3 - Rabbalshede Kraft
Datum 2014-10-08 Rabbalshede Kraft AB Utkast till Miljökonsekvensbeskrivning Utbyggnadsförslag för 220 kV kraftledning Lillhärdal, Härjedalens kommun ÅF-Industry AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556224-8012. VAT nr SE556224801201. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 2 (42) Projektorganisation: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 457 55 Rabbalshede Tel. 0525-197 00 Fax. 0525-197 99 E-post: [email protected] Org.nr 556681-4652 Lars-Henrik Hansson (projektledare) Gunnar Olofsson (vindkraftsamordnare i Lillhärdal) ÅF-Industry AB 169 99 Stockholm http://www.afconsult.com Katrin Seuss (projektledare, MKB) Peter Bergsten (bitr. projektledare, MKB) Stéphanie Nicolin (kartor) Jimmy Norberg (kraftledningsteknik) Inger Poveda Björklund (kvalitetsgranskning) Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av ÅF-Industry AB och Rabbalshede Kraft AB 3 (42) Förord Detta utkast till miljökonsekvensbeskrivning utgör samrådsunderlag för en ansökan om tillstånd för en 220 kV kraftledning för att ansluta en planerad vindkraftpark vid Åndberg, söder om Lillhärdal i Jämtlands län. Miljökonsekvensbeskrivningen utreder påverkan på miljö, samhälle och människors hälsa och säkerhet. Baserat på samrådets resultat kommer den slutgiltiga miljökonsekvensbeskrivningen färdigställas. 4 (42) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.6 INLEDNING ...........................................................................................................................................5 Bakgrund ................................................................................................................................................5 Syfte .........................................................................................................................................................5 Metod och utförda inventeringar ................................................................................................5 Verksamhetsutövare .........................................................................................................................6 Orientering och geografisk avgränsning ..................................................................................6 2 2.1 2.2 2.4 PLANERING OCH TILLSTÅNDSPROCESS ..................................................................................8 Koncession ............................................................................................................................................8 Tillåtlighet för stationer ...................................................................................................................8 Samråd ....................................................................................................................................................9 3 3.1 3.2 TEKNIK.................................................................................................................................................. 10 Stationer .............................................................................................................................................. 10 Ledningens tekniska utförande och markbehov ................................................................ 10 4 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 UTREDDA ALTERNATIV ................................................................................................................. 13 Nätanslutningsstation i vindkraftparken ............................................................................... 13 Station vid stamnätet ..................................................................................................................... 13 Ledningsstråk .................................................................................................................................... 15 Alternativ markkabel ...................................................................................................................... 16 Nollalternativ ..................................................................................................................................... 17 5 5.1 5.2 5.3 5.4 UTBYGGNADSFÖRSLAG ............................................................................................................... 17 Nätanslutningsstation i vindkraftparken ............................................................................... 17 Station vid stamnätet ..................................................................................................................... 17 Ledningsstråk .................................................................................................................................... 17 Beskrivning av Utbyggnadsförslaget ...................................................................................... 18 6 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 KONSEKVENSER OCH PÅVERKAN............................................................................................ 19 Landskapsbild ................................................................................................................................... 19 Naturmiljö ........................................................................................................................................... 20 Kulturmiljö .......................................................................................................................................... 26 Rekreation och friluftsliv ............................................................................................................... 28 Infrastruktur och bebyggelse ..................................................................................................... 29 Rennäring/Naturresurser ............................................................................................................. 29 Planförhållanden .............................................................................................................................. 30 Byggskedet......................................................................................................................................... 31 Kumulativa effekter......................................................................................................................... 33 7 SKYDDSÅTGÄRDER ......................................................................................................................... 35 8 DRIFT OCH FRAMTIDA UNDERHÅLL....................................................................................... 36 9 MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER ........................................................................ 37 10 REFERENSER ...................................................................................................................................... 41 BILAGA 1: SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 2: NATURVÄRDESINVENTERING 5 (42) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Rabbalshede Kraft AB planerar att etablera en vindkraftpark om sammanlagt 101 st vindkraftverk i Åndbergsområdet, sydväst om Lillhärdal, Härjedalens kommun, Jämtlands län. För att ansluta vindkraftparken till det allmänna elnätet planeras en ny ca 12 km lång 220 kV ledning. Vid anslutningen till elnätet, i detta fall en befintlig 400 kV ledning, planeras en även en tranformatorstation. Rabbalshede Elnät AB avser att äga anslutningsledningen med tillhörande transformatorstation i vindkraftparken. Affärsverket svenska kraftnät avser att vara huvudägare av transformatorstationen vid det befintliga elnätet. 1.2 Syfte Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att sprida information om och ge möjlighet till en samlad bedömning av projektets påverkan på miljö, naturresurser samt människors hälsa och säkerhet. Indirekta och direkta effekter som kraftledningen kan medföra identifieras och beskrivs. Rapporten behandlar landskapsbild, kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur, naturresurser samt planförhållanden och miljökvalitetsnormer. Rapporten omfattar enbart effekter associerade med kraftledningen vindkraftparken prövas separat. 1.3 Metod och utförda inventeringar Information om projektområdet och olika intresseområden har sammanställts från bland annat tidigare utförda utredningar, kommunal översiktsplan, länsstyrelsernas databas över riksintressen och skyddade områden, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala material, VattenInformationsSystem Sverige, VattenWebb, information från fiskevårdsområde, information från markägare, etc. Översiktligt fältbesök utfördes av Rabbalshede Kraft AB och ÅF i mars 2014. Naturvärdesinventering utfördes av Enetjärn Natur i juli 2014. Informationen i miljökonsekvensbeskrivningen bygger också på resultat från inventeringar utförda i samband med tillståndsprövningen vid vindkraftparken, i huvudsak: Arkeologisk utredning Naturvärdesbedömning Häck- och myrfågel inventering Rovfågelsinventering. Resultat från dessa finns tillgängliga i miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftparken (Ljunggren och Swedberg, 2010). 6 (42) 1.4 Verksamhetsutövare 1.4.1 Rabbalshede Elnät AB/Rabbalshede Kraft AB Rabbalshede Elnät AB bygger och äger kraftledningar och elnät åt ägarbolaget Rabbalshede Kraft AB. Eftersom nätbolaget är helägt av Rabbalshede Kraft AB, som också utvecklar vindkraftparken, kommer sökanden härifrån benämnas som Rabbalshede Kraft AB. Rabbalshede Krafts AB projekterar och etablerar landbaserade vindkraftsparker i Sverige. Bolaget har medverkat till driftsättning av 62 vindkraftverk varav 38 vindkraftverk inom fem vindkraftsparker förvaltas i egen regi, ytterligare 33 vindkraftverk om tre vindparker driftsätts under 2014. Dessutom har bolaget en projektportfölj under utveckling bestående av ett 40-tal vindkraftparker med totalt ca 400 verk. Rabbalshede Kraft AB bildades 2005, har ett 20-tal medarbetare och har sitt huvudkontor i Rabbalshede i Bohuslän. Ytterligare information om Rabbalshede Kraft AB finns tillgängligt på hemsidan: http://www.rabbalshedekraft.se. 1.4.2 Affärsverket svenska kraftnät För att ansluta vindkraftparken till det allmänna elnätet har Rabbalshede kraft AB inlett arbetet tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) för att utreda möjligheten att ansluta till den 400 kV ledning som sträcker sig genom närområdet. Svenska kraftnät och Rabbalshede Kraft AB avser att teckna ett s.k. intentionsavtal under kvartal 3 2014, för att därefter i början av 2015 kunna teckna ett så kallat anslutningsavtal. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. I uppgiften ingår även systemansvaret för el och naturgas. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Svenska kraftnät har cirka 400 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Kontor finns även i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. 1.5 Tillstånd för vindkraftparken Lillhärdal Åndberg Ansökan avseende vindkraftpark lämnades in till Länsstyrelsen i Jämtlands län i april 2010. I oktober 2013 har Härjedalens kommun tillstyrkt vindkraftparken och nu avvaktar man Länsstyrelsens beslut om tillstånd enligt miljöbalken. För mer information om miljökonsekvensbeskrivning mm avseende vindkraftparken, se Rabbalshede Kraft ABs hemsida: www.rabbalshedekraft.se. 1.6 Orientering och geografisk avgränsning Den planerade vindkraftparken, Åndberg, ligger drygt 30 km sydväst om Sveg, strax söder om samhället Lillhärdal i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Området består av kuperad skogsmark med inslag av sjöar och våtmarker. Den närmast befintliga ledningen att ansluta vindkraftparken till är en 400 kV ledning som går i nord-sydlig riktning och som passerar öster om Lillhärdal. Det innebär att en anslutningsledning behöver byggas om ca 15 km. Möjliga anslutningspunkter har studerats utmed 400 kV ledningen, främst söder om sjön Orrmosjön. 7 (42) Ett geografiskt utredningsområde avgränsades inför samrådsprocessen (mars 2014), inom vilket alternativa sträckningar för planerad kraftledning och lokalisering av transformatorstation i vindkraftparken respektive vid befintligt elnät utreddes. Området är beläget söder om Lillhärdal, i östlig riktning begränsat av befintlig 400 kV ledning, från Orrmosjöns södra ände och ca 10 km söderut. I västlig riktning begränsas området av vindkraftparkens lokalisering vid Åndberg. Figur 1. Utredningsområde för anslutningsledning och stationer 8 (42) 2 Planering och tillståndsprocess 2.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. I samrådsprocessen ges berörda och allmänheten möjlighet att lämna synpunkter. I underlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets bedömda miljökonsekvenser. Underlaget skickas till berörd länsstyrelse och kommun, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras. Alla som vill kan ta del av materialet och lämna synpunkter. Ansökan om koncession ska även innehålla kartor, teknisk beskrivning mm och prövas av Energimarknadsinspektionen. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare. 2.2 Tillåtlighet för stationer För att få bygga och använda ett ställverk eller transformatorstation behövs ingen koncessionsprövning men byggnationen av stationen får enligt 2 kap 3 § ellagen (1997:857) inte påbörjas förrän koncessionen för ledningen har meddelats. Enligt 9 kap plan- och bygglagen (2010:900) krävs bygglov för att uppföra manöverbyggnader. Ställverket är inte bygglovspliktigt men kan omfattas av marklov. Ett ställverk omfattas inte av anmälnings- eller tillståndsplikt enligt miljöbalken utan en anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken (1998:808) görs till bl a berörd länsstyrelse och kommun. 2.3 Övriga lagar, tillstånd och dispenser Följande lagar och förordningar berörs i projektet: Ellagen (1997:857) – bestämmelser om nätkoncession Elförordningen (2013:208) – vad koncessionsansökan ska innehålla och hur den prövas Starkströmsförordningen (2009:22) – regler för utförande, skötsel och tillsyn av anläggningar Miljöbalken (1998:808) o kap 2 allmänna hänsynsregler m.m o kap 3 grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden o kap 4 särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet o kap 6 miljökonsekvensbeskrivningar o kap 12 § 6 anmälan för samråd Plan- och bygglagen (2010:900) o kap 9 bygglov, rivningslov och marklov mm Förutom koncession krävs rättigheter till mark. Detta sker oftast genom att ett sk markupplåtelseavtal tecknas mellan ledningsägaren och berörd fastighetsägare. Ersättning utgår för det intrång ledningen medför enligt expropriationslagen (1972:719). Det är även möjligt att säkra markrättigheterna genom ansökan om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144) hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning. 9 (42) Följande andra lagar och tillståndsprövningar kan vara aktuella i projektet: Dispens från strandskydd Hantering av massor enligt kommunala bestämmelser Ansökan/anmälan för ny avloppsanläggning enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Kulturmiljölag (1988:950) 2.4 Samråd Samråd har hållits i flera steg. Inledande samrådsmöten med Härjedalens kommun och Länsstyrelsen Jämtlands Län genomfördes i mars 2014. Skriftligt samråd, i vilket information delgavs berörda myndigheter, markägare och andra intressenter, höll under våren 2014. En samrådsredogörelse har sammanställts vilken finns tillgänglig i Bilaga 1. Sammanfattningsvis resulterade samrådet i följande punkter, vilka har tagits hänsyn till i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen: Eventuella kumulativa effekter från uppförande av vindkraftsparken och kraftledningen. Eventuella värden som verksamhetsutövaren för vindkraftsparken tagit på sig att ta hänsyn till, och om kraftledningen påverkar dessa. Hela ledningens påverkan från röjning/avverkan och uppförande till fortsatt underhåll. Användning av kreosotbehandlade stolpar/fundament i närheten av yt- och grundvattensrecipienter, samt möjliga skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder för att undvika markskador Länsstyrelsen Jämtlands län fattade efter samrådet beslut om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket föranledde utökat samråd under hösten 2014. 10 (42) 3 Teknik Anläggningen kommer att bestå av två transformatorstationer, en station i vindkraftparken och en station vid det allmänna elnätet samt en anslutningsledning mellan dessa punkter. Alternativa lokaliseringar för stationer och stråk för kraftledningen samt valt utbyggnadsförslag presenteras i Kapitel 4. Nedan beskrivs projektets tekniska förutsättningar. 3.1 Stationer 3.1.1 Nätanslutningsstation i vindkraftparken En sk nätanslutningsstation behöver anläggas i vindkraftparken, där all produktion från respektive vindkraftverk och eventuell uppsamlingsstation samlas upp, för att kunna transporteras vidare ut på det allmänna elnätet. Stationsområdet för nätanslutningsstationen är ca 2500 kvm stort och består av en inhägnad, grusad yta på vilket ställverk mm uppförs. Inom området byggs även en manöverbyggnad om ca 150 kvm för skydds- och kontrollutrustning. 3.1.2 Station vid stamnätet Det allmänna elnätet finns i detta fall ca 15 km öster om vindkraftparken i form av en 400 kV ledning som ingår i det svenska stamnätet för el. Ledningen ägs av Svenska kraftnät. För anslutning till stamnätet krävs att en ny stamnätsstation byggs där transformering till rätt spänningsnivå sker. Stationen omfattar ca 4 ha och består av en inhägnad grusad yta på vilken ställverket uppförs. Inom stationsområdet byggs även två manöverbyggnader om ca 190 respektive 120 kvm. Byggnaderna, som innehåller skydds- och kontrollutrustning, kommer att vara i ett plan och även innehålla personalutrymmen. Anläggandet av stationen innebär att befintlig kraftledningsstolpe byts ut och ersätts av två stolpar för in- och utledning till den nya stationen. Svenska kraftnät avser att förvärva marken på vilken stationen kommer att anläggas. 