MPSA Molkom UTBILDNING TEKNIK-MILJÖ & ARBETSMILJÖ HARMONISERADE TEKNISKA RÄTTSREGLER OCH ÖVRIGT FÖR EU-EES-OMRÅDET Om Du Ni vill öka kunskapen beställ MPSA:S företagsanpassade och målinriktade kurser Valj lämpliga kurser för respektive personalkategori utifrån hur det passar Er 2014-2015 Maskin & Processäkerhetsanalys Telefon 0553 14060 Mobil 070 6406027 T Adress MPSA Tidafors 346 660 60 Molkom Email: [email protected] Hemsida www.mpsa.se C Molkom i september 2014 UTBILDNINGAR MPSA 2014-2015 ARBETSMILJÖ & SÄKERHETSTEKNISKA KURSER Exempel på företagsanpassade utbildningar MPSA genomför inom området arbetsmiljö, tekniska säkerhetsregler maskiner, bygg, ATEX, Tryck, El m.m Är Du intresserad kontakta oss för information. Mvh Tomas Beäff 070 6406027 [email protected] Aktivera bokmärkesmenyn (som då kommer upp på vänster sida) så kan ni enkelt och snabbt klicka fram de olika utbildningarna Expertutbildningar inom många områden Kursutbildare inom området sedan 1995 FÖLJANDE UTBILDNINGAR INGÅR SOM STANDARDKURSER I MPSA:S UTBUD Utöver dessa finns även möjlighet till andra kurser inom området. 1.-GRUNDUTBILDNING-EU-RÄTT-ARBETSMILJÖ, Maskinsäkerhet, CE-märkning, Riskanalys m.m 2 dgr 2.- FÖRDJUPNING CE-MÄRKNING MASKIN- OCH PROCESSOMRÅDET 2 dgr 3 -RISKHANTERING I INDUSTRIN” 2 dagar, riskhantering-riskbedömning och riskanalys 4.-ATT DRIVA ANLÄGGNINGSPROJEKT med kolla på lagar, förordningar och föreskrifter 2-3 dgr 5.-FÖRDJUPNING STYRSYSTEMSSÄKERHET, El-Styr-Driv, SIL-och PL klassning 2 dgr 6.- TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR och industriella rörledningar Tillverkning-Användning-Besiktning och egenkontroll 2-3 dgr 7- ATEX Grunder och tillämpning -tillverkning-användning-kontroll (damm-gas/vätska) 8. -CPR-CE-märkning av byggprodukter och bärverk (EN 1090) 1 dag (Info) 2 dgr (Fördjupning) 9.-LYFTANORDNINGAR OCH LYFTREDSKAP Grunder och tillämpning -tillverkning-användning-kontroll med fördjupning i standarder tex EN 13155 10 CHEFS-OCH LEDNINGSGRUPPSKURS EU-RÄTT –SÄKERHET Chefen & Arbetsrätten 11 BESTÄLLARKOMPETENS INOM EU-RÄTTEN-TEKNISKA KRAV 12 UNDERHÅLLSUTBILDNING TEKNIKER I dag, säkerhetskrav kring underhållet 13 -BAM+ -Bättre arbetsmiljö allmän kurs 14 SÄKRA STOPP Säkra stopp energifrånskiljning och energiavlastning industri 15.-PRODUKTANSVAR OCH PRODUKTSÄKERHET 16. LASERSÄKERHET KRAV OCH HANTERING PÅ ARBETSPLATSEN (för 3B laseranvändare) 17. HÄRDPLASTER OCH KEMISKA HÄLSORISKER MED REACH 18. FÖRDJUPAD SKYDDSOMBUDSUTBILDNING BAM +++-Kompetenshöjning för skyddsombud.3 dgr Ny mycket uppskattad kurs bland skyddsombud, huvudskyddsombud samt regionala skyddsombud. 19.TEMADAG SKYDDSTEKNISKA LÖSNINGAR I MASKINER Från analys till slutlig lösning 1 dag 20. SKYDDSOMBUDSUTBILDNING STEG 1STEG 2 6 dgr Fristående Fördjupningskurs (kurs 18). 21. STÅLKONSTRUKTIONER INOM INDUSTRIN-MASKIN ELLER BYGGRAV ELLER BÅDE OCH (1 dag) Se följande sidor för fördjupad information om upplägg- och innehåll för respektive per kurs. Varje kurs kan även specialanpassa för respektive företag. Kurs 1, 2 dgr 1.-Grundutbildning-EU-Rätt-Arbetsmiljö, Maskinsäkerhet, CEmärkning, Riskanalys m.m (populär kurs sedan 1993) Dag 1 En teoretiskt inriktad dag med grunder‐förståelse och bakgrunder INTRODUKTION OCH GRUNDER REGELVERKEN • • • • • • • • • • • • • EU‐Rätten inom teknik och arbetsmiljöområdet (tillverkning‐användning‐kontroll) Produktdirektiv‐Minimidirektiv (tillverkar och användarkrav) EU‐lagstiftningen och direktiv inom maskin‐ och processsäkerhetsområdet (Maskindirektiv, EMC‐LVD‐PED‐Atex samt vissa övriga ) Nya metoden systemet‐CE‐märkning 24 reglerade områden Moduler för CE‐märkning Tekniska filer‐Teknisk dokumentation‐EES ansvarig för tekniska filen Nya maskindirektivet 2006/42/EG och dess svenska implementering AFS 2008:3 Maskiner Krav kring i samband med utbyte‐tillägg och förändringar och reparationer Lågspänningsdirektivet och EMC‐direktivet vad innebär dessa rent konkret Olika typer av konformitetshandlingar, IIA, IIB, EG‐Försäkran allmänt,Standardiseringssystemet knutet till EG‐rätten samt standarder ur ett globalt perspektiv SS EN ISO IEC ETSI samt indelning i standardnivåer C‐standarder att beakta Riskhantering EN ISO 12100 (metoder‐metodik‐tillämpning samt hut går det till) Dag 2 Användarens skyldigheter i samband med användning av arbetsutrustning‐maskiner‐truckar‐ lyftanordningar‐elsäkerhetsarbetet m.m ANVÄNDARSKYLDIGHETER I TEORIN OCH PRAKTIKEN FM • • • Användarkrav och skyldigheter avseende arbetsutrustning/maskiner generellt, truckar, lyftanordningar‐ och lyftredskap samt även kraven om tillfälliga personlyft. (användningskrav ny utrustning, retroaktiva säkerhetskrav befintlig utrustning, de språkliga kraven) Bullerkrav, vibrationskrav, varselmärkning AFS 2008:13 skyltar och signaler, Ergonomi, Strålning m.m Samordningskrav‐Bas U‐Bas P‐Förhandsanmälan, Arbetsmiljölaner • • • • • • • • Den interna inventeringsskyldigheten av arbetsutrustning Elsäkerhetsaspekter Underhållsaspekter ur ett konstruktionsperspektiv och ur ett användarperspektiv Egencertifiering (CE‐märkning) Om Ni själva bygger produktdirektivbunden utrustning, maskiner, kopplingsutrustning, maskinsammanbyggnader etc. TCF, Bruksanvisningar, standardtillämpning, DOC. Hur göra. Om‐ och tillbyggnad av befintlig utrustning (CE‐märkt eller ej CE‐märkt ) EU:s krav kring detta. Viktiga praktiska rutiner för detta och hur förfara i olika steg. Förändringar, byte till reservdelar som inte är original (vad ska man tänka på, krav mm) Sammansatta maskiner (vad ska man tänka på, krav mm) Nödstopp‐skyddsstopp‐produktionsstopp‐bryt & lås Egencertifiering (CE‐märkning) Om Ni själva bygger produktdirektivbunden utrustning, maskiner, kopplingsutrustning, maskinsammanbyggnader etc. TCF, Bruksanvisningar, standardtillämpning, DOC. Hur göra UPPHANDLINGSASPEKTER • • Beställarkompetens, vad tänka på i samband med upphandlingar Språkliga krav på och i dokumentation ANSVARSFRÅGOR • • Skyddsansvar‐straffansvar och produktansvar (skillnader och påföljder kring detta) Fördelning av arbetsuppgifter‐dele‐go • Provdrift, Ta i drift, ta i bruk, släppa ut på marknaden • • Ansvarsrollen vandrar i projekt, vem/vilka har ansvaret i olika skeden Uppföljning av leverans (kontrollskyldigheten) Kurs 2, 2 dgr Fördjupning CE-märkning Fördjupning 2 dagar steg II inom maskin-process- och elsäkerhetsområdet För de som har grundkunskaper inom området, fördjupning i harmoniserade Standarder. Kort repetition och uppdatering • Nya metoden systemet, CE + standardisering • Viktiga produkt- och minimidirektiv • Det viktigaste i Nya Maskindirektivet 2006/42/EG och AFS 2008:3 • Riskhantering övergripande • EN ISO 12100 Riskhantering och maskinsäkerhet på djupet Fördjupning • På djupet i maskindirektivet-hur uppfylla kraven i blagorna • Nyheter inom standardiseringen • +A1 Tilläggen i harmoniserade standarder • På djupet i viktiga standarder knutna till Bilaga 1 i maskindirektivet • SIL- och Performance Level praktisk tillämpning-styrsystem EN ISO 13849-1 (PL) samt EN 62061 (SIL) Hur konstruera, validera funktionssäkra kretsar. Sektorstandarderna under EN 61508 • På djupet i viktiga standarder knutna till kraven i Bilaga 1 MD Varje punkt i Bilaga 1 har en eller flera standarder knutna till sig, vilka är dom och vad innebär de för att uppfylla karven. • Kopplingarna till övriga föreskrifter och direktiv Buller, vibrationer, strålning EMF-fält, skyltning m.m • Potentialutjämning Praktiska aspekter och tillämpningar • Hur verifiera mot C-standarder • Tekniska filer och dess status • Utbyte-tillägg samt om- och tillbyggnader vad gäller då • Typfall från verkligheten • EMC-LVD-PED-ATEX-viktiga aspekter Kurs 3 “Riskhantering i industrin” 2 dagar RISKHANTERING-RISKBEDÖMNING OCH RISKANALYS *Begrepp inom riskhantering *Terminologi och definitioner, metoder och metodik *Förutsägande och jämförande analys *Riskanalyskrav i direktiv, föreskrifter och standarder *SS EN ISO 12100 standard för riskhantering-maskinsäkerhet *SS EN ISO 31000 Riskhantering-Managementnivå *Riskanalytiska metoder, de vanligast använda *Kvalitetskrav på analyser *Riskbedöma styr- el- och drivsystem, tryckbärande anordningar, Maskiner, EX-miljö, Arbetsplatsens utformning, PL-SIL klassificering m.m. *Bedömningsavgränsningar *Praktiska synpunkter och tips *Riskbedömningar på i brukvarande maskiner. *Riskbedömningar för CE-märkning *Hur hantera ombyggnationer ur ett riskbedömningsperspektiv *Grupparbeten i form av praktiska analysövningar Kurslitteratur Överlämnas efter kursen i form av en sökbar pdf-fil (som ett senare hjälp- och sökmedel) Med användarrättighet för respektive deltagare. Vissa ”pappers”underlag ingår även på kursen så man kan hänga med. Kursintyg ingår. Kurs 4 “Att driva anläggningsprojekt” Kursen vänder sig till projektörer,byggherrar,projektledare, delprojektledare, tekniker,tillverkare, entreprenörer, installatörer anläggningsägare,chefer, QA, skydds- och säkerhetspersonal m.m I samband med såväl projektering, upphandlingar av entreprenader, tekniska produkter, CEmärkningar, om- och tillbyggnader, överlämningar och övertaganden samt senare förvaltning av dessa anläggningar uppstår frågor som rör säkerheten och säkerhetskraven. Vidare kan man genom att driva anläggningsprojekt på rätt sätt få en kostnadseffektiv anläggning, slippa fördyrningar i efterhand samt undvika tvisteproblem samt problem med kunder problem med tillsynsmyndigheter om olyckor inträffar etc. Det finns allt att vinna på att driva anläggningsprojekt på ett strukturerat sätt såväl projektekonomiskt-produktionsekonomiskt-tillverkningseknomiskt som miljö- och arbetsmiljömässigt.. Programinnehåll EU-rätt-kort repetition Importörsrollen och krav utanför EES-stater EG-direktiv & standarder som styr anläggningsprojekt Maskin-process, El-instrument, Bygg-anläggning och Eurocoder Anläggningsdefinition, produktdefinition Projektmodeller Projektfaser Att driva anläggningsprojekt från början till slut Att beakta vid förstudie, förfrågningsunderlag och upphandlingar Skillnader mellan olika Entreprenadformer & Teknikprojekt. Ansvarsroller- och leveransgränser i ett projekt Viktiga säkerhetskrav i anläggningar att beakta under alla projektfaserna Vilka krav kan man ställa och vilka skyldigheter har: tillverkare, entreprenörer,installatörer, distributörer,slutanvändare etc. Projektörsansvar-byggherreansvar, förhandsanmälan till myndighet, arbetsmiljöplaner, bygg & anläggningskrav EES-gemensamma krav i bygg- och anläggningsprojekt Samordningsansvar, delsamordningsansvar och koordineringsansvar Kostnadsaspekter kring projekt och CE-märkning specifikt Projektsamordning säkerhetsaspekter, projektledarrollen Överlämning till beställare Skyddsövertagande-produktövertagande-avslut och avetablering Dokumentera projektet (Anläggningstekniska filer-Produkttekniska filer) Redovisande dokument i projekt Certifikat och konformitetshandlingar, konstruktionsintyg, tillverkningsintyg, Installationsintyg. Provdrift, Ta i drift, ta i bruk, släppa ut på marknaden Ansvarsrollen vandrar i projekt, vem/vilka har ansvaret i olika skeden Produktspecifika, användarspecifika, områdesspecifika Uppföljning av leverans (kontrollskyldigheten) Tvistelösningar mellan köpare och leverantör Skiljedomsförfarande, civil domstol för- och nackdelar Förvaltningsfasen-Vad gäller och hur hantera framtida förändringar Kurs 5, 2 dgr Fördjupning El-Styr-Driv Förslag på lämplig fördjupning 2 dagar -specialist Öka förståelsen och kompetensen allmänt inom området styr- och drivsystem samt explicit dess säkerhetskrav och hur hantera dessa utifrån den lagstiftning som finns inom EESområdet vidare hur tillämpa detta utifrån harmoniserade standarder som ger riktlinjerna. Kurstid 2 dagar enligt programförslag på följande sida. PROGRAM 1.Inledning-Bakgrund- och förståelse Regelöversikt inom styrsystemsområdet samt viktiga definitioner inom om • • • Definitioner- driv- och styrsystem Krav samt hur tillämpa och validera styrsystems- och drivsystemskraven enligt AV:s föreskrifter. Bilaga 1 i AFS 2008:3 samt enligt PED AFS 1999:4. Användarkrav samt krav enligt AFS 2006:4. Presumptionsprincipen i föreskrifterna genom tillämpning av standarder från A-B till C-nivå 2. Viktiga grunder • • Stopptyper och stoppkategorier i maskiner -Nödstopp och skyddsstopp samt produktionsstopp. Reglverkens krav förtydligas i SS EN ISO 13850 Nödstopp, SS EN 60204-1 maskiners elutrustning samt för hydraulik och pneumatik enligt SS EN ISO 4413 och SS EN ISO 4414 Energifrånskiljning och energiavlastning-Säkra stopp Startspärrar, undantagna kretsar, krav för att förebygga oönskad och oavsiktlig start, krav i samband med att energitillförseln måste hållas obruten i samband med vissa underhållsinsatser. • Säkerhetskraven i maskindirektivets Bilaga 1 avsnitt 1.2 • • Säkerhetskomponenter enligt Bilaga 5 samt de specifika kraven enligt Bilaga 4 2.1.A AFS 2008:3 -Försäkran för funktionssäkra kretsar samt säkerhetskomponenter Hur hantera styrsystemskraven på maskiner tillverkade före 1995 (som i grunden omfattas av AFS 2006:4) i samband med om- och tillbyggnader, byte av styrsystem, komplettering av funktionssäkra styrningar typ nya nödstopps- och skyddsstoppskretsar, ljud- och ljussignaleringssystem. Vilka styrfunktioner och systemlösningar i maskiner, processanläggningar omfattas av kraven på funktionssäkra styrningar. Översiktlig genomgång av viktiga standarder inom området för att tillmötesgå föreskrifts kraven gällande styr- och drivsystem samt dess funktionssäkta styrningar. • • • Vad betyder dessa krav i praktiken- och hur bedriva tillsyn kring dessa. 3. Fördjupning- Tillämpning-Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem PL-SIL i praktiken Även om tillsynen ur ett myndighetsperspektiv och kravställandet utgår från föreskrifternas grundläggande hälso- och säkerhetskrav är det viktigt ha en viss kunskap och insikt om de huvudsakiga standarder som finns för att säkerställa att man har kretsar och där tillhörande komponenter som säkerställer en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till den aktuella risken. • Krav på säkerhetsrelaterade delar i maskiner och processers styrsystem enligt SS EN 13849 (f.d 954-1) PL-kraven (PLa-e), EN 61508-1-7 (system- och komponenttillverkarens krav), EN 62061 sektorstandarden för maskiner för att via • 4 • • • • • • • • riskbedömning komma fram till relevant SIL-klass 1-3, EN 61511 Sil för processindustrin. Det nya sättet att verifiera och validera funktionssäkra styrningar genom att SILklassa eller PL-klassa rent konkret hur går det till, vad innebär detta. Konkreta krav avseende Drivsystem krav att beakta (startspärrar, stopptider, , bromsar, förreglingar m.m) Nödstopp-funktion,sammanbyggnader, klassning, stopptyper, undantag Skyddsstopp Ljud-ljussignaler Processtyrning-temp-värme.-tryck etc Riskbedömningar- och analyser inom området styrsystem HMI-MMI-språkliga krav, lösenord i olika nivåer, utformning, larmhantering Olika exempel på lösningar, brister, fel som uppstått Kurs 6 Tryckbärande anordningar och industriella rörledningar Tillverkning-Användning-Besiktning och egenkontroll Förslag på lämplig fördjupning 2-3 dagar –specialist Dag 1 Tillverkning- och konstruktion • • INTRODUKTION OCH KRAV INOM OMRÅDET PED 97/23/EG (AFS 1999:4) >0,5 bar. På djupet *Tryckkärl, * Rörledningar, *Säkerhetsutrustning, *Tryckbärande tillbehör och aggregat Omfattar dock inte sammansättning av tryckbärande anordningar som sker på plats hos brukaren under brukarens ansvar när det gäller industriella anläggningar. Relaterade standarder inom området tillverkning och svetsning. SEP-God teknisk praxis vad innebär det och när uppstår dessa krav. • ”OPEDEN” AFS 2002:2. På djupet. Säkerhetskrav och kontrollkrav gällande tillverkning av behållare, rörledningar och anläggningar som inte omfattas av SPV (enkla tryckkärl) eller MSB (anger krav om brandfarlig vara ingår i cisterner) och Naturvårdsverkets krav om cisterner placeras i vattenskyddsområden. Omfattar även krav på anläggningar som inte klassas som aggregat. Omfattar även krav på ingrepp. • • • • • SPV. ENKLA SERIETILLVERKADE TRYCKKÄRL. Orienterande TILLVERKNING AV CISTERNER OCH RÖRLEDNINGAR FÖR BRANDFARLIG VARA MSB och Naturvårdsverkets krav.. På djupet INDUSTRIELLA RÖRLEDNINGAR -Krav-Konstruktion, Tillämpning-Kontroll, Dokumentation, krav på leverantörer SVETSSTANDARDER MATERIALCERTIFIKATEN Dag 2 Användning och besiktning • ANVÄNDNING AV TRYCKSATTA ANORDNINGAR AFS 2002:1.