operatörer. Till testcentren knyts testledare
vars funktion definieras med krav på kompetens och utbildning efter de
arbetsuppgifter som ingår i rollen.
Testledare
• genomför teoretiskt och praktiskt prov
33
IT-verktyg
Det finns många fördelar med att utveckla ett databaserat validerings-
system med webben som gränssnitt. Med en sådan lösning blir det enklare att sprida och tillgängligheten ökar samtidigt som det är kostnadseffektivt att arbeta med i både genomförande och förvaltning. Systemets
kvalitet och mätsäkerhet blir hög genom att provet är automatiserat med
samma genomförande oavsett var det utförs och vem som är testledare.
Det handlar inte om att egenutveckla ett nytt IT-system utan ett samarbete med företag som kan leverera önskvärd lösning ur befintligt system.
Kravspecifikationen för IT-verktyget växer fram undan för undan un-
der projektets gång och mycket av tankearbetet görs under utformning
av kriterierna för genomförande och bedömning av valideringen. Kraven
på systemet gäller främst funktionalitet med hänsyn till teoretiskt och
praktiskt prov samt förmågan att leverera personliga utbildningsplaner
utifrån provresultat.
En annan viktig komponent i ett IT-verktyg är funktionen för statistisk analys av frågor och svar. Med en korrelationsmatris integrerad i
verktyget är det möjligt att kartlägga och analysera testernas uppbyggnad och kontroll av frågornas relevans och riktighet.
Några punkter att beakta i en kravspecifikation är följande:
• Webbaserat system . Distribution av prov och material sker
online och automatiskt. Det gör att man enkelt kan revidera
systemet och alla har tillgång till alla ändringar. En annan fördel
är att man kommer åt verktyget oavsett var och vid vilket dator
man sitter.
• Revisionshantering . Då många frågor hanteras är det viktigt
34
med fullständig revisionshantering av frågor, tester och valideringar. Man ska alltid kunna gå tillbaka till en äldre revision för
att kunna se hur en viss fråga såg ut när en viss person svarade på
den.
• Certifikatshantering . Funktion för att hantera, distribuera och
verifiera certifikat.
• Granskningsfunktion. Med mängden av frågor krävs stöd i
systemet för ett remissförfarande för granskning, kommentarer
och ändring av innehåll.
• Översättning . Allt innehåll i systemet ska kunna översättas till
andra språk, vilket kräver verktyg i systemet för att hantera översättningsprocessen.
• Statistikfunktion. För att möjliggöra analys rörande frågor,
kunskapsmål och tester.
35
Utvecklingsarbetet
Arbetet med att ta fram ett validerings- och certifieringssystem inne-
håller många olika delmoment, men i grova drag kan man dela upp arbetet i ”Vad” och ”Hur”.
Det är framför allt valideringen av en persons kunskaper och färdigheter som är det centrala i systemet. Med en strukturerad bedömning och
dokumentation av vad man kan i teori och praktik blir det enklare att
vidareutvecklas i en önskad riktning. Det gäller oavsett om man når upp
till de krav som ställs för certifiering eller inte. Certifikatet är ett bevis på
att man har den kompetens som krävs för olika yrkesroller och fyller en
annan funktion än valideringsresultatet.
Vad kan valideras och certifieras?
Validering och certifiering av ett yrkeskunnande väcker frågor som
rör kunskap och lärande.
Vissa medarbetare har genomgått grundskola och byggt på den med
en yrkesgymnasial utbildning. Andra kanske inte alls har någon eftergymnasial utbildning utan har lärt sig ”genom att arbeta”. En annan
grupp som kan behöva validera sina kunskaper är invandrare. Det som
kännetecknar den praktiska kunskapen är att den är personlig och att
den visas i handling snarare än formuleras i ord. Den innefattar beslut,
problemlösning, avvägningar och nytänkande. Den praktiska kunskapen
äger rum i nära samspel med andra, man diskuterar och löser problem
ihop.
Den tysta kunskapen är svår att sätta ord på och går inte att särskilja
från situation och person. Beslutsfattande och handling ställer krav på ett
tränat omdöme och ansvar (etik) och i yrkesstoltheten ligger en strävan
i att göra något snyggt – med en finish och känsla (estetik). På det viset
36
är den tysta kunskapen starkt kopplad till yrkesidentitet, självkänsla och
yrkesstolthet.
Hur kan man översätta ett ofta informellt kunnande som är komplext
och rörligt i sin karaktär – till en mer formellt beskriven kunskap? Referensföretagen och de ämnesansvariga blir under arbetets gång väl medvetna om svårigheten i att språkligt uttrycka och översätta ett praktiskt
yrkeskunnande till valideringsbara kompetensområden.
Ett yrkeskunnande likt en CNC-teknikers förutsätter vissa teoretiska
baskunskaper, till exempel svenska, ritningsläsning och matematik. Men
den teoretiska kunskapen är inbäddad i det praktiska arbetet på ett sätt
som gör det nästan omöjligt att skilja praktik och teori åt. Hur ska man
då kombinera de praktiska och teoretiska momenten i ett valideringsoch certifieringssystem för att skapa ett så användarvänligt, verklighetstroget och effektivt testinstrument som möjligt?
Det är viktigt att vara medveten om att ett validerings- och certifieringssystem som ska vara möjligt att använda har sina begränsningar vad
det gäller omfattning, fördjupning och tid för genomförande. Delar av
det praktiska yrkeskunnandet är mycket svåra att fånga i ett system och
det gäller att vara klar över vilken typ av kunskap som kan särskiljas från
person och situation och därmed kan mätas, utvärderas och certifieras.
Är man klar över detta och förstår begränsningarna i ett valideringsoch certifieringssystem, det vill säga vilken typ av kunskap som systemet
inte mäter och utvärderar, riskerar man inte att utarma och ”tappa bort”
viktiga inslag av ett yrkeskunnande och därmed dränera en yrkesidentitet.
I framtagningsarbetet av systemet var man väl medveten om svårigheterna. Genom att anlita metodikexperter med lång erfarenhet av att
utforma prov och statistiskt vederhäftiga testmodeller, kan projektledningen säkerställa att systemet mäter och utvärderar det som man verkligen vill mäta på ett tillförlitligt sätt.
37
Vad ska valideras och certifieras?
Det första som görs i framtagningsfasen är att projektledningen tillsammans med referensföretagen definierar yrkesroller som ska valideras;
CNC-operatören (grön nivå), beredaren (blå nivå) och produktionsteknikern (svart nivå).
Därefter arbetar man dels fram vilka olika ämnesområden som man
ska ha kunskaper i och dels vilka arbetsmoment man ska uppvisa färdigheter inom för att kunna genomföra de arbetsuppgifter som kännetecknar respektive yrkesroll. Till exempel för operatören: underhåll,
styrsystem, ritningsläsning, matematik, mätteknik, toleranser, skärande
bearbetning, IT, miljö, kvalitet, CNC-maskiner, svenska, materiallära,
produktionsteknik/ekonomi.
Nästa steg är att de ämnesansvariga sätter krav på vilka kunskaper
man ska ha inom varje ämnesområde och vilka färdigheter man ska uppvisa i de praktiska arbetsmomenten. Till exempel inom ämnesområdet
Ritningsläsning: kunna läsa och förstå tekniska ritningar enligt europeisk
ISO-standard, förståelse för användningsområden för olika linjetyper.
För att få fram en viktning av de olika ämnesområdenas relevans för
yrkesrollen poängsätter referensföretagen områdena. De med högst poäng prioriteras med fler frågor och kravet på antalet rätta svar för att bli
godkänd för certifikat ökar.
Kraven på vilken nivå på kunskap och färdighet som branschen ska
sätta för respektive yrkesroll definieras genom svårighetsgraden på de
frågor (teoridel) och checklistor (praktiska arbetsmoment) som arbetas
fram för själva certifieringsproven.
Kraven på kunskaps- och färdighetsnivå för att bli certifierad beslutas genom att avgöra hur många rätta svar i teoritestet och godkända
checkpunkter i det praktiska provet man ska uppnå. Detta bestäms av
referensföretagens viktning samt slutgiltig korrelation från analysresultat
av pilottester.
Arbetet med att ta fram vad som ska valideras och certifieras är ett
38
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Materiallära
Produktionsteknik/ekonomi
IT
Kravprofil för
respektive
ämnesområde för
certifiering
på grön nivå.
Miljö
Underhåll
Kvalitet
Mätteknik
Svenska
Toleranser
CNC-maskiner
ISO-programmering
Matematik
Ritningsläsning
Skärteknik
Frågor på provet
Rätt för godkänt
39
arbete som förutsätter en närhet och dialog med såväl företag som yrkesverksamma. Branschorganisationen spelar också en avgörande roll som
”objektiv talesman” för en hel bransch och yrkeskår. På så sätt blir man
den aktör som kvalitetssäkrar och legitimerar systemet.
