finns tillgängliga här
Humanisterna Kongress 2014 26-27 april 1 Kongresshandlingar 2014 01 Kallelse 02 Dagordning 03 Förslag till arbetsordning 04 Verksamhetsberättelse & ekonomisk berättelse 05 Revisorernas berättelse 06 Förbundsstyrelsens förslag om medlemsavgifter 07 Förbundsstyrelsens förslag om stadgeändringar 08 Förbundsstyrelsens förslag om stadgeändringar för lokalavdelning 09 Förbundsstyrelsens förslag till plan för ceremoniverksamheten 10 Motioner 2014 11 Styrelsens yttranden över motioner 12 Verksamhetsinriktning 2014-2016 13 Budget för verksamhetsåret 2014-2016 14 Ekonomiska riktlinjer 2015-2016 14 Valberedningens förslag till förbundsstyrelse 2 KALLELSE (utsänd 21 januari 2014) Humanisternas förbundskongress 2014 Lördag den 26 april kl. 12-16 och söndag den 27 april kl 10-16 Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm Varmt välkomna till årets kongress som i år kommer att hållas under lördagen den 26 april, kl. 12.00– 16.00, och söndagen den 27 april, kl 10.00–16.00. Kom i god tid så vi hinner med registrering innan kongressen öppnar! Plats: Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm KONGRESSOMBUD Kongressen är Humanisternas högsta beslutande organ, och besluten fattas av kongressombuden. Lokalavdelningarna väljer självständigt ombud, men ledamot av förbundsstyrelsen är inte valbar. För att vara ombud måste man vara betalande medlem såväl vid val som vid kongressen. Ombudens namn och e-postadress ska vara förbundsstyrelsen till handa ([email protected]) senast den 5 april. Det är viktigt att lokalavdelningarna kontrollerar att ombuden är betalande medlemmar. Utdrag ur medlemsregistret kan beställas genom att skicka ett mail till [email protected] Endast ombud har rösträtt. Alla medlemmar har närvarorätt, men yttranderätt endast vid behandling av en egen motion som man företräder. Lokalavdelningarna tilldelas ombud efter medlemsantal. Ett ombud per påbörjat hundratal den 31 december 2013. Lokalavdelningarna meddelas om ombudsfördelningen i början av januari 2014. Ombudsfördelningen ser i år ut på följande sätt för respektive lokalavdelning: Lokalavdelning Ombud Stockholm Väst Uppsala Syd Östergötland Kalmar Umeå Jönköping Örebro Värmland Södertälje Gotland 18 9 6 6 3 2 2 2 1 1 1 1 Summa: 52 3 Ombud ersätts för nödvändiga och skäliga resekostnader. Vid behov av övernattning i Stockholm får ombud själva ordna med logi. Ersättning (mot underlag) medges med upp till 800 kronor av kostnaden. Vi uppskattar om ni kan utnyttja möjligheten att dela boende. Kontakta Gudrun Nilsdotter ([email protected], tel: 0731-80 74 81) för tips om boende. MOTIONSTID Medlem som önskar få ett ärende behandlat vid kongress ska inge en motion via e-post till [email protected] senast den 15 mars. Enligt stadgarna tillställs motionen även lokalavdelningen för kännedom. KONGRESSHANDLINGAR Senast den 12 april skickas kongresshandlingarna med e-post till alla ombud och övriga medlemmar som har anmält sig till kongressen. Stadgar och andra uppgifter inför kongressen finns på hemsidan. Observera att inga utskrivna kongresshandlingar kommer att delas ut under kongressen. MÅLTIDER UNDER KONGRESSEN Lördag Som tidigare meddelats kommer det att erbjudas kaffe och en godbit under lördagen den 26 april, men deltagare ansvarar själva för lunch. Middagen kommer i år att hållas lördag kl. 16.30 på Galways Irish Pub, Kungsgatan 24, Stockholm. Vi har reserverat bord, men inga föranmälningar krävs. Respektive deltagare beställer valfri rätt (och/eller dryck) till självkostnadspris på plats. Vi har möjlighet att sitta där fram till kl. 23 för den som så önskar. Deltagande är inget krav. Söndag Plats för lunch meddelas senare. Lunchen är gratis för alla anmälda medlemmar. OBS! Den som INTE avser att delta på lunchen på söndag den 27 april eller den som har något särskilt önskemål (t e x vegetariskt eller matallergi) ombeds snarast meddela oss detta på [email protected] ANMÄLAN Anmälan till kongressen görs senast 12 april genom att klicka på denna länk och följa anvisningarna. Anmälan kan göras från och med den 21 januari. Vänligen meddela om ni enbart avser delta under en av dagarna, och i så fall vilken dag. Meddela även om ni önskar lunch och om ni har några specifika krav (tex. matallergi). Vid frågor, eller om ni efterfrågar ytterligare information; kontakta respektive lokalavdelning, eller [email protected] 4 Dagordning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. Val av ordförande och sekreterare för kongressen Val av två justerare, tillika rösträknare Fastställande av antalet ombud och upprättande av röstlängd Fråga om kallelse skett enligt stadgarna Godkännande av dagordning och arbetsordning Styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse Revisorernas berättelse Fastställande av resultat- och balansräkning Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Beslut om medlemsavgifter Behandling av styrelsens förslag Behandling av inkomna motioner Fastställande av budget och verksamhetsplan Fastställande av antalet ledamöter och suppleanter i styrelsen Val av ordförande, kassör och övriga styrelseledamöter och suppleanter i styrelsen Val av två revisorer och suppleanter för dessa Val av valberedning 5 Förslag till arbetsordning för kongressen Humanisternas kongress äger rum den 26-27 april 2014 i ABF-huset i Stockholm. Lördagen kl 12-16 ägnas åt information och diskussion. De formella förhandlingarna äger rum på söndagen kl 10-16. På lördagen förutsätts alla (som så önskar) ha ätit lunch innan förhandlingarna börjar. Då bjuds endast på en kafferast med godbit ca kl 14. På söndagen bjuds alla kongressdeltagare som var anmälda i tid på lunch ca kl 12. Inga kafferaster ordnas på söndag men kaffemaskiner finns på alla plan utom plan 1. Kaffe från dem kostar 10 kr. Dagordningen Framgår av stadgarnas § 8. Inga andra ärenden har anmälts och därmed inte heller behandlas av kongressen. 14 motioner har skickats in till kongressen. Deltagande Kongressombud har förslags-, yttrande- och rösträtt. Styrelseledamöter och revisorer har förslags- och yttranderätt. Motionär, eller representant för motion med flera undertecknare, har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid motionsbehandling även om han/hon inte är ombud. (Stadgarna § 9) Debatt Ordet ska begäras skriftligt hos presidiet. Anföranden och yrkanden ska framföras från kongressens talarstol. Yrkanden ska redovisas skriftligt till presidiet. Det rekommenderas att inlägg begränsas till tre minuter och repliker till en minut. Presidiet kan vid behov föreslå en mer strikt tidsbegränsning. Presidiet kan ge föredragande i en fråga ytterligare tid om behov föreligger. Ordningsfrågor bryter talarordningen. Vid beslut om streck i debatten redovisar mötesordföranden inlämnade yrkanden. Möjlighet ges därefter att lämna in ytterligare yrkanden. Därefter redovisar ordföranden vilka som finns på talarlistan och möjlighet ges för dem som därutöver önskar tala att anmäla sig. Sedan streck satts kan inga ytterligare yrkanden lämnas in eller ordet begäras. Motionsbehandling Styrelserepresentant inleder behandlingen av varje motion, följd av motionären/ motionärernas representant. Därefter förklaras ordet fritt. 6 Humanisterna Kongress 26-27 april 2014 Verksamhetsberättelse 2013-2014 1 1 Verksamhetsberättelsen sträcker sig från kongressen 20-21 april 2013 till kongressen 26-27 april 2014 7 Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 3 Kongressen 2013 ....................................................................................................................... 3 Lokalavdelningar ....................................................................................................................... 3 Förbundskansli .......................................................................................................................... 3 Förtroendemedlem ................................................................................................................... 3 Medlemskap via SMS................................................................................................................ 3 Medlemsvärvning och humanistfilm ...................................................................................... 3 Webben och digital kommunikation ...................................................................................... 3 Kommunikationsnätverk ......................................................................................................... 4 Sekulär humanism i skolböcker............................................................................................... 4 Hedeniuspriset 2013 till Sara Mohammad ............................................................................. 4 Bok- och biblioteksmässan 2013 ............................................................................................ 4 Almedalen 2013 ......................................................................................................................... 5 Skolans år ................................................................................................................................... 5 Samhälle och politik .................................................................................................................. 6 Nu en tradition: Sekulär ceremoni vid riksdagens öppnande ............................................. 6 Humanistiskt nätverk i riksdagen ............................................................................................ 6 Arrangemang och seminarier................................................................................................... 6 Grafisk profil ............................................................................................................................. 7 Höstkonferens & Ordförandekonferens ............................................................................... 7 Projekt för att motverka rasism och intolerans..................................................................... 7 Ceremoniverksamheten............................................................................................................ 7 Högtidsboken ............................................................................................................................ 8 HumPride 2013 ......................................................................................................................... 8 Humanistisk konfirmation 2013 ............................................................................................. 9 Humanitär insamlingsverksamhet........................................................................................... 9 HumPride 2013 ....................................................................................................................... 10 Humanismen internationellt .................................................................................................. 10 Etikprojektet ............................................................................................................................ 11 HumanistInfo .......................................................................................................................... 11 2 8 Inledning Under mandatperioden har förbundsstyrelsens arbete fokuserats på att förstärka vårt politiska inflytande och vår opinionsbildande röst, samt att bedriva vår löpande verksamhet för medlemmar. Vi kan konstatera att vi har en minskning av antalet medlemmar jämfört med samma tid förra året. Däremot bedömer vi att vårt politiska inflytande stärkts under perioden. Förbundets ekonomi är stabil. Arbetet i styrelsen och arbetsutskottet har fungerat bra. Ett intensifierat arbete för att värva nya medlemmar kommer att ske under 2014. Kongressen 2013 Kongressen hölls på ABF i Stockholm den 20-21 april med 58 ombud och ca 40 andra, styrelseledamöter, revisorer, valberedning, mötesfunktionärer och medlemmar. Styrelseledamot Anders Martinsson var ordförande den 20 april och Gabriel Romanus den 21 april. På denna kongress antogs också ett nytt idéprogram. Lokalavdelningar Förbundet har under året haft 12 lokalavdelningar som bedrivit verksamhet och opinionsbildning på lokal nivå. Lokalavdelningarnas verksamhet framgår av avdelningarnas lokala verksamhetsberättelser. För att främja lokal förankring och aktivitet stödjer förbundet nybildande av lokalavdelningar där det finns medlemsunderlag. Förbundskansli Administrationen av medlemsregistret inklusive utskick av fakturor, registrering av nya medlemmar med mera sköts av Föreningshuset. Redovisningen sköts av Gudrun Nilsdotter, som är anställd på timbasis av Humanisterna. Utdrag från medlemsregistret skickas numera ut kvartalsvis till alla lokalordförande och innehåller listor på alla betalande lokala medlemmar samt de medlemmar som har ännu ej betalat sin avgift. På så sätt blir det möjligt för lokalavdelningar att själva påminna eller få feedback om varför medlemmar inte längre vill vara medlemmar. En funktion är under utveckling så medlemmar själva ska kunna ändra sina uppgifter i medlemsregistret. Förtroendemedlem Direktiv och riktlinjer för uppdraget som förtroendemedlem har utarbetats av styrelsen och publicerats på webben. Medlemskap via SMS Vi har utvecklat en funktion som gör det möjligt att bli medlem via SMS. Syftet är att göra det enklare för personer att bli medlemmar. Samtidigt kan korta reklamtexter om att bli medlem användas i informationsmaterial samt i kampanjer. Systemet är i drift och har efter utvärdering visat sig fungera bra. Medlemsvärvning och humanistfilm Medlemmarna i Humanisterna har fått förfrågan om att sponsra en annonskampanj för att värva nya medlemmar. Kampanjen planeras att inledas hösten 2014. En film om Humanisterna och sekulär humanism är under framtagande. Den görs av en professionell dokumentärfilmare som vunnit flera priser för sina filmer. Det sker helt ideellt. Webben och digital kommunikation Vi har beslutat att förbättra Humanisternas externa och interna kommunikation. 3 9 Aktiviteten på webbforumet har varit lågt, och vi har därför stängt ned forumet för att istället satsa mer på våra kanaler på Facebook. För att förbättra vår interna kommunikation har en stängd grupp på Facebook skapats vars syfte är att fungera som plattform för diskussion av frågor som berör vår verksamhet. Medlemskap i Humanisterna krävs och nya deltagare verifieras mot medlemsregistret. Vi har även beslutat att satsa på de gamla sidorna “Humanisterna” (2500 likes) och “Gud finns nog inte” (23500 likes). Sidan Humanisterna kommer att användas för att nå ut med information eller kampanjer som berör Humanisterna direkt, medan sidan Gud finns nog inte kommer att används för frågor med en mer indirekt anknytning till Humanisterna. Debattartiklar och förbundsinformation uppdateras löpande på hemsidan och fler personer har fått access att lägga upp inlägg. Ett förändrings- och förbättringsarbete av webbsidan pågår för närvarande. Kommunikationsnätverk För att kunna organisera och hantera alla tjänster på nätet har ett medlemsnätverk skapats. Syftet är att vi ska kunna bli mer aktiva och synas mer på internet, samtidigt som ett förbättringsarbete kan ske kontinuerligt. Nätverket kommer även att användas för att koordinera information och kampanjer. Kommunikationsnätverket har träffats vid ett par tillfällen och olika ansvarsområden har fördelats mellan nätverkets deltagare. Sekulär humanism i skolböcker Under året har vi fortsatt granska hur den sekulära humanismen presenteras i skolböcker. Tyvärr kan vi konstatera att många skolböcker i religionskunskap förmedlar en falsk och djupt felaktig bild av sekulär humanism. I skolans nya kursplan står det att eleverna också ska bli bekanta med livsåskådningen sekulär humanism. Detta arbete fortsätter intensivt under 2014 då detta är ”Skolans år” enligt tidigare kongressbeslut och ett skolmaterial om sekulär humanism är under framtagning. Hedeniuspriset 2013 till Sara Mohammad På Humanismens dag den 27 oktober i Stockholm tilldelades Sara Mohammad Hedeniuspriset 2013. Förbundsstyrelsens motivering löd: ”Sara Mohammad har outtröttligt kämpat för ungdomar som fallit offer för hedersförtryck. Genom riksföreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime har hon åstadkommit verkliga förändringar i hur hederskultur bemöts i Sverige, både politiskt, i media och i samhällsinstitutioner som kvinnojourer, polis och socialtjänst. Utöver samhällsinsatsen har hon byggt upp ett nätverk av frivilliga som ofta med akuta, riskfyllda insatser hjälpt ett stort antal ungdomar som annars troligen skulle råkat mycket illa ut. Sara Mohammad är en unik röst som lyfter fram de svikna och säger det självklara: de mänskliga rättigheterna måste gälla alla, oavsett härkomst, kultur, religion eller tradition. För sina insatser tilldelas Sara Mohammad 2013 års Hedeniuspris.” Bok- och biblioteksmässan 2013 Humanisterna Väst deltog liksom tidigare år i 2013 års bokmässa i Göteborg. Väst hade en egen monter som delades med förbundet Unga Humanister. Bokförsäljningen var 4 10 något sämre än föregående år både till antal och intäkter. Å andra sidan var det en livlig aktivitet i montern med många besökare. För Humanisterna Väst är bokförsäljningen inte primär, utan bokmässan är ett tillfälle att synas och att träffa intresserade människor, både medlemmar och ännu-inte-medlemmar. Det är också ett sätt för andra medlemmar än styrelsen att aktivt bidra till verksamheten. Utan att ha fört någon statistik är upplevelsen bland monterpersonal att intresset för information och inte minst diskussion har ökat bland mässbesökarna. Färre besök av religiösa grupper och fler av verkligt intresserade. I montern fanns också ett omfattande material om och ifrån förbundet Humanisterna. Ett uppskattat monterprogram var också ett kort föredrag av Birgitta Forsman. Det blev en oväntat lyckad programpunkt. Bidragande till den stora uppslutningen var troligen att Väst hade annonserat programpunkten i mässtidningen. Almedalen 2013 Humanisternas medverkan begränsades till en liten trädgårdsträff en av dagarna under Almedalsveckan. Det rönte inget större intresse. En större satsning görs under valåret 2014. Skolans år Vid kongressen förra våren beslutades det att Humanisternas arbete för 2014 skulle sätta fokus på skolan. Den skolgrupp som fått till uppgift att samordna och fungera som uppstartare för planerandet av året gjorde under 2013 följande; Skolgruppen arrangerade en planerings/brainstorming-helg på Ekskäret i Stockholms skärgård den 4-6 oktober. Inbjudningar till detta hade gått ut till lokalavdelningarna och totalt 16 personer med intresse för skolfrågor samlades för att diskutera och börja utforma vad Humanisterna borde fylla skolans år med under 2014. Syftet med helgen var i stort att förankra arbetet med skolans år i alla förbundets lokalavdelningar. Arrangemanget samlade representanter från åtta av Humanisternas tolv lokalavdelningar samt en representant från Unga Humanister. Under helgen beslutades att utveckla ett material för kritiskt tänkande i skolan och diskuterades hur kritiskt tänkande kan bli del av undervisningen inom olika ämnen i grundskolan. Skolgruppen (och då främst Sören Holst) har under en längre tid utvecklat ett stödmaterial för besök i skolor. Detta diskuterades även under helgen. Givetvis var helgen ett utmärkt tillfälle att även sondera terrängen vad gällde gruppens egna resurser. Bland annat diskuterades det kring hur ett fokusår kan läggas upp, vilka personresurser och vilka olika möjligheter som finns etc. Olika grupper bildades där deltagarna valde olika områden/sätt att engagera sig i skolfrågor och framför allt aktivera sig på lokal nivå. Nu har Skolgruppen dels en sluten grupp på Facebook, dels en Google drive där material delas. Skolgruppen i Stockholm anordnade även en utbildningsdag för personer som kan tänka sig att göra skolbesök med stöd i det utvecklade stödmaterialet. Förhoppningsvis kommer liknande initiativ att tas i andra lokalavdelningar. Skolgruppen satte in en annons om att Humanisterna kan göra skolbesök i Religion och livsfrågor som är en tidskrift riktad till religionslärare. Sedan annonsen publicerades har några skolor hört av sig och förhoppningen är nu att de lokalavdelningar som befinner sig närmast ska kunna ansvara för skolbesöken. 