(AFS 2011:10) På djupet Nationella Svenska krav som gäller för användaren (anläggningsägaren) av trycksatta anordningar. Användning av trycksatta anordningar omfattas dock även av användardirektiv 2009/104/EG dvs AFS 2006:4 enligt tolkning från kommissionen. *Anläggningsägarens ansvar allmänt, *Program för fortlöpande tillsyn. *Särskilt utsedda personer. *Riskbedömningar, *Krav kring ändringar, utbyte och tillägg. • KEMISKA ARBETSMILJÖRISKER-TRYCK *Krav på märkning av rörledningar med införda sanktionsbelopp, *krav kring ingrepp i trycksatta system *Krav kring arbete i slutna utrymmen • • BESIKTNING AV TRYCKSATTA ANORDNINGAR. På djupet *Arbetsmiljöverkets krav AFS 2005:3 *MSB:s krav *Naturvårdsverkets krav *Tillämpning PROVNING MED ÖVER ELLER UNDERTRYCK Krav allmänt Gas eller vätska olika krav föreligger. Rutiner kring provtryckning. Dag 3 Tillämpning och praktiska aspekter (börjar med detta slutet av dag 2) • • • • Fortlöpande tillsyn av tryckbärande anordningar på djupet Krav kring installationer, reparationer, infogning, förändringar, anborrning (AO saknas i Sverige, AV ger tillstånd). När krävs ny CE-märkning. Hur hantera installation av ny trycksatt anordning i en befintlig avsäkringskrets Hur hantera ändringar i CE-märkta aggregat. Vilka förändringar kan jag göra själv Svetskraven. Ansvaret efter förändringar. Riskbedömningar i tillverknings- och användarfasen olika krav, hur göra, vad tänka på Tryckbärande anordningar, rörledningar, cisterner och ATEX ur hänger det ihop • SIL. Tillämpning av E/E/PE Elektrisk/Elektronisk/programmerbara säkerhetssystem i trycksatta och tryckbärande anordningar kontra kraven på mekanisk avsäkringar. Det är här SIL-klassningen kommer in när det gäller krav på icke mekanisk utrustning som lågnivåskydd, högnivåskydd, tryckvaktssystem för frekevnsreglerade pumpar m.m, temperaturvakter med diverse kombinationer. Säkerhetsanordningar skall finnas när PS eller TS kan överskridas. • • • • CE-märkningsprocessen inom området tryck Kontrollskyldigheten och beställarkompetensen inom området Köp vid köp av installation, aggregat, entreprenad. ÖVRIGT INOM OMRÅDET Praktiska grupparbeten ingår Olika projekt- och anläggningsexempel redovisas Kurs 7 ATEX GRUNDER OCH TILLÄMPNING -Tillverkning-användning-kontroll Explosionsfarlig miljö. Ett område där explosiv atmosfär kan förekomma samt intilliggande områden i vilka arbetstagare kan utsättas för fara orsakad av den explosiva atmosfären. Explosiv atmosfär Blandning av gas/gaser med annan gas, ånga, aerosol eller damm i vilken en hastig exoterm kemisk reaktion med eller utan påtaglig tryckvåg efter antändning sprider sig till hela eller större delen av den oförbrända blandningen. Kursen ger dig grunder, förståelse och underlag för tillämpning för att tillmötesgå kraven som ställs inom området. Dag 1-Teori • Introduktion EU-rätt teknisk arbetsmiljö direktiv-standarder allmänt • EES-krav allmänt inom ATEX-området-hur är regelverket uppbyggt Tillverkning-användning-kontroll • Viktiga definitioner inom området • • Explosionsgränser LEL-UEL (undre-övre) ST, Kst, Pmax värden, Flampunkter, Temperaturklasser, Tändtemperaturer, Explosionsgrupper m.m. GAD direktivet, snarligt område Nya krav på cisterner och rörledningar med brandfarlig vara -------------------------------------------------------------------------------- • Förutsättningar för damm & gasexplosioner-vilka villkor krävs • Ämnesdata och explosionsbenägenhet hos blandningar damm, gas/luft • Zonindelningar och klassningar, klassningsplaner, klassningsprinciper enligt standarder damm och gas. Klassningsplan med tillhörande ritningar är i första hand upprättad för att utgöra en bas för val av material och utförande av utrustningar samt bedömning av andra riskfaktorer såsom statisk elektricitet och heta ytor, inom rum och områden, där risk för uppkomst av explosiv atmosfär föreligger. --------------------------------------------------------------------------------• Produkter som omfattas av CE-märkning enligt 94/9/EG-När tillämpas direktivet och vilka krav gäller. Krav på utrustningen (maskiner, apparater) Skyddssystem och komponenters provning, utförande och kontroll. • Produktkrav för utrustning i explosionsfarlig miljö och CE-märkning Bestämmelserna omfattar utrustningar, skyddssystem och komponenter som är avsedda för användning i explosionsfarlig miljö. Utrustningarna omfattas dock bara om de kan tänkas antända en explosiv atmosfär genom en inneboende tändkälla. Tändkällan kan vara t.ex. en het yta, en mekanisk gnista eller en gnista från en elektrostatisk urladdning. • Viktiga standarder inom ATEX området samt tillämpning av dessa • Riskbedömningar i konstruktionsfaser. ---------------------------------------------------------------------------------• Användarkrav/minimikrav för arbete i Explosionsfarlig miljö Anläggningsägarens skyldigheter inledande. • • • • • • Utföra riskbedömningar Upprätta en klassningsplan Ta fram säkerhetsinstruktioner (arbetstillstånd) Skapa rutiner för säker avställning och driftklarhetsverifiering Skylta klassade områden med en ATEX-skylt Slutligt sammanställa ett explosionsskyddsdokument. • Viktiga användarrelaterade standarder med avseende på ATEX Dag 2 Tillämpning • Riskbedömningar och riskanalyser i damm och gasatmosfärer enligt standarder samt enligt beprövade principer • Gas-dammexplosionsdata- olika ämnen, samt hur gör man när relevant data saknas. • Beräkningar-dimensionering-tryckavlastningar m.m, • Ventilation, ventilationsberäkningar • ATEX-EX godkända skyddssystem och komponenter Skyddssystem skall skydda mot att explosioner inträffar, eller är avsedda att begränsa en explosions effekt. Komponenter är delar som behövs för att utrustningar och skyddssystem ska fungera på ett säkert sätt, men som saknar självständig funktion. Statisk elektricitet Potentialutjämning Varsel- och faroskyltning brand- och explosionsrisker Hur förebygga överklassning Verktyg i klassade zoner El- och komponentkrav i klassade områden/zonerInstallationsaspekter • ATEX krav mekaniska delar • Avståndskrav till spänningsförande delar • • • • • • Minsta horisontella avstånd i meter från spänningsförande ledare till ett område med explosionsrisk • Explosionsskyddsdokument, varför skall sådand finnas, vilka skall ha detta och vad skall ett sådant innehålla samt hur ser dessa dokument ut. Många exempel redovisas. • Olika ansvarsroller och vad beakta i projekt och upphandlingar Tillverkare, importörer, användare har olika skyldigheter och ansvar. Kurs 8 CPR-BYGGPRODIKTER OCH BÄRVERK GRUNDER OCH TILLÄMPNING -Tillverkning-användning-kontroll CE-MÄRKNING AV BYGGPRODUKTER ENLIGT CPR Byggproduktförordningen GRUNDER OCH TILLÄMPNING CE-märkning av byggprodukter är sedan 1 juli 2013 obligatoriskt. När det finns en harmoniserad standard eller ett utfärdat ETA från den 1juli 2013. Från och med 1juli 2014 blir även CE-märkning av sammansatta stål och aluminiumkonstruktioner obligatoriskt Kursen ger dig grunder, förståelse och underlag för tillämpning för att tillmötesgå kraven som ställs inom området. Dag 1 Bakgrund, krav, teori och förståelse • • • • • • • • • • • • • • • Introduktion EU-rätt teknisk arbetsmiljö direktiv-standarder allmänt Den tragiska historiken gällande CE-märkning av byggprodukter EES-krav allmänt inom Byggområdet-hur är regelverket uppbyggt Tillverkning-användning-kontroll Nya metoden systemet allmänt (CE-märkning) Nya metoden systemet kopplat till byggprodukter EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. PRODUKTOMRÅDEN Bilaga IV i CPR innehåller en förteckning över produktområden. Här kan man se vilka produkter som faller in under något av de 35 produktområdena och utifrån relevant område kan man lättare ta reda på om det finns en harmoniserad standard för produkten. UNDANTAG kan finnas för byggprodukter som tillverkas på byggplatsen eller hantverksmässigt för ett särskilt byggnadsverk av exempelvis kulturhistoriskt värde, specialtillverkat. TRÖSKELVÄRDEN OCH KLASS Hänsyn till en byggprodukts prestanda skall även tas till de hälso- och säkerhetsaspekter som förknippas med användningen av produkten under hela dess livslängd. Grundläggande krav för byggnadsverk och byggprodukters väsentliga egenskaper Förfarande för bedömning av överensstämmelse för