3.2 Ledningens tekniska utförande och markbehov Den planerade 220 kV ledningen föreslås att byggas som luftledning med portalstolpar av trä, se principskiss nedan. Hur en kraftledning ska utformas och vilka avstånd som måste innehållas regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter. Generellt är stolparna ca 15 meter höga och avståndet mellan stolparna är ca 150 meter. Avstånd och höjd beror dock på terrängen. Där ledningen byter riktning används vinkelstolpar som beroende på vinkel och markförutsättningar är något kraftigare med extra staglinor. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, sk A-klassledning. 11 (42) Figur 2. Bild och exempel på hur planerad kraftledning kan komma att se ut. Ledningen planeras att byggas med tre faser med en lina i varje fas. I toppen på portalstolparna placeras två topplinor som bl a fungerar som åskskydd. Ena topplinan kommer att innehålla en optoförbindelse för kommunikation och styrning av utrustning. I ledningsgatan kommer en jordlina att grävas ner för att anläggningen ska vara säker. Vid t ex korsande vattendrag anläggs dock punktjordtag på ömse sidor om vattendraget för att minimera påverkan på detsamma. Hur stor yta ledningen tar i anspråk beror på vilken typ av mark och terräng ledningen går igenom. I skogsmark krävs en ca 37 meter bred skogsgata där all högväxande vegetation tas bort. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att skogsgatan måste underhållas och röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetation växer upp mot ledningens linor och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Utanför skogsgatan kan enstaka, höga träd komma att behöva fällas för att undvika att de faller på ledningen, sk farliga kantträd. Skogsgatans bredd illustreras nedan. Figur 3. Principskiss som visar skogsgata och ungefärliga mått för en 220 kV ledning. 12 (42) 3.2.1 Elektromagnetiska fält Kring kraftledningar finns ett elektromagnetiskt fält och forskning har pågått länge om huruvida fältet påverkar människors hälsa. Svenska myndigheter har utarbetat en försiktighetsprincip vars övergripande syfte är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken att människor eventuellt skadas. Försiktighetsprincipen lyder: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Med magnetfältsnivån i aktuell miljö avses magnetfältsnivån i områden där människor återkommande kan förväntas vistas under längre tid så som bostäder, skolor, daghem och arbetsplatser. I utredningsområdet förekommer inga närboende, skolor eller arbetsplatser där människor vistas stadigvarande. Hänsyn har dock tagits till fäbodar vid lokalisering av möjliga ledningsstråk och då främst med hänsyn till ledningens påverkan på landskapsbilden och upplevelsen från fäbodsmiljön. 3.2.2 Användning av kreosot I Sverige används furustolpar som impregnerats med kreosot för kraftledningsstolpar för skydd mot bl a röta. Kreosot är hälsofarligt och klassificerat som cancerframkallande och fullgoda alternativa impregneringsmedel finns inte. Kreosot klassificeras enligt standarden EN13991:2003 utifrån en tregradig skala: A, B och C. I Sverige är idag två kreosotoljor av typ B godkända för användning till impregnering av kraftledningsstolpar. Kreosotoljor som används är flytande vid rumstemperatur men vid lägre temperaturer är oljorna mycket trögflytande. På grund av kreosotets farliga egenskaper har många studier gjorts i form av livscykelanalyser och provtagningar i mark för att undersöka läckaget från kreosotbehandlat virke till omgivande mark. Det har visat sig att föroreningarna från kreosotbehandlade stolpar tydligt minskar med ökat avstånd och djup från stolpen. Spridningen är mycket begränsad från ett par centimeter till ett par decimeter ut från stolpen, detta oberoende av grundvattenytans läge över längre tid. Alternativ till användning av trästolpar är att uppföra stål- eller betongstolpar. Båda dessa material gör dock stolparna tyngre vilket medför större ingrepp för fundament samt innebär tyngre transporter. Stål- och betongstolpar kräver mer energi att tillverka, transportera, installera och destruera samt är väsentligt dyrare. De livscykelanalyser som gjorts visar att dessa alternativ med stor sannolikhet innebär större klimatpåverkan än trästolpar. Enligt miljöbalkens hänsynsregler ska bästa möjliga teknik användas till en skälig kostnad och arbetsinsats. Utifrån tillgängliga alternativ och deras påverkan bedöms användningen av trästolpar att vara den bästa lösningen. Vid känsliga områden eller där spridningsrisken är förhöjd (t ex våtmark) bör ändå försiktighetsåtgärder vidtas för att begränsa eller helt undvika spridning. Utgångspunkten vid stolpplacering är att helt undvika blöta marker med dålig bärighet och ökad spridningsrisk. Om stolpar ändock behöver placeras i eller i direkt anslutning till våt- eller myrmark bör de, av flera skäl, i första hand lokaliseras till områden med mer fast mark med bättre bärighet och där jordarna har mindre genomsläpplighet. I andra hand, på riktigt blöta marker, måste trästolparna ställas i brunnsringar som återfylls med grus. Stagförankringar bör då göras med stål och betong. 13 (42) 4 Utredda alternativ 4.1 Nätanslutningsstation i vindkraftparken Den sk nätanslutningsstationen bör lokaliseras och ligga så centralt placerad i vindkraftparken som möjligt med tanke på fördelning av antal verk, effekt och kablage ut från stationen. Två alternativa placeringar har studerats. Alternativa lokaliseringar Alternativ Söder om Lill-Åndberget Stationen föreslås placeras vid befintlig skogsbilväg, strax söder om Lill-Åndberget. Marken är relativt plan och bedöms ha god bärighet, vilket minskar behov av förstärkningsåtgärder mm. Dessutom bedöms det vara relativt bra förutsättningar för jordtag för erforderlig systemjord i området. I området berörs förutom befintlig vägkant ett område bestående av ung produktionsskog. Alternativ Öster om Stor-Åndberget Stationen föreslås placeras vid nybruten skogsbilväg i anslutning till befintlig vändplan. Området har nyligen avverkats. Området är nyplanterat. Marken bedöms ha god bärighet och är relativt plan. Detta alternativ innebär ett mer exponerat läge mot omgivningen än Alternativet söder om Lill-Åndberget, och området har troligen något sämre förutsättningar för erforderlig systemjord. 4.2 Station vid stamnätet Öster om Lillhärdal går en 400 kV ledning i nord-sydlig riktning. För anslutning till stamnätet krävs att en ny stamnätsstation byggs där transformering till rätt spänningsnivå sker. Vid lokalisering av stamnätsstationen beaktas faktorer såsom markförhållanden, närhet till allmän väg och lokalnät för strömförsörjning mm förutom bevarandevärden och andra intressen. Fyra alternativa platser har studerats utmed 400 kV ledningen, alternativ 1-4. Alternativa lokaliseringar Alternativ 1 Stationen placeras söder om Orrmosjön, strax väster om landsvägen mellan Lillhärdal och Älvdalen. Området är plant och marken bedöms ha bra bärighet. Området har nyligen avverkats och skogsbilvägar har anlagts. Om denna lokalisering väljs behöver dock skogsbilvägarna breddas och förstärkas för att klara de tunga transporterna som anläggandet av en station innebär. Ny väg om ca 250 m behöver anläggas från befintlig skogsbilväg till stationsläget. Lokalnät, för strömförsörjning av stationen går öster om landsvägen, ca 200 m från stationsplaceringen enligt detta alternativ. Inga utpekade intresseområden ur natur-, kultur-, friluftslivssynpunkt berörs. 14 (42) Figur 4. Vy västerut från befintlig 400 kV ledning mot stationslokalisering enligt Alternativ 1. Alternativ 2 Stationen placeras sydost om Orrmosjön, strax söder om ån Sexan, som tillhör Härjeåns vattensystem, och ca 500 m från allmän väg. En ny väg om ca 200 m behöver anläggas från befintlig skogsbilväg fram till stationsläget. Avståndet till lokal elförsörjning är större jämfört med lokalisering enligt Alternativ 1. Området är kuperat. Stationsläget ligger ca 100 m söder om området Sexan-Olingen som utgör ett riksintresse för naturmiljö och Sjöarmyren som utgör en våtmark med mycket högt naturvärde. Alternativ 3 Stationen placeras sydost om Orrmosjön, norr om ån Sexan och ca 1 km från allmän väg. Befintlig skogsbilväg fram till stationsläget bedöms behöva förstärkas och breddas för att klara de tunga transporterna. Avstånd till lokal elförsörjning är större än för övriga alternativ. Markområdet är fuktigt och myrar förekommer i närområdet. Inga intresseområden ur natur-, kultur- eller friluftsliv finns i aktuellt område. En placering av en station i detta läge skulle dock innebära att ytterligare en ledningsgata tas upp i riksintresseområdet Sexan-Olingen och Sjöarmyren. Alternativ 4 Stationen placeras enligt detta alternativ strax väster om Olingdal, söder om Härjåsjön. Området utgörs av skogsmark. Detta alternativ har inte studerats närmare då det ligger betydligt längre från vindkraftparken som ska anslutas än ovanstående alternativ. En anslutningsledning skulle, om detta alternativ väljs, bli ca 10 km längre än om alternativ 3 skulle väljas. 15 (42) Figur 5. Alternativa lägen för stamstation samt nätanslutningsstation i vindkraftparken. Alternativ 4 ligger utanför kartans område, norr om alternativ 3. 4.3 Ledningsstråk Inom utredningsområdet har 3 huvudstråk identifierats med några varianter. När stråken definieras eftersträvas att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, pågående markanvändning och övriga intressen. Stråk alternativ Norr Ledningen dras i nordostlig riktning från stationsalternativ Öster om Stor-Åndberget, för att ansluta till befintlig skogsbilväg efter ca 1,5 km. Stråket fortsätter norr om Myckeltällåsen, även där längs befintlig väg. Ledningsstråket passerar sedan strax norr om våtmark Säterflon och följer till största delen vägsträckning för att ansluta till 400 kV ledningen vid stamnätstation enligt lokaliseringsalternativ 2 eller 3. Stråk alternativ Mellan Ledningen dras i ostlig riktning från stationsalternativ Öster om Stor-Åndberget, efter ca 2,5 följs befintlig skogsväg norr om Brattbackflon. Stråket passerar ca 800 m söder om Sättravallen och följer sedan skogsbilvägen åt sydost i ca 2 km samt vidare österut mellan våtmarkerna Mossan och Gravåsmyren. Därefter viker stråket söderut och följer nybruten skogsbilväg och vidare till stamnätsstation enligt lokaliseringsalternativ 1. 16 (42) Stråk alternativ Söder A Ledningen dras i ostlig riktning från stationsalternativ Söder om Lill-Åndberget, längs med befintlig skogsbilväg i ca 2 km. Fortsätter norr om bäcken Kölsbrynnen, följer sedan ytterligare skogsväg söder om Brattbackflon, och ca 1 km norr om Övre Kölsvallen. Stråket följer skogsbilvägens passage mellan Mossan och Gravåsmyren och vidare identiskt med alternativ Mellan beskrivet ovan. Stråk alternativ Söder B Ledningen dras söder om våtmarken vid Sandnässtugan och följer Lövkläppens norra bergsslutning. Ansluter till alternativ Söder A vid skogsväg söder om Brattbackflon, och sedan identiskt med alternativ Söder A ovan. Figur 6. Utredda alternativa stråk för kraftledning. 4.4 Alternativ markkabel Att lägga ledningen i marken är inte fördelaktigt av driftsäkerhets, kostnads- och miljöskäl. Risken för längre avbrott bedöms vara större vid fel på en markkabel jämfört med en luftledning. Det tar betydligt längre tid att reparera en kabel jämfört med en luftledning och arbetet i sig är mer komplicerat. Driftsäkerheten för en luftledning, som planeras här, är mycket hög. Tillverkning av kablar är komplicerat vilket gör att det blir kostsamt. Kostnaden för förläggning av kabel varierar och beror på terräng och markförhållanden. Dessutom skulle kablifieringen medföra omfattande påverkan på miljön under byggtiden. Att förlägga ledningen i mark skulle dock innebära att landskapsbilden inte påverkas. Sammantaget görs bedömningen att det inte är motiverat att välja kabel för anslutningsledningen av vindkraftparken Åndberget till det allmänna elnätet. 17 (42) 4.5 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen anslutningsledning och inga stationer byggs. Det medför att den planerade vindkraftparken Åndberg inte kan anslutas till elnätet. Nollalternativet, i en vidare bemärkelse, som innebär utebliven utbyggnad av vindkraft, medför fortsatt negativ miljöpåverkan då man går miste om förnyelsebar energi. Det innebär i detta fall att ca 1 000 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser med bland annat större utsläpp av koldioxid, svavel och kväveoxider. Nollalternativet innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller säkerhet, landskapsbild, naturmiljö och övriga intressen och pågående markanvändning fortsätter. Det nationella målet för vindkraftproduktion får då uppfyllas genom etablering av vindkraftpark med anslutning till elnätet på andra platser i landet. 5 Utbyggnadsförslag De olika alternativen för stationslokaliseringar och stråk för kraftledningen har studerats med hänsyn till miljöaspekter, teknisk genomförbarhet och anläggning, samt kostnad. I samrådet kring alternativen har synpunkter inhämtats från berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare. För inkomna synpunkter se samrådsredogörelse, bilaga 1. 5.1 Nätanslutningsstation i vindkraftparken Det som utgör den största skillnaden mellan de båda undersökta alternativa lokaliseringarna är att stationsläget enligt Alternativ Söder om Lill-Åndberget är mindre exponerat mot omgivningen jämfört med det andra alternativet. Båda alternativen är möjliga varför ingen rekommendation görs utifrån stationsläget utan nätanslutningsstationens lokalisering vägs in i rekommenderad ledningssträckning nedan. Efter genomfört samråd kring alternativen har stationslokaliseringen enligt Alternativ Söder om Lill-Åndberget justerats och flyttats 150 m åt väster. 5.2 Station vid stamnätet En lokalisering enligt Alternativ 1 bedöms innebära det minsta intrånget och påverkan totalt sett följt av Alternativ 2. Alternativ 3 och 4 innebär störning på våtmark och är inte fördelaktiga varken med hänsyn till miljöpåverkan eller anläggningsstekniska aspekter. Svenska kraftnät rekommenderar Alternativ 1 med hänsyn till markbärighet, transportmöjligheter och att en skarvbox för optokabel finns vid platsen. 5.3 Ledningsstråk Alternativ Norr innebär svårigheter bland annat eftersom ett våtmarksområde måste passeras. Under samrådet inkom invändningar bland annat ur geologisk och hydrogeologisk (rasrisk och grundvattenmagasin) aspekt. Alternativ Mellan är ur geologisk synpunkt mer fördelaktigt än Alternativ Norr, men innebär att ett område med skogliga naturvärden påverkas. 18 (42) Alternativ Söder är fördelaktigt utifrån geologiska aspekter och är lokaliserat närmare befintliga vägar vilket innebär lättare åtkomst och mindre behov av eventuell anläggning av tillfälliga byggoch transportvägar. Stråket kan anpassas så att naturvärdesobjekt, med ett par undantag, förblir helt oberörda. Flera samrådsparter, bl.a. Länsstyrelsen, har därför förordat detta alternativ. Alternativ Söder A innebär jämför med Söder B mindre störning av våtmark samt bättre åtkomst från befintlig väg. 5.4 Beskrivning av Utbyggnadsförslaget Baserat på ovanstående har följande alternativ idenfierats som mest fördelaktiga ur miljöanläggning- och driftssynpunkt: Nätanslutningsstation vid vindkraftparken: Alternativ Söder om Lill-Åndberget (justerat) Station vid stamnätet: Alternativ 1 Ledningsstråk: Alternativ Söder A Utbyggnadsförslaget, med lokalisering för nätanslutningsstation, station vid stamnätet, samt stråk för kraftledningen illustreras i Figur 7 nedan. Figur 7. Utbyggnadsförslagets lokalisering. 19 (42) 6 Konsekvenser och påverkan I detta kapitel beskrivs bedömda konsekvenser och påverkan av utbyggnadsalternativet, uppdelat på landskapsbild, natur- och kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, infrastruktur, rennäring och naturresurser samt planförhållanden. Påverkan specifikt kopplad till byggskedet beskrivs i ett separat avsnitt. Skyddsåtgärder beskrivs dels enligt ovannämnda uppdelning och sammanfattas i stycke 5.9. 6.1 Landskapsbild 6.1.1 Förutsättningar Naturgeografiskt berör Utbyggnadsförslaget de två landskapstyperna skogsklädd bergkullterräng och fjällnära skogsbygd. Bergkullterrängen är den mest förekommande landskapstypen i Norrland och karakteriseras av ett kuperat, skogsklätt landskap med uppstickande bergkullar och talrika myrmarker och sjöar. Med fjällnära skogsbygd avses övergången till ett mer storskaligt fjällandskap. Skogsområdet domineras av gran och tall. Skogsbruket är utvecklat och stora delar av utredningsområdet utgörs av hyggesmark eller ungskogar. Flertalet planteringar är markberedda genom plöjning. Mindre inslag av äldre skogsområden finns och vissa naturvärden, nyckelbiotoper och skyddade våtmarker förekommer. Figur 8. Skillnad mellan skogsplanteringar och äldre skogspartier syns tydligt på flygbilder. Till vänster biotopskyddat område norr om Sandnässtugan, till höger område med raka linjer av planterade träd strax söder om stugan. 6.1.2 Påverkan och konsekvenser Kraftledningen kommer att innebära viss förändring av landskapsbilden. Detta gäller framför allt i öppnare terräng (t.ex. intill myrmark) samt nyligen avverkade skogsområden där ledningen kommer att synas väl. Hur ledningen exponeras i landskapet kommer att förändras under årens lopp. Hyggen kommer att återbeskogas och därmed dölja ledningen mer medan andra områden kommer att avverkas vilket innebär att ledningen där kommer att bli mer synlig. Sammantaget bedöms dock utbyggnadsförslagets påverkan på landskapsbilden att vara marginell eftersom ledningen bl a inte kommer att upplevas från allmän väg utan endast där ledningen korsar skogsbilvägar, där ledningen går över hyggen och från höjder där fritt strövande har möjlighet att blicka ut över landskapet. Ledningen följer till största delen topografin utan att dras över höjder och bergstoppar eller i sänkor, därmed minimeras påverkan på landskapsbilden. 