1. No category

Faktablad
BIOGÖDSEL
Lagring
Lagring och logistik
Av: Anette Bramstorp, HIR Malmöhus
Sammanfattning
▪ Biogödsel transporteras med stora fordon vilket
kräver bra tillfartsvägar och stora utrymmen runt
behållaren.
▪ pH-värdet i biogödsel är högt – lagra därför under
täckning för att inte förlora mycket kväve.
Volymerna av biogödsel kommer att öka i takt med
att fler och större biogasanläggningar kommer igång.
Tillgången på lagringsutrymmen på korta avstånd från
anläggningarna kommer att vara centralt. Men viktigare än transportavståndet kommer tillgängligheten från
och till lagringsbehållaren att vara.
Foto: HIR Malmöhus
efter. Bra ytor runt behålleren som underlättar för de stora
ekipagen att vända eller passera är viktigt.
Viktigt är också att fundera över hur närboende kan påverkas
av buller i samband med transporter. För en lagringsbehållare
Omfattande logistik
som utnyttjas fullt ut och där spridning kan göras både höst
Biogödsel produceras året om. Eftersom biogödselproducenten
ofta 1,5 gånger brunnens volym. För en behållare på 3 000 m3
själv ofta endast har lagringsutrymmen för någon veckas pro-
och vår-försommar motsvarar mängden biogödsel som omsätts
kan detta motsvara 150 transporter per år.
duktion måste biogödsel också levereras ut från anläggningen
året om. Transporter sker med tankbilar som lastar 30-35 m3.
De stora ekipagen kräver att lagringsbehållaren är lätt att nå
oavsett väderlek. Tillfartsvägarna ska ha bra bärighet och vara
tillräckligt breda. Träd och buskage intill vägen måste hålls
LIFE09 ENV/SE/000348
Lagringskapacitet beror på avsättning
lagringsbehållare och fält. Dessa kan rymma 30-100 m3 och
placeras i kanten av det fält som ska gödslas. Eftersom biogöd-
För företag som inte har djur omfattas inte biogödseln som
seln transporteras dit inför spridning behövs här ingen omrör-
kommer till gården av krav på lagringskapacitet. Hur stor
ning.
lagringskapaciteten bör vara beror på hur flödet av biogödsel
till gården ser ut och var i växtföljden biogödsel kan utnyttjas
bäst. Biogödsel kan ge hög växtnäringseffekt och bör spridas
Lagra biogödsel under täckning
när grödan utnyttjar näringen bäst. Lagkrav begränsar möjligheten att sprida på hösten. Eftersom grödornas behov då också
Rötning sänker TS-halten i de substrat som rötas men ökar
är lägre styr även odlingskalkylen över mot mer vårspridning.
ammoniuminnehållet och pH-värdet. Detta innebär hög risk för
ammoniakavgång under lagringen. Därför bör biogödsel lagras
För att få effektiva transporter vill transportören ofta fylla en
under täckning.
brunn i taget. Ytterligheten kan bli att biogödseln kan behöva
lagras 8-10 månader till nästa spridningstillfälle. Med goda
Enligt schabloner för lagringsförluster för svinflytgödsel minskar
möjligheter till spridning oavsett årsmån kan lagringskapacitet
ammoniakavgången från 8 till 4 procent av totalkväve när flyt-
vara mindre.
gödseln har ett stabilt svämtäcke. Med flytande täckning såsom
lecakulor sänks ammoniakavgången till 2 procent och med tak
Vid nybyggnation och lång lagringstid rekommenderas att
till 1 procent. Undersökningar har visat att risken för ammonia-
lagringsbehållare förses med tak. Med tak på gödselbehållaren
kavgång i samband med lagring generellt är högre för biogöd-
minimeras ammoniakavgången och regnvatten hindras från att
sel och att täckning har bra effekt. Danska forskare undersökte
späda ut gödseln. Beroende på behållarens storlek och djup
betydelsen av att lagra biogödsel och svinflytgödsel under
ökar då lagringskapaciteten med 7-10 procent.
täckning med 15 cm lecakulor. När biogödsel och svinflytgödsel
lagrades under täckning var förlusterna av ammoniak ungefär
lika stora från de två gödselslagen, 0,8 respektive 0,9 procent
Typ av lagringsbehållare
av totalkvävet per månad undersökningen gjordes. Utan täckning ökade lagringförlusterna från biogödseln till 4,4 %, vilket
Vanligast är gödselbehållare i betong som idag ofta byggs i
kan jämföras med icke täckt svinflytgödsel som förlorade 2,5
storlekar från 2 800 upp mot 5 000 m Alternativ kan vara
procent av totalkvävet per månad. Den högre lagringsförlus-
dukbehållare av polyeten som kan göras betydligt större. Både
ten för biogödseln berodde troligtvis på dess högre pH-värde
betongbehållare och dukbehållare kan förses med tät täckning
(Hansen et al. 2004).
