Energianalytiker - bygg - Yrkeshögskolan
Handledning Lärande i Arbete (LIA) Energianalytiker - bygg 1 Innehåll Yrkeshögskola ........................................................................................................ 3 LIA - Lärande i arbete ............................................................................................. 3 Kursmål för Lärande i arbete 1-2, Energianalytiker - bygg ...................................... 3 Lärande i arbete 1 – 12 veckor ............................................................................ 3 Lärande i arbete 2 – 24 veckor ............................................................................ 4 Att vara handledare ................................................................................................. 4 Ditt uppdrag som handledare .............................................................................. 4 Handledarens olika uppgifter ............................................................................... 4 Det viktiga första mötet/introduktionen ................................................................ 4 Praktisk information ............................................................................................. 5 Arbetsplatsbesök och Bedömning ....................................................................... 5 Beskrivning av utbildningen Energianalytiker - bygg ............................................... 5 Utbildningens övergripande mål .......................................................................... 5 Vilka kurser har de studerande läst före resp. LIA .................................................. 6 Försäkringar ............................................................................................................ 9 Personskadeförsäkring för YH-studerande.......................................................... 9 Ansvarsförsäkring för YH-studerande.................................................................. 9 Försäkring för YH-studerande på LIA utomlands ................................................ 9 Kammarkollegiet .................................................................................................. 9 Bedömning av den studerandes arbetsinsats på LIA ............................................... 10 2 Yrkeshögskola Yh-utbildningarna är framtagna i nära samarbete med näringslivet. Representanter från företag och organisationer sitter med i utbildningarnas ledningsgrupper och bidrar till att forma varje utbildning. Det är arbetsmarknadens behov som styr utbildningarnas upplägg och innehåll. YH-utbildningarna kan vara från ett halvt år upp till minst två år. Den studerande får en kvalificerad yrkeshögskoleexamen om utbildningen dan utbildning ska LIA-perioden vara på minst 20 veckor (100 Yhp). I utbildningar som inte leder till kvalificerad yrkeshögskoleexamen är det inte nödvändigt att LIA ingår, men är inget hinder att LIA-kurser ingår i dem också. LIA - Lärande i arbete Målet med utbildningen är att ge den studerande en yrkeskompetens som leder till arbete. En av grundidéerna med yrkeshögskola är att utbildningen alltid ska motsvara det behov som finns på arbetsmarknaden. LIA ska förbereda de studerande för sin yrkesroll och öka förutsättningarna för en anställning efter avslutad utbildning. Utbildningsanordnaren har utarbetat en speciell kursplan för LIA. Av kursplanen framgår vilka mål som den studerande förväntas uppnå på sin arbetsplats och hur den studerandes kunskaper, färdigheter och kompetenser ska betygssättas. rdigheter och kompetenser, och tanken är att företrädare för arbetslivet ska delta aktivt med att planera, organisera och genomföra LIA. LIA-perioderna kan variera i antal och omfattning beroende på hur utbildningen är organiserad. LIA motsvarar 40 arbetstimmar/vecka. Kursmål för Lärande i arbete 1-2, Energianalytiker - bygg Lärande i arbete 1 – 12 veckor Den studerande ska lära känna arbetsplatsen, företaget och branschen. Under LIA 1 ska den studerande också undersöka hur organisationens ekonomistyrning går till och skaffa sig en uppfattning om IT-användning på företaget, till exempel göra en kartläggning av förekommande beräkningsprogram för energiberäkning som finns. Uppgiften redovisas muntligt och skriftligt. 