UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDRA ÄNGBY SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (18) 2013-09-20 Handläggare: Olga Zarembskaya Telefon: 08-50807606 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 Södra Ängby skola SID 2 (18) Kvalitetsredovisning Inledning Södra Ängby skola är en F-9 skola som ligger i Bromma. I skolan finns barnomsorg för förskoleklass till och med åk 3. Skolans restaurang tillagar och serverar egen mat. Här finns minst två olika lunchalternativ samt vegetariska alternativet. Restaurangen tillagar även specialkost till de som behöver. Läsåret 2012-2013 gick 650 elever i skolverksamheten varav 206 elever var inskrivna i skolbarnsomsorgen. Verksamheten var organiserad i 5 arbetslag. Varje arbetslag leddes av en biträdande rektor som även hade undervisning i sin tjänst. För att öka samverkan mellan år F-9 hade varje biträdande rektor ett av våra prioriterade utvecklingsområden som sitt ansvarsområde i hela år F-9 verksamheten. Ca 75% av eleverna bodde i skolans upptagningsområde, d.v.s. i Södra Ängby, Beckomberga, Norra Ängby eller i Blackeberg. Förhållandena inom skolans upptagningsområde varierar stort men sammantaget är medelinkomsten högre och arbetslösheten lägre än i Stockholm som helhet. Utbildningsnivån hos befolkningen inom skolans upptagningsområde är generellt högre än den genomsnittliga i Stockholm. Socioekonomiskt index för skolan är 36. Undervisningsgrupper Elevantal i undervisningsgrupper vårterminen 2012 Antal elever Skolår F-3 23-28 Skolår 4-5 24-27 Skolår 6-9 25-30 Särskild undervisningsgrupp 4-8 Personaltäthet I skolan arbetade ca 85 personer. Omräknat till heltidstjänster blir det 70,01 tjänster. Antalet lärartjänster i skolan under läsåret 2012-2013 - 42,3 vilket ger personaltäthet 14,2 elever per lärartjänst. Andel lärare omräknat till heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen är 91,6%. Alla förskollärare och fritidspedagoger var behöriga. Om alla som arbetar i barngrupp och/eller med undervisning, d.v.s. alla lärare, förskollärare, speciallärare/specialpedagoger, fritidspedagoger, barnskötare och elevassistenter fördelas på samtliga skolans SID 3 (18) elever så visar det en personaltäthet motsvarande 9,6 barn per heltidsanställd. I Södra Ängby skola arbetar specialpedagoger inkluderande i den ordinarie undervisningen och i liten undervisningsgrupp. Kvalitetsredovisningen är framtagen utifrån resultat, analys och framkomna utvecklingsbehov. Utvärderingar och föräldrasynpunkter är också viktiga utgångspunkter för årets kvalitetsredovisning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Prioriterde åtgärder för utveckling Kunskap och lärande      Fortsatt implementering och arbete med att införa vår nya läroplan, LGR 11 Vi har anledning att under kommande läsår fortsätta att arbeta mer med hela IUP-processen så att planering, undervisning och bedömning på ett bättre sätt hänger samman och bildar en helhet för våra elever. Vi har vänt vår IUP- process så att den bättre bidrar till att stödja elevers lärande. Vi behöver hitta arbetssätt och stödstrukturer för att konkretisera våra pedagogiska planeringar där vi beskriver mål, krav och kriterier mer konkret så att alla elever förstår vad de ska kunna och på vad de blir bedömda. Vi behöver utveckla lärarnas förmåga att göra elever mer delaktiga i sin egen bedömning i förhållande till ålder och mål. Vi behöver inom arbetslagen och ämnen hitta former för sambedömning och former för att lära av varandra och goda exempel både inom och mellan skolor. Matematik inriktning  Vi prioriterar matematikämnet då vi utifrån resultat behöver förändra undervisningen och förbättra våra resultat. IKT/Språk inriktning  Vi tar nästa steg i vår IT utveckling. Vi använder IT i vår undervisning men behöver beskriva hur vi använder IT som ett verktyg för lärande. Hur kan vi kombinera språk och IT så att det främjar allt lärande. Systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer SID 4 (18)  Arbetet med att sätta tid för mål, genomförande, uppföljning, utvärdering, fortsatt arbete som tydliggörs i ett kvalitetshjul behöver fortsätta att utvecklas på alla nivåer i verksamheten från ledningsgrupp, arbetslag och enskilda medarbetare kring prioriterade uppdrag och områden. Fritids   Implementering av ny arbetslan för fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmet implementerar en arbetsplan och skapar ett system för att följa upp och utvärdera verksamheten inför 2013. I arbetsplanen beskrivs hur fritids verksamhet kopplas till styrdokumenten och hur fritids kan bidra till ett lärande. Genomförande av utvecklingssamtal på fritids. Förskoleklass   Genomförande av utvecklingssamtal. Barn och föräldrar ska veta vad eleven behöver kunna för att lära och utvecklas. Utveckla samarbetet med skolan och överlämningen mellan förskoleklass och år 1. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplan upprättas i slutet av varje år och gäller för nästkommande kalenderåret. Här kommer en utvärdering av likabehandlingsplanen som upprättades inför 2012 och utvärderades tillsammans med personalen i slutet av 2012. Utvärderingen gäller därför endast halva läsåret 2012-2013. Nästa utvärderingen sker i slutet av 2013. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning i form av samtal kring vad som genomförts under året. Elever i form av kamratstödjarmöten, trygghetsenkät samt samtal på mentorstid. Sammanställning av trygghetsenkät Fjolårets plan bestod av följande punkter Under punkterna står resultatet av årets arbete 1. Likabehandlingsplanen och trygghetsplanen tas upp i alla elevgrupper och på föräldramöten. - Likabehandlingsplanen har tagits upp på alla stormöten för föräldrar som hållits på skolan. Samt diskuterats i alla mentorsgrupper/klasser. SID 5 (18) 2. Skolan har en organisation av fungerande rastvärdar och matsalsvärdar. Skolan har även extra tillsyn i idrottens omklädningsrum detta för att förhindra samt att upptäcka ev. kränkningar, trakasserier och diskriminering. - Vi har haft rastvärdar, matsalsvärdar och extra tillsyn i omklädningsrummen vid idrottshallen. Rastvärdar schemaläggs en timme per heltidstjänst och vecka. - Sedan vårterminen 2012 har skolan, utöver lärarnas rastvärdar, tre resurspersoner som har i uppdrag att vara ute på alla raster. 3. Alla pedagoger ansvarar för att man i elev/barngruppen för regelbundna samtal om stämningen och trivseln i elevgruppen detta för att upptäcka ev. kränkningar, trakasserier diskriminering och otrygga platser i skolan. - Mentorstiden använts kontinuerligt för att prata om trivsel och trygghet. Det har dock inte funnits något schemalagt utan det har varit upp till varje mentor att prata om dessa frågor. 4. Rastvärdarna placeras hela tiden utifrån de områden som upplevs som otrygga för våra elever. Beslut angående en eventuell omplacering tas vid arbetslagsmöten och APT. - Vi har ett fungerande system för att tydligt kartlägga vart eleverna tycker att det är otryggt, genom trygghetsenkäten. Då vi får indikationer på att någon plats upplevs som otrygg och ser till att ha rastvärdar där. 5. I år 3-9 ansvarar alla mentorer för att man arbetar med SET. - De yngre eleverna F-2 arbetar regelbundet med StegVis/SET. Personalen plockar ihop delar av dessa material som är relevanta och gynnar eleverna utifrån den verklighet eleverna upplever och inom ramen för skolans uppdrag. 6. I år 3-9 följer skolan med utgångspunkt från Stiftelsen Friends modell med kamratstödjare för att upptäcka eventuella kränkningar, trakasserier, diskriminering och otrygga platser i skolan. Personalen använder delar av metoden Stegvis/SET beroende på gruppen och tidpunkten. - Vi har under läsåret haft kontinuerliga möten. Detta arbete utvecklas utifrån trygghetsgruppens medlemmar. - Vi har arbetat med att vidareutveckla kamratstödjarrollen till att bli en positiv förebild. Genom att låta kamratstödjarna göra samarbetsövningar med sin klass och synas på tillexempel trygghetsdagar. Rollen att vara kamratstödjare ska vara någonting positivt både för den enskilda eleven och för skolan. 7. Vi motverkar aktivt klotter genom en regelbunden städning. - Vi har dagligen städning av skolans lokaler. Vaktmästare har även målat om delar av lokalerna ett flertal gånger per termin för att arbetsmiljön för elever och personal ska vara så god som möjligt. Varje arbetslag har tagit fram en plan med olika ansvarområden för att hålla skolans miljöer trivsamma. SID 6 (18) 8. Konkreta åtgärder för att upptäcka samt motverka kränkningar, trakasserier och diskriminering. - Vid förekomst av kränkningar, trakasserier och diskriminering kontaktas mentor för att vidta åtgärder enligt konsekvenstrappan. 