2011-10-21 Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Socialdepartementet Remissvar- Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51) BUS - Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst är en yrkesförening för landets kommunalt anställda budget- och skuldrådgivare. Föreningen har ca 300 medlemmar vilket innebär att nästan alla budget- och skuldrådgivare är medlemmar i föreningen. Vi är glada över att vi som remissinstans får möjligheten att delge våra synpunkter på Socialdepartementets förslag. I vårt remissvar vill vi under sammanfattningen delge vad vi tycker om förslagen och i direkt anslutning kommer vår motivering i kursiv stil. Som avslutning har vi även tagit oss möjligheten att komma med förslag på hur barnperspektivet ytterligare kan förbättras utifrån våra erfarenheter som budget- och skuldrådgivare. Sammanfattning: Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst anser att: 13.4.8 Att återbetalningen av underhållsstöd bör ses över då den beräknas på inkomster som föräldern hade två år tillbaka och tillstyrker utredningens förslag. För många föräldrar, främst pappor, lockar systemet till att arbeta extra och arbeta övertid. Detta fungerar ett tag, under första året, men blir sedan till ett ännu större problem som växer för varje år och som till sist leder till att hela ekonomin rasar samman. Att beräkna återbetalningsskyldigheten på den aktuella inkomsten skulle ge umgängesföräldern en känsla av att göra rätt för sig utifrån sin förmåga i förhållande till barnet och staten. Tydliga och logiska regler för beräkning av underhållet till barnet är en förutsättning för att lyckas ena föräldrarna vid konfliktfyllda samtal om underhållsskyldigheten. En överenskommelse mellan föräldrarna om underhållet skulle leda till färre konflikter om pengar vilket gynnar barnet. Att umgängesföräldern får förbehålla sig underhållskostnaden vid beräkning av kronofogdens förbehållsbelopp är nödvändigt för att gäldenären ska känna tilltro till de överenskommelser som görs om underhållet. Om Kronofogden inte tar hänsyn till kostnaden för underhållsstöd vid löneutmätning är det stor risk att samarbetssamtalen om underhåll blir ett slag i luften. Ett enkelt 1 kontrollsystem som visar att underhållet betalas är också en förutsättning för att syftet ska uppnås. Idag är det inte möjligt att vid löneutmätning förbehålla sig kostnader för underhållstöd. 13.4.9 Att en umgängesförälder ska vid utmätning av lön få förbehålla sig kostnader för barnets uppehälle med minst sex umgängesdygn per månad och tillstyrker utrednings förslag. Vår erfarenhet är att det är en kamp för många föräldrar att få ekonomin att gå ihop, inte minst vid löneutmätning. Det är motstridiga känslor i att de å ena sidan längtar efter att träffa och umgås med sina barn mot å andra sidan bäva för hur de ska lösa det ekonomiskt med mat och aktiviteter. Detta skapar omfattande stressituationer som leder till frustration för umgängesföräldrarna där de också börjar ifrågasätta sin roll. Utifrån bristen på barnperspektiv skapar det sämre relation till barnen då det i många fall leder till att umgänget blir lidande. Man har helt enkelt inte ekonomiska möjligheter att träffa barnen. 13.7 Att samarbetssamtal endast ska behandla enklare ekonomiska frågor som berör barnet, t.ex. broschyrer eller hänvisning till specialister och tillstyrker utredningens förslag med tillägg. I förslag till vidare uppdrag av Socialstyrelsen behöver det tydligt framgå vilken information som ska ges kring ekonomin i samarbetssamtalen. Att prata pengar, ekonomi och skulder är många gånger ett infekterat och skamfullt ämne. Farhågorna att de ekonomiska frågorna får för stor del och tar över i samarbetssamtalen ska inte förringas, tvärtom. På grund av detta är det samtidigt en viktig aspekt som säger att det finns mycket behov av att prata ekonomi i samband med en separation. Att ta med ekonomi vid samarbetssamtal ser vi som en naturlig del i samtalen om barnen, dels för att få en helhetsbild och dels för att avdramatisera ett ofta laddat ämne. Vi är väl medvetna om att ekonomiska förhållanden kan vara komplicerade och inte helt enkelt att hantera. Att väcka frågan och erbjuda rådgivning hos en budget- och skuldrådgivare kan vara en öppning och en möjlighet att för tillfället lägga komplicerade frågor om ekonomin åt sidan. Det är dock viktigt att poängtera att resurserna för budget- och skuldrådgivare i kommunerna är begränsade och om ökade uppdrag skulle föreslås behövs även ökade resurser för snabba insatser. Det är inte självklart att kommunen ska så för den ökade kostnaden utan förslagsvis staten, då de har mest att vinna på en sådan verksamhet, se nationalekonom Ingvar Nilssons färska rapport 2011:11 från Konsumentverket, Budget- och skuldrådgivning – en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering. 13.8 Att barnkonto snarare kan bli konfliktdrivande än underlätta samarbete kring barnen och tillstyrker utredningens förslag. 2 Här kommer våra ytterligare förslag till betänkandet Vi vill även få ändring/tillägg av följande: En umgängesförälder ska vid utmätning av lön få förbehålla sig kostnader för umgängesresor. Ska man se till barnperspektivet som helhet bör man absolut även inkludera umgängesresor, då dessa kan skapa likvärdiga problem, om inte mer i vissa fall, än själva umgängeskostnaden. Här bör det inte vara generella belopp utan efter varje unik situation. Detta inom rimliga gränser där föräldrarna förväntas dela på kostnaderna. Behoven varierar kraftigt och de umgängesföräldrar vi träffar har ofta inte möjlighet att välja boende utan måste flytta till det boende de kan erbjudas. Det kan t ex vara så att det inte finns kollektivtrafik och för att kunna träffa sina barn förutsätter det att man har tillgång till bil. Inom normen för ekonomiskt bistånd godkänns dessa resor genom bedömningar som likställer resorna utifrån vad en låginkomsttagare har för ekonomiska möjligheter. Vid växelvis boende ska föräldern kunna förbehålla sig kostnader för skolskjuts. Vid växelvis boende borde det även där finnas utrymme för individuella bedömningar då kanske inte skolskjuts är/blir godkänt av kommunen. Barnen ska inte bli drabbade av kommuners olika praxisbedömningar vad gäller skolskjuts. Om kommunen inte följer rättspraxis för skolskjuts som beskrivs under 10.3.9, s 298 bör Kronofogden kunna medräkna denna kostnad för att möjliggöra det fortsatta växelvisa boendet. Vi vill även bekräfta att vi möter många människor som påverkas på de sätt som beskrivs på s 365-367 vad gäller konsekvenserna av nuvarande löneutmätningsförfarande. Gäldenärerna lever många gånger under eller på normen för ekonomiskt bistånd, motivationen för att arbeta eller arbeta upp sig ebbar ut och underhållsstödsskulders 100 % marginaleffekter ser vi bevisligen exempel på dagligen i våra verksamheter. Detta är ytterligare aspekter vad gäller gäldenärers utsatthet som är viktig att påtala, även om det ligger utanför utredningens direktiv. BUS -Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Styrelsen genom Marie Magnusson Sekreterare Lena Björngreen Regionombud 3