Introduktionstelefonmöte i CCL 2013-09-18 Mark: Mitt namn är Mark Reynolds, jag jobbar för Citizens Climate Lobby och Amy Bennett är också med i samtalet. Vi gör 3 saker. Det kommer att ta högst 1h ... Först ska jag ge er en kort bakgrund till vår organisation. Sen ska jag ta er genom en mycket speciell, systematisk metod. En av våra grundläggande utgångspunkter är att politiker i allmänhet inte skapar den politiska viljan, de reagerar på den. Så vi tror att anledningen till att vi inte har genomfört en effektiv klimatlagstiftning i USA och Kanada är inte så mycket ett politiskt misslyckande, utan snarare ett medborgarnas misslyckande. Vi ska gå igenom en mycket speciell metod för hur människor kan skapa politisk vilja i sina kongressområden … så att vi kan göra vad vi behöver göra, för att göra det lätt för politikerna att göra vad de behöver. Det är andra delen av samtalet. I den tredje delen ska vi gå igenom ett speciellt lagförslag som vi arbetar på. Det blir tid för frågor efter varje del. ... Alltså först av allt. Vår organisation grundades av … Marshall Saunders. Han är pensionerad affärsman. Jag gillar att använda ordet ”pensionerad” för det enda han gillar är att arbeta. Han får sin assistent att komma och jobba med honom på Memorial day så jag har anklagat honom för att vara amerikahatare, men han är bara en sån där som älskar att arbeta. Och under de 20 åren innan han startade CCL jobbade han med att få till stånd mikrokreditlån i utvecklingsländerna. Jag tror att de flesta har hört om Mohammad Yunos och Grameen Bank. … Yunos fick Nobels fredspris för att han uppfann mikrokrediterna och skapade Grameen Bank. Mikrokrediter innebär att man går till de fattigaste i de fattigaste länderna och lånar ut mycket små belopp till folk. Men det är tillräckligt med pengar för att de ska kunna starta ett företag i sin by. … Det kan vara några kycklingar som kan lägga ägg som man kan sälja, eller getter så att man kan sälja mjölk. Vi lånade ut 50 dollar till en kvinna i Mexiko. Det var tillräckligt för att hon skulle kunna köpa en symaskin och börja tillverka kläder att sälja i byn. Så Marshall använde 20 år till att skapa mikrokreditlån till folk i tredje världen. Och om man tittar på Grameens webbsida på deras ”Humanitarian award” ser man att de givit denna utmärkelse sex gånger, fem gånger till före detta statsöverhuvuden, som drottning Sofia i Spanien. Och eftersom Marshall hade skapat över 1 miljon mikrolån fick han också denna utmärkelse. Så han höll på att försöka minska hunger och fattigdom i världen när han såg Gores film En obekväm sanning. Och den grep honom så att såg den 4 gånger på 10 dagar. Jag gissar att de flesta i detta telefonsamtal har sett filmen eller vet vad den handlar om. Det som verkligen grep honom, det som han inte kunde sluta tänka på, var att det fanns miljoner familjer i länder som Bangladesh som hade lyckats lyfta sig ur fattigdomen med mikrokrediter och eftersom Bangladesh är så låglänt skulle varje havshöjning hota deras jordbruks- och livsmöjligheter. Så det var arbetet under 20 år där han verkligen hade gjort skillnad och hjälpt fattiga familjer att hjälpa sig själva, som nu hotades av klimatförändringen. Så han beslöt att ge sig in i klimatfrågan på samma sätt som han gav sig på fattigdomen. Han bad Gore att utbilda honom inom det som nu kallas Climate Reality Presentation en mycket, mycket bra presentation av vetenskapen och vad folk kan göra för att minska sina egna fotavtryck. Han började frenetiskt framföra sådana presentationer och fick mycket uppskattning av människor som lyssnade och beslöt att byta glödlampor och köra mindre bil och äta mindre kött och handla lokalt, alltså alla de saker som människor