Årsredovisning 2013 - Swedbank Sjuhärad AB
Årsredovisning 2013 Innehåll Sid 2 Verkställande direktörens kommentarer 4 Swedbank Sjuhärad i korthet 5 Året i sammandrag 6Privatmarknad 8Företagsmarknad 10 Internet och telefontjänster 12 Årsredovisning – Förvaltningsberättelse 12Omvärldsförhållanden 14 Resultat och lönsamhet 16 Finansiell struktur 19 Åtaganden utanför balansräkningen 19Derivatinstrument 19Affärsvolym 20Kapitaltäckning 21Nya regelverk 22 Riskhantering och kapitalplanering 28 Osäkra fordringar 28Kreditrating 28 Övriga väsentliga händelser 29 Investeringar 29Osäkerhetsfaktorer 30 Miljö 31Personal Sid 31Vinstandelssystem 32Händelser efter rapportperiodens utgång 32Styrelsens förslag till vinstdisposition 33 Utsikter 2014 34Ekonomisk information under 2014 36 Definitioner och använda begrepp 38 Fem år i sammandrag 39Nyckeltal 40 Finansiella rapporter 80 Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen 81Revisionsberättelse 82Styrelse 84Ledningsgrupp 86 Bolagsstyrning Organisationsnummer 516401–9852 Styrelsens säte är i Borås Årsstämman äger rum tisdagen den 18 mars klockan 13.00 på Swedbank Sjuhärads huvudkontor i Borås Årsredovisningen finns även att hämta på www.swedbanksjuharad.se Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 1 Verkställande direktörens kommentarer Fortsatt hög vinst och en stark balansräkning Europa fortsatte under 2013 att hanka sig fram. Trots flera begynnande positiva signaler från några av EUländerna, så dominerade fortfarande en betydande osäkerhet vid årets slut. Krisen är ännu inte över. Den makroekonomiska miljön – med en uttalad lågränteekonomi – var inte helt gynnsam för bankerna. Med undantag av att det låga ränteläget har pressat vårt räntenetto så har alla parametrar i vår resultaträkning gått åt rätt håll under året. Sänkta kostnader, lägre kreditförluster och ett högre provisionsnetto har lett till ett resultat på 262 mkr och en primärkapitalrelation om 17,5 procent. En allt rationellare bank i kombination med de offensiva satsningar som genomförts under året avseende bland annat ny teknik och på medarbetarsidan kan vi konstatera att detta är en utveckling som kommer kunderna tillgodo. Sammantaget levererar Swedbank Sjuhärad fortsättningsvis enligt målet att ha bättre nyckeltal än samtliga svenska börsnoterade storbanker. Engagerade, kunniga och affärsorienterade medarbetare Det är med glädje jag kan konstatera att trots betydande osäkerheter i omvärlden under 2013, så fortsatte Swedbank Sjuhärad att leverera stabilt goda resultat. Banken uppnådde sitt näst bästa resultat någonsin och räntabiliteten på eget kapital översteg för sjätte året i rad snittet för de svenska börsnoterade storbankerna. Under de senaste tio åren har Swedbank Sjuhärad mer än fördubblat sin affärsvolym, samtidigt som kostnaderna i reala termer sänkts rejält. En av flera anledningar till detta är att vi framgångsrikt kompletterat den personliga relationen med investeringar i ny teknik som ökat servicegraden till lägre kostnader. En utmaning under året har varit den skärpta och allt mer komplexa regleringsmiljön. Bankens ledning har ägnat stor kraft åt att finna effektiva sätt att möta nya lagkrav. Ytterligare ett viktigt steg för oss var arbetet med att uppdatera vision och mission inför de kommande årens utmaningar. Det arbetet involverade samtliga medarbetare och beskrivs i närmare detalj nedan. 2 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 När medarbetarna själva i en enkät under sommaren 2013 beskrev företagskulturen på Swedbank Sjuhärad och vårt sätt att arbeta med bankens kunder så rådde enighet om ett antal viktiga egenskaper: den personliga relationen och de korta beslutsvägarna, kundservice och affärsmässighet, närheten och engagemanget var faktorer som särskiljer oss från våra konkurrenter. Alla är de faktorer som skapar verkligt värde för dagens kunder. Engagemang handlar för våra medarbetare om att lyssna, bry sig och att hålla en tät kontakt med kunderna. Närhet handlar om lokal förankring och kunskap. Korta beslutsvägar, handlar om att hantera frågor där de uppstår och fatta beslut så nära kunden som möjligt. Affärsmässighet och kompetens handlar om att måna om professionalism och kunskap Det är glädjande att dessa positiva egenskaper i vår företagskultur också går att belägga objektivt i mätningar. Enligt den oberoende mätning som genomfördes 2013, är nära nio av tio av våra medarbetare högt motiverade och engagerade. Det är ett starkt resultat som ligger klart över nivån i motsvarande organisationer och vi slår i mätningen alla våra benchmarks. Kombinationen av sparbanksidé och affärsbankskapacitet Under året som gick fortsatte en debatt i media och bland opinionsbildare om bankernas ansvar och det finansiella systemets hållbarhet. Debatten handlade både om bankernas stabilitet och om bankernas samhällsansvar och samhällsnytta. Debatten fokuserade också på att den globala bank- och finanssektorn under de gångna decennierna expanderat betydligt snabbare än samhällsekonomin som helhet. Det har givit upphov till flera frågor om nyttan av bank- och finanssektorn för samhällsekonomin: om hållbarheten i denna utvecklig och om expansionen verkligen har inneburit en bra allokering av resurser i ekonomierna. Detta är en viktig debatt som vi på Swedbank Sjuhärad välkomnar utifrån ett sparbanksperspektiv. För sparbankerna, där vi har våra rötter, börjar samhällsansvaret och hållbarhetsarbetet i bankaffären. Swedbank Sjuhärads hållbarhetsarbete handlar primärt om att säkra en uthålligt stark och stabil bankverksamhet med ett kontrollerat risktagande och där tillväxt inte är ett självändamål. Vi ska tillgodose dagens behov av lån, sparande och betalningar för våra kunder i Sjuhärad utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För oss går goda affärer och ansvarstagande för människorna och företagen i den bygd som vi verkar i hand i hand. Detta har varit bankens ledstjärna sedan starten 1831. När det gäller allokeringen av finansiella resurser, fokuserar vi – till skillnad från de större bankerna – endast på att tillgodose behoven av kapital och finansiering i vår egen region. Detta baserat på den urgamla kyrktornsprincipen, en princip som också främjar sund riskbedömning. Vi har