Vad vet vi om växthusgaserna och matproduktion? Svensk klimatcertifiering på solid grund Christel Cederberg SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg Stockholm 15 juni 2010 1 Klimatfrågan är ett globalt problem • Oavsett var i världen produktion och utsläpp sker har de betydelse för produktens totala belastning • Därför måste man ha ett livscykelperspektiv när man beräknar och diskuterar produkters klimatavtryck • Ofta bristande indata om importerade produkter 2 Att beräkna klimatavtryck för livsmedelsprodukter är ofta komplicerat och behäftat med större osäkerheter än för andra produkttyper Lustgas, N2O +/- 30-50% Metan, CH4 +/- 20 % Fossil CO2 +/2-5% 3 Mjölkens klimatavtryck gram CO2-eq per kg milk 1000 800 N2O (20-35%) 600 CH4 (45-65%) N2O CO2 (10-25%) CH4 400 CO2 200 0 agr trp dairy source: Maten och miljön, LCA av sju livsmedel, 2002 4 pack dist cons Metodval kan ha stor betydelse för klimatavtrycket – exempel hantering av biprodukten kött från mjölk system expansion MILK allokering - fysiskt förhållande - ekonomiskt förhållande 10 Land use change - the tropics Land use change - rest of the world Fossil fuel use & cement manufacture 8 6 4 2 0 1850 1900 1950 2000 Data sources: Marland et al. (2007) for fossil fuel use and Houghton (2008) for land use change. Global CO2 emissions(GtC/yr) CO2-utsläpp från förändrad markanvändning – det finns ännu ingen internationell konsensus metod för hur detta skall räknas ned på produktnivå Tropical deforestation – rates and drivers Beef Soy Timbe Shift cult r 3.9-4.4 Mha/yr 1.3-2.3 Mha/yr Timbe r Palm oil 2.5-2.7 Mha/yr CO2-emissions: 4.4±2.0 GtCO2/yr 2010-03-03 Environmental Economics Unit, Department of Economics | Martin Persson Positiv och negativ markanvändning..... Metodiken saknas men mycket forskning pågår! Kolsänka – långliggande gräsmarker 8 Kolkälla – avskogning för mera sojaproduktion Utsläpp från svenska jordbrukssystemet Ca 11 Mton CO2ekv – men då är markanvändning inte inkluderad! - ca 2,5 Mton CO2ekv från mulljordar - betesmarker och vallar = kolsänka - åkermark med ettåriga grödor = kolkälla - importerat foder som direkt eller indirekt orsakat avskogning = kolkälla 9 Globalt perspektiv... Indata svårt..... Osäkerheter N2O och CH4....... Bristfällig metodik...... ..... orsaker till varför vi har valt kriteriebaserad klimatcertifiering 10 Kvävet är centralt Effektiv gödselanvändning (liten input av N per ton produkt) Använd mineralgödsel med låga utsläpp i produktionen Öka odlingen av baljväxter (klöver/lusern i vallar, ärter, åkerbönor) 11 Kvävet är centralt • Lagra och sprida stallgödseln med så små förluster som möjligt (ger potential för minskade N2O-förluster på flera sätt) • Öka kunskapen om jordbrukets interna Nkretslopp Idisslarnas produktivitet • Bra mjölkproduktion • Ej för hög slaktålder • Friska djur (liten/ingen medicinering • God reproduktion Gödsellagring • Biogasproduktion; särskilt intressant för flytgödsel från grisar • Leder till minskade utsläpp på flera ställen (utsläpp från gödsellager, produktion av förnybar energi som ersätter fossil Fossil energi Spara energi – minska ”spill”, onödig körning Effektivisera gm odlingsmetoder gm maskin alt utrustningsval Byta till förnybart bränsle Foder – viktigt för alla animalier • Minska foderspill • Optimera foderodlingen, t ex genom mindre Ninput per ton foder, sparad diesel etc • Byta ut foderråvaror, t ex ensilage från gräsvall till gräs/klöver eller soja mot ärt/rapsmjöl Avslutningsvis, vi har idag god kunskap om vilka åtgärder som minskar utsläppen Kvävefrågan är central Djurens produktivitet Foderproduktion, val av fodermedel Energianvändning, val av energikälla 17