20 (42) 6.2 Naturmiljö 6.2.1 Förutsättningar Inventeringsområdet består till övervägande del av skogsmark. Merparten av skogen har påverkats av dimensionsavverkning och plockhuggning och omkring en tredjedel har påverkats genom modernt skogsbruk med kalavverkning och plantering. Tall och gran är de vanligaste trädslagen inom inventeringsområdet. Tall dominerar på hedar med hällmarksinslag och i andra torra skogstyper med lingonrisvegetation, medan granen är vanligare där det finns mer finmaterial i marken. Glasbjörk förekommer allmänt som inslag i barrskogarna, och dominerar i sumpskogar och myrkanter. Sälg förekommer sparsamt, men är i de fall de påträffats påfallande gamla och beväxta med lunglav och skrovellav. Rönn är sällsynt då den är begärlig av viltet, och påträffas mest som uppslag i sumpskogar. Asp tycks inte förekomma i området. Omkring en femtondel av inventeringsområdet utgörs av våtmarker, bland annat ett långsträckt lapptäcke av småmyrar längs med bäcken Kölsbrynnen, och en rad små flikiga myrar nordost och öster om Övre Kölsvallen. Inom det avgränsade utredningsområdet finns 18 våtmarker identifierade i våtmarksinventeringen. Av dessa är 3 klassade med mycket högt naturvärde, 4 med högt naturvärde och resterande med vissa naturvärden. Det finns även 8 områden klassade som nyckelbiotoper, där samtliga är barrskogsbiotoper utom två, som utgörs av naturliga skogsbäckar. Vid naturvärdesinventering av utbyggnadsförslaget identifierades 2 objekt av Klass 1 (högsta naturvärde) och ett tjugotal objekt av Klass 2 (Mycket höga naturvärden). Klass 1 – värden utgörs av: Ällan (vattendrag). Naturligt meandrande å, som i området rinner genom skogs- och myrlandskap. Längs ån växer låga grönvide- och lappvidebuskage, i vissa innerkurvor finns grusiga bankar med rikare flora (t.ex. tätört, ormrot, olika starr och mossor). Biotopskyddad Grannaturskog. Opåverkad, högväxt grannaturskog. I området förekommer rikligt med grova lågor i olika nedbrytningsstadier, fältskiktet består av blåbärsris, t.ex. revlummer och björkpyrola förekommer. De Klass-2 objekt som förekommer i området utmed utbyggnadsförslaget utgörs av olika typer av våtmarker (fattigmyrar, kärr, strängblandmyr, tallmosse etc), samt skogsobjekt av typ tallhedar, grannaturskog, barrblandskog, sumpskog, etc. Fullständig förteckning över identifierade naturvärdesobjekt finns tillgänglig i Bilaga 2. För fågellivet värdefulla områden är framför allt knutna till våtmarker med sjöar, vattendrag och kantzoner, samt de små områden gammelskog som finns kvar (nyckelbiotoper, se ovan). Vid Kungsörnsinventering utförd under 2009 med uppföljningar fram till 2013 identifierades 3 troliga revir i vindkraftparkens närhet. Inget av dessa berör utbyggnadsförslaget. Utöver det har två ytterligare bon vid senare uppföljning identifierats i utbyggnadsförslagets närhet, dock på ett avstånd över 2 km. Däggdjur som förekommer i området inkluderar älg, björn, lo, järv, räv, hare, rådjur samt i undantagsfall varg. Huvudvattendraget i utredningsområdet är Ällan som rinner från söder till norr genom utredningsområdet och sedan mynnar i Orrmosjön. Ällan avvattnar större delen av våtmarker och 2 3 sjöar i området. Avrinningsområdet är ca 180 km och medelvattenföringen ca 1,8 m /s. Ällan är 21 (42) oreglerad, utan artificiella vandringshinder, men viss fysisk åverkan och skador från flottledsrensning finns. Under 2006 utförde fiskevårdsområdet och Länsstyrelsen biotopvård (stenutläggning, återställning). Vattendraget har haft försurningsproblem och flertalet kalkningsinsatser har tidigare gjorts. Fiskfaunan består av framför allt bäcköring, harr, lake och bergsimpa och stensimpa (Elfiskeregistret, 2014). 6.2.2 Påverkan och konsekvenser Påverkan på skogsmiljö är i huvudsak begränsad till produktionsskog. Till största delen föreslås ledningen gå genom skogsområden som är planterade senare än 1950. Då kraftledningsgatan röjs och avverkas går naturvärden knutna till skogen förlorade, och de arter som finns där får minskat livsutrymme. Med god planering kan påverkan minimeras, både vad gäller våtmarker och att stråket dras så att skogsobjekt med högre naturvärden undviks. Utifrån naturvärdesinventeringen har utbyggnadsförslaget modifierats för att minimera eller helt undvika störning på de naturvärdesobjekt som finns i området. Det innebär följande modifieringar och/eller störningar: - Från nätanslutningsstation i vindparken går kraftledningen de första ca 2,5 km längs med befintlig väg, därmed undviks att våtmarker (klass 2) samt biotopskyddsområde med grannaturskog (klass 1) berörs. Utbyggnadsförslaget passerar norr om dessa objekt. - Ett område strax norr om Sandnässtugan klassat som nyckelbiotop kommer att passeras. Det är en naturlig bäck med omkringliggande vegetation, och påverkas då viss röjning är nödvändig i kraftledningsgatan. Bakgrund till val att dra stråket genom nyckelbiotopen samt påverkan redogörs för i stycke 6.2.3. - Objekt med naturskog sydost om Nybodhållan undviks genom att utbyggnadsförslaget flyttas söderut, och ansluter till befintlig skogsbilväg något mer österut. - Passage över Ällan flyttas söderut för att undvika att objekt i anslutning till vattendraget störs (sumpskog, våtmarker, tallmosse). - Vid våtmarksområden kring Gravåsmyren/Mossan följs befintlig skogsbilväg. Det innebär att ledningen inte medför påverkan på tallhed och våtmark söder om vägen, men att ledningen kommer att passera genom naturvärdesobjekt som i inventeringen identifierades som tallmosse och intermediärt kärr, del av stor myr. Här anläggs kraftledningen i direkt anslutning till befintlig väg i och i direkt anslutning tillredan påverkad mark, se Figur 10. Kraftledningen enligt utbyggnadsförslaget bedöms enbart medföra en marginell störning på nuvarande förhållanden. Passage över Ällan görs vid en punkt där vattendraget är ca 12 m brett och svagt strömmande, där bägge sidor är består av i huvudsak barrskog, med inslag av lövträd. Kraftledningsgatan röjs fram till strandzonen, träd under 2 m sparas och strandzonen kan lämnas intakt. Framdragningen av ledningen kommer att orsaka viss fysisk åverkan (grumling, påverkan på kantvegetation) som är lokal och tillfällig. Eventuell störning på akvatisk fauna och biotoper bedöms som kortvarig. Under drift påverkan inte vattendraget eller dess strandzon av kraftledningen. Figur 9 nedan visar skyddade områden och naturvärdesobjekt i området kring utbyggnadsförslaget. Kraftledningen kommer att medföra kollisionsrisk med fågellivet, det gäller framför allt hönsfåglar (t.ex. tjäder, orre) som är sämre på att manövrera och oftare flyger in i kraftledningar än andra fågelarter. Även för rovfåglar, som kungs- och havsörn, är kollision med kraftledningar en förekommande dödsorsak. Utbyggnadförslaget är det alternativ som ligger längst från 22 (42) identifierade revir för kungsörn, med över 3 km från troliga boplatser, vilket följer Sveriges Ornitologiska Förenings rekommendationer. Kraftledningen innebär dock en risk på individnivå, och förväntas inte medföra risker stora nog att påverka populationer av någon fågelart. Kraftledningen kommer inte medföra en barriäreffekt. På de sträckor där en kraftledningsgata röjs kommer den innebära ett tillskott av biotop med relativt stor artrikedom, framför allt vad gäller fågelarter. I kraftledningsgatan etableras vegetation bestående av buskar och mindre träd, vilket gynnar främst skogsfåglar. Figur 9. Skyddade områden och naturvärden längs med föreslaget stråk. ÅF-Industry AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556224-8012. VAT nr SE556224801201. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 Figur 10. Utbyggnadsförslagets passage vid befintlig väg som passerar mellan våtmarksområdena Gravåsmyren och Mossan. Ungefärligt förslag till stolpplacering, med ett avstånd om ca 150 m mellan stolparna, möjliggör passage över våtmarken. För att undvika spridning av kreosot kommer stolpar placeras så långt det är möjligt på fast mark, närhet till våt- och myrmarker undviks. Passagen av våtmarken i Figur 10 föreslås ske där våtmarksområdet är tillräckligt smalt så att det är möjligt att placera stolpar på ömse sidor om våtmarken, på fast mark, och därmed undvika påverkan på densamma. Risk för spridning av kreosot är därför liten och begränsad till låga nivåer ett par decimeter från stolparna. Utifrån undersökningar av kreosots miljöpåverkan (se avsnitt 3.2.2) bedöms detta inte störa flora eller fauna i stolparnas närhet eller påverka vattenkvaliteten i våtmarken. Området är sedan tidigare påverkat av den befintliga skogsbilvägen (se Figur 10). Om det inte är möjligt att undvika riktigt blöta marker genom att anpassa stolpplaceringen krävs att stolparna ställs i brunnsringar som återfylls med grus. Stagförankringar bör så göras med stål och betong. 6.2.3 Skyddade områden I utbyggnadsförslagets närhet finns främst två typer av naturskyddsområden: biotopskyddsområde och nyckelbiotop. Ett biotopskyddsområde utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller är på annat sätt särskilt skyddsvärda. I området får verksamhet eller andra åtgärder som kan skada naturmiljön ej ÅF-Industry AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556224-8012. VAT nr SE556224801201. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 25 (42) bedrivas. En nyckelbiotop är ett skogsområde med höga naturvärden, som t.ex. har förutsättningar för att hysa rödlistade eller hotade arter. Ett nyckelbiotopsområde har inget formellt juridiskt skydd, utan kan skyddas genom frivilliga avsättningar eller naturvårdsavtal. Vid planerade åtgärder i nyckelbiotopsområden måste dock samråd hållas med Skogsstyrelsen. Utbyggnadsförslaget har utformats så att inget biotopskyddsområde berörs, dock kommer ett nyckelbiotopsområde påverkas. Flera alternativa lokaliseringar av både stationer och kraftledning har studerats, på övergripande och detalj-nivå (se bland annat kapitel 4), och för att skona stora värden i våtmarker, sedan tidigare kända naturvärden samt naturvärdesobjekt som identifierades vid inventering för kraftledningen. Området ligger ca 1,2 km från uppsamlingsstationen i vindkraftparken. Alternativet att gå söder om nyckelbiotopen innebär att ett komplex av naturvärden som identifierades vid inventering måste passeras, bestående av grannaturskog, barrblandskog, fattigmosse, tallmossar etc. Alternativet att gå direkt söderut från uppsamlingsstationen innebär att en bäck med större sammahängande våtmarksområden måste passeras. Nyckelbiopens naturvärde består i första hand av den levnadsmiljö som bäcken skapar för intilliggande vegetation. Bäcken och dess kantzoner påverkas inte, och genom att välja den plats med glesast vegetation för placering av stolpar minimeras påverkan. På den aktuella platsen är biotopen ca 100 m bred, och stolparna kan därmed placeras utanför så att intrånget begränsas till viss röjning av vegetation i kraftledningsgatan. Träd över 3 m måste tas bort. Sammantaget är störningen på nyckelbiotopens naturvärden små. och alternativen bedöms medföra större påverkan på mer värdefulla naturobjekt. Figur 11. Flygbild med skyddade områden i utbyggnadsförslagets västra del, samt föreslagen dragning genom nyckelbiotop. 26 (42) 6.2.4 Skyddade och fridlysta arter Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Arter som noterats under naturvärdesinventeringen eller annan observation och som tas upp i Artskyddsförordningen är varglav, revlummer, skogsnycklar, jungru marie nyckelar, vanlig groda, huggorm, björn, samt fågelarterna tjäder, grönbena, enkelbeckasin, tofsmes och talltita. Arter som kan antas förekomma i området är t.ex. åkergroda, buskmus, nordisk fladdermus och Brandts fladdermus. Ett antal rödlistade arter påträffades också, främst lavar och vedsvampar. Tidigare register omfattar förekomst av rynkskinn, rosenticka, harticka, ullticka och garnlav. Fullständigt register över skyddade och fridlysta arter i området presenteras i Bilaga 2. Skyddade och fridlysta arter förekommer i huvudsak i naturvärdesobjekt av olika slag, som nästan uteslutande undviks genom att kraftledningens stråk har modifierats. Det går inte att utesluta att kraftledningen kommer att påverka förekomster av rödlistade arter, främst är det då varglav som är aktuell. Detta bedöms dock inte påverka artens bevarandenivå. För att mimimera påverkan, och möjliggöra att arten i framtiden kan etablera sig ytterligare, kommer högstubbar och torrrakor i kraftledningsgatan märkas ut, och möjligaste mån sparas vid arbetena. 6.3 Kulturmiljö 6.3.1 Förutsättningar Inga riksintressen för kulturmiljövård finns i området kring utbyggnadsförslaget, närmast finns riksintresset Härdals fäbodar, ca 3 km nordväst om planerad uppsamlingsstation. Det förekommer inga kända fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetet (Fornfynd). Ca 700 m sydost från alternativt stationsläge för stamnätstationen (Alternativ 1, för beskrivning av alternativet, se nedan) finns en fornlämning bestående av ett vägmärke (Lillhärdal 77:1). Området är delvis dåligt studerat och förekomst av okända fornminnen eller andra kulturhistoriska lämningar kan därför inte uteslutas. Vid inventering 2010 fokuserad på området för vindkraftsparken påträffades ett par husgrunder samt en fäbod. Förekomst av rester från fäbodar eller andra byggnader längs med utbyggnadsförslaget är väl känd eftersom största delen av påverkad mark består av produktionsskog. 27 (42) Dock finns ett par fäbodar inom utredningsområdet, som har klassificerats av Länsstyrelsen utifrån 3 nivåer av bevarandevärde: • Klass 1: Viktiga att bevara, utgör en god källa till förståelse för fäbodsdriftens kultur • Klass 2: Har förändrats men innehåller viktiga delar • Klass 3: Har förfallit eller förvanskats så att fäbodskaraktären inte finns kvar Följande fäbodar återfinns i utbyggnadsförslagets närområde: Sandnässtugan Övre Kölsvallen: Nedre Kölsvallen: Sättravallen: Sandnässtugan: Eggvallen: Klass 1. Relativt väl bevarad fäbod med ett tjugotal byggnader som till nyligen varit i drift. Utbyggnadsförslaget föreslås gå ca 800 m norr om fäboden. Klass 3. Förstörd av vägbygge, endast en källarsvale återstår. Ligger ca 1,5 km söder om utbyggnadsförslaget. Klass 2. Består av ett femtontal byggnader, används till djurhållning men ingen traditionell fäbodsdrift sker. Avstånd ca 3 km från utbyggnadsförslaget. Ingår ej i länsstyrelsens inventering av fäbodar. Består av timmer- och grundrester från en byggnad som restes och användes för skogsbruk på 1930-40 talet. Utbyggnadsförslaget går ca 500 m norr om fäboden. Ingår ej i länsstyrelsens inventering av fäbodar. Inga byggnader finns kvar. Mer än 5 km avstånd från utbyggnadsförslaget. Figur 12. Fäbodar i utbyggnadsförslagets närområde. 28 (42) 6.3.2 Påverkan och konsekvenser Inga riksintressen för kulturmiljövård eller fornlämningar kommer att påverkas. Inga skyddsvärda fäbodar ligger i närhet till utbyggnadsförslaget. Eventuell påverkan kommer att vara begränsad till att ljudstörningar kan uppstå under byggtiden. Kraftledningen kommer inte vara synlig från någon fäbodvall, se exempelvis bild nedan från Övre Kölsvallen som är den fäbod som skulle komma att ligga närmast kraftledningen. Figur 13. Vy norrut från Övre Kölsvallen. Sikten är begränsad och kraftledningen, som enligt utbyggnadsförslaget går på ca 800 m avstånd, ger ingen visuell påverkan. Utbyggnadsförslaget berör i princip uteslutande produktionsskog, där förekomst av eventuella fornminnen bör vara känd eftersom marken brukas och inventeras i skogsproduktions-syfte. Detta, samt resultatet från inventering utförd 2010, tyder på att inga fornminnen förekommer och därför heller inte påverkas. Om tidigare ej registrerad fornlämning påträffas vid byggnationen ska arbetet avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. 6.4 Rekreation och friluftsliv 6.4.1 Förutsättningar Kring Lillhärdal finns flera fiskevatten som förvaltas av Lillhärdals Fiskevårdsområde. I utredningsområdet utgör Ällan huvudvattendrag och fiske bedrivs även i några av de större biflödena. Utpekade värdefulla fiskelokaler ligger dock uppströms (söder) om Kölsvallen, dvs utanför utredningsområdet. Skoterleder finns omkring Lillhärdal som tillhör spårsystemet Nordic Area. Inom utredningsområdet finns dock inga leder. Utbyggnadsförslagets sträckning ingår i Lillhärdals Södra Viltvårdsområde, där jakt bedrivs på både älg och övrigt klövvilt, - småvilt och fågel. Framför allt fäboden Övre Kölvallen utgör utflyktsmål sommartid. Övrigt friluftsliv i organiserad form eller av betydande omfattning förekommer inte. 29 (42) 6.4.2 Påverkan och konsekvenser Inga etablerade utflyktsmål, motions- eller skoterleder berörs av utbyggnadsförslaget. Fiskemöjligheterna eller fisket i sig kommer inte störas men den visuella upplevelsen vid enstaka fiskeplatser vid Ällan kan störas på den plats där kraftledningen korsar Ällan. Inga frekvent nyttjade fiskelokaler kommer att påverkas. Ledningen kommer att vara synlig för av fritt strövande vandrare vid korsning av ledningsgatan samt från höjdryggar som erbjuder utblickar över området. Ledningen kommer även att upplevas visuellt där ledningen korsar skogsbilvägar. Den visuella påverkan kommer dock att förändras i takt med de förändringar som orsakas av skogsbruket, se stycke 5.1. 