med tillfredsställelse kunnat se hur allt fler lokala företag i den entreprenörs- och handelsintensiva Sjuhäradsregionen väljer oss som sin lokala finansiella partner. Det gäller även nystartade företag där vi under 2013 bidrog med att finansiera i snitt två nya affärsverksamheter i veckan. En uppdaterad vision och mission Med 183 år i Sjuhärad och med rötterna i sparbanksrörelsen, är Swedbank Sjuhärad en tydligt värderingsstyrd bank. Det bygger på ett antal grundläggande principer: dels om värdeskapande i lokalsamhället och dels om nära förtroendefulla relationer med kunderna. Detta tillsammans med den moderna affärsbankens kapacitet, kompetens och teknologi. I undersökningar uttrycker såväl kunder som medarbetare att Swedbanks Sjuhärads särart är kombinationen av sparbankens närhet och affärsbankens kapacitet. Våra kunder anser att vi är en relationsbank, där den personliga kontakten är viktigast, med stöd av internet och mobiltjänster. Våra kunder anser också att vi tar ansvar för regionen vi verkar i, att vi aktivt verkar för en bättre Sjuhäradsbygd samt att vi bidrar till att skapa möjligheter för individer och företag. De fyra viktigaste skälen som kunderna uppger för att välja Swedbank Sjuhärad är den personliga relationen, den lokala närvaron, bra villkor samt trygghet och stabilitet. Den värderingsmässiga grunden uttrycker vi i vår vision, vår mission och våra kärnvärden. Dessa är basen för vår verksamhet och det som i grunden skapar differentiering mot konkurrenter och attraherar kunder och medarbetare. I kombination med en stark operativ drift och genomförandeförmåga skapas konkurrenskraft i den dagliga affärsverksamheten. Men som i alla värderingsstyrda organisationer, behöver de grundläggande idéerna kontinuerligt uppdateras och moderniseras för att vara relevanta i dagens kommersiella verklighet, i dagens konkurrenssituation, teknologiska miljö och för att vara meningsfull för dagens kunder och medarbetare. Bankens tidigare vision antogs år 1998. Den har under de gångna femton åren tjänat banken väl som en ledstjärna för arbetet med medarbetare och kunder. Mot bakgrund av de stora förändringar som skett i bankens omvärld, på bankmarknaden och i bygden under dessa snart två decennier, uppdrog bankens styrelse åt ledningen att utveckla en uppdaterad vision och mission anpassad till dagens verklighet, och de kommersiella förutsättningar som banken möter nu och framåt och för att stödja fortsatt konkurrenskraft under kommande år. Under 2013 genomförde vi därför ett grundläggande arbete i banken för att uppdatera vision och mission. Processen genomfördes tillsammans med samtliga medarbetare samt ett urval av privat- och företagskunder. Visionen handlar om vilka vi vill vara, och vad vi vill uppnå på lång sikt i en föränderlig omvärld. Missionen handlar om syftet med vår verksamhet och hur vi agerar för att uppnå visionen. Båda är viktiga ledstjärnor i bankens ständigt pågående inre arbete att få nya generationer av medarbetare, såväl som befintliga, att engagera sig i bankens särskilda kultur och affärsmodell. Den uppdaterade visionen och missionen återges på nästa uppslag. Avslutningsvis vill jag säga några ord om framtiden. Jag känner att Sparbanksidén är mer relevant än någonsin för att tillgodose de många kundernas behov av finansiella tjänster. Efter snart 183 år i Sjuhärad står banken stark inför framtiden. Tillsammans med våra kunder möjliggör vi ett konkurrenskraftigt och välmående Sjuhärad i en föränderlig omvärld. Bosse Johansson Verkställande direktör Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 3 Swedbank Sjuhärad i korthet Swedbank Sjuhärad är en fristående bank och har så varit sedan banken grundades år 1831. De första 164 åren verkade banken som sparbank. År 1995 ombildades sparbanken till aktiebolag. Huvudägare är Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, som lämnar bidrag inom en rad områden i syfte att stödja bygdens utveckling. En god ekonomisk utveckling i banken kommer därmed bygden och dess invånare till godo. Med totalt 115 000 privatkunder, 5 000 företagskunder och en affärsvolym på 46 miljarder är Swedbank Sjuhärad den tredje största banken bland medlemsbankerna i Sparbankernas Riksförbund. Vision Banken som möjliggör ett konkurrenskraftigt och välmående Sjuhärad i en föränderlig omvärld. Mission Skapa en hållbar och lönsam affär genom kompetens och personligt engagemang för kundens bästa. Mål Kärnvärden Närhet – Engagemang – Värdeskapande. Verksamhetsområde och kontor Banken bedriver verksamhet inom det geografiska området som utgörs av de fyra kommunerna, Borås, Bollebygd, Mark och Svenljunga. Verksamheten täcker därmed större delen av Sjuhäradsbygden i Västra Götaland. Borås– Allégatan 55 – Privatkontor – Företagskontor – Östgötagatan 23 – Östergårdsplan 7 Sandared – Alingsåsvägen 1 Bollebygd – Göteborgsvägen 15 Dalsjöfors – Storgatan 24 Fristad – Stora vägen 25 Svenljunga – Stationsgatan 1 Kinna – Boråsvägen 33 Sätila – Hyssnavägen 1 Räntabiliteten på anpassat eget kapital ska överstiga snittet för de svenska börsnoterade bankerna och kärnprimärkapitalrelationen ska vara högre än för var och en av de svenska börsnoterade bankerna (dock lägst 10 procent). © Stadskartan 4 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Året i sammandrag • Rörelseresultatet uppgick till 262 mkr (270 mkr) • Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 14,0 procent (15,4 procent) • K/I-talet före kreditförluster uppgick till 45 procent (45 procent) • Kreditförlustnivån uppgick till 0,07 procent (0,11 procent) • Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 17,5 procent (17,0 procent) • Likviditeten uppgick till 2 880 mkr (2 689 mkr) • Affärsvolymen ökade med 9 procent och uppgick till 45 664 mkr • Nyckelkund – 24 000 anslutna kunder • Mobilbanken – 30 000 anslutna kunder • iPadbanken – 7 000 anslutna kunder • Swish – 6 000 anslutna kunder • Internetbanken – 67 000 anslutna kunder • Telefonbanken Självbetjäning – 70 000 anslutna kunder • Telefonbanken Personlig Service – 100 000 kundsamtal • Försäkringar – 20 000 kunder % % 25 25 Börsnoterade banker Börsnoterade banker Swedbank Sjuhärad 20 15 15 10 10 5 5 0 2009 2010 2011 Swedbank Sjuhärad 20 2012 2013 Räntabilitet på eget kapital i Swedbank Sjuhärad i relation till genomsnittet hos de svenska börsnoterade bankerna. 