Kvalitetsredovisning - Blackebergs gymnasium
UTBILDNINGSNÄMNDEN BLACKEBERGS GYMNASIUM 2 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1:2:1 SID 1 (26) 2014-09-19 Handläggare: Elisabet Sandborgh Telefon: 08-50838608 Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium hade läsåret 2013/2014 drygt 1 250 personer sin arbetsplats. Av dessa var ca 1 150 elever och ett hundratal personal. Skolan erbjöd fyra studieförberedande program: det naturvetenskapliga programmet, det samhällsvetenskapliga programmet, det ekonomiska programmet samt det estetiska programmet. Vidare tog skolan emot fem klasser gymnasieförberedande språkintroduktion. Enhet 2 utgjordes av det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap och samhälle, samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhällsvetenskap, det estetiska programmet med inriktningarna bild och formgivning samt musik, totalt 374 elever. Skolan som ursprungligen är från 50-talet har ändamålsenliga lokaler, vilka är mer än välfyllda. Söktrycket till skolans samtliga tre enheter är högt. Matsalen och tillgången till grupprum och elevutrymmen var otillräckliga. Blackebergs gymnasiums alla tre enheter: * Erbjuder en trygg och positiv miljö där elever och personal trivs och utvecklas. Skolan stöder elevsociala aktiviteter, erbjuder bra mat i form av frukost och lunch och gör medvetna hälsosatsningar för personalen. En aktiv elevkår samt många elevföreningar bidrar till en god stämning. Blackebergsandan är ett levande begrepp för elever och personal. * Genomsyras av en syn på kunskap som viktigt och värdefullt. Skolan har duktig personal vars kompetens kontinuerligt utvecklas. Skolan hade trots minskade elevkullar hösten 2013 fortsatt höga intagningspoäng, högt söktryck, en lång reservlista och ambitiösa elever. Ett undantag är det estetiska programmet där många elevavhopp och svårigheter att rekrytera ledde till ett beslut att inte starta någon årskurs 1 till hösten 2014. * Vill sätta eleven i centrum så att eleven känner delaktighet och engagerat och medvetet deltar i skolans arbete och därigenom bidrar till skolans utveckling. Då eleverna lämnar skolan ska de göra det väl förberedda för vidare studier. * Vill möta utmaningen i en konkurrensutsatt verksamhet genom att bli ännu bättre på det som är våra styrkor: trivsel och lärande. * Präglas av tillgänglighet, öppenhet och högt i tak. Kansliet och skolledningen har öppna dörrar och en välkomnande atmosfär. Skolan är tillgänglig för eleverna även efter lektionstid. SID 2 (26) Kvalitetsredovisningen, som är en del av enhetens ständiga utvecklingsarbete, har arbetats fram i dialog genom frågor till och diskussioner med APT-grupper, arbetslagsledargruppen, ämneslag, klassråd, lagråd och skolkonferens. Medarbetarenkäten och brukarundersökningar har analyserats, arbetsplanen har utvärderats. Kvalitetsarbetet står ständigt i fokus och i det deltar alla. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Under läsåret 2013/2014 har följande utvecklingsområden stått i fokus: 1:1 satsningen vad gäller dator/läsplattor. Arbetet har riktats in på att planen genomförs i enlighet med intentionerna samt att kompetensutvecklingen, inte minst inom ämnesgrupperna, koncentreras kring frågeställningen hur användandet av IT kan leda till ett ökat lärande och därmed högre måluppfyllelse. I ett första steg är syftet att alla under första året ska kunna använda sin dator för att hämta, lagra, producera, redovisa och utbyta information i enlighet med EU:s definition av digitalkompetens. Då den digitala kommunikationen ökar kommer papperskopieringen att minska väsentligt Det slutliga Införandet av Gy11 då den första kullen i nya gymnasiet har gått i åk 3. För lärarna på enheten innebar det planering av nya kurser samt förberedelse för genomförande av det nya gymnasiearbetet. Arbetet med formativ bedömning och återkoppling till eleverna har fortgått. I syfte att skapa en formativ verktygslåda initierades ett projekt med den nytillsatta lektorn och en av förstelärarna. Det långsiktiga arbetet med systematiska kursutvärderingar som ett verktyg i utvecklingsarbetet fortsatte. På enhetens program fokuserades examensmålen - hur kan de få större genomslag i olika kurser? Möjligheten till ökad kontakt med avnämarna var ett fortsatt utvecklingsområde. Fortsatt arbete med läsförståelse på SA-programmet i åk 1 och en utvärdering av de nationella provens läsförståelsedel för tre årskurs ettor i rad. Enhetens estetiska programmet med inriktningarna musik och bild har under våren 2014 för första gången genomfört skolans traditionsrika musikal tillsammans med elever som haft kursen Estetisk kommunikation som individuellt val. Med hjälp av metoden Teaching Learning Community arbetet med det kollegiala lärandet fortsatt. En grupp svensklärare har tillsammans utformat ett några kortare lektionsupplägg som genomförts och utvärderats. SID 3 (26) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplanen på Blackebergs gymnasium är gemensam för de tre enheterna. Den innehåller sju delar som tecknar bakgrund samt beskriver insatser och akuta åtgärder: inställning till och åtgärder mot mobbning inställning till och åtgärder mot nazism, rasism och främlingsfientlighet och diskriminering pga religion eller annan trosuppfattning inställning till och åtgärder mot bristande jämställdhet och diskriminering pga kön inställning till och åtgärder mot diskriminering eller kränkande särbehandling pga sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck arbetet för ökad mångfald bland framför allt personalen tillgänglighet för elever och medarbetare med funktionshinder Likabehandlingsplanen är formulerad för ett långsiktig arbete men innehåller också fem mål formulerade för läsåret 2013/2014 (se bilaga för detaljerad redogörelse) 1. Planen förankras hos personal och elever. En lättillgänglig sammanfattning framställs av skolledningen. 2. Arbetet med mentorsgrupperna utvecklas och introduktionen av nya elever genomförs med ett gemensamt program. Fasta placeringar för alla elever i åk 1. 3. Elever och personal prövar nya sätt att öka integrationen mellan olika elevgrupper (program, årskurs). 4. Temadagar kring sex och samlevnad för åk 2 och åk 3, samt kring sociala medier för åk 1 och åk 2. 5. En personalgrupp arbetar med användningen av sociala medier, ordnar föreläsning för personalen samt funderar även på eventuellt dokument med vägledning till personalen. Vid läsårets slut utvärderades likabehandlingsplanen av berörd personal samt med skolans elever i form av jämställdhetsgruppen och elevdemokratiska utskottet inom elevkåren. Elevrepresentanter framförde synpunkter på enskilda skrivningar varav en del resulterade i förändringar i kommande plan. Vad gäller målen konstaterades att de till stor del var uppnådda. SID 4 (26) Planen har förankrats hos elever och personal, om än i olika omfattning. En lättillgänglig version har funnits tillgänglig. Introduktionen av nya elever genomfördes i enlighet med de uppsatta målen. Fasta placeringar i åk 1 genomfördes inte till fullo och kommer därför betonas än starkare innevarande läsår. Integrationsarbetet fortskred med gemensamma aktiviter för framför allt två av språkintroduktionsklasserna och några klasser på nationella program. Årskurs två och tre deltog i sedvanliga temadagar kring sex- och samlevnad och eleverna i årskurs ett och två deltog i en föreläsning om sociala medier med nätforskaren Marcin de Kaminski. Även personalen fortbildades i samma ämne av Marcin de Kaminski, även om det ännu inte resulterat i något dokument med riktlinjer. Elevernas arbete kring likabehandling och jämställdhet växte under året. Den nya elevkårens elevdemokratiska utskott engagerade sig i frågan, liksom jämställdhetsgruppen. Den sistnämnda genomförde flera möten med klasser runt temat normkritik. