1. No category

Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science
Att vaka – en
begreppsanalytisk studie
till 1500-talet och innebar en
gudstjänst natten före vissa större
Att man vakar över sjuka och
helgdagar (3). Men även i den
döende är ett uttryck som används fornnordiska sagan finns begrepav såväl anhöriga som vårdperso- pet nämnt och här i form av tupnal. Trots detta utbredda språkpen «Gullenkamme» som sitter
bruk saknas en analys av begrep- högst uppe i livsträdet «YggdraTO WATCH – A STUDY pets egentliga innebörd och dess
sil» och är där en symbol för asaOF THE CONCEPT eventuella betydelse för omvård- gudarnas vaksamhet och vård om
nad, oavsett kontext och om
världens trygghet. Tuppen har
ABSTRACT vakandet utförs av professionella som en symbol för vaksamhet
To watch over a sick or dying vårdare eller av närstående. På
levt kvar både i läkares och svenperson is a common phrase and svenska intensivvårdsavdelningar ska barnmorskors emblem (4).
phenomenon used both by relati- har anhörigas närvaro hos patienInom intensivvården har Frid et
ves and hospital staff. The aim of ten sedan många år accepterats
al. (5) uppmärksammat begreppet
this study was to analyse the con- och uppmuntrats, eftersom det
i sin studie av berättelser från
cept of watch and it’s meaning har förutsatts att detta gagnar
anhöriga till patienter som dödfor caring in the context of inten- både patienter och de närstående. förklarats med direkta dödskritesive care. The study was conduc- Men det saknas forskning om det rier på intensivvårdsavdelningar.
ted in two steps. First an etymolo- finns en kvalitativ skillnad i att
Här beskrivs «det mödosamma
gical and semantic analysis was «få besök» eller att «någon
vakandet» som en del i «resan
conducted, in the second step, 35 vakar» över en, liksom om det har utan återvändo». Vakan pågår
persons, including 19 registered någon betydelse vem som utför
från det att en anhörig konstateras
nurses undergoing a specialist vakandet. Det saknas också kunha en obotlig hjärnskada tills
training program in critical care skap om vad vakandet får för
döden är ett oåterkalleligt faktum
and 16 persons representing the konsekvenser för den som vakar
och respiratorn stängs av. I denna
public were asked to write down och för patienten som blir vakad
vaka konfronteras de anhöriga
their personal opinions about the eller inte vakad över. Som ett för- med hotet om en förestående död
meaning of the concept. A synthe- sta steg behövs dock en utredning och vakandet innebär en pendling
sis of the semantic analysis and och analys av begreppet vakas
mellan hopp och förtvivlan. Burr
the empirical study was made innebörd vilket föreliggande
(6,7) har undersökt vad närståand finally a tentative meaning of arbete syftar till.
ende till intensivvårdspatienter har
the concept was formulated. To
Att vaka över sjuka och döende för behov. Studien visade att det
watch (over someone) is to be ett ord som är djupt förankrat i
viktigast rankade behovet var att
present by a person’s side with muntlig tradition och det var ett
rumsligt befinna sig nära patienattention, in the purpose of pro- självklart begrepp i det s.k. gamla ten. Detta behov benämns «maintecting the loved one from danger bondesamhället. Det är ett ord
taining the vigil» och grundas
and to assist and help in presence som fortfarande är levande för
enligt Burr i en djup och personlig
of illness and/or dying. The per- den äldre generationen som växte tillgivenhet till en närstående som
son who watches can do it day or upp med att människor vårdades
man delat sin livserfarenhet med.
night and be a next of kin or a och dog i hemmen. Skönlitteratu- Det var viktigt att någon vakade
nurse. To watch means to be emo- ren är också rik på exempel där
över patienten om något skulle
tionally involved and your own vakandet beskrivs i samband med hända. För närstående känneteckneeds are put aside in favour of sjukdom och död. I Bibeln förenades denna vaka av väntan och
the concern and care for the ill or kommer begreppet i samband
hopp. Väntan innebar oro för den
dying person. med Jesu sista natt med lärjungsjuke och väntan på information
arna där han utrycker: «min själ
medan hoppet karakteriserades av
KEY WORDS: Watch over, con- är djupt bedrövad, ända till döds, önskan att patienten skulle övercept analysis, caring, intensive stannen här och vaka med mig»
leva, även om det skulle medföra
care (1, Matt.26: 38). Denna sista natt bestående men. Var det utsiktslöst
med lärjungarna kom senare
att den sjuke skulle överleva riktaunder förföljelserna av de första
des hoppet mot en smärtfri och
kristna och under deras nattliga
värdig död. Även om patientens
gudstjänster att benämnas vigilier tillstånd stabiliserades och anhösom kommer av latinets vigilare
riga kunde lämna sjukhuset kvarvilket betyder just vaka (2). I
stod behovet att vaka, att vara tillfornsvenskan finns ordet «vigigänglig och att snabbt kunna återlia» belagt i litteraturen tillbaka
vända till sjukhuset.
