1. No category

Lärarhandledning för läromedlet Islamofobi i Europa
Syfte:
•
Ge eleven möjlighet att tillägna sig kunskap samt tillfälle för reflektion av ämnet
islamofobi. Forskningens omfattning av ämnet islamofobi är fortfarande liten,
men inte desto mindre viktig. Undersökningar visar att islamofobi växer fram
inom många områden och börjar ta form som den nya tidens rasism. Skolan är en
viktig arena för att öka medvetenheten och belysa situationens problematik.
Mål:
•
Att eleven ska kunna skriva en debattartikel utifrån olika perspektiv om ett
förvalt ämne
•
Att eleven ska kunna argumentera och reflektera om ämnet Islamofobi utifrån ett
källkritiskt perspektiv
•
Att eleven ska ha grundläggande förståelse för olika orsaker som ligger bakom
islamofobins framväxt samt de konsekvenser som detta kan få
•
Eleven ska kunna reflektera över sin egen, samt andra människors roll i en
potentiell ökning alternativt minskning av Islamofobins idé och spridning
•
Eleven ska kunna tillägna sig och bearbeta kunskap om ämnet som visar på en
djupare förståelse av helhetsbilden
Islamofobi i Europa
Läromedlet börjar med att förklara vad Islam innebär samt andra närliggande begrepp
som är viktiga för eleven att kunna för att förstå läromedlets kontext. Efter det
behandlar texten hur islamofobin tar sig uttryck i dagens samhälle och ger även
konkreta exempel på hur det tar form. Det viktiga är att eleven förstår vad islamofobi
innebär, men det är också viktigt att eleven förstår varför islamofobin uppstått och
därför har vi valt att i texten förklara några grundläggande orsaker som ligger bakom.
Läromedlet tar också upp dagens IT-aspekt där stor fokus lagts på medias roll inom
islamofobi. Slutligen presenterar läromedlet olika åtgärder där syftet är att skapa
reflektion och vill få läsaren att vidare fundera på vad just jag kan göra för att motverka
islamofobin, för att hjälpa eleven att få en ökad förståelse för både ämnet och texten
finns det efter varje avslutat kapitel några diskussionsfrågor. Målet med dessa frågor är
att skapa ett intresse och tillfälle för eftertanke och reflektion.
Den målgrupp texten är skriven för är främst gymansielever, men även lärare kan har
stor ha stor användning av den. Texten är anpassad för samhällskunskap på gymnasiet
men kan likaså användas som komplettering till olika moment inom andra ämnen med
en samhällskunskaplig inriktning. Exempelvis kan man ha ett nära samarbete inom olika
arbetslag och samarbeta över ämnesgränserna. Om samma klass i svenska får i uppgift
att skriva en debattartikel kan du som samhällskunskapsläraren ge grunderna inom
ämnet under tiden som svenskläraren fokuserar mer på att ge en djupgående bild över
vad en debattartikel är och hur man skriver en sådan. Liknande samarbeten kan göras
med bild, engelska, religion eller liknande. Möjligheterna är obegränsade!
I den här lärarhandledningen finns ett exempel på en examinationsuppgift där inget
direkt samarbete inom arbetslaget märks av, detta för att man kanske inte alltid har tid
och möjlighet att arbeta på det sättet.
Att tänka på
Lärarhandledningens syfte är avgränsa till att ge dig som lärare kunskap och inspiration
om hur du kan använda läromedlet "Islamofobi i Europa" som underlag i skolan på ett
effektivt och för eleven intresseväckande sätt. Det är viktigt att ha en kontinuerlig
kontakt med eleverna under momentets gång för att förstå hur eleverna har uppfattat
texten, speciellt då islamofobi är ett ämne som kan väcka mycket känslor och fördomar.
För att försöka motverka detta på bästa sätt så är det viktigt att du som lärare försöker
att undvika att ämnet presenteras som ”vi och dem”.
I läromedlet kan eleven stöta på en rad olika begrepp, för att underlätta för elevens
läsande har vi på första sidan en ordlista med några av bokens huvudbegrepp t.ex.
mångfald, islam och demokrati. Definitionerna i ordlistan är anpassade och förenklade
för att eleverna ska kunna förstå läromedlet. Boken har dock även andra begrepp som
inte finns förklarade i ordlistan. I rollen som lärare är de viktigt att ha kännedom om
dessa för att det kan uppstå frågor om begreppens innebörd. Det finns en didaktisk
poäng med detta, att du som lärare kan ta chansen att öka elevernas ordförståelse,
speciellt då eleverna kan stöta på dessa begrepp i vardagslivet t.ex. via media.
