(Microsoft PowerPoint - Erik G\366teborg 1e Dec 2011 HO
Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen Agenda: Hälsoekonomi, resursanvändningen och demens Vad kan vi förvänta oss för resultat Demensprogram modell Sverige Hur kan vi styra upp för att komma igång? Erik Jedenius 24 november 2011 2 1 Hälsoekonomi / Social välfärd Hälsoekonomi Ursprung: nationalekonomin Allokering av bristfälliga resurser: “Hur skall vi utnyttja de resurser som finns till buds för att maximera hälsan” Social välfärd ”Hur skall vi utnyttja de resurser som finns till buds för att uppnå det som står i lagen” Ex. Portalparagraf SoL Erik Jedenius 24 november 2011 3 Personal? Lokaler och drift? Utbildning? Kostnad Erik Jedenius Läkemedel? Investering 24 november 2011 4 2 Hälsoekonomisk beräkning Hälsoeffekter Sämre Lika Bättre Ökade Kostnader Lika Minskad Erik Jedenius 24 november 2011 5 Hälsoekonomisk beräkning Hälsoeffekter Sämre Kostnader Ökade X Lika X Lika Bättre X Minskade Erik Jedenius 24 november 2011 6 3 P re v a le n s 300000 A lla 250000 Antal 200000 K v in n o r 150000 100000 Män 50000 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Demenssjukdom angår många i Sverige! 150.000 100.000 250.000 500.000 1.000.000 individer i Sverige idag som påverkas av demenssjukdom 4 Mild “Akut” Diagnos utbildning Måttlig Svår “Transition” Anpassning ård “Terminal” Stöd och vård Vårdgivarstöd och “coping “ i takt med progression 30 Tidiga tecken MMT Diagnos Förlust av funktioner och oberoende 15 BPSD SÄBO Död 0 1 2 3 4 5 6 7 År Specialistvården specialist demenssköterska arbetsterapeut neuropsykolog kurator Primärvården distriktläkare demenssköterska arbetsterapeut mm. Patienten och anhörig Kommunen bistånshandläggare sjuksköterska undersköterska medicinsktansvarig sjuksköterska mm. Erik Jedenius Samhället polis länsstyrelsen rättsväsen godman försäkringskassan socialstyrelsen etc. Organisationer mm. försäkringsbolag advokat kyrkan föreningar ICA/Konsum etc. grannar vänner mm. 24 november 2011 10 5 Sammhället Landsting Kommunen Primärvård Äldrevårdincluding Socialcervice SÄBO Sjukhus etc. Prersoner med demens och anhöriga Kostnader demenssjukdomar •10.000.000 invånare i Sverige •150.000 med demenssjukdom •25.000 nya per år • ca. 12.000 under 65+ Kostnader •50.000.000.000 SEK/år (2005) •Landsting 2,6 M SEK/år •Kommuner 42,4 M SEK/år •Närstående 5 M SEK/år •15.000/ MMT poäng •Demensläkemedel 12.000/ år ca 1% •Särskilt boende ca 550.000 SEK/år Ref. Socialstyrelsen/A. Wimo 2007 Erik Jedenius 24 november 2011 12 6 Arbetet med det ekonomiska underlaget Anders Wimo, Karolinska institutet, SBU Karin Mossler, Socialstyrelsen Linus Jönsson, Karolinska institutet Matilda Hansson, Socialstyrelsen Insats Ekonomiska Effekter SoS bedömning av ekonomiska konsekvenser.. konsekvenser Landsting Person med demens sjukd. Närstående Demensutredning + + God vård och omsorg ”personcentrerad” + + + + Personal Utbildning/ handledning Multiprofessionellt Kommun Årlig uppföljning + Läkemedel + + Omvårdnad o omsorg Erik Jedenius + 24 november 2011 14 7 SoS bedömning av ekonomiska konsekvenser..forts. Insats Ekonomiska konsekvenser Landsting Effekter Kommun Person med demens sjukd. Aktiviteter, fys trän och hjälpmedel + BPSD + + + Dagverksamhet Särskilt boende Stöd till anhöriga Närstående + + Erik Jedenius 24 november 2011 15 24 november 2011 16 HUR? Erik Jedenius 8 Erik Jedenius 24 november 2011 17 Ställer krav! •Chefer och ledning •Medarbetare •Samarbete över administrativa