här - Välkommen till Hållbart Avstamp

Slutrapport för projekt
Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan)
ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital form både till det lokala
Leader-kontoret och till Länsstyrelsen.
Observera att ditt Leader-kontor måste godkänna slutrapporten innan den sänds till Länsstyrelsen.
Allmänna uppgifter
Datum:
2014-07-29
Projekttid:
2012-10-26 – 2014-06-30
Journalnummer:
2012-7680
Projektnamn:
Att Gå i kalken
Projektägare:
Hållbart Avstamp Ekonomisk förening
LAG diarienr:
LVS-126
Sammanfattning
Hur sammanfattar du projektet?
Vad är bakgrunden till projektidén?
Stenhanteringen på Kinnekulle är ett unikt kulturarv som är angeläget att levandegöra så det blir
tillgängligt och intressant för lokalbefolkning och besökare. Kinnekulle ingår också i Biosfärområdet
Vänerskärgården med Kinnekulle vilket satt fokus på behovet av att skapa arbetssätt och ta fram
goda exempel på hur besöksnäring kan utvecklas i samklang med långsiktig hållbarhet, bevarande
av det kulturella arvet och omsorg om livsmiljön.
Hållbart Avstamp är ett socialt företag med tydliga kopplingar till såväl biosfärarbetet som
besöksnäring och destinationsutveckling. Hållbart Avstamp har också sedan några år tillbaka i
samarbete med Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, Götene kommun och arbetsförmedlingen m fl
etablerat en sommarverksamhet i Råbäcks hamn som utöver att museet kunnat hålla öppet också
gett sommarjobb åt ungdomar.
Intresset för en vidareutveckling av den arbetsmodell som tillämpats i hamnen har varit stort och
flera parter såg därför en möjlighet att gå vidare och realisera en del av de idéer som vuxit fram
kring närliggande områden såsom Råbäcks kalkbruk. Såväl landskapsvårdsprogrammet vid
Göteborgs universitet, Institutionen för Kulturvård i Mariestad, där stor kunskap om landskapsvård
och kalkbränning finns samt markägaren (Råbäcks Egendom) ställde sig därför bakom den
idé/ansökan som kom att leda till att projektet ”Att gå i kalken” kunde genomföras.
Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen?
Samla in och tillgängliggöra kunskap om geologi, sten och kalkhantering och den industrihistoriskt
intressanta miljö som finns på Kinnekulle. Utgångspunkten skulle vara Råbäcks kalkbruk där flera
intakta kalkugnar finns kvar.
Området där Råbäcks kalkbruk en gång legat skulle tillgängliggöras för besökare och för utbildning
och/eller kursverksamheter. Informationsmaterial och skyltning skulle tas fram. En plan för hur
området fortsatt skulle kunna bevaras och utvecklas för framtiden skulle också tas fram.
En utbildning av guider planerades liksom en knytning till Råbäcks hamn via en slinga (3-4 km) där
information om geologi, natur och historier kring det man ser skulle finnas.
Vad genomförde du i projektet?
Vi har samlat in och försökt tillgängliggöra kunskap om geologi, sten och kalkhantering samt en del
annat material vi funnit kring industrihistoria, kultur och/eller natur på Kinnekulle. Utgångspunkten
har varit området där Råbäcks kalkbruk en gång legat. Området har röjts och skyltats upp.
Studieciklar och informationsträffar har genomförts. Flera guidade visningar eller andra aktiviteter
där besökare kommit till kalkbruket har också ägt rum.
Projektet har dessutom vid tre tillfällen visats upp i utställningsform. Utställningarna har ägt rum i
Lidköping, Göteborg respektive på Kinnekulle.
Vad blev det för resultat?
Röjningsarbeten och anläggning av geologistig.
Under projektet har delar av kalkbruket röjts och underhållsröjts vid flera tillfällen. Röjningarna har
huvudsakligen skett med prioritering utifrån det förslag till skötsel som togs fram i ett examensarbete
som utfördes våren 2013. (Marika Malm, Institutionen för kulturvård, Göteborgs Universitet).
Röjningarna har också fokuserats mot att skapa och underhållsröja en geologistig. Stigen startar där
en intakt kalkugn finns som vid brukets nedläggning fylldes men aldrig blev tänd. Stigen fortsätter
sedan ovanpå stora orstensbanken ca 500 m längs brottytan i det gamla alunskifferbrottet och
kommer sedan ut på Kinnekulleleden/Biosfärleden. Anslutningsled finns också markerad så att
besökare kan komma via Trolmens station in i kalkbruket.
Fylld kalkugn som aldrig
kom att tändas då Råbäcks
kalkbruk lades ned 1958
De röjningar som gjorts har kraftigt förändrat en besökares möjlighet att kunna se vad som finns av
industrihistoriskt och geologiskt intresse. Bilderna nedan är tagna från samma plats och utgör
exempel på hur kalkbrukets tillgänglighet förändrades under projektet.
Kalkugn fotograferad
från Kinnekulle
vandringsled i juni
2012 efter viss
inledande röjning men
före skötselplanens
framtagning och mera
ordnad röjningsinsats.
Notera gamla skylten i
bildens mitt
Fotot är taget
2012-06-20
Samma kalkugn som
bilden ovan efter
röjningsinsats.
Notera gamla skylten i
bildens mitt
Fotot är taget
2013-09-25
Kunskapshöjning
De studiecirklar och andra utbildningsinsatser som genomförts har i betydande grad ökat
kunskapsnivån hos de som medverkat. De vandringar och publika aktiviteter som genomförts har
också varit utmärkta träningstillfällen för de personer som nu efter projektets slut finns att tillgå för
guidningar i området. Under projektets gång har också viss dokumentation samlats och även en del
guidematerial i form av foton och stenmaterial finns att tillgå för den som skall guida eller visa
området.
Under den introduktionsutbildning som de sommararbetande ungdomarna i Råbäcks Hamn
genomgår har också kalkhantering och kalkbränning införts som väsentliga delar. Att guiderna
(såväl ungdomar som äldre) också kan berätta och visa stenar och annat material kring Kinnekulles
geologi har bidragit till att ett ökande intresse för geologi väckts hos delvis helt nya målgrupper.
Ett par exempel som illustrerar vad som kan ingå vid en guidning/visning/föreläsning:
(Bilderna nedan finns utskrivna i inplastat A3 format och används av guider och andra)
Fotot visar släckning av kalk
under kraftig värmeutveckling
CaO + H2O -> Ca(OH)2
Genomskärning av kallmurad kalkugn
där alunskiffer och orstenskalk varvas.
Källa : Länstyrelsen i Jämtlands län
Kinnekullestenar
Till vänster: Vagn med stenar som
används vid guidningar och utställningar.
Nedan: Låda med stenar som kan tas med
vid utställningar föreläsningar mm
Publika aktiviteter och ett nytt besöksmål !
Ett viktigt resultat är förstås också att det nu finns ett nytt fysiskt besöksmål där besökare själva kan
ta sig fram längs en markerad led. Information ges via skyltar försedda med qr koder som länkar till
ytterligare information. Det ordnas guidade vandringar och en del andra aktiviteter. Det går också att
specialboka en guidad tur eller annan aktivitet.
Några exempel på publika aktiviteter eller besök som genomförts är:

