1. No category

arbetsgruppen mot
Elapp 2
Den andra etapp en inn ebar en förhålla ndevis kompli cerad påb yggnad av
maskinstat ive ts sidoplåtar fö r att minska stomljud sutstrålningen.
på bild 5 visas hur dessa plåtar förstärk ts utvändigt med dels en 10 mm
påsvetsad plåtbygel och dels två koncentriskt pl acerade 10 mm X 100 mm
MEDDELANDE
BULLER
inom verkstadsindustrin
Nr7
1975
Verkstadsföreningens och Metalls gemensamma organ för bullerbekämpning
plåtringar. D en större ringens diameter är 600 mm, den mindre 400 mm.
Fyra förslyvningsfj ädrar 10 X 100 mm
har påsvetsal s enligt bild en.
Bild 6 vi sar dessutom hur ett yttre
plåtskal pålagt s kon struktion en.
Plåtskalet är en s. k. sandwichkonstruktion (dämpad MPM-plåt). Två 1
mm tjo cka plåtar har hoplimmats med
två kompo nen t dämpmassa (Becker
Akustik, Agn esberg ).
Sannolikt hade li kartat resultat erhållits med standard MPM-plåt som
•
finns på mark nad en (t. ex. från Anti-
Bild 6. PuJJmaxsaxens utförande efter andra buJJerdämpningsetappen.
1. Beklädnad med dämpad plåt. 2. yta belagd m ed nitri/gummiduk för att
hindra uppkomst av slam mer från JJskrotet».
ljudtrycksnivå
ph on AB, Stockholm ).
Utrymmet mell an pl åtskal et och
grundkons trukti onen utfylldes med
glasull (Gullfiber 3024) för att minska
luftljudsresonanse r mellan plåtytorna.
Resultat av andra etappen
Bild 7 vi sa r hur ljudnivån vid operatörsplatsen har sänkts ytterligare 2
dB (A) till 80 d8(A).
l judtrycksnivå
dB rel. 2 ·1O·~ Pit
dB '~!. 2· \C' ~ p,
120
120
På avstånd, i en mätpunkt 2,5 m vin -
100
100
kelrätt mot maskinens längdri ktning,
har en kraftigare fö rbättring erhålli ts.
Detta bero r på att ut strålningen f rån
,
I
~.
80
~ ....
-I--""
~ 1'00..
60
.....
80
/,
"-
-,
....
60
"
"
'"
12'
63
'00
250
2000
1000
12'
JO ,
8000
<1000
H,
63
'00
250
-
\..
, ......
.. '-
i
2000
1000
Frekvens
Bild 7. Ljudnivån på ma skinoperatörens plats vid klippning i 1 mm tjock
plåt med format et 300 x 900 mm efter
det att åtgärder vidtagits.
- - - Atgärder enligt etapp 1, 82
dB(A )
- - - - - Atgärder enligt etapp 2, 80
dB(A )
arbetsstyc ket här har mindre inverkan.
Ljudnivån har således reducerats
Frekvens
Erfarenheter från bullerdämpning
av stationär plåtsax
Ingenjörerna Peter Bengtson, Roger Ekström och civilingenjör Hans Elvhamma.r, Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB, Göteborg
Kortslagsklippning av plåtdetaljer med s. k. Pullmaxsax är en vanlig arbetsmetod inom verkstadsindustrin. Ljudnivåerna vid maskinen varierar med arbetsstycket m en öve rskrider ofta 85 dB(A).
Vid kontinuerlig användning kan arbetsm etoden därför förorsaka hörselskador hos operatören.
I artikeln redogörs för hur man kunnat minska bullret vid tunnplåtsklippning med ca 10 dB(A)
genom att förstärka och modifiera mask insta tivet i kombination med ett lämpligt utformat maskinfundament av betong.
frå n urspr ungligen 81 till 70 dB(A) som
framgå r av bild 8.
33 1.04 3
Erfarenheter
De beskrivna försök en visar att stornljudsutstrålningen från maskin stativet
domin erar bullret på operatö ren s plats
8000
H,
400 0
Buller vid kortslagsklippning
av tunnplåtsdetaljer
och i maskin ens omgivn ing. Detta buller kan minska s m ed angivna meto der.
O skarshamnsfabriken , är en universal-
ar. Dessa förstärks genom att det upp-
maskin med följande data:
Tillverkare, Pullmax AB Göteborg
Typ p 13
Maximal plåttjocklek vid klippn ing ca
3 mm
Sl agl ängd 1,8 mm ell er 3,0 mm
Slagfrekvens (2800), 1400 eller 700
slag per minut
Vikt utan tillbehör 590 kg
Maskinstati vets uppbyggnad en hel -
komm er resonan se r i plåtytorna.
