Läs mer i RS Trelleborgs Jubileumsskrift.
HELA DENNA TIDNING ÄR ANNONS FRÅN SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET I TRELLEBORG - JUNI 2012 En sjöräddningsstation bildades sidan 3 Räddning utan sidan 6-7 hopp Exempel på Sjöräddningsfall under 80 år sidan 10-11 överst: rescue gOran och gunnel larson. nederst: rescue runner greta kock. nederst till höger: rescue elsa johansson med rr greta kock på akterdäck. Trelleborgs Sjöräddningsstation 25 år Lördag 16/6 kl 12.00 -16.00 – Fiskekajen Trelleborgs Hamn 108 MOT LUND E6 MOT MALMÖ DUX f.d POST SSRS TT-LINE SCANDLINES P 9 MOT YSTAD Program: 4 Visning av båtar 4 Uppvisning av Sjöräddningssällskapet 4 Tipsrundor 4 Lotterier 4 Sjöscouterna visar sin verksamhet Arrangör: Sjöräddningssällskapet RS Trelleborg Söderslätts Musikkår spelar Servering av Gratis korv med dricka Sponsor: Trelleborgs Hamn 2 Text: Sjöräddningssällskapet 3 Text: Lars E Fränngård Foto: Sjöräddningssällskapet, CHRISTER THORELL En sjöräddningsstation bildades Frivilliga sjöräddare sedan 1907 Hos sjöräddningssällskapet har inte mycket hänt på 100 år. Tack och lov för det. Vi är fortfarande en ideell förening som räddar liv. Varje dag. I början av 1900-talet var sjöräddningen i Sverige i så dåligt skick att den användes som internationellt skräckexempel. Till slut tog kustbor och engagerade privatpersoner saken i egna händer. De startade insamlingar för att själva bekosta båtar och räddningsstationer. Med hjälp av många små gåvor och allt fler stora donationer, kunde Sjöräddningssällskapet spridas längs den långa svenska kusten. Sedan 1907 har vi undsatt mer än 25 000 fartyg och räddat över 70 000 människor i sjönöd. Vi startades av eldsjälar, och så har det förblivit i snart hundra år. – Vi har samma syfte då som nu, vi är en ideell förening som räddar liv. Vi begär inga pengar av staten. Vår verksamhet bygger fortfarande helt på gåvor, donationer och medlemsavgifter, berättar Rolf Westerström, vd för Sjöräddningssällskapet. Eldsjälar överallt Sjöräddningssällskapet har 66 stationer och 160 räddningsbåtar längs våra kuster och i våra största sjöar. Och över 2000 frivilliga som är beredda att rycka ut. Medlemmarna är ryggraden i verksamheten Sjöräddningssällskapets arbete drivs framåt tack vare många ideella insatser. Men det kostar pengar varje år att utbilda de frivilliga, reparera båtar och tanka för att kunna gå ut på larm. Mycket av den dagliga driften täcks av medlemsavgifter från de över 75 000 medlemmarna. – Om du vill stötta en lokal station eller donera en båt, kan du vara säker på att gåvan går direkt dit den ska, säger Rolf Westerström. Uppdraget har växt Det enda som har förändrats under åren är att uppdraget att rädda liv har växt. Uppdrag kan sammanfattas i tre delar; Sjöräddningssällskapet ska hålla intresset för sjösäkerhet och sjöräddning högt, ta fram effektiva åtgärder för sjöräddning samt utföra sjöräddningsuppdrag – Vi ser det som vår uppgift att leda utvecklingen av en effektiv svensk räddningstjänst till sjöss. Vi jobbar med förebyggande sjösäkerhet i form av information, forskning och utveckling. Dessutom deltar våra fartyg och besättningar i annan humanitär hjälpverksamhet, som kan vara till nytta för allmänheten, berättar Rolf Westerström. Sjöräddningssällskapet sparar varje år 900 miljoner åt staten, genom att helt ideellt ta hand om 70% av sjöräddningen. – Pengar som kan användas till något annat viktigt, avslutar Rolf Westerström (vd). When quality counts C.B. Friisg 5-7 Trelleborg 0410-101 43 Mån-Fre 10-18 Lör 10-14 HOS OSS HITTAR DU VÄXTER FÖR HELA TRÄDGÅRDEN på Skåre Fiskeläge 1987 I samband med ett planeringsmöte inför firandet av Skåre hamns 50-års jubileum i augusti 1986, fick jag frågan av dåvarande hamnmästaren i Trelleborg, Leif Larsson: – Kan du tänka dig att ansvara för att det bildas en fungerande Anledningen var att lotsstationen i Trelleborg lades ner och därmed försvann det mänskliga öga som i generationer hållit utkik över havet och lyssnat på radiotrafiken från fiskare, fritidsseglare och yrkessjömän i det tätt trafikerade området söder om Trelleborg. Under 50- och 60-talet Väl förtrogen med Sjöräddningssällskapets verksamhet sedan barnsben, först i Kivik och sedan i Kåseberga under 50- och 60-talen, svarade jag tveklöst ja på Leifs fråga. Jag kontaktade personer med anknytning till fiske och sjöfart i Trelleborg, Smygehamn, Gislövs hamn och Skåre hamn. Under hösten 1986 formades en grupp intresserade personer och ett möte hölls i november i Folkuniversitetets dåvarande lokaler på Algatan ovanför Forsbergs Optik i centrala Trelleborg. Närvarande representant för SSRS var inspektören och sjökaptenen Anders Wallgren. Ju längre tiden gick desto klarare framstod Skåre som det lämpligaste alternativet. Det var länge ovisst vilken räddningskryssare som skulle komma till Skåre, som slutligen vann kampen om sjöräddningsstationen. R/K Bernhard Ingelsson var först aktuell, men på grund av den stränga vintern 1986/87, fick vi vänta med öppnandet av stationen till våren/sommaren 1987. R/K Emanuel Högberg som låg på varv i Sölvesborg för att bli totalrenoverad och moderniserad, kom istället att bli den första räddningskryssaren på Skåre Sjöräddningsstation. Första utryckningen var icke oväntat en fritidsbåt med maskinproblem intill det förrädiska Stavstensrevet. Vi stod på kajen i Skåre och iakttog hur båten drev närmare och närmare revet. Vi startade upp och var snart på positionen och tacksamt tog besättningen emot vårt erbjudande om bogsering till Trelleborg. Väl förtöjda igen hemma i Skåre kände vi nog att självförtroendet hade stärkts en hel del. Provår TRELLEBORG Hedvägen 115 Tre l l e b o r g Förskeppsgatan 2 Ystad Tommarpsvägen 116 0410-576 00 Läs mer om oss på www.optimera.se Första året var ett provår enligt SSRS i Göteborg men redan våren 1988 fick jag det glada och efterlängtade beskedet att stationen från och med nu var permanent! Beskedet kom i samband med att dåvarande styrelseordföranden i SSRS, Skeppsredare Lennart Kihlberg och vd Gunnar Alverman besökte mig och min familj i Skåre. Stationen utvecklades nu ytterligare, vi byggde om och till vårt stationshus i väntan på den grundgående och snabbgående båt av märket Searider som skulle komplettera Emanuel sjöräddningsstation i Trelleborgsområdet? SSRS i Göteborg skulle ställa en sjöräddningskryssare till förfogande om jag kunde presentera en väl fungerande och motiverad besättning. Högberg. Redarfamiljen Högberg hade hört av sig och hustrun till framlidne Skeppsredaren och vd:n för Svearederiet, Emanuel Högberg, förklarade sig villig att bidra ekonomiskt till uppförandet av vårt nya stationshus. Som tack erbjöds Elsa Högberg att få ge namn åt Searidern som döptes av primadonnan Git Gay en sommardag 1988 