byggprodukter CE-märkning med hjälp av harmoniserad standard, europeiskt bedömningsdokument, europeisk teknisk bedömning. CE-märkning utan Harmoniserade standarder Europeiskt tekniskt bedömningsdokument som grund för märkning System för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda Dag 2 Fördjupning • Vilka uppgifter skall tillverkaren ska utföra själv och vilka uppgifter skall det anmälda organet ska göra. • Teknisk bedömning-produktvalidering • Utfärdande av Prestandadeklarationer -Om harmoniserad standard finns -Utifrån Europeisk teknisk bedömning • NPD: No Performance Determined, ingen prestanda fastställd • REACH- Information om farliga ämnen i byggprodukter • Ekonomisk aktör. Olika ansvarsroller och vad beakta i projekt, tillverkning och upphandlingar Tillverkare, importörer, användare har olika skyldigheter och ansvar. • Mottagningskontrollen på byggarbetsplatsen Byggherren måste förvissa sig om att material och byggprodukter har sådana egenskaper att materialen och produkterna korrekt använda i byggnadsverket gör att detta kan uppfylla egenskapskraven Med mottagningskontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. • Marknadskontroll- tillbakadragande- och återkallelse Åtgärd för att förhindra att en byggprodukt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden. • CE-märkning av sammansatta stål och aluminiumkonstruktioner-Bärverk Från och med 1juli 2014 blir CE-märkning av sammansatta stål och aluminiumkonstruktioner obligatoriskt. CE-märkningen omfattar all tillverkning det vill säga även mindre arbeten som utförs av stålleverantörer. Stål avsedda för byggnadsverk ,frånskruvar och tillsatsmedel för svetsning till sammansatta produkter. De produkter som omfattas är exempelvis bärande takplåt, väggreglar, takåsar till fackverk, pelare och balkar för byggnader,broar, torn och master. -CE-märkning av sammansatta bärverk. - Stålentreprenörens ansvar -Krav på projektering -Certifieringskraven. För att kunna bli certifierad måste kraveni SSEN10901 uppfyllas. -Standarder för utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner samt cisterner Utförandeklass Kvalitetssystem KURS 9 LYFTANORDNINGAR OCH LÖSA LYFTREDSKAP tillverkning, användning, egenkontroll och besiktning Kursen omfattar Lyftanordningar och lyftredskap avseende -upphandling, -användning, -tillverkning, CE-märkning samt -kontroll och -besiktning. Innehåll i kurs översiktligt • Introduktion och bakgrund • Skadestatistik inom lyft • Krav • Viktiga definitioner och begrepp • Konkreta riktlinjer i lyftrelaterade standarder • Beräkningar och dimensioneringar • Riskbedömningar inom lyftområdet • Om- och tillbyggnationer samt förändringar av lyftanordningar • Tillämpning och kontroll • Rutiner för tillverkning DAG 1 (8.30-16.00) Introduktion och bakgrund • Nya metoden och CE-märkning med inriktning på lyft • Produktdirektiv och minimidirektiv avseende lyft • EN-standarder och dess tillämpning allmänt inom lyftsektorn • Teknisk il och bruksanvisningar (vad krävs rörande lyftanordningar vid tillverkning) Krav • Maskindirektivets dimensionerings- och konstruktionskrav rörande lyft (AFS 2008:3 Maskiner) • Krav rörande användning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6 • Viktiga deinitioner och begrepp • Kodord klassiicering • Max last, nyttjande- och testfaktorer • Var går gränsen mellan lyftanordningen och byggnaden och hur dimensionera i gränssnitten, tillträdeslederserviceplattformar var- hur och ansvarsgränser • Vad gäller för lyftanordningar som en del i en Maskininstallation • Personlyft-regler och krav kring detta Konkreta riktlinjer i standarder • Viktiga C-standarder inom området, bl a EN 13155 lösa lyftredskap,EN 15011 Lyftkranar – Portal- och traverskranar, EN 13001-serien kranar m.m Beräkningar och dimensioneringar • Hållfasthetskrav och vissa övriga aspekter rörande konstruktion av lyftredskap, lyftanordningar och maskiner • Hur beräkna och dimensionera Riskbedömningar • Hur göra, vad beakta, hur dokumentera • Förenklad riskbedömningsprocess genom att använda C-standarder Kort om Eurocoder-stålkonstruktioner CPR • Bärverksdelar i stål och aluminium lyftrelaterade krav • Certifieringskrav på utförandet DAG 2 (08.00-16.00) Tillämpning och praktik • Om- och tillbyggnationer samt förändringar av lyftanordningar • På djupet om CE-märkning av lyftredskap enligt EN 13155 Teknisk fil, Bruksanvisning, Försäkran, märkning, beräkning, provlyft • Metodbeskrivning för tillverkning av lyftredskap och lyftanordningar Tillämpning och kontroll • Viktiga krav att ställa i samband med upphandling av lyftredskap • Fortlöpande egenkontroll och tillsyn av lyftanordningar och lyftredskap • Konditionsanalyser • Besiktningskrav av lyftanordningar och lyftredskap • Praktiska exempel från verkligheten GRUPPARBETE KURS 10 CHEFS-OCH LEDNINGSGRUPPSKURS EU-RÄTT Chefen & Arbetsrätten RÖRANDE ARBETSMILJÖ-MILJÖ-ANSVARSFRÅGOR, DELEGERING, NYA METODEN CE m.m • • • • • • • • • • • • • • Introduktion EU-rätt Systemet inom EU-EES. Produktdirektiv-minimidirektiv Nya metoden systemet, CE + standardiseringsystemet Kort om maskindirektivet och hur det påverkar er Föreskriftskraven på riskbehandling §8 SAM m.m samt enligt EN-ISO standarden 12100och Riskmanagmentstandarden EN 31000 Användarens skyldigheter vid användning av arbetsutrustning som maskiner, truckar, lyftanordningar och tryckbärande anordningar. Teknisk dokumentation objekt samt anläggningsdokumentation. Ansvarig för tekniska filer i företaget från 29/12 2009 Hur driva anläggningsprojekt-ansvar och struktur Ansvar och skyldigheter vid förändringar och vid om- och tillbyggnader samt utbyte och tilläggKontrollskyldigheten vid mottagande av projekt och utrustning samt vikten av Beställarkompetens Ansvar och Delegeringsbrev i företaget. Linjedelegeringar kontra expertdelegeringar. Ansvarstyper -skyddsansvar-straffansvar- produktansvar och produktsäkerhetsansvar, vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det få. Skiljedomar, företagsbot och sanktionssystemet från 1/7 2014 Hur systematisera upp ett företag map tekniska produkt- och användarkrav (exempel från projekt i andra liknande företag). Kurslitteratur Överlämnas efter kursen i form av en pdf-fil (som ett senare hjälp- och sökmedel) Med användarrättighet för respektive deltagare. Kursdiplom Utfärdas för deltagarna. Endagsseminariet (halvdag 4 h eller heldag vilket innebär fördjupning) KURS 11 BESTÄLLARKOMPETENS Kursen omfattar 2 dagar (teori och fördjupning) men 1 dag mera av informationskaraktär kan även vara aktuellt inledningsvis. Se innehåll nedan. BESTÄLLARKOMPETENS Följande områden berörs i kursen -Introduktion harmoniserade rättsregler inom EES, teknik miljö -Produktdurektiv-Minimidirektiv (två typer av direktiv och hur man påverkas av dessa) inom EES -Ansvarstyper. Skillnaden på skyddsansvar, straffansvar och produktansvar -Begrepp-roller -Avtalslagen -Konsumentskyddslagar -Skiljedomsförfarande, -konsumenttvister i EU utanför domstol -Olika upphandlingsformer som finns och när tillämpa vilken -ICC Inco-terms -Att tänka på i förfrågningsunderlag och kontrakt -Tillverkarens ansvar, brukarens ansvar, uthyrarens ansvar, anläggningsägarens ansvar, leasing -Ta i drift, Ta i bruk , släppa ut på marknaden, tillverkning av maskiner för eget bruk. -Språkliga krav på dokumentation Certifikat och konformitetshandlingar -Certifikat och konformitetshandlingar EG-försäkran-tillverkardeklarationCertificate of compliance, - Intyg från anmälda organ i form av konstruktionsintyg och tillverkningsintyg. -Handel med tredje land tredje *Importörs- och exportrollen, Begreppet auktoriserad person, distributörsrollen inom EES -Beställarkompetens allmänt *Turn key” halvfavrikat, apparater, system, komponenter, anläggningar, aggregat, tjänster *Att köpa funktion eller delutrustning, speciells krav vid upphandling av delvis fullbordad utrustning * Problem som kan uppstå på grund av avsaknad av beställarkompetens *När skall jag kräva riskanalyser vid upphandlingar * Råd, tips kontraktsexempel m.m *Upphandling av tjänster och entreprenader -Att handla upp tjänster och engineering -Produktövertaganderutiner-uppföljning vid leverans - Att köpa maskiner och annan direktivbunden utrustning *Vad måste man säkerställa kontraktsvägen *Upphandling av drivsystem-styrsystem, uphandling av tryckbärande anordningar-aggregat -Viktiga aspekter rörande buller, vibrationer och strålning i upphandlingsskeded -Att tillämpa EN- standarder som stöd i upphandlingen -Branschkrav i C-standarder som hjälpmedel för upphandlingen KURS 12 UNDERHÅLLSUTBILDNING TEKNIKER I dag, säkerhetskrav kring underhållet PROGRAMINNEHÅLL Föreläsare Tomas Beäff MPSA AB, Europeisk och global säkerhetsrådgivare. KURS 13 BAM+ -Bättre arbetsmiljö 2 dagarsutbildningen har som syfte att ge ett grundläggande helhetsperspektiv rörande arbetsmiljöarbetet på ett företag. Som ett steg 2 kan även denna grundutbildning i Arbetsmiljö byggas på med ytterligare en fördjupningsdel om så önskas. De kunskaper som behövs rörande arbetsmiljöaspekter hänger samman med företagets organisation och verksamhet och de olika medarbetarnas funktion och arbetsuppgifter i företaget. Utifrån detta baseras utbildningen förutom på behovet av en tydliggjord organisation på den riskbild ur arbetsmiljösynpunkt som finns i det aktuella företaget. