Övergripande beskrivning I en nationell struktur för validering i Sverige ingår två huvudspår: bedömning av utländsk utbildning och validering av reell kompetens. Detta underlag fokuserar på den del som handlar om validering av reell kompetens. Validering av reell kompetens genomförs i sin tur i ett antal olika subsystem: Roller och ansvar i en nationell struktur för validering Validering av reell kompetens Inom utbildningssystemet för behörighet och tillgodoräknande Kommunal vuxenutbildning Validering ffa mot kursmål på gymnasienivå Inskrivet i skollagen fr o m 2012 Utförare = kommunerna Yrkeshögskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Rättighet Utförare = utbildningsanordnarna För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm Bedömning av utländsk utbildning För fortsatta studier Arbetsförmedlingen Verket för högskoleservice Upphandlar externa aktörer/utförare Är i huvudsak beställarorganisation Bedömning av avslutad utländsk gymnasieutbildning för grundläggande behörighet För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm Högskoleverket Bedömning av avslutad högre (akademisk) utbildning Branschorganisationer Myndigh. för yrkeshögskolan Modellägare/utvecklare Utser utförare/är utförare Bedömning av avslutad utländsk postgymnasial yrkesutbildning som ej är akademisk Högre (akademisk) utbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Rättighet Utförare = lärosätena Folkbildningen Inom både studieförbund och på folkhögskolor (ofta integrerat i utbildning/kurser) Utförare = fhsk/studieförbund Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för bedömning av reglerade yrken I underlaget kommer både övergripande information samt information kring specifika förutsättningar/förhållande i de olika subsystemen att tas upp. Det går att beskriva validering i Sverige som ett dualt system; validering inom utbildningssystemet mot utbildningsmål/kriterier samt validering enligt branschmodell mot olika branschkvalifikationer. Det som gör det hela en aning komplext är att dessa båda system, framförallt kompetenskraven/kriterierna som det valideras mot inte alltid är kompatibla. För mer information om den nationella strukturen samt om de olika subsystemenen se http://www.valideringsinfo.se/sv/Om-validering/ Då systemet är komplext har jag valt att hålla mig på en övergripande nivå och inte går in så djupt på de olika subsystemen, om så behövs kan informationen eventuellt kompletteras/fördjupas. Blå text i dokumentet är kartläggningens ”frågor” och text i svart färg är ”svaren” 1. Laws and regulations    There are laws supporting and regulating validation: Are there national laws, regarding quality? The laws are giving the individual right to be validated: Is it explicit in the law that the individual is given the right of validation? The law is detailed: Are the law dealing with financing, appealsystems, follow-up systems? Det finns inga övergripande lagar/förordningar som reglerar/stödjer validering utan enbart på subsystemsnivå. Se framförallt den bifogade rättsammanställningen. Vuxenutbildning Ja, regleras i Skollagen (2010:800, bifogas) framför allt 20 kap samt i Förordning om vuxenutbildning 2011:1108 (bifogas) (se även den bifogade rättsöversikten, där gamla vuxenutbildningsförordningen är med, OBS!) Huvudparagrafen i skollagen: 20 kap. 32 § Yrkeshögskoleutbildning Ja, regleras i Förordning om yrkeshögskolan 2009:130 (bifogas). Ger individen rätt att få tidigare lärande/erfarenhet bedömt för behörighet och tillgodoräknade. Tillgodoräknande enbart under förutsättningen att individen är antagen på Universitet/högskoleutbildning Regleras i högskoleförordningen (http://www.riksdagen.se/webbnav/ index.aspx?nid=3911&bet=1993:100) Ger individen rätt att få tidigare lärande/erfarenhet bedömt för behörighet och tillgodoräknade. Tillgodoräknande enbart under förutsättningen att individen är antagen på utbildingen. Beslut om både behörighet och tillgodoräknande kan Arbetsmarknad/bransch Nej Folkbildningen Nej En elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Är en kan-skrivning