kan göra själva för att minska sitt ekologiska fotavtryck. Men å andra sidan blev han förskräckt över det han läste i tidningen, för han hade fått individer som han mötte att … ändra sin livsstil, men tidningen berättade att kongressen just hade anslagit många miljarder dollar i skattelättnader till olje- och kolbolag. Så det han förstod var att han inte skulle kunna komma ens i närheten av att få folk att göra sådana livsstilsförändringar att det kunde motverka kongressens dåliga uppträdande. Jag tror att för de flesta av oss skulle det vara ett nedslående ögonblick, när man inser ”Herre Gud, det kommer inte att räcka att få vanligt folk att ändra sitt uppförande. Det som verkligen behövs är att få kongressen att ändra sitt.” Men för Marshall var detta ett ögonblick med goda nyheter. För under alla de 20 år som han arbetat med fattigdomen hade han jobbat ihop med organisationen RESULTS. Och vad RESULTS visade var att om man hade en organisation med frivilliga som hade en mycket bra stödstruktur och om man gav människorna bra information, om man var disciplinerad, om man faktiskt tränade medlemmarna (och inte bara sa till dem att gå ut och göra saker) kunde man åstadkomma märkliga saker. Så RESULTS startade för 30 år sedan och bad kongressen att ge pengar för att avhjälpa den världsomspännande fattigdomen. Då på den tiden gav kongressen 25 miljoner dollar om året. Nu ger de över en halv miljard dollar per år. Om man frågar kongessmedlemmar varför så säger de att RESLUTS volontärer är så effektiva. Då sa vi OK, vi tror att det allra viktigaste som vi borde göra är att säkra att USA genomför en effektiv klimatpolitik. Varför just USA? Jo till stor del är det så att resten av världens vill att USA ska ta ledningen. Om man tittar på de internationella klimatkonferenserna, antingen de är i Durban, Köpenhamn eller Cancun ser man massor av aktiva som säger ”Visa lite ledarskap USA, så kan vi få alla andra med”. Men vad vi gör som land är en massa undanflykter om att det är för svårt, och att representanthuset si... och senaten så... och bla, bla, bla. Så Marshall sa: jag ska se till att USA beslutar om en effektiv klimatlagstiftning. Allt jag behöver är en miljöorganisation som har samma sorts systematiska arbetssätt för att skapa det gräsrotsstöd som behövs för att få lagen antagen och det kan vi göra. Så han talade med alla sorters fantastiska människor som gör stora saker. Men ingen var systematiskt igång med att bygga upp det stöd som krävs för att få igenom en effektiv klimatlagstiftning. Så när det inte fanns någon sån organisation grundade vi CCL för 5 år sedan. Därför tog vi metoden som vi redan hade sett fungera i den politiska processen och satte in den på klimatfrågan. Vi har inte slutat arbeta med mikrokrediter, men 99 procent av våra ansträngningar går till att starta medborgargrupper som arbetar med klimatfrågan. Frågor? Metoden När vi startar en grupp är det vanligen en person som säger ”Ja jag vill göra det i mitt samhälle”. Sen hittar den personen en handfull människor och denna handfull säger ”Ja vi tror att vi vill vara med”. Sen bestämmer vi ett datum för ett möte och den här handfullen börjar inbjuda alla som de kan hitta till mötet. När vi sedan kommer är där vanligen 20-30 ibland 40-50, ibland 10-15, men där är en grupp. Och sen använder vi 3 timmar till att träna folk i hur man gör för att skapa politisk vilja och gräsrotsstöd i sitt samhälle. … Så vi använder 3 timmar till att träna. ... Det viktigaste är att när det där är gjort lämmas gruppen in i en mycket speciell stödstruktur. Första lördagen i varje månad har vi ett samtal med alla våra grupper i USA och Kanada. Och vi gör tre saker. Första halvtimmen utbildar vi