6.5 Infrastruktur och bebyggelse 6.5.1 Förutsättningar Området genomkorsas av ett antal skogsbilvägar. Utbyggnadsförslaget ansluter i öster till den 400 kV ledning som ägs av Svenska kraftnät och till vilken vindkraftparken avses att anslutas med den 220 kV ledning som detta samrådsunderlag avser. Inga järnvägar, bebyggelse eller övriga kraftledningar finns i området. Inga allmänna vägar berörs av Utbyggnadsförslaget. 6.5.2 Påverkan och konsekvenser Påverkan på infrastruktur är begränsad till slitage på befintliga vägar. Förstärkningsåtgärder kommer att utföras vid behov för att säkerställa att vägarna håller för nödvändiga transporter i samband med anläggning av både vindkraftspark och kraftledning. Eventuella körskador återställs eller ersätts. 6.6 Rennäring/Naturresurser 6.6.1 Förutsättningar Rennäringen är en extensiv näring och därför arealkrävande. Utredningsområdet berör inga för rennäringen utpekade intresseområden. Enligt överenskommelse med fastighetsägaren Bergvik Skog får dock de tre samebyarna Mittådalen, Handölsdalen och Tåssåsen nyttja fastigheterna i området för vinterbete. Överenskommelsen gäller dock inte privata fastigheter. I området bedrivs ett aktivt skogsbruk enligt tidigare beskrivning. 6.6.2 Påverkan och konsekvenser Kraftledningar har i sig liten effekt på renars beteende (VindRen, 2010). Vid studier har dock ett visst undvikande beteende konstaterats. Det har noterats att renarnas markanvändning reduceras inom ca 4 km från kraftledningarna. Kraftledingar i skogsmiljö påverkar dock renar mindre än i fjällmiljö. Förutsättningar för rennäringens vinterbete bedöms ej påverkas. Eventuellt kan buller under byggtiden medföra temporära störningar. 30 (42) Skogsbruket kommer att påverkas genom att kraftledningsgatan tar i anspråk mark som inte längre kan användas för skogsproduktion. Kraftledningsgatan kommer kunna passeras utan problem, till fots eller med maskin. Utbyggnadsförslaget kommer i möjligaste mån att lokaliseras och anpassas för att minimera fragmentering av skogsområden. Påverkan på skogsbruket består i att en kraftledningsgata avverkas enligt beskrivning i Kapitel 3. Berörda fastighetsägare kommer att ersättas för ianspråktagen mark och för avverkad skog samt med anledning av att kraftledningen framöver förhindrar skogsproduktion, se även avsnitt 5.9.2 avseende ersättningsfrågor. 6.7 Elektromagnetiska fält Vid bl a generering, överföring och slutanvändning av el uppkommer elektriska och magnetiska fält. Kring en kraftledningen finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det elektriska fältet uppstår genom spänningsskillnaden mellan fasledare och mark och mäts i enheten kilovolt per m (kV/m). Det magnetiska fältet alstras genom strömmen i fasledarna, och mäts i enheten mikrotesla (µT). Både det elektriska och det magnetiska fältet avtar kraftigt med avståndet från kraftledningen och vegetation och byggnader skärmar av det elektriska fältet (men inte det magnetiska). Det finns inga fastställda gränsvärden eller skyddsavstånd för elektriska och magnetiska fält, istället används försiktighetsprincipen beskriven i stycke 3.2.1. Strålskyddsinstitutets allmänna råd och Europarådets rekommendationer är likvärdiga och ger att allmänheten inte bör exponeras för värden överstigande 100 µT eller 5 kV/m. Det elektriska fältet är som starkast där linorna hänger som lägst men ett femtiotal meter från kraftledningen har dock styrkan minskat till omkring 0,01 kV/m. Detta kan jämföras med elektriska fält som uppstår i hemmamiljö från elapparater, i storleksordningen 0,1 kV/m. Det magnetiska fältet från kraftledningen har uppskattats med en förenklad metodik, enligt Elforsk (1998). Metodiken kan inte användas för att beräkna magnetfältet direkt under kraftledningen, men fungerar väl på ett avstånd motsvarande ett par meter eller mer. Beräkningen är gjord för en 220 kV kraftledning, med fasavstånd 7 m, enligt beskrivning i stycke 3.2. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmen för den aktuella ledningen, s k årsmedelströmlast. Tabell 1. Beräkning av magnetfält från ledningen med bedömd årsmedelströmlast om 300 Ampere (A) Avstånd från kraftledningen (m) Magnetfält (µT) 10 7,4 20 1,8 30 0,8 40 0,5 50 0,3 60 0,2 70 0,2 80 0,1 90 0,1 100 0,1 Inga permanent- eller fritidsboenden, eller andra byggnader finns inom 100 m från ledningen och därför medför de elektromagnetiska fälten som alstras av kraftledningen inga hälsorisker. 6.8 Planförhållanden 6.8.1 Förutsättningar Utredningsområdet ingår i översiktsplan för Härjedalens kommun 2004-09-20, samt Tillägg till Översiktsplan 2010-03-24: Vindkraft i Härjedalens kommun, östra delen, där Åndberget är ett av sju områden föreslagna för storskalig utbyggnad av vindkraft. Översiktsplanen begränsar utbyggnad av kraftledningar och andra byggnationer inom riksintressen och andra skyddade områden samt att anläggning såsom kraftledning inte får medföra att friluftsliv, natur- eller 31 (42) kulturvärden av stor betydelse förstörs. Här framgår också att restriktioner för bebyggelse under ledning ska gälla enligt statens energiverks föreskrifter STEV:FS 1988:1. 6.8.2 Påverkan och konsekvenser Utbyggnadsförslaget följer riktlinjer uppsatta i gällande översiktsplan och påverkar heller inte skyddade områden eller objekt. 6.9 Byggskedet Anläggningsarbetena för kraftledningen kommer att inledas med att skogen i den blivande skogsgatan avverkas. Virket kommer att läggas upp tillfälligt i anslutning till väg och därefter transporteras bort. När ledningsgatan är klar inleds arbetet med att uppföra ledningen, vilket beskrivs nedan. Under byggtiden krävs uppställningsplatser för maskiner och material samt eventuellt anläggande av nya tillfartsvägar. Själva bygget av ledningen, exklusive avverkning av skogsgatan, kommer uppskattningsvis att pågå under ca 5 månader. Rabbalshede kraft AB är en beställarorganisation och avsikten är att upphandla entreprenörer för iordningsställande av ledningsgata respektive bygget av ledningen. Inför byggskedet ansvarar Rabbalshede Elnät AB för att en miljöplan tas fram som beskriver hur miljöarbetet avses bedrivas under entreprenadens genomförande. Exakt tidplan för byggskedet är inte fastställd eftersom det är beroende av när nödvändiga tillstånd och koncession erhålls för vindkraftpark respektive kraftledning. Även den exakta placeringen av etableringsplatser för fordon, bodar etc är inte fastställd utan kommer att tas fram av den entreprenör som kommer att anlitas för entreprenaden. 6.9.1 Byggnation av ledningen Anläggandet av vindkraftparken kommer i större utsträckning än anläggandet av ledningen kräva förstärkning av befintligt vägnät och även behov av anläggandet av nya vägar som håller för de tunga transporter som krävs för vindkraftparken. För ledningsbyggnationen kommer i största möjliga mån befintliga vägar och själva ledningsgatan att nyttjas för transporter samt förflyttning av maskiner och material. Stolpben, reglar, linor och övrigt byggmaterial kommer att transporteras med lastbil och läggas upp vid upplagsplatser strategiskt placerade utmed ledningssträckningen. Markarbeten såsom schaktning och återfyllning för grundläggningen liksom själva stolpmontaget kommer att genomföras med en sk linjeprocessor. Linjeprocessorn kan liknas vid en stor traktor utrustad med grävaggregat, kran och oftast även skylift. Utdragning av linor kommer att genomföras genom att en draglina körs ut, oftast med hjälp av bandvagn, fyrhjuling eller skoter men kan vid särskilt känsliga passager även dras ut till fots. Därefter dras faslinorna ut från lintrummor med hjälp av drag- respektive bromsmaskin i var ände av vald lindragningssträcka, som normalt är ca fem km men i gynnsamma fall kan vara ca en mil. En jordlina kommer att plöjas ner under ledningen med hjälp av traktor. Invid större vattendrag, t ex vid korsningen av Ällan, kommer dock punktjordtag att anordnas på ömse sidor om vattendraget 6.9.2 Påverkan under byggskedet Under byggtiden kommer omgivningen att påverkas i form av ianspråktagande av mark, maskinbuller, begränsad framkomlighet och tillgänglighet på och i anslutning till allmänna och enskilda vägar pga transporter, upplag mm. Byggtrafiken kommer att medföra visst buller, vibrationer och luftföroreningar i form av dieselavgaser. Även ökad dammspridning kan uppstå 32 (42) under bygget. Mark kommer att tas i anspråk, dels permanent för skogsgatan, dels temporärt för transportvägar, upplags- och etableringsplatser mm. Inför anläggandet av temporära eller permanenta vägar ska en anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken göras till länsstyrelsen samt vid behov inhämta andra nödvändiga tillstånd och dispenser. Efter arbetets genomförande kommer mark som nyttjats tillfälligt att i möjligaste mån återställas om inget annat överenskommits med berörd fastighetsägare. Sammantaget bedöms konsekvenserna av byggnationen bli små för människors hälsa och för miljön under förutsättning att gällande krav, anvisningar och försiktighetsmått följs. Körskador Markskador uppstår under byggskedet i form av körskador mm. Våtmarker är känsliga för körning med fordon. Vid nybrytning av väg i våta stråk kan hydrologin förändras som följd av dikningen. Regn och smältvatten kommer att kanaliseras i sluttande terräng till spår som uppkommit av fordon med risk för markerosion. Passager över bäckar är särskilt känsliga. För att minimera risken för skador på terrängen kan grävmaskin med bred larv och/eller miljöband användas. Spårbildning kan minimeras om arbetet kan genomföras på tjälad mark. Vid vattendrag används befintliga broar, alternativt anläggs temporära byggbroar eller stockmattor som möjliggör passage utan att skada bäckmiljöerna. Det är en fördel om byggarbetena kan utföras vintertid på tjälad mark för att ytterligare minimera risken för markskador. Även användning av helikopter i byggskedet minimerar risken för körskador i terrängen och kan även förkorta byggtiden. Buller Under byggskedet uppstår buller från transporter vilket kan innebära störningar utmed transportvägar till arbetsområdet och det rörliga friluftslivet. Landskapets karaktär och utseende påverkar hur ljudet kommer att ledas och dämpas i olika utsträckning. Avståndet till bullerkällan beror också på hur ljudet uppfattas. Om helikopter används under byggskedet kan nämnas att buller från dessa upplevs mest under start och landning. Påverkan av buller från transporter kopplade till uppförandet av ledningen är dock begränsad både i tid och omfattning jämfört med anläggandet av vindkraftparken. Även behovet av tunga transporter är betydligt mindre jämfört med vad som krävs för vindkraftparken. Ingen permanentbebyggelse finns i den planerade ledningens närområde men däremot finns en fäbod ca 700 m söder om föreslagen ledningssträckning respektive en jaktstuga ca 500 m väster om nätanslutningsstationen. Utsläpp till luft, mark och vatten Under byggskedet kommer maskinparken att släppa ut avgaser. Tillskottet av luftföroreningar är dock tillfällig och konsekvenserna bedöms därför bli små. Till terrängfordon, skogsmaskiner och andra arbetsmaskiner bör miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor nyttjas. Miljöklass 1 bränsle bör nyttjas. Motor- och röjsågar osv bör köras på alkylatbensin och kedjeoljan bör vara nedbrytbar. För kemikaliehantering gäller följande: • Den s.k. substitutionsprincipen ska tillämpas, vilket innebär att miljöskadliga kemikalier ska ersättas med mindre skadliga där så är möjligt • Entreprenören ska tillämpa försiktighetsprincipen, dvs. att vetenskaplig osäkerhet inte ska hindra åtgärder när risk finns för allvarlig miljöpåverkan. • Entreprenören ska etablera en intern rutin för att miljömässigt bedöma alla kemikalier och farliga ämnen som används. 33 (42) Vid ett eventuellt maskinhaveri, slangbrott eller dylikt kan viss påverkan ske. I maskinerna ska dock t ex absorptionsmedel finnas för att kunna minimera påverkan i största möjliga mån om en olycka ändock skulle inträffa. Uppställningsytor för bränsletankar och fordon ska lokaliseras till platser som valts med hänsyn till möjligheten att begränsa de miljöskador som kan uppstå vid eventuellt läckage. Entreprenören ska ha dokumenterade rutiner för hantering av miljöolyckor. Med vidtagna skyddsåtgärder och försiktighet bedöms konsekvenserna bli små. Ersättning för skador Ledningsägaren ska ersätta berörd fastighets- respektive vägägare för de skador som ledningen medför. Tillfälliga skador kan uppkomma i form av körskador på befintliga vägar och i ledningsgatan, i skog i samband med avverknings-, anläggningsarbeten och vid framtida underhållsarbeten för ledningen. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. Tillfälliga skador ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas. Bestående skada är den påverkan på marknadsvärdet som ledningen orsakar på berörda fastigheter och ersätts med ett engångsbelopp. Skadan kan antingen vara en direkt följd av att skogsmark tas i anspråk eller den påverkan ledningen kan orsaka indirekt på grund av magnetfält eller estetiska störningar. Nyttjande av mark för upplag, åtkomst till enskilda vägar mm förutsätter att överenskommelse nås med berörd fastighetsägare, vägförening osv. 6.10 Kumulativa effekter Anläggning av både kraftledning och vindkraftpark i anslutande områden innebär två stora byggprojekt i ungefär samma tidsperiod. Byggperioden för kraftledningen är kortare, och generellt är ledningen ett mindre omfattande projekt, både i tid, resurser och påverkan. Byggskedet Under byggperioden kommer transporter, buller, störning från röjningsarbeten etc. pågå i bägge projekt, och därmed bli mer intensivt jämfört med ett tänkt scenario där ingen kraftledning byggs. Att byggarbeten sker samtidigt/överlappande är dock att föredra, eftersom påverkansperioden med buller och andra fysiska störningar därmed blir kortare. Övrig påverkan, t.ex. markskador, påverkan på biotoper, är lokal och ingen samverkan sker mellan effekter från vindkraftparken och kraftledningen. Drift Under drift kommer eventuella kumulativa effekter från kraftledningen och vindkraftparken att utgöras av störning på fågellivet. Vindkraftparken utgör tre potentiella risker för fåglar: störning och barriäreffekter, kollisioner samt habitatförstörning. Kraftledningen i sig innebär enbart en risk för kollisioner, och den sammantagna risken för kollision i området blir därför något förhöjd med tanke på att de två projekten ligger i anslutning till varandra. Kollissionsrisk bedöms dock som den lägsta påverkansfaktorn, med tanke på att områden där parningsflygning (gäller rovfåglar) noterats och bonära platser där ungar kan förväntas träna flygfärdigheter ligger utanför vindkraftparken, samt norr om föreslaget stråk för kraftledningen. 34 (42) Sammantaget innebär skogsbruket en betydligt större påverkansfaktor på samtliga fågelarter, jämfört med kombinationen kraftledning och vindkraftpark. Skyddsåtgärder Kraftledningen orsakar ingen skada eller annan påverkan på genomförandet av de skyddsåtgärder som planeras i vindkraftparken. Utbyggnadsförslaget ligger utanför eventuella biotopskyddsområden som kan komma att upprättas i samband med vindkraftparkens uppförande, och övriga skyddsåtgärder påverkas inte av kraftledningen. 35 (42) 7 Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder för att minimera eller helt undvika påverkan på miljö och samhälle har till viss del redovisats i Kapitel 5, Konsekvenser och påverkan. I detta kapitel ges en sammanfattning av generella försiktighetsåtgärder för att minimera påverkan samt en lista på specifika åtgärder som föreslås i detta skede. Under byggfasen utarbetas fler lokala åtgärder utifrån de generella skyddsåtgärderna. Generellt gäller: - Entreprenören ska redovisa en miljöplan med beskrivning av hur miljöarbetet avses att bedrivas. Särskild vikt ska läggas vid hantering av ämnen som kan förorena mark och vatten. Lokalisering och utformning av platser för lagring och tankning är av stor vikt. - Planering av arbetet under byggtiden ska ske på sådant sätt att störningar och risk för markskador minimeras - Berörda fastighetsägare utmed ledningssträckningen och utmed enskilda tillfartsvägar ska i god tid erhålla information om hur arbetet under byggtiden kommer att bedrivas, kontaktuppgifter till ansvariga osv - Avverkning av skog i ledningsgatan och för nödvändiga tillfartsvägar ska ske enligt gällande skogsvårdslag. Stigar och leder ska därvid hållas fria från virke och röjningsrester. Hänsyn ska tas till fornlämningar, bäckar och andra känsliga objekt vilka inte får övertäckas med röjningsavfall. Avverkad skog ska läggas upp i direkt anslutning till befintliga kör- eller skogsbilvägar. - Om tidigare ej registrerade fornlämningar påträffas ska arbetet avbrytas omgående och kontakt tas med Länsstyrelsen. - Befintliga vägar används i största möjliga utsträckning. Anläggandet av nya transportvägar utförs med stor hänsyn till känsliga natur-, kultur- och friluftsområden. - På marker med dålig bärighet sker transporter och markarbeten om möjligt endast på tjälad mark alternativt med nyttjande av stockmattor, duk, kavel eller dyl. Dessa arbeten ska om möjligt genomföras med så lätt maskinpark som möjligt. - Passage av vattendrag och bäckar är särskilt känsliga. Befintliga broar ska nyttjas i första hand. I andra hand anläggs temporära broar som möjliggör passage utan att skada bäckmiljöerna. - Invid vattendrag, bäckar och dråg ska extra försiktighet vidtas för att undvika grumling och utsläpp till vatten. - Högstubbar och gamla sälgar märks ut och lämnas om möjlig intakta. - Beskuggande vegetation sparas om möjligt invid fiskförande bäckar. - Vid t ex korsande vattendrag anläggs punktjordtag på ömse sidor om vattendraget för att minimera påverkan på detsamma. - Placering av trästolpar ska undvikas i direkt anslutning till vattendrag. Vidare bör lokalisering av stolpar undvikas i blöta marker med dålig bärighet och med större genomsläpplighet för att minimera risken för spridning av kreosot. - Om tidigare ej registrerad fornlämning påträffas vid byggnationen ska arbetet avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. 