Pilotprojekt i Gammalkils socken med omnejd hösten 2009 – våren 2010 Torp och torpare i Östergötland Sammanställning och utvärdering av ett pilotprojekt KULTURARV ÖSTERGÖTLAND/ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM Box 232 581 02 LINKÖPING Tel: 013-23 03 00 Rapport: Anna Lindqvist Dnr 433/10 2010-09-06 Torp och torpare i Östergötland Sammanställning och utvärdering av ett pilotprojekt 2010 ___________________________________________________________________________ Torp och torpare i Östergötland Sammanställning och utvärdering av ett pilotprojekt Bakgrund Torpen i Östergötland – ett samarbete för att utveckla kvalitet och tillgänglighet För att uppmärksamma och utveckla det torparbete som pågår runtom i länet bilades år 2008 en arbetsgrupp, Torpgruppen, med representanter från Östergötlands länsmuseum/ Kulturarv Östergötland, Östergötlands Hembygdsförbund och Studiefrämjandet. En enkät med frågor om torpinventeringar skickades ut till länets samtliga hembygdsföreningar. Gensvaret var mycket stort och det framgick med stor tydlighet att torpinventeringar har en mycket central plats i den östgötska hembygdsrörelsen. I juni 2008 hade 72 av 94 föreningar svarat och av enkäterna framgick att man i många föreningar påbörjat ett imponerande dokumentationsarbete. Inventeringarna redovisades oftast fortfarande i blankettform eller pärmar eller i ett internt digitalt register. Endast ett fåtal föreningar hade lagt ut sina inventeringar på nätet. Resultaten från enkäten sammanställdes och presenterades bl a i Hembygdsbladet, Östergötlands hembygdsförbunds medlemstidning, i september och på ett torpseminarium på länsmuseet i oktober 2008. En av torpgruppens målsättningar var att ta tillvara detta intresse och att undersöka möjligheten att i studiecirkelform bredda kunskapen om torpen. Det grundläggande syftet var att öka kvalitén och tillgängligheten för fler till torpens historia. Under våren 2009 diskuterades ett pilotprojekt tillsammans med några hembygdsföreningar i Gammalkilsområdet. Syftet var att uppmärksamma hembygdsföreningarnas arbete och närmare sammanföra det med det som görs på andra håll. På olika institutioner sker också ett intensivt forskningsarbete om torpen. Det kan forskas om samma torp från olika håll, vilket kan bidra till dubbelarbete och försvåra överblick och sökning. Ett syfte med pilotprojektet var att undersöka möjligheterna att föra in materialet i FMIS, som är ett digitalt geografiskt system för Fornminnesminnesinformation för hela Sverige. Projektet Pilotprojektet, som genomfördes under hösten 2009 och våren 2010, omfattade sju hembygdsföreningar i Linköpings och Mjölby kommuner. En studiehandledning ”Torp och torpare i Östergötland” utarbetades av torpgruppen och presenterades 2009-08-21. Utifrån sex föreläsningstillfällen var tanken att hembygdsföreningarna skulle bilda studiecirklar på olika teman. Föreläsningarna var avsedda att ge kunskap och vägledning för fortsatt forskning på egen hand. Föreläsningarna förlades i de olika socknarna där respektive hembygdsförening var värd. Föreläsningsprogrammet 2009-09-29 Torpforskning – presentation, syfte, begrepp och dokumentation. Dan Malmsten, Anders Persson och Anna Lindqvist, Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum. Gammalkils församlingshem. Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum 2 Torp och torpare i Östergötland Sammanställning och utvärdering av ett pilotprojekt 2010 ___________________________________________________________________________ 2009-10-27 Torpen i arkiv och på kartor. Börje Hjort, Östergötlands läns folkrörelsearkiv (ÖLFA), Anders Lundberg, Östergötlands länsmuseum. Vikingstad missionskyrka. 2009-11-25 Befolka torpen – personer, hantverk etc. Bo Persson, Linköpings stadsarkiv, Margaretha Engman, Östergötlands hembygdsförbund. Östra Tollstads församlingshem. 