verksamhetsberättelse för svensk dagvård och utbildning 2012
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING 2012 1. VISION, VERKSAMHETSIDÉ OCH UPPDRAG 1 A. Vision för svenskspråkig dagvård och utbildning Svensk dagvård och utbildning (Sdu) är en välfungerande och flexibel organisation. Verksamheten genomförs så att barnet och dess föräldrar upplever kontinuitet. Inlärningsmiljön är relevant och förbereder barnen för framtidens samhälle. Svensk dagvård och utbildning är en attraktiv arbetsgivare. 1 B. Vision för det pedagogiska utvecklingsarbetet Svensk dagvård och utbildning strävar efter att skapa en ”flexdag för barn och unga”, vilket innebär att barnets och den ungas dag formas flexibelt i fyra olika dimensioner; utrymmen, plats, form och struktur. Flexdagens uppbyggnad varierar utgående från enhetens egna förutsättningar och behov. Den beaktar även barnens och de ungas egna behov vilket leder till att flexdagen ser olika ut för de olika individerna. Inom ramen för strategiarbetet beslöts att gemensamma målsättningar för året är inom dagvården att arbeta med reflekterande frågor som grund för en ökad medvetenhet om barnets inlärningsprocess. Musik är ett gemensamt tema för hela året med anledning av att Skolmusik 2013 arrangeras i Esbo. Därutöver har varje enhet har i sin läsårsplan för 2012–2013 ett mål som anknyter till visionen om en flexdag. Pilotprojektet gällande att anordna eftermiddagsverksamhet i kommunal regi och att utveckla ledarskapet inom Sdu är målsättningar som anknyter till visionen vilka beskrivs senare i texten. Källa: Smeds, Krokfors, Ruokamo och Staffans (red.), InnoSchool – välittävä koulu (2010) 1 C. Verksamhetsidé Det svenska dagvårds- och utbildningsväsendet arbetar för att varje barn och ung människa ska få goda möjligheter att växa, utvecklas och lära sig utgående från sina förutsättningar i en trygg och inspirerande svenskspråkig miljö. Kontinuiteten i vård, fostran och lärande samt den kulturella tillhörigheten förstärks genom att upprätthålla en sammanhållen förvaltning i perspektivet av livslångt lärande. Enheten för svensk dagvård och utbildning koordinerar utvärdering och utveckling av verksamheten inom dagvård och skola, ansvarar för ekonomi och förvaltning och skapar förutsättningar för och ger stöd till dagvården och skolorna. 1 D. Uppdrag Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning ska för sin språkgrupps del anordna dagvård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, medverka till ombesörjandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever samt koordinera och utveckla utbildning som följer på den grundläggande utbildningen. 2. EKONOMI Den justerade driftsbudgeten för Svensk dagvård och utbildning år 2012 uppgick till 54,9 milj. euro. Bokslutet för svensk dagvård och utbildning visar ett totalt överskott på 0,9 milj. euro. Överskottet beror främst på personalutgifterna, skjutsarna, hemvårdsstödet och de interna köptjänsterna som varit mindre än det budgeterade. De budgeterade inkomsterna uppgick till 3,8 milj. euro och bokslutet visar ett underskott för inkomsternas del på 0,05 milj. euro. Underskottet hänför sig till periodiseringen av grundläggande utbildningens understöd. 1000 euro Budget 2012 Utgifter Över/underskott Svensk dagvård o utbildning, nämnden, centralen, IT 1 954 2 048 -94 Grundläggande utbildningen 27 472 26 676 796 Gymnasiet 3 857 3 893 -36 Dagvården 21 648 21 391 257 Totalt 54 930 54 009 921 De olika verksamhetsområdenas över-/underskott beror på följande: Verksamhetsområdet 321 som inkluderar nämnden, centralen samt IT-utgifterna överskrider det budgeterade med 0,1 milj. euro. Överskridningen hänför sig till IT-budgetens köp av tjänster och ITbudgetens leasinghyror, då ökningen av dessa utgifter varit svåra att förutse. Verksamhetsområdet 322 som inkluderar utgifterna för den grundläggande utbildningen visar ett överskott på 0,8 milj. euro och användningsgraden av budgeten är 97,1 procent. Personalutgifterna underskrider det budgeterade med 1 milj. euro. Av detta hänför sig 0,2 milj. euro till periodiseringen av understöd som erhållits av staten, bl.a. för att förminska undervisningsgrupperna. Skolornas personalutgifter underskred det budgeterade med 0,8 milj. euro, men motsvarande användning syns på köp av hyrd arbetskraft (0,5 milj. euro) och köp av skolmaterial och -utrustning (0,2 milj. euro). Köp av tjänster visar totalt en överskridning på 0,2 milj. euro och beror på att hyrd arbetskraft syns under köp av tjänster. Framför allt de abonnerade skolskjutsarna mellan Vindängens skola och de tillfälliga skolutrymmena i gamla Mårtensbro skola minskar på den överskridning som användningen av hyrd arbetskraft medför. Köp av material och förnödenheter visar en överskridning på knappa 0,2 milj. euro. Skolornas helhetsbudgetering har möjliggjort att oanvända personalutgifter kunnat utnyttjas för köp av behövlig utrustning och material. Köp av interna