LP-stöd 2016 Att inspirera och leda förändringsprocesser • SKOLAN • LÄRAREN -> YRKESROLLEN • FÖRÄNDRING - > MOTSTÅND • VERKSAMHETSKULTUREN Organisationer som sociala system av mening och innebörd • Organisationer är sociala gemenskaper som hålls samman av gemensam förståelse av verksamheten: uppgift, roller och arbetssätt.= SKOLAN • Myter och moderörelser har betydelse för val av strategier och metoder. • Handlingar (inte planer) är centrala. Människor handlar i enlighet med sin förståelse av verkligheten. Överväganden kan föregå handling, men lika viktiga är reflektioner efter handlingen. • Att leda och organisera innebär att få till stånd lärprocesser, där gemensam förståelse utvecklas och förändras. Förtroende ersätter till betydande del kontroll. • Fokus på den subjektiva verkligheten Scherp, 2012 Skolan utifrån ett systemtänkande • 1) organisation i termer av en helhet, ett system, snarare än en uppsättning delar, = ARBETSORGANISATION • 2) utvecklingsprocesser med utgångspunkt i de insatser som görs för att förändra denna helhet = UTVECKLINGSORGANISATION • 3) medarbetares livsvärld och förändringar i densamma som grund för skolutveckling • = MEDARBETARORGANISATION Läroplan Värdegrund Verksamhetskultur > Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden Pedagogiska verksamheten skapar förutsättningar för Arbetsorganisationen påverkar utformningen av Scherp, 2011 Utvecklingsorganisationen -> Forskning kring skolors effektivitet är: Forskning kring skolors utveckling är: Ovanifrån orienterad Under- eller inifrånorienterad Baserad huvudsakligen på kvantitativa metoder Baserad huvudsakligen på kvalitativa metoder Mindre intresserad av skolors resultat än av Starkt inriktad att klarlägga skolors Tabell 1. Skillnader mellanpå skoleffektivitetsforskningen och skolutvecklingsforskningen. Forskning kring skolors effektivitet är: Forskning kring skolors utveckling är: de processer som leder till att resultaten Ovanifrånorienterad Under- eller inifrånorienterad resultat förbättras Baserad huvudsakligen på kvantitativa metoder Baserad huvudsakligen på kvalitativa metoder Mindre intresserad av skolors resultat än av de processer som leder till att resultaten förbättras Upptagen av att förklara resultaten med Upptagen av att förklara variationen i Upptagen av att förklara resultaten med hänvisning till Upptagen av att förklara variationen i resultaten genom att hänvisning till variationer i skolornas resultaten genom att synliggöra variationer i skolornas formella uppbyggnad synliggöra bakomliggande problem Inriktad mot att förstå skolor som relativt statiska och stabila bakomliggande Inriktad mot att förståproblem skolor som dynamiska lokala organisationer formella uppbyggnad lokala organisationer utifrån ögonblicksstudier med hjälp av longitudinella studier där förändring står i fokus Starkt inriktad på att klarlägga skolors resultat Inriktad mot att förstå skolor som dynamiska Inriktad mot att förstå skolor som relativt lokala organisationer med hjälp av statiska och stabila lokala organisationer longitudinella studier där förändring står i utifrån ögonblicksstudier fokus Skillnader mellan skoleffektivitetsforskningen och skolutvecklingsforskningen. Thelin, 2013 Forskning om lärares yrkesnormer Ethos • ..a set of values, attitudes and behaviours which will become characteristic of the school as a whole (Rutter 1979) • Ethos = Kåranda; yrkesnormer (Svensk översättning) Lärares ethos enlight D. Lortie (1975) • Individualism (ensamvargar) • Conservatism (ovilja till förändring; rigiditet) • Presentism (brist på långsiktig planering; nuorientering) Värdesystem som präglade amerikanska lärare på 1970-talet Förändingar i kåranda (ethos) • Individualism Samverkansdimensionen Samarbete • Konservatism Förändringsdimensionen Flexibilitet • Nuorientering G. Berg, (1991) Planeringsdimensionen Framförhållning Svensk skolforskning på 1990-talet som grund för skolutveckling Förändringsledning • Förändringsledning är ett strukturerat tillvägagångssätt för att ledsaga individer, grupper och organisationer från nuläget till ett önskvärt framtida läge. Förändringsledning fokuserar på att åstadkomma positiva beteendeförändringar hos människor genom