Isabell Fridh,
Intensivvårdssjuksköterska,
fil.mag.
Ingegerd Bergbom,
Professor, PhD.
4
Introduktion
VÅRD I NORDEN 1/2006. PUBL. NO. 79 VOL. 26 NO. 1 PP 4–8
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 1, 2015
Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie
var att klargöra innebörden i
begreppet vaka.
Följande frågeställningar var av
intresse:
• Vad innebär begreppet «vaka»?
• Vad har begreppet för innebörd
i vårdkontexten?
• Vad innebär det att vaka?
Metod
Eriksson (8) menar att för att
vårdforskningen ska bli autonom
krävs det att grundforskning
utgör en del av forskningsprogrammet. Grundforskning ska
framför allt ge svar på VAD-frågorna och bidra till avgränsning
och definiering av vårdvetenskapen som disciplin. Grundforskning kan vara såväl teoretisk som
empirisk och en av dess metoder
är begreppsanalys.
Begrepp brukar förklaras som
abstraktioner av verkligheten. Det
är en mental föreställning om ett
fenomen det vill säga en konstruktion i tankevärlden om ett
ting eller en handling. Det är
alltså inte det språkliga innehållet
i sig utan innebörden vi lägger i
en språklig term (9). I vetenskapliga sammanhang uppstår lätt
betydelseförvirring om begrepp
används godtyckligt utan att innebörden klargörs (10). Att klargöra
ett begrepps innebörd kan öka
förståelsen för fenomenet, men
begreppets innebörder måste alltid sättas in i ett historiskt och
kulturellt sammanhang.
Begreppsanalys
och metodens genomförande
Den mest använda metoden för
begreppsanalys inom omvårdnad
baseras på den Wilson utarbetade
under 1960-talet (10). Metoden
anammades av omvårdnadsforskare under 1980-talet som ett
steg i utvecklingen av en teoribildning inom omvårdnad. Walker och Avant och Chinn och
Jacobs använde Wilsons metod
som grund när de 1983 utarbetade
sin metod bestående av åtta steg
(10). Den har ansetts enkel att
följa men har också kritiserats,
framför allt pga. brist på djup i
analysen (11,12).
Inom den nordiska omvårdnadsforskningen har Eriksson
med medarbetare (13–18) använt
den av Koort (19) beskrivna
metoden för betydelseanalys och
etymologisk utredning. Den har
sedan bearbetats och anpassats
till det vårdvetenskapliga forskningsområdet genom beaktande
av det meningsbärande i de
undersökta begreppen och inte
enbart de kvantitativa aspekterna.
Koort (19) menar att kommunikation mellan människor förutsätter
att tankar kläs i symboler. Vår
verklighet motsvaras i tanken av
begrepp vilka omtalas med ord
(termer). För forskare inom en
gemensam disciplin ska termerna
ge samma tankeinnehåll. Ett
begrepp kan analyseras både efter
dess innehåll och efter dess
omfång, men en riktig definition
måste grunda sig på begreppets
innehåll, vilket bestäms av ett
antal kännetecken. Enligt Koort
(19) är en semantisk analys en
analys av de språkliga uttryckens
eller symbolernas betydelse.
Därför inleds alltid en begreppsanalys med en genomgång av
lexikon och ordböcker. Analysen
tar sin utgångspunkt i en etymologisk utredning för att lära
känna begreppets ursprung och
se om dess betydelse har förändrats över tid. Nästa steg är en
diskriminationsanalys, som innebär att begreppets synonymer
söks i olika ordböcker. Dessa
sammanställs sedan i en synonymtablå. Genom att beräkna
hur ofta synonymerna förekommer i förhållande till antalet
använda ordböcker får man fram
synonymitetsgraden i procent.
Man kan därefter avgöra vilka
termer som hör till samma
«begreppsfamilj» som det sökta
begreppet. I ett diskriminationsparadigm ställs sedan de olika
medlemmarna i begreppsfamiljen mot varandra och de inbör-
ordböcker (25,26) anges som
synonymer till substantivet vaka,
vigil och till verbet, watch. Verbet
vaka motsvaras av watch i engelsk-svenska ordböcker men
betydelsen vaka kommer först i
tredje hand, och efter betydelserna; 1. iaktta, titta 2. hålla vakt,
bevaka, vakta (27,28).
Verbet vaka ges i de flesta
svenska ordböcker tre betydelser
(3,29–32).
Den första betydelsen handlar
om motsatsen till att sova dvs.
