Handledning
Lärande i Arbete
(LIA)
Energianalytiker - bygg
1
Innehåll
Yrkeshögskola ........................................................................................................ 3
LIA - Lärande i arbete ............................................................................................. 3
Kursmål för Lärande i arbete 1-2, Energianalytiker - bygg ...................................... 3
Lärande i arbete 1 – 12 veckor ............................................................................ 3
Lärande i arbete 2 – 24 veckor ............................................................................ 4
Att vara handledare ................................................................................................. 4
Ditt uppdrag som handledare .............................................................................. 4
Handledarens olika uppgifter ............................................................................... 4
Det viktiga första mötet/introduktionen ................................................................ 4
Praktisk information ............................................................................................. 5
Arbetsplatsbesök och Bedömning ....................................................................... 5
Beskrivning av utbildningen Energianalytiker - bygg ............................................... 5
Utbildningens övergripande mål .......................................................................... 5
Vilka kurser har de studerande läst före resp. LIA .................................................. 6
Försäkringar ............................................................................................................ 9
Personskadeförsäkring för YH-studerande.......................................................... 9
Ansvarsförsäkring för YH-studerande.................................................................. 9
Försäkring för YH-studerande på LIA utomlands ................................................ 9
Kammarkollegiet .................................................................................................. 9
Bedömning av den studerandes arbetsinsats på LIA ............................................... 10
2
Yrkeshögskola
Yh-utbildningarna är framtagna i nära samarbete med näringslivet. Representanter
från företag och organisationer sitter med i utbildningarnas ledningsgrupper och
bidrar till att forma varje utbildning. Det är arbetsmarknadens behov som styr
utbildningarnas upplägg och innehåll.
YH-utbildningarna kan vara från ett halvt år upp till minst två år. Den studerande får
en kvalificerad yrkeshögskoleexamen om utbildningen
dan
utbildning ska LIA-perioden vara på minst 20 veckor (100 Yhp). I utbildningar som
inte leder till kvalificerad yrkeshögskoleexamen är det inte nödvändigt att LIA ingår,
men är inget hinder att LIA-kurser ingår i dem också.
LIA - Lärande i arbete
Målet med utbildningen är att ge den studerande en yrkeskompetens som leder till
arbete.
En av grundidéerna med yrkeshögskola är att utbildningen alltid ska motsvara det
behov som finns på arbetsmarknaden.
LIA ska förbereda de studerande för sin
yrkesroll och öka förutsättningarna för en anställning efter avslutad utbildning.
Utbildningsanordnaren har utarbetat en speciell kursplan för LIA. Av kursplanen
framgår vilka mål som den studerande förväntas uppnå på sin arbetsplats och hur
den studerandes kunskaper, färdigheter och kompetenser ska betygssättas.
rdigheter och
kompetenser, och tanken är att företrädare för arbetslivet ska delta aktivt med att
planera, organisera och genomföra LIA.
LIA-perioderna kan variera i antal och omfattning beroende på hur utbildningen är
organiserad. LIA motsvarar 40 arbetstimmar/vecka.
Kursmål för Lärande i arbete 1-2,
Energianalytiker - bygg
Lärande i arbete 1 – 12 veckor
Den studerande ska lära känna arbetsplatsen, företaget och branschen. Under LIA 1
ska den studerande också undersöka hur organisationens ekonomistyrning går till
och skaffa sig en uppfattning om IT-användning på företaget, till exempel göra en
kartläggning av förekommande beräkningsprogram för energiberäkning som finns.
Uppgiften redovisas muntligt och skriftligt.
3
Lärande i arbete 2 – 24 veckor
De studerande har nu nått en hög grad av anställningsbarhet och kan delta i
företagets arbete som fullgod resurs. Den studerande ska ha deltagit i skarpa projekt
och vara väl insatt i företagets kvalitetssystem. Uppgiften redovisas muntligt och
skriftligt.
Att vara handledare
Handledare är en uppgift som kan vara lärorik, stimulerande och ansvarsfull.
Som handledare är du en viktig nyckelperson för den studerande, arbetsplatsen och
utbildningssamordnaren. Du blir inte bara den studerandes stöd och förebild utan
bidrar även till att arbetsplatsen och branschen får en ny kunnig medarbetare.
