Med siktet på småhus
Nyhetsbrev nr. 8 September 2011 Med siktet på småhus Foto: Emrahus Ombyggnad av småhus till passivhus Energieffektiva småhusleverantörer I Sverige bor ca 4 miljoner människor i småhus. På 1960- och 1970-talet byggdes merparten av de hus som finns idag, många eluppvärmda. De småhus som byggs idag är ofta uppvärmda med en frånluftsvärmepump. Många av dessa hus måste renoveras inom en snar framtid. Under 2010 har Hållbar Utveckling Väst i samarbete med Energimyndigheten, kommunala Energi- och Klimatrådgivarna och Passivhuscentrum Västra Götaland arbetat med en marknadsöversikt över energieffektiva småhus. Läs mer på s. 3 Läs mer på s. 12 Läs också om... Nystart på Passivhuscentrum Seminarie Energieffektivt boende Certifieringskurs Passivhusbyggare Fjärrvärme i lågenergibyggnader s. 1 s. 2 s. 9 s. 10 Östra Ringgatan 16 441 81 Alingsås vxl. 0322-61 68 00 www.passivhuscentrum.se 1 Ledare 2011 har hittills varit ett händelserikt år på Passivhuscentrum Västra Götaland. Mitt namn är Carlos Andersson och jag är ny verksamhetschef för Passivhuscentrum Västra Götaland sedan början av april. Under våren har vi genomfört flera rekryteringar av ny personal och vi har idag en helt ny personalstyrka, så när på Hans Eek, som fortfarande är aktiv inom Passivhuscentrum Västra Götalands verksamhet. Passivhucentrum Västra Götaland kommer även fortsättningsvis att arbeta mycket nära marknaden. I samverkan med byggföretag och arkitektbyråer kommer vi att ta fram utbildningar som är efterfrågade och attraktiva för dagens och framtidens medarbetare. Passivhuscentrum Västra Götaland kommer även att arbeta med att informera berörda politiker och tjänstemän om det nya EU-direktivet och vad det innebär för Sverige. Vi kommer att arbeta på lokal, regional och statlig nivå och dessutom samarbeta internationellt i dessa frågor som är generella för hela EU. Under 11-13 november kommer Passivhuscentrum Västra Götaland och Västra Götalandsregionen att arrangera Passivhusdagarna för tredje gången. Program och visningshus kommer att publiceras på vår hemsida. Vi kommer även att fortsätta anordna föregående års populära bussresor. John Helmfridsson är ny arkitekt och passivhusexpert, Åsa Bertsch är informatör sedan ett år tillbaka och Anna Urombi är ny utredare och utbildningskoordinator. Den tidigare projektledaren Anders Kyrkander har gått vidare till att bli Tidaholms nye miljö- och byggchef. Passivhuscentrum Västra Götaland har under våren arbetat fram nya utbildningar för att möta framtidens behov av passivhuskompetens. EU-direktivet, nära nollenergibyggnader, kommer att verka för en total omställning av byggbranschen vilket innebär att behovet av kompetens kommer att öka. Längre fram i det här nyhetsbrevet kan ni läsa kort om några av de utbildningssatsningar vi gjort. Passivhuscentrum Västra Götaland samverkar med alla som driver på utvecklingen för ett långsiktigt hållbart samhälle, oavsett om det är privatpersoner, företag eller olika organisationer. Vi behöver er hjälp för att utveckla verksamheten och välkomnar alla förslag på nya idéer. Gemensamt heter den väg som vi behöver ta för att nå till det miljövänliga samhälle vi alla vill bo i. Carlos Andersson Verksamhetschef Passivhuscentrum 2 Kalendarium 13 oktober Temakväll om solenergi Öppet panelsamtal och föreläsningar om solfångare och solceller. 24-25 oktober Arkitekturmässan Vi finns med på mässan tillsammans med Västra Götalandsregionen och berättar om Passivhusdagarna. 25 oktober Certifieringskurs Passivhusbyggare Höstens första kursomgång på Ekocentrum i Göteborg 27-30 oktober Hem & Villa mässan Vi finns med på mässan i Passivhusdagarnas monter. 11-13 november Internationella Passivhusdagarna Passivhus i hela Sverige håller öppet hus, och vi arrangerar kostnadsfria bussresor. 