kompletta projektdokumentationen - Välkommen till Hållbart Avstamp

Projektdokumentation 2012
Slutrapport
Hållbart Avstamp Ekonomisk förening, Falkgatan 6, 531 34 LIDKÖPING, [email protected]
Sammanfattning
Kompetensväxling 2012 är finansierat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Syftet har varit att
öka tillgängligheten vid regionens arbetslivsmuseer och samtidigt ge unga människor feriearbete. En
arbetsmetodik som bygger på samverkan mellan offentlighet, kommersiella aktörer och ideella krafter
har använts och vidareutvecklats.
Sex arbetslivsmuseer belägna i fyra olika kommuner har deltagit. Feriearbetande ungdomar har funnits
på samtliga ställen. De flesta ungdomarna har tillsatts via kommunernas arbetsmarknadsenheter men
vid några ställen har också direkt anställda ungdomar funnits. Vid ett av museerna (Qvarnstensgruvan)
har samtliga ungdomar varit anställda direkt av föreningen.
Vid två av museerna har unga ”actionledare” funnits under sommaren. Actionledarna har i samverkan
med berörda föreningar genomfört utvecklingsinsatser och tillfört nya idéer som i båda fallen tagits
emot mycket väl såväl av besökare som av de berörda föreningarna.
Under projektet har stöd och coachning getts till feriearbetare och actionledare vid flera tillfällen.
En dialog har också förts med föreningar, kommuner och turismorganisationer m fl, så att
erfarenheter, möjligheter och goda exempel kunnat vidareföras och bidra till förbättringar i arbetssätt
och metoder.
I projektet har också ingått att följa och dokumentera den metodik som använts och de resultat som
uppnås. Denna rapport med tillhörande bilagor utgör en samlad dokumentation av projektet, dess
genomförande och resultat hittills.
Ett fortsatt arbete med kompetensväxling planeras och en inledning av detta kommer att ske vid detta
projekts avslutande workshop i februari 2013…..
Lidköping 2013-01-31
Hållbart Avstamp Ekonomisk Förening
Projektägare Kompetensväxling 2012
/ Ola Göransson
-2-
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
5.
6.
Sammanfattning
Inledning och bakgrund
Projektorganisation
Projektägaren Hållbart Avstamp
Projektets genomförande
Förberedelser förankring och information
Feriearbetande ungdomar
Unga projektledare s.k. ”Actionledare”
Kommunernas roll
Arbetsförmedlingen och arbetskraft utanför ordinarie arbetsmarknad
Föreningarnas frågeställningar
Analys slutsatser och rekommendationer
Nästa steg – överlämning - avslutning
Bilaga 1
Ekonomisk sammanställning
Bilaga 2
Delrapport t.o.m. aug 2012
Bilaga 3
Deltagande arbetslivsmuseer 2012
Bilaga 4A
Bilaga 4B
Informationsbrev till kommuner
Informationsbrev till föreningar
Bilaga 5
Handledarguide
Bilaga 6A
Bilaga 6B
Bilaga 6C
Feriemappen
Inbjudan introduktionsutbildning feriearbetare
Utvärdering feriearbetarnas utbildningsdag
Bilaga 7
Pressklipp Mariestad
Bilaga 8
Uppdraget till ”actionledare” – de unga projektledarna
Bilaga 9A
Bilaga 9B
Bilaga 9C
Qvarnstensgruvan – projektplan sommaren 2012
Utvärdering – Linn Heiel Ekeborg – actionledare Qvarnstensgruvan
Pressklipp Qvarnstensgruvan
Bilaga 10A
Bilaga 10B
Bilaga 10C
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri – projektplan sommaren 2012
Utvärdering – Maja Göransson – actionledare (och handledare) Råbäck
Pressklipp Råbäck
Bilaga 11
Åsle Tå – projektplan sommaren 2012
Bilaga 12
Utvärdering medverkande föreningar
Bilaga 13
Inbjudan och program slutkonferens
Bilaga 14
Arbetsprocessen
-3-
1.
Inledning och bakgrund
Projekt ”Kompetensväxling 2012” är en fortsättning och fördjupning av ett arbete som inleddes
sommaren 2011. Projektet är finansierat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Syftet är att ge
unga människor feriearbete inom lokala kulturarvsverksamheter samtidigt som besöksmålspotentialen
hos regionens arbetslivsmuseer tillvaratas och utvecklas. Långsiktigt förväntas ett intresse för
kulturarvet väckas hos unga människor vilket bidrar till framgångsrik kompetensöverföring och
generationsväxling så att arbetslivsmuseernas framtid säkras.
Under 2012 har nedanstående sex arbetslivsmuseer belägna i fyra olika kommuner deltagit
- Dalénmuseet i Stenstorp, Falköpings kommun
- Åsle Tå, Falköpings kommun
- Qvarnstensgruvan i Lugnås, Mariestad kommun
- Industrimuseet i Mariestad
- Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, Götene kommun
- Repslagarmuseet, Ale kommun
En lite närmare presentation av dessa finns i bilaga 3.
Denna rapport med tillhörande bilagor utgör en samlad dokumentation av projektet, dess
genomförande och resultat under 2012. Arbetet med kompetensväxling förväntas fortsätta under
2013 och inleds då med ett seminarium/workshop där utöver att resultaten hittills presenteras också
en diskussion kring hur fortsättningen skall utformas förs.
(För program o inbjudan till avslutande work shop se bilaga 13)
2.
Projektorganisation
För att i möjligaste mån säkerställa kontinuitet vid genomförandet av projekt kompetensväxling 2012
har i huvudsak personal och/underleverantörer som deltagit tidigare år valts för genomförande av
projektet.
Projektansvarig och ägare av ”Kompetensväxling 2012 ” har varit Hållbart Avstamp Ekonomisk förening
där Ola Göransson (t.f verksamhetsledare) har fungerat som projektansvarig.
Projektledning har till övervägande delen handlats upp av ED Sweden där Fanny Bergström Buller och
Sanna Rådelius varit projektledare. I projektgruppen har också Märta Gustafsson (Kreativt Avstamp
och medlem i Hållbart Avstamp) funnits.
Under vissa perioder har också andra personer varit knutna till projektet.
Projektet har också haft en referensgrupp som utöver projektgruppen ovan bestått av Eira Högforsen
(Västra Götalandregionen) och Lisa Jonsson (Innovatum och NAV).
-4-
3.
Projektägaren Hållbart Avstamp
För att förstå rollen som projektägare bör man titta på vad som händer efter att projektet är slut och
vilken bestående nytta som kan finnas i de resultat ett projekt leder till. I ett komplext projekt som
Kompetensväxling finns det inte alltid någon enskilt självklar sådan intressent.
En lämplig projektägare bör dock ha ett långsiktigt intresse av de resultat som förväntas komma ut av
att projektet genomförs. Vidare bör resurser, kompetens och engagemang finnas för att kunna
vidareföra resultaten utan att långsiktigt vara beroende av att stora summor nya projektmedel/bidrag
tillförs. I annat fall är det svårt att se att projektet långsiktigt kan betraktas som hållbart.
Nedan ges en kort beskrivning av Hållbart Avstamp och en förklaring till den roll som projektägare som
vi haft i projekt Kompetensväxling 2012.
Hållbart Avstamp är ett socialt företag med huvudsaklig verksamhet inom besöksnäringen. Ett socialt
företag är fristående från offentligheten men verksamt i gränslandet mellan det ideella, offentliga och
det privata. Kortfattat är affärsidén att utveckla och driva verksamheter där det kan vara svårt att finna
lönsamhet på strikt affärsmässiga villkor genom att nyttja resurser i samhället som annars skulle förbli
outnyttjade. Samtidigt ges då människor som av olika skäl hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad en
möjlighet att finna en utkomst.
I Hållbart Avstamp brukar vi ibland använda bilden av Rättvisans Gudinna (se nedan) där vår mission
ligger i att förändra vågskålarnas innehåll.
Människor
Människor
som inte
inte får
får jobb
jobb
som
och som
som idag
idag
och
försörjs av
av bidrag
bidrag
försörjs
Varor oo tjänster
tjänster
Varor
som inte
inte är
är
som
lönsamma nog
nog
lönsamma
för
att
bli
gjorda
för att bli gjorda
Foto: Peter Silow
Hållbart Avstamp bildades 2011 och etablerade snabbt ett samarbete med bl a Råbäcks Mekaniska
Stenhuggeri, vars arbete med sommaröppet utgjort en inspirationskälla till att arbetet med
Kompetensväxling initialt startades upp.
Under Hållbart Avstamps första verksamhetsår togs en arbetsmetodik fram som kunde leda till att fler
sociala företag/verksamheter etablerades. I liten skala användes detta i den egna verksamheten för att
bygga upp föreningen men något senare, i slutet av 2011, beviljades EU stöd för att i större skala
fortsätta utvecklingen och sprida arbetssättet vidare.
-5-
Hållbart Avstamps metod framgår översiktigt av figuren nedan
Entreprenörskap
Personlig
utveckling
Fackkunskap
<
10 månader
PROJEKTAVGRÄNSNING - ÖVERGÅNG TILL ORDINARIE VERKSAMHET
Utbildning - > Etablering - > Överlämning -> Drift
Socialt
företag
><3-8mån>< ……….
I denna metod finns uppenbara synergier och möjlighet till samordning med vad som gjorts inom
kompetensväxling tidigare år. Den ekonomiska status Hållbart Avstamp hade i och med det beviljade
EU stödet utgjorde också en tillräcklig bas för att kunna se en långsiktig hållbarhet och en vision om
hur resultaten skulle kunna förvaltas. Bl a sågs möjligheter att via t ex Kulturarvslyftet efter
genomgånga utbildningsinsatser skapa många nya arbetstillfällen.
Ett annat exempel där uppenbara synergier sågs var i handledarskapet vid de arbetslivsmuseer som
deltagit i kompetensväxling tidigare år. Ett tydligt behov av ett aktivt handledarskap där vuxna
personer finns tillgängliga tillsammans med ungdomar hade identifierats. I Hållbart Avstamps modell
sågs en möjlighet att inte bara ungdomar utan även andra grupper i samhället som av olika skäl
hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad kunde bidra till att utveckla kulturarvet. Det fanns också flera
andra skäl till att det då projektet inleddes under våren var naturligt att Hållbart Avstamp axlade rollen
som projektägare för ”Kompetensväxling 2012”.
Då arbetsförmedlingen efter några månader inte längre ville/kunde leva upp till sina åtaganden i det
av EU finansierade projektet som Hållbart Avstamp inlett avbröts det projektet i maj 2012. Detta
förändrade kraftigt Hållbart Avstamps möjligheter att utgöra den plattform för att vidareföra de
resultat projekt ”Kompetensväxling 2012” förväntades leda fram till.
Trots att själva genomförandet av projekt ”Kompetensväxling 2012” naturligtvis också påverkades
beslutades ändå att genomföra projektets sommaraktiviteter enligt plan men att höstens aktiviteter
och projektets kvarvarande aktiviteter delvis skulle omarbetas. En delrapport avseende projektet fram
tom augusti finns redovisad i bilaga 2.
Under hösten omarbetades planen och fokus lades på att utvärdera vad som kommit fram och slutföra
diskussionerna med berörda kommuner, föreningar och turistorganisationer m fl. samt förbereda för
ett bra överlämnande av projektets resultat.
En ännu inte till fullo besvarad fråga är vem/vilka dessa mottagare är och hur/på vilket sätt resultaten
skall vidareföras. Detta hoppas vi kunna komma framåt med i den workshop som genomförs i februari.
-6-
4.
Projektets genomförande
Projektets inledande aktiviteter finns utförligare beskrivna i bilaga 2, ”Delrapport tom augusti 2012”
varför endast en kortare redogörelse finns nedan
4.1
Förberedelser förankring och information
Projektet inleddes under vår/försommar med ett omfattande förankrings och informationsarbete till
föreningar, kommuner och turistorganisationer.
Skälen till detta fanns i de viktiga erfarenheter från tidigare år som hade visat på flera ”problem”.
Kommunernas hantering/ tilldelningen av feriearbetare hade upplevts som oflexibel. Ändringar i
tilldelning av feriearbetare kunde ske väldigt sent. Föreningarna hade inte alltid fått samma
information som ungdomarna . Dessa saker sammantaget hade skapat problem och därför
prioriterades under våren arbetet att förankra och informera om projektet.
4.2
Feriearbetande ungdomar
Som inledning på sommarens feriearbete samlades ungdomar från de deltagande platserna till en
gemensam utbildningsdag (kick-off) som ägde rum den 18 juni i Åsle Tå. (Se bilaga 6)
Anställningarna av ungdomar vid de arbetslivsmuseer som deltagit har under sommaren haft lite olika
upplägg. Qvarnstensgruvan utmärker sig då alla ungdomar där anställs och avlönas direkt av
föreningen. Detta har möjliggjort att ungdomar från tidigare år kunnat fungera som handledare för de
nya. Även i Råbäck har en liknande modell använts där de av kommunen tillsatta ungdomarna
kompletterats med en direktanställd ungdom som också funnits med under tidigare somrar och känner
föreningen väl.
Under sommaren har projektet besökt alla platser och gett stöttning och coachat ungdomarna.
Besöken har överlag varit positiva och ungdomarna har gett bilden av att de finner sin feriepraktik
intressant. Bedömningen är också att de tagit till sig utbildningsinformationen från den inledande
utbildningsdagen på Åsle Tå och reflekterat dels över de frågeställningar som lyftes där men också
över utvecklingsidéer kopplade till platserna där de arbetar.
En tydlig reflektion är att en öppenhet och bra attityd från föreningen samt en bra handledning är
centralt för att åstadkomma goda resultat. Ungdomarnas introduktion och välkomnande till platsen är
andra faktorer som är viktiga för att resultaten skall bli bra. Feriearbetarna har i vissa fall och i
varierande grad uttryckt att de saknat detta.
Ungdomarna har också i många fall upplevt att de kunnat göra mer under den tidsperiod som de haft
sin feriepraktik. På flera platser vill man se en bättre mix av arbetsuppgifter där underhållsarbeten och
guidningar kan komplettera varandra.
-7-
4.3
Unga projektledare s.k ”Actionledare”
Under försommaren rekryterades tre ”actionledare” som placerades vid tre av de deltagande
arbetslivsmuseerna (Qvarnstensgruvan, Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri samt Åsle Tå). Tanken var att
dessa skulle arbeta under en längre period än de feriearbetande ungdomarna så att det parallellt med
sommarens ”ordinarie” uppgifter också kunde bedrivas ett aktivt utvecklingsarbete.
Som stöd fanns också tillgång till specialistkunskaper i kulturarvsfrågor och IT-teknik.
Då projektet kom igång sent och då det också funnits olika behov och syn på gränsdragningen mellan
de unga ”actionledarnas” utvecklingsuppdrag och föreningarnas behov av handledning av ungdomar
och/eller genomförande av ordinarie arbetsuppgifter har de tre actionledarnas uppdrag kommit att se
väldigt olika ut. Tyvärr valde actionledaren i Åsle Tå halvägs in i perioden avbryta sitt projekt.
De andra två projekten (Råbäcks Hamn och Lugnås Qvarnstensgruva) blev dock båda mycket
lyckosamma och ledde i båda fallen till att väsentliga utvecklingsinsatser genomfördes som ledde till
fler besökare redan under sommaren men också till att nya samarbeten inletts som fortsätter utveckla
platserna framöver. (Actionledarnas uppdrag, projektbeskrivningar, pressklipp och utvärderingar finns
redovisade i bilaga 8 – 11)
En intressant aspekt är de olikheter i hur de båda actionledarna som slutfört sina uppdrag jobbat.
I Qvarnstensgruvan ville man ha ett utifrånperspektiv och valde därför en ”actionledare” utan tidigare
koppling eller erfarenhet av föreningens verksamhet. Utvecklingsprojektet drevs relativt fristående
från övrig verksamhet och feriearbetarna involverades först då produkten, barnguidningen” var färdig.
Fördelen med detta var att projektet fick en tydlig målbild, kunde genomföras effektivt och lämnas
över till föreningen som en färdig produkt.
I Råbäck valdes i stället en ”actionledare” som var väl förtrogen med föreningen och tidigare års
sommarverksamhet. Actionsledaren, dock förstärkt med två personer ytterligare, var även ansvarig
handledare för feriearbetarna. Feriearbetarna involverades direkt i de nyheter som togs fram och
utvecklade också själva vissa av dessa. Ett mera långsiktigt utvecklingsarbete inleddes också och nya
relationer till omgivande aktörer utvecklades.
Fördelen med detta inifrånperspektiv är att mera långsiktiga utvecklingsinsatser kan startas där
actionledarens roll delvis integreras med föreningens egen roll. Föreningens behov av
handledarresurser till ungdomarna tillgodoses också men samtidigt blir gränsdragning mellan projekt
och föreningsverksamhet mera otydlig och överlämnandet efter projektets avslut kan försvåras.
Vid några tillfällen under sommaren hölls också coachträffar då ”actionledarna” gavs stöd och fick
möjlighet att diskutera sina projekt med såväl projektledning som med varandra.
Av de utvärderingar som gjorts av de båda ”actionsledare” som slutfört sina projekt framgår tydligt att
de själva tagit stort ansvar för sina projekt och genomfört mycket utifrån sina egna värderingar. Trots
att båda skriver i sina utvärderingar att de uppfattar projektorganisationen och genomförandet av hela
projektet som rörigt och otydligt har de tyckt om sina sommarjobb och visat på unga människors
förmåga att ta nödvändiga kontakter och driva utvecklingsfrågor framåt.
Den otydlighet som upplevts måste förstås mot bakgrunden av att flera olika aktörer varit involverade
och att motstridiga uppfattningar ibland finns i komplexa projekt som detta.
Båda de berörda föreningarna, Qvarnstensgruvan respektive Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri uttalar
dock mycket tydligt att de haft/och fortsatt har stor nytta av de båda actionledarnas arbeten.
-8-
4.4
Kommunernas roll
Under sommar och höst har också möten med berörda kommuner genomförts. Syftet har varit att ge
dessa en god insikt i projektet och en insikt i vad som händer på de platser som medverkar i just deras
kommun.
Här nedan följer mycket kort några frågeställningar som diskuterats med de medverkande
kommunerna: (se också bilaga 2)
Mariestad – Kombinationen av turism och museiverksamhet har varit bra, men kan utvecklas mer. Fler
platser i kommunen finns som skulle kunna involveras? Det finns stor potential, men det är inte helt
klart vad kommunen vill åstadkomma med feriearbetet?
Ale – Samtal förs kring eventuell samverkan mellan övriga kulturplatser som har feriearbetare i
kommunen. Tittar på möjligheten att slå samman utbildningen för samtliga ferieperioder under en
gemensam första vecka. Replagarmuseet kommer att ändra på tidsperioden och ha överlappning
mellan ferieperioderna.
Kommunen har en mycket bra ansökningsprocess för ungdomar som söker feriearbete. Processen
möjliggör rekrytering av personer som faktiskt har ett intresse av att vara på platsen.
Götene – Önskan finns om att se fler platser som samverkar och stärker infrastrukturen för
besöksnäringen. Diskussion har förts om att AME inför kommande säsong kan utforma annonser på
nätet för att därmed stärka matchningen mellan ferieansökning och plats. Frågan om fler
feriearbetare till just området kulturturism har också lyfts.
Falköping –AME och arbetslivsmuseerna har en dialog igång kring hur matchning kan bli bättre.
Museerna vill se större flexibilitet så att man lägga schema över längre tid men jobba kortare dagar.
Intresse från kultur- och besöksnäringen för en större helhetsbild. Möjlighet till samverkan mellan fler
museer? Det finns ett bra nätverk för arbetslivsmuseer och hembygdsföreningar i Falköping.
I samtliga kommuner finns ett intresse att få en tydligare bild kring hur kommunen jobbar/vill jobba
med feriearbete och kultur. Flera olika enheter inom kommunernas egna organisationer berörs och
behöver finna former för samverkan.
4.5
Arbetsförmedlingen och arbetskraft utanför ordinarie
arbetsmarknad
Flera medverkande kommuner och föreningar har erfarenhet av att delta i olika
arbetsmarknadsprojekt. I de fall där föreningen har eller har haft personer som under sommaren
befunnit sig utanför arbetsmarknaden som en resurs, är det tydligt att dessa personer i sin tur behöver
en handledare, något som också kostar pengar och tar tid. Detta blir därmed en osäker resurs särskilt
eftersom kontakt med arbetsförmedlingen upplevs som oflexibel och svår.
Projektet har märkt av detta då man vid upprepade tillfällen sökt kontakter inom Arbetsförmedlingen
för att utröna vilka möjlighet som ges av stödprogram såsom Kulturarvslyftet och/eller andra
stödformer. Vid det avslutande seminariet/workshopen som kommer att genomföras (se bilaga 13)
kommer därför särskilt denna frågeställning att tas upp.
-9-
4.6
Föreningarnas frågeställningar
Det skiljer sig mycket mellan de medverkande föreningarna gällande deras upplägg för både utbildning
och handledning. Samtliga föreningar känner dock att de saknar resurser och tid för en fullgod
handledning och det är här man främst önskar stöd från Västra Götalandsregionen.
En utvärdering av hur föreningarna har upplevt sin medverkan i årets projekt Kompetensväxling har
gjorts. (se bilaga 12). Då det statistiska underlaget mycket litet måste dock denna hanteras med stor
försiktighet.
I Åsle Tå har kontakter skapats som lett till ungdomar efter sommarperioden ordnat aktiviteter såsom
spökvandring o tomteparad vilka lockat många hundra besökare och naturligtvis gynnat föreningens
utveckling.
I sammanhanget bör dock särskilt nämnas de föreningar som haft ”actionledare” hos sig under
sommaren. Såväl Lugnås Qvarnstensgruva som Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri uttalar att de haft stor
nytta och glädje av de resursförstärkningar man haft. Ingen av föreningarna hade utan projektets
medverkan haft möjlighet till detta.
Under Kulturarvsdagen i september genomförde Qvarnstensgruvan sin barnvandring igen och den
kommer att fortleva framöver. I Råbäck genomfördes samma dag en mycket välbesökt vandring till
Råbäcks kalkbruk. De samarbeten som inleddes under sommaren i kombination med det stora
intresset för kalkbruket ledde under hösten fram till att ett nytt utvecklingsprojekt, finansierat av
Leader, med utgångspunkt i Råbäcks kalkbruk har inletts.
5
Analys, slutsatser och rekommendationer
Projektet har gett en hel mängd erfarenheter och det behövs en genomlysning av dessa.
Vi kan konstatera att beroende på vem man är och vilken utgångspunkt man har finns vissa frågor som
man ser olika på. Det finns skillnader beroende på om man jobbar ideellt i en förening eller
professionellt jobbar med arbetsmarknadsfrågor, kultur eller turism. Det kan också finnas andra
olikheter som har betydelse.
Den planerade workshopen som genomförs i februari är ett viktigt led i en sådan genomlysning av
olika intressenters roller och perspektiv.
Under höstens arbete har också behovet av en övergång från ett projektorienterat arbetssätt till en
mera långsiktig processorientering diskuterats. Genom att se kompetensväxling som en process som
pågår hela tiden, inte bara under ett par sommarmånader och inte bara när bidrag finns beviljat utan
precis hela tiden kan processen brytas ned i sina beståndsdelar och varje del utvecklas och förbättras
av den som äger och kan påverka just den lilla biten. Genom att samtidigt hålla samman och försöka
visualisera hela processen kan varje aktör lättare förstå vilka konsekvenser ett visst agerande innebär
för senare led i processen.
Utgångspunkten vid ett sådant arbetssätt är naturligtvis som alltid att output ur processen skall bli så
bra som möjligt i förhållande till input. Dvs processen skall vara så värdehöjande som möjligt.
Viktigt är förstås också att alla berörda är någorlunda överens om vad man vill att processen skall
leverera och hur detta skall värderas.
-10-
Utifrån ovanstående resonemang har en förenklad processbild tagits fram (se nedan samt i bilaga 14)
Denna kan utgöra underlag för fortsatta diskussioner kring vem som skall driva/utveckla de olika
delarna och hur detta skall gå till.
Arbetsprocess kompetensväxling
(I bilaga 14 finns denna i större format)
Ytterligare en viktig slutsats och rekommendation är att om det fortsatta arbetet med
Kompetensväxling skall bedrivas regionövergripande och dessutom kanske utvecklas till att omfatta
fler målgrupper än ungdomar och arbetslivsmuseer så behöver ägandet av projekt/process placeras i
resursstarka och ekonomiskt uthålliga organisationer, dock gärna med egenintressen i de resultat som
kan komma att levereras.
6. Nästa steg – överlämning - avslutning
Projekt Kompetensväxling 2012 avslutas i och med att denna rapport sammanställts och den
planerade workshopen genomförts . Vår förhoppning är att vi utöver att projektet visar många goda
resultat hos de aktörer som medverkat under året också gett ett underlag till hur arbetet skall fortleva
och utvecklas ytterligare.
LIDKÖPING 2013-01-31
Hållbart Avstamp Ekonomisk Förening
Ola Göransson
-11-
Bilaga 1, Sid 1 av 1
Projektets Ekonomi – uppföljning utfall jmf med budget
Jmf
Budget
URSPRUNGLIG
UTFALL
Jmf
ursprunglig
Budget
reviderad
budget
Reviderad
budget
Sökta medel från VGR
500 000 kr
500 000 kr
0 kr
500 000 kr
0 kr
TOTAL INTÄKT
500 000 kr
500 000 kr
0 kr
500 000 kr
0 kr
Lönekostnader
-210 749 kr
-50 997 kr
-159 752 kr
-69 593 kr
-18 596 kr
Köpta tjänster (tid)
-212 800 kr
-402 651 kr
189 851 kr
-372 080 kr
30 571 kr
Förbrukningsmtrl
-30 000 kr
-12 070 kr
-17 930 kr
-18 175 kr
-6 105 kr
Omkostnader o resor
-46 451 kr
-34 282 kr
-12 169 kr
-40 152 kr
-5 870 kr
-500 000 kr
-500 000 kr
0 kr
-500 000 kr
0 kr
0 kr
0 kr
0 kr
0 kr
0 kr
TOTAL KOSTNAD
RESULTAT
Kommentarer
I redovisat utfall ingår endast faktiska kostnader som belastat projektet och redovisats i projektägarens
bokföring. Ideella insatser eller kostnader som betalats av annan än projektägaren ingår ej i ovanstående
siffror.
