arbetsgruppen mot
Slopade strypplåtar
minskade turbulensbullret
BULLER
inom verkstadsindustrin
Vid Saab-Scanias grundmåleri var man
kraftigt störd av buller från kylzoner på
närbelägna arbetsplatser.
MEDDELANDE
I zonerna
blåses kall luft på hytten från munstycken placerade i sidoväggarna. Luften
evakueras genom spalter j taket. Dessa
var vid ena kylzonen försedda med
regle rbara strypplåtar som visade sig
orsaka e tt mycket kraftigt turbulensbuller. Genom praktiska prov konstaterade man att plåtarna utan olägenheter kunde tas bo rt.
De skyddsplåtar, som var placerade
Nr11
1975
Verkstadsföreningens och Metalls gemensamma organ för bullerbekämpning
be -
Buller från ventilationsanläggningar
kläddes med mineralull. Dessa avs kärmningar erfordrades för att skydda
karossen från ))o lj edropp)) vid evakue-
Bullerdämpningsåtgärder i en målerianläggning, del 2
ringsöppningarna.
Bilderna 5 och 6 illustrerar utföran-
Ingenjör Peter Bengtson, Roger Ekström och civilingenjör Hans Elvhammar, Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB, Göteborg
under
evakueringsöppningarna,
det före resp. efter åtgärderna.
på bild 7 visas i oktavanalys hur ljud nivån från kylzonen med evakuerings -
I artikeln lämnas en kortfattad redogörelse över faktorer som påverkar det strömningsalstrade
buIlret från en ventilationsanläggning. Möjligheten att minska denna Ijudalstring i kanaler etc.
behandlas.
Sådant störande turbulensbuIler uppstår vid ogynnsamt utformade kanalsystem och är ofta
den dominerande buIlerkäIlan vid ventilationsanläggningar med höga lufthastigheter.
BuIlerdämpningsförsök, som utförts i en målerianläggning, har bekräftat att den turbulenta
Ijudalstringen tiIl följd av ogynnsamt utformade kanalöppningar dominerat jämfört med fläktbuIlret. Upp tiIl 25 dB(A) förbättring av buIlerförhåIlandena har erhåIlits genom modifiering.
fläkten i drift reducerats med 25 dBIA)
- från 98 till 73 dBIA). Ljudnivån har
uppmätts rakt framför kylzonen på 5 m
avstånd.
Med både till- och frånluftsfläkten
drift förhöjdes ljudnivån till 82 dBIA).
I
Kommentar
Genom att båda åtgärderna utfördes i
samma etapp kan man inte med säkerhet avgöra, hur mycket den turbulenta
Ijudalstringen reducerats då strypplåtarna togs bort. Erfarenhetsmässigt bör
avskärmningen emell ertid ha minskat
ljudnivån med ca lOdBIA) av de totalt
erhållna 25 dB (A) - således har turbu lensljudet reducerats med ca 15 dB(A).
Bild 8. Kylzon samt invändigt ljudabsorberande avskärmning.
1. Plat, 2.100 mm mineralull, Rockwool typ 359 med täckskikt av perforerad
plåt med hål O 3 mm, cl c 5 mm.
Ljudtrycksnivå
dB ,e! 2 10 5 Pa
120
var att bekläda den utbyggda avskärmningen invändigt med mineralull.
Bild 8 illustrerar kylzonens avskärm ning efter det att denna åtgärd vidtagits. Väggar och tak j avskärmningen
har kompletterats med mineralullsisolering.
på bild 9 visas i oktavanalys hur ljudnivån reduce rats med 6 dB(A) - från
85 dB (A) till 79 dB(A) - efter åtgärden.
Förbättringen var tillräcklig och ytter~
ligare åtgärder behövde ej vidtas.
100
ljudabsorberande
avskärmning
reducerar bullerutstrålningen
Då karossen lämnar torkugnen för vi~
dare transport Ull kylzonen finns ri sk
för att rökgaser skall sprida sig från
torkugnens portöppningar till öv riga
delar av anläggn ingen . Genom att man
har förlängt den ena kylzonen med en
avskärmning, samt försett denna med
evakueringsöppning i taket, har rök~
spridningen m inskat väsentligt.
Eme ll e rtid var ljudn iv ån oaccepta ~
belt hög på arbetsplatserna i ky lzo nens
närhet. 85 dB(A ) uppmättes på 4 m av stånd rakt framför kyl zonens avskärmade öppning med fläktarna i drift.
Eftersom ftera arbetsplatser är belägna
kring kyl zonen beslöt man atl åtgärder
skulle genomföras för att minska ljudnivån med marginal till hörselskade riskvärdet - 85 dB (A).