9. Mentorerna genomför i början av varje termin en anonym undersökning om språkbruk och klimat i klassen. För våra yngre elever som inte kan läsa eller skriva genomför vi en undersökning muntligt med utvalda frågor från enkäten. - Enkäten uppdaterades under vårterminen 2011 och är numera en enkät som täcker huruvida eleverna känner sig trygga på skolan. Enkäten är sammanställd och analyserad av trygghetsgruppen. Enkäten genomförs två gånger per termin. 10. Skolan utbildar delar av personalen i åk 7-9 i Komet för lärare. - Skolan har under läsåret 2011-2012 utbildat delar av personalen i åk 7-9 i KOMET för lärare. 11. Skolan arbetar utifrån ett inkluderande förhållningssätt. - Specialpedagogerna och skolledning stödjer lärarna i ett inkluderande arbetssätt. 12. Under läsåret utbildar trygghetsgruppen kamratstödjare. - Våra kamratstödjare utbildades. De fick också information om syftet med att vara kamratstödjare. 13. Vi ska under läsåret utbilda personalen kring kränkande behandling via elektroniska kommunikationsmedel. Två av lärarna på högstadiet varit ansvariga kring detta. - Alla lärare har utbildats i vad kränkande behandling via elektroniska kommunikationsmedel innebär. Vi erbjöd även elevernas föräldrar en föreläsning i detta ämne men endast ett fåtal som deltog. 14. Det finns former för ett faddersystem F-9 och förebyggande trygghetsarbete i ett F-9 perspektiv. - Som en del i fadderarbetet har vi några trygghetsdagar per läsår där eleverna är uppdelade i grupper F-9 med syfte att eleverna ska ta nytta av varandras kompetens. Grupperna ska vara de samma under året för att eleverna ska lära känna varandra väl och känna en trygghet i gruppen. Dagarna ska ha olika innehåll och bestå av minst en samarbetsövning. 15. Trygghetsgruppen kommer att få en utbildning i en samtalsmodell vid mobbingärenden. - Trygghetsgruppen har fått en genomgång av vår samtalsmodell vid mobbningsärenden igen då delar av gruppen är ny. Detta arbete kommer att fortsätta i och med nya medlemmar i gruppen. SID 7 (18) Likabehandlingsplan för 2013 granskades av grundskoleavdelningen i samarbete med FoU-enheten och kommer att utvärderas på skolan i slutet av 2013. Enligt granskningen redovisar skolan en tydlig och väl genomarbetad plan. Vi har dock några utvecklingsområden som vi bör tänka på inför upprättande av likabehandlingsplanen för 2014. Bl.a. bör samtliga diskrimineringsgrunder beröras vid planering av årliga insatser. NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 2,3 % 2% 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % 98 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 73 % 90 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 62 % 90 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % 90 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 51 % 90 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 86 % 98 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 39 % 80 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan 83 % 90 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att värna om vår skolmiljö så att den blir så trygg och säker som möjligt. Arbetssätt • arbeta för att barn och föräldrar ska känna sig välkomna Inför start i förskoleklassen och vid övergång till år 3 och år 6 inbjuder vi barn och föräldrar till informationsmöten. När det är klart i vilken förskoleklass SID 8 (18) sexåringarna ska gå finns det möjlighet för barn och föräldrar att komma till skolan och hälsa på och delta i vissa aktiviteter. Mottagande lärare i år 1 och 3 besöker den blivande klassen under vårterminen. Inför övergång till år 6 får eleverna träffa sina nya klasskamrater och lärare vid besök i den nya verksamheten under vårterminen. Alla nya elever och föräldrar får ett introduktionssamtal i början av den nya terminen. • arbeta för att göra skolan till en trivsam plats För att samarbetet i skolan ska fungera krävs gemensamma förhållningssätt och tydliga regler. Skolans regler har utarbetats i samarbete med barnråd och elevråd. Reglerna är inte många eller komplicerade men de är tydliga och det är allas ansvar att se till att de följs. Klotter och skadegörelse är inte tillåtet. Vi ser till att klotter