Bu ll e rut strålningen
varierar även
med matningen och m ed arbetsstyc-
som sickning, joggling, gälning och
att plåten bearbetas mellan ett övre
och ett undre klippskär (ell er verktyg ).
för maskinstativet.
i det underlag som o pe ratören står på,
D et övre skäre t rör sig under arbe-
Pullmaxsaxen bör d ärför ställas upp på
tet upp och ner mot det undre, som
även utgör underlag för arbetsstycket.
alltjämt ganska hög - ca 8 0 dB (A) -
kupnin g. Gemensamt för metoderna är
Denna fram- och återgående rörelse
svetsa d lådkonstruktion av 10 mm
hos klipp skäre t erhålls genom en om-
stå lplåt
ställbar kn äledsm e kan ism som drivs av
en elmotor.
Med denna ano rd ning kan skärets
varför ytt e rligare arbet e komm er att
utföra s för att min ska stomljud sutstrålningen från arbetsstycket.
slagfrekvens ändras och slaglängden
Mätninga r har visat att 3-7 d8(A)
va rieras inom vissa gränser för att an-
min skning av ljudnivån (beroende av
passas till den aktuella arbetsmetoden.
plåttjockl ek) kan ås tad kommas om en
effektiv mekanisk dämpning av arbetsstycke t genomförs. Det främ sta problemet är att finna en lösning som ej
Data för den provade
kortslagssaxen
hindrar
ning.
Den kortsl agssax, som använts vid bu lle rdämpnin gsförsöken vid Saab-Scania,
arb et et
vid
man uell
mat•
699.84
arb etsmetod er som kan utföras med
s. k. Pullmax sax. Andra användningsområd en är formande bearbetning
Bild 8. Ljudniviln pil 2,5 m avstånd mitt
ett
vibrationsi so lerat betongfundament.
Ljudni vå n på operatörsplat sen är
628.517.2
D Kort slagsklippning och nibblin g är
Det är också viktigt att förhindra störande stomljud från fundament och
bjälklag liksom irrit erande vibratione r
- - - För~ atgärder, 81 dB(A)
- - - - - Med åtgärder enligt etapp 1
och 2, 70 dB(A)
62 '1.96
Maskinytor och arbetsstycke
utstrålar kraftigt buller
kets plåttjockl ek.
På bild 2 visas hur materiaIbearbe tningen gå r till. D en avskurna sk rotrem-
san syns til l vänster (i höger hand ) vid
denna skärmontering.
Uppställnintien av saxen
viktig från vIbrationssynpunkt
Fö r att man skall erhåll a lämplig arbetshöjd m åste mask inen montera s
mot ett fundament. Saxens rörelse r vid
arb etet begränsas genom ett stabilt
montage. Som sta ndard kan ett plåt-
På bild 1 visas den aktuella Pullmaxsaxen vid klippning aven karosseride -
fundament levere ras utfört som en hel sve tsa d låd kon struktion i jämförelsevi s
talj. Bull erkällorna illustreras på bilden
och utgörs främst av stomljud från ma -
tunn stå lplåt.
Kort slagsk lippning och nibbling är
skin slativ och arbetsstycke.
metode r som utsätter operatören för
krafti ga vibra ti onspåkänn ingar, främ st
i han dleder och armar på grund av
överföring via arbetsstycket.
...
Vid bearbetningen uppstår växland e
skärkraft er, som försätter maskinhölj e
och arbet sstycke i kraftiga svängning-
Särtryck ur Verkstäderna nr B 1975
Rotogravyr 1975
Detta gäller vid manuell matning.
Genom öve rgång till numeriskt styrda
maskiner eliminerar man vibrationspå-
känningar för operatören. Vid båda
maskintyperna är det dock angeläget
att minska överföringen av vibrationer
till underlaget i största möjliga utsträckn ing.
Hos Saab-Scania har man va lt att
montera samtliga Pullmaxsaxar stumt
mot betongfundament, vilka vibrationsisolerats mot bjälklaget. Sannolikt skulle man ha erhål lit kraftig stom lju dsutstrålning från plåtfundament till
följd av de vibrationer som överförs
från saxarna.
Ursprungligen
hade
fundamente t
små dimensioner och isoleringen var
inte korrekt utförd. Mot bjälklaget
hade i vissa fall nivellering utförts med
träkilar. Montaget m e dförde markanta
vibrationer i bjälklaget.
I tidigare meddelanden, nr 2 och 3
1975 , behandlas metoder att minska
Bild 1. Bullerkällor vid kortslagsklippning. Vibralionsisole ringen ej korrekt utförd.
1. Elmotor och inbyggd länkmekanism, 2. maskinstaliv,
3. arbetsstycke, 4. klippställe.
Bild 5. Påsvetsade yttre förstyvningar av maskinstalivets sidopliltar.
seridetalj . Arbetsstycket vilar mot ett fast undre skär, »Skro-
vibrationer och stom ljud från maski ner.
te t" klipps bort av ett upp- och nedgående övre skär.
1. Arbetsstycke, 2. undre skär, 3. Övre skär, 4. skrol.
Den typ av isolering som tillämpats
i detta fall anknyter till bild 3 i med-
lande för sågning med vibrationsdäm -
delande nr 2 - vibrat ionsisolering mot
pande fixtur. I meddelandet anges hur
Bild 2. Kortslagsklippning av oregelbundet utform ad karos-
betongbjälklag med maskinen stumt
monterad mot en tillskottsmassa Ibetongfundament).