Av olika anledn ingar kunde man fö rmoda alt kraftiga ingrepp i och kom-
~
80
- ..... ....
,
~
60
. t-.....
"
3\,
63
'"
SOO
2000
1000
8000
~OOO
",
Frekvens
Bild 9. Ljudnivim pa 3 m avstand fram för kyfzonens avskärmning med saml~
liga fläktar i drift.
Före atgärd, motsv. 85 dB(A)
- - - - - Efter atgärd, motsv. 79 dB(A )
pletteringar av kana lsystemet skulle
behövas för att minska bullret vid källan. En åtgärd , som man med säkerhet
visste skulle ge tillräcklig effekt, oav~ett om bul lera 1st r in gen var tu rbulent
eller orsakades av iläkten (f läktbuller),
Slutsals
Arbetet med det aktue lla måleriet har
visat att ventilationsanläggningen varit
den dominerande bullerkällan. Ljudnivåer väl överskridande 85 dB(A) har
uppmätts på ilera arbetsplatser.
Vid nykonstruktion aven måle ri anläggn in g behöver man endast vidta åt gärder av begränsad omfattning för att
förebygga bullerstörni ngar.
De beskrivna ändringsarbetena har
gett god ljuddämpningseffekt men har
krävt omfattande insatser. Kostnaden
för dessa har uppgått till ca 40000
kr.
•
331.043
D Vid bullerdämpning av processventil ation måste man ta hänsyn till att
detta kräver speciella åtgärder jämfört
med dämpn in g aven anläggning rö r
komfortventilation. luftmängder, tryck,
luftkval it et (l. ex. fukt och föro ren ingar ) m. fl. faktorer avviker nämligen i
hög grad frå n en sådan Jn läggning .
l föregående meddelande - s. 27 behandlJdes h ur fläktbulle r reduceras
i speciella ljuddämpare med sådan
konstruktion att risken för igensättning
är liten .
Här lämna~ pn kort beskrivning av
faktorer och ljuddämpn ingsåtgärder
som bör beaktas vid projektering av
processventilation för alt undvika störande turbulent ljudalstr ing.
I
l
1
/
Turbulensbuller
är ofta avgörande
Buller orsakat av vi rvelbildning - turbulens - är otta den dominerande bul lerkällan i vent ilationssy~ t em med
höga strölllningshastigheter. Delta ljud
alstras i huvudsak utanför rläkten (i
kanalsystem, strypspjäll, don etc).
Turbulenser bildas i 1. ex. kanalkrökar då Juftpa rtik la rn a tv ingas att tvärt
Bild 1. Kanafutföranden sor'll ger upp ~
hov tiff ökade lurbufenser, exempef.
Turbufenscmas fägen i kanafen i prin cip.
1. Ventilationskanal, 2. lurbulenser,
3. tvär krök, 4. utskjutande stagning
etc., 5. strypspiäII.
534.83
628.517.2
699 .844
ändra riktning eller då lokala tryck och hasUghetsskillnader uppkommer i
luftst römmen, b ild 1.
Den turbulenta ljuda ls tr ingen upp~
kommer redan vid mycket små lufthast igheter - någon meter per sekund men ger då ej upphov till störande
buller. Men om lufthastigheten ökas
får man snabb l en betydande turbulent Ijudalstring i kana ls ystemets kritiska punkter.
En iördubbl in g av lu it hastigheten i
ett ventilationssystem medför grovt
räknat 12- 18 dB ökat buller.
I processventilationsanläggningar är
lufthastigheterna i kanaler etc. ofta av
storleken 20- 30 m/s. Dessa jämföre l~
sevis höga hastigheter o rsakar i många
sammanhang bullerproblem, varför
stor vikt bör läggas vid an läggningen s
strömningstekniska utformn ing samt
vid valet av de ingående komponen~
tema.
Följande synpunk ler bör beaktas vid
projekteringen:
• Fläkttyp och fläktstorlek bör bestäm mas med hänsyn till de ljuddata som i
allmänhet ka n redovisas av fabrikan ~
ten,
Särtryck ur Verkstäderna nr 11/75
Rotogravyr So l na 1975
250
o
o
...
~
Bild 4. Munstycksutformning för tystare utsugning. Det provade munstycket är
utfört av plast.
(j/II'"
ca,'
• Ett gynnsamt arbetsområde bör väljas eftersom fläktens Ijudalstring i hög
grad är beroende av detta.
• Låga lufthastigheter i kanaler och
don är fördelaktiga Irån bullersynpunkt.
