1. No category

REKlistan
2010
Rekommenderade läkemedel,
terapiråd och upphandlade läkemedel
i Västra Götalandsregionen
www.vgregion.se/vardgivarstod
INNEHÅLL
Förord
REKlistan 2010 är den femte upplagan av ett regionalt samlat
dokument för rekommenderade läkemedel i Västra Götalandsregionen. Den är resultatet av ett genomgripande arbete av
regionens 24 terapigrupper. Nytt för i år är att REKlistan
och Sjukhuslistan slagits ihop till en publikation.
Rekommenderade förstahandsval är listade överst i varje kapitel
medan alternativ ges i terapiråden. Högspecialiserade läkemedel
ligger på Läkemedelskommitténs hemsida, www.vgregion.se/
vardgivarstod, under respektive terapigrupp.
REKlistan innehåller också, i anslutning till varje terapikapitel,
förteckningar över de läkemedel som är upphandlade av regionen.
Upphandlade priser gäller endast vid beställning på rekvisition och
inte vid receptförskrivning. För rekvisition väljs därför upphandlade
alternativ framför de rekommenderade förstahandsvalen när så
är möjligt.
Olika uppföljningar som t. ex. Öppna jämförelser, regionens
Verksamhetsanalys och de Nyckeltal för läkemedelsanvändning
som tagits fram visar att Västra Götalandsregionen har en klar
förbättringspotential inom läkemedelsområdet. Huvudbudskapet
för läkemedelsarbetet i regionen under 2010 kommer därför
att vara kvalitetsförbättring.
En aktiv spridning och förankring av REKlistan via de lokala
strategiska grupper/samverkansgrupper som finns ute i förvaltningarna är ett viktigt led i arbetet för en förbättrad läkemedelsanvändning. Det är vår förhoppning att REKlistan kommer att
bidra till uppfyllande av regionens övergripande kvalitetsmål
för patientfokuserad, effektiv, säker och kunskapsstyrd vård.
För Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen
Sten Landahl
Professor, Ordförande
Allergi – Andning – ÖNH
1
Barn och Ungdom
2
Blod
3
Diabetes
4
Endokrinologi
5
Fysisk aktivitet
6
Gynekologi
7
Hjärta – kärl
8
Hud
9
Infektion
10
Mage – tarm
11
Neurologi
12
Onkologi
13
Osteoporos
14
Psykiatri
15
Reumatologi
16
Smärta
17
Tandvård
18
Tobaksavvänjning
19
Urologi
20
Vaccin
21
Vätskor och Nutrition
22
Äldre och läkemedel
23
Ögon
24
Akutläkemedelsförråd
25
Läkemedel för sjuksköterskor med förskrivningsrätt
26
Biverkningsenheten
27
Medicinska riktlinjer
28
Alfabetiskt register
29
Läkemedelskommittén/regionala terapigrupperna
30
4 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 5
R SUBSTANS
1 ALLERGI – ANDNING – ÖNH
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
För ytterligare terapirekommendationer se
www.vgregion.se/
vardgivarstod/andning
ALLERGI
Antihistaminer
Rloratadin∏
Allergisk rinit
Nasala steroider
Rmometason
Nasonex
Anafylaxi
Adrenalin
Repinefrin
Adrenalin, inj
Anapen/Anapen junior
Epipen/Epipen junior
Steroider
Rbetametason
Betapred
Antihistaminer
Rklemastin
Tavegyl, mixtur
Rloratadin∏
tabl, munsönderfallande tabl
ASTMA Vuxna
Kortverkande beta-2-stimulerare
Rsalbutamol
Buventol Easyhaler
Inhalationssteroider
Rbeklometason
Beclomet Easyhaler
Långverkande beta-2-stimulerare
Leukotrienantagonister
Rmontelukast
Singulair
Perorala steroider
Rprednisolon
Prednisolon
Kombinationsinhalatorer
är aldrig förstahandsval.
Rformoterol
2
3
4
5
6
7
8
9
Oxis Turbuhaler
Rsalmeterol
Serevent Diskus
10
11
12
13
terapiråd
14
Rekommenderad fysisk aktivitet vid astma och KOL
Astma: Patienter med en mild till måttlig välbehandlad astma kan delta i
fysisk träning på samma villkor som friska. Träningen bör vara en blandning
av konditionsträning, styrketräning och rörlighetsträning. Personer med grav
obstruktivitet kan rekommenderas lättare styrketräning, rörlighetsträning och
lågintensiv konditionsträning.
Rekommendationer:
Konditionsfrämjande träning:
• Lågintensiv > 55 % av max HF (hjärtfrekvens).
Utförs ≥ 5 gånger/vecka under ≥ 30 min
• Högintensiv > 70 % av max HF, utförs ≥ 3 gånger/vecka under ≥ 20 min
Styrketräning: 70 % av 1 RM (repetitivt maximum) 8–12 repetitioner och 2–3
set. Tränas ≥ 2 gånger per vecka.
KOL: Alla patienter, oavsett ålder och grad av sjukdom, bör ordineras fysisk
aktivitet då detta minskar rädslan för andnöd vid ansträngning samt ger ökad
livskvalitet och förbättrad prestationsförmåga. Inledningsvis bör aktiviteten
ske som anpassad träning med hjälp av sjukgymnast och kompletteras med
andningsteknik. Ingen träning bör ske vid en saturation (syrgasmättnad)
under 88–90%. Ett funktionstest bör föregå en fysisk träningsperiod. Lämpliga
träningsformer är cykelträning, gångträning samt land- eller vattengymnastik.
Rekommendationer:
Konditionsfrämjande träning
• Lågintensiv > 55 % av max HF, utförs 2-5 gånger/vecka under 30 min
• Högintensiv > 70 % av max HF, utförs 2-3 gånger/vecka under 30 min
Styrketräning: 70 % av 1 RM, 8–12 repetitioner och 2–3 set.
Tränas ≥ 2 gånger/vecka.
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
www.vgregion.se/vardgivarstod/andning
ALLERGI
Antihistaminer
Antihistaminer har en individuell
effekt. Om ett antihistamin inte
fungerar kan man därför pröva
ett annat. Desloratadin (Aerius)
bör dock i allmänhet undvikas
pga högre pris. Moderna antihistaminer i normal dosering medför ingen sedation eller nedsatt
reaktionsförmåga.
ANAFYLAXI
Adrenalin im
Vid förskrivning av adrenalin
(Anapen/Epipen) rekommenderas styrkan 0,15 mg (=junior)
till barn <20 kg. Till alla >20 kg
rekommenderas styrkan 0,3 mg
för båda autoinjektorerna. Vid
förskrivning av Anapen/Epipen
0,3 mg till barn mellan 20-30 kg
ange OBS! på receptet då den i
FASS angivna normaldosen (0,01
mg/kg) överskrids. Ge patienten
noggrann instruktion hur injektionspennan ska användas.
Adrenalin är sällan indicerat vid
akut svår astma, med undantag
av om astman ingår som del i en
anafylaktisk reaktion.
Adrenalin ska ges im. Adrenalin
iv (helst spädd) endast till medvetslös patient.
ASTMA/KOL
Behandlingen bygger på inhalation av läkemedel. Inhalerade
luftrörsmediciner kräver uppföljning av inhalationsteknik.
Andrahandsval av inhalationsläkemedel kan vara motiverade
för att få fungerande inhalationsteknik.
Mer detaljerade behandlingsråd finns på www.vgregion.se/
vardgivarstod/andning.
ASTMA
Kombinationspreparat med
långverkande beta-2-stimulerare
(LABA) och inhalationssteroider
är aldrig förstahandsval. De skall
inte användas initialt.
www.vgregion.se/vardgivarstod/andning
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
6 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 7
R SUBSTANS
1 ALLERGI – ANDNING – ÖNH
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Astma barn
Kortverkande beta-2-stimulerare
Rsalbutamol
Airomir inhalationsspray
Buventol Easyhaler
Långverkande beta-2-stimulerare
Rformoterol
Oxis Turbuhaler
Rsalmeterol
Serevent Diskus
Inhalationssteroider
Leukotrienantagonister
Rbudesonid
Rmontelukast
Giona Easyhaler
Pulmicort inhalationsspray
Singulair
Kombinationsinhalatorer
är aldrig förstahandsval.
KOL
Symtomlindrande
Vid behovsbehandling
Kortverkande antikolinergikum
Ripratropium
Atrovent
Exacerbationsförebyggande
Mukolytika
Racetylcystein∏
vid KOL stadium 1-2
(FEV1>50%)
Kortverkande beta-2-stimulerare
Rsalbutamol
Buventol Easyhaler
Rtiotropium
Långverkande antikolinergikum
Underhållsbehandling
Långverkande antikolinergikum
Rtiotropium
Spiriva
Spiriva
Kombinationspreparat
vid KOL stadium 3-4
(FEV1<50%)
Rbudesonid + formoterol
Symbicort Turbuhaler
Rflutikason + salmeterol
Seretide Diskus
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
terapiråd
15
Doser med beklometason och
budesonid >800ug/dygn eller
flutikason >500 ug/dygn, är
sällan indicerade.
Antikolinergika har liten
användning vid astma.
Små barn som inte kan
hantera en pulverinhalator (dvs
yngre än 4-5 år) kan använda
Airomir resp. Pulmicort inhalationsspray med spacer. För barn
yngre än 4 år finns bristfällig
dokumentation av behandling
med LABA. De små barn som
kräver tilläggsbehandling ska i
första hand pröva Singulair. Barn
äldre än 4 år kan vid otillräcklig
effekt av inhalationssteroider
pröva LABA.
0–18
KOL
Vid behandling med tiotropium
ges ej samtidigt ipratropium.
LABA kan prövas som symtomlindrande behandling, som
alternativ eller komplement till
långverkande antikolinergikum.
Symtomlindrande behandling
ges som terapiförsök och effekten utvärderas med intervju.
Enda indikationen för acetylcystein är frekventa exacerbationer vid KOL stadium 1 och
2 (FEV1>50%). Inhalationssteroidbehandling bör omvärderas hos patienter som utvecklar
pneumoni.
Rökavvänjning är avgörande
vid KOL. Rekommenderade
läkemedel: se kapitel 19
Tobaksavvänjning.
www.vgregion.se/vardgivarstod/andning
ASTMA/KOL
Kortverkande beta-2-stimulerare
(andrahandsval):
Rsalbutamol
Airomir/Autohaler
Ventoline/Diskus/Evohaler
Rterbutalin
Bricanyl/Turbuhaler
Inhalationssteroider
(andrahandsval till vuxna):
Rbeklometason
AeroBec/Autohaler
Rbudesonid
Giona Easyhaler
Rflutikason
Flutide/Diskus
Långverkande
beta-2-stimulerare
(andrahandsval vid KOL):
Rformoterol
Oxis Turbuhaler
Rsalmeterol
Serevent Diskus
16
Kombinationspreparat
(andrahandsval vid astma)
Rbudesonid + formoterol
Symbicort Turbuhaler
Rflutikason + salmeterol
Seretide Diskus
21
Inhalationssteroider
(andrahandsval till barn):
Rbudesonid
Pulmicort/Turbuhaler
Rflutikason
Flutide/Diskus
www.vgregion.se/vardgivarstod/andning
17
18
19
20
22
23
24
25
26
27
28
29
30
8 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
1 ALLERGI – ANDNING – ÖNH
REKLISTAN 2010 9
2 BARN OCH UNGDOM
1
rekommenderaDE läkemedel
AKUT OBSTRUKTION
VID ASTMA OCH KOL
Rbetametason
Betapred
Ripratropium∏
lösning för nebulisator
Rprednisolon
Prednisolon
Rsalbutamol∏
lösning för nebulisator
Rteofyllin
Teovent, klysma
Rterbutalin
Bricanyl, inj
Rtheofyllamin
Teofyllamin, inj
Hosta
Inga preparat rekommenderas,
gäller både barn och vuxna.
Se www.vgregion.se/
vardgivarstod/andning
ÖRON-NÄSA-HALS
Extern otit med liten eller
måttlig svullnad
Rhydrokortison + oxitetracyklin
Terracortril m/Polymyxin B
Extern otit med igensvullen
hörselgång
RAlsolsprit ACO
2
Extern otit orsakad av svamp
Rflumetason + kliokinol
Locacorten Vioform
Torra eksem i hörselgången
Rhydrokortison
Locoid, lösning
Torra eksem i hörselgången
med uttalade besvär
Rbetametason
Diproderm, örondroppar
Näspolypos
Rmometason
Nasonex
Halssmärta
Rbenzydamin
Andolex
Rlidokain
Xylocain viskös
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Acetylcystein Astra Zeneca
brustablett
terapiråd
ÖRON-NÄSA-HALS
Alsolsprit ACO (OBS ej Alsollösning!) används i avsvällande
syfte på tamponad vid extern
otit med igensvullen hörselgång.
Benzydamin (Andolex) och
Lidokain (Xylocain) viskös används
till lokalbeh av smärta i munhåla/
svalg när systemiska medel ej ger
tillfredsställande effekt.
Ciprofloxacin (Ciloxan) örondroppar är ett andrahandsmedel.
Insättes av ÖNH-specialist på
indikation enligt FASS.
www.vgregion.se/vardgivarstod/andning
terapiråd
3
Barnsymbolen finns i
REKlistan vid de terapiråd som
rör läkemedelsbehandling av
barn och ungdom.
Barnrekommendationer finns för
närvarande inom följande terapiområden:
Allergi - Andning - ÖNH,
Blod, Diabetes, Endokrinologi,
Gynekologi, Hud, Infektion,
Mage - tarm, Osteoporos,
Psykiatri, Smärta, Tandvård,
Urologi, Vaccin
Barn och läkemedel
Flertalet läkemedel som används
till barn är inte utprovade på
barn. Terapiråden bygger oftast
på klinisk erfarenhet och i vissa
fall på extrapoleringar från vuxenstudier. Man benämner ofta
detta "Off label-behandling".
På EUs initiativ bildades, juli
2007, en särskild vetenskaplig
pediatrisk kommitté inom den
europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Där pågår ett aktivt
arbete med att förbättra kunskap och säkerhet för läkemedel
ur ett pediatriskt perspektiv. För
närvarande arbetar man bl a
med att inventera behovet av
mediciner som ska användas av
barn. Arbetet ska vara slutfört
januari 2010.
Se vidare:
www.ema.europa.eu/htms/
human/paediatrics/
introduction.htm
Läkemedelsomsättning –
farmakokinetik – biverkningar
Barn och ungdomar är växande
individer. Under uppväxten sker
stora förändringar i kroppssammansättningen. Kroppsyta i förhållande till kroppsvikt förändras
också. Detsamma gäller mognad
och relativ storlek av organ
såsom njurar och lever. Allt detta
påverkar hur läkemedel fördelas
och omsätts.
Utvecklingen är inte konstant vilket exemplifieras av att
omsättningen av många läkemedel är låg i nyföddhetsperioden
medan den under småbarnsåren
kan vara högre än efter avslutad tillväxt och genomgången
pubertet. Således måste dosjusteringar göras regelbundet
vid kontinuerlig läkemedelsbehandling i takt med att barnet
växer. Plasmakoncentrationsbestämningar kan vara ett
hjälpmedel för optimering av
läkemedelsbehandlingen, särskilt för läkemedel med smalt
terapeutiskt intervall, t. ex. anti­
epileptika.
Vissa läkemedel kan också
påverka tillväxten, vilket måste
tas i beaktande när barn och
ungdomar behandlas.
Biverkningsprofilen skiljer sig
ibland mellan barn och vuxna
beroende på nämnda förhållanden. "Off label-behandling"
utgör dessutom en säkerhetsrisk
då bl.a biverkningar inte är närmare studerat på barn. Det är av
vikt att notera svårigheterna
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/barn
10 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
2 BARN OCH UNGDOM
REKLISTAN 2010 11
R SUBSTANS
3 BLOD
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
rekommenderaDE läkemedel
terapiråd
att uppmärksamma och identifiera biverkningar hos det lilla
barnet. Det är viktigt att tänka
på läkemedelsbiverkan som differentialdiagnos när barnet får
nya symtom under pågående
läkemedelsbehandling. En viktig
del i arbetet för säkrare läkemedelsbehandling till barn är
att misstanke om allvarliga och/
eller oväntade biverkningar
anmäls till Biverkningsenheten
i Västra Regionen, se kapitel 27
Biverkningsenheten.
Obs! Alla tabletter får
inte krossas eller delas.
Information finns på
www.apoteketfarmaci.se
Praktiska synpunkter
Barn intar ofta en sund skepticism inför läkemedel. Detta
innebär att samtliga involverade,
läkare, sjuksköterska, föräldrar
och andra vårdnadshavare, måste
engagera sig i och inta en positiv
hållning till medicineringen.
På www.vgregion.se/
vardgivarstod/barn finns
länkar till behandlingsrekommendationer för barn.
• Ett tips kan vara att ge något
som smakar bra efter intag av
illasmakande mixtur.
•
Doseringsspruta till de yngsta
barnen kan underlätta att få
exakt dos, samt vid administrering.
•
Överväg gärna andra beredningsformer som t. ex.
tabletter, stolpiller och
munsönderfallande tabletter.
Tablettbehandling kan övervägas från ca 3 års ålder och
gärna testas på mottagningen.
• Krossade tabletter kan intas
med t. ex. yoghurt, lättare
med trögflytande vätska, men
späd ej ut i stora volymer.
• Vid inhalationsbehandling
är det viktigt att försäkra sig
om att rätt inhalationsteknik
används. Hos yngre barn är
spacer att föredra. För att säkra
utbildning till föräldrar och
barn finns på mottagningarna
ofta specialutbildad sjuksköterska som ger tips och råd.
Läkemedelstillförsel till barn
med gastrostomi
Vid läkemedelsadministrering via
PEG/Mic-Key (knapp) välj i första
hand mixturer alt. vattenlösliga
läkemedel. Mixturer kan eventuellt spädas. Om inte flytande
beredningar finns, kan medicinen (om inget annat anges)
lösas upp med kroppstempererat
vatten innan den tillförs. Spola
genom med vatten före och
efter. Tänk på att alla tabletter
får inte krossas. Observera att
tabletter som lämnar olösta
rester (t. ex. hölje) kan göra att
ventilen i knappen sätter igen.
Var noga med att använda de
kopplingsslangar som är avsedda
till läkemedelsadministrering,
annars går knappen sönder.
Se vidare:
www.sahlgrenska.se/SU/5/GEA/
PEGKnapp-och-Gastrotub/
www.vgregion.se/vardgivarstod/barn
TROMBOS
Djup ventrombos/lungemboli
Rwarfarin
Waran
Rdalteparin
Fragmin
Renoxaparin
Klexane
Rtinzaparin
Innohep
Vid samtidig cancer
Rdalteparin
Fragmin
Trombosprofylax vid kirurgi
Rdalteparin
Fragmin
Renoxaparin
Klexane
Rtinzaparin
Innohep
Medicinsk immobilisering
Rdalteparin
Fragmin
Renoxaparin
Klexane
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
terapiråd
13
Fondaparinux (Arixtra; en
parenteral faktor X-hämmare)
är andrahandsval vid djup ventrombos/lungemboli och ett
alternativ vid misstänkt/fastställd överkänslighet mot lågmolekylära hepariner (LMH).
REVERSERING AV
warfarineffekt (Waran)
Patient med PK(INR) ≥8, som
äter normalkost, är i gott
allmäntillstånd och inte har
symtom på blödning eller ökad
blödningsrisk:
Uppehåll med warfarin (Waran)
2-3 dygn och ny PK(INR) kontroll.
Om PK(INR) fortfarande är ≥6, ge
1-2 mg (0,1-0,2 ml) fytomenadion
(Konakion Novum) peroralt av
den intravenösa lösningen.
Patient med PK(INR) >4, mindre
blödning (t. ex. hematuri, näsblödning), hög blödningsrisk
eller dåligt födointag:
Ge 2 mg fytomenadion = 0,2
ml peroralt av den intravenösa
lösningen (Konakion Novum).
Tabletter på 10 mg ska inte ges
i denna situation eftersom den
höga dosen försvårar fortsatt
warfarinbehandling.
Patient med ikterus och högt
PK(INR) i samband med
warfarinbehandling:
Ge 5 mg fytomenadion i.v.
Patient med allvarlig blödning
och där warfarineffekten skall
reverseras till PK(INR) ≤1,5:
Ge 10 mg fytomenadion i.v. och
protrombinkomplexkoncentrat
(Ocplex) 15-20 E/kg. PK(INR) kontrolleras 10 min efter avslutad
injektion. Observera att dosangivelsen i FASS är för hög.
För mera information om
Ocplex och reversering,
se lokalt vårdprogram eller
www.sahlgrenska.se/upload/
SU/Dokument/medinfo/
vardprogram_tromb.pdf
www.vgregion.se/vardgivarstod/blod
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
12 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 13
R SUBSTANS
3 BLOD
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
BLÖDNING
Vid ökad fibrinolys och stora
kirurgiska ingrepp
Rtranexamsyra∏
ANEMIER
Järnbrist
Rferrosulfat
Duroferon
Vid hypoprotombinemi,
antivitamin-K-behandling
Rfytomenadion
Konakion/Novum
B12-brist
Rcyanokobalamin∏
Folsyrabrist
Rfolsyra
Folacin
2
Renal anemi
Rerytropoietin
NeoRecormon
5
3
4
6
7
8
9
10
terapiråd
11
Starta aldrig ersättningsprofylax med LMH förrän eventuell
blödning är under kontroll oberoende av indikation för warfarinbehandling.
För behandlingsråd inför kirurgi, skopier, eller tandbehandling
skall patientens AK-mottagning/
warfarinenhet alltid kontaktas.
ANTIKOAGULANTIA VID
NJURINSUFFICIENS
Risk för överdosering föreligger
vid nedsatt njurfunktion om
inte dosen med LMH och fondaparinux reduceras. Beräkna
alltid kreatininclearance inför
långtidsbehandling vid:
• s-kreatinin >120 µmol/L,
oberoende av ålder
• underviktiga (BMI ≤20)
• kvinnor >75 år; män >80 år
Överväg dosreduktion vid kreatininclearance 30-50 mL/min.
Vid kreatininclearance
<30 mL/min är njurfunktionen
nedsatt med >50 %.
Dosreduktion krävs av LMH.
Fondaparinux är kontraindicerat.
TROMBOSPROFYLAX VID
PROTESKIRURGI
I första hand rekommenderas
LMH – både under sjukhusvistelse och efter utskrivning från
sjukhuset.
Pradaxa och Xarelto
Sedan 2008 finns två nya perorala antikoagulantia godkända
på indikationen trombosprofylax
vid elektiv höft- eller knäledsplastik. Dessa är dabigatran
(Pradaxa; en trombinhämmare)
och rivaroxaban (Xarelto; en faktor X-hämmare). Fördelen med
dessa nya läkemedel gentemot
LMH är peroral administration.
Nackdelen är ett högre pris,
särskilt jämfört med upphandlade LMH. Både dabigatran och
rivaroxaban är likvärdiga med
LMH, men det finns inga jämförande studier dem emellan.
Därför saknas i nuläget evidens
för att rekommendera det ena
läkemedlet framför det andra.
www.vgregion.se/vardgivarstod/blod
Terapigrupp Blod ser inga hinder
att berörda kliniker skaffar sig
viss erfarenhet av dabigatran och
rivaroxaban, t. ex. vid behandling
av patienter som inte kan ge sig
själva LMH och som förväntas
tillbringa en större del av den
planerade behandlingstiden i
hemmet. Här kan finnas hälsoekonomiska vinster att göra.
Dessa patienter måste då rimligen identifieras preoperativt för
att behandling ska kunna inledas
direkt postoperativt. Observera
att övergång från LMH till
dabigratran/rivaroxaban inte är
studerad och det är oklart hur en
säker överbryggning kan göras.
Byte till tabletter vid hemgång
är alltså inget alternativ. Nya
bedömningar av platsen i terapiarsenalen för dabigratran och
rivaroxaban kommer att göras
allteftersom den kliniska erfarenheten ökar och fler indikationer
blir godkända.
JÄRNBEHANDLING
VID RENAL ANEMI
Innan start av behandling med
erytropoietin (EPO) vid renal
anemi bör järnstatus kontrolleras och behandling med järn
övervägas (peroralt eller parenteralt). Annars riskerar en dyrbar
behandling att bli verkningslös.
Intravenös järnbehandling
med trevärt järn (Venofer) är
andrahandsval på grund av
kostnaden.
VITAMIN B12 OCH FOLSYRA
Parenteral tillförsel av vitamin
B12 är endast indicerad vid
konstaterad otillfredsställande
behandlingseffekt av peroral
dosering. Vid nyupptäckt brist särskilt vid förekomst av neurologiska symtom - ges laddningsdos
med tabletter 2 mg 2 gånger
dagligen under en månad, därefter underhållsdos 1 mg/dag.
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/blod
14 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
3 BLOD
REKLISTAN 2010 15
R SUBSTANS
4 DIABETES
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
rekommenderaDE läkemedel
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Antikoagulantia
Klexane
Fragmin
Innohep
Övriga antitrombotiska medel
Arixtra
Lokala hemostatika
Tachosil
Trevärt järn, parenteralt preparat
Venofer
Övriga medel vid anemier
NeoRecormon
Nya Nationella Riktlinjer
Diabetes – läs mer på
www.socialstyrelsen.se
Koagulationsfaktor IX, II, VII
och X i kombination
Ocplex
Insuliner
Typ 1- och typ 2-diabetes
Basinsulin
Förstahandsval
RNPH-insulin
Humulin NPH
Insulatard
Insuman basal
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
terapiråd
terapiråd
Vid substitutionsbehandling
med folsyra (Folacin) är det värt
att notera att det ofta används
för höga doser. Vanligtvis kan
doseringen 5 mg (1 tablett)
2 gånger per vecka användas
vid underhållsbehandling.
Se även Medicinska
riktlinjer Vitamin B12-brist hos
vuxna på www.vgregion.se/
vardgivarstod/blod.
13
Rekommenderad fysisk aktivitet vid diabetes mellitus
ANEMI hos barn
Anemi hos barn ska alltid
utredas. Tänkbara orsaker är
bl a nutritionsbrist (mjölkdiet), malabsorbtion (celiaki),
blödning (tarm eller menstruationer), hemolys (sfärocytos,
hemoglobin­o­patier) och leukemi. Överväg remiss till barnmottagning.
0–18
JÄRNBRIST HOS BARN
Järnglycinsulfat (Niferex) orala
droppar kan ges från nyföddhetsperioden och upp till den
ålder då barn kan börja svälja
tabletter.
0–18
Diabetes mellitus
Vid etablerad diabetes mellitus typ 2 ger fysisk aktivitet förutom
en bättre prestationsförmåga ett bättre HbA1c, minskad insulinresistens, minskat medicinbehov och effekt på andra riskfaktorer.
Vid diabetes mellitus typ 1 fås samma effekt på övriga riskfaktorer
och förbättrad prestationsförmåga, men ingen påvisad effekt på
HbA1c.
Medelintensiv, daglig konditionsfrämjande fysisk aktivitet rekommenderas, t. ex. promenad av varierande intensitet utefter patientens prestationsförmåga.
Vid diabetes mellitus typ 2: Minimum 150 min konditionsfrämjande
aktivitet per vecka kombinerat med styrketräning 3 gånger/vecka.
Bättre effekt kan erhållas med högre intensitet, ordinerat
individuellt.
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/blod
www.vgregion.se/vardgivarstod/diabetes
16 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 17
R SUBSTANS
4 DIABETES
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Direktverkande insulin
Rinsulin glulisin
Apidra
Rinsulin lispro
Humalog
Rinsulin aspart
NovoRapid
Mixinsulin
Rinsulin lispro
Humalog Mix
Rinsulin aspart
NovoMix
Behandlingsmål diabetes
Kliniska behandlingsriktlinjer
HbA1c
Typ 1: 6%
Typ 2: 5-6%
P-glukos
Före måltid
6 mmol/l
Efter måltid
8 mmol/l
Kol: 4,5 mmol/l
LDL-Kol: 2,5 mmol/l
Blodtryck
130/80 mm Hg
Perorala medel
Typ 2-diabetes
R
metformin∏
Svår Hypoglykemi
R
glukagon
Glucagon injektion
2
3
4
5
6
7
Obesitas
R
orlistat
Xenical
8
9
10
terapiråd
11
BARN
För barn och ungdomar med diabetes är en individualiserad och
åldersanpassad behandling nödvändig. Cirka 40% av patienterna
har insulinpump med kontinuerlig
tillförsel av direktverkande insulinanalog. Ett fåtal barn använder
humaninsulin medan de flesta har
direkt- och långverkande insulinanalog i penna. Olika utvecklingsstadier kräver olika insulinregim.
Barn och ungdomar behöver därför ha tillgång till insulinsorter av
olika effektduration och verkningssätt.
Insulin detemir (Levemir) är ett
andrahandsval bland basinsuliner.
Utspätt insulin, 10 E/ml, kan tillhandahållas via apoteket vid
behov till barn med mycket lågt
insulinbehov.
0–18
TYP 1
Insulin glargin (Lantus) är
andrahandsval som bas insulin.
Flerdosbehandling med basinsulin
och måltidsinsulin. Hos äldre-äldre
kan man av praktiska skäl i vissa
fall använda mix-insulin.
TYP 2
Livsstilsåtgärder: rökstopp, motion
och kost som medger normalvikt
är behandlingsbasen.
Metformin sätts in direkt vid
diagnos.
Farmakologisk behandling bör
individualiseras och preparatvalen
prövas och kombineras systematiskt utifrån förstahandspreparat.