5 11 Samhälle och politik Humanisterna fortsätter alltjämt att göra sig hörda i det offentliga samtalet. Stor uppmärksamhet fick artikeln på DN Debatt om handskakningsfallet i Trollhättan. Alla de stora dagstidningarnas ledarsidor kommenterade artikeln och tog samma position som Humanisterna i frågan. Omskärelsedebatten fick också förnyad aktualitet då bl.a. Barnombudsmannen gick ut med en debattartikel och intog samma position som Humanisterna två år tidigare. En kommunal skola i Umeå har också uppmärksammats för sitt samarbete kring ”Bibeläventyr” med ”Svenska bibelsällskapet”. Humanisternas lokalavdelning i Umeå har framgångsrikt lyft fram detta i debatten. Regeringens utspel om att ”tillåta vissa konfessionella inslag i skolan” lyftes också fram av Humanisterna, som resulterade i debatter med Jan Björklund och Göran Hägglund i Sveriges Radio respektive Aktuellt. Humanisternas konfaläger för ungdomar lyftes också fram på ett positivt sätt över ett helt uppslag i kyrkans tidning i augusti 2013. Förbundet Humanisterna har varit aktiva i en rad andra frågor under perioden, tex om att religiösa skäl inte ska räcka som skäl till hemundervisning av barn. För en komplett lista över aktiviteter hänvisas till Humanisternas hemsida. Nu en tradition: Sekulär ceremoni vid riksdagens öppnande Liksom året innan erbjöd Humanisterna en alternativ ceremoni till den gudstjänst i Storkyrkan i Stockholm som alla riksdagsledamöter och ministrar bjuds in till vid riksdagens öppnande. Vi ville än en gång erbjuda ett sekulärt alternativ och gick därför ut med en inbjudan till en samling i humanismens och upplysningens anda den 17 september kl 12.30 (samtidigt som gudstjänsten i Storkyrkan). På anrika Den Gyldene Freden i Gamla Stan berättade Staffan Ulfstrand, professor i evolutionsbiologi, om människans ursprung och utveckling – i både biologiskt, moraliskt och socialt hänseende. Fler riksdagsledamöter kom än förra året, och vi har nu etablerat en ny tradition. Humanistiskt nätverk i riksdagen Under år 2009 togs initiativ till att bilda ett partiöverskridande humanistiskt nätverk i riksdagen med riksdagsledamöter som delar den sekulära humanismens värdegrund. Detta arbete förutsätter att vi löpande förser nätverket med material och kompetensutveckling kring de humanistiska frågorna samt håller informationsmöten i riksdagshuset för intresserade riksdagsledamöter. Våra kontaktpersoner i riksdagen är riksdagsledamöterna Morgan Johansson och Desirée Liljevall. Arrangemang och seminarier Seminarieserien i ABF-huset i Stockholm arrangerades även 2013 i samarbete med ABF Stockholm, och med Lars Höglund som projektledare. Medlemmar i Humanisterna Stockholm har ställt upp som entrévärdar och sålt biljetter och böcker. Samarbetet med ABF innebär att Humanisterna får låna lokaler kostnadsfritt mot att ABF behåller entréavgiften (60 kr). Föredragshållare och debattörer under 2013 har inkluderat Christer Sturmark, Tulsa Jansson, Ulf Jonsson, Lotta Knutsson Bråkenhielm, Carl Gustaf Olofsson, Peter Sylwan, Karl-Erik Norrman, Lars Boisen, Sofia Jeppsson, Karim Jebari, Bengt Westerberg, Åsa Wikforss och Lars Åberg. Många av seminarierna har filmats och finns tillgängliga via Humanisternas hemsida (http://www.humanisterna.se/video_category/video/). 6 12 Grafisk profil Att kommunicera genom grafik är oerhört viktigt i dagens samhälle. Under verksamhetsåret 2011-2012 beslutade styrelsen att Humanisterna behöver en sammanhållen och tydlig grafisk profil. Gunilla Kvarnström, som är tecknare och som då satt i styrelsen, utsågs att leda arbetet. Gunilla samlade kring sig en arbetsgrupp bestående av Ann Forslind (illustratör, författare och lektor vid Konstfack), Ann Christine von Reybekiel (grafisk formgivare och illustratör), Lena Andersson (författare, debattör och fristående kolumnist i DN), Fredrik von Matérn (formgivare och f.d. rektor för Nyckelviksskolan) samt Christer Sturmark och Anna Bergström från förbundsstyrelsen. Gruppen skickade inbjudningar till fem formgivare att inkomma med förslag. Samtliga tackade ja till att delta. Under hösten 2012 beslutade styrelsen, efter förslag från arbetsgruppen, att Dan Jonsson (grafisk formgivare och illustratör, tidigare professor på Konstfack), som tidigare har vunnit ett flertal nationella och internationella priser, skulle få uppdraget. Styrelsen vill tacka samtliga formgivare och särskilt Dan Jonsson för deras arbete liksom de externa personer som har hjälpt till vid framtagande av den nya grafiska profilen. Styrelsen vill också tacka Gunilla Kvarnström för all den tid hon har lagt ner på arbetet med den grafiska profilen. Höstkonferens & Ordförandekonferens Den 26-27 oktober 2013 hölls en medlemskonferens i Stockholm. Fokus var på idédebatten kring ceremonier men även skolfrågor behandlades. Ungefär 60 medlemmar deltog. I samband med höstens medlemskonferens hölls en ordförandekonferens ytterligare en ordförandekonferens är planerad i slutet av mars. Projekt för att motverka rasism och intolerans Ungdomsstyrelsen har tidigare gett stöd till Humanisterna för att driva ett projekt som syftar till att stimulera en öppen dialog kring frågor rörande rasism och intolerans bland skolungdomar. En manual togs fram inom ramen för projektet som nu är avslutat. Manualen har blivit en stor succé och beställts i tusentals exemplar av lärare i olika skolor i landet. Ceremoniverksamheten Efter en omfattande intern diskussion i förbundet gör styrelsen bedömningen att det finns ett majoritetsstöd för att fortsätta med ceremoniverksamheten. Ett förslag till plan för ceremoniverksamhetens utbyggnad har utarbetats av styrelsen, att presenteras för kongressen i april 2014. Årets statistik över utförda ceremonier slutade i Stockholm på 211 och i hela landet 429 uppdrag. I siffrorna för 2013 är alla uppdrag upptagna som våra officianter utfört men delade på Humanistiska respektive borgerliga. Vi tycker att det är glädjande att våra officianter har många uppdrag även om de inte är komna från hemsidan och uttalat humanistiska. Många uppdrag gör att officianterna får erfarenhet och kunskaper som givetvis är värdefulla. Ceremoni Barnvälkomnande Vigsel Stockholm Humanistiska Borgerliga 79 1 20 7 Övriga landet Humanistiska Borgerliga 63 5 15 22 13 Vigsel utan vigselrätt Begravning Totalt Totalt hela landet 6 23 82 211 429 2 8 218 103 De som vill utnyttja våra tjänster har via hemsidan kunnat kontakta officiant direkt i sitt närområde. Utöver detta har ca 135 mejlförfrågningar inkommit till ceremoniansvarig som hänvisat till hemsidan för val av officiant eller besvarat gällande ärende. Urban Jansson och Irene Rune, ansvariga för ceremoniverksamheten genomförde en kurs för 11 deltagare under två helger januari och februari. Förberedelser för en kurs även 2014 med syfte att nå så många kursdeltagare som möjligt utanför storstadsregionerna har pågått. Arbetet för att kvalitetssäkra våra ceremonier/officianter påbörjades under 2013 men datahjälpen försvann under arbetets gång o nya tag måste tas. I januari 2013 återkallades Mikael Göranssons och Anne-Marie Morbergs förordnanden som vigselförrättare av Länsstyrelsen. De är de enda av våra officianter i Stockholmsområdet som erhållit laglig vigselrätt. Detta har medfört att vi varit tvungna att problematisera situationen för många som velat ha en humanistisk vigselförrättare. Mikael har överklagat och fört en dialog med myndigheterna under året. Ovissheten har varit stor kring vid vilken tidpunkt som förordnandet ev. skulle kunna dras in för Mikael och situationen för brudparen därför mycket oviss. Några chansade och andra valde något annat alternativ. Ärendet gällande Mikaels vigselrätt är nu i Kammarrätten och vi avvaktar med stort intresse utslaget där. I 2013 års statistik kan noteras att antalet vigslar för Mikael minskade, från 89 till 20. Det innebär att många personer gått miste om att höra hans ord kring humanism och Humanisterna. Ärendet ”nya begravningsplatsen” på Järvafältet har även under 2013 befunnit sig i planeringsstadiet. Ingenting nytt har framkommit och vi räknar med att bli kallade/informerade om ärendet framskrider för tyckande eller beslut i någon form. En ”fristående” begravningsgrupp har under året arbetat kring frågan om kommunaliserad begravningstjänst. För närvarande är det endast Tranås och Stockholms kommuner som har ansvaret, för övriga kyrkan. Gruppen arbetar också för att få till en borgerlig begravningsplats utanför de vanligtvis förekommande murarna kring kyrkogårdarna. Kvarnarna mal långsamt och ingen av frågorna har kommit till avslut. Högtidsboken Även under 2013 har det med Anneli Noréus i spetsen arbetats hårt för nyutgivning av Den svenska högtidsboken. Många problem har lösts på vägen och andra har uppstått men arbetsgruppen har oförtrutet jobbat vidare. HumPride 2013 Humanisternas HBTQ-nätverk, med Johan Ericsson Qvist som ansvarig, höll i Humanisternas deltagande vid Stockholm Pride 2013. På Pride House/Kulturhuset i Stockholm, fanns vi tillgängliga och svarade på frågor om humanism under rubriken, ”Hänga med en HBTQ-Humanist”. Vi stoltserade med våra tröjor med texten ”Fråga mig om Humanism” och regnbågsfärgade Happy Humansymboler. Evenemanget gästades av förbunds ordförande Christer Sturmark som fick svara på frågor från intresserade Pride-deltagare. 8 14 I vårt ekipage i Pride Parade deltog ett 30-tal glada medlemmar i Humanisterna, Vetenskap och Folkbildning och Unga Humanister med plakat med Happy Human samt parollen ”Vi tror på livet, människan och kärleken”. VoF hade egna paroller och plakat (Kärlek och vetenskap). Efter Pride Parade anordnades evenemanget ”Mat och vin” på restaurang Kouzina, som gästades av ca 25 personer. Alla var välkomna oavsett om de deltagit i Pride Parade eller inte. En liten delegation från Stockholm besökte också Göteborgs West Pride och gick bland annat i Regnsbågsparaden (Göteborgs motsvarighet till Pride Parade). Vi arrangerade där också ett seminarium (om svårigheten med) ”Att komma ut som HBTQ och ateist i Indonesien.” Humanistisk konfirmation 2013 Anna Bergström var ensam ansvarig för konfirmationen 2013. Styrelsen beslutade på därför på Annas förslag att endast arrangera ett läger under 2013. Då alla de sex handledarna på lägret redan hade deltagit på läger genomfördes ingen handledarutbildning. Lägret, som pågick under sju dagar i början av augusti, hölls på Valla Folkhögskola i Linköping, var fullbokat redan i december 2012 och blev oerhört lyckat med hjälp av fantastiska insatser från de ideellt arbetande handledarna. I efterhand har många föräldrar och ungdomar upprepade gånger uttryckt glädje över veckan. Under 2013 fortsatte arbetet med att stabilisera rutinerna för verksamheten i förhoppning om att identifiera personen som vurmar för den och som ville driva den vidare. Som ett led i detta fortsatte utvecklandet mål och medel i relation till hela verksamhetsåret (från bokning av lägergård till avslut av läger). Efter lägret på Valla beslöt så fyra av de sex handledarna att åta sig arbeta tillsammans som ledningsgrupp inför kommande år. Konfirmationen gick med litet överskott 2013 om ca 28 000 kr. Då styrelsen sedan tidigare fattat beslut om att redovisa konfirmationens ekonomi separat kan det efter 2013 sammanfattas att verksamheten har 60 000 kr reserverade för framtida utvecklig av verksamheten, för att klara av eventuella kostnader etc. Styrelsen vill uttrycka ett varmt tack till lägrets handledare samt till Lena Svedin som ställde upp som högtidstalare vid avslutningen. Humanitär insamlingsverksamhet Under 2012 bildades med hjälp av Humanisterna, men som fristående stiftelse, Insamlingsstiftelsen HumanistHjälpen. Under 2012 verkade insamlingsverksamheten och stiftelsen sida vid sida. Från 2013 flyttades verksamheten över till Insamlingsstiftelsen HumanistHjälpen. Under året har nästan alla månadsgivare flyttat över sina donationer till stiftelsens 90konto. Men drygt 30 000 kronor har kommit in till det av Väst ännu administrerade insamlingskontot. Donationerna har regelbundet överförts till stiftelsens 90-konto och sänts vidare till Mme Mahjoubas kvinnohus och daghem i Agadir. Det finns ännu en handfull kvardröjande donatorer till det gamla kontot. Vi fortsätter påminna och förmodar att det gamla insamlingskontot kan avslutas till nästa år. HumanistHjälpens bokslut för 2013 görs inte förrän senare i år. Resultatmässigt pekar siffrorna på ungefär samma totala resultat som insamlingsverksamheten och stiftelsen gjorde tillsammans under 2012, omkring 250 000 kronor. De flesta ursprungliga 9 15 donatorerna från förbundet finns kvar. Nya donatorer kommer dock från de mest skilda håll. Genom flera aktiviteter i digitala media ökade antalet månadsgivare under december. Vi hoppas på ett ständigt stigande hjälpresultat. Stiftelsens verksamhet redovisas årligen offentligt på www.insamlingskontroll.se. Från HumanistHjälpens Hjälpfond ges stöd till svenska organisationer som arbetar mot hedersvåld och hedersideologier. Under 2014 planerar stiftelsen att öka den hjälpen, vilket blivit möjligt genom ett ökande antal donatorer till hjälpmålet HjälpFonden. HumPride 2013 Humanisternas HBTQ-nätverk, med Johan Ericsson Qvist som ansvarig, höll i Humanisternas deltagande vid Stockholm Pride 2013. På Pride House/Kulturhuset i Stockholm, fanns vi tillgängliga och svarade på frågor om humanism under rubriken, ”Hänga med en HBTQ-Humanist”. Vi stoltserade med våra tröjor med texten ”Fråga mig om Humanism” och regnbågsfärgade Happy Humansymboler. Evenemanget gästades av förbunds ordförande Christer Sturmark som fick svara på frågor från intresserade Pride-deltagare. I vårt ekipage i Pride Parade deltog ett 30-tal glada medlemmar i Humanisterna, Vetenskap och Folkbildning och Unga Humanister med plakat med Happy Human samt parollen ”Vi tror på livet, människan och kärleken”. VoF hade egna paroller och plakat (Kärlek och vetenskap). Efter Pride Parade anordnades evenemanget ”Mat och vin” på restaurang Kouzina, som gästades av ca 25 personer. Alla var välkomna oavsett om de deltagit i Pride Parade eller inte. En liten delegation från Stockholm besökte också Göteborgs West Pride och gick bland annat i Regnsbågsparaden (Göteborgs motsvarighet till Pride Parade). Vi arrangerade där också ett seminarium (om svårigheten med) ”Att komma ut som HBTQ och ateist i Indonesien.” Humanismen internationellt IHEU. Humanisterna har fått fullvärdigt medlemskap i IHEU (International Humanist and Ethical Union), från att tidigare ha varit “associate member”. Utöver det symboliska värdet innebär det att vi får rösträtt i IHEU:s årliga generalförsamling och därmed kan delta mer aktivt i internationella samarbeten. IHEU är en paraplyorganisation som grundades 1952 för att representera humanister, ateister, fritänkare, rationalister, sekularister och etiska kulturgrupper i hela världen. De har idag över 100 medlemsorganisationer. Se http://iheu.org/ Freedom of Thought Report. Den 10 december, på Internationella dagen för mänskliga rättigheter, släppte IHEU den unika rapporten Freedom of Thought Report med statistik och anekdoter om hur ateister och fritänkare behandlas i världen, från bönetvång i skolan till diskriminering, fängelsestraff och dödsstraff. Rapporten uppmärksammades i internationella medier. Bidrag är välkomna till nästa upplaga. Se http://freethoughtreport.com/ EHF-konferens. Europeiska Humanistfederationen arrangerade i maj 2013 sin årliga konferens, denna gång i Bukarest i samarbete med det rumänska humanistförbundet. Över 200 tillresta deltog i aktiviteterna. Från Sverige representerades Humanisterna av fem medlemmar. I samband med konferensen höll tre organisationer sina årsmöten: IHEU (International Humanist and Ethical Union), IHEYO (International Humanist and 10 16 Ethical Youth Organization) och EHF (Europeiska Humanistfederationen). Ett fotoreportage från konferensen fanns i Humanistinfo nr 3, 2013. EHF har släppt en policy för hur extremism och populism i Europa kan mötas med humanistiska värderingar. Dokumentet förklarar begrepp som populism, fascism och extremism och ger exempel på hur både höger- och vänsterpopulister agerar i vår tid. Se http://humanistfederation.eu/ Etikprojektet Etikprojektet startades med en motion till kongressen 2012 och har nu avslutats efter två år. Syftet har varit att ta fram ett ramverk för hur förbundet kan studera och driva debatt i angelägna etiska frågor, både inom förbundet och utåtriktat, för att långsiktigt stärka Humanisternas moraliska ledarskap i samhällsdebatten. Projektet har resulterat i dokumentet “Etiska riktlinjer för förtroendevalda, anställda och ideellt engagerade inom förbundet”, den nya rollen Förtroendemedlem, ett etikseminarium på höstkonferensen 2013, en arbetsgrupp om sexualmoral samt en essäsamling “Röster om humanistisk etik”. Arbetet har även börjat få effekter utanför projektet. Exempelvis har tre lokalavdelningar anmält intresse för att köra fler etikseminarier, arrangörerna till ett större evenemang i september 2014 avser lyfta fram etiska frågor som ett huvudtema, och intresse finns för ytterligare en essäsamling. HumanistInfo Humanistinfo har under året skötts av Olle Svensk Strand, som redaktör, och Peter Illi, som layoutansvarig. De har gjort ett utmärkt arbete med form och innehåll, men det har under året blivit alltmer tydligt att en redaktion bestående av endast två personer inte är tillräcklig. En så liten redaktion är sårbar för oförutsedda händelser, och det finns en risk för förseningar vilket har visat sig under hösten. Det är allvarligt då tidningen är inskriven i stadgarna som informationskanal i samband med kallelser till kongress och årsmöten, förutom att det finns ett självklart värde i att medlemmarna får så aktuell information som möjligt. Situationen gör det nödvändigt att hitta nya former för arbetet med tidningen och ett första steg kan vara att skapa en större redaktion så att ansvaret fördelas på fler personer. 11 17 Ekonomisk rapport verksamhetsåret 2013 Medlemsstatistik Föreningshuset har ansvaret för vårt medlemsregister. Vid slutet av året 2013 hade vi totalt 4 482 medlemmar. Detta är en minskning med 777 medlemmar i jämförelse med slutet av år 2012 då vi hade 5 359 medlemmar. Året dessförinnan hade vi också en minskning, men inte så markant som det senaste året. Så här fördelade sig medlemsantalet på de olika lokalavdelningarna. Lokalavdelning Stockholm Väst Uppsala Syd Östergötland Kalmar Umeå Jönköping Örebro Värmland Södertälje Gotland Årsskifte 2013--14 1 778 803 534 514 236 140 136 108 90 83 32 28 4482 Årsskifte % 2012--13 Förändring förändring 2 080 -302 -15% 911 -108 -12% 645 -111 -17% 607 -93 -15% 263 -27 -10% 158 -18 -11% 194 -58 -30% 125 -17 -14% 97 -7 -7% 96 -13 -14% 45 -13 -29% 38 -10 -26% 5259 -777 -15% Antalet medlemmar har således minskat sedan i fjol med ca 15%. Dock ska påpekas att medlemsantalet speglar antalet betalande medlemmar vid årsskiftet. Av praktiska skäl beräknas detta strax efter årsskiftet. Helgerna inträffar lite olika vid olika årsskiften vilket ger en osäkerhet i beräkningen av antalet medlemmar. Medlemskap Det finns olika slag av medlemskap. Dessa fördelade sig på följande sätt vid årsskiftet 2012-13 Medlemskap Årsavgift Fullt medlemskap 365 Familjemedlemskap 100 Studerande 180 Ekonomiskt trångmål 180 Humanistvänner 365 90% av medlemmarna betalar full avgift, 6% är familjemedlemmar, 4% är studerande. 17 st. har reducerad avgift och 18 st. är humanistvänner. Antalet humanistvänner har ökat med 8 st. på ett år. För övrigt har fördelning förändrats marginellt sedan förra året. ”Ekonomiskt trångmål” är ett medlemskap för medlemmar som känner att det är mycket besvärligt att erlägga ordinarie avgift. De får höra av sig till kansliet och kan därmed få reducerad avgift, 180 kr, i ett år. Medlemsintäkter Medlemsintäkterna har minskat med 6% i jämförelse med året innan. År 2013 var dessa 1 631 130 kr, år 2012, 1 728 902 kr. Medlemsintäkter och medlemsantal följer inte varandra helt. Medlemsantalet hade minskat med 15%, men medlemsintäkterna bara med 6%. Dock var det omvänt om man går tillbaka ytterligare ett år. Från 2011 till 2012 hade medlemsintäkterna minskat med 19% men antalet 1 18 medlemmar med ca 1%. Detta kan förklaras med osäkerheten kring årsskiftet. Ett antal medlemmar som skulle ha betalt in sin medlemsavgift senast den 31 december gör detta först efter årsskiftet och då bokförs medlemskapet före årsskiftet och medlemsinbetalningen året efter. Detta antal varierar från år till år beroende på hur helgdagarna infaller. Så här fördelade sig medlemsintäkterna under 2013. Inrapporterat från bokföringen Ackumulerat från bokföringen Januari 158 520 158 520 Februari 31 055 189 575 Mars 110 500 300 075 April 61 690 361 765 Maj 27 425 389 190 Juni 309 968 699 158 Juli 156 982 856 140 Augusti 25 940 882 080 September 246 100 1 128 180 Oktober 76 405 1 204 585 November 36 605 1 241 190 December 386 290 1 627 480 Kommentar: Medlemsinbetalningarna sker kvartalsvis: 31 mars, 30 juni, 30 september, 31 december. Inbetalningar övriga månader är sena inbetalningar med eller utan påminnelser. Resultaträkning Bilagt finns resultatet för 2013 redovisat i förhållande till budget. Ungdomsprojekt Under året har avslutades ett projekt om antirasism med medel från Ungdomsstyrelsen. Det var först meningen att det skulle avslutas under 2012 men vi beviljades en förlängning av projektet ytterligare ett halvår. I bilagan redovisas projektet. Kommentarer till resultaträkningen jämfört med budget Enligt budget skulle vi nå ett positivt resultat på 194 400 kr. Vårt resultat blev dock 395 416 kr trots färre medlemsintäkter än budgeterats, en skillnad på drygt 200 000 kr. Skillnaden kan förklaras med att kostnaderna har blivit lägre än budgeterat, speciellt för följande poster: Humanistinfo Bidrag lokalavd. Föreningshuset Köpta tjänster Löner Övergång till elektronisk produktion och distribution Lokalavdelningar har inte haft kostnader utöver det lokala bidraget Lägre kostnader än budgeterat Ej så hög kostnad för den grafiska profilen som budgeterats Pressekreteraren avslutade sitt arbete under året En detaljerad resultaträkning finns som bilaga. Där kan man i detalj jämföra resultat 2013 med 2012. Balansräkning Balansräkningen i sin helhet finns bilagd i kongressmaterialet. Av denna framgår att vårt eget kapital var cirka 1 miljon kronor vilket motsvarar ungefär 50% av omsättningen. Överlåtelse av aktiepost i Sans Media AB (Sans magasin) I september beslöt förbundsstyrelsen att överlåta Humanisternas aktiepost i Sans magasin till Fri Tanke förlag för det bokförda värdet 10 000 kr. Humanisterna är därmed inte längre delägare i Sans, men de samarbetsavtal som tidigare fanns gäller fortfarande. För Humanisternas medlemmar innebär således överlåtelsen ingen förändring i praktiken, medlemmarna erbjuds även fortsättningsvis rabatt på prenumerationen. 