Som handledare får du möjlighet att dela med dig av yrkeserfarenhet samtidigt som
du får en chans att utveckla dig själv och ditt arbete.
Ditt uppdrag som handledare
Arbetet som handledare kan variera. Dina uppgifter formas dels efter arbetsplatsens
förutsättningar och behov, men också utifrån de krav som utbildningssamordnaren
ställer.
Handledaren ska se till:
 att den studerande får uppgifter som motsvarar kursmålens krav
 att den studerande deltar i arbetet och vara med i exempelvis ett arbetslag,
projekt eller annan del av verksamheten
 att den studerande får stöd och råd i förhållande till sina behov och de mål
som ska uppnås
 att ge den studerande underlag om den studerandes prestationer till
utbildningsanordnaren inför betygssättningen
 att den studerandes ambitioner och mål beaktas när man planerar och
genomför LIA
De studerande förutsätts följa arbetsplatsens arbetstider, rutiner och arbetssätt.
Handledarens olika uppgifter
 Hålla kontakten med utbildningssamordnaren
 Introducera och informera
 Visa, instruera, öva
 Reflektera och bedöm
 Organisera och anpassa arbetsplatslärandet
 Planera och följ upp
 Dokumentera
Det viktiga första mötet/introduktionen
Att som studerande komma till en okänd arbetsplats med nya människor kan kännas
ganska nervöst – därför är det viktigt att få en bra start!
Några tips inför det första mötet:
4





Planera den första träffen
– Bestäm tid och plats i god tid
– Ta er tid – det bra om den första träffen kan vara relativt ostörd
– Presentation av handledare och studerande
– Information om arbetsplatsen: organisation, arbetsuppgifter, arbetstider,
arbetskamrater
– Speciella praktiska detaljer: säkerhetsrutiner, klädsel, oskrivna regler
mm
Gör ett översiktsschema
– Ett grovschema där den studerandes tid planeras för perioden, vilka
arbetsuppgifter och när i tiden.
– Speciella arbetsuppgifter från utbildningssamordnaren
Håll kontakt
– Kontaktpersoner hos utbildningssamordnaren
– Kontaktrutiner studerande – handledare:
Skapa rutiner
Förväntningar: Se till att era, handledares och studerandes, förväntningar
överensstämmer
Praktisk information
För den studerande är det viktigt att snabbt komma in i arbetsuppgifter och
arbetsgemenskap. Handledaren kan underlätta och påskynda anpassningen genom
att om informera om vilka regler och rutiner som den studerande har att förhålla sig
till avseende:
 Arbetstider
 Raster
 Om man blir sjuk
 Speciella sekretessregler
 Oskrivna regler
 Säkerhetsföreskrifter
Arbetsplatsbesök och Bedömning
Efter ca halva LIA-perioden genomförs ett besök på arbetsplatsen där
utbildningssamordnaren, handledaren och den studerande diskuterar hur det
fungerar LIA-perioden avslutas med att handledare tillsammans med den studerande
gör en bedömning av den studerandes arbetsinsats och genomförande utifrån
fastställda bedömningsgrunder (se sid 10).
Beskrivning av utbildningen Energianalytiker - bygg
Utbildningens övergripande mål
Som energianalytiker/ energikonsult kan man arbeta med energieffektivisering av
byggnader och med mer allmänna energifrågor. Effektiv energianvändning är idag i
fokus i strävan efter ett uthålligt samhälle som värnar om miljön.
5
Efter genomgången utbildning ska man kunna arbeta som energianalytiker eller
energikonsult inom bygg- och fastighetsbranschen, energisamordnare, projektledare
inom energianvändning i inomhusmiljö eller energirådgivare.
Efterfrågan
Yrkeshögskolan Kungsbacka har tillsammans med fastighetsbranschen tagit fram
denna utbildning som svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden. Redan på
kort sikt finns ett stort behov av att anställa ett par tusen nya kompetenser inom
energi.
Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna:
 analysera och förstå orsaker till energiflöden i byggnader.
 grunderna för energioptimering, byggfysik, husbyggnadsteknik och
energideklaration,
 använda relevanta datorprogram vid beräkning av byggnaders energistatus,
 föreslå/vidta åtgärder utifrån en hög kunskapsnivå inom byggfysikområdet,
 ansvara för och driva egna projekt samt ha förmåga att strukturera och
organisera arbetet,
 tillämpa ett systemtänkande vid analys och åtgärdande av störningar,
 hantera byggfysikaliska problem utan att äventyra byggnadens funktion,
 upprätta och förstå ekonomiska kalkyler,
 genomföra överlåtelsebesiktning och vid behov föreslå energiförsörjning
baserad på förnybara
 energislag, det vill säga hållbar energianvändning.
Vilka kurser har de studerande läst före resp. LIA
Kurser
Byggnaders miljöpåverkan
Byggprocessen
Byggteknik och byggnadsfysik
Ekonomi och organisation
Energiförsörjningssystem
Energioptimering
Entreprenadjuridik
Examensarbete
Installationsteknik
Kommunikation i arbetslivet
Projektmetodik
Ritteknik och solidmodellering
Tillämpad matematik
LIA 1
x
LIA 2
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
5 Yh-poäng motsvarar 1 veckas studier (ca 19 timmar lektionstid/vecka)
6
Byggnaders miljöpåverkan, 20 yhp
Kursen behandlar principerna bakom begreppet hållbar utveckling. Principer för hur föroreningar
uppkommer och sprids . Väsentliga miljöproblem relaterade till samhällets råvaru- och energibehov.
Miljöarbete i företag - principer och exempel. Huvuddragen i lagstiftningen inom miljöområdet,
planlagstiftning. Bygg- och anläggningsprojekt i ett livscykelperspektiv:
material- och resursanvändning, miljö- och hälsofarliga material, avfallshantering m m. Bygg- och
anläggningssektorns bidrag till samhällets miljöproblem. Inneklimatfaktorer som påverkar människans
hälsa och upplevd komfort och deras komplexa samspel, kunna utföra relevanta mätningar och
utvärdera dessa utifrån funktionskrav och myndighetskrav.
Byggprocessen, 15 yhp
Kursen syftar till att ge de studerande kunskap om byggnadsprocessens
struktur och om kopplingen mellan olika ingående byggaktiviteter. Kursen
ska också ge kunskap om olika byggstyrningsverktyg, om metoder för
utförande och en förståelse av samspelet mellan människa, miljö, teknik och
ekonomi.
Byggteknik och byggnadsfysik, 40 yhp
Den studerande ska skaffa sig kunskaper i husbyggnadsteknik, speciellt beträffande småhusets
uppbyggnad. Vidare ska den studerande skaffa sig översiktliga kunskaper inom byggnadsfysiken dvs.
värme, fukt, ljud och brand i byggnader.
Ekonomi och organisation, 20 yhp
Kursen förklarar grundläggande begrepp och processer inom företagsekonomin. Kursen ger
kunskaper och färdigheter som krävs för att förstå och delta i en organisations budgethantering,
redovisning och lönsamhetsbedömning.
Energiförsörjningssystem, 40 yhp
Kursens övergripande mål är att öka kompetensen och ge ökade insikter för dem som kommer att
arbeta med energiteknik och systemanalys.
Tyngdpunkten kommer att ligga på utformning av energiförsörjningssystem, främst för omvandling av
energiråvaror till elektrisk energi och värme samt kunskaper om de förnybara energislagen, deras
möjligheter och problem. Kursen skall inte enbart ge kunskap om energisystemens uppbyggnad och
funktion utan syftar även till att skapa förståelse för de faktorer som påverkar systemens utförande.
Kursen skall också ge en samlad kunskap om elproduktion, elmarknad, och eldistribution samt
elkraftförsörjningens ekonomiska grunder. Kursen ger även grundläggande kunskaper i koncentrerad
form om fjärrvärmens teori, teknik och funktion samt kommunala energisystem. Passiv
solvärmeteknik, dagsljus, byggnadsfysik, fönster, ventilation, beräkningsprogram för värmebalanser i
hus, skuggning, mikroklimat.
