DEBATT DEBATT DEBATT ingar lösn ycket bättre ’’Det finns m mepumpen” är sv ft än frånlu DEBATT ffekten för som uttorkningse riskerna samtidigt kraftigt och ökar krafminskar mögelproblem fukt- och byggför byggnadsuppstörre energianvändningoch hushållsel Flera tigt. Total energianvändnin varmvatten nde verkän och fukt. värmning, per ytenhet • Täthet med landsomfatta geografiska större över företag gånger s omslutande oroas 5 - 10 byggi arbetsutfömed passivhusen samhet lnader Boverkets vara genom får tillsammans större kvalitetsskil och takytor. passivhusen on, Detta men väggatt fönsterytan randet. studerade anger uttorkgynnsamuftsventilati av boarean, av de regler särskilt utföran10 procent frånlufts-till ar med mindreför fuktatt fönsteryMånga under ner mot rar också kan dessbeträffande isolertjocklekökar riskerna är uppförda och mögelFönstren såväl rekommende av att ing ingar ningseffekt samt fuktma förhållanden urer tan begränsas. kontroll. . varmdesto konvektion de och ge komfortstörn vara intresserad total energianvändnvarm utetemperat helhetsgrepp tycks i klimatskalet utom ärmning, fönsteryta 2: Specifik vid låga höga utetempe-g Ingen skador och med småhus fungerar FIgUr Ju större dning och effektvid vintertid för byggnadsuppvvanliga ökar mer noggrant (summa hushållsel) för solinstrålnin • Fönster. hur passivhusen ani boendevanor (god lösning)passom sommartid energianvän fönsteryta somgörs Oskärmadmöbler samt högre följa upp variationer vatten och lågenergihus respektive pas Varför såväl och raturer. Med större hur g pump inverkar. enligt SCB, behov. samt textilier ingarna r i synnerm m. och glumslöv. bleker färger procent av solinstrålnin 10 procent med frånluftsvärme 10 komfortstörn och utförande uppföljninga finns bara na Lindås vintertid och på grund dra ömtåliga har har cirka Hittills värmesivhusområde turer som kallstrålpassivmartid inte ordentliga ostnader kan värme gar av och innemiljön? • Passivhusen effekt effektDäremot än vanliga produktionsk och övertempera het av namnet. av kallras dning undersöknin att värda högre en större av värmepump. gar visar som är av dessa unpå grund ett fåtal medföra s behov r löslägre energianvän via plåtkanaler pumpen Undersökninmed god och Passivhusen ning. hus redovisade Tilluft granskning av LinköFEL! mm tt sammanfalle hus. rade hus ca 300 mm tillverkning på besparing. ca 300 En närmare r t ex utförda SP visar • Ventilation. vid värmetillsko andra elvärmda rengöras serieproduce isolering isolering osv, frånextra respektive resultat. värmeefsom inoljats inte kan dersökninga när alla (måttlig riskerna ehög värmeef som ning (måttlig ning universitet positiva kyla. i tid med extra i ytterväggar känt, sätt ökar vid kyla system pings frånluftsvärm enbart allmänt föroreningarlisolering ion, hus behöverhålla värmen i energiefvärmning ett betryggande och ingalunda inte vara förklaras med att dåligt luftsventilat byggnadsupp följsamt frånlufts-/til tycks kan fekt för energiatt bygga passar ett för hälsoproblem och för Detta väl orkat annat osamt dyrare med låg grund pump underhållsin bland lägre Fjärrvärme tenradiato tillräckligtsvårgenominne. Luftvärme vilket är nordessutom obetydligt ion är varmvattenmed vattenradiat byggnader annat på och och personer och specifik fektiva bland låg Underhållet tjocka luftsventilat att få och har ostnader och svårt, er. in i de system. värmesystemnästan lika för bygganvändning