1. No category

Nä
sta
metaller och mineral
nu
mm
er
Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning
maj 2013
ko
m
me
ri
exjobb undersöker kiruna på djupet
jun
i2
01
3!
Inom ramen för Barentsprojektetet i nordligaste Sverige gjorde SGU förra sommaren reflekionsseismiska mätningar längs en 74 km lång
profil mellan Kiruna och Vittangi. Studenten Joanna Holmgren deltog i fältarbetet och har baserat sitt examensarbete på de data det gav.
Joanna Holmgren från Luleå tekniska universitet
(LTU) är en av de studenter som korttidsanställdes
för mätningarna. Joanna avslutade under förra året
sina studier vid programmet för naturresursteknik i Luleå. Eftersom hon tycker att geofysik och
geologi är intressant och alltid har fascinerats av
jordens uppbyggnad så var hon nyfiken på SGUs
verksamhet.
Efter fältarbetet gjorde Joanna sitt examensarbete vid SGU, baserat på data från de seismiska
mätningarna. Joanna har i första hand tolkat seismogram från dynamitsprängningar, som genom de
kraftiga seismiska signalerna kan ge information
om berggrunden på stora djup.
Hennes examensarbete - som presenterades vid
SGU och LTU i början av 2013 - visar bland annat
att det finns flackt liggande strukturer på ett djup
av närmare 10 km under Kiruna. Det finns också
tecken på brant öststupande strukturer i berggrunden under Kiruna, ned till djup av minst 10 km.
!
!
!!
!
Kemi
Luleå
Ett värdefullt bidrag
!
!
!
!
!
!
Niklas Juhojuntti
!
!
Vid SGU arbetar nu geofysiker och geologer för
att tolka alla de seismiska data som samlades in
under förra sommaren och resultaten från Joannas
examensarbete är värdefulla vid det arbetet. Niklas
Juhojuntti (SGU) och Sten-Åke Elming (LTU)
ansvarade för handledning av examensarbetet. Mer
information om de seismiska mätningarna finns
under www.sgu.se.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Barentsprojektet knyter
samman Finland och Sverige
Förra året mättes den svenska sidan
av norra Bottenviken inom ramen för
Barentsprojektet. Syftet var att knyta
ihop finska data med svenska. Mycket
intressanta strukturer träder fram i den
magnetiska anomalibilden (en anomali
är en avvikelse från bakgrundsvärdet
som kan vara positiv eller negativ).
På finska sidan ser vi bl.a. anomalin
från där krommalmen i Kemi ligger.
Anomalin fortsätter in i Sverige. Resultaten från förra årets flygmätningar
finns tillgängliga sedan februari.
Kartan inkluderar data från GTKs
flygmätning. Mineralresurser från
FODD (Fenno-scandian ore deposit
database). Blå punkter: järnfyndigheter,
gula punkter: ädelmetallfyndigheter,
gröna punkter: specialmetallfyndigheter. Punkternas storlek representerar
mycket stor, mellanstor repektive liten
fyndighet.
Ildikó Antal Lundin
Metal_grou, Size_categ
!
Ferrous metals, Very large
!
Precious metals, Medium
!
Special metals, Small
Fr. v: utläggning av seismisk mätutrustning längs vägen till Esrange (foto: K. Berglund). Joanna Holmgren (foto: N. Juhojuntti). Dynamitsprängning vid Jukkasjärvi (foto: M. Montazeri).
Ingen undersökning inom raketskjutfält
Avalon Minerals Viscaria AB har begärt fastställelse av en arbetsplan inom Esrange raketskjutfält i
Kiruna kommun. Svenska rymdaktiebolaget SSC
bedriver verksamhet , bl a raket- och ballonguppskjutningar, inom skjutfältet. Bergsstaten har nu
fastställt en arbetsplan. Den innehåller villkor som
begränsar Avalons flygningar och sätter villkor för
formerna runt underrättelser tilll samebyar och
SSC inför flygningar.