0 2009 2010 2011 2012 2013 Kärnprimärkapitalrelation i Swedbank Sjuhärad i relation till genomsnittet hos de svenska börsnoterade bankerna. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 5 Privatmarknad Våra kunder I verksamhetsområdet som består av Bollebygds kommun, Borås stad, Marks kommun och Svenljunga kommun bor drygt 155 000 personer. Vid verksamhetsårets utgång hade banken cirka 115 000 privatkunder. Av dessa beräknas knappt 80 000 ha banken som sin huvudsakliga bankförbindelse. Bankens uppskattade marknadsandel uppgår därmed till cirka 50 procent. Kundanpassat och strukturerat arbetssätt Den personliga kontakten är väsentlig för både kunderna och för banken, samtidigt som efterfrågan på ny teknik för att hantera enklare bankärenden ökat kraftigt de senaste åren. Bankens 10 kontor är navet i erbjudandet och här erbjuds rådgivning inom områden som spara, placera, betala, låna, försäkring och juridik. Ambitionen är att ägna maximalt fokus på kunderna och deras specifika behov varför de flesta administrativa uppgifter hanteras på interna avdelningar. Kraven på medarbetarnas kompetens ökar hela tiden från såväl kunder som myndigheter, varför banken under många år investerat både tid och pengar i ändamålsenlig utbildning. Det innebär även att medarbetarnas yrkesroller anpassas, tydliggörs och specialiseras utifrån det kunderna efterfrågar och förväntar sig. Omkring 40 000 privatkunder har idag valt att ha en personlig rådgivare. Till sin hjälp har rådgivarna ett väl utvecklat systemstöd för att ta fram och dokumentera råd för kundens placering med utgångspunkt från kundens behov, riskbenägenhet, erfarenhet och aktivitet. Råden speglar bankens syn på världens olika marknader och de produkter som finns att tillgå. Helkundserbjudande - Nyckelkund Banken erbjuder privatkunder en helhetslösning, Nyckelkund, som gör det lättare för kunden att överblicka och sköta sin ekonomi. Kunden får tillgång till ett flertal tjänster såsom Bank- och betalkort, Mobilbanken, Internetbanken och Telefonbanken för att på ett enkelt sätt kunna hantera sin vardagsekonomi. Nyckelkunder blir årligen inbjudna till ekonomisk rådgivning samt en genomgång av kundens framtida pension. Rådgivningen anpassas efter kundens ekonomiska förutsättningar och behov. genomförs kundundersökningar regelbundet. Relationen till kunden samt kundens förtroende för banken är nyckelfaktorer till långsiktiga framgångar. Kundens individuella behov är därför alltid utgångspunkten i försäljningsarbetet. Fullskalig försäkringsaffär Banken har har ett fullsortimentserbjudande som omfattar sak-, liv-, och trygghetsförsäkringar. Försäkringserbjudandet uppskattas mycket av kunderna och denna affär har utvecklats väl genom åren. Kapitalförvaltning Marknaden för Kapitalförvaltning/Private Banking fortsätter att växa. Detta gäller särskilt i Sjuhäradsbygden som är en företagarbygd. Swedbank Sjuhärad har den största enheten för Kapitalförvaltning i området och består idag av 17 medarbetare med olika kompetenser och ansvarsområden. Bankens verksamhet har uppvisat en stark tillväxt både i antal kunder och förvaltat kapital. I bankens nätverk finns även djup kompetens när det gäller köp och försäljning av bolag, ägarplanering, bildande och administration av stiftelse samt skatterådgivning. Grunden i bankens kapitalförvaltningserbjudande är traditionell investeringsrådgivning kombinerat med hög service och tillgänglighet. Banken har ett av marknadens mest attraktiva erbjudande genom samarbete med ett flertal av de främsta förvaltarna i världen inom sina respektive områden. Inom Kapitalförvaltning finns tre verksamheter: rådgivning, värdepappershandel och diskretionär förvaltning. Efterfrågan på dessa tjänster har ökat kontinuerligt och banken har under året tillfört resurser för att utveckla detta område ytterligare. Inriktning på kundens behov Banken är till stora delar en försäljningsorganisation. Affärer i bank är normalt sett långsiktiga, d.v.s. de tjänster banken tillhandahåller ska fungera väl under lång tid framöver. Kundnöjdhet är för banken av allra största vikt. För att kunna leva upp till kundernas förväntningar 6 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 7 Företagsmarknad Kunder Entreprenörsanda präglar bygden Inom företagssegmentet har banken cirka 5 000 kunder. Med utgångspunkt från var kunden har sin huvudsakliga bankförbindelse b edöms bankens marknadsandel på företagsmarknaden uppgå till drygt 40 procent inom verksamhetsområdet. Sjuhäradsbygden har haft en god utveckling under en lång period och har också klarat de senaste årens turbulens på ett bra sätt. En av flera orsaker till det är den entreprenörsanda som präglar bygden. Att människorna är fyllda av energi och tillförsikt finns många exempel på. Den textila näringen ligger i framkant, både vad gäller Textilhögskolan och företag i konfektionsbranschen. Under flera år har företag från Sjuhäradsbygden placerat sig väl i Dagens Industri’s tävling om Sveriges Gaseller. Att förstå kundens affär Grunden i arbetet på företagssidan bygger på väl genomtänkta och frekventa kundkontakter, som till stor del sker med banken som initiativtagare. Syftet är att skapa mer affärer som alltid ska vara relaterade till kundens behov. Att förstå kundens affär är en avgörande komponent för att banken ska bli en affärspartner som kunden har stor affärsmässig nytta av. Att förstå kundens a ffär innebär bland annat att rådgivaren måste kunna se sammanhangen i de faktorer som påverkar företaget, samt förstå företagsledningens prioriteringar. Det är bankens övertygelse att det är genom det nära samarbetet och förståelsen som de allra mest gynnsamma och bärkraftiga affärerna skapas. I att känna kundföretaget väl ligger också att bevaka och vara väl förtrogen med de risker som kan uppkomma i verksamheten. Det ger utrymme för ett proaktivt agerande till exempel i de fall problem uppkommer. Företagsbetalda försäkringar Banken är verksam som försäkringsförmedlare av liv- och pensionsförsäkringar åt ett stort antal försäkringsbolag. Verksamheten utvecklas positivt och banken har etablerat sig på marknaden som en fullvärdig och respekterad