tjänster visar ett överskott på 0,1 milj. euro och hänför sig till Esbo Caterings krediteringar i samband med skolmaten. Verksamhetsområdet 323 som inkluderar utgifterna för gymnasie-utbildningen visar ett underskott på 36 tusen euro, vilket innebär att 100,9 procent av de budgeterade medlen använts. Personalutgifterna och köp av undervisningsutrustning har p.g.a. utökat elevantal varit högre än det budgeterade. Verksamhetsområdet 324 som inkluderar de kommunala daghemmen och familjedagvården, köptjänster av övriga daghem samt FPA-understöden, dvs stödet för privat dagvård och hemvårdsstödet, visar ett överskott på knappa 0,3 milj. euro. Totalt har 98,8 procent av det budgeterade använts inom verksamhetsområdet. Personalutgifterna underskrider det budgeterade med 0,3 milj. euro men i motsvarande grad överskrider köp av hyrd arbetskraft det budgeterade eftersom även utgifterna för hyrd arbetskraft budgeterats under momentet för personalutgifter. FPA-understöden visar ett överskott på 0,1 milj. euro för hemvårdsstödets del. Köp av interna tjänster visar ett överskott på dryga 0,2 milj. euro då fastighets- och matavgifterna varit lägre än det budgeterade. Utveckling och jämförelse av elevpriserna 2010-2012 Grundskolorna BS- 2010 BS- 2011 BS- 2012 SUKO SDU SUKO SDU SUKO SDU 24 193 2 664 24 216 2 646 24 409 2 632,5 € / elev € / elev € / elev € / elev € / elev € / elev 5 667 5 593 5 837 5 764 5 829 5 838 179 113 162 111 172 141 2 051 2 791 2 210 3 032 2 382 3 702 459 485 442 455 456 467 Grundskolan totalt 8 356 8 982 8 651 9 362 8 839 Gymnasierna BS- Antal elever Förvaltning, undervisning och elevvård Skolskjutsar Fastighetskostnaderna Matavg ifter 10 148 2010 BS- 2011 BS- 2012 SUKO SDU SUKO SDU SUKO SDU 4 619 506 4 634 510 4 595 526 € / elev € / elev € / elev € / elev € / elev € / elev Förvaltning, undervisning och elevvård 4 487 4 937 4 688 5 103 4 649 5 162 Fastighetskostnaderna 1 685 2 171 1 782 2 175 1 858 2 203 405 360 392 329 451 345 6 577 7 468 6 861 7 608 6 958 7 711 Antal elever Matavg ifter Gymnasiet totalt Utveckling och jämförelse av barnpriserna 2009-2011 Kommunala BS- 2009 daghem BS- 2010 BS- 2011 SOTET SDU SOTET SDU SOTET SDU 9 193 1 425 9 344 1 413 9 561 1 433 € / barn € / barn € / barn € / barn € / barn € / barn Personalkostna der 6 535 6 801 6 522 7 246 6 697 7 157 Fastighetskostn ader 1 563 1 399 1 630 1 599 1 702 1 575 Övriga kostnader 2 045 2 060 1 912 1 762 1 953 1 791 10 10 261 10 064 10 607 10 352 10 523 Beräknat antal barn Totalt 143 3. PERSONAL Personalsituationen inom dagvården är fortsättningsvis svår. Sdu har satsat på aktiv rekrytering, stöd för ledarskapet, möjligheter till kompetensutveckling för både behöriga och obehöriga yrkesgrupper, arbetshandledning och läroavtalsutbildning för att dagvården ska kunna genomföras kvalitativt. Även elevvårdspersonalen är en svårrekryterad personalgrupp och därför har en del av psykologtjänsterna skötts som köptjänst. I enlighet med stadens strategi har Sdu arbetat för att höja personalens behörighetsgrad i dagvården. Femton anställda inledde en läroavtalsutbildning för att utbilda sig till närvårdare i augusti och från och med augusti ändrades tre barnskötarbefattningar till barnträdgårdslärarbefattningar. Personalsituationen inom förvaltningen har varit stabil under år 2012. Utbildningsdirektören, undervisningschefen och utvecklingschefen arbetar i par med varsin planerare; ett system som har utvärderats och visat sig vara fungerande. Personalen inom förvaltningen har deltagit i kompetensutveckling för att utveckla sin arbetstidsanvändning. 3 A. Ledarskapsutveckling Inom dagvården har föreståndarna och deras vice föreståndare arbetat med att utveckla ledarskapet mot ett delat ledarskap. Alla föreståndare och vice föreståndare har träffats några gånger under året för att dela med sig av sina erfarenheter och fungerande förfaringssätt. Alla daghemsföreståndare är administrativa som ett resultat av ett långsiktigt utvecklingsarbete med målet att skapa tid för ledarskapet. Varje daghemsföreståndare är ordförande i sin ledningsgrupp och medlem i områdets ledningsgrupp. En del av rektorerna har tillsammans med sina ledningsgrupper och med rektorer och ledningsgrupper för finska skolor i Esbo deltagit i en utbildning för att utveckla det delade ledarskapet i sina skolor. Målet är att alla rektorer genomgår utbildningen senast 2013. 