Enligt 14a § mineralförordningen får dock
undersökningsarbete inte ske inom Esrange
raketskjutfält utan medgivande från länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen har avslagit
ansökan om medgivande med motiveringen att
ett tillstånd att prospektera på ett avgörande sätt
skulle kunna påverka uppdragsgivarnas förtroende
för möjligheten att bedriva rymdverksamhet och
därmed hindra rymdverksamheten.
Björkdalsgruvan utvidgar
Björkdalsgruvan i Skellefteå har beviljats ytterligare en koncession för underjordsbrytning av guld,
silver, koppar, volfram och vismut. Koncessionen
avser en utvidgning för ytterligare brytning av den
malmkropp där utvinning sker redan idag.
Åsa Persson
Åsa Persson
Box 670, 751 28 Uppsala
Tel: 018–17 90 00
e-post: [email protected]
www.sgu.se
metaller och mineral
maj 2013
I vår artikelserie om de metaller och mineral som finns upptagna på EUs kritiska lista är det dags för:
antimon: flamskydd, elektronik, boktryckarkonst, hälsa
Grundämnet antimon har varit känt sedan
forntiden (Sumerisk kultur 2700 f.v.t.och Egypten
2500 f.v.t.). Metallen brukades också inom alkemi
och läkekonst av Paracelsus. Agricola skriver på
1500-talet om utvinning av antimon för användning som legeringsmetall, läkemedel, pigment och
som spegel. Liknande användningsområden finns
kvar än idag; metallens egenskaper gör att antimon
används för en mängd moderna tillämpningar, och
nya tillkommer.
Det viktigaste användningsområdet är att med
antimontrioxid (Sb2S3) förstärka den flamskyddande effekten hos halogenerade ämnen och används i
textilier. Grundämnet och dess föreningar används
även i plast, gummi, glas, papper och färg.
Antimon påminner till sitt utseende mycket om
en metall men reagerar inte kemiskt som en sådan.
Den attackeras av oxiderande lösningar och av
halogener. I legeringar med bly används den dock
till korrosionresistenta pumpar och rörledningar,
takplattor, lod och beklädnad av telefonkabel.
Den har också använts i smink; egyptierna
använde mald antimonglans utrörd i vätska som
ögonsmink och för tillverkning av en salva varmed
de beströk sina döda och gudabilder. Etymologiskt
kan namnet på denna vätska härledas till ordet
alkohol!
Ökad betydelse för halvledarindustrin
Antimon är en silvervit spröd, smältbar metall med
dålig elektrisk- och värmeledningsförmåga. Dess
begränsade ledande egenskaper gör att antimon
har fått en stor och växande betydelse inom
halvledartekniken i form av t ex indiumantimonid
(InSb). Ett stort men krympande användningsområde, pga teknikutvecklingen, är i plattor till
blyackumulatorer.
När antimon legeras med andra metaller som
exempelvis bly, tenn och koppar ökar deras hårdhet och styvhet. Legerat med bl a koppar och tenn
ingår antimon i en typ av glidlagermetall kallad
babbit och i så kallad britanniametall för tillverkning av bestick, samt i olika typer av mässing.
Idag vet vi dessutom att antimon är giftigt och
antimon används för medicinskt bruk mot vissa
parasitsjukdomar.
Viktig för boktryckarkonsten
En legering bestående av bly, antimon och tenn
användes också för tillverkning av typer för
boktryckeri. Antimonlegeringar och deras smältor
expanderar nämligen, såsom vatten, vid avkylning
och fyller då ut gjutformarna helt varvid skarpt
avgränsade typer bildas vilket leder till hög upplösning i det tryckta alstret.
Stora fyndigheter i Kina
Den viktigaste källan för antimon är sulfiden
stibnit (antimonglans, antimonit, spetsglans) och
stora fyndigheter finns i Kina, Sydafrika, Mexiko,
Antimonmineralet boulangerit (grått) från Nasafjäll. Foto: Carl-Erik Alnavik/SGU.