under sedvanlig pompa och ståt och fick namnet Elsa H! I det nya båthuset bjöds gästerna efter dopet på läckra hemmagjorda snittar och cider från Kiviks Musteri. Det var en dag med regn och rusk, minns jag och en planerad uppvisningstur med R/B Elsa H fick ställas in, till alla barns besvikelse! Stämningen var däremot god inne i det varma båthuset! Samarbetet Nu inleddes en aktiv period i stationens historia, förutom ett ökande antal sjöräddningsuppdrag åtog vi oss besättningsbyten på passerande handelsfartyg. Vid ett tillfälle låg inte mindre än tre tankfartyg på 4-5.000 ton på ”Skåre redd” i väntan på att få byta delar av sina besättningar. World Maritime University i Malmö förlade studiebesök till stationen och många sjöfartsstudenter från skilda håll i världen har genom åren besökt sjöräddningsstationen i Skåre. Övningssamarbete inleddes med färjorna och Räddningskåren i Trelleborg. Vi anlitades för varierande uppgifter såsom säkerhetsbåt vid kappseglingar, plattform för spridande av avlidnas aska till sjöss, publikmagnet vid hamndagar och välkomnades från Abbekås i öster till Skanör i väster. Vi samövade också flitigt med systerstationerna i Kåseberga och Barsebäck. Nya besättningsmedlemmar anslöt sig till stationen, bl a Anders Carlsson från Skåre samt Bertil Wagner och Anders Karlsson från Gislövs Läge. En tid hade vi också som enda station i landet en kvinnlig räddningsman, sjuksköterskan Nettan Göransson från Skåre. Många av oss fick utbildning på Sjöräddningsskolan på Arkö i Stockholms skärgård samt sjukvårdsutbildning i Röda Korsets regi. Vi deltog också aktivt i de nybildade lokala och regionala samrådsgrupperna för sjöräddning tillsammans med representanter för Marinen, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Scandlines och TT-line. Trelleborgs hamn gav oss stöd på alla sätt, förutom att anställda i hamnen bemannade räddningskryssaren dagtid, minns jag speciellt en episod då vi hade kört sönder vår motor ombord R/K Emanuel Högberg. Jag fick tips om att en liknande motor fanns i hamnens ägo, undanstuvad i ett förråd. Efter hårda förhandlingar R/K Emanuel Högberg som låg på varv i Sölvesborg för att bli totalrenoverad och moderniserad, kom istället att bli den första räddningskryssaren på Skåre Sjöräddningsstation. med dåvarande hamnkaptenen Karl-Axel Gréen, lyckades jag till slut få köpa motorn till det facila priset av – 1 krona!! Yrkesskolans fordonstekniska linje ställde upp och totalrenoverade motorn och mig veterligen snurrar den än idag! Flytten till Trelleborgs Hamn Vid ett besök på huvudkontoret i Göteborg 1988 frågade jag försiktigt om möjligheterna att få en större kryssare till Trelleborgsområdet. Möjligheten fanns men det skulle innebära flyttning till Trelleborgs hamn. Jag kontaktade ansvariga på hamnen och fick klartecken! 1989 kom R/K Tönnes till Trelleborg, men vi behöll tills vidare R/B Elsa H strategiskt placerad i Skåre nära Stavstensrevet. I samband med att stationen delvis flyttades till Trelleborgs hamn, förändrades besättningarna något. Namn som Niklas Lundqvist, Christer Berg, Stig Olsson med sönerna Patrik, Magnus och Ola, Brian Törnkvist, Patrik Björklund, Lars Olofsson och Jonas Tollmar kom att betyda mycket för Trelleborgsstationens utveckling. I Trelleborgs hamn fick R/K Tönnes bogserbåtsuppdrag och hjälpte ofta den av SJ på prov insatta Rostockfärjan att komma till kaj. Företag i regionen hade möten ombord och de anställda fick samtidigt se Trelleborg från ”sjösidan”. Tack vare Lions-klubbarna i sydväst fick vi en ny och efterlängtad radar inmonterad – Ett konkret bevis på Lions vilja att hjälpa! Sveriges då största sjöräddningskryssare Hans Hansson, döpt efter Sjöräddningssällskapets legendariske ledare under 35 år, anförtroddes stationen under åren 1992 - 1997 vilket måste betraktas som ett erkännande av allt det arbete som vi alla, besättningsmän och sponsorer, genom åren lagt ner för att bygga en stark, frivillig sjöräddningsstation i Sjöräddningssällskapets anda - Viljan att rädda människoliv till sjöss. 1995 såldes stationshuset på Skåre och R/B Elsa H placerades ombord R/K Hans Hansson. Stationen flyttade då hela sin verksamhet till fiskehamnen i Trelleborg. En epok på Skåre var till ända. Stationen har fortsatt sin positiva utveckling i Trelleborg men det återkommer jag till i ett annat sammanhang… Fotnot: SSRS: Svenska Sällskapet för Räddning av Skeppsbrutne, bildat i Göteborg 1907. Sveriges då största sjöräddningskryssare Hans Hansson, döpt efter Sjöräddningssällskapets legendariske ledare under 35 år. Ta en paus i vardagen och njut av en cykeldag på Rügen Cykeldag på Rüge n 299:- / person inkl. nickkny tepick- Njut av en perfekt dag tillsammans på lättcyklade vägar! Med cykel upplever du delar av ön som inte är tillgängliga med bil. Stanna till i någon av de bedårande kurorterna och ta ett svalkande bad i havet. Ombord på färjan får du ett härligt picknickknyte i rödrutig duk att ta med dig. Passa också på att fynda på BorderShop innan hemresan. 1 person + cykel inkl picknickknyte, endast 299:Utresa Trelleborg – Sassnitz 07.45. Hemresa samma dag på kvällen. Gäller under perioden 18/5 – 30/9 2012. På scandlines.se får du fl era förslag på cykelrutter. Begränsat antal platser. Läs mer och boka på www.scandlines.se eller ring 0410-650 00. Vid telefonbokning tillkommer avgift. 4 text: Magnus Hedberg foto: Sjöräddningssällskapet Trelleborgs sjöräddningsstation S kall en station fungera till fullo är det definitivt inte ett enmansjobb av uppsyningsmannen, som oftast är den som syns och hörs, utan ett enormt arbete och helhjärtat engagemang av samtliga på stationen att ställa upp i ur och skur Alla på stationen, liksom alla andra stationer i landet, ställer helt frivilligt upp och helt utan ersättning på att ha jour 24 timmar om dygnet alla dagar på året. Det kvittar om det är julhelg, nyårshelg eller midsommar så finns det alltid frivilliga som 15 minuter efter larm är beredda att lämna hamnen för att undsätta en medmänniska. Detta kräver mer än ”vanlig” kamratskap och tillit och det har vi på R/S Trelleborg. Dessutom inkluderas samarbete med andra organisationer såsom Räddningstjänsten och SITS (SjukvårdsInsats Till Sjöss). SITS är en specialutbildad ambulanspersonal som är beredda att med oss ge sig ut för att snabbt sätta in sjukvård redan ute till havs för att inte förlora viktiga minuter. Andra parter är yrkessjöfarten, både hamnpersonal, fiskare och färjor, som det övas tillsammans med och utbyts erfarenheter. Hamnen bistår kostnadsfritt med kajplats och el för vår station och dessutom bidrar Trelleborgs hamn med 50.000 kr årligen för diverse extrabehov som vi har kring stationen. Utan alla dessa komponenter skulle verksamheten inte kunna bedrivas effektivt