3 Lärande i arbete 2 – 24 veckor De studerande har nu nått en hög grad av anställningsbarhet och kan delta i företagets arbete som fullgod resurs. Den studerande ska ha deltagit i skarpa projekt och vara väl insatt i företagets kvalitetssystem. Uppgiften redovisas muntligt och skriftligt. Att vara handledare Handledare är en uppgift som kan vara lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Som handledare är du en viktig nyckelperson för den studerande, arbetsplatsen och utbildningssamordnaren. Du blir inte bara den studerandes stöd och förebild utan bidrar även till att arbetsplatsen och branschen får en ny kunnig medarbetare. Som handledare får du möjlighet att dela med dig av yrkeserfarenhet samtidigt som du får en chans att utveckla dig själv och ditt arbete. Ditt uppdrag som handledare Arbetet som handledare kan variera. Dina uppgifter formas dels efter arbetsplatsens förutsättningar och behov, men också utifrån de krav som utbildningssamordnaren ställer. Handledaren ska se till: att den studerande får uppgifter som motsvarar kursmålens krav att den studerande deltar i arbetet och vara med i exempelvis ett arbetslag, projekt eller annan del av verksamheten att den studerande får stöd och råd i förhållande till sina behov och de mål som ska uppnås att ge den studerande underlag om den studerandes prestationer till utbildningsanordnaren inför betygssättningen att den studerandes ambitioner och mål beaktas när man planerar och genomför LIA De studerande förutsätts följa arbetsplatsens arbetstider, rutiner och arbetssätt. Handledarens olika uppgifter Hålla kontakten med utbildningssamordnaren Introducera och informera Visa, instruera, öva Reflektera och bedöm Organisera och anpassa arbetsplatslärandet Planera och följ upp Dokumentera Det viktiga första mötet/introduktionen Att som studerande komma till en okänd arbetsplats med nya människor kan kännas ganska nervöst – därför är det viktigt att få en bra start! Några tips inför det första mötet: 4 Planera den första träffen – Bestäm tid och plats i god tid – Ta er tid – det bra om den första träffen kan vara relativt ostörd – Presentation av handledare och studerande – Information om arbetsplatsen: organisation, arbetsuppgifter, arbetstider, arbetskamrater – Speciella praktiska detaljer: säkerhetsrutiner, klädsel, oskrivna regler mm Gör ett översiktsschema – Ett grovschema där den studerandes tid planeras för perioden, vilka arbetsuppgifter och när i tiden. – Speciella arbetsuppgifter från utbildningssamordnaren Håll kontakt – Kontaktpersoner hos utbildningssamordnaren – Kontaktrutiner studerande – handledare: Skapa rutiner Förväntningar: Se till att era, handledares och studerandes, förväntningar överensstämmer Praktisk information För den studerande är det viktigt att snabbt komma in i arbetsuppgifter och arbetsgemenskap. Handledaren kan underlätta och påskynda anpassningen genom att om informera om vilka regler och rutiner som den studerande har att förhålla sig till avseende: Arbetstider Raster Om man blir sjuk Speciella sekretessregler Oskrivna regler Säkerhetsföreskrifter Arbetsplatsbesök och Bedömning Efter ca halva LIA-perioden genomförs ett besök på arbetsplatsen där utbildningssamordnaren, handledaren och den studerande diskuterar hur det fungerar LIA-perioden avslutas med att handledare tillsammans med den studerande gör en bedömning av den studerandes arbetsinsats och genomförande utifrån fastställda bedömningsgrunder (se sid 10). Beskrivning av utbildningen Energianalytiker - bygg Utbildningens övergripande mål Som energianalytiker/ energikonsult kan man arbeta med energieffektivisering av byggnader och med mer allmänna energifrågor. Effektiv energianvändning är idag i fokus i strävan efter ett uthålligt samhälle som värnar om miljön. 