• Låga tryckfall bör eftersträvas i don
Ispjäll, ventilationsgaller etc.).
• Strypanordningar för att begränsa
luftmängderna bör placeras mell an
fläkt och eventuellljudfälla.
• Spjäll vars funktion är att kunna avstänga luftflödet i en kanal måste vara
helt utan läckage för att »visselljud»
skall undvikas.
• Ventilationssystemet skall vara ut fört på sådant sätt all permanent stryp-
ning för att kompensera överkapacitet
ej behöver tillgripas.
• Ventilationsöppningar skall placeras
så att hastighetsskillnader i lultström men e j erhålls över tvärsnittet. Två utföranden, av vilka det ena ger lägre
turbulensbuller, illustreras i bild 2.
• Invändig stagning av ventilationska naler, skarpa övergångar i kanal di mensioner etc. förorsakar turbulensbuller
och skall undvika s, jlr bild 1.
Praktikfall där turbulenta
bullerstörningar har minskats
I det följande lämnas exempel på praktiklall, där turbulenta bulle rstörninga r
"
/ j \
Bild 2. Turbulenserna kring en ventilationsöppning paverkas av placeringen
i kanalsystemet, exempel. Ovre och
undre bilden visar en ogynnsam resp.
en gynnsammare placering av ventila-
tionsöppningen.
ljudtrycksn ivå
dBrel2 lOS Pli
12 o
\O o
80
60
- .. - -
~
,o
3"
63
500
250
2000
1000
8000
4 000
Spånutsug komplement
till allmänventilation
Vid en större verkstad projekterades
spånutsug som komplement till allmänventilationen. Utsugningen skulle
således vara i bruk oavsett om bearbetningsmaskinerna användes eller
inte.
Eftersom lufthastigheten i kanalsystemet beräknats till 20 m ls befarades
att turbulensbuller skulle alstras i sådan omfattning att målet för en högsta
tillåten bullernivå - ca 55 dB IA) - i lokalen skulle överskridas. Laboratorieförsök utfördes för att konstatera vilken ljudnivå som kunde påräknas i den
färdiga anläggningen på grund av turbulenser i spånutsugets intagsöppning.
Den först projekterade lösningen utsugning genom ett kapat spirorör
med diametern 0 100 mm - visade sig
orsaka ett kraft igt turbulensbuller. Med
ett strömningstekniskt bättre utformat
munstycke erhölls ca 5 dBIA) lägre turbulent Ijudalstring vid motsvarande
lu ltmängd.
En oktavanalys visar hur ljudnivån
varierar på 1,5 m avstånd frå n intagsöppningen i utgångsläget, bild 3. Den
alternativa utformningen framgår av
bild 4.
ljudtrycksnivå
•
'"
har undviki ts redan vid projekteringen
aven spånutsuganläggning.
Atgärderna i efterhand vid Saab-Scanias målerianläggning i Oskarshamn
redovi sas även. Turbulens- och fläktbullerstörningar har minskats vid två
kylzoner.
dB ",i 2 10 5 Pa
"O
",
Frekvens
...
10 O
Bild 3. Ljudnivan {Ja 1.5 m avstand iran
spanutsugets intagsöppning med fuft -
.,
80
hastigheten 20 mls och kanaldimen-
sionen 0100 mm.
Utsugning genom enbart spi rorör, motsv. 56 dB(A).
Utsugning genom spirorör
~
-
60
försett med specialutformat
munstycke enligt bild 4, mot sv. 51 dB(A).
I'-..
",
1'\
.
i
O
",
I
12'
63
SOO
250
2000
1000
8000
4000
",
Frekvens
Bild 5. Kylzon före åtgärd.
Skyddsplåtarna under evakueringsöppningarna är tillfälligt demonterade.
Av bilden framgi1f att evakueringsöppningarna var försedda med strypplåtar.
De rörformade munstycken som skjuter ut tran sidoväggarna blåser kylluft mot
karossen.
Bild 6. Kylzon efter åtgärd.
Strypplåtarna har eliminerats. Invändigt mineralullsisolerade skyddsplåtar har
placerats under evakueringsöppningarna.
1. Skyddsplåtar, 2. mineralullsisolering skyddad av perforerad pliJt.
Bild 7. Ljudnivan på 5 m avstånd från
kylzon med enbart evakuerings/läkten
i drift.
- - - Före atgärd, motsv. 98 dB(A)
Efter åtgärd, motsv. 73 dB(A)
L -_ _ _ __ __ _ _ __ _ _ _ _ __ _ _ __ _ _ _ _ __ _ _ __ _ _ _ _ __ _ _ ____________ _ _ _____________
~
~