oss. Vi har världens bästa vetenskapsmän som pratar med oss. James Hansen har varit med oss och kommer igen den 6 oktober. De flesta anser att han är USAs främsta klimatforskare. … Vi har haft andra IPCC-forskare med oss. Richard Somerville... Vi har haft en mycket intressant kanadensisk klimatforskare Katharine Hayhoe, som undervisar vid Texas A&M. För oss var det speciellt intressant att hon är evangeliskt troende. Och hennes man är evangelisk predikant. Så hon arbetade med oss inte så mycket med vetenskapen som med problemet: Hur får vi med oss evangeliskt troende i lösningen? Deras tro säger att de ska ta väl hand om planeten, men deras tro säger också att jorden är 6000 år gammal. Jag är böjd att vara avvisande. Men om jag säger ”Ni accepterar inte vanlig accepterad vetenskap”, så får vi hela den här massan av människor som hamnar utanför lösningen. Så hon arbetade med oss för att lösa problemet: Hur jobbar vi ihop med sådana människor? Hur kan vi få in dem och får det att fungera? Vi har haft massor av ekonomer. Och de säger alla samma sak. Och det är: Om man vill ha mindre av något så är det snabbaste sättet att bli av med det att höja priset. Och det som de alla pekar på är cigarettrökning. Halva USA brukade röka, men nu är det mindre än 20 procent och ekonomerna försäkrar att priset är den enskilt viktigaste faktorn. Och de pekar också på rökningen som en bra modell för att handskas med kol och olja. För ekonomerna försäkrar att kol och olja representerar det störst misslyckandet i den fria marknadens historia, genom att deras pris ligger alldeles för lågt. Hur kan man säga så? För när vi köper bensin vid macken betalar vi inte bensinens externa kostnader. Så till exempel om vi skulle betala det rätta priset för bensin skulle vi ha behövt ett antal biljoner dollar för våra krig i Afghanistan eller Irak. Alla de militära utgifter vi har för att skydda våra oljeintressen världen runt. Dessa kostnader betalar vi inte direkt så vi betalar ett konstgjort lägre pris. Detsamma gäller kol. Det finns enorma hälsokomplikationer som folk dör av. Så vi måste alla betala högre försäkringar, högre skatt för vårdkostnader, … för det finns så många hälsoproblem med koldioxidutsläppen. Så om man bara tar militärutgifter och sjukvårdskostnader så finns det enorma dolda kostnader bakom det sätt som vi får energi just nu. Och då har vi inte räknat in vad som har börjat hända. Vetenskapsmännen började varna 1981 och sa att de såg att allvarliga väderstörningar blir vanligare. Och den sorts torka som vi ser nu kommer att leda till högre matpriser. Det behövs dessutom avsättning i budgeten för att ta hand om nationella katastrofer. Vi tar inte ens in detta i prissättningen. Så vad ekonomerna säger är ”Ni måste korrigera det marknadsfelet”. Och bästa sättet är att lägga en skatt på alla koldioxidutsläpp. ... Det är ett enigt besked, från både konservativa och liberala ekonomer. Så Greg Mankiw, som är rådgivare åt Romney och arbetade för Bush, Douglas Holtz-Eakin, som är mycket prominent medlem i amerikanska tankesmedjor på högerkanten, Arthur Laffer som var Reagans ekonom, Robert Shapiro, som var Clintons ekonom, tror alla att vi måste korrigera detta marknadsfel. Vi har haft många intressanta samhällsvetare. Det finns en kille som heter Robb Willer som undervisar på Berkley. Han skrev en uppsats som hette ”Apocalypse Soon, Dier Messaging is Counterproductive”. Vad hans studie visade var att om du bara berättar för folk vad som händer med planeten, att glaciärerna smälter fortare än vi trodde, att havet är mycket värre däran (det är inte bara isbjörnarna) så stämmer det inte med människornas grundläggande världsåskådning. Så de tänker ”Du måste ha missat något