Vårrundan (årligen)
Utställning i hamnen samt guidad vandring till kalkbruket. Fortsättning
planeras kommande år.
Guidad vandring från Råbäcks Hamn
till kalkbruket under Vårrundan 2014

Sommaröppet (årligen)
Efter introduktionsutbildning håller ungdomar öppet kiosk och enklare
turistinformation med bas i Råbäcks Hamn. Guidning och vandringar har
skett vid många tillfällen i stenhuggeriet och kalkbruket.

Nätverket Geoarena
Via nätverket Geoarena Skaraborg hämtas faktakunskap och inspiration
kring geologi och besöksmålsutveckling. Samverkan över hela Skaraborg
sker och nätverket har gjort flera besök i Råbäck såväl under framtagning
av informationsmaterial o skyltar som vid studiecirklar och andra tillfällen.

Hembygdsföreningen
Hembygdsvandring där såväl geologi, industrihistoria och berättelser om
människor, deras levnads- och arbetsförhållanden mm har ingått

Kulturarvsdagen / Geologins dag (årligen)
Guidad vandring kompletterad med vissa andra aktiviteter. Samverkan med
flera andra föreningar såsom t ex Skaraborgs Geologiska Sällskap,
Vikingaskeppet Sigrid Storråda och Stenhuggeriets Vänner. Fortsättning
planeras hösten 2014.

Minibiosfärambassadörer
I samverkan med biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle
arrangerades aktivitetsdag för förskolebarn på tema natur geologi och
energi. Flera biosfärambassadörer genomförde aktiviteten och en
uppföljning gjordes också på barnens hemmaplan
(förskolan i Vinninga) efter några månader.
Efterfrågan på en fortsättning är stor och en ny aktivitet
är inplanerad till hösten 2014.

Särskolan Mariestad
Aktivitetsdag för särskolan. Ankomst med tåg till Trolmens
station och guidad vandring till kalkbruket och Råbäcks hamn.