5 Efter genomgången utbildning ska man kunna arbeta som energianalytiker eller energikonsult inom bygg- och fastighetsbranschen, energisamordnare, projektledare inom energianvändning i inomhusmiljö eller energirådgivare. Efterfrågan Yrkeshögskolan Kungsbacka har tillsammans med fastighetsbranschen tagit fram denna utbildning som svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden. Redan på kort sikt finns ett stort behov av att anställa ett par tusen nya kompetenser inom energi. Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna: analysera och förstå orsaker till energiflöden i byggnader. grunderna för energioptimering, byggfysik, husbyggnadsteknik och energideklaration, använda relevanta datorprogram vid beräkning av byggnaders energistatus, föreslå/vidta åtgärder utifrån en hög kunskapsnivå inom byggfysikområdet, ansvara för och driva egna projekt samt ha förmåga att strukturera och organisera arbetet, tillämpa ett systemtänkande vid analys och åtgärdande av störningar, hantera byggfysikaliska problem utan att äventyra byggnadens funktion, upprätta och förstå ekonomiska kalkyler, genomföra överlåtelsebesiktning och vid behov föreslå energiförsörjning baserad på förnybara energislag, det vill säga hållbar energianvändning. Vilka kurser har de studerande läst före resp. LIA Kurser Byggnaders miljöpåverkan Byggprocessen Byggteknik och byggnadsfysik Ekonomi och organisation Energiförsörjningssystem Energioptimering Entreprenadjuridik Examensarbete Installationsteknik Kommunikation i arbetslivet Projektmetodik Ritteknik och solidmodellering Tillämpad matematik LIA 1 x LIA 2 x x x x x x x x x x x x 5 Yh-poäng motsvarar 1 veckas studier (ca 19 timmar lektionstid/vecka) 6 Byggnaders miljöpåverkan, 20 yhp Kursen behandlar principerna bakom begreppet hållbar utveckling. Principer för hur föroreningar uppkommer och sprids . Väsentliga miljöproblem relaterade till samhällets råvaru- och energibehov. Miljöarbete i företag - principer och exempel. Huvuddragen i lagstiftningen inom miljöområdet, planlagstiftning. Bygg- och anläggningsprojekt i ett livscykelperspektiv: material- och resursanvändning, miljö- och hälsofarliga material, avfallshantering m m. Bygg- och anläggningssektorns bidrag till samhällets miljöproblem. Inneklimatfaktorer som påverkar människans hälsa och upplevd komfort och deras komplexa samspel, kunna utföra relevanta mätningar och utvärdera dessa utifrån funktionskrav och myndighetskrav. Byggprocessen, 15 yhp Kursen syftar till att ge de studerande kunskap om byggnadsprocessens struktur och om kopplingen mellan olika ingående byggaktiviteter. Kursen ska också ge kunskap om olika byggstyrningsverktyg, om metoder för utförande och en förståelse av samspelet mellan människa, miljö, teknik och ekonomi. Byggteknik och byggnadsfysik, 40 yhp Den studerande ska skaffa sig kunskaper i husbyggnadsteknik, speciellt beträffande småhusets uppbyggnad. Vidare ska den studerande skaffa sig översiktliga kunskaper inom byggnadsfysiken dvs. värme, fukt, ljud och brand i byggnader. Ekonomi och organisation, 20 yhp Kursen förklarar grundläggande begrepp och processer inom företagsekonomin. Kursen ger kunskaper och färdigheter som krävs för att förstå och delta i en organisations budgethantering, redovisning och lönsamhetsbedömning. Energiförsörjningssystem, 40 yhp Kursens övergripande mål är att öka kompetensen och ge ökade insikter för dem som kommer att arbeta med energiteknik och systemanalys. Tyngdpunkten kommer att ligga på utformning av energiförsörjningssystem, främst för omvandling av energiråvaror till elektrisk energi och värme samt kunskaper om de förnybara energislagen, deras möjligheter och problem. Kursen skall inte enbart ge kunskap om energisystemens uppbyggnad och funktion utan syftar även till att skapa förståelse för de faktorer som påverkar systemens utförande. Kursen skall också ge en samlad kunskap om elproduktion, elmarknad, och eldistribution