«hålla sig vaken när andra sover»,
t.ex. vara vaken, sitta uppe, hålla
vaka, sitta och uggla (33). I denna
bemärkelse kan vakandet ske frivilligt (jmf. nyårsvaka, valvaka)
eller vara uttryck för insomnia
dvs. sömnlöshet. «En natt i vaka
och onda drömmar» (Birgitta
Trotzig i 29) eller «uttröttade
efter mer än tvenne dygns vaka»
(C. G. Armfelt i 29). Här finns
också något av förpliktelse t.ex.
Datainsamling
vaka vid en sjukbädd, över ett lik
och tillvägagångssätt
Resultat
eller ha nattjänst, «Syster Estrid
Föreliggande arbete består av två
vakar i natt» (3).
delar, dels en etymologisk/seman- Den första delen av resultatredovisningen är en analys över
Den andra betydelsen betonar
tisk analys av begreppet vaka,
begreppet vaka, dess etymologi
«att ha uppsikt över någon eller
dels en empirisk studie där 35
och synonymer. Dessa sammanfat- något», dvs. vaka över något med
informanter ombetts att skriva
tas i ett diskriminationsparadigm.
uppmärksamhet t.ex. hålla uppned vad ordet vaka har för inneDärefter presenteras resultatet från sikt, se till, passa, ge akt på. Här
börd för dem. Slutligen har en
den empiriska undersökningen.
finns också nyansen att beskydda,
syntes av delarna utförts med
att hålla sin hand över, att värna
avsikt att upptäcka nya dimensioEtymologisk utredning
om (3,32) t.ex. «storebrors
ner och för att kunna formulera
vakande öga».
begreppets innebörd för omvård- och lexikal betydelse
Ordet vaka förekommer i litteraEn tredje betydelse är att «följa
nadsvetenskapen. För att få kunturen både som verb och som
vågornas rörelser» dvs. att bäras
skap om nutida språkbruk och
substantiv. Vaka kan etymologiskt av sjön, att flyta på vågen, här kan
vilken innebörd begreppet ges
härledas till fornsvenskans
man «vaka väl eller illa» (34).
både av personer som arbetar
«vaka» som är ett gemensamt
Som substantiv finns «vaka»
med omvårdnad och av männisockså i betydelsen att avhålla sig
kor i allmänhet bestod informan- germanskt ord (fornsaxiska
wakôn, forntyska wâchen) och
från sömn t.ex. en midsommarterna av två grupper. Den första
vaka, likvaka etc. Men en vaka är
utgjordes av sjuksköterskor under besläktat med latinets «vegere»
också en fågel, mer allmänt
specialistutbildning i intensivvård (liva upp) och «vigilis» (vaken).
Det är också släkt med vakt och
benämnd taltrasten. Taltrasten
i termin två. Totalt inbjöds 19
kallas också för nattvakan därför
stycken och alla accepterade. Stu- vacker (21,22).
Slår man på «vigil» i latinska
att den börjar sin sång i skymdenterna var i åldrarna 24–50 år,
ningen (22).
två var män. De tillfrågades efter ordböcker (23,24) finner man
en föreläsning och besvarade frå- under böjningen vigilo, ordet
vaka, hålla sig vaken, med betySemantisk analys
gan i klassrummet. Den andra
delserna vara vaksam, försiktig,
I den semantiska analysen har
gruppen bestod av16 personer i
ha ögonen öppna, vara rastlöst
ordet slagits upp i ordböcker och
en av författarnas bekantskapssynonymordböcker där ordet har
krets i åldrarna 15–78 år. Det var verksam, bära oavlåtlig omsorg.
Ordet vigilantia, betyder vaksam- förekommit från medeltiden fram
lika många män som kvinnor i
het, omtanke. I svensk-engelska
till 1995. Utifrån nio svenska orddenna grupp och ingen var sjukdes sambanden och släktförhållandena åskådliggörs.
Enligt Kasén (17) innebär en
semantisk analys en dekontextualisering av begreppet. Därefter
sker en rekontextualisering då
begreppet införs i vårdkontexen.
I detta arbete sker det genom att
författarnas förförståelse är intensivvård och därmed avser att
vidare studera begreppet i denna
kontext.
För att få en så bred och heltäckande bild som möjligt av
begreppets betydelse har utöver
ordboksanalysen sökningar
utförts i dagstidningarnas och de
allmänna bibliotekens databaser.
Vid sökning i databaser i omvårdnad har ingen analys av begreppets innebörd hittats, ej heller har
någon av vårdteoretikerna beskrivit eller utrett begreppets betydelse för omvårdnad.
sköterska eller arbetade inom vården. Allmänheten skrev ned svaren
i sitt eget eller i författarens hem.