Energioptimering, 25 yhp
Beräkningar, analyser och parameterstudier av byggnaders energibalans både med och utan färdiga
dataprogram. Jämförelser och analyser avseende energiomsättning utifrån både mätningar och
beräkningar. Olika samband mellan å ena sidan energi och å andra sidan luftkvalitet, termiskt
inneklimat och termisk tröghet. Beräkningar och analyser av livscykelkostnader och optimering
avseende kostnader för energi, investering och underhåll. Träning i kritiskt tänkande och att kunna
tolka och använda resultat med hänsyn till olika begränsningar. Fördjupning inom delar av det breda
området samverkan mellan byggnader och installationer.
Entreprenadjuridik, 15 yhp
Kursen ger en inblick i juridisk systematik och metod. Utformningen av kursen anknyter till juridiska
frågeställningar angående regleringen av förhållandet mellan individ, grupp, företag, organisationer
och samhälle. Särskild tonvikt läggs på juridiska problem som möter vid entreprenadavtal. Kursen
omfattar en problemorienterad belysning av främst civilrättsliga normer men till viss del även
offentligrättsliga normer. Uppmärksamhet ägnas rättsområden som avtalsrätt, köprätt, konsumenttjänster baserad på fastighetsrätt, associationsrätt, arbetsrätt, skadeståndsrätt, orientering i
7
marknadsrätt med konkurrensrätt, något om förvaltningsrätt vid upphandling. Avslutningsvis
behandlas de centrala delarna av praktisk skiljedomsrätt som en del av processrätten. Kursen
behandlar med andra ord övergripande vanligt förekommande rättsliga frågor, som man möter inom
entreprenadjuridiken.
Examensarbete, 20 yhp
I denna kurs skall den studerande enskilt eller tillsammans med en annan studerande visa sin
förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som har förvärvats under studietiden. I kursen ingår
att identifiera, beskriva och analysera ett problem samt att utforma, implementera och utvärdera en
teknisk lösning. Arbetet redovisas muntligt och skriftligt.
Installationsteknik, 25 yhp
Kursen behandlar design, dimensionering och driftegenskaper för ventilations-, värme- och kylsystem.
Den studerande ska få kunskaper om ellära och belysning, fläkt effektivitet, styr och reglerteknik,
mätteknik samt drifttider.
Kommunikation i arbetslivet, 15 yhp
Kursen behandlar presentationsteknikens grunder såväl teoretiskt som praktiskt. Kursen tar också upp
strukturering, anpassning och framförande av ett budskap till mottagaren. Kursen utvecklar de
studerandes förmåga att redovisa åsikter och tankar samt att arbeta med olika medier för
kommunikation. I kursen diskuteras även rollen som konsult i relation till beställare, kunder och
leverantörer.
Projektmetodik, 15 yhp
I kursen ingår planering, ledning, genomförande och kvalitetssäkring av projekt. Dessutom ingår en
kortfattad överblick av olika projektmetoder och modeller, till exempel RUP och AGILA processer. Den
studerande ska få kunskaper om projektmetodik, insikt i hur grupper utvecklas och betydelsen
av ledarskapet i ett projekt.
Ritteknik och solidmodellering, 15 yhp
Ritteknik, grundläggande ritregler, ritningsläsning och standarder. 2D-ritning i AutoCAD och 3Dmodellering i Revit MEP. Efter kursen ska den studerande kunna grundläggande ritregler och
standarder, främst för ventilations- och rör-ritningar samt kunna mäta avstånd, ytor och volym i
3Dmodell.
Tillämpad matematik, 15 yhp
Syftet är att den studerande skall visa en elementär förmåga att både skriva, läsa och tala det
matematiska språket och visa god algebraisk räkneförmåga. Kunna använda grundläggande begrepp
inom funktionsläran, såsom definitionsmängd, värdemängd och invers funktion. Förstå elementära
funktioners egenskaper såsom lutning och derivata samt använda detta i problemlösning, kunna ställa
upp och lösa ekvationer och olikheter innehållande absolutbelopp samt genomföra beräkningar med
hjälp av trigonometriska funktioner.