tas bort och vi har rutiner för hur skadegörelse ska ersättas och repareras. • samverka för att förebygga och ingripa mot kränkande särbehandling I skolan finns en likabehandlingsplan mot kränkande särbehandling. I planen beskrivs skolans arbete för att förebygga mobbning och kränkande särbehandling och hur man ska gå tillväga. Det åligger alla i skolan att agera enligt skolans likabehandlingsplan. Det finns en trygghetsgrupp år F-9 inom skolan, med medlemmar från år F-2, år 3-5 och år 6-9. Dessa grupper leds övergripande av biträdande rektor och kurator som är ansvarig för det förebyggande trygghetsarbetet år F-9.Vi arbetar kontinuerligt för att vidareutveckla vårt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande särbehandling. Under läsåret 2011-2012 kommer alla elever att arbeta med Livskunskap i form av social, emotionell träning. I år 3-9 finns ett system med kamratstödjare. • värna om säkerheten För att kontrollera den fysiska miljön gör vi kontinuerligt skyddsronder. Likaså gör vi brand- och utrymningsövningar en gång per termin. Alla former av våld och hot om våld polisanmäler vi. • ha beredskap för krissituationer I enheten finns en krisgrupp med ett särskilt ansvar för att adekvata åtgärder vidtas om det allra värsta skulle hända. Skolans rutiner vid olika krissituationer finns nedtecknade i ”Krisberedskap i Södra Ängby skola”. Dokumentet revideras regelbundet. Uppföljning Trygghetsfrågor behandlas kontinuerligt på klassråd, i trygghetsgruppen, i arbetslag och på arbetsplatsträffar. Kamratstödjare träffas regelbundet i år 3-9. Vi genomför utvärderingar under och i slutet av läsåret för både elever, föräldrar och personal. Resultat Resultaten visar att eleverna i F-klasser (95%) känner sig mest trygga i skolan i jämförelse med elever i åk 2 (84%), åk 5(86%) och åk 8 (83%). Något förbättring har skett för elever i F-klasser från resultaten från tidigare år (93%). Däremot har det skett försämring i resultaten för elever från högre årskurser. SID 9 (18) Större andel elever i F-klasser upplever att de kan arbeta i lugn och ro (73%). Resultaten sjunker ju äldre eleverna blir från 62% i åk 2 till 51% i åk 5 och till 39% i åk 8. En försämring i alla årskurser i jämförelse med tidigare år. Bedömning och analys Redovisade resultaten kring tryghet och studiero visar någon förbättring i lägre årskurserna och försämring i senare årskurser. Vid närmare analys av resultaterna kan vi konstatera att vi använder de etablerade och prövade metoder för arbete med tryggheten och som har används under flera år på skolan. Däremot har vi inte tagit hänsyn till att elevunderlaget har ändrats och vi har större spridning på elevernas bakgrund än tidigare vilket behöver leda till större variationer i arbetet med eleverna. Högre arbetsbelastning och flera stressfaktorer hos lärare påverkar även elever. Lärare kan ibland inte hinna att gå in på djupare plan när konflikter uppstår. Våra trygghetsdagar är välplanerade och organiserade, men ofta finns ingen tid för utvärdering, sammanfattning och uppföljning i alla årskurser. Eleverna behöver vara mer involverade i trygghetsarbete. Mentorerna behöver leda ett samtal i sina mentorsgrupper om hur eleverna själva ser på trygghetsarbete och vilka insatser som behöver göras. Samarbete med föräldrarna behöver förbättras och utökas. Att vara bättre på att väcka elevernas intresse på lektionerna kan leda till mer studiero och tryggare miljö på skolan. I högre årskurserna arbetar lärarna i kunskapsprojekt. Utvärderingen av detta arbete visade att eleverna är mer engagerade på arbetspassen samt får en mer helhetsbild på vad som man arbetar med. Men av en del elever kan detta arbetssätt upplevas som ansträngande vilket leder till att de tappar koncentrationen. Förra årets åttor gjordes om inför läsåret vilket kan delvis förklara lägre resultat när det gäller både att känna sig trygga på skolan och att arbeta i lugn och ro. Samtidigt kan man konstatera att för många klasser skulle arbete i blandade grupper kunna leda till förbättring av studieklimat. Skolan måste jobba vidare med rutiner och regler samt vara konsekvent i dessa frågor. Trivselregler och frågor kring förhållningssätt måste på ett bättre sätt förankras hos elever och personal. Vidare arbete med rastvaktsystemet behövs. Alla vuxna i skolan behöver vara mer observanta på vad som händer i skolan och ingripa om detta behövs. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: SID 10 (18) 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen 96 % 95 % 2013 Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. 89 % 90 % 2013 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 96 % 90 % 2013 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 98 % 90 % 2013 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 100 % 80 % 2013 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 99 % 90 % 2013 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 99 % 88 % 2013 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 98 % 98 % 2013 238 Poäng 225 Poäng 2013 Meritvärde i årskurs 9 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att följa elevernas kunskapsutveckling och lärande Arbetssätt • kontinuerligt följa elevernas kunskapsutveckling Alla elever har i varje ämne en pedagogisk planering som tydliggör mål, arbetssätt, redovisningsformer och olika sätt att visa att målen uppnås. Vi genomför de nationella proven i år 3, 6 och 9. Dessutom kontrollerar vi elevernas läsutveckling under hela skoltiden med hjälp av ett läsutvecklingsschema. Varje lärare genomför dessutom egna kunskapskontroller och gör bedömningar av elevernas kunskapsprogression på många olika varierande sätt. Undervisande lärare dokumenterar elevens utveckling. • lämna skriftlig information i form av skriftliga omdömen och individuella SID 11 (18) utvecklingsplaner Inför utvecklingssamtalen samlar vi skriftliga omdömen om elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling som både elever och föräldrar får ta del av innan utvecklingssamtalet. Under utvecklingssamtalet görs en individuell utvecklingsplan med fokus på elevens utveckling och lärande. • hjälpa elever som är i behov av särskilt stöd De elever i de lägre skolåren som är i behov av extra stöd och hjälp får det genom utökad tid tillsammans med en specialpedagog eller någon annan vuxen i arbetslaget. I år F-9 finns specialpedagog knuten till arbetslagen. De elever som av olika skäl behöver arbeta i liten grupp för att få extra stöd och handledning kan i år 6-9 få undervisning i en liten undervisningsgrupp eller studioverksamhet. För elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen gör vi anpassningar och upprättar vi särskilda åtgärdsprogram. De elever som vi tror kan vara hjälpta av mer tid i grundskolan erbjuder vi ett extra år, i samråd med eleven och elevens föräldrar. Uppföljning Efter varje arbetsområde gör eleven en egen utvärdering för att se hur målen nåtts och hur eleven kan gå vidare och utveckla sitt lärande. Skolan genomför kontinuerliga utvärderingar av elevers och föräldrars upplevelse av hur skolan stödjer det fortsatta lärandet. Under läsåret och vid läsårets slut utvärderar vi vårt eget arbete i skolan. Resultat Eleverna på Södra Ängby skola når mycket goda resultat under läsåret 2012/2013. Generellt kan vi konstatera att vi ligger över våra prognostiserade årsmål samt ökar våra resultat jämfört med föregående läsår i samtliga indikatorer. Tidigare har det påpekats att Södra Ängby skola borde kunna nå högre resultat med tanke på skolans socioekonomiska faktorer. Resultaten borde nu kunna sägas ligga i paritet, eller möjligen över, de förväntade. Skolans meritvärde har stigit de två senaste åren men når inte upp till nivån från 2009 (244p). Vi kan notera exceptionellt stora ökningar i resultaten för andelen elever som klarade nationella provet i årskurs 3 i både matematik och svenska. Vi kan också notera att samtliga elever i åk 6 klarade de nationella proven i matematik och engelska. I svenska klarade 99% av eleverna i årskurs 6 de nationella proven. Bedömning och analys Utifrån vår arbetsplan kan vi göra följande analys av våra resultat. Vi har under läsåret 2012/2013 arbetat kontinuerligt med att regelbundet följa elevernas SID 12 (18) kunskapsutveckling genom utvärderingar, skriftliga omdömen och utvecklingssamtal. Vi gör bedömningen att kvaliteten på de pedagogiska planeringarna har ökat vilket har inneburit ett stöd för läraren i arbetet med att stödja elevernas kunskapsutveckling i relation till läroplanens kunskapskrav. Under året har vi tillsammans med personalen