36 (42) 8 Drift och framtida underhåll 8.1.1 Ledningsunderhåll Enligt starkströmsföreskrifterna ska en ledning besiktas med bestämda intervall. År ett till sju sker en årlig okulär besiktning (driftbesiktning) av ledningen. Besiktningen sker normalt med hjälp av helikopter. Under det åttonde året görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då kraftledningsdetaljer såsom stag, linor mm kontrolleras. Anläggningar för jordning av ledningen kontrolleras även. Nästföljande år påbörjas nästa cykel med okulär besiktning osv. Behov av tekniska underhållsåtgärder beror på det som framkommer vid besiktningarna. Delar av anläggningen byts därmed ut kontinuerligt varför det inte går att avgränsa en lednings tekniska livslängd. Besiktningar och underhållsarbeten genomförs av entreprenörer på uppdrag av Rabbalshede Elnät AB. 8.1.2 Skogligt underhåll Ledningsgatan kommer hållas fri från högväxande vegetation. Underhållsröjning ska i största utsträckning ske under barmarksperioden för att undvika höga stubbar eller nedtryckning av vegetation. Fällning av farliga träd i sidoområdena, s.k. farliga kantträd, ska så långt som möjligt ske då det är gynnsamt att ta tillvara virket. Underhållsröjning och kantträdsavverkning görs oftast i intervall om åtta år. Avgörande för intervallens längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och i sidoområdena. Hänsyn bör t ex tas till den långsamma tillväxten som sker på hällmarker, myrimpediment och kantzoner till dessa. Röjningsbesiktning ska genomföras vid minst ett tillfälle mellan röjningarna, vilket normalt innebär att ledningsgatan tillses regelbundet i fyra års intervall. Vegetationen i skogsgatan, som innan nästa röjningstillfälle, bedöms nå till närområdet (4,5 m) från faslinorna tas bort. Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas. Det ger skogsgatan ett mer tilltalande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Lågväxande videarter, ormbunkar och långsamväxande vegetation som enbuskar håller plantor av högväxande arter borta och bör därför gynnas. Det har visat sig att ledningsgatans underhåll, som påminner om dåtidens hävdade marker, skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Kring stolpplatser och eventuellt en patrullstig kalröjs för att säkerställa anläggningen och tillgängligheten. Röjningsarbetet görs normalt med motormanuellt arbete med röjsåg. 37 (42) Träd som står utanför skogsgatan men inom sidoområdena och som riskerar att komma för nära och därmed skada ledningen vid t ex storm eller fall betecknas som farliga kantträd och behöver avverkas. Avverkning av kantträd bör om möjligt planeras så att mark- och miljöskador minimeras, t ex att genomföras på tjälad mark eller med maskiner som utrustats med miljöband. Fällning bör normalt ske från ledningsgatan för att undvika att kvarstående träd skadas. 8.1.3 Nödvändiga samråd och påverkan i drift- och underhållsskedet Om de planerade underhållsåtgärderna kan medföra risk att naturmiljön kan komma att ändras väsentligt ska en anmälan om samråd göras enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Samråd enligt 2 kap 10 § kulturminneslagen ska ske om det kan finnas risk att någon fast fornlämning kan komma att beröras av åtgärderna. Samråd enligt ovan ska ske med aktuell enhet på berörd länsstyrelse. Att inför arbetets genomförande märka ut känsliga områden ur t ex kultur- eller naturmiljösynpunkt innebär att de blir väl synliga och därmed lättare att ta hänsyn till och undvika att skador sker. Om en okänd fornlämning påträffas ska arbetena avbrytas och anmälan till berörd länsstyrelse ska ske. Buller, vibrationer och utsläpp av avgaser från arbetsmaskiner och fordon under drift- och underhållsskedet kommer att ske tillfälligt i samband med besiktningar och vid framtida underhålls- och reparationsarbeten. Konsekvenserna av detta bedöms generellt som obetydliga. Vid större arbeten, som faller under samrådsplikt enligt miljöbalken, kommer dock den påverkan som bedöms uppkomma för planerad åtgärd att beskrivas i detalj i samrådsanmälan inför genomförandet av respektive åtgärd. Med motsvarande skyddsåtgärder beskrivna under byggskedet avseende utsläpp till mark och vatten bedöms konsekvenserna bli obetydliga vid framtida underhålls- och reparationsarbeten. 9 Miljömål och miljökvalitetsnormer 9.1 Nationella och regionala miljömål I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med naturresurser och att skydda natur och kulturlandskap har riksdagen antagit 16 nationella miljömål. Dessa är: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv. 38 (42) I samband med ny kraftledning vid Lillhärdal berörs 5 av miljömålen: 6. Säker strålmiljö: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Utbyggnadsförslaget lokaliseras på betydande avstånd från bebyggelse och medför ingen risk för påverkan från elektromagnetiska fält. 11. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Utbyggnadsförslaget dras så att våtmarker undviks i möjligaste mån. Vid den enda del av sträckan där detta är oundvikligt följs en befintlig väg, vilket gör att ytterligare påverkan minimieras. Vid detaljprojektering av ledningen bör placering av stolpar anpassas för att undvika placering i marker med dålig bärighet och i strandzoner. 12. Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Utbyggnadsförslaget kommer att i princip uteslutande gå genom produktionsskog och skyddade områden med biologiska värden i största möjliga mån undvikas, enligt beskrivet i stycke 5.2 . Negativ påverkan på miljömålsuppfyllelse är därför mycket begränsad. 13. Ett rikt växt och djurliv: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskraftighet och välfärd. Utbyggnadsförslaget påverkar biologisk mångfald endast i mycket begränsad mån då sträckningen till största delen går genom produktionsskog. Vattenlevande arter påverkas inte då våtmarker undviks och eventuell fysisk påverkan på vattendrag är begränsad och enbart tillfällig. 9.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnorm för Ällan är God Ekologisk Status, vilket uppnåddes vid statusinventering 2009. Även kemisk status (exklusive kvicksilver) är god. Vattenkvalitet och ekologi i Ällan bedöms inte påverkas permanent av kraftledningen och eventuella temporära konsekvenser under byggskedet som t.ex. grumling är tillfälliga och ej betydande. Stor försiktighet bör dock iakttas vid markarbeten i strandzoner invid vattendrag för att i största möjliga mån undvika grumling i vatten. Ällans ekologiska status bedöms inte påverkas och ej heller möjligheten att fortsättningsvis uppfylla miljökvalitetsnormerna. 9.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljöbalkens s.k. allmänna hänsynsregler syftar till att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Reglerna gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse, och skall följas av alla. Verksamhetsutövaren är skyldig att visa att hänsynsreglerna följs. 39 (42) 1. Bevisbördesregeln: Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. I miljökonsekvensbeskrivningen framgår hur verksamheten påverkar miljön och vilka åtgärder som planeras för att minimera eller undvika miljöpåverkan. 2. Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Rabbalshede Kraft AB har som verksamhetsutövare och genom att anlita konsulter utrett verksamheten och dess miljöpåverkan, samt genomfört inventeringar av t.ex. naturvärden i samband med miljökonsekvensbeskrivningen. Därmed har man inhämtat nödvändig kunskap för att skydda miljön och människors hälsa. 3. Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen omfattar A) Miljöbalkens försiktighetsprincip, B) Principen om att förorenaren betalar, C) Principen om bästa möjliga teknik Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Skyldigheten gäller alltså inte bara konstaterade skador och olägenheter, utan även möjliga/sannolika/troliga skador och olägenheter. Principen om att förorenaren betalar innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärderna. Principen om bästa möjliga teknik omfattar både den teknologi som används, det sätt på vilket en anläggning konstruerats, utformas, byggs, underhålls, leds och drivs samt avvecklas och tas ur bruk. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Rabbalshede Kraft AB åtar sig ett antal försiktighetsmått, och t.ex. har stråket för kraftledningen dragits om för att från första början minimera risk för påverkan på naturvärden. Bästa möjliga metoder och teknik planeras att användas vid kabeldragning och underhåll, som beskrivits i kapitel 6. 4. Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Motivering till och konsekvensbedömning av användning av kreosot och övriga kemikalier har redogjorts för i kapitel 3 och 7. 5. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Denna princip innebär att all verksamhet ska drivas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Med förnybara energikällor menas flödande energikällor som sol, vind och vatten samt biologiskt förnybara energikällor. 40 (42) Verksamheten i sig innebär ett stöd av principerna, då ytterligare förnybar energi kommer att tillföras till det allmänna elnätet genom kraftledningen. 6. Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Utbyggnadsförslaget har, efter utredning av flera alternativ, identifierats som det alternativ med minst påverkan på miljön och människors hälsa. 7. Skälighetsprincipen Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas alternativ, samt skälighet för åtgärder och tekniska lösningar som jordkabel och luftledning. 8. Skadeansvarsprincipen Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar för att avhjälpa den samma. Rabbalshede Kraft är medveten om skadeansvarsprincipen och de skyldigheter den omfattar. 41 (42) 10 Referenser Artportalen, 2014. http://www.artportalen.se. Besökt mars-aug 2014. Ljunggren A, Swedberg S. 2010. Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Lillhärdal Åndberg. Uppförande av vindkraftverk, Härjedalens kommun. Rio kultur kooperativ, på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB. Jämtlands läns Museum 1984 Inventering av fäbodar i Härjedalens kommun. Östersund. Rikard Jernlås/Pöyry Swedpower AB, 2013. Kalkylering av kreosots spridning i mark från impregnerat virke. Rikard Jernlås, 2012. Status Report on Soil Contamination in the Proximity of Creosote-Treated In-Service Utility Poles in Sweden. Svenska Kraftnät, 2013. Om kreosot, kraftledningar och vår miljö. VindRen, 2010. Så här kan vindkraft och rennäring samexistera. Svensk Energi och Svenska Samernas Riksförbund. Översiktsplan för Härjedalens kommun 2004-09-20 Tillägg till Översiktsplan 2010-03-24: Vindkraft i Härjedalens kommun Riksantikvarieämbetet, 2014. FMIS, Fornminnesregistret. http://www.fornsok.raa.se. Besökt mars-aug 2014. Skogens pärlor, 2014. Skogsstyrelsen. http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor. Besökt mars-aug 2014. Skyddad natur, 2014. Naturvårdsverket. http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/. Besökt mars-aug 2014. 42 (42) BILAGA 1: Samrådsredogörelse Datum 2014-06-12 Uppdragsnr 6028185 Rabbalshede Elnät AB Samrådsredogörelse Planerad kraftledning för anslutning av vindkraftpark Åndberg till befintligt elnät samt stationslokalisering, Lillhärdal, Härjedalens kommun ÅF-Industry AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556224-8012. VAT nr SE556224801201. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 2 (7) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND ...........................................................................................................................................3 2 2.1 SAMRÅD .................................................................................................................................................3 Yttranden ...............................................................................................................................................3 3 SAMMANFATTNING .........................................................................................................................4 BILAGA 1: MINNESANTECKNINGAR LILLHÄRDAL KONCESSIONS-ANSÖKAN, OCH INLEDANDE SAMRÅD KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE BILAGA 2: SÄNDLISTA BERÖRDA PARTER 3 (7) 1 Bakgrund Rabbalshede Elnät AB planerar att bygga en ny ca 15 km lång 130 kV ledning för att ansluta planerad vindkraftpark Åndberg, söder om Lillhärdal, till elnätet. För att informera om arbetet och inhämta synpunkter från berörda myndigheter, företag och organisationer har samråd hållits för planerad ledning (samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken) och alternativa stationslokaliseringar (samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken). Samrådsprocessen och resultatet av samråd presenteras i denna samrådsredogörelse. 2 Samråd Inledande samrådsmöten hölls med Herjedalens kommun samt Länsstyrelsen Jämtlands län i mars 2014. Protokoll finns tillgängligt i Bilaga 1. Samrådsunderlag med beskrivning av planerade åtgärder samt förutsedd påverkan på miljö och samhälle skickades ut till samma berörda myndigheter, organisationer och markägare i april 2014. I samrådsunderlaget presenterades möjliga alternativ för lokalisering av anslutningsstation samt stråk för kraftledningen. Fullständig sändlista är tillgänglig i Bilaga 2. Efter samrådets genomförande och denna redogörelse skickats in beslutar Länsstyrelsen Jämtlands län om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan, i vilket fall ytterligare samråd kan komma att genomföras. 2.1 Yttranden Länsstyrelsen Jämtlands län har lämnat följande synpunkter: Underlag som finns för vindparken skall studeras så att inte ledningen påverkar värden som verksamhetsutövaren för vindkraftsparken tagit på sig att ta hänsyn till. MKB’n bör redovisa om det uppstår kumulativa effekter vid uppförandet av ledningen och vindkraftsparken, samt hela ledningens påverkan från röjning/avverkan och uppförande till fortsatt underhåll. För att undvika markskador bör arbetet ske på tjälad mark, annars bör markskonande metoder användas. Ur naturvårdssynpunkt förordar Länsstyrelsen Stationsalternativ 1, samt Stråk söder A. Härjedalens kommun hänvisar till synpunkter lämnade under samrådsmöte 2014-03-26, se Bilaga 1. Sammanfattningsvis: För kulturmiljöer och fäbodvallar skall vikt läggas vid helhetsmiljö och visuellt intryck. Om trästolpar föreslås skall impregnering, markförhållanden och eventuella åtgärder för att kreosot inte sprids beskrivas. Byggskedets skall beskrivas, för att minska markskador bör transporter i huvudsak ske i ledningsgatan. Trafikverket har kommenterat gällande föreskrifter för byggnadsfritt avstånd till väg, samt att ledningar inte får dras inom ett vägområde utan Trafikverkets tillstånd. Kontakt bör tas med vägföreningar i de fall enskilda vägar berörs, och Luftvartverket för kraftledningsstolpar högre än 20 m. Trafikverket förordar stationsalternativ 1 samt stråk Mellan eller Söder av hänsyn till förhållanden vid allmän väg. 4 (7) Sveriges Geologiska Undersökning framför att stationsalternativ 1 är mest lämpligt med hänsyn till bärighet samt grundvattenförekomst, samt ledningsstråk Söder A utifrån terräng och grundvattenmagasin. Inget alternativ berörs av kända mineralfynd eller undersökningstillstånd. Svenska Kraftnät rekommenderar stationsalternativ 1 utifrån markförhållanden, transportmöjligheter och lokalnät, samt att en skarvbox för optofiber finns på den befintliga stolpen. Statens Geotekniska Institut kommenterar att anläggningsarbeten bör göras i samråd med sakkunnig geotekniker, och att användningen av kreosotbehandlade stolpar/fundament bör göras med omdöme i närheten av yt- och grundvattenrecipienter. Stationsalternativ 1 och stråk Mellan eller Söder förordas från geoteknisk synpunkt. Holmen Skog AB förordar stråkalternativ Mellan eller Söder, eftersom alternativ Norr innebär att våtmarksområdet Säterflon och Gravåsmyren måste korsas, där anläggningsarbete är olämpligt. Skogsstyrelsen skriver att de delar bedömningen att stamstationens placering alternativ 1 och stråk alternativ Söder är de alternativ som innebär minst påverkan på omgivningen. Strålsäkerhetsmyndigheten framför att ”Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält” från 1996 skall tillämpas, i övrigt lämnas inga synpunkter. Bergsstaten konstateras att det inom område inte finna några rättigheter enligt minerallagen och har inga synpunkter på projektet. Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter och hänvisar till Länsstyrelsen som företrädare för kulturmiljöintressen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap meddelar att de har utrett påverkan från ny kraftledning på radiokommunikationssystemet Rakel, med slutsatsen att ingen påverkan kommer att uppstå. Därför finns inga invändningar mot etablering av kraftledning i området. Fastighetsägare till Åsen 1:4 meddelar att de inte vill ha varken vindkraftverk eller kraftledning på fastigheten. Kommentar: Fastigheten Åsen 1:4 påverkas enbart av alternativt stråk Norr. Följande parter meddelar att man avstår från att lämna synpunkter: Rikspolisstyrelsen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Skannova. 