Naturvärdesinventering
Inventering och bedömning av naturvärde Maglehem Produktion: Enetjärn Natur AB 2014 Campingplats i Kristianstads kommun 2015-01-30 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Tyréns AB Inventering och bedömning av naturvärde - Maglehem - Campingplats i Kristianstads kommun Utredningen har genomförts under oktober 2014. Detta dokument utgör en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i inventeringen: Tony Svensson – naturinventering, bedömningar och rapportering Sofia Lund – kvalitetsgranskning Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Gammal tall med mycket grova låga grenar, från inventeringsområdets västra del. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller © Lantmäteriet Dnr 2013/0058. 2015-01-30 2 Innehåll Om dokumentet........................................................................................................................................................... 2 1 Inledning.....................................................................................................................................................................4 Om projektet.................................................................................................................................................. 4 Syfte med naturvärdesinventeringen................................................................................................... 4 Metodik............................................................................................................................................................ 4 2 Naturmiljöer..............................................................................................................................................................6 Inventeringsområdet och dess naturmiljöer...................................................................................... 6 Naturvärdesobjekt....................................................................................................................................... 6 Omgivande landskap................................................................................................................................. 8 3 Skyddade och fridlysta arter............................................................................................................................. 11 Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1.................................. 11 Förekomst av andra naturvårdsintressanta arter........................................................................... 12 4 Samlad bedömning............................................................................................................................................. 14 Källor............................................................................................................................................................................... 15 Webbsidor.....................................................................................................................................................15 Litteratur........................................................................................................................................................15 Bilaga 1 – Naturvärdesobjekt................................................................................................................................. 16 Bilaga 2 – Värdeelement och naturvårdsarter................................................................................................23 2015-01-30 3 1 1 Inledning Om projektet Kristianstads kommun arbetar med en detaljplan för en campingplats på fastigheterna Maglehem 23: 71 och 23:85. Tyréns AB gör en miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen. Som en del i miljökonsekvensbeskrivningen har en naturvärdesinventering utförts. Fältbesök gjordes i oktober 2014. Resultat av fältbesök och annan kunskapssammanställning presenteras i denna rapport. Syfte med naturvärdesinventeringen Naturvärde Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer inom det invente- Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. ringsområde som är aktuellt för detaljplanen. Metodik Inventeringen har gjorts enligt svensk standard SS 199000:2014. Inventeringen gjordes med ambitionsnivån NVI på fältnivå detalj med tilläggen värdeelement och naturvärdesklass 4. Fältnivå detalj innebär att inventeringen har varit så nogrann så att alla naturvärdesobjekt större än 10 m2 har kunnat identifieras. Värdeelement såsom gamla träd, grova träd, lågor och sandblottor har mätts in med GPS (redovisas i bilaga 2). Naturvärdesinventeringen omfattar samtliga naturmiljöer i inventeringsområdet. Naturvärdet har bedömts i fyra naturvärdesklasser (1, 2, 3 och 4) samt lågt naturvärde. •• Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde – störst positiv betydelse för biologisk mångfald •• Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde – stor positiv betydelse för biologisk mångfald •• Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde – påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald •• Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde – viss positiv betydelse för biologisk mångfald •• Lågt naturvärde – ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald Området besöktes i fält 2014-10-01 av Tony Svensson. Bedömningarna grundar sig på slutsatser från fältbesök och annan tillgänglig kunskap om området. Kunskap om området har inhämtats från Skogsdataportalen, Länsstyrelsen i Skåne län samt Artportalen. En analys av vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen (Bilaga 1 och 2) som finns i området vid Rigeleje har utförts. Analysen omfattar dels de arter som faktiskt påträffats i området och dels de arter som kan förväntas förekomma. När det gäller fåglar har endast de arter som markerats med 2015-01-30 4 B i förordningen samt de som är upptagna på den nationella rödlistan tagits med. Detta är i linje med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen. 1 Förutom de arter som observerades i samband med fältbesöket har uppgifter från Artportalen använts. Vid sidan av de dokumenterade förekomster som befintligt kunskapsunderlag genererar har även en bedömning gjorts om det kan finnas ytterligare arter som omfattas av Artskyddsförordningen i området. Antaganden om troliga eller möjliga artförekomster grundar sig på om det för respektive art finns lämpliga livsmiljöer i det aktuella området och om arten finns i närheten. 2015-01-30 5 2 2 Naturmiljöer I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av inventeringsområdet och dess naturmiljöer. Inventeringsområdet och dess naturmiljöer Det inventerade området på ca 6,4 hektar sträcker sig mellan Sommarbyvägen i väster och stranden bakom campingens huvudbyggnad i öster. Området begränsas åt norr av Rigelejevägen och bebyggelse och åt söder av enbart bebyggelse. Hela området täcks av äldre tallskog som en gång planterats för att binda flygsanden. Området är plant, men med svag sluttning ut mot den mer öppna sandstranden. All tallskog i inventeringsområdet utgörs av skyddsplantering för att binda sanden. Planteringarna som sträcker sig från Åhus och ca 2 mil söderut längs kusten utfördes huvudsakligen under 1800- och 1900-talet. Många av tallarna inom inventeringsområdet är mycket grova och gamla och härrör mest troligt från 1800-talet, de äldsta från första halvan av det seklet. I de yttre delarna närmast sandstranden står många knotiga vindpinade träd, ofta flerstammiga. De växer bitvis glest på igenväxande borsttåtel-och lavhed med öppna sandblottor och mossiga koloniseringsytor emellan. Längre västerut tar grova högstammiga tallar över och marken täcks allt oftare av barr- och mossmatta med kruståtelinslag. Tallarna har i regel grovt och knotigt grenverk. I den västra delen har uppslag av lövträd som ek, rönn, hassel, bok och björk gjort tallskogen mer variationsrik och fuktigare vilket bidragit till att även fältskiktet blivit mer örtrikt. Tallen har självföryngrats i ett fåtal gläntor i den öppna kruståteltallskogen, medan det finns täta yngre bestånd i den västra