Global produktion av antimon (ton, metallinnehåll)
2011
Bolivia
5 000
Chile
Kina
150 000
Mexiko
Ryssland
3 000
Sydafrika
3 000
Tadjikistan
2 000
Övriga länder
6 000
Totalt (avrundat)
169 000
Antal undersökningstillstånd i Sverige**
EUs kritiska mineral
Antimon
2
Grafit
30
Kobolt
9
Platinagruppen
5
Sällsynta jordartsmetaller
24
Volfram
11
**För beryllium, fluorit, gallium, germanium, indium,
magnesium, niob och tantal finns för närvarande inga
undersökningstillstånd. Källa: Bergsstaten.
Bolivia och Chile. Elementet ingår även i ett stort
antal olika föreningar med metaller och svavel
samt som legeringar och erhålls då som biprodukt
vid utvinning av bly, zink, koppar, guld och silver.
Världsproduktionen 2011 var 169 kton varav Kina
stod för 150 kton.
Antimon i Sverige
I Sverige uppträder grundämnet i stort sett enbart
bundet till svavel i föreningar med bly, koppar
och silver. Dessa föreningar kallas för sulfosalter
och antimon ersätts även av vismut och arsenik i
några av dem. Ett av de viktigaste silvermineralen
i Sverige är sulfosaltet tetrahedrit vilket innehåller
antimon.
Gångförekomster med antimonförande sulfosalter finns bl a i Dalsland, Värmland och i fjällkedjan. Exempelvis finns vackert utbildad boulangerit
som metallglänsande, stålgrå, fibriga aggregat vid
Nasafjäll i fjällkedjan (se bilden). Nasafjäll är ett
exempel på en bly-zink-(silver)-förande kvartsgång. Sala silvergruva är en av flera malmer i Bergslagen med antimon. I Sala finns detta i form av
sulfosalterna boulangerit och geokronit, metallisk
antimon samt legeringar med antimon, silver och
kvicksilver. Dessutom är Skelleftefältets komplexa
sulfidmalmer lokalt rika på ämnet.
Antimon ingår också i ett antal exotiska mineral
så som swedenborgit, långbanit och sverigeit i järnmanganmalmer av Långbantyp och stibiotantalit
samt stibarsen från Varuträskpegmatiten.
Antimon är ett problematiskt grundämne i
malmproduktionen om det inte effektivt avlägsnas
från slutprodukter som t ex koppar vid anrikning
av komplexa malmer. Detta eftersom antimonet
påverkar mekaniska och elektriska egenskaper
hos kopparn negativt. Önskvärt vore att kunna
plocka ut antimonet och koncentrera det till en
säljbar produkt. Forskningsprojekt om utvinning
av antimon har bl a diskuterats i en masteruppsats
från 2008, från Luleå tekniska universitet.
Grundämnet antimon är ingalunda ovanligt i
Sverige men går det att utvinna?
Per Nysten
Källor: Nationalencyklopedin och Enghag 2005,
Encyclopedia of the Elements, Wiley Förlag
Ayowole, A.S. 2008: Selective removal of impurity
elements from maurliden Västra complex sulphides
flotation concentrate Luleå tekniska universitet
Masters thesis 2008:076.
metaller och mineral
maj 2013
rekordinvesteringar i prospektering världen över
året. Den uppåtgående trenden har hållit i sig
sedan 2002, med undantag för 2009 års nedgång
i spåren av den globala ekonomiska krisen. En
ökning noterades i alla regioner, med Latinamerika i spetsen som stod för 25 procent av de totala
investeringarna, med Afrika på andra plats med 17
procent och Kanada med 16 procent.
Även i Europa genomfördes omfattande insatser.