2 19 Humanisternas delägarskap har inneburit större administrativa kostnader för Fri Tanke förlag än vad som annars hade varit fallet eftersom det med delägarskapet var nödvändigt att låta tidningsverksamheten ligga i ett eget dotterbolag till Fri Tanke förlag. För att fortsätta utgivningen behövde ägarna minska kostnaderna. Det har kunnat ske genom Humanisternas överlåtelse av aktieposten. Kostnaderna behöver nu inte redovisas i ett särskilt dotterbolag av hänsyn till Humanisternas delägarskap. Styrelsen ansåg därför att Humanisterna inte hade något att förlora på överlåtelsen. Det ligger snarare i Humanisternas intresse att en kvalitativ tidskrift med sekulär och humanistisk värdegrund finns kvar. Eftersom Christer Sturmark är VD för Fri Tanke förlag och chefredaktör för Sans magasin var han inte närvarande när beslutet fattades. Ersättningar till personer i styrelse och ledning Under verksamhetsåret har ett arvode utgått till Christer Sturmark för arbete som ordförande. Detta belopp har varit på 120 000 kronor. Dessutom har ett arvode på 41 000 kr för projektledning utbetalts till styrelseledamot Emilia Ericsson, för vilket bidrag har erhållits från Ungdomsstyrelsen. Några andra ersättningar har inte betalats till några i styrelse eller ledning. Örebro den 18 februari 2014, Tore Mellberg, Kassör 3 Humanisterna 802009-5348 Räkenskapsår 2013-01-01 2013-12-31 Period 2013-01-01 - 2013-12-31 20 Sida 1(2) Utskrivet 2014-02-18 17:17 Senaste vernr 1 670 Resultatrapport ÅRL Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 3069 Humanistvän 3070 Medlemsavgifter 3071 Gåvor under 1000 kr 3073 Gåvor 1000 kr och mer 3076 Intäkter evenemang 29 850,00 29 850,00 69 820,00 3080 Konfirmation 156 600,00 156 600,00 202 300,00 3085 Antirasism proj Ungdomsstyr 204 356,56 204 356,56 193 832,00 2 034 392,61 2 034 392,61 2 211 193,55 Summa nettoomsättning 3 650,00 3 650,00 2 190,00 1 627 480,05 1 627 480,05 1 726 711,82 1 456,00 1 456,00 3 728,73 11 000,00 11 000,00 12 611,00 Övriga rörelseintäkter 3960 Kursvinster och -förluster 3990 Övr ersättn och intäker 0,00 0,00 -229,21 1 550,00 1 550,00 1 398,00 Summa övriga rörelseintäkter 1 550,00 1 550,00 1 168,79 SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER 2 035 942,61 2 035 942,61 2 212 362,34 -128 333,00 -128 333,00 -220 604,00 -128 333,00 -128 333,00 -220 604,00 1 907 609,61 1 907 609,61 1 991 758,34 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter 4211 Konfa-kostnader exkl lön Summa råvaror och förnödenheter BRUTTOVINST Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra, kansli & förråd -9 156,00 -9 156,00 -8 791,00 5011 Lokalhyra, ej kansli -46 450,00 -46 450,00 -41 442,00 5700 Frakter och transporter -37 400,00 -37 400,00 -785,00 5800 Resekostn inkl hotell (ej hotell kongr & höstkonf) -109 868,47 -109 868,47 -116 023,03 5801 Hotellkostn kongress -15 569,00 -15 569,00 -17 628,00 5802 Hotellkostn ordf & höstkonf 5910 Annonsering 5930 Reklamtrycksaker 5940 5942 5990 Marknadsföring 6071 Repr avdr.gill 6075 Möteskostnader 6110 Kontorsmaterial 6150 Trycksaker 6151 Tryckkostn HumInfo 6210 IT kostnader 6211 Telefon 6250 Porto 6251 Distribution HumInfo -3 850,00 -3 850,00 -17 600,60 -15 054,00 -15 054,00 -12 079,50 -3 025,00 -3 025,00 -7 879,00 Utställning och mässor -31 215,87 -31 215,87 -34 261,00 Internationella kongresser och möten -23 529,00 -23 529,00 -20 497,00 -9 085,00 -9 085,00 0,00 0,00 0,00 -5 183,00 -60 947,00 -60 947,00 -99 875,00 -1 482,00 -1 482,00 -2 010,75 -93 777,56 -93 777,56 0,00 -58 525,00 -58 525,00 -88 708,00 -14 387,00 -14 387,00 -18 730,00 0,00 0,00 -62,00 -7 006,00 -7 006,00 -369,00 -29 906,20 -29 906,20 -47 825,54 Humanisterna 802009-5348 Räkenskapsår 2013-01-01 2013-12-31 Period 2013-01-01 - 2013-12-31 21 Sida 2(2) Utskrivet 2014-02-18 17:17 Senaste vernr 1 670 Resultatrapport ÅRL Period 6310 Företagsförsäkringar 6531 Föreningshuset 6550 6551 6570 Bankkostnader 6982 Föreningsavgifter, ej avd 6990 Övriga avdragsgilla kost 6994 Bidrag lokalavd 6998 Seminarier (matchar kto 3074) Ackumulerat Period fg år -2 881,00 -2 881,00 -2 862,00 -413 455,00 -413 455,00 -438 109,00 Köpta tjänster -54 581,00 -54 581,00 -66 937,00 Licens Fortnox -2 372,00 -2 372,00 -2 072,00 -8 940,40 -8 940,40 -10 241,40 -11 298,80 -11 298,80 -11 747,67 -9 600,00 -9 600,00 -2 314,00 -115 000,00 -115 000,00 -127 500,00 0,00 0,00 -5 131,00 -1 188 361,30 -1 188 361,30 -1 206 663,49 4 298,00 4 298,00 -4 298,00 0,00 0,00 -15 000,00 -28 530,00 -28 530,00 -86 040,00 Summa övriga externa kostnader Personalkostnader 7090 Uppl löneskuld 7212 Lön konfa 7214 Lön pressekr 7215 Lön övriga 0,00 0,00 -7 994,00 7216 Lön ekonomi -58 539,00 -58 539,00 -73 313,00 7217 Lön proj Ungdomsstyr -40 861,00 -40 861,00 -137 947,00 7220 Lön ordförande -120 000,00 -120 000,00 -120 000,00 7510 Arbetsgivaravgifter -65 475,00 -65 475,00 -119 114,00 -309 107,00 -309 107,00 -563 706,00 410 141,31 410 141,31 221 388,85 13 541,39 13 541,39 21 381,69 0,00 0,00 8,00 13 541,39 13 541,39 21 389,69 423 682,70 423 682,70 242 778,54 -28 267,00 -28 267,00 35 624,00 -28 267,00 -28 267,00 35 624,00 0,00 0,00 -278 402,54 0,00 0,00 -278 402,54 -1 640 526,91 -1 640 526,91 -2 212 362,34 395 415,70 395 415,70 0,00 Summa personalkostnader RÖRELSERESULTAT Finansiella poster 8300 Ränteintäkter 8314 Skattefria ränteintäkter Summa finansiella poster RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Bokslutsdispositioner 8810 Avsättn fond Konfa 2010 Summa bokslutsdispositioner Årets resultat 8999 Redovisat resultat Summa årets resultat SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER BERÄKNAT RESULTAT Humanisterna 802009-5348 Räkenskapsår 2013-01-01 2013-12-31 Period: 2013-01-01 - 2013-12-31 22 Sida 1(2) Utskrivet 2014-03-23 01:03 Senaste vernr 1 676 Balansrapport ÅRL Ing balans Ing saldo Period Utg balans 27 026,00 27 026,00 0,00 27 026,00 -27 026,00 -27 026,00 0,00 -27 026,00 23 526,00 23 526,00 0,00 23 526,00 -23 526,00 -23 526,00 0,00 -23 526,00 0,00 0,00 0,00 0,00 10 000,00 10 000,00 -10 000,00 0,00 Summa finansiella anläggningstillgångar 10 000,00 10 000,00 -10 000,00 0,00 Summa anläggningstillgångar 10 000,00 10 000,00 -10 000,00 0,00 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1200 Maskiner och inventarier 1208 Ack nedskrivn maskiner oc 1250 Datorer 1259 Avskrivningar datorer Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 1330 Aktier i tidskriften Huma Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 1690 Kortfristiga fordringar 1 575,00 1 575,00 -1 575,00 0,00 1790 Förutbetalda kostnader 6 351,00 6 351,00 -2 303,00 4 048,00 7 926,00 7 926,00 -3 878,00 4 048,00 Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank 1920 Plusgiro Förbundet 1933 Sparkonto Företag Nordea 309 704,35 309 704,35 -209 703,55 100 000,80 1 210 829,72 1 210 829,72 421 227,08 1 632 056,80 Summa kassa och bank 1 520 534,07 1 520 534,07 211 523,53 1 732 057,60 Summa omsättningstillgångar 1 528 460,07 1 528 460,07 207 645,53 1 736 105,60 SUMMA TILLGÅNGAR 1 538 460,07 1 538 460,07 197 645,53 1 736 105,60 -32 371,49 -32 371,49 -28 267,00 -60 638,49 -5 500,00 -5 500,00 0,00 -5 500,00 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2081 Reserverat fond Konfa 2082 Reserverat fond Sommarveckan 2083 Reserverat annonskampanj 2012 -28 700,00 -28 700,00 0,00 -28 700,00 2091 Balanserad vinst/förlust -898 675,43 -898 675,43 -278 402,54 -1 177 077,97 2099 Årets resultat -278 402,54 -278 402,54 -78 824,60 -357 227,14 -1 243 649,46 -1 243 649,46 -385 494,14 -1 629 143,60 -128 461,00 -128 461,00 55 846,00 -72 615,00 -7 811,00 -7 811,00 2 978,00 -4 833,00 -3 764,00 Summa eget kapital Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder 2710 Personalens källskatt 2731 Upplupna sociala avgifter -12 504,00 -12 504,00 8 740,00 2910 Löneskuld -4 298,00 -4 298,00 4 298,00 0,00 2994 Förutbet intäkt konfa -8 000,00 -8 000,00 -18 000,00 -26 000,00 Humanisterna 802009-5348 Räkenskapsår 2013-01-01 2013-12-31 Period: 2013-01-01 - 2013-12-31 23 Sida 2(2) Utskrivet 2014-03-23 01:03 Senaste vernr 1 676 Balansrapport ÅRL Ing balans Ing saldo Period Utg balans 2995 Ungdomsstyr/antirasism -166 168,00 -166 168,00 166 168,00 0,00 2999 Övr uppl kostn/förutbet i 32 431,39 32 431,39 -32 181,39 250,00 -294 810,61 -294 810,61 187 848,61 -106 962,00 -1 538 460,07 -1 538 460,07 -197 645,53 -1 736 105,60 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER BERÄKNAT RESULTAT 24 Resultat 2013 jämfört med budget INTÄKTER Resultat 2013 Resultat 2012 Budget 2013 Medlemsavgifter + humanistvän Summa gåvor Intäkter evenemang (kongress, höstkonferens) Konfirmation Antirasism proj Ungdomsstyr Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER 1 631 130 1 728 902 1 733 000 12 456 16 340 16 000 29 850 69 820 70 000 156 600 202 300 145 000 166 168 193 832 160 000 1 550 1 169 1 997 754 2 212 363 2 124 000 KOSTNADER Konfa-kostnader exkl lön Lokalhyra Förbrukningsinventarier Frakter och transporter Summa resor och hotellkostnader Summa marknadsföring, annonser, trycksaker Utställning och mässor Internationella kongresser och möten Repr avdr.gill Möteskostnader Kontorsmaterial Humanistinfo Summa IT Porto + telefon Företagsförsäkringar Redovisningstjänster Föreningshuset Köpta tjänster Bankkostnader Facklitteratur Föreningsavgifter, ej avd Övriga avdragsgilla kost Bidrag lokalavd Seminarier (matchar kto 3074) Externa kostnader -128 333 -220 604 -125 000 -55 606 -50 233 -57 000 0 0 -2 000 -37 400 -785 -1 000 -129 287 -151 252 -160 000 -120 942 -19 959 -67 000 -31 216 -34 261 -35 000 -23 529 -20 497 -25 000 0 -5 183 -15 000 -60 947 -99 875 -130 000 -1 482 -2 011 -3 000 -88 431 -136 534 -115 000 -16 759 -20 802 -27 000 -7 006 -431 -600 -2 881 -2 862 -3 000 0 0 -5 000 -413 455 -438 109 -450 000 -54 581 -66 937 -117 000 -8 940 -10 241 -20 000 0 0 -2 000 -11 299 -11 748 -12 000 -9 600 -2 314 -10 000 -115 000 -127 500 -150 000 0 -5 131 0 -1 316 694 -1 427 267 -1 531 600 Personalkostnader Summa löner Arbetsgivaravgifter Summa personalkostnader SUMMA KOSTNADER -243 632 -65 475 -309 107 -444 592 -119 114 -563 706 -353 000 -95 000 -448 000 -1 625 801 -1 990 973 -1 979 600 Summa finansiella poster Bokslutsdispositioner (konfa) 13 541 -28 267 21 390 35 624 15 000 35 000 Resultat 357 227 278 403 194 400 25 26 Ekonomisk revision för verksamhetsåret 2013 Bilaga 1 Granskning av ekonomin Bakgrund Föreningen anlitar sedan mitten av 2011 Föreningshuset för fakturering och vissa andra administrativa uppgifter. Den ekonomiska redovisningen görs av egen personal. Under året har vi revisorer deltagit på kongressen, styrelsemöten och andra aktiviteter arrangerade av Humanisterna. Revisorerna får kontinuerligt styrelsens protokoll för kännedom. Granskningen Granskning av räkenskaperna för 2013 års bokföring gjordes den 2014-02-27 i Stockholm. Granskning gjordes av: Ingående balans, Plusgiro, Bankkonto och Skattekonto och var utan anmärkning. Vi har jämfört kostnader med verksamhetsplanen för att säkerställa att medlen använts till avsedd verksamhet. Kostnadsställen Vissa kostnader bokförs med egna kostnadsställen för att kunna granskas per aktivitet. De kostnader som har egna kostnadsställen är: Kongressen, Konfirmation, Almedalen, Ungdomsstyrelsen, Ordförande- och höstkonferensen, Bokmässan och Förbundsråd/Styrelse/AU. Vi har granskat dessa kostnader och även jämfört mellan olika år. Där skillnader förekommit har vi fått förklaringar på vad det beror på. Intäkter Vi har granskat föreningens intäkter och ser att det även detta år är en liten minskning av medlemsintäkter. Sedan 2012 kan man ge ett bidrag i egenskap av Humanistvän, vilket ger en liten intäkt. Fortsatt nedgång av intäkter genom Gåvor. Verifikationer Granskning har särskilt gjorts för vissa kostnadskonton, såsom kostnader för resor, hotell, representation, möteskostnader och bidrag till lokalavdelningar. Även kostnader för administrationen, såsom IT, distribution av Humanistinfo, Föreningshuset och löner har särskilt granskats. Verifikationerna har dessutom granskats genom stickprov. Alla kostnader attesteras av en ansvarig i styrelsen innan betalning. Sammanfattning Vi revisorer har funnit räkenskaperna i ordning och att medlen använts till avsedd verksamhet. 2014-02-27 Stefan Björnson, Lotta Ekman, Ulf Schyldt, av kongressen utsedda revisorer 27 Sakgranskning av Humanisternas förbundsstyrelse verksamhetsåret 2013 2014-03-12 Sakgranskning har genomförts under 2013 på liknande sätt som under 2012 och redovisas i det följande. Sammanfattning Vid genomgång av verksamhetsplanen och protokoll från kongressen år 2012 har sammanlagt 24 olika beslutade aktiviteter eller åtgärder identifierats. Av dessa har vi i styrelseprotokollen samt genom att gå igenom förbundsinformation på nätet, i vissa nummer av HumanistInfo med mera kunnat konstatera att merparten har genomförts som planerat. Genomfört fullt ut: 13 Delvis genomfört: 5 (+½) Ej genomfört: 5 (+½) Vissa av de ej genomförda aktiviteterna handlar om utbildning och kvalitetssäkring av officianter vid humanistiska ceremonier. Vi har ej kunnat spåra att dessa har genomförts så som kongressbesluten avsåg. Samtidigt har flera förbundsaktiviteter varit riktade mot frågan om ceremoniernas roll och betydelse för Humanisterna, vilket kanske är en delförklaring till att så inte skett. Överlag har styrelsen väl följt upp kongressbeslut och tidigt planerat för verksamhetens genomförande under verksamhetsåret. Av styrelsens protokoll framgår också att fattade beslut i regel följs upp mycket väl. Trots det tycks ett par beslut helt enkelt ha ”glömts bort”. Bland annat frågan om ”andlig vård i sjukvården” Beslut Åtgärd Kongressbeslut, §12 c, attGenomfört sats 4: att remittera ett förslag [om tvåårig kongressperiod] till lokalavdelningarna senast den 30 november 2013 för att ge dessa möjligheter att ge synpunkter innan det slutliga förslaget utformas och också att motionera med anledning av förslaget. Kongressbeslut, §12d, attsats 3: att uppdra åt förbundsstyrelsen att, lämpligen genom fortsatt mandat för projektgruppen kring etisk plattform, fortsätta arbetet med att etablera ett forum för levande etisk debatt på nätet. Delvis genomfört Kommentar Frågan har beretts inom FS. Beslut att skicka ut förslaget på remiss togs i september. De etiska riktlinjerna är publicerade. Fora för debatt på nätet har funnits, men aktiviteten har varit låg – verksamheten har också utvärderats och omprövats under året. En ny projektgrupp har tillsatts och tagit arbetet vidare. 28 Kongressbeslut, §13 (behandling av inkomna motioner), motion 1: att förbundsstyrelsen får i uppdrag att verka för att bidrag till andlig vård inom sjukvården ska vara livsåskådningsneutralt. Kongressbeslut, §13 (behandling av inkomna motioner), motion 2, att-sats 2: att uppdra åt förbundsstyrelsen att verka för en utbyggnad (av ceremoniverksamheten) anpassad till tillgängliga personella och ekonomiska resurser. Kongressbeslut, §13 (behandling av inkomna motioner), motion 5: att 2014 i förbundets verksamhet utses till skolans år. Ej genomfört Inga aktiviteter eller beslut i styrelsen, med anledning av detta beslut har kunnat spåras. Delvis genomfört Arbetsgrupp för att ta fram en sådan plan tillsattes av FS på mötet i november. Slutsatser från höstkonferensen vägdes in. Se även åtgärder med anledning av motion 10 Genomfört, i den del som rör verksamhetsåret 2013 Kongressbeslut, §13 Ej genomfört/delvis (behandling av inkomna genomfört motioner), motion 9: att uppdra åt FS att driva kraven att det statliga stödet till trossamfundens religiösa verksamhet ska avskaffas, att bidrag till livsåskådningsorganisationer som lever upp till vedertagna kriterier ska utgå på lika villkor, att inga gudstjänster bör förekomma i public service-kanalerna och att religiösa friskolor inte ska förekomma i det obligatoriska skolväsendet FS har arbetat med förberedelser för att under 2014 kunna fokusera på skolan. Weekendkonferens om skolans år genomfördes under året. (Jmfr nedan om samlingskonf, verksamhetsplanen) Vid genomgång av pressmeddelanden, debattartiklar, presskommentarer med mera på förbundets hemsida kunde konstateras att FS dessvärre endast arbetat aktivt med ett par av frågorna under året. FS har skickat en skrivelse till regeringen som begär att lagen om stöd till trossamfund ska bli livsåskådningsneutral Frågornas art är sådan att det kommer att krävas långsiktigt påverkans arbete, men inte desto mindre bör det kunna ge mer avtryck i förbundets kommunikation. 29 Kongressbeslut, §13 (behandling av inkomna motioner), motion 10: att uppdra åt förbundsstyrelsen att ta initiativ till en organiserad intern diskussion i syfte att få fram ett allsidigt beslutsunderlag kring ceremoniverksamheten Genomfört Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): att arrangera ordförandekonferenser, en under hösten i samband med någon större humanistaktivitet och en under våren inför kongressen Delvis genomfört Genomfört En konferens genomfördes under en veckohelg, med inriktning på kommande års fokus på skolfrågor. (Se ovan beslut med anledning av motion 5.) Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): att implementera den nya grafiska profilen Delvis genomfört Arbetet med den grafiska profilen var inte avslutat i och med kongressen 2013, utan mer arbete genomfördes under året och avrapporterades i november. Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): att genomföra en samlingskonferens hösten 2013, liknande den som hölls 2012 Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): att givet beviljad projektansökan, tillsätta en arbetsgrupp för att driva ett projekt med fokus på barn och deras mänskliga rättigheter Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): Uppfyllt via flera åtgärder - höstkonferensen 2013 diskuterade ceremonier, - ett nummer av HumanistInfo hade ett tema om ceremonier - ett diskussionsunderlag mailades till medlemmar - lokalavdelningarna uppmanades ordna rådslag Se även åtgärder med anledning av motion 2 ovan. Under hösten genomfördes en ordförandekonferens som planerat. Granskningen har inte kunnat omfatta perioden inför kongressen. Ej genomfört Genomfört Arbetet att informera lokalavdelningar påbörjades därför först i början på 2014. Dokumentationen i styrelsens protokoll är bristfällig. I ett protokoll meddelas att beslut väntas innan nästkommande styrelsemöte, men frågan återkommer ej i senare protokoll. Förbundets synlighet på bland annat Facebook har ökat genom såväl en öppen 30 att fördjupa satsningen på podradio, med närvaro på Twitter, Facebook och i andra sociala medier som en sluten (för medlemmar) grupp. Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): att genomföra en alternativ humanistisk ceremoni i samband med riksdagens öppnande Genomfört Humanistpodden, Humanisternas facebookgrupp och Twitter annonseras via hemsidan Vid riksdagens öppnande 17/9 2013. Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): att fortsätta uppbyggnaden av en grupp med officianter spridda över landet (ceremonigruppen) Genomfört Pågående arbete. Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): att kvalitetssäkra officianterna och deras arbete har påbörjats och kommer framöver att intensifieras Ej genomförts Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): Under 2013 kommer en grupp att tillsättas för att bearbeta politiker om en ändring av gällande lag om ekonomisk ersättning för förrättare vid borgerliga vigslar. Ej genomförts Flera aktiviteter som berör ceremoniverksamheten har genomförts under året. Fokus har dock legat på diskussion om ceremoniernas roll och betydelse för Humanisterna. Utbildning av och för officianter har ej kunnat spåras. Har ej kunnat spåras. Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): att bevaka att den nya stora planerade begravningsplatsen i Järva norr om Stockholm ska få ett neutralt begravningsområde Delvis genomförts I samarbete med Humanisterna i Stockholm har projektet följts, men några aktiviteter med anledning av det har ej kunnat spåras. 31 Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): Genomfört Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): Ej genomfört Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): Genomfört Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): Genomfört HumanistInfo har under året övergått till att ges ut elektroniskt med möjlighet för medlemmar att också få den tryckt i pappersform. (”opt-in”) Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): Genomfört Humanisterna genomförde planerade aktiviteter under Stockholm Pride 2013 Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): Genomfört Humanisterna genomförde ett mingel med diskussioner, den 2:a juli 2013 i Visby. att stödja att utgivningen av Högtidsboken så snart som möjligt ska bli verklighet En kurs för officianter planeras och kommer att genomföras förutsatt att tillräckligt många anmäler sig ett humanistiskt konfirmationsläger kommer att arrangeras under 2013 att ge ut HumanistInfo, inkl. ny layout och logotyp (jmfr implementation av ny logotyp) Humanisterna ska vara synliga under festivalen, t.ex. med seminarier och i Pride Parad att delta i Almedalsveckan 2013 i debatter och seminarier och med informationsspridning samt Förbundet har beslutat att stödja utgivningen genom ett ekonomiskt samarbete. Av andra skäl har utgivning inte kunnat ske innan årets slut. Åtgärden får ändå anses ha genomförts i så motto att FS har berett och fattat beslut i fråga om att stödja utgivningen ekonomiskt. Flera aktiviteter som berör ceremoniverksamheten har genomförts under året. Fokus har dock legat på diskussion om ceremoniernas roll och betydelse för Humanisterna. Utbildning av och för officianter har ej kunnat spåras. Humanistiskt konfirmationsläger genomfördes under sommaren 2013. 32 genom att arrangera en egen seminariedag Kongressbeslut, §14 (Fastställande av budget och verksamhetsplan): medverkan på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg under projektledning av Humanisterna Väst Genomfört Humanisterna deltog vid bokmässan i september 2013, i samarbete med Humanisterna Göteborg 33 Styrelsens förslag till medlemsavgifter Styrelsen föreslår oförändrade medlemsavgifter. 34 Förbundsstyrelsens förslag 1 Stadgeändringar Humanisternas kongress i mars 2013 beslutade uppdra åt förbundsstyrelsen att inför kongressen 2014 lägga fram förslag om ändring av stadgarna med innebörd att kongressen ska hållas vart annat år, att inför kongressen 2014 lägga förslag om att höstkonferensen vartannat år utvidgas till ett humanistforum för diskussion om idé- och verksamhetsutveckling, att inför kongressen 2014 föreslå de övriga stadgeändringar som motiveras av att kongressen ska hållas vartannat år, samt att remittera ett förslag med denna innebörd till lokalavdelningarna senast den 30 november 2013 för att ge dessa möjligheter att ge synpunkter innan det slutliga förslaget utformas och också att motionera med anledning av förslaget. Beslutet fattades efter ett förslag från förbundsstyrelsen. I motiveringen angav styrelsen två motiv för den föreslagna ordningen: • • Tiden mellan två kongresser är i dag knapp. Det är särskilt tydligt i en organisation som Humanisterna, som är beroende av ideella arbetsinsatser. Det är ofta svårt att hinna förverkliga ett beslut mellan två kongresser. Kongresserna är dessutom av naturiga skäl fyllda av formaliteter: genomgång av verksamhetsberättelse och bokslut, behandling av styrelseförslag och motioner, val etc. Det ger litet utrymme för informella och framtidsinriktade diskussioner. För att utveckla vår organisation behöver vi mer tid för att diskutera idé- och verksamhetsutveckling. Höstkonferenserna fyller i dag delvis den funktionen, men de borde med viss regelmässighet kunna utvidgas för att bli en ännu bättre plattform för sådana diskussioner. Mot denna bakgrund föreslogs att kongresser fortsättningsvis ska hållas vart annat år att det på mellanåren ska arrangeras utvidgade ”höstkonferenser” för diskussioner om idé- och verksamhetsutveckling. Som framgår ovan ställde sig kongressen positiv till en sådan förändring. Förbundsstyrelsen utarbetade efter kongressen ett förslag som under hösten 2013 skickades ut till lokalavdelningarna för rådslag. Detta innehöll även vissa andra förslag till justeringar av stadgarna. Inga skriftliga synpunkter har inkommit, men vid bland annat höstkonferensen 2013 har instämmanden redovisats. Det har också framkommit ett förslag om en annan justering i stadgarna, nämligen att avskaffa suppleanterna i förbundsstyrelsen. Styrelsen instämmer och har i det förslag som här redovisas tagit fasta på det. Styrelsen föreslår också, jämfört med det förslag som gick ut i höstas, några andra justeringar som gäller kallelsen till kongressen, val av förtroendemedlem och förbundets ekonomiska bidrag till lokalavdelningarna. 1 35 I det följande kommenteras förslagen till stadgeändringar. I bilagan jämförs de föreslagna stadgarna med de nu gällande. § 7. Lokalavdelningar och nätverk I paragrafen slås bland annat fast att lokalavdelning kan få visst ekonomiskt bidrag från förbundet. Sedan förra kongressen har frågan uppkommit hur detta ekonomiska bidrag kan användas av lokalavdelningen. Enigt förbundsstyrelsens mening bör bidraget endast användas för avdelningens interna verksamhet och således inte kunna ges vidare till andra organisationer eller till verksamhet utanför lokalavdelningen. För att tydliggöra detta föreslås att ordet ”egen” läggs till framför verksamhet, dvs. att lokalavdelning kan få visst ekonomiskt bidrag från förbundet för sin egen verksamhet. § 8. Förbundskongress I gällande paragraf fastslås att ”Ordinarie förbundskongress hålls årligen, senast före april månads utgång”. Detta föreslås ändras till ”Ordinarie förbundskongress hålls vartannat år (jämna årtal), senast före april månads utgång”. Innebörden av detta är att om 2014 års kongress beslutar om stadgeändringen (vilket förutsätter att förslaget bifalls med tre fjärdedels majoritet), så kommer nästa kongress att hållas 2016 och därefter 2018, 2020 etc. I paragrafen regelras också kallelsen till förbundskongressen. Den ska enligt gällande stadgar sändas per mejl till lokalavdelningarna och medlemmarna samt publiceras på webben och i medlemstidningen, senast åtta veckor före årsmötet. Utgivningen av medlemstidningen är helt beroende av ideella krafter och det är därför ofta svårt att hålla planerade utgivningstider. Det är naturligt att den kommande kongressen aviseras i medlemstidningen under våren inför en kongress, men förbundsstyrelsen anser det vara olyckligt att den formella kallelsen till kongressen måste publiceras där åtta veckor för kongressen eftersom utgivningstidpunkten är osäker. Förbundsstyrelsen föreslå att ”och i medlemstidningen” utgår. I samma stycke föreslås dessutom en redaktionell förändring: att årsmötet ersätts med kongressen. Som en följd av övergången till tvååriga kongressperioder kommer kongressen att fastställa resultat- och balansräkning för två år i stället för ett. I uppräkningen av de ärenden som ska behandlas på kongressen föreslås några justeringar. En avser punkten verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer. Den motiveras av ett kongressbeslut 2013, som innebar att det uppdrogs åt förbundsstyrelsen att inför kongressen 2014 lägga fram ett förslag om stadgeändringar, som gör det tydligt att det är verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer för kommande år, snarare än innevarande år, som ska behandlas av kongressen. Sedan ankommer det på förbundsstyrelsen att med utgångspunkt i kongressens riktlinjer fastställa årlig verksamhetsplan och budget. I denna paragraf regleras vad kongressen ska besluta om. Styrelsens uppgift återkommer i § 12. Styrelsen föreslår också att kongressen endast ska utse ordinarie ledamöter i styrelsen och således inga suppleanter. I praktiken deltar ordinarie ledamöter och suppleanter redan i dag på samma villkor i styrelsearbetet. Suppleanter måste för att kunna rycka in 2 36 som ersättare kontinuerligt delta i styrelsearbetet och så sker också. Uppdelningen mellan ordinarie och suppleanter är i praktiken närmast en fiktion. Styrelsen föreslår mot den bakgrunden att suppleanterna avskaffas och att endast ordinarie ledamöter väljs av kongressen. Följdändringar görs i §§ 9, 12 och 17. Kongressen 2013 beslutade att det inom förbundet ska utses en förtroendemedlem till vilken medlemmar kan vända sig med frågor som de inte anser sig kunna ta upp med lokalavdelningens ordförande eller styrelse eller med förbundets ordförande eller styrelse. Kongressen beslutade också uppdra åt valberedningen att för perioden fram till kongressen 2014 välja en sådan förtroendemedlem. Förbundsstyrelsen menar att det är naturligt att förtroendemedlemmen framöver utses av kongressen och föreslår därför att det valet läggs till bland de ärenden som kongressen ska besluta om. I § 17 görs ett motsvarande tillägg i de val som valberedningen ska föreslå inför kongressen. Styrelsen vill i detta sammanhang också föreslå en annan mindre justering. I den andra punkten i uppräkningen av ärenden sägs att kongressen ska välja ”två justerare, tillika rösträknare”. Att välja samma personer till justerare och rösträknare kan ibland innebära en nackdel. Om den situationen uppkommer att rösträknarna behöver lämna möteslokalen för att t ex räkna röster i ett personval måste förhandlingarna ajourneras eftersom de som ska justera protokollet då inte är på plats. Om man väljer olika personer till justerare och rösträknare kan detta potentiella problem undvikas. Om man i stället formulerar punkten så att kongressen ska välja två justerare och två rösträknare kan kongressen själv avgöra om olika eller samma personer ska väljas. Styrelsen föreslår att punkten justeras på det sättet. Mot denna bakgrund föreslås följande ändringar i uppräkningen av ärenden som ska behandlas av kongressen: • • • • • • • Val av två justerare och två rösträknare Styrelsens verksamhetsberättelser och ekonomiska berättelser Revisorernas berättelser Fastställande av resultat- och balansräkningar Fastställande av verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer för de kommande två verksamhetsåren Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen Val av ordförande, kassör och övriga styrelseledamöter § 10. Förbundskongressens beslut I paragrafen behandlas förbundskongressens beslut, dvs. beslutsordningen på kongressen. Här konstateras i gällande stadgar att ”Beslut fattas genom acklamation eller votering” och vidare: ”Om det vid öppen votering uppstår lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst.” Vid personval däremot avgörs vid lika röstetal genom lotten. Under senare år har kongressen vid flera tillfällen valt en icke-medlem till förhandlingsordförande. Det framstår som märkligt att en icke-medlem ska ha utslagsröst vid lika röstetal i en sakfråga. Styrelsen föreslår därför att regeln ändras så att samma beslutregel gäller vid behandling av sakfrågor som vid personval, dvs. att 3 37 beslut vid lika röstetal får fattas med lottens hjälp. Lämpligen regleras det så att andra meningen i första stycket (”Om det vid votering uppstår lika röstetal har mötesordförande utslagsröst”) utgår och att den sista meningen – ”Vid lika röstetal avgör lotten” – görs till ett eget stycke som avser alla typer av beslut. § 12. Förbundsstyrelsen I andra stycket regleras mandatperioden för styrelsens ledamöter. Här sägs i gällande stadgar att valen normalt avser två år om inte kongressen beslutar om ett år. Det konstateras också att hälften av ledamöterna väljs varje år och att ordförande och kassör väljs särskilt av kongressen, på tvååriga mandatperioder som går omlott. Med tvååriga kongressperioder finns två alternativ. Den nuvarande ordningen där hälften av ledamöterna byts ut vid varje kongress skulle i princip kunna bibehållas. Det skulle i så fall innebära att mandatperioderna för styrelseledamöter i normalfallet blir fyra år. Enligt styrelsens mening är det dock mer naturligt att styrelseledamöternas mandatperioder sammanfaller med kongressperioderna och således att alla ledamöter väljs vid varje kongress. Ett skäl som brukar anföras för att saxa mandatperioderna är att säkerställa viss kontinuitet i styrelsen. Det kan emellertid, om det anses önskvärt, säkerställas också genom att vissa ledamöter omväljs. Valberedning och kongress får således ta detta i beaktande i sina förslag till respektive val. Med en sådan ordning behöver mandattiden inte särskilt regleras i stadgarna. Det faller naturligt att styrelsens mandatperiod överensstämmer med kongressperioden om inte annat sägs. Styrelsens förslag är således att andra stycket i paragrafen utgår. Det finns skäl att i denna paragraf reglera styrelsens ansvar att upprätta verksamhetsplan och budget, förslagsvis genom följande tillägg: ”Styrelsen ska årligen, på grundval av den av kongressen beslutade verksamhetsinriktningen med åtföljande ekonomiska riktlinjer, upprätta verksamhetsplan och budget.” § 14. Ordförandekonferens I paragrafen regleras ordförandekonferenserna. Den traditionella höstkonferensen är däremot inte stadgereglerad. Om kongressen ska äga rum vartannat år och en annan konferens på mellanåren finns det enligt styrelsens mening skäl att stadgereglera denna. I några andra organisationer som har en liknande ordning benämns dessa mellanliggande konferenser forum (t ex Riksidrottsforum, Röda Kors-forum). För att markera konferensens betydelse kan det finnas skäl att här kalla den Humanistforum. I vart fall åren mellan kongresserna bör den ersätta höstkonferensen. Det kan diskuteras om den bör äga rum på våren eller på hösten. För att förlägga den till våren talar att Humanisterna då alltid kommer att ha ett arrangemang – kongress eller Humanistforum – på våren. Styrelsen föreslår mot den bakgrunden att Humanistforum förläggs till våren. 4 38 Styrelsen föreslår att paragrafen döps om till ”Ordförandekonferens och Humanistforum” och att följande stycke läggs till sist i paragrafen: ”Humanistforum är en konferens för diskussion om idé- och verksamhetsutveckling. Förbundsstyrelsen ska inbjuda till Humanistforum vartannat år, före april månads utgång, år mellan ordinarie kongresser. Det ankommer på styrelsen att besluta om deltagarantal och ekonomiska villkor.” Om kongressen beslutar enligt styrelsens förslag kommer det första Humanistforumet att äga rum våren 2015. Huruvida det även framdeles bör arrangeras en höstkonferens kongressåren får ankomma på styrelsen att besluta. Styrelsen föreslår vidare en närmast redaktionell ändring vad gäller ordförandekonferenserna: att de är rådgivande i stället för rekommenderande. § 15. Verksamhets- och räkenskapsår I gällande stadgar sägs att två revisorer och suppleanter för dessa utses av förbundskongressen på ett år. Detta ändras till två år. Det sägs också att räkenskaper mm ska överlämnas från styrelsen till revisorerna senast trettio dagar före ordinarie kongress och revisorernas revisionsberättelse senast tre veckor före kongressen. Dessa tidpunkter behöver ändras eftersom räkenskaperna ska granskas även de år då kongress inte äger rum. Trettio dagar före kongressen innebär i praktiken under andra hälften av februari. Styrelsen föreslår att tidpunkten för överlämnande av räkenskaper mm från styrelsen till revisorerna anges till den 15 februari året efter det aktuella verksamhets- och räkenskapsåret och tidpunkten för avgivande av revisionsberättelse till den 1 mars. § 17. Valberedning I gällande stadgar sägs att valberedningen väljs på ett år. Det ändras till två år. Som tidigare noterats föreslås att styrelsesuppleanterna ska avskaffas. Som en följd av det ska valberedningen inte föreslå styrelsesuppleanter. Däremot föreslås att kongressen ska välja en förtroendemedlem och följaktligen föreslås här att valberedningen ska föreslå en sådan. Därtill föreslås en par mindre redaktionella förändringar, nämligen att valberedningen ska lämna sitt förslag senast två veckor före kongressen (i stället för inför kongress) och att 8 skrivs med bokstäver (liksom två längre fram i paragrafen). § 18. Uteslutning Styrelsen kan enligt gällande stadgar under vissa förutsättningar besluta om uteslutning av medlem. Det sägs vidare att beslutet träder i kraft omedelbart ”men ska prövas av nästkommande förbundskongress”. Styrelsen utgår ifrån att en sådan prövning blir aktuell endast om den uteslutna medlemmen så önskar. Styrelsen föreslår därför ett 5 39 förtydligande: ”… men ska, om den uteslutne så begär, prövas av nästkommande kongress.” Även om kongressen bifaller förslaget till stadgeändringar med erforderlig majoritet för att de ska träda i kraft efter kongressen kan hävdas att de formellt inte börjar gälla förrän protokollet från kongressen är justerat. Det är emellertid naturligt att de nya stadgarna börjar tillämpas redan under innevarande kongress, till exempel vad gäller val av styrelse. Förbundsstyrelsen föreslår därför att kongressen beslutar om omedelbar justering av stadgeändringarna, vilket innebär att de träder i kraft med det fattade beslutet. En konsekvens av detta blir att vissa styrelseledamöter som är valda till och med kongressen 2013 bör få sina mandat förlängda ett år (om de inte väljer att avgå och därmed korta sin mandatperiod). Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att besluta om stadgeändringar enligt förbundsstyrelsens förslag, att förklara beslutet om stadgeändringar omedelbart justerat. 