Samtliga informanter tilldelades ett
papper där de ombads skriva ned
vad ordet (verbet) vaka innebar för
dem. De fick inga ytterligare
instruktioner och de ombads att ej
konsultera någon annan för att få
hjälp att skriva ned sina svar. Eftersom den enda frågan var: «Beskriv
vad ordet vaka innebär för dig»
valde en del informanter att
beskriva begreppet i en eller flera
meningar, andra skrev ned en eller
flera betydelser i form av enstaka
ord eller punkter.
Utsagorna lästes igenom ett flertal gånger och efter innehållsanalys
(20) kunde de grupperas i fem
teman. Vid analysen var inte strävan att kvantifiera data eller att
beräkna hur många som svarat likadant utan fokus låg på innebörden i
begreppet och på dess kännetecken.
ISABELL FRIDH OG INGEGERD BERGBOM
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 1, 2015
5
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science
böcker omfattande perioden
1850–1995 (29,31–38) upprättades en synonymtablå. Av synonymtablån framgick att «vaka»
var starkast förbundet med vara
vaken, vakta, ha uppsikt över,
(be)skydda, övervaka och passa.
Utifrån tablån har de sex synonymer med flest kopplingar till
begreppet och relevanta för
omvårdnad sammanställts i ett
diskriminationsparadigm (figur
1). Dessa begrepp som Koort (19)
benämner begreppsfamiljen redovisas med synonymitetsgrad i
procent och med sina respektive
underliggande synonymer.
Sammanfattning av
den semantiska analysen
Diskriminationsparadigmet visar
att vaka har dimensionerna vara
Figur 1. Diskriminationsparadigm över «vaka». Här redovisas
medlemmarna i begreppsfamiljen med synonymitetsgrad
angiven i procent och deras synonymer.
Sömnlös
Uppmärksam
Alert
Nyfiken
Kritisk
Öppen
Livaktig,pigg
Skärpt
Lyhörd
Påpasslig
Mottaglig
Ha ögonen på skaft
Med
iakttagelseförmåga
Invänta
Värna
Akta
Iakttaga
Ingripa
Kontrollera
Ge akt på
Bespeja
Bevaka
Sköta
Vårda
Valla
Se till
Ta hand om
Hålla ett öga på
Försvara
Betjäna
Skydda
Kontrollera
Bevaka
Tillse
Hålla efter
Hålla ett vakande
öga på
Iakttaga
Granska
Besiktiga
Inspektera
Följa
VARA VAKEN
VAKTA
ÖVERVAKA
100%
67%
PASSA
33%
(In)vänta
Sköta
Se till
Se efter
Ha ögonen på
Ha tillsyn över ngt
Icke försumma
Ombesörja
Omsköta
Betjäna
Ge vård
Vara uppmärksam på
Iakttaga
Vara tillhands
Vara uppmärksam
Bry sig om
Ansa
6
Vaka
44%
HA UPPSIKT ÖVER
56%
44%
(BE)SKYDDA
Värna
Försvara
Freda
Trygga
Hjälpa
Uppmuntra
Bistå
Hålla sin hand över
Ta under sina
vingars skugga
Omhulda
Avvärja allt ont från
Understödja
Vårda
Följa
Hägna
Varna
Bevaka
Överinseende
Tillsyn
Kontroll
Inspektion
Skötsel
Beskydd
Vård
Omvårdnad
Bevakning genom
observation
Försorg
Omsorg
Hålla ett vakande
öga på
vaken, vakta, ha uppsikt över, övervaka, (be)skydda och passa. Här
framgår tydligt att synonymerna är
inbördes släkt med varandra.
dess synonymer kunde återfinnas
i informanternas utsagor. Ordboksbetydelsen bekräftades också
genom att några informanter från
allmänheten (A) men ingen av
1. Vara vaken är den synonym
sjuksköterskorna (S) associerade
som har det starkaste samban- till att hålla sig vaken för att vaka
det enligt ordböckerna. Att
in ett val, nyår, midsommar etc.
vara vaken innebär inte enbart Att vaka på sjön i betydelsen av
att vara sömnlös utan också
att en fisk slår mot ytan nämndes
att vara alert, uppmärksam,
också, vilket överensstämmer
skärpt, lyhörd och mottaglig.
med ordböckerna.