3 B. Kompetensutveckling Dagvårdens obligatoriska fortbildningsdag ordnades 21.1.2012. Fortbildningsdagen inleddes med en gemensam föreläsning om mobbningsförebyggande arbete, varefter dagen fortsatte som en idémarknad, i vilken alla enheter presenterade sitt eget arbete och något de upplevt som sin styrka. Hösten 2012 genomfördes en fyra dagars fortbildningshelhet för barnträdgårdslärare med temat barns språkutveckling på daghem. Lärarnas fortbildningar har arrangerats från och med hösten 2011 huvudsakligen som ett samarbete inom huvudstadsregionen inom ramen för Kohur-projektet. Inom ramen för det nationella Kunnigprojektet har huvudstadsregionens kommuner beviljats medel för att utveckla former för och stödja undervisningspersonalens kompetensutveckling. Kyrkslätt kommun koordinerar arbetet och har anställt en koordinator för att genomföra projektet. För lärare i åk 1-6 anordnades fortbildningen Språkets magiska maskin för andra gången under 2012, denna gång i samarbete med Kyrkslätt. Språkets magiska maskin behandlar litteraturundervisning ur ett mer estetiskt och ämnesövergripande perspektiv. Inom den grundläggande utbildningen har alla lärare även haft möjlighet inom ramen för KELPOprojektet att göra benchlearning i en annan skola under en dag. Första hjälpen-kurser med inriktning på första hjälpen för barn och unga anordnades under vårterminen för personal i dagvård och utbildning. Personalens kompetens har kartlagts och utvärderats i samband med utvecklingssamtal. Ett verktyg för utvecklingssamtalen har utarbetats inom ramen för projektet Kohur och kommer att vidareutvecklas för att bättre tillgodose behovet. 3 C. Studerande och praktikanter Sdu har ett aktivt samarbete med olika läroanstalter och har även under det gångna verksamhetsåret haft studeranden inom olika verksamhetsområden som gjort sin arbetspraktik. Sdu har samarbetat med Helsingfors universitet, Åbo Akademi, Arcada, Prakticum och Stockholms universitet. Studerandena har gjort praktik inom följande verksamhetsområden: dagvård och förskola, grundläggande utbildning, förvaltning och elevvården (talterapi- och skolpsykologtjänster). 3 D. Personalen i siffror Nyinrättade tjänster och befattningar 2012 (har grundats 2012, tas i bruk 2013) Grundskolan Antal Benämning 2 klasslärare 1 lektor Dagvården Antal Benämning 2 barnskötare 2 barnskötare (reservperson) 1 barnträdgårdslärare 2 gruppfamiljedagvårdare Nya fastanställningar år 2012 65 dagvård + utbildning sammanlagt Enheten för svensk dagvård och utbildning Ordinarie Benämning Antal 2011 Antal 2012 utbildningsdirektör 1 1 undervisningschef 1 1 utvecklingschef 1 1 familjedagvårdsledare 1 1 planerare 3 3 pedagogisk sakkunnig 1 1 sekreterare 1 1 Totalt 9 9 Elevvården grundskolan/gymnasiet Ordinarie Benämning Antal 2011 Antal 2012 psykolog 5 4 kurator 4 4 talterapeut 1 1 ergoterapeut 1 1 Totalt 11 10 Tillfälliga Benämning Antal 2011 skolpsykolog Totalt Grundskolan Ordinarie Benämning Antal 2012 1 1 1 1 Antal 2011 Antal 2012 rektor 5 5 biträdande rektor 1 1 lärare (klassl + lekt) 145 (74 + 71) 132 (78 + 54) timlärare 6 2 vaktmästare 2 0 skolsekreterare 10 10 skolgångsbiträde 20 19 specialklasslärare 12 12 speciallärare 15 14 Totalt 216 195 Tillfälliga Benämning Antal 2011 Antal 2012 timlärare 72 60 35 (21 + 14) 43 (26 + 17) skolgångsbiträde 12 18 skolsekreterare 2 1 specialklasslärare 5 4 speciallärare 0 4 126 130 lärarvikarie (klassl + lekt) Totalt Gymnasiet Ordinarie Benämning Antal 2011 Antal 2012 rektor 1 1 biträdande rektor 1 1 lektor 20 20 timlärare 0 0 skolsekreterare 1 1 Totalt 23 23 Tillfälliga Benämning Antal 2011 Antal 2012 timlärare 12 11 lärarvikarie 6 3 Totalt Dagvården Ordinarie Benämning 18 14 Antal 2011 Antal 2012 daghemsföreståndare 17 13 specialbarnträdgårdslärare 4 6 barnträdgårdslärare 44 53 barnskötare 93 84 reservperson 2 4 anstaltsbiträde 15 14 gruppassistent 11 12 gruppfamiljedagvårdare 3 8 familjedagvårdare 11 7 Totalt Tillfälliga Benämning 200 219 Antal 2011 Antal 2012 daghemsföreståndare 0 2 specialbarnträdgårdslärare 0 1 barnträdgårdslärare 33 34 barnskötare 88 93 reservperson 1 10 gruppassistent 3 11 anstaltsbiträde 2 4 gruppfamiljedagvårdare 3 4 130 142 Totalt 4. TJÄNSTEFÖRSÖRJNING 4 A. Uppföljning av stödformer En blankett för att dokumentera de strukturella stödåtgärder som beviljats för barn inom intensifierat och särskilt stöd i förskolan skapades i samarbete med den finska dagvården. Uppföljningen av pedagogiska stödåtgärder ska beaktas då en elektronisk version av plan för barnets lärande skapas under de kommande åren. Uppföljningen av stöd för elevens skolgång och lärande inom den grundläggande utbildningen kommer att förverkligas utgående från de olika elektroniska pedagogiska dokumenten som skapas gällande stöd för eleven i Wilma. Uppföljningen kan förverkligas från och med nästa läsår då de elektroniska versionerna tas i bruk (se KELPO-projekt). 4 B. Språkstöd i dagvården En ny konsultativ barnträdgårdslärarbefattning grundades från och med januari 2012 i syfte att förverkliga språkstrategin i dagvården. Utöver det fortsatte en halvdags konsultativ barnträdgårdslärare med uppgift att stöda förverkligandet av språkstrategin. Dessa konsultativa barnträdgårdslärare besöker daghemmen regelbundet och stödjer personalen i deras språkstimulerande arbete. Den konsultativa barnträdgårdsläraren kan också delta i föräldramöten. På grund av byte av arbetsplats arbetade den nya konsultativa barnträdgårdsläraren bara några månader av året och stödet kunde ges bara inom ramen för halvdagsresursen. Målet är att alla resurser för verksamheten kan utnyttjas igen från och med hösten 2013. 