aktivt arbetat med strategier för återkoppling, feedback och utvärdering med utgångspunkt från forskning av bland annat John Hattie och Dylan William. Vi ser bland lärarna en mer frekvent användning av olika metoder där eleverna får möjlighet att ge återkoppling, feedback och utvärdera sina kunskaper. Vi har anledning att tro att detta skapar en känsla av att eleverna i högre utsträckning äger sin egen kunskapsutveckling, något som rimligen borde bidra till ett ökat resultat. Elever som riskerar att inte nå målen skall tidigt ha insatser och anpassningar som skall dokumenteras i "Dokumentation av insatser". Vi tror att detta kan ha bidragit till att åtgärderna och insatserna på alla nivåer har förbättrats. Vi har under det gångna läsåret ställt högre krav på tidiga insatser och anpassningar för elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Dessa anpassningar har också dokumenterats i "Dokumentation av insatser". Något som bidrar till att elevhälsoteamets åtgärder också får större effekt. Vi har anledning att tro att detta kan påverka resultatet i positiv riktning. En aktiv diskussion kring det inkluderande arbetssättet kan möjligen också påverka resultatet för elever i behov av särskilt stöd. Skolan har även under flera år haft ett mycket aktivt implementeringsarbete med LGR 11 samt bedömning och betygsättning på ett generellt plan. Något vi tror kan bidra till förbättrade resultat. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd har troligen bidragit till det förbättrade resultatet. Vi har utvecklat våra metoder för att kartlägga och upptäcka olika typer av behov. Skolans har under läsåret 2012/2013 också utvecklat arbetet med att skriva pedagogiska utredningar där mentor och specialpedagog samverkar. På detta sätt har vi kunnat stödja elever i behov av särskilt stöd mot ett förbättrat resultat. Utvecklingsarbetet med elever i behov av särskilt stöd fortsätter under kommande läsår. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 78 % 100 % 2013 SID 13 (18) Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 67 % 100 % 2013 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 57 % 85 % Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 77 % 100 % 2013 2013 Bedömning och analys Svarsfrekvensen är mellan 73-93% på det här området och får räknas som tillräcklig svarsfrekvens för att det ska ge ett resultat som är tillförlitligt. När det gäller indikatorer för inflytande, ansvar och förståelse för sitt eget lärande så når vi inte upp till skolans årsmål. Målet var satt till 100% förutom när det gäller Fritidshemmens aktiviteter. Forskningen visar att elevernas resultat hänger samman med deras kunskap om vad som krävs av dem, därav den höga målsättningen. Vi kan konstatera att eleverna i åk 2 och 5 har bättre kunskap om vad de behöver kunna och utveckla sitt lärande än elever i åk 8. Detta kan bero på att lärarna i de lägre årskurserna arbetar med eleverna i flera ämnen och möter eleverna under större delen av skoldagen. De har då möjlighet till en tätare dialog med eleven och elevens vårdnadshavare kring elevens kunskapsutveckling. Vi kan också konstatera att elever i år 5 och 8 visar lägre värden jämfört med föregående år på samma indikatorer medans år 2 och förskoleklasserna har höjt sina värden något. Trots att vi arbetat mycket målmedvetet med sambandet mellan undervisning, mål och bedömning har vi inte lyckats med att höja resultatet i tillräcklig utsträckning. Det är lite förvånande utifrån att vi vet att vissa klasser har arbetat mycket aktivt med dessa frågor. Det finns anledning att fortsätta arbetet med att tydliggöra för eleverna vad som förväntas av dem i de olika ämnena. Skolan använder sig av lokala pedagogiska planeringar i stor utsträckning. Men skolan måste bli bättre på hur de används tillsammans med eleverna och hur de kommuniceras till vårdnadshavare. Den pedagogiska planeringen måste bli mer levande för eleverna. Under det här läsåret har vi även börjat arbeta i Kunskapsprojekt i år 6-9. Kunskapsprojekt innebär att lärarna i högre utsträckning samverkar kring skolans ämnen och elevens kunskapsutveckling. Målet har varit att skapa ett mer tydligt SID 14 (18) sammanhang och helhet för eleven. Detta borde bidra till att eleverna får en bättre kunskap om vilka mål som de arbetar mot. Vi måste utveckla arbetet med bedömningsmatrisser och elevexempel för att eleverna ska veta vad som krävs av dem. Indikatorn för nöjdhet och inflytande på fritidshemmet visar ett lägre värde än årsmålet. Under våren 2013 har en ny arbetsplan för fritidshemmet utarbetats. Det finns ett behov av att fortsätta implementeringsarbetet med den arbetsplanen. Vi tror att detta kan öka värdet på denna indikator nästa läsår. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Bedömning och analys Södra Ängby skola är en del av samhället och omvärlden. Vi samverkar med föräldrar, förskola, andra skolor, gymnasium, polis, socialtjänst och olika nätverk i näringslivet. Vi har också internationella kontakter och samarbeten. Under läsåret 2012/2013 medverkar Södra Ängby skola i projektet Global Citizen. I nuläget är kontakt etablerad med Blue Bell School i Dehli, Indien. Kontakter med fler skolor söks. Vi samverkar med lärarhögskolan i Stockholm genom VFU studerande. Vi har föräldraråd F-9 som träffas i gång i månaden. Föräldraråden är skolans forum för dialog med föräldrarepresentanter från varje klass. Södra Ängby skola har även en aktiv föräldraförening för år F-9 som samverkar i både pedagogiska och praktiska sammanhang. Vi har väl fungerande rutiner för övergångar förskola-skola, stadieövergångar och regelbundna möten med polis och företrädare för socialtjänsten.Kontaktgrupper med polis och socialtjänst är etablerade på ett mycket bra sätt. Övrig uppföljning Skolbarnsomsorg och fritidshem På Södra Ängby skola finns skolbarnsomsorg från förskoleklass till årskurs 3. Vi har under de två senaste åren arbetat aktivt med att utveckla fritidshemmets verksamhet. Det har bland annat resulterat i en arbetsplan för fritidshemmet samt SID 15 (18) framtagande av fyra så kallade hörnstenar som vi vill ska karakterisera verksamheten. Vi har haft en styrgrupp där personal från fritidshemmet samt två biträdande rektorer ingått. Styrgruppen har varit mycket aktiv i sitt arbete med att länka samman styrdokument och verksamhet till en gemensam arbetsplan och ny verksamhetsbeskrivning. Om vi tittar på resultaten för fritidshemmet från brukarundersökningen kan vi se försiktigt positiv förbättring av värdena generellt. Vi kan identifiera följande tre styrkor i verksamheten:    Barnens trivsel på fritidshemmet Personalens bemötande Stämningen på fritidshemmet Vi kan identifiera följande utvecklingsområden i verksamheten:   Inom området aktiviteter och lärande är det överlag ett lågt värde Brukarna gör bedömningen att personalens förmåga att väcka lust att lära kan utvecklas. Vi ser att det finns anledning att fortsätta arbetet med att implementera och utveckla arbetsplanen för fritidshemmets verksamhet. I och med att vi har en ny arbetsplan samt har utvecklat hörnstenar och värdegrund för verksamheten har vi goda förhoppningar om att detta skall kunna ske under läsåret 2013/2014 Sammanfattande analys Södra Ängby skola är en del av Stockholm stads grundskolor med visionen "En skola i världsklass" för varje elev. Det är ett förhållningssätt och för oss på Södra Ängby skola betyder det konkret att vi vill, varje dag, att våra elever ska känna meningsfullhet. Vi vill förbereda våra elever för ett föränderligt samhälle och ge våra elever inte bara kunskaper i de olika ämnena utan också kompetenser och tankesätt som är nödvändiga i framtiden! Vårt mål är att fortsätta utveckla en skola med en tydlig verksamhetsidé och med en god och likvärdig kvalité. Vår pedagogiska plattform är mycket bra och förankrad i både forskning och vår nya läroplan LGR 11. Vi behöver emellertid fortsätta arbeta med att implementera den pedagogiska plattformen alternativt omarbeta den då den är svår att omsätta i praktiken. Det har tidigare påpekats att Södra Ängby skola når goda resultat men att skolan utifrån de socioekonomiska faktorerna borde nå ännu högre resultat. Resultaten för läsåret 2012-2013 visar höga värden för åk 3,6 och 9 avseende nationella prov och meritvärden. Således uppnår Södra Ängby skola den förväntade nivån. Vi ser ändå SID 16 (18) ett behov av att förbättra vårt kvalitetsarbete, prata mer om resultat i olika grupper - från ledningen, ämnesgrupper och arbetslagen till enskilda pedagoger. Vi behöver utveckla undervisningen i engelska på