gränser! Erik Jedenius 24 november 2011 18 9 Organisation och styrning Goda exempel Är de dokumenterade? Är de utvärderade? Effekt på lång sikt Kalmar och Kalix Blekinge Torsby Hisingen Västmanland (Sörmland ) Härnösand Sll? Modell Sverige! Erik Jedenius 24 november 2011 19 ”Wissel blower” •Själv el anhörig •Primärvård •Kommun ????? Komun Hemhjälp, dagvård/verksamhet SÄBO Primärvård Specialist Identifiera Diagnos Behandling Adaption och stödt Fortsatt stöd Terminal och vård vård Uppföljning Ref. E. Jedenius, thesis 2010 10 Landsting Kommun PV DS Spec DS GP GP GP GP GP GP Bistånds handläggare DS DS GP GP GP Demens team Hemtjänst Dagverksamhet SÄBO Personer med demens och anhöriga Ref. E. Jedenius, thesis 2010 200 180 Number of diagnose 160 140 120 PHC GR IMED Others TOTALT 100 80 60 40 20 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Year Ref E.Jedenius Scand J Primary care 2009 2010/11/9 22 11 Fördelningen av 892st demensdiagnoser i PV Kalmar 1999-2005 Brun, Gustavsson, 1993 AD 40% AD MIX 19% MIX 12% VaD 23% VaD 26% FTD 2% FTD 9% LBD 1% Others 8% Infektions 3% UNS 14% Erik Jedenius 42% 2010/11/9 Ref E.Jedenius Scand J Primary care 2009 23 Demensläkemedel DDD/1000 (+75) 25 000,00 20 000,00 15 000,00 Sweden total Kalmar 10 000,00 5 000,00 0,00 2000 Erik Jedenius 2001 2002 2003 2004 2005 Ref. E. Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011 2010/11/9 24 12 Neuroleptika DDD/1000 (+75) 4 500 4 000 3 500 3 000 Sweden total Kalmar 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2000 2001 Erik Jedenius 2002 2003 2004 2005 Ref. E. Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011 2010/11/9 25 Patients +70 years visiting the emergency ward at the local hospital 70< Kalmar community 70< not living in Kalmar community st 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2000 Erik Jedenius 2001 2002 2003 2004 Ref. E. Jedenius, pr IPA 2005 24 november 2011 26 13 Kommunala kostnader för demenssjukdom •Ca. 50% av äldrekostnaden för kommunen •Kalmar: •Kö till SÄBO vid start, ingen kö efter ca 1-2 år. •Ingen ökning (direkta kostnader) •14.000-26.000 SEK / individ med demens • SWE. 24.000- 35.000 SEK / individ med demens •Total äldrebudget (lägre ökning vs. BNP / INDEX) •Jämförelse kommun högre ökning vs BNP •Lägre konstad vs. Sverige / individ med demens inom området Erik Jedenius 24 november 2011 27 Sammanfattning • Demens programmet (modell Sverige) identifierar förväntat antal nya patienter per år (milda symtom=Akuta) • Kostnaden för demensutredning motvsarar ca 1% av den totala kostnaden för demens per år • Förskrivnings mönstet förändrades för utvalda läkemedel •Antidemensläkemedel •Neuroleptika •Sedativa •Läkemedel med antikolinerg egeneffekt •Implementeringen medförde inga ökade kostnader (reallokering) • Landsting •Kommun (ev kostnadsbesparande) •Modell för Sverige! Ref. E. Jedenius, thesis 2010 28 14 Har vi råd med framtidens Demensvård? Vilka vägval/beslut har vi? Vem har ansvar för vem? Organisation och styrning Organisation/lagstiftning Kommun vs landsting Omfördelning av resurser Tydlig ansvar ”vem gör vad” Styrning och redskap Prioritering Budget Styrning Resultatstyrning (SveDem.mm) Processtyrning (Demensmatrisen) Hälsoekonomi Befolkningen får större kunskap Mera krav Ökat ansvar för sin egen vård/omsorg Ökat antal äldre som behöver stöd/tjänst Andra idéer Satsa in i framtiden….! Erik Jedenius 24 november 2011 29 Välkommen till Svenska demensdagarna 2012 3-4e Maj Örebro 15
© Copyright 2024