2. Vakta har många synonymer
Bland informanterna finns
och betyder förutom att bevaka också utsagor som inte återfinns i
och kontrollera även att värna, ordböckerna, t.ex. att observera
skydda, vårda, betjäna, förolika parametrar (S9). En inforsvara och ta hand om.
mant associerade till dropp,
3. Övervaka har förutom till
apparater, larm etc. (A6). Detta
vaka flest kopplingar till vakta är intressant då dessa innebörder
genom synonymerna, kontrol- snarare motsvarar begreppet monilera, bevaka och iaktta, men
torera (av latinets «monere») som
här finns också att hålla ett
betyder att varna (39) och har en
vakande öga på och att följa.
mer teknisk betydelse och saknar
4. Ha uppsikt över betyder tillkänslomässigt engagemang. Att
syn och kontroll men också
vaka över patientens vitala funktibeskydd, omvårdnad och
oner (S6) och att upptäcka skillnaomsorg.
der i allmäntillstånd (S16) nämn5. (Be)skydda innehåller synodes också av två informanter.
nymerna, värna, försvara,
Någon anser att ordet är «gammaltrygga och freda. Att hjälpa,
modigt» och «förlegat» (S4) och
bistå, uppmuntra, omhulda
någon att det är «religiöst» (S1).
och avvärja allt ont ifrån är
En informant (S19) associerar
andra synonymer.
direkt till Bibeln «Getsemane vaka
6. Passa betyder att invänta, att
och be». En sjuksköterska (S9)
ombesörja och att vara tillskriver ordet skyddsängel.
hands men också att bry sig
om och att ansa.
Vakandets dimensioner
för omvårdnad
Begreppets starka förbindelse med Efter att samtliga informanters
omvårdnad framträder klart genom utsagor analyserats kunde dessa
att under alla synonymer utom
sammanfattas i följande fem
«vara vaken» finner vi termer med teman;
anknytning till omvårdnad t.ex.
sköta, skötsel, omsköta, omsorg,
Vem man vakar över
Relationen till den man vakar över
omvårdnad, vårda och ge vård.
är central. Man vakar över en perI de svenska ordböckerna har
son som är älskad, som inte kan ta
det inte skett någon avgörande
hand om sig själv, som är sjuk
betydelseförskjutning över tid. I
eller döende och behöver hjälp,
de latinska ordböckerna (23,24)
omsorg eller vård. Det kan vara en
anges uttrycken «bära oavlåtlig
omsorg» och «omtanke». Omsorg person som behöver tillsyn men
finner man först under begrepps- som också är försvarslös och
behöver trygghet och beskydd.
familjens «ha uppsikt över».
Begreppet i nutida betydelse
Alla «huvudbegreppen» som
finns presenterade i diskriminationsparadigmet eller någon av
VÅRD I NORDEN 1/2006. PUBL. NO. 79 VOL. 26 NO. 1 PP 4–8
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 1, 2015
När vakandet sker
Vakandet sker på dagen, på natten
och hela dygnet runt. Detta kan
illustreras av följande citat: «Att
oroligt följa en persons tillstånd i
princip dygnet runt» (A13) «Se
till någon under lite längre stund
eller tid» (S17).
bestämning av innebörden av att
vaka formuleras:
Att vaka innebär att vara närvarande vid någons sida med
uppmärksamhet i syfte att
beskydda personen från fara
och att bistå och hjälpa vid
svår sjukdom eller döende.
Vakandet kan ske dag eller natt,
av vårdpersonal eller närstående och innebär ett känslomässigt engagemang där de
egna behoven ställs åt sidan
för omsorg/oro om den sjuke/
döende.
egna erfarenheter av att vaka eller
att bli vakad över har inte efterfrågats och framgår heller inte av
resultatet.
Resultatet av en begreppsanalys
är alltid preliminärt (10) och detta
arbete utgör inget undantag. För att
få en djupare förståelse för innebörden av begreppet och för att
pröva resultatet av begreppsbestämningen behövs kompletterande
forskningsmetoder, t.ex. berättelser
eller intervjuer med personer med
egen erfarenhet av fenomenet.
mas på vad det kan innebära för
patienten att inte ha någon närstående som vakar hos sig. Gjengedahl (41) visar t.ex. i sin avhandling att de patienter som hade närHur det är att vaka
stående vid sin sida under intenAtt vaka innebär att hålla sig
sivvårdsvistelsen hade en mer
vaken, att observera och att vara
positiv bild av tiden på intensivuppmärksam. Det är också att vara
vårdsavdelningen än de som inte
i beredskap, att vänta och att hålla
ville eller inte hade någon närståut. Att vakta och beskydda, att inte
ende hos sig. Patienter utan närlämna någon ensam, och att inte
ståendekontakt kände sig också
vika från någons sida nämndes av
mer osäkra och upplevde mer
flera informanter. Hur vakandet
ångest. Betydelsen av närståendes
går till beskrivs av många i termer
närvaro bekräftas av Bergbom och
av «att sitta hos» någon (S12, S13,
Begreppets betydelse för
Askwall (42). I denna studie
S4) eller att «sitta bredvid» (S5,
omvårdnad
berättar patienter att de upplever
Diskussion och reflektioner
S16, S19, A14). Detta kan också
Att begreppet har starka förbinatt anhöriga direkt bidragit till att
Metoddiskussion
uttryckas mer abstrakt som i; «att
delser med omvårdnad framstår
de överlevt intensivvårdstiden.
