(Microsoft PowerPoint - Erik G\366teborg 1e Dec 2011 HO

Resursutnyttjandet i
demensvård/omsorg en fråga om
samarbete?
Göteborg 1e december 2011
Erik Jedenius, PhD
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI
Medicinsk rådgivare Janssen
Agenda:
Hälsoekonomi, resursanvändningen och
demens
Vad kan vi förvänta oss för resultat
Demensprogram modell Sverige
Hur kan vi styra upp för att komma
igång?
Erik Jedenius
24 november 2011
2
1
Hälsoekonomi / Social välfärd
Hälsoekonomi
Ursprung: nationalekonomin
Allokering av bristfälliga resurser:
“Hur skall vi utnyttja de resurser som finns till buds
för att maximera hälsan”
Social välfärd
”Hur skall vi utnyttja de resurser som finns till buds
för att uppnå det som står i lagen”
Ex. Portalparagraf SoL
Erik Jedenius
24 november 2011
3
Personal?
Lokaler och drift?
Utbildning?
Kostnad
Erik Jedenius
Läkemedel?
Investering
24 november 2011
4
2
Hälsoekonomisk beräkning
Hälsoeffekter
Sämre
Lika
Bättre
Ökade
Kostnader
Lika
Minskad
Erik Jedenius
24 november 2011
5
Hälsoekonomisk beräkning
Hälsoeffekter
Sämre
Kostnader
Ökade
X
Lika
X
Lika
Bättre
X
Minskade
Erik Jedenius
24 november 2011
6
3
P re v a le n s
300000
A lla
250000
Antal
200000
K v in n o r
150000
100000
Män
50000
0
2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
År
Demenssjukdom angår många i Sverige!
150.000
100.000
250.000
500.000
1.000.000 individer i Sverige idag
som påverkas av demenssjukdom
4
Mild
“Akut”
Diagnos utbildning
Måttlig
Svår
“Transition”
Anpassning
ård
“Terminal”
Stöd och vård
Vårdgivarstöd och “coping “ i takt med progression
30
Tidiga tecken
MMT
Diagnos
Förlust av funktioner
och oberoende
15
BPSD
SÄBO
Död
0
1
2
3
4
5
6
7
År
Specialistvården
specialist
demenssköterska
arbetsterapeut
neuropsykolog
kurator
Primärvården
distriktläkare
demenssköterska
arbetsterapeut
mm.
Patienten
och
anhörig
Kommunen
bistånshandläggare
sjuksköterska
undersköterska
medicinsktansvarig sjuksköterska
mm.
Erik Jedenius
Samhället
polis
länsstyrelsen
rättsväsen
godman
försäkringskassan
socialstyrelsen
etc.
Organisationer mm.
försäkringsbolag
advokat
kyrkan
föreningar
ICA/Konsum etc.
grannar vänner
mm.
24 november 2011
10
5
Sammhället
Landsting
Kommunen
Primärvård
Äldrevårdincluding
Socialcervice
SÄBO
Sjukhus
etc.
Prersoner med demens och
anhöriga
Kostnader demenssjukdomar
•10.000.000 invånare i Sverige
•150.000 med demenssjukdom
•25.000 nya per år
• ca. 12.000 under 65+
Kostnader
•50.000.000.000 SEK/år (2005)
•Landsting 2,6 M SEK/år
•Kommuner 42,4 M SEK/år
•Närstående 5 M SEK/år
•15.000/ MMT poäng
•Demensläkemedel 12.000/ år ca 1%
•Särskilt boende ca 550.000 SEK/år
Ref. Socialstyrelsen/A. Wimo 2007
Erik Jedenius
24 november 2011
12
6
Arbetet med det ekonomiska underlaget
Anders Wimo, Karolinska institutet, SBU
Karin Mossler, Socialstyrelsen
Linus Jönsson, Karolinska institutet
Matilda Hansson, Socialstyrelsen
Insats
Ekonomiska
Effekter
SoS bedömning
av ekonomiska konsekvenser..
konsekvenser
Landsting
Person med
demens sjukd.
Närstående
Demensutredning
+
+
God vård och omsorg
”personcentrerad”
+
+
+
+
Personal
Utbildning/
handledning
Multiprofessionellt
Kommun
Årlig uppföljning
+
Läkemedel
+
+
Omvårdnad o
omsorg
Erik Jedenius
+
24 november 2011
14
7
SoS bedömning av ekonomiska
konsekvenser..forts.
Insats
Ekonomiska
konsekvenser
Landsting
Effekter
Kommun
Person med
demens sjukd.
Aktiviteter, fys
trän och
hjälpmedel
+
BPSD
+
+
+
Dagverksamhet
Särskilt boende
Stöd till
anhöriga
Närstående
+
+
Erik Jedenius
24 november 2011
15
24 november 2011
16
HUR?