6 40 BILAGA Gällande stadgar Styrelsens förslag § 7 Lokalavdelningar och nätverk Förbundet består av lokalavdelningar, som organiserar enskilda medlemmar inom ett geografiskt område, och nätverk. Medlemmar i lokalavdelning är de som bor eller arbetar inom det geografiska verksamhetsområdet. De geografiska områdena för lokalavdelningarna fastställs av förbundsstyrelsen. Förbundet består av lokalavdelningar, som organiserar enskilda medlemmar inom ett geografiskt område, och nätverk. Medlemmar i lokalavdelning är de som bor eller arbetar inom det geografiska verksamhetsområdet. De geografiska områdena för lokalavdelningarna fastställs av förbundsstyrelsen. Lokalavdelning kan få visst ekonomiskt bidrag för sin verksamhet från förbundet. Lokalavdelning får inte ta ut en egen obligatorisk avgift för sin verksamhet. Lokalavdelning kan få visst ekonomiskt bidrag för sin egen verksamhet från förbundet. Lokalavdelning får inte ta ut en egen obligatorisk avgift för sin verksamhet. Normalstadgar för lokalavdelningar fastställs av förbundskongressen. Eventuella avvikelser från normalstadgar skall godkännas av förbundets styrelse. Efter sitt årsmöte skickar lokalavdelning in årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse till förbundet. Lokalavdelningars tillgångar skall vid upplösning, efter reglering av eventuella skulder, överlämnas till förbundet. Nätverk kan bildas av förbundsstyrelsen för särskilda ändamål. § 8 Förbundskongress Förbundskongressen är förbundets högsta beslutande organ. Ordinarie förbundskongress hålls årligen, senast före april månads utgång. Förbundskongressen utgörs av ombud som utses av lokalavdelningarna. Varje lokalavdelning äger rätt att utse ett ombud per var 100:e medlem enligt: 1 till 100 medlemmar – 1 ombud Normalstadgar för lokalavdelningar fastställs av förbundskongressen. Eventuella avvikelser från normalstadgar ska godkännas av förbundets styrelse. Efter sitt årsmöte skickar lokalavdelning in årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse till förbundet. Lokalavdelningars tillgångar ska vid upplösning, efter reglering av eventuella skulder, överlämnas till förbundet. Nätverk kan bildas av förbundsstyrelsen för särskilda ändamål. Förbundskongressen är förbundets högsta beslutande organ. Ordinarie förbundskongress hålls vartannat år (jämna årtal), senast före april månads utgång. Förbundskongressen utgörs av ombud som utses av lokalavdelningarna. Varje lokalavdelning äger rätt att utse ett ombud per var hundrade medlem enligt: 1 till 100 medlemmar – 1 ombud 7 41 101 till 200 medlemmar – 2 ombud 201 till 300 medlemmar – 3 ombud etc. 101 till 200 medlemmar – 2 ombud 201 till 300 medlemmar – 3 ombud etc. En förbundskongress ska bestå av lägst 50 och högst 100 ombud. För att uppnå detta under kommande år ska styrelsen årligen revidera skiktgränserna, och om så är påkallat ändra talet ”100” till annat tal som ger önskat resultat. En förbundskongress ska bestå av lägst 50 och högst 100 ombud. För att uppnå detta under kommande år ska styrelsen årligen revidera skiktgränserna, och om så är påkallat ändra talet ”100” till annat tal som ger önskat resultat. Ombudsfördelningen görs med utgångspunkt från medlemsantalet vid årsskiftet närmast före förbundskongress. Förbundsstyrelsen fastställer ombudsfördelningen. Kallelse till förbundskongress ska sändas ut per mejl till lokalavdelningarna och medlemmarna, samt publiceras på webben och i medlemstidningen, senast åtta veckor före årsmötet och innehålla följande uppgifter: • • • tid och plats för förbundskongressen sista inlämningsdatum för motioner ombudsfördelning Lokalavdelningarna väljer självständigt ombud, men ledamot av förbundsstyrelsen får inte väljas som ombud. Ombudens namn ska vara förbundsstyrelsen till handa senast tre veckor före förbundskongressen. Senast två veckor före förbundskongressen ska ombuden erhålla förslag till dagordning, styrelsens verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och revisorernas berättelse, förslag till verksamhetsplan och valberedningens förslag, motioner och styrelsens yttranden över motionerna, samt styrelsens förslag. Medlem som önskar få ett ärende behandlat vid kongress ska inge motion Ombudsfördelningen görs med utgångspunkt från medlemsantalet vid årsskiftet närmast före förbundskongress. Förbundsstyrelsen fastställer ombudsfördelningen. Kallelse till förbundskongress ska sändas ut per mejl till lokalavdelningarna och medlemmarna, samt publiceras på webben och i medlemstidningen, senast åtta veckor före kongressen och innehålla följande uppgifter: • • • tid och plats för förbundskongressen sista inlämningsdatum för motioner ombudsfördelning Lokalavdelningarna väljer självständigt ombud, men ledamot av förbundsstyrelsen får inte väljas som ombud. Ombudens namn ska vara förbundsstyrelsen till handa senast tre veckor före förbundskongressen. Senast två veckor före förbundskongressen ska ombuden erhålla förslag till dagordning, styrelsens verksamhetsberättelser, ekonomiska berättelser och revisorernas berättelser, förslag till verksamhetsinriktning med ekonomiska riktlinjer och valberedningens förslag, motioner och styrelsens yttranden över motionerna samt styrelsens förslag. Medlem som önskar få ett ärende behandlat vid kongress ska inge motion 8 42 till förbundsstyrelsen senast sex veckor före kongressen. Motionen skickas till lokalavdelningen för kännedom. Följande ärenden ska tas upp på förbundskongressen: • • • • • • • • • • • • • • • • • Val av ordförande och sekreterare för kongressen Val av två justerare, tillika rösträknare Fastställande av antalet ombud och upprättande av röstlängd Fråga om kallelse skett enligt stadgarna Godkännande av dagordning Styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse Revisorernas berättelse Fastställande av resultat- och balansräkning Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Beslut om medlemsavgifter Behandling av styrelsens förslag Behandling av inkomna motioner Fastställande av budget och verksamhetsplan Fastställande av antalet ledamöter och suppleanter i styrelsen Val av ordförande, kassör och övriga styrelseledamöter och suppleanter i styrelsen Val av två revisorer och suppleanter för dessa Val av valberedning § 9. Rösträtt, yttranderätt, förslagsrätt och närvarorätt vid kongress Ombud har yttrande-, förslags- och rösträtt. Rösträtten får inte överlåtas. Styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, till förbundsstyrelsen senast sex veckor före kongressen. Motionen skickas till lokalavdelningen för kännedom. Följande ärenden ska tas upp på förbundskongressen: • • • • • • • • • • • • • • • • • • Val av ordförande och sekreterare för kongressen Val av två justare och två rösträknare Fastställande av antalet ombud och upprättande av röstlängd Fråga om kallelse skett enligt stadgarna Godkännande av dagordning Styrelsens verksamhetsberättelser och ekonomiska berättelser Revisorernas berättelser Fastställande av resultat- och balansräkningar Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Beslut om medlemsavgifter Behandling av styrelsens förslag Behandling av inkomna motioner Fastställande av verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer för de kommande två verksamhetsåren Fastställande av antalet ledamöter och suppleanter i styrelsen Val av ordförande, kassör och övriga styrelseledamöter och suppleanter i styrelsen Val av två revisorer och suppleanter för dessa Val av förtroendemedlem Val av valberedning Ombud har yttrande-, förslags- och rösträtt. Rösträtten får inte överlåtas. Styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, 9 43 revisorer och revisorssuppleanter har yttrande- och förslagsrätt. Motionär, eller representant för motion med flera undertecknare, har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid motionsbehandling även om han/hon inte är ombud. Förbundskongressen är öppen för alla medlemmar. Förbundskongressen är också öppen för allmänheten, om inte kongressen beslutar om slutna förhandlingar. revisorer och revisorssuppleanter har yttrande- och förslagsrätt. Motionär, eller representant för motion med flera undertecknare, har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid motionsbehandling även om han/hon inte är ombud. Förbundskongressen är öppen för alla medlemmar. Förbundskongressen är också öppen för allmänheten, om inte kongressen beslutar om slutna förhandlingar. § 10. Förbundskongressens beslut Beslut fattas genom acklamation eller votering. Om det vid öppen votering uppstår lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst. Beslut fattas genom acklamation eller votering. Om det vid öppen votering uppstår lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst. Vid slutet val förs kandidaterna upp på en valsedel. Godkänd valsedel ska uppta det antal personer som ska väljas. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Vald är den eller de som fått högsta röstetalen. Vid lika röstetal avgör lotten. Vid slutet val förs kandidaterna upp på en valsedel. Godkänd valsedel ska uppta det antal personer som ska väljas. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Vald är den eller de som fått högsta röstetalen. Vid lika röstetal avgör lotten. Vid personval ska, om någon begär det, omröstningen vara sluten. Vid personval ska, om någon begär det, omröstningen vara sluten. Vid lika röstetal avgör lotten. § 12. Förbundsstyrelse Förbundets löpande verksamhet leds av en styrelse bestående av minst fem ledamöter, varav en ordförande, en vice ordförande och en kassör. Antalet ledamöter och suppleanter beslutas av förbundskongressen efter förslag av valberedningen. Förbundskongressen utser minst tre suppleanter, vilka inträder i den ordning de valts. Samtliga val avser två år, såvida inte kongressen beslutar om ett år. Hälften av Förbundets löpande verksamhet leds av en styrelse bestående av minst fem ledamöter, varav en ordförande, en vice ordförande och en kassör. Antalet ledamöter och suppleanter beslutas av förbundskongressen efter förslag av valberedningen. Förbundskongressen utser minst tre suppleanter, vilka inträder i den ordning de valts. Samtliga val avser två år, såvida inte kongressen beslutar om ett år. Hälften av 10 44 styrelseledamöterna väljs varje år. Ordförande och kassör väljs särskilt av kongressen, på tvååriga mandatperioder som går omlott. styrelseledamöterna väljs varje år. Ordförande och kassör väljs särskilt av kongressen. på tvååriga mandatperioder som går omlott. Styrelsen är beslutsmässig när minst hälften av ledamöterna, eller för dem tjänstgörande suppleanter, är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har mötesordförande utslagsröst. Styrelsen är beslutsmässig när minst hälften av ledamöterna, eller för dem tjänstgörande suppleanter, är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har mötesordförande utslagsröst. Styrelsen utser inom sig vice ordförande och vid behov andra funktionärer för särskilda arbetsuppgifter. Styrelsen kan utse förbundssekreterare för att leda kansliets arbete. Eventuella arvoden till förtroendevalda beslutas av förbundskongressen. Styrelsen utser inom sig vice ordförande och vid behov andra funktionärer för särskilda arbetsuppgifter. Styrelsen kan utse förbundssekreterare för att leda kansliets arbete. Eventuella arvoden till förtroendevalda beslutas av förbundskongressen Styrelsen ska årligen, på grundval av den av kongressen beslutade verksamhetsinriktningen med åtföljande ekonomiska riktlinjer, upprätta verksamhetsplan och budget. § 14. Ordförandekonferens § 14. Ordförandekonferens och Humanistforum Ordförandekonferensen är ett rekommenderande organ till förbundsstyrelsen. Ordförandekonferensen sammankallas av förbundsstyrelsen minst två gånger per år. a. Ordförandekonferensen är ett rådgivande organ till förbundsstyrelsen. Ordförandekonferensen består av ordförande eller annan av lokalavdelningens styrelse utsedd samt vid behov ytterligare högst en person från varje lokalavdelning, en representant per nätverk samt minst tre personer från förbundsstyrelsen. Ordförandekonferensen sammankallas av förbundsstyrelsen minst två gånger per år. Ordförandekonferensen består av ordförande eller annan av lokalavdelningens styrelse utsedd samt vid behov ytterligare högst en person från varje lokalavdelning, en representant per nätverk samt minst tre personer från förbundsstyrelsen. b. Humanistforum är en konferens för diskussion om idé- och verksamhetsutveckling. Förbundsstyrelsen ska inbjuda till Humanistforum vartannat år, före april månads utgång, år mellan ordinarie 11 45 kongresser. Det ankommer på styrelsen att besluta om deltagarantal och ekonomiska villkor. § 15. Verksamhets- och räkenskapsår samt revision Förbundets verksamhets- och räkenskapsår är kalenderåret. Förbundets verksamhets- och räkenskapsår är kalenderåret. Valberedning består av minst fem av förbundskongressen valda medlemmar, varav en är sammankallande. Valberedning utses för ett år. I valberedning kan ej ingå ledamöter i styrelsen, styrelsesuppleanter, revisorer, revisorssuppleanter eller anställda av förbundsstyrelsen. Valberedningen ska senast 8 veckor före kongress informera lokalavdelningarna om vilka förtroendeposter som kongressen ska välja, och ge dem möjlighet att nominera kandidater. Valberedningen ska senast två veckor inför kongress lämna förslag på ordförande, kassör, övriga styrelseledamöter och suppleanter samt revisorer jämte suppleanter. Valberedningens förslag till kandidater ska delges ombuden i samband med utskick av kongresshandlingar. § 18. Uteslutning Valberedning består av minst fem av förbundskongressen valda medlemmar, varav en är sammankallande. Valberedning utses för två år. I valberedning kan ej ingå ledamöter i styrelsen, styrelsesuppleanter, revisorer, revisorssuppleanter eller anställda av förbundsstyrelsen. Valberedningen ska senast åtta veckor före kongress informera lokalavdelningarna om vilka förtroendeposter som kongressen ska välja, och ge dem möjlighet att nominera kandidater. Valberedningen ska senast två veckor före kongress lämna förslag på ordförande, kassör, övriga styrelseledamöter och suppleanter, samt revisorer jämte suppleanter samt förtroendemedlem. Valberedningens förslag till kandidater ska delges ombuden i samband med utskick av kongresshandlingar. Medlem som i allvarlig omfattning bryter mot förbundets stadgar, eller på annat sätt uppenbarligen skadar förbundet och dess Medlem som i allvarlig omfattning bryter mot förbundets stadgar, eller på annat sätt uppenbarligen skadar förbundet och dess Två revisorer och suppleanter för dessa utses av förbundskongressen för ett år. Räkenskaper, styrelseprotokoll, medlemsmatrikel, inventarieförteckning med mera ska överlämnas till revisorerna senast trettio dagar före ordinarie förbundskongress. Revisionsberättelse ska vara färdig senast tre veckor före förbundskongress. § 17. Valberedning Två revisorer och suppleanter för dessa utses av förbundskongressen för två år. Räkenskaper, styrelseprotokoll, medlemsmatrikel, inventarieförteckning med mera ska överlämnas till revisorerna senast den 15 februari året efter aktuellt verksamhets- och räkenskapsår. Revisionsberättelse ska vara färdig senast den 1 mars. 12 46 verksamhet, kan av styrelsen uteslutas ur förbundet. Ett sådant beslut om uteslutning träder omedelbart i kraft, men ska prövas av nästkommande förbundskongress. verksamhet, kan av styrelsen uteslutas ur förbundet. Ett sådant beslut om uteslutning träder omedelbart i kraft, men ska, om den uteslutne så begär, prövas av nästkommande förbundskongress. 13 47 Förbundsstyrelsens förslag 2 Normalstadgar för lokalavdelning Till förbundsstyrelsen har framförts förslag om att tillvägagångssättet vid val av kongressombud bör övervägas. För närvarande sägs i § 7 normalstadgar för lokalavdelning att ”lokalavdelning väljer kongressombud”. Det regleras inte närmare hur detta val ska gå till. Det finns två möjligheter: kongressombuden kan väljas antingen av lokalavdelningens styrelse eller av årsmötet. Principiella demokratiska skäl talar för att kongressombuden bör utses av årsmötet. De ska på kongressen företräda alla medlemmar i lokalavdelningen. Praktiska skäl kan tala för att de i stället bör utses av lokalavdelningens styrelse. Utsedda ombud kan i sista stund få förhinder och behöva ersättas av andra personer. Förbundsstyrelsen menar att en väg kan vara att låta årsmötet utse ombuden men att årsmötet samtidigt ger styrelsen mandat att komplettera ombuden vid återbud. Man kan visserligen tänka sig att årsmötet också utser ersättare, men om sådana i praktiken måste inkallas med kort varsel kan det finnas skäl att ha betydande flexibilitet. Det kan därför vara mer praktiskt att lägga den uppgiften på styrelsen. Förbundsstyrelsen föreslår således att § 7 ändras så att ”Lokalavdelningen” ersätts med ”Lokalavdelningens årsmöte”. För att undanröja varje tveksamhet om gällande ordning bör det också skrivas in i stadgarna att årsmötet kan uppdra åt lokalavdelningens styrelse att välja ersättare om så skulle erfordras. Det blir då också naturligt att justera § 6 som handlar om revisorer och valberedning. Valberedningen förutsätts där förbereda de val som ska ske på årsmötet. Utöver valen av styrelse och revisorer bör valberedningen med den föreslagna ordningen således få i uppdrag att föreslå kongressombud. Av normalstadgarna § 4 framgår att kallelse till årsmöte ska ske genom förbundets interna medlemstidning och/eller utläggning på Humanisternas webbsida. Mot bakgrund av de svårigheter med utgivningen av medlemstidningen som redovisas i förbundsstyrelsen förslag 1 föreslår förbundsstyrelsen att paragrafen ändras så att kallelse sker genom utläggning på Humanisternas hemsida. Det hindrar naturligtvis inte att lokalavdelningen också kan kalla till årsmötet genom annons i tidningen, men det bör inte vara ett formellt krav som avgör om årsmötet har kallats i behörig ordning eller inte. Lokalavdelningens styrelse har än mindre än förbundsstyrelsen möjligheter att påverka utgivningstidpunkten för tidningen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att göra de ändringar i §§ 4 samt 6-7 Normalstadgar för lokalavdelning som förbundsstyrelsen föreslagit . 48 BILAGA Gällande stadgar Styrelsens förslag § 4 Årsmöte … Kallelse sker genom förbundets interna medlemstidning och/eller utläggning på Humanisternas webbsida. Vid årsmöte behandlas verksamhetsberättelse, bokslut, revisionsberättelse, styrelsens förslag, motioner samt verksamhetsplan och budget. Val sker av ordförande vartannat år, övriga styrelseledamöter, minst en revisor, kongressombud samt valberedning. … Kallelse sker genom annonsering på Humanisternas webbsida. Vid årsmöte behandlas verksamhetsberättelse, bokslut, revisionsberättelse, styrelsens förslag, motioner samt verksamhetsplan och budget. Val sker av ordförande vartannat år, övriga styrelseledamöter, minst en revisor, kongressombud samt valberedning. § 6 Revisorer och valberedning Revisorer och deras ersättare samt ledamöter i valberedningen väljs på ett år. Valberedningen består av minst två ledamöter av vilka en är sammankallande. Styrelseledamöter kan inte ingå i valberedningen. Valberedningen förbereder val av styrelse och revisorer. § 7 Kongressombud Revisorer och deras ersättare samt ledamöter i valberedningen väljs på ett år. Valberedningen består av minst två ledamöter av vilka en är sammankallande. Styrelseledamöter kan inte ingå i valberedningen. Valberedningen förbereder val av styrelse och, revisorer och kongressombud 49 Lokalavdelning väljer kongressombud som meddelas förbundsstyrelsen senast tre veckor före förbundskongress. Ombudsmöte ska hållas i varje lokalavdelning före kongress. Detta ska vara öppet för lokalavdelningens alla medlemmar och inga bindande beslut ska fattas där. . . Lokalavdelningens årsmöte väljer kongressombud som meddelas förbundsstyrelsen senast tre veckor före förbundskongress. Årsmötet kan uppdra åt lokalavdelningens styrelse att vid förfall för valda ombud välja ersättare. Ombudsmöte ska hållas i varje lokalavdelning före kongress. Detta ska vara öppet för lokalavdelningens alla medlemmar och inga bindande beslut ska fattas där. 50 Förbundsstyrelsens förslag 3 Plan för ceremoniverksamheten Bakgrund Kongressen 2013 uppdrog åt förbundsstyrelsen att "verka för en utbyggnad [av ceremoniverksamheten] anpassad till tillgängliga personella och ekonomiska resurser" samt att "uppdra åt förbundsstyrelsen att ta initiativ till en organiserad intern diskussion i syfte att få fram ett allsidigt beslutsunderlag kring ceremoniverksamheten". Metod Under hösten 2013 initierade förbundsstyrelsen en diskussion om ceremoniverksamhetens ställning inom förbundet. Styrelsens slutsats efter denna diskussion, liksom mot bakgrund av den internationella och historiska bakgrunden, har lett fram till att verksamheten bör fortsätta. Förbundsstyrelsen har därefter diskuterat hur verksamheten kan utvecklas på det sätt som föreslogs i den av till 2013 års kongress bifallna motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att ställa sig bakom följande strategi. Huvudidéer Ceremoniverksamheten ska vara en självgående verksamhet inom Humanisterna, ungefär som ett affärsområde inom ett företag. Förbundsstyrelsen ska utse en verksamhetsansvarig för ceremoniverksamheten, som regelbundet rapporterar till styrelsen. Förbundsstyrelsen beslutar om inriktning och budget för verksamheten. Till sin hjälp har den verksamhetsansvariga en ceremoniansvarig i varje lokalavdelning samt ett nätverk med alla ansluta officianter i landet. Därtill kommer internationella kontakter, myndigheter, begravningsbyråer och andra samverkansparter. Humanisternas ceremonier ska vara öppna till både form och innehåll, men officianter ska tydligt visa att de representerar Humanisterna, både i den initiala kontakten med beställaren och under själva ceremonin. I ceremonihandboken ska finnas korta texter om sekulärhumanistisk livsåskådning, som officianterna är fria att använda. Kvalitetssäkring är av största vikt. I ceremoniverksamheten möter vi människor och gör anspråk på att kunna bistå dem, ibland i svåra stunder. Det är därför viktigt att sträva efter ett oklanderligt beteende och hög kvalitet i arbetet. Riktlinjer ska tas fram för utbildning, godkännande och utvärdering. Det är angeläget att vi är öppna för nyskapande ceremonier, som kan vara normbrytande. Det är en humanistisk uppgift att utmana traditioner, pröva nya idéer och lyssna på människors behov av nya lösningar. Den ersättning som utgår förutsätter ett stort mått av ideellt arbete. Förbundsstyrelsen ska anslå medel för utbildning, utvärdering och marknadsföring under en inledande fas, men på sikt ska verksamheten bli självförsörjande. Erfarenheter från andra länder ska inhämtas, bland annat genom kontakter med European Humanist Professionals, ett samarbetsforum för humanister i Europa. Nästa steg Förbundsstyrelsen ska, på grundval av förslag från den verksamhetsansvariga, besluta om: 51 En utbyggnadsplan för 2014-2016: - Marknadsföring av ceremonier - Marknadsföring av officiantutbildning - Utbildningar för officianter En tydlig verksamhetsmodell: - Analys av humanistisk ceremoniverksamhet i Sverige och internationellt - Beskrivning av Humanisternas erbjudande, organisation och kvalitetssäkring, samt stöd till och krav på officianter Förbundsstyrelsens reflektioner Den diskussion som förbundsstyrelsen initierade under hösten 2013 lyfte fram många tänkvärda åsikter, både av ideologiskt art och om ceremoniernas plats i förbundet och praktiska utmaningar. Den visade att det inte bara handlar om att vara för eller emot ceremoniverksamhet i förbundets regi, utan att det finns fler perspektiv. Förbundsstyrelsen kan konstatera att sekulära ceremonier ökar i popularitet i många länder, och att humanistiska organisationer vanligen ser det som naturligt att erbjuda dessa tjänster. Europeiska Humanistfederationen har angivit ceremonier som ett av fyra prioriterade områden i sin arbetsplan för 2014-2016. I Sverige har ceremonier för att uppmärksamma viktiga händelser i livet funnits med sedan förbundet bildades för snart 25 år sedan. Det är viktigt att uppmärksamma några av de invändningar mot ceremoniverksamhet som har lyfts fram. En är att ceremonier kan befästa normer, en annan att ceremonier talar till våra känslor, inte till förnuftet, och därmed kan hindra kritiskt tänkande. Styrelsen ser dessa invändningar som legitima och tänkvärda, men de kan också vändas till något positivt. Humanisterna kan påverka normbildningen med nyskapande ceremonier, och genom ceremonierna kan vi få insikter om människan som både förnufts- och känslovarelse. Humanisternas uppdrag ska enligt styrelsens uppfattning vara att företräda en sekulärhumanistisk livsåskådning, att ta tillvara icke-religiösa människors intressen och att värna om en sekulär stat där alla människor behandlas lika oberoende av livsåskådning. En utbyggd ceremoniverksamhet kan ge ökad synlighet och locka nya medlemmar. Det är inte ändamålet med verksamheten men kan bli en positiv bieffekt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att fastställa förbundsstyrelsens förslag till plan för ceremoniverksamheten. 