I läromedlet finns det ett avsnitt om Anders Breivik och attackerna i Norge, dock står det
inget om det manifest han skrev. Det var ett medvetet val att utesluta manifestet och här
är det upp till dig som lärare att bestämma hur mycket du vill informera om det. I och
med att manifestet är uppbyggt på mycket fördomar och okunskap så finns det en risk
att eleven lägger en stor fokus på manifestet. Man kan dra en parallell till Hitlers ”Mein
kampf” där vissa bibliotek valt att begränsa utlåningen efter syfte där man inte vill
berika främlingsfientliga tankar.
En annan avgränsning som finns i läromedlet är valet att inte fokusera så mycket på
religion/religioner. Meningen är istället att eleven ska förstå att Islamofobi är det
verkliga dilemmat och inte religionen. Det är ett taktiskt val då det är lättare att tänka i
främlingsfientliga termer utan en religions anknytning. Meningen med detta är att även
om Islamofobi är inriktad mot Islam så är det viktigt att eleven känner igen denna
främlingsfientlighet, då den tenderar att ha samma mönster inom likande situationer
t.ex. antisemitism
De politiska partierna som tas upp i läromedlet är ett urval av främlingsfientliga partier i
Europa. Det finns alltså många fler som vi bortsett ifrån. Den främsta anledningen
förutom att begränsning är nödvändig är att de aktuella partierna i hög grad riktar sig
mot muslimer. Det finns många främlingsfientliga partier som främst riktar sig mot
andra grupper, dessa har vi alltså inte behandlat på samma sätt.
Under arbetet med läromedlet har författarna fått hjälp, råd och synpunkter från många
olika håll, bland annat från tidningen EXPO, forskaren Mohammed Fazlashemi, Islamska
föreningen i Umeå, m.fl. Många klavertramp har därigenom kunnat undvikas, men du
som lärare bör vara uppmärksam på att texten fortfarande är känsligt område. Ett
exempel är en dikt som vi valt att ta bort från läromedlet, skriven av Mohammed Omar.
Dikten i sig säger ganska väl vad islamofobi är, men författaren Mohammed Omar är
uttalad antisemit, vilket naturligtvis kastar en skugga över hans verk. Dikten:
Muslimer är förtryckande därför förtrycker vi dem.
Muslimer är ojämlika därför diskriminerar vi dem.
Muslimer är odemokratiska därför exkluderar vi dem.
Muslimer är hårda därför är vi hårda mot dem.
Muslimer är hänsynslösa därför är vi hänsynslösa mot dem
Muslimer är lata därför ger vi dem inga jobb
Muslimer ser ner på kvinnor därför ser vi ner på dem
Muslimer är bråkiga därför slår vi dem
Muslimer är krigiska därför krigar vi mot dem
Muslimer vill ta över vårt land därför tar vi över deras land
Muslimer är terrorister därför terroriserar vi dem
Muslimer är mordiska därför mördar vi dem
Examinationsuppgift
Examinationsuppgiften består av en debattartikel där eleven får välja mellan en rad
olika debatteman:
•
Anser du att man bör förbjuda användandet av slöjan i skolan och på offentliga
platser (t ex. tunnelbanan, bussen, affärer osv.) Diskutera för - och nackdelar, ta
ställning och motivera ditt ställningstagande.
•
Tycker du att religion är förenligt med jämställdhet? Jämför olika tolkningar av
religioner (ex. Islam och Kristendom). Vilka skillnader och likheter finns?
•
Diskutera huruvida det Schweiziska förbudet av byggandet av minareter strider
mot religionsfriheten? Ta hjälpa av olika källor (tidningsartiklar, böcker,
hemsidor m.m.) för att se hur debatten har utvecklats? Vilka argument både för
och emot har framförts. Hur tar du ställning till dessa? Utveckla.
•
Massmedia har en stor roll inom framväxten av Islamofobi. Fundera över hur
muslimer och Islam framställs i olika forum för media, till exempel
tidningsartiklar, rubriker, tv osv. Diskutera vad det kan bli för konsekvenser
för samhället i stort?
•
Den 22 juli 2011 miste 77 personer sitt liv då den högerextrema Islamofoben
Anders Behring Breivik utförde två attentat i Norge. 8 personer dog när han
sprängde det norska regeringskvarteret. Senare samma dag så utförde han ett
massmord på ön Utøya där 69 personer miste sitt liv. Över hela världen spreds
ryktet att det var muslimska terroristers verk och en stor hotbild målades genast
upp. När man insåg att det var en högerextrem norrman så ändrades hotbilden
och han beskrevs istället som en ensam galning och hotet mot Norge sågs som
nästintill obefintligt. Utgå från situationen kring Brievik om huruvida
främlingsfientlighet påverkar samhället och diskutera sedan samhällets
agerande. Tycker du att samhället (media, politik, enskilda individer, bloggare,
partier osv) hanterade situationen på ett bra sätt eller kunde de ha gjort något
annorlunda? Motivera.
Betygskriterier:
F
•
Eleven har inte har inte uppnått målen för E
E
•
Att eleven presentera ämnet islamofobi i ett korrekt sammanhang utifrån
grundläggande kunskaper.