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner 75 % 80 % Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan 92 % 100 % 2014 Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 2% 3% 2014 2014 ÅTAGANDE: Bibehållen trygghet och arbetsro Förväntat resultat Siffrorna i gymnasieundersökningen i åk 2 visade 2013 följande resultat för enheten: • 96 % känner sig trygga i skolan • 90 % tycker att det råder en positiv stämning på skolan • 73 % är nöjda med skolans arbete mot mobbning • 61 % menar att det råder arbetsro på lektionerna. I skolans egen kursutvärdering senvåren 2013, som samtliga elever på enheten besvarade, svarade 74 % att det alltid eller ofta är arbetsro under lektionerna. När det gäller trygghet och trivsel är siffrorna höga. Att 4 % av eleverna inte känner sig trygga och att bara 74 % är nöjda med skolans arbete mot mobbning stämmer till eftertanke - siffrorna inom dessa områden måste vara noll. Siffrorna i SID 5 (26) både gymnasieenkäten och i skolans egen kursutvärdering på frågan kring arbetsro är för låga, även om elevernas svar i vår egen undersökning är betydligt positivare. Alltför många elever känner sig inte uppleva arbetsro på lektionerna och siffrorna både i gymnasieenkäten och i vår egen kursutvärdering måste bli bättre även om de förbättrats. Målsättningen höjs därför till 80 %. Arbetssätt Varje lärare ska inom ramen för varje enskild kursgrupp lyfta frågan om arbetsro och koppla denna till elevernas beskrivning av en ideallektion. Mentorerna får i uppdrag att i klassråd och i mentorssamtal samtala kring begreppet arbetsro och vad ordet arbetsro kan betyda för olika elever. Vilka förbättringsåtgärder kan vidtas för att öka arbetsron i klassrummet? De obligatoriska fasta placeringar i åk 1 fortsätter. Uppföljning I samband med redovisningen av Gymnasieundersökningen vårvinter 2014 samt i redovisningen av skolans egen kursutvärdering i slutet av våren 2014 konstateras om målet har uppnåtts. Resultat Åtgärderna ovan genomfördes i enlighet med målsättningen. En del av detta kommenteras under utvärderingen av Likabehandlingsplanen. Under vårterminen genomfördes en ny undersökning bland eleverna på klassrådstid kring hur en ideallektion kan se ut och ett reviderat dokument av det tidigare framtagna dokumentet Ideallektion utarbetades, kallad IdeallektionElevsynpunkter på undervisningen. Dokumentet är ett underlag för samtal kring undervisningen i såväl klassrummet som i arbetslag och i ämnesgrupper. Resultaten mellan programmen skiljer sig åt, framför allt har det estetiska programmet lägre andel nöjda elever än de andra programmen. Andelen elever som är nöjda med arbetsron på sina lektioner är 62% på det estetiska programmet, 69% på hela naturvetenskapliga programmet, och 82% på det samhällsvetenskapliga programmet. För det samhällsvetenskapliga programmet har alltså årsmålet nåtts. Andelen elever som känner sig nöjda med möjligheten att känna sig trygga i skolan är 98% på det samhällsvetenskapliga programmet och 81% på det estetiska programmet. Det naturvetenskapliga programmet som helhet har 99% nöjda elever. Andelen elever som är nöjda med skolans arbete mot mobbning är 83% på det estetiska programmet, 83% på hela naturvetenskapliga programmet, och 68% på det samhällsvetenskapliga programmet. Här är det alltså det samhällsvetenskapliga programmet som skiljer sig negativt. SID 6 (26) Det naturvetenskapliga programmet med inriktningen natur och samhälle, som tillhör enhet 2, kan inte i statistiken särskiljas från skolan övriga naturvetenskapliga program. Därför redovisas resultaten för hela programmet. Statistiken från skolans egen kursutvärdering tas inte upp i redovisningen, eftersom resultaten finns på individ- och kursnivå, men en sammanställning per enhet saknas. ÅTAGANDE: Eleverna får hjälp att hantera stress. Likabehandling och jämställdhet fokuseras. Förväntat resultat Mindre stressade elever och ett fokus på likabehandling och jämställdhet. Arbetssätt Elevernas psykosociala miljö handlar bland annat om upplevelsen av stress respektive trygghet i och utanför skolan. Studieteknik, stresshantering och likabehandling står därför även 2013/2014 i fokus under detta åtagande, liksom arbetet med sex och samlevnad. Eleverna i åk 1 arbetar under hösten med studieteknik. I december deltar de i hälsodagar som såväl teoretiskt som praktiskt behandlar fysisk och psykisk hälsa. Detta tillsammans med den gemensamma introduktionen för åk 1 bidrar till stärkandet av trygghet och gruppkänsla. Hälsosamtalen som skolsköterskorna genomför med åk 1 bidrar ytterligare till att stärka elevernas självkänsla. Alla klasser i åk 1 besöks i början av hösten av representanter från ungdomsmottagningen. Eleverna på språkintroduktion deltar i ett sex- och samlevnadsarbete som inbegriper undervisning av såväl skolpersonal som ungdomsmottagningen. Från såväl elever på program som språkintroduktion har det första fram önskemål om mer samarbetsprojekt över programgränser för att öka integrationen. Under året strävas efter att antalet sådana projekt ska öka. Eleverna i åk 2 och 3 deltar under året i olika temaaktiviteter rörande droger samt sex och samlevnad, vilka samtliga följs upp på mentorstid. En lättillgänglig sammanfattning av likabehandlingsplanen presenteras av mentorn för eleverna som underlag för diskussion. Gymnasieundersökningens resultat våren 2014 analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Skiljer sig pojkars och flickors upplevelse av exempelvis trygghet, uppmuntran och den hjälp som fås? God framförhållning i form av läsårsplanering, kalendarium, schema och provplaneringar medverkar till att minska stressen för elever och personal. Den SID 7 (26) tillsammans med eleverna framtagna ideallektionen blir en strukturerande mall som skapar igenkänning och tydlighet. Uppföljning I juni 2014 konstateras att planerade aktiviteter genomförts. Kontinuerliga utvärderingar efter respektive aktivitet ger underlag för eventuell revidering till kommande läsår. Visar analysen av gymnasieundersökningen på signifikanta skillnader för pojkar och flickor förs en diskussion om varför det förhåller sig så samt om något kan göras för att förändra detta. Resultat Åtgärderna ovan genomfördes i enlighet med målsättningen. En del av detta kommenteras under utvärderingen av Likabehandlingsplanen. En jämförelse mellan flickor och pojkar i gymnasieundersökningen visade inte på några signifikanta skillnader mellan könen på enheten, vad gäller trygghet, arbetet mot mobbning eller den hjälp som fås. Dokumentet Ideallektion- Elevsynpunkter på undervisningen (se under punkten Bibehållen trygghet och arbetsro) skapar en igenkänning och tydlighet som ytterligare bidrog positivt till minskningen av stressen. Under läsåret har också de obligatoriska fasta placeringarna i klassrummen för årskurs 1 fortsatt att gälla. ÅTAGANDE: En god elevhälsa Förväntat resultat Skolan har ett väl fungerande elevhälsoteam med två skolsköterskor, en kurator, två studie- och yrkesvägledare samt två speciallärare. Elevhälsoteamet finns till hands för att stötta och vägleda eleverna i andra sammanhang än den reguljära undervisningen. Ibland handlar det om rutinundersökningar eller enklare frågor, ibland om stöd och vägledning av olika slag, i syfte att eleverna ska må så bra som möjligt och ha de bästa förutsättningar att lyckas med sina studier. Arbetssätt Skolsköterskorna: * Skolsköterskorna erbjuder alla elever i årskurs 1 ett elevhälsosamtal. Målet är att 100 % av alla elever i åk 1 på ett nationellt program ska ha ett sådant samtal. Speciallärarna/Specialpedagogerna: * Samtliga elever med för skolan känd neuropsykiatrisk diagnos träffar speciallärare för studieplanering, åtminstone en gång under sin studietid. * Lärare med elever med neuropsykiatrisk diagnos i undervisningen erbjuds handledning av specialpedagog. Studie- och yrkesvägledarna: * Studie- och yrkesvägledarna besöker alla skolans årskurs 1 och årskurs 2 klasser för att informera om individuella val och meritpoäng. SID 8 (26) * Alla elever i årskurs 3 erbjuds via klassbesök information om högskolestudier och studie- och yrkesvägledning. Uppföljning I juni 2014 konstateras om elevhälsoteamets åtagande är uppnått. Resultat Elevhälsoteamets åtagande