52 Motioner Humanisternas kongress 26-27 april 2014 MOTION 1 Om kvalitetsmärkning av hjälpverksamhet..........................................................................2 MOTION 2 Om mänskliga rättigheter ............................................................................................................2 MOTION 3 Om utredningen regeringens begravningsutredning .......................................................4 MOTION 4 Om humanistiska texter ...............................................................................................................4 MOTION 5 Om namnbyte på Humanistinfo ....................................................................................................5 MOTION 6 Om begravningsverksamhet som näringsverksamhet .....................................................6 MOTION 7 Om tidskriften Sans ........................................................................................................................6 MOTION 8 Om de olika förutsättningarna för borgerliga och kyrkliga vigslar .............................7 MOTION 9 Om att ta tillbaka den tidigare loggan .....................................................................................8 MOTION 10 Om att skrota den nya loggan ............................................................................................... 11 MOTION 11 Om samvetsklausul ................................................................................................................... 11 MOTION 12 Om skolböcker i religions- och livsåskådningskunskap ............................................ 11 MOTION 13 Om rätten till avlidnas aska ................................................................................................... 11 MOTION 14 Om Humanistinfo som papperstidning............................................................................. 12 1 53 MOTION 1 Om kvalitetsmärkning av hjälpverksamhet Humanister har väldigt lite hjälpverksamhet, av flera goda anledningar. Vi är inte en hjälporganisation (det är i princip bara det väl fungerande Oum El Banine som vi kan hålla fram som gott exempel) och att driva sådan typen av verksamhet i större skala kräver professionalitet, annars kan man göra skada istället för att hjälpa. Sen är det etiskt tveksamt att blanda ihop marknadsföring av en livsåskådning (”se vad vi är hjälpsamma”) med arbete med väldigt utsatta människor. Religiös mission går ofta ut på just den sammanblandningen, något som är etiskt mycket diskutabelt (är verkligen en situation då man hjälper människor i nöd ett lämpligt reklamtillfälle?). Men det ingår i Humanismen som livsåskådning att räcka ut en hjälpande hand till den som är nödställd. Så vad göra? Mitt förslag är att (som komplement till Humanisthjälpen) på vår hemsida lista hjälporganisationer som Humanisterna speciellt kan rekommendera. Dels utifrån kvaliteten på deras verksamhet (enkelt bedömt genom att se om de har 90-konto), dels genom att läsa deras stadgar och undersöka om det finns någon baktanke med hjälpen, t.ex. en religiös eller politisk agenda. (Ideologisk agenda har alla hjälporganisationer, så det är inget möjligt kriterium.) De som är neutrala i livsåskådningsfrågor ger vi en kvalitetsmärkning och listar på vår hemsida. Där kan vi också speciellt lyfta fram organisationer som ligger oss ideologiskt nära. Det här fyller flera syften. Dels kan vi hjälpa Humanister som vill hjälpa. Dels kan vi göra en poäng av att man inte bör använda hjälpverksamhet som ett reklamtillfälle. Dels kan vi genom vår lista slussa gåvor till verksamhet vi anser extra bra. Det finns olika tänkbara namn på en sådan här märkning. • • • • • Religionsfri Humanistmärkt Reklamfri Omtanke utan baktanke … Jag yrkar 1. Att Humanisterna inför en märkning av hjälpverksamhet utifrån kvalitet (90-konto) och frihet från religiös & politisk agenda. 2. Att Humanisterna listar rekommenderade hjälporganisationer på vår hemsida utifrån ovanstående kriterier. 3. Att styrelsen beslutar om lämpligt namn och eventuell symbol för märkningen. Patrik Lindenfors. MOTION 2 Om mänskliga rättigheter Amsterdamdeklarationen 2002 är ett grunddokument för förbundet Humanisterna. I deklarationen sägs bland annat att humanister är skyldiga att bry sig om mänskligheten som helhet, inklusive framtida generationer. Vidare sägs bland annat att humanismen stödjer demokrati och mänskliga rättigheter och att personlig frihet måste kombineras med socialt ansvar och att humanismen är odogmatisk. 2 54 I den svenska Regeringsformen fastslås bland annat att individens personliga, ekonomiska, kulturella och sociala välfärd skall vara den offentliga maktens mål, till vilket hör rätten till arbete, bostad och utbildning, social omsorg och trygghet. I FN:s förklaring om mänskliga rättigheter sägs bland annat att var och en har rätt till social trygghet och är berättigad till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde. Var och en har rätt till arbete, tillfredsställande arbetsförhållanden, skydd mot arbetslöshet och en tillräcklig levnadsstandard inklusive hälsovård, mat, kläder, bostad. Vidare rätt till trygghet vid sjukdom, ålderdom och rätt till utbildning. Observera att avsnitten ovan inte är direkta citat utan är redigerade för att framhålla vissa delar av dokumenten. Det finns således ett tydligt och starkt stöd för mänskliga rättigheter i de olika grunddokumenten och i svensk lag, principiellt men även i praktisk mening, som man kan uttrycka t ex som rätt till ett fritt och värdigt liv med försörjning, bostad, utbildning etc. Förbundet Humanisternas idéprogram ansluter sig till tankarna i ovan nämnda dokument. I ett tidigare utkast till idéprogram talades bland annat om ett samhälle präglat av respekt, omtanke, rättvisa, solidaritet och ansvar. Jag noterar att denna passus är borta i nu gällande program. Mycket i idéprogrammet avhandlar sekularism, religion, vetenskap och förnuft, men programmet är enligt min uppfattning inte tillräckligt tydligt vad gäller mänskliga rättigheter, som de uttrycks i de olika dokumenten enligt ovan. Med mänskliga rättigheter avser jag då inte bara teoretiska och principiella resonemang utan också rättigheter i den vardagliga verkligheten. En utgångspunkt för Humanisterna är partipolitisk obundenhet, även om detta inte står i idéprogrammet. Förbundet Humanisterna skall förstås inte delta i den partipolitiska debatten, men jag tycker att för oss humanister, skall alltid och i olika sammanhang, den enskilda människans behov och rättigheter gå före politiska, ekonomiska och religiösa dogmer och idéer – i Sverige och globalt. Jag anser att om förbundet Humanisterna inte tydligare står upp för mänskliga rättigheter, principiellt och i praktiken, kommer vi att förbli en numerärt liten grupp, med ett marginellt genomslag och inflytande i samhället. Förslag: Idéprogrammet bör kompletteras med en tydligare skrivning i fråga om mänskliga rättigheter enligt följande: • Mänskliga rättigheter innefattar också rätt till ett dagligt liv i frihet och värdighet med försörjning, bostad och utbildning m m. Politiska, ekonomiska, religiösa och andra dogmer och idéer får aldrig gå före människovärdet och den enskilda människans rättigheter. Kim Altsund, Medlem i Humanisterna Väst 3 55 MOTION 3 Om utredningen regeringens begravningsutredning Staten har nyligen presenterat utredningen ”Begravning – återvinning, nya begravningsmetoder och enhetlig begravningsavgiftssats” (SOU 2013:82). Vad har Humanisterna för åsikter i dessa frågor? Har Humanisterna skickat remissvar? Järfälla den 15 mars 2014 Mikael Göransson, Humanistisk officiant och vigselförrättare MOTION 4 Om humanistiska texter Jag föreslår att Humanisterna utarbetar ett antal texter som vi som medlemmar av arten Homo sapiens kan relatera till. Det handlar här inte om program eller manifest av olika slag, utan snarare om texter som utöver det rent innehållsliga även har estetiska eller åtminstone litterära kvaliteter av det essäistiska slaget. Texterna får gärna försöka fastslå preliminära sanningar, men som helhet betraktade är det viktigt att texterna ger utrymme för resonemang och diskussioner, som i sin tur främjar vad som skulle kunna kallas ett humanistiskt förhållningssätt. Dessa texter bör innehålla stoff från det naturvetenskapliga ämnesområdet lika väl som från det humanistiska. Vad gäller naturvetenskapen är det väsentligt att texterna framhåller vad de skilda vetenskapsområdena kan innebära för en människas vardagsliv i största allmänhet, alltså när hon inte arbetar med naturvetenskap, vilket är det vanligaste sättet för en människa att framleva sitt liv. I dessa texter måste evolutionsteorin få en framträdande plats. Utöver att vara en väl beprövad naturvetenskaplig teori kastar den ett förklarande ljus över många av våra handlingar. Kvantfysiken och relativitetsteorin kan tyckas vara främmande för våra vardagliga erfarenheter. Men även inom dessa ämnesområden är det fullt möjligt att extrahera tankegods som berikar vår vardagliga tillvaro. Detta gäller i ännu högre grad om termodynamikens andra huvudsats och dess samband med informationsteori, vilket inte minst Tor Nørretranders har visat i sin bok Märk världen. Dessa fysikaliska teorier kan användas inom kosmologin och astrofysiken och bilda stommen i en modern skapelseberättelse, som utöver att i sina huvuddrag verka rimlig också äger ett stort mått av skönhet. En skönhet som inte blir mindre av att evolutionsteorin tillfogas. Även inom de rent abstrakta vetenskapsområdena logik och matematik finns åtminstone ett teorem som är av yttersta vikt för den som vill granska sin livsåskådning eller sin egen person utan att försöka höja sig över all kritik. Det gäller Kurt Gödels ofullständighetsteorem, som ytterst går tillbaka på lögnarparadoxen, känd sedan antikens Grekland, och som i modern tid på ett mycket levande sätt har beskrivits av Rebecca Goldstein i boken Ofullständighet: Kurt Gödels bevis och paradox. De områden jag nu nämnt är ett minimum för den typ av texter jag här har föreslagit. Till dessa kommer de rent humanistiska inslagen. Ämnesområdena i sig själva finns 4 56 naturligtvis rikligt beskrivna i otaliga böcker, och det är just det som är problemet. Inte ens de professionella naturvetarna kan hålla sig à jour med allt som skrivs, inte heller kan en intresserad allmänhet ta del av mer än en bråkdel av all populärvetenskaplig litteratur som översållar marknaden. Och Humanisterna är i stort behov av att samla sig kring något, att försöka utröna vad vetenskapens hittillsvarande resultat kan få för konsekvenser för det dagliga livet. En sådan samling kring en eventuell humanistisk kärna måste med nödvändighet gå i toleransens tecken och räkna med en mängd olika isotoper av ett och samma grundämne. Det handlar alltså om att skapa något som människor på ett engagerat och levande sätt kan förhålla sig till, en grundstruktur som är flexibel och stark nog att tåla tyngden av en mängd olika slags byggnader. Humanisterna kan tackla problemet på åtminstone fem olika sätt. 1. Att föresätta sig att lösa problemet inom tio år med en utgivning av engagerande och vetenskapligt korrekta texter som behandlar de ovan nämnda ämnesområdena ur ett humanistiskt perspektiv. Detta kräver professionell kompetens. 2. Att ge ut en antologi av redan existerande texter inom fem år som löser samma problem. Förebild skulle kunna vara *Lyckad nedfrysning av herr Moro, men givetvis med en mer naturvetenskaplig orientering och säkert också med en mer omfångsrik bok som resultat. Detta kräver också professionell kompetens, men inte i samma utsträckning som första alternativet. 3. Att engagera medlemmar som inom fem till tio år kan presentera texter av nämnda slag. 4. Att lösa problemet på ett annat sätt. 5. Att inte göra någonting alls. Texterna ska som sagt också behandla de humanistiska ämnesområdena, men det skulle föra alltför långt att i in en motion till Humanisternas kongress ge konkreta förslag på vad för slags texter detta skulle kunna vara. Jag yrkar på att kongressen tillsätter en arbetsgrupp som till nästa kongress föreslår vilket eller vilka av de fem alternativen som Humanisterna ska gå vidare med. Lars-Göran Hedén, Karlshamn MOTION 5 Om namnbyte på Humanistinfo Fram till 2010 gav Humanisterna ut Humanisten, en tidsskrift för kultur- och livsåskådningsdebatt. 2010 övertogs tidsskriften av Fri Tanke förlag och blev det som idag är SANS. Sedan 2010 har också vår medlemstidning HumanistInfo utvecklats, blivit en tidskrift med inte bara medlemsinformation, utan med intressanta debattinlägg och initierade artiklar om kultur- och livsåskådningsfrågor. Det är lämpligt att HumanistInfo nu byter namn till Humanisten. Detta för att visa att vår medlemstidning har blivit en tidskrift som delvis fyller Humanisten publicistiska ambition, men också för att behålla varumärket Humanisten inom Humanisterna. Om Fri Tanke förlag har rättigheter över namnet Humanisten, så borde denna fråga kunna lösas. Syftet med denna motion är inte att Humanisterna skall ge ut en tidskrift 5 57 som konkurrerar med SANS och motionen har inte heller för avsikt att förändra innehåll eller utformning av Humanisternas medlemstidning. Förslag till kongressbeslut: Att Förbundet Humanisterna byter namn på medlemstidningen från HumanistInfo till Humanisten. Ulf Gustafsson MOTION 6 Om begravningsverksamhet som näringsverksamhet För Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten i Sverige, med undantag av Stockholm och Tranås, borde det vara en självklarhet att inte blanda in näringsverksamhet inom samma område. Men i t ex Järfälla har Järfälla församling startat en Kyrkans begravningsbyrå. Klart oetisk verksamhet. Domkapitlet har reagerat. Begravningsbranschen likaså. Jag har uppmärksammat Länsstyrelsen, som ännu inte gjort något. Eller är det Konkurrensverkets bord? Mitt begravningsombud (som alltså skall tillgodose mina intressen som icke medlem i Svenska kyrkan) är medlem i Svenska kyrkan, som de alltid varit här. Yrkande att styrelsen redogör för vad Humanisterna gjort för att hindra denna utveckling att styrelsen redogör för vad Humanisterna planerar att göra Mikael Göransson MOTION 7 Om tidskriften Sans Human-Etiska Förbundet fick fram en tidskrift 1995 ”Humanisten. Tidskrift för kultur och livsåskådningsdebatt ” för externt, men även internt bruk. Det var mycket blod, svett och tårar för att de fyra numren årligen skulle komma ut. Exempelvis skickades den hösten 1996 till alla riksdagsmän med ett öppet brev. Den vidareutvecklades fint under ledning av ordförande Christer Sturmark. Humanisterna sålde den till Fri Tanke förlag. Sans Media AB lanserar SANS. Existentiellt magasin i upplysningens anda. Kultur – Samhälle – Vetenskap – Filosofi. Jag tar fasta på ett erbjudande att pröva två nummer av SANS för 98 kronor. Får i god tid nr 1 2014 Jan - Mar Pris 95:-. En snygg och innehållsrik tidskrift i ”humanistisk” anda. Ett redaktionsråd med två före detta kolleger till mig i styrelsen för Humanisterna: Lena Andersson och Olle Häggström. Den tredje är PC Jersild som också varit styrelseledamot i Humanisterna. Men det som slår mig är jag inte finner något explicit om Humanisterna och den internationella rörelsen vill tillhör. Sans har många spännande medarbetare, där ingen lyfter fram ev engagemang i Humanisterna. Jag kan förstå poängen att ”distansera sig” något från Humanisterna. Men så här totalt? 6 58 Humanisterna marknadsför flitigt SANS på sin hemsida och i medlemsutskick. SANS marknadsför inget om Humanisterna. Inte ett ord på Fri Tanke förlags hemsida om Humaniströrelsen. Gamla artiklar i Humanisten blir SANS äldre artiklar 2005-2010. Yrkande att styrelsen redogör för vad som hänt efter det att Humanisten såldes. Hur stor är upplagan? Hur många fullt betalande prenumerationer har man idag? Och hur många prenumerationer svarar medlemmarna i Humanisterna för? Hur går det ekonomiskt numera? (Noterade nyligen att Sans får 50 000 kronor från Kulturrådet.) att styrelsen med de intima kontakter man har med SANS försöker få till stånd åtminstone en liten annons i SANS om medlemskap i Humanisterna. Järfälla den 15 mars 2014 Mikael Göransson, Humanistisk officiant och vigselförrättare MOTION 8 Om de olika förutsättningarna för borgerliga och kyrkliga vigslar Som ordförande(1995-1999) i Human-Etiska Förbundet (som vi hette då) valde jag omgående att hjälpa till som officiant vid barnvälkomnande och borgerlig begravning. Försökte också som ordförande få bli borgerlig vigselförrättare. Länsstyrelsen och sedan regeringen sade nej. Under den processen genomförde jag på begäran av medlemmen Mattias Söderhielm och Moa en humanistiskt präglad vigsel på Stora Skuggan i Stockholm (en släkting som var domare fick svara för myndighetsutövningen). Oftast är det kommunerna som nominerar vigselförrättare, som sedan Länsstyrelsen utser. När Järfälla kommun nominerade mig blev jag till slut förordnad som borgerlig vigselförrättare och registreringsförrättare enl lagen om partnerskap den 18 juli 2000. För vigslarna som genomförs betalar staten året efter 110 kronor för varje vigsel. Blir det en andra vigsel samma dag utges 30 kronor brutto. Allt fler brudpar vill ha en personligare och högtidligare vigsel (än den 3 minuters) ungefär som de tycker sig kunna få vid ett traditionellt kyrkbröllop. Men man vill inte blanda in gudar och religioner. Även om ett brudpar självfallet vill ersätta dig för tid och omkostnader så kan det bli svårt vid borgerliga vigslar, men inte vid kyrkliga. Risken att blanda ihop myndighetsutövning och kommersiell verksamhet gäller bara vid borgerliga vigslar. I mitt fall har brudparen vid ambitiösare vigslar fått välja mitt arvode inkl moms och sedan har mitt aktiebolag fakturerat. Allt för att det skall vara öppet och inga svarta pengar som ofta i de traditionella kuverten. Sedan start har jag genomfört mer än 900 uppskattade vigslar. Inga klagomål har framförts. Men i januari 2013 återkallade Länsstyrelsen mina vigselrättigheter och tog omgående bort mig från officiantförteckningen. Eftersom jag överklagat har det inte vunnit laga kraft så jag har kunnat genomföra alla sedan länge bokade vigslar. Samma dag som denna motion 7 59 lämnas in genomför jag en vigsel i Skälby gård. Hoppas det inte blir min sista vigselceremoni med myndighetsutövning. Vi var sex vigselförrättare (varav två verksamma i Humanisterna) vars vigselrättigheter återkallades. Bara jag fick prövningstillstånd i Kammarrätten. (Det är svårt att tydliggöra ärendet kort. Det har belysts fylligare i Humanist-Info och genom kontakt med undertecknad kan du få alla handlingar.) Ingen har någonsin klagat på mig. Jag har många brudpar tillsammans med vilka jag skall ha en vigselceremoni i sommar. Men skall de behöva passera stadshuset eller kommunhuset med två vittnen också? Det var det Svenska kyrkan såg som en nackdel om det skulle bli en obligatorisk borgerlig vigsel som Humanisterna ville. Det kan inte ha varit lagstiftarens mening att diskriminera en majoritet av alla brudpar i Sverige. Lagstiftaren kan inte rimligen kräva att brudparet måste ha en gudstro, eller åtminstone vara med i en kyrka (inkl scientologikyrkan), för att få ha en fin vigselceremoni under rimliga villkor. Var och en som får höra om detta ärende ler, och tror att jag skämtar. Alla är förvånade över detta återkallande, och undrar om det verkligen kan vara sant. Men det är tyvärr sant. Förvaltningsrätten anser att lagen ska tolkas på så sätt att en vigselofficiant som inte är anställd av en kyrka, i många situationer antingen ska arbeta gratis eller till och med behöva betala för att arbeta. Och att det brudpar som helt frivilligt är beredda att betala för det arbete de vill ska utföras för deras räkning, inte ska ha den möjligheten. Under denna långa process mer än 1,5 halvt år har jag saknat ett rejält stöd från Humanisterna. Yrkande att styrelsen redogör för vad Humanisterna vill och hur det skall realiseras. Vill Humanisterna få till stånd en ny rättstillämpning? Eller en ny lag? att styrelsen redogör för om vald strategi påverkas av utfallet i Högsta förvaltningsdomstolen? att styrelsen redogör för om Humanisterna övervägt att göra som Human-Etisk Forbund i Norge gjorde och som blivit en sådan succé bland norska brudpar? Järfälla den 15 mars 2014 Mikael Göransson, Humanistisk officiant och vigselförrättare MOTION 9 Om att ta tillbaka den tidigare loggan Vi som skrivit denna motion gör det för att Humanisterna ska ta tillbaka den klassiska Happy Human som förbundets logga, istället för den nylanserade loggan med delad kropp. 