1. No category

www.ops-tyokalupakki.fi/vasa
En likvärdig nationell och regional
läroplansprocess
Utbildningsstyrelsen
Kommuner
och städer
Regionförvaltningsverk
eNorssi
Finlands
övningsskolor
Vasa
övningsskola
1. Lappland
2. Norra Finland
3. Västra och Inre
Finland
4. Östra Finland
5. Sydvästra Finland
6. Södra Finland
Källa: www.avi.fi (karta)
- SYFTEN
• Planera, genomföra och garantera en nationellt heltäckande
läroplansprocess som ges i form av flera utbildningstillfällen.
• Ge underlag för en lyckad läroplansprocess genom att sprida
kunskap, skapa förutsättningar och ge redskap för diskussion.
• Visa på modeller för att bemästra läroplansprocessen och initiera
olika verksamhetsformer.
• Sprida inspirationsmaterial.
• Ordna regionala utbildningstillfällen i Svenskfinland 2013-14.
Översikt över utbildningen
Modul 1
Framtidens skola och
kärnan i
revideringsprocessen
18.11.2013 Tammerfors
Modul 2
Framtidens kompetenser
och mångsidiga
lärmiljöer
5.3.2014 Vasa
6.3.2014 Åbo
Kärnan i
revideringsprocessen
7.3.2014 Helsingfors
Verksamhetskulturen i
förändring
Synen på lärande
Mångsidig kompetens
Värdegrunden
Lärmiljöer
Multimodala färdigheter
Lokala läroplansprocesser
Interaktion och delaktighet
Modul 3
Lärarrollen i förändring
och det
mångprofessionella
samarbetet
8.4.2014 Vasa
9.4.2014 Åbo
10.4.2014 Helsingfors
Lärarrollen i förändring
Mångsidig undervisning
Samarbete inom olika
nätverk
Modul 4
Läroämnena i samverkan
– arbetssätt och
bedömning
Hösten 2014 på tre orter
Mål och innehåll för
läroämnen
Enhetlig och integrerad
undervisning
Utvärdering
Bedömning
Mål för dagens utbildning
• Ge inblick i de centrala frågeställningarna i
läroplansutkasten
• Ge inspiration för den lokala
läroplansprocessen
• Ge möjligheter för nätverkande i
Svenskfinland
• Dela med oss av aktualiteter
Dagens deltagare
Förskoleundervisning
Grundläggande utbildning
Gymnasiet
Universitet
Ledning
Kommunen
Förvaltning
daghemspersonal
klasslärare
speciallärare
ämneslärare
ämneslärare
lektorer
rektorer
skoladministratörer
tjänstemän
Hurudan är läroplansprocessen?
Vad förändras?
Hur sker förändringen?
Stöd för det lokala arbetet – vägkartan
Vägkartan styr processen (UBS)
Inledande frågeställningar hösten 2013
• Hur fungerar förskoleundervisningen och den nuvarande
läroplanen för förskoleundervisning? Vilka är våra styrkor och
centrala utvecklingsbehov?
• Hur skulle Utbildningsstyrelsens utkast till läroplan för
förskoleundervisningen förändra
områdets/kommunens/skolans verksamhet och
förskoleundervisning?
• Vad har vi lärt oss av de tidigare skedena i
läroplansprocessen? Vad kunde göras annorlunda? Vilken
praxis fungerade bra?
Vägkartan styr processen (UBS)
Inledande frågeställningar våren 2014
• Hur fungerar den grundläggande utbildningen och den nuvarande
läroplanen? Vilka är möjligheterna till påbyggnadsundervisning?
Vilka är möjligheterna till undervisning som förbereder för den
grundläggande utbildningen?
• Vilka är våra styrkor och våra utvecklingsbehov?
• Vad är väsentligt i studierna med tanke på god inlärning och att växa
som människa? Hur borde det synas i läroplanen?
• Behöver vi nytt kunnande eller ny utbildning för det lokala
läroplansarbetet?
Hur borde processen förverkligas?
Lokal fördjupning
Modul 2
Deltagarnas presentation av lokala ”Vägkartor”
där läroplansprocessens struktur framkommer.
”Ge och ta – dela med dig”
Vägkarta i Prezi
Kärnan i
revideringsprocessen
Enhetlig lärstig
• Dagvården, förskoleundervisningen och den
grundläggande utbildningen bildar en helhet
som stöder barnets växande och lärande.
• Lärare och övrig personal ska vara insatta i
lärstigens skeden för att kunna planera och
utvärdera övergångsskedena gemensamt för
att uppnå en god kvalitet.