och skapa den trygghet som vi vill skapa för alla som vistas till sjöss. q Johan Kocksgatan 5 TRELLEBORG Anmäl dig nu! www.sydvastraskane.abf.se ALSINGEVALLEN Skåne har runt sina kuster en mycket livlig sjöfart. Sjöbevakningen i Göteborg uppskattar idag att mellan 55 00060 000 fartyg passerar Skånes kust årligen. Här utöver tillkommer alla yrkesfiskare och fritidsbåtar. Det finns alltid en potentiell risk för olyckor och sjukdom till sjöss. Håkan Christiansson är uppsyningsman i Trelleborg. Skepparexamen Kontakt: 0410-48260 Sjukvårdsinsats till sjöss (SITS) Sällskapet Livbojen Göteborg utdelar avkastningen från James Lundgrens fond till R/S Trelleborg Håkan Cristiansson, Johnny Andersson och Anders Karlsson för snabb undsättning, vid räddandet av tre personer i fritidsbåt 1988. Vill du ta dig säkert fram på sjön? Det är vi som ansvarar för din säkerhet. Hur man håller en beredskap och hur man tar hand om sjuka och skadade ute på sjön kan se olika ut runt om i landet. Socialstyrelsens riktlinjer säger att alla som befinner sig i ett landsting har rätt till akutvård. Landstingens ansvarar för denna vård ut till territorialgränsen. Men ansvaret att transportera den nödställda på sjön till land, ligger på sjöfartsverket. Med olika www.alsingevallen.se myndigheter och organisationer involverade i samma händelse krävs samförstånd och nära samverkan. För ca 10 år sedan beslutade Region Skåne att låta ambulansverksamheten, precis som på land, sköta den praktiska omhändertagandet av sjuka och skadade till sjöss. Man ansåg ambulanspersonalen mest lämpade att jobba i denna speciella prehospitala miljö. Ambulansstationen i Trelleborg är en av tre ambulansstationer i Region Skåne som har SITS beredskap (SjukvårdsInsats Till Sjöss) Ett SITS-team består av ett ambulansteam med för uppgiften utbildad och utrustad personal. Sedan starten 2003 har ambulans i Trelleborg och Sjöräddningssällskapet haft ett nära samarbete med utbildningar och övningar men även en del skarpa uppdrag. Det är en fördel att känna varandra när det väl händer något på riktigt. q Möllers tvätt Ta d e t lu g n t ! Vi h a r öpp e t ä n d a t il l 2 2 ! grundat 1869 ,0*BFRS\WLI Vi tvättar åt: tHotell tRestaurang tIndustri ,0*B Algatan 46 t www.mollerstvatt.se t 0410-100 05 STOLT SPONSOR AV SVENSKA FOTBOLLSLANDSLAGET INTERSPORT OFFICIELL PARTNER HEJA SVERIGE STRIPE T�SHIRT 100 % bomull med tryck och kontrastfärg i hals och ärmslut. Finns i färgen navy. Senior- och juniorstorlekar (senior i paketet). Ord. pris 100:– HEJA SVERIGE HALSDUK ,0*BBWLI 2-sidig Supporterhalsduk i 100 % akryl i blå/gul färgställning. Ord. pris 100:– HEJA SVERIGE� PAKETET LayoutXPress 040-45 01 70 Stationen har, förutom de första två åren, varit placerad i Trelleborgs hamn. Placeringen är strategisk, både för nöjesbåtar och för yrkessjöfarten. Angränsande stationer är Ystad och Falsterbokanalen. 5 text: JAN-ANDERS NILSSON foto: sjöräddningssällskapet Vi ger järnet 600:– Värde 930:– UMBRO SVERIGES MATCHTRÖJA 2012 Fotbollslandslagets nya matchtröja. Tillverkad i funktionsmaterial enligt Umbros Tailored By-koncept för bästa komfort och passform. Herrstorlekar. Ord. pris 600:– ...form efter behov! NAMN + NUMMER PÅ RYGGEN 120:– Vi erbjuder: HEJA SVERIGE STRANDVÄSKA t Plåtbearbetning i svartplåt, rostfritt, aluminium m.m. Tjocklek 1-25 mm. t Svetsarbeten i TIG, MIG/MAG samt såväl gas- som plasmaskärning. t Efterbearbetning i numeriskt styrda maskiner. t Produktion enl. “nollfelsprincipen” och ISO 9000-konceptet. t Nu även laserskärning upp till 25 mm. Verkstadsgatan 8 t 231 66 Trelleborg Telefon 0410-431 90 t Fax 0410-147 66 t www.platmekano.net HEJA SVERIGE SOLGLASÖGON Ord. pris 100:– INTERSPORT Trelleborg [email protected] Tel. 0410-422 00. www.intersport.se. ,0*BBBNODUWLI Strandväska med sverigemotiv. Ord. pris 30:– ,0*B 6 7 text lena fredriksson foto bonnie håkansson & christer ehrling Vad gör man när läget är hopplöst? När larmet går, men ingen finns att rädda? Den 16 oktober 2006 försvann ett sportflygplan på väg från österrikiska Linz till Borås från radarn utanför Trelleborg. Det hade störtat i havet. Tre män från Borås flygklubb omkom. Trossen har mött sjöräddare, vänner och anhöriga som alla påverkades av olyckan. ur trossen #2 2007 RÄDDNING UTAN HOPP Julius Merlöw från RS Ystad och Håkan Christiansson från RS Trelleborg var tidigt på platsen där flygplanet försvunnit på radarn. Små flygplansbitar låg och flöt i vattnet och lukten av flygbränsle kändes tydligt. De insåg fort att de inte skulle hitta någon vid liv. Trots en snabb räddningsaktion med båtar från både Trelleborg och Ystad fick Sjöräddningssällskapet inrikta sig på att plocka vrakdelar. Inga ombord på flygplanet överlevde kraschen. Flygplansbitarna överlämnades i hamn till polis. foto drago prvulovic/malmöbild ab Julius Merlöv, sjöräddare: »Lukten av flygbränsle kändes tydligt« Klockan 21.24 gick larmet hos Sjöräddningssällskapet i Ystad och i Trelleborg. Sjöräddarna fokuserade på arbetsuppgifterna och tänkte inte så mycket. Känslorna och tankarna kom först efteråt. D en 16 oktober förra året var det fint väder ur sjöräddningssynpunkt. Därför blev sjöräddarna förvånade när larmet kom. – Jag trodde först att det var falsklarm, säger Julius Merlöv på rs Ystad. Jag hade just kommit hem från stationens jouravlösning men åkte genast till hamnen igen. Av Sjöräddningscentralen i Göteborg fick de veta att ett flygplan hade störtat i havet. Men till en början visste man inte om det rörde sig om ett stort passagerarflyg- plan med hundratals människor ombord, eller om ett sportplan. Under utresan hade de kontakt med Sjöräddningscentralen och fick efterhand den information som fanns, till exempel att det var ett litet plan. – Resan ut tog en knapp timme och under den tiden sa vi egentligen inte så mycket, säger Håkan Christiansson, uppsyningsman på rs Trelleborg. Det finns så mycket rutiner och man försöker köra så snabbt som möjligt och koncentrerar sig på det. Men ju mer information vi fick desto mer kände jag att det kanske inte skulle finnas så mycket kvar att rädda. Eftersom flygplanet hade synts på radarn fanns det en exakt position att köra till. När båtarna kom fram, Rescue Gunnel Larson och Rescue Lovisa Åstrand från Trelleborg samt Rescue Sjömanshuset från Ystad, fanns redan ett par räddningshelikoptrar på plats. De flög lågt och lyste upp området, som var klart avgränsat av utrunnet flygbränsle. Från början var också några handelsfartyg på platsen, men de vände när Sjöräddningsbåtarna kom. Senare kom också en stor räddningskryssare från tyska sjöräddningssällskapet (DGzRS). – Lukten av flygbränsle kändes tydligt när vi närmade oss, säger Julius Merlöv. Vi började genast söka igenom området, åkte fram och tillbaka med en besättningsmedlem