Den europeiska epokindelningen

Den europeiska
epokindelningen
Antiken
Medeltiden
Renässansen
Upplysningstiden
Antiken
Grekerna
Romarna
Norden under antiken
Grekerna
Indoeuropéer – gemensamt språk
ursprungligen. Från det inre av Asien.
Stadsstater växte fram – en stad med
omgivande landsbygd var också en
egen stat.
Handel med bl.a. vin och spannmål.
Silver som betalningsmedel.
Forts. Grekland
Grekerna byggde nya handelsstäder
runt hela Medelhavet.
400-300 f.Kr. Vetenskap, filosofi
litteratur, teater och konst gjorde stora
framsteg. Stor påverkan ännu idag.
Homosexualitet var accepterad.
Två politiska system i
Grekland
Aten – demokrati (för de fria männen).
Sparta – en militärstat där endast de
som ägde jord hade något politiskt
inflytande.
Alexander den store
Efter Aten och Spartas alla krig var de
utmattade. På 300-talet tog
Makedoniens härskare Filip över hela
Grekland.
Hans son Alexander skapade på några
få år ett jätterike genom att besegra
bl.a. Persien.
Forts. Alexander den
store
Skapade grekiska städer runt om i
riket – ledde till en blandkultur kallad
hellenism
Riket föll samman efter Alexanders
död. En ny stormakt var dock på väg
att bildas
ROMARNA
Republiken
500 f.Kr blev Rom republik istället för
kungadöme
De fria männen uppdelade i två
grupper:
Patricierna var stora jordägare
Plebjerna var de övriga och var
fattigare
Forts. Republiken
Makten delades men det var ofta
konflikter.
Slavar som togs i krig gjorde många
plebejer arbetslösa.
Armén var grunden i Rom – alla fria
män var skyldiga att göra krigstjänst
Som pension fick de sedan en mindre
bit jord att försörja sig på.
Forts. Republiken
Många framgångsrika krig fördes, bl.a.
mot Kartago i nuvarande Tunisien.
Patricierna tjänade på krigen.
Plebejerna blev arbetslösa men hade
rösträtt.
För att hålla dem lugna erbjöds ”bröd
och skådespel”
Kejsartiden
Inbördeskrig och slavuppror ledde till
att en general kunde ta makten som
diktator – Julius Caesar
Han förbättrade för de fattiga men
mördades av patricier.
Senaten försökte ta tillbaka makten
men misslyckades.
Forts. Kejsartiden
Ceasars adoptivson Octavianus
(Augustus) tog makten – blev den
första kejsaren (kejsare = Caesar).
Romarriket växte under kejsarna.
Gemensamma lagar infördes,
ingenjörskonsten gick framåt,
administrationen var effektiv.
Forts. Kejsartiden
Konst, kultur och religion hämtades
från grekland
Gemensamt språk i riket – latin
Guldålder, MEN – krigen mot folken
utanför gränserna tog allt mer resurser
och slavsamhället var ineffektivt.
Forts. Kejsartiden
Kristendomen förföljs först men när
tillräckligt många är kristna blir den
statsreligion.
År 395 e.Kr. delas riket i två delar – Östrom
och Västrom.
Antikens slut sätts till 476 e.Kr. då Västrom
faller. Östrom blir kvar i 1000 år till med
Konstantinopel som huvudstad.
NORDEN
Folk bodde mest i nuvarande Danmark och
övriga södra delarna av Norden.
Klimatet blev kyligare.
Den förbindelse man tidigare haft med
Sydeuropa försvann p.g.a. att kelterna
trängt in österifrån i Europa.
Folken i Norden handlade dock med
romarna som fanns i nuvarande södra
Tyskland.
Fördjupning:
Gör frågorna på sid. 25 i läroboken