aktör. Försäkringsspecialisterna i banken kan erbjuda kunderna ett omfattande utbud av försäkringslösningar från de största och mest välrenommerade försäkringsgivarna. Banken fortsätter att utvecklas som en viktig aktör och förmedlare av privat- och företagsbetald liv- och pensionsförsäkring. Främjande av nyföretagande Banken deltar på flera olika sätt i arbetet för att främja nyföretagandet i verksamhetsområdet genom att aktivt stödja olika organisationer inriktade på företagandet. Finansiering av nystartade företag är viktigt för bygdens bank som under många år varit med och finansierat i snitt två nya affärsverksamheter i veckan. Fortsatt stor aktivitet inom utlandsaffären Sjuhäradsbygden är av tradition en region präglad av handel. Handeln med andra länder är utbredd och en rad importörer med omfattande verksamhet inom till e xempel textil, konfektion och design finns baserade i bygden. Utlandsverksamheten, med allt ifrån utlandsbetalningar till utlandsfinansieringar, är därmed en naturlig och mycket viktig gren inom företagsmarknaden. Banken har därför specialister placerade i Borås. Närheten till dessa uppfattas som mycket positivt av kunderna. 8 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 9 Internet- och telefontjänster Bankaffärer dygnet runt Mobila tjänster Utöver kontoren har kunden ytterligare kanaler att välja på i sina kontakter med banken, dels Telefonbanken med både självbetjäning och personlig service, dels Internetbanken och mobila tjänster. I alla kanalerna utvecklas innehållet allt mer och tillgängligheten är hög. Telefonbanken Personlig Service är öppen vardagar mellan 07.00 och 21.00 samt lördagar och söndagar mellan 12.00 och 15.00. Telefonbanken Självbetjäning är tillgänglig dygnet runt, precis som Internetbanken och Mobilbanken. Med hjälp av sin smartphone eller iPad har kunden alltid nära till banken, var hon eller han än befinner sig. I takt med den tekniska utvecklingen i omvärlden utökas denna möjlighet. Cirka 30 000 kunder har anslutit sig till Mobilbanken, 7 000 kunder har anslutit sig till iPadbanken och 6 000 kunder har anslutit sig till Swish. Swish är en mobil betaltjänst mellan privatpersoner, där man enkelt skickar och tar emot pengar via mobilnumret. Mobila tjänster har en mycket snabb tillväxt jämfört med tidigare lansering av nya tjänster, t.ex. då Internetbanken lanserades i slutet av 90-talet. Det är ett exempel på kundernas allt större teknikmognad och visar även på vikten av att ligga långt framme i den tekniska utvecklingen. Lokalt närvarande telefonbank Swedbank Sjuhärads telefonbank har sin p lacering i Borås. Telefonbanken är integrerad med b ankens kundtjänst och telefonväxel. Banken bedömer den lokala närvaron och k ännedomen om den lokala m arknaden som viktig för kunderna. Enhetens relativa litenhet skapar också en mer personlig kontakt. Växande tjänsteutbud Via Telefonbanken hanteras det mesta som rör kundernas ekonomi, precis som på vilket bankkontor som helst. Kunden får hjälp med bankärenden och kan även erbjudas rådgivning direkt via telefon. Hög telefontrafik Drygt 70 000 kunder är anslutna till Telefonbanken Självbetjäning. Av anslutna kunder till Självbetjäningen hade drygt 63 000 också anslutit sig till Personlig Service där antalet samtal uppgick till cirka 100 000. Antalet samtal till Kundtjänst uppgick till 32 000. Nära banken var du än är För banken är det ur profileringssynpunkt viktigt att vara synlig i moderna forum. De sociala medierna är en naturlig mötesplats för många av bankens kunder. Banken vill vara nära kunden, där kunden finns. Bankens hemsida är en attraktiv kanal för marknadsföring och kommunikation med kunderna. Det genom att alla nyheter, kampanjer, erbjudanden och produktinformation presenteras i detta forum. Totalt under 2013 hade hemsidan cirka 4,3 miljoner besök fördelat på drygt 600 000 besökare. Av dessa var drygt 370 000 återkommande besökare. Samarbete runt internetbank och mobila tjänster. Internetbanken Banken har valt att inte ha en egen internetbank utan samarbetar istället med Swedbank AB (publ). Innehållet i tjänsterna utvecklas hela tiden och allt fler kunder utnyttjar Internetbanken för många av sina mer rutinmässiga ärenden. Cirka 67 000 kunder har anslutit sig till tjänsten. 10 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 11 Årsredovisning – Förvaltningsberättelse Omvärldsförhållanden Långsam konjunkturåterhämtning Den globala konjunkturen har förbättrats successivt under 2013 både i Sverige och i den närmaste omvärlden. Stigande konsumentförtroende, ökande optimism hos inköpschefer och liknande indikatorer tyder på en förbättrad tillväxt. Förbättringen går dock långsamt och utfallsdata, t.ex. i form av industriproduktion visar inga tydliga tecken på starkare tillväxt. Det relativt låga resursutnyttjandet i världsekonomin håller inflationen på en låg nivå, i många fall väl under de mål som finns i penningpolitiken. Konjunkturbilden är splittrad mellan flera av de stora ekonomierna där t.ex. Tyskland, Storbritannien och USA haft en bättre utveckling än väntat medan utvecklingen i Kina och flera andra tillväxtekonomier överraskat negativt. Situationen i euroområdet har förbättrats påtagligt i skuldtyngda länder såsom Irland, Portugal och Spanien. Oron för allvarliga störningar inom eurosamarbetet har därför avtagit även om obalanserna fortfarande är betydande i många länder samtidigt som konkurrenskraften är svag. Sannolikt krävs mer långtgående reformer av statsapparaten och andra strukturella åtgärder för att komma till rätta med utvecklingen i länder som Frankrike och Italien. Vägen till ekonomisk balans i euroområdet framstår därmed som lång och svår även om situationen ljusnat under året. Konjunkturåterhämtningen har kommit längre i USA, vilket bl.a. avspeglat sig i fallande arbetslöshet under flera år. Detta trots finanspolitiska åtstramningar och svårigheter att komma till budgetöverenskommelser, vilket under en period ledde till hot om betalningsinstäl- lelse. Den senaste budgetöverenskommelsen har dock skapat en något stabilare finanspolitisk situation om än temporärt. Den amerikanska centralbanken har aviserat en successiv avveckling av de massiva stimulanser som varit igång under några år. Konsekvenserna av