1. No category

Mötesanteckningar från styrgruppsmöte
Kramfors 10 oktober 2012
Plats:
Mötesdatum:
Klockan:
Utskriftsdatum:
Handläggare:
Norrskog Kramfors, Kontorsvägen 2
2012-10-10
10.00–15.30
2012-10-12
Lars Hägglund Efokus AB,
E-post: [email protected]
Deltagare:
Thomas Jonsson, Vattenfall Värme Norden
Rikard Lundström, Norrskog AB
Martin Forsén, Domsjö Fiber AB
Håkan Lageson, Norra Skogsägarna
Stig-Arne Jönsson, Jämtkraft AB
Mats Svensson, Jämtkraft AB
Peter Nilsson, SLU Umeå
Dan Bergström, SLU Umeå
Anders Nordin, ETPC Umeå Universitet
Jan Calissendorff, Sundsvall Bioenergi AB
Lars Sjöberg, SIS
Lars Holmberg, LTCK
Stefan Aronsson, Journalist Sundsvall
Jerry Söderström, JS Konsult
Henrik von Hofsten, Skogforsk
Thomas Kårén, Efokus AB
Tord Fjällström, Efokus AB
Lars Hägglund, Efokus AB
Frånvarande:
Ivan Wästerlund, SLU Umeå
Jörgen Engström, Vattenfall Värme Norden
Patrik Lundgren, Domsjö Fiber AB
Patrik Jonsson, Norra Skogsägarna
Mats Westling, Inlandsbanan AB
Avser
Inledning
Minnesanteckningar:
Tord Fjällström Efokus öppnade mötet med att hälsa alla
deltagare välkomna och överlämnade därefter ordet till Rickard
på Norrskog.
Kort presentation av Norrskog och huset som är Norrskogs
huvudkontor sedan 1970. Huset som byggdes 1912 köptes år
1930 av Krüger och Toll Kramfors AB som genom fusion fick
namnet Svenska cellulosa AB. År 1967 flyttade SCA-kontoret
till Sundsvall och Kramfors kommun tog över huset. Efter att
Norrskog flyttade in 1970 köpte Norrskog huset för en summa
av 250-tusen kr samtidigt som en stor renovering gjordes. En
andra renovering av huset skedde 1992.
En presentation av Anders Nordin ETPC Umeå universitet om
möjligheterna att förädla biobränsle. Torrefiering av biomassa
är en värmebehandling ca 250-330 C i syrefri miljö under
några minuter. Första kontakten med tekniken gjordes i
samband med besök hos ECN i Petten, Nederländerna, för ca 8
Torrefiering av
biobränsle
Utförare/Anm:
Tord Fjällström
Rikard Lundström
Anders Nordin
1
Mötesanteckningar från styrgruppsmöte
Kramfors 10 oktober 2012
år sedan. Stor fördel med torrefierat bränsle är låg
malningskostnad, högt energivärde och vattenavstötande.
ETPC har utvecklat tekniken med bla att återföra kyld pellets
till processen för att fånga upp tjära från gaserna, separera ut
klor (Cl) och att gasen kan användas för att generera
processvärme. 7 flisbilar motsvarar 2 pelletsbilar (vit) och 1 bil
med torrefierat biobränsle. Svensk teknik finns framtagen av
Torkapparater i Stockholm (1:a generation) och hos Bioendev
(2:a generationen). De stora vinnarna inom teknikområdet kan
bli Andritz Group. Det som hämmar teknikutvecklingen är
extremt högt råvarupris i Sverige kontra Kanada och Ryssland
och att stora anläggningar krävs för att få lönsamhet troligen
över 100 MW. Presentationen, läs här > (28 MB)
Standard för fasta En presentation av Lars Sjöberg, SIS.
bränslen
En europeisk grupp bildades år 2000 för att arbeta fram
standards som för användaren ska göra det enklare, billigare
och säkrare.
Sverige tog år 2007 initiativ till att bilda grupp som arbetar
fram nya ISO-standard och som idag omfattar 34 länder.
Oktober 2012 finns 35 SS-EN standards för fasta bränslen
publicerade och 22 EU-standards för fasta återvunna bränslen.
Det finns en guide på SIS hemsida för fasta bränslen:
http://epublicering.sis.se/flashpublisher/magazine/79
Läs här > (31 MB)
Stora fraktioner
En presentation av Henrik von Hofsten, Skogforsk.
Redovisade studier kring dagens system för stubbrytning och
där stubbarna efter krossning och siktning kan innehålla
föroreningar upp till ca 15%. Den flis som processas fram är i
storlek ca 300-500 mm (max 600 mm).