Av bild 3 framgår hur betongfundamentet vid en provsax har utformats
och att vibrationsisolering mot ett be -
fint li gt, 500 mm tjockt betongbjälklag
har utförts med gummimellanlägg. De
störande vibrationerna i bjälklaget har
Bild 3. Pul/maxsaxens utförande enligt första bul/erdämpningsetappen.
Maskinstative ts håligheter har ut fyllts med dämpmaterial och sido-
plåtarna har stagats. Maskinen är
stumt monterad mot ett vibrationsisolerat betongfundament.
1. Betongfundament med dimensionerna L = 1 600, B = 800 och
H = 600 mm , 2 . Pul/maxsax stumt
fastbultad mo t betongfundament,
3. fyra gummimel/anlägg 130 X1 30
mm Trel/eborg Novib ra dubbel pla cerade i hörn mel/an tVil 5 mm plå tar för att astadkomma jämn belastning, 4. spalt min. 10 mm under
hela betongfundamentet. För att
hindra att främmande föremål skal/
hamna under fundamente t och pil
så sätt överföra vibration e rna har
spalten förseglats med elastisk fog -
Trem co Lasto- Meric AP,
Ljungdahls Färg, Göteborg, 5. sex
invändiga stagjärn har insveisats j
massa -
sidoplåtarna efter
tagits i dessa, 6.
Laxa Stå/sand S8,
för dämpmaterial,
ten plåt.
det att hål uppdämpma terial 7. påfyl/ningshal
8. insvetsad bot-
härigenom eliminerats.
Dämpning av svängningarna i
maskinstativoch arbetsstycke
ger minskat stomljud
Som
tidigare nämnts är de primära
bullerkällorna maskinstativ och arbetsstycke. Detta trycks normalt mot det
undre stillastående skäret, och lullljudsutstrålningen från skärstället är
då i allmänhet försumbar. Aven bullret
från drivmotorn är utan betydelse. Vid
skärets eller verktygets arbete försätts
plåtytorna i stativ och a rb etsstycke i
svängningar, vilka är kraftigast vid stor
matning och tjock plåt. Svängn ingarna
Ivibrationerna) förstärks vid låga fre kvenser genom resonanser i plåt ytorna.
Genom att införa mekanisk dämpning av plåtytorna, uppnår man en be-
tydande bullerredukti on främst genom
minskning av resonanserna . Dämpning
av arbetsstycket är svår att genomföra
j praktiken utan väsentliga nackdelar.
Möjligtvis kan man i vissa fall tillämpa
principerna en ligt föregående med de-
ljudtrycksnivå
,,,I.
en fixtur har utformats för att man
dB
skall erhålla mekanisk dämpning av
arbetsstycket.
120
BI. a. Ijud- och Yibrationsmätningar
den aktuella Pullmaxsaxen visade
emellertid att svängningarna i maskin -
på
WO
stativet i första hand borde dämpas.
so
Stagning och isolering
av maskin stativets sidoplåtar
samt I7ranulatfyllning minskar
stomlJudsutstrålningen
Förhållandevis små och styva plåtytor
~ såsom vid den aktuella saxen - kan
utstråla avsevärt stomljud, även om
kon struktionen från bearbetningssyn-
punkt har fullt tillfredsställande stabilitet.
Svängningarna i maskinstativet dämpades därför, dels med påsve tsad e
uppstagningsjärn och förstyvningsplå tar, dels genom granulatfyllning av håligheterna i stativet.
Atgärderna utförde s etappvis enligt
fö ljande:
Etapp 1
Atgärder
Vibrationsisolering
av
maskinen
ge-
nomfördes enligt bild 3.
Maskinstativets sidoplåtar stagades
inbördes med sex stagjärn lo 20 mm).
På bild 3 antyds var järnen insvetsats i
sidoplåtarna sedan man borrat hål i
dessa.
För att minska vibrationerna vid utbredningen i maskinstativets plåtytor,
dämpa hål rums resonanser och öka
2 .10·~ Pa
J
V., "'.
--
t:
.~
'"
60
<O
31
125
~
63
500
250
2000
1000
8000
4000
Frekvens
",
I
Bild 4. Ljudnivån på maskinoperatörens plats vid klippning i 1 mm tjock
plåt med formatet 300 x 900 mm.
- - Före åtgärder, 87 dBIA)
- - - - - Efter åtgärder enligt etapp 1,
82 dBIA)
massan hos stativet fylldes detta med
järngranulat. (Inköptes från G. & L.
Beijer AB, Malmö. Granu latet betecknas Laxå Stålsand 58 och kornstorleken
är 2,11-2,46 mm.) Aven sand kan användas men ger något sämre resultat.
Vissa otätheter måste svetsas igen
före fyllningen, som framgår av bi ld 3.
Resultat av första etappen
På bild 4 visas hur bullernivån påverkats på operatörens plats vid klippning
i 1 mm plåt. Ljudnivån har reducerats
med 5 dBIA ) - från 87 till 82 dB IA) .