22 november Certifieringskurs Passivhusbyggare Höstens andra kursomgång på Utbildningens Hus i Alingsås Mer information om våra olika evenemang finns på vår hemsida www.passivhuscentrum.se 7 oktober Framgångsfaktorer för en kommun i utveckling Välkommen till ett halvdagsseminarium på tema ” ”Hur väl rustad är din kommun för att möta framtidens utmaningar och trender?” samt ”Energieffektivt boende och byggande”. Vi tar del av intressanta exempel från näringsliv, kommun samt aktuell forskning inom området. Datum: fredag 7 oktober Tid: kl 8.45 – 13.30, lunch ingår Plats: First Hotell Grand Alingsås, Bankgatan 1, Alingsås Program: se vår hemsida, www.passivhuscentrum.se Din anmälan vill vi ha senast den 21 september till jenny. [email protected] . Ange om du har några speciella önskemål om kost. Seminariet är kostnadsfritt men om du inte avbokar din plats senast dagen innan debiteras en avgift om 495 SEK exkl. moms. Seminariet är ett samarbete mellan Tyréns, Passivhuscentrum Västra Götaland och Alingsås Kommun 3 Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. Foto: Hans Eek 4 Framtida krav på koldioxideffektivt byggande Byggnader står för 50% av utsläppen av koldioxid. I Sverige är det något mindre, beroende på att vi har utvecklad fjärrvärme, använder vattenkraftsel och kärnkraftsel till bebyggelsen, men skall vi uppnå målen med minskade koldioxidutsläpp måste vi göra stora förändringar, särskilt i den befintliga bebyggelsen. renoveringen är att göra boendemiljön bättre, öka komforten, göra dem tillgängliga för rörelsehindrade och att byta ut de utslitna delarna på husen. Samtidigt passar man på att sänka energianvändningen till passivhusstandard och ökar livslängden på husen. Ombyggnaden sker etappvis i utflyttade hus, där hyresgästerna har möjlighet att flytta tillbaka till sina lägenheter. Vid renovering av enfamiljshus är det naturligtvis ett problem att behöva evakuera bostaden i flera månader. Kan man lösa detta visar Brogården att det finns mycket goda förutsättningar att framgångsrikt även renovera småhus. I Sverige bor ca 4 miljoner människor i småhus. På 1960- och 1970-talet byggdes merparten av de hus som finns idag, många eluppvärmda. De småhus som byggs idag är ofta uppvärmda med en frånluftsvärmepump. Många av dessa hus måste renoveras inom en snar framtid. 1980-talshus. Foto: Hans Eek EU har givit ett direktiv om att länderna skall ta fram nya energikrav på byggnader. Utgångspunkten är passivhuskrav när det gäller energiförluster från husen och dessutom att husen skall försörjas med förnybar energi, framställd på nära håll. ”Near Zero Energy Buildings”. Kraven kommer att gälla från 2019 för offentliga byggnader, 2020 för alla nybyggnader och 2021 för ombyggande. Vissa länder inom EU ligger före i utvecklingen, t ex har Österrike redan genomfört kraven, Tyskland vill genomföra dem 2014 eller 2015, Storbritannien 2015. Går det att renovera befintliga småhus till passivhus? Brogården, som ägs av det kommunala Alingsåshem, är ett hyreshusområde som håller på att renoveras omfattande. Syftet med 1 ½ - planshus renoverat till passivhus. Danmark. Foto: Hans Eek 5 Danskt demonstrationsprojekt Ombyggnad av småhus till passivhus Hösten 2010 hölls den Nordiska Passivhuskonferensen i Aalborg, Danmark. Ett av de mest intressanta demonstrationsprojekten som kunde besökas var ombyggnaden av fyra villor till olika standard, varav ett blev passivhus. I något skede renoverar och bygger man om sitt hus för till exempel högre komfort, bättre inomhusklimat eller tillgänglighet. Kallras och drag minskar man genom tilläggsisolering, fönsterbyten och att täta huset. Inomhusluften förbättras genom att ventilationssystem med värmeväxlare installeras. Samtidigt passar man på att minska energianvändningen rejält. Realea A/S köpte fyra enfamiljshus i ett område med ca 1000 villor. Man hyrde ut dem under ett år till vanliga familjer för att kunna kartlägga deras energianvändning, och renoverade dem sedan för 0,2 miljoner DKK, 0,4 miljoner DKK, respektive 2,0 miljoner DKK. Därefter lät man de boende flytta tillbaka och utvärderade boendet och energihushållningen. Projektet ger värdefulla erfarenheter för renoveringen av enfamiljshus i framtiden. Energirenoverat, Danmark Foto: Hans Eek Att renovera till passivhusstandard innebär att man minskar uppvärmningsbehovet så att man kan använda ventilationsluften för att värma huset. Detta bör vara en stor fördel i de hus som byggdes med direktverkande el som värmekälla, eftersom man inte behöver installera ett helt nytt vattenburet värmesystem. 