Hänsyn tas till vikt, duration, individuellt mål, njurfunktion, hjärt-kärlsjukdom, ålder, praktiska aspekter,
lämplig injektionsutrustning, risk
för hypoglykemier och pris. Nydiagnosticerad patient har normalvärden som mål. Vid typ 2-diabetes
med längre varaktighet eller hjärtkärlkomplikationer kan högre målvärden, med HbA1c 6% eller strax
över, accepteras om risken för
framför allt hypoglykemier är
ökad.
För att uppnå behandlingsmålen är vi ibland tvungna att
använda preparat som får betraktas som 3:e eller 4:e behandlingsalternativ i olika kombinationer.
Stor vikt läggs vid blodtrycksbehandling och behandling av blodfetter.
www.vgregion.se/vardgivarstod/diabetes
HYPOGLYKEMI
Risk finns för allvarliga hypoglykemier vid behandling med
SU-preparat eller insulin. Övriga
preparat ger i monoterapi inga
hypoglykemier.
Läkemedelsval vid typ 2
1:a linjens läkemedel
Metformin är förstahandsval och
skall sättas in direkt vid diagnos,
även hos normalviktiga. Bör undvikas hos äldre med låg vikt där
insulin är att föredra. Börja med
500 mg per dag och titrera upp
500 mg var tredje vecka till önskad
effekt utan magbiverkningar. Maxdos 3 g/dag. Utsättning vid s-kreat
kvinnor >110 och män >130, eller
vid beräknat GFR <60 ml/min. För
beräkning av clearance:
www.fass.se/LIF/produktfakta/
kreatinin.jsp
2:a linjens läkemedel
NPH-insulin
NPH-insulin till natten om höga
fasteplasmaglukosvärden. Om ej
tillräcklig effekt dagtid och höga
plasmaglukosvärden efter måltid
tillägg av måltidsinsulin eller byte
till mixinsulin.
Glimepirid
(Sulfonylurea-preparat)
om ej tillräcklig effekt av metformin kan glimepirid läggas till.
Startdos 1 mg som kan ökas till
2 mg. Högre dos innebär endast
marginellt ökad effekt och ökad
risk för hypoglykemier. Undvik glibenklamid pga dess långvariga
effekt. Försiktighet hos äldre och
utsättning vid nedsatt njurfunktion
(S-kreat >200, GFR <30) pga risk för
svåra långdragna hypoglykemier.
3:e linjens läkemedel
Insulin glargin (Lantus)
Vid frekventa nattliga hypoglykemier och svängande blodsocker
kan man pröva att under 3-4
månader byta NPH-insulin till långverkande insulinanalog.
Akarbos (Glucobay)
kan användas i monoterapi eller
som tillägg till ovanstående medel.
Långsam dostitrering pga magbiverkningar.
Pioglitazon (Actos)
Tillägg till metformin och
SU-preparat vid otillräcklig effekt
med dessa. Ej vid hjärtsvikt pga risk
www.vgregion.se/vardgivarstod/diabetes
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
18 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 19
R SUBSTANS
4 DIABETES
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
Glukosmätare/teststickor:
GlucoMen LX / GlucoMen LX sensor (Menarini)
Freestyle Lite / Freestyle Lite (Abbott)
Wellion Linus / Wellion Linus (Med trust)
Precision Xceed / Precision Xtra Plus (Abbott)
Freestyle Freedom Lite / Freestyle Lite (Abbott)
GlucoSure Extra / GlucoSure Extra (Medcore)
Bayer Contour / Bayer Contour (Bayer)
Penkanyler:
Insupen (Medcore)
Insulinsprutor med fast kanyl:
Insumed (Medcore)
Lancett till blodprovstagare:
Digitest (Medcore),
Penlancet (Medcore)
Blodprovstagare, engångstyp:
Haemolance Plus, mikroflöde, ljusblå (Medcore)
Teststickor förskrivs utifrån
behovet hos
den enskilde
patienten. Se
riktlinjer för
egen­mätning av
plasmaglukos.
Tänk på håll­
barhet och
förvaring!
2
3
4
5
6
7
8
9
10
terapiråd
Sitagliptin (Januvia)
DPP4-hämmare. Tillägg till metformin, Actos, SU-preparat eller insulin. Kräver kvarvarande egen insulinproduktion. Kan prövas, under
3-6 månader, istället för insulin för
att minska risken för hypoglykemier (t. ex. yrkesförare).
Vid risk för
dehydrering/uttorkning
Sätt ut metformin, ACE-hämmare,
ARB, diuretika och NSAID vid
dehydrering/uttorkning.
Läkemedelsverket har noterat ett
ökat antal fall av laktatacidos under
behandling med metformin. Risk
för laktatacidos uppkommer vid
ÄLDRE ÄLDRE
Vid biologisk hög ålder (över 80 år
med kort återstående livslängd)
bör målsättningen ändras. Något
högre blodsockervärden och
HbA1c mellan 7 och 8% kan accepteras. Fokus läggs på god nutrition, säkerhet och livskvalitet. Vid
otillräcklig metabol kontroll bör
man inleda insulinbehandling.
För typ 2-diabetes bör man i första hand använda basinsulin i eneller två-dos, i andra hand mixinsulin. Typ 1-diabetes bör fortsätta
med flerdosregim.
www.vgregion.se/vardgivarstod/diabetes
Typ 2-diabetes behandlingsalgoritm för vgr
Hyperglykemi
12
14
15
LÄKEMEDEL
1:a linjen
11
13
TYP 2-DIABETES – Livsstilsåtgärder + metformin från debut
2:a linjen
Exenatid (Byetta)
GLP-1 analog. Tillägg till metformin eller SU-preparat. Kräver kvarvarande egen insulinproduktion.
Kan prövas istället för insulin för
att minska risken för hypoglykemier (t. ex. yrkesförare).
nedsatt njurfunktion då metformin
kan ackumuleras. Detta kan uppstå
efter bara några dagars dehydrering tex i samband med gastroenterit. Andra läkemedel som kan bidra
till att laktatacidos utvecklas, vid
samtidig metforminbehandling,
genom njurpåverkan är ACEhämmare, angiotensinreceptorblockerare (ARB), diuretika och
NSAID. Patienter bör få tydlig informeration om att sätta ut preparat
som metformin, ACE-hämmare,
ARB, diuretika och NSAID i samband med akut sjukdom med risk
för dehydrering/uttorkning.
16
metformin enligt ovan (prio 1)
17
18
glimepirid
NPH-insulin
måltidsinsulin, komb. av båda
eller mixinsulin
19
20
21
insulin glargin (Lantus)
3:e linjen
för vätskeretention. Olämpliga vid
osteoporos hos kvinnor pga misstänkt ökad risk för frakturer. Vid
utsättning välj istället insulinbehandling.
akarbos (Glucobay)
pioglitazon (Actos)
GLP-1 analoger
exenatid (Byetta)
DPP4-hämmare
sitagliptin (Januvia)
22
23
24
25
26
Nya Nationella Riktlinjer Diabetes – läs mer på www.socialstyrelsen.se
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/diabetes
20 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 21
R SUBSTANS
5 ENDOKRINOLOGI
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Kortikosteroider (systemiska)
R
betametason
Betapred, tablett och
injektion
R
prednisolon
Prednisolon
R
hydrokortison
Solu-Cortef
2
Tyreoideahormon
R
levotyroxin, T4
Levaxin
3
4
5
6
terapiråd
Systemiska kortikosteroider
Kommentarer till indikationer
för systemiska steroider
• Någon förstahandsterapi per os
finns ej för de systemiska ste roiderna, då samtliga preparat
har sin speciella plats i terapi arsenalen.
• Hydrokortison (Solu-Cortef) iv
(eller im) är den gängse terapin,
tillsammans med vätska till
patienter med binjuresvikt, som
kräver parenteral steroidterapi,
eller vid ospecifik chockbild.
• Betapredmedicinering, är
enbart för korttidsterapi, såsom
vid akuta allergiska reaktioner/
ödem.
• Prednisolon ges med fördel
som dels avtrappande korttids terapi vid astma eller KOL exacerbation, men även som
långtidsterapi, såsom vid
polymyalgia reumatika.
• Således viktigt att notera att
Hydrokortison (Solu-Cortef)
har både glukokortikoid samt
mineralkortikoid effekt, vilket
är nödvändigt vid behandling
av akut primär binjurebarksvikt. Betapred har enbart
glukokortikoid effekt, och skall
därför enbart ges som korttidsterapi, i samband med akuta
allergiska tillstånd. Observera
att regionens ambulanser är
utrustade med enbart
betametason.
7
Ekvipotens antiinflammtorisk
effekt:
Kortisonpreparat har flera
verkningsmekanismer såsom
antiinflammatorisk, mineralkortikoid respektive glukokortikoid
effekt. Ett och samma preparat
har lite olika antiinflammatorisk, mineralkortikoid respektive
glukokortikoid potens. Nedan
följer en tabell med den
antiinflammatoriska effekten
jämfört mot hydrokortison:
Hydrokortison x1 Kortisonacetat x0,8
Prednisolon x3
Betametason x25 Dexametason x25
Systemiska
kortikosteroider till barn
Betapred ges på sjukhus till
barn med svår pseudokrupp och
obstruktiv bronkit.
Detta är ett potent läkemedel och det räcker att det ges i
engångsdos enligt nedan,
obs! ej nedtrappningsschema;
<10 kg ges betametason
0,5 mg, 8x1
>10 kg ges betametason
0,5 mg, 12x1
www.vgregion.se/vardgivarstod/endokrinologi
Levotyroxin
• Före terapin inleds skall
patienten informeras om att
det kan ta lång tid innan hon
är helt återställd. Ibland kvar stående symtom ett halvår efter
det att tyreoideavärdena
normaliserats!
• Cave graviditet innan behand lingen är inställd. Tänk på
andra samtidiga autoimmuna
störningar!
• Starta med Levaxin (levotyroxin)
25-50 µg varannan till varje dag
per­oralt, med höjning 25 µg var
6:e vecka. Om uttalad klinisk
och lab.mässig hypotyreos, tag
kontakt med endokrinolog för
eventuell start av Levaxin terapin på sjukhus.
• Lab.kontroll med fritt T4 och
TSH veckan före planerad
doshöjning.
• Behandlingsmål: Fritt T4 inom
referensområdet samt TSH
0,4-1,0 mU/L (med TSH-metod
som har referensintervall
0,4-4,0 mU/L).
• Välinställd patient:
årskontroller räcker.
Testosteronsubstitution
Testosteronsubstitutionen till män
med klar hypofysär - och testikulär
hypogonadism sker nu tillfyllest
med Nebido-injektioner à 1000 mg
var 10-14 vecka, eller med olika
former av dagliga gelberedningar.
Vid mera subtila symtom där hypogonadism kan vara orsaken, såsom
nedsatt energi och depressionstendens utöver försämrad sexualfunktion, med ett samtidigt
S-testosteronvärde i nedre normalområdet (8-12 nmol), kan behandlingsförsök under 3-6 månader
övervägas, med utvärdering av
behandlingseffekt och symtomregress. Vid all testosteronterapi är
det viktigt att vara observant på
signifikanta Hb-EVF-stegringar,
som kan kräva dosreduktion och/
eller venesectio, samt att regelbundet kontrollera PSA-nivån.
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/endokrinologi
22 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 23
R SUBSTANS
6 FYSISK AKTIVITET
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
Fysisk aktivitet kan användas
både i hälsofrämjande och
förebyggande syfte och som en
behandlingsmetod vid ett flertal
sjukdomstillstånd. En ökning av
den fysiska aktiviteten tillhör de
åtgärder som skulle kunna ha den
största positiva effekten på den
svenska folkhälsan.
Liksom i tidigare upplagor
av REKlistan har träningsråd
infogats i de flesta av terapiområdenas kapitel. Källan till
rekommendationerna är 2008
års upplaga av FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling) som är sammanställd av Yrkesföreningar för
Fysisk Aktivitet (YFA) som är en
fristående delförening i Svensk
Idrottsmedicinsk förening.
Framtagandet av FYSS har
skett i samverkan med Statens
folkhälsoinstitut. I FYSS (bokform
eller www.fyss.se) finns mer
detaljerade råd och många fler
diagnoser än vad som kan få plats
i REKlistan, därtill beskrivs mekanismer och de studier som ligger
bakom rekommendationerna.
I detta kapitel sammanfattas
endast allmänna principer. Mer
information finns även på Västra
Götalandsregionens hemsida
www.vgregion.se/far
FaR®
– fysisk aktivitet på recept
FaR är en av Hälso och
Sjukvårdens metoder för att möta
den levnadsvanerelaterade ohälsan. En ökad förskrivning av FaR
kan potentiellt påverka:
• Läkemedelskostnaderna
(hälsoekonomi)
• Den totala vårdkonsumtionen
Primär målgrupp för ordination
av fysisk aktivitet är patienter
med sjukdomar där en ökning
av den fysiska aktiviteten har en
påvisad terapeutisk effekt. Många
i gruppen fysiskt inaktiva har flera
diagnoser och en ökad fysisk aktivitet kan ha en positiv påverkan
på flera diagnoser samtidigt. FaR
har hög prioritet i all primär och
sekundär prevention där fysisk
inaktivitet bidrar till livsstilsrelaterad ohälsa.
FaR är ett systematiskt arbetssätt
som inkluderar
• Skriftlig information
• Motiverande samtal
• Planerad uppföljning
Ordinationen bör idealt konstrueras utifrån patientens individuella fysiska, mentala och sociala
förutsättningar. En viktig faktor
för följsamhet är patientens tilltro till sin egen fysiska förmåga.
Ordinationen bör vara specifik
med avseende typ av aktivitet,
frekvens, intensitet och duration.
FaR som metod är vetenskapligt
utvärderad och visar på en lika
god följsamhet som vid annan
långtidsbehandling.
Ordinationen skall dokumenteras i patientjournalen
för att underlätta uppföljning
och utvärdering samt för att ge
samverkanseffekter med andra
terapiåtgärder. För de patienter
som utifrån sin diagnos och förmåga kräver en mer strukturerad
träning, t. ex. för att successivt
anpassa sig till en ökad fysisk aktivitetsnivå, rekommenderas initialt
kontakt med sjukgymnast.
www.vgregion.se/vardgivarstod/fysiskaktivitet
FYSS lathund - se under
respektive terapiområde
För mer detaljerad information
avseende lämplig ordination samt
verkningsmekanismer och kontraindikationer se FYSS. www.fyss.se.
Allmänna svenska och internationella rekommendationerna om
fysisk aktivitet för hälsa omfattar en sammanlagd måttlig
aerob (konditionsfrämjande)
fysisk aktivitet 30 minuter, 5
dagar/vecka alternativt kraftig
aerob(konditionsfrämjande) fysisk
aktivitet 20 minuter, 3 dagar/vecka
eller en kombination av dessa
samt styrketräning 2 gånger/vecka
8-10 övningar 8-12 RM
(över 65 år 10-15 RM).
Medelintensiv aktivitet i ordinationen, avser att den konditionsfrämjande aktivitet som individen
utför kräver en ansträngningsgrad
motsvarande 55-70% av HF*.
Den faktiska aktivitet som i praktiken blir medelintensiv för en viss
patient, kan således variera stort
utefter personens prestationsförmåga, och kan förenklat beskrivas
som den aktivitetsnivå då man
”är andfådd, men fortfarande
kan prata” (motsvarar självskattad
ansträngning 13-14 på Borg RPEskalan).
Med medelintensiv styrketräning avses 40-80 % av 1 RM**.
Med konditionsfrämjande
aktivitet (aerob aktivitet, med
självskattad ansträngning enligt
Borg) avses en aktivitet som leder
till en förbättrad kondition (syreupptagningsförmåga, prestationsförmåga, fitness). Jämför styrketräning, som utgör den andra
huvudtypen av fysisk aktivitet.
Konditionsfrämjande aktiviteter
kan vara promenader, cykling,
joggning, simning, skidåkning
men också vardagsaktiviteter som
trädgårdsarbete, städning med
mera.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
* HF = maximal hjärtfrekvens
** RM = repetitivt maximum. 1 RM motsvarar den största belastningen som kan
lyftas genom hela rörelsebanan en gång.
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/fysiskaktivitet
24 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 25
R SUBSTANS
7 Gynekologi
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Candidavaginit
R
ekonazol
Pevaryl, vagitorier
Pevaryl Depot, vagitorier
Vaginos
R
metronidazol
Zidoval, vaginalgel
Cervicit/Salpingit
R
doxycyklin + metronidazol
Doxyferm + Flagyl
HERPES GENITALIS
Se kapitel 10 Infektion
KONDYLOM
Se kapitel 9 Hud
LICHEN SCLEROSUS I VULVA
R
klobetasol
Dermovat, kräm, salva
Dysmenorré
R
ibuprofen∏
Menstruationsförskjutning
R
noretisteron
Primolut-Nor
Vid menorragi
och dysmenorré
Utglesad blödning
med p-piller. Se
regionala terapiråd, på
www.vgregion.se/
vardgivarstod/gynekologi
Endometriosbehandling
P-piller i monofas
R
etinylestradiol + levonorgestrel
Neovletta
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
terapiråd
12
Rekommenderad fysisk aktivitet vid graviditet
och i klimakteriet
Graviditet
Den fysiska aktiviteten bör utföras med måttlig ansträngningsgrad
under sammanlagt minst 30 min/dag. Val av aktiviteter ska göras så
att de innebär en minimal risk för fall och trauma mot buken.
Klimakteriet
Fysisk aktivitet hjälper till att motverka de förändringar som uppträder
i övergångsåldern.Kvinnor som befinner sig i menopausen kan följa
generella träningsråd utifrån konditionsnivå och tidigare erfarenheter
av fysisk aktivitet. Hos en inaktiv patient kan det behövas minst tre
månader av regelbunden aktivitet för att minska symptom.
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
Candidavaginit
I första hand lokal behandling
med vagitorium/er. Symtomen
försvinner oftast först efter 2–3
dagar. Kan tolkas som ineffektiv
behandling om en dags behandling ges.
Vid mer ut­talade vulvaproblem
ges kräm med korti­sontillägg
eller systemisk behandling.
Partnerbehandling rekommende-
ras ej. Flukonazol är andrahandsval vid terapisvikt. Vid systemisk
behandling med flukonazol, tänk
på interaktioner. Vid uttalade
vulvaproblem, tänk på differentialdiagnos.
Andrahandspreparat
R
hydrokortison + mikonazol∏,
kräm
R
flukonazol∏
www.vgregion.se/vardgivarstod/gynekologi
VAGINOS
Förstahandspreparat
Metronidazol (Zidoval) gel i 5
dagar, billigast. Alternativt kan
klindamycin (Dalacin) vaginalgel
i 7 dagar, eller klindamycin vagitorier i 3 dagar användas. Vid
recidiv, se regionala terapiråd
på, www.vgregion.se/
vardgivarstod/gynekologi
Andrahandspreparat
R
metronidazol
Flagyl, tabletter
DYSMENORRÉ
Ibuprofen (finns även receptfritt) 400 mg 1–3 gånger
dag­ligen vid behov.
Andrahandspreparat
R
naproxen∏
Naproxen kan med fördel användas istället för ibuprofen vid
genombrottssmärta. Pga längre
tid till full effekt är det viktigt att
det tas vid första tecken till besvär.
13
P-piller – se antikonception
20
LICHEN SCLEROSUS
Behandlingsråd se regionala
terapiråd på, www.vgregion.se/
vardgivarstod/gynekologi
Menstruationsförskjutning
Behandling påbörjas senast
3 dagar före beräknad mens,
dosering Primolut Nor 5 mg 1x2.
Behandlingen bör ej överskrida
14 dagar. Blödning inträffar
2–3 dagar efter utsättande.
21
Endometriosbehandling
Smärta vid endometrios se smärtbehandling kapitel 17 Smärta.
Övrig behandling; monofasiska
p-piller (Neovletta) kontinuerligt i
minst 3 månader utan uppehåll.
26
HPV-vaccin
Det finns två HPV-vacciner mot
livmoderhalscancer. Vaccination
av flickor födda 1999 påbörjas
under 2010 enligt Socialstyrelsens
beslut. Nationell upphandling
och planering för införandet av
HPV-vaccin i skolvaccinationsprogrammet pågår. Se mer information på www.vgregion.se/
vardgivarstod/gynekologi.
www.vgregion.se/vardgivarstod/gynekologi
14
15
16
17
18
19
22
23
24
25
27
28
29
30
26 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 27
R SUBSTANS
7 Gynekologi
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
PMS
R
citalopram∏
Graviditetsillamående
R
meklozin
Postafen
Akne/Hirsutism
R
etinylestradiol + desogestrel
Desolett
Mjölkstockning
R
oxytocin
Syntocinon, nässpray
Gestageninjektion
R
medroxiprogesteron
Depo-Provera
Antikonception
Kombinerade p-piller
Monofas
R
etinylestradiol + levonorgestrel
Neovletta
Gestagenspiral
R
levonorgestrel
Mirena
Trefas
Amningsnedläggning
R
bromokriptin∏
Pravidel
Gestagenimplantat
R
etonogestrel
Implanon
R
etinylestradiol
+ levonorgestrel∏
Gestagen p-piller
R
desogestrel
Cerazette
Akut p-piller
R
levonorgestrel
Norlevo
2
PP-25
Glöm ej att märka recept­
en med ”PP-25” för kvinnor upp till 20 års ålder.
Klimakteriebesvär
Lokala östrogenbristsymtom
R
estriol
Ovesterin, vagitorier,
vaginalkräm
R
estradiol
Vagifem
Inkontinens
se kapitel 20 Urologi
under överaktiv blåsa
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
terapiråd
Vid genombrottsblödning tas 2
tabl om dagen i 5 dagar. Vid fortsatt eller återkommande blödning
uppehåll 5 dagar. Om terapisvikt
eller biverkningar byt till medroxiprogesteron eller Synarela.
PMS
citalopram 5–10 mg x 1 cykliskt
eller kontinuerligt se
www.vgregion.se/vardgivarstod/
gynekologi.
Andrahandspreparat
R
drospirenon + etinylestradiol
Yasmin
R
furosemid 20–40 mg/dag
FYSS: se allmänna råd kapitel
6 Fysisk aktivitet
AkNE/HIRSUTISM
Andrahandspreparat
R
drospirenon + etinylestradiol
Yasmin
R
cyproteron+etinylestradiol
Diane
R cyproteronacetat∏
Graviditetsillamående
Andrahandspreparat
R
metoklopramid
Primperan
R
prometazin + efedrin + koffein
Lergigan Comp
Amningsnedläggning
Andrahandspreparat
R
kabergolin
Dostinex
Dostinex ges som engångsdos vid
amningsnedläggning.
ANTIKONCEPTION
Kombinerade p-piller
Kvinnor som upplever gestagena/
androgena biverkningar kan
pröva Trinovum eller Yasmin.
www.vgregion.se/vardgivarstod/gynekologi
Andrahandspreparat
Trefas
R
noretisteron + etinylestradiol
Trinovum
Monofas
R
drospirenon + etinylestradiol
Yasmin
Gestagen p-piller
Vid subjektiva besvär av
Cerazette, byt till Mini-Pe
eller Exlutena.
Gestageninjektion
Depo-Provera bör endast användas
som långtids antikonception
(>2 år) när andra metoder är
olämpliga.
P-piller vid dysmenorré; se ovan.
Depo-Provera till ungdomar
På grund av risk för negativa
effekter på benmassan bör DepoProvera endast användas i undantagsfall före 19 års ålder.
0 –18
Information om
preventivmedel
Kan nås via Västra Götalands­
regionens hemsida. Adressen är:
www.vgregion.se/vardgivarstod/
gynekologi. Informationen
finns under rubrik ”Regionala
Terapiråd”.
Lokala
östrogenbristsymtom
Vagifem bör ej användas av kvinnor som behandlas med aromatashämmare pga bröstcancer.
Övriga bröstcanceropererade
kvinnor kan använda Vagifem.
Andrahandspreparat
R
estradiol
Oestring
R
estriol∏, tabletter
Oestring kan vara praktiskt i
kombination med prolapsring.
Estriol tabletter – ges i lägsta
effektiva dos.
www.vgregion.se/vardgivarstod/gynekologi
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
28 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 29
R SUBSTANS
7 Gynekologi
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Generella östrogenbristsymtom
Period
Beh.förslag
rek. Preparat
Pre- och perimenopausal period
Gestagentillägg för
blödningskontroll
RMPA∏
Sekventiell östrogengestagenbehandling
Restradiol
Postmenopausal period
Kontinuerlig, kombinerad östrogengestagenbehandling
Restradiol
Östrogensubstitution hos kvinnor
som genomgått
hysterektomi
Kontinuerlig behandling m östrogen som
monopreparat (gestagentillägg behövs ej)
Restradiol
MPA = medroxiprogesteronacetat
2
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Rhophylac
Rhesonativ
3
4
5
+ NETA
Novofem
6
7
+ MPA
Indivina
8
9
Femanest
10
11
NETA = noretisteronacetat
12
13
terapiråd
Generella
östrogenbristsymtom
Gestagentillägg behövs för att
skydda endometriet mot hyperplasi. Lägsta möjliga dos och
kortast möjliga behandlingstid:
0,5-1 mg östrogentabletter, 25
mikro­gram plåster eller 0,5 mg
gel.
14
Pre- och perimenopausal period
Andrahandspreparat
R
estradiol + NETA (noretisteron)
Femasekvens
R
estradiol + MPA
(medroxiprogesteron)
Divina Plus
R
estradiol + NETA
Estalis Sekvens
Om Novofem har otillräcklig
effekt kan byte till Femasekvens
ske. Om gestagena biverkningar
av NETA kan Divina Plus prövas.
Vid snabb mag-tarmpassage eller
snabb levernedbrytning av hormoner (t. ex. storrökare) rek.
Estalis Sekvens (depotplåster).
Postmenopausal period
Indivina finns i tre olika styrkor,
börja med lägsta dos 1 mg/2,5 mg.
Om spottings ökas gestagendosen
till 1 mg/5 mg. Om otillräcklig symtomlindring öka till 2 mg/5 mg.
Andrahandspreparat
R
estradiol + NETA
Activelle
R
tibolon
Livial
Om gestagena biverkningar av
Indivina kan Activelle prövas.
Om uttalade besvär med bröstspänningar kan Livial prövas.
Monopreparat Östrogen
Andrahandspreparat
R
estradiol
Estradot, depotplåster
R
estradiol
Divigel, gel
Vid snabb mag-tarmpassage el
vid snabb levernedbrytning av
hormoner rekommenderas estradiol depotplåster eller estradiol
gel. Icke hormonell behandling av klimakteriebesvär se
Läkemedelsboken.
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/gynekologi
www.vgregion.se/vardgivarstod/gynekologi
30 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 31
R SUBSTANS
8 HJÄRTA – KÄRL
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
rekommenderaDE läkemedel
Hypertoni
Tiazid
R hydroklortiazid
Esidrex
ACE-hämmare
R enalapril∏
Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas
rökstopp och anpassad fysisk
aktivitet. För rökstopp se
kapitel 19 Tobaksavvänjning.
Lipidrubbningar
Statin
R simvastatin∏
HJÄRTA-KÄRL
Livstilsråd angående rökstopp, kostval och ökad fysisk aktivitet är angeläget vid all form av prevention av hjärt-kärlsjukdom. Fysisk aktivitet
doseras individuellt vid etablerad sjukdom och specifikt för varje diagnos för största effekt. Vid flera samtidiga diagnoser får man försöka
göra en lämplig syntes utifrån givna rekommendationer. Generella råd
för några diagnoser anges här.
Stabil angina pectoris
30 min medelintensiv konditionsfrämjande aktivitet, 4-5 gånger/vecka.
Utgå ifrån patientens prestationsförmåga vid t. ex. arbetsprov och
ordinera individuellt utefter självupplevd ansträngning, på nivå under
angina-tröskeln (symtomfritt).
Hypertoni
30-45 min medelintensiv konditionsfrämjande aktivitet, 5-7 dagar/
vecka. Effekten är troligen likvärdig om aktiviteten delas upp på 10 min
x 3-4. Styrketräning bör vara av låg intensitet med många repetitioner.
Maximal effekt uppnås efter 4-6 månader. Den blodtryckssänkning
man kan erhålla ligger i storleksordningen 5-10/5 mm Hg för konditionsfrämjande fysisk aktivitet samt 2-4 mm Hg syst/diast för lågintensiv
styrketräning.
Lipider
30 min medel- till högintensiv konditionsfrämjande fysisk aktivitet
(t.ex. 24 till 32 km rask promenad per vecka). Bättre effekt ses vid högre
intensitet, ordinerat individuellt med hänsyn till kontraindikationer. Ren
styrketräning har mindre evidens. Den effekt man kan erhålla är främst
en förbättrad lipidprofil med högre HDL och lägre TG. Kombination
med kostråd ger ytterligare effekt.
4
7
8
9
10
11
Hypertoni
Behandlingsmålet är <140/90 mm
Hg. Vid diabetes är målblodtrycket
<130/80 mm Hg. Ofta måste flera
preparat användas i kombination.
Betablockerare rekommenderas
inte som förstahandsläkemedel.
Om behov av betablockerare föreligger kan atenolol användas.
Angiotensinreceptorblockerare,
ARB, är väldokumenterade men
dyra och bör endast väljas om
patienten inte tål ACE-hämmare.
När indikation för ARB föreligger
bör om möjligt generiskt losartan
väljas. TLV har beslutat att ARB
endast ska subventioneras till
patienter som provat men inte
kan använda ACE-hämmare, eller
som tillägg till ACE-hämmare.
Se även Medicinska riktlinjer
Måttligt förhöjt blodtryck.
Lipidrubbningar
Behandlingsmål är totalkolesterol
<5,0 mmol/l och LDL-kolesterol
<3,0 mmol/l. Vid mycket hög risk
(riskgrupp 1) är målvärdet för
totalkolesterol <4,5 mmol/l och
för LDL-kolesterol <2,5 mmol/l.