Utfallet i posten köpta tjänster är väsentligt högre än budgeterat vilken till största delen beror på att
egen personal som fanns tillgänglig vid projektstart under projektets löptid avvecklats. För att
kompensera för uppgifter som var tänkta att egen personal skulle sköta har större externa köp varit
nödvändiga.
Dessutom valde en av actionledarna från sommarens aktiviteter att fakturera från sitt företag i stället för
att ta ut lön.
Bilaga 2, Sid 1 av 24
Delrapport tom aug 2012
Fanny Bergström Buller (ED Sweden)
Sanna Rådelius (ED Sweden)
Märta Gustafsson (Kreativt Avstamp)
Ola Göransson (Cellma AB)
Bilaga 2, Sid 2 av 24
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning................................................................................................................................ 2
1 Projekt Kompetensväxling 2012........................................................................................................... 3
2 Processen.............................................................................................................................................. 4
3 Sommarens arbete ............................................................................................................................... 7
3.1 Feriearbetare................................................................................................................................. 7
3.2 Unga projektledare...................................................................................................................... 11
3.2.1 Projekten .............................................................................................................................. 11
3.2.2 Reflektioner gällande utveckling av kulturarvet .................................................................. 13
3.2.3 De unga projektledarnas utvärderingar av sommarens arbete ........................................... 16
4 Faktorer som påverkar ....................................................................................................................... 18
4.1 Val av förening............................................................................................................................. 18
4.2 Samverkan ................................................................................................................................... 19
4.3 Handledarrollen........................................................................................................................... 19
4.4 Val av person ............................................................................................................................... 19
4.5 Utifrånperspektiv......................................................................................................................... 19
4.6 Kommunikation ........................................................................................................................... 20
5 Tankar om utveckling av Kompetensväxling ...................................................................................... 20
6 Sammanfattning projektperiod april – augusti 2012 ......................................................................... 23
2
Bilaga 2, Sid 3 av 24
1 Projekt Kompetensväxling 2012
Projekt Kompetensväxling initierades år 2011 som en satsning från Västra Götalandsregionens
Kulturnämnd. Fokus var arbetslivsmuseum, en viktig del av Västra Götalandsregionens
kulturarv, där många av dessa organiserat sig i nätverket NAV. En viktig fråga för
arbetslivsmuseerna var då, liksom nu, resursbristen och svårigheten till ett ökat öppethållande, i
första hand under sommarsäsongen men även under övriga året. Med inspiration från Råbäcks
Mekaniska Stenhuggeri, där feriearbetare möjliggjort ett ökat öppethållande under sommaren
under ett antal år, beslutade man att i projektet Kompetensväxling se hur väl
arbetslivsmuseernas behov kunde tillgodoses med hjälp av ett befintligt system, nämligen
kommunala feriearbetare. Under sommaren 2011 medverkade sju arbetslivsmuseer i projektet
och på varje plats förutom Qvarnstensgruvan (som helt på egen hand anställer sina unga guider)
fanns ett antal kommunalt finansierade feriearbetare. För att skapa ett bra möte mellan
föreningar och feriearbetare anlitades företaget Kreativt Avstamp med Märta Gustafsson och
Fanny Bergström Buller, vilka båda, sen tidigare, hade erfarenhet av att arbeta med ung kultur
och frågor kring generationsväxling. Parallellt med detta följde följeforskare från Högskolan i
Väst projektet och kunde efter sommaren visa på ett positivt projekt med utvecklingspotential,
en bild som även Märta och Fanny delade. En sammanställning av projektperioden med förslag
på utveckling lämnades även in av dem.
Under våren 2012 beslutades om genomförandet av en ny omgång av projekt
Kompetensväxling. Projektägare blev det sociala företaget Hållbart Avstamp, med huvudsaklig
verksamhet inom besöknäring, men där också en arbetsmetodik utvecklats som under våren
2012 getts EU stöd för att spridas vidare och där uppenbara synergier till vad som gjorts inom
kompetensväxling 2011 kunde ses. Även under 2012 är Västra Götalandsregionens
kulturnämnd finansiär.
Projekt Kompetensväxlings syfte år 2012 beskrevs i Hållbart Avstamps ansökan om
projektmedel enligt nedan:
Projektet ”Kompetensväxling 2012” syftar till att ge unga människor feriearbete inom lokala
kulturarvsverksamheter. Samtidigt tillvaratas besöksmålspotentialen hos regionens
arbetslivsmuseer bättre genom att personella resurser tillförs under sommarsäsongen.
Långsiktigt väcks ett intresse för kulturarvet hos unga människor och arbetslivsmuseernas
framtid säkras genom en framgångsrik kompetensöverföring och generationsväxling.
I projektansökan 2012 fanns även ett antal delmål specificerade:
 Synliggöra och föreslå hur arbetet kan drivas långsiktigt och fortlöpa efter avslutat
projekt.
 Tydliggöra strukturer och exemplifiera hur man kan jobba med feriearbetande unga på
arbetslivsmuseerna likt sommaren 2011.
 Nå ut med fortbildning kring turism och värdskap till både föreningarna och
feriearbetarna till samtliga platser som deltar 2012
 Testa minst en ny produkt med ett ”ungt tänk” riktat mot besöksnäringen
3
Bilaga 2, Sid 4 av 24
 Ta fram en plan för hur arbetet långsiktigt ska kunna säkra resurser genom att jobba
med såväl unga feriearbetare som vuxna personer som idag står utanför
arbetsmarknaden (Hållbart Avstamp struktur).
 Förbereda och vidtala ytterligare platser för framtiden i projektet, bland annat platser i
Dalsland.
 Informera bredare målgrupper om arbetssätt och resultat.
Som underkonsulter till Hållbart Avstamp har ED Sweden, med Fanny Bergström Buller och
Sanna Rådelius anlitas. Dessutom har Hållbart Avstamps medlemsföretag Kreativt Avstamp, med
Märta Gustafsson, samt Cellma AB med Ola Göransson arbetat i projektet. ED Sweden har
fungerat som projektledare och ansvarat för att möjliggöra och koordinera sommarens projekt
på deltagande platser. Märta Gustafsson har varit den som mött feriearbetarna ute på platserna,
coachat dem i deras arbete och stöttat dem i utvecklingen av idéer. Ola Göransson har haft
uppdraget att representera projektägaren Hållbart Avstamp och då agerat arbetsgivare och
uppdragsgivare till deltagande parter samt administrerat projektets ekonomi.
Vidare har projekt Kompetensväxling 2012 haft en referensgrupp bestående av Ola Göransson
(Hållbart Avstamp), Eira Högforsen (Västra Götalandsregionens Kultursekretariat), Lisa Jonsson
(Innovatum Science Park) och Fanny Bergström Buller (ED Sweden) vilka träffats regelbundet
under projekttiden för att diskutera projektets potential och möjligheter till fortsatt utveckling
och etablering av metodik.
2 Processen
Projektmedel för Kompetensväxling 2012 beviljades strax före påskhelgen och arbetet med
projektet satte igång snart därefter. Då våren redan var långt gången och flera kommuner
närmat sig slutet på eller redan avslutat perioden för ansökan om feriearbete var det kort om tid
för att engagera arbetslivsmuseum som önskade vara med i projektet. För att kunna fördjupa
arbetet från sommaren 2011 beslutades att man i projektet 2012 skulle arbeta mot samma
arbetslivsmuseum som då, så tillvida att dessa var intresserade av medverkan. Åmåls
hembygdsmuseum, som medverkat 2011, valdes bort då en särskilt satsning mot Dalsland fanns
tilltänkt i en förlängning av projektet. Industrimuseet i Mariestad bjöds in att delta då de befann
sig på en lämplig plats, rent geografiskt, samt var ett intressant fall då de tänkt kring ett
annorlunda upplägg för sina feriearbetare.
Deltagande arbetslivsmuseum i NAV Kompetensväxling 2012:
Repslagarmuseet, Ale kommun
Dalénmuseet, Falköpings kommun
Åsle Tå, Falköpings kommun
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, Götene kommun
Qvarnstensgruvan, Mariestads kommun
Industrimuseet, Mariestads kommun
4
Bilaga 2, Sid 5 av 24
En mer utförlig beskrivning av medverkande arbetslivsmuseer och deras organisation kring
feriearbetare på platsen återfinns i separat bilaga .
Då många av de föreningar som medverkade under sommaren 2011 upplevt en otydlighet
gällande projektets syfte och innehåll ansågs en tydlig kommunikation kring detta vara
essentiell för en utveckling av projektet. Samtliga föreningar kontaktades på telefon för att ta del
av projektets ”erbjudande” och fick efter samtal ett informationsmejl skickat till sig där
projektets syfte, innehåll och aktörer lyftes fram. Det visade sig vara lättare än förväntat att få
tag på respektive arbetslivsmuseums kontaktperson. Däremot tog det desto längre tid för
föreningen att fatta ett beslut gällande medverkan. Detta berodde till största del på att
information om tilldelning av feriearbetare kommer mycket sent under våren och ingen förening
kunde tacka ”ja” till att medverka innan dess.
Varje kommuns kontaktperson på Arbetsmarknadsenheten (AME) kontaktades i samband med
att respektive arbetslivsmuseum tillfrågades om medverkan. I de flesta fall hade
arbetslivsmuseerna själva redan ansökt om feriearbetare, men på ett ställe hade
kommunikationen mellan arbetslivsmuseum och kontaktperson på AME inte gått fram och
projektledarna fick agera mellanhand för att lösa detta. På nästintill samtliga AME var man tydlig
med att inga feriearbetare kunde garanteras museerna och att det i hög utsträckning var upp till
de unga som tilldelats arbetet att tacka ”ja” till platsen. På en plats hade antalet feriearbetare i
kommunen skurits ned rejält av vilken anledning det uttrycktes en oro hos kultursamordnaren
som såg att det fanns en risk att museiverksamheten inte fick några feriearbetare tilldelade.
I en inledande fas kontaktades även kommunernas kultursamordnare och turistchefer samt i
vissa fall personer på fritidsförvaltningen och näringslivsenheten. Kontakten skedde via mejl för
information om projektet. Responsen var låg på dessa mejl, men de svar som inkommit var
enbart positiva. Att under våren etablera en närmre kontakt med kommunerna genom
exempelvis besök har det inte funnits tidsmässiga resurser till inom ramen för projektet.
Prioriterat var istället besök på arbetslivsmuseerna för möten med föreningsrepresentanter. Vid
dessa möten har projektets utvecklingsfokus poängterats där föreningarna uppmanats att
komma med tankar och synpunkter kring arbetsprocessen m.m. Vid samtliga möten har
handledarrollen för feriearbetarna diskuterats där det varit tydligt att man på vissa platser inte
tänkt till gällande handledarskapet. På flera platser såsom Qvarnstensgruvan, Råbäcks
Mekaniska Stenhuggeri och Industrimuseet anordnas dock särskilda egna utbildningar för
feriearbetarna som en del av en introduktion.
Vid projektledningens möten med arbetslivsmuseerna lyftes även kommunens roll i processen.
Här uttrycktes på några platser en frustration över hur kommunen hanterar tilldelningen av
feriearbetare. Dels för att den till stor del sker genom lottning (där ungdomarna ibland inte ens
får önska vad de vill göra) och dels för att det saknas flexibilitet inom ramen för feriepraktiken.
Några arbetslivsmuseer uttrycker en vilja att själva få bestämma antal veckor samt hur många
timmar om dagen feriearbetaren skall arbeta. I någon kommun finns dock ett upplägg som
anpassas ihop med platsen vilket kan ses som ett gott exempel för andra att ta efter.
5
Bilaga 2, Sid 6 av 24
Från tidigare år hade ett uppmärksammat ”problem” i projektet varit att deltagande föreningar
inte fått samma information och utbildning som deltagande feriearbetare. Av denna anledning
fanns en utbildningsdag för deltagande arbetslivsmuseer med på listan över saker att genomföra
före sommaren. Vid rundringning till föreningarna visade sig snart att tiden för att delta på
dylika utbildningar var knapp och av den anledningen valde projektledningen att lägga en
kortare utbildningstid i samband med en utbildningsdag som redan var planerad, till vilken
arbetslivsmuseerna i nätverket NAV skulle bjudas in till.
Det visade sig dock betydligt svårare än förväntat att få deltagande arbetslivsmuseer att
medverka vid denna träff trots att information gått ut tidigt gällande datum. Detta berodde i
första hand på resursbrist då det inte fanns någon person att skicka till utbildningen.
Den handledningsmanual som tagits fram för att gås igenom vid detta utbildningstillfälle fick
därför i första hand distribueras via mejl tillsammans med en telefonkontakt för genomgång.
Handledningsmanualens existens möttes med positiva ordalag, men det är troligt att få personer
tagit sig tid att läsa manualen noggrant.
Parallellt med att kontakter tagits med arbetslivsmuseerna började arbetet med att titta på den
nya tjänsten ”unga projektledare” som pengar beviljats till. Under sammanfattningen av
projektet 2011 kom idén om ”unga projektledare” som en tanke om utveckling av projektet där
syftet var att den unga projektledaren skulle engageras tidigt under våren för att ge lite större
kontinuitet i arbetet och dessutom driva ett särskilt utvecklingsprojekt med fokus på att locka
besökare till platsen. Detta projekt skulle även feriearbetarna involveras i och den unga
projektledaren skulle på så vis bli en person för feriearbetarna att inspireras av.
Eftersom projektet kom igång relativt sent på våren blev det viktigt att snabbt identifiera unga
projektledare varvid dessa i alla tre fall blev kontakter som fanns inom respektive förenings
befintliga nätverk av unga vuxna. För att de unga projektledarnas respektive kompetens, idéer
och drivkrafter skulle tas tillvara utformades ett uppdrag utan egentlig styrning mot vilken typ
av slutprodukt som skulle levereras. Istället angavs i uppdragsbeskrivningen att projektet skulle
utformas utifrån respektive förenings uttalade behov (inte alla behov var tvungna att
tillgodoses) samt att fokus skulle ligga på att locka besökare till platsen. För hela
uppdragsbeskrivningen, se separat bilaga.
De unga projektledarna samlades till en gemensam utbildningsdag i början av maj där de fick
mötas, ta del av information om projektet och uppdraget samt få utbildning i hur man kan arbeta
med virtuella museer. Processen med att utforma de unga projektledarnas roller har pågått
kontinuerligt under våren och sommaren och projektledningen har ofta påpekat vikten av att de
unga projektledarna själva har åsikter kring arbetet. Att utveckling har skett under tiden har
dock i vissa fall påverkat tydligheten i kommunikationen gentemot de engagerade unga
projektledarna och beslut har i många fall fått fattas efterhand som frågor uppstått.
Måndagen efter att samtliga skolor slutat för terminen anordnades en utbildningsdag på Åsle Tå
för samtliga feriearbetare där Märta, Fanny, Sanna och även de unga projektledarna stod för
programmet. Utbildningsdagen syftade till att ge alla feriearbetare en ”kick off” inför sommaren
och peppa dem inför kommande arbetsuppgifter. Dagen hade också som syfte att ge alla
feriearbetare en gemensam kunskapsplattform att stå på, då utbildningen hos respektive
6
Bilaga 2, Sid 7 av 24
förening varierar mycket. Som alltid vid genomförande av dylika aktiviteter finns
utvecklingsmöjligheter gällande innehåll, men dagen i stort uppfattades som positiv. För
deltagarnas utvärdering, se separat bilaga .
Om liknande utbildningsdagar ska arrangeras i framtida projekt är det viktigt att mycket tidigt
under våren gå ut med information om datum och tid samt att se till att denna information
faktiskt når feriearbetarna. Det är också lämpligt att feriearbetarna får en introduktion lokalt
innan det gemensamma utbildningstillfället för att på så vis ha en förkunskap om ”sin” plats
innan man lär sig om mer generella saker såsom turism och värdskap.
Då fokus under våren har legat på att ”få ihop” projektet inför sommaren, ha kontakt med
föreningar och kommuner samt att planera utbildningsdagar m.m. har inga större
informationsinsatser om projektet genomförts. En presentation gjordes dock vid NAV: s årsmöte
i början av maj. Efter presentationen visade ett antal föreningar intresse av att delta i liknande
projekt, vilka bör kontaktas till hösten för uppföljning.
3 Sommarens arbete
I inledningen av sommaren genomfördes en gemensam utbildningsdag för samtliga
feriearbetare och i och med detta var feriearbetarna redo att dra igång sitt arbete på museerna
och de unga projektledarna redo att börja utforma sina projekt. Både feriearbetare och de unga
projektledarna coachades under sommarens arbete där Märta ansvarade för att möta
feriearbetare, föreningar och kommuner medan Fanny och Sanna fokuserade på de unga
projektledarna. Elin Ivarsson fanns också tillgänglig och bidrog med stöd och råd i
kulturarvsfrågor, IT-teknik mm. Som ansvarig arbetsgivare höll även Ola kontakt med de unga
projektledarna.
3.1 Feriearbetare
Likt projektets första år, sommaren 2011, besöktes samtliga feriearbetare ute på platserna för
coachning, samtal, avstämning av arbetssituationen samt för att lyssna in eventuella idéer för
framtiden. Till skillnad från föregående år, då ingen inledande utbildningsdag anordnades,
genomfördes dessa besök endast en gång per ferieperiod och plats under sommaren 2012.
Besöken har överlag varit positiva och ungdomarna har gett bilden av att de finner sin
feriepraktik intressant. Bedömningen är också att de tagit till sig utbildningsinformationen från
den inledande utbildningsdagen på Åsle Tå och reflekterat över de frågeställningar som lyftes
där, samt utvecklingsidéer kopplade till platserna där de arbetar.
7
Bilaga 2, Sid 8 av 24
Någon form av kännedom om platsen har funnits hos näst intill alla feriearbetare innan
arbetsperioden påbörjats. Feriepraktiken har stärkt intresset för platsen och dess historia sedan
de fått kunskap och känt delaktighet. Vid samtliga besök har det framkommit att
feriepraktikanterna anser att det finns för dålig kännedom om platsen och arbetslivsmuseet
lokalt, exempelvis att lokalbefolkning inte tror att det är öppet m.m. Det har då använts som
utgångspunkt för diskussion - vad man kan göra åt detta? Feriearbetarna har också i många fall
upplevt att de kunnat göra mer under den tidsperiod som de haft sin feriepraktik.
På samtliga platser har feriearbetare varit intresserade av att agera för att locka fler besökare till
platsen redan under sommaren. Generellt sett har dock marknadsföring bara utgjort en
begränsad del av feriearbetarnas arbetsuppgifter.
Det finns därmed en potential för föreningar att i högre grad nyttja ett sådant engagemang och
låta feriearbetarna hjälpa till med utveckling av marknadsföring, både som idéer för
föreningarna att driva vidare efter sommarperioden men också som faktiska aktiviteter för
feriearbetarna att genomföra under sommaren.
Vid Industrimuseet i Mariestad, vilka uppfattats som tillåtande och öppna för utveckling då tillit
och fria händer har getts, kan man tydligt se att idéer har kunnat realiseras under en kort period
(se bilaga för pressklipp). På de platser där handledningen varit mer bristfällig och där
handledare och personal har haft fullt upp, utan möjlighet att coacha nya idéer eller tid för att
svara på frågor och lyssna, har ferieperioden däremot känts mer stillastående. Det är mycket
viktigt att varje plats har en väl fungerande inledning av perioden, för att det ska bli effektivt och
välfungerande under de följande veckorna.
Sommarens möten med feriearbetare har lett till följande reflektion: Kunskaps- och
generationsväxling kommer först där verkliga möten sker och där handledare har både
kompetens och tid för mötet med de unga. Där de unga får känna delaktighet och får förtroende
händer det grejer.
Likt sommaren 2011 har det även under denna sommar funnits feriearbetare som suttit av delar
av sin tid. Av den anledningen är det återigen viktigt att poängtera att föreningarna har en tanke
med ferieperioden och att tiden är planerad och genomtänkt innan sommaren. Exempelvis har
flera unga föreslagit att de gärna sköter en del underhåll och inte ”bara guidar” där så är fallet. I
Mariestad har feriearbetarna varit en resurs både för Industrimuseet och turismorganisationen
vilket ger en större bredd i arbetet. Detta kan vara en intressant modell att titta närmre på,
likaså att samla feriearbetarna kring utvecklingsprojekt tillsammans med flera föreningar.
Genom att vara flera aktörer skapas en resursstärkning av handledarskapet.
Här nedan följer några korta reflektioner kring vad som hände i mötet mellan arbetslivsmuseer,
föreningar och feriearbetare under sommaren 2012:
(Not, Reflektionerna är baserade på intervjuer/samtal med kommunalt tillsatta feriearbetare vid
de arbetslivsmuseer som deltagit. Ungdomar som anställts på annat sätt t ex i Qvarnstensgruvan
som anställer alla ungdomar, eller i Råbäck där en ung direktanställd funnits har inte ingått.)
8
Bilaga 2, Sid 9 av 24
Industrimuseet – I Mariestad delades feriearbetarnas tid mellan Industrimuseet och
turismorganisationen. Detta skapade en mer ”heltäckande” handledning och en ökad förståelse
för besöksnäringen hos feriearbetarna, vilket var bra. Två arbetsgivare gav också feriearbetarna
mer arbetsuppgifter att ”hugga tag i”.
Tredje dagen in i ferieperioden var Märta på besök och konstaterade ihop med feriearbetarna
att platsen behövde visas upp lokalt då lokalbefolkningen har svag kännedom om den och dess
öppethållande. Feriearbetarna hade själva idéer om hur de skulle göra för att locka besökare och
ville genomföra ett event som skapade uppmärksamhet. Tanken var picknick, sälja fiskekort och
metspön och arrangera tipspromenad utanför museet, vid residenset. Resultatet blev en dag
fylld med tipspromenad, bollkastning, visning av små djur, ponnyridning och picknick. Valet av
aktiviteter styrdes av feriearbetarnas egna kontakter. Och resultatet var enastående. Vanligen
besöks ett av museerna på plats av 30 personer under en dag, men den aktuella dagen uppgick
detta till 138 besökare! Det blev en mycket trevlig dag som uppmärksammades av lokalpressen
och därmed gav Industrimuseet god publicitet.
En viktig faktor för utvecklingen i Mariestad var handledarskapet som var generöst och
tillåtande. Dock skedde ovan nämnda aktivitet efter att den ordinarie handledaren gått på
semester och de unga fick verkligen med handledarens godkännande ta ansvar själva.
Grundläggande för att detta ska fungera är dock att det finns en öppenhet och ett tillit, samt att
feriearbetarna får förtroendet att genomföra det man planerat (handledaren lämnade sitt ”okej”
innan hon gick på semester).
En av feriearbetarna som gjorde sin feriepraktik i Mariestad kommer mycket troligt att söka
stöd från KulturUngdom för att, med sin teatergrupp, göra ett skådespel vid museet.
Repslagarmuseet – På Repslagarmuseet hade man, med erfarenhet från medverkan i NAV
Kompetensväxling 2011, beslutat att feriearbetarna under 2012 skulle få arbeta med guidning
och inte endast underhåll som tidigare år. Då Märta besökte feriearbetarna, mitt i den första
ferieperioden, stod det dock klart att feriearbetarna ännu inte fått prova på att guida själva. Att
bara ”läsa på” upplevde de blev långtråkigt och skapade mycket dötid. De reflekterade bland
annat kring att de kunnat komplettera guidningsarbetet med underhåll och liknande
sysselsättning, då exempelvis utomhusmiljön inte uppfattades som välkomnande av de unga,
utan snarare mörkt och avskräckande. De menade också att lokalbefolkningen hade dålig
kännedom om platsen.
Märta genomförde tillsammans med dem en första stapplande guidning och gemensamt kände
de att de hade tillräckligt med kunskap för att ta emot besökare om de bara fick öva lite till.
Tillsammans beslutade man att veckan därpå öva sina guidningar genom att bjuda in vänner och
familj. Detta gick efter rapport galant och museet fick den dagen en rejäl ökning av besök.
Killarna gjorde även fler guidningar under sin sista vecka.
Eftersom det fanns vissa brister i planeringen för hur man skulle lägga upp feriearbetarnas
arbete, så upprepades dessvärre scenariot kring bristfällig guidning även i grupp två. Efter
9
Bilaga 2, Sid 10 av 24
samtal beslutades dock att även de på ett helt ”eget sätt” skulle guida för publik under sista
veckan och i guidningen välja ut enbart de delar i historien om platsen som känns bra för dem.
Handledningen på Repslagarmuseet kring guidning har tyvärr haft vissa brister och de unga
behöver få bättre handledning kring detta i samband med starten av ferieperioden. Nya tankar
har växt fram om en gemensam utbildningsvecka för alla sommarens feriearbetare i inledningen
av sommaren och sedan ha 3 ferieperioder á 2 veckor. På Repslagarmuseet finns viljan för
utveckling.