som hängde i krokig arm på båtens utsida och plockade upp de vrakdelar vi hittade med en håv. – När vi såg vilka små flygplansbitar som låg och flöt där i vattnet försvann hoppet om att hitta någon vid liv, säger Håkan Christiansson. Men man går in i rollen och anpassar sig efter omständigheterna så att man gör det som krävs ändå. Tomt på hemresan Sjöräddningscentralen hade utsett den 44 meter långa tyska räddningskryssaren Wilhelm Kaisen till On Scene Coordinator. Men efter några timmars genomsökande av området ringde Håkan Christiansson till räddningsledningen och bad om tillåtelse att avbryta. – Detta var ingen sjöräddning. Hoppet var ute. Klockan 01.11 avbröt vi och bör- jade återresan till Trelleborg. Under hemresan kändes det bara tomt. En tragedi hade inträffat och jag tänkte mycket på de anhöriga och funderade över vad som hade hänt. – Jag upplevde också att tankarna kom på tillbakavägen, säger Julius Merlöv. När sjöräddningen blåstes av och adrenalinet hade slutat pumpa. Alla tre båtar från Sjöräddningen gick till Trelleborg, bland annat för att lämna in de upphittade delarna så att de kunde låsas in i ett förråd i hamnen. En krisgrupp från Räddningstjänsten hade kallats dit för att erbjuda debriefing till besättningsmännen, men samtliga avböjde. Det var mitt i natten och alla skulle upp och jobba dagen därpå. – I dag kan jag känna lite dåligt samvete för att vi inte tog emot den hjälpen, när folk ställde upp mitt i natten, säger Håkan Christiansson. – Jag vill ge en speciell eloge till Sjöräddningscentralen som hade ordnat detta med debriefing, även om vi avböjde erbjudandet, säger Julius Merlöv. Men under tillbakaresan hade vi pratat igenom det som hade hänt väldigt noga, det var viktigt eftersom en av våra besättningsmän var ganska ny. Jag tror också det är bra om man har möjlighet att prata tillsammans med dem som har varit med om samma sak, utan utomstående inblandade. Även Håkan Christianssons grupp hade pratat mycket med varandra. Under de närmaste dagarna efter händelsen ringde han också till samtliga besättningsmän flera gånger om dagen, för att höra sig för om hur de mådde och ge tillfälle till samtal. – På något sätt känns det som att det räcker att vi pratar med varandra, säger han. – I en sådan här situation var ju loppet kört redan när larmet gick, och för vår del blir det nog lättare att bearbeta då, säger Julius Merlöv. Det finns ju ingenting som vi hade kunnat göra på något annat, bättre sätt. I andra situationer är det risk att man ältar sådana frågeställningar efteråt.* När vi såg vilka små flygplatsbitar som låg och flöt där i vattnet försvann hoppet om att hitta någon vid liv håkan christiansson upplysningsman på rs trelleborg LENA HENNINGSSON, SAMBO: »Jag fattade direkt att något var illa« Lena Henningsson, sambo med olycksplanets pilot, hade varit hos några vänner och slog på text-TV:n när hon kom hem. Hon förstod genast att något gått fel. Jag hade varit hos några vänner och tittat på fotboll. När jag kom hem satte jag som vanligt på text-TV, och där stod det att ett sportplan hade störtat i Östersjön. Jag ringde genast till flygklubben där Ingvar Bragd sa att jag skulle lugna mig tills vi visste säkert. Så jag gick ut och gick här i skogen utanför huset, och ringde massor av gånger till min sambos mobil. Efter ett tag ringde Ingvar Bragd och *Fotnot: Ebbe Rosengren, Anders Bauer och Jan Svensson förolyckades den 16 oktober 2006 under en flygning från Linz i Österrike till Borås. sa att han skulle komma hem till mig. Då fattade jag direkt att det var illa. Fast jag tänkte att de nog hade nödlandat och att min sambo låg och frös i vattnet. Sedan kommer jag inte ihåg så mycket mer av kvällen och natten. Men när jag fick reda på att sökandet hade avslutats blev jag arg. Jag tänkte ’fattar de inte att han har simmat åt andra hållet, att de måste fortsätta leta’. Jag slutade inte hoppas helt förrän de hittade kropparna efter några dagar. Lena Henningsson var sambo till olycksplanets pilot. »På något sätt tror jag att drivkraften att få visshet har hållit mig uppe. Jag vill veta så mycket som går, även om en del detaljer är obehagliga«, säger hon. Hemma är allt i en enda röra för vi håller på att bygga om en stor del av huset. Den första veckan bodde min tvillingsyster hos mig. Sedan har jag märkt att en del vänner verkar dra sig för att höra av sig, men många har verkligen ställt upp. Mina arbetskamrater har kommit med lunch åt mig, och Ingvar och de andra från flygklubben har också besökt mig mycket. Vi kände inte varandra tidigare, men nu är vi nära vänner. På något sätt tror jag att drivkraften att få visshet har hållit mig uppe. Jag vill veta så mycket som går, även om en del detaljer är obehagliga. Vi får nog aldrig klarhet i vad som hände, men jag hoppas att det smällde snabbt och att han inte satt panikslagen i den halvminut det tog för planet att störta. De på flygklubben har hjälpt mig att få kontakt med Haverikommissionen och med kvinnan i flygkontrollen som var den sista som pratade med min sambo. Vi har träffats och pratat med varandra ganska mycket och det känns skönt. Vi har också varit och tittat på ett likadant plan som det som störtade. Jag var sjukskriven de första månaderna, men nu jobbar jag igen. Det går bra, men jag känner inte samma arbetsglädje som förut. Jag längtar efter att få känna mig som mig själv igen, men det dröjer nog. Jag tror att det har hjälpt mig att jag är ganska öppen, för när det har känts jobbigt har jag ringt runt till olika människor och pratat och gråtit. På fritiden försöker jag hålla mig sysselsatt så mycket som möjligt: träffa folk, träna och så där. Det allra värsta är vardagen. Att ingvar bragd, ordförande i flygklubben: »Det kommer alltid att finnas med oss« Ingvar Bragd är ordförande i Borås Flygklubb. Han var en av personerna från klubben som lämnade beskedet om flygolyckan till de anhöriga. »Det är helt klart något som alltid finns och kommer att finnas med oss: vi pratar ofta om det och det berör oss alla på olika sätt. det är så tomt hemma, att jag inte har någon att småprata med om allt det vardagliga. Jag vaknar varje morgon och tittar efter honom bredvid mig i sängen. Jag saknar honom så fruktansvärt. Ibland går det ganska bra, men ibland klarar man det bara inte. Flygklubben har varit en stor hjälp för mig och de har hjälpt mig med allt möjligt, både tröst och praktiska göromål. Det är ett gäng goa gubbar. Jag är ingen flygare men nu har vi bestämt att jag ändå ska bli klubbmästare där, ett slags allt-i-allo. Det känns bra att liksom hålla fast vid det som finns kvar av min sambos liv. När sjöräddarna kommit ut i sina båtar satt Ingvar Bragd, ordförande i Borås Flygklubb, framför kommunikationsradion. Utan att höra något från planet. Killarna