4 C. Eftermiddagsverksamheten Den lagstadgade eftermiddagsverksamheten i Esbo anordnas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning och Utbildningsstyrelsens grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden godkände i augusti den reviderade verksamhetsplanen för eftermiddagsverksamheten på svenska i Esbo. Eftermiddagsverksamheten erbjuds för skoleleverna genom att betala understöd till tjänsteproducenter för ändamålet. Verksamheten utvecklas i samarbete med den finska utbildningsenheten och tjänsteproducenterna. Under läsåret 2012-2013 arrangeras eftermiddagsverksamheten av följande tjänsteproducenter: Arrangör Folkhälsan i Alberga Folkhälsan Syd Ab Bemböle Esbo stad Esbo svenska församling Matinkylän liikunnallinen iltapäiväkerho Mattby svenska lekskola o. eftis Rytmimusiikkiopisto Tauko Rödskogs familjeförening r.f. Skärgårdens Vänner i Esbo Skola/verksamhetsplats Boställ Karamalmen, Lagstad, Mårtensbro, Smedsby, Vindängen Finno Kungsgård, Mårtensbro/Sökö kapell, Mattliden/kapellet i Mattby Mattliden/Mattby Mattliden/Mattby Mattliden/Mattby Rödskog Mårtensbro/Sommaröarna I enlighet med framtidsvisionen för Sdu:s pedagogiska utvecklingsarbete, flexdag för barn och unga, piloteras eftermiddagsverksamheten i stadens egen regi på Finno skola under läsåren 2012-2013 och 2013-2014. Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden fastställde och preciserade under 2012 verksamhetstiderna, invalskriterierna och ansökan till eftermiddagsverksamhet liksom principerna för beviljande av understöd till tjänsteproducenterna. Enligt gällande invalskriterier till eftermiddagsverksamheten har elever i årskurs ett företräde. På andra plats kommer elever med beslut om särskilt stöd och på tredje plats elever i årskurs två. Inom dessa grupper fördelas platserna enligt fastställd prioritetsordning. Alla barn som 2012 ansökt om plats i eftermiddagsverksamhet som anordnas av Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning har erbjudits plats. Enligt statistiken 20.9.2012 deltog 536 elever i morgon- och eftermiddagsverksamheten av vilka 293 var ettor (88 % av åk 1) och 242 tvåor (70 % av åk 2). I den totala summan elever ingår även elever i behov av särskilt stöd i åk 1-9. 4 D. Den elektroniska inlärningsmiljön utvecklas och utbudet på elektroniska tjänster förbättras Under året påbörjades en genomgång av den tekniska utrustningen i daghemmen och skolorna. Detta s.k. IT-kontro projekt förverkligades i samarbete med bildningssektorns it-förvaltning. Utgående från kartläggningen har en plan för nödvändiga förändringar gjorts upp för varje enhet. Förändringarna förverkligas under de kommande åren i den mån som budgeten möjliggör. IT-kontro projektet har även haft som uppdrag att bl.a. skaffa ett nytt system för distansundervisning i realtid samt att förverkliga riskkartläggningar inom dagvård och utbildning. I slutet av året påbörjades också beredningen av konkurrensutsättning av skolornas elektroniska lärmiljö. Stadens hemsidor förnyades i januari 2012. Planerarna på Sdu har bearbetat och uppdaterat informationen som gäller resultatenhetens verksamhetsområde. Vårdnadshavarna erbjöds våren 2012 för första gången möjligheten att anmäla sitt barn till eftermiddagsverksamheten elektroniskt. De flesta anmälde sitt barn elektroniskt i samband med skolanmälan. 4 E. Utvärdering Utvärderingsarbetet leddes och koordinerades av enhetens ledningsgrupp. Under verksamhetsåret har följande objekt utvärderats: MetrOP, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors universitet, 3-årigt forskningsprojekt gällande ungdomars välmående i ett differentierat metropolområdet, målgrupp elever i åk 7 Utvärderingen av inlärningsresultaten i matematik, longitudinell utvärdering, Sökövikens skola (UBS) Enkät om serviceförmågan hos huvudstadsregionens skolor till elever och vårdnadshavare i åk 2 Vårdnadshavarenkät inom den grundläggande utbildningen, våren 2012 Besök i enheterna. Under verksamhetsåret 2011-2012 besöktes alla daghem. Utbildningsdirektören och undervisningschefen har besökt skolorna under läsåret 2011-2012 med beaktande av förändringarna i läroplanen som trädde ikraft 1.8.2011. Utvärdering av dagvårdens ledarskap Utbildningsstyrelsen ordnade inga nationella utvärderingar som kunde köpas för hela årskurser läsåret 2011-2012. Enheternas kvalitetsredovisningar insamlades under hösten. Kvalitetsredovisningen gjordes för nionde gången och i den utvärderades hur skolans/daghemmets mål för läsåret/verksamhetsåret har uppfyllts. Utvärderingsrapporten för svensk dagvård och utbildning 2012 godkändes av nämnden i december. 