2010-01-26 Torpen på insidan och utsidan. Anna Lindqvist, Kulturarv Östergötland / Östergötlands länsmuseum. Gamlegården Nykil. 2010-02-23 Naturen kring torpen – omgivning, växter etc. Inger Lönnevik. Vikingstad missionskyrkan. 2010-03-23 Dokumentation och koppling med fornminneskartan FMIS. Anders Persson, Östergötlands länsmuseum. Gammalkils församlingshem. 2010-05-23 Avslutning med vandring till torpgrunder mm. Bertil Andersson, Ulrika hembygdsförening, Anna Lindqvist och Anders Lundberg, Kulturarv Östergötland/ Östergötlands länsmuseum. Ulrika hembygdsgård. Medverkande i projektet Dan Malmsten, Anna Lindqvist, Anders Persson, Anders Lundberg, Kulturarv Östergötland/ Östergötlands länsmuseum Margaretha Engman, (Magnus Davidsson), Östergötlands Hembygdsförbund Margaretha Olofsson, Gammalkils Hembygdsförening Lena Wiberg, Jeanette Gripler-Nilsson (ersatte Lena Wiberg), Studiefrämjandet i Östergötland Gruppen har haft regelbundna protokollförda möten; 2008-12-09, 2009-03-06, 2009-04-08, 2009-05-05, 2009-06-09, 2009-08-25, 2009-10-09, 2009-12-10, 2010-02-10, 2010-04-28. Kulturarv Östergötland har varit plattformen för samarbetet. Margaretha Olofsson har deltagit vid samtliga föreläsningstillfällen och hade ett förmöte/informationsmöte med samtliga föreningar i v. 22 2009. Hembygdsförbundet har ansvarat för kommunikationen mot den regionala och nationella nivån. Länsmuseets uppgift har varit att dela med sig av sin kunskap, men även hämta in kunskap av dem som arbetar med torpen på ideell basis. Studiefrämjandet har bl a ställt en datasal med 8 platser till förfogande för studiecirklar. Deltagare Hembygdsföreningarna i Gammalkil, Nykil, Sjögestad, Ulrika, Vikingstad, Västra Harg och Östra Tollstad. Tidsperiod Studiecirkeln i pilotprojektet genomfördes under hösten 2009 och med avslutning i maj 2010. Målsättning med projektet Syftet och målsättningen med projektet har på lokal nivå varit att vidga kunskapen och intresset runt torpgrunderna och att starta studiecirklar på relevanta ämnen. Vidare har målsättningen varit att hitta samarbetsformer för att utveckla kvalitet och få en större tillgänglighet via kartor, databaser och andra gemensamma ingångar för forskare och allmänhet till informationen om länets torp. Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum 3 Torp och torpare i Östergötland Sammanställning och utvärdering av ett pilotprojekt 2010 ___________________________________________________________________________ Resultat Genomförda arbeten Första träffen i Gammalkil 2009-09-29 och avslutningen i Ulrika 2010-05-23. Pilotprojektet och föreläsningarna genomfördes i enlighet med studiehandledningen. Deltagande vid de olika tillfällena har varit 35 personer i genomsnitt: 29/9 Gammalkil – 44 st 27/10 Vikingstad – 38 st 25/11 Östra Tollstad – 33 st 26/1 Nykil – 31 st 23/2 Vikingstad – 29 st 23/3 Gammalkil – 35 st 23/5 Ulrika – 35 st En studiecirkel startades upp med kartor som tema. Åtta deltagare från fyra föreningar med kursledare Sven-Eric Sederlin, Gammalkils hembygdsförening. De utnyttjade Studiefrämjandets lokaler vid deras första träff. Spridning Information om projektet har presenterats i ett flertal artiklar i Hembygdsbladet, på två torpseminarier 19 oktober 2008 och 17 oktober 2009, på Kulturarvsdagen den 26 november 2009 samt på Kulturarv Östergötlands hemsida och på bl a Gammalkils hembygdsförenings hemsida. Utvärdering En utvärderingsblankett togs fram och delades ut till samtliga deltagare vid det sista föreläsningstillfället i Gammalkil 23/3 och vid avslutningen i Ulrika 23/5. 