är uppnått, och de aktiviteter som planerades har genomförts. ÅTAGANDE: Minskad total frånvaro Förväntat resultat Bland enhetens elever föregående läsår var den totala frånvaron 13 % och den ogiltiga frånvaron 2 %. En högre frånvaro ses ju högre årskurs eleverna går i. Målsättningen för innevarande läsår är att den totala frånvaron för enhetens samtliga elever ska understiga 13 % och att den ogiltiga frånvaron inte ska öka utan helst understiga 2 %. Arbetssätt Ett verktyg för att uppmärksamma ogiltig frånvaro är skolans frånvaroprogram med automatisk återkoppling till vårdnadshavaren om en elev är ogiltigt frånvarande. Inom enheten läggs dessutom, av mentorer, elevhälsa och rektor, ökad vikt vid frånvarouppföljningen och rutiner för den samma utvecklas ytterligare hösten 2013. Uppföljning En sammanställning av årets frånvaro görs i juni 2014. Resultat Den totala frånvaron på enheten har minskat från 13% till 7%, och den ogiltiga frånvaron är 1% på naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapprogrammet samt 3% på det estetiska programmet. Det är framförallt åk 1 på det estetiska programmet som höjer frånvaroandelen till 2% för hela enheten. Bedömning och analys Arbetet med normer och värden är ett prioriterat område på Blackebergs gymnasium, grunden för ett av skolans två fundament; trivsel. Genom så väl riktade aktiviteter som ett genomtänkt mentorsarbete nås höga siffor vad gäller trygghet och trivsel. De uppskattade måbra-dagarna i årskurs 1 är ett exempel på trivselskapande aktiviteter, likaså elevorganiserade onsdagsraster, korvgrillning på SID 9 (26) skolgården under vissa eftermiddagar, äggmålning runt påsk, halloweenfirande etc. Gymnasieundersökningen visar att 87% av enhetens elever tycker att det råder en positiv stämning på skolan. Flera år i rad har andelen sjunkit något, något som vi tror har att göra med de högre ställda kraven på eleverna i Gy11 och den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar. Dock ligger vi högre än Stockholms läns gymnasieskolors gemomsnittliga värde på 77 %. Så gott som samtliga elever, 98-99 %, på Sam och Natur/sam känner sig trygga i skolan. På det estetiska programmet är det oroväckande lågt, bara 81% känner sig trygga i skolan. Dock är 83% av eleverna på estetiska programmet nöjda med skolans arbete mot mobbning, att jämföra med på 70% i hela Stockholm. Ändå kan vi inte vara nöjda med att 17% av eleverna inte upplever att skolan hanterar mobbning på ett bra sätt. På det samhällsvetenskapliga programmet är bara 68% av eleverna nöjda med skolans arbete mot mobbning. Vid närmare analys är det en speciell klass som drar ner andelen. I den klassen fanns det elever som upplevde sig kränka, och vid enkättillfället var arbetet mot detta inte avslutat. Målsättningen är förstås att samtliga elever ska känna sig trygga i skolan och vara nöjda med skolans arbete mot mobbning. Enheten forsätter sitt målinriktade arbete med att samtliga elever ska uppfatta sin skolmiljö som trygg och känna att arbetet mot mobbning är tillfredsställande. Ett exempel på ett sådant långsiktigt arbete är att introduktionen för eleverna i årkurs 1 sedan läsåret 2012/2013 ser likadan ut för samtliga skolans klasser, för att säkerställa att alla elever får en likvärdig start på sin gymnasietid. Introduktionen utvärderades och omarbetades ytterligare inför läsåret 2014/2015. Eleverna i årskurs 1 har också av lärarna bestämda platser i klassrummen och då eleverna ska arbeta i grupper med olika uppgifter är det alltid undervisande lärare som gör gruppindelningen. Den stress som elever kan känna kring att inte ha någon att sitta bredvid i klassrummet elimineras därmed. Gymnasieundersökningen 2014 visar endast en marginell skillnad mellan flickors och pojkars svar på enheten. Skolans elevhälsoteam har en viktig roll i att skapa trygghet och trivsel för eleverna och minska deras stress. Elevhälsoteamet finns till hands för att stötta och vägleda eleverna i andra sammanhang än den reguljära undervisningen, i syfte att de ska må så bra som möjligt och ha de bästa förutsättningarna att lyckas med sina studier. Det handlar om skolsköterskornas elevhälsosamtal som varje elev i årskurs 1 erbjuds, och som läsåret 2013/2014 genomfördes med så gott som samtliga av skolans elever i årskurs 1. I dessa samtal får eleverna möjlighet att i en lugn miljö samtala kring frågor som det annars inte naturligt ges utrymme för i skolan. Samtliga elever med för skolans känd neoropsykiatrisk diagnos träffade under läsåret speciallärare för studieplanering åtminstone en gång, för en del elever betydligt fler gånger. För många elever med en neuropsykiatrisk diagnos skapar den struktur som ges vid ett studieplaneringsmöte de förutsättningar som är nödvändiga för att klara av sina studier och därmed minska sin stress. Elever med svårigheter i matematik gavs möjligheter att få hjälp, dels i matematikstugor men också hos specialpedagog. Studie- och yrkesvägledarnas informationsbesök i SID 10 (26) klasserna, som under läsåret genomfördes i alla årskurser, ger eleverna det regelverk som de behöver för att i lugn och ro göra sina val av fördjupningskurser och skapa de bästa förutsättningarna för framtida studier. Målet att 80 % av eleverna på enheten i gymnasieundersökningen i årskurs 2 ska svara positivt på frågan om det råder arbetsro på lektionerna, nås bara på det samhällsvetenskapliga programmet. En ökning har skett på det naturvetenskaliga programmet från 62% till 69% men på det estetiska programmet har ingen förbättring skett. Siffrorna ovan ska också jämföras med det genomsnittliga värdet på postiva elevsvar i Stockholms län, 45 %, gällande arbetsro på lektionerna. Ökningen i antalet postiva upplevelser av arbetsro på lektionerna jämfört med föregående år, även om det är en bit kvar innan målet nås, kan förklaras av att frågan om arbetsro var ett prioriterat område under läsåret. I klassråd och i mentorssamtal fördes samtal kring begreppet arbetsro och vad ordet kan betyda för olika elever. Under vårterminen genomfördes en ny undersökning bland eleverna på klassrådstid kring hur en ideallektion kan se ut och ett reviderat dokument av det tidigare framtagna dokumentet Ideallektion utarbetades, kallad Ideallektion- Elevsynpunkter på undervisningen. Dokumentet är ett underlag för samtal kring undervisningen i såväl klassrummet som i arbetslag och i ämnesgrupper. Det skapar en igenkänning och tydlighet kring klassrumssituationen som förhoppningsvis bidrar till såväl ökad arbetsro som till en minskad stress hos eleverna. Under läsåret har också de obligatoriska fasta placeringarna i klassrummen för årskurs 1 fortsatt att gälla, vilket visat sig vara en framgångsfaktor för såväl tryggheten som arbetsron. Enheten fortsätter, tillsammans med övriga enheter på skolan, även nästkommande läsår med sitt målinriktade arbetet kring att förbättra arbetsron under lektionerna. Blackebergs gymnasium kommer att vara del i ett projekt kring arbetsro som leds av en utvecklingsgrupp på Stockholms stads utbildningsförvaltning. Till vår hjälp kommer vi att få utomstående observatörer som i elev- och lärarintervjuer såväl som i lektionsbesök kan ge oss viktig input i hur vi jämte redan tidigare vidtagna åtgärder kan gå vidare i detta viktiga arbete. Enheten har ett väl fungerande frånvaroprogram med en automatisk återkoppling om en elev är ogitigt frånvarande, i linje med skollagen. Den ogiltiga frånvaron såväl som den totala frånvaron på enheten är låg, med 2 % respektive 7 % frånvaro. Det är glädjande att se att det gedigna arbete som mentorer, elevhälsoteam och rektor, i samarbete med elever och vårdnadshavare, lägger på frånvarouppföljning ger resultat. Det är det estetiska programmets årskurs 1 som sticker ut negativt, på övriga program och övriga årskurser på estetiska programmet är den ogiltiga frånvaron 1%. Det är inte förvånande med tanke på den situation som rått i estetettan med många elevavhopp, delvis beroende på hög andel elever som inte kommit in på sitt förstahandsval. Både de lägre resultaten vad gäller arbetsro och trygghet i skolan samt det högre resultatet vad gäller frånvaro vittnar om att enheten inte lyckats lika väl på det estetiska programmet som på övriga program. Detta i kombination med de många elevavhoppen ledde till beslutet om att inte ta in några SID 11 (26) elever på det estetiska programmet till läsåret 2014/15. Dock är det viktigt att värna om de elever som läsåret 2014/15 går i årskurs 2 och 3, så att esteterna känner sig viktiga och sedda. Därför vill arbetslaget för EST och NS aktivt verka för bättre trivsel för sina elever och för att stärka gemenskapen för lagets klasser, inom klasserna, mellan årskurser och mellan de två programmen. Klassernas ökande sammanhållning skulle på ett positivt sätt bidra till ett bättre lärande för eleverna. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel gymnasieelever i avgångsklasserna som erhållit examensbevis (ej IM) 100 % 90 % 2014 Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i examensbevis och studiebevis vid vårterminens slut 91 % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Avslutande implementering av GY11 Förväntat resultat Avslutande god implementering av Gy 2011 i form av väl planerade och genomförda kurser som ges för första gången under läsåret. Arbetssätt Gy 2011 innebär nya ämnes- och kursplaner samt en ny betygsskala. Under konferenstid och annan tid under läsåret ges möjlighet åt fortsatt analys av nya kurser och kurser som getts någon gång tidigare. Arbetet med likvärdig bedömning och betygssättning revideras i varje ämnesgrupp mot bakgrund av de nya styrdokumenten. En viktig del i dessa diskussioner blir att samtidigt skapa former för bättre kontinuerlig återkoppling till eleverna av resultat, utvecklingsområden och måluppfyllelse. Uppföljning I juni 2014 lämnar varje ämnesansvarig en redogörelse för hur arbetet inom ämnesgruppen skett under året. SID 12 (26) Resultat I de olika ämnesgrupperna har ett intensivt arbete utförts under läsåret. Lärarna har förtydligat och konkretiserat det centrala innehållet i de nya kursplanerna, gemensamma sätt att lägga upp kurser har växt fram, sambedömning har skett, diskussioner kring kontinuerlig återkoppling och formativ bedömning har förts, gemensamma prov för att säkerställa likvärdig bedömning har skapats, matriser för bedömning har analyserats och gåtts igenom med eleverna, nationella prov och Skolverkets bedömningsstöd har använts för att skapa en gemensam syn på kunskapskraven i den nya betygsskalan, i gymnasiearbetet har lärarna säkerställt att ämnesval stämmer väl med respektive programs examensmål. Lärarna upplever nu, efter tre år av lyckad implementering, att de börjar känna sig säkra på Gy11, både vad gäller kursinnehåll och kunskapskrav. ÅTAGANDE: Eleverna gör kontinuerliga kursutvärderingar i syfte att skapa underlag för högre måluppfyllelse Förväntat resultat Kursutvärderingarna ger underlag till diskussioner om hur undervisningen kan förbättras avseende de utvärderade områdena, särskilt skolans strategiska satsningar om förbättrad återkoppling under lärandeprocessen, vilket leder till ett ökat lärande som avspeglas i efterföljande utvärderingar. Resultaten blir också ett medel för all personal på skolan att utifrån den egna rollen i organisationen reflektera över styrkor och förbättringsområden. Arbetssätt Under både höst och vår genomförs kursutvärderingar enligt en av skolledningen fastställd tågordning. Det finns möjlighet att utöka kursutvärderingarnas obligatoriska frågor med frågor från respektive lärare eller annan personal. Uppföljning Kursutvärderingarna analyseras kontinuerligt under året. Då kursutvärderingen gör det möjligt för lärare och rektorer att på ämnes-, kurs- och individnivå se elevernas skattningar blir resultaten underlag för diskussioner i olika konstellationer såsom i ämnesgrupper och arbetslag samt i medarbetarsamtal. Resultat Kursutvärderingar genomfördes under höst och vårterminen och gav i enlighet målsättningen underlag till samtal i olika konstellationer såsom medarbetarsamtal, ämneskonferenser och klassrumssamtal ÅTAGANDE: Hög andel elever med minst betyget E i alla kurser i slutbetyget SID 13 (26) Förväntat resultat Betygsstatistiken visar på höga siffror för Blackebergs gymnasium. Den genomsnittliga betygspoängen för elever på det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap har varit hög, liksom andelen elever med godkänt i alla kurser i slutbetyget. Inget talar för att det ska bli annorlunda för den första kullen med slutbetyg på det naturvetenskapliga programmet inriktning naturvetenskap som tar studenten våren 2014. I Gy 2011 har en ny betygsskala införts. Regelverket för meritpoängsgivande kurser har också ändrats och enbart högre kurser i engelska, matematik och moderna språk ger extra meritpoäng. De flesta elever strävar efter att få full meritpoäng att lägga till sitt jämförelsetal och läser således flera tunga meritpoängsgivande kurser i årskurs 2 och årskurs 3. Utökade kurser kan också ge meritpoäng och betyg på utökade kurser som krävs för särskild behörighet räknas alltid med i jämförelsetalet. För vissa elever kan ett utökat program möjliggöra att de erhåller maximalt antal meritpoäng att addera till sitt jämförelsetal. Tunga meritpoängsgivande kurser, och för vissa elever ett utökat program, ger en stor arbetsbörda för eleverna men stärker samtidigt deras framtida möjligheter för högskolestudier. Trots ny betygsskala och ändrade regler för meritpoäng är målet att antalet elever med minst E i samtliga kurser i slutbetyget ska ligga kvar på en hög nivå. Arbetssätt Skolledning och studievägledare för diskussioner med elever och klasser i syfte att klargöra regelverket kring meritpoäng, samt tydligare peka på de konsekvenser i form av ökad arbetsbelastning som utökade program innebär. Uppföljning Genomgång och analys av slutbetygen under sommaren 2014. Resultat På det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap och samhälle har 100% av eleverna minst betyget E i alla kurser och på det samhällsvetenskapliga programmet är andelen 93% av eleverna. Även här sticker det estetiska programmet ut med bara 73% av eleverna med minst betyget E i alla kurser. Totalt på enheten har 91% av eleverna minst betyget E i alla kurser. ÅTAGANDE: Implementering av 1:1 satsningen där varje elev i årskurs 1 och årskurs 2 kommer att få tillgång till en egen dator/läsplatta Förväntat resultat 1:1 satsningen, där varje elev i årskurs 1 och årskurs 2 kommer att få tillgång till en egen dator/läsplatta, kommer att stå i fokus 2013/2014. Arbetet kommer att fokuseras på att planen genomförs i enlighet med intentionerna samt att kompetensutvecklingen, inte minst inom ämnesgrupperna, koncentreras kring SID 14 (26) frågeställningar hur användandet av IT kan leda till ett ökat lärande och därmed högre måluppfyllelse. Arbetssätt Skolans IT plan, och de praktiska lösningar som krävs, följs vid leverans och utrullning av datorerna/läsplattorna. Studiedagstid och del av konferenstid tas till kompetensutveckling, i ämnesgrupper och i andra konstellationer, för att inspireras av och lära av varandra hur IT i undervisningen kan leda till ett ökat lärande. Uppföljning juni 2014 konstateras om leverans och utrullning av datorer/läsplattor har fungerat tillfredsställande och om alla elever i årskurs 1 och i årskurs 2 har erhållit varsin dator/läsplatta. Resultat I början av vårterminen erhöll varje elev i årskurs 1 och 2 en egen dator. Utrullningen fungerade bra, dock konstaterades att andelen elever som fullföljde introduktionsprogrammet var låg. Detta resulterade i många frågor till lärare och kansli, som hade kunnat undvikas. Beslut fattades att varje lärare skulle erhålla en egen bärbar dator till skolstarten augusti 2014. För att säkerställa IT-kompetensen hos personalen, och på bästa sätt utnyttja elevernas tillgång till datorer i undervisningen, inrättades en ITpedagogtjänst. ÅTAGANDE: Ämnesövergripande samarbete Förväntat resultat Inom varje arbetslag genomförs, med utgångspunkt från