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri – Feriearbetarna i Råbäcks hamn har varit positiva till sitt
arbete och kommit med många idéer kring saker som kan förbättras. Eftersom besökarantalet
kan variera har feriearbetarna, liksom tidigare år, uttryckt en önskan om att även få ägna sig åt
exempelvis underhållsarbete för att fylla ut tiden. De uppskattade exempelvis när de i början fick
vara med och göra skyltar, göra i ordning platsen m.m
Det har under sommaren kommit upp två idéer, vilka kan vara embryon till vidare arbete efter
sommarperioden; storytelling med utgångspunkt i en intervju med Tage Claesson (då en
renodlad guidning upplevs som för faktabaserad) samt kurser i konstnärlig stenhuggning.
Man kan dock önska mer handling på plats när det finns så mycket idéer. Kan detta möjliggöras
genom öppnare handledarskap med mandat för feriearbetarna att göra nya saker under
sommarperioden?
Åsle Tå - Här besöktes de unga inför sista veckan och de hade haft fullt upp med arbete både i
caféet och på ”tån”. Det fanns inte mycket egna tankar gällande utveckling av platsen. Båda
feriearbetarna hade dock genom lokal anknytning god kännedom om Åsle Tå. Feriearbetarna
hade endast deltagit i Elins ”utvecklingsprojekt” genom att fysiskt städa och flytta möbler. Vid
besöket ombads feriearbetarna att framföra sina idéer om hur tån kunde bli mer barnvänlig i
samband med Elins projekt innan de slutade. Även på Åsle Tå kan bristen på utveckling kopplas
till ett begränsat handledarskap där tid inte funnits för att ta del av feriearbetarnas reflektioner,
tankar och idéer.
Dalénmuseet – Dalénmuseet hade endast en feriearbetare under sommarperioden. Då denna
inte haft möjlighet att delta på den utbildningsdag som anordnades i Åsle Tå den 18 juni, gick en
stor del av coachningstillfället åt till att tillsammans prata igenom materialet för att skapa en bra
grund inför sommaren.
Allmänna reflektioner som gjorts vid besöken är:
Kan man planera in utvecklingstid för feriearbetarna under perioden? Alltså inte ”bara”
guidning, platsbevakning eller underhåll. Kan man skapa speciella utvecklingsplatser? Samköra
med turismorganisationer i kommunen? Kan man jobba med mer flexibla arbetsperioder, där
man har en gemensam utbildning i början av sommaren för alla feriearbetare likt
Qvarnstensgruvan och Råbäck? Det skulle bidra till en bättre start ur handledarperspektiv, en
roll som för övrigt är viktig att utveckla och förbättra.
10
Bilaga 2, Sid 11 av 24
3.2 Unga projektledare
Då årets projekt startades var halva våren gången och det var viktigt att snabbt tillsätta de unga
projektledarna. Vid utvärderingen av projektet 2011 hade en tanke varit att utannonsera dylika
tjänster för att hitta unga vuxna med idéer att driva på de respektive platserna, men detta blev i
årets projekt inte möjligt då tiden var alltför knapp. De unga projektledarna tillsattes därför via
föreningarnas kontakter.
Vid Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri tillsattes Maja Göransson som är den person som en gång
drog igång sommarverksamheten i Råbäcks Hamn. Även i Åsle Tå fanns en självklar person med
stor förankring i platsen, Elin Andersson, som tillsammans med sin mamma driver restaurangen
vid Åsle Tå. Föreningarna vid båda dessa arbetslivsmuseer såg det som positivt att anställa
någon med stor kunskap om arbetslivsmuseet och en god förankring i platsen/föreningen. I
Qvarnstensgruvan, som under lång tid arbetat med utveckling av platsen genom arbete med
feriearbetare, kände man att det som behövdes var att få någon som kunde se på platsen med
”nya” ögon och utveckla ett projekt utifrån det perspektivet. Tjänsten gick därför till Linn Heijel
Ekeborg, en nyutexaminerad journalist och svärdotter till en av styrelsemedlemmarna i
föreningen, Pia Åkesson. Skillnaden i urval av projektledare och deras olika koppling till
arbetslivsmuseerna visade sig vara en intressant faktor.
Tyvärr fick vi under första hälften av sommaren ett bortfall, då Elin från Åsle Tå hoppade av
projektet. Bortfallet hade två anledningar; dels fick restaurangen en väldigt bra sommar och
högt tryck, varför Elin var tvungen att förlägga det mesta av sin tid i denna och dels skedde vissa
missförstånd gällande omfattningen och utformningen av tjänsten. Elins bortfall innebar att det
sista coachtillfället förlades till Råbäck istället för Åsle Tå så som först planerat.
Datum och plats för sommarens coachträffar var som följer:
 Onsdag 11 juli (Råbäck - Sanna)
 Torsdag 26 juli på eftermiddagen (Qvarnstensgruvan - Fanny)
 Lördag 4 augusti (Råbäck – Sanna och Fanny)
Fanny och Sanna har även funnits tillgängliga på telefon och e-mail för coachning mellan
träffarna, men detta har inte utnyttjats av de unga projektledarna.
Vid träffarna har vi pratat om deras respektive projekt och hur arbetet fortskridit, liksom
diskuterat svårigheter och lösningar. Samtalen har varit bra och de unga projektledarna har
även kunnat stötta varandra med kunskap och kontakter.
3.2.1 Projekten
Projektidéerna utvecklade de unga projektledarna utifrån samtal med föreningarna. I uppdraget
ingick att lyssna in föreningens behov och att utifrån dessa, liksom utifrån eget intresse och
kompetens, forma en projektidé, med syfte att locka fler besökare till platsen under sommaren.
11
Bilaga 2, Sid 12 av 24
Qvarnstensgruvan – Linn Heijel Ekeborg
Linn valde att i sitt projekt arbeta med målgruppen ”barn” (7-11 år) och deras familjer. Syftet
var att fler barn skulle få glädje av Qvarnstensgruvan och väcka ett intresse för kultur och
historia.
Linns projektidé i korthet:
Jag ska skriva ett manus till guidningar för barn med lite roliga teaterinslag utifrån en
specifik person som fanns på den tiden. Två helger i slutet av juli och början av augusti
ska minst fyra guidningar äga rum på speciella tider. Efter guidningen får man chans
att göra sin egen kvarnsten av lufttorkande granitlera.
Under sommarens arbete skedde vissa ändringar i projektet och istället för två helger med
barnguidningar under sommaren beslutade Linn att arrangera en ”Barndag” söndagen den 5
augusti. Vid denna såldes även en skattkarta vilken Linn tagit fram under sommaren.
Skattkartan fungerade som en guide över området där barnen fick pyssla och klura sig fram till
skatten som bestod av trumlade svenska stenar, varav barnen fick välja en att ta med sig hem.
Linn tittade under sommaren även närmre på möjligheten att bredda fikautbudet och inför
Barndagen påbörjades ett samarbete med en ekologisk gårdsbutik vid namn EkoGrönt som tog
fram en picknick-påse att sälja. I övrigt har hon jobbat med marknadsföring av barndagen.
Barndagen lockade hela 117 personer, varav 61 barn, att gå guidningen. 40-50 personer köpte
och testade skattkartan. Många kom tack vare den artikel Linn lyckats få in i Nya LidköpingsTidningen (NLT), av vilken anledning många av besökarna kom från Lidköpingshållet.
Föreningen kommer, under den guideutbildning som genomförs för feriearbetarna till nästa
sommarsäsong, att introducera den barnguidning som Linn har tagit fram, för att fortsätta hålla
barnguidningar under kommande år. Även skattkartan kommer fortsätta att säljas i caféet vid
gruvan.
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri – Maja Göransson
Maja valde att fokusera på målgruppen ”spontanbesökare”, dvs. de som åker ner till Råbäcks
hamn för att bada, köpa glass eller övernatta i husbilen. Syftet med hennes projekt var att:
/…/under sommaren skapa och testa ett koncept på hur sådant som finns på platsen
kan presenteras och göras mer lättillgängligt för allmänheten.
Hennes projektidé innehöll många aktiviteter som öppnar för nya samarbeten och utveckling av
platsen i stort. En av aktiviteterna var att ta fram en ”geologistig” från kalkbruket uppe på kullen
ner till Råbäcks hamn. Varje skylt ger information dels vad man konkret ser på platsen men
också om det som inte direkt syns. Varje skylt innehåller också en QR-kod som besökare kan
scanna med en smartphone för att få mer information om platsen via en webbsida som Maja
12
Bilaga 2, Sid 13 av 24
tillsammans med Elin Ivarsson, som bistått som resurs med kunskap inom it-utveckling, tagit
fram under projektperioden. Smygpremiär för geologistigen var den 11 augusti på
kvällsaktiviteten ”Chill & Grill” som Maja arrangerade och till vilket ca 100 besökare kom. Vid
Chill & Grill fanns även möjlighet att se maskinerna köras i stenhuggeriet, se en konstnär hugga i
sten, grilla och lyssna till livemusik mm.
Maja har under sommaren även haft uppdraget som handledare för feriearbetarna i Råbäck
liksom tagit ett stort ansvar för utvecklande/iordningsställande av platsen (skyltar,
konstutställning, nya produkter att sälja, uppdaterat hemsida och facebook etc.) Tillsammans
med Elin Ivarsson har hon också digitaliserat en bok om Stenhuggeriet som föreningen önskat
uppdatera.
Allt detta har gjort att arbetet med geologistigen påbörjats relativt sent och att hon haft svårt att
urskilja det delprojektet från övriga uppdrag och arbetsuppgifter.
Maja uttrycker detta i sin utvärdering på följande sätt
”Det svåra med att ha två roller var inte att det var för mycket rent praktiskt utan snarare att det
blev rörigt i teorin.”
Se särskilda bilagor för mer detaljer såsom projektplaner, utvärderingar och pressklipp mm.
3.2.2 Reflektioner gällande utveckling av kulturarvet
Vid varje coachträff har en tematisk fråga diskuterats, vilka referensgruppen ansett att det varit
intressant att få de unga projektledarnas reflektioner kring. Frågorna berör arbetslivsmuseum
och kulturarv i stort och är intressanta i förhållande till projekt Kompetensväxling. Här nedan
följer de reflektioner som gjorts vid diskussionerna.
Heterogena målgrupper - Hur lockar vi olika typer av målgrupper till platserna?
Människor med annan etnisk bakgrund, barnfamiljer, ungdomar, pensionärer, utländska
besökare?
I dagsläget besöks de båda arbetslivsmuseerna av ganska homogena målgrupper, många
barnfamiljer och par som vanligen kommer från Sverige eller Tyskland. Till Råbäck kommer fler
herrar än damer och de saknar yngre personer. Qvarnstensgruvan lockar många vandrare från
den intilliggande vandringsleden liksom busslaster med pensionärer.
För att locka mer heterogena målgrupper tror både Linn och Maja att arbetslivsmuseerna måste
arbeta mer målgruppsanpassat. Det räcker inte med att bara målgruppsanpassa lite information,
utan hela anförandet bör anpassas och vara mer kreativt och nytänkande. Det är också viktigt att
fånga upp och släppa in intresserade personer i verksamheten. Om en ung person (eller nån
annan) faktiskt vill lära sig hyvla sten, behöver man kunna ta tillvara på det och lära upp.
13
Bilaga 2, Sid 14 av 24
Kanske kan föreningarna till exempel samarbeta med gymnasieutbildningar som är förenliga
med arbetslivsmuseet och låta de som är intresserade lära sig mer.
Linn ser det som ett problem att arbetslivsmuseer drivs av så många eldsjälar, eftersom de ofta
utgår från sig själva och sitt brinnande intresse. Då är det lätt att allt anpassas utifrån dem själva
och deras eget intresse, istället för att fokusera på vad målgruppen faktiskt vill höra. Det finns en
rädsla för att låta andra människor utveckla museet, då man är rädd för att det gamla ska
försvinna. Det finns en svårighet att förena det gamla med det moderna.
Det finns också en problematik i att inte så många vet vad ett arbetslivsmuseum är, anser både
Maja och Linn. Ett arbetslivsmuseum borde rent krasst locka fler besökare eftersom det är ”på
riktigt”, men ett vanligt museum har vanligen lättare att forma sina utställningar och anpassa
verksamheten efter målgruppen och därför lockar de fler.
För att få nya målgrupper att komma måste man möta dem på deras planhalva och utforma
besöket efter deras förutsättningar. Museet behöver inte ändras, men inramningen behöver
modifieras utifrån målgruppen. Men för att målgruppsanpassa arbetslivsmuseer så krävs mer
resurser i form av projektledare etc. vilket i många fall skapar ett moment 22 eftersom
resurserna saknas.
Den osynliga historien - Hur kan vi åskådliggöra det som inte syns, relationen mellan det
materiella och det immateriella? Vid detta tillfälle medverkade även Lisa Jonsson.
Många museer (inte bara arbetslivsmuseer) låter föremål endast vara föremål, men man
berättar inte historierna om föremålens sammanhang, berättar Lisa. De unga projektledarna
menar att för att fånga någons intresse är berättelserna viktiga. Arbetslivsmuseerna har en
styrka i att det ofta finns något fysiskt att ta på, att man befinner sig på ”den verkliga” platsen.
Det är dock bra om man kan involvera besökarna, att guida samtidigt som man visar saker som
deltagarna får känna på. Likaså behöver historierna som berättas relateras till målgruppens
verklighet, så att de går att ta till sig.
Dåtid, nutid, framtid - Vad är relationen mellan historia och framtid? Hur ser framtiden ut
för de medverkande platserna? Är det viktigt? Vid detta tillfälle medverkade även Ola
Göransson.
De unga projektledarna uttycker båda en problematik gällande att många inte har koll på vad ett
arbetslivsmuseum är för något. Innan sommarens projekt hade Linn själv inte så stor koll och de
arbetslivsmuseer hon har varit på har hon betraktat som ”vanliga” museum. Om man ska välja
mellan begreppen arbetslivsmuseum och museum anser de att det sistnämnda är en bättre
benämning, eftersom folk då vet vad det är. Men allra bäst är att marknadsföra museet för vad
det faktiskt är: ”Ett gammalt stenhuggeri från 1800-talet” eller ”En gruva”.
14
Bilaga 2, Sid 15 av 24
Gällande framtiden för arbetslivsmuseerna går meningarna något isär. Maja tror att de kommer
finnas kvar i någon form, fast kanske inte för alltid. Om ingen är intresserad av dem så är de väl
inte så viktiga, anser hon. Det är dock viktigt att koppla samman historien med nutiden. Så länge
man kan relatera historien till nutiden är det större chans att intresse finns. Linn tror att det
tyvärr finns en del arbetslivsmuseum som kommer läggas ner eftersom de som driver dem idag
är så gamla och att man inte lyckas attrahera yngre personer. Det är också svårt att sia om
framtiden eftersom vi inte vet vad människor kommer tycka är viktigt då. Hur förklarar man om
200 år vad en kvarnsten är? Kanske är det då så långt bort från människors verklighet att det är
svårt att relatera till?
Historien för arbetslivsmuseer tar dock inte slut, hur det drivs idag är också en del av dess
historia. Man får inte vara rädd för att utveckla platsen. Det går ju att arbeta med utveckling utan
att förstöra det som ska bevaras (t.ex. belysningen i Qvarnstensgruvan). Att utveckla för att göra
historien mer lättillgänglig kan vara viktigt.
En tanke som Linn lyfter är att det inte alltid är helt oproblematiskt att ”öppna” upp gamla
arbetsplatser som museer, eftersom de kan vara förknippade med många hemska historier. Det
är viktigt att ta hänsyn till.
Att fundera kring framtidens arbetslivsmuseum är spännande och de kommer nog kunna se ut
på olika sätt. På Tjörn har man öppnat upp en liten butik från 1800-talet som en liten lanthandel
med den gamla inredningen kvar, som ett levande arbetslivsmuseum. Det är kanske inte en helt
knäpp tanke att ett välbevarat Coop i framtiden blir ett arbetslivsmuseum? Maja berättar att hon
sett att en skateramp skulle bli museum. En viktig poäng är dock att ju längre tiden går, desto
mer och mer historia får vi. Hur mycket historia kan vi hantera?
En annan faktor som lyfts för arbetslivsmuseernas framtida existens är var folk bosätter sig.
Linn tror att eftersom de som vanligen engagerar sig i ett arbetslivsmuseum oftast bor i trakten,
så kommer antalet invånare på en plats styra vilka museum som kommer finnas kvar. Och
indirekt kommunikationer, jobb, utbildning och samhällets satsningar. Ola menar dock att
problemet inte ligger i att det inte finns besökare, utan snarare att det inte finns någon som kan
visa upp museet och platsen. Maja menar att huvudsaken inte heller behöver vara att få fler
besökare, utan snarare att bevara historien så att man i framtiden har möjlighet att spåra
tillbaka. Detta är en viktig fråga för museerna att diskutera, sin egen framtid, liksom att få in fler
unga. Och även om man vill bevara så får man inte vara rädd för förändring.
Föreningsaktivitet minskar i alla former och ungdomar engagerar sig idag på andra sätt, ofta
med mer punktvisa insatser. Vid en tidigare träff diskuterades det att man behöver skapa
relation till ungdomar för att de senare i livet ska vilja engagera sig. Linn poängterar dock att
unga som inte vill engagera sig idag knappast kommer göra det senare i livet. ”Om man tror att
de ska komma tillbaka senare då de har blivit äldre, så gräver man nog sin egen grav”.
Och det är viktigt att få in unga som är engagerade idag. Om man bara fokuserar på att de ska
komma tillbaka när de är 80 år så kommer alla museer utformas ur det perspektivet.
Arbetslivsmuseer ska inte bara vara för äldre människor.
15
Bilaga 2, Sid 16 av 24
För att locka nya personer till föreningarna är det viktigt med det första bemötandet och att
fånga upp det engagemang som många nya kommer med. Kanske kan man utveckla föreningar
så att de kan bli något att umgås kring istället för att bara ses vid styrelsemöten. I andra typer av
föreningar kan det vara vanligt att socialisera kring något som inte alls har med
föreningsuppdraget att göra. Kanske ha en Chill & Grill i Råbäck varje vecka nästa sommar?
3.2.3 De unga projektledarnas utvärderingar av sommarens arbete
Eftersom delprojektet ”unga projektledare” varit under utveckling under sommaren, har vi
sedan starten varit tydliga med vikten av de unga projektledarnas åsikter och idéer om
utveckling. Här nedan har vi samlat deras tankar.
Utifrån samtal med de unga projektledarna kan vi i efterhand se att de två första
coachningstillfällena bör ligga närmre varandra i tiden, då detta är en mer kritisk fas i projekten
och stöd extra viktigt under denna period, något som lyfts av de unga projektledarna. Det sista
tillfället bör ligga senare under projekttiden. Båda har dock uppskattat den sk. loggboken där de
loggat sin arbetstid och vad de gjort under denna. På så vis har de kunnat få en bild av tiden de
kunnat disponera samt upplevt att de ”faktiskt gjort något”, något de ibland känt en frustration
kring under dagar av mycket tankearbete.
Linn har jobbat nära föreningen och då framförallt med Pia Åkesson och Ingemar Beiron, som
hon hållit kontinuerlig kontakt med genom hela perioden. Hon upplever kontakten med
föreningen som god och hon har blivit positivt bemött. Eftersom Qvarnstensgruvan håller sin
feriearbetarutbildning tidigt under våren och Linn därmed inte hade möjlighet att medverka vid
denna upplevde hon att kontakten med feriearbetarna blivit bristfällig och inte känts helt
relevant då hon inte kunnat engagera dem i projektet. Att som ung projektledare medverka
redan under feriearbetarnas utbildning är ett önskemål från hennes sida och något hon tror
skulle skapa bättre möjligheter till samarbete med dem.
Maja har upplevt att det varit svårt att planera sommarens arbete då hon upplevt en otydlighet i
sitt uppdrag beroende på att direktiven kommit från olika håll. En reflektion från Majas sida är
att hon skulle kunna ha satt lägre mål i projektet för att på så vis enklare uppnå dem, något som
kan förstås utifrån att Maja i sitt arbete haft en hög ambitionsnivå och tagit sig an många
arbetsuppgifter för att utveckla platsen. Hon säger också att då hon haft flera roller och gjort
mycket saker som kanske inte alltid ”passat in” i rollen som actionledare. Hon upplever sig
ibland ha lagt alltför mycket tid på att fylla i projektmallar och följa en uppgjord mall utan att
alltid förstå värdet av detta. Hon säger också i sin utvärdering, med en tydlig hänvisning till
projektledningen, ”att vissa delar av mitt arbete inte fått den uppmärksamhet de förtjänar” och
att allt för stor fokus lagts på qr vandringen och ”chill och grill kvällen”.
Både Linn och Maja tycker att rollen som ung projektledare är viktig för att det ska börja hända
nya grejer på platserna. Det är viktigt att få in ett ”ungt perspektiv” då medelåldern i
föreningarna är hög. Maja anser dock att rollen kan behöva vara mer formbar och se olika ut på
de olika platserna.
16
Bilaga 2, Sid 17 av 24
Maja och Linn har också besvarat ett antal utvärderingsfrågor gällande deras syn på projektet,
kontakten med föreningarna m.m. Utvärderingsfrågorna med de unga projektledarnas svar
återfinns i särskilda bilagor.
Utöver Majas och Linns egna utvärderingar kan vi, med utgångspunkt i de loggböcker som de
unga projektledarna fört under sommaren, också konstatera att deras arbetsprocesser har skilt
sig åt. Detta beror på de skilda uppläggen på deras arbetsperiod, där Maja haft ett större ansvar
för ”helheten” på platsen. En reflektion utifrån detta är att ett arbetsupplägg av den typen, vilken
både inkluderar drift av platsen samt en utvecklingsdel, sannolikt kräver en närmre relation
med föreningen för att snabbt kunna inleda arbetet i början av sommaren.
Ett utvecklingsprojekt, så som Linn genomfört det, är mycket troligt lättare att genomföra som
en person ”utifrån” och kan bli en produkt som kan adderas till och utifrån utfallet
implementeras i så hög utsträckning som föreningen önskar. Generellt kan konstateras att rollen
som ung projektledare kräver en person som klarar av ett stort eget ansvar och orkar driva
arbetet framåt trots att det inte finns någon nära projektgrupp.
3.3 Möten med kommuner och föreningar
Under sommaren har även möten med kommunerna genomförts för att ge dessa en god insikt i
projektet och en insikt i vad som händer på de platser som medverkar i just deras kommun. I
samtal med kommuner, föreningar, AME m.fl. framkommer det tydligt att en god relation mellan
AME och eventuellt andra berörda inom handläggningen av feriearbetare är en förutsättning för
att utveckling av perioderna ska kunna komma till stånd. Något som tydligt uttryckts från
föreningarnas sida är också möjligheten till flexibilitet gällande perioder för feriepraktik,
exempelvis arbetstider, av vilken anledning detta bör poängteras för en fortsatt utveckling.
Det skiljer sig mycket mellan de medverkande föreningarna gällande deras upplägg för både
utbildning och handledning. Samtliga föreningar känner dock att de saknar resurser och tid för
en fullgod handledning och det är här man främst önskar stöd från Västra Götalandsregionen.
Flera medverkande kommuner och föreningar har erfarenhet av att delta i olika
arbetsmarknadsprojekt. I de fall där föreningen har eller har haft personer som under
sommaren befunnit sig utanför arbetsmarknaden som en resurs, är det tydligt att dessa
personer i sin tur behöver en handledare, något som också kostar pengar och tar tid. Detta blir
därmed en osäker resurs, då kontakt och tydlighet med Arbetsförmedlingen kan svikta.
Kommunikationen med Arbetsförmedlingen beskrivs av både föreningar och kommuner som en
komplicerad och oflexibel process, där en av svårigheterna bland annat är att man inte kan
önska vilken person man ska tilldelas. Denna, idag ej väl fungerande lösning, är i sig ett projekt
att hitta en lösning för.
För att ge en liten bild på de frågeställningar och utvecklingstankar som kommit upp vid
diskussionerna med de medverkande kommunerna följer här en kort sammanfattning och några
utvalda exempel på vad som diskuterats.
17
Bilaga 2, Sid 18 av 24
Mariestad – Kombinationen av turism och museiverksamhet har varit bra, men kan utvecklas
mer. Fler platser i kommunen som skulle kunna involveras? Det finns hög potential, men vad vill
kommunen med feriearbetet?
Projektet har kunnat ge utrymme för Qvarnstensgruvan att finnas med i samtalen kring
potentiell utveckling, trots att de inte har kommunens feriearbetare utan själva anställer sin
sommarpersonal.
Ale – Samtal förs kring eventuell samverkan mellan övriga kulturplatser som har feriearbetare
samt möjligheten att slå samman utbildningen för samtliga ferieperioder under en gemensam
första vecka. . Repslagarmuseet kommer under följande år troligen att blanda guidning med
underhåll i de unga arbetsuppgifter och titta på utveckling av periodernas utformning i tid.
Kommunen har en mycket bra ansökan för ungdomar som söker feriearbete, vilket möjliggör
rekrytering av personer som faktiskt har ett intresse av att vara på platsen.
Götene – Önskan om att se fler platser som samverkar och stärka infrastrukturen för
besöksnäringen. Vill också stärka matchningen mellan ferieansökning och plats och kommer att
ta fram tydligare beskrivningar av arbetet för respektive ferieplats (likt arbetsannonser).
Frågan om AME har möjlighet att få fram fler feriearbetare för kulturturism har lyfts?
Falköping – Kommunikationsbrist mellan AME och arbetslivsmuseerna där det uppstått
oklarheter som dock enkelt lösts när man träffats påvisar vikten av samverkan. Intresse från
kultur- och besöksnäringen för en större helhetsbild. Möjlighet till samverkan mellan fler
museer? Det finns ett bra nätverk för arbetslivsmuseer och hembygdsföreningar i Falköping.
I samtliga kommuner finns ett intresse att få en tydligare bild kring hur kommunen jobbar med
feriearbete, arbetslösa unga och kultur, eller snarare kan jobba med dessa frågor framöver.