Den etymologiska och semanfinnas till i en svår situation»
både från ordboksanalysen och
Att synonymen vakta har en
tiska utredningen gav en djupare
(A14), «att vara närvarande»
från informanternas beskrivstark förbindelse med vaka fram(S14, A5) och «att vara i kontakt» förståelse för begreppets ursprung ningar. Grundmotivet för den som går både av diskriminationsanalyoch innebörd. Att vaka som feno- vakar kan tolkas som caritasmoti- sen och informanternas utsagor
(A14). Att den som vakar är
men är troligen en lika gammal
beredd att offra något, t.ex. sömvet (40). Det krävs alltså ett käns- och kan illustreras enligt följande:
företeelse som människan själv.
nen, och att man ställer sina egna
lomässigt engagemang för att
«vaka är att man vakar över en
Genom den empiriska underbehov åt sidan uttrycks av flera
begreppet ska uppstå. Caritasmo- person om han sover eller är sjuk
sökningen bestående av 35 infor- tivet är enligt Eriksson (40)
informanter; «vara så engagerad,
så sitter man och vaktar och ser
bekymrad över något att den saken manter bekräftades den lexikala
ursprunget för allt vårdande oav- till att inget händer» (A 1).
betydelsen. I stort sett alla synoär värd mer än att sova» (S 19)
sett om det utförs av närstående
Att närstående kan «överta
nymerna i begreppsfamiljen
«att inte lämna någons sida fast
eller av vårdare. Frågan är dock i vaktandet» och att den sjuke därman är trött och tagen» (S 19) «att kunde återfinnas i informanternas vilken utsträckning vårdare kan
med vågar släppa taget och
vara nära en person som är allvar- utsagor. Det som tillkom utöver
ersätta «den personliga tillgiven- slappna av beskrivs av en före
ordböckerna är associationerna
ligt sjuk – att inte vika från
het till en närstående som man
detta intensivvårdspatient i boken
till modern högteknologisk vård, delat sin livserfarenhet med»
hans/hennes sida» (A13)
«Så sjuk av så lite» (43). «Jag
t.ex. «apparater, dropp, signaler
(6,7). Om den som utför vakandet känner mig ibland lite som en
och larm», vilket skulle kunna
Vem som vakar
gör det i «tro, hopp och kärlek»
hund. Hundar bevakar nästan
vara tecken på en betydelseförDen som vakar kan vara både
(40) kan den vakande dimensiohela tiden sin omgivning, även
skjutning. Författarens bakgrund
personal och närstående enligt
nen uppfyllas, men för att den
om en hund är till synes sovande
som intensivvårdssjuksköterska
sjuksköterskornas utsagor. Ingen
som blir vakad över (patienten)
där den ligger på golvet i hallen så
av allmänheten gjorde denna upp- var känd av alla informanter och
ska känna den trygghet och kärräcker det med att man skrapar lite
delning, utan de beskriver vakan- kan bidra till detta resultat. Men
leksfullhet som krävs för att man med foten i golvet så vippar örokanske kan även mediernas infly- ska våga överlåta vaktandet måste nen eller svansen börjar slå. Så
det mer som en allmänmänsklig
tande t.ex. TV-serier, påverka hur man ha en relation till den som
handling.
upplevde jag mig själv, för det
man ser på vakandet dvs. att
utför vakandet. En spekulation är räckte med att någon tog i dörren
något som tidigare utfördes i
Hur det är att bli vakad över
att när en människa är livshotill salen, så åkte ena ögat upp.
hemmet har nu förflyttats till en
Att bli vakad över kan innebära
tande sjuk eller döende saknas
Om någon började prata eller röra
trygghet och beskydd. «Trygghet, högteknologisk sjukhusvärld.
den kraft eller energi som krävs
sig på salen så var jag tvungen att
Några sjuksköterskor associerade för att ingå i en ny relation med
att känna att man inte är ensam,
kontrollera vad som skedde. När
till att «observera olika parameman kan slappna av, slippa oroa
okända människor. Inom dagens
min fru kom kunde jag oftast översig» (A 16). Endast denna utsaga trar» och att «vaka över vitala
intensivvård vet vi dessutom att
låta denna bevakningskänsla på
funktioner», att dessa sjuksköter- patienten kan möta hundratals
beskriver hur det kan vara att bli
henne och slumra in.» (43, s 81).
skor genomgick en utbildning i
«vakad över».