pådyrbart att utföra ha tensiva sätta sig rapporterna. anläggningsk driftkostnad dning ter i villaområrer) kan r. av höga och om passivhus av omöjligt varmvatten, malt eftersatt, trängliga energianvän kulvertförlustomtstorleka vederhäftiga total inte säga kompetens Debatten en strid ström ning, stora l,80kWh/ för att på passätt. Få och myter Undernormala Bristande nadsuppvärmchhushållse totala ökgår med korrekt gjorts. och tidningspassivden med brupoppå ett Några skrönor ett helhetsgrepp uppföljning gar av dier har innemiljön är systemet En tagit fastighetselofigur 2. Den ostnaderna nyhetsinslag på gång genomrna mot Gång år, innemiljöstu i vårt Få har bedöma Undersöknin ”ytligt” nemiljö. och beaktat upp i media m2 och artiklar. komför att till bevis! Inte heller invändninga produktionskuppges. Alla av till är i regel Upp av laget boenden sivhusen nik-energi-in hus i Norge. förekommer som ningen beakpar nya kopplade på med bristande stora än vad De allvarligaste tunt, även är man intresserad kare-byggtek och myter några exemhar inte underbyggda förda rör: extremt är större skrönor med problem nu senast dåligt faktorer Här är passivhus ken. De hälsa, broderland materialmängd petens, brist på helhetssyn n inverkande hus och i Uddevalla. i debatten. tyckens av värmetillförter• Isolertjockle arna medför uppföljning. därför fördeanvändninge och resultat, försvaras subjektivt drar än uteluften med Reglering tats i kalkylerna. placerad Orust boisolertjocklekkan inte minskar na medpel: alla påstådda är bättre • Värme. en centralt och mycket FEL! I och exempelproducerad anav lys. Exempelvis Trots Av Professor räkFörespråkar • Passivhus slöseri filtreras. sämre än inte i tvåplanshus seln med om man • Inneluften passivhusen Harrysson ande. slutsatser hus livscykelana dningen att den figur1, särskilt alltid av ”marginalel” med lar är Många med sid 42 genom genom jämfört rade Christer universitet mostat energianvän endast r. FEL! är ellångtgåendeeller ett fåtal inneluften Forts på är kolkraft vis i Glumslöv, Örebro ett minskar års livslängd städer en ökar gar i värmepumpa byggts än serieproduce e(Sebland i brukarvanor 50 vänder bättre frånluftsvärm nat på undersöknin som hittills är föga releuteluften. stora skill-i nergibehövs 3:1998 siom väggisolering mineralull med att variationer passivhus jämförelsen inet frånluftsven hus 490 mm egalt om 1 procent trots kan medföraexempelvis orer. Energiså enkel • Ingenköpte mm till Energimagas Verklighetenvärmda är ju naturligtvisvia elbatpump, från 290 densamma och utförande olika hus, FEL! annat eller mera. och vattenradiat mellan blem 32-33). el tillförs eller via vant. Det med 1:2 tilation för byggnadsupp n är ungefär nader dorna tillfödning mängd tem proatt energi behöver ute. för innemiljöpro samma användninge energianvän liksom är den riskerna i luftvärmesys är i passivhus är större teriet medan värmning vid några plusgrader /kroppsPassivhusen och byggskador naderna. ras redan är självvärmda värmeinget duktionskost • Husen och har därför i en mängd uppges värmda för har ett vilket fläktlösningar system, FEL! Passivhusen (ibland elelement värme av kundanpassadei stora processartiklar. placerat tillför används de tillverkare centralt tunnelbyggen. värment) som produkter vid Våra marknadsledan och interna är mer. ion. vattenelemenär den AKRON ) inte reda på flis, i gruvor för att få och processventilatför virke