4 Faktorer som påverkar
Under projektperioden, i processer och möten, har vi i vårt arbete identifierat faktorer som vi
anser tydligt påverkar utfallet av projektet. Dessa faktorer lyfter vi här nedan.
4.1 Val av förening
Vid val av plats är det viktigt att ta hänsyn till befintlig struktur på platsen. För att en förening
ska få ut något av att låta feriearbetare vara en resurs på platsen krävs det att föreningen är
relativt ”stabil” och har ett intresse av att utvecklas. Föreningens intresse och engagemang är
oundvikligen en faktor som påverkar och det är viktigt att det finns ett ömsesidigt engagemang.
18
Bilaga 2, Sid 19 av 24
En bättre matchning av de deltagande föreningarnas behov och möjligheter mot vad projektet
faktiskt kan erbjuda skulle kunna ge bättre utväxling. Matchningen behöver inte nödvändigtvis
innebära en större arbetsinsats från föreningen, utan snarare skapa öppenhet, vilja och
mottaglighet att ta emot nya tankar och idéer och vara beredd att öppna upp sin verksamhet för
människor som inte har lika god insikt i verksamheten som de själva.
4.2 Samverkan
Det är viktigt att en förening som medverkar i ett dylikt projekt har tid för samordning med
kommunen, utveckling samt en plan för arbetsupplägg under ferieperioden.
En upparbetad kontakt och samverkan med kommun och turismorganisation skapar en bra
grund och underlättar arbetsprocessen. Hur väl kommunerna lyssnar in och är flexibla gentemot
föreningarna är också en faktor som påverkar i sammanhanget, något som skapar bättre
träffsäkerhet vid val av feriearbetare till platsen och möjlighet till mer flexibla arbetsperioder
under sommaren.
4.3 Handledarrollen
Handledarrollen är central i ferieperioden på platsen. För att främja generations- och
kompetensväxling måste handledaren vara mycket lyhörd för att ”plocka upp” de ungas idéer
samt kunna skapa en förankring i föreningen. Det behöver inte alltid vara så att det sker
utveckling men att feriearbetarna upplever sig vara delaktiga under ferieperioden är ett
minimum.
4.4 Val av person
”Rätt ung på rätt plats” kräver att kommunernas ansökningsprocesser till ferieperioderna är
något mer än enbart lottning, vilket tillämpas i vissa kommuner. Genom att enkelt beskriva vad
arbetet går ut på ges den unga personen möjlighet att välja en plats och arbetsuppgifter som
denna har intresse av.
Även tillvägagångssättet för urvalsprocessen för rollen som ”ung projektledare” påverkar. Att
anlita personer som redan finns nära föreningen kan underlätta en uppstartsprocess men
minskar utrymmet för nya idéer och perspektiv då anpassning till befintliga tankesätt sker
snabbt.
Förändring/förnyelse måste i alla sammanhang vägas mot förankring/samverkan och den grupp
människor som skall jobba tillsammans bör i möjligaste mån sättas samman utifrån en
matchning av intresse och kompetens mot de uppgifter som finns och den utvecklingsriktning
som eftersträvas. Detta gäller naturligtvis hela gruppen, såväl ungdomar, handledare, unga
projektledare eller deltagande föreningsfolk m fl
4.5 Utifrånperspektiv
Då föreningarna ibland kan vara ”hemmablinda” är ”utifrånperspektivet” viktigt. Detta kan ses
gälla både för de unga som arbetar i projektet och för eventuella stödpersoner som finns
runtomkring, exempelvis den coach som möter de unga på platserna. Att låta coachfunktionen
ha ett utifrånperspektiv känns särskilt viktigt då tanken med coachträffarna är att på en neutral
arena lotsa ungdomarna och föreningarna framåt i sin process.
19
Bilaga 2, Sid 20 av 24
4.6 Kommunikation
Kommunikation är alltid a och o i en projektprocess som denna och det är därför viktigt att
skapa enkelhet och tydlighet i denna. En enkel och tydlig kommunikation kräver dock ett enkelt
och tydligt projekt samt god planering och framförhållning för att inblandade parter i god tid ska
få förståelse för projektets innehåll och möjlighet att ställa frågor.
5 Tankar om utveckling av Kompetensväxling
Vad är egentligen projekt Kompetensväxling? En möjlighet för ökat öppethållande av
arbetslivsmuseer? Eller kanske dito för utveckling av Sveriges kulturarv? Eller handlar det om
att ge unga människor arbetslivserfarenhet och referenser? Eller ett kreativt utrymme för att ta
del av och bli en del av Sveriges historia?
Efter att ha arbetat med Kompetensväxling under två år är det tydligt att det finns många
intressenter i projektet, alla med sin bild av vad fokus bör ligga på. Hittills har resurserna till
projektet kommit från pengar som, hos Västra Götalandsregionens Kulturnämnd, avsatts för
barn- och unga. Därmed har dessa fått en tydlig plats i arbetet. I ett framtida arbete är det också
viktigt att placera in andra intressenter som har beröringspunkter till detta projekt, som
exempelvis Västarvet och andra instanser som berörs av handlingsprogrammen ”Lust att lära”,
”Näringsutveckla kultursektorn”, ”Natur- och kulturturism” och ”Utvecklingsplan för det
maritima och industriella kulturarvet” m fl.
Här nedan följer Fannys, Sannas och Märtas tankar om utveckling, utifrån medverkan under
projektperioden 2012. Tankarna har vi valt att visualisera i en bild, vilket på inget sätt ska ses
som ett ”slutgiltigt förslag” då vi anser att ett sådant kräver tankearbete från fler parter. Vår
förhoppning är dock att vi, utifrån att ha arbetat i projektet och mött föreningar, kommuner,
feriearbetare och unga projektledare, ska kunna förmedla vår bild av den potential vi ser för
projektets metodik i framtiden. I bilden pekas två aktörer, som vi betraktar som intressanta för
ett fortsatt arbete, ut. Observera att detta inte är de enda aktörerna som är intressanta, utan att
det, enligt tidigare reflektion gällande Västra Götalandsregionens handlingsprogram för kultur,
finns fler delar som kan inkluderas.
En högst relevant fråga i projekt såsom Kompetensväxling är den långsiktiga hållbarheten. Hur
skapas något som inte är beroende av stora summor projektmedel för överlevnad varje år? I
detta fall tror vi att fokus måste ligga på att nyttja de befintliga resurser och den kompetens som
finns i organisationer som på olika sätt varit knutna till projekt Kompetensväxling.
Organisationer som i sig sitter på ackumulerad kunskap och värdefulla kontaktnät, vilket i sin
tur kan underlätta många processer. I detta fall ser vi organisationerna/nätverken
KulturUngdom och NAV som centrala delar i en fortsatt utveckling.
20
Bilaga 2, Sid 21 av 24
KulturUngdom arbetar utifrån målsättning ”av och med unga” vilket är en viktig utgångspunkt
för att utbilda feriearbetarna som ska arbeta med Västra Götalandsregionens kulturarv samt att
coacha dem i deras processer på de platser där de arbetar. NAV har i sin tur en nära kontakt med
arbetslivsmuseerna och god insikt i deras behov och intressen. Frågan om arbetslivsmuseernas
utveckling och fortlevnad är en viktig del i NAVs arbete och genom att anamma resultatet från
projekt Kompetensväxling som en metod finns goda möjligheter till att rent praktiskt komma
framåt. KulturUngdom och NAV står på så vis för kompetens och agerar översättare gentemot
sina respektive målgrupper, något vi ser som viktigt för god kommunikation. Vi ser också att
KulturUngdom och NAV tillsammans med större kraft kan driva frågan om en ökad flexibilitet i
ferieperioderna (föreningarnas behov) och bättre matchning av ungas intresse i urval till
feriepraktik (ungas behov) gentemot kommunerna.
21
Bilaga 2, Sid 22 av 24
För att lösa ett fortsatt arbete, med utgångspunkt i den metodik som testats inom projekt
Kompetensväxling, ser vi också att det krävs en projektledare som håller samman projektets
olika delar samt är kontaktperson gentemot kommunerna i vilka arbetslivsmuseerna är belägna.
Projektledarrollen bör vara en ”neutral” part, dvs. inte ha särskilda intressen mer än att lösa
projektet på bästa sätt, där personen ifråga kan luta sig mot KulturUngdom respektive NAV för
specifik kompetens gällande unga vuxna respektive arbetslivsmuseerna och dess föreningar.
Vi ser att ett upplägg, såsom föreslaget, skulle minska de resurser som krävs för att genomföra
en metodik enligt Kompetensväxling. Dock är det ändå viktigt att påpeka att externa resurser
kommer att krävas för en fortsättning och utveckling. Projektledarrollen kräver finansiering.
Likaså ser vi att det krävs ett tillskott av resurser till den/de aktörer som skall driva processen,
oavsett vem de är.
Det är intressant att tänka kring en annan finansieringmodell än den som tidigare tillämpats, där
alla resurser kommit från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd, men det är också viktigt att
lyfta att de kommunala representanter som kommit i kontakt med projektet, vilka alla har varit
mycket positiva, har lyft vikten av en extern part för att ”klara av” ett dylikt arbete.
Som nämnts i tidigare avsnitt, ”Faktorer som påverkar”, är handledarrollen central i projektet
där vi upplever att någon ”bästa” lösning ännu inte har identifierats. Det är sannolikt så att det,
beroende på föreningens behov och resurser, kan se olika ut på olika platser. Det finns redan
idag föreningar vilka löser handledarrollen själva, såsom vid Qvarnstensgruvan. Denna modell
kräver dock att de unga som ska arbeta på platsen får en bra utbildning innan sommarperioden
och att föreningen vågar lägga ansvaret på de unga som arbetar på platsen.
På de platser där vi upplevt brister i handledarskapet ser vi att det i första hand beror på en
alltför hög egen arbetsbelastning och en dåligt planerad ferieperiod där handledaren inte satt sig
in i de ungas arbetssituation och/eller kunskap och kompetens. Man måste också beakta att
föreningarnas resurser till helt övervägande delen består i ideellt arbetande människor.
Föreningarnas resursbrist blir ett problem i fallet med handledning och av den anledningen har
möjligheten att lösa rollen med hjälp av vuxna arbetssökanden, med rätt till arbetsplatspraktik,
diskuterats. Denna lösning har testats på bland annat Repslagarmuseet, Åmåls
Hembygdsmuseum och Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri – på alla platser med olika organisation
runtomkring. Det som kan ifrågasättas med en sådan lösning är dock att även den arbetssökande
personen kräver en handledare och att antalet resurser som krävs därmed ökar.
Väsentligt är också att arbetsförmedlingens engagemang, intresse och deltagande i processen
säkerställs bättre än vad som hittills varit fallet.
Utifrån den roll med ”unga projektledare” som testats under Kompetensväxling 2012 ser vi att
en sådan roll skulle kunna utvecklas för att ta ett tydligare ansvar för feriearbetarna. Vi tror dock
att detta bygger på att dessa personer engageras redan tidigt under våren och att de får mer tid
tillhanda under sina respektive sommarperioder. Sommarens erfarenheter visar också att det
kan upplevas som rörigt att både ansvara för att handleda feriearbetare och driva
utvecklingsprojekt på en plats, men vi tror dock att det som kan krävas är mer resurser i form av
tid samt en tydlig stöttning för att lösa detta. Oavsett hur handledarrollen löses är det dock
22
Bilaga 2, Sid 23 av 24
viktigt att ha i åtanke att stöd och coachning gentemot de personer som arbetar på en plats
kräver olika metodik beroende på vem personen är. En ung person som kanske har sitt livs
första jobb måste mötas på ett annat sätt än en person som befunnit sig utanför
arbetsmarknaden under några år. Vi ser därför att arbetet med att ta fram ett system för
handledarrollen behöver vidareutvecklas och kvalitetssäkras innan det kan anses som en
allmänt vedertagen lösning.
Med utgångspunkt i bilden vill vi avslutningsvis belysa det faktum att ett projekt såsom NAV
Kompetensväxling kan ses som en tratt där en stor del kunskap och personella resurser läggs in
under sommarperioden vilka i slutet av perioden resulterar i söta droppar av saft (vilket får bli
metaforen för de tankar, idéer, engagemang och eventuella projekt som fortsätter efter perioden
och som även kan resultera i nya sommarprojekt).
6 Sammanfattning projektperiod april – augusti 2012
För att utveckling ska ske på arbetslivsmuseerna och i föreningarna genom den metodik som
tillämpats inom NAV Kompetensväxling ser vi att följande krävs:
 Föreningar som medverkar måste vara föreningar som vill. Kanske är det bästa sättet att
låta en intresseanmälan gå ut till NAV:s medlemmar och låta föreningarna ansöka om att
delta? Därefter kontaktar projektledaren respektive kommun för att se på möjligheten
för att tillämpa metodiken på respektive plats.
 Föreningen skriver ner tankar om utveckling som feriearbetarna på platsen får ta del av
och vara med att lösa under sommaren. Det kan hända mycket på kort tid om frihet och
stöttning ges (se exemplet med Industrimuseet i Mariestad)!
 Samtliga handledare som ansvarar för feriearbetare bör gå igenom en
handledarutbildning vilken förslagsvis arrangeras av KulturUngdom och NAV. Detta är
centralt då vi ser att handledarrollen brister på många platser på grund av okunskap och
att tillräcklig planering inte skett innan sommarperioden. Här bör samarbete med
studieförbund ses över.
 Bra introduktion/utbildningsdagar för att introducera de unga till arbetslivsmuseet.
Denna/dessa bör ske före en föreslagen gemensam utbildningsdag för att ge de unga
något att referera till och bättre kunskap om platsen de ska arbeta på innan de möter
sina ”regionala kollegor”.
 Att ferieperioden är varierande med arbete såsom guidning, underhåll etc. samt att ge
ungdomarna utrymme för att exempelvis arbeta med utveckling av facebooksidor och
annat som föreningen använder i sin marknadsföring.
 Att ansöka om så många feriearbetare som möjligt (och få kommunen att förstå varför
detta ska prioriteras) för att det på så vis ska finnas resurser för att arbeta med idéer
som kommer upp och som måste drivas utanför det ordinarie arbetet.
 Perioder som överlappar, där feriearbetarna träffas och kan dela med sig av kunskap till
varandra, likt Qvarnstensgruvan. (Repslagarmuseet planerar för detta upplägg nästa år.)
23
Bilaga 2, Sid 24 av 24
Frågeställningar att arbeta vidare med:
 Hur kan kommunerna bli bättre på att hantera ansökningar inför ferieperioderna?
Problematiken rör både möjligheten för unga att välja plats utifrån intresse samt
framförhållningen inför sommaren, då beslut idag fattas alltför sent.
 Hur uppmärksammas kommunerna på den potential som finns i att arbeta med ungt
arrangörskap, något som skulle kunna komma kulturarv och arbetslivsmuseum till godo
(vilket kan belysas med fina resultat från de unga projektledarnas arbete under
sommaren 2012)?
 Varifrån får föreningarna resurser för sitt handledarskap? Hur kan ett system för att
stötta (hand)ledarskapet på deltagande platser utvecklas?

Bör metodiken som utvecklats inom Kompetensväxling ses över vad gäller
kulturferiearbeten i stort? Finns möjlighet till ytterligare samverkan för att skapa en
helhetsbild av feriearbete inom kultur? Samverkan bör ses som central då kommunerna
vill engagera fler platser än endast arbetslivsmuseum.
 Finns idéer som sträcker sig utanför den befintliga strukturen med feriearbetare?
Utifrån de besluts som fattas under projekt Kompetensväxlings utvärderingsfas anser vi också
att det, om man beslutar att driva metodiken vidare, bör tas fram:
 En hemsida där metodiken finns tydligt beskriven och med tips för hur man driver
arbetet med bästa möjliga resultat.
 Kontaktuppgifter till de organisationer som ansvarar för att förvalta metodiken.
24
Bilaga 3, Sid 1 av 4
Deltagande arbetslivsmuseum 2012
Qvarnstensgruvan
I Qvarnstensgruvan har föreningen i flera års tid arbetat med feriearbetare dock inte i samarbete
med kommunen, utan man har valt att själv ansvara för anställning av ungdomar. Ungdomarna
kommer i första hand från området runt gruvan då det är viktigt att de enkelt kan ta sig till platsen
samt har en lokal förankring. Feriearbetarna utbildas tidigt under våren och arbetar främst med
guidning under sommaren. En del feriearbetare har arbetat vid gruvan flera somrar i rad och genom
att blanda mer rutinerade feriearbetare med nyanställda klarar de sig till stor del själva under
sommaren då ingen vuxen finns på plats dagligen.
Foto, Ola Göransson
Föreningen har kommit långt i utvecklingen av platsen och det finns saker att se både när gruvan är
stängd och öppen. Föreningen driver själva ett mindre café i anslutning till muséet.
Åsle Tå
På Åsle Tå finns en aktiv förening, men det är den entreprenör som driver café och restaurang som
ansvarar för öppethållande och entréavgift till museet. Entreprenören är själv från Åsle och har ett
lokalt engagemang varvid samarbetet mellan entreprenör och förening är nära. Vid Åsle Tå drivs
samtidigt som projekt Kompetensväxling även ett projekt för att arbeta med gestaltning av platsen,
bl.a. dockor till stugorna, ny skyltning etc.
Foto, Klara Göransson
Foto, Maja Göransson
Bilaga 3, Sid 2 av 4
Sommaren 2011 var första sommaren feriearbetare anställdes till Åsle Tå. Då delades tjänsterna upp
mellan föreningen (med arbete ute på Tån) och caféet. Under 2012 ansvarade entreprenören för
samtliga feriearbetare.
Repslagarmuseet
Repslagarmuseet har, till skillnad från övriga deltagande museum, en verksamhet som fortfarande
har daglig drift som består i tillverkning av rep. Här arbetar man i stor utsträckning med resurser från
arbetsförmedlingen och placering av människor som har någon typ av anställningsstöd. På
Repslagarmuseet har man i många år också anställt feriearbetare under sommarsäsongen. Under
sommaren 2011 lades handledarskapet på en resursperson med lönebidrag, något som fungerade
bra. Denna lösning användes dock ej under sommaren 2012 då i stället föreningen helt tog över
ansvaret för handledarrollen.
Foto, Ola Göransson
Råbäck Mekaniska Stenhuggeri
Vid Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri har man de senaste fyra somrarna hållit sommaröppet med hjälp
av feriearbetande ungdomar. Då föreningen inte själva har haft möjlighet ta arbetsgivaransvar och
handleda feriepraktikanter har olika modeller testats där föreningen Stenhuggeriets Vänner tecknat
avtal med någon extern part. De senaste två åren har detta varit den ekonomiska föreningen Hållbart
Avstamp. Man har från föreningen sett det som nödvändigt att ha en handledning med viss
kännedom om verksamheten och det har också av bl a säkerhetsskäl i avtalet införts begränsningar i
avtalet mellan föreningen och Hållbart Avstamp så att maskindrift och vissa andra uppgifter inte får
äga rum utan att föreningsmedlemmar med nödvändiga kunskaper finns närvarande.
Bilaga 3, Sid 3 av 4
För att få kontinuitet i sommarverksamheten har utöver de feriepraktikanter kommunen tillsatt
också någon/några ungdomar anställts eller anlitats på konsultbas. Dessa lite mer erfarna ungdomar
har i kombination med vuxna personer från Hållbart Avstamp då också kunnat fungera som
handledare och ansvariga gentemot övriga ungdomar.
Foto, Klara Göransson
Foto, Ola Göransson
Feriepraktikanterna har i Råbäck varit helt avgörande för att kunna hålla öppet under den mest
intensiva besöksperioden. Föreningen har annars endast öppet verksamheten en lördag i månaden.
Feriearbetarna har bland annat skött den kiosk som finns öppen på platsen under sommaren samt
ansvarat för guidning av besökare.
Mariestads Industrimuseum
Mariestads Industrimuseum saknar en aktiv förening och driften sköts av kommunen. Verksamheten
har inte tidigare haft feriearbetare, men inför sommaren 2012 har man ansökt om ferietjänster som
delas med turismorganisationen. Detta för att minska risken för ”dötid”, samt möjligheten till ett
delat handledarskap mellan turismorganisationen och kultursekreteraren.
Foto, Ola Göransson
Foto, Sanna Rådelius
Industrimuseet är förlagt till residensområdet, där även Vadsbo Museum finns. Kommunen är
medveten om att området är dolt för många besökare. Ett tankearbete kring hur Mariestad kan
utvecklas som besöksdestination har inletts under sommaren 2012.
Bilaga 3, Sid 4 av 4
Dalénmuseet
Dalénmuseet håller öppet under sommarhalvåret då en ansvarig från föreningen finns på plats för att
guida. Man har tidigare haft feriearbetare under sommaren, men har under några år haft en ”paus”
från detta. Under sommaren 2012 fick de en feriearbetare tilldelad från kommunen, som handleddes
av en ansvarig från föreningen.
Foto, Sanna Rådelius
På Dalénmuseet har man inget eget café utan samarbetar gällande detta med Fyrvaktaren, en
närliggande restaurang.
Bilaga 4A, Sid 1 av 1
NAV KOMPETENSVäxling 2012
Hej!
Vi är glada att just er kommun är en del av projektet NAV Kompetensväxling under sommaren 2012. Det ni
just nu läser är ett av två nyhetsbrev som skickas ut inom ramen för projektet. Nyhetsbrev nr 2 skickas ut
efter sommaren.
I NAV Kompetensväxling medverkar i sommar fyra kommuner och sju museum. Dessa är Mariestads
kommun, Götene kommun, Falköpings kommun och Ale kommun respektive Industrimuseet,
Qvarnstensgruvan, Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, Dalénmuséet, Bonadssamlingen, Åsle Tå och
Repslagarmuséet.
På samtliga* platser kommer feriearbetare finnas på plats under sommaren. Feriearbetarnas
arbetsuppgifter varierar från guidning och marknadsföring till servering och försäljning. Direkt efter att
skolan har slutat deltar samtliga projektets feriearbetare vid en utbildningsdag på Åsle Tå, den 18 juni.
Genom att träffa varandra och få kunskap om vad sommarens arbete innebär, i form av turism, värdskap
och storytelling m.m., vill vi ge dem ett varmt välkomnande in i projektet och öppna upp deras ögon
gällande turism och kulturhistoria. Under sommaren kommer Märta Gustafsson som driver företaget
Kreativt Avstamp att besöka samtliga feriearbetare för att stämma av och stötta de idéer som uppkommer.
Nytt för i år är att man inom ramen för projektet har en tjänst som heter ”ung projektledare”. Tjänsten
kommer att testas på tre platser inom ramen för projektet, nämligen Åsle Tå, Råbäcks Mekaniska
Stenhuggeri och Qvarnstensgruvan. De unga projektledarna är i åldern 18-25 år och har en koppling till
platsen. Deras uppdrag är att, utifrån föreningens behov, genomföra ett projekt under sommaren med syfte
att locka fler besökare till platsen. I arbetet ingår att samarbeta med lokala aktörer, samverka med övriga
unga projektledare och involvera feriearbetarna. Den 5 juni träffas de tre unga projektledarna i Lidköping
vid en utbildning- och projektutvecklingsdag för att tillsammans tydligare forma sommarens arbete.
Då ferieperioderna rullat igång till sommaren vill vi bjuda er, representanter för kommunerna, att
besöka arbetslivsmuséerna som deltar i projektet och de feriearbetare och unga projektledare som finns
där. Vi återkommer till respektive kommun med datum och tid och hoppas självklart att så många av er som
möjligt kan komma för att upptäcka projekt NAV Kompetensväxling och få en inblick i hur arbetet fungerar
på varje plats.
*Samtliga platser har ej fått besked gällande feriearbetare i skrivandet stund. Då deltagande i projektet bygger på tilldelning av
feriearbetare kan det innebär att något museum faller bort.
Tills vi hörs igen önskar vi en riktigt skön försommar!
Hälsningar,
Fanny Bergström Buller & Sanna Rådelius
Projektledare NAV Kompetensväxling 2012
Projektet genomförs med stöd från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd.
Projektägare är Hållbart Avstamp.
Bilaga 4B, Sid 1 av 2
NAV KOmpetensväxling 2012
”Grill and Chill, trubadurer och en bad�lotte vid Råbäcks stenhuggeri. En gruvfest med belysning och
rökmaskiner vid Lugnås Qvarnstensgruva. Studiecirklar och en ny avdelning på Daléns bonadssamling som
länkar äldre broderikonst och kloka ord med dagens tatueringar, bloggar och lyrik. Dramatisk gestaltning
och ljussättning av historien och platsen Åsle Tå och fotoutställning på Repslagarmuseet. Detta är några av
de ungas idéer om hur de skulle vilja vara med och utveckla sina sommarjobbsplatser i framtiden för att
locka �ler och nya målgrupper till besöksmålen.”
Vi tror att ungas in�lytande är en av de bästa vägarna för kreativ utveckling.
Texten ovan är tagen från utvärderingen av förra årets ”NAV Kompetensväxling”, ett projekt som kopplar
ihop unga feriearbetare med arbetslivsmuséer i Västra Götalandsregionen för att bidra till platsernas
utveckling – både på kort och på lång sikt.
I år tar vi projektet ett steg vidare för att skapa en tydligare plattform för utveckling att ske ifrån. Detta
kan vi endast göra tillsammans och vi hoppas därför att ni vill vara delaktiga i detta arbete!
Syfte
Syftet med NAV Kompetensväxling 2012 är att ge personer i åldern 15-17 år feriearbete inom lokala
kulturarvsverksamheter, för att långsiktigt väcka ett intresse för kulturarvet samt att ge dem redskapen
för att förverkliga idéer. För de deltagande kulturarvsverksamheterna innebär projektet personella
resurser liksom möjligheter till nya idéer för utveckling av verksamheten, samt ett gynnsamt klimat för
kompetensöverföring och generationsväxling.