8 60 För att det inte ska vara några oklarheter så inleder vi denna motion med en beskrivning av vilka loggor det handlar om. Den klassiska Happy Human; Den där kroppen, armarna och benen hänger ihop i ett stycke; ungefär som ett ”H”. I stort sett består den av; två mer eller mindre raka linjer (kroppssidorna), två böjda linjer (skrevet och fördjupningen mellan armarna) och en mer eller mindre rund cirkel (huvud). Huvudet ligger i den rundade fördjupningen mellan de uppsträckta armarna. En vanlig variant av den klassiska Happy Human och som förbundet Humanisterna bör använda sig av är den med; raka kroppssidor och Happy Humans högra arm något längre än den vänstra (högra armen om man ser det från Happy Humans perspektiv, att den tittar ut mot betraktaren). Den nylanserade loggan med delad kropp; Den som består av tre delar, däribland två ”U”, som presenterades på kongressen 2013. Våra argument; Det blir en oenhetlig bild av oss; Humanisterna har i cirka tre decennier använt sig av och inarbetat den klassiska Happy Human. Det vore otaktiskt att ändra något som är så inarbetat. Det har i regel varit frågan om små marginella skillnader av den klassiska Happy Human tidigare. Dessa små skillnader har använts som ett argument för en standardisering, men så kommer det plötsligt istället något helt nytt som inte liknar vad vi har haft tidigare; den nylanserade loggan med delad kropp. Vi får så att säga börja om på ny kula med en ny logga, som är ett mycket större avsteg än vad som funnits tidigare. Det blir ju även så att mycket gammalt material med den klassiska Happy Human blir bortkastat om vi ska ha den nylanserade loggan med delad kropp, ett stort resursslöseri. Även internationellt är den klassiska Happy Human inarbetad. De flesta av våra syster-organisationer i andra länder som har ”Human” (eller ”Humanist” i olika former) i namnet har den klassiska Happy Human. De som inte har ”Human” (i olika former) har inte lika ofta den klassiska Happy Human som logga. Exempel på länder med Humanist-förbund som har den klassiska Happy Human; Norge, Finland, Danmark, Island (har inte ”Human” i namnet), Nederländerna, U.K., Irland, Grekland, Portugal, Rumänien, Australien, Nya Zeeland, USA, Canada, Nepal, Singapore, Uganda och Nigeria. Då har vi ändå inte räknat med en del tveksamma fall, t.ex. där det är svårt att bedöma. Estetiska skäl; Den klassiska Happy Human liknar ett ”H” (som i Humanism) och en människa. Den ser glad ut. Att armarna är olika långa ger ett levande och varierat intryck, att människan är komplex och att Humanismen inte är fyrkantigt robotaktig. Den nylanserade loggan med delad kropp liknar en splittrad isärplockad robot. Ser ut som ett elektroniskt kopplingsschema. Mindre människolik och liknar inte heller ett ”H”. Vad står två stycken ”U” för? Den har ett stelt och hårt utseende. Vilken logga vi än har så kan vi konstatera att den kommer att ha vissa likheter med andra symboler och företeelser, det kommer vi inte ifrån och det är långt ifrån alltid som det är negativt. Bägge loggorna har förekommit i olika varianter. Odemokratisk process; 9 61 Det har varit ett fåtal personer inblandade i processen med den nylanserade loggan med delad kropp, en del av dessa är inte heller medlemmar. Det har inte varit någon insyn i processen för Humanisternas medlemmar, till skillnad från hur det brukar gå till i Humanisterna när idéprogram m.m. ska förnyas. Det har inte varit någon remiss till medlemmarna eller ens de lokala styrelserna. Det har inte varit någon proposition till kongressen 2013 där man kunde se den nylanserade loggan med delad kropp. Inte heller någon bild i kongressmaterialet. På kongressen 2013 fanns den nylanserade loggan med delad kropp plötsligt i kongress-salen. Det var ingen punkt på dagordningen om att rösta om eller att ens diskutera denna fråga. Från de ansvarigas sida hölls det anföranden som gick ut på att den var ett fullbordat faktum som skulle ”implementeras”. Det hade varit lätt för förbundsstyrelsen att kunna backa ett steg och säga; ”Okej, vi tar detta som ett förslag som kan läggas fram för en framtida kongress för beslut efter en demokratisk process”. Men istället har de ansvariga rullat på som en ångvält, det har inte varit några signaler om att frysa processen. Man kan även fråga sig om vi verkligen kan lita på de så kallade experterna, att den nylanserade loggan med delad kropp är bra för oss och vår marknadsföring? Har de verkligen vårt bästa för ögonen? Medlemmarna ska väl också kunna känna sig bekväma med vår logga? Ska vi även i andra frågor leja ut åt externa ”experter” att utforma vårt förbund och våra ståndpunkter utan att medlemmarna får komma till tals? Som Humanist så ska man vara skeptisk, demokratisk och föra ett öppet samtal, det har det inte varit mycket av här. Omotiverat; Det har inte heller förekommit någon större kritik mot den klassiska Happy Human. Vi har visserligen minskat något i antalet medlemmar de senaste åren, efter att ha haft några år med stark tillväxt. Men det finns ingenting som tyder på att den klassiska Happy Human varit till nackdel för oss. Det finns absolut ingenting som hindrar oss från att besluta att ta tillbaka den klassiska Happy Human. Det handlar om vilja och goda argument. Den nylanserade loggan med delad kropp är ingen obändig naturkraft som kommit till av sig själv, den är ett resultat av medvetna mänskliga beslut, sådant går att ändra. Man kan göra misstag och det är förlåtligt, vi kan ändra oss och göra rätt. Vi föreslår att kongressen beslutar; Att; Den nylanserade loggan med delad kropp inte längre ska vara Humanisternas logga. Att; Den så kallade klassiska Happy Human (enligt beskrivningen i början av motionstexten ovan) ska vara Humanisternas logga. Den variant vi huvudsakligen ska använda oss av ska vara den med raka sidor där den högra armen är längre än den vänstra. Mauritz Björkryd, Jan Dahmén, Kjell Ericson, Ragnar Hedenius, Gunnar Hjert, Yvonne Jandréus, Urban Jansson, Bertil Johansson, Bo Jägerstad, Rune Lidholt, Gunnar Lundh, Svante Nevéus, Viola Ollaiver, 10 62 Gunnar Ståldal, Lars Torstensson, Kerstin Uisk, Ylva Eliasson MOTION 10 Om att skrota den nya loggan Skrota den nya usla loggan, och återgå till den tidigare väl kända logotypen! Argument: Se (hela) sid 5, Humanistinfo nr 3 (Okt), 2013. Klas Nilsson MOTION 11 Om samvetsklausul Motion. Den ökade pressen även i Sverige där religiösa extremister kräver att personal skall kunna vägra hjälpas våldtagna få abort genom "samvetsklausul" är förskräcklig. Vi har en aktiv abortmotståndare i regeringen och Livets Ord tar hjälp av EU extremister. Einar Hellbom MOTION 12 Om skolböcker i religions- och livsåskådningskunskap Christer Sturmark har redovisat stora brister i aktuella skolböcker beträffande den bild som i dessa ges av humanismen som livsåskådning. För att motverka effekten av sådana osakliga och felaktiga beskrivningar föreslår jag att styrelsen får i uppdrag att författa eller låta författa och till skolans lärare distribuera en kortfattad skrift om humanismen. Mitt förslag syftar inte till en "allom" omfattande skolbok utan till en saklig, opolemisk skrift som på ett klart sätt redovisar för lärare i religions/livsåskådningskunskap vad humanism är, dess idémässiga bakgrund och vad vi idag i allt väsentligt står för. Jag menar att en sådan skrift skulle tilldra sig intresse bland lärare och elever som motvikt till de osakliga och oriktiga redovisningar som tydligen förekommer i många läroböcker. Den skulle hjälpa eleverna till en riktigare bild av vad humanismen är, vilket de har rätt att få. Spridningen av en sådan skrift skulle ju inte heller behöva stanna vid lärarna. Hans Christian Cars MOTION 13 Om rätten till avlidnas aska Askan efter den avlidne är inte statens eller kyrkans egendom. Den skall överlämnas till de anhöriga som beslutar över förfarandet. De avgör om den sterila askan skall förvaras hos make eller maka, om den skall delas, spridas i naturen eller överlämnas till kyrkogård för jordsättning. Markägaren beslutar var askan skall spridas, äganderätten 11 63 får inte inskränkas av religiösa skäl utan lagen om äganderätt och religionsfrihet respekteras. Sedan över 80 år kan Englands lag om kremering vara ett exempel och ingen omfattande utredning behövs. Dagens förfarande där länsstyrelsen fungerar som en religiös domstol och med hänsyn till fundamentalisters tro beslutar om var askan får spridas strider både mot äganderätt och religionsfrihet och ger Sverige ett dåligt rykte i religions och äganderättsfrågor. Jag föreslår att årsmötet beslutar • Att uppdra åt styrelsen att tillskriva de politiska partierna med krav att de anhöriga förklaras ha rätt till askan efter den avlidne och att den inte är statens eller kyrkans egendom. Einar Hellbom MOTION 14 Om Humanistinfo som papperstidning Yrkar: • att medlemstidningen ska sändas som papperstidning till alla medlemmar som inte anmäler någonting annat. Mårten Ohlsson, Segerstedtsplan 2, 652 29 Karlstad 12 64 Styrelsens yttranden över motioner 2014 MOTION 1 Om kvalitetsmärkning av hjälpverksamhet I motion 1 yrkas att vi på vår websida ska presentera en kvalitetsmärkning av hjälporganisationer. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att Humanisterna på hemsidan ska rekommendera hjälporganisationer. Att peka ut de organisationer som har 90konton är en enkel uppgift, att värdera organisationer från andra utgångspunkter är en större utmaning. Stadgarna kan, som motionären skriver, vara en utgångspunkt. Där kan framgå till exempel om organisationen är religiöst och (parti)politiskt neutral eller inte. Men för att kunna rekommendera en organisation krävs också inblick i dess verksamhet. Den är svårare att ”kvalitetsmärka”. Att på det sättet skaffa sig inblick i alla organisationer på marknaden är en omfattande arbetsuppgift. Att sätta en kvalitetsstämpel på en organisation är också att ta ett ansvar för dess framtida verksamhet, vilken är en än större utmaning. Motionären pekar på några kriterier som skulle kunna användas vid en kvalitetsmärkning, t ex ”reklamfri”. Begreppet kan naturligtvis tolkas på många sätt, men det är inte ovanligt att organisationer har sponsorsamarbete med företag. Är den verksamheten reklamfri? Eller diskvalificeras den med detta kriterium? Trots svårigheterna menar förbundsstyrelsen att Humanisterna bör kunna välja ut några organisationer som vi med gott samvete kan rekommendera våra medlemmar att stödja. Hur långt kvalitetsbedömningen och kvalitetsmärkningen ska gå får framtiden utvisa. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att uppdra åt förbundsstyrelsen att på hemsidan rekommendera några hjälporganisationer och att motivera på vilka grunder rekommendationer sker, att motionen därmed anses besvarad. MOTION 2 Om mänskliga rättigheter I motion 2 yrkas att ett tillägg om mänskliga rättigheter ska göras i idéprogrammet. Motionären önskar att Humanisternas idéprogram tydligare framhäver de så kallade positiva rättigheterna i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter (försörjning, bostad och utbildning). Förbundsstyrelsen vill understryka att det redan framhålls i idéprogrammet att ”Humanisterna arbetar för de mänskliga rättigheterna, som de redovisas i en rad internationella dokument och konventioner”. Detta ställningstagande skulle naturligtvis kunna utvecklas, men det bör ske i samband med en allmän översyn av idéprogrammet. Idéprogrammet antogs vid 2013 års kongress efter en två år lång process. Styrelsen anser att det är för tidigt att redan nu ändra i programmet. Däremot kan det finnas skäl att göra en allmän översyn inför kongressen 2016. 65 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motionen MOTION 3 Om regeringens begravningsutredning I motion 3 formuleras frågor om Humanisternas syn på utredningen. Humanisterna har inte skrivit något remissvar på denna utredning och har ingen officiellt antagen ståndpunkt i de frågor som utredningen lyfter. Motionären yrkar inte heller på att Humanisterna ska inta någon särskild hållning. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att motionen anses besvarad med vad som ovan anförts. MOTION 4 Om humanistiska texter I motion 4 yrkas att Humanisterna tillsätter en arbetsgrupp som utreder hur Humanisterna kan verka för att det skrivs och sprids texter om vetenskapliga och existentiella frågor. Att skriva texter om vetenskapens frontlinjer är en uppgift bäst lämpad för dem som forskar inom de olika vetenskapliga områdena. Det finns flera förlag och institutioner i Sverige som producerar sådana material. Till exempel Kungliga Vetenskapsakademien, Karolinska Institutet och bokförlag som Natur och Kultur, KI University Press och Fri Tanke förlag. Styrelsen anser att det är bättre att Humanisterna i dialog med dessa aktörer verkar för att sådan litteratur utkommer. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att uppgiften ska genomföras i enlighet med vad som ovan anförts och i övrigt avslå motionen. MOTION 5 Om namnbyte på Humanistinfo I motion 5 yrkas att HumanistInfo byter namn till Humanisten. Förbundsstyrelsen anser att det är ett utmärkt förslag. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionen. MOTION 6 Om begravningsverksamhet som näringsverksamhet I motion 6 efterfrågas vad Humanisterna har gjort och ska göra med anledning av omständigheterna som presenteras i motionen. Humanisterna har hittills inte vidtagit någon åtgärd gällande kyrkans begravningsbyrå i Järfälla. Situationen förefaller dock oetisk varför en uppföljning av förhållandet är på sin 66 plats. Styrelsen avser att uppmana berörda instanser att utreda huruvida situationen kan anses rimlig. Humanisternas hållning i principfrågan är att all begravningsverksamhet ska bedrivas kommunalt, och i ett sådant läge står det kyrkan fritt att bedriva näringsverksamhet på området. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att motionen anses besvarad med vad som ovan anförts. MOTION 7 Om tidskriften Sans I motion 7 ställs ett antal frågor om tidskriften Sans. Förbundet Humanisterna gav tidigare ut ytterligare en tidskrift (förutom medlemstidningen HumanistInfo) som hette Humanisten. Förbundet befann sig under 2010 i ekonomiskt trångmål och styrelsen övervägde därför att lägga ner tidskriften Humanisten. Några finansiärer (som också är delägare i Fri Tanke förlag) erbjöd sig då att tillskjuta kapital till förbundet Humanisterna och samtidigt säkerställa att det fanns en oberoende tidskrift på marknaden som verkade i upplysningens anda och med en sekulär värdegrund. Detta blev tidskriften Sans (som nu är helägd och utges av Fri Tanke förlag). Samtidigt säkerställdes att medlemmar i Humanisterna alltid skulle garanteras möjligheten att prenumerera på tidskriften Sans med rabatt, som ett slags ersättning för den nedlagda Humanisten. Sans är idag ett ”existentiellt magasin i upplysningens anda” om kultur, samhälle, vetenskap och filosofi. Verkställande redaktör är Björn Fjaestad, tidigare chefredaktör för tidskriften Forskning och Framsteg. Den ursprungliga tanken med Sans var att den skulle vila på en sekulär värdegrund men inte kopplas till eller förknippas med en speciell organisation eller verksamhet. Tanken är att i oberoende form presentera upplysningens idéer och den sekulära värdegrunden i samhällsdebatten. Därför har alltid texter eller annonser som relaterar direkt till förbundet Humanisterna hänvisats till förbundets tidning HumanistInfo. Motionären ställer ett antal kvantitativa frågor som här besvaras. Sedan Humanisten upphörde har det utkommit 14 nummer av Sans (fyra om året sedan 2011). Sans har ca 3000 prenumeranter och säljs också i större pressbyråer runt om i landet. Av Sans prenumeranter uppskattas ca 40 % också vara medlemmar i Humanisterna (siffran är ungefärlig, då ingen samkörning mellan registren är tillåten). Finansiärerna som satsade på att skapa tidskriften Sans har tillskjutit i storleksordningen tre miljoner kronor för att lansera och publicera tidskriften Sans. Sans går årligen med förlust. 2011 ca en miljon kr, 2012 ca 375 000 kr och 2013 ca 100 000 kr. Förlusten täcks av finansiärerna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att motionen anses besvarad med vad som ovan anförts. 67 MOTION 8 Om de olika förutsättningarna för borgerliga och kyrkliga vigslar I motion 9 efterfrågas Humanisternas hållning i frågan, och om förbundet har övervägt att agera i linje med det norska förbundet. En plan för ceremoniverksamhetens utveckling presenteras i kongressmaterialet. Klart är att Sveriges nu gällande regler kring vigselförrättningar är helt otillfredsställande. Utfallet i Högsta förvaltningsdomstolen gällande Mikael Göranssons ärende kommer att ingå i underlaget för ovan nämnda analys. Styrelsen avser inte att arbeta för att erhålla vigselrätt för Humanisterna som förbund såsom nu gäller inom Norges Human-Etisk Forbund. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att motionen anses besvarad med vad som ovan anförts. MOTIONERNA 9 och 10 Om att ta tillbaka den tidigare logotypen I motion 9 yrkas att den tidigare loggan ska tas tillbaka. Sambehandlas med motion 10. Motionen handlar om två olika saker. Dels om den nya och den gamla ”loggan” och dels om den grafiska profilens tillkomstprocess. Förbundsstyrelsen börjar med att besvara den andra frågan. De beslut som lett fram till framtagandet av den grafiska profilen anses av motionärerna vara odemokratiska. Detta handlar således om huruvida styrelsen bör kritiseras för fattade beslut. Det fattas beslut vid varje styrelsemöte. Vilka som uppfattas som viktiga beror ofta på vilka frågor den enskilde är engagerad i. Frågan om den grafiska profilen är inget undantag. Huruvida styrelsen agerat riktigt är, precis som när det gäller andra beslut, en fråga för kongressen att avgöra, men att en demokratiskt vald styrelse fattar beslut är i sig naturligtvis inte odemokratiskt. Det är i själva verket det uppdrag styrelsen har fått från kongressen. Det är inte heller något argument i frågan om den grafiska profilen. Motionärerna tycks önska någon form av direktdemokrati, vilket helt enkelt inte är möjligt när det handlar om detaljer i en grafisk design. Praxis när logotyper och grafiska profiler tas fram, både i näringsliv och ideella organisationer, är att ledningen utser en arbetsgrupp som tar kontakt med formgivare. Arbetsgruppen säkerställer att formgivaren förstår de kärnvärden organisationen står för, och formgivaren omvandlar dessa till ett bildspråk. Sådan har processen varit även i Humanisterna. Arbetsgruppen har varit väl sammansatt och haft stor kompetens inom formgivning och i andra relevanta avseenden. Så till själva sakfrågan. Förbundet har med den nya grafiska profilen inte bytt ut en gammal logga mot en ny, utan infört en grafisk profil. Någon grafisk profil har inte tidigare funnits inom Humanisterna. Tidigare har det således inte funnits någon enhetlig linje i trycksaker, på hemsidor och i annat material. Det finns det nu, vilket är ett stort steg framåt när vi ska presentera oss utåt. En grafisk profil är en helhet där olika element hänger samman. Happy human-figuren är bara ett av dessa. 