Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av

Vittrings- och korrosionsproblem vid
hantering av matavfall, 2009-2012
Projekt WR 27 ”Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på
biologiska behandlingsanläggningar”
Projekt WR 34 ” Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador
på biologiska behandlingsanläggningar, Etapp II Tätskikt på betong
– State of the Art”
Projekt WR 43 ”Kartläggning av vittrings- och korrosionsproblem
vid hantering av matavfall, Etapp III Verifiering av metodik”
Centrum för optimal resurshantering av avfall
www.wasterefinery.se
Ylva Edwards,Docent
Disposition
WR 27:
• Bakgrund/ Skador/ Analys
WR 34:
• State of the Art /Förslag
WR 43:
• Ny metodik i lab / Specifikation
Lönsamhet?!
Bakgrund
• Rapporter från anläggningar – Avfall
Sverige
• Besiktningsverksamhet - SP
• Enskilda skadeutredningar - CBI
Ingen klar definition i regelverken
om betongkvalitet!
Exempel på skador
GOLV
i mottagningshall för matavfall
MOTTAGNINGSTANK
i biogasanläggning
Metodik
• Enkätstudie
(till ett 20-tal anläggningar)
• Kemiska analyser
(10 anläggningar)
• Analys av betong och armering
(3 anläggningar)
Analys av betong och armering
Anläggningar:
Atleverken (Örebro)
NSR (Helsingborg)
Fågelmyra (Borlänge ej
besökt)
Atleverken,
GOLV och VÄGG
Analys av betong och armering
ATLEVERKEN - KORROSION
GOLV
VÄGG
Analys av betong och armering
MIKROSKOPI
ATLEVERKEN
Urlakad cementpasta
Ballast
Luftpor
”Opåverkad”
cementpasta
Bildyta 8,7x6,4 mm
Analys av betong och armering
BORLÄNGE
Åtgärder som vidtagits / provats
mot betongskador och armeringskorrosion
• Målat med plastlining
• Duracon
akrylbeläggning
• Klätt betong med
stålplåt
• Rengöring
• Matacryl
• Epoxibehandling
• PGJA
Slutsatser och Rekommendationer, WR 27
• Betong har inte tillräcklig motståndskraft mot
matavfall.
• Betongen måste skyddas av ett tätskikt.
• Ny metodik behövs för att prova
tätskiktsmaterialen i sin ”rätta” miljö.
WR 34
• Nya Kravspecifikationer för
skyddsbeläggningar till matavfallsanläggningar!
Betong och miljö
Kvalitetsklass /
Användningsområde?
Exponeringsklass
SS EN 206-1
X0 → XA3
Specialbetong
Betong - Exponeringsklasser, SS EN 206-1
Gränsvärden för exponeringsklass XA3,
typ av exponering: 6 Kemiskt angrepp
Kemisk komponent
2−
Sulfat, SO4 (mg/l)
pH-värde
Koldioxid, CO2 (mg/l)
4+
Ammonium, NH (mg/l)
2+
Magnesium, Mg (mg/l)
Gränsvärden
> 3000 och ≤ 6000
< 4,5 och ≥ 4,0
> 100 upp till mättnad
> 60 och ≤ 100
> 3000
jord, grundvatten, 5-25 °C
SS EN 206-1: vct max 0,45, tryckhållf. minst C35/45,
cementhalt minst 360 kg/m3 och sulfatresistent
cement
SS 137003 och Betongrapport 11
Specifikationer och krav för
tätskikt/skyddsbeläggning på betong
• Produkter och system för skydd och reparation av
betongkonstruktioner (SS EN 1504, Del 1-10)
SS EN 1504-9 Allmänna principer för val av produkter
SS EN 1504-2 Ytskyddsprodukter för betong
• Specifikationer för svenska vägbroar
• Specifikationer för svenska järnvägsbroar
• ETAG 033
• Golvbeläggning SS EN 13813
Funktionskrav i specifikation?
Mekaniska
egenskaper
Vidhäftning
mot
underlaget
Pris
Beläggning/
Membran/
Primer
Kemikalie
resistens
Slitstyrka
Spricköverbryggande
förmåga
Lakvattenbeständighet
Speciallösning:
2 % ättikssyra, pH 4,0
+ 0,5% klorider
+ 0,2% fosfat
+ 0,2% ammonium
+ kalcium (för önskad
hårdhet)
Lagringstemperatur:
……70°C
Tid: 28 dygn.......
(EN 1504-2, EN 13529)
Jämförande egenskaper:
Vidhäftning och visuell
bedömning
Slitstyrka / nötning
SS EN ISO 1570-1
Taber
SS EN 13892-5
RWA
Tätskiktsprodukter och system WR43
Typ
Användning
Antal
Tillverkare
Matta, PGJA
Golv
2
NCC, GAFS
Polyurea
Golv
1
Elmico
Polyurea
Väggar/Tak
3
Elmico, Armacoating, Sika
Vinylester
Golv
1
Chesterton
Vinylester
Väggar/Tak
1
Chesterton
Polyuretan
Golv
1
Sika
Epoxi
Golv
1
Sika
Epoxi
Väggar/Tak
1
Sika
MMA, PGJA
Golv
1
Stirling Lloyd
MMA
Väggar/Tak
1
Stirling Lloyd
Vidhäftningsprovning - Exempel
Utan exponering 2,8MPa
Efter exponering 2,0MPa
Avnötning - Exempel
SS EN ISO 1570-1
Taber
SS EN 13892-5
RWA
Lönsamhet
Rätt produkter och skydd av betong i biologiska
behandlingsanläggningar ger:
En mer hållbar anläggning med längre livstid
 Inga kostsamma betongreparationer
 Färre skador
 Mindre underhållsbehov
 Färre dyra avbrott
 Mindre utbytesförluster
 ......