Senaste nummret (PDF 4,2 MB)
TEKNIK & HANTVERK FÖR SCEN Nr 1 2013: STTF 38 ÅR! LLB MÄSSAN 2013 LJUSTEKNISK E-BOK MASKSKULPTÖR SPECIAL EFFECTS NYÅRSREVY: FOLKRÖRELSE LLB 2013 SID 30 LLB: UTSTÄLLARE & MONTRAR SID 32 LLB: VARUMÄRKEN PÅ MÄSSAN SID 34 LLB: SEMINARIER SID 36 LLB: SEMINARIEHIGHLIGHTS SID 38 RIGGCERTIFIERING STTF UPPVAKTAR... STAVANGER KONSERTHUS FARTEIN VALEN MOSES TILL MAO MASTHAMNSOPERAN ALLTID I PROSCEN STTF . SLF . LLB . UTBILDNING . OISTAT Sidan 1 WWW.STTF.SE LEDARE STTF/SLF/LLB Svensk TeaterTeknisk Förening och Svenska LjussättareFöreningen samt Branschföreningen Ljus Ljud och Bild för professionellt bruk. Tre föreningar med många gemensamma intressen. 6HGDQÀHUDnUWLOOEDNDKDU677)RFK6/)DUEHWDW tillsammans med att arrangera möten, träffar och för att sprida information som båda föreningars medlemmar kan ha intresse av. Gemensamma LQVDWVHULQQHElUDWWYLlUÀHUDVRPGHODUSnXSSgifterna vilket är nödvändigt eftersom alla arbetar ideellt. Under åren har det förts sporadiska diskussioner om att vi också borde kunna samarbeta med LLB. Nu har ett sådant tillfälle yppat sig. LLB arrangerar sin mässa på Stockholmsmässan i år, 23-25 april. STTF och SLF har fått möjligheten att organisera seminarier under LLB 13. Arbetet har letts av Ulf 1LHOVHQ+DQWLOOVDPPDQVPHGQnJUDÀHUVRP har fått ihop 20 STTF/SLF-seminarier. Om ni inte redan har anmält er så passa på att göra det. Det är mycket intressant det berättas om. I och med att STTF och SLF knyts närmare till mässan vill vi också passa på att sprida information om LLB 13 i ProScen. Denna utgåva har tryckts upp i extra ex som delas ut gratis på mässan. I mitten av tidningen ¿QQVHWWVlUWU\FNIUnQ//%PHGSUDNWLVNWLQIRUPDtion om utställare och produktpresentationer. I tidningen har också några föreläsare fått möjlighet att lite mer utförligt få berätta vad deras seminarium handlar om. De som inte har möjlighet att besöka LLB-mässan får därmed också reda på vad som diskuterades. I tidningen redogör Åke Svenstam för hur arbetet går med att ta fram kompetensbevis för ”Ljus-, ljud- och scentekniker”. Efter att först ha lyckats med att få teknikeryrken inom scenkonsten DFFHSWHUDGHRFKGH¿QLHUDGHRFKGlULJHQRPKDU erhållit en unik yrkeskod, SSYK 3522, fortgår arbetet med att ta fram kriterier för hur de olika yrkena skall valideras. Nästa steg äger rum under LLB 13. STTF har inbjudit branschrepresentanter till ett möte. Syftet är att för branschens alla parter informera om värdet i att enskilda tekniker kan få sin kompetens dokumenterad, vare sig man har lärt sig yrket i en skola eller genom praktiskt arbetet. Vi har en förhoppning om att detta arbete får starkt stöd från branschen. Hittills har andra branschorganisationer i Sverige enats om kriterierna Sidan 2 för 140 yrken. I ett vidare perspektiv skall ett för Europa gemensamt betygsystem utvecklas så att rörligheten bland teaterteknikerna mellan de europeiska länderna underlättas. Alla som är intresserade av dessa frågor kan komma till STTF´s monter på onsdag 24 april kl. 15.00. I februari 2011 initierade STTF ett möte ang kommande förändring av regler för elarbeten. Den s.k. elinstallatörsförordningen, utarbetad av Elsäkerhetsverket. Anders Larsson på Stockholms Dramatiska Högskola har skickat ut kompletterande information till de som var med på det första mötet. Man har lyckats komma överens med representanter från Elsäkerhetsverket att träffas så att branschen kan förklara vilka arbetsuppgifterna är som utförs på en teater. Mötet kommer att äga rum på Stockholms Stadsteater någon gång före sommaren. Syftet med att träffas är att komma underfund med vilka arbeten som är behörighetskrävande och vilka möjligheter det ¿QQVDWWWDIUDPHQHJHQEHK|ULJKHWI|UDUEHWHQ inom teater och eventindustrin. För att samla in branschens synpunkter och för att få reda på vilka som vill vara med har Anders bjudit in till ett nytt branschmöte. I läsande stund har detta möte ägt rum. Fråga Anders så kan han berätta mer. Det är inte ofta det skrivs böcker om teaterteknik på svenska. Men för några år sedan skrev Ulf Sandström och Björn Asplind ”Grundläggande Ljus”. Ulf reviderade den 2004 och gav ut som en bok. Nu har han uppdaterat den igen men denna gång ges det ut som e-bok. Kul för branschen och lärorikt för de kommande teknikergenerationerna. Ulf berättar mer om detta i tidningen. Och avslutningsvis. Detta nummer kommer ut senare än vanligt. Vi har valt att göra så denna gång för att få med så mycket information som möjligt om LLB-mässan. Nästa nummer planeras komma ut strax före semestrarna i början av sommaren. Hoppas att så många som möjligt kan komma till LLB-mässan. Kom också till STTF´s PRQWHU'HW¿QQVP\FNHWDWWSUDWDRP Kom ihåg: STTFs ÅRSMÖTE, onsdag 24 april kl. 13.00 rum meddelas på plats. Efter årsmötet informerar Ulf om föreningens nya HEMSIDA. Torsten Nobling, ordförande för STTF [email protected] Sidan 3 proScen proScen Ledare REDAKTÖR ANSVARIG UTGIVARE TORSTEN NOBLING FORTSÄTT DIN UTVECKLING! Och oavsett om du håller på med amatörteater eller arbetar på Kungliga Operan eller Stavangers Konserthus så gäller samma fysiska lagar. Samma juridiska ansvarsområden. En bra föreställning är en bra föreställning - oavsett budget och utbildning. Ulf Sandström Redaktör www.ulfsandstrom.se Du kanske har plockat det här numret av ProScen på LLB-mässan - eller så har du varit medlem av Svensk TeaterTeknisk Förening i många år. Oavsett vilket betyder det att du troligtvis är verksam inom eller intresserad av ett område som berörs av scenteknik i form av ljud, ljus eller bild på ett eller annat sätt. LLB som anordnar mässan är branschorganisationen för leverantörer av tjänster och utrustning. STTF är en ideell förening för dig som också använder dessa utrustningar och tjänster i praktiken. För dig som vill nätverka, hitta lösningar, få information, medverka aktivt eller följa på avstånd. Men... scenproduktion är så mycket mer än tekniken inom ljud, ljus och bild. Det är snickare, maskörer, scenografer, dekortillverkare, smink, designers, projektledning, marknadsföring, regi... Och ibland är det ett fåtal personer som löser alla dessa uppgifter, inom en folkrörelse som Nyårsrevyer till exempel, som du kan läsa om i det här numret. 1lUGXYLOOXWYHFNODV¿QQVGHWLQJHQ OlUDUHPHUNYDOL¿FHUDGlQYHUNOLJ heten. Varje gång du ger dig in i ett nytt projekt utvecklas du. Varje misstag som för stunden ger dig tandagnisslan är morgondagens konsultintäkter när du hjälper andra undvika dom. Men, måste jag vara medlem i typ STTF för att kunna utvecklas? Självklart inte. Du kan säkert hitta mängder av information på nätet. Bland annat på STTF’s hemsida som i sin nya struktur med sökbara databaser ger dig tillgång till artiklar, forum, tjänster och medlemmarnas expertis. Eller så går du med för ett par hundralappar och får den här tidningen i brevlådan, och information om mässor, evenemang och workshops innan dom dyker upp på Google.... Om du är lärare, musiker, vaktmästare, danspedagog, amatör teater-entusiast, revykung, ljudtekniker, ljustekniker, designer, scenograf, snickare, maskör eller professionel scenarbetare och teknisk chef på landets större scener är STTF en given del av din radar. Och om du har en annan beröringspunkt: likaså. Vad är det Du Tänker skriva om i Nästa Nr? Ulf Sandström [email protected] 0704-888418 Tel. 0707-920102 REDAKTÖR LAYOUT ANNONSER ULF SANDSTRÖM Upplandsgatan 6 111 23 Stockholm Tel. 0704-88 84 18 [email protected] TRYCK GL TRYCK AB Fälandsgatan 4 291 54 Kristianstad Tel. 044 100777 [email protected] FORMGIVNING www.switchbladedesign.com MEDVERKANDE I DETTA NUMMER: Anders Larsson Gunnar Steneby Kristofer Röhr Leif Holmgren Mark Ryan Mats Holme Sunniva Thelestam Torsten Nobling Ulf Nielsen Ulf Sandström OMSLAGSFOTO Katt, foto A. Cederquist RED. ASS. Stefan Andersson Svensk Teaterteknisk Förening STTF är svenska sektionen av OISTAT (International Organization of Scenographers, Theatre Architects and Technicians) STTF Box 45003 104 30 Stockholm Postgiro 51288-9 Bankgiro 570-9506 Medlemskap & Prenumeration: Vanlig Medlem: 300kr Stud/pensionär: 100kr Företag: 600kr I detta ingår 4 nr av Proscen, och tillgång till över 600 medlemmars tekniska kunnande. Märk inbetalningskortet med fullständigt namn och adress. Ange nytt medlemskap. Sidan 4 Medlemsfrågor Stig-Bertil Bergström [email protected] proScen Innehåll INNEHÅLL NR 1 LEDARE SID 2 BREV FRÅN REDAKTÖREN SID 4 NYHETER SID 6 LJUSTEKNISK E-BOK SID 16 *UXQGOlJJDQGH/MXVWHNQLN¿QQVQXVRP e-bok och går att ha i din smartphone. MASKSKULPTÖR SID 18 Sunniva Thelestam berättar om yrket maskskulptör, vägen dit, tankar och visioner. SPECIAL EFFECTS SID 22 LLB: VARUMÄRKEN PÅ MÄSSAN SID 34 Ibland är det enklare att leta efter ett varumärke än en leverantör. LLB: SEMINARIER SID 36 Årets LLB mässa är späckad med seminarier inom otroligt många områden med såväl nationell som Internationell expertis. LLB: SEMINARIE HIGHLIGHTS SID 38 I mängden av fantastiska seminarier publicerar vi här ett axplock. RIGGCERTIFIERING SID 46 Ulf Nielsen berättar om projektet. 8OI1LHOVHQVNULYHURPÀHUGHWDOMHUIUnQ Special Effects-resan i USA. STTF UPPVAKTAR... SID 47 UTBILDNINGSSIDORNA SID 24 Ulf Nielsen berättar om en uppvaktning. Har du koll på vad som händer i utbildningsfrågor kring teaterteknik och ljus? Anders Larsson har massor av nyheter... LJUSSÄTTAREFÖRENINGEN SID 26 Har du glädje av aktiviteter inom SLF, Svenska Ljussättareföreningen? NYÅRSREVY: FOLKRÖRELSE SID 29 Varje nyår sätter amatörteaterföreningar över hela landet upp nyårsrevyer. Leif Holmgren beskriver och funderar. LLB 2013 SID 30 Den 12:e Ljud, Ljus och Bildmässan i Sverige går av stapeln, och Mats Holme inleder dena del av tidningen. LLB: UTSTÄLLARE & MONTRAR SID 32 Här har du utställarförteckningen med monternummer och planritning. Sid 18... STAVANGER KONSERTHUS SID 48 Ett otroligt projekt i bild och text av Torsten Nobling. FARTEIN VALEN SID 54 Mark Ryan describes another aspect of the Stavanger project. MOSES TILL MAO SID 56 Guldkorn från ljusdesignern Kristofer Röhr. MASTHAMNSOPERAN SID 58 Ett projekt väl värt att sätta sig in i ur många aspekter. DEADLINES PROSCEN SID 62 Redaktionellt material Skickas/mailas till Redaktör (se sid 4). Proscen tar inget ansvar för inskickat material. Skall förses med adresserat returkuvert. Artiklar från ProScen får endast kopieras eller återges i oavkortat skick och med angivande av källan efter medgivande av redaktionen. Sidan 5 ANNONSÖRER Andersson & Co, sid 12 Arva Trading, sid 17 Fitzpatrick, sid 11 Hofmann, sid 63 IlMonte, sid 14 LLB, sid 31 Luthman, sid 7 1LYRÀH[VLG OISTAT, sid 8 Okero, sid 8 OneTwoSales, sid 64 Primetime, sid 9, sid 11 Wirén, sid 3 proScen Nyheter VAD ÄR PÅ GÅNG? NYHETER Nyheter är sidorna där all sorts information dyker upp, oftast kring produkter men även om förändringar i företag, mässor eller seminarier. Du skickar dina nyheter och notiser till redaktören via www.sttf.se. D:Facto G-Spot? ThinLight DPA lanserar d:facto II, en vidareutveckling av sångmikrofonen d:facto, med möjlighet att skruva bort supercardioidkapseln från handenheten och med specialdesignade adaptrar även få DPA-soundet med EH¿QWOLJDSRSXOlUDWUnGO|VDV\VWHPIUnQ Sony, Lectrosonics, Shure, Wisycom och Sennheiser. d:facto II är linjär i frekvensgång och fas, både “onaxis” och “off-axis” med en suverän upplösning och precision som återger sångröster på bästa sätt. ([FHSWLRQHOOWQDWXUOLJWOMXG +|JVHSDUDWLRQ +DQWHUDUH[WUHPDOMXGWU\FN 0LQLPDOWKDQGOMXG )OH[LEODDGDSWHUVI|UWUnGO|VDV\VWH Den trådbundna versionen av d:facto II, samt adapters för Shure, Sony, Lectrosonics och Wisycom, kommer att ¿QQDVI|UOHYHUDQVIUnQIHEUXDUL Adapters för Sennheiser kommer att ¿QQDVI|UOHYHUDQVXQGHUPDUVPnQDG Arva Trading AB Stockholm: 08-4705810 Malmö: 040-432390 [email protected] www.arva.se SGM introducerar G-SPOT, en IP-65 klassad moving light. I fuktiga och smutsiga miljöer blir påfrestningarna stora när smuts orsakar sämre kylning, lägre ljusintensitet och sämre projektionsskärpa. Tack vare P-5 teknologi som ger högt ljusutbyte i en IP-klassad armatur har vi lyckats ta oss förbi de här svårigheterna. 6SHFL¿NDWLRQHU 540/270 pan/tilt, 16bit Dynamisk färgkorrektion, 2500-10000K Linjär CTO Linjär CTB Ultrasnabb strobe effekt, 1-50Hz 1:5 linjär vidvinkelzoom, 16bit, (9-45grad ) )URVW¿OWHU 4-facet prisma Variabel focus Dubbla effekthjul Dubbla roterbara, indexerbara gobohjul Iris med dynamiska effekter 850W RGB LED IP-65 klassad DMX, RDM RFID Wireless DMX G4 Neutrik true1 power in/ut Neutrik 5-pin IP-65 XLR in/ut www.sgmlight.se Sidan 6 1X¿QQVYnUOMXVNDEHOVRP5*% modell. Med endast 27mm Ø lyser kabeln i 360° utan punktbelysning. Ny slitstark och driftsäker ljustråd i MLS50 (Mobila Ledbelysnings System) som tål extremt hög belastning. 400 meter ljuskabel i tunnel i Bergen, Norge. Vasakronan installerar ytterligare 1000 meter ljustråd i sina fastigheter som nödbelysning. Bilden: Ljuskabel i tunnel Den Norska konstnären HC Gilje installation av “PULS” i Fantoft Paradis tunnel i Bergen, Norge. Här används 400 meter LED kabel. Installationen består av ena sidan en röd kabel och andra sidan en blå kabel som tillsammans bildar långa vågformer. Bilden visas med tillstånd av Olmec/Surelight i England. ThinLight Sweden AB 08-653 20 90 [email protected] www.thinlight.se www.shure.com www.axient.net © 2012 Shure Incorporated DigitalMik SONY DWZ-M50 - Detta 2.4 GHz digitala trådlösa sångmikrofonsystem från Sony ger samma ljudkaraktär som om mikrofonen varit kabelansluten. Handsändaren kan användas med utbytbara kapslar som passar övriga trådlösa system från Sony. Mottagaren har 3 st samtidiga utgångar (1 st balanserad XLR och 2 st obalanserade 1/4” telejack). SÄKERSTÄLLER DIN PLATS ,GHDOLVNWI|UVnQJ - I ETERN - PÅ SCEN - PÅ RAIDERN ':=VHULHQKDUELW.+]OLQMlUWRNRPSULPHUDW (PCM) digitalt ljud +DQGVlQGDUHQOHYHUHUDVPHGHQXWE\WEDUG\QDPLVN cardioidkapsel. Den kan även användas med andra mikrofonkapslar som passar Sonys trådlösa system MED TOTAL KONTROLL! 0RWWDJDUHQKDUHQ/&'GLVSOD\PHGHQNHOnWNRPVW till “Clear Channel Scanning” eller manuell kanalväljare RFKHQEDQGVJUD¿VN(4 6\VWHPHWKDUVWYDOEDUDNDQDOHURFKWYn5)EDQGOlgen (”Wide” och ”Narrow”). I ETERN Intelligent frekvensskanning och övervakning av hela systemet i realtid. +|JNYDOLWDWLYWELW.+]OLQMlUWRNRPSULPHUDW (PCM) digitalt ljud ger förstklassig ljudkvalité och ett frekvens-omfång på hela 10 Hz till 22 kHz. PÅ SCEN För mångårigt dagligt bruk i såväl fasta som rörliga sammanhang. -lPI|UWPHGDQDORJDWUnGO|VDV\VWHPVnLQQHKnOOHU DWZ ingen compander som försämrar ljudkvalitén. PÅ RAIDERN Ett stort urval av välkända och meriterade kapslar. Smart laddsystem för enkel hantering och låga driftskostnader. ':=VHULHQlUXWUXVWDGPHGGLYHUVLW\PRWWDJDUV\Vtem. TOTAL KONTROLL Dubbelriktad trådlös kontroll av alla parametrar hos såväl sändare som mottagare. Rekommenderat cirkapris exkl. moms: 4 900 SEK Arva Trading AB Stockholm: 08-4705810 Malmö: 040-432390 [email protected] www.arva.se SHURE – DU BESTÄMMER www.luthmansmtts.se Sidan 7 proScen Nyheter 32chUSB DirectOut Technologies lanserar EXBOX.UMA, ett 32-kanals USBinterface med fyra ADAT-portar och en MADI-port, anpassad för både studiooch mobila inspelningar. EXBOX.UMA förenklar koppling mellan ADAT, MADI och ditt inspelningsprogram, har ASIO- och WDM-drivers för Windows® och stödjer Core Audio i Apple OS X. Den inbyggda 128x128-matrisen, gör att upp till 32 audiokanaler från ADAToch MADI-ingångar kan kopplas via USB till ditt inspelningssystem. Ytterligare 32 kanaler kan samtidigt tappas från datorn till ADAT och/eller MADI. En mätare visar nivån på alla ingångar. Matrisens inställningar lagras i själva maskinen, vilket ger formatomvandling mellan ADAT och MADI utan behov av extra utrustning. Dubbla Hiroseingångar gör det möjligt att koppla in två externa nätdelar eller batteripack för säker drift med redundans. Upp till 32 kanaler i en inkommande MADI-ström kan spelas in på exempelvis en laptop via USB. En extern “recorder” kan kopplas in via ADATutgångarna för backup-inspelning av samma signal. Rekommenderat cirkapris exkl. moms: 6.200 SEK Arva Trading AB Stockholm: 08-4705810 Malmö: 040-432390 [email protected] www.arva.se Dim695 OKERO som har tagit fram ett helt sortiment av DMX produkter har också vidareutvecklat sina mobila dimmers. Senast i raden är den mobila 6-kretsars dimmern 695 som nu har fått nya mekaniska lösningar och som numera ¿QQVPHGRSWLRQI|UWUnGO|VW'0; OKERO AB 031-96 24 08 [email protected] www.okero.se Du har väl inte glömt att ta backup? Möt oss på LLB mässan Vi kommer att finnas i monter B14:04 på LLB mässan 2013 som arrangeras på Stockholmsmässan den 23‐25 april. Ett par andra produkter vi kommer att ha med oss är den universella DMX‐testaren DMXPLORER MARK II och adaptern XLRJ45 som löser många av dina DMX kabelproblem. OKERO Backup 24 och Backup 12 Varje enhet kan lagra 24 respektive 12 fulla moment (512 ch) från ett stort ljusbord. Varje moment kan mixas fritt. Instruktion ● Anslut backup enheten till DMX ut från stora ljusbordet. ● Lägg ut momentet som skall backas up. ● Se till att Master står på fullt på Backuppen och dra upp och ned regeln som momentet skall ligga på. (Regeln måste dras ned inom 3 sekunder). ● Fortsätt med de moment du vill ha uppbackade. ● När DMX kopplas bort från ingången på backuppen så kan man köra de lagrade momenten. Välkomna OKERO AB ● Box 1057 ● 475 22 Öckerö ● Sweden ● +46‐31‐962408 ● [email protected] ● www.okero.se Sidan 8 proScen Nyheter MiljöOperahus Rök Specialeffekt Som det första operahuset/teatern i Norden och det andra i Europa har GöteborgsOperans miljöarbete registrerats enligt den Europeiska förordningen för miljöledning och miljörevision: EMAS. EMAS baseras på ISO 14001 men ställer högre krav på granskningen av miljöarbetet. Sedan 2001 har GöteborgsOperan drivit ett kontinuerligt miljöarbete. Det är förankrat i och genomsyrar hela organisationen. – Vår miljötanke syns i stort som smått. Allt från vilken typ av färg vi använder i dekorverkstan till vilka råvaror som köps in till restaurangen. Vi har en aktiv miljögrupp med EUHGUHSUHVHQWDWLRQIUnQGHÀHVWDDYGHOQLQJDUQDLKXVHW som driver miljöfrågan och följer upp arbetet årligen. säger Peter Hansson, VD på GöteborgsOperan /lWWU|N7XQJU|N +D]H&UDFNHU Rökvätska $JD7RUULV &22-HW 6NXP6Q| %XEEORU9LQG .RQIHWWL(OGVÀDPPRU )ODPVN\GGVPHGHO Tejper Folier .RPSOHWWVRUWLPHQWI|U79WHDWHU HYHQWPlVVRUQ|MHVSURGXNWLRQPP 9lYWHMS*DIIDWHMS 'XEEHOKlIWDQGHWHMS 'DQVPDWWHWHMS )OXRUHVFHUDQGHWHMS (IWHUO\VDQGHWHMS 39&WHMS&KURPDNH\WHMS )ODPVN\GGDGWHMS 7XQQHOWHMS6lNHUKHWVWHMSHU %ODFNZUDS%ODFN7DN 3DO/DEHO&DVHVN\OWDU 2004 hade GöteborgsOperan ett fullt infört miljöledningssystem baserat på ISO-14001. Samma år blev operahuset L*|WHERUJPLOM|GLSORPHUDWDY*|WHERUJVVWDGRFKLIMRO¿FN husets restaurang, som en av få i Göteborg, Nordens främsta miljömärkning: Svanen. Med EMAS registreringen tar GöteborgsOperan ytterligare ett viktigt steg. Den innebär att GöteborgsOperas ska ha en öppen, årlig granskning av sin miljöredovisning. Den ställer också krav på ett aktivt personalengagemang och en ärlig och öppen kommunikation av miljöarbetet. GRÖNT FÖR EN HEL UPPSÄTTNING Ett av GöteborgsOperans långsiktiga mål är att miljömärka en hel uppsättning. För några år sedan gjordes en livscykelanalys på operan Thaïs och nu genomförs åtgärder utifrån de erfarenheterna. Bland miljömålen för ¿QQVDWWXQGHUV|NDKXU*|WHERUJV2SHUDQNDQELGUD till att minska fossilberoende för publikens resor till och från föreställningar, en faktor som visade sig ha en stor miljöpåverkan i livscykelanalysen. Övriga mål fokuserar på transporter, energi, inköp, kemikalier, och avfall. Dansmattor Golvvinyl .RPSOHWWVRUWLPHQWI|UGDQVWHDWHU79 VWXGLRVHYHQWPP MER OM EMAS-REGISTRERINGEN Inför EMAS registreringen och i granskningen av miljöredovisningen har GöteborgsOperan samarbetat med *|WHERUJV8QLYHUVLWHW%DNRPDUEHWHW¿QQVEODQGDQGUD Natalja Koniouchenkova en extern konsult som har varit en av nyckelpersonerna i operans miljöarbete under ÀHUDnU636YHULJHV7HNQLVND)RUVNQLQJVLQVWLWXWKDUYDULW oberoende granskare inför EMAS registreringen. Registreringen omfattar verksamheten på Christina Nilssons gata, operahuset i centrala Göteborg, samt de funktioner som direkt styrs av verksamheten: turnéverksamhet, gästspel, externa konserter etc. Dirty Rigger +DQGVNDURFKWLOOEHK|U )|UVlOMQLQJ8WK\UQLQJ.RQVXOWDWLRQ Läs mer om GöteborgsOperans miljöarbete på vår egen webbplats www.sv.opera.se/ 0LGVNRJVJUlQG6WRFNKROP 7HO ZZZSULPHWLPHVHLQIR#SULPHWLPHVH -HQQ\-HUQEHUJ-RHO%M|UEHUJ Sidan 9 proScen Nyheter 32chMik Ny Chef Konferans -mikrofoner ANDIAMO.MC är en 32-kanals mikrofonförstärkare med MADI och 32 kanaler linjeutgångar. 