samt elkraftförsörjningens ekonomiska grunder. Kursen ger även grundläggande kunskaper i koncentrerad form om fjärrvärmens teori, teknik och funktion samt kommunala energisystem. Passiv solvärmeteknik, dagsljus, byggnadsfysik, fönster, ventilation, beräkningsprogram för värmebalanser i hus, skuggning, mikroklimat. Energioptimering, 25 yhp Beräkningar, analyser och parameterstudier av byggnaders energibalans både med och utan färdiga dataprogram. Jämförelser och analyser avseende energiomsättning utifrån både mätningar och beräkningar. Olika samband mellan å ena sidan energi och å andra sidan luftkvalitet, termiskt inneklimat och termisk tröghet. Beräkningar och analyser av livscykelkostnader och optimering avseende kostnader för energi, investering och underhåll. Träning i kritiskt tänkande och att kunna tolka och använda resultat med hänsyn till olika begränsningar. Fördjupning inom delar av det breda området samverkan mellan byggnader och installationer. Entreprenadjuridik, 15 yhp Kursen ger en inblick i juridisk systematik och metod. Utformningen av kursen anknyter till juridiska frågeställningar angående regleringen av förhållandet mellan individ, grupp, företag, organisationer och samhälle. Särskild tonvikt läggs på juridiska problem som möter vid entreprenadavtal. Kursen omfattar en problemorienterad belysning av främst civilrättsliga normer men till viss del även offentligrättsliga normer. Uppmärksamhet ägnas rättsområden som avtalsrätt, köprätt, konsumenttjänster baserad på fastighetsrätt, associationsrätt, arbetsrätt, skadeståndsrätt, orientering i 7 marknadsrätt med konkurrensrätt, något om förvaltningsrätt vid upphandling. Avslutningsvis behandlas de centrala delarna av praktisk skiljedomsrätt som en del av processrätten. Kursen behandlar med andra ord övergripande vanligt förekommande rättsliga frågor, som man möter inom entreprenadjuridiken. Examensarbete, 20 yhp I denna kurs skall den studerande enskilt eller tillsammans med en annan studerande visa sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som har förvärvats under studietiden. I kursen ingår att identifiera, beskriva och analysera ett problem samt att utforma, implementera och utvärdera en teknisk lösning. Arbetet redovisas muntligt och skriftligt. Installationsteknik, 25 yhp Kursen behandlar design, dimensionering och driftegenskaper för ventilations-, värme- och kylsystem. Den studerande ska få kunskaper om ellära och belysning, fläkt effektivitet, styr och reglerteknik, mätteknik samt drifttider. Kommunikation i arbetslivet, 15 yhp Kursen behandlar presentationsteknikens grunder såväl teoretiskt som praktiskt. Kursen tar också upp strukturering, anpassning och framförande av ett budskap till mottagaren. Kursen utvecklar de studerandes förmåga att redovisa åsikter och tankar samt att arbeta med olika medier för kommunikation. I kursen diskuteras även rollen som konsult i relation till beställare, kunder och leverantörer. Projektmetodik, 15 yhp I kursen ingår planering, ledning, genomförande och kvalitetssäkring av projekt. Dessutom ingår en kortfattad överblick av olika projektmetoder och modeller, till exempel RUP och AGILA processer. Den studerande ska få kunskaper om projektmetodik, insikt i hur grupper utvecklas och betydelsen av ledarskapet i ett projekt. Ritteknik och solidmodellering, 15 yhp Ritteknik, grundläggande ritregler, ritningsläsning och standarder. 2D-ritning i AutoCAD och 3Dmodellering i Revit MEP. Efter kursen ska den studerande kunna grundläggande ritregler och standarder, främst för ventilations- och rör-ritningar samt kunna mäta avstånd, ytor och volym i 3Dmodell. Tillämpad matematik, 15 yhp Syftet är att den studerande skall visa en elementär förmåga att både skriva, läsa och tala det matematiska språket och visa god algebraisk räkneförmåga. Kunna använda grundläggande begrepp inom funktionsläran, såsom definitionsmängd, värdemängd och invers funktion. Förstå elementära funktioners egenskaper såsom lutning och derivata samt använda detta i problemlösning, kunna ställa upp och lösa ekvationer och olikheter innehållande absolutbelopp samt genomföra beräkningar med hjälp av trigonometriska funktioner. 