Specialvisningar
Flera specialvisningar har ägt rum. t ex Stenhuggeriets vänner,
biosfärområdets ambassadörer, lokal press och flera olika grupper av
geologistudenter.
Besök av särskolan
Mariestad hösten 2013
Vilka positiva effekter har projektet haft?
Utöver de resultat som framgår av punkten ovan har också projektet stärkt samarbetet med flera
olika aktörer samt bidragit till fler medlemmar i Hållbart Avstamp.
Projektet har också påverkat intresse och engagemang (främst lokalt) hos allmänhet och besökare
för att geologi kan vara en bra grund för besöksnäringsutveckling. Detta kan i någon mån ha bidragit
till att den förstudie kring möjligheten att utveckla en Geopark kring platåbergslandskapen som
biosfärkontoret för närvarande genomför kommit till stånd.
Då också de båda vandringslederna Kinnekulleleden och Biosfärleden passerar genom området har
det varit betydelsefullt för geologi och industriarvsintresserade vandrare att projektet ägt rum. Innan
röjningarna kom till stånd och skyltning och märkning av geologistigen genomfördes var det knappt
möjligt att se och förstå vad som tidigare skett på platsen eller vilka geologiska förutsättningar som
föreligger i området.
Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra?
Det finns naturligtvis mycket erfarenheter av projektet. Vilka som kan vara till nytta för andra är svårt
att precisera i en rapport som denna. Vi hänvisar i stället till att intresserade gärna kan höra av sig
till de kontaktpersoner som finns angivna sist i rapporten.
Deltagande och medverkan
Vilka genomförde projektet?
Vilka personer medverkade i projektet?
Många personer har medverkat i projektet på olika sätt och i varierande grad. I sammanfattning har
följande personer/grupper varit de som bemannat och genomfört projektet.
Projektgruppen har bestått av:
Bo Magnusson/Göteborgs universitet
Birgitta Gärdefors/Hållbart Avstamp mm,
Lars-Ola Dahlqvist/Stenhuggeriets Vänner mm
Ola Göransson /Cellma AB + Hållbart Avstamp mm
Under en period anlitades också en extern projektledare (Anna Lokrantz/ Atelje Arkitekten) som då
också ingick i projektgruppen.
I styrgruppen har ingått:
Bo Magnusson / Göteborgs universitet (projektledare)
Ola Göransson / Hållbart Avstamp (projektledare och ekonomiansvarig)
Erik Hemberg / Råbäcks egendom (markägare)
Eva Björkman / Stiftelsen Råbäcks Mekaniska stenhuggeri (samt länsstyrelsens kulturvårdsenhet)
Peter Silow / Hållbart Avstamp (projektägare)
Ideella insatser har varit betydande i projektet. I redovisningen av den ideella tid som finns bilagd
projektets ekonomiska slutredovisning finns 81 namn upptagna som tillsammans lagt 2534 ideella
arbetstimmar i projektet.
Viktiga deltagargrupper utöver själva projektgruppen har också varit de personer som gått någon av
de studiecirklar (se nedan) som projektet anordnat samt de personer (främst ungdomar) som
bemannat Råbäcks Hamn sommartid, guidat och berättat om sten, kalkhantering och platsens
historia mm för besökande turister och andra intresserade.
Studiecirkel 1. ”Att gå i kalken” – om kalkbruk, kalksten och industrihistoria på Kinnekulle
17 deltagare. Kursen pågick från april 2013 – januari 2014 och omfattade sju träffar + ett
studiebesök vid Ekedalen och Ödegårdens kalkbruk utanför Tidaholm.
Studiecirkel 2. Västergötlands Platåberg – en serie föreläsningar och exkursioner till fyra olika
platåberg. 26 deltagare . Kursen startade i mars 2014 och pågår fortfarande. Som avslutning
kommer ett öppet slutseminarium att arrangeras (planeras till november 2014).
Till projektet har också en referensgrupp varit knuten där utöver deltagarna i projekt och styrgrupp
(se ovan) också följande personer ingått:
Juliane Thorin, Götene kommun
Ove Ringsby, Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle
Gunilla Davidsson, Destination Läckö-Kinnekulle
Ulf Wiktander, Länsstyrelsen
Stefan Källberg, Trolmens Bed&Breakfast
Linda Lindblad, Göteborgs Universitet, Hantverkslaboratoriet
Eric Julihn, Stenhuggeriets Vänner
Torbjörn Persson, Geoarena Skaraborg/SGU
Gill Bengtsson, Kinnekulle Hembygdsförening
Är projektet förankrat? På vilket sätt?
Projektet är relativt väl förankrat bland lokalbefolkning, föreningsliv och ideella organisationer på
Kinnekulle.
Vidare har också referensgruppen beslutat fortsätta träffas (nån/några gånger årligen). Tanken är att
dessa möten skall utvecklas till ett ”strategiskt” nätverk där frågor av mera övergripande karaktär
kan avhandlas.
Förvaltningen (och den fortsatta utveckling) efter projektets avslut har under hela projekttiden varit
en viktig återkommande fråga i såväl styr som referensgruppen. En modell har tagits fram där det
sociala företaget Hållbart Avstamp träffat en överenskommelse (per dags dato dock bara muntlig)
med Råbäcks egendom (markägaren) om nyttjanderätt av området så att publika evenemang,
guidningar mm kan genomföras och så att samtidigt ansvaret för områdets skötsel klarläggs.
Modellen har också kompletterats med en ny form av stöd/nätverksmedlemskap i Hållbart Avstamp
där privatpersoner, närboende eller andra intresserade som vill stödja förvaltningen på ideell bas
kan göra detta. Flera närboende har redan anslutit sig.
En svaghet i förvaltningsmodellen/förankringen är dock den relativt svaga ekonomi som finns i
Hållbart Avstamp och de begränsade möjligheter till intäkter som finns i/omkring kalkbruket.
Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under
projektet?
Utöver de som funnits med i projektets referensgrupp (se ovan) bör nämnas att vi haft god hjälp av
Skogsstyrelsens arbetslag som vid flera tillfällen bistått med röjning/rensning. Studenter från
Göteborgs Universitet har också genomfört arbeten i området vid flera tillfällen. Ett examensarbete
där en skötselplan för området togs fram har också utförts.
Faktakunskaper kring geologi har vi fått hjälp med från SGU och lärare i geologi från Chalmers vilka
också genomfört exkursioner på Kinnekulle där studentgrupper gått genom kalkbruket/
alunskifferbrottet. Vid dessa vandringar har också personer från vårt projekt haft möjlighet att delta
vilket varit mycket givande och lärorikt.
Projektet har också genomfört flera guidade visningar och tagit emot besök från olika håll. Särskilt
kan nämnas en uppskattad aktivitet som genomfördes i samverkan med biosfärområdet och som
var riktad till förskolebarn och deras pedagoger. Barnen utnämndes till ”Miniambassadörer för
biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle”. Skolan har senare uttryckt önskemål om en
fortsättning/utveckling av liknande aktiviteter och en uppföljning kommer att ske under hösten 2014.