'HQKDUHQVR¿VWLNHUDGGHVLJQPHG allra högsta nivå av integration på endast 2 höjdenheter, och är perfekt för exempelvis “remote recording” eller ihop med digitala mixerbord. ANDIAMO.MC kan skötas lokalt eller via fjärrstyrning. Fjärrstyrningsmetoder som stöds är USB, MIDI över MADI och seriella protokoll över MADI. Ingångskänsligheten spänner från mikrofonnivå (-55 dBu) till linjenivå (+30 dBu) – omkopplare för fantommatning RFKGEGlPSQLQJ¿QQV Frontpanelen har LED´s för signalstatus på alla in- och utgångskanaler. Produkten har två stycken speglade MADI portar. Dessutom redundans på strömförsörjningen med 2 stycken redundanta nätaggregat. Du kan välja klockkällor mellan Wordclock, MADI eller intern klocka. Den valda klockan är alltid speglad till wordutgången. $1',$020&¿QQVLWYnYDULDQWHU ANDIAMO.MC SC/SC med optisk anslutning och ANDIAMO.MC BNC/SC med både coax och optisk anslutning. Styrelsen för Stiftelsen Länsteatern i Dalarna har fattat beslut om att till ny teaterchef utse Lisa Hugoson, Stockholm. Lisa Hugoson är idag verksamhetschef för Riksteaterns teaterproducerande verksamhet, exklusive Cullbergbaletten samt Södra teatern. Lisa Hugoson är utbildad skådespelare. Från 1978 fram till 1998 arbetade hon som skådespelare på olika teatrar i landet, Uppsala Stadsteater, Mitteatern i Härnösand, TV-teatern i Göteborg, Stockholms parkteater och Riksteatern. 1998 lämnade hon scengolvet för att regissera. 2000 blev hon konstnärlig ledare för Riksteaterns teckenspråkliga verksamhet Tyst Teater. 2004 - 2010 var hon konstnärlig ledare för Riksteaterns barn- och ungdomsverksamhet, Unga Riks. Lisa Hugoson efterträder Gugge Sandström som går i pension i juni 2013. Lisa Hugoson 070-63 75 959 Tjänster? Rekommenderat cirkapris exkl. moms: 63.000 SEK Arva Trading AB Stockholm: 08-4705810 Malmö: 040-432390 [email protected] www.arva.se Sony lanserar två digitala trådlösa mikrofonpaket för konferens- och presentationsbruk DWZ-M70/EU - paket med handmikrofon DWZ-B70HL/ EU - paket med beltpack, headset, mygga $NWLYUXQGJnQJVHOLPLQHULQJI|UKLQGUDU i realtid oönskad akustisk rundgång. 7YnYDOEDUD5)OlJHQPHG6RQ\V unika signalbehandling ger säker överföring utan att WiFi störs av de trådlösa mikrofonsystemen. 6QDEEHQNHOODGGQLQJDYEDWWHULL laddningsställ utan kontakter. ELWOLQMlURNRPSULPHUDG3&0 digital överföring med exceptionell ljudkvalité och frekvensgång (10Hz22kHz). ELW$(6NU\SWHULQJI|U|YHUI|ULQJ med mycket hög säkerhet. 8WE\WEDUDNDSVODUIUnQ6RQ\RFK många 3:e-partsleverantörer till handmikrofonen. Systemen kan kompletteras med laddningsställ BC-DWZ1/EU med plats I|UWYnVlQGDUHKDQGHOOHU¿FNVlQGDUH BC-DWZ1 är en kontatklös laddare, vilket innebär att du bara ställer ner KDQGVlQGDUHQHOOHU¿FNVlQGDUHQL laddstationen för att ladda uppladdningsbara NiMH-batterier, vilket ger smidigare handhavande och spar tid. Arva Trading AB Stockholm: 08-4705810 Malmö: 040-432390 [email protected] www.arva.se www.sttf.se Sidan 10 proScen Nyheter Nya STTF.se TG 1000 DIGITALT TRÅDLÖST SYSTEM Har du upptäckt alla nya möjligheter du som medlem har tillgång till på nya hemsidan? RELIABLE, FLEXIBLE, FUTURE-PROOF (JHQVLGDPHG&9RFK&HUWL¿HULQJDU Lägg upp egna produktnyheter Lägg upp dina lokala evenemang Visa dina projekt Nätverka Marknadsför dina kunskaper och tjänster Ta del av artiklar och information www.sttf.se Nyheter Aktuellt Beyerdynamic presenterar nu ett helt nytt digitalt trådlöst system, med många unika funktioner... Komplett sortiment av: 2013 LJUD LJUS BILD Nordens ledande branschmässa O WorldWideWireless Standard. Ett trådlöst system för hela världen? TG 1000 täcker ett område från 470 till 789MHz. Monter B07:41 O Ultralåg Latency Med en fördröjning på endast 2,1ms sätter TG 1000 en ny standard för trådlösa digitala system. O Utbytbara kapslar Till TG 1000’s handsändare har du fem stycken kapslar ur nya TG serien att välja mellan. Både dynamiska och kondesatorkapslar, men även beyerdynamics unika riktade bandkapsel V90R finns tillgänglig. O Krypterad överföring Med beyerdynamics egna kryptering är man säker från att bli avlyssnad. Scentyger Scenmattor Projektionsdukar Flamskyddsmedel Scenpodier Scenteknik Specialeffekter av stort och smått format...! Mer info på vår hemsida eller kontakta oss! O Unik webbaserad mjukvara Glöm mjukvaror som inte funkar till vissa operativ eller som har fel version. Varje mottagare har en egen IP adress/ hemsida och du kommer åt dem via webbrowsern i vilken dator, surfplatta eller smart phone som helst. Importeras av Fitzpatrick tfn 08-587 91500 info@fitzpatrick.se, www.fitzpatrick.se Tel. 08-442 56 50 www.primetime.se Sidan 11 [email protected] proScen Nyheter Ny Dansmatta STTF.se ILMO-VARIO COLOUR 100 % PVC. Tjocklek: 0.05” / 1.2 mm. Längd per rulle ca 30 eller 40 lpm. Levereras endast i hela rullar. Minsta mängd vid beställning: 200 lpm. Levereras i 183 RAL-färger, antingen sidenmatt eller högblank yta. Baksidan svart, andra färger vid förfrågan. Ilmo-Vario-Colour Sidenmatt 17421691 Ilmo-Vario-Colour Högblank 17421692 AB ILMONTE 035-18 19 45 [email protected] www.ilmonte.se Visste du att du kan lägga upp en komSOHWW\UNHVSUR¿OSURGXNWHUWMlQVWHURFK artiklar på ditt konto i nya hemsidan för sttf? Som frilansare ökar det dina möjligheter till exponering, som anställd får du större nätverk. Har du utforskat dina möjligheter? www.sttf.se Sidan 12 Nht Nyheter proScen WIRELESS HÄR? S Sydney Operahus valde Nivoflex® llösning. Nivoflex® har tusentals nöjda kkunder världen över, bli en av de. * Inkluderar 60 cm ben, QUICKLOCK – Benfästen, svart träyta, innomhusbruk Sidan 13 proScen Nyheter Fritt Ljudprogram: ArrayCalc “subwoofer arrays”. Detta inkluderar att beräkna antalet högtalare och optimal riktning, beräkning av “subwoofer arrays” och tidsjustering mellan dessa i förhållande till en vald källa, dokumentation av vikter och total dimensionering av “arrays” samt generera utskrivbara ritningar för riggning och produktlista. att uppnå önskad täckning på långa avstånd. ArrayCalc visar också korrekt WLGVI|UGU|MQLQJPHOODQÀXJQDRFKPDUNstackade delar i ett system. $UUD\&DOF¿QQVI|UNRVWQDGVIULQHGladdning på: Av såväl akustiska skäl som säkerhetsskäl ska line array-lösningar med d&b system designas med d&b:s ArrayCalc-kalkylator. ArrayCalc beräknar och visar fysiska SDUDPHWUDUI|UXSSWLOOVWÀXJQD “arrays” inklusive mekaniska lastI|KnOODQGHQLGHQÀXJQDSHODUHQ säkerhetsinformation och viktvärden för riggningspunkter. Varningar visas vid överbelastningar. Simulering och integration av 6 grupper av d&b ”point source”-högtalare stöds. ArrayCalc 7 är ett simuleringsverktyg för att beräkna “line array”- och nu även ³SRLQWVRXUFH´NRQ¿JXUDWLRQHUOLNYlOVRP ArrayCalc beräknar också spridningen av subbasar i en horisontell “array” vid olika LF-band och fördröjningstider för d&b Audiotechnik lanserar ArrayCalc 7, nu även med beräkningar av ”point source”-högtalare integrerade i högtalarlösningen. Sidan 14 GE$UUD\&DOF¿QQVIUnQ9HUVLRQ för Microsoft Windows, version XP eller senare, eller Mac OS X, version 10.4.10 eller senare. http://www.dbaudio.com/en/support/ downloads/array-calculators/ Arva Trading AB Stockholm: 08-4705810 Malmö: 040-432390 [email protected] www.arva.se proScen Nyheter Medlem i STTF - varför det? Har du upptäckt den här tidningen för första gången och undrar hur ofta den kommer ut? Fyra gånger om året är ganska lagom med tanke på att tidningen är ideell, och att den handlar om det som är aktuellt - nya produkter, nya scener och diskussioner kring olika arbetsmetoder. NORDENS STÖRSTA MÖTESPLATS FÖR SCENTEKNIK ProScen är visserligen Nordens största och enda branschtidning för dig som arbetar inom scentekniska hantverk och design för scenkonst, och en bra anledning att vara med i Sttf - eftersom det är enda sättet att få tidningen - men det är inte den enda anledningen... eller hur? Tanken med Svensk TeaterTeknisk Förening för snart 40 år sedan var att skapa ett forum för utbyte av erfarenheter, tankar, idéer och kunskaper. På den tiden fanns i Sverige ingen formell utbildning och det mesta av scenkonst skedde på teaterscener och hos Sveriges Television. Idag ser verkligheten annorlunda ut. Scenkonst sker också inom offentlig miljö, på företagsevent och konsertscener. Festivaler har större scener och ibland budget än många teatrar kan drömma om. Detta ökar behovet av informationsutbyte... Som komplement till traditionella WLGQLQJDU¿QQVVMlOYNODUWVRFLDOD medier som FaceBook och andra skillnaden är att du är “offentlig” och ofta måste blanda nära relationer med ytliga på ett sätt som inte är helt effektivt i alla lägen. Då är STTFs teatertekniska bransch- databas ett alternativ - där du kan nå ett tvärsnitt av branschen via mail som är kontrollerat och där du kan OHWDJHRJUD¿VNWHIWHUSHUVRQDOHOOHU scener att arbeta på. Men, du kanske undrar om det är någon vits att vara medlem i en organisation som verkar fokusera mest på ljus och ljud och möten om du utgår från den teknik som ofta beskrivs? Du kanske är mer involverad i VFHQRJUD¿UHJLPDVNVQLFNHULHOOHU något annan av alla scentekniska hantverk? Då kan du bli glatt överraskad när du upptäcker att du är välkommen att skriva om precis vad som helst i tidningen under förutsättningen att det du skriver uppfyller två krav: - Du skriver om något du hade velat läsa själv - då intresserar det garanterat oss andra. - Du skriver i eget namn och med tydlig förklaring till din egen roll i sammanhanget. Detta innebär att du kan skriva om egna produktioner, egna produkter och tjänster - med full respekt för att alla som läser är professionella och vill veta detaljer som gör att dom kan tillämpa det du beskriver i sin verklighet. Om du har varit medlem i många år, och “aldrig engagerat dig” är du i gott sällskap. Detta är normalt i de ÀHVWDLGHHOODI|UHQLQJDURDYVHWWV\IWH och mänskligt. För tänk om alla som är medlemmar engagerar sig - hur otroligt inspirerande årsmöten skulle vi kunna ha då? Det normala är att en liten “klick” driver det mesta framåt, och YHUNVDPKHWHQ¿QDQVLHUDVSnROLND sätt. Genom medlemsavgifter, Sidan 15 annonsörer och detta ideella arbete från styrelse, regionsansvariga och medlemmar. Medlemsavgiften täcker en liten, men oerhört viktig del av de möjligheter föreningen har att ordna seminarier, få ut tidningen till dig, dela ut stipendier och samordna tekniska möten. NÄR DU ÄR MEDLEM, INVESTERAR DU I DIG SJÄLV OCH ALLA ANDRA -XÀHUYLlUGHVWRVW|UUHDQOHGQLQJDWW vårt informationsutbyte kan blomstra. STTF är dessutom svensk representant för en stor internationell sammanslutning av professionellt yrkesfolk inom scentekniska hantverk och tjänster som heter OISTAT. International Organization of Scenographers, Theatre Architects and Technicians. Du kan bidra, nu! Du kan bidra genom att du skriver, berättar, frågar efter information, organiserar möten eller söker stipendier. Om du inte hinner detta kan du övertyga någon som du känner att bli medlem genom att betala in medlemsavgift (300kr) nu. Plusgiro: 51288-9 Bankgiro 570-9506. Glöm inte namn, adress, e-post. Välkommen! Ulf Sandström Redaktör, ProScen www.ulfsandstrom.se proScen Ljusteknisk E-Bok ULF SANDSTRÖM LJUSTEKNISK E-BOK Boken Grundläggande Ljusteknik har varit en klassiker i snart 14 år med konstanta uppdateringar och revisioner. Nu har den kommit som ebok med stöd av ljusbranschen och informationen kan vara tillgänglig i din smartphone, ipad, läsplatta och dator. Observera att du behöver en EBOKSLÄSARE för att öppna den här W\SHQDYGRNXPHQW'RP¿QQVI|UIULQHGODGGQLQJ,SKRQHKDUL%RRN $QGURLGKDU$OGLNRGHW¿QQVÀHURFKlYHQI|UGDWRU 74 Grundläggande Ljusteknik R4 - 2012 Grundläggande Ljusteknik Rev 4 - 2012 60 Grundläggande Ljusteknik Rev 4 - 2012 FONDER & SLÖJOR Sidoljus Jump 4 Joy på Scalateatern med foliefond från Prosit Sidoljus riktat uppifrån är användbart som lättningsljus för att släcka ut skuggor från frontljuset. Sidoljus som är riktat vågrätt från sidan träffar inte ett scengolv och är därför inte synligt förrän det träffare en artist eller ett föremål. I danssammanhang är ett sådant sidoljus tacksamt för att skulptera fram kroppen på dansarna. Vilken typ av strålkastare behövs? En viktig faktor som ramar in en scen är de tyger som hänger som intäckning på sidor och tak. och längst bak. Dessa kallas för fonder, och ifall de kan växla mellan att vara solida och genomskinliga - för slöjor. En ljussättning och inramning av vad som helst på en scen vinner oftast på en genomtänkt fond. Det här kapitlet ger dig lite tips och fakta kring hur du kan tänka med fonder. Ordlista Fonder & Slöjor b k Med hjälp av din plot får du fram avstånd från strålkastare till det dom skall belysa, och därmed vilken spridningsvinkel strålkastaren måste ha. Genom att du tänker igenom vilken form din ljuskägla skall ha (mjuk, skarp, mönstrad, överlappande, diffus) kommer du fram till vilken typ av strålkastare som behövs (profil, fresnel, flodljus, PAR-kanna osv). Se STRÅLKASTARE. t När du exempelvis i ett scensammanhang försöker reda ut vilken typ av strålkastare du kommer att behöva och var de skall placeras för att belysa spelytan kan du antingen prova dig fram eller lära dig en arbetsmetod som går ut på att göra en ljusplan (plot). Om du lär dig arbeta med en plot kommer du att förenkla ditt arbete med framtida ljussättningar (och med andra människor). Det finns program som låter dig göra en plot i en dator, med möjligheter att kunna skriva ut ritningar, ändringar och till och med simulera effekten av vissa strålkastare (se MJUKVAROR FÖR LJUSSÄTTNING). Det finns också ritmallar som gör att du oerhört snabbt kan skissa en plot med papper och penna. Grundläggande Ljusteknik är en bok som används av såväl tekniker som scenografer, av proffs lika väl som amatörer. Den innehåller grunderna i det elektriska och tekniska, i ljusdesignprocessen och verktygen och inom de olika tillämpningsområden där detta går att använda. Den förklarar strålkastare, lamptyper och färgblandning. Genom omvandlingen till e-bok är det nu möjligt att ha den i din smartphone, ipad, läsplatta och dator. All information som är i tabell-form RFKXWUlNQLQJDU¿QQVVWlQGLJWWLOO hands. För egen del tog det lång tid innan jag gav e-böcker en ärlig FKDQV-DJJLOODUMXPLQDE|FNHU$Y papper. Som jag känner tjockleken på och kan vika sidorna i. Idag har jag en annan inställning. Det är inte frågan om papper eller digitalt, det är snarare en praktisk fråga om vad VRPSDVVDUElVWI|U|JRQEOLFNHW-DJ har idag läst ett 30-tal böcker i köer, SnEXVVDURFKÀ\JSODQI|UDWWMDJ hade dom i telefonen. Och när jag har böcker av papper läser jag dom. Sidan 16 Fond Ordet fond betyder bakgrund, eller bakvägg i teatersalong. Det används som samlingsbegrepp för ett tyg som hänger längst bak på en scen. Man kallar samma tygstycke för tak om det hänger ner lite i taket, eller byxa om det hänger i scenkant. Sammet Ett vanligt material för teatrar är sammet - för att det kan hängas så att det glänser och veckas snyggt. Är ludden nedåt blir det glansigt - är den uppåt blir det matt. Man brukar hänga sammet med ludden ned för att den inte skall samla damm. Bolton & Molton Moltontyg (luddig på bägge sidor) och Bolton (luddig på en sida) är bland det billigaste och mest grundläggande materialet som finns för intäckning av scener. Läs mer under VAL AV MATERIAL. Slöja Den typ av fond som kan verka solid eller släppa igenom det som är bakom beroende på ljussättning, kallas för slöja. Det finns så kallad Fransk (väldigt genomskinlig) och Amerikansk (lite mindre genomskinlig) slöja. 'HW¿QQVYLVVDDVSHNWHUSnHE|FNHU som tillför nya dimensioner, förutom att dom håller rätt på vilken sida jag är på, ger mig tillgång till lexikon och länkar online till extern information. -DJNDQRFNVnWLOOI|UDHJQDDQWHFNningar, lägga markörer... Kort sagt. Ge det en chans. Böckerna blir klart billigare dessutom. Grundläggande Ljusteknik kostade riktpris 640 kr på nätet - som e-bok får du den för 249 kr inom 30 sekunder. Du hittar den bland annat på www.stagebook.com Ulf Sandström [email protected] make.believe DWX - Digital Wireless Microphone System U tbytbara kapslar Sony’s banbrytande digitala trådlösa system DWX erbjuder total flexibilitet och anpassning med i stort sett alla välkända mikrofonkapslar till handsändaren. Kompromisslös ljudkvalitet och oöverträffad RF-stabilitet Den digitala signalkedjan har ingen kompander eller andra kretsar som försämrar ljudkvalitén som i analoga system. Detta ger oöverträffad detaljrikedom och taluppfattbarhet i kombination med överlägsen transientåtergivning. Ljudkvalitet och RF-stabilitet är enligt användarna närmast att jämföra med en trådbunden mikrofon. DWX-systemet kan sända 50% fler kanaler på samma bandbredd jämfört med analoga system. Fjärrstyrning av inställningar och 24 timmars logg Sändarnas inställningar fjärrstyrs enkelt från mottagarna i realtid. Mjukvaran Wireless Studio gör det bl.a möjligt att fjärrstyra både sändarnas och mottagarnas inställningar via nätverk och ger en tydlig överblick av alla viktiga parametrar. En ”Status Recorder” loggar de senaste 24 timmarnas användning. • Mjukvaran Wireless Studio föreslår en kanalplan med lediga frekvenser ihop med andra trådlösa system. Kontakta oss för mer information och priser på detta digitala trådlösa ”state-of-the-art”-system. Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • [email protected] proScen Maskskulptör SUNNIVA THELESTAM MASKSKULPTÖR Sunniva Thelestam skriver om yrket som maskskulptör., om vägen dit, tankarna, visionerna och utmaningarna. Foto bredvid: Sunniva Thelestam. Barn, fotograf Amanda Cederquist Tar tunnelbanan mellan Skanstull och Enskede Gård. Stiger av i ett gnistrande vinterlandskap, går genom en park och passerar en tidsvall till ett annat sekel, 1700-talet. I längan intill själva Gården hittar jag Ateljé Donna dell´Arte. Amanda Cederquist tar emot på trappan med en rykande skål linssoppa tillredd med rödlök, honung och Sambal Oelek. Härligt! Hon kallar sig helst : MASKSKULPTÖR. Sidan 18 Ordet har hon översatt fritt från det franska begreppet sculpteur de masques. Amandas väg till sitt yrke är lång, kringelkrokig och väldigt personlig. Det ena tillfället har lett till det andra Maskskulptör och hon har hela tiden haft sinnesnärvaro och viljestyrkan att följa livets alla fatala nycker. Hennes utvecklingsväg startade egentligen i måleriet när hon som tonåring gick på gamla ”Grundis”. För att senare successivt övergå till skulptur. innebär att man får utbildning genom att delta i den allmänt förekommande produktionen, från början till en mycket blygsam lärlingslön, som sedan successivt kommer att höjas i förhållande till fullgjord utbildning. Det här förfaringssättet gör det ibland lite svårt att exakt peka på var lärlingen övergår till att vara freelance och/eller eller anställd. - Men det är ändå ett bra sätt att meritera sig in i branschen tycker Amanda. Dessutom kan det hända att man som yrkesverksam väljer att ytterligare vidareutbilda sig. hon återkom för att arbeta på Stadsteatern/Långa Näsan som dockspelare, scenograf och dockmakare i ÀHUDnURFKROLNDXSSVlWWQLQJDU VIDAREUTBILDNING En kamrat rekommenderade henne YLGDUHWLOOeFROH-DFTXHV/HFRTL Paris, där skådespelare och scenografer får samma grund. Hon var som klippt och skuren för denna utbildning. Här undervisades i dynamisk rörelse, färg och form. Hon jobbade samtidigt med ”fria, )nJODULÀRFNIRWRJUDI0DGHOHLQH1lV Den lilla skalan fascinerade och genom en kamrats mamma, som var tapetserare på Stadsteatern, kom hon i kontakt med LÅNGA NÄSAN där hon blev elev i dockteaterscenoJUD¿RFKGRFNVSHOGRFNPDNHULRFK stannade i 1 ½ år. ATT VARA LÄRLING proScen Sedan fortsatte lärlingsvägen hos dockmakaren ARNE HÖGSANDER i ytterligare 1 ½ år. ”Under den här tiden förstod jag för första gången sambandet mellan skulpterad form och rörelse”, säger Amanda. experimentella produktioner” runt omkring skolan. Då den italienske maskmakaren och konstnären WRJHQVYlQJ|YHU'DQPDUN+RQ¿FN Donato Sartori kom till Peter Oskarbeställningsjobb av olika fria grupsons Helsingegården i Sverige per i Sverige och var dockspelare på lockade han henne att komma till 697LÀHUDSURGXNWLRQHU9LVVW2FK norra Italien, Abano Terme i Padua, FRILANSANDET Sidan 19 Maskskulptör Katt, foto A. Cederquist proScen Sidan 20 proScen Maskskulptör för att delta i workshop för maskmakare/skulptörer. Det handlade då om Commedia dell’Arte. I denna krets av medarbetare till Dario Fo lärde hon sig av Donato Sartori konsten att tillverka lädermasker. Amanda började själv undervisa återkommande hos Giovanni Fusetti, på den Lecoqpedagogiska teaterskolan Scuola Internazionale Creazione Teatrale, i maskmakeri. KARAKTÄRSARBETE OCH FORMGIVNING Hur överför man karaktär till mask? Vad är en grundkaraktär? Kan man hitta de inneboende GMXULVNDGUDJHQLUROO¿JXUHQVPDVN" Karaktärer - eller med psykologins termer: delpersonligheter - varje människa har många olika typer inom sig. Amanda utbrister i ett uppsluppet, skälmskt skratt. Det är ju så teatern speglar oss, eller hur? 'HW¿QQVHQLQQHERHQGHU|UHOVHL varje form. Skulptur är en påbörjad rörelse. Om den fortsatte ut i rummet - vad ville den då? bUGHQVQDEEHOOHUWU|JÀ\WDQGH" Vass eller mjuk? Viljestark eller velig? Skulpterad form har temperament, rytm och tempo. Alla egenskaper för en karaktär - som en karta för hela ¿JXUHQ Hon hoppar plötsligt upp och sätter sig i en något utmanande pose som Den lille havfruen på bordet. 