den minskade likviditeten på finansmarknaderna som det kommer att leda till framstår som svåröverskådliga. Den aviserade avvecklingen av stimulanserna i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. De grundläggande obalanserna i den internationella ekonomin med hög skuldsättningsgrad och betydande budgetunderskott i många länder utgör ett kvarstående problem. Det har medfört återkommande mer eller mindre turbulenta perioder på världens finansmarknader. Tidvis kraftiga värdefall har brutits av perioder med en mer positiv utveckling. Intill dess att marknaden ser mer långsiktiga lösningar på skuldkrisen föreligger fortsatt risk för återkommande turbulens på finansmarknaden. Svensk ekonomi Svensk ekonomi har haft en relativt stabil utveckling med hygglig tillväxt vid en internationell jämförelse. Utvecklingen har dock gått långsammare än förväntat med utgångspunkt från positiva signaler från konjunkturindikatorer som t.ex. inköpschefsindex och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. BNP-tillväxten beräknas ha uppgått till cirka 1 procent under 2013. Ett positivt inslag var att den inhemska efterfrågan, framför allt investeringar, ökade under senare delen av året. Det gällde i synnerhet bostadsinvesteringarna, som steg med 14 procent i årstakt. % % 4,5 10,0 4,0 8,0 Stat 10 år 3,0 4,0 2,5 2,0 2,0 0,0 1,5 -2,0 1,0 -4,0 0,5 -6,0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 1: Kvartalsvis BNP-utveckling i Sverige 2009–2013. Källa SCB. 12 STIBOR 3 mån 3,5 6,0 -8,0 Reporänta Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 2: Ränteuteckling under 2009–2013. Källa Riksbanken. Arbetsmarknaden överraskade positivt mot bakgrund av den måttliga tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 procent jämfört med föregående år. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll tillbaka konsumtionen trots positiva inslag i form av högre disponibla inkomster, stigande priser på aktier och bostäder samt en mer positiv omvärldskonjunktur. Den måttliga konsumtionsökningen påverkades sannolikt av hushållens höga skuldsättningsgrad. Starka offentliga finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen bidrog till hög efterfrågan på svenska tillgångar på finansmarknaderna. Det medförde att den svenska kronan kunde bibehålla sin relativt starka position. Den starka kronan och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Bättre globala tillväxtutsikter påverkade således inte exportindustrin i någon större omfattning. Inflationen blev lägre än förväntat till följd av att fallande råvarupriser och en starkare krona pressade ned priserna på varor. Samtidigt steg priserna på tjänster, t.ex. inom transportnäringen och inom hotell och restaurang mindre än normalt. Sammantaget var inflationstakten 0,1 procent i december 2013, vilket var långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Även om ökningstakten för hushållsutlåning har avtagit under några år ligger takten fortfarande på en hög nivå, eller cirka 5 procent. Hushållens skuldsättning i förhållande till disponibla inkomster låg på drygt 170 procent, vilket var i nivå med föregående år. Relationen är hög både i ett historiskt perspektiv och vid en internationell jämförelse. Räntemarknaden De förbättrade internationella utsikterna medförde bland annat att räntorna på längre löptider steg förhållandevis kraftigt under större delen av året, inte minst Index Aktiemarknaden Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till kraftigt stigande börser på många håll i världen. Stockholmsbörsen steg under året med cirka 23 procent. Även 2012 var ett starkt börsår med en uppgång på 12 procent. % 4 160 150 på statspapper. Uppgången under våren och sommaren kom av sig mot slutet av året trots den amerikanska riksbankens beslut om att successivt dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna fallit tillbaka något mot slutet av året. Riksbanken sänkte REPO-räntan med 0,25 procentenheter i december. Avkastningskurvan har därmed blivit betydligt brantare än vad som var fallet vid föregående årsskifte. Ränteändringen kom i spåren av en sänkning av europeiska styrräntor och som en följd av den relativt svaga konjunkturbilden för exportindustrin samt att den underliggande inflationstakten ligger på en fortsatt låg nivå. Sänkningen var i viss mån förvånande eftersom de svenska hushållens höga skuldsättning utgjort ett tungt argument mot fortsatta räntesänkningar. Kreditspreadarna har fortsatt att falla i takt med att placerare sökt högre avkastning och därmed varit beredda att acceptera en högre risknivå. Utvecklingen har också påverkat räntorna på stibormarknaden där skillnaden mellan REPO-räntan och t.ex. 3-månaders stibor minskat kraftigt. Förutom fallande kreditspreadar påverkades utvecklingen av marknadens förändrade tro på ränteutvecklingen. Vid årets inledning talade mycket för stigande korträntor. Successivt övergick det i en tro på fallande räntor, vilket blev verklighet i och med Riksbankens sänkning av REPO-räntan och nedjustering av räntebanan. OMX MSCI 3 140 2 130 1 120 0 110 -1 100 KPIF -2 90 80 KPI 2012 2013 Diagram 3: Stockholmsbörsen OMX samt världsindex (MSCI) 2012–2013. -3 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 4: Inflationstakt 12-månaders förändring 2009–2013. Källa SCB. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 13 Världsindex steg under 2013 med cirka 24 procent. Börsutvecklingen var stark i flera av de mer utvecklade ekonomierna som USA, Japan och stora delar av Europa. I tillväxtländer som Kina och Indien var utvecklingen betydligt svagare i spåren av en avtagande tillväxttakt. Resultat och lönsamhet Sammanfattning Året har präglats av en långsam konjunkturförbättring med stöd av stigande konsumentförtroende och ökad optimism. Inflationen har legat på en nivå väl under de mål som finns för penningpolitiken. Det har bl.a. medverkat till fallande räntor på korta löptider samtidigt som räntorna på längre löptider stigit förhållandevis kraftigt. Avkastningskurvan har således blivit betydligt brantare. Den stigande optimismen har medfört att de flesta av världens aktiemarknader haft en mycket god utveckling. Dock utgör de grundläggande obalanserna i den internationella ekonomin, bl.a. i form av hög skuldsättning, ett kvarstående problem. För bankens del präglades 2013 av en fortsatt stabil utveckling. Trots en marginell minskning av rörelseresultatet, till följd av det lägre ränteläget, var lönsamheten mycket god. Såväl likviditets- som kapitaltäckningssituationen var fortsatt stark samtidigt som aktivitetsnivån var hög i banken, vilket bl.a. resulterade i växande affärsvolymer. Rörelseresultatet uppgick till 262 mkr jämfört med 270 mkr under föregående år. Intäkterna minskade med 3 procent. De lägre intäkterna kompenserades delvis av att såväl rörelsekostnader som kreditförluster minskade. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 14,0 procent (15,4 procent under föregående år). K/Italet efter kreditförluster var i stort sett oförändrat och uppgick till 49 procent. Utlåningen till allmänheten ökade med 5 procent medan inlåningen ökade med 3 procent. Den totala affärsvolymen ökade med 9 procent och uppgick till 45 664 tkr. Likvida medel, i form av kassamedel, utlåning till kreditinstitut samt obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgick till 2 880 mkr (2 689 mkr). Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick till 189 procent (187 procent). Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 17,49 procent (16,98 procent). Kapitaltäckningsgraden uppgick likaledes till 17,49 procent, vilket kan jämföras med det lagstadgade kravet på lägst 8 procent. Styrelsen föreslår årsstämman en oförändrad aktieutdelning på 20 kr per aktie. Det innebär en aktieutdelning på totalt 40 mkr, vilket motsvarar 20 procent av 2013 års rörelseresultat efter schablonskatt. Intäkter Räntenettot minskade med 4 procent, eller 14 mkr, till 308 mkr. Räntenettot påverkades visserligen positivt av högre medelvolymer för utlåning som ökade med 4 procent. Däremot påverkade det fallande ränteläget räntenettot negativt, dels i form av lägre REPO-ränta, dels genom att skillnaden mellan stiborräntor och REPOränta minskade kraftigt. Det innebar minskade marginaler på transaktionsinlåning och en negativ effekt eftersom banken har större tillgångar än skulder som påverkas av stibormarknaden. Intäktsräntorna påverkas således i större omfattning än kostnadsräntorna. Det lägre ränteläget påverkade även avkastningen på bankens likviditet negativt. Sammandrag av resultaträkning Tkr 2013 2012 Räntenetto 308 434 322 708 Provisionsnetto 194 765 193 200 Nettoresultat av finansiella transaktioner 869 7 768 Övriga intäkter 5 814 4 329 Summa intäkter 509 882 528 005 Personalkostnader 132 562 133 964 Övriga administrationskostnader 92 875 95 457 Avskrivningar 5 959 5 455 Övriga kostnader 447 784 Summa kostnader 231 843 235 660 Resultat före kreditförluster 278 039 292 345 Kreditförluster, netto -15 992 -22 089 Rörelseresultat 262 047 270 256 14 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Förändring i belopp i procent -14 274 -4% 1 565 1% -6 899 -89% 1 485 34% -18 123 -3% -1 402 -2 582 504 -337 -3 817 -1% -3% 9% -43% -2% -14 306 6 097 -8 209 -5% -28% -3% Provisionsnettot steg med 1 procent till 195 mkr. Utlåningsprovisionerna ökade främst till följd av högre utlåningsvolymer t.ex. i form av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek. Betalningsförmedlingsprovisionerna minskade i ungefär motsvarande omfattning beroende på lägre provisioner för utlandsbetalningar samt minskade clearingersättningar. I det senare fallet var minskningen en effekt av bankomatsamarbetet med övriga banker där banken inte längre har egna uttagsautomater som genererar intäkter. Värdepappersprovisionerna ökade framför allt som en följd av positiva flöden och stigande kurser på aktie- och räntefonder. Nettoresultat av finansiella transaktioner minskade med 7 mkr jämfört med föregående år, och uppgick till 1 mkr. Posten består i sin helhet av värdeförändringar i bankens innehav av räntebärande värdepapper. Under föregående år medförde en ovanligt stark utveckling på räntemarknaden ett positivt utfall. Det var en följd av fallande kreditspreadar för t.ex. bostadsobligationer samt en gynnsam utveckling av avkastningskurvans lutning. Innevarande års utveckling har inneburit fortsatt fallande kreditspreadar på i första hand mer riskfyllda placeringar än banken placerar likviditeten i. Avkastningskurvans brantare lutning, d.v.s. med stigande räntor på längre löptider har inte medverkat till en positiv värdeförändring, vilket således var fallet under föregående år. Övriga rörelseintäkter uppgick till knappt 6 mkr jämfört med drygt 4 mkr under föregående år. Posten bestod främst av fastighetsintäkter. Ökningen förklaras främst av att banken under 2013 fått en engångsersättning i samband med Bankomat AB:s övertag av bankens uttagsautomater. Sammantaget minskade rörelseintäkterna med 18 mkr eller 3 procent till 510 mkr. Mkr % 400 4,0 Räntenetto, mkr Placeringsmarginal,% 300 3,0 200 Personalkostnaderna uppgick till 133 mkr, vilket var en minskning med 1 procent jämfört med föregående år. Avtalsenliga löneökningar uppgick till drygt 3 procent. I gengäld minskade medelantalet anställda med 10 årsarbetare. I likhet med tidigare har banken ett vinstandelssystem som omfattar samtliga bankens tillsvidareanställda. Utfallet förutsätter att lönsamheten i banken överstiger snittet hos de svenska börsnoterade bankerna. Den goda lönsamheten innebar att vinstandelssystemet gav maximal utdelning för de anställda i likhet med föregående år. Det innebar en avsättning på 1,5 basbelopp per heltidstjänst. Kostnaderna för årets avsättning uppgick till 14 mkr, vilket var i stort sett oförändrat med föregående år. Beloppet avsätts i sin helhet till en stiftelse som förvaltar kapitalet bl.a. i form av aktieinnehav i banken. Övriga allmänna administrationskostnader uppgick till 93 mkr, vilket var en minskning med 3 mkr eller 3 procent. Bland minskade kostnader märktes lägre kostnader för värdetransporter och larm. Minskningen var en effekt av att Bankomat AB övertog bankens uttagsautomater. Vidare fortsatte kostnaderna för fastigheter och lokaler att minska. Under flera år har ett omfattande arbete genomförts för att modernisera bankens lokaler, både för att effektivisera arbetssättet men också för att skapa en mer trivsam och tilltalande miljö för såväl kunder som för medarbetare. Av övriga kostnadsposter minskade IT-kostnaderna med 1 mkr till 41 mkr medan kostnaderna för marknadsföring ökade med 2 mkr, främst som en följd av det visionsarbete som genomförts under året. Avskrivningarna på inventarier och fastigheter uppgick till 6 mkr, vilket var en ökning med knappt +1 mkr. Totalt sett minskade rörelsekostnaderna med 4 mkr eller 2 procent till 232 mkr. Mkr % 250 50 Provisionsnetto, mkr Andelavintäkter,% 200 40 150 30 100 20 50 10 2,0 100 0 Kostnader 1,0 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 5: Utveckling av räntenetto samt placeringsmarginal 2009–2013. 