delen som utgörs av tallblandskog. Död ved finns i hela området, men i störst mängd i tallblandskogen i västra delen. Större del av tallskogen, från Sommarbyvägen och österut in i campingområdet, är av Skogsstyrelsen klassad som naturvärde. Friseboda naturreservat gränsar till inventeringsområdets östra sida, längs sandstranden. Naturvärdesobjekt I det inventerade området identifierades två naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och två med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde), samt ett med naturvärdesklass 4 (visst naturvärde). Dessa finns redovisade i detalj i Bilaga 1. Tallskogens naturtyper övergår gradvis i varann och gränserna mellan olika objekt är i de flesta fall diffusa. De två områden som har högt naturvärde är dels strandskogen med öppna sandblottor och vindpinade träd och dels tallblandskogen med lövinslag. De två områden som har bedömts till naturvärdesklass 3 är områdena med kruståteltallskog. Det centrala området som idag består av camping och huvudbygg- 2015-01-30 6 2 nad med parkering har bedömts till naturvärdesklass 4. Inga objekt har bedömts hålla naturvärdes- klass 1 (högsta naturvärde). Sammantaget bedöms hela det inventerade området hysa någon form av naturvärde. B D E A C Ü Utredningsområde Naturvärdesklass 2 Naturvärdesklass 3 0 Naturvärdesklass 4 1 Kartan visar de naturvärdesobjekt som identifierades vid naturvärdesinventeringen. 2015-01-30 7 50 100 Meter 2 Omgivande landskap Inventeringsområdets tallskog utgör en del av den långsträckta tallplantering som löper ca 2 mil längs ostkusten från Åhus till Juleboda. I detta större område finns liknande livsmiljöer och arterförekomster som i inventeringsområdet. Exploatering av kustområdet vid Degeberga sommarby har med tiden lett till att fritidsbebyggelse numera omger det aktuella inventeringsområdet och den långsträckta kustskogen har fragmenterats. Bedömningen är trots det att de naturvärden som finns i inventeringsområdet också finns i andra delar av tallskogsbältet längs kusten. Tidigare kända naturvärden i de närmaste omgivningarna: •• Hela den västra delen av tallskogen som omfattar naturvärdesobjekt E och delar av C och D har av Skogsstyrelsen klassats som naturvärde. •• 500 m norr om inventeringsområdet ligger Friseboda naturreservat och Natura 2000-område. Naturreservatet håller på att utökas och kommer att löpa ned öster om inventeringsområdet och omfattar här främst sandstrand och hav. •• Ravlunda skjutfält är ett Natura 2000-område som ligger ca 1,5 km söder om Rigeleje camping. •• 1,5 km västerut ligger nyckelbiotoper med hassellund och sumpskog. •• 2 km åt söder och sydväst ligger flera nycklebiotoper med ädellövskog och sumpskog längs Julebodaån. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket högt naturvärde. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Naturvärdesobjekt är skogsbestånd som uppmärksammats under nyckelbiotopsinventeringen men som inte håller lika högt naturvärde som nyckelbiotoperna. Vare sig nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt har något lagligt skydd. De stora skogsägarna och virkesköparna har som policy att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en sorts frivilligt naturskydd. 2015-01-30 8 2 Utredningsområde Nyckelbiotop Natura 2000 Sumpskog Naturreservat Naturvärde 2 Översiktlig karta med omgivande kända naturvärden. 2015-01-30 9 Ü 0 0,5 1 Km 2 3 Hedartade partier med borsttåtel, mossor och renlavar förekommer i objekt A. 4 Öppen sand vid inventeringsområdets östra gräns. De öppna sandytorna är koncentrerade till stigar och låga dynsvackor. 2015-01-30 10 3 Skyddade och fridlysta arter 3 I det här kapitlet redovisas vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen som förekommer eller skulle kunna förekomma i inventeringsområdet. Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1 Fåglar och fladdermöss Denna naturvärdesinventering vid Rigeleje camping har inte omfattat fåglar och fladdermöss. Några vanliga arter noterades dock vid inventeringen: gröngöling, bofink, talltita och rödhake. Av de fågelarter som ska prioriteras i artskyddssammanhang har följande observerats under häckningstid i det inventerade området (enligt uppgifter från Artportalen) gulhämplingVU, mindre hackspettNT, hämplingVU, brandkronad kungsfågelNT, fältpiplärkaEN och trädlärka. Arter som också bedöms kunna Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. finnas i området är spillkråka och nattskärra. Övriga tidigare observerade arter förekommer mest sporadiskt inom inventeringsområdet. Tallskogen har betydelse som rastlokal för småfågel i flyttningstider. Samtliga svenska fladdermusarter skulle kunna förekomma i inventeringsområdet. Fladdermössen torde främst använda området för födosök och som flyttstråk. Enstaka individer skulle kunna ha sommarboplatser i grövre hålträd, men tillgången på dessa är begränsad och de flesta fladdermöss föredrar lövträd. Det finns heller inte utrymme för några större yngelkolonier i området och lämpliga övervintringsplatser saknas. Det inventerade områ- Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. det bedöms inte vara varken sämre eller bättre för fladdermöss än omgivningarna. Den senaste rödlistan publicerades 2010. 2015-01-30 11 3 Övriga arter Förutom fåglar och fladdermöss har inga arter som omfattas av artskyddsförordningens bilaga 1 påträffats i det inventerade området men i mycket nära anslutning finns ett par växtplatser för sandnejlikaEN. Förekomster av sandnejlika även inne i inventeringsområdet kan inte uteslutas då det finns för arten lämplig livsmiljö här. Eventuell förekomst av sandnejlika torde främst vara lokaliserad till de öppnare områdena med tunt fältskikt och blottad sand, dvs främst i objekt A. Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 2 Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 hittades i samband med naturvärdesinventeringen en växtplats med revlummer (objekt E, karta i figur 16). Ytterligare arter som bedöms kunna finnas i inventeringsområdet är fältsippa, hedblomster, martornEN, liten sandlilja och stor sandliljaEN. Detta antagande grundas på kännedom om arternas utbredning och livsmiljöer och att arterna tidigare noterats i närområdet. Förekomst av dessa arter (om de finns) torde främst vara lokaliserad till de öppnare områdena med tunt fältskikt och blottad sand, dvs främst i objekt A. Förekomst av andra naturvårdsintressanta arter Vid naturvärdesinventeringen påträffades 14 träd med talltickaNT. Arten är en rödlistad nyckelart som har stor betydelse för biologisk mångfald. Anledningen är att den långsamt skapar hålröta i tallarna, vilket är en förutsättning för att många andra organismer ska kunna finna livsrum; bl.a. hackspettar, skalbaggar och tvåvingar, hålbyggande fåglar och en mängd vedsvampar. Dessutom registrerades ett par regionalt sällsynta svamparter; anisskinn och spindelgröppa, som båda växer på tallågor. Gul flugsvamp hittas tämligen allmänt i det strandnära området med öppen sand, men förekommer ibland även i kruståteltallskogen. Arten har en begränsad sydlig utbredning i landet och växer enbart i kustnära sandig tallskog. Inom närområdet finns sedan tidigare flertalet fynd av rödlistade insekter, se bilaga 1 , naturvärdesobjekt A. 5 Spindelgröppa är en regionalt sällsynt art som växte på en grov tallåga i objekt A. 2015-01-30 12 3 6 TalltickaNT är en rödlistad nyckelart som noterades på 14 tallar i inventeringsområdet. 7 Anisskinn är en regionalt sällsynt art som noterades från tre tallågor i objekt E. 2015-01-30 13 4 4 Samlad bedömning I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av områdets naturvärde. Naturen inom inventeringsområdet är förhållandevis likformig med gamla tallar som dominerar i samtliga naturvärdesobjekt. Skillnaderna dem emellan ligger bl.a. i markanvändning och avstånd till stranden, som medfört att skogen fått skiftande karaktär. Det mest strandnära området har både klena vindpinade träd och grova med låga kraftiga grenar. Här finns varma solexponerade gläntor med öppen sand eller med tunt fält- och bottenskikt. Mellandelen utgörs av relativt likåldrig gammal tallskog med enkel markvegetation