hade ju varit i Österrike och hämtat en ny flygmaskin som vi hade köpt till klubben. Den här kvällen hade vi en samling för årets flygelever, så jag var i klubblokalen. Jag stannade kvar för att invänta det nya planet. När de var i Berlin vid sjutiden ringde de, och sedan satt jag och lyssnade på radion på Malmöfrekvensen för att höra om de kom in där. Men de dröjde. Vid 22-tiden ringde Lena, pilotens sambo, och sa att hon hade läst på text-TV att en flygmaskin hade störtat. Ganska snart stod´´ det klart att det rörde sig om vår maskin. Först kändes det som att hamna i ett vakuum: det här är inte sant, vad gör vi nu? På något sätt blev vi väldigt rationella och bestämde oss för att vi från klubben skulle kontakta de anhöriga, så de slapp få beskedet av polisen. Vi åkte hem till några av de anhöriga och satt kvar där så länge de ville. Vi visste ju inte hur olyckan hade gått till och hoppades länge att det fanns en chans att killarna hade klarat sig. Men under natten stod det klart att så inte var fallet. Flygklubben har funnits sedan 1939 och detta är den första dödsolyckan. Det känns tungt. Vi bestämde oss tidigt inom klubben för att försöka låta bli att spekulera i vad som orsakade olyckan, för att förhindra ryktesspridning. Vi inväntar haverikommissionens rapport. Detta har vi uppmanat alla våra medlemmar. Jag tog ledigt från jobbet nästa dag för att vara på klubben och ta emot medieuppbådet. Några dagar senare höll vi en minnesstund i klubbstugan, med många medlemmar och anhöriga närvarande. Två av begravningarna hölls här på klubben. Ceremonierna var väldigt fina och jag tror de var viktiga för många av oss. Vi har framför allt gått in för att stötta de anhöriga på olika sätt, till exempel genom att besöka dem och prata mycket med dem samt hjälpa dem att arrangera studiebesök för att de ska få veta så mycket som möjligt om det som hände. Jag kände en viss oro inför att flyga igen, men tyckte ändå att det var självklart att jag skulle göra det. Och när jag väl satte mig i flygplanet kändes det bra. Jag kan inte säga att detta har gjort mig mer orolig inför att flyga. Det verkar inte heller som att någon annan i klubben har tänkt lägga av efter det som hände. Men det är helt klart något som alltid finns och kommer att finnas med oss: vi pratar ofta om det och det berör oss alla på olika sätt. 8 9 Text: Ingrid Wall Illustration: Arén Arkitekter AB De som hjälper vår lokala station att överleva och rädda liv är följande sponsorer: Uthyrning av lägenheter och lokaler www.nilpat.se 0410 458 56 Foto: Thomas Malmborn, privat När hamnen flyttar ut kan staden flytta in Garantin för rätt hjälp Hansagatan 7, Trelleborg Marknadstorget 8, Svedala Tel. 0410-109 53 Tel. 040-40 45 09 Jour dygnet runt www.larssons-begravningsbyra.se Värmepumpar för dig som vill spara både pengar och miljö V arje dag, dygnet runt, årets alla dagar är verksamheten i full gång i Trelleborgs hamn. Hamnen sover aldrig, med totalt 36 stycken fartygsrörelser, anlöp och avgångar, varje dygn är alltid något fartyg på gång in eller ut ur hamnbassängen. När de första riktiga kajerna byggdes i slutet på 1800-talet blev hamnen snart motorn i Trelleborgs utveckling. Sedan urminnes tider har båtar lagt till vid bryggor i Trelleborg, kusten med sitt seglingsbara djup alldeles utanför har lockat till sig sjöfarare sedan Hedenhös. Idag kan Trelleborgs hamn rada upp en rad epitet – Östersjöns största järnvägshamn, Skandinaviens största roll-on/roll-off hamn, Sveriges största färjehamn och Sveriges andra hamn vad gäller anlöp och godsvolym. Till detta kommer att Trelleborg har Östersjöns näst största ro/ro-hamn och den sjunde största i Europa. Världens två största färjor, svenska Skåne och tyska Mecklenburg. Vorpommern trafikerar Trelleborgs hamn. Idag arbetar cirka 120 personer direkt i Trelleborgs hamn, 75 av dessa i produktionen. Totalt sysselsätter hamnen med kringverksamheter som transporter, spedition och annat cirka 850 personer. Tretton färjor från tre rederier ser till att exporten och importen till och från Sverige fungerar. Som ett litet land i utkanten av Europa är Sverige extremt beroende av utrikeshandeln som till största del går över havet. Skulle hamnen i Trelleborg av någon anledning stänga, dröjer det inte längre innan detta märks både på fabriksgolv och på affärshyllor. Närmare tjugo procent av den svenska utrikeshandeln passerar hamnen i Sveriges sydligaste stad. Färjetrafiken dominerar Färjetrafiken dominerar i Trelleborg och har så gjort sedan 1909 när Kungsleden till Sassnitz invigdes. Dock anlöpte förra året 124 konventionella fartyg hamnen i Trelleborg. Lasten utgörs ofta av styren till Ineos Nova och spannmål från Söderslätts åkrar. Den svenska pappersindustrin är också väl företrädd i Trelleborgs hamn. I det stora logisitikcentrat finns 17 000 kvadratmeter varmlager och 10 000 kvadratmeter kallager. Här förvaras papper till i första hand tidningstryckerier ute i Europa som ropar av allt eftersom behovet uppstår, lastas på färjor och skeppas ut. Idag är de längsta fartygen i hamnen 199,9 meter långa. Hamnens nuvarande tillstånd gäller för fartyg upp till 200 meter. Framtiden kräver dock större fartyg, upp emot 240 meter. I första hand har rederierna uttryckt önskemål om att kunna trafikera Trelleborg med 220 meter långa Ystad 0411-159 40 MYSELDA FÖR CIRKA 15 ÖRE I TIMMEN Första etappen Den första etappen av den förestående utbyggnaden av Trelleborgs hamn fick sitt officiella startskott i midsommarveckan 2011. Då fanns infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd på plats i hamnen för att släppa ner den första av en ofantlig mängd sten som ska utgöra de nya vågbrytarna. Totalt ska tre kilometer nya vågbrytare byggas ut i havet, en kilometer från stranden strax öster om Ineos, gamla Polystyrenfabriken, och två kilometer ut från Östra skolan på östra sidan rännan. Företaget Jonab Anläggnings AB som fått uppdraget ska transportera 600 000 ton sten från ett stenbrott i Halland till Trelleborg. 