Man har arbetat med teknik för att hålla kostnaden för färdigt
biobränsle lägre än 200 kr/MWh och här lyckats bra.
För att rena stubbarna efter krossning har använts både
trumsikt (10 mm) och stjärnsikt (20 mm).
Arbetat bla. med lastbilskross med CBI 5800.
Vad är ideal fraktionsstorlek? Vad är acceptabel askhalt?
Presentationen, läs här > (3 MB)
LUNCH
Lunch på bowlingcentrat i Kramfors
Styrgruppsmöte
Ordinarie styrgruppsmöte öppnades av Tord Fjällström,
Efokus. Med anledning av att projektets styrgruppsordförande
Ivan Wästerlund drabbats av sjukdom är Dan Bergström, SLU,
Umeå utsedd till vikarie för Ivan.
Lagringsstudier
En kort genomgång av lagringsstudiergenomförs i samarbete
med Sveaskog som genomförts i Lycksele under perioden
november 2011- maj 2012. Studien redovisad även till del vid
föregående styrgruppsmöte i Östersund april 2012.
Syftet med studien var att studera skillnader i lagringsförlust,
temperaturutveckling och hantering av täckt och okrossad
GROT under vinterförhållanden. Täckningen gjordes med
Lars Sjöberg
Henrik von
Hofsten
Tord Fjällström
Peter Nilsson
2
Mötesanteckningar från styrgruppsmöte
Kramfors 10 oktober 2012
Fukthaltsmätning
Fortsatta arbeten
Resurs-/kvalitets
insamling av
biobränsleprover.
Diskussioner
Nästa möte
TopTex en ventilerande duk. Betydligt mindre
torrsubstansförlust och högre torrhalt i bränslet i de täckta
stackarna kunde konstateras i jmf med de otäckta stackarna
efter lagringen. Separat rapport finns att tillgå på vår hemsida
www.energidalen.com
Resultat från försöken med dubbelenergiröntgen (DXA) enligt
”Mantex” redovisades. Tekniken innefattar också att analys av
materialet görs med XRF= Röntgen fluorescence analys av
tunga metaller.
Eftersom metoden är relativmätande behöver korrigering ske
för olika askhalter och här utgör Kalium (K) och Kalcium (Ca)
viktiga grundämnen för att kunna justera mätsignalen för fukt
på rätt sätt.
DXA tekniken uppges fungera bra vid konstant askhalt.
Resultatet av försöken är att utan justering fås mätfelet mellan
”Mantex” och referensprov i intervallet 40-65% fukthalt till +/3,3%. Efter justering med hänsyn till K/Ca har totalfelet
minskat till +/- 1,7%.
Rapport finns att tillgå på vår hemsida www.energidalen.com
De fortsatta arbeten som är aktuella inom projektet är:
1) Slutföra studien för lagringsförsöken i Lycksele.
2) Slutföra och rapportera försöken med Mantex, eventuell
forts. med Skogforsk i underordnad roll.
3) Fukthalt i biobränsle i samarbete med INADCO, Holland.
4) Sågspånsmätning av fukt i bränsle med SLU, Umeå
5) Korta lagringsförsök med SLU, ca 4-6 veckor, med 2 nya
stackar á ca 800 m3 eventuellt i Utansjö
6) Fukthalts spridning i olika GROT-leveranser
7) Bevakning av terminaler i inlandet, Backesågen
Biobränslen kommer idag direkt från skogen i form av grot,
stubbar och klenstammar. Dessa har ofta en varierande och
besvärlig bränslekvalitét som kan förorsaka problem för
slutförbrukaren. ”Forest Refine” har ett uppdrag att samla in
prov på olika typer av biobränslen för analys. Samordning kan
ev. här ske med Efokus projekt. Dan Bergström tar fram ett
förslag till samverkan med budget att presenteras för
styrgruppen.
Se även Värmeforsk
http://www.varmeforsk.se/files/Systemteknik_Program.pdf
En diskussion om lagkrav enl. virkesmätningslagen.
* Volym/vikt bör vara tillräckligt. Olika syn i olika delar av
landet.
* En operation vikt/provtagning kan eventuellt räcka vid
skotning till välta.
Nästa möte blir den 19 mars 2013, eventuellt SLU Umeå.
Thomas Kårén
Dan Bergström
Thomas Jonsson
Dan Bergström
Thomas Kårén
3
Mötesanteckningar från styrgruppsmöte
Kramfors 10 oktober 2012
Lars Hägglund/Efokus
4