En pådrivande och aktiv branschorganisation är också värdefull som
aktiv part för omvärldsbevakning och påverkan gentemot omgivande intressenter.
Hur ska valideringen
och certifieringen gå till?
Ett sätt att förtydliga yrkesrollerna och kommunicera hur de
hänger ihop rent nivåmässigt är att använda sig av indelningen i grön,
blå och svart nivå. Redan från början fanns tanken att en högre nivå
förutsätter att man behärskar den lägre nivån. Vidare bygger indelningen
på att man precis som i kampsporter med samma indelning vet och respekterar vad varje nivå står för. Operatörer på grön nivå vet således vad
som krävs av dem för att kunna nå nästa nivå och beredare på blå nivå
vet i detalj vad de kan förvänta sig att operatörer på grön nivå klarar av.
Valideringen är uppbyggd kring teoretiska och praktiska tester. Den
gröna nivån omfattar 14 ämnesområden i teoridelen och ett praktiskt
moment. Blå nivå utformas på samma sätt som grön, med en teoretisk
och en praktisk del. Teoridelen omfattar 11 ämnesområden, varav sju
områden med fördjupade kunskaper från grön nivå och fyra nya områden. Certifiering på svart nivå genomförs som en utbildning i samarbete
med Chalmers Tekniska Högskola och ger förutom det svarta certifikatet
även tio högskolepoäng. Med dessa tre nivåer säkerställs den skärtekniska kompetensen, från arbetet vid maskin till beredningstekniska uppgifter och slutligen kunskaper för produktionsutveckling.
Metodikexperter utformar viktningsförfarandet av teoridelarnas
40
olika områden inbördes och referensföretagen är de som genomför viktningen genom att poängsätta ämnesområdena. Prioriteringsgraden avgör
hur många frågor som krävs för att validera området och hur högt kraven ska ställas på godkännandenivå inom varje område. Ju högre viktat
ett ämnesområde är desto högre måluppfyllelse krävs för godkännande.
En struktur med både observationer och faktauppgifter skapas för resultatbedömning av det praktiska provet.
Systemet bygger på en slumpvis generering av frågor vilket kräver en
stor volym av frågor. Det är de ämnesansvariga som levererar frågor till
projektledning och som ett led i kvalitetsarbetet med systemet utbildas de
i hur man utformar och skriver frågor som ger rättvisande utslag.
I granskningsarbetet remitteras frågorna till granskningsrådet som
bedömer frågornas relevans och svårighetsgrad. Vid invändningar från
granskningsrådet återremitteras frågorna till ämnesansvariga. På detta
vis processas frågorna fram och tillbaka tills de uppfyller kraven för respektive ämnesområde och nivå.
När granskningsrådet är enigt om en fråga är den tekniskt godkänd
att läggas in i systemet. Språkgranskningen är sista steget i granskningsprocessen och när frågorna granskats av språkvetare för att säkerställa
dess språkliga korrekthet och otvetydighet läggs de slutligen in i systemet.
En statistisk analys på vetenskaplig grund görs av provresultaten för
att kvalitetssäkra valideringsprocessens utformning. Detta sker med den
statistikfunktion, korrelationsmatris för frågeunderlaget som utvecklades
och byggdes in i IT-verktyget. Förslag på krav för respektive ämnesområde remitteras till referensföretagen som får bedöma om de är relevanta
och rätt beskrivna samt även vikta områdena inbördes.
41
42
Mätteknik/toleranser
Matematik
Mätteknik
Matematik
Toleranser
Underhåll
CNC-maskiner
IT
Miljö
Systemet säkerställer den skärtekniska kompetensen på tre nivåer.
Nivåindelningen bygger på fördjupade kunskaper samt att nya
ämnesområden tillkommer vilket
ökar kravbilden för varje ny nivå.
För att bli certifierad på blå nivå
måste man först vara grön osv.
Svenska
Certifiering
i tre nivåer
– grön,
blå och
svart
Modellering
Teknisk engelska
Tyda ritningsunderlag
Teknisk engelska
Nya bearbetningsmetoder
Produktionsanalys
Maskiner
Skärteknisk analys
Produktionsekonomi
Material/verktyg
Produktkvalitet
Maskinteknik
Skärteknik
Ekonomi/MPS
Produktionsteknik
Skärteknik
Materiallära
Materiallära
Kvalitet
Ritningsläsning
Ritningsläsning
Kvalitet
ISO-programmering
Styrsystem
Svart certifikat
Säkerställer kompetens
för skärteknisk
produktionsutveckling
Blått certifikat
Säkerställer
beredningsteknisk
kompetens
Grönt certifikat
Säkerställer
yrkeskompetens
vid maskin
43
Snabbt, säkert och
nationellt gångbart
Företagen har gett klara riktlinjer som beställare av systemet. De har
bestämt att systemet ska omfatta både teoretiska och praktiska kunskaper och för att hålla nere kostnaden villkorar man genomförandet till en
arbetsdag per person. Man är också mån om att skapa ett certifikat som
är nationellt gångbart och ett system som är nationellt tillgängligt och
garanterar ett mätsäkert resultat oavsett var i landet det ska genomföras.
Utifrån dessa riktlinjer levererar projektet ett system som omfattar en
fastställd valideringsprocess med en teoridel med en maxtid för genomförande på tre timmar och ett praktiskt prov som ska utföras vid maskin
med maxtid på fyra timmar. Provet utformas så att det kan genomföras
på företagen under ledning av godkända testledare.
Kravet på mätsäkerhet uppfylls genom en webbaserad validering.
Med denna lösning standardiseras och automatiseras valideringen vilket
betyder att den genomförs likadant från gång till gång oavsett var den
genomförs och resultatbedömningen blir likvärdig. En ytterligare förutsättning för hög mätsäkerhet är den slumpvisa framtagningen av frågor
till varje valideringstillfälle.
Genom att välja en webbaserad lösning och organisation med fristående testcenter som genomför validering möts kravet på nationell närvaro.
Testkörning – over and out
Som sista moment i utvecklingsarbetet prövas systemet i två pilottester. Deltagare är operatörer från referensföretagen och som testledare
fungerar motsvarande kompetenser från referensföretagen som genomgått utbildning för testledarrollen. Uppgiften för testpiloterna är att uti44
från sina roller som validanter och testledare ge synpunkter på provet
genom att utvärdera:
• svårighetsgrad
• tidsåtgång
• enskilda frågor
• enskilda praktiska prov
Testpiloterna har en enkät att utgå från i sitt utvärderingsarbete för att
dokumentera synpunkterna i standardiserad form. Framtagning av utvärdering och dokumentation ansvarar projektledningen för.
För att säkerställa att pilottesterna ger utvärderingsbar information
krävs:
• tillräckligt med deltagare för att få ett statistiskt utfall
• tillräcklig mängd med frågor för att kunna slumpa fram dem ur en
databas
• utbildade testledare som leder pilottesten
• dokumentation av deltagarnas synpunkter i standardiserad form
• rätt utrustning för att genomföra de praktiska proven
Vid revidering av systemet analyseras pilottesten med statistiska metoder. Projektledningen sammanställer uppgifterna för analys av materialet i en rapport till styrgruppen och referensföretagen. Arbetsmöten
hålls med styrgrupp och referensföretag som gemensamt går igenom rapporten med förslag om hur teorifrågor och praktiskt prov eventuellt ska
förändras. Styrgruppen är beslutsinstans och tar beslut om föreslagna
förändringar i revisionsfasen. Systemet revideras efter styrgruppens rekommendationer.
Efter genomförd revidering genomförs en ny pilottest enligt samma
upplägg som tidigare. När pilot nummer två är utvärderad och systemet
reviderats en andra gång är det klart för lansering vilket innebär validering och certifiering i skarpt läge. Systemet kan nu lanseras!
45
”Certifieringen visar vad vi
ITT Water & Wastewater i Lindås utanför
Emmaboda tillverkar dränkbara pumpar.
För att kartlägga kompetensnivån och fylla
kunskapsluckorna certifierar industriföretaget sedan tre år tillbaka CNC tekniker
och operatörer som arbetar med skärande
bearbetning.
På verkstadsgolvet finns en uppsjö av yr-
keskunskaper. En del anställda har gått den
långa vägen och har få eller inga dokument
på sina kunskaper och erfarenheter – det
sitter i ”huvudet och händerna”. Andra
kommer från gymnasieskolan och har betyg
av varierande slag.
– Certifieringssystemet gör att vi snabbt
kan hitta brister på olika områden. Det här
leder också till att vi kan kvalitetssäkra pro-
– Certifieringen stärker självförtroendet och visar vad vi kan, tycker Bisera Zumberovic, till vänster, och Lotta Fransson, till höger.