i vetenskapen, och kanske de som säger att jorden går igenom olika cykler har rätt och du har fel”. Men om man ändrar en enda sak i sin kommunikation d.v.s. man lägger ut hela problematiken, men lägger till en enda sak, och det är att man säger: ”Och så här ska vi lösa det.” Om man lägger till det lugnande ”Så här ska vi lösa det” så säger samma människor ”Oj, jag har aldrig hört någon prata om detta och förstå vetenskapen lika bra som du”. Så det är mycket troligt att när vi har pratat om vad som händer med planeten, men inte gett människorna lösningen, så har vårt arbete varit kontraproduktivt. Så Willers tal var oerhört upplysande för oss. Mycket kort efter honom hade vi en kalifornisk forskare Mark Jacobson från Stanford. Detta är det intressanta som Jacobson har gjort. Med sin kollega Mark Delucchi spårade han 9000 meteorologiska stationer runt världen och mätte faktiskt upp världen och visade var det finns tillräckligt med vind, sol och geotermisk energi, och hur vi kan driva jordens energisystem med förnybar energi. Och de sa att vi kan klara omställningen inom 20 år. Detta är vad de tog med i beräkningarna: att jorden får 1 miljard fler människor vart tolfte år nu ungefär. Så de tog med folkökningen. Man måste också ta med att många växande nya ekonomier vill höja levnadsstandarden till vår nivå, vilket kräver en högre energiförbrukning. Så de tog med standardstegringen i växande ekonomier. Och de visade att vi kan få all energi som behövs från förnybara energikällor. Jag tycker att detta är en viktig bit. För det är en sak om du och jag säger ”Förnybar energi är kanon, vi borde alla vara för den, den är ren, det blir inga läckor från vindkraftverk, inga instängda arbetare i solkraftverk”, men det är en helt annan sak att säga: ”Och så här kan vi driva hela jordens energisektor”. Så första halvan av vårt samtal är alltid utbildande. Det är vår uppgift att se till att vi varje månad får ett bättre grepp om frågan och lär oss att se den från alla tänkbara håll. Men sen gör vi två saker till varje månad. Den ena är att vi alltid övar på att kommunicera frågan. Så vi skapar något som vi kallar Lasertal. Det är korta tal som handlar om vetenskapen, ekonomin, samhällspolitiken, hur vi kan samarbeta med religiösa grupper eller militären, så att varje månad förutom att vi lär oss mer, så känner vi också att vi blir bättre på att få ut budskapet, oavsett vem vi kommer att prata med. Den tredje saken vi gör är att vi uppmanar grupperna att handla. Inte slumpmässigt, utan på det sätt som vi vet faktiskt fungerar. Så vi vet att när ni träffar era kongressledamöter gör det verkligen stor skillnad. Vi finns på alla de sociala media-platserna. Vi vet också att alla som ni träffar i kongressen minutiöst kollar allt som finns på ledarsidorna i era tidningar. Vi är extremt noggranna med att få ledare och debattartiklar skrivna i era tidningar och en del av vår träning hjälper er att göra det regelbundet. Vi vet att när folk säger att de ska göra nåt varje månad, så tar de inte lätt på det, för vi håller ordning på alla saker som görs varje månad. Till exempel förra månaden fick vi in 81 artiklar (ledare, debattartiklar och insändare) i de nordamerikanska tidningarna och vi hade 20 överenskomna möten med ledamöter i kongressen och parlamentet. Så vi vet att när man säger att man ska göra nåt så gör man det också. ... Alltså, varje månad träffas alla grupper och vi ringer upp dem och gör tre saker, utbildar, övar kommunikation och lägger fram månadens handlingsplan. Och vi vet att för det mesta blir sakerna gjorda. ... Frågor? Du sa att vi kan få all energi från förnybara energikällor. Jag vet att James Hansen inte har sagt så. Har han ändrat sig? - Nej