I exempelvis Finland och Turkiet satsades drygt
100 miljoner USD vardera. I Sverige var prospekteringsinsatserna ca 110 miljoner USD, vilket var
en minskning med 7% från 2011.
Minskningen beror på att några stora projekt
i stort sett avslutats, och på att några så kallade
Aldrig någonsin har det lagts lika mycket
pengar på att samla in kunskaper som
skulle kunna leda till upptäckten av nya
brytvärda metallfyndigheter som år 2012.
Då blev det all time high för den globala
prospekteringen.
Enligt Metals Economics Group lades 21,5 miljarder USD på prospektering efter icke järnmalmoch uran under 2012. Totalt, med järnmalmsprospekteringen inräknad, hamnade summan på
24,39 miljarder USD. Därmed nådde prospekteringen ”all time high” ur globalt perspektiv förra
Mugdim Islamovic
Prisbilagan
Prospekteringskostnader i Sverige 1982 - 2012 (löpande priser).
Miljoner kr
juniorbolag haft problem med finansieringen
under året.
De svenska gruvbolagen Boliden och LKAB står
för drygt hälften av prospekteringsinsatserna i Sverige. Basmetaller och guld var fortfarande de mest
prospekterade metaller samtidigt som prospekteringen efter järnmalm förblev på hög en nivå även
under 2012.
Guldet föll kraftigt i april
800
700
400
Det mest anmärkningsvärda under den senaste
månaden är guldets kraftiga prisfall, med ett ras
på sammanlagt 12%. Förutom guldpriset har även
silver- (minus 15%) och kopparpriserna (minus
9%) rasat. Graferna i prisbilagan visar den tydliga
kopplingen mellan guld och silver, en nästan total
överensstämmelse, och även koppar visar samma
mönster fast svagare.
Efterfrågan på guld fördelar sig på smycketillverkning (44 %), industriell användning (15 %)
och finansiell efterfrågan (40%). Även silver och
numera också koppar har en stark finansiell komponent i efterfrågan. Den senaste månaden är det
troligtvis den finansiella efterfrågan som sjunkit.
Den finansiella placeringen i t ex guld görs för att
värdesäkra tillgångar, och främst i osäkra tider då
tilliten till stater (valutor) och företag (aktier) sjunker. Då ökar priset på guld. I bättre tider placerar
man hellre i t.ex. aktier.
300
Prisfall tecken på optimism
600
500
400
300
200
Statligt stöd
100
0
1982
Övriga
NSG
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
NSG = Nämden för statens gruvegendom
Miljoner SEK
Prospekteringskostnader i Sverige 1998 - 2012 (löpande priser).
900
800
700
600
500
200
100
0
1998
Miljarder USD
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Prospekteringskostnader i världen 1998 - 2012 (löpande priser).
20
15
Prisfall på guld brukar förklaras med mer optimistisk syn på framtiden, något som man sett tecken
på den senaste tiden. Utöver detta så bidrog rykten
om ett ökat utbud av guld på marknaden genom
utförsäljning av Cyperns guldreserv till att driva
på det senaste prisfallet. Investerare befarade också
att andra krisländer, som Spanien och Irland,
skulle sälja ut och öka mängden guld i världen.
Från hösten 2011 finns stora jack i priskurvan för
guld, kraftiga prisfall som sedan följts av prisuppgångar. Det är ett tecken på vinsthemtagningar av
investerare, man har först sålt för att efter en tid
återköpa till ett mycket lägre pris.
10
Mer går att läsa i Mineralmarknanden Tema
Guld som går att beställa på SGUs hemsida,
www.sgu.se.