att få dem att själv vilja förändra sitt beteende. (Wikipedia) Förändring • • • • • • • Beteende Känslor Tro/ Antaganden Värderingar Motiv Självaktning Självuppfattning Branson, 2005 Beteende THE SELF Behaviors Emotions Beliefs Values Motives Self-esteem Increasing self-knowledge Self concept Interface between The External and Inner Self Figure 2. Various dimensions of the self which shows how these dimensions are able to interact in order to influence a personality behavior. (Branson 2005) 13 Sett utifrån ett organisations- eller skolutvecklingsperspektiv räcker det emellertid inte att enskilda medarbetare förändrar sitt sätt att tänka om och agera i verksamheten. Inom skolutvecklingsforskningen betonas betydelsen av att utveckla en gemensam förståelse av uppdraget och av den egna verksamheten och dess behov samt om betydelsen av att medarbetare i skolan ägnar sig åt ett gemensamt meningsskapande eller förståelsefördjupande arbete. Thelin, 2013 Verksamhetsidé Hur skapa en verksamhetsidé? Lärares sätt att tänka och samtala kring undervisning och elevers lärande behöver utmanas. Enligt Timperley et al. (2007) görs detta bäst om lärarna får delta i en lärprocess som tar sin utgångspunkt i vardagen och de problem som de själva upplever som angelägna och möjliga att göra något åt. Thelin, 2013 Hinder för utveckling • Man förstår inte vilken nytta förändringen för med sig • Det inriktas på saker som enligt lärarnas åsikter är oväsentliga • Det ökar arbetsmängden oskäligt mycket • Det finns negativa förhandsattityder till det nya • Tveksamhet om metoderna stöder målen Hämäläinen & Sava,1990 Förhållningssätt för att lyckas • En solid självkänsla, sund yrkesstolthet och god arbetsmoral • Beredskap att söka lösningar på problem • Förtroende för kollegernas arbete • Känsla av samhörighet • En öppen attityd till arbetsmiljön • Beredskap till kritisk diskussion inom arbetsmiljön Stegö, 1987 Omständigheter som befrämjar förändring • Så många som möjligt bör vara med i utvecklingsarbetet • U.a. bör börja med en bedömning av den nuvarande verksamheten • Hela skolan bör vara föremål för utvecklandet • Tillräckligt med tid bör ges u.a. • Man bör gå framåt med små steg • U.a. bör stödas av skolans ledning • Vid behov bör man anlita utomstående hjälp Hämäläinen & Sava, 1990 En god början..... Analysera och utvärdera skolans verksamhetskultur Verksamhetskulturens betydelse Kap. 4 Verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format sätt att agera. Den kan utvecklas och ändras. Lagstiftningen, officiella direktiv och läroplaner får sin tolkning av utbildningsanordnaren i skolornas verksamhetskultur. Verksamhetskulturen är en helhet som består av - författningar, lokala planer och skolornas egna planer - ledningsstrukturer och arbetsorganisering - syn på lärande och pedagogik samt - interaktion och atmosfär. UBS, UBS:LP-2016, Utkast till kapnya 4 läroplansgrunder Riktlinjerna som styr utvecklandet av verksamhetskulturen inom den grundläggande utbildningen beskrivs i det följande med nyckelorden - lärgemenskap - mångsidiga arbetssätt - interaktion och delaktighet - välbefinnande - trygg vardag - kulturell mångfald och språkmedvetenhet - ansvar för miljön och framtiden UBS, LP-2016, kap 4 Förändringar i verksamhetskulturen Personlig analys 8.4. VARFÖR VILL JAG FÖRÄNDRA? HUR VILL JAG FÖRÄNDRA? VAD VILL JAG FÖRÄNDRA? Motstånd mot förändring Förändring Söka nytt, det nya och okända lockar, behov att växa Motstånd mot det nya, inte rubba tryggheten, ha kontroll, förbli oförändrad Skolans kultur och atmosfär påverkar lusten eller motståndet mot förändring Orsaker till motstånd mot förändring • NEGATIVA KÄNSLOR: • Rädsla • Ångest • Känsla av oförmåga • MAKTKAMP Att inspirera och leda Inbördes samarbete Utveckla personliga relationer i skolan Planering; idéprocess Reflektion; självvärdering Slutsatser, lärdomar Processa tillsammans för att söka, utforska och finna Gemensam reflektion efter en process -> nya insikter Förändring • • • • • • • Beteende Känslor Tro/ Antaganden Värderingar Motiv Självaktning Självuppfattning Branson, 2005 Beteende På vilken nivå når Du Dina kolleger för att finna mottaglighet för förändring som leder till utveckling?