3 Sammanfattning Utifrån de yttranden som kommit in under samrådet kommer följande punkter att redogöras för i Miljökonsekvensbeskrivningen, utöver sedvanliga krav på innehåll och metod: - Eventuella kumulativa effekter från uppförande av vindkraftsparken och kraftledningen. Eventuella värden som verksamhetsutövaren för vindkraftsparken tagit på sig att ta hänsyn till, och om kraftledningen påverkar dessa. Hela ledningens påverkan från röjning/avverkan och uppförande till fortsatt underhåll. Användning av kreosotbehandlade stolpar/fundament i närheten av yt- och grundvattensrecipienter, samt skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder för att undvika markskador 5 (7) Vad gäller alternativa lokaliseringar för stamnätstation konstateras att samtliga parter som kommenteras placeringen förordar alternativ 1. För alternativa stråk förordas i första hand stråk Söder, i andra hand stråk Mellan. Ur naturskyddssynpunkt har det inkommit invändningar mot alternativ Norr, även en fastighetsägare har motsatt sig detta alternativ. Slutligt val av stråk, samt motivering, kommer att redogöras för i miljökonsekvensbeskrivningen. Inga synpunkter har inkommit vad gäller placering av uppsamlingsstation i vindkraftsparken. 6 (7) BILAGA 1: MINNESANTECKNINGAR LILLHÄRDAL KONCESSIONSANSÖKAN, INLEDANDE SAMRÅD KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE Datum Plats Närvarande 2014-03-26--27 I fält Lillhärdal, Sveg resp Östersund Gunnar Olofsson (RKAB, Katrin Seuss (ÅF), Jimmy Norberg (ÅF), Peter Bergsten (ÅF) 1. Inledande samråd, Härjedalens kommun. Datum: 2014-03-26 Plats: Kommunhuset, Sveg Närvarande från kommun: Jan Bengtson, miljöinspektor och Mikael Lunnehed, byggnadsinspektör. Vindkraftsprojektet och kraftledningen presenterades kort, följt av öppen diskussion om kraftledningen, sträckning, potentiella konfliktområden och tillståndsprocessen: Eventuella kommunala intressen finns i beskrivna i översiktsplan. Kommun önskar att alternativa anslutningspunkter och sträckningar beskrivs. Alternativa delsträckor kan gå in i huvudalternativ om det är fördelaktigt. Geografiskt utredningsområde avgränsas. Angående kulturmiljöer och fäbodvaller skall vikt läggas vid helhetsmiljön och visuellt intryck. Kommun har inga särskilda önskemål om vilka intressegrupper som kontaktas, som utgångspunkt samma som för vindkraftsparken. Angående vattenmiljön kan kommunens fiskexpert Janne Gabrielsson vara behjälplig. Om trästolpar föreslås, beskriv impregnering, markförhållanden och eventuella åtgärder för att kreosot inte sprids. Byggskede ska beskrivas. Transporter sker främst i ledningsgatan. Angående eventuellt behov av särskild strandskyddsdispens hänvisas till Länsstyrelsen. För de fall strandskyddsdispens krävs görs ansökan i samband med samråd, genom särskilt skrivning i följebrev. Av samrådsunderlaget önskar kommunen att det framgår vilka andra sakprövningar som kan bli aktuella för kraftledningen, tex tillstånd för ev vägar osv. I första hand planeras skriftligt samråd. Kommun säger till om de anser att besök/presentation krävs. Kommun behöver 3-4 veckor efter anmälan om samråd. Tidsplan styrs inte av kalendersatta nämndmöten etc. Yttrande skrivs på delegation. 2. Inledande samråd, Länsstyrelsen Jämtlands län. Datum: 2014-03-27 Plats: Länsstyrelsen, Östersund Närvarande från länsstyrelsen: Martin Jakobsson, naturskydd, Magnus Agnemo, samhällsenheten, Olle Hörfors, arkeolog, Sara Toivanen, naturvård (tillstånd/dispenser, internremisser). 7 (7) Vindkraftsprojektet och kraftledningen presenterades kort, följt av öppen diskussion om kraftledningen, sträckning, potentiella konfliktområden och tillståndsprocessen: Länsstyrelsen rekommenderar att ÅF tar del av underlag och kompletterande inventeringar rörande skyddade arter. Beslut om betydande miljöpåverkan hanteras samtidigt med samrådsremissen. Samrådstid om minst 3-4 veckor önskar länsstyrelsen. Strandskydd har kommunen att pröva utom när det gäller strandskyddsärenden i Natura2000-områden. I detta fall ska frågan alltså hanteras av kommunen. Strandskydd gäller 100 m kring alla vattendrag. Området är dåligt inventerat när det gäller fornlämningar. Länsstyrelsen rekommenderar att vi tittar på underlag från vindkraftparken för att få en indikation om behov av inventering föreligger för ledningssträckningen. Grundvattenförekomst ska undersökas och ev vattenskyddsområden. Impregnering, spridningsrisk osv ska beskrivas. Hur miljökvalitetsnormerna uppfylls ska beskrivas i samrådsunderlag enligt länsstyrelsen. För övrigt ska kommande MKB ta upp rubriker som landskapsbild, naturvård, kultur osv. Länsstyrelsen tipsar om att undersöka närhet till täkt som planeras för vindkraftparken. Av samrådsunderlaget ska även framgå vilka inventeringar som avses göras för nu aktuell anläggning. Vid protokollet Peter Bergsten, Katrin Seuss BILAGA 2: Naturvärdesinventering ÅF-Industry AB , Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556224-8012. VAT nr SE556224801201. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 Inventering och bedömning av naturvärde gällande ledningsgata och stationsområde Åndberg Produktion: Enetjärn Natur AB 2014 Planerad vindkrat i Härjedalens kommun, Jämtlands län 2014-08-27 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Rabbalshede Krat AB inventering och bedömning av naturvärde gällande ledningsgata och stationsområde - Åndberg - Planerad vindkrat i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Utredningen har genomförts under juli och augusti 2014. Detta dokument utgör en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i inventeringen: Tony Svensson – naturinventering, bedömningar och rapportering Soia Lund – kvalitetsgranskning Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Vy med myrtall norr om Övre Kölsvallen. Samtliga fotograier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller © Lantmäteriet Dnr 2013/0058. 2014-08-27 2 Innehåll Om dokumentet .......................................................................................................................................................... 2 1 Inledning.....................................................................................................................................................................4 Om projektet................................................................................................................................................. 4 Syte med naturvärdesinventeringen .................................................................................................. 4 2 Metodik ......................................................................................................................................................................5 Naturvärdesbedömning ........................................................................................................................... 5 Inventeringen vid Åndberg ....................................................................................................................... 6 Utredning av artförekomster .................................................................................................................. 6 3 Resultat ..................................................................................................................................................................... 7 Sammanfattande beskrivning av inventeringsområdet ................................................................7 Objekt med högre naturvärde ................................................................................................................ 8 4 Skyddade och fridlysta arter .......................................................................................................................... 26 Bilaga 1 utom fåglar ..................................................................................................................................26 Fåglar.............................................................................................................................................................26 Bilaga 2 .........................................................................................................................................................26 Rödlistade arter ......................................................................................................................................... 27 Källor ............................................................................................................................................................................. 30 Personliga kontakter ................................................................................................................................30 Webbsidor ...................................................................................................................................................30 Litteratur ......................................................................................................................................................30 Rapporter .....................................................................................................................................................30 Bilaga 1 ................................................................................................................................................................................. 31 2014-08-27 3 1 1 Inledning Om projektet Rabbalshede Kart AB planerar att uppföra en vindkratanläggning vid Åndberg beläget ca 10 km sydväst om Lillhärdal i Härjedalens kommun. De planerar samtidigt att anlägga en ca 12 km lång kratledningsgata och en kratstation till vindkratsparken, det är dessa den aktuella naturvärdesinventeringen gäller. Fältbesök gjordes i juli 2014. Syte med naturvärdesinventeringen Sytet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer inom det inventeringsområde som är aktuellt för vindkratanläggningen. Naturinventeringen ska således vara en utgångs- Naturvärde punkt för fortsatt planering och projektering av Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. den planerade anläggningen. 1 Unga röjningsskogar och planteringar av tall och contortatall är vanligt förekommande i delar av inventeringsområdet. 2014-08-18 4 2 2 Metodik I detta kapitel beskrivs hur inventeringen genomförts och vad som ligger till grund för de bedömningar som redovisas. Naturvärdesbedömning Enetjärn Natur AB har utarbetat en metodik för naturinventeringar och naturvärdesbedömningar. Metoden bygger på bedömningsgrunder i olika nationella inventeringar så som t.ex. nyckelbiotopsinventeringen och våtmarksinventeringen. De vedertagna inventeringsmetoder som inns idag är ota ganska snäva och endast anpassade till en viss naturtyp. Enetjärn Natur har anpassat dessa till att omfatta alla i landet förekommande naturtyper. Metoden innebär att alla i landet förekommande naturtyper bedöms på ett så likartat sätt som möjligt. Sytet är att inom ett utpekat område redovisa alla objekt med högre naturvärde. Dessa objekt bedöms till klass 1 och 2 enligt tabellen nedan. Varje objekt redovisas på karta, ges en beskrivning i text och en samlad bedömning. För varje objekt görs en samlad bedömning av naturvärde. Bedömningen görs utifrån vedertagna och deinierade naturvärdesskriterier för olika naturtyper. De bedömningsgrunder som används för naturvärdesklassningen är mångformighet, historik, naturlighet, raritet (sällsynta arter och naturtyper), artinnehåll och påverkansgrad. Objektets storlek kan vägas in i bedömningen av naturvärde. Storleken har dock olika betydelse i olika typer av naturmiljöer och för olika organismer. Naturvärdesbedömningen är delvis en relativ jämförelse med liknande objektstyper/biotoper i regionen. Tabell 1. Naturvärde bedöms enligt skala i tabellen nedan. Redovisningen av inventeringens resultat tydliggörs på kartor i kapitel 4. Naturvärdesklass Bedömning Innebörd 1 Mycket högt naturvärde Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. 2 Högt naturvärde Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. Ordinärt Ordinärt naturvärde Lågt naturvärde och starkt påverkad mark. 2014-08-18 5 2 Etersom de nationella inventeringsmetoderna för olika naturtyper skiljer sig ganska markant mellan de olika naturtyperna, och det för Enetjärn Natur varit viktigt att använda en metod där alla naturtyper bedöms enligt ett och samma klassningssystem, så kan resultatet i denna inventering skilja sig från de naturvärdesbedömningar som gjorts t.ex. i länsstyrelsernas våtmarksinventeringar. Detta beror till viss del på att olika vikt har lagts vid de olika bedömningsgrunderna men även på att denna inventering i många fall är mer detaljerad än tidigare gjorda inventeringar där fältbesök inte alltid har utförts. Inventeringen vid Åndberg De områden vid Åndberg som den här inventeringen omfattar utgörs av en ca 12 km lång och 50 m bred korridor där en ny kratledning planeras samt ett kratstationsområde i västra änden. Den här naturvärdesinventeringen av Åndberg omfattar inventering i fält och sammanställning av relevant kunskapsunderlag. Området besöktes i fält av en inventerare under tre dagar i juli 2014. Bedömningarna grundar sig på slutsatserna från fältbesöken samt annan kunskapssammanställning. Alla delar av inventeringsområdet, d.v.s. alla objekt och bestånd, har besökts i fält eller kunnat bedömas på håll. Delområden med potential att hysa högre naturvärde har studerats mer noggrant. Inventeringen har dock varit översiktlig och inriktad på att identiiera större objekt med högre naturvärde. Mindre objekt med högre naturvärde kan därför ha förbisetts. Inventeringen har i första hand varit inriktad på biotoper. Speciell uppsikt hölls eter de rödlistade arter, signalarter, arter som omfattas av artskyddsförordningen och andra naturvårdsintressanta arter som är fastsittande eller relativt stationära men insatsen ska ses som en översiktlig inventering. Vidare har beintligt kunskapsunderlag sammanställts. Kunskap om området har inhämtats från ArtDatabanken och Artportalen. Dessutom har underlag hämtats från Skogsstyrelsens Skogens Pärlor, Naturvårdsverkets karttjänster för Natura 2000-områden och riksintressen samt deras kartverktyg Skyddad natur, länsstyrelsens våtmarksinventering och skogsbolagens kartverktyg skyddad skog. Utredning av artförekomster En analys av vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen som inns i området kring Åndberg har utförts. De arter som omfattas av analysen är de som omfattas av Artskyddsförordningen, både bilaga 1 (utom fåglar) och bilaga 2. Analysen omfattar dels de arter som faktiskt påträffats i området och dels de arter som kan förväntas förekomma. Endast de arter som observerades i samband med fältbesöket har använts, då det från inventeringsområdet helt saknades fynduppgiter av arter, ingående i Artskyddsförordningen, i Artportalen. Vid sidan av de dokumenterade förekomster som beintligt kunskapsunderlag genererar har även en bedömning gjorts om det kan innas ytterligare arter som omfattas av Artskyddsförordningen i området. Antaganden om troliga eller möjliga artförekomster grundar sig på om det för respektive art inns lämpliga livsmiljöer i det aktuella området och om arten inns i närheten. 2014-08-18 6 3 Resultat 3 I detta kapitel beskrivs det inventerade området och de objekt som vid naturvärdesinventeringen bedömdes ha ett högre naturvärde. Objekten redovisas i karta i igur 2 och 3. Sammanfattande beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet består till övervägande del av skogsmark. Merparten av skogen har påverkats av dimensionsavverkning och plockhuggning och omkring en tredjedel har påverkats genom modernt skogsbruk med kalavverkning och plantering. Tall och gran är de vanligaste trädslagen inom inventeringsområdet. Tall dominerar på hedar med hällmarksinslag och i andra torra skogstyper med lingonrisvegetation, medan granen är vanligare där det inns mer inmaterial i marken. Glasbjörk förekommer allmänt som inslag i barrskogarna, och dominerar i sumpskogar och myrkanter. Sälg förekommer sparsamt, men är i de fall de påträffats påfallande gamla och beväxta med lunglavNT och skrovellavNT. Rönn är sällsynt då den är begärlig av viltet, och påträffas mest som uppslag i sumpskogar. Asp tycks inte förekomma i området. En stor del av skogsmarken uppvisar spår av brand i form av kolnade stubbar, högstubbar eller rotvältor. Omkring en femtondel av inventeringsområdet utgörs av våtmarker. De våtmarker som den planerade ledningsdragningen passerar i den västra delen utgörs främst av de ytterst liggande våtmarkerna i ett långsträckt lapptäcke av småmyrar längs med bäcken Kölsbrynnen. En rad små likiga myrar passeras också nordost och öster om Övre Kölsvallen. Det handlar här om myrar som ligger i ett ca 4 km brett bälte med kratigt skogsbrukspåverkat landskap, där skogsmarken idag främst utgörs av hyggen och planteringar. I östra delen löper passagen längs beintlig väg mellan Mossan och Gravåsmyren, stora myrar som uppvisar en naturlig vegetation och tycks vara opåverkade av dikning, men är till stora delar omgivna av produktionsskog och hyggen. De sistnämnda är i länsstyrelsens våtmarksinventering klassade som VMI klass 2. De stora myrarna kan i obesökta delar vara av annan näringskaraktär och påverkansgrad. Ån Ällan rinner genom ett stort område som är kratigt påverkat av modernt skogsbruk, men bitvis har buffertzoner lämnats längs med ån. Vid den planerade passagen är ån omgiven av barrblandskog och myr. Inom området rinner tre bäckar och lera mindre dråg. Bäckarna har ett naturligt lopp men skyddszoner längs dess stränder saknas och påverkan från skogsbruket är därför påtaglig. 2014-08-18 7 3 Objekt med högre naturvärde I inventeringsområdet identiierades ett antal objekt med högt naturvärde, klass 2, dessa beskrivs mer ingående nedan. Här beskrivs även tre objekt (H, W och AF) med mycket högt naturvärde, klass 1. 2 Områden med högre naturvärde längs västra delen av den inventerade sträckan och det planerade stationsområdet. 2014-08-18 8 3 3 Områden med högre naturvärde längs östra delen av den inventerade sträckan. 