För unga patienter med etablerad
kärlsjukdom bör en målnivå för
LDL-kolesterol på <2,0 mmol/l
övervägas.
Vid otillräcklig effekt av simvastatin kan atorvastatin (Lipitor)
20-80 mg väljas.
Riskgrupp 1 omfattar
patienter med:
- etablerad kranskärlssjukdom
- annan aterosklerotisk sjukdom
- diabetes mellitus
- S-kolesterol >8,0 mmol/l eller
LDL-kolesterol >6,0 mmol/l
- familjär hyperkolesterolemi
Se även Medicinska riktlinjer
Lipider.
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
www.vgregion.se/vardgivarstod/hjarta
3
6
terapiråd
Rekommenderad fysisk aktivitet vid hjärta-kärlsjukdom
2
5
Kalciumantagonist
R amlodipin∏
terapiråd
1
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/hjarta
32 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 33
R SUBSTANS
8 HJÄRTA – KÄRL
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Ischemisk hjärtsjukdom
Trombocythämmande medel
R acetylsalicylsyra (ASA)
Trombyl
Betablockerare
R atenolol∏
Kortverkande nitrater
R glyceryltrinitrat∏,
sublingualspray
Statin
R simvastatin∏
se terapiråd
Lipidrubbningar
ACE-hämmare
R ramipril∏
Hjärtsvikt
ACE-hämmare
R enalapril∏
Förmaksflimmer
Betablockerare
R bisoprolol∏
Betablockerare
R bisoprolol∏
Antikoagulantia
R warfarin
Waran
3
4
5
6
7
Diuretika
R furosemid∏
2
Supraventrikulär takykardi
R atenolol∏
se terapiråd Sekundärprofylax vid ischemisk
hjärtsjukdom
8
9
10
11
terapiråd
12
Trombocythämmande
medel
Klopidogrel rekommenderas som
tillägg till ASA under begränsad
tid vid akuta koronara syndrom.
Tänkt behandlingstid anges i journal och på recept. Till patienter
som fått symtom på astma, rinit
eller urtikaria vid intag av ASA
kan klopidogrel ges som alternativ. Klopidogrel är ej ett alternativ
till ASA vid ökad risk för blödning
från mag-tarm­kanalen.
Se även Medicinska riktlinjer
Trombocythämmande läkemedel.
Symtomgivande angina
pectoris
Vid otillräcklig symtomlindring
med betablockerare, kan långverkande nitrat, isosorbidmononitrat,
depottablett, alternativt kärlselektiv kalciumantagonist, amlodipin,
läggas till.
Metoprolol rekommenderas
endast som sekundärprofylax
efter hjärtinfarkt.
Sekundärprofylax vid
ischemisk hjärtsjukdom
För patienter med ischemisk hjärtsjukdom är förebyggande av nya
händelser av största betydelse för
gott långtidsresultat. Förutom
rökstopp har flera läkemedel
additivt gynnsam effekt. Om inte
kontraindikationer föreligger ska
patienterna ha följande långtidsbehandling:
• acetylsalicylsyra 75 mg
• generiskt statin vid LDLkolesterol ≥2,5 mmol/l.
• betablockerare ska ges som
sekundärprofylax efter hjärtinfarkt
och kan ges som symtomlindring
vid angina.
• ACE-hämmare ska också övervägas till alla patienter. Indikationen
ökar vid recidiverande sjukdom,
andra tecken till ateroskleros,
hypertoni, njursjukdom eller diabetes. Har patienten uppvisat tecken
till hjärtsvikt eller nedsatt vänsterkammarfunktion ska ACEhämmare ges.
www.vgregion.se/vardgivarstod/hjarta
PERIFER KÄRLSJUKDOM
Vid symtomgivande claudicatio
bör kritisk ischemi uteslutas och
ankeltryck utvärderas. Aktiv
sekundärprevention är betydelsefull. Vid förskrivning av farmakologisk behandling på symtomatisk indikation måste utvärdering
ske efter 6 veckor.
Hjärtsvikt
Förstahandsbehandling är ACEhämmare och betablockerare.
Diuretika ges endast vid vätskeretention.
Vid intolerans mot ACEhämmare kan en ARB med godkänd indikation för behandling av
hjärtsvikt användas.
Använd Emconcor CHF endast
initialt för titrering av lämplig
underhållsdos av bisoprolol. För
underhållsbehandling rekommenderas generiskt bisoprolol.
Spironolakton rekommenderas
som tilläggsterapi vid svår hjärtsvikt eller vid behov av kaliumsparare.
Se även Medicinska riktlinjer
Hjärtsvikt.
13
Förmaksflimmer
Betablockerare används för frekvensreglering och recidivprofylax.
Verapamil är alternativ vid behov
av frekvensreglering. Kombinera
inte betablockerare och verapamil pga risk för AV-block.
Digoxin har frekvensreglerande effekt framför allt i vila. Kan
kombineras med betablockerare
eller kalciumantagonist.
Som emboliprofylax vid
permanent och paroxysmalt
förmaksflimmer ges warfarin
(Waran). Indikation för warfarin
(enligt CHADS2-score) föreligger
om det finns anamnes på stroke/
TIA eller mer än en av följande
riskfaktorer: hjärtsvikt, hypertoni,
ålder >75 år eller diabetes. Vid
förekomst av endast en av de
senare riskfaktorerna är indikationen relativ. I dessa fall, liksom
vid kontraindikation mot warfarin, är ASA 75-320 mg dagligen
ett alternativ.
15
www.vgregion.se/vardgivarstod/hjarta
14
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod
34 REKLISTAN 2010
REKLISTAN 2010 35
R SUBSTANS
8 HJÄRTA – KÄRL
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
Systoliskt blodtryck, mm Hg
Ålder
Rökare
180
4 5
6
7 9
9 10 12 14 17
160
3 4
4
5 6
6 7
8 10 12
140
2 2
3
3 4
4 5
6
7 8
120
1 2
2
2 3
3 3
4
5 6
180
2 3
3
4 5
5 6
7
8 10
160
2 2
2
3 3
3 4
5
6 7
140
1 1
2
2 2
2 3
3
4 5
120
1 1
1
1 2
2 2
2
180
1 2
2
2 3
3 3
160
1 1
1
2 2
2 2
140
1 1
Män
Icke-rökare
12 14 16 19 22
22 26 30 35 40
8 9 11 13 16
16 19 22 26 30
6 7
8 10 11
11 13 16 19 22
4 5
6
7 8
8 9 11 13 16
7 8 10 11 13
14 16 19 22 26
5 6
7
8 9
10 11 13 16 18
3 4
5
6 7
7 8
9 11 13
3 3
2 3
3
4 5
5 6
7
4
5 5
4 5
6
7 8
8 10 11 13 16
3
3 4
3 3
4
5 6
6 7
8
9 11
65
60
55
1
1 1
1 2
2
2 3
2 2
3
3 4
4 5
6
7 8
1
1 1
1 1
1
2 2
1 2
2
2 3
3 3
4
5 5
1 1
1
1 1
1 2
2
2 3
2 3
3
4 5
5 5
7
8 9
160 0 1 1
140 0 0 0
1 1
1 1
1
2 2
2 2
2
3 3
3 4
5
5 6
1 1
1 1
1
1 1
1 1
2
2 2
2 3
3
4 4
120 0 0
0
0 0
0
1
1
1 1
1 1
1
1 2
2 2
2
3 3
180 0 0
160 0 0
0
0
1
1 1
1
1 1
1 1
1
1 2
2 2
2
3 3
0
0 0
0 0
1
1 1
140 0 0
120 0 0
0
0 0
0 0
0
0
0
0 0
0 0
0
0 0
4 5
6
7 8
4 5
6
7 8
180
1
50
45
1 1
1
1 1
1 1
2
2 2
0 0
1
1 1
1 1
1
1 2
0 0
0
0
1
1 1
1
1 1
4
6 7
8
4
6 7
5
5
4
5
6
7
8
9
10
15% och över
10%-14%
5%-9%
3%-4%
2%
1%
<1%
8
menderas 10% som gränsen för
hög risk. För yngre individer kan
man med fördel använda den
relativa risken, se nästa sida.
För patienter med diabetes
bör den från diagrammet skattade risken multipliceras med 5
för kvinnor, med 3 för män.
Efter genomgången hjärtinfarkt
multipliceras värdet i tabellen
med faktor 5 för båda könen.
Kontrollera även den relativa
risken.
Referenser: Wilhelmsen L, Wedel H, Conroy R & Fitzgerald T. "Det svenska SCORE-diagrammet för kardiovaskulär risk. Öppnar för bättre möjligheter att
förebygga hjärt- kärlsjukdom." Lä'kartidningen 2004;101:1798-1801.
Wilhelmsen L & Perk J. "Nya europeiska riktlinjer för kardiovaskulär prevention." Läkartidningen 2004;101:3677-3682.
R.M Conroy et al. Estimation of ten-year risk of fatal cardiovascular disease in Europe: the SCORE project. European Heart Journal 24(11):987-1003:2003.
© 2003 ESC.
Adapted from the Full Text of the European Guidelines on CVD Prevention. Third Joint European Societies' Task Force on Cardiovascular Prevention in Clinical
Practice. De Backer G; Ambrosioni E;Borch-Johnsen K. et al. European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation 2003;10(Suppl 1):S1-S78.
Reproduced with permission of the European Society of Cardiology. © 2003 ESC.
Systoliskt blodtryck,
mm Hg
Risk för död i kardiovaskulär händelse under en 10-årsperiod i Sverige. För högriskindivider utan manifest kärlsjukdom
(riskgrupp II) börför
farmakologisk
behandling övervägas om den totala
risken för kardiovaskulär60-65
död är >5%.
Anvisningar
SCORE-diagrammet
I åldergruppen
år rekom-
Risken att dö till följd av kranskärlssjukdom eller stroke under
en 10-årsperiod kan uppskattas
med SCORE diagrammet. Risken
är beroende på ålder, kön, rökning, totalkolesterolnivå och
systoliskt blodtryck.
Om den totala 10-års risken är
>5% (högrisk men utan manifest kärlsjukdom, riskgrupp 2)
bör man förutom att ge livsstilsråd även överväga farmakologisk behandling.
Om du röker, har ett systoliskt
blodtryck på 140 mm Hg och ett
totalkolesterol på 6 mmol/l har
du fyra gånger större risk att dö
i hjärt-kärlsjukdom jämfört med
en person som inte röker, har
ett systoliskt blodtryck på 120
mm Hg och ett totalkolesterol
mellan 4 och 6 mmol/l.
Det finns två tabeller, en för
icke-rökare och en för rökare.
Dessa tabeller för riskuppskattning kan användas oberoende
av ålder och kön.
11
Icke-rökare
180
160
3
2
4
3
4
3
5
4
6
4
140
120
1
1
2
1
2
1
2
2
3
2
4
5
6
7
8
12
13
14
15
16
Totalkolesterol,
Total kolesterol,mmol/l
mmol/l
Kolesterol, mmol/l
© 2003 European Society of Cardiology (ESC)
3
Exempel:
8 9
1
120 0
Modell för att beräkna den relativa
risken att dö till följd av hjärt-kärlsjukdom.
Rökare
Systoliskt blodtryck,
mm Hg
Kvinnor
Icke-rökare
2
Relativ riskskattning vid primärprevention
Riskskattning vid primärprevention
17
Rökare
180
160
140
6
4
3
7
5
3
8
6
4
10
7
5
12
8
6
120
2
2
3
3
4
4
5
6
7
8
Totalkolesterol,
mmol/l
Total kolesterol,
mmol/l
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
Adapted from the Full Text of the European Guidelines on CVD Prevention. Fourth Joint Task Force of the
European Society of Cardiology and other societies on CVD prevention in clinical practice. Graham I, Atar D,
Borch-Johnsen K et al. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007;14 Suppl 2:S1-113. Reproduced with permission of
the European Society of Cardiology. © 2007 ESC
www.vgregion.se/vardgivarstod/hjarta
Kardiovaskulär prevention ur ett europeiskt perspektiv.
Nilsson PM, Perk J, Rydén L. Läkartidningen 2008;105(14):1000-4.
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/hjarta
36 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
8 HJÄRTA – KÄRL
REKLISTAN 2010 37
R SUBSTANS
9 HUD
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
rekommenderaDE läkemedel
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Furix
Furix Retard
Metoprolol Sandoz
Acne VULGARIS
R adapalen
Differin
R adapalen + bensoylperoxid
Epiduo
R lymecyklin
Tetralysal
Rosacea
och perioral dermatit
R metronidazol
Rozex
R lymecyklin
Tetralysal
EKSEM
Glukokortikoider
Grupp I-steroider
R hydrokortison
hydrokortison∏, kräm
och salva
Grupp II-steroider
R klobetason
Emovat
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
terapiråd
14
ACNE VULGARIS/
INFLAMMATORISK AKNE
Lindrig
1.bensoylperoxid - receptfritt
alternativ
2.adapalen
som tillägg till annan terapi
då p-piller i övrigt är önskvärt.
Kombinerade p-piller med östrogen profil rekommenderas i
första hand, t. ex. Desolett eller
Yasmin.
15
Kombinationspreparat med
bensoylperoxid och adapalen
(Epiduo, gel) kan övervägas
som ett alternativ. Epiduo är
receptbelagt men omfattas
ej av läkemedelsförmånen.
GLUKOKORTIKOIDER
Grupp I
Ett alternativ är Mildison Lipid
som är en fet kräm vars egenskaper ligger mellan salva och
kräm vilket gör den lämplig för
behandling av torra eksem.
19
Grupp III
Betametason (Betnovat) kutan
emulsion kan rekommenderas för behandling av hårbevuxna regioner och stora ytor.
Mometason (Elocon) har ett
högre pris men doseras en gång
per dag.
24
Medelsvår
Som lindrig + lymecyklin
Svår
Remiss till Hudklinik
Till kvinnor med akne kan
hormonbehandling med kombinerade p-piller vara lämpligt
16
17
18
20
21
22
23
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/hjarta
www.vgregion.se/vardgivarstod/hud
38 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 39
R SUBSTANS
9 HUD
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Grupp III-steroider
R betametason
Betnovat, Celeston valerat∏,
kräm
Betnovat, kutan emulsion,
salva, kutan lösning
R mometason
Elocon
Grupp IV - steroider
R klobetasol
Dermovat
Kombinationspreparat
R hydrokortison + mikonazol∏
Cortimyk
Daktacort
MJUKGÖRARE
R karbamid
Canoderm, kräm,
kutan emulsion
R propylenglykol
Propyderm, kräm
Propyless, kutan emulsion
R glycerol
Miniderm, kräm
Psoriasis
R kalcipotriol
Daivonex, kräm
R kalcipotriol + betametason
Daivobet
För glukokortikoider och
mjukgörare se eksem.
Svampinfektion
R ekonazol
Pevaryl, kräm
R terbinafin
terbinafin∏, kräm, tabletter
2
För information kring
hud-, mjukdels- och
herpesinfektioner se
kapitel 10 Infektion.
YTANESTESI
R lidokain
Xylocain, gel, salva
R lidokain + prilokain, kräm∏
R lidokain + prilokain, plåster
EMLA plåster
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
terapiråd
13
Kombinationspreparat
hydrokortison (grupp I steroid)
+ mikonazol (fungicid effekt).
Daktacort bör kylförvaras.
Vid sekundärinfekterade eksem
kan Betnovat m chinoform övervägas under en kort period.
MJUKGÖRARE
Även andra mjukgörare kan
övervägas då preparatens olika
egenskaper kan påverka compliance och behandlingsresultat.
IMMUNMODULERANDE MEDEL
Vid svårbehandlade eksem, särskilt i ansiktet, och vid behov av
långtidsbehandling, kan takrolimus (Protopic, salva) övervägas.
Denna ges initialt 2 gånger
dagligen tills läkning och därefter 2 gånger i veckan upp till
ett år. En vanlig biverkan som
patienten bör informeras om
är en brännande känsla efter
applikation.
Miniderm är särskilt lämplig till barn då den sällan
orsakar sveda.
Kronisk hudsjukdom bör föreligga för subventionering av
mjukgörande medel.
PSORIASIS
Psoriasis på kroppen
Behandling inleds med kalcipotriol (Daivonex, kräm) i första
hand och steroider grupp III i
andra hand.
Daivobet är en fast kombination av kalcipotrol och grupp IIIsteroid som kan övervägas som
inledande behandling under ca
4 veckor. Preparatet ger snabb
behandlingseffekt men betingar
ett högre pris.
Hårbotten-psoriasis
Steroid (lösning, kräm eller
kutan emulsion) grupp III är förstahandsmedel. Om kraftig fjällning kan avfjällande behandling
under natten, med ex Salicylsyra
5% i Decubalkräm användas initialt (receptbelagt).
SVAMPINFEKTION
Ekonazol (Pevaryl, kräm) är
förstahandsmedel vid kutan
candidainfektion. Terbinafin
www.vgregion.se/vardgivarstod/hud
används framförallt vid infektion orsakad av dermatofyter.
Vid tveksamhet om diagnos var
frikostig med odling.
Krav för systemisk behandling
vid nagelsvamp är uttalade
besvär och säker diagnos genom
odling! Behandla ej av kosmetiska skäl då utläkningsfrekvensen är relativt låg och recidiv­
risken är hög.
Det saknas evidens för fortsatt profylax efter systemisk
behandling, men lokalbehandling av foten, alternativt handen, med terbinafin kräm eller
Pevaryl kräm 1-2 gånger per
månad kan övervägas.
YTANESTESI
EMLA, ett betydligt dyrare
alternativ än Xylocain, kan
användas för ytanestesi av
huden i samband med nålstick samt vid ytliga kirurgiska
ingrepp.
www.vgregion.se/vardgivarstod/hud
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
40 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 41
R SUBSTANS
9 HUD
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Huvudlöss
R silikonbaserade medicin tekniska produkter
t. ex. Hedrin
Skabb
R disulfiram + bensylbensoat
Tenutex
kondylom
R podofyllotoxin
Wartec
impetigo
R retapamulin
Altargo
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Xylocain Gel
2
3
4
5
KLAMYDIA
R doxycyklin
Doxyferm
6
7
8
9
10
11
terapiråd
12
13
HUVUDLÖSS
Informera! Smittspåra!
Använd luskam!
1.Silikonbaserat prep, ex Hedrin
2.Prioderm (ej barn under 2 år)
3.Tenutex
Beh. upprepas efter 1 vecka.
OBS! Endast drabbade behandlas.
SKABB
Skabbdjur måste identifieras på
indexpatienten innan behandling initieras. Nix kräm finns
som alternativ att använda
under graviditet och amning
(licenspreparat).
KLAMYDIA
Doxycyklin (Doxyferm) 100 mg
1x1 (dubbel dos första dygnet) i 9 dagar. Vid graviditet,
amoxicillin 500 mg 1x3 i 7
dagar. Vid pc-allergi doxycyklin
100 mg 1x1 (dubbel dos första
dygnet) i 9 dagar under första
trimestern och Erytromycin
(Ery-Max) 250 mg 2x2 i 7 dagar
under resten av graviditeten.
För kostnadsfritt läkemedel
enligt Smittskyddslagen skriv
”Kostnadsfritt enl SML” på
receptet.
IMPETIGO
Lindrig impetigo
Rengöring med tvål och vatten, avlägsna krustor. Lokalantibiotika som Fusidinsyra
(Fucidin) och Mupirocin
(Bactroban) skall undvikas
pga resistensproblem.
Ett nytt alternativ till annan
antibiotikaterapi är retapamulin
(Altargo). Retapamulin omfattas
inte av läkemedelsförmånen.
Används utvärtes 2 gånger dagligen i 5 dagar. Ej till barn under
9 mån.
Svår/utbredd impetigo
Peroral antibiotikabehandling
med medel som täcker både
streptokocker och stafylokocker
i 7 dagar. Förstahandsmedel
är flukloxacillin. Som andra­
handsmedel, t. ex. vid pc-allergi
rekommenderas klindamycin.
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/hud
www.vgregion.se/vardgivarstod/hud
42 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 43
R SUBSTANS
9 hud
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
terapiråd
FÖRTECKNING ÖVER
SÅRLÄKNINGSARTIKLAR
I VÄSTRA GÖTALAND
Denna förteckning har utarbetats i anslutning till arbetet med
”Avtal som reglerar Hälso- och
sjukvårdansvaret mellan Västra
Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland”. Syftet
med listan är att ha ett fungerande sortiment av produkter
på varje enhet som handlägger
sår och genom detta få en väl
fungerande vårdkedja mellan
kommun, primärvård och länssjukvård samt klargöra kostnadsansvaret. Vid utarbetandet av
listan har såväl medicinska som
ekonomiska synpunkter beaktats.
Listan är uppdelad i:
Basutbud - utgör grundutrustning i kommunens hälso- och
sjukvård och bekostas av
kommunen.
Artiklarna inom varje preparattyp är utbytbara mot likvärdiga
artiklar och väljs utifrån det sortiment som respektive kommun
har upphandlat.
Mer avancerade sårförband bekostas av ordinatören inom
regionen.
Regionen ansvarar för att patienten förses med förbandsmaterial
enligt lokala rutiner.
Nya artiklar utprovas initialt
inom specialistvården och betraktas som avancerade sårförband
fram tills förteckningen revideras.
Övriga förband som utgör
upphandlat sortiment bör endast
användas i de fall basutbudet
inte befinns vara tillräckligt för
att motsvara patientens behov.
Samtliga övriga förband bekostas av ordinatören.
BASUTBUD
Preparattyp
Artikel (el motsv prep)
Hydrofiber
Aquacel
Hydrogel
Suprasorb G,
Intrasite
Kolförband
Carboflex
Polyuretanskum
PermaFoam, Allevyn
Ligasano
Polyuretanskum m Biatain Soft- Hold,
lätt häftande yta Mepilex
Hydrokolloidala
Duoderm standard,
förband
Suprasorb H
Salvkompress
Lomatuell, Atrauman, Jelonet
Övrigt
Hydrofobt förband Sorbact
Barriärfilm
Cavilon
Polstervadd
Soffban Natural
Icke vidhäftande Solvaline, Pro sårdyna
kompress
2
Indikation
Kraftigt vätskande sår
Fibrinbelagda,
nekrotiska eller
smärtsamma sår
Illaluktande sår
Rena eller fibrinbelagda sår, lätt till
måttligt vätskande
Kraftigt vätskande
sår och sårhålor
Olika typer av
vätskande sår med
skadad eller ömtålig
omkringliggande hud
Olika typer av sparsamt vätskande sår,
även som täckförband
Rena sår,
brännskador
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Koloniserade och
infekterade sår
Hudbarriär, för att
skydda sårkanterna
från maceration
Polstring i samband
med kompressionsbehandling
Täckförband
17
18
19
20
21
22
23
MER AVANCERADE SÅRFÖRBAND
Preparattyp
Artikel (el motsv prep) Indikation
Silverförband
Aquacel Ag, Contreet Koloniserade och
skumbandage, Acticoat infekterade sår
Jodförband
Iodosorb
Koloniserade och
infekterade sår
Polyuretan med PolyMem
Olika typer av sparsamt
F-68 och glycerin till måttl vätskande sår
Zinkförband
Zipzoc Salvstrumpa
Venösa sår
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/hud
www.vgregion.se/vardgivarstod/hud
44 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 45
R SUBSTANS
10 INFEKTION
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Bakteriella infektioner
Penicilliner
Ramoxicillin∏
Rfenoximetylpenicillin∏
Rflukloxacillin∏
Rpivmecillinam∏
Cefalosporiner
Rceftibuten
Cedax
Kinoloner
Rciprofloxacin∏
Tetracykliner
Rdoxycyklin
Doxyferm
Svampinfektioner
Rflukonazol∏
Övriga medel
Rklindamycin
Dalacin
Rmetronidazol
Flagyl
Rnitrofurantoin
Furadantin
Rtrimetoprim∏
Rtrimetoprim +
sulfametoxazol∏
Raciklovir∏
Herpesvirusinfektioner
Maskinfektioner
Rmebendazol
Vermox
Rniklosamid
Yomesan
Rpyrvin
Vanquin
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Makrolider
Rerytromycin
Ery-Max
12
13
14
15
terapiråd
16
Var frikostig med prov för odling och resistensbestämning!
I öppenvård rekommenderas odlingsprov framför allt vid:
• Urinvägsinfektion hos män
• Pyelonefrit hos kvinnor
• Cystit hos kvinnor: vid graviditet, terapisvikt, recidiv,
nylig vistelse på sjukhus eller utomlands
• Infekterade sår
På sjukhus rekommenderas alltid odlingsprov från relevanta lokaler som blod, sputum, sår och urin innan behandling med antibiotika påbörjas.
Rationell användning av antibiotika minskar risken för resistens.
Se även Stramas hemsida, www.strama.se.
Antibiotika under graviditet 1:a trimest. 2:a trimest. 3:e trimest.
Ja
Ja
Penicilliner
Ja
Cefalosporiner
Ja
Ja
Ja
Furadantin
Ja
Ja
Ja
Ja
Klindamycin
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Tetracykliner
Ja
Nej
Fusidinsyra
Ja
Nej
Ja
Ja
Trimetoprim
Makrolider
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Metronidazol
Nej
Se även www.infpreg.se för ytterligare information
kring infektioner och graviditet.
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/infektion
www.vgregion.se/vardgivarstod/infektion
46 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 47
R SUBSTANS
10 INFEKTION
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
läkemedel listade i prioritetsordning om ej annat anges!
2
terapiråd vuxna
Luftvägsinfektioner
Streptokocktonsillit
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin 1 g 1x2
Pc-allergi:
Ery-Max
250 mg 2x2
Recidiv inom 1 månad:
cefadroxil
500 mg 1x2
Behandlingstid 10 dagar
Akut mediaotit
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin 1 g 2 x 2-3
Behandlingstid 5 dagar
Recidiv inom 1 månad:
fenoximetylpenicillin 1 g 2 x 2-3
Pc-allergi:
Ery-Max
250 mg 2x2
Terapisvikt:
amoxicillin
750 mg 1 x 2-3
Behandlingstid vid recidiv,
terapi­svikt eller behandling
med Ery-Max: 10 dagar
Rhinosinuit
Antibiotika övervägs först efter
7-10 dagars symtom.
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin 1 g 2 x 2-3
Pc-allergi:
Doxyferm 100 mg 1x1
(dubbel dos första dygnet)
Behandlingstid 7-10 dagar
Vid terapisvikt – utvidgad
diagnostik!
3
Exacerbation av kronisk
obstruktiv lungsjukdom
Antibiotika endast vid svår
exacerbation
Förstahandsval:
amoxicillin
500 mg 1x3
Pc-allergi:
Doxyferm
100 mg 1x1
(dubbel dos första dygnet)
trimetoprim + sulfametoxazol
160 mg/800 mg 1x2
halverad dos till äldre
Behandlingstid 5-7 dagar
Akut bronkit
– oftast virusinfektion. Skall
inte behandlas med antibiotika!
Pneumoni – pneumokocker
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin 1 g 1x3
Pc-allergi:
Ery-Max
250 mg 2x2
Behandlingstid 7 dagar
Pneumoni – mykoplasma
eller klamydia
Doxyferm
100 mg 1x1
(dubbel dos första dygnet)
Ery-Max
250 mg 2x2
Behandlingstid 7 dagar
Dosering av penicilliner vid akut mediaotit och rhinosinuit
Tre doser/dygn sannolikt mest optimalt ur effektsynpunkt,
rekommenderas därför initialt. Därefter kan två doser/dygn
övervägas av praktiska skäl.
Urinvägsinfektioner
Akut cystit hos kvinnor
Behandla inte med kinoloner!
Förstahandsval:
Furadantin
50 mg 1x3
i 5 dagar
pivmecillinam 200 mg 1x3
i 5 dagar
Andrahandsval:
trimetoprim 160 mg 1x2
eller 300 mg 1x1
i 3 dagar
Profylax vid recidiverande cystit
hos kvinnor
Furadantin 50 mg till natten
eller efter samlag
trimetoprim 100 mg till natten
eller efter samlag
Behandlingstid 4-6 mån, utsättningsförsök senast efter 6 mån.
Den profylaktiska effekten av
Hiprex saknar tillräcklig vetenskaplig dokumentation.
Akut pyelonefrit hos kvinnor
Förstahandsval:
ciprofloxacin
500 mg 1x2
Andrahandsval efter
resistensbestämning:
trimetoprim + sulfametoxazol
160 mg/800 mg 1x2
halverad dos till äldre
Behandlingstid 10-14 dagar
Febril UVI hos män
ciprofloxacin 500 mg 1x2
trimetoprim
160 mg 1x2
Behandlingstid 14 dagar
Hud- & mjukdelsinfektioner
Streptokockinfektion
(erysipelas, lymfangit)
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin 1 g 1x3
Pc-allergi:
Dalacin
300 mg 1x2-3
4
S. aureus infektion
(infekterade sår)
Förstahandsval:
flukloxacillin
500 mg 2x3
Pc-allergi:
Dalacin
300 mg 1x2-3
9
Infektion efter hund- och
kattbett
Behandlingen riktas i första
hand mot Pasteurella multocida
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin 1 g 1x3
Pc-allergi:
Doxyferm
100 mg 1x1
(dubbel dos första dygnet)
Behandlingstid 10 dagar
Borrelios - erythema migrans
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin 1 g 1x3
Pc-allergi:
Doxyferm
100 mg 2x1
Behandlingstid 10 dagar
Herpesinfektioner
Herpes zoster
aciklovir 800 mg 1x5 i 7 dagar
5
6
7
8
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Herpes simplex
aciklovir 200 mg 1x5 i 5 dagar
26
Genital herpes simplex
– suppressiv behandling
aciklovir
400 mg 1x2
28
27
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/infektion
www.vgregion.se/vardgivarstod/infektion
48 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 49
R SUBSTANS
10 INFEKTION
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
läkemedel listade i prioritetsordning om ej annat anges!