och därmed ingen rättighet (obs – min tolkning)  utbildingen. Mycket begränsad överklagansrätt. Tillgodoräknande 2 kap Behörighet 3 kap Överklagan 8 kap överklagas. Tillgodoräknanden 6 kap. (6,7§§) Behörighet 7 kap. Överklaganden 12 kap. (se även bifogad rättsöversikt samt Högskoleverkets rapport Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden) The laws are implemented: To which degree is the law implemented e.g. are there structural obstructions? Vuxenutbildning Förordningen om vuxenutbildning börjar gälla from 1 juli 2012 så den är inte implementerad ännu. Validering har fått en (rättsligt sett) starkare förutsättning. Lag och förordning tar inte upp finansiering vilket skulle kunna bidra till att validering inte används i någon större utsträckning än i dag. Inom vuxenutbildningen kan man använda sig av en så kallad orienteringskurs för att genomföra valideringen och då Yrkeshögskoleutbildning Relativt ny utbildningsform men lag/förordning kan nog ändå sägas vara implementerad. Dock behöver de rättsliga förutsättningarna förtydligas tex genom att föreskrifter/riktlinjer tas fram (pågående arbete). Myndigheten arbetar även med att ta fram en ny modell för hur statsbidraget för utbildningarna fördelas och i det arbetet tas hänsyn till valideringsperspektivet i syfte att underlätta anordnarnas arbete med validering. Universitet/högskoleutbildning Se Högskoleverkets rapport Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Rättsliga och ekonomiska förutsättningar hänger inte ihop vilket leder till strukturella hinder både på aktörs- och individ-nivå. Arbetsmarknad/bransch Folkbildningen Arbetsförmedlingen kan bara erbjuda validering till arbetssökande (inskrivna på Arbetsförmedlingen) och vanligvis enbart inom vissa yrkesområden, alltså inte utifrån individens behov/tidigare erfarenhet är den studerande berättigad till studiemedel. 2. Finns vissa problem med rätten till studiemedel vid tillgodoräknanden, vilket kan sägas vara ett strukturellt hinder. Policy (financing) national standards  There are policies regarding validation: Are there policies in an overall level? Are there policies related to subsystems? Nationella kriterier och riktlinjer för validering är under utveckling (bifogar dokument, obs – är fortfarande arbetsmaterial och ska ej spridas). Dessa kriterier och riktlinjer är på en övergripande nivå och ska kunna tillämpas i subsystemen men kan behöva vidareutvecklas och preciseras på subsystemsnivå. Kriterierna och riktlinjerna berör inte (i nuläget) finansieringsfrågan mer än som ett framtida utvecklingsområde på nationell nivå där det i dagsläget måste till politiska beslut (se bifogad återrapportering till utbildningsdepartementet från 2010). SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund, www.suhf.se) har tagit fram rekommendationer för arbetet med bedömning av reell kompetens för behörighet (se bifogade dokument: REK 2009:2 - Rekommendationer om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet och Valideringsrekomendationer2). SUHF är ett frivilligt förbund för universitet och högskolor (ca 40 anslutna i dagsläget)och det är därmed upp till det enskilda lärosätet i vilken utsträckning man väljer att följa SUHF:s rekommendationer. Skolverket arbetar med att ta fram stödmaterial till skolhuvudmännen, beräknas vara klart under 2012.  The policies are followed up: Are there national/local statistics on validation? Are the policies reviewed? Are the policies revised? Eftersom kriterier och riktlinjer är under utveckling har de ännu inte varit möjliga att följa upp men det kommer bli ett framtida område att arbeta vidare med. Tanken är att kriterier och riktlinjer ska utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Det finns i nuläget ingen systematiskt insamlad statistik om validering på nationell nivå, möjligen på subsystems- utförarnivå. Detta område tas upp i kriterier och riktlinjer för att möjliggöra framtida statistikinsamling och uppföljning.  