6 Teknik Vid renovering av hus där man inte vill förändra husens utseende gäller det att tilläggsisolera på insidan. Idag finns vacuumisolering, som har ett lambdavärde på 0,005, dvs nästan 10 gånger så effektivt som mineralull. Att klä insidan av en vägg med 3 cm vacuumisolering är tänkbart i de flesta fall, också i hus med stora kulturvärden. Ett vanligt tvåglasfönster med måttet 1,2 x 1,2 m har ett värmegenomgångstal, U – värde, på 2,9 W/m2K, ett treglasfönster har 1,8 W/m2K. De bästa Skandinaviska fönstren som finns på marknaden idag är mer än tre gånger så effektiva som tvåglasfönster. Värmegenomgångstalet är ca 0,7 W/m2K. Ändå släpper en kvadratmeter fönster ut tio gånger så mycket värme som en kvadratmeter vägg. Fönstrets svagaste länk är fönsterkarmen och fönsterbågen, samt köldbryggan runt om fönstret. Utvecklingen på fönster går dock snabbt och i andra länder i Europa finns fönster som inklusive köldbrygga har U-värden kring 0,6. Småhus byggt 1978, 133 m2, med källare Att ta bort köldbryggor och få huset tätt är kanske det svåraste. I de hus som tidigare byggts och som fortfarande byggs idag står köldbryggorna för ca 30 % av transmissionsförlusterna. I kombination med isolering med t ex vacuumisolering finns dock stora möjligheter att bygga bort köldbryggorna. Äldre småhus har ofta inget ventilationssystem alls och man har inte sällan problem med dålig lukt. Ett ventilationssystem med värmeväxling innebär att man tar in frisk luft i vardagsrum och sovrum och den använda luften sugs ut i kök och badrum. Innan den lämnar huset passerar luften värmeväxlaren, där värmen från den använda luften förs över till friskluften. Ventilationssystem innebär att nya kanaler måste dras. Ofta går det bra att installera dessa i ett sänkt tak i till exempel en hall. 7 Hur gör man? Jag har studerat ett typiskt småhus med källare från mitten av 1970-talet, gjort energiberäkningar och förslag på ombyggnader så att man uppnår passivhusstandard. Exempelhuset byggdes 1976 och är på 133 m2 med en uppvärmd källare på 60 m2. Fasad med tegel, tvåglasfönster och självdragsventilation. Minska ledningsförluster (transmission): 1. Nya fönster med U-värde 0,7 eller lägre. Inbyggnad av karm i isole-ring. 2. Tilläggsisolering invändigt med 30 mm vacuumisolering, anslutes till fönsterkarmar. 3. Tätning med invändig plastfolie, nya ytskikt. 4. Isolering av vinden med lösull/cellullosa. Ev. utvändig tilläggsisole-ring av taket under takpannor. 5. Utvändig isolering av källarvägg med cellplast, ny dränering 6. Invändig isolering av källargolv med vacuumisolering. Minska ventilationsförluster: Installation av ventilationssystem med vär-meåtervinning. Värme: Ny varmvattenberedare/tank kopplad till solvärmesystem och pelletskamin. Värmeaggregat i tilluften. Detta görs exempelvis i ett hus där man inte har tillgång till fjärrvärme. El: Nya energisnåla armaturer och hushållsmaskiner minskar elanvänd-ningen, men el för fläktar tillkommer. Energianvändningen i exemplet: Energianvändning Före( kWh/år) Uppvärmning 27000 Varmvatten 2500 Hushållsel 3000 Summa: 32500 Efter(kWh/år) 4500 2000 3000 9500 Besparing 23000 kWh/år. Elanvändningen minskar med 29500 kWh/år. Husets utformning från 1976 är ett passivhus. Bara genom att ta till bättre fönster, bättre isolering, värmeväxlare för ventilationen uppfyller huset passivhuskraven, under 10 