• Det goda samarbetet med hemmen betonas.
• En god ledning förutsätts.
Förskoleundervisningens uppdrag
• Stödja utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande
samhällsmedlemmar
• Stödja fysisk, psykisk och social utveckling
• Ge kunskaper och färdigheter som behövs i livet
- växande och lärande
- sund självkänsla
- positiva erfarenheter av att lära sig
- lek och fantasi
• Stärka jaguppfattning - hjärtlig, uppskattande och accepterande
interaktion, mångsidiga upplevelser av lärande och uppmuntrande
respons
• Bekanta sig med närmiljön, dess människor, natur och mångfald.
Den grundläggande utbildningens
uppdrag
• Fostra och undervisa – främja växande, lärande och
välbefinnande
• Garantera en kontinuerlig utbildningsprocess
– allmänbildning
– fullgjord läroplikt
– behörighet och goda förutsättningar för vidare studier
• Verkställa bildningsuppdraget
– kulturuppdrag
– samhällsuppdrag
• Återspegla samhällsförändringar i
verksamhetsmiljön
– stärka förmågan att möta förändringar
– uppmuntra till delaktighet och samarbete
Mål för läroplansarbetet
• Att konkretisera de uppställda och bärande principerna i läroplanen
• T.ex. att förstärka identiteten, bygga upp en hållbar framtid, göra
läsfärdighet till en gemensam uppgift för alla läroämnen
• Att fördjupa och definiera begreppet lärande
• Att beskriva den bildning och de kompetenser som krävs i framtiden
genom mål som genomsyrar alla undervisningsområden och alla
läroämnen
• Att koncentrera sig på det väsentliga – betona undervisningsmålen och
tydliggöra innehållet
• Att förstärka det pedagogiska greppet och stöda utvecklingen av
kommunernans/skolornas verksamhetskultur
• T.ex. interaktion, samhörighet och deltagande i verksamheten,
individuellt stöd och flexibla lösningar med tanke på lärande
Centrala frågeställningar
• Hur skall den nationella läroplanen
fungera som stöd för läraren i skolarbete?
NORMER
• Hurdana färdigheter behöver lärarna?
KOMPETENS
• Vad är framtida bildning och hur kan vi
bäst främja elevernas lärande?
RIKTNING
• Hur återspeglas samhällsförändringen i
skolans verksamhetskultur?
VERKSAMHET
Kärnfrågan i revideringen
Revideringen av grunderna för läroplanen möjliggör bättre
förutsättningar för skolans fostrande arbete, meningsfullt och
glädjefyllt lärande samt en hållbar framtid. Skolan utvecklas både
som uppväxtmiljö och lärmiljö där elevens självkänsla och
samarbetsförmåga står i fokus.
Varför?
Vad?
Hur?
Hurdana möjligheter till växande och lärande erbjuder
skolan som uppväxt- och lärmiljö?
Varför?
Vad?
Hur?
Varför behövs revideringen?
Samhället förändras och utvecklas
- Globaliseringen utmanar en utbildning som arbetar för en hållbar framtid
Uppväxtmiljön för barn och unga förändras
- Informationsmängden och informationens karaktär ställer nya krav.
- Kommunikationskulturen förutsätter dialog och mångsidig uttrycksförmåga
- Teknologin förändrar levnadsmiljön
- Naturmiljön har förändrats
- Statistiken över hur lite barn rör på sig är skrämmande.
Förändringar i omvärlden
Teknologi
Arbetets
karaktär
Befolkning
Natur
Världen
omkring
skolan
förändras
Mångfald
i
samhället
Mängden
och
karaktären
av
information
Ekonomi
Varför?
Vad?
Hur?
Det behövs mångsidig kompetens för att vara människa och medborgare i samhället och
arbetslivet.
- Tänkande och lärande
- Kommunikation, kulturella färdigheter och uttrycksförmåga
- Förmåga att ta hand om sig själv och hantera vardagen, trygghet
- Multimodala färdigheter
- Färdigheter i informations- och kommunikationsteknik
- Arbete, studier och kompetens som behövs i arbetslivet
- Delaktighet, påverkan och ansvar
Strävan till välbefinnande och ett gott liv
- Identitetsrelaterade frågor
- Social kompetens
- Kommunikationsförmåga
- Samarbetsförmåga
Undervisning och pedagogik
- Arbetsmetoder behöver granskas och revideras i förhållande till förändringarna i
verksamhetsmiljön och i kompetensbehovet
Var behövs förändring?