Stakeholders are involved in the law-making process: Are stakeholders – and how – part of the law-making process? Se svar under rubriken stake-holders 3. Structure of the system   The system is well known: Is the validation system known to stake-holders, to individuals, in the public Mycket svårt att bedöma, men generellt så är validering fortfarande relativt okänt framförallt hos allmänheten och hos enskilda individer. Kännedom om validering hos olika stake-holders som branschorganisationer, lärosäten, utbildningsanordnare, näringslivsorganisationer, fackliga organisationer är relativt god men behöver ändå utökas/fördjupas. The system is impartial: Is the system impartial to stake-holders? Who is responsible for validation? How is the ‘validation organizations’ related to the educational system and the labourmarket? Vuxenutbildning Vanligen samma aktör (kommunerna eller av kommunerna upphandlade utbildningsföretag, tex Lernia) som genomföra både validering och utbildning  Yrkeshögskoleutbildning Samma aktör som utför validering och utbildning Universitet/högskoleutbildning Arbetsmarknad/bransch Samma aktör som utför både Utförare är vanligen validering och utbildning branschorganisation eller av branschorganisation utsedd utförare (kan t ex vara samma aktörer som är upphandlade av kommuner). Arbetsförmedlingen upphandlar utförare som i så lång utsträckning det är möjligt ska ha branschorganisations mandat (inom de områden där det finns utvecklade branschmodeller). Arbetsförmedlingen beställer enbart validering och vill ha en rekommendation om kompletterande utbildningsbehov för att individen ska bli anställningsbar, detta för att försöka undvika intressekonflikter. Folkbildningen Samma aktör som utför både validering och utbildning The system is transparent: Is the system transparent? Is the goal of the validation process clear? Is it transparent how the process of validation is? Is it transparent who is involved in the process? Detta är ännu ett område som berörs av nationella kriterier och riktlinjer som är under utveckling där ett viktigt mål är att öka transparensen. Validering som genomförs inom utbildningssystemet är sannolikt mer transparent än validering för arbetsmarknaden, där beställar - utförarsystemet bidrar till otydlighet framförallt i vem som ansvarar för vad.  There is enough information accessible: How are individuals and stakeholders informed about the validation system? Where do you find information about the validation system? Det generella svaret är att det inte finns tillräckligt mycket information. På övergripande nivå har Myndigheten för yrkeshögskolan utvecklat webbsidan http://www.valideringsinfo.se som ett första steg mot att samla information på ett ställe och arbetet med att fylla på med information pågår kontinuerligt. Det behövs där i nuläget mer information om de olika subsystemen. Verktyget ”Din valideringsväg” som vägleder individen fram till den aktör som har ansvar utifrån individens behov av validering finns i nuläget på svenska och engelska men har översatts till ett 20-tal språk för att öka tillgängligheten för personer med utomsvensk bakgrund (http://www.valideringsinfo.se/sv/Din-valideringsvag/). Dock måste webbsidan marknadsföras ytterligare för att fler, både enskilda individer samt professionella, ska hitta informationen. Högskoleverket gjorde till sin rapport Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden (bifogad) från 2009 en genomgång av lärosätenas webbinformation och konstaterade följande ”Genomgången visar att den information som finns på lärosätenas webbplatser är oftast ganska lättillgänglig. Den är dock oftast kortfattad. Vill den sökande veta mer får hon eller han oftast ta kontakt med lärosätet, men relativt få lärosäten har uppgifter om vem som kan kontaktas på sina webbplatser. En del lärosäten hänvisar till utbildningskatalogen för ytterligare information om reell kompetens.” (sid. 29) Några exempel på webbsidor: Linköpings universitet: http://www.liu.se/utbildning/sokatill/forkunskaper/reko?l=sv, Högskolan i Borås: http://www.hb.se/wps/portal/!ut/p/c0/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3g3E2-XsGAzYwMLC3NLA0_3UB8DU6dgo1ADU_2CbEdFAJR18KY!