5LNWDUSUR¿OHQYlQVWHUXSSnW7DUVLJ ömsom för pannan, bröstet, rumpan och knät. Visar hur den ena formen VYDUDUPRWGHQDQGUD-DJLQVHUDWW GHW¿QQVHWWNODUWVDPEDQGPHOODQ Amanda och det italienska temperamentet. KVINNLIGA ARKETYPER I det pågående undersökande ”Projekt Donna dell’Arte” (som föddes i Paris 2000) arbetar Amanda med grupper av skådespelerskor för att vidga paletten av kvinnliga maskkaraktärer för scenen (och livet). ”Min intention är att helt fräckt uppdatera Commedia dell’Arten till modern tid, och från rötterna hämta upp kvinnliga arketyper som skulle kunna motsvara de kända manliga PDVN¿JXUHUQD I det arbetet smyger jag in ett och annat element ifrån min utbildning i bildterapi och religionshistoria också - och allt vävs samman till en spännande forskning kring vad det är att vara människa.” Passionerat berättar hon om sitt intresse för de ”inre, undre, världarna”. Det vi inte ser. Maskernas värld materialiserar det som inte tagit form. De kan bli magiska i det att de plockar fram någonting ur karaktärens eget inre. INTERAKTIV PERFORMANCE -XVWQXKDQGODUGHWP\FNHWRPLQWHUaktiv maskperformance, där spelarna bär hela (tysta) djurmasker med mänskliga kroppar. Här är maskerna lika mycket åskådare av denna verklighet som publiken av mask¿JXUHUQD ”I en tid fylld av inramade skärmbilder behöver vi kanske lämna scenen och kliva ut i ”verkligheten” för att människor ska få känna mer påtagligt att deras närvaro påverkar vad som sker här och nu.” Känslan av det rituella triggar igång publikens djupa reaktioner - obehagliga, likgiltiga eller euforiska. av att fullständigt bli någon annan, (i detta fall ett djur); den egna ”personan” utplånas och själens upplevelser, via den nya personligheten/ masken, tar över.” Och där står de och glor fascinerat på varandra... och upplevelsen är lika stark för båda parter ” - om de väljer att vara närvarande” fyller hon i. -XVWQXKDUKRQInWWHWWVWLSHQGLXP från Konstnärsnämnden för att jobba med en ”utställningsföreställning”. Hon menar att performance är som ett mellanting mellan bildkonst och teater. Performance bärs upp från bilden. Nu blir hon lite hemlig. Vill inte i detalj gå in på allt det som hon just värper på, men det kommer att handla om en helt ny stor serie av fåglar som utifrån stipendieidén ska resultera i en interaktiv föreställning. Lite yrvaket börjar jag leta efter vantar och stövlar vid elementen. Känner att jag bör dra mig tillbaka. Hel- och halvfärdiga masker på väggar och bord har fått stå tillbaka och tiga en lång stund nu. De har ett pågående förtroendesamtal med Amanda som de är ivriga att fortsätta i fred. När jag sneddar genom parken mot tunnelbanan igen känner jag mig iakttagen från alla håll. Det är som om små ansikten intresserat skymtar fram bakom varje snöhög och trädgren. När Amanda arbetar kallar hon det för att experimentera. Det ska bli spännande att se vad hon experimenterar fram härnäst. 'HQQ\¿NQHlUYlONRPPHQDWWNLND på hennes hemsida: www.donnadellarte.se eller på f-book: Ateljé Donna dell’Arte. ”Medan spelarna har en upplevelse Sunniva Thelestam [email protected] Sidan 21 proScen Special Effects ULF NIELSEN SPECIAL EFFECTS Specialeffekter från Hollywood kommer till LLB MÄSSAN i Stockholm, här beskrivet av Ulf Nielsen. Besök på Universal Studios special-effektsavdelning Alla har vi kanske någon gång velat vara med på en Hollywoodinspelning och följa arbetet bakom? På LLB mässan i Älvsjö 25 april kommer du att kunna möta vår svenska kameraman som kommer DWWEHUlWWDRPRFKYLVD¿OPNOLSS om hur inspelningarna gick till. Vi som var med på specialeffektsresan som STTF arrangerade till 86$LK|VWDV¿FNLDOODIDOOHQOLWHQ Anders Falk tillsammans med sin gamle vän Harry Lee, Hollywoods främsta YDSHQPlVWDUH,6YHULJHSn//%¿QQV$QGHUV/H[QHYnUWODQGVIUlPVWD LQEOLFNLDUEHWHWbYHQRPYLLQWH¿FN YDUDPHGSnQnJRQ¿OPLQVSHOQLQJ ¿FNYLLDOODIDOOEHV|ND+ROO\ZRRGVWUH VW|UVWD¿OPVWXGLRV9nUYlUG$QGHUV Falk guidade oss med entusiasm runt i Hollywood under vår resa och han berättade ingående om hur man JMRUGHVSHFLDOHIIHNWHUQDWLOOVWRU¿OPerna Titanic och Terminator 2, regLVVHUDGHDY-DPHV&DPHURQ$QGHUV )DONGRNXPHQWlU¿OPDGHDUEHWHWPHG ¿OPHUQD Sidan 22 På resan besökte vi också företag som tillverkar specialeffekter och olika ´YDUHOVHU´WLOOPnQJDDYVWRU¿OPHUQD Med allt detta i bagaget kommer Anders Falk till Sverige och till LLB 2013 på Stockholmsmässan den 25 april. Om du inte hade möjlighet att följa med på resan, ska du inte missa GHWWDWLOOIlOOHDWWInHQLQEOLFNLKXU¿OPinspelning i Hollywood går till. Anders Falk är utbildad på University of Southern California, Los Angeles. Han Special Effects Vi besöker ett företag i Hollywood som tillverkar varelser. Janne försöker mäta sig med en av dem. är också kameraman vid inspelningarna av Svenska Hollywoodfruar, producerad av Meter Film. På seminariet ”pyroteknik och specialeffekter” på LLB mässan kommer Olov Nylander att gå igenom den NRPPDQGHFHUWL¿HULQJHQRFKXWELOGningen som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap kommer att kräva av personer som hanterar pyrotekniska sceneffekter från och proScen Mekaniken justeras innan höljet sätts på. med 2014. Olov Nylander har hållit på med specialeffekter under många år och han kommer under sitt seminarium på LLB 2013 att ge smakprov på vad han har gjort genom åren. Missa inte detta seminarium! En hel dags föreläsningar på LLB kommer att handla om specialeffekWHULQRPEnGH¿OPWHDWHURFKHYHQW En ny specialeffektsresa är planerad till hösten 2014. Håll utkik efter mer information i Proscen. Eller visa ditt intresse till mig på ulf.nielsen@ stagevision.se Under LLB 2013 kommer även Sveriges vapenmästare Anders Lexne att hålla ett seminarium kring vapen, vapenhantering och tillstånd. $QGHUVlUÀLWLJWDQOLWDGEnGHLQRP ¿OPRFKWHDWHU Ulf Nielsen [email protected] Sidan 23 proScen Utbildningssidorna ANDERS LARSSON UTBILDNINGSSIDORNA Anders Larsson sitter i STTFs styrelse som utbildningsansvarig. Han har arbetat med utbildningsfrågor och undervisat, EODQGDQQDWSn'UDPDWLVND,QVWLWXWHWVHGDQ+DQWDU löpande upp olika utbildningsfrågor i ProScen. Har du tips eller förslag på vad som borde behandlas i detta sammanhang, är du välkommen med synpunkter. Vi har för några månader sedan passerat den mörkaste delen av året och det börjar bli dags för landets elever och studenter att ta del av den ljusnande framtid som är vår. Att våren är ljus det håller alla med om, men hur är det egentligen med framtiden – är den lika ljus? Alla som till sommaren lämnar grundskolan har under februari gjort sina val till gymnasiet och här är det många som har gjort strategiska överväganden huruvida man ska välja en hantverksinriktad eller en universitetsförberedande gymnasieutbildning. För många är valet enkelt – vill man ha chansen att gå vidare till universitetsutbildningar är det endast de universitetsförberedande programmen som gäller. Vad det gäller alla de som till sommaren avslutar sina gymnasiestudier har de den 15 april som sitt viktiga datum, eftersom detta är sista ansökningsdag för alla som vill studera på universitetet till hösten. Om man redan har en grundutbildning på universitetsnivå kan man söka till magister eller masterutbildningar på den avancerade nivån, men då gäller ofta helt andra datum. För denna typ av utbildningar på Stockholms dramatiska högskola är det den 3 april som är sista ansökningsdag. Utöver alla dessa datum för de RUGLQDULHXWELOGQLQJDUQD¿QQVGHW även typer av utbildningar och kompetenskurser som löpande För både teatertekniker på väg in i branschen och de som redan är yrkesverksamma gäller det att hålla sig a-jour med den senaste teknik-utvecklingen i branschen. Här ses Teaterteknikerstudenter på StDH under ledning av Calle Brattberg under en introduktionsutbildning i ett Grand MA ljusbord. tillskapas genom till exempel uppdragsutbildningar på universitet eller i form av kurser inom organisationen Kulturkraft och där man aktivt måste söka vilka startdatum som gäller. Inom ramen för den bevakning jag gör här kan jag bara sprida en orienterande information om hela GHWXWEXGVRP¿QQVL6YHULJHPHQ jag hoppas att det ändå ska ge en bra bild över vad som löpande är på gång i vårt land. Sidan 24 ETT NYTT LÄROSÄTE SER DAGENS LJUS Den 1 januari 2014 etablerar Dans och Cirkushögskolan (DOCH), Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola ett nytt konstnärligt lärosäte i Stockholm som kommer att ha till huvuduppgift att vara navet i den konstnärliga forskningen för dessa tre högskolor. Genom regeringens storsatsning på konstnärlig forskning i en gemensam Utbildningssidorna forskningsmiljö får nu dessa högskolor en unik möjlighet att tillsammans forma och etablera en forskning i världsklass. En forskning som utvecklar de konstformer som dessa skolor är specialister på, men som även kommer studenterna och de olika utbildningar till del och i förlängningen även berikar den publik och det samhälle skolorna arbetar för. Konstnärer och forskare ska kunna mötas, delge och diskutera varandras arbeten. Offentliga presentationer, omvärldsdialog och utveckling av presentations- och dokumentationsformer är centrala Utöver detta har Åke Svenstam även lyckats få till en egen nummerNODVVL¿FHULQJI|UWHDWHUWHNQLNHULQRP arbetsmarknadssystemet SSYK med den nya koden 3522 vilket avser Ljus- ljud och scentekniker. Det nya lärosätet kommer att bestå av en gemensam enhet för forskning och forskarutbildning. De tre ingående högskolorna blir kvar som autonoma enheter och behåller sina respektive namn och självbestämmande över sina grundutbildningar. I förra numret av ProScen skrev jag även att Myndigheten för Yrkeshögskolan – Yh – håller på att bygga upp en samlad information kring validering av reell kompetens vilket de har samlat på den nya hemsidan www.valideringsinfo.se Det nya konstnärliga lärosätet i Stockholm blir en stark nationell och internationell aktör, som kan samla de resurser och skapa den kraft som krävs för att Sverige ska vara ett föregångsland avseende högre utbildning och forskning i och för konst Men för att vår bransch ska kunna bli en del av dessa aktiviteter måste vi tillskapa ett eget branschråd med representation från arbetsmarknadens parter och andra branschrepresentanter med insyn och kunskap i våra yrken. Avsikten med branschråd är att behovet av fortvidare- och kompetenskurser ska vara ordentligt förankrade samt att vi kan säkerställa och kvalitetssäkra dessa.På senare år har det blivit alltmer uppenbart att vi måste kunna ordna kurser i mediaservrar, nya ljusbord och dess funktioner, rigging, byggnadsställningsbyggnation samt det som kommer att bli aktuellt inom en snar framtid – elbehörighetsutbildningar. Om ni vill hålla er underrättade om hur arbetet med det nya lärosätet framskrider kan ni ta del av detta arbete på den nya hemsidan; www.stockholmuniarts.se NU MÅSTE VI SKAPA ETT BRANSCHRÅD! För både teatertekniker på väg in i branschen och de som redan är yrkesverksamma gäller det att hålla sig a-jour med säkerhetsarbete och \UNHVSUD[LV+lUVHV7HDWHUteknikerstudenter på StDH under ett utbildningsmoment kring höghöjdsarbete. De tre högskolorna har tydligt uttryckt att de vill skapa en gemensam arena för strategiska diskussioner, kursutveckling, handledarutbildning och en stärkt forskningsanknytning till grundutbildningarna. Den konstnärliga forskningen får ett forum för spetsforskning, tvärkonstnärliga och tvärvetenskapliga samarbeten. proScen Under de senaste tjugo åren har utbildningsfrågorna inom scenkonstbranschen alltmer satts under lupp. Inledningsvis var det alltid frågor kring skådespelarutbildningen som stod i fokus, men under de senaste tio åren har det blivit många nya frågeställningar kring hur vi förser även alla andra yrkesgrupper med relevanta utbildningar. Dock bygger det så gott som alltid på att dessa frågor drivs framåt av en HOOHUÀHUDHQJDJHUDGHRFKKlQJLYQD personer för att det ska bli framgång på området. En av dessa engagerade personer har varit Åke Svenstam utan vars envishet vi ännu skulle stå och vänta på vår tur i många frågor. I tidigare nummer av ProScen har ni bland annat kunnat läsa om hans och Rickard Bauers arbete med att skapa organisationen TTTS som har till ändamål att bevaka kompetensutvecklingsfrågor på teaterområdet. Åke Svenstam har ännu en gång tagit initiativet i denna fråga och genom STTF bjudit in till en branschträff under LLB 2013 på Älvsjömässan, där syftet är att vi ska bilda detta branschråd. Mötet kommer att hållas i direkt anslutning till STTFs årsmöte onsdagen den 24 april klockan 15.00. Vi hoppas att så många som möjligt ska hörsamma detta upprop eftersom vi i förlängningen är mycket beroende av dess existens för att kunna utveckla allt som har med utbildning och validering av kunskap inom vår sektor. Har du tips eller förslag på vad som borde behandlas i detta sammanhang, är du välkomna med dina synpunkter. Anders Larsson [email protected] Sidan 25 proScen Rapport Från SLF ANDERS LARSSON LJUSSÄTTAREFÖRENINGEN Svenska Ljussättareföreningen (SLF) är sedan några år en samarbetsförening till STTF. SLFs ordförande Anders Larsson informerar här om vad som har hänt i föreningen. Foton av Anders Larsson. Lagom när vi alla trodde att vintern var över för den här gången bestämde sig Kung Bore för att slå tillbaka med full vinterkyla. För alla som hade sina sportlovsdagar kvar var det naturligtvis bra, men för de som började se fram mot en varm vår kom detta som en chock! Men även om Kung Bore kan kontrollera temperaturen kan han inte hålla tillbaka att dygnsljuset nu håller på att ändras så att vi nu har mer ljus än mörker under dygnet! För oss som arbetar med ljus kan det tyckas vara konstigt att vi föredrar den ljusa delen av året, men GHWVWRUDÀHUWDOHWDYDOODOMXVGHVLJQHU arbetar med produktioner inomhus där vi verkligen gör allt för att ha kontroll över samtliga parametrar som påverkar det visuella resultatet. För övrigt har i dagarna det ljusmässiga maratonloppet i form av den svenska melodifestivalen just avslutats med GHQVWRUD¿QDOHQSn)ULHQGV$UHQD där Robin Stjernbergs You tog hem totalsegern. Under de senaste tjugo åren har Svenska Ljussättareföreningen försökt hålla sin skyddande hand över olika frågeställningar som har med ljussättning att göra. fest som den svenska uttagningen har varit då bidragen från hela Europa kommer att bidra till den stora variationen. (IWHUDWWKDI|OMWÀHUDDYGHOXWWDJQLQJ arna under ett antal veckor kan jag konstatera att årets version har varit ytterst professionell på alla plan och de ljussättningar av årets bidrag som )UHGULN-|QVVRQRFKKDQVWHDPKDU genomfört visar på fantastisk yrkesskicklighet och kreativitet! Vanligtvis brukar jag blicka framåt på vad som kommer, men den här gången ska vi i stället göra en ordentlig tillbakablick på vad som har hänt i föreningens historia eftersom YLLnU¿UDUHWWVWRUWMXELOHXP 1DWXUOLJWYLVUlNQDUYLPHGDWW¿QDOHQ som går av stapeln på Malmö Arena kommer att bli en lika stora visuell Svenska Ljussättareföreningens historia började 1992. Under ett DQWDOnUKDGHÀHUD\UNHVYHUNVDPPD ljussättare runt om i landet försökt DET BÖRJADE REDAN 1992 Sidan 26 få till ett erkännande av yrket. Under många år hade de ljussättare som frilansade känt att teatrarna gärna ville ha tillgång till deras kompetens, men när det kom till att stå för den ekonomiska ersättningen var det inte lika självklart hur denna skulle utgå. Under våren och hösten samlades ett trettiotal av de då yrkesverksamma vid ett antal möten i Stockholm för att försöka bringa klarhet i vilka frågor som man var tvungen att lösa. Det visade sig att PDQYDUWYXQJHQDWWKnOODÀHUDEROODU i luften samtidig. Den första frågan var naturligtvis hur man skulle få ett erkännande för yrket som sådant. På Rapport Från SLF samma sätt som yrket scenograf en gång i tiden hade utvecklats ur yrket dekormålare, stod vi nu inför att bryta ur den konstnärliga och kreativa delen från den kategori som dittills hade haft hand om ljuset, nämligen belysningsmästaren. Redan från början av 1970-talet och fram till 1990 talet var det många belysningsmästare som hade arbetat som självständiga ljussättare, men detta skedde normalt inom och paral- proScen föreställningskörning och var i stort sett aldrig kopplad till det konstnärliga arbetet. ett stormöte den 14 december 1992 på dåvarande Dramatiska Institutets teater. Detta började nu ett antal personer vända sig emot, och under de möten som kom till stånd under 1992 försökte man samla argument så att ersättningen skulle utgå för det konstnärliga arbetet i stället för den arbetstid man hade ägnat åt tekniken. Redan under 1970-talet hade en Ett sextiotal av de då yrkesverksamma samlades och efter en kort genomgång av läget beslutade man att konstituera sig som föreningen Svenska Ljussättareföreningen – -SLF och tillsätta en interimsstyrelse samt anta de stadgar som hade utarbetats under året. Under våren framskred arbetet på bred front och direkt efter sommaren 1993 kunde föreningen kalla till föreningens första ordinarie årsmöte där medlemsansökningskriterier samt ordinarie styrelse antogs och valdes. Föreningens första och största stötesten gällde – vem godkänner de första medlemmarna? Det hela var ju lite av hönan och ägget problem; vem har befogenhet och kunskap att bedöma om de sökande har tillräcklig yrkeskunskap för att få bli medlem i föreningen. /|VQLQJHQEOHYDWWHQNRPPLWWp¿FNL uppgift att validera in de första medlemmarna på vissa givna och fastslagna ansökningskriterier. Föreningens arbete bedrivs till stora delar genom styrelsearbetet. Här ses föreningens sekreterare Stefan Johansson i högsätet tillsammans med kassören Klas Möller (till vänster i bild) samt Mattias Franzon, avdelning öst till höger lellt med den ordinarie arbetsuppgiften att köra föreställningar på teatern. Att under en längre period bli frikopplad från föreställningskörningen var ytterst ovanligt, och att dessutom få en separat ersättning för det konstnärliga arbetet förekom i stort sett aldrig. Under 1980-talet började det växa fram en yrkeskår av frilansare som livnärde sig på att ljussätta föreställning, och normalt även köra dessa. Den ersättning man erhöll grundade sig normalt på den arbetstid man hade lagt ned på förberedelser, repetitioner, riggningsarbete samt grupp belysningsmästare undersökt ersättningsfrågan och kommit fram till ersättningen måste brytas ut ur totalkostnaden för en uppsättning, vilket innebar att om en ny yrkeskategori skulle få betalt, måste en annan avstå från sin del av kakan – var någon verkligen beredd att göra denna uppoffring för denna nya yrkeskategori? DET KONSTITUERANDE MÖTET Parallellt med dessa typer av frågor hade det arbetats på hur man skulle gå vidare för att få en bred bas att stå på. Det beslutades att dra ihop till Sidan 27 När de första medlemmarna var antagna kom dessa så småningom att ingå invalskommittén och de XUVSUXQJOLJD¿FNDYJnI|UDWWVHGDQ förbereda sina egna medlemsansökningar till föreningen. Så här i efterhand kan det tyckas vara ett onödigt arbete, men vi ville verkligen inte bli anklagade för att ha skapat en föreningen där invalet av yrkesverksamma ljussättare skedde på ett godtyckligt eller nepotistiskt sätt. AVTAL OCH KUNSKAP Under föreningens första fem år arrangerade vi en rad möten och aktiviteter för att etablera föreningen inom teatersverige. Det viktigaste arbetet tog fart mot slutet av 1990-talet då dåvarande Teatrarnas proScen Riksförbund (nuvarande Svensk Scenkonst) och Teaterförbundet i sina avtalsförhandlingar enades om att i riksavtalet skriva att ”frågan om den frilansande ljussättaren” skulle utredas. Detta var en fråga för avtalsparterna och som opolitisk fackligt obunden yrkesorganisation hade SLF formellt inget med denna fråga att göra. Men eftersom en av föreningens grundsatser lyder; ”SLF ska verka för ett fackligt erkännande” låg det naturligtvis i vårt intresse att göra allt för att stödja de av våra medlemmar som arbetade med denna fråga. Dessa våra medlemmar hade framgång i sitt arbete med denna fråga, och redan inför den efterföljande avtalsomgången hade det kommit in en skrivning i riksavtalet om att frilansande ljussättare tillhörde kategorin konstnärlig personal och där det även framgick hur ett ljussättningsarbete skulle ersättas. Ytterligare en viktig händelse under 1990 talet var när vi bjöd in Svenska teaterkritikers förening till ett möte för att berätta om vad ljussättningar är. Frågan kan i dagens läge tyckas vara lite märklig, men när vi hade frågat teaterkritiker runt om i landet varför de så sällan tog upp en uppsättnings OMXVVlWWQLQJLVLQDUHFHQVLRQHU¿FN vi till svar att ”vi vet inte hur vi ska skriva om detta”. För att ge denna yrkeskår lite mer verktyg att arbeta med gjorde vi en workshop där vi föreläste samt lät dem själva experimentera lite med ljus. Resultatet lät inte vänta på sig, utan redan under de följande veckorna började de skriva om ljuset i föreställningen som en viktig konstnärlig komponent i helhetsupplevelsen. BIENNALER, PRISET OCH MÄSSOR Redan från början var det viktigt att föreningen skulle synas utåt i många olika sammanhang. Redan under NOTT 1995 i Göteborg medverkade vi med en liten skärmutställning. Rapport Från SLF Detta har sedan följts upp på bl a NOTT 2008 i