Har projektet skapat nya samarbeten?
Ja absolut. Bl a finns nu ett etablerat samarbete med Göteborgs universitet och
landskapsvårdsprogrammet vid Da Capo som även fortsättningsvis lovat komma nån gång årligen
och hjälpa till med fortsatta underhålls eller utvecklingsinsatser. Inledande diskussioner har förts
kring möjligheten att i Råbäcks kalkbruk sätta en s.k. fältugn för bränning av kalk för
utbildningsändamål.
De utbildningsinsatser, guidningar och utställningar som skett har åtminstone till vissa delar skett i
samverkan med Studiefrämjandet.
Under projektets löptid har också flera nya medlemmar knutits till den ekonomiska föreningen
Hållbart Avstamp. För att klara den fortsatta förvaltningen/fortsatta utveckling av området har också
en enklare form för stöd/nätverksmedlemskap i Hållbart Avstamp tagits fram. Nätverket är ännu i sin
linda men flera närboende till Råbäcks kalkbruk har redan anslutit sig.
Samverkan med Biosfärområdet och Geoarena Skaraborg m fl har stärks och kontakter har knutits
med många olika aktörer som på olika sätt är verksamma kring sten/geologi.
Bakgrund
Varför ville du genomföra projektet?
Fanns det t.ex. konstaterade behov, möjligheter, problem eller annat som motiverade
projektet?
Det fanns flera skäl till att just ett socialt företag som Hållbart Avstamp ville genomföra ett projekt
som detta.
För att kunna driva och utveckla ett socialt företag behövs kreativa samarbeten där meningsfulla och
nyttiga uppgifter kan utföras till lägre kostnader än vad som är möjligt i verksamheter som är strikt
kommersiella. I ett projekt som ”Att gå i kalken” såg vi möjligheten att utveckla nya
samverkansformer och samtidigt göra verklighet av några av de idéer som vi tidigare bara pratat
om. Detta skulle kunna ge sysselsättning åt någon/några personer och utgöra basen för åtminstone
någon varaktigt anställd i Hållbart Avstamp.
Vi såg också projektet som en intressant utveckling av vårt arbete med ungdomar och den
arbetsmetodik som tidigare väckt intresse regionalt. Vi har de senaste åren gett sommarjobb eller
feriepraktik åt många ungdomar samtidigt som öppethållande av museer, serviceinrättningar och
vissa underhållsarbeten möjliggjorts. Även detta projekt väckte regionalt intresse och vi fick bl a
möjlighet att sprida resultaten och berätta om projektet vid en mässa i Göteborg.
Då Råbäcks kalkbruk (utgångspunkt för projektet) ligger mitt på Kinnekulle, mitt i biosfärområdet och
väldigt nära Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, där vi tidigare har verksamhet, tyckte vi också platsen
och temat (sten/geologi/kalkbränning) passade väl in i vår affärsidé.
Under förberedelserna för den projektansökan som möjliggjorde projektet märkte vi också ett stort
intresse från bl a Göteborgs universitet, Institutionen för Kulturvård i Mariestad och från lokala
föreningar som Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri och Kinnekulle hembygdsförening m fl vilket
tillsammans med det publika intresse vi såg vid de ”testvandringar” vi genomförde i kalkbruket
gjorde att vi fick en tilltro till att projektidén skulle kunna bli framgångsrik.
Ytterligare skäl till projektet var förstås, vilket också beskrivits tidigare i denna rapport, att
stenhanteringen på Kinnekulle är ett unikt kulturarv som är angeläget att levandegöra så det blir
tillgängligt och intressant för besökare och närboende. Kinnekulle ingår också i Biosfärområdet
Vänerskärgården med Kinnekulle vilket satt fokus på behovet av att skapa arbetssätt och ta fram
goda exempel på hur besöksnäring kan utvecklas i samklang med långsiktig hållbarhet, bevarande
av det kulturella arvet och omsorg om människor och livsmiljö.
Målgrupp
Vem riktade sig projektet till?
Dela upp målgruppen och beskriv vilka som berörts direkt respektive indirekt.
Turister/besökare och närboende
Projektets huvudmålgrupp har varit besökare, turister eller boende i närområdet.
Dessa har fått ett nytt besöksmål och mera tillgänglig information om sten/geologi och
industrihistoria.
Naturligtvis är också alla aktörer i besöksnäringen gynnade av att området och dess tillgångar
synliggörs.
Studenter/Högskolor/Universitet
Utbildningar, projektarbeten eller praktik har utförts och kan även framledes genomföras i Råbäcks
kalkbruk. En lärande miljö finns där landskapsvård, skötsel och framtagning av skötselplaner mm
kan tillämpas i praktiken. Flera examensarbeten kan göras inte bara inom landskapsvård eller
geologi utan också inom kulturvård, etnologi och/eller historia. Kanske kan i en framtid även delar av
undervisning/forskning kring kalkbränning/släckning, murteknik mm bli aktuellt.
Geologer och geologistudenter gör redan idag regelbundet exkursioner till Kinnekulle. Att ytterligare
tillgängliggöra kalkbruket (och andra ställen på Kinnekulle) och utveckla kontakterna mellan lokala
aktörer/guider och de högre lärosätena kan bidra till att kvalitet och utbyte vid exkursionstillfällena
höjs samtidigt som den lokala geologiska kompetensen höjs och den fortsatta utvecklingen och
förvaltningen av området stöds.
Skolor/Förskolor
Utbildare/pedagoger på lägre utbildningsstadier än högskola/universitet erbjuds också ett intressant
besöks/utflyktsmål på Kinnekulle. Området kan lätt nås med kollektivtrafik (tåg) och kan erbjuda en
fin miljö att studera såväl sten o geologi som djur och natur.
Arbetssökande
Den förvaltningsmodell som tagits fram där ett socialt företag utför/ansvarar för besöksmålets
förvaltning/utveckling medför att människor som kan ha svårt att konkurrera på ordinarie
arbetsmarknad kan erbjudas praktik eller anställning (om än med någon form av stöd).
Ungdomar
Projektet har skapat många sommarjobb åt ungdomar. Under de två sommarsäsonger som förflutit
sedan projektet startade har antalet ungdomar som haft ett intressant och utmanande feriearbete
eller feriepraktikplats i Råbäck tredubblats. Under 2014 har 14 ungdomar (varav 3 anställda och 11
feriepraktikanter) funnits på plats. Arbetsuppgifterna har också kompletterats med en del
underhållsjobb vilket gjort att även utlandsfödda ungdomar som inte helt behärskar svenska språket
kunnat delta.
Genomförande
Vad genomförde du i projektet?
När genomfördes projektet (projekttiden)?
26 oktober 2012 – 30 juni 2014.
Vilka aktiviteter genomförde du i projektet?
Vi har haft en omfattande projekt/aktivitetsplan som flera gånger uppdaterats och där vissa
improvisationer och situationsanpassningar också har gjorts löpande. I sammandrag har
nedanstående aktiviteter genomförts:
Steg 1. Vinter/vår/försommar 2012- 2013, Förberedelser, planering och uppstart