/, Lunds universitet: http://www.lu.se/o.o.i.s/908 Även på studera.nu (Högskoleverkets ansvarar), en webbsida som samlar information om högres studier finns information om bedömning av reell kompetens: http://studera.nu/omstudier/omstudier/reellkompetensellerundantag.5.27d86368130216405a680004545.html. Även på antgning.se, den webbsida som Verket för högskoleservice driver, där ansökning till högre studier samordnas, finn s information om bedömning av reell kompetens( https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-vag/) samt information om hur man söker på reell kompetens (https://www.antagning.se/sv/Hur-du-anmaler-dig-och-haller-koll/Skicka-in-ratt-papper/Handlingar-for-reell-kompetens/) Skolverket har information om validering som vänder sig till skolhuvudmännen (kommunerna) på sin webb: http://www.skolverket.se/forskola-ochskola/vuxenutbildning/validering (länkas till från valideringsinfo). Hur information ser ut från de olika kommunerna finns ingen klar bild av. Finns ofta någon form av kortfattad information på webbsidor med kontaktuppgifter. Arbetsförmedlingen har ingen lättillgänglig information om validering på sin webb, utan man behöver gå in i deras utbildningskatalog för att hitta information där. Informationen ges vanligen muntligt i mötet med arbetsförmedlaren och med tanke på hur många olika insatser som finns att välja på är kunskapen om validering varierande hos olika arbetsförmedlare. För att kompetensutveckla sina förmedlare håller AF på att ta fram en webbutbildning. Branschorganisationerna har varierande information på sina webbar men det finns samlad information om dessa på valideringsinfo med länkar till branschernas egna sidor: http://www.valideringsinfo.se/sv/Om-validering/Valideringsmodeller1/Valideringsmodeller/  The system is sustainable Finns inga uppföljningar som kan påvisa cost/benefit eller liknande. Med tanke på systemets komplexitet/fragmentariska uppbyggnad och därmed svårigheter att orientera sig för en enskild blir det svårt att uttala sig om hållbarhet. Den övergripande bilden är att det inte genomförs så mycket validering som det borde, detta kan eventuellt bero på komplexiteten men en annan bidragande orsak är förmodligen finansieringsfrågan samt bristande koppling mellan rättsliga och ekonomiska förutsättningar.  Guidance is part of the system: To which extent is guidance part of the system? Is guidance related to validation part of the official description of the validation system in law texts, policy documents, institutional documents etc.? Se nationella kriterier och riktlinjer, där definieras vägledning som en nödvändig stödprocess till validering. Hur vägledning i realiteten i dagsläget kopplas till validering är sannolikt varierande, allt från att vara en integrerad del av valideringen till att vara ”non-existant”. Här finns det heller inga genomförda uppföljningar. 4. Stakeholders  The correct stakeholders are ‘invited’ / involved: Which stakeholders are involved in discussions, development and operation of the validation system? På nationell nivå finns framförallt två arenor för samverkan kring validering: 1. Nationellt forum för validering – strategiskt forum med nationella aktörer, Myndigheten för yrkeshögskolan driver, medverkar gör Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS), Skolverket, Folkbildningsrådet, Arbetsförmedlingen, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Internationella Programkontoret (IPK), Svenskt näringsliv, LO samt representanter från branschnätverket (se nedan) 2. Branschnätverk för validering – nätverk som har fokus på arbetet med validering på branschnivå, i nuläget ett 40-tal organisationer representerade, både rena branschorganisationer men även yrkesnämnder (som är partssammansatta). I framtagandet av ny kursplaner för nya gymnasieskolan (som kommer att vara de man validerar mot inom vuxenutbildningen) har arbetsmarknadens parter medverkat via Nationella programråd som Skolverket ansvarar för (http://www.skolverket.se/forskola-ochskola/gymnasieutbildning/2.1254/nationella-programrad-1.137459). De så kallade branschmodellerna för validering är utvecklade av branschorganisationer/yrkesnämnder och i det arbetet har även vanligen arbetstagarsidan medverkat.  