SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom � Symtomskattning � Symtomlindring � Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS � � � � ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor Observationsskalor Rosenhälls demensboende – Uddevallaprojektet (svensk modell) Engelska; MOBID, NOPPAIN, PACLAC, PAINAD, PAINE, Discomfort Scale, Abbey Pain Scale � � � � � Ändrat beteende – tänk smärta eller dålig symtomkontroll Anhöriga viktig källa Medicinsk journal – tidigare sjukdomar styr misstanke Medicinsk undersökning – undersök hela kroppen; mun, mage, leder, fötter… Tecknen på smärta: Ansiktsuttryck, drar ihop ansiktet, rynkar pannan, snörper sina läppar, skelar, rullar med ögonen, grimaser, högröd ansiktsfärg, öppen mun, mumla, jämra sig, gnissla tänder, avslappnad eller spänd i ansiktet, masserar över öm kroppsdel, agitation, rastlös, irriterad, oro, vandrande Beteendebaserad smärtskattning 0-3 4-7 8-10 Avslappnat ansiktsuttryck Påverkat ansiktsuttryck Plågat ansiktsuttryck Lediga rörelser Besvär vid rörelse Tydliga rörelsebesvär Avslappnad muskulatur Masserande rörelser Spänd och orörlig Motoriskt orolig Jämrar sig inte Jämrar sig svagt Jämrar sig högljutt SÖS-stickan, 0 ”ingen smärta, 10 ”värsta tänkbara smärta Smärtskattning vid svår demens � � � � Bra skattningsverktyg saknas Icke verbala tecken på smärta – svårt Smärtbehandlingen i sig - samma principer som vid andra sjukdomar Anamnes viktig – akuta händelser, tidigare sjukhistoria Uteslut akuta/åtgärdbara orsaker: � Förstoppning � Urinretention � Odiagnosticerad fraktur Vanligast kroniska tillstånd: � Artrit � Äldre fraktur � Neuropati � Maligniteter Symtom är inte bara smärta! � � � � � � � � � Smärta Illamående Andnöd Oro Nedstämdhet Vakenhet/Energi/Fatigue Aptit Törst Miktion/Avföring Symtomskattning � � � � � � Bra skattningsverktyg saknas Det ändrade beteendet varningsklocka Sök bakomliggande orsak Tecken på smärta? Läs på om tidigare sjukdom i journalen! Undersök hela kroppen mun, mage, leder, fötter mm � Uteslut förstoppning, urinstämma, fraktur, infektion � Liberal med analgetika, utvärdera Symtomskattning – ett lagarbete � Medicinsk journal � Familj, anhöriga och personal � Dokumentation � Tolkning � Behandling – åtgärd � Utvärdering Symtomlindring Symtomområden vid demenssjukdom � Kognition: minne, orientering, språk, exekutiva funktioner, apraxi, agnosi, insikt, empati, impulskontroll � Psykiska: depression, hallucinationer, agitation, aggressivitet, delirium � Beteende: vandrande, skrikande � Fysiska: rigiditet, inkontinens, myoklonier, kontrakturer, kramper Vanliga medicinska komplikationer i livets slut vid demens � Matvägran, vägran att öppna munnen, risk för intorkning � � � � � � � och otillräcklig kaloritillförsel Bristande munhygien, risk för svampinfektioner, nutritionssvårigheter Sväljningssvårigheter – risk för aspiration, pneumoni Rörelsesvårigheter – stillsittande, sängbunden – risk för trycksår och infektioner Falltendens – frakturrisk Förstoppning – risk för smärta, illamående, oro Inkontinens – ”risk för” KAD – infektionsrisk Medicineringssvårigheter - polyfarmaci Svår demens � Apraxi - sväljningsbesvär - vandrande � Agnosi - svårt att tolka sinnesuttryck Myoklonier, kontrakturer och kramper vid svår demenssjukdom � Myoklonier – överväg behandling � Kontrakturer – överväg behandling (botox, kirurgi vid svåra fall) � Epilepsi - konsekvens av svår demens -  behandla om återkommande ofta dagliga besvär � Patientens bästa i fokus Symtomprevention � Vanliga tillstånd - förstoppning - urinretention - kroniska tillstånd - infektioner � Fiberrik kost – motverka förstoppning � Frekventa vändningar – motverka trycksår och pneumoni � God munvård – motverka sväljningsbesvär Symtomkontroll vård i livets slut vid demens � � � � � � � � � Smärta Ångest/oro/agitation Munvård Motverka trycksår Säkerställ miktion/defekation Sekretionshämning Behandling av andnöd Antiemetika Liverpool Care Pathway bra hjälp ssk på boende Skrikande – är det smärta? � Fysiskt status - glöm inte munnen! � Bedömning – behandla och utvärdera! � Smärta, existentiellt kaos, rädsla, ensamhet, EP-aktivitet, neurodegeneration � Ge inte upp, demensvård är teamwork! Behandla med läkemedel � Paracetamol, opioider, plåster (fentanyl), NSAID (nociceptiv smärta) � Antiepileptiska läkemedel/tricykliska antidepressiva (neurogen smärta) Att göra smärtan hanterlig � Läkemedel är inte allt � Beröring, taktik massage � Musik och andra aktiviteter Symtomkontroll � Teamwork � Strukturerad symtomskattning � Fysiskt status � Information till anhöriga � Palliativ vård Terminal fas – palliativ vårdfilosofi är lösningen � Livskvalitet � Symtomkontroll � Teamwork � Anhörigstöd � Kommunikation � Liverpool Care Pathway � Kunskap � läkemedel tillgängliga, rutiner, vid behovs ordinationer + kunskap om indikationer