•
•
•
•
•
Värdegrund
Syn på lärande
Verksamhetskultur
Verksamhets- och lärmiljö
Elevengagemang (jämför arbetssätt och
integrerad undervisning)
• Mångsidig kompetens (jämför multimodala
färdigheter)
• Lärarroll
Kompetenser som krävs i framtiden
Utgående från Statsrådets förordning 422/2012
• Mångsidiga läs- och skrivfärdigheter, IKT-färdigheter
• Inlärnings-, tanke- och problemlösningsförmåga,
nyfikenhet, motivation och intresse, vilja
• Förmåga att styra sig själv, ta egna initiativ, se och utnyttja
sina styrkor samt uttrycka egna tankar och idéer
• Förmåga att bilda nätverk, samarbeta, interagera, hantera
olikhet, förhandla och lösa konflikter osv.
• Fantasi och kreativitet
Kompetenser som krävs i framtiden
Utgående från Statsrådets förordning 422/2012
• Förmåga att hantera vardagen och ta vara på sig själv
(hälsa, välbefinnande, motion, hem, egen ekonomi osv.)
• Kulturell kompetens, förmåga att planera och skapa
(hantverk och design)
• Ekonomisk kompetens och förmåga att delta i
medborgarsamhället, flexibilitet och förmåga att hantera
förändrade situationer
• Förmåga att förbinda och engagera sig, påverka, leda och
ta ansvar (gäller också globalt medborgarskap och
miljöansvar)
Varför?
Vad?
Hur?
• Om du vill nå lärandets glädje utgå från positiv pedagogik
• Om du vill främja nyfikenhet, tillåt frågor
• Om du vill utveckla elevernas problemlösningsförmåga, referera till
problem i verkliga livet och uppmuntra eleverna att hitta lösningar
tillsammans
• Om du vill öka elevernas förståelse, koppla samman innehåll från
olika läroämnen
• Om du vill fostra medborgare som bygger upp ett samhälle, försök
få alla elever att vara med och delta, ge dem möjligheter att påverka
och främja positivt – inte negativt – kritiskt tänkande
• Om du vill stärka elevernas självkännedom och
inlärningsmotivation, ge konstruktiv och ärlig respons
DET HANDLAR OM ATT FÖRÄNDRA
VERKSAMHETSKULTUR OCH PEDAGOGIK
Framtidsdiskussion
Hur engagera till en mångfacetterad läroplansprocess?
–
–
–
–
Eleverna
Vårdnadshavarna
Personalen
Samarbetsnätverk ...
Uppgiftsbeskrivning ”Diskussion med Daypartner och Nightpartner”
•
•
•
•
Välj en Daypartner och en Nightpartner, som du inte arbetar med.
Diskutera under promenad med din Daypartner i 5 minuter.
Byt till din Nightpartner och återge diskussionerna för varandra i 5 minuter.
Vi ses här om 10 minuter.
En förändrad
verksamhetskultur
Minerva-torget i Helsingfors universitet en fysiskt flexibel verksamhetsmiljö.
Så här fungerar, känner,
tänker och gör vi.
Sådan är vår verksamhetsmiljö!
Grunden för verksamhetskulturen
• Skolan/förskolan
– är en trygg gemenskap som uppmuntrar till
engagemang
– återspeglar livet och samhället
– är den plats där samhörighet råder, samarbete
tränas, lärande uppmuntras, experimenterande
tillåts och självförverkligande främjas
– värderar det förflutna, lever i nutid och formar
framtiden
Vad är verksamhetskultur?
Verksamhetskulturen är enligt läroplansutkastet
en helhet som består av:
- författningar
- lokala och skolvisa planer
- ledningsstrukturer
- arbetsorganisering
- syn på lärande
- pedagogik.
Verksamhetskulturens uppgift är att stöda och uppmuntra
lärande, växelverkan och välvilja i skolsamfundet
samt att arbeta för välbefinnande.
Verksamhetskulturens betydelse
Den gemensamt
överenskomna värdegrunden
återspeglas i verksamheten.
Utveckling av verksamhetskulturen strävar efter en
hållbar utveckling.
Verksamhetskulturen
återspeglar synen på lärande.
Alla berörs och påverkas av
verksamhetskulturen.
Verksamhetskulturens uppgift
är att bidra till att målen som
ställts upp för fostran och
undervisning nås.
Eleverna växer upp i skolans
verksamhetskultur och
tillägnar sig dess värden,
attityder, vanor, interaktionsmönster och språkbruk.
Verksamheten berör och
påverkar alla som ingår i den.
Verksamhetskulturen
återspeglar välbefinnandet i
skolsamfundet.