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet. Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Kursinnehåll Dag 1 • Introduktion arbetsmiljö samt EU rätt • Tillsynsmyndigheter rörande säkerhet – uppdrag och funktion samt lagar och förordningar i samhället • Arbetsmiljölagen AML – funktion och tillämpning • Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM – roller, uppgifter och kartläggning. • Roller-och rollfördelningar-ansvarstyper och samordning • Chefen och arbetsrätten-fördelning av arbetsuppgifter • Skyddsombudens roll • Samverkan i arbetsmiljöarbetet-skyddsombud, arbetsgivare-chefer och arbetstagare • Vad påverkar människan? Hälsorisker av fysik, psykisk eller kemisk natur. Dag 2 • Olycksfallsutredningar-Händelseanalyser-Arbetsmiljöförordningen-anmälan och utredning av tillbud- och olyckor • Riskbedömning • Det fortlöpande och dagliga arbetsmiljöarbetet • Arbetsmiljöplaner- och handlingsplaner, årliga sammanställningar • Arbetsmiljöanpassning och rehabilitering • Vissa övriga viktiga föreskrifter och kraven i dessa rörande buller, vibrationer, strålning, skyltning, maskiner, tryckbärande anordningar, arbetsplatsens utformning, ergonomi, belastning-tunga lyft, personlig skyddsutrustning, första hjälpen m.m • OSHA 18001 Ledningssystem för ordning och reda, organisation och ständig förbättring. • Söka hjälp på internet, bra sökvägar, hjälpmedel, blanketter, anmälan om olyckor‐ och tillbud , EU regler, standarder m.m • Grupparbete‐övningar KURS 14 SÄKRA STOPP SÄKRA STOPP ENERGIFRÅNSKILJNING OCH ENERGIAVLASTNING INDUSTRI PROGRAM KURS 1 dag Introduktion EU‐rätt Standarder Säkra stopp (huvudsakligt innehåll enligt nedan) Frånskiljning och avlastning Formaliekrav Viktiga riktlinjer i standarder avseende energifrånskiljning Skyddsåtgärder som krävs vid reparations‐ eller underhållsarbeten på elektriska delar av driften Riktlinjer för utrustning för frånskiljning och avlastning av energi sammanställd efter energislag. Undantagna kretsar som inte behöver frånskiljas Maskiner utan säkerhetsbrytare Hydraulik‐pneumatik Skydd mot oavsiktlig start eller start av misstag Felsökning då energitillförsel måste hållas obruten?. Mekanisk låsning Trånga och ledande utrymmen Tillfälliga anläggningar Ventiler Organisatoriska åtgärder Avaktiverade skyddsanordningar Checklista säkra stopp Arbetsmiljöverket KURS 15 PRODUKTANSVAR OCH PRODUKTSÄKERHET 1. INTRODUKTION -EU rätt, direktiv- och standarder -Produkt- och konsumentkrav allmänt -Samband mellan GPSD (General Product Safety Directive) och produktdirektiv - Direktiv 768/2008/EG om saluförande av produkter 2. PRODUKTANSVARSDIREKTIVET-PRODUKTANSVARSLAGEN (Civilrättslig process) Reglerar i första hand tillverkares och leverantörers skyldighet att betala skadestånd för en produkt som orsakar skada på människor eller egendom. *Skadeståndsskyldighet för produkter som omsatts i näringsverksamhet *Omfattar konstruktions-tillverknings- och informationsfel *10 års produktansvar 3. PRODUKTSÄKERHETSDIREKTIVET OCH PRODUKTSÄKERHETSLAGEN (Myndigheter ställer krav) Innehåller regler som har till uppgift att förhindra att varor och tjänster orsakar skador både på människor och egendom. *Återkallelseskykdighet *Skyldigheten att bedriva ett skadeförebyggande arbete *Underrättelseskyldighet *Föreläggande och förbud 4. PRODUKTSÄKERHET I EUROPA-TILLÄMPNING -Vägledning för återkallelser och andra korrigerande åtgärder -Åtgärder och riskbedömningar i samband med tillverkarens skyldigheter i samband med påstådda konformitetsavvikelser -Producenter. Produktens tillverkare måste vidta lämpliga korrigerande åtgärder för att undvika de risker som förknippas med produkten. -Företagets policy, strategi och ansvar för korrigerande åtgärder Med avseende på korrigerande åtgärder definieras producenten som: Tillverkaren av produkten, när denne är etablerad inom gemenskapen. Varje annan person som uppger sig som tillverkaren (inklusive andra tillverkare) genom att förknippa produkten med sitt namn, varumärke eller annan distinkt märkning, eller den person som utför avgörande ändringar på produkten. Tillverkarens representant, när tillverkaren inte är etablerad inom gemenskapen ELLER om det inte finns någon etablerad representant inom gemenskapen, importören av produkten. Andra verksamma i distributionskedjan om deras verksamhet påverkar produktsäkerheten. 5. RISKBEDÖMNING I SAMBAND MED KORRIGERANDE ÅTGÄRDER Om era övervakningsrutiner anger att någon av era produkter kan utgöra en risk för konsumenterna, behöver risken uppskattas och man måste avgöra om någon korrigerande åtgärd är nödvändig. Detta är huvudsakligen producentens ansvar men distributörerna kan vara till hjälp med värdefull information. 6. RAPEXSYSYEMET Tillverkares och distributörers anmälan om farliga produkter (Keeping European consumer safe, Buisness application) -Underrättelse om vara med säkerhets eller hälsorisk. 7. MARKNADSKONTROLL (Market surviellence) hur går det till vilka konsekvenser kan detta få, vilka utför kontrollerna KURS 16. LASERSÄKERHET KRAV OCH HANTERING PÅ ARBETSPLATSEN Använder man laser klass 3B på arbetsplatsen finns krav på utbildning och information. Denna kurs ger förutsättningar för arbete med laser på arbetsplatsen. 4 timmar Allmänt om laser och lasersäkerhet Laserklasser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om optisk strålning SSM Strålskyddsmyndighetens föreskrifter om laser Lasersäkerhet på arbetsplatsen Rutiner och tillämpning Företagets lasrar och krav kring dessa KURS 17 HÄRDPLASTER OCH KEMISKA HÄLSORISKER Kurs för de som skall arbeta med härdplaster. 1 dag REACH behandlas även. KURS 18 Skyddsombudsutbildning BAM +++ UTBILDNING-KOMPETENSHÖJNING FÖR SKYDDSOMBUD 2014 BAM++ Syfte: Program kompetenshöjning för skyddsombud i samt vissa övriga viktiga delar och nyheter inom skyddsombudens digra arbetsområde. Nya system, krav, regler, standarder, nya sanktionssystem, ändrade föreskrifter m.m kräver ny och ökad förståelse, kunskap och verktyg för tillämpning för att stärka skyddsombudens arbete i sin mycket viktiga roll. Oavsett om Du är äldre erfaret skyddsombud eller ny i rollen behövs alltid fortlöpande kompetenshöjning då förändringar sker. Tidsåtgång: 2.5 -3 dagar Dag 1 ÖVERGIPANDE ATT KÄNNA TILL INTRODUKTION OCH GRUNDER REGELVERKEN • • • • • • • • • • • EU‐Rätten inom teknik och arbetsmiljöområdet Samverkan i arbetsmiljöarbetet‐skyddsombud, arbetsgivare‐chefer och arbetstagare Vad påverkar människan? Hälsorisker av fysik, psykisk eller kemisk natur. Så är systemet uppbyggt idag samt helhetssynen inom arbetsmiljön ‐Lagar,förordningar, direktiv och föreskrifter samt utsedda myndigheter ‐ Produktdirektiv‐Minimidirektiv‐Egenkontroll och besiktning Nya metoden systemet‐CE‐märkning inriktning maskiner AFS 2008:3 , el, tryck,bygg, Krav kring användning av arbetsutrustning, truckar, lyftanordningar AFS 2006:4‐5‐6 Krav kring arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 Besiktningsregler, Bygg, Maskin/lyft, Portar, Tryckkärl m,m Vissa övriga viktiga föreskrifter ÄRENDEHANTERING SAMT PÅFÖLJDER OCH SANKTIONSSYSTEM • Myndigheternas ärendehantering från inspektion till förelägganden eller