examensmålen, minst ett ämnesövergripande samarbete för varje klass. Arbetssätt Arbetslaget inventerar samverkansprojekt vid höst- och vårterminsstart. Uppföljning I juni 2014 redovisar arbetslaget de ämnesövergripande projekt som genomförts i åk 1 under året. Resultat Ämnessamverkan har skett på många sätt i klasserna. Ett tjugotal samarbeten med minst två ämnen finns redovisade i arbetslagens utvärdering. ÅTAGANDE: Ökad läsförståelse och förbättrad källanvändning SID 15 (26) Förväntat resultat Med utgångspunkt i NP VT-2012/2013 har samhällsarbetslaget på enhet 2 konstaterat att läsförståelsen inte var lika god som förväntat. Litteraturutredningen, som presenterades under hösten 2012, slog fast att läsförståelsen har sjunkit. Då en god läsförståelse är en grundförutsättning för såväl gymnasie- som högskolestudier ska resultaten på de nationella proven i åk 1 under läsåret 2013/2014 uppvisa avsevärt högre resultat. Arbetssätt Genom att utifrån en gemensamt utarbetad modell läsa fler texter av olika typer som är kopplade till det samhällsvetenskapliga fältet ska elevernas läsförståelse förbättras. Dessutom ska elevernas förmåga att använda källor förbättras under våren med en riktad insats mot källhantering. Dessa två satsningar hänger ihop. Uppföljning Efter läsåret 2013/2014 har skolan arbetat med tre årskurser i det nya gymnasiet och kan jämföra tre års läsförståelsedelar i de nationella proven. Resultat Samhällsarbetslaget har i möjligaste mån försökt att arbeta med läsförståelse i samtliga ämnen. Lärarna har satt samman fem punkter som är lämpliga att tänka på när man läser en text. Utvärderingen av läsförståelseprojektet baseras på läsförståelseresultaten på Np (Sv1) för eleverna i åk 1 på samhällsvetenskapsprogrammet. Resultaten i år var högre än föregående år. Bedömning och analys När det gäller Blackebergs andra fundament, kunskap- att öka elevernas lärande och ge korrekt bedömning och betyg- är Blackeberg en skola i framkant, på alla enheter. Resultaten på nationella prov är höga, liksom de betyg eleverna har med sig då de går ut årskurs 3. Vid jämförelse med stadens övriga skolor står sig Blackebergs gymnasium som helhet mycket väl. Detta tredje läsår med Gy11 har alla kurser som ingår i programmen getts minst en gång. De arbetssätt som utarbetats under föregående två år har fortsatt, med mycket kollegialt arbete i ämnesgrupperna för att utvärdera och förbättra kurser som getts någon gång tidigare, planera och konkretisera de nya kurserna samt säkerställa likvärdighet i bedömning och betygssättning. Implementeringen har fungerat väl och lärarna börjar nu känna sig ”varma i kläderna”. Ämnesgrupperna kommer även fortsättningsvis arbeta för att utveckla undervisningen och bedömningen. Under året genomfördes en översyn av frågorna som ingår i kursutvärderingen i syfte att skapa underlag för en, på sikt, gemensam utvärdering i staden och i första hand för gymnasieområdet. I dessa diskussioner deltog såväl representanter för LR som övriga rektorer inom gymnasieområdet. SID 16 (26) Det arbetet har nu kommit till en fas där tekniken är hindret. Det behövs ett program som på ett smidigt sätt kan sammanställa information och samtidigt enkelt kunna gruppera den på olika sätt. Exempelvis bör man kunna följa en lärare, eller en kurs, kronologiskt samt också kunna jämför på olika sätt, exempelvis alla lärare eller alla lärare i samma kurs osv. Arbetet med kursutvärderingarna kommer således att fortsätta innevarande läsår. I jämförelse med det gamla gymnasiesystemet, har i GY 2011 kunskapsnivåerna och kunskapskraven för de olika betygsstegen höjts, vilket medför högre ställda krav på eleverna.Dessutom har den psykiska ohälsan bland ungdomar ökat. Ungdomar kan idag ha svårt att finna sig tillrätta bland alla de krav och förväntningar som de känner från sig själva eller andra. Sociala medier och ständig uppkoppling, krav på prestationer i olika sammanhang under fritiden eller i skolan, skapar hos många elever en svårhanterlig stress med konsekvenser som kan synas i skolarbetet. 100 % av enhetens elever uppnådde kraven för att erhålla ett examensbevis. På det estetiska programmet var andelen med minst E på alla sina kurser 73%, men med tanke på att antagningsgränsen för estetiska programmet låg avsevärt lägre än för övriga program (läsåret 13/14 133 poäng inklusive antagningsprov), så är det ändå ett gott resultat att samtliga elever fick ut ett examensbevis. 100% (Natur/sam) resp 93% (Sam) hade minst betyget E på alla sina kurser. Med tanke på att lägsta antagningsgräns på samhällsvetenskapliga programmet ligger över 255, dvs minst betyget C på alla kurser, är det värt att notera att 7% av eleverna på samhällsvetenskapliga programmet får F på minst en kurs. Den genomsnittliga betygspoängen för enhetens elever är 15,8 poäng, där Natur/sam har 16,3, Sam 16,0 och Est 14,6. Det är lägre än förra årets poäng(16,2 poäng 2013) för elever med slutbetyg. Med bakgrund i ovanstående text kring den höjda kravnivån i Gy 2011 är 16 poäng ändå en hög siffra. Eleverna på Blackebergs gymnasium erbjuds en god studiemiljö där kunskap värderas högt. Skolans kompetenta lärare och väl fungerande elevhälsoteam gör det möjligt. Ytterligare en faktor som skapar god studiemiljö och höga studieresultat är elevernas känsla av trygghet och trivsel, en fråga som skolan ständigt arbetar med, se ovanstående. 1:1-satsningen har fungerat väl vad gäller utrullningen av datorer. Till läsårsstarten 2014 har skolan avsatt mer tid och handledning för att säkerställa att alla nya elever går igenom introduktionsprogrammet. Vissa problem med långsamma inloggningar och förvaring har lösts, så att det nu fungerar tillfredsställande. Frågor kring ersättningsskyldighet kvarstår till viss del fortfarande. Arbetet går nu över på att öka användningen av digitala verktyg i undervisningen, och skolans IT-pedagog tillsammans med förstelärare och lektor har i uppdrag att utveckla den digitala kompetensen hos lärarna. För att skapa en helhetssyn har enheten strävat efter att utöka sin ämnessamverkan. En rad samarbeten och projekt har genomförts under läsåret. Flera av dessa har gjorts flera gånger med goda resultat. SID 17 (26) Läsförståelsen som mäts i NP i åk 1 i svenska har ökat. Det skulle kunna hänföras till att vi har arbetat mer systematiskt med läsförståelse, men det skulle också kunna bero på att provet var enklare och att årets klasser generellt hade bättre förkunskaper från årskurs nio. Alltså finns det flera tänkbara förklaringar till resultatförbättringen. Svensklärarna har konstaterat att årets läsförståelsedel i NP var enklare än föregående år. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen 66 % 75 % 2014 Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till 54 % 70 % 2014 Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 41 % 60 % 2014 ÅTAGANDE: Elevernas utvecklingssamtal med mentorerna är meningsfulla Förväntat resultat Som ett led i skolans utvecklingsarbete kring det formativa arbetssätten ska en formativ framåtsyftande bedömning, likväl som en summativ bedömning, ges varje elev i varje kurs vid utvecklingssamtalet som sker i början av vårterminen 2014. Som ett resultat av detta kommer eleverna att uppleva utvecklingssamtalet som mer meningsfullt. Arbetssätt För att kunna tillhandahålla ett gott material som underlag för samtalet mellan elev, inbjuden förälder och mentor kommunicerar elever och lärare om mål, uppnådda resultat samt förbättringsåtgärder i skolans dataplattform Forum. Inför utvecklingssamtalet i början av vårterminen 2014 ger läraren i Forum eleven en summativ bedömning, dvs hur eleven ligger till i förhållande till målen samt en formativ framåtsyftande bedömning som anger hur eleven kan nå målen. Resultaten i Forum sammanställs och delges elev och förälder i utvecklingssamtalet. SID 18 (26) Uppföljning Gymnasieundersökningen våren 2014 analyseras utifrån frågan ” utvecklingssamtalen uppfattats som meningsfulla”. Resultat Gymnasieundersökningen visar att 49% av eleverna på de estetiska och