4 F. Kvalitetskriterier Undervisningsministeriet har utarbetat kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen (2010). År 2010 inledde stadens svensk- och finskspråkiga utbildningsenheter ett projekt för att utveckla ett gemensamt självvärderingssystem i enlighet med kvalitetskriterierna. Under 2012 kompletterades kvalitetskriterierna med nya kort: undervisnings- och kulturministeriets kort för klubbverksamhet och morgon- och eftermiddagsverksamhet samt Esbos egna kvalitetskriterier för inlärning. Standardenkäterna, d.v.s. elev-, vårdnadshavar- och personalenkäterna som används som grund för utvärderingsarbetet, förnyades under 2012. Sammanlagt 23 finsk- och svenskspråkiga skolor deltog i projektet under 2012. Arbetet med att utarbeta ett självvärderingssystem för utbildningsanordnaren påbörjades under året. Kvalitetskriterieprojektet fortsätter under 2013. 4 G. Ekostödpersoner Staden har som mål att det i alla arbetsenheter finns en av närförmannen utnämnd och fortbildad ekostödsperson, som är insatt i arbetsplatsens miljöfrågor. Ekostödpersonens centrala uppgift är att främja en miljömedvetenhet inom den egna arbetsgemenskapen och stödja sina kolleger gällande miljöfrågor. Ekostödsverksamheten har sin grund i stadens klimatstrategi och målet att minska utsläpp. Ekostödsverksamheten koordineras av stadens miljöcentral. Sdu har i samarbete med miljöcentralen planerat en skräddarsydd ekostödskurs på svenska till personal inom svensk dagvård och utbildning. Den första ekostödskursen på svenska anordnades under hösten 2012. Sdu har 18 ekostödspersoner. 4 H. Utvecklingsprojekt Utvecklandet av allmänt, intensifierat och särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen (KELPO) Svensk dagvård och utbildning har sedan år 2008 deltagit i Utbildningsstyrelsens nationella projekt KELPO vars syfte var att utveckla det allmänna, intensifierade och särskilda stödet inom den grundläggande utbildningen. Det nationella utvecklingsarbetet har varit en del av beredningen av lagförändringen gällande specialundervisningen som trädde i kraft 1.1.2011. Målet med utvecklingsarbetet var att vidareutveckla det tidiga iakttagandet och stödåtgärderna inom den grundläggande utbildningen i enlighet med specialundervisningsstrategin som låg som grund för förändringarna i lagen om den grundläggande utbildningen. Förändringarna i lagen trädde i kraft 1.1.2011 och föranledde förändringar i de nationella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen samt för förskoleundervisningen. Reviderade läroplaner för grundläggande utbildning och förskoleundervisning på svenska i Esbo trädde i kraft 1.8.2011 i enlighet med ändringar och kompletteringar i läroplansgrunderna som utbildningsstyrelsen fastställt. Svensk dagvård och utbildning beviljades ännu för åren 2011-2012 85 000 € för att genomföra projektet. Statsunderstödet riktades till att följa upp hur förändringarna i läroplanen verkställts, för att vidareutveckla stödet till eleven och för att stöda skolorna i de förnyade processerna. Arbetet har förverkligats i praktiken genom att erbjuda olika typer av fortbildning, handledning, stöd och konsultation, språkstödjande insatser, utvecklande av stödgrupper enligt specifik metod samt koordinering av projektet. Under året har bl.a. följande verksamheter genomförts inom ramen för projektet: alla lärare inom den grundläggande utbildningen har haft möjlighet till benchlearning under en dag, dvs. att besöka en annan skola som en del av sin kompetensutveckling. Inom ramen för projektet har speciallärare i åk 7-9 fått en extra resurs för att handleda och stöda ibruktagandet av den nya läroplanen och de nya förfaringssätten i sina respektive skolor. en arbetsgrupp har träffats för att diskutera två- och flerspråkighetsproblematiken i förskola och skola. Gruppens uppgift var att fundera på olika sätt att stödja elever med två- eller flerspråkig bakgrund, men samtidigt hur man bättre kan stöda de enspråkigt svenska eleverna. Gruppen har bjudit in olika sakkunniga inom området för att belysa problematiken ur olika synvinklar. arbetet med att överföra de olika pedagogiska dokumenten (pedagogisk bedömning och utredning, plan för elevens lärande och individuell plan) till elektronisk form i Wilma har påbörjats. Arbetet fortsätter under år 2013. Digital portfolio i dagvården Pluttra är ett digitalt verktyg för portfolio, kommunikation och dokumentation för dagvård och förskola. Sdu piloterar Pluttra i tre barngrupper läsåret 2012-2013. Pluttra består av en avdelningsblogg och barnens personliga portfolio. I avdelningsbloggen dokumenteras barngruppens vardag med text och bild. I den personliga portfolion dokumenteras barnens utveckling och lärande. Utvärdering av Pluttra sker kontinuerligt under piloteringen både ur barngruppens perspektiv och ur föräldrarnas perspektiv. Trådlöst nätverk i grundskolan Målet med projektet är att bygga ut ett trådlöst nätverk i alla svenska grundskolor i Esbo. Det trådlösa nätverket möjliggör en pedagogisk tillämpning av mobila verktyg som är beroende av trådlös kontakt till internet. Det trådlösa nätverket innefattar nu alla grundskolor inom Sdu. Under 2013 optimeras