Information om projektet lämnades vid flera olika lokala föreningsträffar och
sammankomster. Bl a till Stenhuggeriets Vänner, Kinnekulle Hembygdsförening och
nätverket Geoarena.

En enklare hemsida togs fram. www.kinnekullekalk.se

Bemanning och resurssäkring av projektet gjorde. Avslutades vid ett första
referensgruppsmöte i mars 2013.

Planering och uppstart av studiecirkeln ”Att gå i kalken” – om kalkbruk, kalksten och
industrihistoria på Kinnekulle. (17 deltagare)

Publika geologivandringar i kalkbruket för besökare i samband med Vårrundan på
Kinnekulle

Introduktionsutbildning sommaröppet 2013 (9 feriearbetare + 2 handledare utbildades)

Skötselplan togs fram som examensarbete vid Göteborgs universitet.

Röjning genomfördes av studenter utifrån prioriteringar i framtagen skötselplan.

Översyn av projektets detaljplan och genomgång av aktiviteter och ansvar gjordes några
gånger.

Flera projektgruppsmöten och besök på plats så att tillgänglighet sågs över och beslut
kunde tas om mera exakt hur geologistigen skulle dras. Avstämning ägde också löpande
rum i styrgruppen där även markägaren varit representerad.

Fem styrgruppsmöten hölls under denna period.

Arbetsdagar anordnas vid några tillfällen.

Vid tre tillfällen under perioden bjöds pressen in vilket resulterade i minst sex tidningsartiklar
och ett TV reportage
Steg 2. Sommar/Höst 2013, Genomförande, uppföljning och fortsatt planering

Sommaröppet i Råbäcks hamn inkluderande samordning av guidningar i stenhuggeriet och
information om kalkbruket mm

Studiecirkel fortgick med bl a utbildningar av guider och genomgång av Kinnekulles
industrihistoria med fokus på sten.

Studiebesök vid Ödegården kalkbruk i Tidaholm.

Besök o möten med olika intressenter i projektet. Bl a Geoarena Skaraborg,
biosfärambassadörer och geologistudenter vid GU m fl

Underhållsröjning och upprensning i kalkbruket (flera tillfällen, bl a med hjälp av arbetslag
från Skogsstyrelsen)

Kompletterande fällning av träd ovanför kalkbruket.

I samband med Geologins dag/ Kulturarvsdagen guidade vandringar och eldning av ris mm i
Råbäcks kalkbruk.

Bygdevandring i kalkbruket med omnejd tillsammans med Kinnekulle hembygdsförening.

Aktivitetsdag för förskolebarn och deras pedagoger i samverkan med biosfärområdets
ambassadörer. Barnen utnämndes till ”miniambassadörer”

Besök med guidad vandring av särskolan från Mariestad.

Pressinformation gavs vid några tillfällen under sommar/höst vilket resulterande i minst 7
artiklar/notiser i lokala media under denna period.

Projektet presenterades vid utställning i gamla vattentornet i Lidköping.

Arena 49 – regional mässa anordnad av Västarvet på Eriksbergsvarvet i Göteborg.

Löpande projekt/styrgruppsmöten.
Steg 3. Vinter/Vår/ 2014 Fortsatt genomförande och planering för övergång till förvaltning….

Diverse insamling och sammanställning av erfarenheter och data från genomförda
aktiviteter

Detaljerad avstämning av projektets aktivitetsplan och ekonomi.

Delredovisning till Leader.

Referensgruppsmöte med inriktning mot kommande förvaltning/fortsatt utveckling

Flera arbetsgruppsmöten kring förvaltarfrågan och fortsättning efter projektet.

Slutförande av studiecirkel 1, inkluderande praktisk släckning av kalk.

Information och guidade vandringar vid några tillfällen.

Planering och uppstart av ny studiecirkel ”Västergötlands platåberg”. 26 deltagare

Utställning (drygt 1000 besökare!) och guidad vandring i samband med Vårrundan på
Kinnekulle.

Framtagning av en organisationsmodell för ansvar efter avslutat projekt.

Inköp och uppsättning av permanenta skylthållare, ledmarkeringar, stolpar verktyg och
andra investeringar.