förbud • Nya sanktionssystemet inom arbetsmiljön och övriga områden (förslag) SKYDDSOMBUDEN FUNKTIONER, RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER M.M • • • • Roll, rättigheter, funktion och utövande, svår roll men mycket viktig roll Vad menas med erforderlig utbildning i arbetsmiljölagen 6 kap. 4 § för skyddsombud Hur stärka skyddsombudens roll i verksamheten Skyddsombudens rättigheter att deltaga i projekt och övrigt arbetsmiljöarbete • begära att arbetsgivaren genomför arbetsmiljöåtgärder eller undersökningar av arbetsmiljön • stoppa en arbetsuppgift om skyddsombudet ser att det finns en omedelbar och allvarlig risk för någons liv eller hälsa och om chefen inte genast kan göra något åt risken. • • 6,6a Anmälan enligt AML, hur agera före, under och efter Skyddsombudens funktion i det dagliga arbetsmiljöarbetet ARBETSSKADOR, ALLVARLIGA TILLBUD OCH OLYCKSFALLSUTREDNINGAR • • • • Statistik arbetsskador (arbetsolyckor‐ och arbetssjukdomar) Anmälan om arbetsskador och allvarliga tillbud enligt AML och Arbetsmiljöförordningen. ‐När skall olyckor och allvarliga tillbud anmälas till AV, när skall anmälan ske till övriga myndigheter och om vad Utredningskyldigheten enligt AML Hur utreda på bästa sätt. ‐Händelseanalays, Direkta orsaker, Bakomliggande orsaker, styrning av verksamheten samt handlingsplaner och uppföljning. Dag 2 TEMA ANSVARSTYPER, DELEGERING SAMT RISKHANTERING ANSVARSTYPER • • • • • • • • Skyddsansvar (företagets ansvar i förebyggande syfte) Straffansvar (individens) Produktansvar tillverkarens ansvar) Företagsbot, samt nya sanktionssystmet Samordningsansvaret på fast driftställe samt på temporär arbetsplats Övriga samordningsansvarsroller typ truckar m.m Speciella ansvarsroller och vad innebär detta Byggarbetsmiljösamordnare BAS U‐P, när varför och hur Elarbetsansvarig, Elanläggningsansvarig Tillverkaransvar Laseransvarig Ansvarig för laser på arbetsplatsen Ansvarig för FLT‐Program för fortlöpande tillsyn tryckbärande anordningar Ansvarig för OVK‐obligatorisk ventilationskontroll Vissa övriga Arbetsmiljödomar av intresse FÖRDELNING AV ARBETSUPPGIFTER PÅ ARBETSPLATSEN • • • • Arbetsgivarens skyldighet att fördela arbetsuppgifter med tillhörande ansvar Uppgiftsfördelning i ett företag SAM‐Systematiskt arbetsmiljöarbete vad innebär detta i praktiken Viktiga expertdelgeringar som måste finnas • • Anställdas arbetsmiljöansvar Chefen och arbetsrätten Arbetsgivarens kontrollskyldighet • • • Ansvar som inhyrare och uthyrare Arbetsgivarens kontrollskyldighet, teknisk utrustning Påföljder • RISKHANTERING‐RISKBEDÖMNING OCH RISKANALYS • • • • • • • • • Begrepp inom riskhantering samt krav i föreskrifter Terminologi och definitioner, metoder och metodik Förutsägande och jämförande analys, skillnader Kort om SS EN ISO 12100 standard för riskhantering‐maskinsäkerhet Kort om SS EN ISO 31000 Riskhantering‐Managementnivå Riskanalytiska metoder, och värderingsmatriser de vanligast använda Bedömningsavgränsningar (olika områden som behöver riskbedömas) Praktiska synpunkter och tips för att riskbedöma på rätt sätt, lathundar för det dagliga arbetet. Mängder av exempel gås igenom. Riskbedömningar i samband med tillverkning samt ombyggnationer Dag 3 TEMA PRASKTISK FÖRDJUPNING I VISSA VIKTIGA SPECIALFÖRESKRIFTER OCH EN‐STANDARDER UR TILLÄMPNINGSSYNPUNKT • • • • • • • • • • • • • Viktiga EN‐standarder med avseende på säkerhetskrav Skydd‐ och skyddsanordningar‐utförande, krav, anpassning, lösningar och validering Arbetsplattformar, tillträdesleder Speciella maskinkrav, transportörer, krossar, lok, ventilation process‐DU Säkra stopp. Stopptyper‐Nödstopp, skyddsstopp, produktionsstopp samt ”bryt & lås” Kemiska hälsorisker samt de nya REACH‐kraven inom EU samt asbestkraven Arbete i slutna utrymmen vad krävs, vad tänka på. Hygieniska gränsvärden, åtgärder mot luftföroreningar Nya märksystemet för kemikalier enligt GHS‐systemet och CLP förordningen Skyltar och signaler samt övrig viktig anläggningsmärkning Viktiga anläggningsmått och säkerhetsavstånd Ergonomikrav att beakta Arbete med härdplaster, vad är kraven, vad gäller hur skydda sig, vad tänka på • • • • • • • Buller, vibrationer samt strålning (optisk strålning och laser) Gränsvärden, insatsvärden, klassser samt bedömningar och krav, vad tänka på ATEX‐Tillverkarkrav och användarkrav (gas‐ och dammatmosfärer) Explosionsfarlig miljö, Explosionsskyddsdokument, skyltning, instruktioner Viktigt att tänka på hur följa upp, hur klassa, hur kontroller (exempel från LKAB) Heta arbeten (försäkringskrav) Arbete i starkvärme, övriga temperaturrelaterade saker Fördjupning i maskindirektivet sam användningen av maskiner ‐CE‐märkning av sammansatta maskiner ‐Utbyte, tillägg i CE‐märkt utrustning ‐Nyinstallation i gammal befintlig utrustning, vad gäller, hur hantera detta säkerhetsmässigt ‐Krav kring lyftanordningar och lyftredskap mer i detalj ‐Vad skyddsombuden bör kontrollera i samband med förändringar i teknisk utrustning och i projekt Krav kring tryckbärande anordningar, rörledningar och cisterner översiktligt Frågor och svar avslutningsvis (som inte täckts in tidigare) ÖVRIGT ‐Grupparbete och diger dokumentation ingår som ett stöd under kursen och efteråt ‐Föreläsare Tomas Beäff MPSA AB, Europeisk säkerhetsrådgivare. En av Sveriges och Europas främsta experter inom arbetsmiljöområdet. Tomas har lång praktisk erfarenhet av olika typer av arbetsmiljöarbete inom de flesta branscher och länder och anlitas av många företag i Sverige , Europa och världen gällande säkerhetskrav på arbetsplatsen. Tomas har även en gång i tiden arbetat som inspektör inom arbetsmiljöverket. KURS 19 TEMADAG SKYDDSTEKNISKA LÖSNINGAR I MASKINER Temadag om krav, utformning och validering av tekniska skyddslösningar för skydd- och skyddsanordningar i maskiner utifrån EU:s maskindirektiv samt därtill tillhörande relevanta EN-standarder. Avser då såväl nya maskiner som omfattas av CE-märkning såväl som ”gamla och om- och tillbyggda maskiners skyddsnivå. 1. FORMELLA KRAV AVSEENDE SKYDDSTEKNISKA LÖSNINGAR Introduktion -AFS 2006:4 (2009/104/EG), AFS 2008:3 (2006/42/EG) formella krav avseende skydd- och skyddsanordningar. -EN-Standarder sätter detaljerade krav, de viktigaste inom området -Formalia, Validering och verifiering av tekniska skydd -Skyddsstopp-nödstopp-produktionsstopp ställer olika krav -Avaktivering av skyddsanordningar, vad gäller då 2. SÄKERHETSTEKNISKA SKYDDSÅTGÄRDER EFTER ANALYSERNA Riskanalyser i parti och minut låter sig oftast göras men hur är det sedan, finns kunskapen att implementera de rätta lösningarna med beaktande av både underhåll-drift och säkerhetsaspekter. Beakta även att en organisatorisk lösning aldrig kan ersätta ett fysiskt skydd. -Fysiska skydd-Säkerhetsavstånd-skyddsåtgärder 3. MASKINSÄKERHET-SKYDD-ALLMÄNNA KRAV FÖR KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING AV FASTA OCH ÖPPNINGSBARA SKYDD -B-standarden EN 953 går i graven och ersätts av en ny EN ISO vad innebär det. -Välja lämplig skyddslösning utifrån den aktuella risken. -Vad skall väljas och när samt vad gäller och hur gör man ?. -Mängder av exempel gås igenom. 4. EN 1088 går i graven och ersätts av EN ISO 14119 vad innebär detta 5. PLACERING AV TEKNISKA SKYDD MED AVSEENDE PÅ KROPPSDELARS RÖRELSE, TILLÄMPNING AV EN ISO 13855. 6. SKYDDSLÖSNINGAR MED NÄRMANDE FUNKTION BLIR ALLT VANLIGARE Vad innebär detta, olika exempellösningar 7. UNDERHÅLLSANPASSNING AV SKYDDSLÖSNINGAR Ett stort problem då man inte tillräckligt beaktar detta. 