W/m2 i uppvärmningseffekt. Ekonomi Det går att ekonomiskt räkna hem en ombyggnad till passivhus. Om det finns anledning att bygga om eller renovera huset av andra skäl, t ex anpassning till rörelsehindrade, eller byte av gamla fönster eller värmesystem bör man analysera om det är idé att förlänga husets livslängd ekonomiskt och miljömässigt genom att kombinera åtgärderna med energieffektivisering. Kostnader Tilläggsisolering av vind Byte av alla fönster Ventilation med värmeväxlare Tilläggsisolering av yttervägg Tilläggsisolering av källare Summa: 10000 kr 120000 kr 60000 kr 200000 kr 200000 kr 590000 kr Kostnaden för installation av nytt värmesystem är inte inräknat. Energibesparing 23000 kWh per år x 1,50 kr = 34500 kr Kalkylränta 5 % x 590000 =29500 kr Man sparar således 5000 kronor om året om man bygger om sitt hus till passivhus. 8 Var ligger haken? Ett problem är att det är frågan om mycket stora samhällsinvesteringar om ombyggnationerna genomförs i stor skala. Om varje ombyggnad kommer att kosta en halv miljon kronor, innebär det en investeringsvolym på över 1000 miljarder kronor. Om det fördelas på tio år är det 100 mil-jarder per år. (Jämför: Försvarsbudgeten ligger på 35 miljarder per år.) Hur skall vi få fram pengar? Litteratur ”Att tilläggsisolera hus – fakta, fördelar och fallgropar” Energimyndigheten ET 2009:19 Det andra problemet är att få fram arbetskraft. Det kommer att behövas 50000 – 100000 nya byggnadsarbetare. Det tredje är att man under en sådan omfattande ombyggnad måste evakuera huset under några månader. Hans Eek Juli 2011 9 Certifieringskurs Passivhusbyggare Kursen Passivhusbyggare ger en allmän och bred baskunskap i byggnation av passivhus och energieffektiva byggnader. Kursen inriktar sig till yrkesarbetare, dvs praktiker inom byggnadskonstruktion och installationsteknik. Kursen lär deltagare förutom energieffektivitet att betrakta byggnaden som system där god innemiljö och god beständighet är viktiga egenskaper. Föreläsare är de bästa i branschen, och kursen växlar teori med praktiska övningar. Kursavgift: 12 500:- exkl. moms inklusive personcertifiering, mat och fika Kursomgång 1 25 oktober 08.00 - 16.00 Ekocentrum, Aschebergsgatan 44, Göteborg Kursomgång 2 22 november 08.00 - 16.00 Passivhuscentrum, Utbildningens Hus, Östra Ringgatan 16, Alingsås 8 november 08.00 - 17.00 Byggarbetsplats Göteborg, detaljer meddelas senare 29 november 08.00 - 17.00 Byggarbetsplats Alingsås, detaljer meddelas senare Kursstart Göteborg 25 oktober! Sista anmälningsdag 10 oktober Kursstart Alingsås 22 november! Sista anmälningsdag 7 november Anmälan sänds per e-post till: [email protected] Anmälan skall innehålla: - Deltagarnamn - Yrke - Arbetsplats - Faktureringsadress - Organisationsnummer/personnummer - Kontaktuppgifter - Önskemål om specialkost Sista anmälningsdag: 10 oktober för kursomgång 1 7 november för kursomgång 2 Kursdag 1 Passivhuskonceptet Byggnaden som system Certifiering och krav Lufttäthet Fukt Köldbryggor Fönster och dörrar i passivhus Ventilation Kursdag 2 Praktisk workshop -tryckprovning -termografering -fuktmätning Genomgång, diskussioner och upplägg Utvärdering Tentamen, teoretisk och praktisk 10 Finns en framtid för fjärrvärme? Foto: Alingsås Energi Fjärrvärmebranschen står inför en stor utmaning, att anpassa sig till den alltmer energieffektiva bebyggelsen. Då fastigheterna använder mindre energi är det i dagsläget ofta inte lönsamt för fjärrvärmebolagen att ansluta lågenergibyggnaderna till nätet på grund av för höga installationskostnader i jämförelse med den återbetalning som fås genom försåld värme. Fjärrvärmens fördelar är att verkningsgraden i anläggningarna ökar och den specifika kostnaden för produktionen blir lägre på grund av stora centraliserade produktionsanläggningar. Jämfört med små anläggningar är det dessutom ofta effektivare och lättare att sätta in miljösanerande resurser i