det trådlösa nätverket. Klubbverksamhet Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning har beviljats understöd för utvecklande av klubbverksamhet sedan 2008. För åren 2011-2012 beviljades 58 667 €. Kommunens egen andel av understöden är 25 %. Skolans klubbverksamhet utvecklas för elever inom den grundläggande utbildningen. Målet var att utveckla klubbverksamheten som en del av det allmänna stödet i skolan och erbjuda elever intressanta och mångsidiga aktiviteter utifrån deras behov och intressen i en trygg miljö. Alla skolor har anordnat klubbar. Skolorna planerar och genomför sin klubbverksamhet enligt elevernas behov och intressen. Lärare har deltagit aktivt i planeringen av klubbarna och genomförandet av klubbarna. Klubbledarna är delvis skolornas egen personal, men även utomstående klubbledare anlitas. Antalet klubbar som även fungerar som stöd för elevens lärande och skolgång, t.ex. läxläsningsklubbar, har ökat. Inom åk 7-9 har utbudet utvidgats och fler elever än tidigare har tagit del av verksamheten. År 2012 har skolorna anordnat ca 1750 timmar klubbverksamhet. Kohur Inom ramen för det nationella Kunnig-projektet har huvudstadsregionens kommuner beviljats medel för att utveckla former för och stödja undervisningspersonalens kompetensutveckling. Kyrkslätts kommun koordinerar arbetet och har anställt en koordinator för projektet. Under året arrangerades pedagogiska caféer och olika kurser. En gemensam elektronisk plattform som bland annat kan användas som infokanal och diskussionsforum anskaffades. Delaktig i Finland Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning deltar tillsammans med förvaltningarna för dagvård och utbildning i huvudstadsregionens övriga kommuner i det nationella projektet Delaktig i Finland. Projektet leds av Arbetarinstitutet i Helsingfors i samarbete med Luckan. Under året har samarbetsmöten, pedagogiska caféer och ett seminarium i anslutning till projektet arrangerats. Rakt på sak Sdu deltog som en av sex pilotkommuner i projektet Rakt på sak, som leddes av Finlands Kommunförbund och Institutet för de inhemska språken. Målet med projektet var att förbättra och förtydliga den skriftliga kommunikationen inom kommunen och på så sätt höja kvaliteten på servicen till kommunborna. Inom ramen för projektet uppmuntrades de anställda att utveckla sin språkliga kompetens och bland annat kommunernas blanketter, information och beslutsberedning granskas. Under året sammankom kommungruppen till några möten och ett studiebesök till Nacka kommun ordnades i maj. Sdu deltog i projektets seminarium om webbskrivande på våren och projektets avslutningsseminarium på hösten. I Esbo ordnades två skrivhandledningsförmiddagar under ledning av projektets konsult Eivor Sommardahl. Projektet avslutades i november 2012. Toppkompetens Sdu deltar i Utbildningsstyrelsens utvecklingsprojekt för den svenskspråkiga utbildningen, Toppkompetens. Projektet pågår åren 2012–2015. 4 I. Fastighetsärenden Under våren 2012 flyttade Mårtensbro daghem och in i sina nya utrymmen på Rektorsgränden. Den nya fastigheten har utrymmen även för Sökövikens skolas undervisning i huslig ekonomi och musik. Mårtensbro daghems och skolas tidigare utrymmen vid Fjärdgatan erbjöd ändamålsenliga utrymmen för Vindängens daghem och skola under den tid då saneringen av lokalerna i Hagalund genomförs. Verksamhetsåret 2011-2012 renoverades Skepparbackens daghems utrymmen och daghemmet fungerade i tillfälliga lokaler på Korssjögatan. Då Skepparbackens daghem flyttade tillbaka till sina egna lokaler inledde det nya daghemmet Klippan sin verksamhet i lokalerna på Korssjögatan. 4 J. Stödtjänster Skolskjutsar och skjutsar inom dagvården Esbo stad ordnar skjuts för elever i årskurs 1–2 om skolvägen är över tre kilometer och för elever i årskurs 3–9 om skolvägen är över fem kilometer. Skolvägen mäts enligt den kortaste väg som är framkomlig till fots året runt. Skolskjutsarna ordnas med kollektiva trafikmedel eller som abonnerade skjutsar med taxi. För elever i förskoleundervisningen beviljas reseunderstöd genom att understöda vårdnadshavarna med ett belopp som motsvarar priset av kollektivtrafikens periodbiljett för en vuxen. Skolskjutsarna koordineras av bildningssektors stab. Rektorerna beviljar dock resekort för elever inom den grundläggande utbildningen och utvecklingschefen i resultatenheten för svensk dagvård och utbildning beviljar abonnerad skjuts. År 2012 beviljades 422 resekort för elever i grundskolan. Abonnerade skjutsar beviljades för 71 elever. Största delen av de beställda skjutsarna har beviljats för specialelever. En del av eleverna har inte abonnerad skolskjuts för alla skolresor och därför kan de ha båda förmånerna. Därutöver beviljas skjutsar på grund av undervisningsarrangemang, till exempel skjutsar i anslutning till religionsundervisningen. Inom dagvården beviljas skjutsar på basis av specialdagvårdens rekommendationer och läkarutlåtanden. Inom