8. KAN MAN LÖSA SKYDDSKRAVEN UTAN ALLA DESSA DYRA STANDARDER 9. HUR DOKUMENTERA GENOMFÖRDA SKYDDSLÖSNINGAR 10. DE PRAKTISKA STEGEN TILL PL-SIL KLASSNING AV KRETS-LÖSNINGAR FÖR SKYDDSFUNKTIONER ENLIGT EN ISO 13849-1 Företag Maskin & Processäkerhetsanalys MPSA AB Tidafors 346 660 60 Molkom Org nr 556741-3462 VAT SE 556741346201 IBAN SE 48950000996042 Innehar F-Skattebevis Mvh Tomas Beäff Mobil 070 6406027 Kontor 0553 14060 Kurslitteratur Överlämnas efter kursen i form av en diger sökbar pdf-fil (som ett senare hjälp- och sökmedel) Med användarrättighet för respektive deltagare. Vissa ”pappers”underlag ingår även på kursen så man kan hänga med. I större kurser elllr efter kundönskemål även kurspärmar. Kursintyg ingår. Föredragshållare Tomas Beäff MPSA AB, europeisk och global säkerhetsrådgivare. En av Sveriges och Europas främsta expert inom arbetsmiljö‐ maskin‐ och processäkerhet och CE‐ märkning samt projekthantering inom området. Tomas har lång praktisk erfarenhet av olika typer av anläggningsprojekt i de flesta medlemsländer och även på andra markander som USA, Kina, Ryssland inom de flesta branscher och anlitas av många företag för såväl projektsupport som utbildning och certifiering. • Tomas har även sedan 1995 utbildat 10 000 tals personer i Sverige och utomlands inom nya metoden systemet för CE‐märkning samt inom området tillämpad arbetsmiljö och maskin‐ och processäkerhet, projektledning, upphandlingar m.m. • Tomas är även svensk expert sedan 1993 inom CEN‐standardiseringen. • Tomas har även ett tidigare förflutet som yrkesinspektör och har före detta arbetat på olika positioner inom industrin. • Tomas arbetar idag även mycket med att styra upp och förändra arbetet med säkerhetsfrågor och projekthantering samt genomför anläggningsbesiktningar, certifieringssupport m.m inom olika större företag. Tomas håller även sedan 1994 öppna Sverigekurser inom ämnet för såväl STF‐Ingenjörsutbildning som för IBC‐Euroforum samt vissa övriga kursarrangörer förutom då alla egna företagsanpassade utbildningar. /Se även övrig företagsinfo SKYDDSOMBUDSUTBILDNINGEN BAM 6+ DÄR DU LÄR DIG FÖR LIVET Utbildningen ger dig inte bara kunskap om Arbetsmiljölagen och dess tillämpningsområde och föreskrifter utan även andra myndigheters krav som påverkar såväl arbetsmiljön och övrig säkerhet på arbetsplatsen. Detta för att Du som skyddsombud skall få en helhetsbild av de krav som gäller säkerheten på arbetsplatsen så att Du kan bistå de Du är förtroendevald av samt i övrigt hjälpa till och samarbeta med arbetsgivaren om säkerheten i arbetet. Då mycket nytt har även tillkommit på senare tid som rör säkerheten och arbetsmiljön på arbetsplatsen så är detta ett utmärkt tillfälle att uppdatera sig även. Målgrupp: Nuvarande och kommande förtroendevalda skyddsombud, vidare lämplig för andra som arbetar med säkerheten på arbetsplatsen som vill kompetenshöja sig inom området som representanter för företagshälsovård, säkerhetsfolk, säkerhetsrådgivare m.m. Efter denna stegutbildning kommer ni känna er stärkta den viktiga rollen Tidsåtgång: Utbildningen omfattar 6 dagar (5 heldagar) om två steg om vardera 2.5 dagar. - Steg 1 Omfattar viktiga grunder och förståelse - Steg 2 mera ingående om krav samt tillämpat skyddsarbete där grupparbeten ingår samt vissa yrkeshygieniska mätningar av orienterande art. OBSERVERA att de som var med senast på tre dagars utbildningen i Kiruna kan avvakta till steg 2. Syfte: Kompetenshöjning för skyddsombud i norr anpassad utifrån framförda önskemål samt vissa övriga viktiga delar och nyheter inom skyddsombudens digra arbetsområde. Nya system, krav, regler, standarder, nya sanktionssystem, ändrade föreskrifter, kursen berör även förutom Arbetsmiljöverkets krav andra myndigheters viktiga krav som rör säkerheten på arbetsplatsen som är viktiga att känna till som exempelvis elsäkerhet, krav på byggnader och bärverk, kemikalier, brandfarlig vara, brandskydd m.m. Detta sammantaget kräver ny och ökad förståelse, kunskap och verktyg för tillämpning för att stärka skyddsombudens arbete i sin mycket viktiga roll. Oavsett om Du är äldre erfaret skyddsombud annan säkerhetspersonal eller ny i rollen behövs alltid fortlöpande kompetenshöjning då förändringar sker inom detta digra området som rör säkerheten på arbetsplatsen. Tidsåtgång: 6 dagar totalt i Kiruna om vardera två tillfällen om 3 dagar enligt nedan. Dag 1 10-17.00, Dag 2 8-16.30, Dag 3 8-12 Steg 1 kursen omfattar -INTRODUKTION OCH GRUNDER REGELVERKEN -ÄRENDEHANTERING SAM PÅFÖLJDER ALLMÄNT -SKYDDSOMBUDEN FUNKTIONER, RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER M.M -ARBETSSKADOR, ALLVARLIGA TILLBUD OCH OLYCKSFALLSUTREDNINGAR -TEKNISKA OCH ORGANISATORISKA KRAV I ANLÄGGNINGAR SAMT RISKHANTERING GRUNDER -TEMA ANSVARSTYPER, SAMORDNING, DELEGERING Steg 2 kursen omfattar -REPETITION STEG 1 –GRUNDER OCH FÖRSTÅELSE -ENSAMARBETE, MOBBNING, HOT & VÅLD, KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING, SEXUELLA TRAKKASERIER OCH STRESSEN PÅ ARBETSPLATSEN-KONFLIKTHANTERING-VAD KAN SKYDDSOMBUDET GÖRA -RISKHANTERING OCH KRAV I SAMBAND MED OMORGANISATIONER -TEMA PRASKTISK FÖRDJUPNING I VISSA VIKTIGA SPECIALFÖRESKRIFTER OCH EN-STANDARDER UR TILLÄMPNINGSSYNPUNKT SOM ALLTID BERÖR SÄKERHEN INOM INDUSTRIN -YRKESHYGIENISKA MÄTNINGAR UR ETT SKYDDSOMBUDSPERSPEKTIV -GRUPPARBETEN, *TILLÄMPAD RISKANALYS *LÖSA TEKNISKA KRAV *ORGANISATORISKA KRAV PROGRAMINNEHÅLL STEG 1 Dag 1 INTRODUKTION OCH GRUNDER REGELVERKEN • • • • • • • • • • EU-Rätten och arbetsrätten inom arbetsmiljöområdet och övriga områden Direktiv, lagar, förordningar, föreskrifter och anvisningar, hur är regelverken uppbyggda Samverkan i arbetsmiljöarbetet-skyddsombud, arbetsgivare-chefer och arbetstagare Vad påverkar människan? Hälsorisker av fysik, psykisk eller kemisk natur. Helhetssynen inom arbetsmiljön från attityder till tekniska och organisatoriska krav -Lagar,förordningar, direktiv och föreskrifter samt utsedda myndigheter och dess tolkningsrätt genom utfärdandet av föreskifter Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen samt SAM inledande Kort om Plan- och Bygg Lagen, Ellagen, Lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor, Kemikalielagen m.m. - Produktdirektiv-Minimidirektiv-Egenkontroll och besiktning Användarens och tillverkarens olika skyldigheter ÄRENDEHANTERING SAM PÅFÖLJDER ALLMÄNT • Myndigheternas ärendehantering från inspektion till förelägganden och eller förbud eller företagsbot SKYDDSOMBUDEN FUNKTIONER, RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER M.M • • • • Roll, rättigheter, funktion och utövande, svår roll men mycket viktig roll Vad menas med erforderlig utbildning i arbetsmiljölagen 6 kap. 4 § för skyddsombud Hur stärka skyddsombudens roll i verksamheten Skyddsombudens rättigheter att deltaga i projekt och övrigt arbetsmiljöarbete • begära att arbetsgivaren genomför arbetsmiljöåtgärder eller undersökningar av arbetsmiljön • stoppa en arbetsuppgift om skyddsombudet ser att det finns en omedelbar och allvarlig risk för någons liv eller hälsa och om chefen inte genast kan göra något åt risken. • • 6,6a Anmälan enligt AML, hur agera före, under och efter Skyddsombudens funktion i det dagliga arbetsmiljöarbetet ARBETSSKADOR, ALLVARLIGA TILLBUD OCH OLYCKSFALLSUTREDNINGAR • • • • Statistik arbetsskador (arbetsolyckor- och arbetssjukdomar) Anmälan om arbetsskador och allvarliga tillbud enligt AML och Arbetsmiljöförordningen. -När skall olyckor och allvarliga tillbud anmälas till AV , när skall anmälan ske till övriga myndigheter och om vad Utredningskyldigheten enligt AML Hur utreda på bästa sätt. -Händelseanalys, Direkta orsaker, Bakomliggande orsaker, styrning av verksamheten samt handlingsplaner och uppföljning. Dag 2 TEKNISKA OCH ORGANISATORISKA KRAV I ANLÄGGNINGAR SAMT RISKHANTERING GRUNDER Dag två handlar om tekniska och organisatoriska krav på arbetsplatsen samt vilka hjälpmedel som står till buds för att finna en lämplig säkerhetsnivå inom ett område. • • • • Tekniska krav övergripande i anläggningar viktiga att känna till Viktiga tekniska föreskrifter att känna till rörande bl.a Maskiner, truckar, lyftanordningar, buller, vibrationer, strålning, optisk strålning med tryck, laser, El-starkströmsföreskrifter, behörigheter, Byggnader, utformning av arbetsplatser, kemiska krav-REACH, ATEX, SEVESO, Skyltar och signaler, Hygieniska gränsvärden, Ergonomi, Bergarbete,Brandskydd, besiktningar och egenkontroller m.m. Organisatoriska krav på arbetsplatsen Viktiga organisatoriska föreskrifter att känna till på arbetsplatsen -från mjuka frågor till hårda frågor -användning av arbetsutrustning, körtillstånd, utbildning, registerhållning -byggnads- och anläggningsarabete -elarbete -kemiska arbetsmiljörisker, Arbete med härdplaster Riskbedömning Formella krav inom området, utförande, Analysmetoder och metodik Förutsägande och jämförande analys samt olika metodexempel lämpade för olika områden. Gemensamma standarder inom EU sätter nivån på säkerhetsarbetet