och inte via luften (gratisvärme industrialla hus, såsom torkar eller via www.akron.se A41:49. produktionen kyla. I i monter kroppsväranläggningar, 0510-914 00 till vid bidrar till Nordbygg räcker oss på ser du på passivhus, vistas i husen Kontakta bara i större fläktar g dem som En av våra men från uppvärmnin va fönster byggnadens energieffekti U-värmed och FEL! Även • Stora transmis2 K är spar energi. fönstren 1,0 W/m den runt rna genom ter Sex my sivhus om pas ”ytligt” s är i regel rad av passivhu vara intresse kningar passivtycks heller Undersö upp hur rda. Ingen och följa genomfö helhetsgrepp ett av att ta r. husen fungera KLITTErVALL TOrBJÖrN Finns det mycket bättre lösningar än frånluftsvärmepumpen? en lätt Eller bara Orkan? alla behov. Storm? för fläktar Vi har gen och FOTO: © ad vinning, så kall ft med värmeåter . Från- och tillu svärmepumpen rlägsen frånluft öve helt är , på FTX ett svar s Östberg som sidan 40. Det menar Han 1, nr från el ons arik Christer Harryss FIgUr 40 1: Passivhus i glumslöv. Bilden är tagen mitt på dagen. sionsförluste vid höstdagjämnin EM 1/2012 ft och entill- och frånlu av kontrollerad (FTX) och filter ergiåtervinning temet med en fortprocent. hög standard. n är desssson propagerar grad om ca 80 ftsvenChrister Harry uftsvärmepumpe mpar för rags- och frånlu ativ Frånl mepu 5) självd ftsvär all a t frånlu omisk altern 4) Vid igt att filtrer farande för g trots att utom ett oekon n är det omöjl ventilation. er! uppvärmnin och tilatio och finfilt gen a ation riktig ventil ativ. Han för uppvärmnin kelkosttilluften med et bättre altern på att livscy ationsaggredet finns myck blir Bl.a. beroende kvaliI moderna ventil tom att det et hög p.g.a. iåtervinning, påstår dessu naden är myck från förgat med energ usmiljö med (Se statistik C.A. Östberg bättre inomh tetsproblem. klarar t.ex. HERU från frånluftsven gen). Dessutom liten alla tävlingar självdrag eller säkringsbola som vunnit är helt fel! mpen bara en mellan små mepu ftsvär tilation vilket relser stor frånlu och jämfö rmning. En finfilter av husets uppvä a. ggregat, finns att del letter jag FTX-a r och tycke alltid komp på både tillPersonligen elpanna måste at där av klass F7 frånluftsven bra FTX-aggreg och temperasjälvdrags- och Jämför ett eller kyfrånluftssidan förbjudas helt nt av värmen den är 83 tilation borde över 80 proce turverkningsgra ggnad av fölinns och tillföblir vid ny- och omby frånluften återv Inomhusluften i nt. lan proce r! med et SÄMRE jande anledninga res tilluften. därför myck elrg, Forts på sid 50 Sventilation Av Hans Östbe FRÅNLUFT Vid all självAB än med ett bra 1) Komfort: Östberg Group ler självdrag ftsventimed drags- och frånlu ationsaggregat uteluften tas modernt ventil lation måste Detta i byggnaden. d erera in otemp bl.a. när olägenheter akar medför stora uteluft förors kall ouppvärmd Hans Östberg har kommit med synpunkter på min artikel ”Sex myter om passivhus”. Några av hans påståenden är rent felaktiga. Andra måste bygga på missförstånd eller okunskap. Exempelvis har jag inte pläderat för självdragsventilation! Hans Östberg saknar sedvanliga referenser för sina påståenden. Östbergs påståenden måste dokumenteras. Jag betraktar därför hans inlägg som en partsinlaga. Frånluftsventilation att föredra Praktiska undersökningar visar sammanfattningsvis att frånlufts-/tillluftsventilation har avsevärt mer klagomål på innemiljön, är mer