Stockholm. Utöver detta har vi återkommande medverkat på LLB 2003, 2005, 2007 och 2011 både i form av olika seminarier, men under de senaste omgångarna även med utställningar tillsammans med STTF. Det har även varit viktigt för föreningen att delta på Teaterbiennalerna under 2000-talet vilka har hållit jämna steg med LLB och där vi alltså har hållit viktiga och uppskattade yrkesseminarier 2003, 2005, 2007, 2009 och 2011. Sedan fyra år tillbaka har vi även medverkat vid Bibu i Lund där vi talat om ljussättningens betydelse i barnteatersammanhang. Ytterligare en viktig aktivitet har blivit instiftandet av SLFs ljussättarepris vilket både har tilldelats Ulf Englund och Torkel Blomkvist. Denna del av vår verksamhet skulle kunna få en mer kontinuerlig form, men är för närvarande beroende av att vi får in externa medel som kan gå till prissumman. UTBILDNING OCH SEMINARIER I föreningens löpande verksamhet ingår att vi försöker ordna en rad aktiviteter för medlemmarna, både i form av att ta del av varandras uppsättningar men även andra mötes-aktiviteter som att t ex besöka för ljusområdet viktiga utställningar. Men föreningens utan tvekan största DNWLYLWHW¿FNYLKDQGRPGnYL blev ansvariga för ljussättarmötet Scandligt för första gången. Det gick då under benämningen ”Möte i gränslandet” eftersom det riktade sig till såväl ljussättare som arkitekter. Sommaren 2012 följdes det upp med mötet ”Future use of sourse equipment – FUSE.” Båda dessa möten var mycket välbesökta och uppskattade med ett sextiotal ljussättare från hela Skandinavien. Föreningens medlemmar håller dessa aktiviteter för mycket viktiga, eftersom det är en av de få möj- Sidan 28 ligheter som ges till kompetensutbildning inom området. Eftersom stora möten av det slag som Scandlight utgör kräver en stor kraftsamling av en ideell förening kan de oftast bara ske vart tredje år, även om önskemålet från föreningens medlemmar är att det skulle ske betydligt mer ofta. 1993 – 2013 DET SKA VI FIRA -DJKRSSDVDWWMDJKDUNXQQDWJH er en bild av en förening som är mycket aktiv och verksam inom en rad olika områden och som ännu fyller en mycket viktig funktion. Tillsammans med STTF har vi en rad aktiviteter och vi hoppas att vi redan under våren kommer att spela en viktig roll i bildandet av ett branschråd kring utbildningsfrågor, ta aktiv del i Elsäkerhetsverkets syn på vad vi som yrkesmän måste kunna för att ta några av de aktiviteter som ligger framför oss under året. Om du är yrkesverksam som ljussättare men ännu inte medlem i föreningen ska du veta att du behövs för att vi ska kunna gå vidare med bl a fördjupad kraft kring det som gäller inom upphovsrättsområdet för ljussättningar. Och så till slut – det är alltså i år vi ¿UDUI|UHQLQJHQVWMXJRnUVMXELOHXP även om det konstituerande mötet hölls redan i december 1992. Hur GHWWD¿UDQGHNRPPHUDWWWDVLJXW återkommer vi till senare i vår men räkna med att det inte går spårlöst förbi. Med detta avslutar jag för den här gången. Har ni tips eller förslag på vad som borde behandlas i detta sammanhang är ni välkomna med era synpunkter. Rapport Från SLF proScen LEIF HOLMGREN NYÅRSREVY: FOLKRÖRELSE Att nyårsrevyer är en folkrörelse är ingen hemlighet, men vet du som KnOOHUSnPHGGHWWDYLONHQQ\WWDGXNDQKDDYH[SHUWLVHQLQRP677)" Varje nyår sätter amatörteaterföreningar över hela landet upp nyårsrevyer. Glada människor som driver med lokalpolitiker och lokala händelser. 10.000 tals ideellt arbetande teaterintresserade offrar tid och kanske pengar på sitt stora intresse, TEATER! Själv har jag haft glädjen att få beträda tiljan i ett tjugotal uppsättningar under 25 år. Men jag har också fått jobba som producent vid några tillfällen, ytterst lärorikt. ATF Bomhus Nästa, som för övrigt fyller 30 2014, har varit lite av en ”plantskola” för många talangfulla ungdomar. Där har kommit fram ämnen till många professioner inom teaterverksamheten både på scen och teknik sidan. Mäkta stolt blev man när nyheten om att rollen som Maria i West Side Story på Stadsteatern i Stockholm kommer att spelas av Sanna Gibb, från Gävle. Sanna spelade Maria i vår ungdomsuppsättning av just West Side 6WRU\nUPHG3HU-lGHUEHUJ som regissör. Roligt var också att MDJ¿FNFKDQVHQDWWVSHODPHGLGHQ XSSVlWWQLQJHQVRP2I¿FHU6FKUDQN GHQWXIIDJULVLJDSROLVHQ-DJEOHY mäkta imponerad av våra ungdomar RFKÀHUDDYGHPKDUJnWWYLGDUHLQRP showbiz. Vad gäller den scentekniska sidan förekommer det många ”kluriga” människor med lösningar av scenoJUD¿HUYLNEDUDNXOLVVHURFKS\ORQHU på hjul och mycket annat smått och gott. Vad dessa personer kanske har behov av är nog en kontakt som man kan fråga om t.ex. tekniska problem. Ett medlemskap i Sttf kan ge föreningarna lite användbara råd och tips JHQRPDWWOlVD3UR6FHQ,GHÀHVWD fallen rör de tekniska problemen pengar! Ett sätt att få ATF:erna att närma sig STTF är att göra reklam för LLB – mässan, där kommer man i kontakt med både tekniken och STTF som ju kommer att ha många intressanta seminarier som kan hjälpa amatörerna till bättre kunskap. SÅ, Ni alla proffs inom Sttf, kontakta era lokala teaterföreningar, tipsa om LLB-mässan och se efter hur stor nytta amatörer kan ha av Sttf. På det viset kan ni hjälpa en folkrörelse att bli ännu bättre. Man har helt enkelt inte råd att investera i det senaste, men man kanske kan få lite tips hur man klara skivan ändå. Sidan 29 Leif Holmgren [email protected] proScen LLB 2013 MATS HOLME LLB 2013 Från och med den här sidan och ett antal sidor framöver har du material som har att göra med LLB Mässan 2013, här med en ingress av Mats Home, Ordförande i branschföreningen för Ljud, Ljus och Bild som också arrangerar mässan. Fotograf: Ola Larsson, ElektronikBranschen DEN 12:E LJUD, LJUS OCH BILD-MÄSSAN Nordens största branschmässa för ljud, ljus, bild och medieteknik arrangeras på Stockholmsmässan den 23-25 april 2013. På Ljud, Ljus och Bild-mässan 2013 NRPPHUÀHUWDOHWDY6YHULJHVRFK Europas ledande leverantörer av professionell utrustning och tjänster inom områdena ljud, ljus, bild, medieteknik m m att presentera de smartaste och mest innovativa idéerna och produkterna. Ljud, Ljus och Bildmässan arrangeras av branschföreningen LLB (Ljud, Ljus och Bild för professionellt bruk) i samarbete med Stockholmsmässan. LLB är en branschorganisation för företag som tillhandahåller professionell utrustning och tjänster inom områdena audio, video, ljus-, scen-, konferens- och medieteknik samt musikinstrument och tillbehör på den Svenska marknaden. Mässan har genomförts vartannat år sedan 1991. Årets mässa är den 12:e i ordningen. Mässan brukar samla nära 100 utställare och besökas av mer än 4000 professionella användare, konsulter och inköpare av audio, video, ljus, scen-, konferens- och medieteknik samt verksamma inom produktionsbolag, musikbranschen, HYHQWI|UHWDJVNRODXWELOGQLQJPÀ 8QGHUPlVVGDJDUQD¿QQVGHWP|Mlighet att bli uppdaterad kring det senaste inom teknikutvecklingen samt träffa leverantörer, experter och branschkollegor. Att det sker en snabb utveckling inom branschen återspeglar sig bland annat genom att ett 20-tal nya utställare har anslutit sig till årets mässa. I anslutning till det populära caféområdet mitt på mässgolvet kommer några av branschens tjänsteföretag att erbjuda möjlighet för kundmöten och rådgivning. I anslutning till mässan arrangeras olika branschaktiviteter samt ett brett seminarieprogram av hög kvalitet LQRPHWWÀHUWDODYGHlPQHVRPUnGHQ som kan vara av stort intresse för mässbesökarna. Nytt för 2013 är att Branschorganisationerna för teatertekniker (STTF) och ljussättare (SLF) arrangerar ett seminarieprogram med 20 seminarier under mässdagarna.. Mer om Ljud, Ljus och Bildmässan: www.llbmassan.se Mats Holme [email protected] Sidan 30 proScen Ladda gärna ner vår Ljud Ljus och Bild app - din egna guide SnPlVVDQ*UDWLV¿QQVI|U både Iphone och Android. $QYlQG45NRGHUQDVn kommer du direkt till appen, välj att ladda ned eller följ dessa enkla steg; 1. Besök App Store eller Google Play (före detta Android Market) och sök på ”Ljud Ljus och bildmassan”. 2. Ladda ner Appen 3. Klar att använda! android Ljud Ljus och Bild Appen Appen är gratis och här hittar du alla utställare, läs om aktiviteter och föredrag och få tips på var du kan äta en bit mat HOOHUWDHQ¿ND iphone LLB 2013 VI SYNS OCH HÖRS! Den 23-25 april är det äntligen dags igen: Stockholmsmässan öppnar sina portar för Sveriges alla proffs inom ljud-, ljus- och bildområdet. Här kan du se de senaste produkterna, träffa gamla och nya kollegor, få häftig inspiration och självklart göra riktigt bra affärer. Vill du uppleva den senaste tekniken från tillverkare över hela världen? Kom till LLB-mässan. Vill du höra spännande och aktuella föreläsningar där bransch±na±Xa8±aX´t8Ç´a8´¼aʼ¼§an´@~<´´8¡ Gå in på llbmassan.se och registrera dig så får du fri entré till mässan. OBS! Registreringen öppnar i januari 2013. Vi håller öppet tisdag-torsdag 10-18. 2013 Välkommen till en mötesplats för entusiaster! LJUD LJUS OCH BILD PÅ STOCKHOLMSMÄSSAN 23-25 APRIL 2013 Sidan 31 www.llbmassan.se proScen Utställare och montrar 2rent Sweden AB B09:20 AB Ilmonte B07:30 AB Nordic Photo Gear B05:40 Adam Hall B13:10 Adapt AB B07:29 Anderson & Co Sweden AB B10:41 Arno-Remmen AB B03:31 Arva Trading AB B01:31 Autodesk B09:46 AV1 AB B10:02 Avit-Systems Sverige AB B10:31 Beacon SSR AB B14:11 Bellalite AB B03:11 Benum Nordic As, Danm... B10:35 Bison Produkter AB B10:01 Bose Sverige B07:31 Cabletronic AB B09:30 Camera Nordic AB B03:41 Canon Svenska AB B12:41 Danmon Svenska AB B05:41 Debro Multimedia Consult B16:05 -0&6\VWHPV(QJLQHHULQJ% Kavena B10:11 Electrosound AB B07:32 Eventgross AB B13:19 Extron Electronics B09:29 Fitzpatrick B07:41 Flaa Music AB B15:18 Lanlink AB B07:10 LAWO-MARK IV Ind ... B16:11 Ljus & AV-Teknik AB B13:25 /MXVSUR¿OHQ$%% Luthman SMTTS AB B14:21 Genelec OY B01:41 Gobo & Highlight A/S B09:11, B09:18 Martin Professional Scan... B07:21 Mediateknik B09:41 Hofmann Teknik AB B05:51, B07:51 Holmbergs Cases B10:22 Nikon Nordic AB B13:39 Nordic Finance B13:11 Ilt Scandinavia AB B14:30 Interlite AB B01:11, B01:21 Intersonic AB B03:29 Intinor AB B10:51 OKERO AB B14:04 One Two Sales AB B03:29 -%PXVLN$%% Sidan 32 Panvideo Sverige AB B10:32 3LWFK¿UH$%% POL Teknik AB B13:51 proScen Primetime AB B07:11 Professional Sound Syste... B09:39 Prophon Audio & Teknik A... B05:30 Proscen B01:05 Protel B15:41 Roland Scandinavia A/S B05:31 Scandinavian Photo AB B12:41 Scenesalg ApS B14:02 Semafor Mediateknik AB B09:31 Sennberg AB B10:29 Sennheiser Nordic A/S B10:03 Septon Electronic AB B07:38 SFL B03:29 SGM Sweden AB B05:11 ShowTex B14:10 Sony Europe Limited B13:48 Soundware Sweden B05:41 SPL Produktion AB B12:54 SPS / Void Acoustics B05:19 Standard Audio AB B14:31 Starfelt Company AB B10:21 Stockholm B-ljud B13:59 Stockholms dramtiska högsk B17:33 Stockholmsmässan STTF, Svensk teatertekni... B17:31 Studio, IDG B01:07 Supersonic Svenska AB B05:21 Teaterteknik AB B15:21 Technovox B03:18 Tidningen Monitor B01:01 TLP AB B01:10 Totalljud AB B16:28 Watt & Volt Sverige AB B15:49 WaveCapture B10:02 Wem Works AB B10:49 VIDAB B10:30 Wiktors AV-line AB B16:30 Visono Media AB B12:38 Woodlite Sweden AB B09:10 Sidan 33 XL AUDIO B01:40, B01:51 Yamaha Music Europe GMBH... B13:31 proScen Varumärken på Mässan 3Play Lanlink AB Abekas Protel USA Active Audio Intersonic AB Frankrike ADB Anderson & Co Sweden AB Belgien Adder Technology Cabletronic AB Storbritannien Advance Tapes Primetime AB Storbritannien $-$9LGHR6\VWHPV3URWHO86$ Alpine Standard Audio AB Nederländerna AMC Starfelt Company AB Litauen AMS Neve Soundware Sweden Storbritannien AMX Standard Audio AB USA Anton Bauer Protel USA Apart Sennheiser Nordic A/S Sverige $34(YHQWHTXLSPHQW$QGHUVRQ&R6ZHGHQ$%7\VNODQG Arri Lighting SFL Tyskland ASL Intercom Intersonic AB Nederländerna Astatic Standard Audio AB USA Audac Starfelt Company AB Belgien Audica Standard Audio AB Storbritannien Audix Visono Media AB USA Australian Monitor Visono Media AB Australien Auvitran Intersonic AB Frankrike AVID Soundware Sweden USA AVT Audio Video Technologies Intersonic AB Tyskland Axia Audio Soundware Sweden USA Belden Cabletronic AB USA Black Magic Design Mediateknik Storbritannien Blackmagic Design Protel Australien Bluebell Opticom Cabletronic AB Storbritannien Bosch Standard Audio AB Tyskland BrightSign Visono Media AB USA Camco Intersonic AB Tyskland camRade Mediateknik Nederländerna Casio Wiktors AV-line AB Sverige Cast Software One Two Sales AB Kanada Caymon Starfelt Company AB Belgien CEDAR Audio Soundware Sweden Storbritannien Celestion XL AUDIO Storbritannien Cerwin Vega XL AUDIO USA &KDXYHW'-6WDUIHOW&RPSDQ\$%86$ Chauvet Professional Starfelt Company AB USA Chief Wiktors AV-line AB Sverige Chimera Lighting Mediateknik USA Chromlech One Two Sales AB Frankrike City Theatrical One Two Sales AB USA Clear-Com Soundware Sweden USA Clear-Com Visono Media AB USA Clearone Standard Audio AB USA Cloud Standard Audio AB Storbritannien CM Lodestar Anderson & Co Sweden AB USA CM Prostar Anderson & Co Sweden AB USA Coda Audio Technovox Tyskland Coemar Anderson & Co Sweden AB Sverige Communication Specialties Cabletronic AB USA Community Standard Audio AB USA COMO VIDAB Tyskland Company NA One Two Sales AB Lettland &RPSXOLWH6\VWHP/7'3LWFK¿UH$%6YHULJH Comrex Visono Media AB USA Core Lighting One Two Sales AB Storbritannien Cornered Audio AVP Sales AB Danmark Countryman XL AUDIO USA DAD - Digital Audio Soundware Sweden Danmark dB Technologies Standard Audio AB Italien Dedolight Mediateknik Tyskland Dedolight SFL Tyskland 'H¿QLWLYH:LNWRUV$9OLQH$%6YHULJH 'HQRQ'-;/$8',2-DSDQ 'HQRQ3URIHVVLRQDO;/$8',2-DSDQ DiGiCo Soundware Sweden Storbritannien Digigram Intersonic AB Frankrike Digital Rapids Lanlink AB Kanada DK Technologies Soundware Sweden Danmark Doughty Intersonic AB Storbritannien Doughty One Two Sales AB Storbritannien Doughty SFL Storbritannien Drawmer XL AUDIO Storbritannien Dynaudio Soundware Sweden Danmark Ecler Intersonic AB Spanien Ecler Wiktors AV-line AB Sverige Electro-Voice Standard Audio AB USA Ensemble Design Protel USA ESTRAD Bison Produkter AB Sverige ETC - Electronic Theatre Controls One Two Sales AB USA ETS Cabletronic AB USA Eurocable Intersonic AB Italien Eurotruss Martin Professional Scandinavia A/S Nederländerna FAB Subtitling Lanlink AB Tyskland FilmGear Mediateknik Kina Focus VIDAB Frankrike )25$3URWHO-DSDQ Gefen Cabletronic AB USA Gekko Technology SFL Storbritannien Genelec Intersonic AB Finland Ghielmetti Semafor Mediateknik AB Schweiz Glensound Semafor Mediateknik AB Storbritannien Grandview Wiktors AV-line AB Sverige Grape Audio Standard Audio AB Sverige Grass Valley LDX Series™ Grass Valley Sverige Grass Valley® K2 Dyno® Replay System Grass Valley Sverige G-Spot, IP klassad Moving Light SGM Sweden AB Sverige Hall Research Visono Media AB USA Hamlet Protel Storbritannien Harlequin Anderson & Co Sweden AB Luxemburg HARMONIC VIDAB USA Hitachi Wiktors AV-line AB Sverige ID-AL Visono Media AB Frankrike IDX Technology Mediateknik Storbritannien Ikon AVS Visono Media AB Storbritannien Iluminarc Starfelt Company AB USA InOut Standard Audio AB Italien InterM Standard Audio AB Sydkorea Intersonic Intersonic AB Sverige i-Pix One Two Sales AB Storbritannien -(00DUWLQ3URIHVVLRQDO6FDQGLQDYLD$66YHULJH -9&9,'$%-DSDQ K&M XL AUDIO Tyskland K5600 Lighting Mediateknik Frankrike Kinesys Anderson & Co Sweden AB Storbritannien Kings (Winchester) Cabletronic AB USA KinoFlo SFL USA Klark Teknik Intersonic AB Storbritannien .RUJ;/$8',2-DSDQ KRK XL AUDIO USA Sidan 34 proScen Le Mark / MagTape Primetime AB Storbritannien Lectrosonics Visono Media AB USA Link Intersonic AB Italien Litepanels Mediateknik USA LTM - Lift Turn Move Intersonic AB Storbritannien Lycian One Two Sales AB USA Magic Fx Primetime AB Nederländerna Magma Soundware Sweden USA 0DUDQW];/$8',2-DSDQ Marshall Protel USA Martin Martin Professional Scandinavia A/S Sverige 0DUWLQ-HP3ULPHWLPH$%'DQPDUN Martin Audio XL AUDIO Storbritannien MediaSite Debro Multimedia Consult Sverige Meyer Sound One Two Sales AB USA MicW Semafor Mediateknik AB Kina Midas Intersonic AB Storbritannien Miller Protel Australien MurrayPro VIDAB Storbritannien Neumann Sennheiser Nordic A/S Sverige Neutrik Intersonic AB Schweiz Newhank Starfelt Company AB Nederländerna Newtek Lanlink AB USA Nexo Intersonic AB Frankrike Numark Starfelt Company AB USA OConnor Mediateknik USA Omnia Audio Soundware Sweden USA OmniTek Protel Storbritannien Outboard Anderson & Co Sweden AB Storbritannien P.CORDER VIDAB Tyskland P-5 Wash Light SGM Sweden AB Sverige Paladin Tools Cabletronic AB USA Panasonic Mediateknik Sverige 3DQDVRQLF9,'$%-DSDQ Phase3 Intersonic AB Storbritannien Philips Wiktors AV-line AB Sverige Philips Showline One Two Sales AB Nederländerna Phonak Semafor Mediateknik AB Schweiz 3KRWRÀH[0HGLDWHNQLN86$ PRG TruColor HS Mediateknik USA Procab Starfelt Company AB Belgien 3UR'-XVHU6WDUIHOW&RPSDQ\$%6YHULJH ProGaff Primetime AB USA 4:DVK/LJKW6*06ZHGHQ$%6YHULJH 4/LJKW9,'$%6YHULJH 46&;/$8',286$ Rainbow One Two Sales AB Tyskland Rane XL AUDIO USA Raxxess Wiktors AV-line AB Sverige RDL Standard Audio AB USA 5HÀHFPHGLD9,'$%6WRUEULWDQQLHQ Riedel Communications AVP Sales AB Tyskland Roland Systems Group Roland Scandinavia A/S Sverige Rolls XL AUDIO USA Rosco One Two Sales AB USA Rosco SFL USA RUSH by Martin Martin Professional Scandinavia A/S Sverige Rycote Sennheiser Nordic A/S Sverige Sachtler Mediateknik Tyskland Samson XL AUDIO USA Schill Cabletronic AB Tyskland SeaChanger One Two Sales AB USA Sennheiser Mediateknik Sverige Sennheiser Sennheiser Nordic A/S Sverige ShowLED One Two Sales AB Belgien Signet Standard Audio AB Storbritannien Six-Pack LED Blinder SGM Sweden AB Sverige Smoke Factory One Two Sales AB Tyskland SMRT Cabletronic AB Norge SMS Wiktors AV-line AB Sverige Sonifex Visono Media AB Storbritannien SONY Mediateknik Sverige 621<3URWHO-DSDQ Sony Europe Sony Europe Limited Sverige 6RXQG¿HOG;/$8',26WRUEULWDQQLHQ Soundtube Standard Audio AB USA Stage Technologies Anderson & Co Sweden AB Storbritannien Stanton XL AUDIO USA 6WDU¿VK7HFKQRORJLHV/DQOLQN$%6WRUEULWDQQLHQ Studio Network Solutions Soundware Sweden USA SurgeX XL AUDIO USA Switchcraft Intersonic AB USA Symetrix Visono Media AB USA T&M Systems Visono Media AB Tyskland T&M Systems Visono Media AB Tyskland Tannoy Standard Audio AB Storbritannien TC Electronic Soundware Sweden Danmark TC455 Lanlink AB USA TC8000 Lanlink AB USA TC855 Lanlink AB USA 7HFKÀH[&DEOHWURQLF$%86$ Telos Soundware Sweden USA TeraCue Lanlink AB Tyskland Tesa Primetime AB Tyskland Thelight SFL Spanien TriCaster Lanlink AB USA TV-One Cabletronic AB Storbritannien Tüchler Primetime AB Österrike Universal Effects Primetime AB Frankrike Vari*Lite One Two Sales AB USA Waves SoundGrid for Yamaha AVP Sales AB Sverige Wharfedale Pro XL AUDIO Kina Whirlwind XL AUDIO USA VidiGo Graphics Lanlink AB Nederländerna VidiGo Live Lanlink AB Nederländerna VidiGo Playout Lanlink AB Nederländerna VidiGo Visual Radio Lanlink AB Nederländerna VidiGo Works Lanlink AB Nederländerna Windtech XL AUDIO USA WINNOV VIDAB USA WisyCom Semafor Mediateknik AB Italien VITEC VIDAB Frankrike Vivitek Wiktors AV-line AB Sverige VMB Intersonic AB Spanien Voice Technologies Intersonic AB Schweiz X-5 White LED Strobe SGM Sweden AB Sverige XC-5 RGB LED Strobe SGM Sweden AB Sverige Xilica Starfelt Company AB Kanada <DPDKD$)&$936DOHV$%-DSDQ <DPDKD1XDJH$936DOHV$%-DSDQ ZTE Wiktors AV-line AB Sverige Sidan 35 Sidan 36 $)4 6<)484 7,-;<): 7<7:;374) G:.5D;*:.1:2;87.; ::*70G:7-.:;;878$?.-.7 %2- !6;,)/)8:14 %2- 8;.8:98:*<2878,1G:0.755F7$.728:2.5- 7027..:8;.$,*7-27*>2* ::*70G:8;.$,*7-27*>2* ;A55-<:1+)::)A;.7:.1@-,16;<)44)<176; G:.5D;*:.$82,12:8*A*;12,8=;<2,#.;.*:,1 E/8:-;<-:)6,-<-)5 G:.5D;*:.$<./*781*7;;87$ #24;=<;<D557270*: ::*70G:$ %2- 4E,4)58)6;-:;C<<):- G:.5D;*:.%186*;$*7->*557.:026A7-201.<.7 ::*70G:$ %2- %2- ::*70G:$%% %-)<-:*A//6)<176 G:.5D;*:.%8:;<.7 8+5270 %-)<-:84)6-:16/ G:.5D;*:.%8:;<.7 8+5270 ::*70G:$%% %2- );<0)56;78-:)6161.:D67+0=< G:.5D;*:.G:*7*:;;87$A:;*869.<.7,. .>.5896.7< ::*70G:$%% %2- --,*)+3-<<3:).<.=44<=<>-+3416/;>-:3<A/ G:.5D;*:.G:*7*:;;87$A:;*869.<.7,. .>.5896.7< ::*70G:$%% %2- 7)+0)6,--,):;3)8 G:.5D;*:.G:*7*:;;87$A:;*869.<.7,. .>.5896.7< ::*70G:$%% %2- B:;5E<-$%% :*-<;5142E>-:3-<;:-/4-:.E:;+-67+0->-6< G:.5D;*:.&5/ 2.5;.7$<*0.'2;287 ::*70G:$%%$<*0.>2;287 %2- %2- G:.5D;*:."87<=;:2+.:0 &5/ 2.5;.7# 8:-2, ::*70G:$%%# 8:-2, "$#1//16/-:<1.13)< -:<1.1-:16/.E:#1//):- 4;C3-:0-<.E:$+-67+0->-6< G:.5D;*:.=7255*#8;F75864>2;< ::*70G:$ %2- <<;)5):*-<)7+0>1;=)41;-:)8:72-3<1 G:.5D;*:.%8+2*;:8-::*70G:$%% %2- ::*70G:$%% %2- G:.5D;*:.7-:.*;(2:-.68 7=,6-;;7+0%:=-8-)361>D5C<616/1 :7),+);<7+0 7*14%& G:.5D;*:.%186*;=7-1%5.,<:872,; ::*70G:$8=7-?*:. %2- %0-:->74=<176 G:.5D;*:.".<.:81*7;.7 ::*70G:$$?.-.7 %2- J %2- G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28 ::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,; +<1>-)+7=;<1+ -60)6+-5-6<;A;<-5 ::*70G:*+5.<:872, %2- );-%*7=<+)*4-;)6,-@<-6,-:;.7: )6,&?1<0<0-4)<-;<<-+06747/A G:.5D;*:.$<.91*7'274../.7 ":)3<1;3<144C58616/)>,1/1<)4)51@-:*7:, G:.5D;*:.