46
kan”
duktionen och att de anställda skaffar sig
bredare kunskaper, säger Torbjörn Antonsson, utbildare på ITT.
Han berättar att certifieringsarbetet bedrivs i mindre grupper med en teoridel och
ett praktiskt prov – fördelat på två dagar.
– Vi kör på egna maskiner i våra utbildningslokaler. Eftersom grupperna är små
går det att få loss personal utan produktionsstörningar.
Certifieringen anpassas för varje deltagare och den teoretiska delen sker på webben.
Alla tester och resultat är konfidentiella.
– Certifieringen anpassas för varje deltagare. Många på verkstadsgolvet har skiftande bakgrunder. En del har läs- och skrivsvårigheter, andra problem med svenska
språket, vissa är ovana vid en utbildningssituation men nästan alla ställer upp, undantaget de som snart ska gå i pension, berättar
Torbjörn Antonsson.
Hitintills har cirka 150 av de 200 anställda som arbetar med CNC-fräsning och
svarvning certifierats. Av dessa har ungefär
40 procent fått kompletteringsutbildning
för att klara de 14 ämnesmodulerna.
– Det brister framför allt på områden
som ritningsläsning och kvalitetsfrågor,
konstaterar Torbjörn Antonsson som också
betonar att all utbildning är frivillig.
Artikel från KK-stiftelsens tidning KK-bladet.
– Med certifieringssystemet vet vi nu vilka
grundkunskaper våra anställda ska ha och var
vi behöver öka våra utbildningsinsatser, säger
Torbjörn Antonsson.
Finessen med validerings- och certifieringsprogrammet är att det är skräddarsytt
för branschen. En grupp referensföretag,
stora och små inom verkstadsindustrin, deltog med att utforma innehållet i ett första
pilotprojekt. Då, i slutet av 2003, medverkade ITT Water & Wastewater.
– Vi ändrade, lade till och strök en del
frågor. Och texterna översattes till vårt
verkstadsspråk, minns Torbjörn Antonsson.
Maskinoperatör Lotta Fransson klarade
certifieringen galant. Hon har gått igenom
ett kvinnligt teknikprogram i företagets regi
och fick anställning direkt efteråt.
– Systemet med teori och praktiska prov
passade mig bra. Det här stärker självförtroendet och jag räds inte för att be om mer
utbildning om det krävs i framtiden.
Text och foto: Michael Johnsson
47
Finansieringsmodell
Finansieringsfrågan består av två delar. Dels ska framtagningsarbe-
tet, vilket är en nyckelfråga, finansieras och dels ska systemets drift och
vidareutveckling säkras genom en hållbar affärsmodell. Detta kräver två
olika finansiella lösningar där det initialt görs en stor finansiell insats av
engångskaraktär. Drift, underhåll och vidareutveckling av systemet finansieras sedan löpande av systemägaren.
Förutom egen finansiering bör möjligheten till extern finansiering undersökas.
Regeringen har gett Yh-myndigheten i uppdrag att samordna och
stödja en nationell struktur för validering. Detta uppdrag innebär bland
annat ansvar för vidareutveckling av befintliga valideringsmodeller. Ett
framtagningsarbete bör därför göras i samråd med myndigheten som har
kännedom om de stöd som finns.
För att minska kostnaderna i utvecklingsarbetet deltar referensföretag
och ämnesexperter med resurser utan krav på ersättning. Det ligger i deras eget strategiska intresse att vara delaktig i arbetet.
Den stora utmaningen i projektet är att ta fram en hållbar modell för
systemägande och utförarorganisation och att skapa en affärsmodell som
är attraktiv för alla parter och som ger systemet ekonomisk stadga. Modellen får inte minska förtroendet och förankringen samtidigt som det är
viktigt att snabbt få spridning av systemet bland företag runtom i landet.
Modellen bygger på att det finns tillräckligt stora yrkesgrupper för att
en kritisk massa av valideringstillfällen ska finnas (så att det kan vara en
god affär att validera/utbilda). Annars måste branschorganisationen finna
sätt att finansiera förvaltning och vidareutveckling av systemet samt delvis subventionera genomförandet av validering/certifiering i branschens
företag. Att avsätta medel till en sådan subvention blir ett strategiskt beslut för branschorganisationen.
48
Affärsmodell
Systemägare: Rollen som huvudman måste vara tydlig gentemot övriga
intressenter som fristående neutral part för förankring och legitimering
av systemet. Intäkterna genereras genom avgifter för ackreditering till
systemet, utbildning av testledare samt proven som genomförs.
Testcenter: Har rollen som utförare och äger affären mot slutkund.
Ökar spridningstakten eftersom testcentren har ett eget intresse i att
öka antalet valideringar. De har inget ägarintresse i systemet vilket ökar
trovärdigheten och legitimiteten eftersom man undviker risken att kvaliteten/kriterierna i systemet anpassas till en nivå som underlättar försäljning av validering/utbildning. Testcentren kan på affärsmässiga grunder
och i konkurrens med varandra prissätta och offerera validering, utbildning och certifiering till sina kunder. De betalar i sin tur systemägaren för
certifieringar som de utför. Vid varje prov som görs nyttjas IT-verktyget
och systemägaren ersätter i sin tur IT-leverantören för varje certifiering.
49
Kritiska framgångsfaktorer
Med tillbakablick över utveckling och vidareutveckling av systemet så
som det fungerar idag har vi samlat ett antal kritiska framgångsfaktorer
i alfabetisk ordning:
Ackreditering
Varje nytt testcenter ackrediteras till systemet med
krav på testledare, maskin- och verktygsutrustning,
IT-verktyg samt lokaler och arbetsmiljö. Vidare ska
testcentret följa riktlinjerna enligt den testpolicy som
är framtagen.
Affärsdrivet
Avgörande! Måste finnas med från start. Affären
behöver inte handla om ekonomisk vinst. Värde för
branschen att investera i ett system kan till exempel
vara status och attraktivitet.
Automatisering
Ett automatiserat och standardiserat prov för att få
lika genomförande från gång till gång oavsett var
provet görs.
Avtal
Upprättande av avtal mellan parterna.
Branschen
Branschförankring legitimerar systemet.
Bältesnivåer
Hög igenkänningsfaktor. Bra symbolik. Underlättar
marknadsföring och positionering.
Certifikatet
Motivationsskapande för individen. Användbart för
företaget. Möjlighet för formella utbildningssystemet
att bygga vidare på.
Kompetens
Både teoretiskt kunnande och praktisk förmåga testas.
Legitimitet
Legitimitet och acceptans från företagen och kollektivsidan samt offentlig verksamhet.
50
från A till W
Maktbalans
Fördelningen av maktbalansen mellan företagen och
ämnesexperterna i framtagningen av systemet är en
kritisk framgångsfaktor. I arbetet med att definiera
innehållet är det ämnesexperterna som har förslagsrätt och företagen sitter på beslutsrätten av det
slutgiltiga innehållet. Detta arbetssätt är hanterbart
då diskussionerna aldrig tar slut om var och en har
samma rätt att besluta.
Resultatorienterat
Mot certifikat!!!
Resurssnålt
3 + 4 timmar och rimliga kostnader per person och
certifikat.
Revision
Systemet ska revideras kontinuerligt.
Samverkan
Samverkansmodellen med klar roll- och ansvarsfördelning säkerställer förankring och engagemang.
Tydliggör balans i utvecklingsarbetet.
Systemägare
Ska vara fristående. Skapar legitimitet. Stärker handlingskraft för att justera systemet.
Säkerhet
Mätsäkerhet och ett etiskt grundat certifieringssystem.
Testkörning
Testpiloter i två omgångar.
Testledare
Säkerställer rätt kompetens för de arbetsuppgifter
som ingår i testledarrollen.
Validering
Företaget får exakt information på individnivå om
vilka utbildningsinsatser som behövs för att säkerställa en viss kompetensnivå.
Webbaserat
Nationellt tillgängligt testförfarande. Certifikatet kan
verifieras via nätet, en enkel kontroll för arbetsgivaren.
51
Framtiden
Yrkescertifieringen har varit i drift i sex år och vuxit successivt
50
0*
*
i takt med det spridningsarbete SKTC bedrivit. Den allt snabbare teknikutvecklingen medför ökade kompetenskrav och den allt tuffare omstruktureringen ökar behoven av omställning av personal. Validering och
certifiering har visat sig vara viktiga hjälpmedel för att effektivt kunna
hantera såväl kompetensutveckling som omställning.
36
7
Antalet testcenter blir fler och fler och
volymerna av valideringar och certifieringar
ökar kraftigt.
36
92
11
1
13
9
7
14
15
2
21
0*
Antalet genomförda certifieringar:
2003
52
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
* T o m 31/5 2010
** Uppskattat antal
vid årets slut
Yrkescertifieringen har uppmärksammats av EU-kommissionen.