underhållsintensiva i form av kanalrensning och filterbyte samt har större risk för övertryck inne relativt ute med ökade risker för fukt- och mögelskador i klimatskärmen orsakat av fuktkonvektion. Mina uppfattningar stöds bland annat av SABO-unAv Professor Passivhus inte rätt lösning! dersökningen (2006), utredHans Östberg skriver sist Christer Harrysson ningar gjorda av LKF (Lunds Örebro universitet i sitt inlägg ”När det gäller kommuns Fastighets AB), passivhus så kan jag i viss mån hålla Svensson mfl (2005), SIB i Gävle samt med Harrysson. Jag tror heller inte att av framlidne konsulten Stig Jahnsson passivhus är rätt lösning i Skandina(Hjältevadshus och Modulent). vien”. Ett oväntat ställningstagande, eftersom definitionen av passivhus är Till och med för det s k Hamnhuset att värmebehovet ska klaras med en i Göteborg uppgav nyligen Gervind distribution av värme via ventilations(2012) i Samhällsbyggaren 2/2012 att luften (hygienluftsflödet), dvs ett FTXbrukarna i detta passivhus med FTXsystem med ventilationsvärmeväxlare ventilation besväras bland annat av att och elbatteri. matos sprids mellan lägenhetena via NEDKYLNING UPPVÄRMNING ENERGIÅTERVINNING VÄTSKEFILTRERING 48 tilluft med värme FTX. Från- och helt kallad FTX, är återvinning, så ftsvärmepumpen. överlägsen frånlu EM 3/2012 den roterande växlaren och att draget från tilluftsdonen är irriterande. Litet filtreringsbehov i bostäder Endast något tiotal procent av husen i vårt land har en utemiljö som är sämre än innemiljön, främst orsakat av biltrafik och industriutsläpp. Den största mängden föroreningar uppstår inne av brukare och inredning/textilier. Då hjälper inga filter som Hans Östberg påstår i punkt 4. Filtren medför dessutom högre tryckfall och energianvändning. Störst effekt- och energibesparing med frånluftsvärmepump Med frånluftsvärmepump kan effektbesparingen uppgå till ca 1,5-2,0 kW och energibesparingen 5 000 - 7 000 kW/ år (för varmvatten och byggnadsuppvärmning), vilket är avsevärt högre än för FTX-ventilation med ventilationsvärmeväxlare (påverkar enbart energi för byggnadsuppvärmning). Hans Östbergs påståenden enligt punkterna 4 och 5 är med andra ord helt felaktiga.  RME SKOTTSVÄ ER V Ö V A G IN LN Y K R ÅTE I KRAFTVÄRMEVERK 1 st Plattvärmeväxlare Sondex typ S110-IS16. 4 st Fläktluftkylare, Flexcoil typ VFLD. Kylkapacitet: 10.000 kW vid +27°C lufttemperatur, 40 % EtGly. Uppställda: Fortum Värme, KVV Djuped, Hudiksvall. 30 EM412.indd 30 EM 4/2012 Fråga oss – det lönar sig! 08-564 722 60 processor.se [email protected] Se hela programmet på webben! 2012-06-20 15.53 FOTO: © ÖSTBERG Debatten om olika ventilations- och värmesystems för- och nackdelar fortsätter. Här svarar Christer Harrysson på Hans Östbergs inlägg från förra numret. kallras. ftsvenrags- och frånlu 2) Vid all självd som helst man ingen tilation har ofiltrevar den oftast kontroll över byggnakommer in i rade uteluften r ett fönster öppna t.ex. den. Om man er i stort rum så komm ett i dörr eller och övgå den vägen sett all luft att ventilabli helt utan riga rum kan te vägen. tar alltid lättas ftstion! Luften rags- och frånlu självd all 3) Vid procent av måste 100 ventilation s uppas med huset tilluften värm är att . Detta inneb värmningssystem för uppvärmning en gning anläg hela ca 30 prosioneras upp måste dimen använder med om man syscent jämfört ng i ventilations värmeåtervinni GROUP AB ingstemperaturverkn bris?