25 000 lastbilstransporter forslar stenen från brottet till hamnen i Halmstad. Därifrån kommer två fartyg att göra sammanlagt drygt 1 700 resor till Trelleborg. Varje tur tar runt ett dygn. Totalt ska runt 600 000 kubikmeter muddermassor tas upp ur havet. Dessa kommer att användas för att skapa nytt land innanför de nya vågbrytarna. I en kommande etapp ska området här bli uppställningsområde och omlastningsterminal mellan lastbilar och järnväg. Inseglingsrännan till Trelleborgs hamn kommer att breddas från dagens 110 meter till 150 meter. Det nya djupet kommer att bli 9.1 meter. Den inre bassängen där fartygen vänder kommer att få en ökad radie så att också större fartyg kan manövrera. – Arbetena syftar till att effektivisera hanteringen i hamnen och minska liggetiden vid kaj. Att kunna lossa och lasta snabbt är ett krav. Med de nya lägena kan man få ner tiden i hamnen, säger Jim Leveau. Lägena har anslutning av el från land och system för att ta emot vatten, avlopp och sopor. Nuvarande läge 9 kommer att efter hand få sällskap av ytterligare fyra lägen. Läge 10 och 11 byggs parallellt med nian, medan läge 12 kommer att byggas något snett i förhållande till de andra. I en sista etapp byggs läge 13. Då kan hela nuvarande hamnområdet frigöras och användas för andra ändamål. Sjöstaden i den västra delen omfattar runt 500 000 kvadratmeter. Förverkligandet ligger minst tio år fram i tiden och kan liknas vid Norra hamnen i Helsingborg och Västra hamnen i Malmö. Den första etappen med vågbrytare och muddring beräknas vara klara 2012/2013. q Illustration: Arén Arkitekter AB GRÖNT RENT SÄKERT Värme på sekunden Tryck på knappen och känn värmen på sekunden. Våra elektriska öppna spisar och braskaminer brinner naturtroget genom en patenterad lösning som ger en verklig illusion av eld. Värme och stämning i samma möbel. Ring oss eller besök vår hemsida för mer information Tfn 040-22 07 33 alt. 0708-41 42 94 | www.kassahuset.se Varmt välkommen till vår utställning – Bronsyxegatan 9B, Ingång K, Fosie i Malmö Specialister på bearbetning och svetsning av rostfria material. En legotillverkare i världsklass med fokus på kvalitet och ƪexibilitet. En maskinpark för att möta kundernas krav och önskemål med nytillskott som: Hermle B300 5-axlig fräs Herber 2100S Rörbock Oribitalsvets Orbimat 300CA Hexagon Omega mätarm 2025 Tre-Mek i Trelleborg AB | Ö:a Förstadsgatan 66, 231 32 Trelleborg | Tfn: 0410-598 90 | Fax: 0410-402 53 | www.tremek.se Trelleborg Beddingestrand 0410-72 51 71 Skånska Energi Värme & Kyla AB www.skanska-energi.se fartyg. Detta kan bli möjligt genom att nuvarande tonnage förlängs. Att dela ett fartyg midskepps och infoga en prefabricerad ny del görs på en dryg månad. El - Tele - Data Installationer - Service DITT IVT-CENTER FÖR BÅDE VILLOR OCH FASTIGHETER Södra Sandby Trelleborg 046-507 00 0410-168 00 www.villaforum.se 600 000 ton sten + 25 000 lastbilstransporter + 170 dygnslånga båttransporter = 3 000 meter vågbrytare. THOZZZ.prenad.se ÖPPET 05.00-01.00 alla dagar! 10 11 TEXT & FOTO: SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET Skräckexempel på sjöräddning Sverige för att sprida budskapet och få till stånd en förändring. Svenska staten visade ett ljumt intresse för Albert Isakssons vision om en effektiv nationell sjöräddning. Istället samlade han privata företrädare för svensk sjöfart till ett möte i Stockholm den 1 juni 1907. När det avslutats hade en organisation bildats – Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne. Hundra år i sjöräddningens tjänst I hundra år har Sjöräddningssällskapet burits upp av ett djupt socialt engagemang från färgstarka personer inom rederinäringen och 1940-1949; »Fler liv räddas med motorkraft« »33 man omkommer på Ulven« ...om det inte hade varit för båten de framförde. R.W. Garberg var nämligen en av Sjöräddningssällskapets tre första motorlivbåtar. Fram till 1912 hade man fått förlita sig på muskelkraften hos frivilliga roddare. Befälhavaren ombord var Sten Isberg. Han hade fått i uppdrag att ta den nya motorbåten från varvet i Göteborg till räddningsstationen Fågelsundet i norra Uppland. Med på resan var också motorskötaren Börje Isberg och skeppshunden Gumman, som beskrivs som en ”tax med vaket förstånd”. Dessutom medföljer en journalist – Sjöräddningssällskapet insåg tidigt värdet av publicitet och goda relationer med pressen. De övriga två motorbåtarna som levereras under 1912 är Louis de Geer d.ä. och Drottning Victoria, som får sin hemmahamn vid Grönhögen på södra Öland, Sjöräddningssällskapets äldsta station som ännu är i drift. Den är ny för året, och redan från start får manskapet i Grönhögen visa varför det krävs sjöräddning i Kalmarsund. Den 12 april räddas besättningen på skonaren Ida, som strandat norr om Borgholm. Nio dagar senare är det dags igen, då ångaren Daisy går på grund vid Ölands södra udde. Alla ombord överlever. Med motorbåtarna kunde betydligt fler liv än tidigare räddas. q »Dramatiska dagar på Käringön« I december 1929 upplever Käringöns invånare några av årtiondets mest dramatiska dagar. Historien får inte sin avslutning förrän 85-åriga Ingrid Humphrey åter får se sin fars grav. ”Nu är det slut på oss”, utbrister en besättningsman när livbåten Justus A. Weller hugger i botten. Svaret från befälhavare Bernhard Österberg, bevarat i loggboken av honom själv, är orubbligt tryggt: ”Nej, svarade jag, inte ännu, ty jag kände vår präktiga båt bättre” Replikskiftet utspelar sig en stormig decembermorgon 1929 när sjöräddare från Käringön är i färd med att borda den brittiska fyrmastade skonerten Macalla som gått på grund vid Yttre Koppholmen. Österberg och hans besättning får tillslut loss livbåten och efter flera vändor är hela besättningen på Macalla räddad – två kvinnor, sju män, en katt och en 13-årig flicka. Den sistnämnda, Ingrid Dewley, är dotter till fartygets kapten, Robert Dewley. Ingrid har vuxit upp på faderns olika fartyg. Senare i livet ska hon bli dansös och den 2 september 2001 ska hon komma tillbaka till Käringön. Efter räddningen drabbas hennes pappa av hög feber och ligger nedbäddad i Bernhard Österbergs hus i flera dagar. Den 13 december 1929, 58 år gammal dör Robert Dewley. När Ingrid Humphrey, 72 år efter Macallas förlisning, lägger en krans på faderns grav säger hon till tidningen Bohuslänningen. ”Jag hoppas att han ser oss nu.” q Svaret från befälhavare Bernhard Österberg, bevarat i loggboken av honom själv, är orubbligt tryggt: ”Nej, svarade jag, inte ännu, ty jag kände vår präktiga båt bättre” 1930-1939; »Sjöräddarliv enligt Taube« Taube är ute på patrullerande uppdrag med besättningen på Dan Broström, hemmahörande på den för året nya stationen i Örskär i Roslagen. För Taube är det viktigt med nerven, känslan, närvaron. Det drar emellanåt, med poetens fulla Fredagen den 16 april 1943 har ubåten Ulven deltagit i övningar vid Stora Pölsan utanför Rörö. Övningarna är avblåsta men Ulven saknas och med henne den 33 man starka besättningen. Det är något som inte stämmer. Ganska snart hittas lösa telefonbojar och allt pekar på att en olycka skett. Men än lever hoppet. Än kan ubåten påträffas. Än kan besättningen vara vid liv. Det blir en kamp mot tiden under drygt två veckor. Sverige pratar knappt om något annat. I sökandet deltar två livräddningsbåtar. Justus A. Waller och Wilhelm R. Lundgren söker vattnen runt Stora Pölsan med detektorer, utlånade från 1950-1959; 1920-1929; Den brittiska fyrmastade skonerten Macalla gick på grund utanför Käringön i december 1929. en självuppoffrande kustbefolkning. Och idag spelar vi en avgörande roll inom in den svenska sjöräddningen. 