Faktorer som inverkar på verksamhetskulturen
Förändring i
uppväxtmiljön
Komplexitet i olika
samhällsfenomen
Klimatförändring,
utarmning av
naturens mångfald,
global
populationstillväxt
och fattigdom
Globalisering och
andra förändringar i
samhället
Förändring i
informationsinnehåll
och -mängd
Verksamhetsmiljö
Utveckling av
teknologi och media
UBS, Irmeli Halinen 28.8.2012
Riktlinjer som styr utvecklandet
av verksamhetens pedagogiska miljöer
Min
intressanta
omgivning
Jag och vårt
samhälle
Mångsidiga
arbetssätt
Jag växer
och
utvecklas
Språkets
rikedom
Olika
uttrycksformer
F
Ö
R
S
K
O
L
A
N
Riktlinjer som styr utvecklandet
av verksamhetskulturen
Välbefinnande
och
trygg vardag
Ansvar för
miljö och
strävan mot
en hållbar
framtid
Interaktion
och
mångsidiga
arbetssätt
En lärande
gemenskap
Delaktighet
och
demokratisk
verksamhet
Kulturell
mångfald och
språkmedvetenhet
G
R
U
N
D
L
Ä
G
G
A
N
D
E
U
T
B
I
L
D
N
I
N
G
Lärostigens verksamhetskultur
Helhetsbaserad dag
Lärområden
Helhetsbaserad
undervisning
Läroämnen
Helhetsbaserad
undervisning
Läroämne
DAGVÅRD OCH
SMÅBARNSFOSTRAN
FÖRSKOLA
L
Ä R
O
GRUNDLÄGGANDE
UTBILDNING
S
T
I
G
UTVECKLING – VÄXANDE – LÄRANDE – VÄLBEFINNANDE – GLÄDJE
Utg. Arja-Sisko Holappa
V
E
R
K
S
A
M
H
E
T
K
U
L
T
U
R
POLKKA - Perusopetuksen ja lukiokoulutuksen ​kansainvälisyys
http://www.polkka.info/index.html
Metafor för verksamhetskulturen
Om läroplanen är en karta,
så är verksamhetskulturen navigeringssystemet.
Varför paddlar många verksamheter runt med gamla sjökort?
Förändring kräver en analys av vad som skall
avvecklas, bibehållas och utvecklas.
Lunch
Helena Rajakaltio
Grupparbete
Värdegrunden
Varför behövs en revidering av
värdegrunden?
Professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i
Borås Kennert Orlenius
Värdegrund och uppdrag i
läroplansutkastet
Den grundläggande utbildningens värdegrund och
uppdrag beskrivs ingående. Den grundläggande
utbildningen ska främja
• bildning och etiskt ansvar
• jämlikhet, likställdhet och rättvisa
• välbefinnande och delaktighet samt
• en hållbar livsstil, såväl i samhället som för varje
enskild elev.
Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen
enligt lagen om grundläggande utbildning och om
timfördelning i den grundläggande utbildningen 422/2012
2§
3§
4§
Elevernas utveckling till humana
människor och till samhällsmedlemmar
Behövliga kunskaper och färdigheter
Främjande av bildning, jämlikhet och
livslångt lärande
Värdegrunden i utkastet
Fyra centrala aspekter
• Varje barn är unikt och har rätt till god undervisning
• Utveckling till humana människor och samhällsmedlemmar
som kan ta etiskt ansvar
• Det finländska kulturarvet, mångfalden av kulturella
identiteter och utvecklingen till världsmedborgare
• Nödvändigheten av hållbar utveckling
Värdegrunden ska synas i verksamhetskulturen.
Centrala frågor i
värdegrundsdiskussionen
Professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i
Borås Kennert Orlenius.
Pedagogiska utmaningar
•
•
•
•
Definiera de centrala värdeaspekterna i det egna arbetet.
Vilka värden kan vi omfatta i teori och praktik?
Enligt vilken etisk orientering arbetar vi i vardagen?
Vilket är skolans uppdrag och vårt uppdrag som experter på
undervisning och fostran?
• På vilket sätt hjälper avsnittet om värdegrunden och
uppdraget oss?
 Vilka delar av avsnittet ger upphov till nya tankar?
 Vilka delar är särskilt viktiga för oss?
 Vad väcker mest funderingar, varför?
Pedagogens reflektioner
1. Vilka är mina styrkor?
2. Vilka är mina styrkor i skolsamfundet?
3. Vilka är mina insatser för att verkställa
utveckling/förändring?
4. Vilka behov av fortbildning har jag med tanke på den nya
läroplanen (jfr multimodalitet och förändrad
verksamhetskultur)
5. Hur villig är jag att i praktiken följa gemensamma
värdeaspekter?