The stakeholders collaborate: How do stakeholders collaborate? Are the organizational structures that support the collaboration? - education - authorities - social partners - labourmarket Se ovan  The stakeholders shows interest/ have a positive attitude: How is the engagement and attitude of the stakeholders towards validation? Varierande, några exempel: - Svenskt näringslivs svar på valideringsdelegationens slutrapport: http://www.svensktnaringsliv.se/skola/validering-kan-spela-ennyckelroll_52992.html - LO:s svar på Valideringsdelegationens slutrapport: http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/EB56C7B921D4248DC1257455004C9785/$file/Mot_en_nationell_struktur.pdf  The stakeholders know what validation is all about: Do the stakeholders know what validation is about? Även här görs bedömningen att det är varierande, visa mycket insatta andra har enbart ytlig kännedom. Detta är ett framtida utvecklingsområde.  The stakeholders has influence on policy-making: How are stakeholders involved in the development of policies in the area of validation? I exemplet nationella kriterier och riktlinjer kommer dessa , innan de ”fastslås” skickas ut på en ”kom med synpunkter” vända till alla som är intresserade – detta blir det sätt olika intressenter kan påverka. Innan detta görs har de processats i Nationellt forum för validering (se ovan) och de där medverkande aktörerna får komma med synpunkter och förslag på förändringar/tillägg utifrån sina sakområden (pågående just nu). Annars är det vanliga förfarandet att alla som vill kan lämna remissvar på förslag som kommer från regeringen, på statliga utredningar osv. Därmed kan alla intressenter komma till tals. Även under arbetet med att ta fram lagar, förordningar etc så bjuds ofta relevanta intressenter in att medverka/komma med synpunkter. 5. Competences of validation professionals   There is a standardized certification system for validation professionals: Is there a standardized certification system for validation professionals? Is it required that validation professionals are trained or certified? Det finns inget standardiserat system för att utbilda/certifiera de som arbetar med validering. I nuläget är det varje involverad aktör som utser /bestämmer vem som ska/får genomföra valideringen och vilken kompetens som krävs eller hur de professionella ska utbildas/kompetensutvecklas. I de nationella kriterierna och riktlinjerna (se bifogat dokument) som är under utveckling finns följande kriterium med: ”Kompetenskrav finns och är uppfyllda för de personer som är verksamma inom validering”, detta kommer därmed bli en indikator i valideringsutförarnas kvalitetssäkringsarbete. När Arbetsförmedlingen upphandlar validering är kompetens hos de professionella med i kravspecifikationen. AF håller på att ta fram en webbutbildning för sin personal. Inom vuxenutbildningen är vanligen både studie- och yrkesvägledare och yrkeslärare involverade i valideringen. Validering som kunskapsområde ingår inte (som obligatoriskt moment) i vare sig studie- och yrkesväglednings- eller yrkeslärarutbildningen. Det finns dock exempel på några valbara kurser, framförallt kopplat till studie-och yrkesvägledarutbildningen, t ex vid Umeå universitet (http://www.umu.se/utbildning/programkurser/kurs/?code=2BE001). De olika branscherna som utvecklat valideringsmodeller tar vanligtvis även fram utbildning för som ska fungera som yrkesbedömare. Hur denna utbildning genomförs och vad den omfattar varierar. Vissa branscher använder någon form av certifieringssystem för att utse utförare (t ex inom skärande bearbetning CNC som har ca 50 certifierade testcentra runt om i Sverige). The validation professionals have access to support networks: Do the professionals have access to support networks? How are support networks organized?  