8
Försäkringar
Yrkeshögskolestuderande har ett personskadeskydd som motsvarar
arbetsskadeförsäkringens olycksfallsskydd. Under utbildningsmomentet lärande i
arbete (LIA) omfattas de studerande även av en ansvarsförsäkring. Vid studier eller
LIA utomlands har de studerande ett personskadeskydd som motsvarar skyddet
enligt den generella studentförsäkringen i Sverige, dels ett reseförsäkringsskydd.
Personskadeförsäkring för YH-studerande
Denna försäkring ger yrkeshögskolestuderande ett personskadeskydd som
motsvarar arbetsskadeförsäkringens olycksfallsskydd. Den gäller i Sverige och
omfattar olycksfall under skoltid och under färd mellan bostaden och den plats där
skoltiden tillbringas. Den omfattar även vissa speciella fall av sjukdom genom smitta,
till exempel när sjukdomen har ådragits vid sysselsättning i laboratorium där arbete
med smittämnet bedrivs. (Mer om personskadeförsäkringen på Kammarkollegiets
webbplats.)
Ansvarsförsäkring för YH-studerande
Denna försäkring gäller under utbildningsmomentet lärande i arbete (LIA) i Sverige.
Försäkringen omfattar skada som en yrkeshögskolestuderande tillfogar en ickestatlig arbetsgivare eller företagare hos vilken utbildningen bedrivs. Den omfattar
även skadestånd som arbetsgivaren eller företagaren har lämnat ut enligt
skadeståndslagen när en studerande vållat skadan. (Mer om ansvarsförsäkringen på
Kammarkollegiets webbplats)
Försäkring för YH-studerande på LIA utomlands
Myndigheten har tecknat ett hängavtal på högskolans försäkring för studerande som
gör praktik utomlands, den så kallade Student UT-försäkringen. Försäkringen gäller
vid studier eller LIA utomlands. Den ger dels ett personskadeskydd som motsvarar
skyddet enligt den generella studentförsäkringen i Sverige, dels ett
reseförsäkringsskydd. Skyddet gäller i båda delarna dygnet runt. Den gäller för
samtliga studerande inom yrkeshögskolan som studerar eller gör LIA utomlands
enligt en överenskommelse om utbyte eller mottagande mellan
utbildningsanordnaren och ett utländskt lärosäte, företag eller annan inrättning som
tar emot den studerande. Försäkringsskyddet gäller under vistelsen i studielandet
samt under direkt resa mellan detta land och Sverige.
Utbildningsanordnare mejlar kammarkollegiet direkt på,
[email protected] och uppger adressuppgifter samt information om hur
många studerande som ska göra LIA utomlands. Kammarkollegiet skickar då
försäkringskort, vilka utbildningssamordnaren sedan själva fyller i.
Kammarkollegiet
På Kammarkollegiets webbplats finns även skadeanmälningsblanketter för utskrift.
Observera att blanketterna ska skickas till Kammarkollegiet - inte till
Myndigheten för yrkeshögskolan.
www.kammarkollegiet.se/forsakringsavdelningen/sakforsakring/verksamhetsrelaterad
e-forsakringar
9
Bedömning av den studerandes arbetsinsats på LIA
Studerande:
Företagsnamn:
Bedömningsgrunder
Kompetens
har kunskaper och
utförarbetsuppgifter på
ett tillfredsställande
sätt
Självständighet
utför arbetsuppgifter
på ett tillfredställande
sätt efter enkla
instruktioner och vis
handledning
utför arbetsuppgifter
Effektivitet
har goda kunskaper och
utför arbetsuppgifter på
ett utmärkt sätt samt visar
förståelse och känsla för
sammanhang
utför arbetsuppgifter
självständigt och
reflekterar över uppnådda
resultat
utför arbetsuppgifter
snabbt och effektivt
Noggrannhet
utför arbetsuppgifter
utan större
anmärkningar
utför arbetsuppgifter med
stor noggrannhet
Samarbetsförmåga
kan anpassa sig till ett
arbetslag
har god förmåga att
arbeta i ett arbetslag
Kommunikationsförmåga
har förmåga att
presentera, redovisa
och sammanfatta
resultat i tal och skrift
är tydlig i sin
kommunikation, har god
förmåga att på ett enkelt
sätt och i passande former
presentera, redovisa och
sammanfatta resultat
Kommentar:
Namn
Namnteckning
10