2014-08-18 9 3 A Litet fattigkärr Klass 2 Beskrivning: Litet fattigkärr med tätt stående senvuxen gran, björk och tall. Marken utgörs av fuktig fastmatta. Fältskiktet domineras av vitmossor, tuvull, taggstarr, jungfru marie nycklar, ängskovall och odon. Mossen är omgiven av produktionsskog av ung contortatall. Bedömning: Högt naturvärde knutet till våtmarkens hydrologiska betydelse för landskapet och förekomst av orkidéer. 4 Objekt A. Jungfru marie nycklar i fattigkärr. B Litet intermediärt kärr med dråg Klass 2 Beskrivning: Liten kärrsänka med spridda senvuxna granar och björkar och med intermediärt kärrdråg som rinner åt ostsydost. Marken utgörs av blöt fastmatta och mjukmatta. Fältskiktet består av bl.a. odon, tuvull, fräkenväxter och lite brudborste längs kanterna. I bottenskiktet växer både vitmossor och brunmossor, t.ex. kärrkrokmossa. Längs norra sidan växer ung tallproduktionsskog. Bedömning: Högt naturvärde knutet till våtmarkens hydrologiska betydelse för landskapet och inslag av arter som växer på mark med lite högre mineralnäringshalt. C Liten rullstensås med tallhed Klass 2 Beskrivning: Ås med medelålders till äldre tall, sydvänd varm brant ned mot söder om rinnande å, Kölsbrynnen. Marken är torr och hedartad. Fältskiktet består bl.a. av lingon, blåbär, fönsterlav, grå renlav, islandslav, kråkbär, ljung. Det inns överväxta sågstubbar som utgör spår av en gammal dimensionsavverkning. 5 Objekt C. Tallhed på rullstensås. 2014-08-18 10 3 Bedömning: Högt naturvärde knutet till naturligt uppkommen äldre hedskog på geologiskt värdefull struktur. D Tallmosse och intermediärt kärr Klass 2 Beskrivning: Myr som i västra delen utgörs av fattigmosse med spridda tallar och granar i varierande ålder. Marken utgörs av frisk-fuktig fastmatta. I fältskiktet växer bl.a. hjortron, odon, kråkbär, tuvull, vitmossor, taggstarr och dvärg- 6 Objekt D. Intermediärt till medelrikt lösbottenkärr i östra delen. björk. I blöta höljor intermediär mjukmatta med bl.a. blodkrokmossa, snip, björnvitmossa, gul parasollmossa och ängsull. Myrens östra del är öppen och utgörs helt av intermediärt till medelrikt småtuvigt lösbottenkärr med bl.a. dystarr, rosling, storsileshår, snip, ängsull, mässingmossa, och vitmossor. Bedömning: Högt naturvärde på grund av våtmarkens orördhet och hydrologiska betydelse för omgivningen. 7 Objekt D. Mässingmossa är en indikator för medelrikkärr. E Liten fattigmyr Klass 2 Beskrivning: Liten fattigmyr med spridda gamla grova björkar draperade med tagellavar. Marken utgörs av fuktig till blöt fastmatta. Fältskiktet består av bl.a. vitmossor, tuvull, klotstarr, sumpstarr, jungfru marie nycklar, hjortron och ängsull. I mossen ligger en mycket grov barrlåga övervuxen med signalarten vitmosslav (6847812, 1403668 ) och renlavar. RT90 Bedömning: Högt naturvärde i form av gamla träd i våtmarken och våtmarkens hydrologiska 8 Objekt E. Grov tallåga i fattigmyr kantad av gammal björk. betydelse för landskapet. 2014-08-18 11 3 F Barrblandskog Klass 2 Beskrivning: Varierad naturligt uppkommen barrskog med träd i olika åldrar och dimensioner, ojämnt stående. Marken är huvudsakligen frisk med ett fältskikt bestående av lingon, blåbär, väggmossa, husmossa, gullris och lågväxt vide. I östra delen mot hygget inns blöta kärrpartier dominerade av ängsull och en mindre göl omgiven av gråstarr och styltstarr. Död ved förekommer sparsamt till måttligt i varierande dimensioner och stadier. Inga synliga spår av skogsbruk. Bedömning: Högt naturvärde i form av naturlig barrskog utan tydliga tecken på påverkan förutom det angränsande hygget. G Fattigmosse Klass 2 Beskrivning: Fattigmosse med senvuxen tall, gran och björk i varierande ålder. Marken är frisk till fuktig. I fältskiktet växer bl.a. vitmossor, tuvull, hjortron, odon, kråkbär, snip, taggstarr och blåbär. Död ved förekommer sparsamt, både stående och liggande. I mossens sydöstra del står spridda medelålders till äldre tallar. Mossen är omgiven av ett tallplanterat hygge och längs kanterna inns sparade små stråk av äldre gran. Bedömning: Högt naturvärde i form av våtmarkens hydrologiska betydelse för landskapet. H Grannaturskog, biotopskydd Klass 1 Beskrivning: Biotopskyddsområde som utgörs av opåverkad gammal högväxt grannaturskog. Det förekommer rikligt med grova lågor i olika nedbrytningsstadier. Marken är frisk och i fältskiktet som är av blåbärsristyp hittas bl.a. revlummer och björkpyrola. Bedömning: Mycket högt naturvärde knutet till strukturer som tillhör gammal naturskog och riklig förekomst av död ved. 9 Objekt H. Gammal grannaturskog som omfattas av biotopskydd. 2014-08-18 12 3 I Liten tallmosse Klass 2 Beskrivning: Fattig tallmosse med frisk till fuktig fastmatta och ett fåtal dyhål. I fältskiktet växer bl.a. dvärgbjörk, tuvull, taggstarr, ljung, odon, hjortron och vitmossor. I höljorna växer även ängsull och snip. Trädskiktet utgörs av glest stående tall i varierande åldrar och ett fåtal senvuxna granar. Omgiven av biotopskydd av äldre granskog åt norr, tallplanterat hygge åt väster, och ett mindre barrskogsparti åt söder. Bedömning: Högt naturvärde i form av våtmarkens hydrologiska betydelse för landskapet. J Liten barrblandskog Klass 2 Beskrivning: Barrskogsholme med träd i varierande åldrar och dimensioner, främst äldre gran och 10 Objekt I. Fattig tallmosse med träd i varierande åldrar. tall med inslag av björk. Ojämnt stående, luckigt bestånd med spår av äldre dimensionsavverkning. Död ved förekommer i olika stadier, mest i form av lågor. GrantickaNT (6847820, 1404212 RT90) och svart spiklav noterades på granstubbe, liksom kollarnlavNT (6847811, 1404235 RT90) på kolnad tallstubbe. Svart eldtickaNT växte på björk i samma område. Skogen är till största delen omgiven av myr. Bedömning: Högt naturvärde i form av barrnaturskog med endast äldre spår av påverkan, samt förekomst av rödlistade arter. K Strängblandmyr och tallmosse Klass 2 Beskrivning: Stor myr som söder om föregående objekt (J) utgörs av fattig till intermediär öppen strängblandmyr med glest spridda tallar i varierande ålder, ett fåtal äldre med platt krona. Snip 11 Objekt K. Sträng- och larkformationer i myren. dominerar fältskiktet med inslag av taggstarr, 2014-08-18 13 3 ängsull, dvärgbjörk, tuvull och storsileshår. I larkarna växer främst ängsull och dystarr. Marken utgörs av fuktig till blöt fastmatta och mjukmatta. Åt nordost övergår myren i fattig tallmosse på fuktig fastmatta. I fältskiktet växer hjortron, kråkbär, ljung, tuvull, dvärgbjörk, vitmossor och lite renlavar. Trädskiktet utgörs av glest stående tall, ota små senvuxna träd, medelålders till äldre. Grönbena och enkelbeckasin noterades på myren vid besöket. Bedömning: Högt naturvärde knutet till variationsrik stor myr. Våtmarken är hydrologiskt viktig 12 Objekt L. Tallhed på liten rullstensås omgiven av myr. för landskapet. L Liten rullstensås med tallhed Klass 2 Beskrivning: Myrholme i form av en liten rullstensås med naturligt uppkommen medelålders till äldre tallskog, ojämnt stående. En del yngre tall förekommer också i objektet. Fält- och bottenskikt är hedartat med bl.a. fönsterlav, grå renlav, gulvit renlav, lingon, ljung, kråkbär och islandslav. Det inns spår av en äldre dimensionsavverkning i form av ett fåtal murkna stubbar. 13 Objekt L. KollarnlavNT på tallhögstubbe. Det inns även gamla brandspår. På en kolnad tallhögstubbe växer varglavNT och kollarnlavNT (6847740, 1404501 RT90). Bedömning: Högt naturvärde i form av naturligt uppkommen skog med endast äldre spår av påverkan och med inslag av rödlistade arter. M Naturlig bäck på trädklädd myr Klass 2 Beskrivning: Längs östra sidan av tallholmen (objekt L) rinner en naturligt ringlande bäck, 0,5- 14 Objekt L. VarglavNT växer också på gammal tallhögstubbe. 1,5 m bred, ca 0,5 m djup och med stenig botten. 2014-08-18 14 3 Bäcken är varierad med lugna partier och små fall, höga (0,3-0,6 m) mossiga kanter och klart vatten. I bäcken växer rikligt med näckmossa. Bäcken är omgiven av ett stråk av sumpskogskaraktär på mossen, med främst äldre björk och gran och med inslag av tall. Björkarna är ota gamla och bukettformiga, granarna är rikligt draperade med tagellavar och skägglavar. Ett fåtal torrträd inns spridda i mossen. Fältskiktet kring bäcken består av bl.a. låga starrarter, odon, vitmossor, enbuskar, hjortron och skogsfräken. Brunmossor växer i små höljor på mossen nära bäcken. En bäverfälld björk noterades vid bäcken. Det förekommer sparsamt med spår eter gammal dimensionsavverkning. Bedömning: Högt naturvärde knutet till en naturligt ringlande bäck omgiven av äldre träd. Våtmarken är hydrologiskt viktig för landskapet. N Tallmosse med dråg Klass 2 15 Objekt M. Naturligt ringlande bäck med mossiga höga kanter. Beskrivning: Tallmosse med ett genomrinnande bäckdråg åt sydväst. Trädskiktet består av ung till medelålders tall, spridda och gruppstående, men har även inslag av senvuxen björk och gran. Marken utgörs av fuktig till blöt fastmatta och mjukmatta. I fält- och bottenskikt växer bl.a. vitmossor, taggstarr, dvärgbjörk, kråkbär, odon, tuvull och ljung. Dråget är ca 0,2- 0,4 m brett, med lösbotten, med snabbt rinnande klart vatten och omgiven av myrvegetation. Bedömning: Högt naturvärde i form av våtmarkens hydrologiska betydelse för landskapet. O Sumpskog Klass 2 Beskrivning: Sumpskog med öppna vattenspeglar och rörligt markvatten. Trädskiktet utgörs av naturligt uppkommen tätt stående gran och 16 Objekt O. Blöt gransumpskog med björkinslag. björk i varierande dimensioner, men klena stam- 2014-08-18 15 3 mar dominerar. Måttligt till bitvis rikligt med död ved, mest klenved. Marken består av fuktig till blöt fastmatta. I fält- och bottenskikt växer bl.a. vitmossor, björnmossa, hjortron, lingon, blåbär, husmossa, blåtåtel och ekbräken. I en gran noterades tydliga ringspår eter tretåig hackspettNT. Omgiven åt öster av medelålders tallskog och åt väster av en liten igenväxande mosse. Bedömning: Högt naturvärde i form av sumpskogens hydrologiska betydelse för landskapet och bitvis goda förekomst av död klenved. P Granskog Klass 2 Beskrivning: Äldre grannaturskog med träd i varierande dimensioner, ojämnt till gruppvis stående, ota luckigt och med inslag av björk och tall samt enstaka äldre sälg. Marken är frisk till fuktig och i fält- och bottenskikt växer främst 17 Objekt O. Ringspår i gran efter tretåig hackspettNT. blåbär, väggmossa, husmossa, vitmossor och lite renlavar. Spår av äldre dimensionsavverkning inns i form av gamla stubbar. Måttlig förekomst av död ved. Bedömning: Högt naturvärde i form av naturligt uppkommen skog med endast äldre spår av påverkan. Q Varierad barrnaturskog Klass 2 Beskrivning: Barrnaturskog med träd i varierande åldrar och dimensioner, stående gruppvis och luckigt. Otast dominerar gran med inslag av tall och björk, men talldominerade ytor inns också. Marken är frisk till torr och fält- och bottenskikt består främst av blåbär, väggmossa, husmossa, ljung, kråkbär, odon och lingon. Gamla stubbar avslöjar att skogen har dimensionsavverkats 18 Objekt Q. Barrnaturskog med spår av brand. under förra seklet. I objektet förekommer allmänt 2014-08-18 16 3 spår av brand i form av kolnade stubbar och högstubbar från en ännu äldre trädgeneration. Kollarn- lavNT är vanligt förekommande på dessa stubbar. Huvuddelen av objektet är klassad som nyckelbiotop av Bergvik skog. Bedömning: Högt naturvärde knutet till barrnaturskog med endast äldre spår av påverkan. Förekomst av brandspår och rödlistad art. R Barrnaturskog Klass 2 Beskrivning: Barrnaturskog dominerad av gran i varierande ålder. Det inns inslag av björk, ibland bukettformig, även enstaka sälg. Träden är ojämnt stående och marken är frisk med inslag av fuktiga till blöta kärrsänkor. Skogen bär spår av äldre dimensionsavverkning i form av murkna sågstubbar. Fält- och bottenskikt utgörs främst av blåbär, väggmossa, kråkbär, renlavar, kruståtel och odon. I fuktstråk växer istället vitmossor och hjortron. Omgiven av hygge. Skogen är klassad som nyckelbiotop av Bergvik skog. Bedömning: Högt naturvärde i form av naturskog med endast äldre spår av påverkan. S Små tallmossar Klass 2 Beskrivning: Två närliggande små fattiga tallmossar med spridda medelålders tallar på fuktig fastmatta. Fält- och bottenskikt utgörs främst av vitmossor, lingon, blåbär, odon, kråkbär och lite renlavar. Mossarna är omgivna av tallplantering. Spår inns av äldre dimensionsavverkning. KollarnlavNT (6845799, 1407686 RT90) noterades på en högstubbe. Bedömning: Högt naturvärde i form av våtmarkens hydrologiska betydelse för landskapet. T Tallmosse Klass 2 Beskrivning: Stor fattig tallmosse med främst medelålders tall på fuktig fastmatta. Längs mossens kanter förekommer lera små bestånd med medelålders till äldre gran och tall. Fält- och bottenskikt består bl.a. av tuvull, hjortron, vitmossor, dvärgbjörk, odon, kråkbär, rosling, ljung och lite renlavar. På mossen inns spridda förekomster av gamla slitna stubbar ibland med spår av 19 Objekt T. Tallmosse. brand. KollarnlavNT (6845597, 1408309 RT90 och 2014-08-18 17 3 6845534, 1408588 RT90) noterades på gamla tallstubbar/högstubbar. Det inns spår av äldre skogsbruk i form av sågstubbar. Mossen har också strax norr om planerad ledningssträcka inslag av närmast torrlagda gamla diken. Bedömning: Högt naturvärde främst i form av våtmarkens hydrologiska betydelse för landskapet och inslag av rödlistad art. U Sumpskog Klass 2 Beskrivning: Sumpskog med gran och björk på fuktig till blöt mark. Det inns måttlig förekomst av död ved. I fält- och bottenskikt växer bl.a. vitmossor, hjortron och skogsfräken. Ett litet bäckdråg löper genom sumpskogen. Dråget är ca 0,1-0,4 m brett och 0,1-0,3 m djupt, med naturligt lopp och klart vatten. Bedömning: Högt naturvärde på grund av sumpskogens hydrologiska betydelse för landskapet och dess ekologiska betydelse för djur och växter. V Barrblandskog Klass 2 Beskrivning: Variabel barrblandskog som fungerar som buffertzon mot ån Ällan (objekt W). Skogen domineras av medelålders till äldre gran, men talldominerade partier förekommer också, liksom mindre helt björkdominerade täta sumpskogspartier. Ålder och dimensioner på träden varierar i objektet och inslag av gammal gran inns. Marken är frisk till fuktig med fastmatta och i sumpiga delar med fuktig till blöt mjukmatta. I fält- och bottenskikt växer bl.a. lingon, harsyra, älgört, ekbräken, blåbär, kammossa, kruståtel, skogsstjärna och ängskovall. Det förekommer måttligt med död ved. Det inns spår av äldre dimensionsavverkning. Bedömning: Högt naturvärde knutet till mångformig naturskog med endast äldre spår av påverkan. W Meandrande å, Ällan Klass 1 Beskrivning: Ällan är en naturligt meandrande grund å som i området rinner genom ett skogsoch myrlandskap. Ån är ca 10-15 m bred, ca 0,5- 1 m djup, har stenig botten, lugnt rinnande 20 Objekt W. Ällan, en grund men bred meandrande å. Här omgiven av barrnaturskog med stort björkinslag. till svagt forsande klart vatten. Åns kanter är ca 2014-08-18 18 3 0,5-1 m höga, utom i innerkurvor där det ligger grusiga bankar delvis beväxta med lite rikare lora med arter som tätört, ormrot, blodrot, vänderot, hagibblor, smörblommor, gråstarr, hundstarr och olika mossor. Längs ån växer låga grönvide- och lappvidebuskage. Det inns också kärrpartier med laskstarr och vitmossor. Ån är i området omgiven av barrnaturskog och myrar. Bedömning: Mycket högt naturvärde knutet till ett naturligt meandrande större vattendrag som i huvudsak är opåverkat. X Svagt sluttande myr Klass 2 Beskrivning: Fattig till intermediär myr med likiga kanter, svagt nordvästsluttande mot ån Ällan (objekt W). Till stora delar öppen myr, men myrens midjedel vid passagen för den planerade ledningdragningen är mer trädklädd med medelålders till äldre tall och inslag av senvuxen gran. Denna del har också en djup körskada tvärs över myren i nord-sydlig riktning, i övrigt till synes opåverkad. Till största del fuktig fastmatta med fält- och bottenskikt med bl.a. taggstarr, dystarr, vitmossor, tuvull, ängsull, snip, rosling, ljung, 21 Objekt X. Sluttande myr med stora öppna trädlösa partier. hjortron, tranbär, dvärgbjörk och kråkbär. I små blöta kärrpartier lite rikare lora med bl.a. röd skorpionmossa, snip, vattenklöver och storsi- leshår. Myren är omgiven av barrnaturskog och ån Ällan åt väster medan tallplanteringar dominerar åt öster och söder. En tjädertupp stöttes vid besöket. Bedömning: Högt naturvärde på grund av myrens mångformighet och dess hydrologiska betydelse för landskapet. Y Sumpskog Klass 2 Beskrivning: Mindre nordvästsluttande sumpskogsparti med gran och björk i varierande åldrar och dimensioner, ojämnt stående. Marken är fuktig till blöt och underlaget utgörs av fastmatta till mjukmatta. I fältskiktet växer bl.a. vitmossor, hjortron, blåbär, gråstarr, björnmossa, lingon och tuvull. Bedömning: Högt naturvärde på grund av sumpskogens betydelse för djur- och växtliv och dess hydrologiska betydelse. 2014-08-18 19 3 Z Tallmosse med inslag av laggkärr Klass 2 Beskrivning: Fattig tallmosse med glest stående medelålders tall och ett fåtal torrträd. Mossen har likig utbredning, sluttar svagt åt väster och marken utgörs av fuktig fastmatta. Fält- och bottenskikt består av bl.a. vitmossor, tuvull, hjortron, rosling, tranbär, dvärgbjörk, odon och lite islandslav, renlavar, taggstarr och snip. Mossen omges åt söder och väster av tallplanterat hygge, medan medelålders till äldre barrskog ansluter vid norra sidan. Längre österut når en arm av den likiga myren in i den planerade ledningssträckan. Våtmarken utgörs här av fattig svagt nordsluttande tallmosse med glest till gruppvis stående medelålders tall. Marken består av fuktig fastmatta. I fält- och bottenskikt växer bl.a. tuvull, vitmossor, dvärgbjörk, hjortron, odon, taggstarr och snip. I norra delen breder ett laggkärr ut sig med tätt stående senvuxen gran, björk och tall och med fält- och bottenvegetation med bl.a. laskstarr, vitmossor och lappvide. Bedömning: Högt naturvärde i form av riklig förekomst av senvuxna träd och våtmarkens hydrologiska betydelse för landskapet. AA Grannaturskog med bäck 22 Objekt AA. Bäck som rinner genom ett sparat granskogsparti. Klass 2 Beskrivning: Sparat stråk av grannaturskog med naturlig bäck. Granskogen har träd i varierande åldrar och dimensioner, ojämnt stående och med inslag av björk. Gamla träd förekommer liksom enstaka torrträd. Det ligger måttligt med grova lågor och rikligt med klena lågor intill och över bäcken. Marken är frisk till fuktig och fält- och bottenskikt utgörs av bl.a. blåbär, lingon, hjortron, skogsfräken, vitmossor, kruståtel, väggmossa och husmossa. Bäcken ringlar sig fram huvudsakligen längs objektets västra sida. Bäcken är ca 0,5-1 m bred, ca 0,2- 0,5 m djup och med ca 0, 5 m höga mossiga kanter. Vattnet är lugnt rinnande till svagt forsande och bottnen är stenig. Vattnet är klart med riklig förekomst av näckmossa. 