naturvetenskapliga programmen upplever att utvecklingssamtalet är meningsfullt. På det samhällsvetenskaliga programmet är andelen nöjda elever 44%. ÅTAGANDE: Inslagen av ett formativt förhållningssätt och återkoppling ökar i undervisningen Förväntat resultat Blackebergs gymnasium uppvisar mycket goda resultat samt når mycket goda värden i olika undersökningar, t.ex. Stockholm stads gymnasieundersökning. Resultaten bekräftar att Blackeberg är en mycket välskött skola. För att behålla och utveckla denna position söker skolan ständigt förbättra sin verksamhet genom att bygga på vetenskaplig grund. En sådan står att finna i det formativa förhållningsätt som av den pedagogiska forskningen framhålls som ett av de mest framgångsrika sätten att systematiskt förbättra och effektivisera elevernas lärande för en högre måluppfyllelse. Skolan fortsätter därför under läsåret 2013/2014 att utveckla de formativa arbetssätten i de olika kurserna. Arbetssätt Det formativa förhållningssättet ska genomsyra undervisningen och utgöra utgångspunkt för lärarens arbete såväl enskilt som i ämnessamverkan och i ämnesövergripande samverkan. I det kollegiala lärandet delger kollegor varandra goda exempel. Till hjälp i arbetet finns sedan hösten 2013 de så kallade karriärlärarna. Informationsteknologins roll i de formativa arbetssätten lyfts också, då skolan står inför en satsning som innebär att varje elev kommer att få tillgång till en egen dator/läsplatta. Uppföljning Gymnasieundersökningens frågeområde ”lärande” analyseras våren 2014 liksom skolans egna enkätundersökningar i utvärderingsverktyget UTV5. Särskild vikt läggs vid frågorna "mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till" samt "mina lärare hjälper mig att förstå hur jag ska förbättra mina studieresultat". Resultat Gymnasieundersökningen visar att 67% av eleverna på det estetiska programmet är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerat om hur man ligger till. För samhällsvetenskapliga programmet är andelen 48% och för SID 19 (26) naturvetenskapliga programmet 41%. Årsmålet är alltså långt ifrån uppnått på de sistnämnda programmen. 46% av eleverna på enheten är nöjda med hur lärarna hjälper dem förstå vad de ska göra för att förbättra sina studieresultat. Här skiljer sig inte de olika programmen från varandra. Bedömning och analys En för låg andel av eleverna på enheten, knappt hälften i 2014 års gymnasieundersökning, anser att utvecklingssamtalen med mentor känns meningsfulla. Siffrorna ligger kvar på samma låga nivå som läsåret 2012/2013, trots att vi inför läsåret 2013/2014 lade om cykeln för utvecklingssamtal och omarbetade underlagen för samtalen. Här finns ett helt klart ett förbättringsområde, vi ligger under jämförelsetalet för hela Stockholm. Under läsåret 2014/2015 fortsätter vi arbetet med att göra samtalen mer meningsfulla. Under en av lärararbetsdagarna i augusti 2014 deltog alla lärare i en föreläsning på temat "om konsten att leda samtal" där det även ingick samtalsövningar och att lärarna fick ge varandra tips inför samtalen. På mentorstid, inför utvecklingssamtalen, kommer utvecklingssamtalen att diskuteras, så att eleverna och lärarna har en samsyn kring målen med och förväntningarna på samtalen. Förhoppningen är att det systematiska arbetet med att utveckla utvecklingssamtalen ska ge resultat och att samtalen ska uppfattas som mer meningsfulla av eleverna. Det formativa förhållningssättet framhålls i den pedagogiska forskningen som ett av de mest framgångsrika sätten att systematiskt förbättra och effektivisera elevernas lärande för en högre måluppfyllelse. Enhetens arbete med att utveckla det formativa arbetssätten med kontinuerlig återkoppling av resultat, utveckling och måluppfyllelse fortsätter. Enheten når inte årsmålen för andelen elever som är nöjda på någon av de frågor som rör återkoppling. I en jämförelse av svaren som Stockholms läns gymnasieungdomar ger med enhetens elevers svar, så är dock enhetens elever dock något mer postiva. Jämfört med föregående års svar är det inga större förändringar varken åt det positiva eller negativa hållet. Att arbeta formativt innebär att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar samt att planera undervisningen så att återkoppling kan ges med en god kvalitet. Gymnasieundersökningens alltför låga siffror om återkoppling kan återspegla en viss osäkerhet hos både lärare och elever om hur de nya ämnesplanerna ska tolkas och förstås. Ju längre tiden går ju mindre blir den osäkerheten. Det kan också vara så att elever och lärare har olika förväntningar och uppfattningar kring vad återkoppling är, hur ofta den ska ske och på vilket sätt. Samtal behöver föras mellan ämneslärare och elever samt mellan mentor och elever kring detta. Under läsåret 2013/2014 har Blackebergs gymnasiums lärare fått lyssna och låta sig inspireras av flera lärare som arbetar formativt med informationsteknologins hjälp, Jesper Ersgård, Katarina Lycken Rûter, Jerker Porat och lärare från Globala gymnasiet i Stockholm, för att nämna några. Utbildningsinsatser har också gjort inom gymnasieområdet, där områdets lärare SID 20 (26) inklusive Blackebergs gymnasiums egna lärare, har delgett varandra goda exempel på hur man kan arbeta. Med utgångspunkt i aktuell skolforskning fortsätter skolan under läsåret 2014/2015 att utveckla de formativa arbetssätten. Det kollegiala lärandet lyfts fram där kollegor emellan delger varandra goda exempel, samtal i ämnesgrupper och arbetslag förs. Till hjälp i det här arbetet finns de så kallade karriärlärarna. Informationsteknologins (IT) roll i det formativa arbetssätten lyfts allt mer, då varje elev från och med hösten 2014 har tillgång till en egen dator. En IT-pedagog har anställts vars främsta uppdrag är att med informationsteknologins hjälp underlätta det formativa arbetssätten. På frågan om jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna ligger antalet positiva svar på samma låga nivå som Stockholms län i sin helhet. Kursplanerna i Gy 2011 har, i de flesta kurser, ett rikt innehåll och tiden kan vara knapp att hinna med allt. Enheten har, med bakgrund i detta, en utmaning i att öka elevinflytandet på arbetssätten, då elevernas möjligheter att vara med och påverka hur de arbetar under lektionerna är viktig. Arbetet under våren 2014 med framtagandet av dokumentet "Ideallektionen- elevsynpunkter på undervisningen" och samtal som förs framöver mellan lärare och elever kring dokumentet är en väg att gå. Elevkårens, och dess elevdemokratiska utskott, arbete är en annan. Övrig uppföljning Omorganisationen som genomfördes hösten 2011, tillsammans med införandet av det nya gymnasiet Gy 2011, slutfördes 2013/2014. Fler lärare fick då sin tjänstgöring koncentrerad till en enda enhet. Det tredje året med Gy 2011 innebar att det fortfarande var en del nya kurser som skulle implementeras. Utmaningen att behålla skolans goda varumärke i tider av fortsatt minskande kullar klarades väl, med undantag av det estetiska programmet, vilket visat sig i ett fortsatt högt söktryck och höga intagningspoäng hösten 2014. En förutsättning för ett gott arbete med hög måluppfyllelse och trivsel bland eleverna är att personalen trivs. I den senaste medarbetarenkäten i Stockholms stad räknades ett AMI ut (Aktivt medskapande index). Blackebergs gymnasium fick där index 80, att jämföras med totalsiffran för Stockholms utbildningsförvaltning på index 78. I stort trivs personalen på Blackebergs gymnasium. Målsättningen är naturligtvis att personalen också fortsättningsvis ska trivas bra och skolan arbetar ständigt med att trivseln bland personalen ska bli ännu högre. Arbetsmiljöverkets föreläggande om för hög arbetsbelastning för lärarna i Stockholms kommunala skolor stod på dagordningen under hela läsåret. Förhållanden och åtgärdsförslag diskuterades på APT och i SVG. Flera åtgärder vidtogs också, såsom att kansliet övertog registreringen av Stockholmsprovet samt en del av mentorernas frånvaroredovisning. Vidare införskaffades extern hjälp för rättning av en del nationella