*+:2B28"2*BB272*<<2*;*15278,1 %26$1*@;87 ::*70G:$8=7-?*:. %2- $+)4-%0:7=/0 7,=4):1<A87;<57,-:6<)3- 76416-)::)A G:.5D;*:.:*7,82;.//*:0.; ::*70G:!7.%?8$*5.; %2- %2- 6<-441/-6<41/0<16/16744A?77,8:7,=+<176; G:.5D;*:.8;1%1*<,1.: ::*70G:7<.:52<. %2- -4A;616/ G:.5D;*:. 2,5*;:>2-;;87 ::*70G:7<.:52<. %2- '1:-4-;;)6,):/->-6<; G:.5D;*:.%=868%8587.7$1=:. ::*70G: %2- %2- G:.5D;*:..7*::270<878,18;1%1*<,1.: ::*70G:(2:.5.;;$85=<287$?.-.7$*5.; %:D,4E;;<A:616/)>42=; %2- ::*70G:@<:875.,<:872,;=:89. G:.5D;*:..7;$<:866.:997027..: & -;1/616/&$A;<-5; .7:<0-1/1<)4.=<=:- ::*70G:$87A %2- G:.5D;*:.$87A":8-=,<$9.,2*52;<7-A8<<.7 "1>-":7,=+<176 ::*70G:$$>.7;4*;.4<287.7 %2- %0-?7:4,-A76,$76A;6-?16-4<)F +)5-:); G:.5D;*:.$87A":8-=,<*7-(8:4/58?$9.,2*52;<%86 :-6)42=,;15=4-:16/7+0>-:341/0-< :8,4.: G:.5D;*:.70.6*:!15;;878,1$<.>.72--5. ::*70G:$87A E/:-*:)6,;C3-:0-<5-,*:)6,158:-/6-:16/ E<-;:=5 -,1)):31>5-,-63-4;E3.=63<176 G:.5D;*:. 8:6*7$,15864* ::*70G:''2-.8*<*2$>.:20. %2- E<-;:=5 %2- G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28 ::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,; +<1>-)+7=;<1+-60)6+-5-6<;A;<-5 E<-;:=5 #1//)8D-<<;C3-:<;C<< G:.5D;*:.#200*:6D;<*:.#200!55.*,8+;;87 ::*70G:$%% %2- %2- G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28 ::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,; +<1>-)+7=;<1+-60)6+-5-6<;A;<-5 E<-;:=5 TTTScandinavia A.<)67:,616/):7+0:1//616/.E: =6,-:0D44616/;16,=;<:16 G:.5D;*:.1:2;200;6/5 ::*70G:7-.:;;878$?.-.7 %2- %1;,)/)8:14 //%6HPLQDULHU ;-516):1-: proScen ;A55-<:1+)::)A;.7:.1@-,16;<)44)<176; $)4 6<)484 Sidan 37 %2- G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28 ::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,; +<1>-)+7=;<1+-60)6+-5-6<;A;<-5 %2- G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28 ::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,; +<1>-)+7=;<1+-60)6+-5-6<;A;<-5 %2- G:.5D;*:.#87*44.:)*6*1*866.:,2*5=-28 ::*70G:)*6*1*=;2,=:89.=-25.5.,<:8*,8=;<2,; +<1>-)+7=;<1+-60)6+-5-6<;A;<-5 %2- ::*70G:8;.$,*7-27*>2* G:.5D;*:.$82,12:8*A*;12,8=;<2,#.;.*:,18;. 8:98:*<2878,1G:0.755F7$.728:2.5-7027..:8;. $,*7-27*>2* %7:;,)/)8:14 :=6,-:6)1 (8:7<73744-<-44-: (.E: =551; G:.5D;*:.*<<2*;K*<<.6*<L:*7B87 :25*7;*7-.53=;;D<<*:.201<6*<.274G9270 ::*70G:$ %2- A6)51;3)42=;;C<<616/):5-,8:72-3<7:-: G:.5D;*:.C:3*73D55;<:G6"#!!.;207 ::*70G:$ %2- "A:7<-3613$8-+1)4-..-3<-: G:.5D;*:.!58> A5*7-.: ::*70G:$%% %2- ":72-3<176-:7+0>1;=-44)16;<)44)<176-: G:.5D;*:[email protected]*,8+;87@*087*56G ::*70G:$ %2- $74=<176;<7<0-0)44-6/-;7.1/0<16/ G:.5D;*:..;9.:870;1*=0 ::*70G:$ %2- &.7:":7.-;;176)4& G:.5D;*:.$<.91.7"*<<.:;87 ::*70G:=<16*7$%%$" %2- %)4)<=<:A55616/;4):5 >143):-/4-:/C44-: G:.5D;*:.#.9:.;.7<*7</:E7$=9.:;872, $>.7;4*8,1.7:.9:.;.7<*7</:E7%! .5.,<:872,; ::*70G:$=9.:;872,$>.7;4* %2- 77316/)<158=4;-:-;876;-16:-)441.- 8:)+<1+)44A G:.5D;*:.$.+*;<2**7.23.: ::*70G: %2- -016,<0-;+-6-76=:78-)6$76/76<-;<?1<0 =6+758:-;;-,,1/1<)4?1:-4-;;5=4<1+0)66-4 ;A;<-5; G:.5D;*:.87*; *.;+A ::*70G:$.771.2;.: %2- $8-+1)4-..-3<-:1744A?77,;5-;< ;8-3<)3=4C:).145-: G:.5D;*:.7-.:;*54 ::*70G:$%%.A$9..,1 %2- ::*70G:@<:875.,<:872,;=:89. %2- G:.5D;*:..7;$<:866.:997027..: & -;1/616/&$A;<-5; .7:<0-1/1<)4.=<=:- <-+06747/A?0A;75-<016/;7=60-):,7. 1;;71587:<)6< G:.5D;*:.$<.91.7"*<<.:;87 ::*70G:=<16*7$%%$" %2- %:758-47-14<:-,15-6;176-44)144=;176-:7+0 8:721+-:)<42=; $C3-:0-</-675;6)**3755=613)<176 G:.5D;*:..;9.:(*,1<6.2;<.: 16<-:+75 ::*70G:$ G:.5D;*:.#.9:/:E7$=9.:;872,$>.7;4*8,1.7 %2- :.9:/:E7%!.5.,<:872,; ::*70G:$=9.:;872,$>.7;4* %2- $<-816<7<0-?7:4, G:.5D;*:."*7;;87/:E7"*7>2-.88,124. $<.27+:.,1.:/:E7885=@ ::*70G:$ %2- &)8-68D.1457+08D<-)<-: G:.5D;*:.7-.:;.@7. ::*70G:$%% %2- %2- -;1/616/&$A;<-5; .7:<0-1/1<)4.=<=:- 1/0-.161<176=,17 G:.5D;*:.".:$3G;<.7 ::*70G:$$>.7;4*;.4<287.7 %2- %2- #-9=1:-5-6<;.7:,)<))6,87?-: 16.:);<:=+<=:-;.7:;<)/-41/0<16/ G:.5D;*:.-*6.77.<<. ::*70G:!7.%?8$*5.; !8<1+)41;+:+01>-$74=<176; G:.5D;*:.$87A":8-=,<$9.,2*52;<8527 %1869;87 ::*70G:$87A %2- 1:-+<176)447?.:-9=-6+A;7=:+-; G:.5D;*:.-+*=-28<.,1724*748#*6=;,*4 ::*70G::>*%:*-270 %2- *-4A;616/)A-:;7.41/0< G:.5D;*:.%26$<841856::*70G:!7.%?8$*5.; %2- ::*70G::> %2- G:.5D;*:.-+*=-28<.,1724*748#*6=;,*4 %0-$-+:-<7.)/77, ;7=6,;A;<-5,-;1/6 ::*70G:@<:875.,<:872,;=:89. %2- G:.5D;*:..7;$<:866.:997027..: & E<-;:=5 -,1)):31>5-,-63-4;E3.=63<176 G:.5D;*:. 8:6*7$,15864* ::*70G:''2-.8*<*2$>.:20. %2- # (<:D,4E;;<A:;A;<-5 E<-;:=5 %2- G:.5D;*:."*<:2, 8:-8/6*77%.4724.7 :.9:.;.7<*7</:E7=6.7#*-28 ::*70G:8/6*77%.47242;*6*:+.<.6.-=6.7#*-28 TTTScandinavia proScen proScen Seminarie Highlights VAPEN PÅ FILM & TEATER Onsdag 24/4 15.00-17.00 A Lexne AB är det enda företaget i Sverige som har ett permanent, rikstäckande tillstånd att använda olika W\SHUDYULNWLJDYDSHQI|U¿OPWYRFK teater. Anders Lexne har 40 års erfarenhet och gedigen kunskap om såväl YDSHQVRPVSHFLDOHIIHNWHUYLG¿OPinspelning och teateruppsättningar. Han är utbildad vapentekniker och känner väl till hur vapen hanteras i olika situationer av polis och militär, jägare och sportskyttar. Han har jobbat med i princip alla som KDQWHUDUYDSHQL¿OPHUVRP:DOlander, Beck, Maria Wern, Winter, Millennium, Snabba Cash, Max Manus, Dogville och Pistvakt. Det är en lång lista och mycket mer än bara SROLVRFKDFWLRQ¿OPHU1lUXWOlQGVND ERODJ¿OPDUL6YHULJHlUGHW$QGHUV som har ansvar för vapen och ger skådespelarna instruktioner, bland andra Kenneth Branagh i BBCs version av ”Wallander”, Daniel Craig i ”The girl with the dragon tatoo”, och George Clooney i ”The American”. Vid inspelning är Anders med och ansvarar för både vapen och för säkerheten med dem. Även om de aldrig är laddade med skarp ammunition utan lösa skott eller s.k. effekts- kott, är ett vapen alltid ett vapen. 1lUGHW¿QQVEnGHWLGRFKEXGJHW åker Anders till en skjutbana med skådespelaren, som då får känna hur vapnet uppför sig och kan agera mer realistiskt. ”Det viktiga är att hon eller han känner sig trygg och kan hantera vapnet naturligt, avslappnat. Har någon för bråttom brukar jag be honom eller henne att dra ner på tempot. Det blir direkt mycket bättre, när kroppen och rörelsen är i balans. Man har mer tid än man tror. Tar man det bara lugnt blir det ett mycket bättre resultat.” 9LKDUYlODOODVHWWDFWLRQ¿OPHUGlU skurkarna kastas bakåt när de träfIDVDYHWWVNRWWSnWUHWWLRPHWHU´-R VnGDQWKlQGHUSn¿OPPHQGHQ som träffats på riktigt sjunker bara till marken, vilket inte är lika spektakulärt. Dessutom skjuter riktiga poliser sällan på mer än sju-tio meter, max femton. I en stressad situation, vilket det är när de måste avlossa ett skott, blir det alldeles för riskabelt att skjuta på längre avstånd. Vissa anpassningar av verkligheten måste ju göras. När en skådespelare ska dra sitt vapen och gå in i ett hus, kan han lyfta vapnet och med en mantelrörelse lägga en kula i loppet. Ljudet RFKJHVWHQK|MHUVSlQQLQJHQL¿OPHQ I verkliga livet har poliser helt andra rutiner. Det viktiga är att karaktären framställs på rätt sätt, att den blir trovärdig och att allt blir som regissören vill ha det.” FAKTA Svensk vapenlagstiftning har omfattande regler om användning, transport och förvaring av skjutvapen. Ett vapen får endast användas enligt VSHFL¿NDWLRQLOLFHQVLQQHKDYDUHQV tillstånd. Sidan 38 LOUDNESS OCH TRUE-PEAK NIVÅMÄTNING I BROADCAST OCH MOBIL TV Onsdag 24/4 11.45-13.30 Förklaring av ny EBU och ITU Loudness standard. New EBU and ITU loudness standards explained. True-peak level och “Loudness Wars” i musik. Loudness i broadcast production och utsändning. Loudness i HDTV, Radio, Mobile TV och iTunes. Loudness och Truepeak nivåmätning i Broadcast och Mobil TV. PROJEKTIONER OCH VISUELLA INSTALLATIONER Onsdag 24/4 15.30-17.00 Inom teater , museer, mässor och event söker man hela tiden nya utmaningar för att visuellt skapa nya miljöer. Det lilla företaget Ixagon har utvecklat ett program för att göra projektonsmapping enkelt snabbt och billigt. proScen slutresultatet ser korrekt ut oavsett vinklar och form. Bilden transformeras så att projektorn till och med kan vara i sned vinkel från föremålet man vill ha som projektionsyta. Detta underlättar då projektorn annars måste monteras väldigt exakt. Ixagon är bland de första i Sverige som utvecklar projektionsmjukvara och är just nu mitt uppe i en lanseringsprocess där de satsar på hela världen med målet att vara ett av de självklara valen bland utställare. Tjusningen med just Shaped är att alla steg så som mappning, sekvenVKDQWHULQJRFKSURMHNWLRQ¿QQVL samma mjukvara och är allt man behöver för att på egen hand skapa iögonfallande installationer, montrar och utställningar. Ixagon grundades av tre interaktionsdesigners som nu arbetar med interaktiva och visuellt imponerande installationer. Ixagon använder sin egen mjukvara kallad Shaped tillsammans med helt vanliga proMHNWRUHUI|UDWWSDVVDLQELOG¿OPRFK information på fysiska objekt, exempelvis stora plexiglaskuber, skyltdockor eller arkitektoniska element. Projektionerna sker i realtid, vilket betyder att man som åskådare vid Ixagons projekt kan interagera med och påverka installationerna genom att exempelvis att röra sig framför projektionen , knapptryckning eller pekskärmar. Tekniken de använder kallas projektionsmappning eller ”3D-mappning”. Ixagons projektionsmappning fungerar på så sätt att man med en helt vanlig projektor och en dator kan projicera på okonventionella ytor genom att transformera bilden så att ”Innovation inom utställningsteknik är nödvändigt om museer, företag och utställare ska behålla en konkurUHQVNUDIW´VlJHU$[HO-DFREVRQ marknadsansvarig på Ixagon AB. Redan i början av 2010 började Ixagon utveckla mjukvaran Shaped I|UÀHUVNlUPVO|VQLQJDURFKSURMHNtioner i utställningsmiljöer. Ixagons lösningar har varit på allt från Shanghai World Expo och European Spallation Source(ESS) i Lund till mindre mässmontrar och museer. ”Mjukvara låter kanske långt ifrån utställningar och mässor men är oerhört viktigt då den ger våra kunder ett sätt att behålla konkurrenskraften och lönsamheten genom att fånga uppmärksamhet, väcka intresse och därigenom skapa återkommande besökare. Industrin står inför en stor utmaning RFKI|UlQGULQJQlUDOOWÀHUHOHPHQW i en utställning blir digitalt. Det vi Sidan 39 skapat är ett enkelt verktyg för att överlagra all denna digitala information i nya och redan existerande utställningselement.”, säger Axel -DFREVRQ Utvecklingspotentialen inom projektionsmappning är enorm och Ixagon har förutsättningar för att bli världsledande inom sitt område. Området är strategiskt viktigt för att pressa priserna inom utställningsteknologi och för att låta producenter reproducera, återskapa och kopiera installationer med små medel och på kort tid. ”Ett av Ixagons övergripande mål är att göra utställare, konstnärer och producenter mer produktiva. Om företagen inte kan utnyttja möjligheterna är risken att man halkar bakom och förlorar sin plats på kartan.”, säger Axel Jacobson Ixagon arbetar med både museer och företag, vilket gör att mjukvaran blir mer relevant eftersom den riktar in sig på problem inom både kommersiella och icke kommersiella verksamheter vars lösningar sällan delas över gränserna. På så sätt kan exempelvis museer dra nytta av visualiseringsteknik från företagsvärlden för att skapa nya innovationer och vise versa. Ixagon håller även workshops i Shaped för yrkesverksamma samt studenter där de lär sig projektionsmappning från grunden. Tanken med workshopsen är att introducera ny teknologi samtidigt som man låter representanter från olika branscher se och diskutera varandras olika lösningar på ofta samma problem, dvs att synas på rätt sätt. proScen Seminarie Highlights TEATERBYGGNATION OM ATT BYGGA EN NY TEATER Tisdag 23/4 16.00-16.50 Eller att bygga om en teater, ett konserthus eller någon annan byggnad som skall användas för föreställningar eller konserter. Torsten Nobling berättar utifrån egna erfarenheter om hur det går till att bygga en teater. När man väl har planerat hur teatern skall se ut, vad den ska innehålla och man vet hur den ska skötas och drivas gäller det att se till så att alla förväntningar infrias. På samma sätt som under planeringen, att teatern har en person som har möjlighet och mandat att representera teatern under planeringsfasen, så behövs det en person som kan göra det under genomförandefasen. Helst skall det vara samma person som följde planeringen. Planeringen avslutas med en beskrivning, ett s.k. program, och ritningar. Båda dokument utgör grunden för nästa fas. Det gäller att överföra all information från planeringen till de som är ansvariga för utförandet. Alla projekt har en projektledare. Det är hans eller hennes uppgift att se till så att slutresultatet motsvarar förväntningarna. Inte bara avseende den fysiska byggnaden med alla sina tekniska system utan också att projektet blir klart i tid och att kostnadskalkylen inte överskrids. Och framför allt att huset går att använda på avsett sätt. En viktig faktor som påverkar resultatet är upphandlingsformen. Entreprenader kan handlas upp, beställas, enligt i princip tre olika metoder. Som delad upphandling, generalupphandling och som totalentreprenad upphandling. Metoden som väljs påverkar resultatet mer än man kan ana. Oberoende av vilken entreprenadform som används är det avgörande för slutresultatet att teaterns representant får och har möjlighet att medverka under hela planerings och produktionsperioden. Tillbaka till programhandlingen. Den är det dokument som är en slags överenskommelse mellan beställaren, den som betalar, brukaren, oftast de som driver teatern och konsultgruppen, de som planerar det nya huset eller ombyggnaden. Programhandlingens intentioner |YHUI|UVWLOOÀHUDDQGUDGRNXPHQW Det som kallas bygghandlingar. Vägen dit går via beskrivningar som beskriver vad som skall byggas och ritningar som beskriver hur det skall byggas. Sammantaget kallas dessa dokument för Förfrågningsunderlag, FU. FU är det underlag olika entreprenörer använder för att räkna ut hur mycket det kostar att uppföra byggnaden och att installera de tekniska systemen. Enkelt uttryckt är det så att den entreprenör som säger att de kan bygga så som det är beskrivet och som har lägsta pris, eller i alla fall ett lågt pris också är den entreprenör som ”får jobbet”. Oberoende av vem som får uppdraget och oberoende av entreprenadform så pågår under hela byggperioden diskussioner och förhandlingar mellan entreprenörer Sidan 40 och beställaren om vad som ingår i uppdraget och vad som inte gör det. Vem som vill ha så mycket pengar som möjligt och vem som vill betala så lite som möjligt är inte så svår att föreställa sig. Under byggprocessen upptäcks alltid att det ibland inte går att bygga som det är tänkt. När sådana händelser inträffar är det helt avgörande för slutresultatet att teaterns representant är med och kan fatta prioriterade beslut. Det är i denna situation som erfarenhet är som mest värdefullt. Beslut måste fattas snabbt för att inte riskera att försena hela byggförloppet. Ovan nämnda händelser är det som Torsten Nobling huvudsakligen kommer att prata om. Frågeställningar och problem illustreras med verkliga händelser som har inträffat i olika projekt Han kommer också att berätta lite om hur projekt avslutas. Vilka besiktningar som måste göras och av vem, och hur besiktningar skall genomföras mm. LOOKING AT IMPULSE RESPONSE IN REAL LIFE - PRACTICALLY Onsdag 24/4 15.15-17.15 Aimed at Pro Audio engineers for both live- and installations - why education around measuring PA sys- proScen tems really matters (Read: Get your act together!). With the help of live measurements on speakers we will practically demonstrate to you that measuring lower frequencies with the DVVRFLDWHGSKDVHVKLIWRIWKH¿OWHUV applied yields wrong results easily when you do not interpret the signals correctly.The demonstration will be supported by an in-depth explanation on how frequency, phase and the impulse response are related to each other. We will also let you hear the difIHUHQFHEHWZHHQDUHDVRQDEO\ÀDW phase system and one that has VWHHS,,5¿OWHUVDQGGLVFXVVWKH issues one will encounter when JRLQJLQWKHÀDWSKDVHGLUHFWLRQLQ audio developments. This seminar is intended to give you the incentive to further your personal development why and how to properly handle your sound system in order to improve results in the critical phase-domain. There are a lot of misunderstandings around this topic and being able to master what this seminar touches enables you to understand the magnitude of the problem and take appropriate actions to improve PA-system performance dramatically. This seminar is a must for every serious PA engineer and technician dealing with sound systems - Live or Installation. HÖGRE BRANDSÄKERHET MED BRANDIMPREGNERING Tisdag 23/4 10.00-11.30 BRANDSKYDD AV LÖS INREDNING 'HW¿QQVHQXSSVM|DYUHJOHUI|UKXU man ska bygga eller renovera för att uppnå en brandsäker miljö. Men reglerna vid om eller nybyggnation berör bara den fasta inredningen, d v s väggar, dörrar, golv och tak, så vad händer när en verksamhetsutövare À\WWDULQVLQDP|EOHU" De två lagar som är tongivande när det gäller brandskydd i Sverige idag är Boverkets Byggregler (BBR) kapitel 5 och Lag om skydd mot olyckor. Den första lagen reglerar hur man i detalj får bygga och renovera byggnader och berör bara den fasta inredningen. Lag om skydd mot olyckor (LSO) är en målstyrd lag som anger att fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren ska vidta åtgärder för att skydda sig mot brand. Vi kan konstatera att BBR är betydligt mer detaljerad än LSO, och att GHWLQWH¿QQVQnJUDW\GOLJDUHJOHUI|U den lösa inredningen (Lös inredning: Föremål man lätt kan ta med sig, t ex soffa, säng, TV, mm) RISKBEDÖMNING För att bedöma brandrisken bedömer vi två saker: sannolikhet för och konsekvens av brand. Det som avgör hur sannolikt det är att en brand uppstår är t ex om det förekommer heta arbeten, pyroteknik, elektriska värmekällor, risk för anlagd brand mm. Konsekvensen avgörs av dels hur mycket bränsle (brandbelastQLQJGHW¿QQVVDPWYDGGHW¿QQV för förutsättningar för utrymning. Uppstår en brand kommer den inte ta hänsyn till om bränslet tillhör fast eller lös inredning, brinner det så brinner allt brännbart. Hur ska jag då avgöra vad som är brandsäkert och vems är ansvaret? Det är viktigt att göra en helhetsbedömning av brandskyddet och inte stirra sig blind på en viss detalj. I de ÀHVWDIDOOUlFNHUGHWPHGVXQWI|UQXIW i svåra fall kan man behöva tillkalla extern hjälp från brandkonsult. För att stödja enskilda utövar kommun- Sidan 41 ens räddningstjänst tillsyn av LSO, och kan i förelägganden eller påpekanden begära eller rekommendera vissa åtgärder. Viktigt: det är dock inte räddningstjänstens uppgift eller befogenhet att godkänna någonting, ansvaret vilar helt på fastighetsägare och hyresgäst. BRANDIMPREGNERING ETT ENKELT SÄTT ATT MINSKA RISKEN FÖR BRAND För att minska brandrisken kan vi antingen minska sannolikheten (värmekällor) för eller konsekvensen (brandbelastningen) av en brand. Detta kan man göra på väldigt många olika sätt, ett av dem som dessutom är ganska billigt och enkelt är att använda sig av brandimpregneringsmedel, att ”branda” det material man bedömer som alltför lättantändligt. På vissa VFHQHU¿QQVHQOnQJWUDGLWLRQDYDWW använda brandhämmande kemikalier. Moderna kemikalier är helt ofarliga för miljö och hälsa och kan göra absorberande material så gott som obrännbara. Man ska dock vara försiktig med att överdriva användandet av en viss metod. En riskbedömning och åtgärdsplan måste göras i varje enskilt fall. Att brandimpregnera material är troligtvis en metod som kommer att bli mycket vanlig i framtiden. Andreas Wirdemo är Utbildad brandman (SMO) vid MSB Revinge. Startade 2009 företaget Eldupphör AB som erbjuder utbildning och konsultation inom områdena brandskydd, utrymning, systematiskt brandskyddsarbete samt första hjälpen. proScen Seminarie Highlights MASTHAMNSOPERAN INIFRÅN OCH UT Tisdag 23/4 14.00-14.50 Beskrivning av arbetsprocessen vid framtagandet av förslaget till en ny nationalscen för opera, dans och musikteater i Stockholm med arbetsnamnet ”Projekt Masthamnsoperan”. Utgångspunkten har varit att skapa ett musikteaterhus med hela verksamheten under samma tak GLÖDLAMPANS ERSÄTTARE GER PLATS PÅ SCEN FÖR NY TEKNIK Onsdag 24/4 10.00-10.50 Glödlampan är snart ett minne blott, den har stegvis fasats ut från våra hem med start år 2009 då alla matta glödlampor var först ut att förbjudas. Första september förra året försvann de sista glödlamporna då klara 40, 25 och 15 watts lampor fasades ut. -Vi är mitt i ett spännande teknikskifte på belysningsområdet som både ger möjligheter till bättre belysning och stora energibesparingar, berättar Thomas Sandvall, belysningsspecialist vid Energimyndighetens Testlab. och med stor utvecklingskapacitet långt in i framtiden. Masthamnen som ligger vid Fåfängans fot är en ypperlig plats för ett hus av den här storleken, men närheten till Fåfängan, som är ett mycket älskat XWÀ\NWVPnOI|UPnQJDVWRFNKROPDUH kräver också att man visar platsen så stor respekt som möjligt. Vi kommer vid föreläsningen att steg för steg visa hur vi har arbetat med att konstruera huset inifrån och