Hansen har alltid varit för ny kärnkraft. Han har alltid försäkrat att de avancerade nya varianterna av kärnkraft är mycket mer effektiva och det är inställningen hos American Academy of Sciences och vi är inte emot AAS för vi har alltid sagt att det ska vara nivån på hur vi handskas med klimatvetenskapen. Det finns konsensus i AAS bland forskarna om vad som måste göras. … Jag har inte hört Hansen ändra sin ståndpunkt om kärnkraft, ens med tanke på Fukushima. Jag vet att de flesta i vår organisation känner olust för den lösningen, men vi har inte tagit någon ställning i frågan. Vi har tagit ställning för att så snabbt som möjligt eliminera kol. Men Hansen är en av dem som säger att kärnkraft måste finnas med i lösningen, och han är så klart inte den enda forskaren med den inställningen. Låt mig säga att det finns en varning i Jacobsons artikel: om omställningen till förnybar energi ska genomföras på 20 år kräver det nästan en satsning som USAs, vid inträdet i andra världskriget. Så vi har ett 20-års scenario och ett 40-års, som inte skulle kräva lika drastiska åtgärder. ... Lång fråga. [Hoppa eventuellt fram från 22.05 till 28.00] Vi får en rapport om vad varje grupp gör varje månad. Som organisation är vi dock helt inriktade på federal lagstiftning. Vi dikterar inte vad grupperna ska göra, eller inte göra, lokalt. Det finns vanligen saker de gör som skiljer sig från vad vi gör. Men ofta handlar det om att få lokala styrelser att informera sin kongressledamot om att de stöder vad vi försöker göra. Så när vi gör saker lokalt är det vanligen för att kunna säga till de federalt verksamma: ”Om ni gör modiga saker, om ni gör det rätta, finns det folk i ert samhälle som kommer att ställa upp och säga att den här killen eller tösen gör rätt saker och vi stöder dem”. ... Så vi initierar inte lokala saker. Vi tror att det mest effektiva vi kan göra är att få igenom en federal lag och vårt sätt att göra det är genom att visa att det finns lokalt stöd för en sådan och vi har särskilda saker som grupperna kan göra. Mycket av arbetet går ut på att få träffa ledamöter eller sekreterare. Eller att bli publicerade regelbundet. För att visa det lokala stödet. … Det är mycket ofta som våra nya grupper, när de träffar ledamöter för första gången lokalt eller i Washington DC, får höra dem säga ”Vi har sett alla era artiklar, vi känner till er, vi har sett vad ni gör”. Ledamöterna känner stödet från det lokala samhället, för vi ser till att det blir artiklar och folket i DC får dem skyfflade till sig varje dag. Det blir uppmärksammat, de vet vad som görs lokalt. ... Om man ser vad de andra organisationerna Sierra Club, NRDC, EDF and Union of Concerned Scientists gör och har gjort de senaste åren, så är det främst att se till att EPAs auktoritet försvaras, för det fanns ingen lag som hade nån chans att antas. Och det har varit viktigt och vi håller nära kontakt med dem. Vi arbetar också nära ihop med 350.org. Bill McKibben är mycket välvilligt inställd till oss. … Men ibland klagar folk och frågar varför inte alla gör samma sak? Jag tycker inte att alla borde göra det som vi gör. Vi har jobbat mycket hårt bakom scenen för att bygga en koalition mellan republikaner och demokrater för att få en lag igenom. Jag tycker att det var rätt av de stora gröna organisationerna … att se till att EPA inte underminerades. … De har gjort vad de skulle och vi har gjort vad vi borde göra. Det finns flera grupper som baseras på medlemmar i lokala Sierra Club-grupper eller lokala 350.org-grupper, som insåg att det var viktigt det som vi gjorde. En stor förändring för oss har varit James Hansen. Varje gång han talar säger han att om man verkligen vill jobba för klimatet är det bästa