prov. Skolforskningen fortsatte att lyftas på agendan. Ett av skolans utvecklingsområden är att återkoppling av elevernas prestationer måste bli SID 21 (26) tydligare och att den kontinuerliga återkopplingen ska bli ett naturligt inslag i undervisningen. Utvecklingsområdet knyter an till tidigare läsårs satsning på att alla skolans lärare skulle läsa Jan Håkanssons sammanfattning av John Hatties metaanalys om vad som påverkar elevers studieresultat, Synligt lärande, där Hattie pekar ut formativ bedömning som en särskilt viktig framgångsfaktor. Ämnestiden och studiedagstid under läsåret lades på implementering av nya kurser i Gy 2011, där likvärdigheten i bedömningen och hur återkopplingen till eleverna ska kunna utvecklas stod i fokus, samt på IT. Stadens satsning med en dator till varje elev medförde nya tankar och förväntningar på undervisningen. Hur kan IT underlätta elevens lärande, så att högre måluppfyllelse nås? Studiedagar anordnades på temat, såväl inom skolan som inom gymnasieområdet. Inspirationsföreläsare, skolans egna lärare och externa, visade goda exempel. Workshopar anordnades. Auskultationer kollegor emellan, med efterföljande pedagogiska samtal, genomfördes av alla skolans lärare, likväl som att samtal i arbetslagen kring auskultationerna i stort fördes. Skolans tre karriärlärare, tillsammans med övriga kollegor, arbetade i sina respektive ämnesgrupper med fokus på likvärdig bedömning, återkoppling och kollegiala samtal kring svåra moment i undervisningen. Ytterligare en lärare på enheten deltog, i samarbete med Utbildningsförvaltningen, i Meriteringsprogrammet Arete, som syftar till att ge särskilt yrkesskickliga lärare ett bevis för sin yrkeskompetens. Under våren rekryterades, efter ett nationellt beslut, sju stycken förstelärare och en lektor. Dessa karriärlärares arbetsbeskrivningar utformades i linje med skolans utvecklingsmål, där det kollegiala lärandet såväl som de formativa arbetssätten och IT´s roll i undervisningen poängteras. För elever med behov av särskilt stöd har skolan en tydlig utvecklad organisation. Ett väl fungerande elevhälsoteam med två skolsköterskor, en kurator, två studievägledare samt två speciallärare finns till hands för att stötta och vägleda eleverna i andra sammanhang än den reguljära undervisningen. Ibland handlar det om rutinundersökningar eller enklare frågor, ibland om stöd och vägledning av olika slag. Erfarenheten från elevhälsopersonalen på Blackeberg och på de flesta andra gymnasier i Stockholm är att den psykiska hälsan bland många ungdomar blir allt sämre. Detta understryks av resultaten i Stockholmsenkäten som under året genomfördes i årskurs 2. De psykosomatiska problemen är visserligen lägre bland Blackebergs elever än i staden i stort, men ändå alltför höga. Minst en gång i veckan har ca 40 % svårt att somna, 22 % nervös mage, 15% dålig aptit och ca 30% huvudvärk. Ca 20 % känner ganska eller väldigt ofta oro och ångest. 67 % av pojkarna uppger att de har god psykisk hälsa och 71 % tycker att det ofta eller ganska ofta är riktigt härligt att leva. Motsvarande siffror för flickorna är 56 % god psykisk hälsa och 70 % härligt att leva. Både för pojkar och flickor är siffrorna bättre än i staden i stort, men ändå alltför låga. Siffrorna har också försämrats något sedan 2012, men mindre än totalen i staden. Andra siffror som tycker på ohälsa är att endast 53 % av flickorna och 74 % av pojkarna är nöjda med sitt utseende. 25 % av flickorna tycker att de inte duger till något och nästan lika många vill ändra på sig. Genomgående har flickorna sämre siffror än pojkarna. Ca SID 22 (26) en tredjedel av eleverna har fuskat någon gång under året. En annan faktor som säger någon om den psykiska hälsan är droganvändningen. Tobaksbruket var lägre bland Blackebergs elever än i staden i stort, och hade dessutom gått ned sedan 2012. När det gäller alkoholkonsumtion ligger Blackebergs pojkar högre än stadens, flickorna lägre. Siffrorna är ungefär desamma som för två år sedan. Detsamma gäller narkotikaanvändningen. Elever som inte dricker alkohol alls har ökat något. Orsakerna är naturligtvis många men en del av dem som mår dåligt har svårt att finna sig tillrätta bland alla de krav och förväntningar från sig själva eller andra som upplevs bland tonåringar. Sociala medier och ständig uppkoppling, krav på prestationer i olika sammanhang, upplevd press från skola, arbete och föreningsliv skapar hos många elever en svårhanterad stress med konsekvenser ibland av allvarlig art. Att stötta eleverna att hantera livet som helhet och att ställa rätta och rimliga krav på sig själv är numera en viktig del av skolans arbete. Av den anledningen ordnade skolan en kurs i Första hjälpen i mental hälsa för de i personalen som önskade vara med. Även föräldraföreningen på skolan ordnade en kurs i samma ämne. Föräldraföreningen ordnade också i samarbete med skolan, en välbesökt kvällsföreläsning om hur det kan vara att vara tonårsförälder med psykolog Jenny Jägerfeld där såväl föräldrar som delar av personalen deltog. Förutom social och personlighetsstärkande stöttning ges naturligtvis särskilt stöd i flera ämnen. Stödstugor under eftermiddagstid finns i matematik, kemi, fysik, engelska, franska och spanska och vid behov även i andra ämnen. En förstärkning av skolans stödverksamhet genom speciallärarresurs i matematik gjordes hösten 2013. Arbetet med att utveckla samarbetet mellan skolbiblioteket och arbetslagen har fortsatt. Under året har skolbibliotekarien terminsvis deltagit i två arbetslag. En rad samarbetsprojekt har genomförts, med många olika klasser på flera olika program. En del av projekten har genomförts flera gånger, och bibliotekarien har också haft introduktion för årskurs 1 samt genomgång inför gymnasiearbetet för årskurs 3 (se bilaga Verksamhetsberättelse läsåret 2013-14 för biblioteket). Skolans hemsida och sociala medier är en viktig del av skolans marknadsföring och kanaler för kontakt med och mellan elever. Hemsidan förändrades under läsåret utifrån den gemensamma mall som införts för de kommunala gymnasieskolorna. Till trivseln bidrar också det fina bemötande som elever och besökare möts av på skolan. Förutom lärarna är personalen på kansliet, vaktmästeriet och ITavdelningen och i biblioteket alla oerhört serviceinriktade och måna om skolans höga kvalitet. Mot bakgrund av att skolan varje år har drabbats av några skåpsinbrott samt det faktum att alla elever fått en egen dator eller iPad, installerades under våren 2014 ett passersystem. Numera krävs en låsbricka för att komma in i skolan. Vidare installerades under sommaren 2014 nya lås på elevskåpen i skolan. Elevens låsbricka fungerar även som nyckel till detta skåp. SID 23 (26) En av skolans stora tillgångar är skolrestaurangen och dess personal som ordnar med ett utmärkt utbud av olika rätter, soppa, salladsbord, nybakat bröd och frukt varje dag. Vidare finns alltid frukost för den som så önskar till endast fem kronor, lägre än självkostnadspris. För att något förbättra en ohållbar situation med allt för många elever på altt för kort tid i matsalen, genomfördes en mindre ombyggnad sommaren 2014. Läget är nu något mindre akut. Blackeberg skulle inte vara den framgångsrika skola den är om det inte vore för eleverna. Stämningen på skolan är god och såväl elevrådet - som under våren ombildades till en elevkår - som Skol-IF bidrar genom att engagera eleverna i olika typer av aktiviteter. Övriga föreningar bidrar och det är med glädje det kan konstateras att antalet elevföreningar också ökar. Skolan har en väl fungerande elevdemokratisk organisation med möjligheter för eleverna att komma med tankar och förslag såväl genom elevskyddsombud och elevkår som genom organisationen med sex lagråd. Återkommande inslag av traditionskaraktär på Blackebergs gymnasium är bland annat den musikal, som sätts upp och visas för publik under vårterminen, detta läsår Hairspray. Den, liksom traditioner kring Luciafirande och avslutningar och terminsöppningar, bidrar liksom de av Skol-IF organiserade