vårdare under en längre intensivAtt skydda och beskydda är
intensivvård kan ha bidragit till
vårdsvistelse. Därför kan det vara besläktade med vaka bekräftas
detta. Det kan inte uteslutas att
Preliminär
så att för den patient som saknar
både i den empiriska studien och
andra dimensioner kan framstå
begreppsbestämning
närstående är det av yttersta vikt
av tidigare forskning. Hupcey
om begreppet undersöks i en
Utifrån den semantiska analysen
att man begränsar antalet vårdare
(44) har undersökt familjeintegraannan vårdkontext, t.ex. palliativ
och informanternas utsagor kan
som sköter patienten. Vårdpersotion inom intensivvården och
vård. Informanternas eventuella
följande preliminära begreppsnalen måste också uppmärksamintensivvårdspatienters behov av
ISABELL FRIDH OG INGEGERD BERGBOM
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 1, 2015
7
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science
socialt stöd. Här beskrivs att den
viktigaste uppgiften som nästan
alla familjemedlemmar uttryckte
var den att skydda eller beskydda
(«protect» och «looking out»)
eftersom patienten var oförmögen
att göra detta för sig själv. «But
the main role that almost all
family members described was
the one of protecting or looking
out for the patient because the
patient was unable to do so for
him/herself» (44, s 255). I denna
studie beskriver patienterna de
närståendes viktigaste funktion
som att vara närvarande vid patientens sida. De kände att familjemedlemmarna vakade över dem
vilket innebar att de kände sig
säkra och beskyddade. «Patients
expressed a great need just to
have someone there with them.
They felt the family watched over
them, and made them feel safe
and protected» (44, s 255).
Konklusion
8
Av analysen kan man urskilja två
perspektiv beroende på om man
utgår från den som utför vakandet
eller den som bli vakad över. För
den som vakar ligger fokus på att
vara uppmärksam, att kontrollera
och vakta så att det inte händer
den andre personen något. Detta
kräver att man kan tvingas hålla
sig vaken och att vara beredd på
att ingripa och hjälpa den andre.
Att vaka innebär att vänta och
hålla ut och att vara orolig. För
den som blir vakad över innebär
det en känsla av trygghet att
kunna slappna av i förvissning
om att någon man älskar och litar
på finns närvarande och skyddar
mot faror. Den som vakar övertar
därmed vaktandet från den som är
för sjuk för att vakta sig själv.
Resultatet visar att vakandet inte
kan utföras av vem som helst, det
krävs en känslomässig förbindelse
mellan den som vakar och den som
blir vakad över. För vårdpersonalen är det angeläget att känna till
denna betydelse för att kunna
understödja de närståendes möjlighet att genomföra sin «vaka».
Godkjent for publisering
18.0820.05
Isabell Fridh, Intensivvårdssjuksköterska, fil.mag.
Ingegerd Bergbom,
Professor, PhD.,
Institutionen för
vårdvetenskap och hälsa
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Korrespondens:
Isabell Fridh
Institutionen för
vårdvetenskap och hälsa
Box 457
SE – 405 30 Göteborg
[email protected]
Referenser
basis of nursing using advanced techniques of concept analysis. Advances in
Nursing Sciences1995; 17 (3): 31–46.
12. Morse J.M, Hupcey J.E, Michham C,
Lenz E.R. Concept Analysis in Nursing Research: A Critical Appraisal.
Scholarly Inquiry for Nursing Practice
1996; 10 (3): 253–276.
13. Eriksson K, Herberts S. Lidande – En
begreppsanalytisk studie. I Eriksson K
red: Möten med lidanden. Vårdforskning
4/1993. Åbo: Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi; 1993. p. 29–54.
14. Wiklund L. Lidandet som kamp och
drama. Åbo: Åbo Akademis förlag; 2000.
15. Mattsson-Lidsle B, Lindström U.
Tröst – en begreppsanalys. Vård i Norden 2001; 21 (3): 47–50.
16. Edlund M. Människans Värdighet – ett
grundbegrepp inom vårdvetenskapen.
Åbo: Åbo Akademi förlag; 2002.
1. Bibeln. 1917 års översättning. Lund:
Gleerups förlag; 1931.
17. Kasén A. Den vårdande relationen.
Åbo: Åbo akademis förlag; 2002.
2. Nordisk familjebok, Konversationslexikon och Realencyklopedi. Stockholm: Nordisk familjeboks förlagsaktiebolag;1921.
18. Nåden D, Eriksson K. Semantisk
begreppsanalyse – et grunnleggende
aspekt i en disiplins teoriutvikling.
Vård i Norden 2003; 23 (1): 21–26.
3. Nationalencyklopedins ordbok. Höganäs: Språkdata, Göteborg och Bokförlaget Bra Böcker; 1996.
19 Koort P. Semantisk analys Konfigurationsanalys. Två hermeneutiska metoder.
Lund: Studentlitteratur; 1975.
4. Svenska barnmorskeförbundets
emblem (förf. okänd). Jordemodern
1979; feb: 72–73.