8 Försäkringar Yrkeshögskolestuderande har ett personskadeskydd som motsvarar arbetsskadeförsäkringens olycksfallsskydd. Under utbildningsmomentet lärande i arbete (LIA) omfattas de studerande även av en ansvarsförsäkring. Vid studier eller LIA utomlands har de studerande ett personskadeskydd som motsvarar skyddet enligt den generella studentförsäkringen i Sverige, dels ett reseförsäkringsskydd. Personskadeförsäkring för YH-studerande Denna försäkring ger yrkeshögskolestuderande ett personskadeskydd som motsvarar arbetsskadeförsäkringens olycksfallsskydd. Den gäller i Sverige och omfattar olycksfall under skoltid och under färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. Den omfattar även vissa speciella fall av sjukdom genom smitta, till exempel när sjukdomen har ådragits vid sysselsättning i laboratorium där arbete med smittämnet bedrivs. (Mer om personskadeförsäkringen på Kammarkollegiets webbplats.) Ansvarsförsäkring för YH-studerande Denna försäkring gäller under utbildningsmomentet lärande i arbete (LIA) i Sverige. Försäkringen omfattar skada som en yrkeshögskolestuderande tillfogar en ickestatlig arbetsgivare eller företagare hos vilken utbildningen bedrivs. Den omfattar även skadestånd som arbetsgivaren eller företagaren har lämnat ut enligt skadeståndslagen när en studerande vållat skadan. (Mer om ansvarsförsäkringen på Kammarkollegiets webbplats) Försäkring för YH-studerande på LIA utomlands Myndigheten har tecknat ett hängavtal på högskolans försäkring för studerande som gör praktik utomlands, den så kallade Student UT-försäkringen. Försäkringen gäller vid studier eller LIA utomlands. Den ger dels ett personskadeskydd som motsvarar skyddet enligt den generella studentförsäkringen i Sverige, dels ett reseförsäkringsskydd. Skyddet gäller i båda delarna dygnet runt. Den gäller för samtliga studerande inom yrkeshögskolan som studerar eller gör LIA utomlands enligt en överenskommelse om utbyte eller mottagande mellan utbildningsanordnaren och ett utländskt lärosäte, företag eller annan inrättning som tar emot den studerande. Försäkringsskyddet gäller under vistelsen i studielandet samt under direkt resa mellan detta land och Sverige. Utbildningsanordnare mejlar kammarkollegiet direkt på, [email protected] och uppger adressuppgifter samt information om hur många studerande som ska göra LIA utomlands. Kammarkollegiet skickar då försäkringskort, vilka utbildningssamordnaren sedan själva fyller i. Kammarkollegiet På Kammarkollegiets webbplats finns även skadeanmälningsblanketter för utskrift. Observera att blanketterna ska skickas till Kammarkollegiet - inte till Myndigheten för yrkeshögskolan. www.kammarkollegiet.se/forsakringsavdelningen/sakforsakring/verksamhetsrelaterad e-forsakringar 9 Bedömning av den studerandes arbetsinsats på LIA Studerande: Företagsnamn: Bedömningsgrunder Kompetens har kunskaper och utförarbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt Självständighet utför arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt efter enkla instruktioner och vis handledning utför arbetsuppgifter Effektivitet har goda kunskaper och utför arbetsuppgifter på ett utmärkt sätt samt visar förståelse och känsla för sammanhang utför arbetsuppgifter självständigt och reflekterar över uppnådda resultat utför arbetsuppgifter snabbt och effektivt Noggrannhet utför arbetsuppgifter utan större anmärkningar utför arbetsuppgifter med stor noggrannhet Samarbetsförmåga kan anpassa sig till ett arbetslag har god förmåga att arbeta i ett arbetslag Kommunikationsförmåga har förmåga att presentera, redovisa och sammanfatta resultat i tal och skrift är tydlig i sin kommunikation, har god förmåga att på ett enkelt sätt och i passande former presentera, redovisa och sammanfatta resultat Kommentar: Namn Namnteckning 10
© Copyright 2024