Mål & Aktiviteter
Genom projektet vill vi stärka samtliga deltagande verksamheter med bemanning och ungas in�lytande,
ett arbete som kan ge ringar på vattnet i form av �ler och yngre medlemmar i föreningarna. Vi vill ge er
verktygen för att på bästa sätt möta ungdomarna och leda dem utifrån er verksamhets behov. Vi ger också
ungdomarna verktygen för att på bästa sätt möta er och er verksamhet.
För att göra detta på ett gynnsamt sätt behöver vi gå igenom några steg:
1.
Vi träffar er och för ett samtal om er kulturarvsverksamhet. Hur ser det ut idag? Vad har ni för
behov, tankar och idéer? Vad behöver ni för hjälp för att kunna ta emot feriearbetarna på bästa
sätt?
2.
Alla deltagande verksamheter möts upp för en gemensam inspirations- och utvecklingsdag dit
även turismchefer/näringslivschefer/kultursamordnare m.�l. bjuds in. Vi tittar närmre på platsens
värdskap, storytelling, guidning och har en dialog kring hur vi kan tillvarata ungas
innovationskraft i verksamheten.
3.
Alla deltagande feriearbetare möts vid en gemensam utbildningsdag då vi ger dem redskapen för
att delta i era verksamheter. Vi pratar värdskap och guidning. Vi pratar idéer och utveckling. Vi
pratar historia, framtid och möjligheter.
4.
När feriearbetarna väl är ute hos er i verksamheterna följs arbetet upp av en besökande coach. Vi
tittar tillsammans på hur arbetet gått hittills. Finns det utvecklingsmöjligheter? Har det uppstått
några idéer som går att förverkliga?
Bilaga 4B, Sid 2 av 2
Projektägare och projektledare
NAV Kompetensväxling 2012 �inansieras av Västra Götalandsregionen och utgår från det sociala företaget
Hållbart Avstamp, som är projektägare. Hållbart Avstamp arbetar för att främja ekonomisk, ekologisk och
social tillväxt med särskilt fokus på besöksnäringen. Läs mer om Hållbart Avstamp på
www.hallbartavstamp.se
Projektledare är Fanny Bergström Buller och Sanna Rådelius från företaget Experience Design (ED)
Sweden. ED Sweden arbetar med förändring och utveckling genom upplevelsedesign. Ni kan läsa mer om
ED Sweden och deras arbete på www.edsweden.com
Projektet kommer att följas av en referensgrupp, som består av representanter från Västra
Götalandsregionen och Hållbart Avstamp. Här �inns även möjlighet för representanter från deltagande
föreningar att medverka.
För frågor om projektet, kontakta Fanny Bergström Buller eller Sanna Rådelius.
Fanny Bergström
[email protected]
070-279 19 69
Sanna Rådelius
[email protected]
070-657 66 55
NAV KOmpetensväxling 2012
Bilaga 5, sid 1 av 14
Bilaga 5, sid 2 av 14
Våra feriearbetare sommaren 2012
Namn
Anställningsperiod
Namn
Anställningsperiod
Namn
Anställningsperiod
Namn
Anställningsperiod
Namn
Anställningsperiod
Namn
Anställningsperiod
Namn
Anställningsperiod
Namn
Anställningsperiod
Handledare
Namn
Telefonnummer
1
Bilaga 5, sid 3 av 14
Innehållsförteckning
Förord ....................................................................................................................................................................................3
Att vara handledare i NAV Kompetensväxling................................................................................................4
Utse handledare .............................................................................................................................................................4
Handledarens uppgifter..............................................................................................................................................4
Viktigt att tänka på .......................................................................................................................................................4
Coachning under sommaren.....................................................................................................................................5
Guide och checklistor ....................................................................................................................................................6
Förberedelser .................................................................................................................................................................6
Mottagande och fortlöpande arbete ......................................................................................................................6
Utvärdering och avtackning......................................................................................................................................7
Allmän information ........................................................................................................................................................8
Kontaktuppgifter och information om våra feriearbetare ...........................................................................8
Arbetstider .................................................................................................................................................................... 11
Timlön 2012 ................................................................................................................................................................. 11
Tjänstgöringsrapport och loggbok...................................................................................................................... 12
Försäkring ..................................................................................................................................................................... 12
Frånvaro......................................................................................................................................................................... 12
Trevlig sommar! ........................................................................................................................................................... 13
2
Bilaga 5, sid 4 av 14
Förord
Du håller den här handledarguiden i din hand för att du har sommarens mest spännande
uppdrag - som handledare inom ramen för projekt NAV Kompetensväxling. Det innebär att du
kommer att möta feriearbetare på det arbetslivsmuseum där du arbetar/är engagerad.
Handledarguiden är tänkt som ett underlag för att underlätta ditt arbete som handledare och för
att inspirera dig i din roll.
För många feriearbetare är sommarens arbete deras första kontakt med arbetslivet – och kanske
även med ett arbetslivsmuseum. För att få feriearbetarna att känna sig trygga i sin roll och skapa
förutsättningar för dem att bidra med sin kunskap och kompetens är du, i rollen som
handledare, en nyckelperson.
I rollen som handledare kan det vara bra att tänka tillbaka på den dagen då du själv tog första
steget ut på arbetsmarknaden. Hur kändes det i magen då? Säkert fanns där många fjärilar,
något som sannolikt är detsamma hos de feriearbetare som du möter i sommar. Så läs igenom
handledaguiden och tänk till kring de olika punkterna. Du får gärna sprida innehållet i
handledarguiden även till andra personer på ditt arbetslivsmuseum som feriearbetarna kan
tänkas möta i sommar. Ett bra tips är att ha manualen tillgänglig på plats, om någon önskar kolla
upp något.
Vi önskar er en rolig och utvecklande sommar!
Fanny, Sanna & Märta
NAV Kompetensväxling 2012
3
Bilaga 5, sid 5 av 14
Att vara handledare i NAV Kompetensväxling
Handledaren är den person som har det övergripande ansvaret för feriearbetarna. Det är
därmed en viktig roll för att feriepraktiken ska bli en tillfredställande period för alla inblandade.
Att vara handledare handlar dels om de mer praktiska detaljerna såsom att informera samt att ta
emot och vägleda ungdomarna i verksamheten. För vissa av ungdomarna kan detta vara första
kontakten med arbetslivet och för många den första kontakten med ett kulturarv. Handledaren
har därför också en viktig uppgift att se till att feriearbetarna får en förståelse för platsen där de
arbetar samt hur den drivs. Mötet med er förening/verksamhet och feriearbetaren kan på sikt
påverka ungdomarnas val av studier och yrke, samt ett fortsatt engagemang i föreningen och
platsen.
Utse handledare
När ni utser handledare är det viktigt att den person ni väljer avsätter tid för uppgiften både
innan och under ferieperioden. Det behöver inte ta mycket tid i anspråk att vara handledare om
man är väl förberedd. Personen som är handledare bör vara intresserad av uppgiften.
Om något oförutsett skulle inträffa är det även lämpligt att utse en reserv till handledarrollen.
Ska feriearbetarna arbeta i delar av verksamheten där handledaren inte befinner sig är det
viktigt att utse kontaktpersoner även på dessa platser. Feriearbetarna måste veta vem de ska
vända sig till med frågor etc.
Handledarens uppgifter
Innan ferieperioden är det handledarens roll att förbereda mottagandet av feriearbetarna.
Förberedelserna består av att se till att feriearbetarna får ta del av nödvändig information innan
ferieperioden, samt att förbereda verksamheten och medarbetarna på att ni kommer ta emot
feriearbetare och vad det innebär.
Handledaren ansvarar för att feriearbetarna får en god introduktion i verksamheten och att de
får all nödvändig kunskap för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Handledaren
uppskattar tidsåtgången och lägger förslagsvis upp ett schema för perioden.
Under ferieperioden är det handledarens uppgift att se till att det dagliga arbetet fortskrider på
bästa sätt. Det handlar om att se till att det finns nog med arbetsuppgifter och att alla förstår
varför och hur de bör utföras. Att förutsätta att feriearbetarna själva ska förstå vad som måste
göras, hur och varför är ingen lyckosam taktik med tanke på att ferieperioden är relativt kort
och det tar betydligt längre tid än så att sätta sig in i verksamheten. Det är handledarens uppgift
att leda feriearbetarna genom ferieperioden på bästa och mest lättförståeliga sätt - ett sätt som
gynnar alla parter.
På sida 6 finns en checklista som kan vara till hjälp i rollen som handledare.
Viktigt att tänka på
De ungdomar ni kommer att möta i sommar har inte samma erfarenhet av arbetslivet som du
och inte heller samma inblick i er verksamhet. De bär på en ryggsäck som är något lättare än din
och kommer att se på saker ur ett annat perspektiv än du. Inget perspektiv kan dock anses vara
rätt eller fel, utan måste förstås utifrån sitt sammanhang. Det bästa sättet att bemöta dessa olika
perpektiv, varesig det gäller unga eller äldre människor, är att lyssna och undvika att döma.
4
Bilaga 5, sid 6 av 14
En person som kommer in som ny i en verksamhet, kommer in med nya fräscha ögon och kan se
saker på ett annat sätt än någon som varit inne i verksamheten ett längre tag. Detta är något att
bejaka och ta tillvara på.
Era feriearbetare kommer in med sina perspektiv och kommer kanske ifrågasätta varför ni gör
något på ett visst sätt. Vid tillfällen som dessa ligger det i vår natur att gå i försvar och många
kan tycka att det är svårare att bemöta kritik som kommer från en ung person än från en äldre.
Som handledare är det viktigt att vara medveten om detta och tillämpa ett konstruktivt
tänkande genom att lyssna in och i samtal komma fram till lösningar. Genom det ömsesidiga
samtalet kan undomarna dessutom få en förståelse för varför saker och ting sker på ett visst sätt.
Dra nytta av det perspektiv som era feriearbetare tillför er verksamhet. Låt dem veta att ni
värderar deras idéer kring verksamheten och se till att få ta del av dem. På detta vis kommer
ungdomarna känna sig värdefulla och ni får nya tankar och idéer att använda er av i
verksamheten.
En annan sak att komma ihåg i mötet med feriearbetarna är att man endast kan lära sig ta ansvar
om man tilldelas det. Behandlar vi människor som ansvarsfulla personer kommer de också vilja
leva upp till det, oavsett ålder. Var inte rädd för att ge dem ansvarsfulla uppgifter, de kommer
vilja göra ett bra jobb. Men släpp dem inte vind för våg, de måste ha en coach - någon som
vägleder.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi alla är människor. Vi har våra olika erfarenheter att
relatera till. Att möta människor med andra tankar, idéer och kunskaper ger ofta de allra mest
spännande mötena. Så vi vill passa på att gratulera till det roliga jobbet som handledare!
Coachning under sommaren
Under sommaren kommer en coach besöka alla arbetslivsmuseum som deltar i projektet.
Coachens roll är att möta feriearbetarna på respektive arbetsplats och lyssna in deras tankar och
idéer. Coachen kommer att kontakta er innan ferieperioden inleds för att komma överens om
lämpliga datum att besöka er verksamhet. Vid dessa tillfällen är det också bra om du som
handledare finns på plats.
5
Bilaga 5, sid 7 av 14
Guide och checklistor
Förberedelser
 Utse en handledare, en reserv och ev. kontaktpersoner.
Läs mer på sida 4.
 Skriv ett välkomstbrev!
Välkomna feriearbetaren genom att skriva ett brev och skicka i god tid innan
ferieperioden. Presentera dig och verksamheten, arbetstider och lite om sommarens
arbete. Om ni har ett schema klart är det bra att skicka med även detta.
 Förbered mottagandet.
Behöver feriearbetarna något skåp att förvara sina grejer i? Arbetskläder och
namnskylt? Hur ska introduktionen ske?
 Förbered medarbetare
Vet alla medarbetare om att ni kommer ta emot feriearbetare och vad deras
arbetsuppgifter är inom verksamheten?
Mottagande och fortlöpande arbete
 Introduktion
Genom NAV Kompetensväxling kommer feriearbetarna få ta del av mer övergripande
information som är bra att ha med sig inför sin feriepraktik, såsom service och värdskap.
De har dock inte fått någon djupare information om ert kulturarv, varför det är viktigt att
ni ger dem en sådan introduktion under första dagen. Det är viktigt att ungdomarna
förstår sin del i verksamheten, att de förstår helhetsbilden.
Kom ihåg att gå igenom verksamhetens rutiner, såsom raster, lunch och om ni ska äta
tillsammans. Glöm inte bort säkerhetsrutiner och vad som gäller vid exempelvis brand.
Gör en rundvandring i lokalerna/platsen och glöm inte bort att visa omklädningsrum,
toaletter, fikarum, nödutgångar, förbandslådor etc. Presentera feriearbetarna för övriga
medarbetare.
För att feriearbetarna inte ska känna sig vilsna är det bra att komma överrens om hur ni
börjar och avslutar varje arbetsdag. Möts ni på någon speciell plats? Hur hanterar ni
timrapportering och loggboksanteckningar? Hur gör man om man måste sjukanmäla sig
och vad innebär det om man måste frånvara?
Försäkra er om att ni har rätt kontaktuppgifter till varandra.
 Lär känna varandra
Ta en fika och presentera er för varandra! Ta reda på feriearbetarnas intressen och vad
de studerar i skolan. Kanske sitter de på kunskap som går att använda under
ferieperioden?
 Arbetsuppgifter
Arbetsuppgifterna kan variera under ferieperioden och det är viktigt att låta
genomgången av en ny arbetsuppgift ta tid. Se till att feriearbetarna förstår varför
uppgiften ska utföras och vilket värde den har i verksamheten.
6
Bilaga 5, sid 8 av 14
Om uppgiften är att klippa gräs är det bra att veta varför det är viktigt att platsen ser
vårdad ut, vad det har för betydelse för besökare etc.
Se till att feriearbetarna vet vad de ska göra vid de tillfällen då det är lite att göra eller
när de har avslutat en arbetsuppgift. Vem ska de prata med om de får en idé om något
som kan göras bättre eller utvecklas? Det kan vara bra att samla ev. idéer till ett avtalat
veckomöte då ni även pratar om annat som rör feriearbetet.
Om feriearbetarna rör sig ute i verksamheten kan det hända att de får frågor från
besökare. Se till att alla vet vad de ska svara på eventuella frågor och vem de ska hänvisa
till om de inte vet svaret på frågan.
 Feedback
Bortsett från att stötta feriearbetarna är det bra att ge positiv återkoppling när det går
bra, liksom konstruktiv kritik när det går galet. På så vis får de möjlighet att utvecklas
och göra jobbet bättre för varje dag som går.
Utvärdering och avtackning
 Sista dagen
Att utvärdera hur feriepraktiken har gått är bra både för feriearbetarna och
verksamheten. Ta en stund sista arbetsdagen och diskutera vad som har varit bra,
mindre bra och vad som kan utvecklas. Använd gärna loggboken till hjälp! Vad har
feriearbetarna lärt sig? Är det kunskap de kommer kunna använda i sitt vanliga liv?
Finns det intresse för fortsatt engagemang kring kulturarvet? Om ni har fått en bra
relation kanske ni kan fortsätta ha kontakt utifall att det dyker upp arbetstillfällen eller
andra möjligheter till samarbete.
 Intyg och diplom
Eftersom feriepraktiken för många kan vara en av de första kontakterna med
arbetsmarknaden är ett intyg eller diplom tacksamt att få. Något som beskriver deras
arbetsuppgifter och färdigheter. Ju mer personligt desto mer uppskattat och användbart.
 Avtackning
Avsluta gärna ferieperioden med en fika och avtackning. Överlämna intyg/diplom och
kanske något minne/present från verksamheten, något som påminner dem om er.
7
Bilaga 5, sid 9 av 14
Allmän information
Här nedan samlar ni information om era feriearbetare, för att alla i verksamheten snabbt ska
kunna få svar på eventuella frågor eller hitta kontaktuppgifter. Viss information kan skilja sig
från kommun till kommun och vi har därför lämnat det fritt för er att fylla i det som gäller för er
verksamhet.
Kontaktuppgifter och information om våra feriearbetare
Namn
Adress
Telefonnummer
E-post
Anställningsperiod
Intressen
Namn
Adress
Telefonnummer
E-post
Anställningsperiod
Intressen
8
Bilaga 5, sid 10 av 14
Namn
Adress
Telefonnummer
E-post
Anställningsperiod
Intressen
Namn
Adress
Telefonnummer
E-post
Anställningsperiod
Intressen
Namn
Adress
Telefonnummer
E-post
Anställningsperiod
Intressen
9
Bilaga 5, sid 11 av 14
Namn
Adress
Telefonnummer
E-post
Anställningsperiod
Intressen
Namn
Adress
Telefonnummer
E-post
Anställningsperiod
Intressen
Namn
Adress
Telefonnummer
E-post
Anställningsperiod
Intressen
10
Bilaga 5, sid 12 av 14
Arbetstider
Vilka dagar och tider arbetar feriearbetarna?
Måndag:
Tisdag:
Onsdag:
Torsdag:
Fredag:
Lördag:
Söndag:
Timlön 2012
Årets timlön är:
Hur och när betalas den ut?
11
Bilaga 5, sid 13 av 14
Tjänstgöringsrapport och loggbok
Varje arbetsplats ansvarar själva för eventuell timrapportering. Hur denna ska ske kan skilja sig
mellan olika kommuner och det är viktigt att ni kollar upp vad som gäller för er.
Varje feriearbetare kommer genom NAV Kompetensväxling få en ”loggbok” vari det finns
möjlighet att föra logg över sin praktik. I denna kan de skriva vad de har gjort under dagen, med
vem och reflektioner kring arbetsuppgifterna. Uppmana gärna feriearbetarna att skriva i slutet
av varje dag för att inte glömma bort sina tankar och idéer. Loggboken är värdefull både för er
utvärdering och projektets, och det kan också bidra till en djupare reflektion av ferieperioden för
ungdomarna.
Försäkring
I de flesta fall är feriearbetarna täckta av kommunens försäkring, men det är viktigt att ni kollar
upp vad som gäller för er. Anteckna gärna detta här nedan:
Frånvaro
Vad händer om feriearbetaren blir sjuk eller måste frånvara av någon annan anledning.
12
Bilaga 5, sid 14 av 14
Trevlig sommar!
Vi hoppas att ni nu är förberedda inför mötet med era feriearbetare. Som tidigare nämnts
kommer en coach från projektet komma ut till er verksamheten för att samtala med både
handledare och feriearbetare under sommaren. Har ni några funderingar är detta ett bra tillfälle
att ta upp dem och vi tar gärna emot synpunkter på projektet och dess upplägg.
Vill ni komma i kontakt med oss innan dess eller i något annat ärende når du oss på följande vis:
Fanny Bergström Buller (Projektledare)
E-post: [email protected]
Telefon: 070-279 19 69
Sanna Rådelius (Projektledare)
E-post: [email protected]
Telefon: 070-657 66 55
Märta Gustafsson (Coach)
E-post: [email protected]
Telefon: 073-086 47 59
Lycka till!
13
Bilaga 6A, Sid 1 av 12
Bilaga 6A, Sid 2 av 12
Säkert har du varit turist flera gånger. Kanske har du åkt till någon stad i Sverige för att shoppa
eller så har du kanske rest till något annat land? I båda fallen var du turist. Kanske utan att tänka
på det.
I sommar kommer du, i ditt arbete, att möta andra människor som är turister. De kan komma
från närområdet eller ha rest långväga. Viktigt att tänka på är att alla turister är viktiga – oavsett
hur långt de har rest. När de kommer hem från sitt besök på platsen där ni arbetar kommer de
sannolikt att berätta för andra människor om det. Därför är det viktigt att besökarna är nöjda.
Missnöjda besökare berättar ofta om sitt missnöje till fler personer än nöjda besökare gör.
Det är också bra att tänka på att en besökare sällan bara besöker en plats i ett område. Oavsett
om man bara gör en dagsutflykt eller har tagit sig hela vägen från Tyskland så har man liknande
behov. Man behöver till exempel äta någonstans. Finns det ingen servering på platsen där ni
arbetar kan det vara bra att veta var närmsta restaurang eller café ligger för att kunna tipsa
besökarna. Om man som besökare spenderar mycket tid i ett område kan man även vilja ha
förslag på andra saker att göra i närheten. Även sådana tips är bra att ha med sig! Är det en mer
långväga besökare behöver man ofta sova över någonstans. Kanske har man husvagn eller husbil
och vill bo på camping? Eller så vill man bo på vandrarhem eller hotell. Ta reda på vilka
campingar, hotell och vandrarhem som finns i närheten av där du arbetar!
Så varför är det så viktigt med turister?
I Sverige satsar man idag mycket pengar på att göra Sverige till ett populärt besöksmål. Vi vill att
människor från hela världen ska komma hit och uppleva allt det vackra som vi har att erbjuda.
Kommer det många turister skapas det många arbetstillfällen eftersom turisterna exempelvis
behöver kunna ta sig runt (kollektivtrafik, biluthyrning, kryssningar), bo någonstans (hotell,
vandrarhem, campingar), äta (restauranger, caféer, livsmedelsbutiker) och göra saker (museer,
historiska platser, nöjesparker m.m.). När man pratar om de olika delarna som en helhet brukar
man prata om ”besöksnäring”.
Den typ av arbetstillfällen som skapas inom besöksnäringen är viktiga för oss i Sverige. Idag har
många av våra stora industrier, till exempelvis biltillverkningen, flyttat utomlands eftersom
kostnaden för att producera är billigare där. Då dessa arbetstillfällen försvinner behöver vi
skapa nya. Det som är bra med turism är att den inte kan förflyttas utomlands. Kommer en
besökare till Sverige för att bo på ett vandrarhem är det just det vandrarhemmet, på den platsen
besökaren vill bo. Det går med andra ord inte att flytta ett vandrarhem till Kina såsom man kan
göra med en fabrik. Men givetvis kan turister välja att åka till andra platser än Sverige. Det är av
den anledningen vi måste bjuda alla besökare på ett varmt välkomnande!
Under sommaren kommer ni att arbeta på platser som erbjuder besökare någonting att göra och
uppleva. Ni kommer, mer specifikt, att arbeta inom kulturarvet.
Kulturarv kan vara sådana saker man kan ta på som till exempel en runsten, en gammal maskin
eller byggnad. Men kulturarvet innefattar även immateriella delar, dvs. sådant som man inte kan
ta på, som till exempel språk, traditioner, en dans m.m.
De platser där ni kommer att arbeta kallas för ”arbetslivsmuseum” och är en stor del av Sveriges
kulturarv. I Sverige finns idag 1380 stycken arbetslivsmuseer vilka nästan alla drivs av
människor som arbetar ideellt.
Bilaga 6A, Sid 3 av 12
När man arbetar ideellt med något finns det inte alltid tid att genomföra alla idéer man har eller
ha öppet så mycket som man önskar. Av den anledningen startade Västra Götalandsregionen
våren 2011 ett projekt som går under namnet ”NAV Kompetensväxling”. I år genomförs
projektet för andra året i rad med syfte att låta unga människor sommarjobba på
arbetslivsmuseer för att dels ge museerna möjlighet att ha öppet mer än de annars kunnat ha
och dels få ta del av den kunskap och kompetens som ni besitter. Ni är med andra ord en viktig
resurs för dessa platser i sommar!
Varmt välkomna till projekt NAV Kompetensväxling!
Bilaga 6A, Sid 4 av 12
I projekt NAV Kompetensväxling medverkar sammanlagt sex stycken arbetslivsmuseum, vilka
alla ligger i Västra Götalandsregionen. Museerna har olika inriktning och fungerar på olika sätt.
För att du ska få en bild av vilka de andra platserna är har vi satt samman en kort beskrivning av
dem vilken du hittar här nedan. Gå gärna in på deras hemsidor för att läsa mer – eller varför inte
gör en utflykt under sommaren!
Qvarnstensgruvan
I Qvarnstensgruvan, som ligger i Lugnås mellan Mariestad och Götene, har man tillverkat
kvarnstenar i 800 år. Enligt muntlig tradition var det munkar av Cistercienserorden som kom till
Lugnås år 1147 och startade tillverkningen. Idag kan besökare få en guidad tur i gruvan under
sommarsäsongen, lyssna på musik i det nybyggda oratoriet och köpa fika i det lilla caféet.
Läs mer på www.qvarnstensgruvan.se.
Åsle Tå
Åsle Tå, ligger i den lilla byn Åsle strax utanför Falköping, och är Sveriges största samling av
backstugor. Ordet ”Tå” innebär en ” allmänning”, dvs. byns gemensamma markområde som
ursprungligen användes som vattningsplats för djuren. I de små stugorna som finns på Tån
bodde förr fattiga människor som inte ägde egen mark. Idag kan besökare uppleva stugorna på
Åsle Tå, såsom de såg ut förr, och äta lunch eller fika i restaurangen intill.
Läs mer på www.asleta.se.
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri ligger på Kinnekulle, vid Vänerns strand. Stenhuggeriet, som
fick sten via en linbana från stenbrott uppe på Kinnekulle, togs i bruk år 1888 och verksamheten
var igång ända till 1970. Idag erbjuds besökare guidade turer under sommartid samt möjlighet
att köpa fika i den lilla kiosken, precis nere vid vattnet.
Läs mer på www.rabacksstenhuggeri.se.
Industrimuseet
Industrimuseet ligger bara ett stenkast från centrala Mariestad. På museet visas en utställning
som beskriver den industriella utvecklingen i Mariestad. Här kan man bland annat lära sig mer
om Unicatillverkningen i Mariestad. Unicaboxen var en av de mest kända industriprodukterna i
Sverige och tillverkningen pågick i 60 års tid. Museet ligger i anslutning till Vadsbo museum som
berättar om bygdens och stadens historia.