3.
och omrörning. Omrörare till dukbehållare måste vara specialanpassade för att inte skada duken. För mindre volymer kan
Samtidigt visar erfarenheter att biogödselns låga TS-halt gör
ballongbehållare vara aktuellt. Dessa görs inte så stora dels för
att det är svårt att etablera ett stabilt svämtäcke på naturlig
att materialet är dyrt och för att tillräcklig omrörning är svår att
väg. Ett tjockt lager av halm eller lecakulor är möjliga alter-
få till.
nativ. Att upprätthålla täckning med halm kan dock kosta tid
eftersom det finns en risk att halmen sjunker till botten vid låga
Vid lagring av biogödsel separerar gödseln snabbt i en pump-
TS-halter. Att täcka med lecakulor stjäler lagringsutrymme. För
bar fraktion och en tunnflytande. Bottenskiktet innehåller
att undvika risken att få in lecakulor i spridningsutrustningen
det mesta av fosforn och drygt hälften av kvävet. Liksom för
kan gödselbehållaren inte tömmas till samma nivå. Praktiska
flytgödsel är det viktigt att biogödseln rörs om inför spridning.
erfarenheter visar att behållaren kan tömmas ned till ca 0,5
Omrörning av en större behållare tar tid och kräver att omröra-
meters höjd.
ren flyttas till olika kanter av behållaren.
Skillnaden mellan olika metoder att täcka biogödseln beror på
Beräkningar visar att vid samma avskrivningstid är dukbehål-
lagringstemperaturen. I en österrikisk undersökning var skillna-
lare billigast i förhållande till lagringsvolymen och betong- och
den i ammoniakavgång liten under vintern mellan lagring med
ballongbehållare dyrast. Driftskostnaderna, där omrörning är en
halm och lagring med halm och tak. Under sommaren var tak
stor del, anses vara högre för dukbehållare. Med dukbehållare
mer effektivt (Amon et al. 2006).
finns också risker såsom skador på plasten och problem vid
tömning och omrörning som gör att livslängden kan vara kortare och/eller driftskostnaderna högre (Avfall Sverige, 2010).
Mellanlagring i container utnyttjas då biogödseln sprids med
matarslang eller då transportavstånden är långa mellan
Metangas kan avgå under lagring
Vill du veta mer?
Vid lagring kan också växthusgaser bildas, främst metan.
▪ Avfall Sverige (2010). Biogödselhandbok – Biogödsel från
Metan har dels en direkt negativ miljöpåverkan såsom växt-
storskaliga biogasanläggningar. Rapport U2010:11.
husgas men gör också att, om avgången är hög från lagret, de
sammanlagda miljövinsterna med biogasproduktion blir lägre.
▪ Amon, B., Kryvoruchko, V., Amon, T. (2006). Influence of
Metan är en kraftfull växthusgas och i styrka motsvarar 1 kg
different methods of covering slurry stores on greenhouse gas
metan 25 kg koldioxid.
and ammonia emissions. International Congress Series 1293,
315-318.
Faktorer som talar för att risken för att metangasavgången vid
lagring är större för biogödsel än för flytgödsel är att det under
▪ Clemens, J., Trimborn, M., Weiland, P, Amon, B. (2006).
rötningsprocessen har byggts upp en flora av metanbildande
Mitigation of greenhouse gas emissions by anaerobic digestion
mikroorganismer och att biogödseln när den lämnar biogasre-
of cattle slurry. Agriculture, Ecosystems and Environment, 112,
aktorn har en högre temperatur vilket gör att temperaturen i
171-177.
lagret inledningsvis är högre. Faktorer som talar emot en större
risk är att om det lättomsättbara kolet förbrukats i biogasreak-
▪ Hansen, M.N., Birkmose, T., Mortensen, B., Skaaning,
torn saknas den energikälla som kan driva metanproduktionen
K. (2004). Miljøeffekter av bioforgasning och separering
(Rodhe et al. 2012). Stor betydelse har troligen därför vilka
av gylle. Indflydelse på lugt, ammoniakfordampning og
substrat som rötas och hur mycket dessa utrötas i biogasreak-
kvӕlstofudnyttelse. Grøn Viden, Markbrug nr 296.
torn.
▪ Rodhe, L., Baky, A., Olsson, J., Nordberg, Å. (2012). VäxthusOlika studier av rötad och icke rötad gödsel pekar i olika rikt-
gaser från stallgödsel – litteraturgenomgång och modellberäk-
ning. Det de alla visar på är dock att årstiden har betydelse.
ningar. JTI-rapport, Lantbruk & Industri nr 402
Under vinterhalvåret är skillnaderna mindre både avseende
rötad och orötad gödsel och avseende effekten av olika täckningsmaterial. Exempelvis framkom i ett laboratorieförsök att
metanavgången var försumbar då biogödseln höll en så låg
tempeteratur som 4 °C. Vid 11 °C var metanavgången fortsatt
låg och vid 20 °C mer än tiofalt högre (Clemens et al. 2006). I
svenska studier med flytgödsel kunde man se att täckning hade
liten betydelse på metanavgången under vinterhalvåret. Under
sommarhalvåret gav flytande plastduk lägre metanavgång
jämfört med ingen täckning medan svämtäcke inte hade någon
effekt (Rodhe et al. 2012).
Materialet har finansierats av Region Skåne, BIOGASSYS (Life+), Biogas Syd,
Avfall Sverige, Kristianstads Biogas AB, Lunds Energikoncern, NSR,
Sysav Utveckling och HIR Malmöhus.
Layout: M.vision