15 deltagare lämnade in ifyllda blanketter. Samtliga har varit väldigt nöjda med projektet och glada att få deltagit. ”Föreläsningarna har gett kunskap och ’mersmak’”, ”Bra blandning mellan hembygdsförening och museifolk. Dvs. lokal kunskap och jämförelser med länskunskap”. Samarbetet mellan föreningarna lyfts också fram som något mycket positivt. De flesta tycker att föreläsningstemana har varit bra. Kartor, växter och byggnader intresserade många. Önskemål om mer kunskap om byggnadssätt, hantverk, vardagen förr, bygdens historia och äldre vägar efterlystes av några deltagare. Det enda negativa som framkom av utvärderingsblanketterna var att lokalernas dåliga akustik inte har fungerat för personer med nedsatt hörsel. Generellt har de flesta tyckt att föreläsningsformen är mer lättillgänglig än studiecirklar. Och att kunskapen från föreläsningarna kommer till användning i föreningarnas eget dokumentationsarbete. Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum 4 Torp och torpare i Östergötland Sammanställning och utvärdering av ett pilotprojekt 2010 ___________________________________________________________________________ Resultat Pilotprojektet har resulterat i: - Ökad kunskap hos hembygdsföreningarna och deltagande institutioner. - Utvecklat samarbete mellan föreningarna och mellan föreningarna och institutionerna. - Ökad tillgänglighet genom information på Kulturarv Östergötlands hemsida och föreningarnas hemsidor. - Ökad medvetenhet hos föreningarna och institutionerna om t ex FMIS. - Grundlagt för fortsatt samarbete. Uppföljning/Fortsättning Det finns många olika sätt att fördjupa och fortsätta arbetet och engagemanget kring torpen, som exempel kan nämnas att koppla torpinventeringarna närmare till skolarbetet. Eller att fördjupa kunskapen genom en arkeologisk utgrävning av en torpgrund. Numera räknas torpruiner som fornlämningar och trenden är att torpforskningen inom arkeologin är på väg framåt. Eller kanske med teknikens hjälp utföra virtuella besök i olika torpmiljöer från olika tider. Det är även viktigt att uppmärksamma de bevarade torpen och att med gemensamma insatser få ägare och brukare att vårda dem varsamt. Sven-Eric Sederlin, Gammalkils hembygdsförening gjorde under projektet en jämförelse mellan Gammalkils hembygdsförenings egen torpinventering med den informationen som finns inlagd i FMIS. Det visade tydligt på stora skillnader. Torpgruppen frågade därefter Östra Tollstads och Landeryds hembygdsföreningar om de var intresserade att utifrån sina genomförda torpinventeringar göra liknande jämförelser. Per-Arne Ek, Östra Tollstads hembygdsförening har överlämnat en förteckning ”Jämförelse mellan FMIS och ’Vägvisare till försvunnen bebyggelse i Östra Tollstad’ och Joakim Johansson, Landeryds hembygdsförening har även gjort en förteckning över socknens torpgrunder. Även detta material visar på stora differenser mellan registrerade torpgrunder i FMIS och de torpgrunder som finns i hembygdsföreningarnas inventeringar. Torpgruppen har diskuterat två intressanta vägar att gå vidare efter det nu avslutade pilotprojektet. 1. Metodutveckling av torpinventeringsmaterialet. Under hösten söka medel, FoU-medel och 7:2 Bidrag till Kulturmiljövård, för att undersöka möjligheterna att föra in hembygdsföreningarnas inventeringar i FMIS med utgångspunkt från de tre proven som utförts av hembygdsföreningarna i Gammalkil, Landeryd och Östra Tollstad. En arbetsgrupp med representanter från Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum, Hembygdsförbundet, Studiefrämjandet, Länsstyrelsen och respektive hembygdsförening får diskutera vidare. 2. Tillsammans med Studiefrämjandet erbjuda andra hembygdsföreningar i länet ett liknande upplägg med föreläsningar/studiecirklar som presenterats i studiehandledningen. Det förutsätter en bearbetning av studiehandledningen och det vore intressant att vidareutveckla de teoretiska föreläsningarna med praktiska övningar. Ett samarbete med t ex Hemslöjden i Östergötland och Svenska Byggnadsvårdsföreningen skulle kunna öppna möjligheter att även prova på traditionella hantverk och praktisk byggnadsvård. Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum 5