23 Objekt AA. Järnockrady i granskogen. 2014-08-18 20 3 I skogen inns även en järnockrakälla. Objektet är utsatt genom att vara helt omgivet av tallplanterat hygge och har därmed ökad risk för vindfällning. Längre österut når en arm av den likiga myren in i den planerade ledningssträckan. Våtmarken utgörs här av fattig svagt norrsluttande tallmosse med glest till gruppvis stående medelålders tall. Marken består av fuktig fastmatta. I fält- och bottenskikt växer bl.a. tuvull, vitmossor, dvärgbjörk, hjortron, odon, taggstarr och snip. I norra delen breder ett laggkärr ut sig med tätt stående senvuxen gran, björk Nationella våtmarksinventeringen, VMI och tall och med fält- och bottenvegetation med bl.a. laskstarr, vitmossor och lappvide. Ungefär 10 % av Sveriges landyta består av våtmarker. Med stöd av Naturvårdsverket har dessa inventerats av länsstyrelserna med syte att skapa en kunskapsbank inför bland annat miljöövervakning och naturresursplanering. Alla våtmarker nedom jällen, i norra Sverige större än 50 ha och i södra Sverige större än 10 ha, har lygbildstolkats och naturvärdesbedömts. De områden som vid lygbildstolkningen bedömdes ha högt naturvärde har även besökts i fält. Bedömning: Högt naturvärde knutet till både skogens och bäckens naturlighet och den goda tillgången på död ved. AB Fattigmyr Klass 2 Klass 1. Har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är otast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Beskrivning: Svagt västsluttande fattigmyr, i västra delen trädklädd med senvuxen gran och tall. Det förekommer rikligt med torrträd. Över stora ytor av myren står glest med medelålders Klass 2. Är vanligen i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. till äldre tall. Fält- och bottenskikt består bl.a. av tuvull, vitmossor, hjortron, björnmossor, odon och dvärgbjörk. Marken utgörs av fuktig fastmatta. Myren är omgiven av tallplanterat hygge åt väster och medelålders till äldre barrskog åt öster. Strax nordost om objektet och inventeringskorridoren ligger en våtmark klassad som VMI klass 3 av länsstyrelsen. Bedömning: Högt naturvärde i form av våtmarkens hydrologiska betydelse för landskapet och dess till stora delar opåverkade miljö. AC Sumpskogsstråk Klass 2 Beskrivning: Sumpskogsstråk, nordvästsluttande, björkdominerad med tätt stående klena stam- 24 Objekt AC. Sumpskog med klen björk och äldre gran. mar med inslag av äldre gran. Riklig förekomst 2014-08-18 21 3 av lågor i varierande dimensioner och stadier. Fält- och bottenskikt utgörs av bl.a. blåbär, revlummer, ekbräken, nordbräken, harsyra, vitmossor och björnmossa. Marken är frisk till blöt. Delar av objektet har nyligen påverkats genom viss röjning av klena stammar. Strax nordväst om objektet och inventeringskorridoren ligger en våtmark klassad som VMI klass 3 av länsstyrelsen. Bedömning: Högt naturvärde baserat på sumpskogens hydrologiska betydelse för landskapet, rika förekomst av död ved och dess betydelse för djur- och växtliv. Viss negativ påverkan har skett i objektet, men ett högt naturvärde återstår ändå. AD Myr Klass 2 Beskrivning: Öppen fattig till intermediär myr. Marken utgörs av fuktig fastmatta och blöt mjukmatta. Fält- och bottenskikt består främst av tuvull, snip, taggstarr, vitmossor, storsileshår, ängsull, vattenklöver och dvärgbjörk. Enstaka medelålders tall och ett fåtal torrträd inns spridda på myren. Bedömning: Högt naturvärde på grund av myrens hydrologiska betydelse för landskapet. AE Tallhed Klass 2 Beskrivning: Tallhed med mindre hällmarksytor och med relativt glest stående medelålders till äldre tallar med knotiga grenar. Det inns även senvuxna granar i objektet. Fält- och bottenskikt utgörs av hedvegetation med bl.a. renlavar, ljung, lingon, islandslav, odon och kråkbär. Marken är torr till bitvis frisk. Det inns spår av äldre dimensionsavverkning i form av gamla sågstubbar. I norra delen övergår heden i kärr med bl.a. sumpstarr, hjortron, vitmossor och skogsfräken och med inväxande björk och gran. Bedömning: Högt naturvärde i formav äldre tallar 25 Objekt AE. Hed med renlavar och knotiga tallar. på hed med endast äldre spår av påverkan. 2014-08-18 22 3 26 Objekt AF. Litet rikkärr med glest stående tall. 27 Objekt AF. Skogsnycklar och blodrot är två arter som föredrar skogskärr med lite högre pH. AF Rikkärr Klass 1 Beskrivning: Mindre rikkärr med en del gruppvis stående medelålders tall och med lite björk- och talluppslag. Fältskiktet är rikt med bl.a. kärrspira, björnbrodd, gräsull, knagglestarr, tätört, blodrot, skogsnycklar, kärrsälting, vattenklöver, snip, hundstarr, laskstarr, dystarr och storsileshår. Bottenskiktet har lera arter av brunmossor bl.a. guldspärrmossa, korvskorpionmossa, späd skorpionmossa och kärrkrokmossa. Vid myrens kanter växer låga enbuskar. Marken utgörs av fuktig till blöt fastmatta till mjukmatta. Myren sluttar svagt åt öster och är omgiven av medelålders till äldre röjningspåverkad barrskog. Bedömning: Mycket högt naturvärde i form av rik kärlväxt- och mosslora, våtmarkens orördhet och dess hydrologiska betydelse för landskapet. AG Bäckmiljö Klass 2 Beskrivning: Bäck, ca 03-1 m bred, ca 0,1-0,3 m djup, med grusig, stenig botten, klart vatten och ett slingrande lopp som för vattnet åt nordost under beintlig väg. Fält- och bottenskikt närmast bäcken utgörs av bl.a. signalarten kärribbla, älgört, ekbräken, hultbräken, gullris, stenbär och vitmossor. Närmast kring bäcken utgörs trädskiktet av barrblandskog med stor andel björk. Bäcken är i övrigt omgiven av röjningspå- 28 Objekt AG. Slingrande bäck kantad av barrblandskog med högörtslora. verkad medelålders till äldre barrskog. 2014-08-18 23 3 Bedömning: Högt naturvärde baserat på bäckens naturlighet och dess betydelse för djur- och växtliv, samt inslag av signalart. AH Grannaturskog med inslag av grov sälg Klass 2 Beskrivning: Grannaturskog med medelålders till äldre gran, ojämnt stående och ota luckigt. Längs beintlig väg står lera gamla tallar. I skogen inns också inslag av gammal sälg med bl.a. lunglavNT, skrovellavNT (6844658, 1412547 RT90), stuplav, skägglavar och sälgticka. Den östra delen av objektet är kratigt norrsluttande. Marken är frisk och fält- och bottenskikt utgörs främst av blåbär, husmossa, väggmossa, lingon och kammossa. Viss negativ påverkan i östra delen genom dumpade stenmassor från vägen och nedskräpning med gamla fat. Skogen är klassad som nyckelbiotop av Bergvik skog. 29 Objekt AH. Gammal sälg i grannaturskog. Bedömning: Högt naturvärde i form av äldre grannaturskog med inslag av gammal sälg med rödlistade arter. AI Myr med tallmosse och intermediärt till medelrikt kärr Klass 2 Beskrivning: Stor öppen variabel myr med likiga kanter, tallholmar, öppna blöta kärr, naturligt ringlande bäck och tallmossepartier. Myren har endast inventerats vid passagen av den planerade ledningen. Norr om vägen kallas myren 30 Objekt AH. LunglavNT och skrovellavNT växer på sälgarna. Mossan, söder om vägen heter den Gravåsmyren. I västra delen utgörs myren här av nordostsluttande fattigmosse med tätt stående senvuxen medelålders till äldre tall och gran på fuktig fastmatta. Det inns även rikligt med torrträd. Östra delen av passagen utgörs av intermediärt till medelrikt kärr med glest spridda tallar på fuktig till blöt fastmatta till mjukmatta. Fältskiktet består i denna del bl.a. av kärrspira, snip, strängstarr, dystarr, laskstarr, 2014-08-18 24 3 kråkklöver, storsileshår och vattenklöver. I bottenskiktet hittas bl.a. brunmossorna röd skorpionmossa och kärrkrokmossa. I fattigare partier växer bl.a. vitmossor, rosling, dvärgbjörk och tuvull. Myren omges nordväst om vägen av äldre barrskog, sydväst om vägen av hygge och längs större del av östra sidan av nyupptaget hygge. Myrkomplexet är i länsstyrelsens våtmarksinventering klassad som VMI klass 2. Bedömning: Vid den tilltänkta passagen för ledningen bedöms myren ha högt naturvärde, men är redan påverkad av den korsande vägen. Myren som helhet har högt naturvärde på grund av dess mångformighet och att det bitvis utgörs av intermediärt till medelrikt kärr. Omgivningen är dock starkt påverkad av skogsbruk och hyggen. 31 Objekt AI. Sluttande tallmyr som norrut övergår i en öppen stor myr, Mossan, med kärrpartier. 32 Objekt AI. Vy söderut över nytt hygge längs Gravåsmyrens nordöstra sida.. Myren ses i bakgrunden. 2014-08-18 25 4 4 Skyddade och fridlysta arter I det här kapitlet redovisas vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen som förekommer eller skulle kunna förekomma i inventeringsområdet. Bilaga 1 utom fåglar Dokumenterad förekomst Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 har förutom fåglar, några arter påträffats inom Åndberg eller i dess omedelbara närhet; vanlig groda, och björn (Ingemar O, muntligen). Lodjur och varg har dessutom rapporterats inom någon mils radie från inventeringsområdet och kan förväntas förekomma. Trolig eller möjlig förekomst Ytterligare arter som kan antas förekomma i området eller dess närområde är åkergroda, buskmus, nordisk laddermus och Brandts laddermus. Detta antagande grundas på kännedomen om arternas utbredning och Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstitning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstitning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. livsmiljöer. Fåglar Rödlistan De fågelarter som observerades i samband med naturvärdesinventeringen är tjäder, grönbena, enkelbeckasin, tofsmes och talltita. Dessutom noterades spår av tretåig hackspett. Bilaga 2 Dokumenterad förekomst Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 har varglav, revlummer, skogsnycklar och jungfru marie nycklar påträffats inom utredningsområdet i Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer beinner sig i kratig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ota använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2010. 2014-08-18 26 4 samband med naturvärdesinventeringen som utförts där. Huggorm har tidigare observerats vid lera tillfällen (Ingemar O, muntligen). Trolig eller möjlig förekomst Ytterligare arter som kan antas förekomma i området eller dess närområde är dotticka, skogsödla, vanlig padda, knärot, korallrot, nattviol, plattlummer, mattlummer, lopplummer, utter och violett guldvinge. Detta antagande grundas på kännedomen om arternas utbredning och livsmiljöer. Arter som övervägts men som inte bedöms förekomma Övriga arter har uteslutits då deras utbredning inte når hit eller deras krav på livsmiljöer inte stämmer med det aktuella området. Myrbräcka och orkidé-arterna brudsporre, tvåblad, ängsnycklar, grönkulla, norna, guckusko och skogsfru inns i regionen men är kräsna vad gäller växtplats. De växer samtliga på kalkhaltig mark eller mark rik på mineralnäringsämnen. I det aktuella området är markerna otast fattiga, men undantag inns med lite rikare kärrpartier. Bedömningen är att naturmiljöerna i Åndberg i stort sett inte stämmer överens med ovanstående arters miljökrav och att de därför inte kan förväntas innas i området. Rödlistade arter Vid naturvärdesinventeringen påträffades ett antal rödlistade arter. Dessa utgörs främst av epifytiska lavar och vedsvampar vilka är knutna till förekomster av äldre sälg, äldre/död gran, bränd tallved och gammal hård solexponerad tallved. Artfynden redovisas med koordinater i bilaga 1. Sedan tidigare har lera rödlistade arter registerats från objekt H som är ett biotopskyddsområde. Dessa rödlistade arter är: rynkskinnNT, rosentickaNT, hartickaNT, ulltickaNT och garnlavNT. En nyckelbiotop är belägen direkt nordost om biotopskyddsområdet. Från nyckelbiotopen är följande rödlistade arter noterade sedan tidigare: rynkskinnNT, rosentickaNT, ulltickaNT, garnlavNT och grantickaNT. 2014-08-18 27 4 Tabell 2. Redovisning av de arter som omfattas av artskyddsförordningen och som har påträfats i inventeringsområdet eller bedöms troliga i inventeringsområdet. Art Möjlig förekomst Kommentar Björn x Inte nyligen observerad i utredningsområdet, men väl i regionen. Förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Lodjur x Inte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Varg x Inte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Utter x Inte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Vanlig groda Konstaterad förekomst x Inte observerad inom inventeringsområdet, men noterades vid inventering av ett närliggande område. Åkergroda x Inte observerad men förekomst bedöms som trolig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Spillkråka x Fnte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Tjäder x Tjäder observerades lera gånger under inventeringen. Orre x Inte observerad inom inventeringsområdet, men noterades vid inventering av ett närliggande område. Vanlig padda Huggorm x x Inte observerad men förekomst bedöms som trolig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Tidigare observerad vid lera tillfällen (Gunnar O., muntligen). Skogsödla x Inte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Nordisk och Brandts laddermus x Inte observerade men förekomst bedöms möjlig då lämpliga habitat inns i och runt utredningsområdet. Buskmus x Inte observerade men förekomst bedöms möjlig då lämpliga habitat inns i och runt utredningsområdet. 2014-08-18 28 Art Konstaterad förekomst Revlummer x Möjlig förekomst Kommentar 4 Noterades lera gånger i sumpskog, men även i produktionsbarrskog. Plattlummer x Inte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Mattlummer x Inte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Lopplummer x Inte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Jungru marie nycklar x Allmänt förekommande på myrar i området. Skogsnycklar x Noterad i objekt AF. Spindelblomster x Inte observerad inom inventeringsområdet, men noterades vid inventering av ett närliggande område. Knärot x Inte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Korallrot x Inte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Dotticka x Inte observerad men förekomst bedöms som möjlig, grundat på artens utbredningsområde och förekommande naturmiljöer. Varglav x Observerades på tallhögstubbe i objekt L. 2014-08-18 29 Källor Personliga kontakter Gunnar Olofsson, Rabbalshede Krat AB. Webbsidor Uppgiter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från www.skogsstyrelsen.se 201407-22 Uppgiter om växt och djurförekomster har hämtats från www.artportalen.se 2014-07-22. Uppgiter om rödlistade arter har hämtats från www.artdatabanken.slu.se/rodlista 2014-07-22. Uppgiter om Natura 2000-områden, naturreservat och rovdjur har inhämtats från www.ac.lst.se 201407-22. De kartor och ortofoton som använts inns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige. Litteratur Ahlén, I. 2011: Fladdermusfaunan i Sverige - Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Fauna och Flora 106(2): 2-19. Nitare, J., 2000: Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsens Förlag Rapporter Ljunggren, A. Nyqvist, R. Pettersson, S. och Swedberg, S. 2010: Vindpark Lillhärdal Åndberg, Lillhärdal socken, Härjedalens kommun, Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Ljunggren, A. och Swedberg, S. 2010: Miljökonsekvensbeskrivning, Projekt Lillhärdal Åndberg, Uppförande av vindkratverk, Härjedalens kommun Carlsson, B-G. 2009: Häckfågel- och myrfågelinventering i den planerade vindparken Åndberg. Limo Natur. 2014-08-27 30 Bilaga 1 Tabell 3. Koordinatsatta fynd av naturvårdsintressanta arter eller annat av värde. Observera att en del av fynden ligger utanför inventeringsområdet. Ledningssträckan RT90 X Y Växter, lavar, mossor Värde 6847812 1403668 vitmosslav på grov låga signalart 6847821 1404213 granticka, kollarnlavpå högstubbe NT, NT 6847812 1404235 kollarnlav på kolnad tallstubbe NT 6847740 1404502 varglav, kollarnlav på kolnad tallhögstubbe, hackspettsmedja fridlyst, NT 6847748 1404603 kollarnlav, vedskivlav på tallåga/stubbe, hackspettsmedja NT 6847780 1404669 kollarnlav på tallåga/stubbe NT 6847762 1404797 kollarnlav på tallåga/stubbe NT 6847031 1406197 kollarnlav på kolnad stubbe i ung tallskog NT 6846843 1406458 kollarnlav på kolnad stubbe NT 6846701 1406508 kollarnlav på kolnad stubbe NT 6846707 1406531 kollarnlav på kolnad stubbe NT 6846707 1406547 kollarnlav på kolnad stubbe NT 6846686 1406605 kollarnlav på kolnad stubbe NT 6846711 1406664 kollarnlav på kolnad stubbe NT 6845800 1407686 kollarnlav på högstubbe NT 6845597 1408309 kollarnlav på stubbe NT 6845534 1408589 kollarnlav NT 6844717 1410608 revlummer ca 5 kvm fridlyst 6844624 1411125 revlummer i granskog fridlyst 6844735 1411452 revlummer i litet sumpskogssparti fridlyst 6844623 1412155 revlummer lite, i röjd barrskog fridlyst 6844575 1412427 vitmosslav på gammal låga signalart 6844659 1412547 lera gamla sälgar med lunglav, skrovellav NT, NT X Y Fåglar 6847580 1405583 tjäderhöna med 2 ungar 6845232 1409214 tjädertupp 6844683 1411081 tjäder 6847160 1405936 gran med ringspår efter tretåig hackspett 2014-08-27 31 NT På uppdrag av 2014-08-27 32
© Copyright 2024