som saknar buskskikt. Delen som idag utgör campingområde har ett glesare trädskikt och saknar helt död ved och skadade, döende träd. Det västra området som består av lövblandad tallskog har bitvis ett frodigt busk- och fältskikt och mer död ved som samtliga bidrar till biologisk mångfald. Hela det inventerade området har bedömts hysa någon grad av naturvärde. De naturvärdesobjekt som det är särskilt angeläget att bevara är de som bedömts till naturvärdesklass 2 högt naturvärde, dvs objekt A och E. I övrigt bör den planerade utökade campingen inklusive parkeringsytor utformas så att påverkan på identifierade naturvärdesobjekt och värdeelement blir så liten som möjligt. För de områden som inte tas i anspråk bör det i detaljplanen tydligt anges i vilket skick de ska bevaras så att de inte smygexploateras genom siktröjningar eller liknande. Det är av stor betydelse att skogens värdeelement såsom öppna sandblottor, lågor, torrträd, träd med nyckelarten talltickaNT, gamla träd med grova grenar, samt hålträd bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Detta för bibehållen biologisk mångfald i området. Av samma anledning bör lövträd gynnas i tallblandskogen (objekt E) . Sådana element kan sparas inne på campingområdet även om det utvecklas. Två regionalt sällsynta arter har hittats i inventeringsområdet; spindelgröppa och anisskinn. Ur naturvårdssynpunkt är det viktigt att dessa förekomster får finnas kvar i området, antingen genom att de lämnas där de är eller genom att den döda veden de växer på flyttas in i områden som inte ska exploateras. Vid en sådan flytt är det av betydelse hur flytten, går till, vart de placeras och hur de placeras. Sandblottor är viktiga för flertalet krävande kärlväxter, buksvampar och insekter. Trampet från ett aktivt badliv hjälper till att hålla sanden öppen. Det är dock en fin balansgång, då allt för mycket tramp kan ha en negativ effekt på några av arternas överlevnadschanser. Det inventerade området är en del av ett större område, från Åhuskusten ned till Maglehem, med liknande naturmiljöer. Det medför att de arter som förekommer i området sannolikt även förekommer i omgivningarna. För de skyddade och fridlysta arter som finns i området görs bedömningen att varken de arter som påträffats i området eller de ytterligare arter som bedöms kunna finnas här torde ha tätare förekomster i det inventerade området än utanför. 2015-01-30 14 Källor Webbsidor Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från www.skogsstyrelsen.se 201410-13 Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från www.artportalen.se 2014-10-13 Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från www.artdatabanken.slu.se/rodlista 2014-10-13 Uppgifter om Natura 2000-områden och naturreservat har inhämtats från Länsstyrelsen i Skånes webbsida www.lansstyrelsen.se/skane Uppgifter om naturvärden har även inhämtats från kommunernas hemsidor www.kristianstad.se De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige Litteratur Ahlén, I. 2011: Fladdermusfaunan i Sverige - Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Fauna och Flora 106(2): 2-19. Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. 1995: Sveriges grodor, ödlor och ormar – Fältguide och faktasamling. ArtDatabanken och Svenska Naturskyddsföreningen. Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Nitare, J., 2000: Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsens Förlag SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS 199000:2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Komplement till SS 199000. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. 