volleybollturneringen Curare och gemensamma onsdagsrasterna till den positiva och engagerande stämning som präglar skolan. Skolans internationella arbete är omfattande och viktigt. En delegation elever och lärare åkte till Bryssel inom ramen för kursen International relations. Elever som deltog i kursen turism var i Berlin. Ytterligare utbyten skedde med England och Finland. Grupper av elever som läser spanska respektive franska deltog i utbytesprogram med skolor i Barcelona och Paris. Ur ekonomisk synvinkel gick Blackebergs gymnasium kalenderåret 2013 plus minus noll, trots välfyllda klasser med 33 elever och en slimmad tjänstefördelning. En ökad samverkan med andra aktörer var tidigare ett nämndmål. Det har på Blackebergs gymnasium tagit sig uttryck i form av samarbete med såväl omgivande myndigheter (socialtjänst, närpolis, sjukvård) som högskolor och näringsliv. Föräldraföreningen har varit aktiv, drivit egna projekt och stöttat olika befintliga projekt i skolan och fört en kontinuerlig dialog med skolledningen och annan personal på skolan. Representanter för skolledning och andra personalgrupper har under året deltagit på föräldraföreningens styrelsemöten. Enhetens samarbetet med högskolor och universitet har fortsatt. Skolan har haft besök av föreläsare från Karolinska Institutet (KI) och Stockholms universitet (SU) som delat med sig av de senaste forskningsrönen, och KTH har en återkommande föreläsning om naturvetenskapligt arbetssätt som enhetens elever på det naturvetenskapliga programmet deltog i under läsåret. Den naturvetenskapliga specialiseringskursen med forskningsinriktning har resulterat i fler och fördjupade kontakter med forskare på så väl SU, KTH som på SID 24 (26) KI. Dessutom koordinerar Blackebergs gymnasium ett treårigt Nordplusfinansierat nordiskt samarbetsprojekt vars syfte är att väcka intresse hos eleverna för fortsatta studier inom naturvetenskap. Projektet är ett samarbete mellan Blackebergs gymnasium och en gymnasieskola i Finland och en i Estland. En central del av projektet är att anordna nordiska naturvetenskapliga konferenser för gymnasieelever och att utveckla samarbetet mellan högskolan och gymnasieskolan. Ett trettiotal elever och två lärare från Blackeberg samt en forskare från SU deltog i en sådan konferens i Åbo våren 2014. Elever från Blackeberg vann två fina priser, första pris för bästa poster och publikens pris. Blackebergs gymnasium har också koordinerat ett tvåårigt Comenius-finansierat projekt, Energy from Sun to Life. Syftet med projektet har varit att öka elevers och lärares kunskaper om energi, naturvetenskapligt arbetssätt och användning av språk i naturvetenskap. Projektet har varit ett samarbete mellan Blackebergs gymnasium och en gymnasieskola i Finland respektive Frankrike, samt ett science center i varje land och under läsåret har tre utbyten med elever anordnats. Projektet, som avslutades under våren 2014, fick som enda svenskkoordinerat Comenius-projekt europeiska kvalitetsutmärkelsen ”Star project”. Under skolans karriärdag fick elever i årskurs 3 möta elevrepresentanter från olika universitet samt yrkesverksamma som inspirerade till framtida yrkesval. Tidigare hade skolan ett rikt utbud av estetiska kurser, vilket innebar att det fanns ett rikt kulturliv på skolan, med t ex musikal, Luciatåg och levande musik på skolavslutningar. Detta bidrog i hög grad till att trivseln på skolan, och "Blackebergsandan". I och med införandet av Gy11 togs kursen estetisk verksamhet bort, poängantalet för individuella valet har minskat och de ambitiösa eleverna har valt meritpoängsgivande kurser framför estetiska kurser. För att bibehålla skolans kulturliv, och erbjuda ett tjänsteunderlag för skolans estetiska lärare, startades det estetiska programmet på enhet 2. Tyvärr har skolan inte lyckats attrahera tillräckligt många elever, varför vi sett oss tvingade att lägga ner programmet. Stor oro finns nu bland personal och elever att skolans kulturliv ska utarmas. Bland ungdomar som väljer det naturvetenskapliga programmet finns många som är begåvade på det estetiska området, framför allt i musik och bild. Vi tror att estetisk variant på det naturvetenskaliga programmet skulle vara attraktivt. Det finns goda exempel på detta i Stockholms län, både på kommunala skolor och friskolor. Enheten vill arbeta för att förverkliga detta. Sammanfattande analys Begreppen trivsel och lärande sammanfattar såväl Blackebergs gymnasiums som enhetens arbete. Kunskapstillväxten gör att eleverna trivs och elever som trivs erövrar lättare ny kunskap. Båda begreppen står för den verklighet som bygger upp skolans och enhetens goda rykte och goda resultat, Det allt överskuggande målet för arbetet på skolan är naturligtvis en god och stimulerande kunskapsutveckling för varje elev på skolan. Eleverna ska veta vad som krävs och få den återkoppling de behöver. Men det är samtidigt såväl elevernas som SID 25 (26) personalens bestämda övertygelse att detta bäst sker i en miljö präglad av ömsesidig respekt. Eleverna på Blackebergs gymnasium ställer i stort upp på de normer och värden som återspeglas i Likabehandlingsplanen och de lämnar efter tre år skolan med en stabil grund för fortsatta studier. Det är likaså personalens bestämda uppfattning att Blackebergs gymnasium, trots sitt goda rykte och sina fina resultat, inte får sluta att utvecklas. Världen förändras, de globala kontaktnäten blir allt viktigare och ny digitaliserad teknik får allt större betydelse. För att även i framtiden attrahera ungdomar och kunna fortsätta vara en skola i världsklass är det viktigt att inte slå sig till ro. Skolan måste vara i framkant, fortsätta att bli en ännu mer välskött skola och ständigt måste vi fundera vidare över, vad och hur, kring trivsel och lärande. En utmaning inför framtiden blir att bibehålla den höga nivån, inte minst när det gäller internationella utbyten och dyra projekt, i tider av ekonomisk åtstramning där fler kostnader läggs ut på de enskilda skolorna. Viktiga utvecklingsområden finns. Återkoppling, som enligt forskningen är en så viktig faktor för elevernas lärande, kan bli bättre. Ett sätt att nå detta är genom användandet av IT, där 1-1-satsningen innebär såväl nya möjligheter som en pedagogisk utmaning. Prioriterade åtgärder för utveckling Under läsåret 2014/2015 kommer följande utvecklingsområden stå i fokus: I 1:1 satsningen kommer arbetet att riktas in på öka användningen av digitala verktyg i undervisningen, i enlighet med den IT-plan som tagits fram med hjälp av det så kallade självskattningsverktyget. Skolans ITpedagog tillsammans med förstelärare och lektor har i uppdrag att utveckla den digitala kompetensen hos lärarna. Det långsiktiga arbetet med systematiska kursutvärderingar som ett verktyg i utvecklingsarbetet fortsätter. Arbetet med formativ bedömning och återkoppling till eleverna fortgår. Elevernas upplevelse av utvecklingssamtal och formativ återkoppling måste bli mer positiv. Samtalsmetodik och IT blir två viktiga verktyg i arbetet för detta. Det kollegiala lärandet utvecklas genom att förstelärarna leder ämneskollegor som tillsammans planerar, genomför, utvärderar och utvecklar något eller några delar av ämnet, som kollegiet uppfattar att eleverna har svårigheter med. Ett naturligt tillvägagångssätt blir ömsesidiga auskulationer. Arbetsro på lektionerna är en enligt nyare forskning en viktig framgångsfaktor för att öka elevernas lärande. I samarbete med förvaltningen kommer elevernas klassrumsmiljö att genomlysas. SID 26 (26) Resultaten kommer att användas för att förbättra elevernas upplevelse av arbetsro. Arbeta för att starta ett naturvetenskapligt program med estetisk variant. Arbeta för att öka sammanhållningen och trivseln för eleverna på det estetiska programmet och på det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap och samhälle. Kvalitetsredovisning upprättad av Elisabet Sandborgh Rektor för Enhet 2 Bilagor Ideallektion, elevsynpunkter på undervisningen likabehandlingsplan_2014 Verksamhetsberättelse bibliotek 2013-14
© Copyright 2024