2007 var ett stort och spännande år för oss. Hundra år inspirerar inte bara till en nostalgisk blick i backspegeln, utan fungerar också som en språngbräda in i framtiden. q Vissa händelser har bränt sig fast i kustbefolkningens medvetande. Ulven är ett namn som lyser särskilt starkt 64 år senare. R.W. Garberg. En av Sjöräddningssällskapets första motorlivbåtar. frihet, åt sjömansromantik. Och nationalskalden, född på Vinga år 1890, vill själv känna på hur det är att framföra räddningskryssaren. ”Jag går till rors. Det ligger en hemsk tjusning i att hålla en sådan elementens trotsare som Vid sjönöd ska ingen tveka över att kontakta Sjöräddningssällskapet. Men för sällskapets ordförande stod stoltheten vägen. 1965 skulle rederiet Broström fira 100-årsjubileum i Göteborg. 1910-1919; Tre män och en tax genom Göta Kanal ser kanske inte ut som en omvälvande nyhet... »Ordförande Patriksson fick motorhaveri« »Stormig höst för Broström« I början av 1900-talet fanns många skäl till att bilda ett privat, nationellt sjöräddningssällskap i Sverige. 1903 härjades svenska kuster av svåra stormar som krävde många människoliv till sjöss. Samma år hölls en världskongress om sjöräddning i Tyskland. Där dömdes Sveriges förmåga att rädda skeppsbrutna ut som efterblivet. På kongressen deltog Albert Isakson, skeppsbyggnadsingenjör vid engelska Lloyd. Beslutsamt åkte han hem till 1980-1989; 1960-1969; »Brev i Pravda lättar järnridån« Räddningssamarbete runt Östersjön var en komplicerad historia under kalla kriget. Ett uppriktigt svenskt brev, publicerat i Pravda 1954, lättade på järnridån. Genom Kustradion hade Sverige 1947 för första gången fått en samordnad sjöräddning. Nu, under 50-talets första hälft, handlar nästa steg om att bygga vidare med internationellt samarbete. Det går bra med de flesta länder runt Östersjön, förutom med DDR och Sovjetunionen. Sjöräddningssällskapets VD Hans Hansson är dock inte den som ger sig i första taget. Som en sann motståndare till statlig inblandning och byråkrati har han vid flera tillfällen lyckats reta upp potentater inom svenska myndigheter med sin oförståelse för diplomatiska krumbukter. En hel del, faktiskt. I Ann-Idas testamente får Sjöräddningssällskapet 250.000 kronor till en minnesfond för havets arbetare. Dessutom ger jubilaren Broströms en present till gratulanten Sjöräddningssällskapet, i form av en ny räddningskryssare. Två år senare står den färdig och döps till Dan Broström. Den är än idag stationerad på Käringön, som ett i allra högsta grad aktivt minne över en stormig höst för många år sedan. q Folke Patriksson började 1981. Folke Patriksson började i Sjöräddningssällskapets styrelse 1981 och är idag föreningens ordförande. Han är känd för sitt lättsamma sätt. Men en augustidag på 80-talet betedde han sig sällsynt tjurigt. En tjurighet han gärna driver med i efterhand. Folke är ute med familj och vänner i skärgården utanför Tjörn. De styr mot Käringön för lunch. Folke ringer räddningsstationen och frågar om han kan lägga sig på utsidan av räddningskryssare Dan Broström som ligger förtöjd i hamnen. ”Inga problem Folke. Idag kommer inget att hända. Vi behöver inte gå ut. Det är fint väder och eftersäsong och bara erfarna båtmänniskor på sjön.” Men på hemvägen händer det otänkbara. Folke får motorstopp. Gunbritt, Folkes fru, vet vad som krävs. ”Vi ringer sjöräddningen.” ”Aldrig, där går gränsen”, blir Folkes snabba svar. Så där ligger de och guppar. Till sist upptäcker en bryggkompis från Skärhamn den gamla fina träbåten. Styrelsemedlemmen i Sjöräddningssällskapet får snällt finna sig i att bli bogserad i land. Men han slapp i alla fall nesan att behöva dras på släp av Dan Broström. Hade så varit fallet hade han nog inte tagit så lätt på den redan nesliga historien. q 1970-1979; Idag finns bland annat de självrätande, 12metersbåtarna i Victoria-klassen som gör över 30 knop och har en aktionsradie på tio timmar. Om de båtarna funnits 1994, hade de kunnat vara ute vid Estonia på cirka tre timmar. »Överfulla Chalmers Tekniska Högskola. Den sistnämnda båtens befälhavare har en son ombord på Ulven. Sökandet, som görs tillsammans med marinens bärgningsfartyg Belos och femton fiskebåtar, är nervöst och riskfyllt. Minor flyter upp och desarmeras. På eftermiddagen den 5 maj får fiskebåten Norny från Hälsö en känning i trålen. Något ger inte med sig. Norny signalerar till Belos. En dykare går ned. Efter en stund kommer ett tydligt meddelande från dykaren: ”Jag står på Ulvens däck. De värsta farhågorna är besannade. Fartyget har sprängts av en mina. 33 besättningsmän har fått sätta livet till.” q Det bevisas inte minst av det brev han fått publicerat i kommunistpartiets egen tidning Pravda, den 2 maj 1954. Där skriver han: ”Det är inte förenligt med gott grannskap mellan länder om man inte vill bidraga till en gemensam insats, då människors liv står på spel.” Om brevets uppriktiga ärlighet skakade Moskva är väl inte helt klart. Men sommaren 1954 kommer ett genombrott. Stalin är död, och en delegation svenskar, bland dem Hans Hansson, blir inbjudna till Moskva för att förhandla om ett sjöräddningssamarbete. Förhandlingarna går bra. När det hettar till i samtalen är det inom den svenska gruppen, främst mellan Hans Hansson och Utrikesdepartementets rättschef Sture Petrén, som har olika åsikter om diplomatins ädla konst. För Hans Hansson var rättframhet den naturliga vägen att gå. För det blev han mycket respekterad och uppskattad runt hela Östersjön. q Publicerat i kommunistpartiets egen tidning Pravda, den 2 maj 1954. ”Det är inte förenligt med gott grannskap mellan länder om man inte vill bidraga till en gemensam insats, då människors liv står på spel.” livkryssaren Dan Broström i sin hand, där hon dyker i havssvalget vid Örskärs udde! Sjön skickar glatta lag över backen och gångborden, det sprutar grönvitt kring bogarna, det stänker, det smattrar, rullar, sätter, fräser, dånar, yr.” Visst dramatiserar Taube. Visst framställer han gärna sig själv som hjälte. Men han lyfter också fram de enskilda sjömännen, alla namngivna i reportaget. Det gjorde inte ens Sjöräddningssällskapets egna årsböcker i början av 1930-talet. ”I ljusfläcken från nakterhuset ser jag skeppare Karlssons ungdomliga, särdeles sjöbrynta ansikte, en vikings ansikte, beprytt av det särskilda och förtroliga leende som är rospiggens eget – en min av trygghet och välvilja som har en viss odefinierbar air. Förresten ser jag genast att han är av lotssläkt.” q Men pressen fokuserade bara på VD Dan-Axel Broströms stormiga äktenskap med sin andra fru Annabelle. De båda ingick bekantskap då Broström fortfarande var gift med sin första fru. Annabelle var betydligt