2015-01-30 15 Bilaga 1 – Naturvärdesobjekt I denna bilaga beskrivs de objekt som vid naturvärdesinventeringen bedömdes ha ett högre naturvärde. Objekten redovisas på karta i figur 1. A Beskrivning: Objektet utgörs av en mosaik av tallklädda sanddyner, lavtallhed och borsttåtelhed. Marken är flack till svagt sluttande ut mot stranden, med grunda dynsänkor i de östligaste delarna. Tallarna står i regel glest med stora gläntor, men det förekommer även tätare partier med lite självföryngring. Många av träden är vindpinade, flerstammiga och har ofta grova låga grenar. Det ligger ett fåtal tallågor i området. Några små ekplantor i södra delen har skyddats med nät. I partier som har karaktär av lavtallskog växer grå renlav och islandslav fläckvis. I öppna gläntor domineras vegetationen av borsttåtel med inslag av bl.a. fårsvingel och kruståtel. Flera större sandblottor förekommer, vilka är viktiga 8 ObjektA. Flerstammiga krumma tallar är vanliga i de låga sanddynerna. 2015-01-30 16 9 Objekt A. Grov talllåga som utgör ett värdeelement i skogen. livsmiljöer för bl.a. myrlejonslända. I de yttre störda delarna, innan sandstranden tar vid, växer främst sandraggmossa, sandskruvmossa och backtimjan. Den strandnära marken är på en del ytor störd som följd av ett aktivt friluftsliv, badturism och fiske. I den blottade sanden, som mest är koncentrerad till stigar och därmed starkt påverkad av tramp, växer främst glesa skott av sandstarr, och på någon mindre yta även skott av den invasiva vresrosen. Den rödlistade arten talltickaNT noterades på flera träd i objektet. Spindelgröppa, en regionalt sällsynt skinnsvamp, noterades från en grov tallåga. I sanden växer bl.a. gul flugsvamp, kornig röksvamp, jordmusseron, kastanjemusseron och riddarmusseron. SandnejlikaEN noterades vid sandstranden under 1980-talet, men inga sentida fynd är registrerade. Flera insekter som är beroende av öppna sandblottor är tidigare noterade i närområdet, bl.a. fläckig myrlejonsländaVU och vanlig myrlejonslända. Även flera rödlistade fjärilsarter: hedpärlemorfjärilNT, rödfläckig blåvingeNT, brunaktig sikelvingeNT och mårefältmätareNT, är sedan tidigare noterade strax söder om objektet. Även om inga sällsynta buksvampar är registrerade från platsen, är det fullt tänkbart att det kan växa jordstjärnor längs stigkanter och öppna sandblottor. Insekter som är beroende av de öppna sandytorna behöver visst slitage för att hålla sanden öppen, men tål inte allt för kraftig påverkan av tramp. Natura 2000-naturtyp: 2180 Trädklädda dyner och 2130 Grå dyner (med typiska arter som backtimjan, borsttåtel, sandraggmossa och sandskruvmossa). Naturvärdesklass: 2 Högt naturvärde 2015-01-30 17 Motivering: Förekomst av Natura 2000-naturtyp och biotopkvaliteter som vindpinade, solexponerade tallar, död ved och sandblottor ger ett påtagligt biotopvärde. Förekomst av en rad typiska arter oh flera rödlistade arter ger ett påtagligt artvärde. B Beskrivning: Öppen flack kruståteltallskog med gamla träd. Träden har grova grenar, och en stamdiameter på 30-75 cm. På mindre partier förekommer lite uppslag av självföryngrad tall. Buskskikt saknas. Enstaka mindre sandblotta finns liksom ett fåtal fläckar med renlavar, men marken är mestadels täckt av några få dominerande arter i fält- och bottenskikt: kruståtel, pösmossa, väggmossa och vågig kvastmossa, samt av gles barrmatta. Vanliga marksvampar är gul flugsvamp, hedspindling, aprikosspindling, tårkremla. Död ved förekommer i form av ett fåtal tallågor och stående torrträd. TalltickaNT noterades på ett träd. Natura 2000-naturtyp: 2180 Trädklädda dyner. 10 Objekt B. Äldre grovgrenig tall i krusttåteltallskog. Typisk art är kruståtel. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Biotopkvaliteter som gamla träd, död ved och sandblottor tillsammans med Natura 2000-naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Förekomst av enstaka naturvårdsarter ger ett visst artvärde. C Beskrivning: Öppen flack kruståteltallskog med gamla träd. Träden har grova grenar, och en stamdiameter på 30-75 cm. På mindre partier förekommer lite uppslag av självföryngrad tall. Buskskikt saknas. Enstaka mindre sandblotta finns liksom ett fåtal fläckar med renlavar, men marken är oftast täckt av några få dominerande arter i fält- och bottenskikt: kruståtel, pösmossa, väggmossa och vågig kvastmossa, samt av gles barrmatta. Vildkaprifol förekommer i objektet. Vanliga marksvampar är gul flugsvamp, hedspindling, aprikosspindling, tårkremla och kastanjemusseron. Död ved förekommer i form av ett fåtal tallågor och stående torrträd. TalltickaNT noterades på flera gamla träd. Natura 2000-naturtyp: 2180 Trädklädda dyner. Typisk art är kruståtel. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde 2015-01-30 18 11 Objekt C. Grovstammig kruståteltallskog med inslag av värdeelement som torrträd och träd med talltickaNT. 12 Objekt D. Gles tallskog vid den befintliga campingen. 2015-01-30 19 Motivering: Biotopkvaliteter som gamla träd, död ved och sandblottor tillsammans med Natura 2000-naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Förekomst av enstaka naturvårdsarter ger ett visst artvärde. D Beskrivning: Parkliknande skog med glest stående pelarformade träd på flack mark. Träden är äldre och några har grova grenar. Skogen har påverkats av gallring. Flera husvagnar står uppställda i objektet och här finns en mindre väg, samt campingens huvudbyggnad. Marken täcks främst av barrmatta och av pösmossa, väggmossa, kvastmossor och kruståtel. Natura 2000-naturtyp: Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Objektet är påverkat av trädutglesning och markslitage och innehåller inga högre naturvärden. Dock kan enskilda träd i biotopen fortfarande vara värdefulla. Förekomst av äldre träd ger ett visst biotopvärde. Artvärdet är obetydligt. E Beskrivning: Skiktad tallblandskog på flack mark. Inslag av ek, rönn, hassel, hägg, björk, bok och gran. De äldsta tallarna som har en stamdiameter kring en meter har ett växtsätt som påminner om gammal ek, med låga mycket grova grenar. Det finns måttligt med död ved i objektet i form av lågor och stående döda träd, varav flera med bohål och spår efter hackspettar. I mindre partier finns tätare skog med ung till medelålders självföryngrad tall. Enstaka äldre ek och bok förekommer, men de flesta lövträden är unga. Buskskiktet är bitvis tätt av framför allt björnbär och vildkaprifol som klänger i unga träd, men också uppslag av hassel, rönn, ek, tall och björk. Fält- och bottenskikt är lite rikare och består bl.a. av lundbräken, harsyra, revlummer, stinknäva, stensöta, skogsstjärna, blåbär, vågig kvastmossa, husmossa, ängskovall, samt både bred- och smalbladiga gräs. Det finns ett fåtal medelgrova sågstubbar, men ingen större avverkning har skett i objektet, utan dessa träd har förmodligen tagit ned för att öka framkomlighet eller för att ta bort riskträd på väg att falla. Flera levande träd är i viss mån påverkade av grenkapning, för att öka framkomlighet eller ljusinsläpp till angränsande tomter. Ett par strövstigar löper genom skogen. Vid besöket observerades ekorre, gröngöling, rödhake, talltita och bofink. TalltickaNT noterades på flera gamla träd. Anisskinn, en skinnsvamp som tidigare endast är funnen en gång i Skåne, noterades på tre tallågor i objektet. Även allmännare vedsvampar som blödticka, blåticka, klibbticka, violtagging och bitterticka växer på lågorna. Natura 2000-naturtyp: Naturvärdesklass: 2 Högt naturvärde Motivering: Biotopkvaliteter som skiktad skog med gamla, grova träd, död ved och hålträd ger ett påtagligt biotopvärde. Även artvärdet är påtagligt med livskraftig förekomst av rödlistad art och sällsynt svampart. 2015-01-30 20 I partierna med tätare yngre skog är naturvärdet främst knutet till de gamla tallarna som växer spritt i hela objektet. 13 Objekt E. Gamla grova träd i tallblandskogen. 14 Objekt E. Skiktad tallblandskog med lövinslag och torrträd. 2015-01-30 21 15 Objekt E. Hålträd av tall. Rötan har troligen orsakats av tallticka och hålen sedan mejslats ut av hackspettar. 2015-01-30 22 Bilaga 2 – Värdeelement och naturvårdsarter I denna bilagaredovisas en karta med de värdeelement och naturvårdsarter som påträffades under inventeringen. Som synes är de jämt spridda i hela inventeringsområdet. Utredningsområde Ü Fridlyst art Naturvärdeselement Art med rödlistekategori NT 0 Regionalt sällsynt art 50 100 m 16 Inventeringsområdet vid Rigeleje camping med koordinatsatta naturvärdeselement. Den fridlysta arten är revlummer och dess position är angiven med ca 25 meters säkerhet. 2015-01-30 23 På uppdrag av
© Copyright 2024