anläggningen, vilket ger en mindre total miljöpåverkan. Nackdelarna är att värmen måste distribueras ut till kunderna, vilket medför stora kostnader för markarbete, material och värmeförluster. Då distributionskostnaderna är större än de kostnadsfördelar fjärrvärmen får genom centraliserad produktion har fjärrvärmen tappat sin konkurrensmässiga fördel mot små lokala anläggningar. Viktigt är alltså att hålla nere distributionsförlusterna för att kunna sälja billig värme. Det som händer vid anslutning av lågenergihus idag är att distributionsförlusterna är nästintill desamma som vid vanliga hus men den försålda värmen har minskat. En annan nackdel är att lågenergihusen använder fjärrvärmen till uppvärmning bara då det är som kallast ute vilket också är då produktionskostnaderna är som dyrast. En viktig aspekt för att pressa ner distributionskostnaderna är att få ner tillverkningskostnaden på fjärrvärmekomponenter genom att standardisera komponenterna och få en mer industriali- 11 serad tillverkningsprocess som kan sänka priserna. Detta tillsammans med effektivare och billigare markarbete kan göra stor skillnad på kostnadskalkylen. DHC+ är en europeisk organisation som satsar på att stimulera forskning och innovation inom fjärrvärme/kyla. De har tagit fram ett koncept som kallas den fjärde generationens fjärrvärme där grundidén bygger på: • • • • Låga temperaturer i näten med målet 5020 i fram- och returledningstemperaturer Användning av flexibla monteringsklara dubbelrör i små dimensioner Varmvattencirkulation i byggnader ska ersättas med cirkulation på primärsidan Varmvattenberedning nära tappstället leder till att lägre temperaturer kan användas utan att riskera legionellatillväxt Fördelarna med låga temperaturer i nätet blir mindre värmeförluster, andra mindre värmetåliga rörmaterial kan användas, spillvärme och förnybara energikällor, som solvärme, kan användas i större utsträckning. För att kunna implementera dessa låga temperaturer på nätet måste även fastigheterna använda sig av lägre temperaturer än idag. Uppvärmningssystem som använder sig av låga temperaturer, t.ex. golv- eller väggvärme och som arbetar med temperaturer på 2540 C måste användas. Detta gör att det blir tappvarmvattnet som blir dimensionerande för temperaturerna i fjärrvärmenätet. På grund av risken för tillväxt av legionella bör inte vatten i ackumulatortankar och varmvattenberedare understiga 60C. Boverket har också ett krav på minst 50C på tappvarm- vattnet efter tappstället. Om legionellarisken kan minimeras på något sätt blir alltså 50C dimensionerande för fjärrvärmetemperaturen. En fråga som uppkommer är varför Boverket har lagt temperaturen vid 50C, kräver vi denna temperatur för komfortändamål vid tappställen? I Danmark är kravet 45C i kök och 40C vid andra tappställen. Detta är en fråga som bör tas upp och ifrågasättas då en sänkning av kravtemperaturen skulle innebära en sänkt dimensionerande temperatur på fjärrvärmenätet. Även taxans utformning är mycket viktig, kommer den att se ut som idag med ett konstant pris över hela året eller kommer det att variera med produktionskostnaderna? Det är en fråga av stor betydelse då det skulle betyda att priserna är som dyrast då lågenergihus vill använda fjärrvärme för uppvärmning. Har fjärrvärmen en framtid i ett energieffektivt samhälle? Ja, teknikerna finns för att möjliggöra en stor sänkning av distributionskostnaderna vilket skulle göra det mer lönsamt för bolagen att koppla in lågenergiområden på nätet. Fjärrvärmebolagen måste se över sina affärsmodeller och utveckla dem för att passa in även i framtiden. Systemen kommer inte att fungera problemfritt direkt utan vidare forskning behövs samt pilotprojekt som utvärderar och felsöker dessa system behövs innan de används kommersiellt. Branschen har mycket att jobba med men inte så mycket tid för att hitta en lösning på problemen. Lågenergibyggnaderna är redan här och