2
terapiråd barn
3
0 –18
Luftvägsinfektioner
Streptokocktonsillit
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin
12,5 mg/kg x2
Pc-allergi:
Ery-Max
20 mg/kg x2
Recidiv inom 1 månad:
cefadroxil
15 mg/kg x2
Behandlingstid 10 dagar
Akut mediaotit
Observera möjligheten att
avvakta med antibiotika till
barn över 2 år med opåverkat
allmäntillstånd!
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin
25 mg/kg x2-3
Behandlingstid 5 dagar
Recidiv inom 1 månad:
fenoximetylpenicillin
25 mg/kg x2-3
Pc-allergi:
Ery-Max
20 mg/kg x2
Terapisvikt:
amoxicillin
25 mg/kg x2-3
Behandlingstid vid recidiv,
terapi­svikt eller behandling
med Ery-Max: 10 dagar
Urinvägsinfektioner
Akut cystit hos barn
Furadantin
1,5 mg/kg x2
i 5 dagar
pivmecillinam 7 mg/kg x3
i 5 dagar
trimetoprim 3 mg/kg x2
i 3 dagar
Akut pyelonefrit hos barn
Förstahandsval:
Cedax 9 mg/kg x1
(max 400 mg x 1)
Andrahandsval:
trimetoprim
+ sulfametoxazol enligt FASS
Behandlingstid 10 dagar
Dosering av penicilliner vid
akut mediaotit
Tre doser/dygn sannolikt
mest optimalt ur effektsynpunkt, rekommenderas
därför initialt. Därefter kan
två doser/dygn övervägas
av praktiska skäl.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Streptokockinfektion
(erysipelas, lymfangit)
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin
12,5 mg/kg x3
Pc-allergi:
Dalacin
5 mg/kg x2-3
S. aureus infektion
(infekterade sår)
Förstahandsval:
flukloxacillin 12,5-25 mg/kg x3
Andrahandsval:
cefadroxil 15 mg/kg x2
(vid behov av mixtur)
Pc-allergi:
Dalacin
5 mg/kg x2-3
Infektion efter hund- och
kattbett
Behandlingen riktas i första
hand mot Pasteurella multocida
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin 12,5 mg/kg x3
Pc-allergi:
trimetoprim
+ sulfametoxazol enligt FASS
Behandlingstid 10 dagar
Borrelios – erythema migrans
Förstahandsval:
fenoximetyl-
12,5 mg/kg x3
penicillin i 10 dagar
Pc-allergi:
Barn 8 år
Doxyferm
4 mg/kg x1
i 10 dagar
Barn < 8 år
Azitromax
5 mg/kg x1
i 5 dagar
(dubbel dos första dygnet)
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Pneumoni – pneumokocker
Förstahandsval:
fenoximetylpenicillin
12,5 mg/kg x3
Pc-allergi:
Ery-Max
20 mg/kg x2
Behandlingstid 7 dagar
23
24
25
26
27
Pneumoni – mykoplasma
eller klamydia
Ovanligt före 5 års ålder
Ery-Max
20 mg/kg x2
Behandlingstid 7 dagar
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/infektion
www.vgregion.se/vardgivarstod/infektion
50 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
10 INFEKTION
REKLISTAN 2010 51
R SUBSTANS
11 MAGE – TARM
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
rekommenderaDE läkemedel
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Antibiotika
Bensylpenicillin Meda
Cefotaxim Teva
Ceftazidim Sandoz
Ciprofloxacin Hospira,
infusionsvätska
Clindamycin ratiopharm,
inj/inf vätska
Cloxacillin Stragen
Flagyl, infusionsvätska
Meronem, AstraZeneca
Piperacillin/Tazobactam Stragen
Vancocin, inj/inf vätska
Antimykotika
Fluconazol Nycomed, inf vätska
Antivirala medel
Aciclovir Hospira, inf vätska
Immunglobuliner
Förstahandsval:
Kiovig
Andrahandsval:
Octagam
Långvarig förstoppning
Rlaktulos∏
Opioidinducerad
förstoppning
Rnatriumpikosulfat∏
Cilaxoral
2
3
4
5
6
7
8
terapiråd
Ej upphandlade läkemedel
Antibiotika
Abboticin
Doktacillin
Nebcina
terapiråd
Doseringsförslag för intravenösa antibiotika som utsöndras renalt
Kr Cl:
ampicillin
bensylpenicillin
kloxacillin
piperacillin +
tazobaktam
> 80 mL/min
2gx3
1gx3
2gx3
4gx3
80-41 mL/min
2gx3
1gx3
2gx3
4gx3
40-20 mL/min
2gx2
1gx2
1gx3
4gx3
< 20 mL/min
1gx2
1gx2
1gx3
4gx2
cefotaxim
ceftazidim
vid neutropeni
1gx3
1gx3
1gx4
1gx3
1gx2
1gx3
1gx2
0,5 g x 2
0,5 g x 3
1gx2
0,5 g x 1
0,5 g x 2
meropenem
vid neutropeni
ciprofloxacin
tobramycin
0,5 g x 3
0,5 g x 4
400 mg x 2
6-4,5 mg/kg
x1
0,5 g x 3
0,5 g x 4
400 mg x 2
4,5-2,2 mg/kg
x1
0,5 g x 2
0,5 g x 3
400 mg x 1
2,2-1 mg/kg
x1
0,25 g x 2
0,5 g x 2
400 mg x 1
-
Kr Cl (mL/min) ≈ F x (140-ålder) x vikt/S-kreatinin. F=1,2 för män; 1,0 för kvinnor.
www.fass.se/LIF/produktfakta/kreatinin.jsp
Serumkoncentrationen av tobramycin, som ges en gång/dygn, bestäms 8 timmar efter given dos och bör då uppgå till 1,5-4 mg/L. Vid högre koncentration
förlängs doseringsintervallet.
www.vgregion.se/vardgivarstod/infektion
Diarré
Rloperamid∏
Tillfällig förstoppning
Rsorbitol
Resulax
1
FÖRSTOPPNING
Vid behandling av förstoppning som huvudsymtom vid IBS
(irritable bowel syndrome) kan
sterkuliagummi (Inolaxol) prövas
i försiktig dosering (ger möjligen
mindre gasbesvär än laktulos).
Vid behandling av svår förstoppning som kräver flera
läkemedel eller höga doser av
förstahandsmedlen kan makrogol (Forlax) prövas, vilket är ett
dyrare alternativ.
Se även råd om fysisk aktivitet
sidan 56.
Opioidinducerad förstoppning
1.I första hand ges natriumpiko sulfat (Cilaxoral) som obstipa tionsprofylax.
2.Som tillägg kan makrogol
(Forlax) användas.
3.Vid mycket svår opioidfram kallad förstoppning hos patien ter med avancerad sjukdom
kan korttidsbehandling med
metylnaltrexon (Relistor) prö vas. Behandling ges endast till
patienter som erhåller palliativ
behandling med opioider och
där effekten av vanliga laxer medel varit otillräcklig. En sub kutan dos ges varannan till var
3:e dag som tillägg till annan
laxantia. Utvärdering av effekt
görs efter 3 givna doser.
ULCUS
Se även Medicinska riktlinjer PPI
(www.vgregion.se/vardgivarstod)
Alla duodenalsår betraktas som
Hp-positiva (ingen testning).
Helicobacter pylori-eradikering
Behandling av H. pylori infektion
skall ske endast hos patienter som
har eller har haft magsår och som
tidigare ej erhållit behandling.
Behandlingsregim - 1:a handsval:
• omeprazol 20 mg 1x2
• amoxicillin 500 mg 2x2
• klaritromycin 500 mg 1x2
under 7 dagar.
Rekommenderad dosregim ger en
besparing på drygt 50 % jämfört
med Nexium HP (330 kr nov 2009).
Skriv generiskt klaritromycin/
clarithromycin!
NSAID-inducerade ventrikelsår och icke-H.pyloriassocierade ventrikelsår
Omeprazol 20 mg 1-2 x1 i 6-8
veckor fram till planerad gastroskopikontroll.
www.vgregion.se/vardgivarstod/mage
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
52 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 53
R SUBSTANS
11 MAGE – TARM
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Hemorrojder
Rlidokain hydrokortison
Xyloproct
SYRARELATERADE SJUKDOMAR
Romeprazol∏
HP-ERADIKERING
Romeprazol∏
Ramoxicillin∏
Rklaritromycin∏
SYRARELATERADE SJUKDOMAR
HOS BARN
Barn som klarar att svälja
tablett (vanligen från
3-4 årsåldern)
Romeprazol∏
Barn > 1 år som ej kan
svälja tablett
Resomeprazol (Nexium) entero granulat till oral suspension
2
3
4
5
6
7
8
9
10
terapiråd
11
Enbart behandling med
glukokortikoider utgör ingen
indikation för profylaktisk
behandlng med protonpumpshämmare (PPI).
Profylax vid
lågdos ASA-terapi
Ges till patienter som tidigare haft
ulcus eller GI blödning.
Omeprazol 20 mg 1x1 är
förstahandsval.
Gastroesofageal refluxsjukdom med esofagit
(endoskopiverifierad)
Individuell behandling.
För läkning av refluxesofagit är
omeprazol 20 mg 1x1 i 4 veckor
tillräckligt i de flesta fall. Vid svår
esofagit eller vid sår i matstrupen
kan högre dos omeprazol bli aktuell: 20 mg 2x1 under 3-4 veckor.
Vid utebliven effekt av omeprazol i högdos bör diagnosen
omvärderas.
Symtomatisk behandling
av gastroesofageal refluxsjukdom utan esofagit
Behandling vid behov fungerar
ofta bra. Bland PPI är omeprazol
ett förstahandsval.
Vid sväljningssvårigheter kan
omeprazol enterokapslar öppnas
och innehållet (som består av
små korn) intas med lite vatten.
Kornen får inte krossas eller tuggas. (Omeprazol enterotablett
måste dock sväljas hel).
Dyspepsi
Observera att PPI ej är indicerat
vid diffusa smärtor i övre delen
av buken, utan samtidiga refluxbesvär. Det föreligger stor risk att
fastna i långtidsbehandling då
placeboeffekten är hög.
För råd om utredning av
dyspepsi – se dokument från
Svensk Gastroenterologisk
förening. Länk finns på
Vårdgivarstödet: www.vgregion.
se/vardgivarstod/mage.
Utsättning av PPI
Långtidsbehandling (>1 månad)
med PPI skall alltid utvärderas
genom utsättningsförsök hos
patienter med oklar behandlingsindikation som saknar refluxsymtom.
Utsättning av PPI kan försvåras hos
enstaka patienter redan efter kort
tids behandling genom uppkomst
av hypersekretion av saltsyra – s.k.
reboundfenomen. Patienten bör
informeras om detta. Stegvis utsättning bör övervägas vid behandlingstid längre än en månad. Se även
kapitel 23 Äldre och läkemedel.
pris per tablett, ppi november 2009
Pris/st baseras på tillgänglig förpackning med lägsta pris per enhet.
14
12
10
8
6
4
2
0
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Kr (AUP) per st
Profylax vid pågående
NSAID-terapi
Behandling med NSAID skall om
möjligt undvikas till patienter
med riskfaktorer.
Profylax mot GI blödning
ges till alla patienter som har
en eller flera riskfaktorer.
Omeprazol 20 mg 1x1 är förstahandsval.
Riskfaktorerna är:
• hög ålder
• tidigare ulcus eller GI blödning
• samtidig behandling med
acetylsalicylsyra, antikoagulantia
eller glukokortikoider.
24
25
26
g
g
g
g
g
l)
x)
x)
an
m
m
m
m
zo g
gr
tre g stre g 15 m
0
ra
40
20
30
40
20
10
g
m
a
as m
ep 20 m m 4
o
m
ol
ol
ol
ol
ol
(G 15 l (G 30 nzo
z
z
z
z
z
z
m
u
0
l
n
i
o
1
o
o
ra
ra
ra
ra
ra
La
La
ex
es
az
az
m
ep
ep
ep
op
op
In
l(
pr
pr
nt
nt
xiu
ra
om
om
om
so
so
pa
pa
Ne
op
lan
lan
Es
g
m
g
m
g
m
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/mage
www.vgregion.se/vardgivarstod/mage
54 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 55
R SUBSTANS
11 MAGE – TARM
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Illamående
vid rörelsesjuka
Rmeklozin
Postafen
Illamående i samband med
migrän och illamående
av annan genes
Rmetoklopramid
Primperan
INFLAMMATORISK
TARMSJUKDOM
Rmesalazin
Asacol tablett, supp,
Pentasa rektalsuspension
Rprednisolon
Prednisolon tablett,
Prednisolon APL supp
Pred-Clysma
Rbudesonid
Entocort depotkaps
Rbetametason
Betapred inj
Rhydrokortison
Colifoam rektalskum
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Pantoloc inj
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
terapiråd
14
0 –18 BARN
Förstoppning
Vid förstoppning hos barn
rekommenderas laktulos, ev.
föregånget av tömning av rektum med klysma eller lavemang.
Vid terapisvikt hos barn över 2
år kan makrogol (Movicol Junior
för barn 2-8 år; annars Forlax)
prövas.
Gastroesofageal reflux
hos spädbarn
Fysiologisk reflux är ett vanligt
symtom hos spädbarn upp till
ca 10 månaders ålder och behandlas icke-farmakologiskt
hos i övrigt välmående barn.
Illamående
Vid opioidinsättning kan
Postafen ges i 1-2 veckor alt.
Primperan i 1-2 veckor för att
förebygga illamående.
Små barn med svårare besvär
bör handläggas i samråd med
barnläkare.
Gastroesofageal reflux
hos äldre barn
GERD yttrar sig hos äldre barn
och ungdomar oftast som sura
uppstötningar och bröstbränna.
Symtomen är vanliga och oftast
spontant övergående. Vid mera
uttalade eller långvariga besvär
kan behandlingsförsök med
PPI göras under 2-3 veckor.
Utvärdering och utsättningsförsök är viktigt. Vid utebliven
effekt eller behov av långtidsbehandling bör barnet handläggas
i samråd med barnläkare.
Vid illamående av annan genes
ges Postafen vid lätta till medelsvåra besvär och Primperan
eller Stemetil vid medelsvåra till
svåra besvär.
www.vgregion.se/vardgivarstod/mage
INFLAMMATORISK
TARMSJUKDOM (IBD)
Ulcerös kolit
För underhållbehandling vid
ulcerös kolit är oral 5-asabehandling (Asacol tabletter)
rekommenderat. Vid aktiv
inflammation kan i milda fall
dosen ökas men i övriga fall
krävs i regel kortikosteroider.
De som har omfattande utbredning i kolon, dvs proximalt
om vänster flexur, bör skötas
av specialist. De med svårare
sjukdomsbild med sex eller fler
blodiga tarmtömningar dagligen med feber, förhöjda inflammatoriska parametrar eller
anemi skall vårdas på sjukhus.
Kolektomifrekvensen vid akut
svårt skov är fortfarande betydande, ca 30%. En svensk studie
har visat goda resultat med antiTNF-behandling vid akut skov.
Har sjukdomen begränsad
vänstersidig utbredning utöver
rektum är behandling med oralt
5-asa-preparat lämpligt med
tillägg av Pentasa rektalsuspension vid skov. Lokalt kortison är
andrahandsalternativ.
Vid enbart rektalt engagemang, proktit, krävs sällan
peroral underhållsbehandling.
Mesalazin (Asacol) stolpiller
0,5-1 g till natten i ett par veckor är förstahandsalternativet. I
andra hand väljes Prednisolon
stolpiller 10-20 mg till natten.
Patienter med proktit kan
med fördel skötas i primärvården med möjlighet till snar specialistbedömning vid terapisvikt.
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/mage
56 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
11 MAGE – TARM
REKLISTAN 2010 57
R SUBSTANS
12 NEUROLOGI
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
rekommenderaDE läkemedel
1
MIGRÄN
Analgetika
Rnaproxen∏, supp, tabl
Rdiklofenak∏, tabl
Diklofenak T
Triptaner
Rsumatriptan∏, tabl
Rzolmitriptan
Zomig Nasal
Rsumatriptan
Imigran supp, inj
2
Förebyggande
Rpropranolol
Inderal Retard
7
3
4
5
6
Antiemetika
Rmetoklopramid
Primperan, supp, tabl
8
9
10
11
12
terapiråd
terapiråd
Crohns sjukdom
Patienter med aktiv Crohns sjukdom skall skötas av specialist.
Ofta krävs omfattande utredning av inflammationens utbredning och av komplikationer
t. ex. fistlar. Kortikosteroider är
förstahandspreparat. Vid recidiverande sjukdom kan azatioprinbehandling hålla patienten i
remission. I svåra terapiresistenta
fall ges regelbunden anti-TNFbehandling.
Vuxna patienter med Crohns
sjukdom i lugnt skede kan med
fördel kontrolleras i primärvården. Då bör man utöver
inflammatoriska parametrar
kontrollera järnstatus, B12 och
folat. Osteoporos bör även ägnas
uppmärksamhet vid kontroll av
IBD-fall.
Nationella riktlinjer för
behandling av IBD finns på
www.svenskgastroenterologi.se.
MIGRÄN
Perorala läkemedel skall tas så
tidigt under anfallet som möjligt och ges i full dos. Naproxen
kan även vara förebyggande
mot menstruationsutlösta migränattacker. Diklofenak har
snabbare effekt än naproxen
vid begynnande migrän.
Vid återfallshuvudvärk inom
12-24 timmar kan ytterligare
endast en triptandos tas.
Ergotamin och triptan skall
inte användas under samma
24-timmarsperiod.
För anfallskupering vid Hortons
huvudvärk är triptan som injektion eller nässpray förstahandsval.
Förebyggande
All profylaktisk behandling skall
utvärderas efter 6-8 veckor.
Behandlingen omprövas efter
6-12 månader.
Alternativ till Inderal Retard
är Saroten eller Tryptizol. Ges
till natten och upptitreras tills
effekt uppnås eller biverkningar
uppträder. Vanlig dos 20-70 mg.
Topimax är ytterligare ett alternativ.
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Rekommenderad fysisk aktivitet vid förstoppning
Triptan+NSAID/Triptan + metoklopramid
Förstoppning
Fysisk aktivitet stimulerar tarmmotoriken vid förstoppning.
Regelbunden konditionsfrämjande fysisk aktivitet under minst 30
min varannan dag på medelintensiv nivå rekommenderas tillsammans med fiberrik kost.
Triptan
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
www.vgregion.se/vardgivarstod/mage
STEG 5
24
STEG 4
NSAID + tillägg metoklopramid vid illamående
Receptfritt: acetylsalicylsyra, paracetamol eller NSAID
Vila, sömn, mörker, tystnad
25
STEG 3
STEG 2
STEG 1
Flera behandlingsalternativ bör provas av patienten. Detta för att
prova ut medlet som för den enskilde patienten har bäst effekt.
Olika anfall kan kräva olika läkemedel eller beredningsformer.
www.vgregion.se/vardgivarstod/neurologi
26
27
28
29
30
58 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 59
R SUBSTANS
12 NEUROLOGI
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
EPILEPSI
Epilepsi med partiella anfall
(fokal start)
Rkarbamazepin
Trimonil Retard
TIA OCH ISCHEMISK STROKE
Utan kardiell embolikälla
Kombination av
Racetylsalicylsyra (ASA)
Trombyl, 75 mg
Rdipyridamol
Persantin Depot
200 mg x 2
Epilepsi med primärt
generaliserade anfall eller
anfall som inte kan klassificeras
Rvalproat
Ergenyl Retard
Med kardiell embolikälla
Rwarfarin
Akutbehandling av toniskkloniska anfall
Rdiazepam∏, klysma
2
PARKINSONS SJUKDOM
Levodopa
Rlevodopa med
dekarboxylashämmare∏
5
4
6
7
Dopaminagonist
8
Rpramipexol
9
Waran
3
Sifrol
10
11
12
terapiråd
SEKUNDÄRPROFYLAX EFTER
TIA OCH ISCHEMISK STROKE
Rökstopp, behandling av blodtryck och blodfetter (se kapitel
8 Hjärta-kärl).
Halverad dos av dipyridamol (200 mg till natten)
de första dygnen minskar
erfarenhetsmässigt risken för
biverkningar. Om dipyridamol
ej kan ges, rekommenderas
ASA som monoterapi. Vid ASAöverkänslighet rekommenderas klopidogrel i monoterapi,
medan däremot kombinationen
ASA + protonpumpshämmare är
säkrare än klopidogrel vid förhöjd ulcusrisk.
Vid förmaksflimmer och
kontraindikation mot warfarin
föreslås ASA (75-320 mg).
EPILEPSI
Urvalsfaktorer vid val av antiepileptika hos olika patientgrupper återges i Läkemedelsboken 2009-2010, sid. 878 ff.
Där beskrivs också andrahandsoch tilläggsalternativ. Valproat
undviks om möjligt hos kvinnor
som kan tänkas bli gravida.
Interaktionsrisker med andra
läkemedel, bl.a. hormonella
antikonceptionsmedel eller warfarin, beaktas före insättning.
Långtidsbehandling med antiepileptika måste följas upp
regelbundet, med särskild
observans på psykiska biverkningar och kognitiv funktion
hos äldre liksom patienter med
kognitiv funktionsnedsättning.
Generiska antiepileptika
Vid behandling av epilepsi kan
små skillnader i plasmakoncentration mellan olika preparat med
samma substans ha klinisk betydelse hos den enskilde patienten.
Generika ger betydligt lägre
behandlingskostnad än originalprodukten och skall om möjligt
användas. Patienten måste vara
väl införstådd vid preparatbyten.
Vid förskrivning till patienter
med epilepsi rekommenderas
följande:
1.Vid nyinsättning förskrivs
generisk produkt med den
valda substansen.
2.Hela produktnamnet anges
alltid på recept och rekvisi tioner.
3.Hos anfallsfria patienter kan
byte till generisk produkt
övervägas, om detta i det
individuella fallet inte
bedöms medföra risk för
försämrad anfallskontroll.
4.Patienter som inte är anfalls fria och/eller om dosändring
är aktuell, förskrivs generisk
produkt.
PARKINSONS SJUKDOM
Behandling startas vid funktionshämmande symtom av
vilotremor, hypokinesi och rigiditet. Levodopa i form av tablett
Levodopa + karbodopa (Sinemet)
eller benserazid + levodopa
(Madopark) är förstahandsval för
medelålders och äldre patienter.
Tablett Madopark Quick eller
Quick mite kan användas för
snabbare effekt på morgonen
eller vid plötslig hypokinesi.
Långverkande tabletter i form av
Madopark Depot eller Sinemet
Depot kan ges till natten.
Vid ett flertal situationer bör
neurolog kontaktas:
1.Dopaminagonist kan övervägas
som behandlingsstart för yngre
och medelålders patienter, spe ciellt vid lätta symtom eller vid
besvärande vilotremor.
2. Dopaminagonister, COMT och MAO-B hämmare kan
övervägas som tillägg vid
symtomfluktuationer.
3.Annan diagnos än Parkinsons
sjukdom bör övervägas vid bris tande behandlingseffekt eller
vid andra neurologiska symtom.
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/neurologi
www.vgregion.se/vardgivarstod/neurologi
60 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 61
R SUBSTANS
12 NEUROLOGI
rekommenderaDE läkemedel
läkemedel listade i ALFABETISK ORDNING!
ESSENTIELL TREMOR
Betareceptorblockerare
Rpropranolol
Inderal Retard
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Botulinumtoxin
Botox
Dysport
Neurobloc
Xeomin
SPASTICITET
Rbaklofen∏
RESTLESS LEGS SYNDROM
Rpramipexol
Sifrol
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
terapiråd
12
RESTLESS LEGS SYNDROM (RLS)
Diagnosen RLS ställs utifrån
förekomst av typisk symtomatologi. Som minimum skall fyra
kriterier vara uppfyllda:
1.Tvång att röra benen, vanli gen associerat med obehag liga känselupplevelser i benen
(dys- och parestesier).
2.Momentan lindring av rörelser.
3.Symtomen uppkommer/för värras i inaktivitet/vila.
4. Inledningsvis är symtomen
mest uttalade kvälls- och
nattetid och uppvisar tydlig
dygnsrytm.
Upp till hälften av patienterna
har sekundär RLS vilket kan
kräva vidare utredning. Vid
lindriga besvär rekommenderas fysisk aktivitet (försiktighet
direkt före sänggående), stretching och god sömnhygien. Vid
fastställd diagnos och lindriga/
episodiska besvär rekommenderas Madopark Quick mite
vid behov. Vid dagliga eller
nästan dagliga besvär som är
sömnstörande eller funktionsstörande dagtid rekommenderas
dopaminagonist. Kontinuerlig
L-dopabehandling kan förvärra
symtomen.
SPASTICITET
Spasticitet är en störning i muskeltonus till följd av CNS-skada.
Dosen av baklofen ökas långsamt med 5-10 mg/vecka från
5-10 mg x 2-3 till en maximal
dos av 80-100 mg dagligen
fördelat på 3-4 doser.
Långvarig/kronisk behandling
om tillfredställande spasmolytisk effekt uppnås. Utsättning
eller sänkning av dos när
biverkningar (oftast sedation/
muskelsvaghet) överväger den
kliniska effekten. Behandlingen
skall alltid trappas ut successivt
då man vid abrupt utsättning
kan utlösa centralnervösa
utsättningsreaktioner.
www.vgregion.se/vardgivarstod/neurologi
Rekommenderad fysisk aktivitet vid neurologisk sjukdom
13
Allmän rekommendation
Vid all neurologisk sjukdom rekommenderas individuellt anpassad
fysisk aktivitet för att kompensera för bortfall och vidmakthålla/
förbättra funktion och som preventiv åtgärd mot hjärtkärlsjukdom.
Många patienter med neurologisk sjukdom eller resttillstånd efter
sådan har nedsatt prestationsförmåga och/eller rörelserädsla. Hos
dessa är det extra viktigt att upprätthålla balans-, konditions- och
styrketräning. Individuellt anpassad träning bör initieras av sjukgymnast, gärna upprepade konsultationer vid progressiv sjukdom.
14
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
20
15
16
17
18
19
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/neurologi
62 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 63
R SUBSTANS
13 ONKOLOGI
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
För terapirekommendationer, se aktuellt vårdprogram på www.oc.gu.se eller lokala
terapirekommendationer. I de fall flera likvärdiga preparat finns rekommenderas
­nedanstående vid beställning på rekvisition.
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Antimetaboliter
R
cytarabin
Arabine Hospira 10, 20 ml
R
fluorouracil
Fluorouracil TEVA
R
gemcitabin
Gemcitabin Actavis
metotrexat
R
Methotrexate TEVA
Endast inf. konc
100 mg/ml 50 ml
R
pemetrexed
Alimta Lilly
Mitoshämmare
R
etoposid
Eposin TEVA
Etoposid Meda
R
paklitaxel
Paclitaxel Actavis
R
vinkristin
Vincristine Hospira, 2 ml
R
vinorelbin
Vinorelbin Actavis
Cytotoxiska antibiotika
R
doxorubicin
Doxorubicin TEVA
R
epirubicin
Epirubicin Actavis
R
mitomycin
Mitomycin Medac
R
mitoxantron
Mitoxantron Meda
Folinsyra
R
kalciumfolinat, injektionsvätska
Calciumfolinat Hospira
Immunmodulerande medel
R
filgrastim
Ratiograstim Ratiopharm
förfylld spruta, 30 milj IU,
48 milj IU
Neupogen Amgen, inj
vätska, 0,3 mg/ml
R
pegfilgrastim
Neulasta Amgen
2
3
För ytterligare information angående upphandlade produkter samt
prisuppgifter se www.
vgregion.se/vardgivarstod
4
5
6
7
8
9
10
11
Bisfosfonater
R
pamidronat
Pamidronatdinatrium
Hospira
R
zoledronsyra
Zometa Novartis
Antiemetika
Förstahandsval
R
ondansetron
Ondansetron Teva endos tabletter 4 mg, 10x1 st och 8 mg 50x1 st
Ondansetron Vian, Nord
Medica AS, inj.
Andrahandsval
R
tropisetron
Navoban Novartis
R
granisetron
Granisetron Hameln inj
Övriga cytostatika
R
karboplatin
Carboplatin Hospira
R
cisplatin
Cisplatin Hospira
R
irinotekan
Irinotecan Fresenius Kabi
R
oxaliplatin
Oxaliplatin Hospira
www.vgregion.se/vardgivarstod/onkologi
12
13
14
15
ekonomiråd
16
Upphandlade priser ­gäller
endast vid beställning på
rek­visition och ej vid recept­
förskrivning.
Ondansetron (Zofran) munlöslig
tablett (pris nov 2009) är inte
upphandlad och är ca 25–40
gånger dyrare än motsvarande
endostablett Ondansetron
TEVA vid beställning på rekvisition. Stor prisskillnad även vid
receptförskrivning av munlösliga
tabletter jämfört med tabletter.