ut. Den tänkta verksamheten och hänsynen till platsen har alltså varit helt styrande för husets utformning. Förslaget, som det ser ut i dag, NRPPHUDWW¿QQDVSUHVHQWHUDWLHQ monter på mässan LLB 2013 under rubriken ”Projekt Masthamnsoperan”. Första september är ett viktigt datum för alla som arbetar med belysning och ljussättning. I år kommer LED-lampor och riktade ljuskällor, GlULEODQGUHÀHNWRUODPSRUDWWInQ\D energikrav och alla slags lampor kommer att energimärkas för att göra det lättare att välja energisnåla lampor. Dessutom utökas skalan på energimärkningen med ytterligare A-klasser, A+ och A++, för att ge plats för LED-lampor. Med start nästa år kommer energimärkning även på armaturer som ska visa vilken sorts lampa som kan användas i armaturen. Det är tillverkare, importörer, leverantörer och handlare som delar ansvaret för att lamporna uppfyller kraven och är rätt energimärkta och därför behövs marknadskontroll för att se att de följer lagen. Det handlar också om att skydda konsumenter och upprätthålla en rättvis konkurrens. Energimyndigheten är ansvarig myndighet i Sverige för EU:s ekodesign- och energimärkningsförordningar. Sidan 42 -Vår roll är att främja ny energieffektiv teknik och bevaka produktkvaliteten, säger Thomas Sandvall. Det handlar inte bara om att ställa krav på energieffektivitet utan även ljuskvalitet, till exempel färgåtergivning och livslängd som också omfattas av EU-lagstiftningen. ALLA SPARAR PÅ EFFEKTIVARE BELYSNING När alla glödlampor och annan ineffektiv hembelysning är borta beräknas det minska elanvändningen i EU med minst 39 miljarder kilowattimmar och i Sverige med upp till 2 miljarder kilowattimmar per år. Sveriges minskning motsvarar den totala elanvändningen i över 100 000 elupp-värmda villor. Ekodesignoch energimärkning bidrar till EU:s mål om 20 procents energieffektivisering till år 2020. Mer information om belysning hittar du på Energimyndighetens webbplats, www. energimyndigheten.se/belysning eller ladda ner Lampguiden som är Energimyndighetens mobilapplikation om hembelysning. COACHANDE LEDARSKAP Tisdag 23/4 10.00-10.50 ”Målet för ett coachande ledarskap är att skapa medvetenhet, ansvarskänsla och självtillit hos varje medarbetare. Då frigörs deras fulla potential” Coaching är ett fenomen som drar över världen sedan många år tillbaka. Det utbildas oerhört många professionella coacher i Sverige just nu och många startar eget med målet att hjälpa andra människor att utvecklas, nå sina mål, förbättra relationer, hitta jobb, ”boosta” sin karriär, etc. – Det är ibland lite för mycket av proScen ”halleluja” i branschen, säger Göran Larsson på Syrsa som är professionell coach och utbildningskonsult. Många coacher är så uppfyllda sina nyvunna kunskaper och ”upppeppade” av företagen som utbildar dem, att de ofta är övertygade om att de kommer att frälsa världen. Göran Larsson på Syrsa har valt att jobba strikt professionellt med coachning och fokuserar på att coacha och utveckla yrkesverksamma chefer. Vi ser allt oftare i platsannonser att det söks ”coachande chefer” och kraven på ett coachande ledarskap blir allt vanligare. Tappert försöker många chefer att anpassa sitt ledarskap för att bli mer coachande. en. “Båda dessa saker gör att frigör tid för ledarna och samtidigt skapar vi motivation på arbetsplatsen,” säger Göran Larsson på Syrsa. FEEDBACK ETT KRAFTFULLT UTVECKLINGSVERKTYG Tisdag 23/4 11.00-12.00 “Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.” - Min erfarenhet är att alltför många chefer förvisso har en bra uppfattning coachning, men har liten vetskap om, och förmåga i hur de skall använda coachning i sitt ledarskap. De har för lite på fötterna och är otränade, vilket leder till ett otydligt ledarskap. Likaså tappar de förmågan och modet att vara chefer när det behövs. Det coachande ledarskapet passar inte i alla situationer! MEN VAD ÄR DÅ BRA MED ETT COACHANDE LEDARSKAP? Först och främst är det ett fantastiskt bra kommunikationsverktyg. Kommunikation är något av det svåraste vi har att hantera i yrkeslivet och en del påstår att ledarskap till mer 90% handlar om kommunikation. Ett coachande ledarskap ökar din förmåga att kommunicera tydligt. Det coachande ledarskapet har fokus på att frigöra potential. Genom att skapa medvetenhet hos medarbetarna ger du dem större möjlighet att välja och ta beslut i vardagen. Eget ansvar är en av våra största motivatorer i yrkeslivet. Det coachande ledarskapet är tydligt med det egna ansvaret hos var och Citatet kommer från Hjalmar Söderbergs dagboksroman Dr. Glas från &LWDWHWVlWWHU¿QJUHWSnHQ av de största motivatorerna vi har i yrkeslivet (kanske även i privatlivet) – att bli sedda och bekräftade för det vi gör. Feedback eller återkoppling som ju är ett utmärkt svenskt ord, är det bästa sättet att se och bekräfta medarbetare och kolloger i det dagliga arbetet. Då handlar det inte bara om beröm, utan att faktiskt hjälpa medarbetare och kollegor att se beteenden som kanske inte blir bra eller leder framåt mot målen. Feedback är effektivt när det gäller att sätta en gräns – tex. när någon pratar för mycket under mötena, när vi blir utsatta för ”härskartekniker”, när en medarbetare ständigt kommer Sidan 43 för sent, osv. - I dessa situationer krävs det naturligtvis mod och det är lättare att vara modig när man har verktyg för framgångsrik feedback, säger Göran Larsson på Syrsa som jobbar med att utbilda chefer och medarbetare i feedback. Feedback är också ett kraftfullt verktyg för att hjälpa varandra att utvecklas. Vi vill alla vara framgångsrika i vår yrkesroll oavsett vi är fotbollsproffs, skådespelare, ekonom, lärare, chef, projektledare eller industriarbetare. För att utvecklas behöver vi omgivningens ”ögon” och ”öron”. Det kan dock upplevas oerhört jobbigt till en början att få feedback på våra prestationer. Detta beror oftast på två saker, säger Göran Larsson. Vi styr inte återkopplingen själva (vi har kanske inte ens bett om den) och den har oftast fokus på det vi inte gör bra. Genom att själva be om feedback kan vi styra den och om vi alla lägger mer fokus på det vi gör bra (vilket ofta är 90-95% av det vi gör om dagarna) så kommer vi lättare ta emot feedback även på de saker vi inte är starka på. Det krävs både mod och spelregler för att ta emot respektive ge feedback för att den ska bidra till utveckling. Att ge en medarbetare återkoppling som inte vill eller är beredd att ta emot den är meningslöst. Det enklaste sätter för en ledare att nå fram med feedback, är att jobba med ett coachande förhållnings-sätt. – Låt medarbetaren VMlOYI|UVWUHÀHNWHUD|YHUVLQDLQVDWser – både vad den gjort bra och vad som behöver förändra eller förbättra. Genom att ställa frågor och lyssna på medarbetaren så behöver du som chef egentligen bara förstärka GHWVRPPHGDUEHWDUHQUHÀHNWHUDW över. Minst 80% av fokus skall ligga på det medarbetaren gör bra och på deras beteende, inte deras person, påpekar Göran Larsson. Det mest framgångsrika sättet att skapa ett proScen Seminarie Highlights feedback klimat i organisationen är att prata om hur ni jobbar med feedback och att utbilda alla. Ett bra feedbackklimat skapar utveckling och leder till goda relationer. Goda relationer på arbetsplatsen frigör mer energi och potential än t.ex. löneförhöjning eller ny inredning gör, avslutar Göran Larsson på Syrsa. arrangements, their workings, EHQH¿WVDQGGUDZEDFNV&RPPRQ approaches to directional subwoofers will be dissected, discussed and compared, giving an overview of the features that count, which comprise quite a bit more than “making it quieter behind the box”. to understand the magnitude of the problem and take appropriate actions to improve PA-system performance dramatically. This seminar is a must for every serious PA engineer and technician dealing with sound systems - Live or Installation. LOOKING AT IMPULSE RESPONSE IN REAL LIFE PRACTICALLY ASYMMETRIC ARRAYS FOR FIXED INSTALLATIONS Onsdag 24/4 15.15-16.15 Onsdag 24/4 15.15-17.15 Tisdag 23/4 15.30-17.00 Whether it is an installation or a mobile application, sound reinforcement systems seem to be all about the latest in digital gadgetry that “makes it work properly” these days. While digital signal processing (DSP) is a very powerful tool for the r&d engineer to get the most out of components, how drivers are physically arranged still is the dominating factor in many key parameters of a loudspeaker cabinet. In the same way, the user of a modern sound reinforcement system should always remember and respect some fundamental acoustic relationships before DWWHPSWLQJWR¿[SUREOHPVGLJLWDOO\ The session will address some of those issues, starting with sound ways to approach a system design, and progressing into basic but effective direct sound management techniques that work in a refreshingly non-DSP way to prevent common issues from happening Aimed at Pro Audio engineers for both live- and installations - why education around measuring PA systems really matters (Read: Get your act together!). Conventional array versus progressive directivity array, and horizontally DV\PPHWULFDOSDWWHUQ7KHLQÀXHQFH on FRVI (Frequency Response Variation Index) from room acoustics, arrayability, gain shading, typical line array and Progressive Directivity Array with both symmetrical and asymmetrical waveguides. The presenters will use real examples and simulate the result both graphical and using Auralization.. DIRECTIONAL LOW FREQUENCY SOURCES This seminar is intended to give you the incentive to further your personal development why and how to properly handle your sound system in order improve result in the critical phase-domain. There are a lot of misunderstandings around this topic and being able to master what this seminar touches enables you THE SECRET OF A GOOD SOUND SYSTEM DESIGN Torsdag 25/4 10.00-11.00 is about unveiling the mystery that often shrouds directional subwoofer With the help of live measurements on speakers we will practically demonstrate to you that measuring lower frequencies with the associDWHGSKDVHVKLIWRIWKH¿OWHUVDSSOLHG yields wrong results easily when you do not interpret the signals correctly. The demonstration will be supported by an in-depth explanation on how frequency, phase and the impulse response are related to each other. We will also let you hear the difIHUHQFHEHWZHHQDUHDVRQDEO\ÀDW phase system and one that has VWHHS,,5¿OWHUVDQGGLVFXVVWKH issues one will encounter when JRLQJLQWKHÀDWSKDVHGLUHFWLRQLQ audio developments. Sidan 44 One of the unique requirements for sound reinforcement speaker V\VWHPVLVWKHQHHGIRUÀH[LEOH coverage control – sometimes this requires an asymmetrical pattern. Vertical control can be achieved by arraying sound sources, but in the horizontal plane, a horizontally asymmetrical waveguide may be the best solution. The radiation characteristics of horizontally asymmetrical waveguides with continuous arc diffraction slots are discussed. Waveguides with different angular variations are developed and their radiation characteristics are measured. Symmetrical and asymmetrical waveguides are compared, and the controllable frequency range and limitations are discussed. proScen INTELLIGENT LIGHTING IN HOLLYWOOD PRODUCTIONS verkligheten ut jämfört med de beräkningar. Vi ska också höra om hur man projekterar arenaljud från ett akustiskt perspektiv. Onsdag 24/4 12.30-13.30 An overview training for users on general wireless lighting control, how to Co-Exist in a radio crowded environment but also how to combine different protocols from DMX, RDM, Art-Net as well s/ACN. Wireless Solution display and explain different products and tools for Wireless Controls. How to use them to get the best result. How to avoid basic traps and get the best wireless technology with different installation or rental project. In the session Ben Darrington with 5 year experience from Installation ZLOOJXLGHDQGH[SODLQDQG-RVKXD Thatcher from LA Lighting Controls in USA experience his knowledge on how to use Wireless Lighting control in the movie industry. WIRELESS AND LARGE EVENTS Onsdag 24/4 10.00-11.00 How new wireless technology can help us in the future - impressive examples of major events and installations ARENA LJUD SIMULERING OCH VERKLIGHET Tisdag 23/4 10.00-11.30 Nu är den nya nationalarenan i bruk med den senaste tekniken i nätverk audio och line array. En kort genomgång av hur man använder modern datateknik att ta fram electroacoustic designs. Hur ser SCALE THROUGH MODULARITY terade färgsystemet X7 som ger oanade möjligheter. Tim har många års erfarenhet av belysning och installation och arbetar idag för ETC - Electronic Theatre Controls, en av världens största tillverkare av professionell ljusutrustning och styrning. Nya krav på infrastruktur för data och strömförsörjning när LED gör intåg på scenen. A POST-MODERN TAKE ON LINE ARRAYS Onsdag 24/4 16.30-17.30 NEXO’s chef för forskning och utveckling Francois Deffarges preVHQWHUDU670GHUDVQ\DÀDJJVNHSS Francois beskriver utvecklingen från koncept till färdig produkt, om de patenterade lösningar som ligger bakom det modulära systemet. Vi får en genomgång av allt från elementens utformning till de unika lösningar som tagits fram för riggning. Är STM ett gångbart alternativ till ett traditionellt line-array? AN INSIDE VIEW ON LED LIGHTING Onsdag 24/4 13.00-14.00 Tim Stokholm redogör ingående för LED-tekniken och dess fördelar. 7HNQLNHQ¿QQVUHGDQLVWRUXWVWUlFNning på marknaden men Tim tar upp vad du som erfaren ljussättare med höga krav ska tänka på för att välja rätt. 1X¿QQV/('DUPDWXUHUVRPNDQ ersätta eller kombineras med traditionell belysning och Tim berättar om tekniken bakom denna lösning och hur du som användare får ut så mycket som möjligt av den. Ett seminarium där vi fokuserar på den nya tekniken och det paten- Sidan 45 REQUIREMENTS FOR DATA AND POWER INFRASTRUCTURES FOR LED STAGE LIGHTING Torsdag 25/4 13.00-14.00 Detta seminarium utforskar djupgående de nya krav som ställs på systemen för data och el som ställs i en blandad miljö med LED och glödljus. Adam tar upp frågor som läckströmmar, startströmmar och hur vi kan ta tillvara de miljömässiga fördelarna med den nya tekniken och samtidigt ge en designer frihet att blanda traditionellt ljus med LED som den önskar. Målgruppen är systemutvecklare, konsulter, designers, teknisk personal, scen- och teknikchefer. SVÅRA FRÅGOR ÄR VÄLKOMNA! Adam är teknisk chef på ETC Europa med inriktning på LEDteknologi, dimning och strömförsörjning för scener, med djupgående kunskap om CE märkning, störningsskydd och elektromagnetisk interferens. proScen Riggcertifiering ULF NIELSEN RIGGCERTIFIERING 3URMHNWHWPHGDWWLQI|UD3/$6$VULJJLQJFHUWL¿HULQJL Norden är i hamn. Projektet med att införa PLASAs ULJJLQJFHUWL¿HULQJL1RUGHQlULKDPQ Assessorgruppen har ”tränat” på ett DQWDOSLORWSHUVRQHUVRPKDUFHUWL¿erats av våra nordiska assessorer under överinseende av PLASAs kontrollanter. Så nu kommer vi själva DWWNXQQDVN|WDFHUWL¿HULQJHQ Föreningen IRC-Nordic har nu fullföljt sitt uppdrag att transformera |YHU1DWLRQDO5LJJLQJ&HUWL¿HULQJWLOO de nordiska länderna. Föreningen IRC-Nordic har haft många medlemmar under åren som föreningen har funnits. Medlemmarna är från arenor och teatrar, både stora och små. I I|UHQLQJHQ¿QQVRFNVnWHNQLNI|UHWDJ och teknikleverantörer och några arrangörer. Föreningen vill framföra sitt tack till alla medlemmar som har stött oss. Företag som Layher och Certiex har varit föreningen till stor hjälp med utrustning, så att vi har kunnat JHQRPI|UDFHUWL¿HULQJHQHQOLJW PLASAS anvisningar. Föreningens PHGHOKDURDYNRUWDWJnWWWLOODWW¿QDQsiera projektets genomförande. Alla inblandade har ställ upp och medverkat ideellt. VAD HÄNDER NU? Nu har man möjlighet att öka krav och kompetens på de som arbetar med att hänga upp och rigga rår och trossar. Den personal som man anlitar till att sätta lyftpunkter kan QXYDUDFHUWL¿HUDGHULJJDUH'HWWD innebär också att de personer som VNDIIDUVLJVLQFHUWL¿HULQJEOLUUHJLVtrerade och de olika arbetsgivarna kan nu välja personal från en lista. Arbetsmiljöverket har följt och stöttat processen och tycker det är bra att branschen har infört en ”standard” på hur riggarbetet ska utföras. De rigJDUHVRPYLOOJHQRPI|UDVLQFHUWL¿HULQJNDQQXDQPlODVLJWLOOFHUWL¿HULQJ Den kommer till en början att genomföras i Malmö. StageVision Oresund AB har fått i uppdrag att RPEHV|UMDFHUWL¿HULQJVP|MOLJKHWHU genom att öppna ett riggingcenter GlUGHWNRPPHUDWW¿QQDVP|MOLJKHW DWWFHUWL¿HUDVLJ&HQWHUWVPDQDJHU är Pontus Friberg pontus.friberg@ stagevision.se som ansvarar för att FHUWL¿HULQJVSURFHVVHQVNHUHQOLJW PLASAs direktiv. Även danska, QRUVNDRFK¿QVNDULJJDUHNRPPHU DWWFHUWL¿HUDVL0DOP|)|UXWRP FHUWL¿HULQJDUNRPPHU6WDJH9LVLRQDWW hålla olika förberedande utbildningar på olika nivå på vårt center i Malmö. StageVision kommer under 2013 att hålla olika event och öppet-hus aktiviteter på olika platser i landet för att informera, träffas och öva. Först ut är Göteborg med öppet-hus måndagen den 29 april kl. 14-20 i ,56(V|YQLQJVORNDOL-RQVHUHG.RP dit och testa riggingutrustning och |YDSnK|JK|MGVDUEHWH¿NDPHGRVV RFKWDODULJJLQJFHUWL¿HULQJ Under LLB mässan i Älvsjö den 24 april kommer IRC-Nordic att hålla ett semniarie och informera kring riggLQJFHUWL¿HULQJHQ$QPlODQRFKPHU information kring seminariet hittar du på www.llbmassan.se Vill du veta PHUNULQJULJJLQJFHWUL¿HULQJHQNDQ du kontakta StageVision Oresund AB och [email protected] Ulf Nielsen [email protected] Sidan 46 proScen STTF Uppvaktar... x ULF NIELSEN STTF UPPVAKTAR... STTF uppvaktar Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket. På initiativ från STTF uppvaktas både Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket kring frågor som berör säkerheten på våra scener och event. Arbetsmiljöverket uppvaktas kring riktlinjer för uppförande av scener och läktare. Svensk Teaterteknisk Förening har tillsammans med SLS – Ställningsleverantörerna i Sverige (Layher, Haki, Plusåtta och Peri) och fackförbunden, Teaterförbundet , Svenska Musikerförbundet och Sveriges Yrkesmusikerförbund SYMF, gjort en gemensam skrivelse till generaldirektören på Arbetsmiljöverket. Där framför vi en stor oro kring de ökade tillbuden och olyckorna i samband med scenbyggnationer och läktare. Det har under senare tid inträffat ett antal tillbud och allvarliga olyckor kring scen- och läktarbyggen både i Sverige och i övriga världen. Dåligt väder och okunskap kring uppbyggandet av läktare/scen, samt felaktigt val av material har varit några bidragande orsaker. STTF och de övriga i gruppen vill tydligöra problematiken kring de ökande olyckorna och ser en negativ utveckling på området. Man hoppas att Arbetsmiljöverket ska bidra till framtida direktiv kring kompetens på personal och bättre kunskaper kring material och laster som påverkar scener och läktare. För att öka säkerheten i denna fråga har det bildat en arbetsgrupp där även Svensk Scenkonst och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, samt besiktningsmän ingår. Arbetsgruppen kommer att ta fram ett förslag på PM och riktlinjer som kommer att skickas ut på remiss. inom teater och event som kräver el-behörighet, samt hur framtida elbehörigheter kan se ut för teateroch eventbranschen. Mötet tillsammans med arbetsgruppen och Elsäkerhetsverket, kommer att hållas på Stockholms Stadsteater under våren. För mer information kontakta Ulf Nielsen i STTFs monter på LLB. eller via mail. Även Elsäkerhetsverket kommer under våren att uppvaktas för att tillsammans med branschen se över vilka arbetsuppgifter som utförs Ulf Nielsen [email protected] Sidan 47 proScen Stavanger Konserthus TORSTEN NOBLING STAVANGER KONSERTHUS Torsten Nobling berättar om projektet med Stavanger Konserthus. I Stavanger har det byggts ett nytt konserthus. Invigningen ägde rum under något som kallades ”House warming week” med början den 15 september i höstas. Det nya huset ligger inte långt från ”Kuppelhallen”, Stavangers tidigare konserthus, i Bjerstedparken. Tillskottet är huvudbyggnaden i kommunens satsning på att förvandla parkområdet till ett kulturområde med musikkonservatorium, kulturskolor på både grundskole- och gymnasienivå och dansskola mm. Torsten Nobling berättar om AIX arbete med att planera de scentekniska systemen. Stavanger symfoniorkester kommer att framföra sina konserter i det nya huset. Sidan 48 'HW¿QQVWUHROLNDUXPI|UPXVLN Konsertsalen för akustiska konserter med plats för 1500 åhörare är döpt till Fartein Valen. Vid sidan om den ligger multisalen Zetlitz. En konsertsal anpassad för elektroakustisk musik med plats för 850 sittande. I kombination med sittande och stående ryms det 1900 personer. I foajén hänger en plattform som kan användas för kammarmusik och Stavanger Konserthus solokonserter för ca. 100 åhörare. Alla scener är planerade för att ta emot gästande orkestrar och andra musikaliska produktioner. Framför konserthuset, mot Stavanger centrum, ligger ett stort torg RPJLYHWDYHWWXWRPKXVDP¿3n torget kan det byggas upp temporära scener med plats för upp till 10 000 besökare. Denna artikel handlar om konsertsalen Fartein Valen. I nästa ProScen berättar jag om