Indelningar, innehåll-struktur, viktigaste standarderna och hur tillämpa standarer som ett hjälpmedel i arbetsmiljöarbetet. (Steg 2 går på djupet). Dag 3 TEMA ANSVARSTYPER, SAMORDNING, DELEGERING ANSVARSTYPER • • • • • • Skyddsansvar och straffansvar, företagsbot och påföljder Nya sanktionssystemet inom arbetsmiljön och övriga områden Områden med sanktioner Produktansvar tillverkarens ansvar Samordningsansvaret på fast driftställe samt på temporär arbetsplats Speciella ansvarsroller och vad innebär dessa Truck och lyft samordning Arbete i EX-miljö samt föreståndare brandfarlig vara Föreståndare explosivämnen Byggarbetsmiljösamordnare BAS U-P, när varför och hur Elarbetsansvarig, Elanläggningsansvarig Tillverkaransvar Laseransvarig-Ansvarig för laser på arbetsplatsen Ansvarig för FLT-Program för fortlöpande tillsyn tryckbärande anordningar Ansvarig för OVK-obligatorisk ventilationskontroll Intressanta Arbetsmiljödomar FÖRDELNING AV ARBETSUPPGIFTER PÅ ARBETSPLATSEN • Arbetsgivarens skyldighet att fördela arbetsuppgifter med tillhörande ansvar Uppgiftsfördelning i ett företag SAM-Systematiskt arbetsmiljöarbete vad innebär detta i praktiken Viktiga expertdelgeringar som måste finnas Anställdas arbetsmiljöansvar Chefen och arbetsrätten Arbetsgivarens kontrollskyldighet Ansvar som inhyrare och uthyrare • • Arbetsgivarens kontrollskyldighet Påföljder • • • • • • • PROGRAMINNEHÅLL STEG 2 Dag 1 10-17.00, Dag 2 8-16.30, Dag 3 8-12 Dag 1 -REPETITION STEG 1 –GRUNDER OCH FÖRSTÅELSE Uppdatering och repetition från steg 1 utbildningen TEMA PRASKTISK FÖRDJUPNING I VISSA VIKTIGA SPECIALFÖRESKRIFTER OCH EN-STANDARDER UR TILLÄMPNINGSSYNPUNKT SOM ALLTID ÄR AKTUELLA • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Viktiga EN-standarder med avseende på säkerhetskrav Skydd- och skyddsanordningar-utförande, krav, anpassning, lösningar och validering Arbetsplattformar, tillträdesleder Speciella maskinkrav, transportörer, krossar, lok, ventilation process-DU Säkra stopp. Stopptyper-Nödstopp, skyddsstopp, produktionsstopp samt ”bryt & lås” Kemiska hälsorisker samt de nya REACH-kraven inom EU samt asbestkraven Arbete i slutna utrymmen vad krävs, vad tänka på. Hygieniska gränsvärden, åtgärder mot luftföroreningar Nya märksystemet för kemikalier enligt GHS-systemet och CLP förordningen Skyltar och signaler samt övrig viktig anläggningsmärkning Viktiga anläggningsmått och säkerhetsavstånd Ergonomikrav att beakta Arbete med härdplaster, vad är kraven, vad gäller hur skydda sig, vad tänka på Buller, vibrationer samt strålning (optisk strålning och laser) Gränsvärden, insatsvärden, klasser samt bedömningar och krav, vad tänka på ATEX-Tillverkarkrav och användarkrav (gas- och dammatmosfärer) Explosionsfarlig miljö, Klassningsplaner, Explosionsskyddsdokument, skyltning, instruktioner Viktigt att tänka på hur följa upp, hur klassa, hur kontrollera, Heta arbeten (försäkringskrav) Arbete i stark värme, övriga temperaturrelaterade saker Fördjupning i maskindirektivet sam användningen av maskiner -CE-märkning av sammansatta maskiner -Utbyte, tillägg i CE-märkt utrustning -Nyinstallation i gammal befintlig utrustning, vad gäller, hur hantera detta säkerhetsmässigt -Krav kring lyftanordningar och lyftredskap mer i detalj -Vad skyddsombuden bör kontrollera i samband med förändringar i teknisk utrustning och i projekt Krav kring tryckbärande anordningar, rörledningar och cisterner översiktligt Frågor och svar avslutningsvis (som inte täckts in tidigare) DAG 2 Forts. TEMA PRASKTISK FÖRDJUPNING I VISSA VIKTIGA SPECIALFÖRESKRIFTER OCH EN-STANDARDER -ENSAMARBETE, MOBBNING, HOT & VÅLD, KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING, SEXUELLA TRAKKASERIER OCH STRESSEN PÅ ARBETSPLATSEN-KONFLIKTHANTERING-VAD KAN SKYDDSOMBUDET GÖRA -RISKHANTERING OCH KRAV I SAMBAND MED OMORGANISATIONER -YRKESHYGIENISKA MÄTNINGAR UR ETT SKYDDSOMBUDSPERSPEKTIV DAG 3 -GRUPPARBETEN, *TILLÄMPAD RISKANALYS *LÖSA TEKNISKA KRAV *ORGANISATORISKA KRAV ÖVRIGT -Grupparbete och diger dokumentation ingår som ett stöd under kursen och efteråt -Föreläsare Tomas Beäff MPSA AB, Europeisk säkerhetsrådgivare. En av Sveriges och Europas främsta experter inom arbetsmiljöområdet. Tomas har lång praktisk erfarenhet av olika typer av arbetsmiljöarbete inom de flesta branscher och länder och anlitas av många företag i Sverige , Europa och världen gällande säkerhetskrav på arbetsplatsen. Tomas har även en gång i tiden arbetat som inspektör inom arbetsmiljöverket. Tomas är sedan 1993 Svensk expert inom CEN-standardiseringen. Kurs 21 STÅLKONSTRUKTIIONER I INDUSTRIELLA ANLÄGGNINGAR 1 DAG Inriktning CE-märkning av byggprodukter och CE-märkning av bärverk i stål samt vart gränsen går mot maskinkrav. PROGRAM Introduktion • Kort introduktion om EU:s Byggproduktförordning EU 305/2011 och Boverkets föreskrifter inom området • Några viktiga definitioner • 35 produktområden och harmoniserad standard er • • Undantagen för byggprodukter som tillverkas på byggplatsen eller hantverksmässigt för ett särskilt byggnadsverk. Krav på tillverkarna från 1 juli 2014 Standarder • Viktiga standarder inom området • SS EN1 090-1 och CE-märkning berör i varierande grad alla aktörer i kedjan från produktion av grundmaterial till tillverkning av bärande komponenter och byggsatser i stål som levereras till en byggarbetsplats och monteras in i ett byggnadsverk. • De åtta egenskapskraven och utförandeklasserna • Mikroföretag och förenklat förfarande • FPC Tillverkningskontroll i verkstad (Factory Production Control) Gränsområden och tillämpning • Var går skiljelinjen mellan byggprodukter och maskiner i en anläggning? Bärverkskonstruktioner som en del i byggnaden som bidrar till byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven, bilaga 1 till byggproduktförordningen, dvs. den ska vara ”lastbärande” på ett sätt som påverkar byggnadsverkets bärförmåga och beständighet. • Bärande maskinkonstruktioner inom industrin som maskinfundament, stativ, fasta konstruktioner för tillträde, plattformar, traversbalkar, pelare, lyftanordningar etc. Bygg eller maskinregler. • SS EN 1034 serien, SS EN ISO 14122-1-4. • Förändringar och tilläggsarbeten, vad kan göras utan att prestandan och CE-märkningen av en byggprodukt påverkas Beställarkompetens, roller och kontrollanvsvar • Ekonomisk aktör Olika ansvarsroller och vad beakta i projekt, tillverkning och upphandlingar Tillverkare, importörer, användare har olika skyldigheter och ansvar. • Vilka krav skall vi ställa på våra leverantörer i samband med upphandling så att regelverket följs? • Vad behöver vi som beställare kunna för att kontrollera att våra leverantörer följer regelverket? • Mottagningskontrollen på byggarbetsplatsen Byggherren måste förvissa sig om att material och byggprodukter har sådana egenskaper att materialen och produkterna korrekt använda i byggnadsverket gör att detta kan uppfylla egenskapskraven Tomas Beäff MPSA AB, Europeisk och global säkerhetsrådgivare. Svensk expert sedan 1993 i TC 198 (EN 1034 samt EN 1010) • • • Tomas Beäff MPSA AB, europeisk och global säkerhetsrådgivare. En av Sveriges och Europas främsta expert inom arbetsmiljö- maskin- och processäkerhet och CE-märkning samt projekthantering inom området. Tomas har lång praktisk erfarenhet av olika typer av anläggningsprojekt i de flesta medlemsländer och även på andra marknader som USA, Kina, Ryssland inom de flesta branscher och anlitas av många företag för såväl projektsupport som utbildning och certifiering. Tomas har även sedan 1995 utbildat 10 000 tals personer i Sverige och utomlands inom nya metoden systemet för CE-märkning samt inom området tillämpad arbetsmiljö och maskin- och processäkerhet, projektledning, upphandlingar m.m. Ofta anlitad som föreläsare av STF Ingenjörsutbildning, IBC Euroforum m.m. Tomas är även svensk expert sedan 1993 inom CEN-standardiseringen. Tomas har även ett tidigare förflutet som arbetsmiljöinspektör och har före detta arbetat på olika positioner inom industrin. Tomas arbetar idag även mycket med olika större projekt och utbildningar samt med att styra upp och förändra arbetet med säkerhetsfrågor och projekthantering, beställarkompetens samt genomför anläggningsbesiktningar, riskanalyser, CE-certifieringssupport m.m inom olika större företag.