•
Att eleven visar förståelse för olika aspekter (till exempel religionens betydelse)
som är avgörande för att påvisa ämnets komplexitet
•
Att eleven kan presentera ett källkritiskt perspektiv
•
Att eleven visar en medvetenhet om någon orsak till varför islamofobin
uppkommit
•
Att eleven visar en medvetenhet om någon konsekvens av Islamofobins framväxt
•
Att eleven kan reflektera över sin egen roll i en potentiell ökning alternativt
minskning av spridningen av fenomenet islamofobi.
D
•
Eleven har uppfyllt kraven för E och mestadels av kraven för betygskriteriet C.
•
Att eleven presentera ämnet islamofobi mer ingående i ett korrekt sammanhang
C
OCH eleven visar att denne kan behärska olika begreppsförklaringar
•
Att eleven visar förståelse för olika aspekter (till exempel religionens betydelse)
som är avgörande för att påvisa ämnets komplexitet OCH ger mer ingående
exempel
•
Att eleven kan presentera ett källkritiskt perspektiv OCH kan redogöra för det
•
Att eleven visar en medvetenhet om någon orsak till varför Islamosfobin
uppkommit OCH kan jämföra och vara källkritisk till de olika orsakerna
•
Att eleven visar en medvetenhet om någon konsekvens av Islamofobins framväxt
OCH kan jämföra och vara källkritisk till de olika konsekvenserna
•
Eleven ska kunna reflektera över sin egen, samt andra människors roll i en
potentiell ökning alternativt minskning av islamofobins spridning
B
•
Eleven har uppfyllt kraven för C och mestadels av kraven för betygskriteriet A.
A
•
Eleven skriver en korrekt utförd debattartikel och framför sina argument väl och
i en fungerande kontext, eleven ska även framföra motargument och kunna
bemöta dem med bra motiveringar
•
Eleven ska kunna reflektera över sin egen, samt andra människors roll i en
potentiell ökning alternativt minskning av islamofobins spridning OCH kan
motivera för sin tes väl
•
Eleven ska kunna framföra förslag på hur man kan motverka den pågående
islamofobins framväxt
Källförteckning
Litteratur
Europas skam – rasister på frammarch, Lisa Bjurwald, 2011
Salam om krig, fred och islam, Donald Boström, 2007
L’etá medievale, Rinaldo Comba, 1993
Vems islam – de kontrastrika muslimerna, Mohammad Fazlashemi, 2008
Islamofobi, Mattias Gardell, 2011
En liten bok om ondska, Ann Heberlein, 2010
Islam i samhället, Christer Hedin, 2001
Islam historia/tro och traditionerna genom tiderna, Christer Hedin
Islam och Västerlandet - möten, myter och motsättningar, Christer Hedin, 2006
Islam; Islam lära och livsmönster, Jan Hjärpe, 1992
99 Frågor om Islam, Jan Hjärpe Stockholm, 2004
Välkommen till Sverige, Christina Johansson, 2005
Islam och Europa, Ingemar Karlsson, 1994
En delad värld - Islam och Europa igår, idag och morgon, Ingemar Karlsson, 2010
Muslimerna kommer!, Göran Larsson, 2006
Svenskarna först? Handbok mot rasism och främlingsfientlighet, Anna-Lena
Ladenius, Mats Wingborg, Finland 1999
Hur jag blev Gustav Vasa – Om konsten att möta Andra, främlingsfientlighet och
rasism, Antoine Lema, 1996
McKay, History of world societies, 2008
Hatet mot muslimer, Andreas Malm, 2009
Vem är du? En muslim och en kristen talar, Mikael Mogren och Mohamed Omar,
Stockholm, 2008
Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra, Nisse Samuelsson, 2009
Slöjans politik , Joan Wallache Scott, 2010
Den mångtydiga intoleransen – en studie av gymnasieungdomars attityder läsåret
2009/2010, Utgiven av Forum för levande historia, 2010
Jalla! Nu klär vi granen - möte med den muslimska kulturen, utgiven av
utrikesdepartementet, 2002
Min älskade slöja - texter om slöjan skrivna av praktiserande muslimska kvinnor,
utgiven av www.islamguiden.com
Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige – en kunskapsöversikt,
Integrationsverkets rapportserie 2002:13
Hemsidor
www.centrummotrasism.nu , hämtad 22/11 2011
Sverigemotrasism.nu, hämtad 21/11 2011
Levandehistoria.se, hämtad 21/11 2011
www.ur.se/serie/muslim-i-europa/startsida/, hämtad 28/11 2011
www.svd.se/nyheter/utrikes/schweiziskt-nej-till-fler-minareter_3864519.svd,
hämtad 23/11 2011
www.sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=9035&arti
kel=3302065, hämtad 16/11 2011