Läkemedelskostnaden för
Pamidronatdinatrium Hospira
90 mg är 185:- (upphandlat pris
2010), för Zometa 4 mg är
läkemedelskostnaden 2320:(upphandlat pris 2010)
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/onkologi
64 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 65
R SUBSTANS
14 OSTEOPOROS
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
rekommenderaDE läkemedel
1
Kalcium o vitamin D3
Rkalciumkarbonat
+ kolekalciferol∏
2
BISFOSFONAT
Ralendronsyra∏
3
4
5
6
terapiråd
7
Rekommenderad fysisk aktivitet vid osteoporos
Osteoporos
30 minuter viktbärande konditionsfrämjande aktivitet 4-5 dagar/
vecka kombinerat med styrketräning 4-5 dagar/vecka. Vardagsaktiviteten betonas och aktiviteter som innehåller kroppsbelastande
moment rekommenderas. Snabba promenader kan vara en bra form
av fysisk aktivitet. För de patienter som föredrar tävlingsmoment kan
boll- och racketsporter vara lämpliga. För äldre personer bör den
fysiska aktiviteten vara inriktad på styrke- och balansträning. Välj
aktivitet med låg fallrisk.
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
OSTEOPOROS
Definition osteoporos: bentäthet 2,5 standardavvikelser
under medelvärdet för friska
unga kvinnor. Behandling med
bisfosfonat kan även ges till
män med hög frakturrisk.
Vid bristande compliance eller
biverkningar kan Zoledronsyra
(Aclasta) vara ett alternativ.
Zoledronsyra ges som iv infusion
en gång per år och har en god
frakturreducerande effekt
särskilt på kot- men även höftfrakturer. Det närmaste året bör
dessa infusioner ges på mottagningar med stor erfarenhet
av osteoporos. En genomgång
av europeiska läkemedelsmyndigheten EMA 2009 visar att
risken för osteonekros är låg vid
peroral behandling med bisfosfonater vid osteoporos.
Vid bristande effekt av bisfosfonat eller biverkningar, särskilt
hos äldre, kan Strontiumranelat
(Protelos) vara ett alternativ.
Raloxifen (Evista) kan användas
till postmenopausala kvinnor
med huvudsakligen vertebral
osteoporos.
Flertalet patienter har primär
osteoporos. Orsaker till sekundär
osteoporos bör uteslutas vid
klinisk bedömning med rutinprover, anamnes och undersökning.
Vid sidan av aktiv behandling
eller diagnosticerat bristtillstånd
bör kalcium och D-vitamin ges.
Kalcium och D-vitamin bör däremot ej ges i monoterapi som
profylax.
www.vgregion.se/vardgivarstod/osteoporos
Dock finns evidens för att kalcium
i kombination med D-vitamin
har en frakturskyddande effekt
hos kvinnor ≥80 år med risk för
fraktur. Vid hög frakturrisk bör
dock bisfosfonat och kalcium i
kombination med D-vitamin ordineras. Vid intolerans mot kalcium
kan 10 droppar D-vitamin Olja
övervägas i stället för kalcium
och D-vitamin.
Det regionala vårdprogrammet
visar att osteoporos är underdiagnosticerat hos äldre patienter
med fraktur. Effekten av osteoporosbehandlingen är god vid
hög ålder.
HÖG FRAKTURRISK
FÖRELIGGER:
•Osteoporos i ländrygg eller
höft ≤-2,5 standardavvikelser
(SD) under genomsnittet för
unga vuxna kvinnor
•Osteoporosfraktur (handled,
överarm, kota eller höft) samt
bentäthet T-score < 2,0 SD.
•Hög ålder, > 80 år
•Ärftlighet för fraktur
•Planerad peroral kortison behandling i mer än 3 månader
samt bentäthet T-score <1,0 SD
eller tidigare osteoporosfraktur
För mer information se
Medicinska riktlinjer Osteoporos
reviderad september 2009,
www.vgregion.se/vardgivarstod/
osteoporos.
8
9
10
11
12
Benskörhet och barn
Benskörhet finns hos barn
och ungdomar men förekommer sällsynt såväl i primär som
sekundär form. Utredning och
behandling av dessa tillstånd
bör ske vid barnklinik. Fysisk
aktivitet och en god kosthållning är viktigt. Små barn behöver D-vitamin tillägg liksom de
personer som ej exponeras för
solljus. Hög frakturrisk föreligger hos barn och ungdomar
med vissa kroniska sjukdomar,
dåligt näringsintag, immobilisering eller medicinering som
påverkar skelettet.
För vägledning angående
fraktur­risk se FRAX,
www.shef.ac.uk/FRAX/
www.vgregion.se/vardgivarstod/osteoporos
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
66 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 67
R SUBSTANS
15 PSYKIATRI
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
AFFEKTIVA SYNDROM
Unipolär depression
Rsertralin∏
Hos barn och ungdomar
Rfluoxetin∏
Nyinsättning sker
företrädesvis inom
specialistpsykiatrin.
Se medicinska riktlinjer
på vårdgivarstödet.
LÅNGVARIG ÅNGEST
Paniksyndrom
Rsertralin∏
Rklomipramin∏
GAD (generaliserat ångestsyndrom)
Rsertralin∏
Hos barn och ungdomar
Rfluoxetin∏
Posttraumatiskt stressyndrom
Rsertralin∏
Hos barn och ungdomar
Rfluoxetin∏
Social fobi
Rsertralin∏
Hos barn och ungdomar
Rfluoxetin∏
OCD (tvångssyndrom)
Rsertralin∏
Hos barn och ungdomar
Rfluoxetin∏
Bulimia nervosa
Rfluoxetin∏
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
terapiråd
AFFEKTIVA SYNDROM
Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression.
Lågt pris och få kliniskt relevanta
interaktioner. Mirtazapin kan vara särskilt
lämpligt vid sömnstörning vid
samtidig depression, beakta risk
för viktökning. Vid otillräcklig effekt av SSRIpreparaten trots doshöjning till
fulldos och tillräcklig behandlingstid kan generiskt mirtazapin
i dosen 30-60 mg/dygn nyttjas
som monoterapi eller som tillägg i dosen 30 mg/dygn. Vid
djupare depression (MADRS ≥30)
är venlafaxin i depotform förstahandsalternativ och escitalopram
(Cipralex) utgör ett alternativ.
Vid behandlingssvikt eller utebliven effekt överväg koncentrationsbestämning.
0–18 Fluoxetin är alternativt
förstahandsmedel för barn och
ungdomar. I denna grupp är
det särskilt viktigt att effekter och biverkningar följs.
Läkemedelsterapi bör där kombineras med någon väldokumenterad psykoterapi.
Bipolär sjukdom
En stor andel av patienter med
depression kan ha en depressiv fas i en bipolär sjukdom och
där antidepressiva utan stabiliserande behandling kan vara
olämpligt. För handläggning se
medi­cinska riktlinjer. Utvärdera
behandlingen noggrant på
grund av risk för fasväxlingar.
Se även regionala medicinska
riktlinjer; www.vgregion.se/
vardgivarstod/riktlinjer.
LÅNGVARIG ÅNGEST
Långvarig ångest skall i första
hand behandlas med ett serotoninaktivt antidepressivt medel.
Eftersom detta är en långtidsbehandling är individens svar
och biverkningar avgörande för
terapival. Förstahandsmedel är
sertralin.
För dosering se tabell i förskrivarstödet. Dokumentationen
finns i SBU-rapporten om
långvarig ångest. Klomipramin
kan användas vid svåra paniksyndrom men beakta risk för
biverkningar.
Vid generaliserat ångestsyndrom är venlafaxin andrahandsmedel och maxdosen är 225 mg.
Tvångssyndrom
Effekt kan komma långsamt och
ofta fordras hög dos. För dosering se tabell på hemsidan.
Fluoxetin är alternativt
förstahandsmedel hos barn och
ungdomar vid både ångest och
depression.
0 –18
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/psykiatri
www.vgregion.se/vardgivarstod/psykiatri
68 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 69
R SUBSTANS
15 PSYKIATRI
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
PSYKOTISKA SYNDROM
Underhållsbehandling
Rrisperidon∏
Nyinsättning sker
företrädesvis inom
specialistpsykiatrin.
Underhållsbehandlingen
kan skötas inom primärvården.
KORTVARIG ORO/
ÅNGESTPROBLEMATIK
Roxazepam∏
SÖMNBESVÄR
Rzopiklon∏
Rpropiomazin
Propavan
Rzolpidem∏
DEMENSSJUKDOMAR
Alzheimers sjukdom
Rdonepezil
Aricept
Aricept rekommenderas
vid lätt till måttligt svår
Alzheimers sjukdom
Beteendemässiga eller psykiska
symtom (BPSD) – korttidsbeh.
Förstahandsåtgärd är
omvårdnad
2
3
4
5
6
7
Rmemantin
8
Ebixa
Ebixa är endast rek. vid
svår Alzheimers sjukdom
9
10
11
12
terapiråd
13
PSYKOTISKA SYNDROM
Risperidon är förstahandsmedlet. Andrahandsmedel avgörs av
effekt och biverkningar hos den
enskilda patienten. Det enskilt
viktigaste är följsamheten till
given terapi. Vid terapisvikt skall
specialist konsulteras. För läkemedelsval se tabell på hemsidan
www.vgregion.se/vardgivarstod/
psykiatri. Observera risken för
metabolt syndrom vid schizofreni. Om olanzapin (Zyprexa)
eller klozapin används måste
man följa vikten och metabola
parametrar.
KORTVARIG ORO/
ÅNGESTPROBLEMATIK
Behandlingstid med benzodiazepin bör inte överstiga tre veckor
vid regelbundet intag pga
risk för tillvänjning. Vid behov
av ytterligare behandlingstid
ompröva diagnosen och erbjud
om möjligt mer specifik behandling av densamma. Atarax är ett
alternativ.
OBS! Antikolinerga biverkningar
gör det olämpligt hos äldre.
SÖMNBESVÄR
Sömnbesvär skall utredas
noggrant med tanke på problem sekundära till annan
sjukdom som depression.
Icke-farmakologiska åtgärder
är grunden i behandlingen.
Vid läkemedelsbehandling
är intermittent behandling
att föredra. Effekten av
sömnläkemedel är begränsad. Behandlingen bör vara
kortvarig (högst 4 veckor).
Benzodiazepiner skall ej användas vid ren sömnstörning.
Se medicinska riktlinjer på
www.vgregion.se/vardgivarstod/
riktlinjer.
www.vgregion.se/vardgivarstod/psykiatri
DEMENSSJUKDOMAR
Alzheimers sjukdom
För behandling se även medicinska riktlinjer. Donepezil
(Aricept) utgör förstahandsmedlet. Innan insättningen
skall en värdering och mätning
av patientens färdigheter
genomföras. Utvärdering av
medicineringen skall ske på ett
strukturerat vis efter tre-sex
månader. Har preparatet ingen
effekt vid dessa test skall det
sättas ut. Memantin (Ebixa) är
endast rekommenderat vid svår
Alzheimers sjukdom.
Beteendemässiga eller psykiska
symtom (BPSD)
Förstahandsåtgärd är omvårdnad. Behandlingen skall endast
ske om omsorgsåtgärder har
prövats enligt checklista som
finns på vårdgivarstödet
under psykiatri, enligt adress
längst ner på denna sida.
Olika andrahandsåtgärder i
form av läkemedelsbehandling
kan prövas och utvärderas.
En planerad behandlingsperiod rekommenderas.
SSRI kan prövas vid aggresivitet och depression. Memantin
(Ebixa) kan prövas vid aggresivitet eller konfusion.
Risperidon (endast korttidsmedicinering) kan användas under
den akuta fasen vid psykotiska
symtom i mycket låg dos, initialt
0,5 mg, optimal dos oftast ca 1 mg.
Utvärdering bör ske frekvent
för att bedöma om behovet
kvarstår. Heminevrin (endast
korttidsmedicinering) används
ibland som tillfälligt lugnande
och sömngivande preparat men
får inte ges regelbundet eftersom en snabb tillvänjning sker.
OBS! Kraftiga blodtrycksfall
kan förekomma. En omsorgsfull
genomgång av handläggningen
av denna problematik finns på
Läkemedelsverkets hemsida,
workshop 2008:5,
www.lakemedelsverket.se.
www.vgregion.se/vardgivarstod/psykiatri
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
70 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 71
R SUBSTANS
15 PSYKIATRI
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
BEROENDETILLSTÅND
Alkohol
minskat belöningsinslag
Rnaltrexon Naltrexon Vitaflo
minskat sug
Rakamprosat Campral
aversionsmedicinering
Rdisulfiram Antabus
Alkoholabstinens
(öppenvård)
Ralimemazin
Theralen
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Rbuprenorfin+naloxon
Suboxone
Rbuprenorfin
Buprenotex
Rmetadon
Metadon DnE
terapiråd
BEROENDETILLSTÅND
Alkohol
Vid alkoholavvänjning kombineras alltid läkemedelsbehandling med psykosocialt stöd och
uppföljning. Ge råd om skadliga
gränser (mer än 5 glas vid ett
och samma tillfälle för män
respektive 4 för kvinnor) och
för högkonsumenter fråga de
tre första frågorna i AUDIT.
Vid behov informera om de
tre olika behandlingsalternativen. Akamprosat (Campral)
är förstahandsmedel vid alkoholberoende när patienten vill
dämpa sitt alkoholintag utan
aversionseffekter. Naltrexon är
förstahandsläkemedel vid alkoholberoende om patienten vill
dämpa alkoholens kickeffekt.
Antabus är aktuellt när aversionseffekt önskas.
Nikotin
Se kapitel 19 Tobaksavvänjning.
2
3
terapiråd
4
Rekommenderad fysisk aktivitet vid psykiska sjukdomar
5
Ångest
Den vetenskapliga dokumentationen är begränsad, men fysisk aktivitet kan utgöra alternativ eller komplement till andra behandlingsmetoder. Olika former av fysisk aktivitet verkar ha samma effekt.
Konditionsfrämjande träning kan bestå av en rask promenad (30 min/
dag) eller en joggingtur i pratvänlig takt (30 min 3 gånger/vecka).
Andra alternativ kan vara träning av styrka, rörlighet eller smidighet
med samma varaktighet och frekvens. Patienten bör starta med låg
intensitet för att lättare tolerera träningen.
6
Depression
Fysisk aktivitet har positiva effekter vid depression både för att förhindra depressionsepisoder och som en viktig del i behandlingen.
Konditionsfrämjande träning: Måttligt till ansträngande
2–3 gånger/vecka 30–45 minuter
Styrketräning: 8–10 övningar 2–3 gånger/vecka 30–60 minuter gärna
inriktat på uthållighetsträning.
Alternativt kan man kombinera konditions- och styrketräning minst 3
gånger/vecka. Träningsperiod under kortare tid än 8-10 veckor tycks
inte ge någon större behandlingseffekt.
Stress
Fysisk träning har en generell positiv effekt på psykiskt välbefinnande,
bemästring (coping) och stressfysiologiska system. Träningsråden för
depression kan användas, men viktigast är regelbunden vardagsmotion, även i små doser.
Demens
Nyare forskning antyder att fysisk aktivitet kan vara gynnsamt för
patienter med demens. Något samband mellan mängd och typ av
träning har dock inte kunnat fastställas. Råd om aktivitet för dementa
personer bör tills vidare vara desamma som för befolkningen generellt.
Schizofreni
Fysisk aktivitet kan inte ersätta traditionell behandling vid allvarliga
psykiska sjukdomar, men kan vara en betydelsefull del i terapin.
Generella riktlinjer för hälsofrämjande fysisk aktivitet kan användas
även för personer med schizofreni. Merparten av hälsovinsten kan
uppnås med en halvtimmes fysisk aktivitet under de flesta av veckans
dagar, men även mindre doser är av nytta. Det är den totala tiden som
räknas.
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/psykiatri
www.vgregion.se/vardgivarstod/psykiatri
72 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 73
R SUBSTANS
16 REUMATOLOGI
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Kortison intra- och periartikulärt
Rmetylprednisolon
Depo-Medrol/cum lidocain
Rtriamcinolonhexacetonid
Lederspan
Kortison peroralt
R
prednisolon
Prednisolon
Giktläkemedel
Rallopurinol∏
DMARD
Immunomodulerande läkemedel
Rhydroxiklorokin
Plaquenil
Rsulfasalazin∏, enterotabletter
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Remicade
Kortison peroralt
Prednisolon har en bred
immundämpande antiinflammatorisk effekt. På grund av
risken för biverkningar bör
behandlingstiden vara så kort
som möjligt och lägsta möjliga
dos eftersträvas. Prednisolon är
förstahandsval vid behandling
av bland annat polymyalgia
rheumatica. Vid behandling >3
månader bör profylax/behandling mot osteoporos insättas. För
mer information se terapiråd
kapitel 14 Osteoporos.
Giktläkemedel
Akut gikt behandlas med NSAID.
Alternativ när NSAID-behandling
inte är lämpligt är perorala kortikosteroider eller kolkicin (på
licens eller apotekstillverkat).
3
4
5
6
7
terapiråd
Kortison intra- och
periartikulärt
Triamcinolonhexacetonid
(Lederspan) är mer långverkande
jämfört med metylprednisolon
(Depo-Medrol) men triamcinolonhexacetonid ger ökad risk
för lokal hudatrofi och används
därför framförallt vid injektion i
större leder. Injektionsteknik bör
tränas under handledning. För
mer information se www.vgregion.se/vardgivarstod/reumatologi.
2
8
Vid gikt i enstaka led kan intraartikulär kortisoninjektion ges
efter att septisk artrit uteslutits. Upprepade giktattacker
förebyggs i första hand med
allopurinol. Lätt förhöjda uratnivåer utan påvisad gikt skall inte
behandlas med allopurinol.
Allopurinol får inte förskrivas
till patienter som behandlas
med azatioprin eller merkaptopurin om inte doseringen av
de sistnämnda reduceras till en
fjärdedel. Allopurinol hämmar
nedbrytningen av azatioprin
och merkaptopurin, varför
serumkoncentrationerna av de
senare vid oförändrad dosering
kan stiga till toxiska (eventuellt
letala) nivåer. Se även utökade
terapiråd www.vgregion.se/
vardgivarstod/reumatologi.
DMARD
För att minska den reumatiska
sjukdomsaktiviteten och förbättra långtidsprognosen är det
viktigt att patienterna, i tidigt
skede, bedöms av reumatolog
och startar behandling med
DMARDs (Disease Modifying
Anti-Rheumatic Drugs).
Vid etablerad stillsam polyartrit och etablerad stillsam SLEsjukdom utan inre organengagemang kan behandling med
www.vgregion.se/vardgivarstod/reumatologi
antimalariamedel, hydroxiklorokin (Plaquenil), vara aktuell och
den kan skötas i primärvården.
Likaledes gäller för behandling
med sulfasalazin vid etablerad
mild till måttlig artritsjukdom
eller ankyloserande spondylit.
Övriga DMARDs har potentiellt
allvarliga biverkningar och därför
skall behandlingen också följas
och monitoreras av reumatolog.
För att behandla sjukdomarna på
ett effektivt sätt är det ofta indicerat med så kallade biologiska
läkemedel vilka har mer specifika
verkningsmekanismer, såsom
TNF-hämmare, (adalimumab
(Humira), etanercept (Enbrel)
och infliximab (Remicade)),
B-cells borttagande läkemedel
(rituximab (MabThera)), T-cellshämmande preparat (abatacept
(Orencia)) och IL-6-hämmare
(tocilizumab (RoActemra)).
Olika slags DMARDs och i synnerhet de biologiska läkemedlen
kan öka risken för infektioner
och infektionsförloppet kan vara
atypiskt. Kontakta reumatolog
vid oklara fall!
Ciklosporin ingår i två preparat: Sandimmun Neoral och
Ciklosporin IVAX. Reumatologigruppen rekommenderar av
kostnadsskäl Ciklosporin IVAX.
Undantag är organtransplanterade patienter som redan
behandlas med Sandimmun
Neoral. Preparaten byts inte ut
automatiskt på apotek.
Patienter med inflammatorisk
reumatisk sjukdom, som grupp
betraktade, löper ökad risk att
insjukna i hjärt-kärlsjukdom.
Svensk Reumatologisk Förening
har nyligen tagit fram riktlinjer
för primärprevention avseende
kardiovaskulära riskfaktorer
vid inflammatoriska reumatiska
sjukdomar.
För mer information var god
se www.vgregion.se/vardgivarstod/reumatologi, hemsida för
Svensk Reumatologisk Förening
www.svenskreumatologi.se/,
Svenska Barnläkarföreningen,
Arbetsgruppen för
Barnreumatologi www.blf.net/
reumatologi.
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/reumatologi
74 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
16 REUMATOLOGI
REKLISTAN 2010 75
17 SMÄRTA
R SUBSTANS
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
terapiråd
terapiråd
Rekommenderad fysisk aktivitet vid Reumatoid artrit
och Spondartrit
Reumatoid artrit
Träningen bör ta hänsyn till den
individuella patientens sjukdomsaktivitet/symtom och bör
inledningsvis ske som anpassad
träning under ledning av sjukgymnast. Viss försiktighet bör
iakttas vid destruktion i stora
leder och ledplastik.
Patienter med mildare sjukdom rekommenderas konditionsfrämjande träning på
medel- till högintensiv nivå
4-5 dagar/vecka.
Patienter med svårare sjukdom bör inleda sin träning
med rörelseträning och lätt styrketräning för att succesivt öka
belastningen med vikter samt
konditionsfrämjande träning till
låg- till medelintensiv nivå.
2
Spondartrit
Träningen bör ta hänsyn till
sjukdomsaktivitet och symtom
hos den individuella patienten
och bör inledningsvis ske som
anpassad träning under ledning
av sjukgymnast. Patienter med
svårare sjukdom rekommenderas träna rörlighet och styrka
på låg till medelintensiv nivå.
Personer med mildare sjukdom
rekommenderas att utöver
rörelseträning träna styrka och
kondition på medel- till högintensiv nivå.
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
3
Rekommenderad fysisk aktivitet vid Artros,
Långvarig smärta UNS och Fibromyalgi
Artros
Träningen bör inledningsvis ske som anpassad träning under
ledning av sjukgymnast. Styrketräning kompletterad med rörlighet,
balans och koordinationsfrämjande träning bör vara individuellt
avpassad och ske 3 gånger/v. Konditionsfrämjande träning av måttlig intensitet rekommenderas 30 min ≥3 gånger/vecka. Lämpliga
träningsformer initialt för att avlasta leden är vattenträning, cykling
och stavgång. Effekter kan förväntas tidigast efter 6-8 veckor.
Mer info kring omhändertagande vid artros finns under
www.boaregistret.se
Långvarig smärta UNS
Regelbunden medelintensiv konditionsfrämjande träning med start
från lågintensiv nivå som successivt (under 4-5 månader) stegras vad
gäller duration och intensitet till nivåer som motsvarar rekommendationer för befolkningen i stort.
Fibromyalgi
Vid svårare symptom rekommenderas anpassad lågintensiv rörelseoch styrke- och konditionsfrämjande träning för att öka träningstoleransen. Vid mildare symptom rekommenderas medelintensiv
styrke- och konditionsfrämjande träning. Undvik övningar med
många excentriska muskelkontraktioner. Träningen bör initialt ske
under ledning av sjukgymnast för att säkerställa rätt belastning och
utförande.
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/reumatologi
www.vgregion.se/vardgivarstod/smarta
76 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 77
R SUBSTANS
17 SMÄRTA
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Analgetika
Rparacetamol∏
NSAID (COX-HÄMMARE)
för systemiskt bruk
Rnaproxen∏
Svaga opioider
Rkodein + paracetamol∏
Rtramadol∏
Starka opioider
Rmorfin
Morfin Meda
Depolan
2
3
4
5
6
terapiråd
7
Se även riktlinjer/terapiråd på
www.vgregion.se/vardgivarstod/
smarta.
ALLMÄNT
Gör en smärtanalys innan smärtbehandlingen startas. Utvärdera
alltid effekten! Vid långvariga
smärttillstånd kan smärtan ändra
karaktär och vanliga analgetika
får dålig effekt. Här behövs flera
angreppssätt som information,
anpassad fysisk aktivitet, TENS,
kognitiv terapi och eventuellt
andra läkemedel. Se vårdprogram från Multidisciplinärt
Smärtcentrum, Östra Sjukuset,
för behandling av långvarig
smärta, www.paincenter.se
BARN MED
AKUT SMÄRTA
Gör smärtskattning vid akut
smärta och smärtsamma procedurer. Erbjud lidokain + prilokain
kräm 60-120 min innan ytliga
mindre ingrepp. Paracetamol ges
i en dos av 15-20 mg/kg. Peroral
tillförsel är att föredra framför
rektal. Dygnsdosen kan uppgå till
90 mg/kg i maximalt 5 dagar,
men bör ej överskrida 60 mg/kg
hos nyfödda och vid feberbehandling. Ibuprofen kan ges
från 6 månaders ålder, doseras
5-7,5 mg/kg och dygnsdosen
bör ej överstiga 30 mg/kg. För
diklofenak gäller en dygnsdos på
maximalt 3 mg/kg. Paracetamol
och NSAID kan kombineras men
dokumentationen om det ger
bättre effekt än enbart NSAID
är bristfällig. Mer information
om behandling av barn finns på
vårdgivarstödet.
PARACETAMOL
Baspreparat med relativt fördelaktig biverkningsprofil. Sämre
effekt vid långtidsbehandling,
gör utsättningsförsök.
Kombination med warfarin kan
ge ökad antikoagulation, dock ej
vid enstaka doser. Undvik rektal
administrering till vuxna pga
osäker effekt. Som alternativ
kan Perfalgan ges.
NSAID (COX-HÄMMARE)
FÖR SYSTEMISKT BRUK
Både äldre icke-selektiva NSAID
och de nyare coxiberna är COXhämmare. Används när antiinflammatorisk komponent önskas
eller när paracetamol inte gett
önskvärd effekt. Kan kombineras med paracetamol och/eller
opioid.
Lägsta möjliga dos och kortast
möjliga behandlingstid eftersträvas. Tydligt samband mellan
dos och biverkningar finns.
Kan ge försämrad njurfunktion,
vätskeretention och försämring
av hjärtsvikt hos patienter med
www.vgregion.se/vardgivarstod/smarta
predisponerande faktorer och ska
undvikas till dessa individer.
Naproxen är förstahandsval,
ibuprofen andrahandsval, diklofenak och depotberedning av
ketoprofen är tredjehandsval. I ett
flertal observationsstudier har diklofenak associerats med en högre
kardiovaskulär risk än naproxen
och ibuprofen i låg dos, max 1200
mg/dygn. Observationsstudier har
inte samma bevisvärde som randomiserade kliniska prövningar,
men som en försiktighetsåtgärd
kan det vara lämpligt att välja
naproxen eller ibuprofen när inte
andra skäl talar för att diklofenak
i det aktuella fallet är särskilt
lämpligt. För ketoprofen finns
sparsamt med data och bedömning av kardiovaskulär risk för den
substansen kan därför inte göras.
Stor försiktighet vid en eller
flera riskfaktorer för ulcus (hög
ålder, tidigare magsår, samtidig
behandling med antikoagulantia,
ASA och SSRI). Pröva då i första
hand annat analgetikum, i andra
hand kombineras NSAID med
omeprazol.
Vid tidig graviditet eller önskan
om graviditet ska NSAID endast
användas efter särskilt övervägande. Under tredje trimestern är
de kontraindicerade.
Observera att alla NSAID ökar
risken för allvarlig njurpåverkan
hos patienter med nedsatt njurfunktion, diarré eller samtidig
medicinering med andra potentiella nefrotoxiska läkemedel.
NSAID (COX-HÄMMARE)
TOPIKALT
Topikalt applicerade NSAID kan
användas vid akuta muskuloskeletala smärttillstånd. Risk för
hudbiverkningar finns vid sol­
exponering. Finns receptfritt,
vilket ofta är ett billigare alternativ för patienten än receptförskrivning. Observera att allergi/
överkänslighet mot NSAID är
kontraindikation även vid topikal
användning.
GLUKOSAMIN
Rekommenderas inte pga dåligt
visad effekt och högt pris.
OPIOIDER
Opioider har traditionellt delats
in i ”svaga” och ”starka”. Till stor
del är det dock en doseringsfråga,
och en stark opioid i låg dos,
t. ex. långverkande morfin i lägsta
möjliga dos, kan vara att föredra
framför en svag opioid i hög dos.
Svaga opioider
Kombinera alltid med paracetamol. Alla svaga opioider har
nackdelar, utgå från patient!
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/smarta
78 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 79
R SUBSTANS
17 SMÄRTA
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Lokalanestetika
Hud
Rlidokain + prilokain, kräm∏
Rlidokain + prilokain, plåster
EMLA
Övrigt
Rlidokain
Xylocain
Neuropatisk smärta
Perifer neuropatisk smärta
Ramitriptylin
Saroten
Tryptizol
Rgabapentin
Gabapentin Hexal
Trigeminusneuralgi
Rkarbamazepin
Trimonil Retard
2
3
4
5
6
terapiråd
7
Kodein: Stor risk för tillvänjning
och missbruk, använd endast
kortare perioder. OBS! 5-10% av
befolkningen kan ej metabolisera kodein och får ingen effekt.
Tramadol: Atypisk opioid, påverkar även serotonin och noradrenalin. Yrsel och illamående är
vanliga biverkningar. Bör titreras
upp för att undvika biverkningar.
Viss risk för abstinenssymtom,
beroende och missbruk.
Dextropropoxifen: Bör ej användas och kommer att dras bort
från marknaden under 2010.
Starka opioider
Morfin är förstahandsmedel. Vid
nyinsättning av långverkande
morfin är Depolan förstahandsval pga lägre pris. Vid behov
av låg dos långverkande morfin (5 mg) kan även Dolcontin
utgöra ett förstahandsalternativ.
Andrahandspreparat är fentanylplåster och oxikodon.
OBS! Dessa är dyrare än
morfin. För prisinformation se
vårdgivarstödet.
Vid receptförskrivning av
oxikodon gäller att generika
bör väljas i första hand. Den
farmakokinetiska skillnad som
föreligger framför allt i in-vitrostudier mellan OxyContin och
Oxycodone ratiopharm vid närvaro av högre koncentrationer
av alkohol (starksprit) bedöms i
dagsläget inte vara skäl att välja
OxyContin.