0,0 0 2009 2010 2011 2012 2013 0 Diagram 6: Utveckling av provisionsnetto 2009–2013. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 15 Kreditförluster Skatter Kreditförlusterna uppgick till 16 mkr (22 mkr under föregående år). Konstaterade förluster netto uppgick till 10 mkr (8 mkr). Årets reserveringar för befarade förluster på individuellt värderade fordringar uppgick till 12 mkr (35 mkr). Av gruppvis reservering avseende individuellt värderade fordringar kunde upplösning ske med 1 mkr, vilket kan jämföras med en upplösning på 16 mkr under föregående år. Den gruppvisa reserveringen för individuellt värderade fordringar grundas bl.a. på utfallet i den interna riskklassificeringsmetod banken använder. Gruppvis reservering för mindre blanco- och borgenslån uppgick till 0 mkr (1 mkr). Årets återvinningar av tidigare gjorda reserveringar för individuellt värderade fordringar uppgick till 5 mkr (3 mkr). Kreditförlusternas fördelning och utveckling framgår närmare av tabell på sidan 28 respektive diagram 7 och 8. Kreditförlustnivån sjönk från 0,21 procent föregående år till 0,15 procent. Vid denna beräkning av kreditförlustnivån ställs kreditförlusterna i relation endast till den utlåning och de garantier där banken är direkt part mot kund. Banken förmedlar därutöver också betydande belopp till Swedbank Hypotek och drabbas av de eventuella kreditförluster som uppkommer. Den maximala kreditförlusten är dock begränsad till årets provision. Förlusterna, som ingår i redovisade kreditförluster, har under en följd av år varit marginella. För en rättvisande bild av kreditförlustnivån är det rimligt att ta hänsyn till den förmedlade volymen. Inklusive den förmedlade utlåningen uppgick kreditförlustnivån till 0,07 procent (0,11 procent). Årets skattekostnad uppgick till 73 mkr (53 mkr). Den effektiva skattesatsen uppgick till 22,1 procent (26,0 procent). Bokslutsdispositioner Banken gjorde under 2012 en maximal avsättning till periodiseringsfond med 68 mkr. Under 2013 har periodiseringsfonden återförts. Mkr % 40 0,4 Kreditförluster, mkr Kreditförlustnivå,% Kreditförlustnivåinklhypotek,% 30 20 0,2 10 0,1 0 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 7: Utveckling av kreditförluster samt kreditförlustnivå 2009–2013. 16 0,3 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Lönsamhet Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 14,0 procent (15,4 procent). Räntabiliteten på anpassat eget kapital, vilket är det mått banken använder som ett av flera finansiella mål, uppgick till 19,3 procent (20,9 procent). Placeringsmarginalen, d.v.s. räntenettot i förhållande till medelomslutningen, minskade till 2,3 procent (2,4 procent). Placeringsmarginalen är historiskt sett på en relativt låg nivå och har varit det under de senaste åren, vilket varit en följd av att det låga ränteläget pressat ner framför allt inlåningsmarginalerna. K/I-talet före kreditförluster uppgick till 46 procent (45 procent). K/I-talet efter kreditförluster uppgick till 49 procent (49 procent). För övriga nyckeltal hänvisas till sammanställningen på sidan 39 där också definitioner av nyckeltalen framgår. Finansiell struktur Tillgångar De sammanlagda tillgångarna uppgick vid årets utgång till 14 308 mkr (13 572 mkr), vilket var en ökning med 5 procent. Ökningen var främst hänförlig till ökad utlåning. Likviditeten var fortsatt god i form av tillgodohavande i kreditinstitut samt räntebärande värdepapper. God likviditet och en stark balansräkning har generellt sett blivit allt viktigare för banker, vilket inte minst tydliggörs genom nya regelverk i form av de s.k. Basel IIIreglerna, som är på väg att införas. Hushåll 37% Personliga företagare 7% Företag 56% 0,0 Diagram 8: Fördelning av kreditförluster på sektorer 2013. Utlåning Utlåningen till kreditinstitut ökade med 574 mkr till 1 912 mkr varav 108 mkr (141 mkr) avsåg utländsk valuta. Posten bestod i sin helhet av tillgodohavande på konton i Swedbank. Det högre tillgodohavandet berodde bl.a. på att banken vid årsskiftet hade en något lägre andel av likviditeten placerad i räntebärande värdepapper än vad som normalt är fallet. Utlåning till allmänheten ökade med 5 procent och uppgick till 11 272 mkr (10 706 mkr). Ökningen var till övervägande del hänförlig till företagssektorn, som ökade med 8 procent. Utlåningen till hushållssektorn ökade med 2 procent. Under en lång följd av år har hushållssektorns kreditefterfrågan varit mycket hög. Ökningstakten har dock dämpats något de senaste åren. Bland faktorer som troligen påverkat det kan nämnas hög belåningsgrad hos många hushåll, införande av det s.k. bolånetaket under 2010 samt långsammare prisökningstakt på bostäder. Bolånetaket innebär att en bostad kan pantsättas till högst 85 procent av värdet och att överskjutande del av köpeskillingen i princip behöver finansieras med en kontantinsats. Räntebärande värdepapper Belåningsbara statsskuldförbindelser och Obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgick sammanlagt till 941 mkr (1 288 mkr). Innehaven utgörs i sin helhet av värdepapper med hög likviditet varför innehaven lätt kan omvandlas till kontanta medel. Samtliga delar av portföljen värderas till marknadsvärde, eller till s.k. verkligt värde. Av portföljen var 36 procent placerade i stats- och kommunförbindelser och 24 procent i säkerställda bostadsobligationer. Placeringarna i övrigt var gjorda i företagscertifikat med välkända motparter till låg risknivå. Banken har valt att ha en kort räntebindningstid. Den vägda durationen uppgick vid årsskiftet till cirka 4 månader. Sammandrag av balansräkning Förändring Tkr 2013 2012 i belopp i procent Utlåning till