Vilka utmaningar står vi inför?
Professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i
Borås Kennert Orlenius
Elevkårernas värdediskussion i Helsingfors 2013.
Värdediskussion
•
•
•
•
Diskutera
Anteckna topplista
Klipp/rita pappret till en symbolisk värdebild.
Vi fortsätter om 30 minuter.
Inspiration för värdegrundsarbetet
1. Case Vasa övningsskola, hösten 2013
• Gemensam start
”Värdegrunden i pedagogers vardag, 1 Fba”
• Process
- Värdediskussioner:
lärarmöten, föräldraföreningar, ungdomsfullmäktige, elevkåren,
lärarstuderande, arbetslivet
- Enkät i Wilma jfr Helsingfors utbildningsverk
- Frågeformulär för PRAO-elevernas arbetsgivare
- Konklusion i olika gruppkonstellationer
- Stämma av ”Vädra ut och ge rum för nytt” (jfr LP 2004 – LP 2016)
2. Dela med er av era goda modeller!
Läroplanen processas lokalt
• Inled processen i god tid för att skapa underlag
för läroplansarbetet på kommun- och skolnivå;
kartlägg möjligheter till regionalt samarbete.
• Skapa en positiv atmosfär och strukturer som
sporrar de olika parterna att delta.
• Ge en helhetsbild av relevansen och målen med
revideringen innan det egentliga
läroplansarbetet inleds.
• Öppna upp och tillåt nytt tänkande
Läroplanen processas lokalt
• Planera processen (tidtabell, genomförande,
information), reservera resurser och avtala om
ansvar. Följ den nationella vägkartan!
• Gör en egen lokal vägkarta för läroplansarbetet.
• Bekanta er med Statsrådets förordning och
läroplansutkastet.
• För framtidsdiskussioner och värdediskussioner.
• Definiera skolans verksamhetskultur.
• Definiera samarbetet i skolan, i närmiljön.
Läroplanen processas lokalt
• Engagera eleverna, vårdnadshavarna och
skolans olika intressentgrupper i LP-arbetet.
• Definiera och inled samarbetet med
förskoleverksamheten och andra stadiet.
• Diskutera morgon- och
eftermiddagsverksamheten samt
klubbverksamheten som en del av
verksamhetskulturen.
Läroplanen processas lokalt
• Att känna till skolans historia och aktuella situation, värdesätta den och
utveckla befintliga styrkor
• Vilken är situationen i dag?
• Vilka är våra styrkor?
• Vad vill vi utveckla?
• Reflektion över förändringarna i verksamhetsmiljön och ett proaktivt
arbetssätt
• Hurdan värld och hurdant arbetsliv fostrar vi för?
• Hurdan kompetens kommer våra barn att behöva?
• Hur ska vi gå tillväga för att utveckla en sådan kompetens?
• Yrken 2025?
För en lyckad process
Ett gott resultat
av gemensamt utvecklingsarbete
gynnas av:
•
•
•
•
•
Beredskap och vilja till förändring
Medvetenhet om nuläget och klara mål
Planering
Användning av olika gruppkonstellationer
Ledarskap och delat ansvar
Information och stödmaterial
1. www.oph.fi
2. www.enorssi.fi
3. www.ops-tyokalupakki.fi
1. www.ops2016.fi
2. www.avi.fi (Regionförvaltningsverket)
6. Sociala medier
Facebook OPS2016
Översikt över utbildningen
Modul 2
Modul 1
Framtidens skola och
kärnan i
revideringsprocessen
18.11.2013 Tammerfors
Kärnan i
revideringsprocessen
Verksamhetskulturen i
förändring
Värdegrunden
Lokala läroplansprocesser
Framtidens kompetenser
och mångsidiga
lärmiljöer
Modul 3
Lärarrollen i förändring
och det
mångprofessionella
samarbetet
5.3.2014 Vasa
8.4.2014 Vasa
6.3.2014 Åbo
9.4.2014 Åbo
7.3.2014 Helsingfors
10.4.2014 Helsingfors
Lärarrollen i förändring
Synen på lärande
Mångsidig kompetens
Lärmiljöer
Multimodala färdigheter
Interaktion och
delaktighet
Mångsidig undervisning
Samarbete inom olika
nätverk
Modul 4
Läroämnena i samverkan
– arbetssätt och
bedömning
Hösten 2014 på tre orter
Mål och innehåll för
läroämnen
Enhetlig och integrerad
undervisning
Utvärdering
Bedömning
Tack!