dagvården beviljades skjuts för 2 barn. 1 barn skjutsades till förskoleundervisningen. Reseunderstöd beviljades för 4 barn på hösten i förskoleundervisningen. Måltidstjänster Under år 2012 handhade Affärsverket Esbo catering i huvudsak själv bespisningen i de svenska skolorna och daghemmen. Under vårterminen 2012 skötte dock Sodexo Oy bespisningen som köptjänst i Karamalmens skola och Kungsgårdsskolan samt Karamalmens daghem, Kungsgårds daghem och Mickels daghem. Från höstterminen 2012 har Blue Services Partners Oy skött bespisningen som köptjänst i Karamalmens skola och Smedsby skola samt Karamlamens daghem, Smedsby daghem och Portängens daghem. I Vindängens skola och daghem har Folkhälsanhuset ansvarat för bespisningen. Avgiftsbelagda mellanmål hade eleverna möjlighet att köpa i Lagstads skola, Mattlidens skola, Mårtensbro skola och Sökövikens skola. Esbo catering skötte om mellanmålen till fyra eftisar och Sodexo till ett eftis på vårterminen och Blue Service Partners till två på höstterminen. I Vindängen ansvarade Folkhälsan även för eftismellanmålet. Städtjänster Städtjänsterna inom Esbo fastighetstjänster ansvarar avtalsenligt för städningen i skolorna och dagvårdsenheterna. Städningen sköts antingen som eget arbete eller som köptjänst. Vaktmästartjänster Enheten för reception och övervakning vid Esbo fastighetstjänster har fr.o.m. 1.8.2012 ansvarat för vaktmästartjänsterna. De svenskspråkiga skolenheterna har haft 3 vaktmästare under 2012. 5. KUNDER OCH KOMMUNBOR Eleverna upplever sin inlärningsmiljö som trygg Skolorna följer i sina årliga kvalitetsredovisningar upp elevernas välmående och säkerhet. Personalens säkerhetskunnande säkras genom systematisk utbildning och under 2012 har det ordnats utbildning i bl.a. första hjälp, kriskommunikation och brandsläckning. Polisen har ordnat utbildning för skolornas säkerhetsteam och stadens arbetarskydd har organiserat möten och utbildningstillfällen för arbetarskyddsombuden. Utrymningsövningar genomförs regelbundet på enheterna. Förnyade direktiv om säkerhet och välmående Den finska och svenska utbildningsenheten sammankommer kontinuerligt med företrädare för bl.a. räddningsverket, polisen, bildningssektorns arbetarskydd, teknik- och miljösektorn samt affärsverkssektorn. Direktiv för säkerhet och välmående har förnyats under 2012. Påbyggnadsundervisning i Lagstad skola Alla elever i svenskspråkiga skolor i Esbo som saknade en studieplats efter den grundläggande utbildningen beviljades plats i påbyggnadsundervisning i Lagstads skola. Påbyggnadsundervisningen i Lagstad har utvecklats under året 2012 med målet att uppdatera påbyggnadsundervisningens läroplan och att bättre möta elevernas individuella behov. Målet är att ta i bruk den nya läroplanen i augusti 2013. Under hösten bekantade sig rektor och en grupp med personal från Lagstads skola sig med olika sätt att anordna påbyggnadsundervisning i närregionen. 6. EN VITAL OCH KONKURRENSKRAFTIG STAD FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 6 A. Internationellt samarbete Sdu har deltagit som Helsingfors universitets samarbetspartner i ett nordiskt NordPlus-projekt, vars syfte är att skapa en gemensam studiemodul i naturvetenskaper (science) för barnträdgårdslärarutbildningar i de deltagande nordiska universiteten och högskolorna. Studerande från den svenskspråkiga barnträdgårdslärarutbildningen vid Helsingfors universitet har inom projektet genomfört praktiska studier i Mårtensbro daghem. Rødovre kommun i Danmark har initierat ett samarbete med den svenskspråkiga dagvården i Esbo kring temat naturvetenskaper (science). En ansökan om ett gemensamt EU-projekt (Comenius Regio) har utarbetats under hösten 2012. Understöd för projektet beviljas från hösten 2013 till 31.12.2014. Med Malmö högskola fortsatte samarbetet kring utvärderingsfrågor. Sdu:s ledningsgrupp deltog i oktober i den europeiska rektorsorganisationen ESHA:s konferens i Edinburgh. I samband med konferensen besökte ledningsgruppen också Lockerbie Academy som Mattlidens gymnasium samarbetar med inom projektet LEAP (Linked European Awareness Project). Mattlidens gymnasium hade inom projektet LEAP besök av ca 40 studerande och 5 lärare från Norge, Polen, Italien och Skottland. Temat för det veckolånga besöket var design. Internationellt samarbete i form av olika besök fortsatte som tidigare. En del av personalen deltog också i några utländska konferenser. 6 B. Nätverk och samarbete Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning har ett aktivt samarbete och befintliga nätverk både inom Svenskfinland och med andra resultatenheter inom staden. Särskilt samarbetet med resultatenheterna för finsk dagvård och för finsk utbildning är aktivt och regelbundet. Inom utbildningen har samarbetet mellan de finsk- och svenskspråkiga rektorerna aktiverats de senaste åren i samband med gemensamma projekt så som skolvis budgetering och utvecklingen av skolornas ledarskap. Mattlidens gymnasiums rektor träffar de finska gymnasiernas rektorer regelbundet på Lurex (lukion rehtorit) möten. Sdu är en aktiv aktör även inom huvudstadsregionen och nationellt samt i samarbetet med utbildningsenheter som Helsingfors universitet, Åbo Akademi, Arcada och Prakticum. 