5. Frid I, Bergbom I, Haljamäe H. No going
back: narratives by close relatives of the
brain dead patient. Intensive and Critical
Care Nursing 2001; 17: 263–278.
6. Burr G. Contextualizing critical care
family needs through triangulation: An
Australian study. Intensive and Critical
care Nursing 1998; 14:161–169.
7. Burr G. Reaktioner och Relationer i
Intensivvård – närståendes behov och
sjuksköterskors kännedom om behoven. Lund: Studentlitteratur; 2001.
8. Eriksson K. Broar – En introduktion i
vårdvetenskaplig metod. Åbo: Institutionen för vårdvetenskap, Åbo akademi;
1991.
9. Nationalencyklopedin. Andra bandet.
Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB;
1990.
10. Walker L.O, Avant K.C. Strategies for
Theory construction in Nursing. 3 rd
ed. Norwalk, Connecticut: AppletonCentury-Crofts; 1995. p. 37–54.
11. Morse J.M Exploring the theoretical
20. Graneheim UH, Lundman B.
Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today 2004; 24: 105–112.
29. Bergman B. Ord med Historia. Femte
utökade upplagan. Lund: Berglings; 1977.
30. Dahlgren F. Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga Ord och Talesätt i
svenska språket, från och med 1500talets andra årtionde (andra tryckningen, fotografiskt återgivande av första upplagans text 1914–1916). Lund:
Gleerups förlag; 1961.
31. Dalin A. Ordbok öfver svenska språket
(fotografisk reproduktion av ordbokens
första tryckning, utgiven på författarens förlag och tryckt hos J. Beckmans
boktryckeri 1850–1855). Stockholm:
Svenska bokförlaget Norstedts; 1964.
32. Illustrerad Svensk Ordbok. Stockholm:
Bokförlaget Natur och Kultur; 1955.
33. Svensk synonymordbok. Stockholm:
Norstedts Förlag AB; 1992.
34. Svensk handordbok, konstruktioner och
fraseologi. Under redaktion av T Johansson och K Ljunggren. Stockholm: Svenska bokförlaget Norstedts; 1960.
35. Söderwall K. Ordbok öfver Svenska
Medeltids-Språket. Andra bandet.
Lund: Berlingska Boktryckeri- och
Stilgjuteriaktierbolaget; 1900–1918.
36. Östergren O. Nusvensk ordbok. 5:e
bandet. Stockholm: Wahlström & Widstrand; 1981.
37. Strömberg A. Stora synonymordboken.
Andra upplagan. Stockholm: Strömbergs; 1990.
38. Walter G. Bonniers synonymordbok.
Tredje utgåvan. Stockholm: Albert
Bonniers förlag; 1995.
21. Hellquist E. Svensk etymologisk ordbok. Band II O-Ö. Tredje upplagan.
Lund: Gleerups; 1957.
39. Nationalencyklopedin. Trettonde bandet. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker
AB; 1994.
22. Wessén E. Våra ord; deras uttal och
ursprung. Stockholm: P.A. Norstedts
och söner; 1966.
40. Eriksson K. Pro Caritate – En lägesbestämning av caritativ vård. (Summary in English) Åbo: Institutionen för
vårdvetenskap, Åbo akademi; 1990.
23. Ahlberg A, Lundqvist N, Sörbom G.
Latinsk-Svensk ordbok. Andra upplagan. Uppsala: Esselte; 1987.
24. Wahlgren B. Latinskt morfemlexikon.
Stockholm: Almqvist & Wiksell; 1976.
25. Modern Svensk-Engelsk Ordbok.
Stockholm: Bokförlaget Prisma; 1983.
26. Norstedts Stora svensk-engelska ordbok. Stockholm: Norstedts Ordbok;
2000.
27. Modern Engelsk-Svensk Ordbok.
Stockholm: Bokförlaget Prisma; 1983.
28. Norstedts Stora engelsk-svenska ordbok.
Stockholm: Norstedts Ordbok; 2000.
VÅRD I NORDEN 1/2006. PUBL. NO. 79 VOL. 26 NO. 1 PP 4–8
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 1, 2015
41. Gjengedahl E. Understanding a World of
Critical Illness. Bergen: Department of
Public Health Care Division for Nursing
Science, University of Bergen; 1994.
42. Bergbom I, Askwall A. The Nearest
and the Dearest. Intensive and Critical
care Nursing 2000; 16: 384–395.
43. Anderzén-Carlsson A, Carlsson P. Så
sjuk av så lite. Mölndal: Zeneca AB
Förlag; 1996.
44. Hupcey J. Looking out for the patients
and ourselves – the process of family
integration into the ICU. Journal of
Clinical Nursing 1999; 8:253–262.