Vid opioidkänslig smärta starta
med tablett morfin 10 mg 1⁄2-1
tabl 3-6 gånger per dygn efter
behov. När smärtan är under
kontroll övergå till depotberedning med samma dygnsdos. Om
patienten tidigare använt svaga
opioider kan man ofta börja
direkt med en låg dos av depotberedning. Vid smärtgenombrott
ges kortverkande morfin med 1/6
av dygnsdosen. Gör tät smärt­
analys! Ge antiemetisk profylax,
t. ex. meklozin (Postafen)
25 mg x 2 i 1-2 veckor samt obstipationsbehandling under hela
behandlingstiden. Behandling av
opioidinducerad förstoppning, se
kapitel 11 Mage - tarm.
Efter 1-2 veckor utvecklas vanligen tolerans mot biverkningarna illamående och trötthet. Vid
bestående biverkningar av morfin, särskilt kognitiva, bör man
byta till annan opioid, se konverteringstabell på vårdgivarstödet.
Detta beräknas inträffa hos ca
25% av patienterna. Vid lätt
till måttlig njursvikt kan morfin
i reducerad dos användas. Vid
grav njursvikt rekommenderas
fentanylplåster, vilket också är
ett alternativ om patienten inte
kan svälja.
Den höga och alltmer ökande
förskrivningen av fentanylplåster
är inte medicinskt motiverad.
Fentanylplåster skall inte användas vid opioidtitrering, utan
endast till patienter med ”jämn
smärta” och få smärtgenombrott.
Det svagaste fentanylplåstret
motsvarar ca 30 mg morfin/dygn
och kan hos en äldre opioidnaiv
patient ge oaccep­tabla kognitiva
biverkningar. Börja därför med
kortverkande opioid.
Buprenorfin (Norspan) är inte
ett rekommenderat preparat
på grund av sparsam och svag
dokumentation samt högt pris.
Mer information finns på vårdgivarstödet.
Ketobemidon (Ketogan/
Novum) har inga fördelar jämfört med morfin i ett större sammanhang och är inte något förstahandspreparat bland de starka
opioiderna. Det finns en klinisk
erfarenhet av att det är den
opioid som i injektionsform har
högst potential för beroendeframkallande och den bör därför
inte användas rutinmässigt vid
behandling av akut och postoperativ smärta. Ketobemidon har
erfarenhetsmässigt en plats vid
behandling av smärta hos patienter med svår njursvikt pga avsaknad av aktiva metaboliter och
förhållandevis kort halveringstid.
Hos mycket gamla patienter med
malign smärta finns erfarenhet
av att en inledning av opioidbehandling med ketobemidon ger
mindre kognitiva biverkningar
jämfört med morfin.
NEUROPATISK SMÄRTA
Perifer neuropatisk smärta
Farmakologisk behandling har
bäst effekt på stimulusoberoende
smärtkomponenter exv. vilovärk
och sömn. Viktigt med insättning
i låg dos och långsam upptrappning med tät patientkontakt för
utvärdering om fortsatt behandling eller utsättning. Både amitriptylin och gabapentin är förstahandsval, pregabalin (Lyrica)
är andrahandsval. Neurontin
byts ej till generiskt gabapentin
på apotek pga epilepsiindikationen – skriv Gabapentin Hexal.
Neuropatisk smärta förekommer
inte sällan i kombination med
nociceptiv smärta (t.ex. cancer
och postoperativt).
Trigeminusneuralgi
Karbamazepin är förstahandsval.
SMÄRTA HOS ÄLDRE
Se kapitel 23 Äldre och
läkemedel.
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/smarta
www.vgregion.se/vardgivarstod/smarta
80 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
17 SMÄRTA
REKLISTAN 2010 81
R SUBSTANS
18 TANDVÅRD
läkemedel listade i ALFABETISK ORDNING!
rekommenderaDE läkemedel
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Analgetika - Opioider
Depolan
Matrifen
OxyContin
OxyNorm
Tradolan
Tradolan Retard
Kariesprofylax
Rnatriumfluorid∏,
munsköljvätska, sugtabletter,
tuggummi
Övriga analgetika
Alvedon, alla beredningsformer
utom tabletter, se Pamol
Gabapentin Hexal,
kapslar 100 mg, 300 mg,
400 mg
Pamol, tabletter 500 mg
Perfalgan Bristol-Myers Squibb
Anestetika
Diprivan
Forene
Leptanal
Midazolam Actavis
Propolipid
Sevorane
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
Muntorrhet
Rnatriumfluorid + äppelsyra
Xerodent
2
3
4
5
6
7
Lokalanestetika
Instillagel
Narop
Xylocain Gel
Muskelrelaxantia
Atracurium-hameln
Esmeron Schering-Plough
1
8
9
10
terapiråd
För ytterligare råd och
rekommendationer, se
handboken ”TANDVÅRDENS
LÄKEMEDEL 2010”, finns på
www.vgregion.se/vardgivarstod/
tandvard. Förfrågningar kring
boken kan göras på e-post
[email protected].
KARIESPROFYLAX
Basprofylax innebär tandborstning med fluortandkräm två
gånger dagligen och rekommenderas till alla.
Fluortabletter, fluorsköljning,
fluortuggummi och övriga fluorprodukter rekommenderas som
tilläggsprofylax till patienter med
måttlig till hög kariesaktivitet
eller kariesrisk.
Dricksvattnets fluorhalt har en
avgörande roll för det totala fluorintaget.
Barnfamiljer med egen
brunn med okänd fluorhalt bör
få vattnet analyserat.
0 –18
MUNTORRHET
Hög ålder, sjukdom och medicinering är vanliga orsaker till muntorrhet. Risken ökar med antal
insatta läkemedel.
Patienter med egna tänder
ska ha fluorinnehållande och
sockerfria medel för såväl salivstimulering som saliversättning.
Inom läkemedelsförmånen finns
ett salivstimulerande preparat:
Xerodent sugtablett.
11
12
13
14
15
16
17
18
19
0 –18 Xerodent kan dock uppfattas som surt av barn.
För salivstimulering rekommenderas även fluortabletter,
fluortuggummi, xylitolsötade
sugtabletter och tuggummi samt
Proxident munspray - salivstimulerande.
Vid extrem muntorrhet, obefintlig salivproduktion, används
saliversättning. Exempel är
Proxident munspray - smörjande
och Zendium Saliva gel.
Vid professionell munvård kan
Proxident muntork användas.
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/smarta
www.vgregion.se/vardgivarstod/tandvard
82 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 83
R SUBSTANS
18 TANDVÅRD
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Smärta
Lokal behandling
Rbenzydamin
Andolex
Rlidokain
Lidokain APL munhålepasta
Xylocain viskös
Systemisk behandling
Se kapitel 17 Smärta
Antibiotikaprofylax
Ramoxicillin∏
BakteriellA infektioner
Lokal behandling
Rklorhexidin
Hexident
2
3
4
5
Systemisk behandling
Rfenoximetylpenicillin∏
6
7
8
9
10
terapiråd
SLEMHINNESÅR
Irritationer av skilda slag kan
uppträda i munslemhinnan hos
såväl tandförsedda som tandlösa
patienter. Det är viktigt att utreda
om slemhinnebesvären har någon
lokal genes eller om de orsakas
av någon bakomliggande systemsjukdom för att en adekvat
behandling ska kunna insättas.
Ibland kan det vara svårt att ställa
diagnos eller att fastställa orsaken
till patientens besvär och många
gånger blir behandlingen symtomatisk eller ett sätt att komma
fram till diagnosen. Lokala
reaktioner mot dentala material
och lokala reaktioner till följd av
födoämnesallergier ökar.
AFTÖSA SÅR
Aftösa sår är vanligt förekommande i munslemhinnan och
trots omfattande forskning vet
man inte så mycket om orsaken.
Troligen är dessa sår ett gemensamt symtom på ett antal bakomliggande tillstånd, däribland
genetiska och immunologiska.
Alla patienter med anamnes på
upprepade aftösa lesioner bör
utredas omsorgsfullt, eftersom
aftösa lesioner kan förekomma i
samband med systemiska sjukdomar (Mb Bechet, gastrointestinala
sjukdomar, immundefekter mm).
Någon bra behandling har ännu
inte kunnat visas.
En grundregel är att man ska
undvika att använda tandkräm
innehållande natriumlaurylsulfat.
Dessutom kan man vid begränsad utsträckning av såret minska
smärtan med hjälp av Lidokain
APL munhålepasta 5%. Ett alternativ kan vara Aftex, Aloclair
gel eller Aftamed, som bildar en
skyddande barriär och reducerar
smärtan.
En lindring vid inflammerad och
irriterad vävnad kan också fås vid
behandling med Triamcinolon
APL munhålepasta.
Lidokainpreparat för lokal
smärtbehandling hos barn är en
dosfråga, särskilt under de tre
första levnadsåren. Det är också
viktigt att beakta att stora doser
eller för korta intervall mellan
doserna kan ge höga plasmakoncentrationer.
0–18
www.vgregion.se/vardgivarstod/tandvard
LOKAL SMÄRTBEHANDLING
Smärtlindring i munhålan kan
erhållas genom sköljning med
Xylocain viskös eller Andolex. Ett
alternativ är Zyx sugtabletter. Vid
avgränsade förändringar rekommenderas Lidokain APL munhålepasta 5%.
P g a smärtans intensitet kan
en kombination av en generell
och en lokal behandling ibland
behöva sättas in.
GENERELL SMÄRTBEHANDLING
För val av lämpliga analgetika hänvisas till Smärtgruppens
rekommendationer. Vid vissa former av smärta i munhålan krävs
dock en adekvat bedömning och
ett omhändertagande av tandläkare. En svår tandvärk beror ofta
på svullnad och ökat tryck inne
i en enskild tand, och i avvaktan
på behandling kan hos vuxna
patienter enstaka doser av starka
opioider behöva sättas in.
Antibiotikaprofylax vid
ökad endokarditrisk
Engångsdos ges en timme före
planerat blodigt ingrepp.
11
12
13
14
15
16
17
18
19
Barn
Vuxna
amoxicillin
50 mg/kg
2g
20
Vid pc-allergi
klindamycin
15 mg/kg
600 mg
21
22
23
24
Tandinfektion
Förstahandspreparat vid behandling av odontogena
infektioner är fenoximetylpenicillin (pcV).
25
Barn
Vuxna
Behandlingstid
pcV
25 mg/kg x 3
1gx3
7-10 dagar
Vid pc-allergi
klindamycin
5 mg/kg x 3
150 mg x 3
7-10 dagar
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/tandvard
84 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
18 TANDVÅRD
R SUBSTANS
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
REKLISTAN 2010 85
19 TOBAKSAVVÄNJNING
1
rekommenderaDE läkemedel
Svampinfektioner
Lokal behandling
Rnystatin
Mycostatin
Virala infektioner
Systemisk behandling
Raciklovir∏
Systemisk behandling
Rflukonazol∏
terapiråd
SVAMPINFEKTIONER
Behandling av orala svampinfektioner ska ske på strikta indikationer. Det är viktigt med differentialdiagnostik. Flera mikroorganismer ger liknande sjukdomsbild
som candidos.
Symtomgivande candidos
på immunokompetent patient
behandlas initialt med lokalt
verkande medel, nystatin
(Mycostatin oral suspension).
Muntorra patienter kräver högre
dos än vad som rekommenderas i
FASS; ca 5 ml 4 gånger dagligen i
4-6 veckor. Skriv obs! i doseringstexten.
Immunosupprimerade patienter bör behandlas systemiskt med
flukonazol.
KIRURGISKA INGREPP I
MUNHÅLAN
Inför blodiga ingrepp i munhålan
rekommenderas inte utsättning
av ASA. Med suturering, kompression och ev lokalhemostatika
kan behandlande tandläkare hantera den ökade blödningsrisken.
Vid behandling med antikoagulantia är blödningsrisken
betydligt större. Komplikationer
kan uppstå åtskilliga timmar efter
ingreppet. Trots detta är rådet att
inte sätta ut antikoagulantia vid
kirurgiska ingrepp i munhålan.
Tandläkaren som utför ingreppet
skall däremot ha erfarenhet och
rutin för situationen.
0 –18 Det är också värt att nämna
att ”torsk” hos spädbarn endast i
undantagsfall bör behandlas med
nystatin (Mycostatin).
2
terapiråd
3
Avvänjningsstöd inom
öppen vård/mottagningar
Rökning kan orsaka en rad
sjukdomar i framför allt hjärtkärlsystemet och lungorna. Det
leder till att varannan rökare
kommer att dö i förtid, många
med en försämrad livskvalitet
under de sista åren av sitt liv.
Det är en missuppfattning
att tro att de flesta rökarna
har gjort ett medvetet val att
fortsätta röka och är tillfreds
med sin rökning. Tvärtom är
en majoritet av dem fast i ett
tobaksberoende och är missnöjda med sin rökning. Önskan att
sluta röka brukar bli starkare då
rökaren drabbas av en sjukdom.
En uppmaning att sluta röka vid
ett sådant tillfälle kan öka motivation ytterligare och bidra till
att patienten lyckas sluta.
4
Råd att sluta röka
Ett kort samtal om rökning på
5-10 minuter kan hjälpa patienter att ta det avgörande steget
mot att sluta röka.
9
Fråga alla patienter om de använder tobak och diagnossätt
tobaksbruk med F17.2 (tobaksberoende) eller Z72.0 (tobaksbruk).
Uppmana patienten att sluta röka. Motivera ett rökstopp med
hänvisning till patientens hälsa.
Stärk patientens tilltro till att kunna sluta röka. De flesta rökare vill
sluta, men sitter fast i ett beroende. Berätta att det finns utmärkta
behandlingsmetoder och hjälpmedel idag som underlättar avvänjningen. Många rökare kan behöva hjälpmedel redan under
inläggningstiden, då abstinensbesvären är som starkast i början av
en avvänjningsperiod.
Erbjud eller hänvisa patienten till behandling eller uppföljande
stöd. En kombination av läkemedel och stödjande rådgivning ger
det bästa avvänjningsresultatet (se individuellt rökavvänjningsstöd
nästa sida).
Läkemedel
Läkemedlen ska ges i början
av en avvänjningskur, då nikotinabstinensen är som störst.
Behandlingstiden är 3-6 månader. Nikotinläkemedlen är förstahandsmedel. De finns receptfria i
form av plåster, tuggummi, sugtabletter, resoritabletter och inhalatorer, samt som receptförskriven
spray. De olika administrationsformerna ger jämförbara resultat.
Vareniklin (Champix) är ett
andrahandspreparat. Det ingår
i läkemedelsförmånen under
förutsättning att patienten tidigare provat nikotinläkemedel.
Patienten ska dessutom erbjudas en kort rådgivning och fortsatt hjälp samt uppföljning vid
återbesök. Ett alternativt andrahandsläkemedel är bupropion
(Zyban). Valet av andrahandspreparat avgörs av biverkningar
och kontraindikationer.
5
6
7
8
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/tandvard
www.vgregion.se/vardgivarstod/psykiatri
86 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
19 TOBAKSAVVÄNJNING
REKLISTAN 2010 87
R SUBSTANS
20 UROLOGI
rekommenderaDE läkemedel
rekommenderaDE läkemedel
Nikotin
Rnikotin
LUTS/Benign prostatahyperplasi
Alfa-1-receptorblockerare
Ralfuzosin∏
5-alfa-reduktashämmare
Rfinasterid∏
terapiråd
Hänvisning
Hänvisa till vårdcentraler med
rökavvänjningskompetens
eller annan enhet som kan
erbjuda rökavvänjningsstöd. De
flesta vårdcentralerna i Västra
Götaland kan idag erbjuda
ett sådant stöd. I Göteborg
finns dessutom en mottagning för tobaksavvänjning på
Sahlgrenska sjukhuset.
Kostnadsfria självhjälpsprogram kan utgöra ett komplement till ett personligt samtalsstöd. På www.tobaksfakta.org
finns sådana program som kan
laddas ner gratis.
Det finns också möjlighet att
ringa till ”Sluta-röka-linjen”
020-84 00 00 för stöd.
Individuellt rökavvänjningsstöd
De bästa rökavvänjningsresultaten har man efter ett rådgivande samtal på ca 10-20 minuter
med uppföljande stöd i form av
telefonsamtal eller återbesök
under några månaders tid.
Stödjande rådgivning på ca
10-20 minuter
• Hjälp patienten att bestämma
rökslutardag.
• Välj rökavvänjningsläkemedel och berätta om hur och när
det ska användas.
• Uppmana patienten att inte
ha några cigaretter kvar på
rökslutardagen.
• Dela ut en broschyr med råd
och tips.
Rökslutardagen – telefon/besök
10 minuter
• Följ upp hur det gått med
föreberedelserna.
• Fråga om det finns situationer
som kan försvåra avvänjningen
och låt patienten komma med
förslag på lösningar. Vanliga
strategier är att undvika att
utsätta sig för frestelser och
att göra något som avleder
begäret.
Uppföljande 3-4 samtal på 10
minuter under 3 månaders tid
• Det första samtalet bör ligga
en vecka efter rökslutardagen,
medan övriga kan ligga med
glesare mellanrum.
• Abstinensbesvären brukar vara
mest kännbara de första veck orna i form av koncentrations svårigheter, en lättväckt irri tation, problem att sova och
en känsla av tristess.
• Risken att återfalla finns alltid,
men de flesta återfallen sker
under de första tre månaderna.
Lästips:
Agneta Hjalmarson: En handledning för tobaksavvänjning.
Statens folkhälsoinstitut. Finns
att ladda ned från www.fhi.se
www.vgregion.se/vardgivarstod/psykiatri
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
Överaktiv blåsa
och inkontinens
Rdarifenacin
Emselex
Särskild risk för konfusion
hos äldre, se Terapiråd
2
3
4
5
6
7
8
terapiråd
9
LUTS (Lower urinary tract
symtoms)
LUTS, lower urinary tract symtoms, dvs blåstömningsproblem
i form av startsvårigheter, svag
stråle, ofullständig blåstömning
samt efterdropp och/eller irritativa symtom som imperativa och
täta urinträngningar. Orsaken
kan vara en benign prostatahyperplasi men även urinvägsinfektion, prostatit, blåssten,
blåshalsskleros, blåstumörer och
prostatacancer kan ge LUTS.
Alfa-1-blockerare relaxerar den
glatta muskulaturen i prostata
och blåshals vilket förbättrar
urinflödet och kan minska irritativa symtom. Effekten kommer
inom två till fyra veckor. Vid akut
urinretention minskar behandling med alfa-1-blockerare, i en
månad med start 3 dagar före
kateterdragning, risken för en
ny retentionsepisod. Generisk
förskrivning av alfuzosin rekommenderas av kostnadsskäl, både
vid receptförnyelse och nyinsättning.
Årskostnaden vid normaldosering är för Xatral OD ca 1100
kr och för generiskt alfuzosin
ca 600 kr (dec 2009). Xatral
OD och generiskt alfuzosin är
inte generiskt utbytbara enligt
Läkemedelsverkets utbytbarhetslista. Det föreligger smärre
skillnader i farmakokinetik.
Produkterna är depåberedningar
och de bedöms ur klinisk synpunkt vara likvärdiga.
Vid tydligt förstorad prostata
kan 5-alfa-reduktas hämmare,
finasterid, övervägas.
Det finns ingen klinisk betydelsefull skillnad mellan generiskt
finasterid och Avodart, som motiverar den stora prisskillnaden
mellan preparaten.
Årskostnad
finasterid*
370
Avodart
3 400
*Lägst pris vid förskrivning
av finasteridgenerika (Pris dec 2009)
Effekten är långsamt insättande och effekt kan förväntas
först efter sex månader. Om
snabb effekt önskas kan 5-alfareduktas hämmare kombineras
med alfa-1-blockerare i sex till
tolv månader.
Observera att vid behandling
med 5-alfa-reduktashämmare
halveras PSA-värdet i serum,
vilket måste beaktas vid prostatacancerdiagnostik.
www.vgregion.se/vardgivarstod/urologi
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
88 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 89
R SUBSTANS
20 UROLOGI
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
rekommenderaDE läkemedel
terapiråd
ÖVERAKTIV BLÅSA
Täta imperativa urinträngningar
blir vanligare med stigande
ålder. Ibland kan symtomen
förklaras av infektion, tumör
eller neurologisk störning men
oftast kan besvären inte relateras till någon påvisbar sjukdom.
Överaktiv blåsa är en klinisk
diagnos med täta trängningar till
miktion, med eller utan inkontinens, ofta också med nykturi.
Postmenopausala kvinnor har
ofta god effekt vid inkontinens
av lokal vaginal östrogenbehandling (Ovesterin, Vagifem).
Övriga behandlingsmetoder
inkluderar elektrostimulering,
blåsträning och antikolinerga
läkemedel. Det finns för närvarande fem antikolinerga
läkemedel för peroral administrering samt ett plåster. De olika
preparaten har likartad klinisk
effekt, vilken är måttlig och
bör utvärderas efter sex veckor,
helst med hjälp av miktionslistor.
Biverkningar som muntorrhet är
en vanlig orsak till terapiavbrott.
Vid första förskrivningstillfället
bör provförpackning övervägas.
Kognitiva störningar, bl a konfusion, förekommer hos äldre, se
kapitel 23 Äldre och läkemedel.
Av kostnadsskäl rekommenderas
Emselex i första hand. Det kan
finnas små individuella skillnader i effekt och biverkningar
vilket kan motivera ett byte
till ett av de andra preparaten
i gruppen (Detrusitol, Kentera
(plåster), Toviaz eller Vesicare)
om man inte uppnår tillfredställande effekt eller får besvärande
biverkningar av förstahandsläkemedlet.
ANSTRÄNGNINGSINKONTINENS
Förstahandsalternativet vid
behandling av ansträngningsinkontinens är bäckenbottenträning, en behandlingsmetod med
dokumenterad effekt på både
kort och lång sikt. Instruktioner
och uppföljning ges av sjukgymnast eller uroterapeut.
Övningarna bör praktiseras
under 4-6 månader. Noggrann
instruktion och vaginal palpation för att verifiera att knipövningarna engagerar rätt muskulatur är av avgörande betydelse.
Bäckenbottenträning kan även
ha positiv effekt vid trängningsinkontinens.
1
2
Erektil dysfunktion
Rsildenafil
Viagra
3
4
5
6
7
8
9
PRIMÄR NATTLIG ENURES 0 –18 HOS BARN ÖVER 6 ÅR
Desmopressin
• Viktigt med information
till barn och föräldrar om
tillståndet, behandlingen
och prognosen.
• Terapin startas då patienten
besväras av tillståndet,
ofta i 6-7 årsåldern.
• Desmopressin ges till natten
som frystorkad tablett
(120-240 µg).
Minimera vätskeintaget
från 1 timme före dosen,
annars risk för vätskeretention.
• Gör terapiuppehåll med tre
månaders intervall för att
utvärdera effekten. Terapin
kräver ofta upp till ett års
duration.
• För patienter med enbart
intermittent nattlig enures
kan desmopressin prövas inför
övernattning hos kompisar,
lägervistelse etc.
NYKTURI
Nykturi kan förekomma utan
urologisk sjukdom vid nattlig
polyuri. Miktionslista kan vara
vägledande för diagnosen.
Behandlingen kan vara vätskerestriktion på kvällen, ett
dagdiuretikum eller i vissa fall
desmopressin.
Desmopressin ges initialt
som 60 µg frystorkad tablett till
natten, med veckovis upptrappning till 240 µg. Det är viktigt
att uppmärksamma eventuell
hyponatremi. Mät s-natrium
före start, efter tre dagars
terapi samt vid varje dosökning.
Förorda vätskerestriktion.
10
Erektil dysfunktion
Samtliga fosfodiesterashämmare
har likvärdig effekt. Viagra och
Levitra är mer kortverkande än
Cialis. Inga av dessa läkemedel
är förmånsberättigade.
Viagra, Levitra och Cialis är
kontraindicerade vid samtidig
behandling med lång- eller
kortverkande nitropreparat. När
nitrater ordineras bör patienten
tillfrågas om han använder läkemedel vid erektionssvikt.
Vid kontraindikation eller
bristande effekt av perorala
19
11
12
13
14
15
16
17
18
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/urologi
www.vgregion.se/vardgivarstod/urologi
90 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
20 UROLOGI
REKLISTAN 2010 91
21 VACCIN
R SUBSTANS
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
Preparat MARKERADE MED  ÄR UPPHANDLADE LÄKEMEDEL.
läkemedel listade i ALFABETISK ORDNING!
Vacciner mot
bakterieinfektioner
Difteri, grundvaccination
Difterivaccine SSI
Difteri och stelkramp,
boostervaccination
Boostrix
Kolera
Dukoral (peroralt vaccin)
terapiråd
Årskostnad för GnRh-analoger
medel rekommenderas Caverject
injektion. Bondil uretralstift kan
även provas men är ej lika effektivt. Både Caverject och Bondil
är förmånsberättigade.
PROSTATACANCER
Patienter med lokaliserad
prostatacancer som inte är
aktuella för kurativ behandling
bör erbjudas exspektans följd
av hormonell behandling vid
progress. Vid lokalt avancerad
sjukdom utan metastaser kan
behandling med bikalutamid
150 mg övervägas efter strålbehandling av brösten.
Vid metastaserande prostatacancer erbjuds patienter som
inte vill genomgå kirurgisk
kastration GnRh-analoger.
Dessa patienter ska ha ”flare”
profylax med en antiandrogen
(bikalutamid).
Adm. var
3:e mån 6:e mån
Eligard
11 944 11 605
Enanton Depot 14 012 12 894
Procren Depot 14 012 12 894
Suprefact Depot 11 604
(dec 2009)
Av kostnadsskäl bör Suprefact
eller Eligard användas i första
hand. Vid administrationssvårigheter kan Enanton Depot eller
Procren Depot vara ett alternativ.
Vid progress under hormonell
behandling kan total androgen
blockad (TAB) provas, vilket innebär att GnRh-analog kombineras
med antiandrogen. Bikalutamid
doseras då 50 mg x 1.
Om s-testosteron ej uppnår
kastrationsnivå med ovannämnda GnRh-analoger kan byte till
en annan GnRh-analog (med
högre dos eller annan substans)
eller kirurgisk kastration vara ett
alternativ.
Pneumokocker
Vuxna och friska barn >2 år
Pneumovax
Barn <2 år samt för barn 2-5 år
tillhörande riskgrupp
Prevenar
Stelkramp, grundvaccination
Tetanusvaccine SSI
KOMBINERADE VACCINER MOT
BAKTERIER OCH VIRUS
Difteri, kikhosta, polio och
stelkramp, grundvaccination av
barn
Tetravac
Difteri, Haemophilus influenzae B,
kikhosta, polio och stelkramp,
grundvaccination av barn
Pentavac
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Difteri, Haemophilus influenzae B,
kikhosta, polio, stelkramp och
hepatit B, grundvaccination av
barn
Infanrix-Hexa
14
15
16
17
Tuberkulos
BCG-vaccin SSI
18
19
20
terapiråd
21
Vaccination mot difteri
och stelkramp
Till tidigare ovaccin­erade vuxna
personer ges enskilda vacciner
för grund­vaccination vid tre
tillfällen; 0,1 och 6–12 månader.
Vaccinerna ges i olika armar.
Från och med fjärde dos ges
Boostrix, cirka 10 år efter den
tredje dosen, och ytter­ligare förnyelsedos om det gått 20 år.
OBS! Vid sårskada se:
www.vgregion.se/
smittskydd
www.vgregion.se/vardgivarstod/urologi
Tyfoidfeber
Typhim Vi
Vivotif (peroralt vaccin)
1
Boostrix
Boostrix innehåller förutom
boosterdos mot difteri och stelkramp även en kikhostekomponent som sannolikt förbättrar
skyddet mot kikhosta hos dem
som haft kikhosta eller tidigare
är vaccinerade mot kikhosta.
Hos personer som ej haft kikhosta och som inte heller är vaccinerade, ger det ingen skyddseffekt mot sjukdomen men
medför heller inga nackdelar.
Se även www.vgregion.se/
smittskydd
www.vgregion.se/vardgivarstod/vaccin
22
23
24
25
26
27
28
29
30
92 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 93
R SUBSTANS
21 VACCIN
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
Preparat MARKERADE MED  ÄR UPPHANDLADE LÄKEMEDEL.
läkemedel listade i ALFABETISK ORDNING!
Vacciner mot
virusinfektioner
Fästingburen encephalit
Encepur
Encepur Barn
Hepatit B
Engerix B
Hepatit A+B
Twinrix Paediatric
Twinrix Vuxen
Hepatit A
Havrix
2
Influensa
Fluarix 
(säsongen 2010/2011)
Mässling, påssjuka
och röda hund
M-M-RVAXPRO
Vattkoppor
Varilrix
3
Gula febern
Stamaril
(Socialstyrelsens tillstånd)
5
Rabies
Rabies-Imovax
Polio
Imovax Polio
4
6
7
8
9
10
11
terapiråd
Pneumokockvaccin
Prevenar kommer under 2010
att ersättas av Prevenar 13
som innehåller fler serotyper.
När Prevenar är slut fortsätter
påbörjat vaccinationsprogram
med Prevenar 13.
Mer information om detta
kommer på hemsidan under
våren.
TBE
TBE-vaccination ges till personer som utsätts för risk.
För närmare information
om riskområden se
www.vgregion.se/smittskydd.