Inom ramen för CEDEFOP och programmet New Skills for New Jobs
har man konstaterat att CNC Teknik2010 utgör best practise inom Europa vad gäller validering och certifiering av yrkeskunskap.
Det är bråttom att snabbt kompetensutveckla Europas arbetskraft för
att klara av konkurrensen från Asien. Det finns inte tid att utveckla nya
modeller och verktyg utan befintliga ska användas för att snabbt komma
till handling. Man ser att CNC Teknik2010 dels kan användas rakt av
inom samma bransch i övriga länder, dels kan transfereras till övriga
branscher för att kunna ta fram sina egna system. Detta sker samtidigt
som SKTC-modellen är färdigutvecklad, vilket öppnar spännande möjligheter.
Yrkesrollen är i ständig utveckling och framtidens arbete kräver nya
kompletterande kunskaper och färdigheter. Det är en viktig del av systemets vidareutveckling att rätt fånga dessa behov och utveckla mätsätt
som kan vara verktyg i arbetet med att säkerställa denna kompetens.
Från att i dag vara ett verktyg som mäter teoretiska och tekniska kunskaper och färdigheter kommer framtidens utmaning att även inbegripa
mjuka värden som blir en allt viktigare del i yrkesrollens kompetens.
Genom att lägga till ytterligare ett kompetensbegrepp, medarbetarkompetens och utveckla en tredje dimension i systemet sätts fokus på
ytterligare kunnamål som krävs av framtidens industrimedarbetare:
• Kommunikation: Gruppdynamik, samarbete, självinsikt
• Attityder: Engagemang, motivation, personliga egenskaper
• Kunskap: Företagets strategier, kvalitetssystem, hållbar utveckling
53
Del 2
Metoden
Metoden är ett processtyrningsverktyg med
instruktioner, checklistor, mallar, avtal och annat stödjande material. Den är uppdelad i fyra
delprocesser – Etablera projekt, Forma organisation, Framtagning av system och Bygga
systemorganisation – som vägleder steg för
steg i skapandet av ett system för validering
och certifiering av yrkeskompetens.
54
55
Huvudprocessen
Metodboken beskriver delprocessernas aktiviteter systematiskt med
instruktioner som talar om vad som ska göras, vem som utför och hur
man ska göra för att nå aktivitetens resultat.
Det stödjande material som metodbeskrivningarna hänvisar till är
omfattande och av utrymmesskäl har vi valt att lägga det utanför metodboken. Materialet finns tillgängligt via webben, för ytterligare information se följande länk: www.skarteknikcentrum.se/sv/cnc-teknik-2010
Metodbeskrivningen är processbaserad och huvudprocessen är uppdelad i fyra delprocesser med aktiviteter. Processbeskrivningarna i metoden är linjära men mycket av arbetet pågår ju i själva verket parallellt
och består av aktiviteter som går i varandra. Vad man kan notera och
stryka under inledningsvis är att det är viktigt att nå i mål med den första
delprocessens förankrings- och finansieringsarbete innan man lägger för
stora resurser på arbetet längre fram i processen.
De fyra delprocesserna med huvudaktivitet och leveranser är följande:
Etablera
projekt
Legitimerat och
fullfinansierat
projekt
56
Forma
organisation
Verksamhetsplan
och organisation
för framtagning
Framtagning
av system
System för
validering och
certifiering i
skarpt läge
Bygga systemorganisation
Organisation
för utförande,
förvaltning och
vidareutveckling
Delprocess 1
Etablera projekt
Etableringsfasen är den första viktiga delen i framtagningsarbetet. Här
ska idé och vision om ett system för validering och certifiering förankras hos berörda parter.
Förankringen är av central betydelse för dels förutsättningarna att
lyckas med genomförandet av framtagningsarbetet och dels systemets
legitimitet och därmed också certifikatets värde. En bred uppslutning
kring idén ökar också förutsättningarna för att lyckas skapa finansiering för projektet.
Det är ett grundläggande arbete med insiktsskapande åtgärder
som måste bedrivas inledningsvis. I förankringsarbetet ingår även att
engagera referensföretag och ämnesexperter från berörda företag och
verksamheter.
Etablera
projekt
Förankra
och skapa
legitimitet
Forma
organisation
Utforma
förprojekteringsplan
Framtagning
av system
Bilda projekt
och tillsätt
projektledning
Bygga systemorganisation
Skapa projektplan, budget
och finansiering
57
Förankring och legitimitet
För systemets förankring och legitimitet är ägarskapet avgörande.
Rollen som huvudman för systemet måste vara tydlig gentemot övriga
intressenter. Branschen är som fristående neutral part och utan direkt
egenintresse i systemet den mest naturliga aktör som med fullt förtroende
står som ägare och förvaltare av branschnormen för validering och certifiering av yrkeskompetens. Därför är det viktigt att redan vid projektstart
slå fast att det är branschen som är ägare till projektets resultat, det vill
säga det färdiga valideringssystemet.
Förankringen bygger på delaktighet, tänk strategiskt och se till att en
merpart av aktörerna i intressentkedjan blir representerade i projektet
och delaktiga som kravställare.
Systemets legitimitet bygger på en bred förankring och acceptans och
systemet blir ett resultat av intressenternas gemensamma kompromiss.
Budget och finansiering
Budgetarbetet handlar om att uppskatta tid och kostnader för framtagningsarbetet. För projektets ekonomiska åtaganden är det viktigt att
berörda parters engagemang bygger på att de ställer upp med nödvändiga resurser gratis. Projektets resultat ska ligga i linje med deras strategiska intresse och säkrar därmed också deras engagemang.
Utöver detta behöver projektet drivas av en projektledare på heltid
som ska finansieras. Därtill tillkommer extern kompetens som inte finns
att tillgå inom ramen för intressenter och samverkansparter. Tidsmässigt
handlar ett framtagningsarbete om cirka 24–30 månaders arbete.
Finansieringsmässigt handlar det om att hitta finansiärer som har så
stort egenintresse i valideringssystemet att de är villiga att satsa pengar
i framtagningsarbetet. Motiven för dessa egenintressen varierar från intressent till intressent. Det kan handla om branschens eget behov av kompetensförsörjning, validering och vidareutbildning som affärsmodell eller
att samhällsnyttan är så stor att offentlig finansiering kan vara aktuell.
58
Beskrivning av Etablera projekt
Förankra
och skapa
legitimitet
Utforma
förprojekteringsplan
Bilda projekt
och tillsätt
projektledning
Skapa projektplan, budget
och finansiering
1 Förankra och skapa legitimitet
Resultat
Förankrad projektidé hos intressenterna
med undertecknad avsiktsförklaring.
Vad ska göras
Identifiera intressenter och förankra idé om valideringssystem. Skapa
insikt om validering och certifiering som verktyg för att tillgodose konkurrenskraftig kompetens.
Vem gör vad
• Idébärare initierar arbetet och etablerar projektidé i branschen.
• Branschföreträdare identifierar och förankrar projektidé hos berörda
intressenter.
Hur
• Tänk igenom och välj ut de aktörer som kan ha nytta av ett system, exem-
59
pelvis skolväsendet, utbildningsanordnare, företag, bransch och arbetsmarknadens parter.
• Börja på individnivå och definiera sedan hela intressentkedjan. Gemensamt för dessa ska vara hög prioritet på kompetensfrågor och kompetensförsörjning.
• Formulera behovet i ett format som kan användas för att få intressenter på
kroken. Beskriv (hypotes) vad som ska valideras, som yrkesroller, ämnesområden och kunskapsmål.
• Beskriv nyttan och mervärdet ur ett ekonomiskt eller annat perspektiv för
respektive intressent.
• Förankra arbetet genom att informera branschens olika forum och i personliga möten med nyckelpersoner.
• Se till att en merpart av intressenterna i kedjan blir representerade i projektet och delaktiga som kravställare.
• Formulera en avsiktsförklaring med intressenternas medverkan.
STOP and GO
Fatta beslut om fortsatt arbete med projektidén. Om
huvudintressenterna inte är positiva till projektidén
saknas nödvändig förankring och förutsättningar att
skapa ett system med legitimitet.
Dokument
• Avsiktsförklaring
60
Förankra
och skapa
legitimitet
Utforma
förprojekteringsplan
Bilda projekt
och tillsätt
projektledning
Skapa projektplan, budget
och finansiering
2 Utforma förprojekteringsplan
Resultat
Aktivitetsplan med initial finansiering av förprojektering.
Vad ska göras
Aktivitetsplan med budget för förprojektering samt ordna finansiering till
förprojekteringen.
Vem gör vad
Branschföreträdare skapar aktivitetsplan och arbetar med
finansieringslösning.