7. FÖRVALTNING 7 A. Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden hade som uppgift att leda, utveckla och övervaka verksamheten inom svensk dagvård och utbildning enligt mål fastställda av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen. Under året sammankom nämnden till möte elva gånger. Dessutom deltog nämnden i en utvecklingsdag tillsammans med ledningsgruppen för svenska dagvårds- och utbildningsenheten, i bildningssektorns ekonomi- och strategiseminarium för sektorns nämnder samt i ett seminarium om ämnesprofilering i skolan. Nämnden sammanträdde också till möte med ordförandena för Esbo svenska skolors direktioner. Nämndens sammansättning 2009-2012 Ordförande Grundström Mia, SFP suppleant Norlamo Sabrina, KA Viceordförande Hursti Anna-Mari, C suppleant Eertola Nils, C Becker Emilia, Saml. suppleant Solhagen Tuuli, Saml. Binder Tesi, Gröna suppleant Knaapila Nina, Gröna Grönholm Inari, Saml. suppleant Liimatainen Vilho, Saml. Hellsten Kenneth, SFP suppleant Ruth Christina, SFP Holst Jan, Saml. suppleant Meurman Elisabet, Saml. Kivistö Kalevi, VF suppleant Arnö Monika, VF Krogius Edward, KD suppleant Tulijoki Juha-Pekka, KD Norrman Ralf, SDP suppleant Liljelund John, SDP Pakarinen Heikki, Saml. suppleant Nortamo Simon, Saml. Stolt Stig, SFP suppleant Hellsten-Palomäki Katarina, SFP Wenman Mikaela, SDP suppleant Lindholm Britta, SDP Stadsstyrelsens företrädare Pankasalo Anja, Saml. suppleant Åkerlund, Kirsi, Saml. Ungdomsfullmäktiges representant Kujala Nicholas suppleant Ajalin Riia Representanter i Grankulla skolnämnd Nyholm Annica, SFP suppleant Bergman Anna, SFP von Knorring Hans-Peter, SFP suppleant Viertomies Pekka, SFP 7 B. Direktionerna Direktionerna som väljs av nämnden fungerar som förtroendemannaorgan i grundskolorna och i gymnasiet. De arbetar i enlighet med uppgifter som nämns i instruktionen för nämnder och direktioner inom Esbo stads bildningssektor. Under året sammanträdde direktionerna i medeltal två till tre gånger. 7 C. Ledningsgruppen för svensk dagvård och utbildning Till ledningsgruppen för svensk dagvård och utbildning hör utbildningsdirektören, undervisningschefen, utvecklingschefen, de tre områdesansvariga daghemsföreståndarna, tre rektorer, som representerar olika utbildningsstadier, samt rektorn för Finno skola. I ledningsgruppen deltar också en sakkunnig från sektorns personalenhet, en sakkunnig från sektorns ekonomienhet samt en representant för arbetstagarna. En planerare vid Sdu fungerar som sekreterare i ledningsgruppen. 8. STATISTIK Dagvård Dagvårdsstatistiken är räknad enligt barnantalet 15.12.2011 och 15.12.2012. Barnantalet år 2012 i den kommunala dagvården är 1264 barn, varav 376 barn är i förskoleundervisning. Det totala antalet barn i dagvård i Esbo är 1480. Antalet barn i dagvården varierar månatligen. Dagvårdsform Barnantal (antal daghem) 2011 Kommunala daghem (23) 2012 Förändring 1242 1264 + 22 60 54 -6 185 162 - 23 84 82 -2 1571 1562 -9 Kommunal familjedagvård (15) Köpavtal (11) Privat dagvård (9) Totalt Utbildning Läroinrättningar i Esbo 2011 2012 Årskurs 1-4 1 1 Årskurs 1-6 8 8 Årskurs 7-9 1 1 Årskurs 1-9 2 2 Gymnasium 1 1 13 13 Totalt Elevstatistiken är räknad enligt elevantalet 20.9.2011 och 20.9.2012. Elevantal 2011 2012 Förändring Årskurs 1-6 1848 1873 + 25 Årskurs 7-10 774 770 -4 2622 2643 + 21 518 546 + 28 Totalt Gymnasium Elevantal enligt årskurs Årskurs 2011-2012 2012-2013 Förändring 1 312 333 + 21 2 334 319 - 15 3 317 335 + 18 4 290 318 + 28 5 273 290 + 17 6 322 278 - 44 7 225 283 + 58 8 252 224 + 28 9 287 251 - 36 10 10 12 +2 2622 2643 + 21 Totalt Gymnasium (nationella + IB) Årskurs Totalt 2011-2012 2012-2013 1 181 179 2 175 185 3 157 175 4 5 7 518 546 Gruppstorlekar I tabellen nedan presenteras antalet elever i grundskolan fördelat på olika gruppstorlekar enligt uppgifter per 20.9.2012 statistik. I statistiken ingår inte smågruppsundervisningen. Antalet elever fördelat på gruppstorleken i grundskola: Årskurs 12 2009-2010 2010-2011 2011-2012 2012-2013 elever % elever % elever % elever % storlek 185 31 210 32 228 36 292 41 < 18 200 33 349 54 305 49 333 46 18-21 114 19 89 14 66 11 95 13 22-25 106 17 0 27 4 0 Årskurs 32009-10 2010-2011 2011-2012 2012-2013 6 storlek elever % elever % elever % elever % < 18 283 25 370 33 269 24 287 24 18-21 382 34 306 27 447 40 507 43 22-25 382 34 314 28 288 26 213 18 26-29 82 7 107 9 79 7 16 30- 0 0 31 3 31 3 185 Årskurs 72009-10 2010-2011 2011-2012 2012-2013 9 Storlek elever % elever % elever % elever % <18 119 14 121 15 200 28 197 27 18-21 731 86 663 85 523 72 525 73 22-25 0 0 0 Medelstorleken 2009 2010 2011 2012 åk 1-2 20 18 17 19 åk 3-6 20 18 19 19 åk 7-9 19 19 18 18
© Copyright 2024