12
influensavaccin
Influensavaccin ges till alla
som hör till riskgrupp enligt
Socialstyrelsen:
1.Personer med kronisk hjärtoch/eller lungsjukdom, i synnerhet de med hjärtsvikt och
nedsatt lungfunktion
2.Personer över 65 år
3.Personer med metabola sjukdomar som diabetes mellitus
4.Personer med gravt nedsatt
infektionsförsvar
MPR-vaccin inför
0 –18 utlandsresa
Ovaccinerade barn som är äldre
än 8 månader bör vaccineras
inför utlandsresa. MPR-vaccinet
kan ges redan från 6 månaders
ålder om stor risk för smitta
föreligger. MPR-vaccin givet
före 12 månaders ålder räknas
inte som dos i barnvaccinationsprogrammet, utan barnet ska
på sedvanligt sätt vaccineras på
BVC vid 18 månaders ålder.
HPV-vaccin
Det finns två HPV-vacciner mot
livmoderhalscancer. Vaccination
av flickor födda 1999 påbörjas under hösten 2010 enligt
Socialstyrelsens beslut. Nationell
upphandling och planering för
införandet av HPV-vaccin i skolvaccinationsprogrammet pågår.
Vattkoppor
Vuxna och barn över 13 år som
är mottagliga för vattkoppor
rekommenderas vaccination.
Ej förmånsberättigat!
13
14
15
16
0 –18 Rotarix
Rotarix är ett nytt värdefullt
vaccin för prevention mot rotavirusgastroenterit hos små barn.
Rotavirus är den vanligaste
orsaken till diarre som kräver
sjukhusvård av små barn.
Vaccinet ges i två orala doser
med ett intervall på minst fyra
veckor till spädbarn från sex
veckors ålder. Vaccinationen
måste vara avslutad innan barnet är 24 veckor.
Vaccinationen är särskilt angelägen för små barn som ska
flytta till ett utvecklingsland.
Ej förmånsberättigat!
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/vaccin
www.vgregion.se/vardgivarstod/vaccin
94 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 95
R SUBSTANS
22 VÄTSKOR OCH NUTRITION
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
2
UPPHANDLADE LÄKEMEDEL
Plasmasubstitut
Albumin Baxter 50 g/l, 250 ml
Flexbumin Baxter 200 g/l, 100 ml
Gelofusine Braun
Macrodex 60 mg/ml med natriumklorid Meda
Promiten Meda
Rheomacrodex 100 mg/ml med natriumklorid, Meda
Tetraspan Braun 60 mg/ml
Venofundin Braun 60 mg/ml
Nutritionslösningar
Glucos Baxter 100 mg/ml
Glucos Baxter 100 mg/ml med Na40+K20
Glucos Fresenius Kabi 200 mg/ml, 300 mg/ml
Omegaven Fresenius Kabi
SMOFlipid Fresenius Kabi
Upphandling pågår av trekammarpåsar för parenteral nutrition.
När denna är klar kommer upphandlade produkter presenteras
i ett Nyhetsbrev och på www.vgregion.se/vardgivarstod/vatska.
Spolvätskor
Aqua Braun (sterilt vatten) 500 ml, 1000 ml
Natriumklorid Braun 250 ml, 500 ml, 1000 ml
Natriumklorid, uromatic, Baxter 1000 ml, 3000 ml
Somanol med etanol Braun
Sorbitol-Mannitol Braun
Sterilt vatten, uromatic, Baxter, 1000 ml, 3000 ml
4
5
6
7
Spädningsvätskor
Natriumklorid Braun, inj, plastampull 5, 10, 20 ml,
glasflaska 50, 100 ml
Sterilt vatten Braun, inj, plastampull 5, 10, 20 ml,
glasflaska 50, 100 ml
8
9
10
11
Hemofiltrationsvätskor
Accusol 35 Nordic MedCom
Hemolactol Gambro
Hemosol BO Gambro
Lactasol Gambro
Prismasol 4 Gambro
12
13
14
15
Ersättningslösningar
Glucos Baxter 50 mg/ml 500 ml, 1000 ml
Glucos Baxter 50 mg/ml med Na40+K20
Glucos Baxter buffrad 25 mg/ml, 50 mg/ml
Natriumklorid Baxter, 1000 ml
Natriumklorid Fresenius Kabi 500 ml
Natriumklorid Meda 2000 ml, 2500 ml priming
Ringer-Acetat Baxter
16
17
18
19
20
21
Bärare för läkemedelsinfusion
Glucos Baxter 50 mg/ml 100 ml, 250 ml
Natriumklorid Braun 100 ml, 250 ml
22
23
Infusionskoncentrat
Addex-Kaliumklorid Fresenius Kabi
Addex-Natriumklorid Fresenius Kabi
Dipeptiven Fresenius Kabi
Upphandling pågår av vitaminer för parenteral nutrition.
När denna är klar kommer upphandlade produkter presenteras
i ett Nyhetsbrev och på www.vgregion.se/vardgivarstod/vatska.
3
24
25
26
terapiråd
Se ”Terapiråd Vätskeoch nutritionsbehandling”
(utgåva 2006). En ny utgåva
kommer under 2010.
Terapiråden finns även på
www.vgregion.se/vardgivarstod/
vatska
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/vatska
www.vgregion.se/vardgivarstod/vatska
96 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 97
R SUBSTANS
23 ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
2
terapiråd
3
Med stigande ålder inträder förändringar i farmakokinetik och
farmakodynamik. Detta kan leda
till att omsättningen och känsligheten för läkemedel påverkas.
Läkemedelsbehandling kan i
högre utsträckning ge oväntade,
oönskade effekter och biverkningar, speciellt vid behandling i
högre doser och med läkemedel
som har smal terapeutisk bredd.
Behandling med flera läkemedel ökar risken för interaktioner
och additiva effekter.
Indikationen för behandling med
läkemedel kan ändras över tid.
Särskilt betydelsefull är förändringen avseende njurfunktion hos
äldre. Vid en glomerulär filtration under 40 mL/min påverkas
halveringstiden påtagligt hos
läkemedel som utsöndras renalt.
Beräkning av glomerulär filtration underlättar bedömningen
och kan göras med CockcroftGaults ekvation, som hittas på
till exempel www.fass.se/LIF/
produktfakta/kreatinin.jsp
En del äldre använder läkemedel
som saknar indikation eller på
annat sätt är olämpliga. Goda råd
Rekommenderad fysisk aktivitet för äldre
Äldre & läkemedel
Konditionsfrämjande aktiviteter av låg till måttlig intensitet påverkar
riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom positivt. Högre relativ intensitet leder till
reellt förbättrad kondition. Som komplement rekommenderas styrketräning
8-10 övingar/vecka 10-15 RM. Styrketräning kan hos äldre på två månader
återställa förlorad muskelstyrka orsakad av två decenniers inaktivitet!
Nya rekommendationer betonar även rörlighetsträning i form av muskeltöjningar av stora muskelgrupper samt balansträning.
Terapigruppen Fysisk aktivitet.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 6.
tandvård vid muntorrhet hos äldre
Muntorrhet
Hög ålder, sjukdom och medicinering är vanliga orsaker till muntorrhet.
Risken ökar med antal insatta läkemedel.
Patienter med egna tänder ska ha fluorinnehållande och sockerfria medel
för såväl salivstimulering som saliversättning. Inom läkemedelsförmånen finns
ett salivstimulerande preparat: Xerodent sugtablett.
Det finns även andra produkter på marknaden, ej läkemedel, som kan
hjälpa många patienter.
För salivstimulering rekommenderas även fluortabletter, fluortuggummi,
xylitolsötade sugtabletter och tuggummi samt Proxident munspray - salivstimulerande.
Vid extrem muntorrhet, obefintlig salivproduktion, användes saliversättning.
Exempel är Proxident munspray - smörjande och Zendium Saliva gel.
Vid professionell munvård kan Proxident muntork användas.
Terapigruppen Tandvård.
Källa: FYSS 2008. Se även Kap 18.
www.vgregion.se/vardgivarstod/aldre
och information kring utsättning
av läkemedel finns att läsa i Fas
Ut 2. Inloggningsinformation
har skickats ut i nyhetsbrev
till alla förskrivare. Västra
Götalandsregionen har tillgång
till nätversionen på www.fasut.nu.
Handlingsplan äldre och
läkemedel
För att förbättra äldres läkemedelsbehandling har Västra
Götalandsregionen fastställt
Regional handlingsplan för äldre
och läkemedel. Den finns att
läsa på www.vgregion.se/vardgivarstod. Bland annat följande
åtgärder är under införande:
Läkemedelsavstämning
Innebär att aktuell läkemedelsbehandling kartläggs och omprövas i samsyn med patienten.
Utvärdering, ställningstagande
till indikation, fortsatt behandling och eventuell dosjustering
görs. Riskläkemedel och interaktioner identifieras. Aktuell läkemedelslista upprättas. Detta görs
årligen i primärvården, senast tre
månader efter inflyttning till särskilt boende och inom ett dygn
efter inläggning på sjukhus.
4
Läkemedelsberättelse
Upprättas vid utskrivning från
slutenvård, dokumenteras i
epikris och överlämnas till nästa
vårdgivare samt till patienten.
Innehåller aktuell medicinlista,
beskrivning och motivering av
genomförda läkemedelsförändringar samt planerad uppföljning.
10
Läkare med samordningsansvar
Patienter med kronisk medicinering bör erbjudas läkare med
16
Allmänna råd
Åtgärd
Varför?
Starta med låga doser, öka långsamt
minskar risken för biverkningar,
ökar följsamheten
Ha så långa doseringsinter-
vall som möjligt
ofta förlängd halveringstid,
ökar patientens följsamhet
Sätt upp tydliga mål för
behandlingen
förbättrar utvärderingen
Ta ställning till behandlingslängd och
utvärdera effekt regelbundet
underlättar utsättning,
minskar risken för ”onödig”
behandling
Långsam uttrappning
minskar risken för
utsättningssymtom
Identifiera riskläkemedel minskar biverkningsrisken
Kom ihåg: Det är ofta lättare att undvika insättning än att sätta ut
ett läkemedel med tveksam effekt eller lämplighet.
5
6
7
8
9
11
12
13
14
15
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/aldre
98 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 99
R SUBSTANS
23 ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
2
terapiråd
3
samordningsansvar för läkemedelsbehandlingen, företrädesvis
i primärvården. Detta ansvar är
inte liktydigt med behandlingsansvar för patientens hela medicinering.
Punktprevalensstudier
genomförs årligen inom verksamheterna geriatrik, medicin och
ortopedi för att identifiera läkemedelsrelaterade problem (LRP).
Exempel på läkemedel med
hög biverkningsrisk hos
äldre
Antibiotika
Många antibiotika kräver dosanpassning vid nedsatt njurfunktion, t. ex. ciprofloxacin,
trimetoprim-sulfa och nitrofurantoin. Nitrofurantoin saknar
därtill oftast effekt vid glomerulär filtration <40 mL/min. Vid
Dalacinbehandling har äldre en
ökad risk för diarré orsakad av
Clostridium difficile.
Hjärta-kärl
ACE-hämmare/Angiotensinreceptorblockerare (ARB):
Vid behandling med ACEhämmare/ARB och i synnerhet
vid kombination med spironolakton är det extra viktigt att
regelbundet och ofta kontrollera
s-kreatinin och kalium. Äldre klarar rubbningar i vätskebalansen
sämre vid t. ex. värme, infektioner och diarrétillstånd.
Digoxin: Glomerulär filtration
minskar ofta hos äldre varför
dosen ofta behöver minskas.
Riktvärde p-digoxin 0,6-1,2
nmol/l.
Dipyridamol (Persantin):
Preparatets vasodilaterande
effekt ger biverkningar som yrsel
och huvudvärk, men även ökad
angina kan ses. Vid insättning
rekommenderas 200 mg till natten i en vecka innan dosen ökas.
Warfarin (Waran): Ökad komplikationsrisk i form av blödningar
hos äldre. Ompröva indikationerna regelbundet, ta hänsyn till
kognitiv förmåga och fallrisk.
Diabetes
Metformin: Olämpligt för många
äldre, särskilt vid låg vikt. Bör ej
användas vid glomerulär filtration <60 mL/min. Bör seponeras
vid dehydrering och katabola
tillstånd.
Rörelseapparaten
NSAID-preparat inklusive coxiber:
Bör användas med stor försiktighet. Skall användas med lägsta
möjliga dos under kortast möjliga behandlingstid. Regelbunden
omprövning av indikation, beakta interaktionsrisken.
EXEMPEL PÅ LÄKEMEDEL MED
RISK FÖR KONFUSION
Antikolinerg effekt
Risk för förvirring, urinretention, dimsyn, muntorrhet och
förstoppning. Här finns ett stort
antal läkemedel exempelvis i följande grupper:
Antiarytmika
Durbis, Kinidin
Antihistaminer
Propavan, Lergigan m fl
Antikolinerga parkinsonmedel
Akineton
www.vgregion.se/vardgivarstod/aldre
Lugnande medel
Atarax
Neuroleptika
Nozinan, Theralen, Esucos,
Stemetil m fl
Tricykliska antidepressiva
amitriptylin∏, klomipramin∏ m fl
Urologiska läkemedel
Detrusitol, oxybutynin∏ m fl
Bensodiazepiner
Förlängd halveringstid och ackumulering ökar risken för kognitiv
påverkan, muskelsvaghet och
fall. Vid behandling av ångest,
välj i första hand oxazepam som
har kortast halveringstid och
ompröva indikationen regelbundet.
Opioider
Risk för yrsel, konfusion, förstoppning och illamående.
Gäller även svaga opioider som
tramadol, kodein och dextropropoxifen.
Antiepileptika
Denna läkemedelsgrupp används
allt oftare för behandling av
kroniska smärttillstånd. Flera av
dessa läkemedel har ett smalt
terapeutiskt fönster. Ta hänsyn
till glomerulär filtration och mät
koncentrationen regelbundet.
Var vaksam på interaktioner.
EXEMPEL PÅ LÄKEMEDEL MED
OFTA TVEKSAM INDIKATION
HOS ÄLDRE
Protonpumpshämmare
Äldre har ofta en minskad saltsyreproduktion pga tidigare helicobacterinfektion och atrofisk gastrit varför refluxindikationen är
svagare. Ompröva behandlingen
och trappa ner vid utsättning för
att minska risken för reboundfenomen.
Loopdiuretika
Används ofta i för höga doser
under för lång tid vid sviktbehandling. Risk för fall och rubbningar i salt och vattenbalansen.
Används inte sällan felaktigt vid
behandling av ortostatiska ödem.
Antipsykotiska läkemedel
Används ofta för länge, i för hög
dos och på felaktig indikation.
Se kapitel 15 Psykiatri.
Antidepressiva
Dokumentera indikation och
utvärdera behandlingen regelbundet. Ökad risk för hyponatremi. Ökad risk för GI-blödning
speciellt i kombination med
läkemedel som påverkar trombocytfunktionen.
Kom ihåg: Utvärdera och
omvärdera läkemedels­
behandlingen ofta hos äldre.
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/aldre
100 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 101
R SUBSTANS
24 ÖGON
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Samtliga preparat avser lokal ögonbehandling
Infektion
Stafylokockinfektion
Rfusidinsyra
Fucithalmic
Övrig bakteriell infektion
Rkloramfenikol∏
Virusinfektion
Herpes simplexinfektion
Raciklovir∏
Allergi
Rnatriumkromoglikat∏
Torra ögon
Lågviskös substans
Rpovidon
Oculac
Medelviskös substans
Rhypromellos
Artelac
2
Högviskös substans
Rkarbomer
Viscotears
DIAGNOSTIKA
Pupillvidgning
Rtropikamid
Tropikamid Chauvin
Infärgning med bedövning
Rlidokainhydroklorid +
fluoresceinnatrium
Lidokain-Fluorescein
Chauvin
3
Infärgning utan bedövning
Rfluorescein
Fluoresceinstickor
7
Bedövning
Rtetrakainhydroklorid
Tetrakain Chauvin
4
5
6
8
9
10
11
terapiråd
ÖVRIGA råd
BAKTERIELLA INFEKTIONER
Flertalet akuta infektiösa konjunktiviter läker utan antibiotikabehandling. Skölj ögonen
och rengör ögonlockskanterna
med kranvatten flera gånger
per dag under cirka 2-3 dagar.
Vid utebliven förbättring sätts
antibiotika in.
Ur ett samhällsperspektiv
måste risken för resistens­
utveckling med antibiotika
beaktas.
Fusidinsyra har smalare antibakteriellt spektrum än kloramfenikol, har enkel dosering, två
gånger dagligen, vilket är speciellt lämpligt för barn.
Vid överkänslighet mot
konserveringsmedel, långtidsbehandling eller till barn väljs
engångspipetter.
Vid epitelskada väljs kloramfenikol (Chloromycetin) ögonsalva.
Blefarit
Blefarit är oftast en del i allmän
hudproblematik och behandlas
först och främst med daglig rengöring och avtorkning av ögonlockskanter. Efter rengöring kan
mjukgörande salva tex Oculentum simplex ATL användas.
TORRA ÖGON
Oculac (lågvisköst tårsubstitut) är lämpligt för dagbruk
och Viscotears (högvisköst) för
användning nattetid. Oculentum
simplex (ATL), salva 5 g, kan
användas till natten vid uttalade
besvär.
VIRALA INFEKTIONER
Behandling av Herpes simplexinfektion i ögat skall ske i samråd med ögonläkare.
Skillnad i salvbas finns mellan
aciklovirpreparaten Zovirax och
Geavir. Zoviraxsalvan upplevs
vanligen som ”mjukare” och
lättare att applicera på ögat.
Förskrivning bör endast ske:
• Vid Sjögrens syndrom
• Vid slutningsdefekt med risk
för uttorkning av hornhinnan
• Vid andra sjukdomar i horn hinnans epitel med tecken på
uttorkning
ALLERGI
När natriumkromoglikat inte
räcker kan ketotifen (Zaditen)
prövas. Finns receptfritt, även i
engångspipett utan konserveringsmedel.
Vid otillräcklig effekt kan
systembehandling övervägas, se
kapitel 1 Allergi-Andning-ÖNH.
www.vgregion.se/vardgivarstod/ogon
Mer information inklusive
rekommendationer kring specialistpreparat finns att läsa på
vår hemsida www.vgregion.se/
vardgivarstod/ogon
Förutsättning för recept inom
högkostnadsskyddet är förutom
ovanstående även:
• Att kontinuerlig behandling
erfordras under minst ett år
• Behov av återkommande
behandling under minst tre
månader per behandlings period
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/ogon
102 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
25 AKUTLÄKEMEDELSFÖRRÅD
REKLISTAN 2010 103
R SUBSTANS
KOMMUNALA
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
BASLISTA
2
UTVIDGAD LISTA
3
ALLERGI
Betapred tabl
Loratadin tabl∏
Anapen inj förf.spruta
0,5 mg
10 mg
0,3 mg
ANDNINGSORGANEN
Airomir Autohaler
inhalationsspray
0,1 mg/dos
Bricanyl inj 0,5 mg/ml
Teovent klysma
250 mg
BLOD
Cyklokapron brustablett
1g
Fragmin inj
25000E/ml
Klexane inj
100 mg/ml
Lågmolekylärt heparin
väljs utifrån lokalt PM
DIABETES
NovoRapid Flexpen
100E/ml
Insupen kanyl
6 mm
Glucagon inj 1 mg
Glukos Fresenius inj 300 mg/ml
HJÄRTA och KÄRL
Furix inj Furix tabl
Nitrolingual spray
hud
Cortimyk kräm∏
INFEKTIONER
Aciklovir tabl∏
Amoxicillin tabl∏
Cefotaxim Teva
Ciprofloxacin tabl∏
10 mg/ml
40 mg
0,4 mg/dos
20 g
Doxyferm tabl
Furadantin tabl Heracillin tabl
Kåvepenin tabl∏
Selexid tabl∏
100 mg
50 mg
750 mg
1g
200 mg
INJEKTION/INFUSIONSLÖSNing
Natriumklorid inj
9 mg/ml
Ringeracetat inf Sterilt vatten inj
PSYKiatri
Cisordinol - acutard inj 50 mg/ml
Risperidon tabl∏ 0,5 mg
KRAMPLÖSANDE
se kontrolläkemedel grupp 4
och 5
MAGE och TARM
Cilaxoral lösn∏
7,5 mg/ml
Loperamid tabl∏
2 mg
Omeprazol kaps∏ 20 mg
Postafen tabl
25 mg
Resulax rektallösning 8,5 g
SMÄRTA
se även kontrolläkemedel
Alvedon supp
1g
Pamol tabl
500 mg
Diklofenak supp∏
50 mg
Diklofenak enterotabl∏ 50 mg
Voltaren inj 25 mg/ml
800 mg
500 mg
1g
500 mg
URINVÄGAR
Xylocain Gel
2%
ALLERGI
Betapred inj∏
4 mg/ml
4
5
ÖGON
Fucithalmic ögonsalva endosp1%
ÖVRIGT
Konakion Novum inj 10 mg/ml
Naloxon inj APL 0,4 mg/ml
EMBALLAGE
Läkemedelspåsar
Narkotikajournal A5 och A4
Sprutetiketter, neutrala
Tillsatsetiketter
KONTROLLÄKEMEDEL
grupp 4 och 5
Diazepam klysma∏
5 mg
Heminevrin kaps
300 mg
Heminevrin lösn
50 mg/ml
Oxazepam tabl∏
5 mg
Zopiklon tabl∏
5 mg
KONTROLLÄKEMEDEL
grupp 2
Ketogan supp
Ketogan Novum inj
5
Morfin inj 10
Morfin tabl
Morfin-skopolamin
inj
(10+0,4)
mg/ml
mg/ml
10 mg
INFEKTIONER
Flukonazol kapsel∏
50 mg
Mycostatin mixt 100.000 IU/ml
7
8
PSYK
Haldol inj
5 mg/ml
9
10
KRAMPLÖSANDE
se kontrolläkemedel
11
MAGE och TARM
Pantoloc pulver till inj
Primperan supp
ÖVRIGT
Lanexat inj Robinul Xylocain inj 6
12
40 mg
20 mg
13
14
15
0,1 mg
0,2 mg/ml
10 mg/ml
KONTROLLÄKEMEDEL
grupp 4 och 5
Midazolam inj
5 mg/ml
Stesolid Novum inj
5 mg/ml
KONTROLLÄKEMEDEL
grupp 2
Hydromorfon inj
10 mg/ml
16
17
18
19
20
21
22
23
24
mg/ml
25
26
27
Observera att även sjukhusläkare kan ordinera läkemedel från de
kommunala akutförråden.
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/akutforrad
www.vgregion.se/vardgivarstod/akutforrad
104 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
26 LÄKEMEDEL FÖR SJUKSKÖTERSKOR
REKLISTAN 2010 105
MED FÖRSKRIVNINGSRÄTT
R SUBSTANS
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL
1
rekommenderaDE läkemedel
Rekommenderade läkemedel
som sjuksköterskor får
förskriva
ANDNING, ALLERGI och önh
Rhydrokortison + oxitetracyklin
Terracortril m Polymyxin B
Rklemastin
Tavegyl, mixtur
Rloratadin∏
Rmometason
Nasonex
GYNEKOLOGI
R
estradiol
Vagifem, ej nyinsättning
Restriol
Ovesterin, vagitorier,
vaginalkräm
Ribuprofen∏
Roxytocin
Syntocinon, nässpray
HUD
Radapalen
Differin
Rbetametason
Betnovat, kräm∏, salva
max 30g
Rdisulfiram + bensylbensoat
Tenutex
Rekonazol
Pevaryl, kräm
R
glycerol
Miniderm, kräm
Rhydrokortison
hydrokortison∏, kräm
och salva
Rhydrokortison + mikonazol∏
Cortimyk
Daktacort
Rkarbamid
Canoderm, kräm,
kutan emulsion
Rklobetason
Emovat
Rlidokain
Xylocain, gel, salva
Rlidokain + prilokain
kräm∏
EMLA plåster
Rmometason
Elocon, kräm, salva max 30g
Rpropylenglykol
Propyderm, kräm
Propyless, kutan emulsion
Rterbinafin
terbinafin, kräm∏
Rzinkoxid
Zipzoc Salvstrumpa
INFEKTION
Rfenoximetylpenicillin∏
(se terapiråden)
Rmebendazol
Vermox
Rpyrvin
Vanquin
MAGE-TARM
Rlaktulos∏
Rlidokain hydrokortison
Xyloproct
Rloperamid∏
Rmeklozin
Postafen (se terapiråden)
Rnatriumpikosulfat∏
Cilaxoral
Romeprazol∏, receptfritt
Rsorbitol
Resulax
NEUROLOGI (MIGRÄN)
tablett
Diklofenak T
Rnaproxen∏, tablett
Rdiklofenak∏,
OSTEOPOROS
Rkalciumkarbonat
+ kolekalciferol,
endast receptfria läkemedel
TANDVÅRD
Rnatriumfluorid∏,
munsköljvätska, sugtabletter,
tuggummi
Rnatriumfluorid + äppelsyra
Xerodent
Rnystatin
Mycostatin
ÖGON
Rfusidinsyra
Fucithalmic
Rhypromellos
Artelac
Rkarbomer
Viscotears
Rkloramfenikol∏
Rnatriumkromoglikat∏
Rpovidon
Oculac
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
PSYKIATRI
18
Rnikotin
19
20
SMÄRTA
Rnaproxen∏,
orala beredningar
Rparacetamol∏
21
22
23
24
terapiråd
25
Begränsningar i
förskrivningen
Postafen får inte förskrivas till:
- Barn under ett år mot åksjuka
- Barn eller gravida mot till­ fälligt illamående
Penicillin V (fenoximetylpencillin)
får endast ordineras vid odlingsverifierad scarlatina eller tonsillit hos patient i samma hushåll
som aktuellt fall av scarlatina.
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod
www.vgregion.se/vardgivarstod
106 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
27 BIVERKNINGSENHETEN
REKLISTAN 2010 107
28 MEDICINSKA RIKTLINJER
1
Biverkningsenheten
västra regionen
Vad ska rapporteras?
Enligt Läkemedelsverket (LV)
ska följande rapporteras för
alla läkemedel inklusive naturläkemedel:
• allvarliga biverkningar, dvs
sådana som
– leder till döden
– är livshotande
– kräver sjukhusvård
– förlänger sjukhusvård
– leder till invalidisering
– medför missbildning
•oförutsedda biverkningar,
dvs sådana som ej står i FASS
• biverkningar som ökar i
frekvens, dvs sådana som
verkar vanligare än man
uppfattar i FASS
Dessutom ska rapporteras för
nya läkemedel:
• alla biverkningar som inte är
upptagna som vanliga i FASS
Läkemedel räknas som nya de
två första åren efter registrering.
Skicka rapport även om bara
misstanke om biverkning före­
ligger!
Hur rapportera?
Alternativ 1.
Biverkningsblankett. Finns
längst bak i FASS samt på LVs
och VGRs hemsidor (adresser
nedan).
Alternativ 2.
Kopia på journalanteckning/
epikris och/eller annan relevant
information.
Skicka till:
Biverkningsenheten
Klinisk farmakologi
SU/Sahlgrenska
413 45 Göteborg
Vid frågor – ring!
ssk Marie-Louise Johansson
031-342 27 97
Ssk Gertrud Brunlöf
031-342 27 20
Dr Ulrika Wall
031-342 45 23
E-post
[email protected]
Mer information
www.vgregion.se/vardgivarstod/
biverkningar
www.lakemedelsverket.se
REGIONALA MEDICINSKA
RIKTLINJER (MR)
På uppdrag av Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen utarbetar de regionala
terapigrupperna medicinska
riktlinjer inom områden som
bedöms strategiskt viktiga ur
läkemedels- eller kostnadssynpunkt. Vanligen är terapigrupperna förstärkta med
oberoende experter från VGR
inom respektive ämnesområde. Riktlinjerna fastställs av
Läkemedelskommittén efter
hörande av berörda regionala
terapigrupper, medicinska sektorsråd, regionens sjukhusförvaltningar samt Program- och
prioriteringsrådet.
Regionala Medicinska Riktlinjer
(MR) för följande terapiområden finns för närvarande
utlagda på regionens hemsida,
www.vgregion.se/vardgivarstod/
riktlinjer:
•Bipolära sjukdomar 2009
•Demens 2007
•Depression 2005
•Dosexpedition 2006
•Egenmätning av
plasmaglukos 2008
•Eytropoetinbehandling 2008
•Hjärtsvikt 2008
•KOL – diagnostik och behandling 2008
•Lipider 2009
•Läkemedel och äldre 2007
•Måttligt förhöjt blodtryck
2007
•Osteoporos 2009
•PPI 2009
•Sömnstörning 2009
•Trombocythämmande läkemedel 2008
•Vitamin B12-brist hos vuxna.