Hur
Beskriv förprojekteringens aktiviteter och skapa en aktivitetsplan med
följande innehåll:
1. Projektbildning
2. Utse projektledning
3. Projektplan för utvecklingsarbetet
4. Budget för utvecklingsarbetet
5. Finansiering av utvecklingsarbetet
61
Utgå från gjord aktivitetsbeskrivning och uppskatta tid och kostnader för
varje aktivitet.
Förankra aktivitetsplan och budget hos berörda parter för finansiering.
Förankra
och skapa
legitimitet
Utforma
förprojekteriongsplan
Bilda projekt
och tillsätt
projektledning
Skapa projektplan, budget
och finansiering
3 Bilda projekt
och tillsätt projektledning
Resultat
Projekt bildat med branschföreträdare som
projektägare.
Vad ska göras
Val av projektägare och projektledning. Definiera vem som är ägare till
projektresultat.
Vem gör vad
Branschföreträdare bildar projekt och tillsätter projektledare.
62
Hur
Formulera en kravprofil för projektledaren som säkerställer rätt kompetens.
Värdefullt med hög legitimitet i branschen, branschkännedom och praktisk
yrkeserfarenhet.
Formulera förprojekteringens syfte och mål samt definiera villkoren för att gå
vidare med huvudprojektet.
Förankra
och skapa
legitimitet
Utforma
förprojekteringsplan
Bilda projekt
och tillsätt
projektledning
Skapa projektplan, budget
och finansiering
4 Skapa projektplan, budget
och finansiering
Resultat
Formaliserad projektidé med finansieringslösning, alternativt
finansieringsfrågan ej löst.
Vad ska göras
Projektplan som beskriver framtagningsarbetets huvudaktiviteter med
tidsplan och budget.
Huvudprojektets finansiering.
63
Vem gör vad
1. Projektledare genomför förprojektering.
2. Bransch ansvarar för finansieringslösning.
Hur
1. Gör en projektplan som innehåller bakgrund, syfte, mål, genomförande
och resultat.
Skriv projektplanen med utgångspunkt från det arbete som ska göras.
Använd metodboken som stöd och utgå från de aktiviteter som beskrivs och
hur de kommer att påverka/inverka på arbetet som ska göras.
För beskrivningen av genomförandefasen finns aktiviteterna beskrivna i
metodbokens tre följande delprocesser, Forma organisation, Framtagning
av system och Bygga systemorganisation. Utgå från aktiviteterna i dessa tre
processer och upprätta en tidsplan. Låt den utgöra beräkningsunderlag för
budgeten. Lägg till de externa resurser som behövs för projektets genomförande.
Framtagningsarbetet tar 24–30 månaders projekttid och med en heltidsanställd projektledare samt kostnaden för externa resurser hamnar projektbudgeten på 2,8–3,5 miljoner kronor.
2. Valideringssystemet kommer att utgöra en viktig del av branschens kompetensförsörjningsarbete och är en strategisk framtidsfråga varför beslut om
projektets genomförande och finansiering ska fattas på högsta nivå, det vill
säga branschens högsta beslutande organ.
STOP and GO
Beslut fattas om fortsatt arbete. Om finansieringen inte kan lösas saknas nödvändiga
förutsättningar att starta projektet.
64
Delprocess 2
Forma
organisation
Under denna delprocess ska organisationen kring framtagningsarbetet
sättas och deltagande aktörer engageras. Mycket av arbetet görs redan
i etableringsfasen när projektidén förankras hos nyckelaktörerna. Använd de kontakter som då skapades och knyt dem till projektets olika
funktioner. Framtagningsarbetet är resurskrävande och ska ske under
en förhållandevis kort period vilket kräver en kritisk massa av referensföretag och sakkunniga.
Etablera
projekt
Utforma samverkansmodeller,
definiera roller
och ansvar
Forma
organisation
Formera
styrgrupp
Framtagning
av system
Rekrytera
referensföretag
Rekrytera
sakkunniga
Bygga systemorganisation
Rekrytera
testcenter
65
Ett sätt att möta kritiska framgångskriterier är att identifierade
viktiga intressenter och samverkanspartners. Som ett stöd i urvalet vid
rekryteringen finns samverkansmodellen som beskriver de funktioner
som krävs samt tydliggör rollfördelning och ansvarsfördelning i framtagningsarbetet. Modellen ger parterna stort inflytande över systemets
innehåll och utformning
Vid urval och sammansättning av arbetsgrupper i projektet är det
viktigt att individens kompetens matchar ämnesområdet. Skapa grupper
som består av individer med lika befattningar och samma detaljkännedom om det som ska mätas. Det finns en stor gemensam förståelse för
frågeställningarna som skapar samsyn och det spelar ingen roll om man
kommer från det stora eller det mindre företaget.
Beskrivning av Forma organisation
Utforma samverkansmodeller,
definiera roller
och ansvar
Formera
styrgrupp
Rekrytera
referensföretag
Rekrytera
sakkunniga
1 Utforma samverkansmodeller,
definiera roller och ansvar
Resultat
Samverkansparternas roller och ansvarsfördelning.
66
Rekrytera
testcenter
Vad ska göras
Identifiera samverkansparter utifrån branschens specifika krav och
behov och definiera funktioner, roller och ansvar.
Vem gör vad
Projektledaren identifierar samverkansparter.
Hur
• Använd samverkansmodellen.
• Identifiera samverkansparter som krävs för att besätta samtliga funktioner.
Gör detta med hänsyn till de kritiska framgångsfaktorer som finns avseende förankring och legitimitet.
• Se över vilka ansvarsområden och roller som krävs inom varje funktion.
Dokument
• Samverkansmodell
67
Utforma samverkansmodeller,
definiera roller
och ansvar
Formera
styrgrupp
Rekrytera
referensföretag
Rekrytera
sakkunniga
Rekrytera
testcenter
2 Formera styrgrupp
Resultat
Styrgrupp för projektet.
Vad ska göras
Engagera nyckelpersoner till styrgruppen.
Vem gör vad
Projektledaren utser nyckelpersoner.
Hur
• Tänk strategiskt vid formering av styrgrupp. Rekrytera personer som tillför
ett mervärde för projektet i form av viktiga kontakter, branschkännedom,
kunskap om validering och certifiering och som representerar huvudintressenterna i projektet.
• Skriv avtal med styrgruppsrepresentant som omfattar åtagande och tid.
Avtalet ska säkerställa deras engagemang i utvecklingsarbetet fram till
projektavslut.
Dokument
• Samverkansmodell
68
Utforma samverkansmodeller,
definiera roller
och ansvar
Formera
styrgrupp
Rekrytera
referensföretag
Rekrytera
sakkunniga
Rekrytera
testcenter
3 Rekrytera referensföretag
Resultat
Referensföretag till projektet.
Vad ska göras
Engagera referensföretag till framtagningsarbetet.
Vem gör vad
Projektledaren engagerar referensföretag.
Hur
• Välj ut för branschen representativa företag som tillför projektet rätt kompetens. De ska utgöra en bredd av branschens företag och representera såväl
stora som mindre företag samt företag som är leverantörer av olika slag. Använd de kontakter som etablerades i inledningsskedet när förankringsarbetet
gjordes. Låt dessa företag även fungera som referenser i rekryteringsarbetet
av nya företag.
• Säkerställ en kritisk massa med hänsyn till arbetsinsats och legitimitet.
• Skriv avtal med referensföretagen som omfattar åtagande och tid. Avtalet ska
69
säkerställa deras engagemang i utvecklingsarbetet fram till första piloten,
utvärdering och genomförd revision.
Dokument
• Avtalsförslag
Utforma samverkansmodeller,
definiera roller
och ansvar
Formera
styrgrupp
Rekrytera
referensföretag
Rekrytera
sakkunniga
Rekrytera
testcenter
4 Rekrytera sakkunniga
Resultat
Sakkunniga till framtagningsarbetet.
Vad ska göras
Rekrytera ämnesansvariga från referensföretagen.
Komplettera referensföretagens kompetens med externa sakkunniga till
framtagningsarbetet.
Vem gör vad
Projektledare rekryterar sakkunniga.
70
Hur
• Välj ut ämnesansvariga inom de kunskapsområden som valideringen
omfattar. De ska ha dagsaktuell erfarenhet inom sitt område och arbeta
direkt i den praktiska verksamheten. Använd de kontakter som etablerades i inledningsskedet när förankringsarbetet gjordes.
• Sök efter externa sakkunniga inom verksamheter som är knutna till branschen.
• Skriv avtal med ämnesexperterna som omfattar åtagande och tid. Avtalet
ska säkerställa deras engagemang i utvecklingsarbetet fram till första
piloten, utvärdering och genomförd revision.
Dokument
• Avtalsförslag
Utforma samverkansmodeller,
definiera roller
och ansvar
Formera
styrgrupp
Rekrytera
referensföretag
Rekrytera
sakkunniga
Rekrytera
testcenter
5 Rekrytera testcenter
Resultat
Testcenter till framtagningsarbetet.