alla nivån från åk 1 till 9. Vi har tillsatt förste lärare med inriktning mot ämnet engelska. Vi har även utökat tid i engelska inom ramen för elevens val. Vårt uppdrag är att skapa stimulerande och trygga lärmiljöer så att alla våra elever får ett optimalt stöd på sin väg till ett livslångt lärande Indikatorn "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena" visar generellt låga värden på Södra Ängby skola. Trots ett aktivt arbete med strategier för feedback, bedömningsmatriser och pedagogiska planeringar ser vi fortfarande ett behov av utvecklingsarbete kopplat till denna indikator. Vi arbetar aktivt för att eleverna skulle känna sig trygga i skolans lokaler och får möjlighet att arbeta i lugn och ro. Men vi inser att vi måste utveckla våra kunskaper kring hur vi möter elever med stora skillnader i behov och bakgrund. Vi behöver samarbeta mer med elever och föräldrar kring tryggheten på skolan. Vi har tydliga och genomtänkta regler och rutiner på skolan. Arbete med implementering av dessa regler och rutiner behöver förbättras. Vår utemiljö är mycket inspirerande och ger bra förutsättning för lek och rörelse i blandade grupper. Trygghetsdagar bidrar till att eleverna känner sig tryggare när de möts utanför klassgränser. Vi har under våren 2013 utarbetat en arbetsplan för fritidshemmets verksamhet. Arbetsplanen innefattar fyra hörnstenar som ska karakterisera verksamheten. Under läsåret 2013-2014 fortsätter implementeringsarbete med arbetsplanen. Prioriterade åtgärder för utveckling Kunskap och lärande   Kvalitetsarbete på alla nivåer. Vi måste kontinuerligt föra en dialog kring elevernas utveckling, deras progression och resultat i olika grupper: ledningsgruppen, ämnesgrupper, arbetslag och med enskilda pedagoger. På det sättet kan vi ständigt förbättra vårt sätt att möta elever med olika behov. Att utveckla former för att inkludera och stärka elever i behov av särskilt stöd samt hitta former för att stötta de starka eleverna är en del av det arbetet. Utveckla elevernas kunskap om sitt eget lärande. Vi måste arbeta vidare med att utveckla lärares förmåga att göra elever mer delaktiga i sin egen bedömning i förhållande till ålder och mål. Att hitta nya strategier för att elever skulle känna sig med delaktiga i planering av sina studier och därefter bedömning av sina insatser är något vi också behöver utveckla. Ett SID 17 (18)   möjligt sätt är att införa och utveckla elevledda utvecklingssamtal på alla nivåer. Matematikutveckling. I enighet med stadens mattesatsning kommer vi att arbeta intensivt med fortbildning av våra lärare som undervisar i matematik. Skolan har två matteutvecklare som kommer att leda arbetet. Vi inser att trots årets goda resultat har vi mycket att utveckla när det gäller bl.a. laborativt arbete i matematik. Språkutveckling. Vid analys av resultaten för Nationella prov i engelska för åk 9 har vi konstaterat att skolan ligger 1% lägre (96%) än staden (97%). I skolan anställdes en förstelärare som har fått i uppdrag att arbeta vidare med utveckling av språkundervisning, framförallt engelska. Vi behöver arbeta mer med utveckling av vår undervisning i svenska som andraspråk. Normer och värden   Utarbeta och implementera plan för att förbättra elevernas studiero. Vi behöver ta fram en plan om hur vi förbättrar elevernas studiero. En del av detta arbete kan vara att involvera eleverna mer i planering av sina studier, att variera undervisningen, vara bättre på att väcka intresse på lektionerna, tillsammans med elever sätta och följa tydliga regler som gäller både på lektioner och på raster. Fortsätta utveckla trygghetsarbete på skolan. Involvera elever i trygghetsarbete, prata både med personalen och med eleverna kring värdegrundsfrågor, vara mer observanta och reagera snabbt vid behov - är en del av detta arbete. Övriga åtgärder  Fortsätta arbete med implementering av fritidshemmets plan. Vi behöver använda arbetsplanen mer konkret i planering av verksamheten. Vidare måste arbetsplanen anpassas lokalt till Fritidsklubbens verksamhet. Kvalitetsredovisning upprättad av Olga Zarembskaya T.f. rektor, Södra Ängby skola Blackebergsvägen 100 16851 Bromma Tel. 08-50807606 E-post: [email protected] Bilagor SID 18 (18)   Arbetsplan Fritids Södra ängby skola hösten 2012 Kopia av trygghetsenkätvt13