Erik Jedenius
8
Erik Jedenius
24 november 2011
17
Ställer krav!
•Chefer och ledning
•Medarbetare
•Samarbete över administrativa gränser!
Erik Jedenius
24 november 2011
18
9
Organisation och styrning
Goda exempel
Är de dokumenterade?
Är de utvärderade?
Effekt på lång sikt
Kalmar och Kalix
Blekinge
Torsby
Hisingen
Västmanland
(Sörmland )
Härnösand
Sll?
Modell Sverige!
Erik Jedenius
24 november 2011
19
”Wissel blower”
•Själv el anhörig
•Primärvård
•Kommun
?????
Komun
Hemhjälp,
dagvård/verksamhet SÄBO
Primärvård
Specialist
Identifiera
Diagnos
Behandling
Adaption
och stödt
Fortsatt stöd Terminal
och vård
vård
Uppföljning
Ref. E. Jedenius, thesis 2010
10
Landsting
Kommun
PV
DS
Spec
DS
GP
GP
GP
GP
GP
GP
Bistånds
handläggare
DS
DS
GP
GP
GP
Demens team
Hemtjänst
Dagverksamhet
SÄBO
Personer med demens och
anhöriga
Ref. E. Jedenius, thesis 2010
200
180
Number of diagnose
160
140
120
PHC
GR
IMED
Others
TOTALT
100
80
60
40
20
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Year
Ref E.Jedenius Scand J Primary care 2009
2010/11/9
22
11
Fördelningen av 892st demensdiagnoser i
PV Kalmar 1999-2005
Brun, Gustavsson, 1993
AD 40%
AD
MIX 19%
MIX
12%
VaD 23%
VaD
26%
FTD 2%
FTD
9%
LBD 1%
Others
8%
Infektions
3%
UNS 14%
Erik Jedenius
42%
2010/11/9
Ref E.Jedenius Scand J Primary care 2009
23
Demensläkemedel DDD/1000 (+75)
25 000,00
20 000,00
15 000,00
Sweden total
Kalmar
10 000,00
5 000,00
0,00
2000
Erik Jedenius
2001
2002
2003
2004
2005
Ref. E. Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011
2010/11/9
24
12
Neuroleptika DDD/1000 (+75)
4 500
4 000
3 500
3 000
Sweden
total
Kalmar
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2000
2001
Erik Jedenius
2002
2003
2004
2005
Ref. E. Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011
2010/11/9
25
Patients +70 years visiting the emergency ward at the local hospital
70< Kalmar community
70< not living in Kalmar community
st
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
2000
Erik Jedenius
2001
2002
2003
2004
Ref. E. Jedenius,
pr IPA 2005
24 november
2011
26
13
Kommunala kostnader för demenssjukdom
•Ca. 50% av äldrekostnaden för kommunen
•Kalmar:
•Kö till SÄBO vid start, ingen kö efter ca 1-2 år.
•Ingen ökning (direkta kostnader)
•14.000-26.000 SEK / individ med demens
• SWE. 24.000- 35.000 SEK / individ med demens
•Total äldrebudget (lägre ökning vs. BNP / INDEX)
•Jämförelse kommun högre ökning vs BNP
•Lägre konstad vs. Sverige / individ med demens inom området
Erik Jedenius
24 november 2011
27
Sammanfattning
• Demens programmet (modell Sverige) identifierar förväntat antal nya
patienter per år (milda symtom=Akuta)
• Kostnaden för demensutredning motvsarar ca 1% av den totala kostnaden för
demens per år
• Förskrivnings mönstet förändrades för utvalda läkemedel
•Antidemensläkemedel
•Neuroleptika
•Sedativa
•Läkemedel med antikolinerg egeneffekt
•Implementeringen medförde inga ökade kostnader (reallokering)
• Landsting
•Kommun (ev kostnadsbesparande)
•Modell för Sverige!
Ref. E. Jedenius, thesis 2010
28
14
Har vi råd med framtidens Demensvård?
Vilka vägval/beslut har vi? Vem har ansvar för vem?
Organisation och styrning
Organisation/lagstiftning
Kommun vs landsting
Omfördelning av resurser
Tydlig ansvar ”vem gör vad”
Styrning och redskap
Prioritering
Budget
Styrning
Resultatstyrning (SveDem.mm)
Processtyrning (Demensmatrisen)
Hälsoekonomi
Befolkningen får större kunskap
Mera krav
Ökat ansvar för sin egen vård/omsorg
Ökat antal äldre som behöver stöd/tjänst
Andra idéer
Satsa in i framtiden….!
Erik Jedenius
24 november 2011
29
Välkommen till
Svenska demensdagarna
2012
3-4e Maj
Örebro
15