71
Vad ska göras
Engagera testcenter till framtagningsarbetet
Vem gör vad
Projektledare rekryterar testcenter.
Hur
• Välj ut utbildningsanordnare som har kapacitet och förmåga att verka
som genomförare av hela validerings- och certifieringsprocessen. Använd
de kontakter som etablerades i inledningsskedet när förankringsarbetet
gjordes. Beakta följande:
• Kompetens ska motsvara bedömningens omfattning.
• Resurser för att genomföra både teoretiskt och praktiskt prov.
• Utbildningsmaterial ska matcha systemets ämnesområden och
kunskapsmål.
• Skriv avtal med testcentren som omfattar åtagande och tid. I åtagandet
ingår att hålla med testledare och utrustning för proven, genomföra pilottester, svara på enkäter och delta i erfarenhetsutbyte.
• Avtalet ska säkerställa deras engagemang i utvecklingsarbetet fram till
pilot, utvärdering och revision är genomförda.
72
Delprocess 3
Framtagning
av system
I denna delprocess definieras yrkesrollen och den kompetens som den
omfattar samt kraven för certifiering. Utifrån detta skapas innehållet i systemet med frågor till det teoretiska provet och utformning av
praktiskt prov. Viktigt med balans, provet ska ge utslag på skillnader i
kunskap mellan individer.
I det praktiska provet är checkpunktslistan det underlag som bedömningen i provet grundas på.
Arbetsmomenten som ska bedömas ligger till grund med definierade färdighetsmål. Särskilt kritiska moment utgör måstecheckpunkt,
med absolut krav på godkännande oavsett övrigt resultat.
Etablera
projekt
Introduktion
till framtagningsarbetet
Rigga
organisation
Definiera
vad som ska
valideras och
certifieras
Utforma
valideringsprocess och
bedömningskriterier
Framtagning
av system
Utforma
testpolicy
Bygga systemorganisation
Skapa
och granska
frågor
Testa och
revidera
system
73
Metodiken för att ta fram det konkreta innehållet i valideringssystemet
och provkonstruktionen är själva kärnan och den mest kritiska delprocessen i hela utvecklingsarbetet. För att skapa ett system som mäter kunskap och som i detta fall yrkeskompetens på ett mätsäkert sätt, krävs det
riktlinjer att förhålla sig till i utvecklingsarbetet.
I detta fall är metodiken baserad på ”Internationella riktlinjer för
testanvändning”, utgiven av International Test Commission, ITC, i en
auktoriserad svensk översättning utgiven av Sveriges Psykologförbund.
Dessa riktlinjer framhäver ett etiskt förhållningssätt inför val av test, genomförande av testningen, arbete med resultaten, avrapportering och information till den testade. Detta innebär konkret riktlinjer för:
• Testkonstruktion
• Teststandardisering
• Normer, regler och rekommendationer kring testförfarandet
• Administration av test
• Bedömning av test
Genom att förhålla sig till dessa riktlinjer ges förutsättningar att skapa ett
validerings- och certifieringssystem med hög validitet och reliabilitet för
att rätt mäta och bedöma yrkeskompetens. Viktigt är då att deltagarna i
framtagningsarbetet får utbildning i detta förhållningssätt för att kvalitetssäkra arbetet.
Följande delprocess beskriver de olika momenten i framtagningsarbetet av systemet. Beskrivningarna stöds av hänvisningar till dokument som
är framställda till CNC Teknik2010 och utgör exempel på vad som bör
finnas med och beaktas i ett validerings- och certifieringssystem.
74
Beskrivning av
Framtagning av system
Introduktion
till framtagningsarbetet
Definiera
vad som ska
valideras och
certifieras
Utforma
valideringsprocess och
bedömningskriterier
Utforma
testpolicy
Skapa
och granska
frågor
Testa och
revidera
system
1 Introduktion till framtagningsarbetet
Resultat
Alla involverade är engagerade i sin roll, förstår sin
uppgift och är delaktiga på ett aktivt sätt, förstår
projektets mål och delprocesser.
Vad ska göras
• Genomgång av projektets bakgrund, syfte och mål, olika faser och
vilken roll deltagarna förväntas ha.
• Utbilda deltagarna för att ge dem en grundläggande förståelse och
samsyn för det arbetssätt som krävs för att skapa ett system för
validering och certifiering av yrkeskompetens med hög validitet och
reliabilitet.
Vem gör vad
Projektledning informerar och utbildar tillsammans med sakkunnig inom
testmetodik.
75
Hur
• Samla alla involverade för gemensam projektstart. Tydliggör syfte och mål
för dels detta tillfälle och dels för projektets övergripande resultat. Var
noga med att skapa samsyn kring den gemensamma målbilden, viktigt för
att inte skapa intressekonflikter.
• Gå igenom projektorganisationens uppbyggnad enligt samverkansmodellen och förklara parternas funktion, roller och ansvarsområden.
• Utbildningsdelen omfattar följande områden:
• Vad som kännetecknar bra och tydliga kunskaps- och färdighetsmål
• Hur man skapar frågor och prov som mäter kunskap och färdigheter
• Vad kan och bör valideras med teorifrågor
• Vad kan och bör valideras med hjälp av praktiska prov
• Hur man kvalitetssäkrar utvecklingsarbetet
• Krav och funktioner i ett IT-verktyg för validering mot kunskapsmål
• Pilotverksamhetens roll och syfte
• För ytterligare vägledning se ”Kvalitetskrav vid provkonstruktion”
Dokument
• Kvalitetskrav vid provkonstruktion
76
Introduktion
till framtagningsarbetet
Definiera
vad som ska
valideras och
certifieras
Utforma
valideringsprocess och
bedömningskriterier
Utforma
testpolicy
Skapa
och granska
frågor
Testa och
revidera
system
2 Definiera vad som ska valideras
och certifieras
Resultat
Valideringsmatris för yrkesroll.
Vad ska göras
1. Definiera yrkesroll.
2. Bestäm vilka ämnesområden som ska ingå.
3. Bestäm vilka kunskaper som ingår i ämnesområdet.
Vem gör vad
1. Projektledning och referensföretag.
2 och 3. Ämnesansvariga utformar och föreslår delområden och moment.
Granskningsrådet beslutar vilka delområden och moment bedömningen ska
omfatta.
Hur
1. Fatta gemensamt beslut om vilka yrkesroller certifieringen ska omfatta för
säkerställd kompetens.
2. Utgå från vilka arbetsuppgifter som ingår i yrkesrollen och vad man behöver kunna för att utföra dessa. Definiera i passande ämnesområden.
77
3. Beskriv för varje ämnesområde vilka kunskaper som ingår och vilka färdigheter de praktiska arbetsmomenten består av. Formulera detta i lämpliga
kunskaps- och färdighetskrav.
Dokument
• Ämnesområden och kunskapsmål för Grön och Blå nivå.
• Checkpunktslista för praktiskt prov svarv – Grön nivå.
Introduktion
till framtagningsarbetet
Definiera
vad som ska
valideras och
certifieras
Utforma
valideringsprocess och
bedömningskriterier
Utforma
testpolicy
Skapa
och granska
frågor
3 Utforma valideringsprocess
och bedömningskriterier
Resultat
Valideringsprocess med kravprofil.
Vad ska göras
Utforma kriterier för bedömning. Bestämma nivån som krävs för godkänt
inom varje ämnesområde.
1. Vikta ämnesområdena inbördes.
2. Fastställ kravprofil och måluppfyllelse.
3. Sätt tid för genomförande.
78
Testa och
revidera
system
Vem gör vad
1. Projektledning och referensgrupp.
2. Ämnesansvariga och granskningsråd.
3. Projektledning och granskningråd.
HUR
1. Referensföretagen viktar ämnesområdena genom poängsättning. Prioriteringen avgör vilka ämnesområden som är mest kritiska för att säkerställa
kompetens i yrkesrollen och som ska ha störst genomslag i certifieringsprocessen. Hög prioritet betyder högre krav och därmed fler frågor att besvara
och högre godkännandenivå.
2. Teoretiskt prov:
Kraven på nivån av kunskap inom varje område definieras genom svårighetsgraden på frågorna. Granskningsrådet har beslutsrätt och avgör frågornas relevans.
Praktiskt prov:
• Låt de arbetsmoment som ska bedömas ligga till grund. Skapa från
detta underlag en checkpunktslista med definierade arbetsmoment och
bedömningsbara punkter, detta utgör färdighetskraven. Bestäm nivån för
certifiering genom antalet checkpunkter som måste vara godkända.
• Låt särskilt kritiska moment utgöra måstecheckpunkt, det vill säga
checkpunkt med absolut krav på godkännande. Vid miss innebär det att
man är underkänd oavsett övrigt resultat.
3. Begränsa den totala provtiden till max 8 timmar. Bedöm fördelningen av
tidsåtgång mellan teoretiskt och praktiskt prov.