yngre än Broström och hade dessutom jobbat som nattklubbsvärdinna i London. En skandal som tidningarna frossade i. Äktenskapet med Annabelle varade inte länge och de skiljde sig bara en månad före 100årsjubileet. Men olyckorna var inte slut i och med det. På kvällen den 25 november, ett halvt dygn innan festkvällen, dör Dan-Axels mamma och änkan efter Dan Broström – Ann-Ida Broström. Jubileet genomförs ändå. Vad har då detta med Sjöräddningssällskapet att göra? räddningsbåt nära att kapsejsa« 1990-1999; »Estonia blev en väckarklocka« När passagerarfartyget Winston Churchill går på grund vid Vinga 1979 räddas 666 personer. Men en av räddningsbåtarna var på god väg att kapsejsa. Winston Churchill står stabilt strandad och det finns ingen risk för att färjan ska kantra. Nu handlar det om att undsätta passagerarna som alla står på färjans babordssida. Många människor rusar hastigt ner i räddningsbåten Elsa Golje, och det blir snabbt trångt. Mycket trångt. När räddningsbåten åter går ut i den hårda nordanvinden finns femtio personer Estonia är den värsta sjöolyckan i närheten av Sverige i fredstid. ombord, betydligt fler än vad båten är byggd för. Räddningsskeppare Erik Westerström inser att risken för kantring är akut, men Erik Westerström lyckas föra båten i lä och de räddade passagerna till säker mark. Vid de fortsatta räddningsaktionerna begränsas antalet personer i Elsa Golje till 20 åt gången. Denna dag, den 26 augusti 1979, tar Elsa Golje i land 150 personer. q 2000-2009; »Helikopterövning slutade i tragedi« Sjöräddaren Christer Karlsson styrde räddningsbåten rakt genom flygbränsle för att rädda 19-årige ytbärgaren Jacob de Vries. I mörkret den 23 november 2003 övar besättningen på Sjöräddningssällskapets Rescue Märtha Collin från RS Rörö tillsammans med besättningen på försvarets helikopter HKP 10 av typen Super Puma. Plötsligt försvinner ljuset från helikoptern. I nästa sekund hörs en kraftig smäll. Det första Christer Karlsson och Mikael Johansson ser när de når nedslagsplatsen är vrakdelar samt en grön ytbärgardräkt. ”Över olycksplatsen luktade det flygbränsle. För Sjöräddningssällskapet blev det ett uppvaknande som drev på utvecklingen av dagens moderna båtar. När VD Rolf Westerström den 29 september 1994 kliver in på Sjöräddningssällskapets kontor får han veta att en färja i Östersjön befinner sig i sjönöd.”Är vi utkallade? Frågar han ” Svaret är nej. Färjan befinner sig på finskt vatten. När allt är över är 900 personer döda. Och även om Sjöräddningssällskapet blivit utkallade, hade det inte hjälpt – det fanns ändå inga båtar som klarade snabba räddningsinsatser långt ute till havs. Det blev en insikt om att det behövdes en ny typ av räddningsflotta. q Men i det läget var det bara att köra rakt in, trots riskerna. Senare berättade en läkare att Jacob inte hade klarat sig i många sekunder till. Vi handlade instinktivt och fick upp Jacob i båten med hjälp av en båtshake. Vi placerade honom på en bår i styrhytten medan vi körde runt och försökte hitta fler överlevande.” Men förgäves. De omkomna lever ändå vidare. Med hjälp av donationer i Oskar Anderssons, Michael Waernemanns, Ove Perssons, Ola Hidefälts, Tomas Lagerströms och Anders Lindquists namn kunde Sjöräddningssällskapet bygga sex stycken Rescuerunners, det modernaste tillskottet i flottan. q Över olycksplatsen luktade det flygbränsle. Men i det läget var det bara att köra rakt in, trots riskerna. Senare berättade en läkare att Jacob inte hade klarat sig i många sekunder till. Så här kan du hjälpa oss att hjälpa Vi behöver din hjälpa att hjälpa och det finns mycket som du eller ditt företag kan göra Som privatperson kan du: • • • • Ge ett bidrag i våra sparbössor Bli medlem i Sjöräddningssällskapet Ge en gåva, donation eller genom att tänka på oss i testamenten I stället för blommor… • • Arbeta som frivillig besättningsman eller i stödgruppen Informera bekanta och arbetskamrater om Sjöräddningssällskapet Som företag och förening kan du: • Vara stödmedlem som företag Inget år till spillo Många ord har skrivits om Sjöräddningssällskapet. Men ingen har gjort det så poetiskt som Evert Taube. Den 12 december 1930 publicerar Göteborgs Handels och Sjöfartstidning ett målande reportage under rubriken ”Stormpatrull”. Båtägare kan bidra med medlemskap och därigenom få tryggheten att veta att vi kommer till hjälp även om det inte är sjönöd. Alla pengar oberoende varifrån de kommer går direkt till sjöräddning, Telefon: 077-579 00 90 • • • Sponsring eller ekonomiskt bidrag till utrustning och arbete In natura-stöd: Material, utrustning och arbete Information och vi kommer gärna och berättar om vår verksamhet inte en krona går till spillo. Sjöräddningssällskapet är dessutom befriad från gåvo- och arvsskatt. Dessutom är Sjöräddningssällskapet befriad att betala moms på utrustning och drivmedel. För att stödja oss lokalt märker du talongen ”RS Trelleborg” Hur kontaktar man och bidrar till Sjöräddningssällskapet? Bankgiro: 900-5000 Plusgiro: 900 500-0 E-post: [email protected] www.sjoraddning.se För god synvård Algatan 2, Trelleborg Tel 0410-71 14 85 www.forsbergsoptik.se NY T! HE GRILLFROSSA 169 KR SERVERAS HELA SOMMAREN TOR-LÖR MELLAN 18-21. BOKA GÄRNA BORD PÅ 070-984 88 98. ÖPPETTIDER JUNI: MÅN 9-20 TIS 9-20 ONS 8-20 TOR 9-23 FRE 9-23 LÖR 8-23 SÖN 11-20 ÖPPETTIDER JULI & AUG: Some call it a safe harbor. We call it Trelleborg. MÅN 9-22 TIS 9-23 ONS 8-23 TOR 9-23 FRE 9-23 LÖR 8-23 SÖN 11-20 Säker från för till akter. Säkerhet är avgörande när naturgas, VATTENTORNET CAFÉ & BISTRO lösningar för angöring och förtöjning, som specialutvecklade fendrar och GPS- och laserdockningssystem. Innovationer skapade för att skydda människor, konstruktioner och vår miljö. STORTORGET 2 TRBG, 070-984 88 98 Trelleborg är en global industrikoncern som utvecklar högpresterande lösningar för att täta, dämpa och skydda i krävande miljöer över hela världen. Läs mer om Trelleborg på www.trelleborg.com. Solutions Securing Values™ THE GREEN GATEWAY BETWEEN SCANDINAVIA AND EUROPE s The Port of Trelleborg is one of the largest RoRo and ferry ports in Scandinavia with 36 arrivals and departures every day. s The chartered depth varies from 7,40 to 8,19 meters depending of berth. s The port can service ships up to 200 meters of length. s The Port of Trelleborg provides 10 ferry berths - two with railway connection - and there is also a quay for unloading goods such as grain, styrene and oil. s Starting in 2013 we will have capacity to berth ships up to 240 meters. www.trelleborgshamn.se Redigering & Layout: Villaforum Media, Dalaslingan 1, Trelleborg VÄLKOMNA! olja och andra material ska överföras mellan fartyg, från offshoreterminaler eller i hamnar. Trelleborg utvecklar smarta, integrerade
© Copyright 2024