Konsumentvägledningen viktig för att stärka konsumenternas ställning Många rådgivare och konsumentvägledare i kommunerna har fokus på privatekonomi under 2012. May Strandberg, konsumentvägledare i Östhammar, är en av dessa. Genom olika satsningar och program ska allmänhetens insikter i privatekonomin öka. Hur ser du på behovet av förebyggande arbete med information och folkbildning? Det är mycket angeläget. Jag ser även kunskap i konsumentkunskap som en viktig del i privatekonomin, eftersom felköp och ingångna avtal kan få betydande ekonomiska konsekvenser. Det kommersiella trycket är hårt och det gäller att själv ha kunskap och mod att utgå från vad den egna plånboken klarar av. Vilka kontaktvägar är effektiva för att nå ut? Massmedia har ett stort genomslag, det visar inte minst ”Lyxfällan”. Vi utnyttjar också möjligheterna att sprida våra budskap till en större allmänhet via lokal press och radio. Visst vore det en önskedröm att introducera ett underhållningsprogram med vardagsekonomi som tema. Som konsument och budget- och skuldrådgivare möter vi ett stort förtroende från kommuninvånarna. I mån av tid försöker vi arbeta uppsökande mot olika grupper, föräldragrupper inom BVC, MVC och familjecentraler, lärare och elever i skolan, invandrargrupper via exempelvis SFI och vi deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetslösa och långtidssjukskrivna. Personliga kontakter i form av informationsmöten, föreläsningar, kurser etc. tar mycket tid, men de dialoger som uppstår i mötet ger goda resultat. May Strandberg, Konsumentvägledare i Östhammars kommun Nätverket Gilla Din Ekonomi har etablerat projektet ”Pengarna i ditt liv”. Vilka möjligheter ser du? Vilka insatser kan göra bäst nytta? För mig personligen har ”Pengarna i ditt liv” gett en ny dimension till yrkesrollen. Jag har tagit flera nya grepp i vår för att nå nya målgrupper: Jag skriver en ekonomikrönika i en lokal tidning, alla 18-åringar får ett utskick om att ingå avtal, spara, låna och gå i borgen. Fyra föreläsningar på temat ”Koll på pengarna” är inbokade för allmänheten i samarbete med aktiva studieförbund. I maj håller Folkuniversitet sin kurs ”Ekonomismart” för inbjudna 18-24 åringar. Till hösten hoppas jag kunna erbjuda ett matnyttigt ekonomiinslag i en lokal Ekonomi- och energimässa. Utvärderingarna får visa vilka insatser som gör bäst nytta och mest intresse för frågorna. May samverkar nära med Konsument Uppsala, som har ett tiotal rådgivare med ansvar för både konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning. Bland målgrupperna för information och utbildning är skolungdom och unga vuxna särskilt prioriterade. Konsument Uppsala har sedan 2011 vikt en tjänst för arbete med skolkontakter och skolinformation. Helena Torstensson, ansvarig för skolsatsningen i Uppsala Hallå, Helena Torstensson, ansvarig för skolsatsningen i Uppsala. Hur är intresset så här långt? Till en början har jag lagt ner mycket tid och arbete på att knyta kontakter med gymnasieskolorna i kommunen via brev och många telefonsamtal. Det är med andra ord ett träget arbete som krävs för att nå ut till skolorna! Hittills har vi haft kontakt med 19 skolor av 26. Av dessa 19 är det 5 skolor som ska återkomma med ett förslag på tid då vi är välkomna. Vi har under innevarande läsår varit på 14 skolor, fördelat på 34 klasser och därigenom nått cirka 800 elever. Företrädesvis har vi besökt de i årskurs ett och två, men även några från årskurs tre. Och eleverna är nöjda, visar den enkla utvärdering vi genomfört. De lärare som har anlitat oss är också nöjda och tacksamma över den hjälp och stöd de får från ”verkligheten”, som de kallar det. Vad vill ni uppnå med satsningen? Att ge ungdomar i Uppsala ökade kunskaper inför ett självständigt liv som vuxna. Det handlar t.ex. om att undvika att hamna i skuldfällan, att ingå dåliga avtal eller avtal som man inte kan säga upp. Hur ska vi få fler kommuner att satsa mer resurser på skolans lärare och elever? Svår fråga, men vår satsning inleddes med att vi förde fram konkreta initiativ och förslag till våra ansvariga politiker. Här ingick att vi ville träffa alla gymnasister en gång under deras gymnasietid. Vi såg avgångsklasserna som en tydlig och angelägen målgrupp med fokus på livet efter skolan. Vi räknade på hur många grupper och tillfällen det kunde bli fråga om och vilka resurser som skulle behövas. Utifrån detta fick vi ett utökat uppdrag som innebär att vi nu avdelar en tjänst (fördelat på flera personer) för mötena med våra gymnasister.