Tidsätt varje fråga (ca 70 sek) så att ett bestämt antal frågor hinner besvaras
per ämnesområde inom utsatt tid.
Dokument
• Kravprofil för teoriprov Grön nivå.
• Checkpunktslista för praktiskt prov, svarv – Grön nivå.
79
Introduktion
till framtagningsarbetet
Definiera
vad som ska
valideras och
certifieras
Utforma
valideringsprocess och
bedömningskriterier
Utforma
testpolicy
Skapa
och granska
frågor
4 Utforma testpolicy
Resultat
Mätsäkert system som är nationellt tillämpbart.
Vad ska göras
Utforma testpolicy för att säkerställa att valideringsprocessens genomförande och bedömning blir likvärdig oavsett var och av vem den utförs.
Vem gör vad
Projektledning tillsammans med relevant kompetens.
Hur
Forma policyn med hjälp av ”Internationella riktlinjer för testanvändning”,
som framhäver ett etiskt förhållningssätt i de olika moment som ingår i att
mäta och bedöma kunskap.
Riktlinjerna bör omfatta:
• Konstruktion av test och frågeunderlag
• Testpersonens rättigheter och rättigheter som gäller andra som berörs
av testprocessen
• Testadministrering, poängsättning och tolkning av resultat
• Rapportskrivning och återkoppling
80
Testa och
revidera
system
För valideringsprocessens genomförande
Välj en webbaserad IT-lösning med ett standardiserat och automatiserat
prov som säkerställer att provet genomförs likadant från gång till gång. Den
webbaserade lösningen kräver ett stort frågeunderlag för slumpvis generering av frågor och statistikfunktion för analys och utvärdering av dessa.
Forma kravspecifikation på IT-lösning. Utgå från de givna ramarna – datorbaserad frågebank, funktion för statistisk analys, webbaserat system, vilken
funktionalitet som krävs med hänsyn till teoretiskt och praktiskt prov samt
förmåga att presentera resultat och individuella utbildningsplaner osv.
Dokument
• Internationella riktlinjer för testanvändning
• Testpolicy för testcenter
Introduktion
till framtagningsarbetet
Definiera
vad som ska
valideras och
certifieras
Utforma
valideringsprocess och
bedömningskriterier
Utforma
testpolicy
Skapa
och granska
frågor
Testa och
revidera
system
5 Skapa och granska frågor
Resultat
Databas med kvalitetssäkrade frågor.
Vad ska göras
Förse de teoretiska proven med frågor som är kvalitetsgranskade avseende
relevant innehåll och språklig korrekthet.
81
Vem gör vad
1. Ämnesexperter skapar frågor.
2. Granskningsråd granskar frågornas relevans.
3. Språkvetare granskar frågornas uppbyggnad.
Hur
1. Uppdra åt ämnesexperterna att skriva frågor enligt ämnesområde och
kunskapsmål. Säkerställ tydlighet i frågekonstruktion genom följande riktlinjer:
• Förenklat språk
• Minimera låneord
• Korta meningar, max 12 ord
• Bara en fråga
• Inga negationer
• Inga bisatser
2. Sammankalla granskningsrådet för att stämma av frågorna. Granskningen görs med stöd av ett granskningsprotokoll som innehåller gemensamma
bedömningskriterier för arbetet. Processa frågorna tills de uppfyller kraven
på relevans och svårighetsgrad för respektive ämnesområde och nivå. När
referensgruppen är enig om en fråga är den tekniskt godkänd att läggas in i
systemet.
3. Säkerställ frågornas språkliga korrekthet och otvetydighet. Granskningen
görs mot fastställda bedömningskriterier som är baserade på de språkregler
för frågekonstruktion som ämnesexperterna har som grund för sitt skrivarbete.
Dokument
• Granskningsprotokoll
• Kvalitetskrav vid provkonstruktion
82
Introduktion
till framtagningsarbetet
Definiera
vad som ska
valideras och
certifieras
Utforma
valideringsprocess och
bedömningskriterier
Utforma
testpolicy
Skapa
och granska
frågor
Testa och
revidera
system
6 Testa och revidera system
Resultat
Valideringssystem i skarpt läge/driftläge.
Vad ska göras
Pilottest av system.
Analys och utvärdering av pilottest samt revidering av system.
Vem gör vad
1. Referensföretag bidrar med testpiloter.
2. Testcenter bidrar med testledare och utrustning samt genomför validering.
3. Projektledning utformar enkät.
4. Testpiloter valideras och svarar på enkät.
5. Projektledning sammanställer statistisk analys och enkäter i en utvärderingsrapport.
6. Referensföretagen föreslår förändringar baserat på utvärderingsrapport.
7. Styrgruppen tar beslut om föreslagna förändringar.
83
Hur
1. Uppdra åt referensföretagen att välja ut deltagare (testpiloter) till valideringen. Dessa ska vara praktiskt arbetande personer som representerar den
yrkesroll valideringen ska mäta.
2. Engagera testcenter genom att ackreditera dem till systemet och utbilda testledarna. Ackrediteringen innebär att de uppfyller ställda krav för bland annat
verktyg och maskinell utrustning och har rätt kompetens för testledarrollen.
3. Utforma enkät för utvärdering av valideringsprocessen. Enkäten ska fånga
upp testpiloternas och testledarnas synpunkter i en standardiserad dokumentation och ska omfatta:
• Frågornas svårighetsgrad
• Tidsåtgång
• Enskilda frågor – frågeställning, formulering
• Enskilda praktiska prov
4. Genomför pilottesten under driftsmässiga förhållanden i två omgångar.
Beakta följande krav för att säkerställa utvärderingsbar information:
• Tillräckligt med deltagare för statistiskt utfall
• Tillräcklig mängd frågor för att kunna slumpas fram ur databas
• It-stöd med statistikfunktion för analys av frågeunderlag
• Utbildade testledare till pilottesten
• Rätt utrustning för genomförande av praktiskt prov
• Deltagarnas synpunkter dokumenteras i standardiserad form
Testpiloter och testledare besvarar enkäter efter genomförd validering.
5. Sammanställ den statistiska analysen med enkätunderlaget inför revisionsarbetet. Utvärderingen omfattar det teoretiska provets kravprofil med
kunskapsmål och godkännandenivå, teorifrågor avseende relevans och svårighetsgrad samt det praktiska provets färdighetsmål och genomförande.
84
6. Samla granskningsrådet till möte. De föreslår förändringar baserade på
resultatet från genomförd pilotomgång.
7. Styrgruppen är beslutande instans och tar beslut om föreslagna förändringar ska göras.
Efter genomförd revidering genomförs omgång två av pilottesten för en
slutlig granskning enligt ovan beskriven modell. Därefter är systemet klart
för drift i skarpt läge.
85
Delprocess 4
Bygga systemorganisation
Den sista delprocessen beskriver hur man tar fram affärsmodell och
utförarorganisation samt organisation för vidareutveckling och förvaltning. Systemets fortlevnad är beroende av en fortsatt finansiering där
utformning av affärsmodell avgör om den är självbärande eller ej. Processen beskriver en affärsmodell som är attraktiv för alla parter och ger
systemet ekonomisk stadga och som möjliggör nationell spridning.
Etablera
projekt
Forma
organisation
Definiera
affärsmodell
och utförarorganisation
86
Framtagning
av system
Definiera krav
för testcenter
och testledare
Bygga systemorganisation
Utforma
organisation för
vidareutveckling
och förvaltning
Modellen skiljer ägar- och utförarrollen åt och tydliggör ansvarsområden vilket stärker systemets legitimitet.
Testcenter är utförare och genomför proven som leder till ett certifikat
eller en personlig utvecklingsplan. De är också ansvariga för marknadsföring av systemet gentemot sina kunder.
Viktigt att utforma testpolicy för utförarorganisationens verksamhet.
Denna policy grundar sig på internationella riktlinjer för testanvändning
och tryggar ett etiskt förhållningssätt och kvalitetssäkrat arbetssätt vid
testanvändning.
För systemets fortlevnad är det också viktigt att kvaliteten upprätthålls och förbättras kontinuerligt. Detta kräver en tydlig organisationsstruktur för vem som ansvarar för vad. Drift och förvaltning av informationsinnehåll och systemutformning är systemägarens ansvar medan drift
och teknisk förvaltning av webbaserad IT-lösning köps externt.
Följande delprocess beskriver de olika funktionerna i systemorganisationen.
87
Beskrivning av
Bygga systemorganisation
Definiera
affärsmodell
och utförarorganisation
Definiera krav
för testcenter
och testledare
Utforma
organisation för
vidareutveckling
och förvaltning
1 Definiera affärsmodell
och utförarorganisation
Resultat
En ekonomiskt hållbar modell för
systemägande och utförarorganisation.