Diagnostik och behandling
2007
Pågående arbete med
­medicinska riktlinjer:
•FaR® (fysisk aktivitet på
recept)
•RLS (restless legs syndrome)
•Äldre och läkemedel –
Revidering av tidigare
rikt­linjer
•Diagnostik och behandling av
astma bronkiale hos barn och
vuxna
•Behandling av typ 2-diabetes
•Pneumoni hos vuxna
•Psoriasis
Riktlinjerna kan beställas från
Adress & DistributionsCentrum
i Mariestad.
tel 0501-62084
fax 0501-62001
e-post:
adress.distributionscentrum@
vgregion.se
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod/biverkningar
www.vgregion.se/vardgivarstod/riktlinjer
108 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 109
29 ALFABETISKT REGISTER
1
Fet text – rekommenderat förstahandsval
Ej fet text – läkemedlet kommenterat i terapiråden
2
alimemazin
70
Avodart
abatacept
73
Alimta Lilly
62
azatioprin
56, 72
Abboticin
50
Allevyn
43
Azitromax
49
Accusol 35 Nordic MedCom 95
allopurinol
72
acetylcystein
Alsollösning
8
B
Alsolsprit ACO
8
Bactroban
41
A
6, 7
acetylsalicylsyra
32, 52, 57, 58
Aciclovir Hospira inf vätska
aciklovir
50
45, 47, 84, 100,102
Altargo
Alvedon
87
5
6
41
bupropion
85
baklofen
60
Buventol Easyhaler
5, 6, 7
7
80
Bayer Contour
18
Byetta
18,19
102
BCG-vaccin SSI
91
43
amitriptylin
79, 99
Beclomet Easyhaler
Activelle
29
amlodipin
31, 32
beklometason
17,18,19
amoxicillin
bensoylperoxid
bensylpenicillin
Bensylpenicillin Meda
50
37, 104
40, 44, 46, 48, 51, 53, 83
Amoxicillin tabl
adapalen + bensoylperoxid 37
ampicillin
Addex-Kaliumklorid Fresenius
Kabi
94
102
50
benzydamin
Anapen/Anapen junior
4
Anapen/Epipen
5
Anapen inj förf.spruta
Addex-Natriumklorid Fresenius
4
70, 79
70
Acticoat
adapalen
3
7
70
Alvedon supp
73
buprenorfin
6, 7, 55
Buprenotex
64
adalimumab
budesonid + formoterol
buprenorfin + naloxon
Aclasta
Actos
budesonid
102
5
9
C
Calciumfolinat Hospira
62
37
Campral
70
50
Canoderm, kräm,
5, 6, 7
8
10
11
12
kutan emulsion
38, 104
13
Carboflex
43
betametason
Carboplatin Hospira
62
14
Caverject injektion
90
15
43
8, 82
4, 8, 20, 38, 39, 55, 104
Betapred
4, 8, 20
Cavilon
Betapred inj
55, 103
Cedax
Kabi
94
Andolex
8, 82, 83
Adrenalin
5
Antabus
70
Betapred tabl
Adrenalin, inj
4
Apidra
16
Betnovat, kräm
Aerius
5
Aqua Braun
95
Betnovat, kräm, salva
AeroBec/Autohaler
7
Aquacel
43
Betnovat kutan emulsion
102
38
104
37
44, 48
16
46, 48, 49
17
Cefalosporiner
45
cefotaxim
50
18
cefadroxil
Cefotaxim Teva
50, 102
19
Aftamed
82
Aquacel Ag
43
Betnovat, kutan emulsion,
ceftazidim
50
20
Aftex Aloclair gel
82
Arabine Hospira
62
salva, kutan lösning
38
Ceftazidim Sandoz
50
Airomir/Autohaler
7
Aricept
69
Betnovat m chinoform
38
ceftibuten
44
21
Arixtra
11, 12, 14
Biatain Soft- Hold
43
Celeston valerat, kräm
38
Artelac
100, 105
bikalutamid
90
Cerazette
bisoprolol
33
Chloromycetin
Bondil
90
Cialis
89
Boostrix
91
ciklosporin
73
61
Ciklosporin IVAX
Airomir Autohaler
inhalationsspray
Airomir inhalationsspray
akamprosat
Akarbos
102
6
70
17, 19
Asacol, tablett, supp
Atarax
atenolol
55
68, 99
31, 32, 33
Akineton
98
atorvastatin
31
Botox
Albumin Baxter
94
Atracurium-hameln
80
Bricanyl, inj
alendronsyra
64
Atrauman
43
Bricanyl/Turbuhaler
alfuzosin
87
Atrovent
7
bromokriptin
8, 102
7
26
Cilaxoral
26, 27
23
100
24
25
73
26
51, 102, 105
27
Ciloxan örondroppar
Cipralex
22
8
66
28
29
30
110 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 111
29 ALFABETISKT REGISTER
1
Fet text – rekommenderat förstahandsval
Ej fet text – läkemedlet kommenterat i terapiråden
2
ciprofloxacin
44, 47, 50, 98
Ciprofloxacin Hospira
50
desogestrel
26
26, 37
+ etinylestradiol
88, 99
Dukoral (peroralt vaccin)
Ciprofloxacin tabl
102
Detrusitol
Cisordinol - acutard inj
102
40, 44, 46, 48
3
erytropoietin
13
91
erytromycin
44
4
Ery-Max
drospirenon
Desolett
26, 27
dexametason
20
Duoderm standard
43
escitalopram
66
5
cisplatin
62
dextropropoxifen
99
Durbis
98
Esidrex
31
6
Cisplatin Hospira
62
Diane
26
Duroferon
13
Esmeron
80
citalopram
26
diazepam
D-vitamin Olja
65
esomeprazol
53
7
Clindamycin ratiopharm
50
diazepam klysma
59, 103
Dysport
61
Esopral
53
8
Cloxacillin Stragen
50
Differin
37, 104
Estalis Sekvens
28
9
Colifoam
55
Difterivaccine SSI
91
E
Contreet skumbandage
43
Digitest
19
Ebixa
38, 102, 104
Digoxin
Cortimyk
cyanokobalamin
13
Cyklokapron brustablett
102
diklofenak
78, 99
33, 98
ekonazol
estradiol
69
24, 39, 104
57, 76, 77, 105
Eligard
90
Diklofenak enterotabl
102
Elocon
37, 38
102
Elocon, kräm, salva
cyproteronacetat
26
Diklofenak supp
cyproteron+etinylestradiol
26
Diklofenak T
cytarabin
62
Dipeptiven Fresenius Kabi
94
EMLA plåster
Diprivan
80
Emovat
37, 104
8
Emselex
87, 88
58, 98
enalapril
31, 33
57, 105
Diproderm, örondroppar
D
dabigatran
12
dipyridamol
Daivobet
39
disulfiram
Daivonex, kräm
39
disulfiram
Daktacort
38, 104
+ bensylbensoat
70
40, 104
104
Emconcor CHF
33
39, 78, 104
27,28,29,104
estradiol + MPA
estradiol + NETA
Estradot, depotplåster
estriol
28
10
28,29
11
29
12
27,104
13
estriol tabletter
27
Esucos
99
14
etanercept
73
15
etinylestradiol + desogestrel 26
etinylestradiol
16
25, 26
17
Enanton Depot
90
etinylestradiol
27
Enbrel
73
etonogestrel
27
18
Encepur
92
etoposid
62
+ levonorgestrel
19
Diuretika
33
Encepur Barn
92
Etoposid Meda
62
20
Dalacin vaginalgel
25
Divigel
29
Engerix B
92
Etoposid TEVA
62
Dalacin vagitorier
25
Divina Plus
28
enoxaparin
11
Evista
64
21
dalteparin
11
Doktacillin
50
Entocort
55
exenatid
18,19
87
Dolcontin
78
Epiduo
37
Exlutena
27
77, 78, 80
donepezil
69
epinefrin
4
4
Dalacin
44, 47, 49, 98
darifenacin
Depolan
72
Dostinex
26
Epipen/Epipen junior
Depo-Provera
27
doxorubicin
62
epirubicin
62
Femanest
Dermovat
38
Doxorubicin TEVA
62
Epirubicin Actavis
62
Femasekvens
Dermovat, kräm, salva
24
doxycyklin
Eposin TEVA
62
fenoximetylpenicillin
Doxyferm 24, 40, 44, 46, 47, 49
Ergenyl Retard
59
47, 48, 49, 83, 102, 104, 105
Doxyferm tabl
ergotamin
57
fentanylplåster
desloratadin
5
desmopressin
89
102
23
24
Depo-Medrol/cum lidocain
24, 40, 44
22
F
28
25
28
26
44, 46,
27
78, 79
28
29
30
112 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 113
29 ALFABETISKT REGISTER
1
Fet text – rekommenderat förstahandsval
Ej fet text – läkemedlet kommenterat i terapiråden
2
ferrosulfat
13
Fucithalmic
filgrastim
62
Fucithalmic
finasterid
87
Flagyl
24, 44
Furadantin
50
Furix
Flagyl, tabletter
25
Furix inj
Flexbumin Baxter
94
Furix Retard
Fluconazol Nycomed inf vätska50
Furix tabl
flukloxacillin
furosemid
flukonazol
24, 45, 84
Flukonazol kapsel
flumetason + kliokinol
Flunitrazepam
103
103
102
fusidinsyra
36
102
102
26, 33
45, 100, 105
12
G
101
gabapentin
Fluoresceinstickor
101
Gabapentin Hexal
3
I
ibuprofen
25, 76, 77, 104
Imigran, supp, inj
57
4
32
Imovax Polio
93
5
granisetron
62
Implanon
27
6
Granisetron Hameln inj
62
Inderal Retard
57, 60
Indivina
28, 29
7
Inexium
53
8
Infanrix-Hexa
91
9
infliximab
73
sublingualspray
36
fytomenadion
fluorescein
38, 104
glyceryltrinitrat,
44, 45, 47, 48, 102
8
99
Glukos Fresenius inj
glycerol
ögonsalva endosp
Flagyl infusionsvätska
41, 44, 47, 49
100, 105
H
Haemolance Plus
Haldol inj
19
103
10
Havrix
92
Innohep
11, 14
Hedrin
40
Inolaxol
51
11
Heminevrin
69
Instillagel
80
12
79
Heminevrin kaps
103
Insulatard
15
79, 80
Heminevrin lösn
103
insulin aspart
16
13
fluorouracil
62
Gastrex
53
Hemolactol Gambro
95
insulin detemir
15
14
Fluorouracil TEVA
62
Geavir
100
Hemosol BO Gambro
95
insulin glargin
15, 17, 19
15
102
insulin glulisin
16
fluoxetin
Flurarix
Flutide/Diskus
flutikason
flutikason + salmeterol
66, 67
93
7
6, 7
7
Gelofusin Braun
94
Heracillin tabl
gemcitabin
62
Hexident
83
insulin lispro
16
62
Hiprex
47
Insuman basal
15
17
Humalog
16
Insumed
19
Humalog mix
16
Insupen
19, 102
18
Humira
73
Intrasite
43
Humulin NPH
15
Iodosorb
hydroklorokin
73
ipratropium
hydroklortiazid
31
Irinotecan Fresenius Kabi
62
hydrokortison 8, 20, 37, 55, 104
irinotekan
62
hydrokortison, kräm, salva 104
isosorbidmononitrat
Gemcitabin Actavis
Giona Easyhaler
glibenklamid Folacin
13, 14
Glimepirid
folsyra
13, 14
Glukagon
fondaparinux
11
Glucagon injektion
Forene
80
Glucobay
Forlax
51,54
formoterol
5, 6, 7
Fragmin
11, 14
6, 7
17
17, 19
17
17, 102
17,19
GlucoMen LX /
GlucoMen LX sensor
18
Glucos Baxter med Na40+K20 94
depottablett
hydrokortison
16
19
43
20
7, 8
21
22
23
32
24
102
Glucos Baxter buffrad
94
Freestyle Freedom Lite
18
Glucos Fresenius Kabi
94
hydrokortison
Freestyle Lite
18
GlucoSure Extra /
8, 104
Januvia
18,19
26
Fucidin
41
18
Hydromorfon inj
103
Jelonet
43
77
hydroxiklorokin
73
järnglycinsulfat
14
27
Fragmin inj
fucidinsyra
105
GlucoSure Extra
glukosamin
+ mikonazol
+ oxitetracyklin
hypromellos
24, 38, 104
25
J
100, 105
28
29
30
114 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 115
29 ALFABETISKT REGISTER
1
Fet text – rekommenderat förstahandsval
Ej fet text – läkemedlet kommenterat i terapiråden
2
kolkicin
72
Lipitor
31
metformin
kabergolin
26
Konakion
11
Livial
29
Methotrexate TEVA
kalcipotriol
39
Konakion/Novum
kalcipotriol + betametason
39
kortisonacetat
K
12 , 103
20
kalciumfolinat,
injektionsvätska
62
L
Lactasol Gambro
kalciumkarbonat
+ kolekalciferol
64, 105
95
laktulos
51, 54, 105
59, 79
Lanexat inj
103
karbamid
38, 104
lansoprazol
53
karbomer
101, 105
karbamazepin
Lantus
15, 19
Locacorten Vioform
Locoid, lösning
43
loperamid
51, 102, 105
loratadin
9
72
Lyrica
79
Midazolam Actavis
80
80
M
79, 103
Lergigan
98
MabThera
Macrodex med
Lergigan Comp
26
Levaxin
21
100
Levemir
15
Madopark
Kinidin
98
Levitra
89
Madopark Depot
Kiovig
50
levodopa med
klaritromycin
51
klindamycin
102
41, 44, 45, 83
levotyroxin, T4
lidokain
102
Läkemedelspåsar
77
Klexane inj
7
metylprednisolon
Leptanal
11, 14
62
37
79
Klexane
metotrexat
lymecyklin
ketobemidon
levonorgestrel
36
8
72
4, 104
6
Metoprolol Sandoz
51
53
klemastin
5
32
metylnaltrexon
Lederspan
dekarboxylashämmare
26, 54, 57
metoprolol
metronidazol 24, 25, 37, 44, 45
Lanzo
ketotifen
4
metoklopramid
31
88
103
3
62
losartan
62
ketoprofen
4, 104
Loratadin tabl
Kentera
Ketogan supp
8
Lomatuell
karboplatin
Ketogan/Novum
8
16, 17, 18, 19, 98
103
73
Midazolam inj
103
11
Mildison Lipid
37
12
Miniderm
38
Miniderm, kräm
38, 104
Mini-Pe
natriumklorid Meda
59
Mirena
mirtazapin
27
27
66
59
mitomycin
62
94
10
13
14
15
16
Madopark Quick mite
59, 60
Mitomycin Medac
62
17
59
makrogol
51, 54
mitoxantron
62
27
Makrolider
45
Mitoxantron Meda
62
18
Matrifen
80
M-M-RVAXPRO
93
21
8, 39, 78, 82, 104
mebendazol
45, 104
mometason
medroxiprogesteron 26, 27, 28
montelukast
morfin
19
4, 8, 38, 104
20
5, 6
21
klobetasol
24, 38
Lidokain APL munhålepasta82, 83
meklozin
klobetason
37, 104
Lidokain-Fluorescein Chauvin 101
memantin
69
Morfin inj
lidokainhydroklorid
Mepilex
43
Morfin Meda
77
23
merkaptopurin
72
Morfin-skopolamin inj
103
103
24
klomipramin
klopidogrel
kloramfenikol
66, 67, 99
32, 58
fluoresceinnatrium
101
26, 54, 78, 105
100, 105
lidokain hydrokortison 52, 105
Meronem
50
Morfin tabl
klorhexidin
83
lidokain + prilokain 39, 78, 104
meropenem
50
Movicol Junior
kloxacillin
50
lidokain + prilokain kräm Mesalazin
55
MPA
klozapin
68
metadon 70
Mycostatin
Metadon DnE
70
kodein
kodein + paracetamol
78, 99
77
39,76,78,104
lidokain + prilokain plåster
78
Ligasano
43
77 , 78, 79
103
54
22
25
28
26
84, 103, 105
27
28
29
30
116 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 117
29 ALFABETISKT REGISTER
1
Fet text – rekommenderat förstahandsval
Ej fet text – läkemedlet kommenterat i terapiråden
2
nikotin
N
Naloxon inj APL
103
naltrexon
Naltrexon Vitaflo
70, 86, 105
nitrazepam
70
nitrofurantoin
70
Nitrolingual spray
99
44, 98
102
oxaliplatin
62
pioglitazon
Oxaliplatin Hospira
62
Piperacillin/Tazobactam
oxazepam
68, 99, 103
oxikodon
78
Nix kräm
40
Oxis Turbuhaler
noretisteron
25
oxybutynin
99
noretisteron+etinylestradiol 27
Oxycodone ratiopharm
78
4, 8, 104
Norlevo
27
OxyContin
natriumfluorid, munsköljvätska,
Norspan
79
OxyNorm
Novofem
28
oxytocin
NovoMix
16
naproxen
25, 57, 76, 77, 105
Narkotikajournal
103
Narop
Nasonex
80
sugtabletter, tuggummi81, 105
natriumfluorid
+ äppelsyra
81, 105
Natriumklorid Baxter
94
Natriumklorid Braun
94, 95
NovoRapid
16
NovoRapid Flexpen
102
5, 6, 7
17, 19
Stragen
50
50
5
6
Plaquenil
73
Pneumovax
91
7
pivmecillinam
podofyllotoxin
40
8
80
PolyMem
43
9
26, 104
Postafen
26, 54, 78, 102, 105
povidon
100, 105
78, 80
Pradaxa
P
paklitaxel
62
pramipexol
99
Paclitaxel Actavis
62
Pravidel
Natriumklorid Fresenius Kabi 94
NPH-insulin
15
pamidronat
62
Precision Xceed /
Natriumklorid inj
nystatin
102
95
Natriumklorid Meda
94
Baxter
natriumkromoglikat
95
100, 105
62
Oestring
Nebcina
50
Nebido
21
13
14
15
Pamol, tabletter
80, 102
Prednisolon
5, 8, 20, 55, 72
11, 14
Pantoloc inj
55, 103
prednisolon
5, 8, 20, 55, 72
50
pantoprazol
53
100, 101, 105
paracetamol
57, 76, 77, 105
Oculentum simplex
Navoban Novartis
12
26
55
Octagam
51, 105
11
18
O
natriumpikosulfat
12
59, 60
Pred-Clysma
Precision Xtra Plus
Pamidronat
dinatrium Hospira
Oculac
10
62, 63
84, 105
Ocplex
Natriumklorid, uromatic,
4
44, 47, 48
piperacillin + tazobaktam
Nozinan
Natriumklorid inj Braun
3
100, 101
pregabalin
Prevenar
16
79
17
91, 92
18
pegfilgrastim
62
Prevenar 13
92
27
pemetrexed
62
Primolut Nor
25
olanzapin
68
Penicilliner
45
Primperan
Omegaven Fresenius Kabi
94
Penicillin V
105
Penlancet
19
Prioderm
40
55
Prismasol 4 Gambro
95
91
Pro sårdyna
43
23
Procren Depot
90
24
NeoRecormon
13, 14
omeprazol
51, 52, 53, 77
Neovletta
25, 26
Omeprazol kaps
102
Pentasa rektalsuspension
105
Pentavac
62
Perfalgan
Neulasta Amgen
62
omeprazol, receptfritt
Neupogen Amgen
62
ondansetron
Neurobloc
61
Ondansetron TEVA
Neurontin
79
Ondansetron Vian
Nexium
53
Nexium HP
51
Niferex
14
Ovesterin, vagitorier,
niklosamid
45
62, 63
76, 80
Primperan supp
43
62
Persantin
98
orlistat
17
Persantin Depot
58
Promiten Meda
Ovesterin
88
Pevaryl Depot, vagitorier
24
Propavan
vaginalkräm
Pevaryl, kräm
27, 104
Pevaryl, vagitorier
39, 104
24
26, 54, 57
20
103
21
prometazin + efedrin
PermaFoam
+ koffein
19
26
22
25
94
26
68, 98
27
propiomazin
68
Propolipid
80
28
29
30
118 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 119
29 ALFABETISKT REGISTER
1
Fet text – rekommenderat förstahandsval
Ej fet text – läkemedlet kommenterat i terapiråden
2
propranolol
57, 60
S
Sterilt vatten inj Braun
Propyderm, kräm
38, 104
salbutamol
5, 6, 7, 8
propylenglykol
38, 104
Salicylsyra 5% i Decubalkräm 39
salmeterol
Propyless,
kutan emulsion
38, 104
5, 6, 7
Sandimmun Neoral
Protelos
64
Saroten
Protopic
38
Selexid tabl
73
57, 79
102
95
Baxter
sterkuliagummia
Stesolid Novum inj
Suboxone
tibolon
Tillsatsetiketter
Sterilt vatten, uromatic,
29
3
103
4
95
tinzaparin
11
51
tiotropium
103
70
6,7
5
Teofyllamin, inj
8
6
teofyllin
8
7
sulfasalazin, enterotabletter 73
terbutalin
7, 8
Proxident munspray
81, 96
Seretide Diskus
7
sumatriptan
57
Terracortril m/Polymyxin B
8
8
Proxident muntork
81, 96
Serevent Diskus
5, 6, 7
Suprasorb G
43
theofyllamin
8
9
66, 67
Suprasorb H
43
tobramycin
50
Suprefact Depot
90
tocilizumab
73
Topimax
57
11
Toviaz
88
12
Tradolan /Retard
80
Pulmicort inhalationsspray
6
sertralin
Pulmicort/Turbuhaler
7
Sevorane
pyrvin
45, 104
80
Sifrol
59, 60
sildenafil
88
simvastatin
R
31, 32
Symbicort Turbuhaler
Synarela
Syntocinon, nässpray
93
Sinemet
ramipril
32
Sinemet Depot
Ratiograstim Ratiopharm
62
Singulair
Relistor
51
sitagliptin
Remicade
73
SMOFlipid Fresenius Kabi
94
Tavegyl, mixtur
Rabies-Imovax
7
26
26, 104
59
59
5, 6
18,19
tramadol
tranexamsyra
12
14
14
trevärt järn
13
15
takrolimus
38
Triamcinolon APL
4, 104
munhålepasta
Soffban Natural
43
Tenutex
41
Solu-Cortef
20
Teovent klysma
Rheomacrodex Meda
94
Solvaline
43
terbinafin
39, 104
Ringer-Acetat Baxter
94
Somanol med etanol Braun 95
terbinafin, kräm
39, 104
102
Sorbact
43
terbinafin, tabletter
68, 69
sorbitol
51, 105
Ringeracetat inf
risperidon
Risperidon tabl
51, 102, 105
102
Sorbitol-Mannitol Braun
rituximab
73
Spiriva
rivaroxaban
12
spironolakton
RoActemra
73
Sprutetiketter, neutrala
95
7
33,98
103
Robinul
103
Stamaril
93
Rotarix
93
Stemetil
55, 99
Rozex
37
Sterilt vatten inj
102
13
Tachosil
T
retapamulin
Resulax
77, 78, 99
10
40, 104
8, 102
82
72
17
44, 45, 47, 48
18
triamcinolonhexacetonid
trimetoprim
trimetoprim + sulfametoxazol
16
44, 46, 47, 48, 49, 98
19
Trimonil Retard
59, 79
20
Terracortril m Polymyxin B 104
Trinovum
26, 27
Tetanusvaccine SSI
91
Trombyl
32, 58
21
Tetracykliner
45
tropikamid
101
101
23
62
24
39
Tetrakain Chauvin
101
Tropikamid Chauvin
tetrakainhydroklorid
101
tropisetron
57, 79
22
Tetralysal
37
Tryptizol
Tetraspan Braun
94
Twinrix Paediatric
92
Tetravac
91
Twinrix Vuxen
92
26
Theralen
70, 99
Typhim Vi
91
27
25
28
29
30
120 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 121
29 ALFABETISKT REGISTER
1
Fet text – rekommenderat förstahandsval
Ej fet text – läkemedlet kommenterat i terapiråden
2
X
V
Vagifem
27, 88, 104
valproat
58, 59
12
Zaditen
Xatral OD
87
Zendium Saliva gel
81, 96
24, 25
5
104
6
43, 104
7
Vancocin
50
Xenical
17
Zidoval, vaginalgel
Vanquin
45, 104
Xeomin
61
zinkoxid
Waran
11, 33, 58, 98
vareniklin
warfarin
85
11, 33, 58, 76
Xerodent
Xylocain
Xylocain Gel
Varilrix
93
Xylocain, gel, salva
Wartec
40
Xylocain inj
Wellion Linus / Wellion Linus 18
Xylocain viskös
venlafaxin
66, 67
Xyloproct
Venofer
13, 14
Venofundin Braun
94
Ventoline/Diskus/Evohaler
verapamil
7
33
Vermox
45, 104
Vesicare
88
Viagra
88, 89
3
Z
Xarelto
81, 96, 105
39, 78
Yomesan
4
Zofran munlöslig
63
41, 80, 103
zoledronsyra
62
8
39, 104
zolmitriptan
57
9
zolpidem
68
Zometa
63
Zometa Novartis
62
11
Zomig Nasal
57
12
103
8, 82, 83
52, 105
Y
Yasmin
Zipzoc Salvstrumpa
100
zopiklon
26, 27, 37
45
68, 103
10
13
Zovirax
100
Zyban
85
14
Zyprexa
68
15
Zyx sugtabletter
83
16
Vincristine Hospira
62
17
vinkristin
62
vinorelbin
62
18
Vinorelbin Actavis
62
19
101, 105
20
vitamin B12
13
Vivotif (peroralt vaccin)
91
21
Viscotears
Voltaren inj
102
22
23
24
25
26
27
28
29
30
122 REKLISTAN 2010
www.vgregion.se/vardgivarstod
REKLISTAN 2010 123
30 Läkemedelskommittén/regionala terapigrupperna
1
Läkemedelskommittén i
Västra Götalandsregionen:
Sten Landahl, ordförande
Karin Lendenius, vice ordförande
Lena Gustafsson, sekreterare
Ledamöter:
Kristina Bengtsson-Boström
Jan Carlström
Magnus Kronvall
Anders Larsson
Anders Mellén
Björn Nilsson
Christer Printz
Karin Rignér
Bengt Silfverhielm
Ulrika Wall
Kontaktuppgifter till
terapigrupperna
Allergi-Andningsorgan-ÖNH
Ordförande
Öl Monica Arvidsson,
[email protected]
Sekr Apotekare Karin Nilsson,
[email protected]
LÄKEMEDEL FÖR BARN OCH
UNGDOM
Ordförande VÖL Karin Hallberg
[email protected]
Sekr Apotekare Maria Norén,
[email protected]
BLOD
Ordförande Öl Peter Johansson
[email protected]
Sekr se www.vgregion.se/
vardgivarstod
Diabetes
Ordförande Öl Stig Attvall
[email protected]
Sekr se www.vgregion.se/
vardgivarstod
ENDOKRINOLOGI
Ordförande Öl Thord Rosén
[email protected]
Sekr Apotekare Maria Norén,
[email protected]
NEUROLOGI
Ordförande Dl Mats Elm
[email protected]
Sekr Apotekare John Karlsson,
[email protected]
fysisk aktivitet
Ordförande Öl Mats Börjesson
[email protected]
Sekr Sjukgymnast Lena
Thorselius
[email protected]
ONKOLOGI
Ordförande Öl Göran Carlsson
[email protected]
Sekr Apotekare Anna
Stoopendahl,
[email protected]
GENERIKA
Ordförande Öl Lennart Andrén
[email protected]
Sekr Ssk Carina Tukukino
[email protected]
OSTEOPOROS
Ordförande Öl Dan Mellström
[email protected]
Sekr Apotekare Maria Norén,
[email protected]
GYNEKOLOGI
Ordförande Öl Elisabeth Stadberg
[email protected]
Sekr Apotekare Georg Dolk,
[email protected]
PSYKIATRI
Ordförande Öl Lennart Bogren,
[email protected]
Sekr Apotekare Georg Dolk,
[email protected]
HJÄRTA – KÄRL
Ordförande Dl Per Hellke
[email protected]
Sekr Apotekare Lena Gustafsson,
[email protected]
REUMATOLOGI
Ordförande Öl Helena Forsblad
[email protected]
Sekr Apotekare Anna Lindhé,
[email protected]
HUD
Ordförande Dl Eva Angesjö
[email protected]
Sekr Apotekare Anna Lindhé,
[email protected]
SMÄRTA
Ordförande Öl Anders Mellén
[email protected]
Sekr Apotekare Lina Bladh,
[email protected]
INFEKTION
Ordförande Öl Torsten Sandberg
[email protected]
Sekr Apotekare Lena Gustafsson,
[email protected]
TANDVÅRD
Ordf Tandläkare Lena Rignell,
[email protected]
Sekr Apotekare Susanne Mirshahi,
[email protected]
UROLOGI
Ordförande Öl Sven Lundstam
[email protected]
Sekr Apotekare Anna
Stoopendahl,
[email protected]
VACCINER
Ordf VEC Ulrika Sand-Höglund
[email protected]
Sekr Apotekare Lena Gustafsson,
[email protected]
VÄTSKOR och NUTRITION
Ordförande Öl Lars Öhrn,
[email protected]
Sekr Apotekare Anna
Stoopendahl,
[email protected]
ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL
Ordförande
Spec-läk Christina Sjöberg
[email protected]
Sekr Apotekare Nils-Peter
Ekholm
[email protected]
ÖGON
Ordförande Öl Jochen Bermig,
[email protected]
Sekr Apotekare Lina Bladh,
[email protected]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Akutläkemedelsförråd
Apotekare Lena Gustafsson,
[email protected]
22
Läkemedel för
SJUKsköterskor
Apotekare Maria Norén
[email protected]
24
23
25
26
27
MAGE – TARM
Ordförande Öl Anders Kilander
[email protected]
Sekr Apotekare Susanne Mirshahi,
[email protected]
28
29
30
www.vgregion.se/vardgivarstod
www.vgregion.se/vardgivarstod
Ytterligare REKlistor kan beställas via epost:
[email protected] eller på telefon 0501-620 84
LUPP – Läkemedelsupplysningen
i Västra regionen
För dig som arbetar inom sjukvården och
har läkemedelsrelaterade frågor.
Du når oss mån-fre 08:00-16:00
Tfn 031-342 85 65
E-post [email protected]
LUPP är en del av sektionen för Klinisk farmakologi vid
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar med läkemedelsupplysning på uppdrag av Läkemedelsenheten i
Västra Götalandsregionen. LUPP tillhandahåller producentobunden och evidensbaserad information om alla
slags läkemedel. Frågorna kan vara patientspecifika eller
av allmän karaktär.
LUPP
Sektionen för Klinisk farmakologi
Bruna Stråket 21
SU/Sahlgrenska
413 45 Göteborg
www.vgregion.se/vardgivarstod/lupp
www.vgregion.se/vardgivarstod