Sammanställning av vilka foton, skyltmaterial mm som skall användas samt slutlig
avstämning vad som skall överlämnas till förvaltarorganisationen.
Steg 4. försommar/sommar 2014 – Projektavslut och överlämning till
”förvaltningsorganisation”

Avslutande referensgruppsmöte med fokus på projektets resultat samt framtida förvaltning.

Introduktion och uppstart av sommarsäsongen 2014 i Råbäck.

Slutlig uppsättning av permanenta skyltar o markeringar av geologistigen.

Uppföljning och slutrapportering av projektets ekonomi och måluppfyllnad mm
(bl a denna rapport)

Överlämning till förvaltarorganisationen - projektavslut.
Vad har gått som planerat?
Det mesta har följt våra planer även om det förstås gjorts en del smärre anpassningar till gällande
förutsättningar och ekonomi.
Har något fungerat bättre än förväntat?
Intresset för sten/geologi som utgångspunkt för besöksnäringsutveckling har visat sig större än
förväntat. De studiecirklar vi ordnat har varit lättare än vi från början trodde att få deltagare till.
Vad har inte gått som planerat? Förklara
Samarbetet med arbetsförmedlingen har tyvärr inte fungerat tillfredsställande. Vi har inte haft
tillgång till personal med lönebidrag eller praktikplacering i den utsträckning vi planerat. Vi har därför
inte i önskad grad kunnat utbilda och utveckla en färdig förvaltningsorganisation med rätt
kompetens. ”Personalbristen” har medfört ökade kostnader eller förseningar i tidplaner av vissa
uppgifter såsom delar av röjningsarbetet, uppsättning av ledmarkeringar o skyltar mm.
I stort har dock projektets plan följts o målen nåtts även om vissa smärre justeringar har gjorts. Det
har åtgått mer tid (ideell och annan) än vad som ursprungligen budgeterades. Vi har också främst av
kostnadsskäl till vissa delar valt att timanställa personal o unga handledare/guider i stället för som
budgeterat köpa dessa tjänster.
Projektledningtjänster har också varit nödvändigt att köpa i större grad än planerat. Göteborgs
Universitet har inte fullt ut haft möjlighet att leda projektet vilket gjort att vi delat upp
projektledarrollen så att Hållbart Avstamp (projektägare) tagit en mer operativ roll. En period köptes
också helt extern projektledning in.
Materialköp o investeringar har kunnat hållas nere då vi till vissa delar i stället för att köpa virke o
konstruera en bro/gångväg valt att utnyttja stenmaterial på platsen och i stället lagt tid (både ideell o
betald) på att bygga gångväg/trampstenar/bro mm
Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång??
Se punkten ovan.
Projektets mål
Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet?
Vilka var projektets mål?
Projektets syfte och övergripande mål har varit att synliggöra och tillgängliggöra Kinnekulles unika
geologi och historia och skapa ett attraktivt besöksmål genom att:
1. Utveckla skötsel och röja i Råbäcks kalkbruk i tillräcklig omfattning för att säkerställa att den
intressanta miljö som finns bevaras och att de kalkugnar som finns där inte förstörs.
2. Ta fram underlag och genomföra utbildning i studiecirkelform eller på annat sätt för olika
intressentgrupper. Engagera närboende i olika åldrar, samla in material, bilder och berättelser om
kalkbrukens historia.
3. Kartlägga sträckning och iordningställa en geologi och historieslinga som knyter samman
Råbäcks Hamn o kalkbruket och som senare eventuellt också kan vidareutvecklas
4. Vidareutveckla och komplettera det skyltmaterial som i enkel form funnits tidigare.
5. Utbilda guider och utforma en guidemall för hela området inklusive Råbäcks Hamn.
6. Ta fram en enklare trycksak/broschyr
7. Institutionen för Kulturvård har utvecklat en fältugn för kalkbruk. I projektet har ingått att
undersöka vilka möjligheter som finns att bygga upp en sådan vid Råbäcks kalkbruk.
8. Ta fram en hållbar skötselplan/förvaltningsmodell för området.
Målet är att öka intresset för Kinnekulles geologi och stenhistoria, och skapa ett attraktivt besöksmål
för detta genom att ordna olika aktiviteter.
Vad blev resultatet?
Under projektet har samtliga ovan redovisade mål nåtts. Utöver att dessa mål uppfyllts har också ett
flertal publika aktiviteter genomförts.
I sammanhanget bör det dock noteras att för att en långsiktigt hållbar förvaltning och fortsatt
utveckling av området skall kunna ske framgångsrikt måste förvaltningsorganisationen finna nya
samarbeten och vägar att tillföra resurser (såväl personella som ekonomiska).
Om målen endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta?
Samtliga mål är uppnådda.
Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt?
Ja - Projektet har till vissa delar handlat om praktisk naturvård/röjning i ett fornminne/
naturvårdsområde.
Det har också funnits stora inslag kring begreppet hållbarhet i de utbildningar och aktiviteter som ägt
rum.
Biosfärområdets uppgift att vara modellområde för hållbar utveckling har visats upp flera gånger
och tex har aktiviteten där förskolebarn utnämnts till miniambassadörer tydligt uppmärksammat
hållbarhetsfrågan såväl hos barnen som deras lärare.
Hållbarhetsbegreppets sociala aspekt har också funnits med hela tiden. Bl a genom att det är ett
socialt företag som Hållbart Avstamp som varit projektägare och framöver kommer att förvalta