5
0
Lars Norlin
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Ej inkluderande prospektering för järnmalm och uran.
metaller och mineral
– prisbilaga
maj 2013
JÄRNMALM
USD per dry metric tonne cfr main port / (63.5% Fe)
220
Fines spotpriser
200
Pellets spotpriser
180
Fines Fasta priser
160
Pellets fasta priser
140
120
100
80
60
40
20
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
NICKEL ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)
10000
100
5000
25-apr
120
09-apr
15000
20-mar
2012
2011
2010
2009
2 000
2008
0
2007
12 400
2006
34
2005
22 800
2004
68
140
14-feb
33 200
20000
Pris 2013-04-30: 99690 kr/ton
04-mar
102
160
29-jan
43 600
11-jan
136
25000
180
21-dec
Lager
Pris
USD/ton
kton
19-nov
USD/ton
54 000
05-dec
kton
170
De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)
01-nov
Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden)
KOPPAR ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)
Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden)
De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)
kton
600
USD/ton
10 000
Lager
Pris
480
8 000
450
10 000
9 000
Pris 2013-04-30: 46398 kr/ton
6 000
25-apr
09-apr
20-mar
6 000
04-mar
0
29-jan
7 000
14-feb
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
0
150
11-jan
2 000
21-dec
120
8 000
05-dec
4 000
300
19-nov
240
0
USD/ton
600
01-nov
360
kton
metaller och mineral
– prisbilaga
maj 2013
ZINK ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)
Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden)
De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)
kton
1 300
USD/ton
4 600
Lager
Pris
1 040
3 600
780
kton
1300
USD/ton
2 700
1220
2 460
Pris 2013-04-30: 12160 kr/ton
1140
2 220
1060
1 980
980
1 740
900
1 500
25-apr
09-apr
20-mar
14-feb
04-mar
29-jan
11-jan
21-dec
600
05-dec
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
0
19-nov
1 600
260
01-nov
2 600
520
BLY ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)
Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden)
De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)
USD/ton
kton
400
4 000
Lager
Pris
300
kton
370,0
2 500
346,0
2 300
3 000
Pris 2013-04-30: 13242 kr/ton
322,0
200
2 100
2 000
25-apr
09-apr
20-mar
14-feb
04-mar
1 500
29-jan
250,0
11-jan
1 700
21-dec
274,0
05-dec
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
0
1 900
19-nov
1 000
298,0
01-nov
100
0
USD/ton
ALUMINIUM ‒ PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME)
Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden)
De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)
kton
kton
5300
Lager
Pris
4075
USD/ton
3 150
5775
2 650
5400
USD/ton
2 250
Pris 2013-04-30: 12111 kr/ton
2 100
25-apr
09-apr
20-mar
04-mar
29-jan
14-feb
11-jan
21-dec
05-dec
1 650
19-nov
4275
01-nov
1 150
2012
400
2011
1 800
2010
4650
2009
1 650
2008
1625
2007
1 950
2006
5025
2005
2 150
2004
2850
metaller och mineral
– prisbilaga
maj 2013
GULD ‒ Prisutveckling vid London Bullion Market (LBM)
Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden)
De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)
USD/tr oz
USD/tr oz
1 800
1800
(1 tr oz = 31,1 g)
1 600
1700
1 400
1600
1 200
1 000
1500
800
600
1400
22-mar
11-apr
29-apr
22-mar
11-apr
29-apr
06-mar
18-feb
31-jan
15-jan
21-dec
05-dec
1300
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
19-nov
200
01-nov
400
SILVER‒ Prisutveckling vid London Bullion Market (LBM)
Fr o m jan 2003 (veckomedelvärden)
De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar)
USD/tr oz
40
USD/tr oz
(1 tr oz = 31,1 g)
43,0
35
Pris 2013-04-30: 5151 kr/kg
33,0
30
23,0
600
06-mar
18-feb
31-jan
15-jan
21-dec
REE
05-dec
20
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
19-nov
3,0
01-nov
25
13,0
USD/kg (Europiumoxid och Dysprosiumoxid: USD/hg)
Ceriumoxid
Lantanoxid
Europiumoxid
Neodymoxid
Praesodymoxid
Dysprosiumoxid
500
400
300
200
100
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012