6. Det finns inga formaliserade nätverk på nationell nivå med focus på enbart validering. För studie- och yrkesvägledare finns t ex Sveriges vägledarförning (http://www.vagledarforeningen.org/). ValiJoin är ett informellt nätverk för professionella från universitet och högskolor som ansvara för eller arbetar med bedömning av reell kompetens. The validation professionals are surveilled: Are validation professionals surveilled? How are they surveilled? Nej, inte på ett systematisk och övergripande sätt. Extern kvalitetsgranskning är ett framtida utvecklingsområde för valideringsarbetet i Sverige och bör ingå både i tillsyn/granskning inom det formella utbildningssystemet för den validering som genomförs där men även för den validering som genomförs enligt branschmodell via t ex Arbetsförmedlingen. Methodologies  Methodologies are developed for purpose and are tested: Who are responsible for the development of relevant methodologies for validation? Are the methods reliable and valid? Are they fit for purpose? Are they fit for the individual? Are they fit for the field branche? Generellt sett är det de som har ansvar för att utföra valideringen som också utvecklar metoder/verktyg, t ex kommuner, lärosäten, yrkeshögskoleanordnare, studieförbund/folkhögskolor. Avseende branschmodellerna är det de olika branschorganisationerna (oavsett om de själva är utförare eller inte) som utvecklar metoder/verktyg. Inom vissa områden, där det t ex inte finns en branschorganisation (ex vård och omsorg) har vissa mer fristående aktörer utvecklat valideringsmodeller. Det finns få/inga uppföljningar genomförda som har ett validitetsfokus och därmed lite/ingen tillgänglig information. Detta gör det svårt att bedöma validitets/reliabilitets-aspekter avseende de olika metoder/verktyg som används i valideringssyfte i nuläget. Utifrån den input vi får från olika aktörer skulle jag bedöma att validitet/reliabilitet är varierande. Detta är ett område som skulle behöva följas upp/utvärderas innan det går att göra en rättvisande bedömning. Den uppföljning som är gjord genomfördes av Tova Stenlund men avser enbart ett specifikt verktyg (http://umu.divaportal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:414060). De metoder/verktyg som utvecklats (framförallt av branschorganisationerna) är ofta anpassade för att vara kostnads- och tideffektiva men är därmed mindre flexibla/anpassningsbara utifrån olika individers förutsättningar/behov. Flera branschmodeller utgörs av webbaserade tester med flervalsfrågor samt i vissa fall i kombination med demonstration av något/några praktiska moment. Denna typ av metoder/verktyg är tidseffektiva och relativt billiga men frågan är om de mäter en individs reella kompetens, alltså är de valida i avseende mäter de vad som avsågs mätas? Ett nyligen genomfört projekt har testat flera av branschmodellerna på målgruppen nyanlända invandrare och utvärderingen av projektet indikerar att de heller inte är anpassade (eller svåra att anpassa) till individer med en annan språkbakgrund (utvärderingen utförd av Andreas Diedrich, bifogar rapport OBS! rapporten är ännu inte offentliggjord och får därför inte spridas). Mycket av lärosätenas arbete med att bedöma (validera) reell kompetens för behörighet och tillgodoräknanden baseras på en granskning av dokument, vilket heller inte bidrar till god validitet (se Högskoleverkets rapport från 2009, bifogas). Det finns ingen samlad information om vilken typ av metoder/verktyg som används av kommunerna/utbildningsanordnare i deras arbete med validering. Övergripande beskrivningar av branschmodeller finns här: http://www.valideringsinfo.se/sv/Omvalidering/Valideringsmodeller1/Valideringsmodeller/  A combination of methods is used: Do validation professionals apply a combination of methods in the process of validation? Finns för lite information insamlad för att kunna uttala sig om detta. De flesta branschmodeller använder en kombination av teoretiska (ofta webbaserade) tester samt någon form av praktiskt demonstration. Vissa valideringsutförare använder sig utav medbedömare för att öka mätsäkerhet och rättssäkerheten för individen som blir validerad.