man kan göra att gå med i CCL. Varje gång han har talat får vi massor av nya anmälningar. En del av detta beror säkert på att vi ligger så nära politiskt. Och att han gillar vårt sätt att genomföra det vi gör. Att inte arbeta konfrontativt med ledamöterna i kongressen. ... Vi är nu i 112:te kongressen. I den förra antog representanthuset WaxmanMarkey-lagen som var en lag om utsläppstak och handel med utsläppsrätter – med avskrivningar. Lagen startade med bra avsikter, men blev på slutet 1600 sidor lång. Den grundläggande filosofin var att om vi ger alla lite av vad de vill ha så kommer alla att stödja den. Men när det kom till kritan var väldigt mycket urvattnat. Det finns tre saker med utsläppstak och handel med utsläppsrätter (och avskrivningar) som man måste räkna med. 1) ”Tak” låter oftast bra … men det finns ett internationellt problem. Vi vet redan att länder som Kina, Indien och Ryssland inte kommer att gå med på ett Tak, för de säger ”Det var ni som orsakade det mesta av problemet, så ni måste ta på er större börda. Vi tänker inte gå med på något Tak som ni sätter”. … Men besvärligare med utsläppstak och handel med utsläppsrätter (och avskrivningar) är att man kan handla med rättigheterna att förorena. Varför investerade Goldman Sach så mycket pengar i Waxman- Markey för att försöka få den att bli antagen? Jo, de såg gigantiska marknader för terminer och derivat i koldioxid, något som vi såg kunde orsaka jättelika toppar och antipriser genom deras handel. Och om man ser på vad som hänt i EU kostar utsläppsrätterna så lite att de inte alls bidrar till att minska utsläppen. Men det verkligt viktiga som vi är emot är avskrivningar. Det kan vara saker som trädplantering, ... eller att skydda Amazonas regnskog. Det är bra saker som vi vill göra. Men att låtsas att det är samma sak som att faktiskt minska utsläppen, som vi behöver få gjort, är som den falska bokföringen i Enron. Jag läste till exempel en artikel för sex månader sedan. Chevron fick en mångmiljonavskrivning för att de hade gått med på att sluta fackla av sin gas i Nigeria. Kanon! Alla vill att Chevron ska sluta fackla av sin gas i Nigeria. Men det har varit illegalt sedan 1985 att göra så! Så ska vi verkligen ge Chevron många miljoner dollar för att de gått med på att börja följa lagen i Nigeria efter 30 år?! Det är denna skumraskhantering av utsläppsminskningar vi är emot. ... Waxman kunde inte få 60 röster i senaten som den behövde. Så vi tänker komma fram med ett lagförslag som republikanerna kan gå med på, för det kommer att finnas många republikaner i nästa kongress, när det inte är presidentval. … Det blir nog inte som 2010, men vi behöver fler republikanska röster. Därför skrev vi ett 2 sidors lagförslag. … Det förslaget säger att vi ska lägga en skatt på koldioxid från fossila bränslen där de kommer in i USA. Vid kolgruvan eller oljekällan eller införselhamnen. Vi har arbetat med de bästa skatteexperterna i världen, bland andra en kille som heter Joost Pauwelyn i Genève, och vad de sa var detta, att om ni lägger en skatt på koldioxidutsläpp, men andra länder inte gör det, då kan ni lägga en tull på deras varor för att skydda inhemsk produktion. Så ingen behöver oroa sig för att jobben försvinner. Vårt förslag är att vi samlar in skatten så enkelt som möjligt så tidigt i produktionskedjan som möjligt, … kanske 15 dollar per ton som får öka med 10 dollar per år i tio år. Men vad vi sedan föreslår är att ta varenda dollar och skicka tillbaka till hushållen som en utdelning. … Varför? Jo för det första: om man gör kol och olja dyrare så går folks levnadsomkostnader upp. Det blir dyrare att köra bil, att värma upp eller kyla husen och vissa bolag kommer att lägga över