resultaten.
Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket
sätt?
Vi har mycket goda erfarenheter av att engagera ungdomar. I projektet har ingått att samverka med
den sedan några år etablerade sommarverksamheten som funnits i Råbäcks Hamn. Denna
samverkan har lett till att många nya sommarjobb åt ungdomar skapats. Under de två
sommarsäsonger som förflutit sedan projektet startade har antalet ungdomar som haft feriearbete
eller feriepraktikplats i Råbäck tredubblats. Under 2014 har 14 ungdomar (varav 3 anställda och 11
feriepraktikanter) funnits på plats.
Arbetsuppgifterna har också utökats/kompletterats med en del underhållsjobb och enklare montage.
Under 2014 har två utlandsfödda ungdomar som inte helt behärskar svenska språket kunnat delta.
Det har fungerat mycket bra.
Även om projektet egentligen inte haft något särskild fokus på att engagera kvinnor/män i lika stor
grad har det ändå blivit så. I såväl projektgrupper, styr o referensgrupper samt studiecirklar och
bland anställda och/eller praktikanter har båda könen varit representerade.
Har projektet främjat kompetensutveckling?
Ja absolut. En mycket viktig del av projektet har handlat om att samla in och tillgängliggöra kunskap
om sten, stenhantering, kalkbränning och hur livet gestaltade sig för de människor som ”gick i
kalken” när det begav sig.
Att engagera nutida människor för gångna tiders industrihistoria och samtidigt tydliggöra de
geologiska förutsättningar som möjliggjorde framväxten av en sådan betydelsefull näring har varit
själva kärnan i hela projektet.
Det är väldigt roligt och spännande att se det intresse det väcker hos olika besökare när de möts av
kunniga engagerade guider som inte bara berättar fakta om stenar och fossiler utan också kan
bygga på historien, dra slutsatser om varför landskapet eller djur och växtliv ser ut som det gör osv
osv…
Mycket mer finns att lära men projektet har utan tvekan, åtminstone lokalt, lyft kompetensnivån
rejält.
Mätbara resultat
Fyll i med projektets mätbara resultat, som du känner till direkt efter projektets slut. Skriv en
kommentar om resultatet inte blev som du förväntat dig och/eller annan relevant information.
Antal deltagare i
projektet
Antal deltagare i
kurser och
seminarier
Nya
arbetstillfällen
Antal
Utfall
Kommentar
Män
10
54
Utfallet redovisar de som lagt ideell tid,
studenter samt de som varit anställda och/eller
haft praktikplacering i projektet
Kvinnor
10
45
(Se ovan)
Ungdomar
10
23
Utfallssiffran visar ungdomar som haft
anställning eller feriepraktikplats i projektet
Invandrare
2
2
Utfallsiffran redovisar ensamkommande
flyktingungdomar som haft praktik i projektet
Män
16
Deltagare i de studiecirklar som ordnats.
7 (varav 5 män) personer deltog i båda
cirklarna men har här räknats bara en gång
Kvinnor
10
Deltagare i de studiecirklar som ordnats.
7 (varav 2 kvinnor) personer deltog i båda
cirklarna men har här räknats bara en gång
Män
1
0,25
Arbetstillfällen som skapats gäller ungdomar
sommartid (ca 2,5 mån heltid)
Kvinnor
1
0,25
Arbetstillfällen som skapats gäller ungdomar
sommartid (ca 2,5 mån heltid)
Antal nya tjänster
och produkter
som skapats
genom projektet
1
4
Guidade vandringar/aktivitetsdagar i
kalkbruket, hemsida med QR kod,
informationsskyltar, broschyr
Nya nätverk
1
2
Strategiskt nätverk utifrån projektets referens
grupp samt nytt nätverk av stödmedlemmar till
Hållbart Avstamp
Ökat antal
besökare som
projektet
förväntas skapa
500
>1000
Uppskattning utifrån besöksantal vid
vandringar o utställning på Kinnekulle/Råbäck.
Ökat antal
gästnätter
30
Nya företag
Antal inflyttade
personer
Bidragit till ökad
jämställdhet
(mycket fler om deltagande i Lidköping o Göteborg skall
inräknas.)
30
Husbilar vid Råbäcks hamn som ligger i
anslutning till vandringsslingaan har genererat
gästnätter
Spridning av projektets resultat
Hur har du spridit resultatet av projektet?
Muntlig information till besökare och/eller grupper som varit i Råbäck.
Vid flera tillfällen har projektet också presenterats vid lokala föreningsmöten eller sammankomster
på Kinnekulle.
Pressen har informerats och gjort reportage vid flera tillfällen. Under projektets löptid har minst 15
reportage/artiklar, varav ett TV inslag publicerats om projektet ”Att gå i kalken”.
I Råbäcks hamn finns skylt och information om projektet uppsatt.
Vid tre tillfällen (Lidköping, Göteborg och Kinnekulle) har projektet presenterats i utställningsform.
En hemsida www.kinnekullekalk.se finns där en del information löpande lagts ut och som vi också
hänvisat till vid marknadsföring och i den enkla folder (se bilaga) som tagits fram.
QR kod länkad till projektinformation och hemsida.
Vilka andra aktörer kan vara intresserade att ta del av projektresultatet?
T ex andra aktörer som jobbar med sten/geologi, besöknäring, besöksmålsutveckling eller sociala
företag m fl….
Hur kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med företags- och landsbygdsutveckling
efter att projektet är avslutat?
Vår arbetsmetodik där ett socialt företag deltar i/äger utvecklingsprojekt som detta för att senare ta
ansvar drift och förvaltning kan användas inom många områden.