bolagen missar potentiella kunder varje gång de nekar en fastighet fjärrvärme. Sebastian Lembke November 2010 12 Energieffektiva småhusleverantörer Synvillan, Becohus Foto: www.becohus.se Under 2010 har Hållbar Utveckling Väst i samarbete med Energimyndigheten, kommunala Energioch Klimatrådgivarna och Passivhuscentrum Västra Götaland arbetat med en marknadsöversikt över energieffektiva småhus. Marknadsöversikten är tänkt att användas som underlag för rådgivning, eller för intresserade privatpersoner som vill bygga energieffektivt. Samtliga Sveriges småhusleverantörer har tillfrågats att medverka. De som tackat ja har fått skicka in information om deras energieffektivaste hus på runt 150 m2. Beräkningarna har sedan utförts av en extern konsult för att få jämförbara resultat. Tjugoen husleverantörer deltog i översikten, och av dem har Passivhuscentrum Västra Götaland valt ut de tio leverantörer vars hus fått bäst resultat som vi rekommenderar till personer som vill bygga småhus. Våra rekommendationer gör vi inte utifrån energianvändning, utan utifrån energiförluster. För ett passivhus är det mer relevant att titta på hur mycket värme ett hus förlorar genom väggar och ventilation än hur många kWh man använder för uppvärmning, eftersom många leverantörer kompenserar förluster med värmepumpar och liknande. 13 De tio husleverantörerna är följande: • Emrahus • Becohus • Värsåsvillan • A-hus • Villa Varm • Karlsonhus • XN-villan • Robusta Stenhus • Willa Nordic • Åsbohus Vi vill dock poängtera att ovanstående husleverantörer även tillverkar hus som inte uppnår samma goda resultat som i marknadsöversikten, och att de inte heller i alla fall uppnår passivhusstandard. Därför rekommenderar vi att man i sin förfrågan specificerar att man vill ha ett passivhus, och att man specificerar i sitt kontrakt vilka krav huset ska uppnå, att man vill ha tryckprovning och fuktmätning av huset, etc. Det går även utmärkt att kontakta oss för rådgivning. Det finns också husleverantörer som tillverkar passivhus, men som valde att inte deltaga i marknadsöversikten. Företagen Ziphouse och Bestahus är två sådana exempel. Marknadsöversikten publiceras av Energimyndigheten, och går att beställa kostnadsfritt på deras hemsida. Villa Toro, Vinninga Foto: Värsåsvillan 14 Böcker om passivhus ”Vi bygger oss ett passivhus” Idé och text: Martina Feirer / Alexandra Frankel Illustrationer: Martina Feirer Nu finns barnboken ” Vi bygger oss ett passivhus” på svenska. Boken förklarar på ett enkelt sätt hur ett passivhus fungerar och varför det är meningsfullt att bygga ekologiskt och energimedvetet. I boken får man leta, lyfta på flikar, vrida och dra. På ett enkelt sätt förmedlas grundläggande kunskaper om byggande samt information om passivhusteknologin. För den som gillar att pröva på finns det anvisningar till experiment om temat värme och givetvis förklaras i boken varför vi bör bygga passivhus. ”Passivhus - en handbok om energieffektivt byggande” Text: Lars Tirén & Lars Andrén Passivhus värms till stor del upp av den värme som alstras i byggnaden, av människor och teknik. I den här boken görs en grundlig genomgång av begreppet passivhus. Vad säger passivhusstandarden och hur kan dessa krav uppnås? Här framgår att passivhus kan byggas i såväl nyproduktion som vid ombyggnad och renovering. ”Passivhus” handlar om hur beställare, förvaltare och entreprenörer kan bygga energieffektivt och vad som krävs för att uppnå standarder för lågenergihus. Dessutom finns här en rad exempel från projekt med lågenergihus som ger en konkret bild av husen och vägen dit. Den är lämplig att använda i skolor, förskolor och inom miljöutbildningsprojekt för barn i åldrarna 5- 10 år. Givetvis fungerar boken också för arkitekter, ingenjörer och byggherrar. Boken kan beställas från Passivhuscentrum Västra Götaland. Boken kan beställas från Tyréns. Den kostar 390 kr exkl. moms + frakt.
© Copyright 2024