Läs mer på www.mariestad.se (klicka på ”Kultur & Fritid” och därefter på ”Museum”).
Dalénmuseet
Dalénmuseet, som ligger i Stenstorp i Falköpings kommun, bygger på historien om Gustaf Dalén,
svensk Nobelpristagare i fysik. Gustav Dalén var uppfinnaren som drev på utvecklingen av fyrar,
bland annat genom att uppfinna ”klippljusapparaten” som gjorde så att fyren blinkar och man
därmed kunde spara 90 % av den gas man tidigare behövt för att fyren skulle lysa. Gustaf Dalén
var under en tid även VD för företaget AGA. Idag kan besökare få en guidad tur i Dalénmuseet då
verksamheten har öppet.
Läs mer på www.dalenmuseet.se.
Bilaga 6A, Sid 5 av 12
Repslagarmuseet
Repslagarmuseet ligger i Älvängen, mellan Göteborg och Trollhättan. Här har man slagit rep
sedan 1917 då verksamheten flyttade från Åmål till Älvängen. Ägare var företaget PA Carlmark
som grundades i Åmål år 1848. Metoden att slå rep är likadan idag som för tusentals år sedan
och på Repslagarmuseet i Älvängen har man fortfarande reptillverkning, med rep till försäljning.
Idag erbjuds besökare även guidade turer, utställningar och möjlighet att fika i caféet som finns i
lokalerna.
Läs mer på www.repslagarbanan.se.
Bilaga 6A, Sid 6 av 12
Idag pratar många om värdskap. Företag, organisationer, destinationer, länder – alla verkar de
anse att ”ett gott värdskap” är något nödvändigt och en säljfördel. Men vad menar man
egentligen med ”värdskap”?
Begreppet värdskap kommer från ordet värd, dvs. den som bjuder in och tar emot gäster, i sitt
hem, på ett värdshus eller liknande. Men begreppet används idag i alla typer av verksamheter.
Det är ett sätt att möta andra människor på och få dem att känna sig välkomna. Värdskap kan
man alltså utöva var som helst och i vilket sammanhang som helst. Men allra tydligast är det
inom besöksnäringen, där man jobbar med att ta emot gäster.
Vad är skillnaden på service och värdskap då? Vi tar en busstur som exempel. Om du ska åka
buss någonstans så förväntar du dig nog att den ska komma i tid, att det ska finnas en
busschaufför som kör och tar emot biljetter, liksom att bussen ska ta dig dit biljetten visar. Detta
är service. Men kanske är just den här busschauffören extra trevlig. Hon/han får dig kanske att
skratta när du köper biljetten och du känner dig glad när du sätter dig på din plats. Du känner
dig välkommen! Det är värdskap.
Värdskap handlar om att bemöta människor med värme och hjälpsamhet.
På en plats som ett arbetslivsmuseum är det många delar som spelar in för att gästerna ska
uppleva ett gott värdskap. Först och främst måste servicen finnas, dvs. spännande
föremål/historia för besökare att ta del av, skyltar som folk kan läsa och förstå, toaletter och
gärna nåt att äta, liksom guider och annan personal att ställa frågor till. Att få besökarna att
känna sig välkomna handlar om att ge dem det där lilla extra. Fundera över vad det där ”lilla
extra” skulle kunna vara på din arbetsplats och skriv ner det här nedan:
Alla som arbetar på en plats är en del av besökarnas upplevelse. Om jag som besökare haft en
jättetrevlig dag och fin upplevelse, men så i slutet ställer jag en fråga till en värd som ger ett
snäsigt och otrevligt svar tillbaka, då är det den upplevelsen jag kommer att gå hem med.
Förmodligen är jag inte intresserad av att komma tillbaka och jag kommer troligtvis berätta om
denna otrevliga händelse för kompisar och familj, som då inte heller blir intresserade av att
besöka platsen. Alla som jobbar på ett arbetslivsmuseum har alltså ansvar för att ge besökarna
en trevlig och välkomnande upplevelse, även du som sommarjobbar!
Bilaga 6A, Sid 7 av 12
Ett bra sätt att förbättra sitt värdskap är att fundera över vad du tycker är viktigt när du är
på besök hos någon? Vad är viktigt för att du ska känna dig välkommen? Fundera och skriv
ner:
Ett gott värdskap handlar om att bemöta människor såsom de vill bli bemötta. Det är ju
något som kan vara väldigt svårt att veta och därför handlar värdskap om att lyssna in och
känna av den person man möter och agera utifrån det. En sur och otrevlig besökare kanske
har haft en jättedålig dag och då kan ett vänligt ord få humöret att vända uppåt igen.
Men vad gör man om en gäst bara är jätteotrevlig? Kunden har alltid rätt brukar man ju säga.
Men inte alltid. Man får inte behandla människor hur som helst. Det bästa i en sån situation
är att hålla ryggen rak, andas, behålla humöret och försöka reda ut vad som är problemet.
Ibland räcker det med att be om ursäkt, ibland kanske man kan lösa problemet, men ibland
går det helt enkelt inte att göra något åt. Men genom att komma ihåg att agera som en god
värd så har man i alla fall försökt och gjort sitt bästa.
Som sommarjobbare på ett arbetslivsmuseum representerar du samma verksamhet som
övriga som arbetar på platsen. Ni är en helhet oavsett arbetsuppgifter, kunskap och tidigare
erfarenheter. Hjälp och bemöt besökare så som du tror att de vill bli bemötta. Få dem att
känna sig välkomna! Det kan vara så enkelt som att le och säga hej. 
Bilaga 6A, Sid 8 av 12
… eller konsten att berätta så att andra lyssnar
Kommer du ihåg då du var liten och någon vuxen läste sagor för dig? Var det en bra saga satt du
ofta blixtstilla och tittade intensivt på bilderna i boken (om det fanns sådana). I ditt huvud
spelades en liten teaterföreställning upp. Du såg framför dig hur de olika personerna såg ut, hur
de pratade, vad de hade för kläder på sig. Kanske fantiserade du om det efteråt och byggde i ditt
huvud vidare på den saga du hört?
För att förstå vad storytelling handlar om ska vi göra en jämförelse med någonting annat, något
som inte är storytelling, nämligen information och fakta.
Information är ett budskap i konkret form. Ofta uttrycker information någon typ av fakta. Till
exempel kan det vara en skylt som meddelar vilka öppettider ett museum har eller som
informerar om vilket år en viss händelse inträffade. Information är ”rakt upp och ned” utan
krusiduller.
Tänk dig att du befinner dig på ditt sommarjobb. En besökare kommer och frågar vad de kommit
till för ställe. ”Det är ett arbetslivsmuseum,” säger du. ”Här har man tillverkat kvarnstenar i
nästan 800 år.” Det du gör då är att informera besökaren om fakta. Om du istället ska berätta en
historia inleder du säkerligen på ett annat sätt. Kanske säger du: ”Vet du att du står på mark som
trampats av munkar i 800 år. Fram och tillbaka vandrade de mellan byggnaderna. Där fanns en
munk som hette Domingo som bodde här, ja, närmre bestämt låg hans stuga precis där stigen
som du gick på började…”. Genom din berättelse får du besökaren att leva sig in i hur det var att
leva som munk på den här platsen vid den tiden. Allt du berättar behöver inte vara absoluta
sanningar utan bygger kanske på myter och historier som berättas.
Storytelling kan användas i många olika sammanhang. Ett exempel är vid måltider. Om du
informativt endast meddelar besökare som äter i caféet där du arbetar att ”Varsågod, här är den
pannbiffssmörgås du beställde” ägnar du dig åt information. Genom att berätta något mer om
maten höjer du värdet på måltiden för besökaren. Kanske var det just pannbiffssmörgåsar som
arbetarna åt vid den här industrin i mitten på 1900-talet? När du serverar besökaren ger du dem
ett mervärde genom att låta dem veta det. ”Varsågod, en pannbiffsmörgås, precis så som
arbetarna åt här på fabriken för mer än 60 år sedan. Fast då var brödet sannolikt lite torrare och
salladen inte lika krispig som nu, när vi tillverkar smörgåsarna på beställning. Nej, arbetarna
packade ner smörgåsarna när de gav sig av till jobbet och sen låg de i deras ryggsäckar hela
långa dagen innan de åts upp. Men precis som då har salladen odlats i det egna trädgårdslandet!”
För att kunna berätta berättelser och förmedla kunskap till andra genom storytelling måste du
kunna historien själv. Se därför till att läs på om platsen där du arbetar. Be någon som känner till
stället väl, kanske någon ur föreningen, att berätta sin historia. Kanske har de själva arbetat på
platsen? Kanske har de en farfarsfar som har gjort det? Låt sedan historierna bli en del av ditt
arbete i sommar och berätta för alla som vill lyssna!
Bilaga 6A, Sid 9 av 12
Att lösa problem och komma på nya idéer
Ordet ”kreativitet” kommer från latin och betyder ungefär ”att skapa”. Ibland används ord som
”påhittigt” och ”nytänkande” för att beskriva innebörden av ordet ”kreativitet”.
Att vara kreativ kan enklast beskrivas med att man hittar lösningar på problem. Kanske finns det
en soptunna där locket hela tiden blåser av då det blåser mycket? Kanske har någon lagt en sten
på locket för att få det att ligga kvar, men trots det blåser locket av? För att lösa problemet med
locket måste du sannolikt angripa problemet på ett annat sätt än man tidigare gjort. Kanske
behöver soptunnan inte stå just där den står idag, eftersom det uppenbarligen är ett ställe där
det blåser mycket? Kanske kan man konstruera någon typ av lina som gör så att locket fäster vid
själva tunnan och inte blåser iväg? Då du tänker kreativt hittar du nya lösningar.
När man säger ordet ”kreativitet” tänker man ofta på någon specifik person som man tycker är
bra på att komma på idéer. Men faktum är att alla människor kan vara kreativa. Vi måste bara
bestämma oss för det.
När du som litet barn satt ner för att rita hade du inga problem att komma på vad du skulle rita.
Du ritade figurer i glada färger och brydde dig inte särskilt mycket om ifall de var realistiska
eller inte. Idag är det troligtvis inte samma sak. Om du ska rita något tar det säkert längre tid för
dig att komma på vad du ska rita. Kanske blir du irriterad för att du inte blir nöjd med det du
ritar, du tycker inte att det blir tillräckligt realistiskt? Det beror på att vi, när vi blir äldre, blir
mer medvetna om omvärldens förväntningar och förhåller oss till dem. Vi vet vad omgivningen
tycker är ”fult” eller ”snyggt”. Genom att träna på att rita kan vi bli bättre på det och efter ett tag
känner vi oss säkrare och vågar oss på att rita saker som vi inte helt behärskar. Precis på samma
sätt är det med andra problem. Tränar vi vår hjärna på att vara problemlösare kommer det gå
snabbare och snabbare för dig att komma på bra lösningar.
Ta tillfället i akt i sommar att öva på att lösa problem som uppstår! Skriv ned i din loggbok hur
du löste problemen.
Ur problemlösning kan det komma nya idéer. Alla idéer kanske inte är lika lätta att genomföra
som att byta plats på en soptunna. Kanske får du, under ditt sommarjobb, en idé om att anordna
en spelkväll eller göra i ordning en lekmiljö för barn? Ta med dig idén och berätta för andra som
arbetar på platsen om din idé. Kanske har de tips på hur du ska genomföra den? Kanske har de
tips på hur din idé kan utvecklas och bli bättre? Tänk på att de bästa idéerna kommer man sällan
på själv!
Bilaga 6A, Sid 10 av 12
Om du har kommit på en idé om ett större arrangemang som du verkligen vill genomföra, ihop
med föreningen eller på egen hand, så är ett bra första steg att formulera idén i text. På så vis kan
du utveckla idén för dig själv oc h lättare visa upp för andra vad du tänker dig. Ett bra första steg
för din projektidé är att skriva en projektplan, något som också behövs om du vill söka pengar
som kanske behövs för att genomföra din idé.
En projektplan är ett dokument som skrivs i syfte att beskriva vad man ska göra och hur man
ska göra det. Genom att planera sitt projekt blir det mer överskådligt och lättare för andra att
förstå. Projektplanen är ett arbetsdokument som det är helt okej att gå in och ändra i under
tiden du arbetar med ditt projekt. Projektplanen är ett bra sätt att stämma av så att man har
kommit så långt som man planerat, så att pengarna man har räcker till det som beräknats m.m.
Bakgrund
Börja med att skriva bakgrunden till idén. Hur kom du på den? Varför brinner du för den? Vad
vill du att den resulterar i? Skriv lite om förutsättningarna för projektet och annat som kan vara
bra för en oinsatt att känna till innan man fortsätter att läsa projektplanen.
Syfte
Vad är syftet med projektet? Varför vill du/ni genomföra det?
Mål
Vad har du/ni för mål med projektet? Vad ska det resultera i? Kom ihåg att mål ska vara
konkreta och mätbara, tex. Vi vill få 100 besökare till arrangemanget.
Målgrupp
Vilka är din målgrupp? Vilka ska komma på ditt arrangemang? Var så specifik som möjligt. Ju
mer du vet om din målgrupp, desto lättare blir det att utforma ett arrangemang som även
andra kommer att gilla.
Projektidé
Beskriv projektidén. Vad är det du/ni ska göra?
Tidplan
Vad ska göras när? Skriv ner alla steg från idag till projektets genomförande.
Budget
Vad kommer det att kosta? Tänk på att du kan söka finansiering från tex. KulturUngdom. De
kan ha egna
Eftersom kan man fylla på projektplanen med fler rubriker. En viktig fråga är marknadsföring.
Hur ska ni nå ut med information om arrangemanget och få folk att komma? Vi har skrivit ut
några sidor ur boken ”Arrangöra” som går att ladda ner från http://webbutik.abf.se. Följande
avsnitt handlar om hur man kan tänka för att göra sitt arrangemang till en bra
helhetsupplevelse.
Bilaga 6A, Sid 11 av 12
KulturUngdom
KulturUngdom är en ideell förening som ”föddes” 1994 och har som uppgift att stötta ung kultur
och unga kulturutövare. Genom KulturUngdom kan du som är mellan 13-26 år och bor inom
Västra Götalandsregionen söka K-Pengar och få annat stöd för att förverkliga dina idéer. Ditt
arrangemang måste vara av kulturellt slag, men kan handla om allt från teaterföreställningar till
LAN!
På KulturUngdoms hemsida kan du läsa mer om vilka kriterier som gäller och få hjälp med att
göra en ansökan. Om du gör en ansökan på upp till 10 000 kr så får du besked inom bara en-två
veckor!
Läs mer på: www.kulturungdom.se
Du kan också skicka ett mail eller ringa:
E-mail: [email protected]
Telefon: 031-848880
Arvfondsdelegationen (Allmänna arvsfonden)
Verksamhet till förmån för ungdomar. Syfte med stödet är att utveckla ideell verksamhet till
förmån för ungdomar i åldern 12-25 år. Stöd kan sökas av föreningar och andra som bedriver
ideell verksamhet. Offentliga huvudmän, t.ex kommuner kan beviljas stöd om man driver ett
nära samarbetsprojekt med en ideell organisation.
Hemsida: www.arvsfonden.nu
E-mail: [email protected]
Telefon: 08-4051000
Ungdomsstyrelsen
Stöd kan sökas av ungdomsorganisationer eller nybildade ungdomsgrupper i samarbete med en
ideell förening eller offentliga huvudman. Även olika former av paraplyorganisationer och
nätverk kan söka stöd. Ansökan kan göras löpande under året. Se hemsidan vilka särskilda
satsningar Ungdomsstyrelsen gör.
Hemsida: www.ungdomsstyrelsen.se
E-mail: [email protected]
Telefon: 08-462 53 50
Integrationsverket
Integrationsverket ger stöd till organisationer som främjar integration. Stödet ges i form av
organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag.
Hemsida: www.integrationsverket.se
E-mail: [email protected]
Telefon: 011-36 13 00
Bilaga 6A, Sid 12 av 12
Kulturrådet
Läs mer på hemsidan för att hitta information om olika stöd.
Hemsida: www.kulturradet.se
E-mail: [email protected]
Telefon: 08-519 264 00
Statens folkhälsoinstitut
Stöd ges till verksamheter/projekt som är nyskapande och inte ingår i ordinarie verksamhet.
Stöd kan sökas av organisationer, kommuner och landsting.
Hemsida: www.fhi.se
E-mail: [email protected]
Telefon: 08-566 135 00
Forum Syd
Stöd kan sökas för olika internationella projekt. Genom Forum Syd kan svenska organisationer
söka stöd för utvecklingssamarbete med organisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och
Central- och Östeuropa. Vi ger också stöd till informationsprojekt om globala frågor i Sverige och
till ungdomsledda projekt genom Ungdomsfonden.
Hemsida: www.forumsyd.org
Leader
I Leader samlas representanter för ideell, offentlig och privat sektor för att tillsammans arbeta
med landsbygdsutveckling. Arbetet bygger på en gemensam strategi för bygdens utveckling och
lokala förutsättningar och lokala initiativ tas tillvara.
Hemsida: http://www.leaderskaraborg.se
Bilaga 6B, Sid 1 av 1
Hej!
Den 18 juni smygstartar din feriepraktik med en utbildningsdag. Där träffar du andra
feriearbetare, som precis som du, arbetar på ett arbetslivsmuseum.
Var?
På Åsle Tå, strax utanför Falköping
När?
10:00-16:00
Hur?
Vi löser med transporter. Antingen får ni skjuts med någon från er förening eller så hämtar vi
upp er i minibuss. Er handledare/kontaktperson för ferieperioden ger er information om vad
som gäller för er och var ni blir upphämtade.
Under utbildningsdagen kommer vi att lära oss mer om turism, värdskap och storytelling.
Sådant som kan vara bra att kunna då man arbetar på ett museum. Det blir en blandning av
föreläsning och övningar och är vädret fint så är vi säkert även ute en del, så ta på er kläder
och skor så att ni inte fryser.
Vi äter lunch och fikar tillsammans på Åsle Tå.
Anmälan?
Eftersom vi fixar mat till er under dagen är det viktigt att vi vet hur många ni blir. Bekräfta att
du kommer och anmäl eventuell specialkost till din handledare/kontaktperson senast
torsdag den 7 juni.
Vi ser fram emot att träffa er!
Märta Gustafsson
Coach
Fanny Bergström Buller
Projektledare
Sanna Rådelius
Projektledare
Bilaga 6C, Sid 1 av 4
Utvärdering av feriearbetarnas utbildningsdag 2012-06-18
1. Hur var dina förväntningar på utbildningsdagen?
Höga
48%
Låga
Vet ej
32%
20%
Kommentarer:
- Jag vet inte, jag ville ha det roligt som det va.
- Intressant att få ta del av andras lärdomar av något de kan mycket bättre än mig.
- Jag visste inte helt vad vi skulle göra, så jag hade inga.
- Hade inget att jämföra med.
- Trodde inte vi skulle vara här så länge.
- Jag kunde inget innan och då visste jag att jag kunde lära mig mycket.
- Mittemellan, roligt, men jag visste inte vad som skulle hända. Det var lärorikt också.
- Jag visste typ ingenting om Åsle Tå innan jag kom hit, så jag visste inte vart jag skulle riktigt.
- Ganska mittemellan. Jag var inte jätteinspirerad, men det var bättre än jag trodde.
- Hade inte fått så mycket information om dagen.
- Det var roligt att träffa andra guider. Märkte dock att vår anläggning är annorlunda och bättre.
- Nu har jag fått mer koll på vad jag ska göra i sommar!
- De var högre än låga, men vet ändå inte riktigt vad jag väntade mig. Trodde att det skulle bli
trevligt.
- Tänkte inte jättemycket om dagen förutom att det skulle blir roligt. Hade väl mer
förhoppningar än förväntningar.
- Tycker att det har varit "stökig" information.
Bilaga 6C, Sid 2 av 4
2. Motsvarade utbildningsdagen dina förväntningar?
Ja
Nej
Ingen uppfattning
13%
13%
74%
3. Vad tyckte du var bäst under dagen?
- Att sitta och lyssna på när det pratades.
- Den översteg mina förväntningar.
- Maten
- Det praktiska, när man fick ett objekt och skulle ljuga. Kul!
- Fika.
- Vet inte.
- Att få komma på egna "lögner" och berättelser om husen.
- Morgonens genomgång ang. vad man ska hålla sig till.
- Maten.
- Allt var bra, fast på olika sätt.
- Att få träna på att berätta en historia.
- När vi skulle skriva om en historia till en stuga.
- Det var väldigt roligt att duka och hitta på en egen historia om ett föremål.
- Det var intressant att höra berättelserna från Åsle Tå.
- Hade redan läst mycket om detta så det blev mer repetition. Ljuga ihop berättelsen var bäst
idag!
- Det var en trevlig dag i fin miljö men tyvärr var dagen aningen onödig för mig eftersom jag
redan fått ungefär samma genomgångar och utbildning av min förening (Qvarnstensgruvan).
- Ljug-grejen (när man skulle ljuga ihop en historia).
- Att gå runt i området och läsa om husen.
- Det var bra med övningar för att alla ska lära känna varandra.
- Det var jättekul att få se stugorna och berätta om dem. Underbart ställe!
- När vi har fått jobba i grupper.
- Informationen, det vi fick lyssna på var bra.
- Fått träffa alla.
Bilaga 6C, Sid 3 av 4
4. Har du saknat något under dagen?
- Nej.
- Nej.
- Nä.
- Nej, inte direkt.
- Nej, tror inte det.
- Nej.
- Nej.
- Ja, mer retorik hade varit användbart.
- Nej.
- Inte vad jag kan komma på, det har varit trevligt.
- Nej.
- Nej! Jag tycker att dagen varit bra.
- Nej.
- Nej.
- Nej!
- Nej.
- Hade kunnat vara mer samarbete mellan de olika grupperna.
- Ja, en guidad tur genom området. Hade varit kul att se någon annan guida och ser hur denna gå
tillväga.
- Jag önskar att veta mer om själva projektet och de olika ställena. Kanske t.ex. fokusera på
övningar på där man ska vara och sen jämföra.
- Kanske mer specifikt vad man ska tänka på och varför just det?
- Nej.
- Jag tycker att det var stökigt då vi skulle duka och alla inte fick plats och det var trångt.
5. Vilka förväntningar har du på ditt sommarjobb?
- Att det ska vara roligt och spännande.
- Det kommer bli kul.
- Jag hoppas det blir spännande och lärorikt.
- Ganska så höga faktiskt.
- Att det ska bli roligt och att jag ska få lära mig nya saker och erfarenheter.
- Det återstår att se.
- Att det kommer vara lärorikt och en givande upplevelse.
- Kul.
- Hoppas att det blir bra och intressant.
- Roligt, spännande.
- Jag förväntar mig att få nya erfarenheter och lära mig något nytt.
- Att det ska bli roligt och givande.
- Jag har jobbat där tidigare och jag tycker att det ska bli roligt. Det är kul att träffa nytt folk varje
dag.
- Jag vill alltid ha något att göra.
- Det känns jättebra och jag är peppad att sätta igång.
- Erfarenhet för att kunna bli reseledare i framtiden.
- Det ska bli kul och intressant.
Bilaga 6C, Sid 4 av 4
- Hoppas på en lärorik och utvecklande sommar i och med jobbet.
- Inga direkta. Utveckla min talarteknik.
- Att det ska bli roligt och spännande!
- Att det ska vara mycket lärorikt och att man kommer att ha användning av detta i framtiden.
- Höga, tycker att det ska blir roligt och lärorikt samtidigt som det känns som en utmaning.
- Att det ska bli roligt och lärorikt, en bra erfarenhet inför framtiden.
Egna reflektioner
Utvärderingsfrågorna behöver till nästa gång omarbetas, då de till viss del var något
dubbeltydiga. Många hade inga förväntningar på dagen och har därmed kryssat i ”Vet ej” på
frågan om de hade förväntningar på dagen. På nästa fråga, ”Motsvarade utbildningsdagen dina
förväntningar?”, har samma personer kryssat för ”ja”, vilket blir lite tokigt med tanke på att de
verkar mena att det var en bra dag…
Dagen blev något segstartad då vi var tvungna att vänta in folket från Ale som var väldigt sena. Vi
hade planerat en dag i högt tempo, men blev lite halta pga detta. Tempot behövs verkligen och
kanske även någon mer fysisk/praktisk övning i början, eller några stycken, så att ungdomarna
tvingas att börja prata och man får ihop de personer som blyga med dem som är lite mer framåt.
Att ljuga ihop berättelser om föremål verkar ha varit populärt och även andra praktiska
övningar. Kan man jobba ännu mer interaktivt?
Bra med korta teoripass.
Bilaga 7, Sid 1 av 1
Pressklipp Mariestad
Pressklipp från Mariestadstidningen i samband med aktivitet arrangerad av feriearbetare
Bilaga 8, Sid 1 av 2
Uppdraget till ”actionledarna” - de unga projektledarna !
I Sverige finns 1380 arbetslivsmuseer och industriminnen. I Västra Götalandsregionen, där vi befinner
oss, finns 125 av dem. Dessa platser engagerar många människor. Kanske har man en gång i tiden
jobbat just där? Kanske tycker man att platsen har ett historiskt värde eller är särskilt vacker? Det
finns många anledningar till att människor vill vara med och bidra till dessa platsers bevarande. Som
ofta vid ideellt engagemang finns dock inte alltid den tid man skulle behöva för att göra allt man vill.
Och inte alltid kunskapen om hur man på bästa sätt löser uppgiften heller. Det är här ni kommer in i
bilden!
Som ung projektledare på ett av Västra Götalandsregionens arbetslivsmuseer blir ditt uppdrag att
under sommaren 2012 driva ett utvecklingsprojekt. Projektet ska vara förankrat i ett eller flera behov
som föreningen som driver arbetslivsmuseet har. Utifrån befintligt behov är din uppgift att skapa
sommarens projekt. Projektets mål är att locka fler besökare till det arbetslivsmuseum där du
arbetar.