Vi tror också att organisationer som vill utveckla besöksmål på temat sten/geologi kan ha en del att
lära av vårt sätt att arbeta i bred samverkan med många aktörer.
Det finns naturligtvis också mycket erfarenheter som vi gärna delar med oss av men som kan vara
svåra att precisera i en rapport som denna. Vi hänvisar till att intresserade gärna kan höra av sig till
de kontaktpersoner som finns angivna sist i rapporten.
Projektets kostnader och finansiering
Redovisa projektets totala kostnad och hur det har finansierats (uppdelat på finansiärer). Redovisa
projektets ideella arbete och ideella resurser.
KOSTNADER
Faktiska kostnader
Löner och lönebikostnader
Indirekta kostnader
Investeringar
Övriga kostnader
Beviljad budget (ursprunglig)
Utfall
56 940
35 000
411 000
27 432
366 252
Summa faktiska kostnader
446 000
450 624
304 150
443 538
304 150
443 538
Resurser
Ideellt arbete
Övriga ideella resurser
Summa ideellt
arbete/resurser
Offentliga resurser
Om du haft kostnader för investeringar eller övriga kostnader beskriv vad dessa består av. Ex.
på övriga kostnader är konsultkostnader, studieresor, logi eller utrustning för att administrera
projektet.
I posten för investeringar har redovisats material och verktyg som finns kvar efter projektet och som
behövts för att iordningsställa och underhålla skyltning och geologistig/vandringsledled.
Under övriga kostnader redovisas kostnader för köpta tjänster (konsult/projektledning/
projektadministration) samt resekostnader, lokalhyror och möteskostnader.
FINANSIERING
Faktisk finansiering
Privat medfinansiering, intäkter
Budgeterad finansiering
Utfall
Privat medfinansiering, övrigt
Hållbart Avstamp (projektägare)
4 624 (täcker upp underskott)
Summa privat
medfinansiering
Finansiering via Leader
4 624
446 000
446 000
304 150
443 538
304 150
443 538
Övrig offentlig medfinansiering
Namn
Resurser
Ideellt arbete
Övriga ideella resurser
Summa ideellt
arbete/resurser
Offentliga resurser
Avvikelser från beviljad budget
Har det förekommit avvikelser mellan uppkomna kostnader och budgeterade kostnader? Om det är
fallet, vilka är avvikelserna och vilka är skälen till dessa avvikelser?
I stort har vi följt plan och budget men några smärre justeringar har gjorts. Faktiskt utfall är något
högre än budgeterat vilket täcks upp av projektägaren.
Vi har också främst av kostnadsskäl till vissa delar valt att timanställa personal o unga
handledare/guider i stället för som budgeterat köpa dessa tjänster.
Projektledningtjänster har dock varit nödvändigt att köpa i större grad än planerat.
Materialköp o investeringar har kunnat hållas nere då vi till vissa delar kunnat utnyttja stenmaterial
på platsen och i stället lagt tid (både ideell o betald) på att bygga på plats.
Se även punkten ”Vad har inte gått som planerat” tidigare i denna rapport.
Slutsats och rekommendationer
Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt?
- Sten och geologi är ett tema som i Skaraborg ännu till stora delar är en outnyttjad tillgång som kan
användas i vår fortsatta destinationsutveckling
- Samverkan med universitet och högre lärosäten har potential att utvecklas vidare och kan
framledes även omfatta internationella studenter o forskare.
- Regelverk och myndigheters (främst arbetsförmedlingens) kunskaper om och inställning till privata
sociala företag bör ses över.
Vilka mervärden har projektet tillfört ?
Se punkten ”Positiva effekter som projektet haft” ovan.
Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt?
Inget speciellt som inte redan beskrivits på annat ställe i denna rapport.
Genomförandet
Hur har kontakten/hjälpen fungerat från LEADER Västra Skaraborg?
Mycket bra – vi har inget övrigt att önska.
Förbättringsområden
Hur kan Leaderstödet förbättras? (ex seminarier, föreläsningar, kontakter eller annat)
Möjligen mindre administration – i övrigt ingen uppfattning då vi tycker det fungerat bra.
Bilagor:
Bifoga eventuellt skriftlig material som du har tagit fram i projektet, som till exempel, broschyrer eller
annat material som du tagit fram för att marknadsföra ditt projekt, filmer, etc.
1. Enkel folder (vikt A4) som vi använt i marknadsföring/beskrivning av projektet
2. Affisch med reklam för sommaröppet 2014
LIDKÖPING 2014-07-29
______________________________________
Projektägare/Firmatecknare
____________________________________
Projektledare
Jag godkänner att kontaktuppgifter publiceras i en projektdatabas där
slutrapporten görs tillgänglig för andra som arbetar med
landsbygdsutveckling och för allmänheten
Godkännandet skickar du i original tillsammans med ansökan om slututbetalning.
Kontaktpersoner i slutrapporten
Namn & adress
Peter Silow
Mellbygatan 4A
531 31 LIDKÖPING
Telefonnummer
Roll i projektet
E-postadress
Projektägare / Styrgruppsordförande
[email protected]
Underskrift
Datum
Namn & adress
Birgitta Gärdefors
Skagen Smedjebacken
533 94 HÄLLEKIS
Telefonnummer
Roll i projektet
E-postadress
Projektgruppsmedlem
[email protected]
Underskrift
Datum
Namn & adress
Ola Göransson
Falkgatan 6
531 34 LIDKÖPING
Telefonnummer
Roll i projektet
E-postadress
Projektledare/projektadministratör
[email protected]
Underskrift
Datum
076-114 13 50
070-250 69 67
070-672 74 78
2014-07-29