Zetlitz. KONSERTSALEN Salen är byggd enligt ”skolådemodellen”. Det är en rektangulär box som står helt fritt från övriga delar av huset. Rummet är ca 25 meter brett, 40 meter långt och 23 meter högt. Rummet är disponerat så att parketten har plats för ca 600 åhörare. Resten av publiken sitter på balkonger i tre nivåer. Den relativt sett lilla parketten innebär att åhörarna kan placeras så att rummet känns som om det vore fullsatt och intimt även när det inte är utsålt. Belysningen på balkongerna kan tonas ned så att kontakten mellan orkestern RFKSXEOLNHQLQWHQVL¿HUDV För att rummet skall ha så stor volym som möjligt samtidigt som det upplevs som intimt har sidobalkongerna placerats fritt hängande en bit ut från väggarna. En åtgärd som föreslogs av projektets akustiker Eckhard Kahle. I och med att balkongfronterna hamnade närmare orkestern förbättrades också förutsättningarna för att ge musikHUQDWLGLJDVNODWHUDODUHÀH[HU Det som också utmärker salen är att den är utrustad med ett höj- och sänkbart tak. Slaglängden är knappt 5 meter. Att förändra takhöjden innebär att salens akustiska volym kan varieras med ca 25 %. I och med detta förändras också rummets efterklangstid direkt proportionellt Sidan 49 proScen mot volymförändringen. Tillsammans med övriga variabla akustiska system kan efterklangstiden varieras i området 1,4 – 2,1 sec. Den långa efterklangstiden behövs inte bara för att tillgodose behovet för en symfoniorkester. Den stora volymen behövs i hög grad eftersom Stavanger hade råd att bygga en riktigt stor orgel. I salens fond, infälld i en väggnisch, installerades en orgel med 65 stäm- mor och 4 564 pipor. Den största är 10 meter hög, den minsta är bara 18 mm. Instrumentet är 10,5 meter högt och upptar ca 300 kubikmeter i volym. Orgeln har byggts av det norska företaget Ryde & Berg Orgelbyggeri AS. HÖJ- OCH SÄNKBART TAK Takelementen är uppdelade i 8 sektioner som kan manövreras proScen oberoende av varandra. Spalterna mellan elementen och omgivande väggar upptar en area av ca 3 % av hela takarean. Det innebär att taket kan betraktas som akustiskt tätt vilket är nödvändigt för att volymförändringen skall ge någon effekt. Varje taksektion inklusive egenvikt kan väga 30 ton. Viktvariationen beror på hur mycket nyttig last som har hängts upp. Total rörlig vikt som därmed kan hänga ovanför publiken är 240 ton. I nuläget är inte den totala kapaciteten utnyttjad varför det ”endast” hänger 180 ton. Takelementen är tillgängliga, oberoende av vilken höjd taket hänger i, via teleskopiska stegar från tågvinden. Väl nere på taket kan man röra sig fritt över alla taksektioner. Varje element har skyddsräcken runt RP0HOODQGHP¿QQVGHWJULQGförsedda passager så att det går att gå och transportera utrustning mellan taken utan att behöva ta sig upp till tågvinden. På varje takelement är uttag för ström, signal och ljud permanent installerade för att kunna försörja tillfälliga installationer. Alla kabelmatningar sker via kabelkedjor, chain links, från tågvinden. Varje taksektion är försedd med tre kabelkedjor med olika innehåll för att undvika störningar mellan de olika systemen. Den från publiken synliga undersidan av taket består av böjda gipsskivor som väger 70 kg/m2, därför den höga totalvikten. Takpanelernas uppbyggnad är självklart en viktig del av rummets akustiska behandling. Takpanelerna är uppdelade i sektioner med 10 cm breda spalter orienterade i rummets längdriktning. Spalterna är till för att kunna släppa LJHQRPO\IWNURNDUIUnQÀ\WWEDUDNlWtingtelfrar som står på det rörliga takets ”golv” av gallerdurk. Gallerdurken har en maskvidd på 65x65 mm, tillräckligt stora öppningar för att låta en lyftkrok passera. Kättingtelfrar är monterade i stativ försedda med KMXOVnDWWGHNDQÀ\WWDVRPNULQJ Varje telfer kan lyfta 1 ton. Stavanger Konserthus För att det höj- och sänkbara taket skall vara akustiskt tätt är spalterna normalt täckta med 60 cm långa lock. Locken tas tillfälligt bort när en lyftkrok skall kunna passera. Viktigt är att locken återplaceras när öppningen inte längre behövs för att garantera att taket är tätt. Taket är som sagt till för att förändra salens volym och därmed efterklangstiden. REFLEKTORER Oberoende av på vilken nivå taket hänger så är det för högt upp för att kunna ge musikerna värdefulla UHÀH[HULUlWWWLG)|UDWWJDUDQWHUD musikerna bra feed-back installHUDGHVK|MRFKVlQNEDUDUHÀHNWRUHU med en total area på ca 180 kvm. 5HÀHNWRUHUQDNDQKLVVDVlQGDQHG till golv. De är tillverkade i vit Corian. Ett patenterat material som tillverkas av DuPont. Akryl är en av de viktigare beståndsdelarna. Materialets främsta egenskap är att det efter uppvärmning till ca 150°C kan formas till i stort sätt vilka former som helst. De färdiga föremålen blir helt fria från synliga skarvar. En annan egenskap är att det kostar mycket pengar. Genom att variera tjockleken på PDWHULDOHWSnUHÀHNWRUHUQDV|YHU resp. undersidor har utomordentligt goda akustiska egenskaper erhållits. Beroende på orkesterns storlek och typen av musik som skall framföras KLVVDVUHÀHNWRUHUQDWLOOOlPSOLJK|MG BELYSNINGSTROSSAR 5HÀHNWRUHUVRPQlVWDQWlFNHUKHOD scenpodiet är ju inte det man helst önskar sig när det kommer till att belysa scenen. Dels behöver musikerna mycket ljus och från rätt håll och dels skall scenen och fonden kunna belysas under konserter och andra föreställningar. Efter många och intensiva diskussioner accepterade akustikerna att en 80 cm bred ]RQPHOODQUHÀHNWRUHUQDNXQGH användas för installation av höj- och Sidan 50 sänkbara belysningstrossar. I totalt 6 st. trossar monteras armaturer för podiebelysningen och strålkastare för den sceniska ljussättningen. För att förstå komplexiteten. Det gick inte att komma överens om de olika placeringarna över hela scenområGHW,VWlOOHW¿FNYLWLOOYHUNDHQDYGH IHPWRQWXQJDUHÀHNWRUHQKHWHUQD så att den kan vinklas för att göra det möjligt att passera med en belysningstross. Belysningstrossarna varierar i längd mellan 13-15 m. Till varje belysningstross matas fast ström, DMX och Ethernet till distribuerade dimrar monterade inne i trossarna. Andra kablar ned är till för ljud och video mm. Utöver de fast installerade trossarna ingår i utrustningen också lösa trosVDUVRPNDQO\IWDVPHGGHÀ\WWEDUD telfrarna för att skapa tillfälliga scenuppbyggnader med intäckning och tak. Inte bara strålkastare kan lyftas. Även om Fartein Valen är en konsertsal för akustisk musik utan förstärkning behövs i många sammanhang ändå högtalare. Tre högtalarlyftar är installerade över scenens framkant. Den mittre för att lyfta ett center cluster. De två yttre högtalarlyftarna, L/R, kan förskjutas i sidled så att ljuddistributionen kan optimeras till hur scenen är disponerad. RIDÅER Något som inte är allt för vanligt i en konsertsal är behovet av en huvudridå. I Stavangers fall var det tidigt uttalat att en ridå skulle installeras. Kravet byggde på erfarenheter från den tidigare konsertsalen ”Kuppelhallen”. Man har av tradition ofta tagit emot artister, företrädesvis internationella, som kräver att det ¿QQVHQULGn$WWNRQVWUXHUDHQULGn i den skala som Fartein Valen salen har var inte lätt. Stavanger Konserthus Ridån skulle inte kunna öppnas i sidled eftersom den då skulle kollidera med sidobalkongerna. Rummet saknar scenhus vilket innebar att den inte kunde förvaras i ett scentorn. Ett absolut akustiskt krav YDURFNVnDWWLQJDWH[WLOHU¿FNKlQJD fritt i rummet när de inte behövdes eftersom de då fungerar som absorbenter. Den enda lösningen som återstod var att se till så att ridån kunde lyftas rakt uppåt. Konsekvensen blev att den 22 meter höga ridån kan veckas upp och in i ett 1,5 m högt utrymme mellan det höj och sänkbara taket och under tågvindsgolvet. För att komplicera det hela ytterligare så måste den del av taket där ridån lyfts igenom byggas som en öppningsbar lucka, 1,7 m bred och 20 meter lång. När det visade sig att det skulle gå bra kändes det inte så svårt att bygga två liknande konstruktioner till. Den ena är för att dölja en s.k. repetitions fond, back-drop. Den är placerad långt bak i salen framför EDONRQJHUQD,QHG¿UDWOlJHPRWVvaras den absorberande effekten av den som publiken står för under konserter. Den andra liknande konstruktionen är en vanlig, men kraftigt absorberande, svart fond installerad bakom scenen. 2YDQI|UOXFNDQI|UIRQGHQ¿QQVGHW också plats för förvaring av en rullbar projektionsduk monterad i en bärande trosskonstruktion. Projektionsduken är 22 meter hög och 13 m bred. En av de största som leverantören har tillverkat. AKUSTIKGARDINER För att uppfylla kraven med att förändra de akustiska förhållandena i den omfattning som önskades installerades också sidogående draperier. I utdraget läge täcker gardiner salens båda långväggar från golv till tak. Tillräckligt hög absorptionsfaktor erhölls i och med att dubbla lager av Sidan 51 proScen proScen 500 gr/kvm tyg hänger en bra bit ut från vägg. Även dessa textilier kan inte hänga fritt i salen när de är frånGUDJQDXWDQnNHULQLVWRUDWH[WLO¿FNRU i fram-resp. bakkant av konsertsalen. När draperierna är inkörda stängs förvaringsutrymmena för med paneldörrar. Bakom scenpodiet inne i ventilationsdonet hänger också en motoriserad textil som kan användas I|UDWWGlPSDUHÀH[HUQDIUnQWH[ slagverkarna. SCENEN Slutligen scenen. Alla ansträngningar med att utforma salen är av intet värde om inte scenen fungerar för musikerna. Scenen är 18 m bred i framkant och 12 m djup. Effektiv yta är ca 200 kvm. Det är en normal storlek för scener i moderna konserthus. Den har plats för upp till ca 110 musiker vilket motsvarar en stor Stavanger Konserthus orkester för t.ex. en Mahler symfoni. Stavangers Symfoniorkester har en ambition att vara ca 70 musiker, med inlånade upp till 90. uppgift eftersom man måste komma ihåg att varje dirigent har möjlighet att placera om instrumenten som det passar dem. Det innebär att scenen skall kunna möbleras för allt däremellan. Bland annat därför är det avgörande att kunna förändra salens volym och DWWNXQQDYDULHUDK|MGHQSnUHÀHNtorerna. De fyra raderna av podier kan lyftas olika högt med ökande höjd ju längre bak på scenen de ligger. Projektets akustiker i samarbete med symfoniorkestern utarbetade scenens utformning. Den främre delen av scenen har fast golv. Den delen där dirigenten VWnURFKGHQGHOHQGlUÀ\JHOQNDQ rullas in och ut. Golvytan längre in på scenen byggdes upp av 20 stycken svängda podier fördelade i fyra ringar. Djupet på varje ring anpassades till storleken på de olika instrumentgruppernas behov. En inte helt självklar Sidan 52 För ovanlighetens skull kan de bakre podierna lyftas 1,6 m. Detta för att visuellt bygga ihop scenen med körläktaren bakom scenen. BELYSNINGSSYSTEM Belysningssystemet planerades av de engelska konsultföretaget Theatre Projects Consultants. Mark Ryan därifrån beskriver vad de planerade och hur arbetet genomfördes i en annan artikel i detta nr. proScen Stavanger Konserthus SLUTORD Nedan följer några data som kan vara bra att känna till. Det har varit en fantastisk resa att få vara med att planera ett av de senast uppförda konserthusen. För varje konsertsal blir resultatet bättre och bättre. Redan efter bara fem månaders drift har Stavanger konserthus InWWÀHUDLQWHUQDWLRQHOODHUNlQQDQGHQ Beställare Nytt Konserthus i Stavanger IKS Invigning: 25 september 2012 Storlek:13 800 kvm Produktionskostnad:1,3 miljarder NOK Perioden sedan invigningen har varit hektisk. Till antalet besökare kan man säga att Stavangers samtliga 200 000 invånare redan har besökt huset. 0HQVRPVDJWGHW¿QQVPHUDWW berätta om. Zetlitz, en kanske ännu intressantare sal beskrivs i nästa ProScen. Hoppas då också att vi får med en beskrivning av ljud- och bildsystemen. I ett projekt av den här storleken är det många företag och personer som är inblandade. Konsultgruppen Arkitekt: RATIO arkitekter as, Norge Akustiker: Kahle Acoustics, Belgien Akukon OY, Finland Sinus AS, Norge Scenteknisk konsult: AIX-Teater, Sverige Belysningsteknisk konsult: Theatre Projects Consultants, Storbritannien Elektroakustisk konsult: Akukon Oy, Finland Konstruktör: Hjellnes Consult as, Norge El-konsult: ÅF Consult as, Norge Ventilation: ÅF Consult as, Norge Leverantörer teaterteknik Scenteknik: Waagner-Biro, Stage System, Österrike Scenbelysning: Bico, Danmark Ljud o bild: Fotophono/Atea, Norge Scentekniska data 20 orkesterpodier dynamisk last 250 kg/m², hastighet 5 m/min statisk last 500 kg/ m² 6 belysningstrossar 1000 kg hastighet 10 m/min 3 högtalarlyftar 1000 kg hastighet 0,3 m/sec 17 kättingtelfrar i stativ 1000 kg hastighet 10 m/min 8 taksektioner á 30 ton, varav 5 t nyttig last hastighet 2,5 m/min Huvud ridå 17x22 meter hastighet 1 m/sec 2 fondridåer 15x22 meter hastighet 1 m/sec Projektionsduk 13x22 meter hastighet 0,5 m/sec Torsten Nobling [email protected] Sidan 53 proScen Fartein Valen MARK RYAN FARTEIN VALEN Mark Ryan from Theatre Projects writes about the Fartein Valen Concert Hall, Stavanger. Theatre Projects Consultants provided production and architectural lighting-design and consultation services for the Fartein Valen Concert Hall in Stavanger, Norway. This involved coordination, supervision and integration, across the planning and construction phases of the project. A close working relationship developed within the international team, which allowed Theatre Projects to work sensitively to the client’s aesthetic, production and technical lighting requirements. The design process involved examination of user aims and objectives in order to correctly identify the venue’s performance priorities. Study and analysis of user aims and objectives was crucial in order for the team to design-in technical solutions and a OLJKWLQJV\VWHPWKDWZDVVSHFL¿FWR each performance space. In some instances, the client’s aims for lightLQJFDPHLQWRFRQÀLFWZLWKRWKHU services, requiring detailed coordination between the system designers to achieve the best possible overall result. The infrastructure was designed by Theatre Projects, but installed to a very high standard by BICO Professionel (Denmark) in conjunction with ETC (USA) and Apply TB (Norway). 7KHUHVXOWVFRQ¿UPWKHDFFXUDF\DQG precision of a well-informed design process. The Fartein Valen Concert Hall, used primarily for classical music concerts, had very strict noise criteria to adhere to. The acoustic QRLVHÀRRUZDVVHWWREHYHU\ORZDQG therefore the lighting installed within needed to be silent, to not distract the audience from the performance. An additional challenge was that the KDOOQHHGHGWREHÀH[LEOHHQRXJKWR accommodate different music perforPDQFHVZKLFKRIWHQPHDQVVDFUL¿Fing acoustics with motorised lights. Since thyristor dimmers are capable RILQWHUDFWLQJZLWK¿ODPHQWODPSV to produce noise, Kahle Acoustics asked for Sinewave dimming, which helps to prevent this. The Sinewave dimmers (ETC Matrix) are themselves very quiet, which allowed more freedom of dimmer placement. A mixture of centralised and decentralised dimming and switching was used, which was particularly functional in the con- Sidan 54 cert hall because the production lighting was destined to suspend from the moving acoustic ceiling. 170 circuits of centralised and 165 circuits of distributed dimming and switching was used throughout the hall with power supplies and data infrastructure to support more. By having some of the dimming system in the trusses, the team were able Fartein Valen proScen to meet the acoustic and lighting requirements with considerably less infrastructure. AIX provided cable management for power and data to be distributed locally to each truss. This not only made cable management easier, but also reduced the costs of the system as a whole without compromising the acoustics. The lights and other loose equipment VSHFL¿HGE\7KHDWUH3URMHFWVZHUH supplied by the Stavanger-based Hove lighting. MA lighting consoles controlled a mixture of conventional and moving lights. The moving lights (ADB Warp M and Martin TW1) were provided for non-orchestral events, VXFKDVOHFWXUHVRUDPSOL¿HGPXVLF but were still chosen for their acoustic performance because there is no way to hide the noise from cooling fans in such a space. The power supplied to these lights is remotely isolated during orchestral performances to ensure the audience are not distracted from the concert. The architectural lighting in the auditoriums and foyers was a mixture of both traditional tungsten and contemporary LED technology. As LED technology improves in price and performance the modular infrastructure designed by Theatre Projects can be adapted to control either LED or traditional lights. This is progressive and environmentally sensitive in its design and allows the public areas to be updated in years to come without needing to replace infrastructure. Stage Lighting Equipment List, Fartein Valen 2x Grand MA2 light consoles with network processing unit 24x Pathport DMX Nodes [5REHUW-XOLDW[[=RRP3UR¿OHV 1200W 18x ADB Fresnels (F101& SH50) 12x ADB PCs (C203) 24x ETC Source Four PAR EA [-7KRPDV[:&\FORUDPD ÀRRG 12x ADB 1X1000W Flood (LF1000) [5REHUW-XOLDW$UDPLV)ROORZVSRW 24x ADB Warp/M (12/30 & 22/50) 18x Martin TW1 +accessories and cabling Mark Ryan [email protected] Sidan 55 proScen Moses Till Mao KRISTOFER RÖHR MOSES TILL MAO Kristofer Röhr berättar ur arkivet om April 1975 Från Moses till Mao /H*UDQG0DJLF&LUFXVHWVHVDQLPDX[WULVWHV .Lux et veritas” - Ljus och sanning Föreställningen ”Från Moses till Mao” var ett samarbete mellan Stadsteatern och SVT. Ett spektakel i mycket fransk tappning i cabare/revy/vaudeville-stil. Lokalen var Cirkus, som på den tiden var en av SVT:s publika studiolokaler. Cirkus var då utrustad med ett motoriserat ljusbord med 40 stycken 2kw kretsar, alltså en liten motor för varje krets (Strandfabrikat tror jag). Plus ett tiotal uttag för 5kw, alltså bara på eller av. Trögheten i de gamla IRWRWRQRUQDJMRUGHDWWPDQ¿FN en liten upptoning, slog man på de någon sekund efter tvåornas motoriserade que, som hade en kortaste övertoningstid på 2,5 sekunder, så À|WGHLQ¿QW6nYDUGHWGn Det franska teatersällskapet ”Le Grand Magic Circus”, skulle ge tre publikföreställningar, ”Från Moses till Mao” inför betalande publik med premiär söndag 27 april 1975. Producenten Elisabeth Wennberg, bildproducenten Benny Persson, $OMXGHW-DQ(ULN%HUJVWUDQGRFK XQGHUWHFNQDG¿FNLDOOKDVWnNDWLOO Paris en vecka innan för att få se en föreställning. Vilket var en självklar förutsättning inför själva inspelningen. I Paris letade vi upp teatersällskapets kontor som då låg i närheten av Rue Mouffetard i en av Paris äldsta stadsdelar. Det var en pittoresk och nästan medeltida stämning över gator och hus. De var små, så när vi efter smala portar och trånga trappor och loftgångar, skulle kliva in i deras NRQWRU¿FNYLNUXPPDEnGHKXYXG och rygg för att inte stöta i dörrkarmen. Där inne satt en småväxt kille, en dvärg, bakom ett stort ritbord som upptog nästan hela rummet. Han den småväxte, Carlos, föreslog att vi gick ner till le bistro på hörnet, för att få plats. Vi fyra långa nordbor och den lille fransosen, satte oss på kvartersbistron runt ett stort grovt bord, där en ritning rullades ut och espresso serverades. llande några bilder, så anade vi ett rörligt skeende och Elisabeth hade ju sett tidigare och förklarat en del. Somligt skulle utspela sig ute i salongen t.ex. Det var en hyfsat detaljerad EHVNULYQLQJSnVFHQRJUD¿QODPSbestyckning och en del övriga teknikfakta. Carlos, som var både ljudtekniker och inspicienten, förklarade med få engelska och många franska ord några ljudtekniska detaljer med Bergstrand. Elisabeth ¿FN|YHUVlWWDMDJIDWWDGH¶XQSHWLWH peu’ - ett uns. Carlos beklagade att föreställningen var inställd och gjorde en sammanfattning av showen som vi inte fattade mycket av, men med lite hjälp av ett programblad innehå- I TV-studios då, använde vi bara fresneler och s.k. mjukljussängar, SUR¿OHUNDQVNHIDQQVHWWWLRWDOI|U att projicera enkla gobos. Mobila ljusbord hade vi några få 6-kretsars, så det blev till att ragga lampor och OMXVERUG-DJ¿FNULQJDUXQWWLOOGHIn ¿UPRUVRPKDGHOMXVXWUXVWQLQJLVLWW förråd, det enda tillgängliga var ett 28 kretsars som man snabbt kunde få hit från Köpenhamn, men det hade bara ett förval. Med de två O|VDNUHWVDUVPRGXOHUQD¿FNMDJ DOOWVnLKRSRFKGHW¿FNGXJD'HQ Sidan 56 Efter att ha smält det något kaotiska RFKJDQVNDREHJULSOLJDP|WHW¿FN det bli lite Paris touristique innan den snara hemresan. En högprioriterad detalj som tydligt urskiljde sig för min ljustekniska del, var att GHYLOOHKDSUR¿OHULPlQJGSOXVHQ ljuskonsol med minst 40 kretsar och helst två förval. (Allt var analogt på den tiden.) Moses Till Mao som hänt och jag som just lyssnade på bilradion hörde att man sprängt en bomb på tyska ambassaden, någon 3UR¿OHU¿FNMDJOnQDLKRSIUnQQnJUD hade dött och nio stycken skadade - tror jag. På min knaggliga franprivatteatrar och från DI bl.a. totalt ska blev det aningen fel; ils ont fait en 70 - 80 stycken. Sen var det exploser une bombe, cétait neuf tue, problemet med Cirkus motoriserade dimmer-reglage. Det fanns en packe mais pas grave, alltså jag påstod att det var nio döda men inte allvarligt. ljusrår över manegen på Cirkus och för att kunna använda de uttagen