Sociologiska institutionen Utredningssociologi III, HT-2012 2012-06-15 Utvärderingsmetoder (4,5 hp) Syftet med denna delkurs är att ge grundläggande kunskaper om och praktiska inblick i olika former av utvärderingsverksamhet. Lärare: KHB - Karin H Bergmark (kursansvarig): [email protected] LB - Lars Brännström: [email protected] SO – Susanna Okeke, AF JK – Jenny Kallstenius, Skolverket CS – Cecilia Stenbjörn, RUT (* = obligatorisk närvaro) Schema: Datum Tid Lokal Föreläsningsinnehåll 9/10 13-15 F255 10/10 10-12 E355 12/10 13-15 D255 16/10 13-15* Lärare Introduktion, centrala begrepp och modeller KHB Systematiska översikter LB om Arbetsförmedlingens Analysenhet SO (Rombach, Björn & Sahlin-Andersson) (Arksey m.fl.; Bambra) om Skolverkets utvärderingar JK Skolverket, Fleminggatan 14, receptionen plan 6 17/10 13-15* D263 18/10 13-15 D263 26/10 13-16* D231 om RUT – riksdagens UtredningsTjänst CS Etik, planering av egna arbeten KHB Seminarium KHB (Vetenskapsrådet) (på kurslitteratur; huvudboken) Kurslitteratur Arksey, H. & O'Malley, L. (2005) Scoping Studies: Towards a Methodological Framework. Int. J. Social Research Methodology 11 Routledge Vol. 8: 1, pp. 19-32. Bambra, C. (2011) Real world reviews: a beginner’s guide to undertaking systematic reviews of public health policy. Journal of Epidemiology Community Health 65: 14-19. Rombach, Björn & Sahlin-Andersson, Kerstin (red.) (1995 eller 2002) Från sanningssökande till styrmedel. Moderna utvärderingar i offentlig sektor. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag. Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Satockholm: Vetenskapsrådet 2011:1 (går att hämta från www.vr.se - etik - publikationer) Förutom denna litteratur ingår även läsning och granskning av en valfri utvärderingsrapport (utgör en del av examinationen). Referenslitteratur Hermerén, G (1986) Kunskapens Pris - forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhällsvetenskap, HSFR Karlsson, Ove, 1999, Utvärdering – Mer än metod. Stockholm: Svenska kommunförbundet (finns i fulltext pdf-format på: http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc22905_1.pdf). Kylén, Jan-Axel (2011) Att utvärdera: organisation, verksamhet, personal. Malmö: Liber. Lieberson, S. (1992) Einstein, Renoir and Greeley: Some thoughtsabout evidence in sociology. 1991 Presidential Address. American Sociological Rewiev 57: 1-15. Patton, M Q (1990), Qualitative Evaluation and Research Methods, SAGE, 536 s. Patton, M (1987), How to Use Qualitative Methods in Evaluations, SAGE: Program Evaluation Kit Rossi, P H (1999) Evaluation: A systematic Approach, SAGE Stecher, B M & Davis, A W (1987) How to focus an evaluation, SAGE: Program Evaluation Kit, nr 2 Taylor Fitz-Gibbon, C & Morris, L L (1987) How to design an evaluation, SAGE: Program Evaluation Kit, nr 3 Törestad, B (red, 1991) Forskning om människor - kunskapen, etiken och juridiken, Stockholm: Forskningsrådsnämnden, 98 s. Vedung, E (2010) Four Waves of Evaluation Diffusion. Evaluation 16 (3): 263-277. Vedung, E (1991) Utvärdering i politik och förvaltning, Studentlitteratur, 227 s. Weiss, C H (1998) Evaluation: Methods for Studying Programs and Policies, Prentice Hall, 372 s. Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: - redogöra för innebörden av teoretiska och empiriska perspektiv på utvärderingsverksamhet - visa redlighet i återgivningen av dessa (utifrån litteraturen). - analysera grundläggande antaganden, struktur och användningsområden för utvärderingsverksamhet och etikprövning - diskutera utvärderingars förtjänster och brister samt dessas konsekvenser för analyser och slutsatser - visa ett öppet och kritiskt förhållningssätt mot olika utvärderingsmodellers utgångspunkter och idéer Examination Denna delkurs examineras genom en individuell hemtentamen, reflekterande sammanfattningar av studiebesök/gästföreläsare och aktivt deltagande i den obligatoriska undervisningen. För reflekterande sammanfattningar ges enbart godkänd (G) eller underkänd (U) som betyg. Seminariet vid kursens slut omfattar presentation och diskussion av kurslitteraturen. Seminariedeltagandet examineras muntligt och betygssätts individuellt genom en tregradig skala: bra, tillräckligt eller otillräckligt. Detta betyg sammanvägs med betyg för hemtentamen till ett slutgiltigt betyg för kursen. Hemtentamen består av granskning av en valfri utvärderingsrapport av visst omfång. För denna uppgift tillämpas en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt. B = Mycket bra. C = Bra. D = Tillfredställande. E = Tillräckligt. Fx = Otillräckligt. F = Helt otillräckligt. Betyget på hemtentamen, tillsammans med betyg för seminariedeltagande, blir det slutgiltiga betyget på delkursen, men för att detta skall registreras skall du dessutom ha fått betyget godkänd (G) på de reflekterande sammanfattningarna och ha uppfyllt närvarokravet. För godkänt resultat ska hemtentamen och de reflekterande sammanfattningarna lämnas in senast i samband med seminariet. Om skriftliga arbeten lämnas in för sent, inte alls, eller av annat skäl blir underkända (Fx och F, respektive U), sker examinationen genom salstentamen. Examinering genom salstentamen gäller även för de studenter som inte deltar eller får betyget ”otillräckligt” för seminariet. Datum för salstentamen meddelas senare. Hemtentamen ska vara skriven på dator och ha normalt typsnitt, radavstånd och fontstorlek (t ex Times New Roman, 1,5 radavstånd och 12 punkter). Hemtentamen inlämnas till kursansvarig i pappersform eller via epost senast tisdagen den 30 oktober kl 10.00. Glöm inte att skriva in ditt namn i dokumentet. Har du några frågor om kursen – hör av dig till: Karin Bergmark e-post: [email protected] Rum: B965 Telefon: 08-163187