I planeringen av ditt projekt vill vi att du tänker på följandet saker:
Samarbeta med lokala aktörer – Att arbeta lokalt är ofta framgångsrikt för att få människor
som bor i närheten att komma som besökare. Fundera kring om du, inom ditt projekt, kan
samarbeta med andra föreningar, företag m.m. på orten.
Involvera feriearbetare – På samtliga arbetslivsmuseer som deltar i projektet arbetar även
feriearbetare. Vi vill att du involverar dessa i ditt arbete på ett lämpligt sätt. Det är dock
viktigt att stämma av med respektive arbetslivsmuseum gällande detta då feriearbetarna
även har en viktig roll i det löpande arbetet på varje plats.
Utbyte av kunskap och kompetens – Tänk på att just du sitter på en viss kompetens och
erfarenhet. I projektet är ni tre unga projektledare. Fundera kring hur var och en av er kan
bidra till de andra projektledarnas projekt. Under sommaren kommer vi att träffas tre
gånger, en gång på respektive plats, för att uppdatera oss på vad som händer och bolla idéer.
Men vi uppmanar er att även ha kontakt mellan dessa tillfällen!
Så här går du tillväga:
1. Börja med att kontakta föreningen och ta i dialog med dem fram en lista på de behov och
utmaningar föreningen har. Det kan vara alltifrån svårighet att locka besökare på vardagar,
efterfrågan av souvenirer, önskan om en virtuell guide osv. Utifrån listan väljer du ut vad du,
utifrån ditt intresse och kompetens, tycker känns mest viktigt att arbeta med.
2. Nästa steg är idéer och projektplan. Hur skulle du göra för att lösa de behov och utmaningar
som föreningen behöver hjälp med? Hur kan du bidra med din erfarenhet, kunskap och
kompetens? Börja ta fram ramarna för sommarens projekt. Fundera utifrån rubrikerna: Syfte,
Mål, Målgrupp, Aktiviteter, Tidplan, Budget. Glöm inte att projektet ska vara praktiskt
genomförbart under sommaren! Avsätt max 16 timmar, dvs. två hela arbetsdagar, för detta
förarbete. Du får gärna bolla dina tankar och idéer med Sanna och övriga unga projektledare.
3. Den 5 juni träffas vi på Hållbart Avstamps kontor i Lidköping för en heldagsworkshop. Då
presenterar ni era respektive idéer och projektplaner för varandra. Du behöver inte känna att
allt ska vara klart till detta tillfälle – utan se detta som ett tillfälle för att vidareutveckla din
projektplan. Målet med dagen är dock att du ska känna dig redo att sätta igång med ditt
arbete.
Bilaga 8, Sid 2 av 2
Du kommer även att få utbildning av Elin Ivarsson som är utbildad inom och har arbetat med digital
teknik kopplat till museer. Det kan t.ex. handla om att förmedla historier via mobila webbsidor etc.
Elin kommer att finnas som en resurs under sommaren, så utnyttja gärna möjligheten och fundera
kring hur digital teknik kan integreras i ditt projekt.
Vi vill också att du medverkar måndagen 18 juni då det hålls en utbildningsdag för samtliga
feriearbetare som medverkar i projektet. Vi återkommer med mer information om er roll vid denna
dag. Har ni möjlighet får ni också gärna medverka vid den utbildningsdag för arbetslivsmuseum som
arrangeras den 2 juni. Meddela Sanna snarast om ni har möjlighet att delta vid detta tillfälle.
Under sommaren kommer vi att träffas vid tre tillfällen, en gång på respektive plats. Vilka dagar det
blir återkommer vi med så snart som möjligt!
Budget, lön och loggbok
För att hjälpa er lite på traven i era projekt har ni tillgång till ett mindre startkapital. Detta går vi
igenom mer noggrant den 5 juni och därför är det viktigt att ni har tänkt till gällande eventuella
kostnader i era respektive projekt. Det viktiga är att ni är kreativa när det kommer till budget. Kan ni
t.ex. hitta samarbetspartners eller sponsorer ?
Ni har 240 timmar på er att lösa ert uppdrag, där ersättning är ungefär 25 000 kr. Exakt ersättning
beror på hur ni önskar att få betalt. Ni kan antingen få dem utbetalda som lön via anställning genom
Hållbart Avstamp eller mot faktura om du har F-skattsedel. För att skriva avtal med er behöver vi era
fullständiga namn, adress, personnummer/ organisationsnummer.
Hur ni vill fördela tiden under sommaren är något vi också vill att ni också funderar över och
meddelar oss den 5 juni då vi ses. Enda kravet är att ni arbetar stora delar av den period som
feriearbetarna finns på plats. Resekostnader för möten i projektet, såsom 5 juni, regleras utöver er
lön/ersättning. Viktigt dock att ni väljer billiga alternativ för resor och sparar kvitton.
Vi vill att ni för loggbok över er arbetade tid och hur mycket tid ni lägger på vilken aktivitet. Vi
kommer återkomma med rutiner och dokument för detta.
2
Bilaga 9A, Sid 1 av 2
Qvarnstensgruvans projektplan sommaren 2012!
Projektledare: Linn Heiel Ekeborg
Bakgrund: Qvarnstensgruvan är en gruva på Lugnåsberget utanför Mariestad. De har öppet främst
under sommarsäsongen och ordnar guidningar i gruvan, samt har café, museum, en smedja och ett
oratorium. I sommar är tanken att det ska satsas mer på barnfamiljer.
Syfte: Att fler barn ska få glädje av Qvarnstensgruvan och tidigt få ett intresse av kultur. Att
barnfamiljer ska känna att gruvan är något även för barnen och tar med dem dit för deras skull och
inte bara sin egen.
Mål: När sommarsäsongen är slut ska fler barnfamiljer kommit till Qvarnstensgruvan och att det
genomförts minst fyra kreativa guidningar för barn på speciella tider (exempel lör 28 juli och sön 5
augusti).
Målgrupp: Barn (7-11 år) och deras familjer
Budget (ca): Trycka upp affischer och skattkartor: 1 000 kronor
Lera till kvarnstenar: 500 kronor
Stenar till skattkistan: 700 kronor
SUMMA: 2 200 kronor
Aktiviteter: Speciella barnguidningar, skattjakt.
Projektidé:
Kreativa guidningar. Jag ska skriva ett manus till guidningar för barn med lite roliga teaterinslag och
utifrån en specifik person som fanns på den tiden. Två helger i slutet av juli och början av augusti ska
minst fyra guidningar äga rum på speciella tider. Efter guidningen får man chans att göra sin egen
kvarnsten av lufttorkande granitlera.
Skattkarta. En skattkarta ska säljas i shopen där de olika platserna runt gruvan finns med (oratoriet,
smedjan, museet, gruvan osv.) där man kan hitta skatter och pyssel. I slutet får man en kod/nyckel till
en skattkista som står i caféet. I kistan finns det massor med trumlade svenska stenar i olika färger
(exempel bergkristall, ametist, bergslagssten osv.) och barnen får var sin sten.
Marknadsföring. Marknadsföra guidningarna på internet via turist- och barnsidor. Höra av sig till
tidningar. Hitta alternativa marknadsföringskanaler. Qvarnstensgruvan ska bli lika naturligt att
besöka som ett vanligt museum.
Affisch A4 och A5 ska utformas där man på ett snyggt sätt gör reklam för barnverksamheten.
Affischen ska innehålla en QR-kod där man kan få mer information
Fika. Se över fikabudet. Kolla möjligheterna att köpa en picknickkorg i cafét och ha picknick vid
gruvan.
Bilaga 9A, Sid 2 av 2
Priser. Kolla upp priserna för barn och om man kan inrätta ett barnpris för guidningarna.
Tidsplan:
Skriva projektplan: 16 h
Möten och utbildning osv 24 h
Kreativa guidningar (inläsning, skrivande, introduktion) 64 h (v. 25-27)
Skattkarta (Inläsning och research), utformning av karta och diplom) 40 h (v. 25-26)
Marknadsföring (Fixa QR-kod till affisch början på v. 28, utforma affischer, marknadsföra) 80 h (v. 2830)
Övrigt (Picknickkorgar fika, priser, vara i gruvan och prata med feriearbetare, beställa material osv.)
16 h
SUMMA: 240 timmar
2
Bilaga 9B, Sid 1 av 3
Utvärdering – Linn Heiel Ekeborg – actionledare Qvarnstensgruvan
Fråga 1:
Innan och i samband med att ditt arbete i projekt NAV Kompetensväxling påbörjades fick du ta del av
information gällande projektet och din roll. Vilken är din uppfattning om den information du fått ta
del av? Något specifikt som du saknat?
I början var det lite svårt att förstå vad projektet gick ut på och vad jag skulle göra. Det var därför
som jag bestämde själv vad jag ville göra, för att det blev enklast så. Men det hade underlättat om
informationen var bättre, men jag antar att det beror på att det var första året och att man
egentligen inte visste hur det skulle bli.
Fråga 2:
Beskriv kortfattat din projektperiod. Har det funnits olika faser under perioden (t.ex. planering,
genomförande osv.)? Vilka olika personer har du varit i kontakt med för att kunna genomföra ditt
projekt?
Jag har jobbat mestadels själv. Det har både varit bra och dåligt. Jag trivs med att driva projekt själv,
men det hade varit skönt att ha någon som är insatt i vad jag gör som man kunde bolla med ibland.
Men det har funkat bra. Jag har haft kontakt med Fanny och Sanna och Pia som är med i föreningen.
Jag har jobbat mest vid datorn med att skriva guidningar och layouta affischer och skattkarta. Och
sedan marknadsfört. Förutom några få gånger som jag hälsade på i gruvan var jag bara där på
barndagen.
Fråga 3:
Hur upplever du din roll under projektperioden? Beskriv eventuella svårigheter du upplevt i din roll
och vad de har berott på.
Det svåraste har varit att jag ibland varit ganska osäker och inte kunnat bolla så mycket idéer. Det är
alltid svårt att jobba när alla andra är på semester, men sedan är jag ganska osäker av mig rent
allmänt, men det har funkat bra om man ser tillbaka på det nu i efterhand. Men ibland just där i
stunden hade det varit skönt med någon som förklarade hur jag skulle göra.
Fråga 4:
Hur upplever du att kontakten med föreningen på platsen fungerat? Om det uppstått
konflikter/problematik i mötet med föreningen – beskriv varför du tror att detta inträffade. Beskriv
också hur du valde att lösa konflikten/problemet.
Kontakten med föreningen har varit bra. Jag har varit mest i kontakt med Pia och Ingemar när det
gäller feedback och de har fått sett affisch och skattkarta och kommit med idéer. Det har inte varit
några problem alls med det. De har varit positiva till det som jag har gjort.
Fråga 5:
Hur upplever du att kontakten med feriearbetarna fungerat? Om det uppstått konflikter/problematik
i mötet med feriearbetarna – beskriv varför du tror att detta inträffade. Beskriv också hur du valde att
lösa konflikten/problemet.
Jag har i princip inte haft någon kontakt med feriearbetarna alls. I Qvarnstensgruvan utbildas
feriearbetarna under våren och jobbar olika dagar och byter pass med varandra osv. Jag kom in i
mitten av juni och var tvungen att komma på en projektidé innan jag ens besökte gruvan. Det gjorde
Bilaga 9B, Sid 2 av 3
det svårt att involvera feriearbetarna för de ganska hade helt andra idéer osv. Men jag tyckte att det
kändes bra att inte ha så mycket kontakt med dem för jag tror att det hade varit rörigt eftersom jag
hade rätt mycket att göra. Självklart vore det ju bra om projektledaren hade tid att vara med
feriearbetarna och involvera dem, men samtidigt jobbar de ju med andra arbetsuppgifter och det är
svårt att involvera alla när de är 10 stycken som jobbar på helt olika tider. Men de som jobbade på
barndagen var jättepositiva och satte sig snabbt in i arbetet, så det hade varit kul om man på ett
strukturerat sätt kunde involverat dem alla.
Fråga 6:
Gör en kortfattad utvärdering av projektet du har drivit. Hur upplever du resultatet då du tittar
tillbaka på sommarens arbete? Har du nått upp till de mål som du satt upp? Vad skulle du göra
annorlunda/utveckla till ett annat projekt?
Det har gått bra, även om det funnits en del hinder på vägen. Men jag har nått alla målen som jag
hade och jag är mycket nöjd med allting. Det jag skulle gjort annorlunda var om jag kunde fått vara
med under utbildningen som feriearbetarna fick under våren och på så sätt lärt känna ungdomarna
och fått veta vad de vill. För det var ändå lite det som hela det stora projektet gick ut på. Att
involvera unga. Men jag gjorde en barndag och involverade dem istället. Så det funkade bra.
Barndagen blev en jättesuccé och det var kul att se att allt man gjort fungerade. Det var 117 personer
som gick guidningen, varav ca 61 barn (som även gjorde en kvarnsten i lera). Jag uppskattar även att
ca 40-50 stycken köpte skattkartor. Det var jättekul att så många kom. De flesta hade sett artikeln i
NLT så det var många från Lidköpingshållet som var där.
Fråga 7:
Ditt projekt är en del av det större projektet NAV Kompetensväxling 2012. Upplever du att du har fått
en god förståelse för projekt NAV Kompetensväxling och vad projektet går ut på? Beskriv hur din
förståelse av projektet skulle kunna ha blivit bättre.
Nej, jag vet ärligt inte riktigt ännu vad NAV Kompetensväxling innebär, trots att jag läst massa papper
osv. Det är alldeles för många projekt att hålla reda på. NAV Kompetensväxling, Hållbart avstamp,
föreningarna, ED Sweden osv osv. Det gör att det blir lite rörigt. Det bästa hade varit om det varit ett
projekt som anställde två koordinatorer (som Fanny och Sanna) och sedan anställde projektledare på
olika platser. Så allt händer på samma ställe. Det borde inte vara så svårt även om jag förstår att det
handlar om pengar. Men då får de projektet söka pengar för att kunna ha sin verksamhet. Det skulle
göra att det blir mycket mindre rörigt.
Fråga 8:
Hur upplever du kontakten med övriga som arbetar i projektet (Fanny, Sanna, Märta, Ola)?
Förutom utbildningsdagarna så har jag svårt att se alla personer gör. Jag har inte haft så mycket
kontakt med Ola och Märta. Jag trodde från början att det var Fanny och Sanna som höll i projektet
och att det var dem man skulle kontakta och fråga saker osv. Sedan när projektet började fick jag
veta att de bara är konsulter. Det är svårt att veta vem man ska kontakta. Jag tror att alla måste vara
överrens från början om vilka roller man har. Det känns inte som personerna som arbetar i projektet
har haft så bra kontakt med varandra för jag har fått höra saker från ena parten som den andra ska
fixa, men det vet inte den andra parten om osv. Det gör att det blir väldigt rörigt när man sitter och
jobbar med ett projekt helt själv och behöver kontakta någon i projektet i semestertider.
2
Bilaga 9B, Sid 3 av 3
Fråga 9:
Om en ny omgång av NAV Kompetensväxling skulle genomföras under sommaren 2013 – vad är
viktigt för projektledningen att tänka på?
Jag personligen hade tyckt det var roligt om nästa projektledare var med i utbildningen av
feriearbetarna och fick idéer om vad feriearbetarna tycker ska finnas. Så de får vara med i
idéprocessen och även sedan i projektet. Det vore bra om det fanns lite tid avsatt i deras arbete att
jobba med projektet. Annars tror jag det blir svårt att involvera feriearbetarna.
Det bästa hade ju varit om någon som jobbat som feriearbetare kunde få jobb som projektledare året
efter, men då tror jag det krävs mer stöd från förening eller andra som arbetar i projektet så man
inte arbetar helt ensam. Det är inte lätt att hålla i projekt om man aldrig gjort det, speciellt inte om
man är så ung.
Övriga tankar, åsikter, funderingar och annat av vikt:
Det var jättekul att barndagen blev så lyckad och det gör även att föreningen kan fortsätta använda
det som jag har tagit fram.
3
Bilaga 9C, Sid 1 av 1
Pressklipp Qvarnstensgruvan
Pressklipp Qvarnstensgruvan ur Nya Lidköpings Tidning.
Bilaga 10A, Sid 1 av 3
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri - projektplan sommaren 2012!
Actionledare: Maja Göransson
Bakgrund:
Kinnekulle är ett platåberg i Västergötland som är berömt bland annat för sin vackra och varierande
natur. Kinnekulle har en intressant geologisk historia och anses vara det västgötaberg som har den
mest kompletta serien av bergarter. Stenhanteringen har varit viktig i bygden så länge någon kan
minnas. År 1888 öppnade Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, i Råbäcks hamn. Stenhuggeriet kom att
drivas kommersiellt under mer än 80 år. I verkstäderna bearbetades kalksten ifrån olika brott runt
om på berget. Stenhuggeriet var en del av Råbäcks egendom och därmed starkt kopplad till
närliggande kalkbränningsindustri.
Den kommersiella verksamheten i stenhuggeriet upphörde på 1970-talet och under 80-talet
omvandlades stenhuggeriet till ett arbetslivsmuseum. En stiftelse står som ägare av själva
byggnaderna medan den ideella förening Stenhuggeriets Vänner aktivt bedriver verksamheten.
Vanligtvis tas besökare emot på stenhuggeriet den sista helgfria lördagen varje månad samt vid
beställningar. Från och med år 2009 har stenhuggeriet dessutom hållits öppet för allmänheten några
sommarveckor då ungdomar erbjudit dagliga guidningar, dock utan att maskinerna körts.
I år är stenhuggeriet med i projektet Kompetens växling 2012 där sex arbetslivsmuseer i Skaraborg
medverkar. Inom detta projekt har tre arbetslivsmuseer utsett/tilldelats varsin ”ung-actionledare”
som under sommaren fått i uppdrag att bedriva varsitt utvecklingsprojekt. I Råbäck har jag fått
denna roll och nedan redovisar jag hur jag tänkt genomföra mitt uppdrag. Mycket kortfattat så går
mitt projekt ut på att göra Råbäck mer tillgängligt genom att skapa någon form av ”virtuell
guidning/vandring”.
Syfte:
Actionledarna är, ur mitt perspektiv, ett sätt att skapa en möjlighet för de inblandade
arbetslivsmuseerna att ta vara på och testa goda idéer under ett par sommarmånader. Vidare tänker
jag att syftet med min roll i detta projekt är att försöka att praktiskt skapa något ur den ”utväxling” av
idéer som förhoppningsvis uppkommer ur ett projekt vid namn ”Kompetensväxling 2012”. Således är
mitt mycket allmänna syfte att verka som en kreativ kraft och testa nya idéer, skapa nya
samarbetsmöjligheter, väcka intresse för platsen och peka mot dess många möjligheter.
Under denna sommar vill jag rent konkret göra stenhuggeriet mer tillgängligt och synliggöra det
”osynliga” som redan finns på platsen. Syftet är att under sommaren skapa och testa ett koncept på
hur sådant som finns på platsen kan presenteras och göras mer lättillgängligt för allmänheten. Detta
koncept skall sedan kunna fungera som ett gott exempel för framtiden och självfallet komma till
nytta för stenhuggeriet, föreningen samt dess besökare.
Bilaga 10A, Sid 2 av 3
Mål:
Mitt mål är att undersöka möjligheterna till att genomföra en visuell vandring/guidning i och kring
stenhuggeriet samt upp emot kalkgruvan och möjligen även vidare över Trolmens hamn. I slutet av
sommaren ska det finnas ett koncept för hur denna guidning/vandring skulle kunna fungera och
denna ska ha testats i praktiken i slutet av juli eller början av augusti. Efter sommaren ska jag även
utvärdera projektet och lägga fram förslag på hur arbetet skulle kunna fortskrida.
Under sommaren ska det genomföras minst en kvällsaktivitet (förslagsvis sista helgen i juli) och inför
denna skall guidningen/vandringen vara på plats.
Vidare ska det i slutet av sommaren gå att visa hur ytterligare arbete med utvecklingen av
stenhuggeriet som besöksmål har genomförts. Detta mål skulle exempelvis kunna innefatta
skyltning, framtagande av material/modeller att använda vid guidningar, marknadsföring, arbete
med hemsidor, utveckling av sommarverksamheten/kioskverksamheten och så vidare.
Jag önskar även undersöka möjligheterna att digitalisera boken Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri av
Eric Julihn och Eva Björkman. Målet är att i slutet av sommaren lägga fram ett förslag till
Stenhuggeriets Vänner på hur denna digitalisering skulle kunna genomföras och vad det i så fall
skulle kosta.
Slutligen är mitt mål att det under sommaren skall vara liv och rörelse i Råbäcks hamn. För att sätta
ett mätbart mål på detta så vill jag att föreningen Stenhuggeriets Vänner ska få minst fem nya
medlemmar, att minst 300 betalande besökare kommer till stenhuggeriet samt att minst 50 personer
ska testa min virtuella guidning/vandring under sommaren.
Målgrupp:
Av erfarenhet tror jag att många av dem som kommer för att besöka stenhuggeriet är cirka 30 år och
uppåt med överskott mot något äldre. Många av besökarna i Råbäcks hamn kommer inte för att se
museet utan för att bada eller sola vid Vänern. Dessa tar ibland en tur på museet när de upptäcker
att det är öppet. I mitt projekt vill jag fånga upp dem som redan är på plats och försöka få dem att
öppna ögonen för museet och stenhistorien på Kinnekulle.
Projektidé:
Min idé är att undersöka möjligheterna kring att skapa en virtuell guidning/vandring kring
stenhuggeriet och närliggande områden. Sedan tänker jag utveckla och testa denna idé under
sommaren. Olika samarbetsparter kommer att involveras i arbetet med allt ifrån att utveckla idén till
att ta fram material kring industrihistoria och geologin i området.
För att ytterligare utveckla Råbäck som ett besöksmål och därmed locka fler besökare vill jag i
samband med ovanstående idé arbeta med mottagandet av besökare nere i hamnen. Detta genom
att arbeta med skyltning, marknadsföring, utbudet i kiosken och så vidare. Under sommaren kommer
det även att genomföras en enklare konstutsällning i den gamla tvättstugan samt minst en
kvällsaktivitet (slutet av juli).
2
Bilaga 10A, Sid 3 av 3
Ungefärlig Tidplan:
1/6 -30/6 – Planerings arbete, kontakt med iblandade parter, förberedelser inför sommarens
aktiviteter, marknadsföring etc. ca. 50h
30/6-5/8- Under denna period kommer stenhuggeriet att hållas öppet dagligen, då planerar jag att
arbeta heltid och genomföra de flesta av de faktiska aktiviteterna. ca. 150h
5/8-15/8 – Efterarbete, utvärdering etc. ca. 40 h
Totalt: 240 h
3
Bilaga 10B, Sid 1 av 5
Utvärdering – Maja Göransson – actionledare (och handledare) Råbäck
Fråga 1:
Innan och i samband med att ditt arbete i projekt NAV Kompetensväxling påbörjades fick du ta del av
information gällande projektet och din roll. Vilken är din uppfattning om den information du fått ta
del av? Något specifikt som du saknat?
Den information jag fick var bra men inte så tydligt. Jag visste inte riktigt vad projektet gick ut på och
vad min roll egentligen borde innebära i början av sommaren. Dessutom fick jag lite olika direktiv
ifrån olika håll, men förstod att det blev på detta vis eftersom att rollen var ny för året och ingen
riktigt visste vad som skulle ske under sommaren.
Om jag fick önska hade jag velat få mer information om det stora projektet NAV Kompetensväxling så
att jag lättare kunde sätta mitt projekt i ett större sammanhang. Det kändes som om det var många
inblandade och svårt att veta vem som gjorde vad.
Fråga 2:
Beskriv kortfattat din projektperiod. Har det funnits olika faser under perioden (t.ex. planering,
genomförande osv.)? Vilka olika personer har du varit i kontakt med för att kunna genomföra ditt
projekt?
Jag började med planering . Gällande min roll var jag främst i kontakt med Sanna och Fanny samt Ola.
I juni träffade jag en massa personer för att spåna idéer, förankra mitt projekt och inledde nya
samarbeten. Här inkluderas bland annat Eric Julihn ordförande i stenhuggeriföreningen, Eva
Björkman ordförande i stiftelsen, markägaren Erik Hemberg, ferieungdomarna och övrig personal
som arbetat vid Råbäck under sommaren, Bo Magnusson ifrån DaCapo som utbildande om geologin i
kalkbruket, Lars Rosengren och Holger Buentke ifrån Skaraborgs Geologiska Sällskap som bland annat
anordnat sten och mineral mässan på Falkängen, Thorsbergs Stenhuggeri som sponsrat med
stenverktyg och Elin Ivarsson som hjälp till med upplägg av qr-hemsidor och digitalisering av boken.
Jag har även diskuterat mitt projekt med flera aktiva och icke-aktiva medlemmar ur föreningen och
besökare som råkat komma ner till hamnen då jag varit på plats.
Under juni arbetade jag mycket med att få ordning inför sommarens öppethållande i Råbäck. Jag
arbetade dels vid datorn med scheman och marknadsföring och på plats i Råbäck där jag fick hjälp av
min syster Klara Göransson att städa, köra grejer, bygga och måla skyltar etc.
Konstutsällningen i kiosken arrangerade jag tillsammans med Klara och Hanna Hjelmqvist (som
annars arbetade vid Hellekis Säteri). När ferieungdomarna påbörjade sitt arbete deltog även de i
arbetet med att skapa skyltar och ställde ut en del konst i kiosken.
Ifrån slutet av juni och hela juli arbetade jag mycket på plats i Råbäck. Under denna period samlade
jag information, skapade guidemallar, arbetade med nya sätt att visa upp Kinnekulles geologi etc.