och Detta utlöste ett allmänt skrattande så jag höll på att köra på en polisbil, ja ja koppla de till de lösa dimmer vi hyrt man lär av sina misstag. Det blev en LQ¿FNYnUHOYHUNVWDGNRSSODI|UEL uppsluppen och lustig middag med motorerna i ställverket till ett giganmin lilla familj med ettårig dotter. tiskt knippe kablage som landade ute i ryttargången. Där vi placerade På Lördan satte ljusrigg och riktning dimmers och några lösa LPU:er. RUGHQWOLJWIDUWRFKMDJ¿FNGnVHDWW det användes många olika färger i Mellan pelarna i salongen på Cirkus fronten och tror att jag övertalade fanns inga rår, så det blev en annan $ODLQDWWN|UDPHGR¿OWUHUDGHI|OMHVspecialbeställning. SVT var väl potar så att inte närbilderna skulle bli försedd med diverse verkstäder alltför smetiga i den tidens ljussvaga på 1970-talet och mekaniska verkkameror. VWDQ¿FNGLWHQSLSDPHOODQYDUMH pelare där huvuddelen av frontljuPå söndagen började de repetera set placerades. På torsdagen kom RFKMDJ¿FNVHOLWHNDPHUDELOGHUVn teknikgänget och ett par lastbilar, scenbygget började. Framåt 23-tiden att jag kunde be Alain justera nivåer, vilket han motvilligt förstod då han bad mig teknikerna om hjälp med också kunde se resultatet i monitorn. matställe, så jag slussade dom Ljuskontrollen hade placerats på till den enda öppna restaurangen nedre läktare vänster, alltså mitt i som kunde servera mat så dags, publikhavet. Alain hade visat mig Lilla Köpenhamn. Kyparen såg lite konfunderad ut när jag översatte lille körschemat, ett A4 block med handCarlos önskemål på en 9-äggs-omel- skrivna siffror. Krets för krets med nivå för de aktiva och en que-siffra. lett, men lyckades faktiskt tillfredVWlOODGHÀHVWDLGHQQDEURNLJDVNDUD Fortfarande hade jag ingen större hum om själva föreställningen, men jag skulle få hjälp av en sekreterare. På fredagen fortsatte dekorbygge Hon var ganska nyanställd i gruppen. och ljusrigg. Till kvällen bad ElisaMen hon var till föga hjälp, hon hade beth, producenten, mig ta hand om heller inte sett denna föreställning Alain, ljussättaren hans fästmö och tidigare, men hon tyckte vi kunde Carlos, eftersom jag var den enda hjälpas åt att tyda Alains kråkfötter i som talade en gnutta franska. Hon körschemat. själv skulle se till regissören/huvudSHUVRQHQ-HURPH6DYDU\ Premiär söndag kväll 19:30 och Alain dök upp med vitsminkat ansikte, -DJULQJGHPLQGnYDUDQGHIUXRFK vadan detta, tänkte jag oförstående. undrade om det skulle gå bra med Spektaklet började och efter ett tag några franska middagsgäster. -??? GnInUGHWEOLSL]]DW\FNWHKRQ-DJ reste han på sig tog av sig sin jacka och byxor och sa till mig att köra tryckte in fransoserna i min Saab och iväg rullade vi mot Strandvägen. nästa moment när Ceasar gjorde entré och försvann. Där på andra sidan Djurgårdsbron var det avspärrat upp mot gärdet, Där satt jag med ett svårtytt fullt med polisbilar och blåljus, men vi skulle rakt upp till Fältöversten och körschema och en fransktalande systembolaget, killarna ville ha vin till sekreterare som inte heller kunde föreställningen och undrade hur och pizzan. Fransmännen undrade vad franske ljussättaren, Alain Poisson, tyckte att det skulle gå. proScen när Ceasar gjorde entré. När en UXQGQlWW¿JXUPHGODJHUNUDQVSn huvudet och en romersk toga runt kroppen dök upp, gjorde jag antagligen den mest tveksamma ljusväxlingen i min yrkeskarriär. Sen kom plötsligt Alain in på scen som gladiator och revybrottades med en dito, bägge nästan helnakna med romersk hjälm på huvet och lätt köns-skylda. Strax efter, i denna tvärhistoriska resa från bibelns Moses till kinas Mao, var det David och Goliats tur där David spelades av han som skötte ena följespoten. Sen skulle Adam och Eva dyka upp i en tablå ute i salongen, den ”råkade” fransyskan se och hastade upp regeln som jag visat henne tidigare. Du får ta hand om de två spelplatserna i salongen, bad jag henne. Strax dök Alain upp med svetten rinnande och tog över ljusköret. Carlos som skötte ljudeffekter och diverse rekvisita, hade också ett antal roller att spela. Han gjorde en väl påpälsad gorilla (som assisterade S.Freud), en aningen kortvuxen Napoleon och en liten Hitler vad jag minns. En bit in i föreställningen bättrade Alain på sitt smink, krängde på sig en fransig mockajacka, satte en cowboyhatt på huvet och gav mig åter en svårtydd instruktion (min dåliga franska) och försvann igen. Så där höll det på under den minst sagt spektakulära föreställningen. En premiär som samtidigt blev en första pjästitt för mig. Tack o lov så spelade vi in två föreställningar till, så jag kunde få Alain att göra diverse ljusjusteringar till de ljussvaga kamerornas IURPPDRFKVnDWWPDQ¿FNLKRSVn pass mycket material att det gick att klippa ihop ett hyfsat sammanhållet TV-show. Fast TV-programmet kom i detta fall inte i närheten av den märkliga stämningen, av både skratt och häpna miner som skakade om i Cirkus salong. Kristofer Röhr Sidan 57 proScen Masthamnsoperan GUNNAR STENEBY MASTHAMNSOPERAN Gunnar Steneby berättar om Projektet Masthamnsoperan. Bilder: Ulf Hedberg och Gunnar Steneby Ulf Hedberg som är projektledare och initiativtagare till projektet har arbetat större delen av sitt yrkesliv på Kungliga operan, med undantag för 8 år under 80-talet då han var teknisk chef på Stockholms stadsteater. Under den perioden var även jag, Gunnar Steneby, anställd där som chefscenograf. Ulf och jag blev utsedda att, tillsammans med teaterchefen Lars Edström, vara teaterns representanter i arbetet med att skapa de bästa P|MOLJDI|UXWVlWWQLQJDUQDI|UÀ\WWHQ av Stadsteatern från Folkets Hus vid Barnhusgatan till Kulturhuset vid Sergels torg. Det faktum att vi på ett mycket tidigt stadium blev delaktiga i processen JMRUGHDWWYL¿FNXQLNDP|MOLJKHWHUDWW påverka utformningen både när det gällde arkitektur och utrustning. Ulf och jag hade ett mycket gott samarbete under dessa år, och vetskapen om detta gjorde att vi vågade oss på att starta det stora arbete som det innebär att rita ett komplett operahus. I slutet av 80-talet gick Ulf tillbaka till Operan, nu som teknisk chef, och jag tillbaka till Upsala stadsteater. På våren 2008 besökte jag Ulf i hans ateljé i Gäddviken. Vi hade under Stockholmsmodellen i kulturhuset med Masthamnsoperan inlagd. de mellanliggande åren bara träffats några enstaka gånger. Ulf var nu pensionär och arbetade i sin ateljé med en modell av Drottningholmsteatern i skala 1:10. -DJKDGHHPHOOHUWLGGnLQJHQ uppfattning om var i Stockholm det var tänkbart att placera ett så stort hus som ett operahus. Men det visste Ulf: Masthamnen! Skälet till mitt besök var att jag trodde mig veta att Ulf det sista året på Operan hade arbetat med frågan om ett nytt operahus och att han därför kanske hade ett byggnadsprogram. -DJKDGHQlPOLJHQWlQNWDWWVRP pensionär försöka skissa på ett nytt operahus i Stockholm. Bakgrunden till denna, som det kanske kan tyckas, något bisarra idé var att jag deltagit i arkitekttävlingen om Musikens Hus i Uppsala och jag hade genom detta arbete fått en erfarenhet som jag ville vidareutveckla. Sidan 58 Han hade under sitt letande efter någon lämplig tomt fastnat för Masthamnens östra del nedanför Fåfängan. Ställer man sig på berget och tittar ner på kajen nedanför, så inser man att detta är platsen! Här får ett operahus plats! Ulf hade dessutom en rad idéer om hur ett operahus på den här platsen skulle utformas, som t.ex. att stora scenen skulle ha en spegelvänd IXQNWLRQLIRUPDYHQH[WHUL|UDP¿WH- proScen Masthamnsoperan ater, och att superellipsen skulle utgöra den geometriska formeln för huset. Den dåvarande operaledningen var emellertid inte intresserad, och Ulf ¿FNOlJJDVLQDLGpHUSnK\OODQ'HWWD var 2006. Mötet med Ulf i april 2008 blev omtumlande för oss båda. För min del därför att han hade detta fantastiska förslag till placering och idén om en utomhusscen. För Ulfs del därför att hans tankar nu skulle kunna leva vidare och kanske också kunna konkretiseras i ett utarbetat förslag. Det kändes verkligen inspirerade! Trots den långa tid (nästan 20 år) som gått, så kändes det ändå självklart för oss att gemensamt starta detta projekt som vi kom att ge arbetsnamnet: Masthamnsoperan. Det blev en rivstart! Redan samma dag åkte vi till Tekniska nämndhuset I|UDWWLQN|SDWRSRJUD¿VNDULWQLQJDU över den aktuella platsen i skala 1:400. Vi tänkte att som start bygga en modell av berget. Vi insåg att det var viktigt för att se hur huset med VLQDP¿WHDWHUVNXOOHSODFHUDVLI|UKnOlande till Fåfängan. Ulfs bestämda uppfattning var att byggnaden skulle innehålla alla funktioner d.v.s. scener, verkstäder, repsalar, förråd och administration och möjliggöra verksamhet året om. Utöver detta skulle huset även innehålla restauranger, bibliotek, butiker och ytor för utställningar. Vad projektet i första hand ville visa var att ytan i Masthamnen kunde rymma ett operahus, en ny nationalscen för opera, musikteater och dans. Vi visste att Fåfängan var ett av många stockholmare älskat utÀ\NWVPnORFKDWWGHWGlUI|UYDUYLNWLJW att visa största möjliga respekt för platsen och dess intressanta historia. I detta sammanhang uppstod frågan, hur vi skulle förhålla oss till Bergs- Modell i skala av Fåfängan och operahuset. hyddan. Denna byggnad som ligger i sänkan på Fåfängans östra sluttning, visade sig ha anor från tidigt 1700-tal. Den har på senare år genomgått omfattande renoveringar, och Stockholms stad erbjuder här konstnärer från de andra nordiska huvudstäderna stipendievistelse under sommarhalvåret. Alltså insåg vi tidigt att Bergshyddan måste bevaras, och detta faktum kom naturligtvis att i hög grad påverka husets utformning. Vår ambition var att konstruera huset inifrån och ut. Vi startade därför med placeringen av huvudscenen och den på samma nivå liggande friluftsscenen med sitt nVNnGDUUXPIRUPDWVRPHQDP¿WHater nedsprängd i berget. Detta resulterade i att scengolvets nivå hamnade 14 meter över vattennivån, vilket kom att visa sig föra med sig mycket stora fördelar, framför allt att vi inte behövde gräva oss ner mer än 2 meter under vattennivån. När vi slutligen kunde fastställa läget för huvudscenen, hade vi en fast punkt att arbeta vidare från. Vi delade in huset i tre block: det östra, det centrala och det västra Sidan 59 blocket. Det västra blocket innehåller i bottenvåningen huvudentrén med informationsdisk, biljettförsäljning, butik, restaurang, bibliotek och en stor yta för utställningar samt den OLOODVFHQHQHQÀH[LEHOVFHQI|UFLUND 400 åskådare. Här placerades även sceningången med därtill hörande utrymmen och Operahögskolans scen samt loger för statister och barn. Att Operahögskolan kom att ingå, berodde på att nuvarande rektor Magnus Aspegren, i en artikel i DN den 15 februari, menade att om det byggs ett nytt operahus så skall Operahögskolan absolut också ligga där. De övriga tre våningsplanen innehåller loger, administration och inte minst en barn- och ungdomsRSHUDWlQNWVRPHQÀH[LEHOVFHQ med cirka 200 platser. Utöver detta ett stort antal sångrum. Denna del av huset har hållits låg för att inte skymma utsikten från Bergshyddan in mot staden. Det centrala blocket innehåller den stora scenen på +14 meter med sina väl tilltagna sidoscener och proScen Masthamnsoperan bemödat sig om att snarare upplösa denna gräns utan att förlora den magi som kan växa inom detta scenområde.” Den rörliga delen av scengolvet (scenhissen) har en yta på 16 X 16 meter och är kompatibel med den ÀHVWDRSHUDVFHQHUQDLYnURPYlUOG På kajnivå (+2 meter) ligger repetitionssalar för kör och orkester. Orkestersalen ligger rakt under salongen och orkesterdikets hiss gå ända ner till repsalen. Båda salarna har tillgång till dagsljus. Underscenen (scenkällaren) har lika stora sidoscenutrymmen som scenen. Planritning av plan 4 +14m. Verkstäder, huvudscen administration. Det centrala blocket innehåller även personalrestaurang, kostymateljéer och perukmakeri samt opera- och orkesteradministration. Högst upp ligger en restaurang för upp till 600 personer. I anslutning till restaurangen ligger ett ”showroom”, en liten biograf för 200 personer. Utrymmet ovanför restaurangen, taket, är tänkt att kunna utnyttjas under sommartid för t.ex. konserter och ha tillgång till servering. Längdsektion genom scenmitt. friluftscenen. Publiken tar sig upp med rulltrappor, hissar eller vanliga trappor som leder till foajén som är rymlig och har möjlighet till stora utskänkningsdiskar och dessutom en fantastisk utsikt. Salongen för cirka 1 400 åskådare är med sin balkong utformad som ett cirkelsegment enligt samma teori som styrde skapandet av festspelsteatern i Bayreuth, alltså att alla åskådare sitter riktade mot scenen. Wagner ville rikta publikens uppmärksamhet mot scenen och föreställningen. Det viktigaste var att besökarna både såg och hörde föreställningen, och inte att de själva 8QGHUDP¿WHDWHUQOLJJHULQVSUlQJG i berget, ett magasin för upp till 120 verk och även andra förrådsutrymmen och arkiv. Stenen från berget, tänkte vi, skulle kunna användas till GHODUDYIDVDGHQRFKDP¿WHDWHUQV gradäng. blev sedda, något som annars varit viktigt i den borgerliga 1800-talssalongen. Utformningen av prosceniet har gjorts VnÀH[LEHOVRPP|MOLJWXWDQDWWI|UORUD möjligheten till en god akustik. Här vill jag citera Lars-Åke Tessman som lämnat följande skriftliga omdöme: ”Jag tycker mycket om den energi och noggrannhet som ägnats det område på teatern som kan rubriceras som en teaters hjärt- (och ibland smärt-) punkt: området kring prosceniet. (---) Gränsen mellan scen och salong kan om den är fel utformad bli en barriär. Här har man Sidan 60 Det östra blocket i vars översta våning verkstäderna är placerade på samma nivå som huvudscenen, är dimensionerade efter de nuvarande verkstäderna i Gäddviken. Under snickarverkstaden och smedjan är kostym- och rekvisitaförråd placerade i två plan. Ett bild- och ljudlab är också placerat här och skall användas för bl.a. överföring av föreställningar till nätet, t ex till Folkets Hus och TV (pay per view). På kajnivå ligger den stora scenens repsal med full takhöjd, cirka 10 meter, plus 2 stora balettsalar och 5 mindre, alla dessa med lägre WDNK|MG+lU¿QQVlYHQHWWJ\PRFK Masthamnsoperan proScen bastu med en pol på 6 x 12 meter. I GHWWDEORFN¿QQVRFNVnRPNOlGQDGsrum för baletten och för teknik- och verkstadspersonal samt tjänsterum för balettadministration, teknisk- och verkstadsledning och inte minst ett antal uppspelningsrum för olika grupper i orkestern, t.ex ”stråkförare”. Att vi kommit så här långt med vårt projekt beror på att vi mött så mycket entusiasm och glad uppmuntran från många olika håll. Främst naturligtvis från teater- och operafolk, men även från politiker, arkitekter, byggare och andra intressenter. Vi har till exempel haft visningar för kulturdepartementet, Stockholms handelskammare, Operainitiativet, Wagner-Sällskapet, ett antal Rotaryklubbar, TSO, Ord och Bild Akademin, teaterteknikstudenter vid Stockholms dramatiska högskola tillsammans med Anders Larsson samt lärare och studenter vid Operahögskolan. Det betyder att fram till idag har cirka 600 personer tagit del av projektet. Det är självklart att vi även fått en del kritiska synpunkter och förslag till andra lösningar, en del av dessa har känts relevanta och har då också fått påverkat utformningen. Huset är konstruerat inifrån och ut eftersom verksamheten har varit det viktigaste för oss, inte den yttre utformningen. Ulfs stora erfarenhet och kunskap om hur ett operahus fungerar och hans stora nätverk inom operavärlden har varit ovärderligt i arbetet med de logistiska och tekniska lösningarna. Hela materialet som beskriver projektet i form av ritQLQJDURFKPRGHOOHU¿QQVL8OIVDWHOMp L*lGGYLNHQGlUGHÀHVWDDYYnUD visningar har ägt rum. När vi startade arbetet, hoppades vi, att vi skulle bidra till att få igång en förnyad debatt om ett nytt operahus i Stockholm, och så långt har vi ju verkligen lyckats. 2011 bildade vi på inrådan av Håkan Hagegård en ideell förening för att föra projektets talan i vidare kretsar. Föreningen har en hemsida www.masthamnsoperan. VHGlUGHW¿QQVPHULQIRUPDWLRQRP Rendering från Waldemarsudde. föreningen och projektet. Där hittas även en kort historik om Fåfängan och Berghyddan. Under arbetets gång har en vision kunnat formuleras, visionen om en ny nationalscen för opera, musikteater och dans som önskar förnya och utveckla sina konstarter men också förvalta och föra vidare kulturarvet inom dem. Förverkliga nya tankar om en konstnärlig verksamhet som når nya och gamla publikgrupper. Skapa nya tekniska möjligheter för konstnärliga uttryck och kapacitet för dessa att nå utanför själva huset genom distribution och utsändning av föreställningar på nätet. Möjliggöra en verksamhet som når nya publikgrupper, både barn, ungdomar och vuxna genom möjligheten till föreställningar också utomhus. Bidra till öppenhet mot det som händer inom andra konstarter och mot utvecklingen i samhället. Etablera ett pedagogiskt centrum för svensk scenkonst tillgänglig för alla rikets intressegrupper, forskare och studerande. Nå sin publik året om och därig- enom bli en internationell attraktion, viktig för stockholmare, viktig för hela riket. Till sist frågan: Behövs det ett nytt operahus? Av den debatt som pågått den senaste tiden har det väl framgått att DOOWÀHUEnGHSROLWLNHURFKNXOWXUPlQniskor tycker att det är på tiden att Sverige får en ny nationalscen för opera, dans och musikteater. Så här utryckte sig Birgitta Svendén, VD och operachef, i slutet på ett inlägg under rubriken ”Ett nytt operahus i Stockholm – varför?” i tidskriften Opera nr 4/10: ´-DJRPIDPQDUPLWWJDPODKXVPHG en kärlek som är full av beundran för allt det man har gjort och gett oss i så många år. Hon är en skönhet och många som träder in blir hänförda. Men tidens tand gnager, publiken liksom personalen har förtjänat en ny boning där opera- och balettkonsten kan leva i nuet och spänna bågen högre”. -DJKRSSDVQXDWW8OI+HGEHUJV och mitt förslag tillsammans med de övriga förslag som föreligger skall sätta fart på frågan om ett nytt operahus så att den inte hamnar i långbänk och skjuts långt in i framtiden. Gunnar Steneby Sidan 61 proScen English Summary ENGLISH SUMMARY This is a short summary of the articles of this issue to allow reders from other FRXQWULHVWRDTXLUHDQLGHDRIWKHFRQWHQWV,I\RX¶UHLQWHUHVWHGLQDFRPSOHWH translation, please contact STTF (address information is stated on page 5). EDITORIAL PAGE 2 Chairman Torsten Nobling speaks. LETTER FROM THE EDITOR PAGE 4 Editor Ulf Sandström contemplates. NEWS PAGE 6 The latest products and news items are regularly presented. STAGE LIGHTING E-BOK PAGE 16 Grundläggande Ljusteknik is a classic educational book about Stage Lighting - now as an e-book. MASKS PAGE 18 Sunniva Thelestam explains the trade, training, visions and thoughts. SPECIAL EFFECTS PAGE 22 Ulf Nielsen continues the tales from the trip to the USA and about some of the issues that can be checked out at the LLB trade show. EDUCATIONAL PAGES PAGE 24 Anders Larsson reports about issues concerning education. LIGHTING DESIGNERS ASSOCIATION PAGE 26 LLB: SEMINAR HIGHLIGHTS PAGE 38 The Swedish Lighting Designers association SLF report by Anders Larsson. A random selection of the LLB Seminars in more depth. NEW YEAR REVUES: LOCAL TRADITION PAGE 29 Every New Year there is a strong local tradition of creating a Revue. LLB 2013 PAGE 30 The 12th Sound, Light and Image trade show in Sweden is presented by the LLB society through Mats Holme. LLB: EXHIBITORS & STANDS PAGE 32 This is the exhibitor and stand list for the LLB trade show. LLB: BRANDS PAGE 34 6RPHWLPHVLWVVLPSOHUWR¿QGZKDW you are looking for by brand.... LLB: SEMINARS PAGE 36 There are so many great seminars in Swedish and English this year. RIGGCERTIFICATION PAGE 46 Ulf Nielsen explains about the progress in the Nordic Countries. STTF MAKES A CALL PAGE 47 Ulf Nielsen about standards STAVANGER CONCERT HOUSE PAGE 48 An incredible project described by Torsten Nobling. FARTEIN VALEN PAGE 54 Mark Ryan describes the lighting system of the Stavanger project. MOSES TILL MAO PAGE 56 Glimpses of gold from the career of Lighting Designer Kristofer Röhr. MASTHAMNSOPERAN PAGE 58 A project about a new opera house in Stockholm worth checking out. DEADLINES NÄSTA PROSCEN Nr 1: Slutet Mars - material 10:e Februari Nr 2: Början Juli - material 1:a Juni Nr 3: Slutet September - material 20:e Augusti Nr 4: Början December - material 5:e November BOKA ANNONS NU! Sidan 62 LLB i proScen Sidan 63 proScen proScen LLB i proScen Your One Stop Shop ; ;; B03:29 2013 LJUD LJUS BILD Nordens ledande branschmässa I år hittar du det bästa för Scen, Turné, Installation, Bild & Broadcast i en och samma monter. Tillsammans representerar vi ett stort antal av branschens ledande varumärken. I år premiärvisar vi ett antal spännande nyheter och flera av våra leverantörer kommer att ha representanter på plats. På årets mässa har vårt mål varit att skapa en mötesplats för diskussion och trivsamt umgänge. Välkommen! Intersonic, One two sales och SFL finns numera på en gemensam besöksadress; Vretenvägen 2 i Solna strand. www.intersonic.se | www.onetwosales.se | www.sfl.se Sidan 64
© Copyright 2024