68 Det beslut kongressen har att fatta med anledning av motionen gäller alltså inte figuren/logotypen. Den grafiska profil som har tagits fram bygger på ett nytt bildspråk med en ny logotyp. Om logotypen skulle bytas ut måste allt arbete börja om från början. Vi anser att Dan Jonsson har gjort ett mycket bra arbete. Vi har nu en grafisk profil och en kommunikativ helhet där Humanisterna som avsändare är tydlig. Detta är betydligt viktigare än tekniska detaljer i en figur. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motionerna MOTION 11 Om samvetsklausul I motion 11 finns inget konkret yrkande. Humanisterna bedriver en aktiv opinionsbildning för att kvinnor inte ska förvägras abort genom åberopande av ”samvetsklausuler”. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att motionen anses besvarad med vad som ovan anförts. MOTION 12 Om skolböcker i religions- och livsåskådningskunskap I motion 12 yrkas att Humanisterna ska ta fram en skrift om den sekulära humanismen riktad mot skolor. Styrelsen anser att motionärens förslag är lovvärt och ett viktigt initiativ. Styrelsen har genom den förra kongressbeslutet om ”skolans år” redan initierat ett projekt att ta fram ett material om vår livsåskådning för skolbruk som beräknas vara klart till hösten 2014. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionen. MOTION 13 Om rätten till avlidnas aska I motion 13 yrkas att Humanisterna ska tillskriva de politiska partierna med krav att de anhöriga förklaras ha rätt till askan efter avlidna. Styrelsen avser att försöka förmå berörda instanser att modernisera gällande bestämmelser. Detta innebär också att önskemål om t.ex. delad aska ska kunna tillmötesgås. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad med vad som ovan anförts. 69 MOTION 14 Om Humanistinfo som papperstidning I motion 14 yrkas att HumanistInfo ska skickas som papperstidning till de som ej ber om annat. Humanistinfo är en viktig del av förbundets interna kommunikation, debatt och information. Utgivningen är dock förknippad med såväl mycket arbete som stora kostnader. Kostnaderna är särskilt kännbara om den skickas ut som papperstidning. Möjligheten att få tidningen i pappersform kvarstår emellertid. Det finns medlemmar som vill detta, men det finns också medlemmar som föredrar att få tidningen digitalt. Då vi erbjuder en valmöjlighet är det rimligt att standardalternativet är det alternativ som innebär minst kostnad, arbete och resursslöseri. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motionen. 70 Styrelsens förslag till verksamhetsinriktning 2014-2016 Inledning I allt väsentligt föreslås de ekonomiska riktlinjerna för åren 2015-2016 följa den budget som föreslås för 2014. Hänsyn måste dock tas till kostnader för speciella satsningar som förbundet kommer att göra framöver. Här nämns några viktiga satsningar som bör prioriteras. Annonskampanj Olika annonskampanjer för att säkerställa en stabil och helst växande medlemskår. Informationsmaterial och sociala medier Förnyelse av det tryckta materialet. Det gäller t.ex. idéprogrammet, underlag för ceremoniverksamheten och information om sommarläger. Webbplatsen och våra aktiviteter på sociala medier utvecklas. Humanistshoppen Målet är att Humanistshoppen ska ge överskott. För att nå dit krävs initialt satsningar på marknadsföring. Sommarläger Humanistiska sommarläger arrangeras, speciellt för nya och tilltänkta medlemmar. Handledarutbildning genomförs. Information på skolor Under 2014 genomförs humanistisk information på grund- och gymnasieskolor. Intresset från skolorna för humanismen som livsåskådning kommer sannolikt att öka under de närmaste åren. Speciella skolinformatörer utbildas. Ceremonier Se separat förslag till strategi. Humanistisk folkbildning Seminarieverksamheten i främst storstäderna utvecklas i samarbete med ABF eller andra lämpliga samarbetspartners. Seminarier och debatter videofilmas så långt möjligt och sprids via hemsidan. Därigenom nås medlemmar också utanför storstäderna. Seminarier som får nationell uppmärksamhet är viktiga för Humanisternas image. Vi bjuder in till speciella paneldebatter där nationellt och internationellt kända föreläsare medverkar. Vi har handlingsberedskap att ta upp aktuella frågor som är angelägna att driva. Lokalavdelningarna ordnar seminarier där även lokala frågor kan tas upp. Lokalavdelningar För att främja lokal förankring och aktivitet stödjer förbundet nybildande av lokalavdelningar där det finns medlemsunderlag. Förbundet fortsätter sitt praktiska och ekonomiska stöd till lokalavdelningarna. Gemensamt mellan förbundet och lokalavdelningarna utvecklas den praktiska verksamheten. Lokalavdelningarna får idag bidrag från förbundet enligt en speciell trappa som bygger på antalet medlemmar. Det finns möjligheter för lokalavdelningarna att äska extra bidrag för speciella satsningar som inte täcks av schablonbidraget. 71 Humanistforum Ett första Humanistforum arrangeras våren 2015 i syfte att utbyta erfarenheter och idéer och att utveckla verksamheten. Ordförandekonferenser Förbundsstyrelsen sammankallar två gånger per år en ordförandekonferens för utbyte av idéer och erfarenheter om Humanisternas utveckling och verksamhet. Hedeniuspriset Förbundet delar årligen ut Ingemar Hedenius-priset. Förbundsstyrelsen beslutar om pristagare och tidpunkt för utdelningen. Projektstöd Förbundsstyrelsen söker aktivt ekonomiskt stöd för särskilda projekt, till exempel från Allmänna Arvsfonden. Opinionsbildning Humanisterna har en etablerad opinionsbildande och samhällspåverkande roll. Satsningen på opinionsbildning och politisk påverkan fortsätter under 2014-2106. Humanistiskt nätverk i riksdagen Sedan 2009 finns i riksdagen ett partiöverskridande humanistiskt nätverk med riksdagsledamöter som delar humanismens sekulära värdegrund. Dessa ledamöter ska fortlöpande förses med material och erbjudas kompetensutveckling som rör de humanistiska frågorna. Informationsmöten i riksdagshuset ska arrangeras minst en gång per år. Sekulär ceremoni i samband med riksdagens öppnande Humanisterna arrangerar i samband med riksdagens öppnande en humanistisk sammankomst som ett alternativ till den sammankomst som Storkyrkan inbjuder till. Humanismen internationellt Fortsatt dialog med våra systerorganisationer i Europa och resten av världen. World Humanist Congress, som hålls vart tredje år, äger rum i Oxford den 8-10 augusti 2014 med tema tanke- och yttrandefrihet. Arrangörer är IHEU och British Humanist Association. EHF arrangerar sin årliga konferens den 9-10 maj 2014, bland annat med föredrag om extremism i Europa, information från European Humanist Professionals (yrkesverksamma humanister) och från IHEU:s ungdomsorganisation. En särskild punkt på programmet är för arbetsgrupper som jobbar med EHF:s fokusområden för 2013-2015: populism och extremism i Europa, eutanasi och en värdig död, upprättande av ett sekularitetsindex samt ceremonier i Europa. Humanistiska konfirmationsläger Ledningsgruppen för konfirmationen planerar 2014 två läger med totalt 52 konfirmander och 12 handledare. Lägerveckorna var fullbokade i december 2013 och väntelistor har upprättats. Förhoppningen är att kunna utöka antalet läger 2015 och/eller 2016. Skolans år Under 2014 fortsätter arbetet med att ta fram ett material för kritiskt tänkande i skolan. Även opinionsbildning kring detta ämne sker under året. 2 72 Skolgruppen planerar att hålla en fortbildningsdag för lärare hösten 2014. Tanken är att diskutera kring undervisning om religion och vetenskap i gymnasieskolan. Även under 2015 och 2016 är skolfrågor viktiga för Humanisterna. Förhoppningsvis kommer allt fler känna sig manade att besöka skolor och presentera den sekulärhumanistiska livsåskådningen i olika sammanhang. HumanistInfo HumanistInfo är Humanisternas medlemstidning. Formerna för drift och utveckling av HumanistInfo diskuteras och utvecklas löpande. Årligt deltagande i arrangemang Pridefestivalen. Humanisterna deltar årligen, i samarbete med Humanisterna Stockholm, i Stockholm Pride. Humanisterna ska vara synliga under festivalen genom deltagande i till exempel seminarier och Prideparaden. Almedalen. Humanisterna deltar årligen i Almedalsveckan genom att medverka i eller arrangera debatter och seminarier och genom att sprida information. Bok och Bibliotek. Humanisterna deltar årligen, i samarbete med Humanisterna Väst, på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Där har vi möjlighet att nå ut med vårt tryckta informationsmaterial, sälja humanistisk litteratur och anordna seminarier i anslutning till mässan. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att fastställa förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning 2014-2016. 3 73 Styrelsens förslag till budget för verksamhetsåret 2014 Process för framtagning av budget Kassören har utgått från utfallet 2013. Löpande kontakt har skett med Humanisternas kanslist. Förslag har presenterats vid styrelsemötet i februari. I bilaga finns styrelsens förslag till budget för 2014. Styrelsen räknar med att göra speciella satsningar under 2014 inom följande områden: Köpta tjänster För den grafiska profilen budgeterades en del medel för budgetåret 2013. Dessa utnyttjades dock bara till en viss del. Därför kommer pengar att avsättas för detta under 2014. Dessutom budgeteras för sammanställning av skolmaterial som presenterar den sekulära humanismen som livsåskådning. Marknadsföring och trycksaker En del trycksaker behöver uppdateras. Dessutom räknar vi med att göra marknadsföring och informationsmaterial om humanistiska ceremonier. Annonskampanj Det planeras en annonskampanj under innevarande år. Inga speciella medel har budgeterats för detta då vi avser att få in riktade gåvor för kampanjen. Internationella kongresser och möten En stor del av styrelsen kommer att delta i World Humanist Congress 2014 i Oxford. Medel är avsatta för detta men kommer inte att täcka hela kostnaden för deltagarna. De 60 000 kr som budgeterats ska dels täcka kostnaderna för de medlemmar som inom förbundet har speciella uppdrag att ha internationella kontakter och dels en del av kostnaderna för de styrelsemedlemmar som medverkar vid konferensen i Oxford. Stockholms lokalavdelning kommer att bidra med 15 000 kr, vilket ingår i de budgeterade medlen. Kommentarer Vi räknar även under 2014 med att få ett positivt resultat, den nedåtgående trenden i medlemsintäkter till trots. Däremot kommer vi inte att i fortsättningen kunna räkna med detta. Annonskampanjen kommer sannolikt att ge resultat vilket förhoppningsvis kommer att märkas under de kommande åren. Risker Även i år kommer det att föreligga en risk för felbedömning av medlemsintäkterna. Medlemsantalet kan förändras, men dessutom finns en osäkerhet att få alla medlemsavgifter inbetalda under gällande kalenderår. De flesta som har förfallodag den sista december kommer sannolikt att betala i tid, men många kommer att släpa efter med betalningen till efter årsskiftet. Osäkerheten ligger ungefär på +/- 10 % av medlemsintäkterna, dvs. ca +/-170 000 kr. Hur förhålla sig till ett eventuellt överskott? Styrelsen föreslår att den får mandat att under året följa medlemsintäkterna, på sådant sätt att man har en god kunskap om hur stort det eventuella överskottet kommer att bli. Med detta som underlag kan styrelsen besluta om eventuella satsningar som kommer upp som förslag under året. Satsningarna kan initieras av såväl lokalavdelningar som förbundsstyrelsen. Likviditet Under 2014 befinner vi oss i en gynnsam situation vad gäller likviditeten. Den uppgår numera till cirka 75 % av årets omsättning, vilket är en höjning sedan i fjol. Eftersträvansvärt är att vi ligger 50100 % av omsättningen. 74 Budget för verksamhetsåret 2014 INTÄKTER Medlemsavgifter + humanistvän Summa gåvor Intäkter evenemang (kongress, höstkonferens) Konfirmation Antirasism proj Ungdomsstyr Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER Resultat 2013 1 728 902 16 340 29 850 156 600 204 357 1 550 2 137 598 Budget 2014 1 733 000 26 000 40 000 302000 0 0 2 101 000 -128 333 -55 606 0 -37 400 -129 287 -120 942 -31 216 -23 529 0 -60 947 -1 482 -88 431 -16 759 -7 006 -2 881 0 -413 455 -54 581 -8 940 0 -11 299 -9 600 -115 000 0 -1 316 694 -282 000 -55 000 0 -1 000 -155 000 -150 000 -35 000 -60 000 -5 000 -70 000 -3 000 -70 000 -17 200 -600 -3 000 0 -450 000 -120 000 -12 000 -2 000 -17 000 -10 000 -150 000 0 -1 667 800 -243 632 -65475 -309 107 -235 000 -100000 -335 000 -1 625 801 -2 002 800 Summa finansiella poster Bokslutsdispositioner (konfa) 13 541 -28 267 15 000 0 Resultat 497 071 113 200 KOSTNADER Konfa-kostnader exkl lön Lokalhyra Förbrukningsinventarier Frakter och transporter Summa resor och hotellkostnader Summa marknadsföring, annonser, trycksaker Utställning och mässor Internationella kongresser och möten Repr avdr.gill Möteskostnader Kontorsmaterial Humanistinfo Summa IT Porto + telefon Företagsförsäkringar Redovisningstjänster Föreningshuset Köpta tjänster Bankkostnader Facklitteratur Föreningsavgifter, ej avd Övriga avdragsgilla kost Bidrag lokalavd Seminarier (matchar kto 3074) Externa kostnader Personalkostnader Summa löner Arbetsgivaravgifter Summa personalkostnader SUMMA KOSTNADER 75 Styrelsens förslag på ekonomiska riktlinjer 2015 - 2016 I allt väsentligt kommer budgeten för åren 2015-2016 att följa den budget som är föreslagen för 2014. Men hänsyn måste tas speciellt till kostnader för speciella satsningar som förbundet kommer att göra framöver under en treårsperiod. Här nämns några viktiga satsningar som sannolikt kommer att resultera i ekonomiska prioriteringar: Annonskampanj Medel är avsatt för 2014 men även de kommande åren kommer olika annonskampanjer sannolikt att behövas för att säkerställa en stabil medlemskår. Informationsmaterial och sociala medier Vi kommer att behöva förnya en del tryckt material. Det gäller t.ex. idéprogrammet, ceremoniverksamheten, sommarläger. Även webbplatsen och våra aktiviteter på sociala medier kommer att behöva utvecklas. Humanistshopen Målet är att Humanistshopen ger mer intäkter än vad den kostar, men om vi ska satsa mer på att få ut försäljningen i landet vid lokala sammankomster behövs temporärt ekonomiskt stöd för detta. Sommarläger Humanistiska sommarläger behöver arrangeras, speciellt för nya och tilltänkta medlemmar. Handledarutbildning för att leda dessa kan komma att behövas. Information på skolor Under 2014 genomförs humanistisk information på grund- och gymnasieskolor. Intresset från skolorna för Humanismen som livsåskådning kommer med all sannolikhet att öka under de närmaste åren. Här behövs budgeteras för att utbilda speciella skolinformatörer inom förbundet. Satsning på lokalavdelningarna Lokalavdelningarna får idag bidrag från förbundet enligt en speciell trappa som bygger på antalet medlemmar. Det finns möjligheter för lokalavdelningarna att äska extra bidrag för speciella satsningar som inte täcks av schablonbidraget. De senaste åren har lokalavdelningarna inte begärt så mycket pengar som förbundet budgeterat, vilket kan tyda på att aktiviteten lokalt behöver öka. Seminarier Seminarier som får nationell uppmärksamhet är viktiga för Humanisternas image. Vi bjuder in till speciella paneldebatter där nationellt och internationellt kända föreläsare medverkar. Vi har en handlingsberedskap att ta upp aktuella frågor som är angelägna att driva. Vi bör också stimulera lokalavdelningarna att ordna seminarier där lokala frågor kan tas upp. Almedalen Almedalsveckan är viktig för Humanisternas ansikte utåt och bör fortsätta även den kommande perioden. 76 Bok- och biblioteksmässor Det finns lokala bok- och biblioteksmässor i hela landet, där humanister bör medverka. Då har vi möjlighet att nå ut med vårt tryckta informationsmaterial, sälja humanistisk litteratur och anordna seminarier i anslutning till mässan. Riksdagens högtidliga öppnande Traditionen bör fortsätta och kommer förmodligen att nå fler politiker än de senaste två åren. Det sekulära projektet Att samhället inte ska prioritera någon speciell religion eller livsåskådning är vårt viktiga politiska uppdrag som måste drivas både på internationell, nationell och lokal nivå. Humanismens som livsåskådning På alla nivåer kommer vi att behöva lyfta fram den sekulära humanismen där respekt för mänskliga rättigheter har en framträdande roll samt de etiska och politiska ställningstaganden som följer av detta. Humanistiska ceremonier Förbundet genomgår i detta nu en diskussion hur Humanisterna ska förhålla sig till ceremonier. Om kongressen tar beslutet att förbundet ska erbjuda humanistiska ceremonier i egen regi, kommer detta att märkas i budget. Vi kommer sannolikt att behöva utbilda officianter i högre takt än hittills. Deltagande i internationella aktiviteter Nu är förbundet betalande medlem i European Humanist Federation, EHF, och International Humanist and Ethical Union, IHEU. I IHEU är vi i år associerad medlem men inom något år beräknar vi att vara fullvärdig medlem, vilken kostar några tusen mer per år. Information om och biståndsinsatser mot förtryck i religionens namn Humanisternas biståndsverksamhet och allmänt humanistiska insatser kommer att fortsätta. Vi kommer också behöva vara handlingsberedda för oförutsedda aktioner inom området brott mot mänskliga rättigheter. Övriga speciella satsningar och teman enligt framtida kongressbeslut Kongressens beslutar vad förbundet ska fokusera på både på lång och kort sikt. Ovan uppräknade områden kan komma att ändras eller kompletteras beroende på kongressbeslut. Det kommer också att medföra ekonomiska konsekvenser när det gäller vad som ska prioriteras inom den närmaste treårsperioden. 77 Förslag från valberedningen till humanisternas kongress 2014 (Med anledning av styrelsens förslag om kongress vartannat år, har valberedningen två alternativa förslag, beroende på vad kongressen 2014 innan valen har beslutat) Alternativ 1 – om de nuvarande stadgarna fortfarande gäller Styrelsen föreslås bestå av 12 ledamöter och tre suppleanter. Förslag till ordförande Christer Sturmark (vald t o m 2015) Förslag till kassör Tore Mellberg (omval två år) Förslag till ledamöter Eduardo Grutzky (vald t o m 2015) Per Dannefjord (vald t o m 2015) Emilia Ericson (vald t o m 2015) Magnus Timmerby (vald t o m 2015) Hans Loo (var suppleant, val på två år) Tara Twana, nyval på två år Åsa Wihlbeck, nyval på två år Patrik Lindenfors, nyval på två år Cecilia Jonsson, nyval på två år Tor Löwkrantz, nyval på två år Förslag till suppleanter Helena Modin (vald t o m 2015) Lars Höglund (vald t o m 2015) Jonas Nordström, nyval på ett år Förslag till revisorer Carina Krii (ord), nyval på ett år Stefan Björnson (ord), omval på ett år Förslag till revisorssuppleanter Jürgen Grafenstein (suppl), omval på ett år Ulf Schyldt (suppl), omval på ett år Förtroendemedlem Andreas Martinsson, nyval på ett år 78 Alternativ 2 – om nya stadgar har antagits och omedelbart trätt i kraft Styrelsen föreslås bestå av 15 ledamöter fram till 26 april 2015 och 14 ledamöter från 26 april 2015 till och med kongressen 2016 (båda år utan suppleanter) Förslag till ordförande Christer Sturmark (har ett år kvar och föreslås få förlängt mandat till 2016) Förslag till kassör Tore Mellberg (omval två år) Förslag till ledamöter Eduardo Grutzky (har ett år kvar och föreslås få förlängt mandat till 2016) Per Dannefjord (har ett år kvar och föreslås få förlängt mandat till 2016) Emilia Ericson (har ett år kvar och föreslås få förlängt mandat till 2016) Magnus Timmerby (har ett år kvar och föreslås få förlängt mandat till 2016) Hans Loo (var suppleant; föreslås på två år) Helena Modin (hade ett år kvar som suppleant; föreslås på egen begäran vara ordinarie fram till den 26 april 2015 ) Lars Höglund (hade ett år kvar som suppleant; föreslås på två år) Tara Twana, nyval på två år Åsa Wihlbeck, nyval på två år Patrik Lindenfors, nyval på två år Tor Löwkrantz, nyval på två år Cecilia Jonsson, nyval på två år Jonas Nordström, nyval på två år Förslag till revisorer Carina Krii (ord), nyval på två år Stefan Björnson (ord), omval på två år Förslag till revisorssuppleanter Jürgen Grafenstein (suppl), omval på två år Ulf Schyldt (suppl), omval på två år Förtroendemedlem Anders Martinsson, nyval på två år Valberedningen Anna Bergström (sammankallande), Gunnar Hjert, Peder Palmstierna, Birgitta Svensk, Ellis Wohlner
© Copyright 2024