I slutet av juli och början av augusti arbetade jag mycket själv framför datorn med skyltarna inför
qr-vandringen. I början av augusti deltog jag vid Sten och Mineral Mässan på Falkängen tillsammans
med representanter ifrån föreningen, detta gav mycket marknadsföring för stenhuggeriet och
kvällsaktiviteten ”Chill och Grill” som arrangerades den 11/8. Inför denna kväll stressade jag mycket
med att få ordning på alla skyltar, skaffa varor, arbetskraft och så vidare. Det var svårt att veta hur
många som skulle komma. Jag fick hjälp ifrån flera håll inte minst utav föreningens medlemmar samt
Mikael Bennerhed och studiefrämjandet som fixade ljudanläggning etc.
Efter den 11/8 fortsatte arbetet med att jag träffade föreningen, utvärderade och överlämnade
projektet.
Bilaga 10B, Sid 2 av 5
Fråga 3:
Hur upplever du din roll under projektperioden? Beskriv eventuella svårigheter du upplevt i din roll
och vad de har berott på.
I stort tycker jag att det har varit roligt att inneha rollen och att det gått bra. Det känns som om jag
fått mycket gjort varit till nytta för stenhuggeriet.
Jag har upplevt min roll som mycket rörig. Olika personer som deltagit i projektet har gett mig olika
information. I början kändes det därför svårt att veta vad jag egentligen skulle göra, men sen
beslutade att göra det jag själv ansåg viktigt och då gick det bättre.
Det var svårt att skriva en projektmall i början av sommaren innan man pratat med föreningen och
andra involverade. Jag tyckte även det var svårt att skriva projektmallen med ett specifikt mål
eftersom att jag anser att det viktigaste med projektet knappast var att exempelvis ”skapa en qrvandring” utan snarare att inleda nya samarbeten och utveckla platsen i stort. Jag har under
sommaren känt att jag utfört mycket arbete som jag själv uppfattat som viktigt men som inte fått
den uppmärksamhet de förtjänat inom projektledningen. Exempelvis tror jag att ökat utbud i
kiosken, möjligheten att testhugga i sten och utvecklingen av en geologivagn bidragit till fler och
nöjdare besökare. Nya samarbeten, som med Skaraborgs Geologiska Sällskap och Göteborgs
universitet tror jag även kan vara mycket gynnsamma för föreningen i framtiden.
Jag kände tidigt att mycket behövde göra vid Råbäck som kanske inte riktigt ansågs ”passa in i ” rollen
som actionledare för att projektet över huvud taget skulle vara meningsfullt. Jag hade mer än en roll i
Råbäck och jag försökte hålla isär dessa i projektplanen. I verkligheten kändes det dock relativt
meningslöst att separera det då de ändå gick in i varandra, utfördes samtidigt och jag fick ändå inte
fick mer eller mindre ersättning om jag arbetade över 240 timmar. Därför skrev jag i min loggbok helt
enkelt ner vad jag gjorde varje dag och antalet timmar, något som jag tyckte fungerade bra. Det
svåra med att ha två roller var inte att det var för mycket rent praktiskt utan snarare att det blev
rörigt i teorin.
En idé kanske är att ha en lite öppnare roll och kanske inte definiera dem på samma sätt för alla
inblandade arbetslivsmuseer. Råbäck och Qvarnstensgruvan har exempelvis olika
förutsättningar.
Fråga 4:
Hur upplever du att kontakten med föreningen på platsen fungerat? Om det uppstått
konflikter/problematik i mötet med föreningen – beskriv varför du tror att detta inträffade. Beskriv
också hur du valde att lösa konflikten/problemet.
Kontakten med föreningen har fungerat bra. Jämfört med tidigare somrar jag varit aktiv vid
stenhuggeriet tycker jag att det skett en enorm utveckling här då jag i år uppfattar att föreningen
som positiv till sommarverksamheten i hamnen. Jag har haft kontakt med ordförande Eric Julihn
under hela min projektperiod. Han fick bland annat godkänna min projektmall i början av sommaren.
Kontakten kunde dock varit tätare.
2
Bilaga 10B, Sid 3 av 5
De aktiva medlemmar jag har haft kontakt med har ställt upp och hjälpt till på diverse sätt. Bland
annat har medlemmar visat maskineriet i drift under chill och grill kvällen och hjälpt till att bemanna
sten och mineralmässan där de även ställt upp med stenarbeten att visa för besökarna.
Värt att notera är även att flera medlemmar i stenhuggeriföreningen som vanligtvis inte är aktiva i
verksamheten under sommaren besökt hamnen. Flera personer har då uttryckt ungefär att de tycker
att det är roligt att platsen kan hållas levande.
Fråga 5:
Hur upplever du att kontakten med feriearbetarna fungerat? Om det uppstått konflikter/problematik
i mötet med feriearbetarna – beskriv varför du tror att detta inträffade. Beskriv också hur du valde att
lösa konflikten/problemet.
Jag har haft mycket kontakt med de fyra ferieungdomarna, inte minst då jag höll i den utbildning de
fick innan sommarverksamheten öppnade. Under utbildningen involverades ungdomarna bland
annat genom att följa med på vandring upp till kalkbruket tillsammans med geologen Bo Magnusson
och jag försökte berättade om mitt projekt och vara tydlig med att alla gärna fick komma med idéer.
Under hela sommaren har jag varit mycket i Råbäck och då försökt uppmuntra ungdomarna att vara
kreativa. Mycket har hänt och de har bland annat hjälpt till med skyltning i kiosken, byggt grillplatser,
utvecklat guidningarna och tagit fram en guidemall, deltagit i konstutställningen, huggit sten, skrivit
frågor till tipspromenaden den 11/8 , tillverkar smycken/ljushållare av gamla el-motstånd och så
vidare.
Det har varit svårt att få ihop schemat för sommaren och ferieungdomarna har varit missnöjda med
sina tider. Jag har försökt kompromissa så mycket som möjligt, men i slutändan skulle det behövts
fler arbetare för att helt täcka bemanningen i stenhuggeriet. I och med detta har ferieungdomarna
enbart kunnat involveras i de delar av mitt projekt som skett på plats, i annat fall hade det varit
utmärkt att exempelvis ha med någon ferieungdom på sten och mineralmässan eller under ”chill och
grill” kvällen”.
Fråga 6:
Gör en kortfattad utvärdering av projektet du har drivit. Hur upplever du resultatet då du tittar
tillbaka på sommarens arbete? Har du nått upp till de mål som du satt upp? Vad skulle du göra
annorlunda/utveckla till ett annat projekt?
Jag tycker att det har gått bra och att det skett en stor utveckling i Råbäck. Jag har nått målet att
genomföra en visuell vandring/guidning bestående av sex skyltar placerade mellan stenhuggeriet och
det närliggande kalkbruket. Skyltarna är kopplade till varsin wordpress sida som man når genom att
scanna in en qr-kod med sin smartphone.
Qr-banan var på plats inför den kvällsaktivitet som genomfördes den 11/8 och har sedan suttit uppe.
Jag har nu överlämnat konceptet till föreningen. I framtiden kan de relativt enkelt vidareutveckla
vandringen genom att lägga till ytterligare skyltar eller uppdatera internetsidorna.
Kvällsaktivitet ”chill och grill” gick bra. Uppskattningsvis visades stenhuggeriet för minst 100 personer
under dagen. Andra aktiviteter inkluderade bland annat grillning, lekar, livemusik med mera.
3
Bilaga 10B, Sid 4 av 5
Sommarens verksamhet har marknadsförts relativt bra. Bland annat har Råbäcks Mekaniska
Stenhuggeri nu gått med i facebook. Affischer om öppettider och om ”chill och grill” kvällen har sats
upp i närområdet och lagts i brevlådor kring hamnen. Deltagandet i Sten och Mineral Mässan, en
direkt konsekvens av samarbetet med SGS tror jag även drog en hel del besökare till stenhuggeriet.
Några ytterligare saker som hänt under sommaren är att skyltningen vid vägen och kring
stenhuggeriet och kiosken har förbättrats mycket ifrån tidigare år. I tvättstugan har det arrangerats
en uppskattad konstutsällning och utbudet i kiosken har ökat med försäljning av närproducerad
honung och rapsolja. Vidare har det byggt nya grillplatser, Kinnekulles geologi har visats upp på nya
sätt i form av en geologivagn med olika bergarter som folk gärna får känna på. En annan vagn har
dragits ut på gårdsplanen för att skapa en mer ”öppen miljö” och där har besökare fått test-hugga i
sten med verktyg lånade ifrån Thorsberg, något som lockat besökare vidare in i stenhuggeriet. Vidare
har boken Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri scannats/fotats in för att på så vis kunna bevaras och en
utredning om hur denna på bästa sätt skulle kunna digitaliseras har ägt rum.
I min projektmall skrev jag att jag ville ” att det under sommaren skall vara liv och rörelse i Råbäcks
hamn”. Detta känner jag att jag lyckats bra med. Jag nådde inte upp till 300 betalande besökare i
stenhuggeriet, men 193 stycken fram till och med den 10/11 och några till efter detta, vilket känns
bra jämfört med tidigare år. Det var dessutom 69 icke-betalande besökare registrerade, även om
numret i praktiken troligen är högre. Av de guidningar som hölls uppskattar jag att cirka en femtedel
var på engelska. Värt att nämna är även att försäljningen i kiosken ökat med hela 39% ifrån ifjol, trots
uselt väder. Vad gäller nya medlemmar till föreningen så har jag fått namnet på fyra stycken. Jag har
annars svårt att följa vem som blir medlem men jag skulle uppskatta antalet nya medlemmar till
mellan fem och tio stycken.
Fråga 7:
Ditt projekt är en del av det större projektet NAV Kompetensväxling 2012. Upplever du att du har fått
en god förståelse för projekt NAV Kompetensväxling och vad projektet går ut på? Beskriv hur din
förståelse av projektet skulle kunna ha blivit bättre.
Jag har fått en hel massa information om detta projekt, främst ifrån Ola, och känner väl att jag har en
idé om själva huvudpoängerna. Hur projektet faktiskt hänger ihop har jag dock fortfarande en aning
svårt att förstå. Det känns som om det är för många parter inblandade och att dessa ibland knappt
själva tyckts överens om vem som ansvarar för vad eller riktigt vad projektet har för syfte. Jag har
därför haft vissa svårigheter med att förklara hur allt hänger ihop eller veta vem jag ska vända mig till
i olika situationer.
Fråga 8:
Hur upplever du kontakten med övriga som arbetar i projektet (Fanny, Sanna, Märta, Ola)?
Mestadels har jag naturligtvis haft kontakt med Ola som varit insatt i de flesta frågor rörande mitt
projekt. Ifrån honom har jag fått höra mycket resonemang om projektet i stort och även kunnat
bolla idéer rörande Råbäck då han är väl insatt i situation där. Att arbeta så nära honom har haft
både för och nackdelar. Om vi inte hade haft så nära kontakt kanske jag skulle uppfattat projektet
som mindre ”rörigt” men å andra sidan tror jag att jag då skulle ha missat mycket information.
Märta har jag i princip inte haft någon kontakt förutom på utbildningsdagen och genom att prata
med ferieungdomarna efter hennes coachning.
Fanny och Sanna har varit öppna och skapat möjligheter att kontakta dem med frågor etc. Dock så
har jag inte riktigt vetat vad jag skulle fråga dem, då de inte kunnat svara på sakfrågor rörande
4
Bilaga 10B, Sid 5 av 5
Råbäck. Mest känner jag att de lärt ut hur man kan driva projekt och gett en del tips längs med
vägen, vilket varit bra men jag har samtidigt känt att jag ibland fått lägga allt för mycket tid på att
skriva projektmallar etc. Då projekttiden är så kort hade jag hellre spenderat mer tid med själva
genomförandet. Jag tycker också att det är bra att någon utifrån håller koll på och dokumenterar vad
som händer på platserna. Jag känner dock att vissa delar av mitt arbete inte fått den uppmärksamhet
de förtjänat och att allt för stort fokus lagts på qr-vandringen och ”chill och grill kvällen”.
Att träffas tillsammans med de andra actionledarna för avstämningar under sommaren har varit bra.
Kanske kunde man fundera på när dessa träffar skulle äga rum. Under den sista träffen gick vi igenom
svårigheter med utvärdering etc. och då var jag fortfarande mitt uppe i mitt projekt. Vidare tog dessa
träffar mycket tid och ibland var det svårt att lösa frågan med bemanning på plats.
Fråga 9:
Om en ny omgång av NAV Kompetensväxling skulle genomföras under sommaren 2013 – vad är
viktigt för projektledningen att tänka på?
Jag tror det skulle vara bra att påbörja arbetet tidigare, gärna redan under våren. Jag tycker även att
det kunde vara bra för projektledarna att träffas tidigt och kanske samarbete mer eller driva något
projekt tillsammans.
Övriga tankar, åsikter, funderingar och annat av vikt:
Att spendera tid i stenhuggeriet och läsa gamla folklivsuppteckningar om livet förr har varit väldigt
intressant och lärorikt för min del. Det bästa tycker jag är att historien om Råbäck fortsätter även i
nutid och att det i sommar varit så mycket liv och rörelse nere i hamnen. Att stenhuggeriföreningen
nu inlett flera nya samarbeten som troligtvis leder till vidare utveckling i framtiden känns också
mycket roligt.
5
Bilaga 10C, Sid 1 av 2
Pressklipp Råbäck
Pressklipp ur Nya Lidköpings Tidning 20/7-2012
Pressklipp SKLT 10/8 - 2012
Hällekiskuriren 9/8 - 2012
Bilaga 10C, Sid 2 av 2
Pressklipp ur Nya Lidköpings Tidning 6/8-2012.
Lidköpingsnytt 10/8 - 2012
Bilaga 11, Sid 1 av 1
Åsle Tå, projektplan sommaren 2012!
Bakgrund:
Åsle Tå är Sveriges bäst bevarade backstuguområde, alla 10 stugor står på sin originalplats.
Under sommaren 2012 vill vi försöka utveckla Tå´n, utan att förändra originalet, för att kunna öka
besökarna. Detta vill vi uppnå genom att levandegöra Tå´n, visa tex leksaker från förr och låta
besökarna få ”ta och känna” mer.
Syfte:Att få fler besökare och att göra besöket till en ännu större upplevelse. På så sätt hoppas vi att
våra gäster får en större upplevelse och pratar mer om Åsle Tå och då sprider ryktet om ett bra
besöksmål.
Mål:
Att barn skall intressera sig mer för svensk nutidshistoria och lära sig genom att ta och känna.
Målgrupp:
Barn mellan 8 och 12. Barnen är nyfikna och vill gärna ”lära mer”. I denna ålder har dom börjat läsa
och kan då hitta information själva. Genom att vända oss till dessa barn hoppas vi även locka
intresset hos föräldrar och far-/mor-föräldrar.
Projektidé:
Inreda ett rum i en av stugorna med gamla leksaker och köksmöbler, så att besökarna kan gå in och
känna hur det var att t ex ligga i en kökssoffa, eller leka med gamla träleksaker.
Utomhus, placera ut gamla leksaker/lekar så besökarna kan prova t ex tunnband, styltor, kulspel mm
Aktiviteter:
Fixa stugan och utomhusleksaker. Förvaring, skyltning osv
Tidplan:
Under de två första feriearbetar-perioderna, 6 veckor, skall det mesta av det fysiska arbetet med att
iordningställa stugan och utomhusleksakerna ske. Därefter kommer efterarbete och utformning av
instruktioner och skyltning.
Bilaga 12, Sid 1 av 5
Medverkande föreningar/verksamheter
Industrimuseet Mariestad: 4 stycken feriearbetar under två ferieperioder, ej ung projektledare
Bevara Repslagarbanan: 6 stycken feriearbetare under två ferieperioder, ej ung projektledare
Dalénsällskapet: 1 styck feriearbetare under en ferieperiod, ej ung projektledare
Qvarnstensgruvan: 10 stycken feriearbetare utspritt över hela sommaren, ung projektledare
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri: 4 stycken feriearbetare under två ferieperioder, ung
projektledare
Åsle/Tiarp/Mularps Hembygdsförening: 2 stycken feriearbetare under en ferieperiod,
påbörjat arbete med ung projektledare
Om information och utbildning
Vad tyckte ni om den informationen från projektet som ni fick ta del av innan
sommarperioden? 5 = Mycket bra 1 = Mycket dålig
1
2
3
4
5
Kommentarer:
Var ej med
I stort sett obefintlig och obegriplig tills jag pratade med Fanny.
Dålig information och ändrade planer gjorde det svårt att få önskat resultat.
Vad tyckte ni om det informationsmöte om projektet som arrangerades i samband med
utbildningsdagen för NAV den 2/6? 5 = Mycket bra 1 = Mycket dålig
1
2
3
4
5
OBS! Endast tre svarande
Bilaga 12, Sid 2 av 5
Kommentarer:
Deltog inte
Kunde tyvärr inte delta
Var ej med
Vi kunde inte medverka då vi samma dag mottog ett biosfärstipendie
Viss otydlighet gällande de unga projektledarnas arbetsuppgifter
Vad tyckte ni om den handledarmanual som skickades ut innan sommaren?
5 = Mycket bra 1 = Mycket dålig
1
2
3
4
5
Kommentarer:
Hade redan fått tillräckligt med information av Fanny.
Säkert bra, men handledningen i Råbäck sköttes av Hållbart Avstamp.
Om ferieperioden
Under hur många år har ni haft feriearbetare som arbetat hos er under sommaren?
Sedan 1998
Minst tio år
Fyra år
Två år
Det är första året
Hur fungerar fördelningen av feriearbetare i er kommun?
5 = Mycket bra 1 = Mycket dålig
1
2
3
4
5
Bilaga 12, Sid 3 av 5
Kommentarer:
Vet ej säkert
Vi avlönar våra guider själva och har inga kommunala feriearbetare
Frågan bör ställas till Hållbart Avstamp
Hur har arbetet med feriearbetare gått i år?
5 = Mycket bra 1 = Mycket dålig
1
2
3
4
5
Kommentarer:
Svag 4:a. Vi har en hel del att arbeta på organisationsmässigt.
Detta var första året vi hade feriearbetare som guider, så vi har lärt oss mycket och kommer att ha
ett annat upplägg nästa år: gemensam utbildning, överlappande arbetsperioder och
kompletterande arbetsuppgifter.
Vi har ett väl fungerande arbetssätt hur vi hanterar våra sommarguider.
Så vitt vi vet (arbetet har hanterats av Hållbart Avstamp).
Hur har feriearbetarna gynnat föreningens/museets verksamhet?
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Kommentarer:
Har efter ferieperioden arbetat då ordinarie personal var på semester.
Serie1
Bilaga 12, Sid 4 av 5
Kommer ni att ansöka om feriearbetare även nästa sommar?
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Serie1
Ja
Nej
Vet ej
Om ja, finns det något ni skulle planera eller göra annorlunda till nästa år?
Ansökningsformulär, handledarbemanning
Inte som vi ser det nu, men det kan naturligtvis finnas möjlighet till vidareutveckling
Vi skulle gärna ha feriearbetare som arbetar mer ute i verksamheten med ”teater/upplevelse”
Finns det något ni skulle vilja lära er mer om för att bättre kunna arbeta tillammans med
feriearbetare och andra unga i er verksamhet?
Hur man får bidrag till löner
Finns det något som ni i föreningen behöver hjälp med att förändra/utveckla i arbetet
med att ta emot feriearbetare?
Stöd i kontakt med kommunen
Inget, vi klarar det bra själva!
Bättre information om när och hur många feriearbetare vi får för att kunna planera
Finns det något i kommunens arbete med fördelning av feriearbetare som ni önskar
utveckla?
Mer information
Att vi kan använda en del av deras pengar till våra feriearbetares löner
Frågan bör ställas till Hållbart Avstamp
Om ”unga projektledare” – OBS! Endast för de två föreningar som haft
en sådan
Hur har samarbetet fungerat?
Båda föreningarna anser att samarbetet har fungerat mycket bra.
Har den unga projektledarens projekt gynnat föreningens/museets verksamhet?
Båda föreningarna anser att den unga projektledarens projekt har gynnat föreningens verksamhet.
Bilaga 12, Sid 5 av 5
Hur kommer den unga projektledarens arbete att leva vidare i föreningen?
Vi har fått material att använda och idéer.
Den virtuella vandringen är ”sjösatt” och kommer att leva vidare och sannolikt även utvecklas.
Diskussion pågår om digitalisering av boken om stenhuggeriet (vi har fått visst material och
förslag/offert).
Om NAV Kompetensväxling
Vilka var föreningens/verksamhetens förväntningar på att delta i projekt NAV
Kompetensväxling 2012?
Inga, då vi ramlade in i möjligheten
Att öka tillgängligheten till stenhuggeriet, att ge service (kiosk, info m.m.) till besökare, att
engagera unga i verksamheten
Ökat intresse för besöksmålet genom aktiviteter
Har projektet levt upp till föreningens/verksamhetens förväntningar?
Ja!
Överträffat!
Ja, absolut
Nej, inte riktigt
Vad anser ni att ni har haft för nytta av projektet?
Möjligheten till hjälp under en semesterperiod
Att någon utomstående har sett på verksamheten och utifrån våra önskemål utformat ett eget
arbete som vi inte klarat av att göra själva
Nya idéer, ökad insikt om vad som krävs
Ser ni möjlighet för samverkan med andra föreningar och verksamheter gällande att ta
emot feriepraktikanter?
Det skulle vara roligt
Inget utöver nuvarande samarbete med Hållbart Avstamp
Absolut om det genomförs proffsigt
Övrigt
Väldigt spännande projekt som vi har fått ut mycket av. Vi släppte den unga projektledaren fri,
vilket jag tror var förutsättningen till att det blev så lyckat. Vi fanns i bakgrunden och kunde stötta,
men vår projektledare kunde utnyttja det stöd hon fick hos sin handledare. Det kan säkert vara
olika i olika föreningar, men vi ville utveckla vår verksamhet i och med att vi redan har ett väl
beprövat sätt att arbeta med våra guider. Vi skulle själva inte ha råd att bekosta en projektledare,
så vi är väldigt tacksamma för denna möjlighet.
Bilaga 13 sid 1 av 2
KOMPETENSVäxling
Natur och kulturturism – Västra Götalandsregionens egen malmgruva!
Hur kan feriearbeten bidra till den regionala besöksnäringen?
Natur- och kulturturism är platsspecifikt och unikt och en viktig del i Sveriges växande besöksnäring. I en region
där arbetslösheten, hos bland annat ungdomar, är hög blir natur- och kulturturismen därmed en viktig möjlighet
som en arena för lärande och arbete.
Under två år har projektet Kompetensväxling arbetat med att koppla samman feriearbetare och arbetslivsmuseer
i regionen. Ideella krafter har mött kommersiella intressen. Ungas idéer och kompetens har förenats med äldres
erfarenheter. Sociala frågor och generationsfrågor har kopplats samman med arbetslivsmuseernas behov av
utveckling.
Den 5 februari 2013 bjuder vi in dig till en konferens på tema ”kompetensväxling”.
Konferensen vänder sig till dig som ansvarar för eller arbetar med arbetslivsfrågor, besöksnäring och kultur,
samt till dig som verkar i den ideella eller kommersiella sektorn och har ett intresse för de möjligheter och
potential som har identifierats. Avstamp sker i projekt Kompetensväxling, men där fler lager och perspektiv
läggs till under dagen.
Praktisk information:
När? Tisdagen 5 februari kl. 09:00-15:30
Var? Rörstrands Center, Lidköping
Anmälan? Sker till [email protected] senast den 25/1. I anmälan anges ditt namn, vilken
verksamhet du representerar samt ev. önskemål om specialkost.
Mer information? I facebookeventet (följ länken nedan) uppdateras detaljerna i programmet
löpande. Här kan även ert arbete med perspektivväxling inledas redan innan konferensen
genom att ta kontakt med andra deltagare. Och så klart ställa praktiska frågor direkt till
arrangörerna!
www.facebook.com/events/309656279136483/?fref=ts
OBS! Konferensen är kostnadsfri. Vid utebliven medverkan, utan avanmälan, debiteras en avgift på
300 kr.
Välkommen!
Bilaga 13 sid 2 av 2
KOMPETENSVäxling
Program 5 februari
09:00
Vems perspektiv representerar jag?
09:20
Inbjudande parter hälsar välkommen
09:35
Erfarenheter från projekt Kompetensväxling 2012
10:25
Destinationsutveckling med kulturella förtecken - Yulia Rokotova, Hui Research
11:15
Från vårt perspektiv
Charlotte Hamilton, Riksantikvarieämbetet
Linda Svensson, Kultur och fritid Mariestads kommun
Margareta Eriksson, AME Falköpings kommun
Majda Peco, Arbetsförmedlingen Skara
Ingemar Beiron & Pia Åkesson, Qvarnstensgruvan
Gunilla Davidsson, Destination Läckö-Kinnekulle
12:15
12:30
13:30
Perspektivväxling i grupp
Gemensam lunch
Workshop - Korten på bordet
Arbete i grupp kring frågor som kulturarvslyftet, handledarskap, feriepraktik och kulturturism
14:45
Kaffe och avslutande diskussion
15.30
Konferensen avslutas
*Med reservation för eventuella ändringar i programmet
Bilaga 14, Arbetsprocess Kompetensväxling
Rekrytering/Matchning ?
AME, Af …..
Feriearbetare
Tilltro gamla/unga
Ökad turism
Unga PL…..
Annan
arbetskraft…
Handledare
Nöjda unga
Bevarad/överförd
gammal kunskap
Resurser ?
- tid
- kompetens
(fakta – ledarskap – engagemang)
Insatser
- Utbildning
- Pengar
2012-09-06 / Utkast / OG