Vad ska göras
Skapa en hållbar modell för systemägare och utförarorganisation med
ekonomiska incitament som är attraktiva för alla parter.
Vem gör vad
Projektledning definierar affärsmodell och utförarorganisation.
Hur
En hållbar modell för systemägande och utförarorganisation som är ekonomiskt självbärande med nationell spridning och med utförare runt om i
landet skapas med följande komponenter:
88
88
u Systemägare
Förankra och legitimera systemets ägarskap. Rollen som huvudman för systemet måste vara tydlig gentemot övriga intressenter som fristående neutral
part utan egenintresse med förmåga att skapa förtroende som förvaltare av
en branschnorm för validering och certifiering av yrkeskompetens.
u Nationell spridning
Göra systemet nationellt tillgängligt med en bred geografisk täckning. Systemets legitimitet är också beroende av dess nationella tillgänglighet. Den är
i sin tur beroende av bred geografisk täckning. Tillgängligheten nås lättast
med en utförarorganisation bestående av testcenter som genomför proven.
Testcentren ackrediteras till systemet med krav på maskiner, övrig utrustning och arbetsmiljö samt för ändamålet utbildade testledare. Dess roll är
att validera, utbilda och certifiera enligt systemets normer och praxis.
Här kan man tänka sig testcenter med olika typ av inriktning:
• Industriella testcenter med egen utbildningsverksamhet
• Uppdragsutbildningar med inriktning mot arbetsmarknadsutbildningar
och företagsuppdrag
• Skolväsendet, gymnasier, teknikcollege och högskolor med
motsvarande yrkesutbildningar
u Affärsmodell
Skapa ekonomiska incitamenten för inblandade parter. För systemets fortlevnad måste kostnader för drift, förvaltning och vidareutveckling täckas.
Med en utförarorganisation bestående av fristående testcenter som mot en
kostnad ansluter sig till systemet och betalar för varje validering och certifiering som görs har systemägaren en intäktsmodell som med en väl utbyggd
organisation av testcenter når en kritisk volym som ger nödvändiga intäkter.
Testcenter äger affären mot slutkund. De kan på affärsmässiga grunder och
i konkurrens med varandra prissätta och offerera validering, utbildning och
certifiering till sina kunder.
89
Teoretiskt och praktiskt prov för validering och certifiering tillhandahålls
med innehåll som är legitimt genom branschförankring och kvalitetssäkrat
innehåll.
Definiera
affärsmodell
och utförarorganisation
Definiera krav
för testcenter
och testledare
Utforma
organisation för
vidareutveckling
och förvaltning
2 Definiera krav för testcenter
och testledare
Resultat
Kravspecifikation för testcenter.
Vad ska göras
Ta fram krav som ska gälla för testcenter och testledare.
Vem gör vad
Projektledning i samarbete med testcenter.
90
Hur
• Använd den testpolicy som ligger till grund för testcentrets verksamhet.
Följs dessa riktlinjer tryggas ett etiskt förhållningssätt.
• Kravspecifikationen bör också innehålla en nomenklatur som beskriver
systemets termer. Den ska också beskriva krav på testledare, maskin- och
verktygsutrustning, IT-verktyg samt lokaler och arbetsmiljö.
• Testledarens funktion definieras med krav på kompetens och utbildning
efter de arbetsuppgifter som ingår i testledarrollen.
• Testcentrets villkor regleras i avtal med systemägare.
Utgå från bifogade dokument när kraven utformas.
Dokument
• Internationella riktlinjer för testanvändning
• Krav på testcenter CNC Teknik2007
• Utrustningskrav testcenter CNC Teknik2007
• Avtal CNC Teknik2007 – Testcentra
• Testledarstöd CNC Teknik2007
91
Definiera
affärsmodell
och utförarorganisation
Definiera krav
för testcenter
och testledare
Utforma
organisation för
vidareutveckling
och förvaltning
3 Utforma organisation för
vidareutveckling och förvaltning
Resultat
Organisation för förvaltning och vidareutveckling.
Vad ska göras
Bygga upp organisation för systemförvaltning.
Vem gör vad
Projektledning har ansvar för tillsättning av organisation.
hur
Uppfyll branschens krav och önskemål avseende innehåll och funktionalitet,
skapa struktur och definiera roller och ansvarsområden i förvaltningsarbetet
för att öka systemets livslängd och kvalitet.
Förvaltningsorganisationen ska vara väl förankrad i de verksamhetsgrenar som valideringssystemet omfattar. De kompetenser som engageras i
förvaltningsarbetet ska ha djup sakkunskap inom sitt område. Ansvaret för
de olika delarna ska vara klart uttalat, dokumenterat och accepterat av alla
berörda.
92
Följande organisationsstruktur tydliggör roller och ansvarsområden:
u Nivå 1: Systemägare – Branschen
Har strategiskt ansvar för systemet och de övergripande mål (kompetensförsörjning) som systemet stödjer. På denna nivå görs prioriteringar mellan
olika verksamheter och system.
u Nivå 2: Branschråd/Yrkesnämnd
Löpande ansvar för systemet och dess förankring till den verksamhet systemet stödjer. Alla beslut om förändringar i systemet tas här. Med i rådet finns
systemadministratör från branschen som är operativt ansvarig för förvaltningsarbetet.
u Nivå 3: Förvaltningsorgan
Ombesörjer det löpande arbetet med systemet, dess funktion, relevans
avseende innehåll, systemadministration, säkerhet, utbildning osv. Förvaltningsorganet är en del av eller lyder direkt under systemägarens/branschens verksamhet.
Förvaltningsorganet består av följande funktioner och rollfördelning:
• Systemadministratör, utses av systemägare och är operativt ansvarig
för förvaltningsarbetets genomförande. Ser till att det dagliga arbetet i
förvaltningen sköts och att information och uppdrag når den det berör.
Ansvarar för behörighet och rättigheter i systemet.
• Ämnesexperter, engageras från relaterade verksamheter och svarar för
sakkunskap inom ett eller flera kunskapsområden. Levererar kunskapsmål och frågor till systemet.
• Referensföretag, engageras från berörda företag och verksamheter.
Bidrar med kompetens till pilotverksamhet, referensgrupper och granskningsråd. Krav att deltagarna ska arbeta inom det yrkesområde som ska
bedömas och att deras kompetens matchar ämnesområdet.
• Granskningsråd, sammansatt av personer från referensföretag och systemägare. Beslutar om kunskapsmål och är remissinstans på samtliga
frågor.
93
• Språkgranskare, del av granskningsrådet med uppgift att säkerställa
frågornas språkliga riktighet.
• Ackrediteringsenhet, svarar för insyning av nya testcenter för ackreditering till systemet.
• Utbildningsenhet, svarar för utbildning av systemets testledare.
u Nivå 4: Utförare – Testcenter
Systemet nyttjas i testanvändning. Användare av systemet är testledare och
validanter.
u Avgränsning
Verksamheten köper drift och teknisk förvaltning av webbaserat IT-verktyg
från extern leverantör. Kund – leverantörsförhållande dokumenteras i avtal.
Det stödjande material som metodbeskrivningarna hänvisar
till finns tillgängligt via webben. För ytterligare information se
följande länk: www.skarteknikcentrum.se/sv/cnc-teknik-2010
94
Ett speciellt tack
Följande personer har på olika sätt givit
värdefulla bidrag till vårt arbete:
Åke Ahlström
Ingegerd Green
Bengt-Åke Andersson
Gunilla Grimståhl
Torbjörn Antonsson
Karin Havemose
Ola Asplund
Monica Harrysson
Rolf Bjällås
Johan Karltun
Thomas Bjällås
Anders Krantz
Bernhard Brauer
Hans-Börje Oskarsson
Jan Edgren
Mikael Rönnberg
Peter Forss
Anders Wahll
Skärteknikcentrum Sverige AB (SKTC)
Skärteknikcentrum Sverige AB är ett nationellt utvecklingsbolag
som ägs av Svensk Skärteknikförening och dess medlemsföretag.
SKTC arbetar för att stärka konkurrenskraften inom främst skärande
bearbetning men även inom övrig svensk verkstadsindustri.
SKTC fokuserar på teknik-, kompetens- och produktionsutveckling
och driver tillsammans med företag, leverantörer, forsknings- och
utvecklingsinstitut och högskolor olika utvecklingsprojekt.
Metodboken beskriver hur man som branschorganisation på ett systematiskt sätt kan utforma,
införa och förvalta ett branschspecifikt valideringsoch certifieringssystem av yrkeskompetens.
Det avgörande i denna metodhandledning är dock
att arbetssättet som beskrivs är beprövat och har visat
sig effektivt. Med hjälp av metodhandledningen kommer det att bli möjligt att med rimliga resurser och
inom en hanterbar period utveckla, förankra och förverkliga ett validerings- och certifieringssystem oavsett bransch!