kostnaderna på kunderna. Men om man skickar tillbaka alla pengarna kommer två tredjedelar av hushållen faktiskt att gå jämnt ut eller vinna på skatten. Utdelningen kommer att mer än täcka ökningarna i deras levnadsomkostnader. Vi vill vara säkra på att det inte blir på de fattigas och medelklassens bekostnad. Vi vill vara säkra på att omställningen till förnybar energi inte ska drabba de fattiga. För det andra: många amerikanska republikaner, de flesta som blivit valda, har skrivit på Grover Norquists skattelöfte. Löftet säger att de inte kommer att rösta för någon skattehöjning. Men om alla pengar går tillbaka till hushållen kan de hålla löftet så som det är skrivet, och ändå rösta rätt. Så vi vill att de ska kunna göra det utan att bryta sitt löfte. Det tredje är detta: Vi tycker att samtidigt som vi stadigt höjer priset på koldioxidutsläpp från fossila bränslen, borde vi också ta bort subventionerna. Inte bara skattlindringarna på många miljarder dollar som kol och olja får, utan också alla som förnybar energi får, och verkligen låta marknaden arbeta. Genom att lägga in kostnaderna som nu inte ingår i de fossila bränslenas priser kan banker, riskkapitalister och entreprenörer inse att ”Oj, det finns en klar stadigt stigande prissignal och om jag investerar i förnybar energi kommer jag att bli otroligt rik”. Jag bryr mig inte om ifall någon blir otroligt rik på förnybara bränslen. Men vi tror att vi kan verkligen få marknaden att lösa problemet. Och med en sådan ren marknadsbaserad lösning är det mycket enklare för oss att få republikanska röster än med utsläppstak och handel med utsläppsrätter, där det finns en massa byråkrati inblandad. Detta kanske verkar konstigt för er men under de senaste två åren av de 1000 besök som våra volontärer gjort hos valda ledamöter har många av besöken hos republikanerna gått lättare än hos demokraterna, för republikanerna ser detta som en fri marknadslösning och därför som något som faktiskt skulle fungera. Så vår plan är att tidigt efter nästa val … ska vi introducera lagförslaget och vi tror att vi kan bygga en tillräckligt stark koalition av republikaner och demokrater i både representanthuset och senaten för att ha en god chans att få något igenom under nästa kongress. Frågor? ... EU har utsläppstak och handel med utsläppsrätter (och avskrivningar). Och priset på utsläppsrätterna är så lågt att de inte minskar utsläppen ett dugg just nu. Men det finns ett intressant exempel. Sverige har haft en koldioxidskatt sedan 1996 och den är ganska hög. Den är 100 € per ton så det är en ganska dyr skatt de har lagt på koldioxid, men BNP har ändå vuxit med 38 procent sedan skatten infördes. Så när folk säger att om vi gör så här blir det ekonomiska skador visar exemplet från Sverige att det är inte sant. Och i provinsen British Columbia i Kanada finns något mycket likartat. De har en skatteväxling där vissa skatter sänkts som kompensation för koldioxidskatten i provinsen. Sedan skatten infördes har BCs ekonomi vuxit lite fortare än Kanadas genomsnitt. Och deras koldioxidutsläpp minskar. … Vi bad Joost Pauwelyn att kolla lite på forskning över sommaren och jag skickar den gärna om ni vill läsa nåt spännande. Han lät ett antal toppjuriststuderande gå igenom hur man skulle kunna harmonisera olika internationella koldioxidskatter, så att om vi har utsläppstak och handel med utsläppsrätter i Europa och en koldioxidskatt här i USA och en annan koldioxidskatt i Australien och en i BC, hur får man ihop dessa olika sätt att höja priset på koldioxid? Det blir inte lätt men det kan göras. Frågor? ... Vi är tacksamma för att ni deltog! Mark Reynolds [email protected] Phone: 6994377142 Utskrift och snabböversättning: Lars Almström