allmänheten 11 271 931 10 705 972 565 959 5% Utlåning till kreditinstitut 1 911 729 1 337 619 574 110 43% Räntebärande värdepapper 941 167 1 287 660 -346 493 -27% Övriga tillgångar 182 995 240 899 -57 904 -24% Summa tillgångar 14 307 822 13 572 150 735 672 5% Inlåning från allmänheten 11 531 709 11 168 557 363 152 3% Emitterade värdepapper 1 000 000 550 000 450 000 82% Skulder till kreditinstitut 106 115 111 269 -5 154 -5% Övriga skulder 114 539 339 597 -225 058 -66% Obeskattade reserver - 67 500 -67 500 -100% Eget kapital 1 555 459 1 335 227 220 232 16% Summa skulder och eget kapital 14 307 822 13 572 150 735 672 5% Mkr % Summa skulder och eget kapital 300 30 Rörelseresultat, mkr Räntabilitet,% 250 % 13 265 409 100 12 241 971 1 023 438 8% K/I-talefterkreditförluster,% K/I-talförekreditförluster,% 25 75 200 20 150 15 100 10 50 5 50 25 0 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 9: Utveckling av rörelseresultat samt räntabilitet 2009–2013. 0 0 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 10: Utveckling av K/I-tal 2009–2013. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 17 Övriga tillgångar Materiella tillgångar uppgick till 71 mkr (74 mkr) varav bankens fastigheter stod för merparten eller 54 mkr (55 mkr). De förändringar som skett beskrivs närmare i avsnittet om investeringar. Aktuella skattefordringar uppgick till 0 mkr (8 mkr). Övriga tillgångar minskade till 21 mkr (28 mkr). Posten består framför allt av positiva värden avseende derivatinstrument i form av valutaterminer. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter uppgick till 64 mkr (67 mkr). Posten består till övervägande del av provisionsersättningar från Swedbank samt upplupna räntor på utlåning. Skulder och avsättningar Skulder till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut uppgick till 106 mkr jämfört med 111 mkr föregående år. Upplåningen i svenska kronor exklusive clearingskulder minskade med 10 mkr till 81 mkr. Upplåningen bestod till övervägande del av långfristig upplåning, som används för att täcka ränterisken i räntebunden utlåning till allmänheten. Upplåning i utländsk valuta ökade med 6 mkr till 25 mkr. Upplåningen används för att täcka såväl valutarisken som ränterisken i utlåning till allmänheten i utländsk valuta. In- och upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten ökade med 363 mkr till 11 532 mkr. Inlåningen från företag och offentlig sektor ökade med 431 mkr eller med 18 procent. Inlåningen från hushållsektorn minskade med 1 procent, främst som en följd av en ökad riskaptit där sparande omplacerats från traditionellt banksparande till framför allt ränte- och aktiefonder, vilka hade ett nettoinflöde på 641 mkr. Mdr 15 Inlåning, mdr U/I-kvot,% Inlåningen från hushållssektorn stod för 75 procent av den totala inlåningen. Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper inom ramen för bankens MTN-program (Medium Term Note) uppgick till 1 000 mkr (550 mkr). Banken emitterade under november månad ett obligationslån på 450 mkr med en löptid på 5 år. Tidigare lån emitterades under 2011 då banken etablerade MTN-programmet. Övriga skulder Aktuella skatteskulder uppgick till 4 mkr (0 mkr) och Uppskjutna skatteskulder uppgick till 3 mkr (2 mkr). Övriga skulder uppgick till 56 mkr (82 mkr). I övriga skulder ingick bl.a. negativa värden på derivatinstrument i form av ränteswappar och valutaterminer på 20 mkr (30 mkr) samt innehållen preliminärskatt på inlåningsräntor på 19 mkr (31 mkr). Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgick till 47 mkr (51 mkr). I upplupna kostnader ingick bl.a. upplupna kostnadsräntor med 12 mkr (18 mkr) och upplupna personalkostnader med 20 mkr (20 mkr). Avsättningar uppgick till 5 mkr (5 mkr). Beloppet bestod av avsättningar för pensions- och garantiåtaganden. Efterställda skulder I december löste banken utestående förlagslån på 200 mkr varefter efterställda skulder uppgick till 0 mkr (200 mkr). Obeskattade reserver Den periodiseringsfond som banken gjorde avsättning till under 2012 löstes upp under 2013. Obeskattade reserver uppgick därigenom till 0 mkr (68 mkr). % % 150 12 12 120 9 90 6 60 10 8 6 4 3 0 30 2009 2010 2011 2012 2013 0 Diagram 11: Utveckling av inlåning från allmänheten samt relationen mellan utlåning och inlåning 2009–2013. 18 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 2 0 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 12: Utveckling av soliditet 2009–2013. Eget kapital Åtaganden Bankens egna kapital uppgick vid årets slut till 1 555 mkr jämfört med 1 335 mkr föregående år. Det egna kapitalet ökade genom årets totalresultat med 260 mkr, varav 3 mkr avsåg förändring av fond för verkligt värde. Av 2012 års vinst delades 40 mkr ut till aktieägarna. Banken tillämpar kassaflödessäkring av derivat. Det innebär att ränteswappar upptas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat och fond för verkligt värde i eget kapital. Under 2013 minskade det negativa värdet med 3 mkr, vilket således påverkade eget kapital positivt. Banken har en mycket hög korrelation i säkringsredovisningen. Det innebär att värdeförändringen på derivat helt motsvaras av en omvänd värdeförändring på, i detta fall, utlåning till allmänheten. Värdeförändringen på utlåningen framgår dock inte av balansräkningen. Åtaganden, i form av outnyttjade räkningskrediter samt lånelöften uppgick till 2 627 mkr (2 515 mkr). Åtaganden utanför balansräkningen Banken har, som ett led i den löpande affärsverksamheten, åtaganden utanför balansräkningen. De avser dels kommersiella produkter i form av garantier, outnyttjade räkningskrediter samt lånelöften, dels finansiella åtaganden i form av derivatinstrument. De senare utgörs av ränteswappar och valutaterminer. Ansvarsförbindelser, i form av garantier, uppgick till 530 mkr (549 mkr). De består, förutom av bankgarantier direkt mot kund, även av generella garantier för produkter såsom kortkrediter, remburser och leasingkontrakt. Dessa produkter förmedlas till Swedbank AB samt Swedbank Finans och banken garanterar kundens åtagande. Mdr % 50 1,0 Affärsvolym, mdr Rörelseresultat/volym,% 40 0,8 30 0,6 20 0,4 10 0,2 2009 2010 2011 Ställda säkerheter uppgick till 3 mkr (2 mkr) och avsåg pantsatt kapitalförsäkring. Derivatinstrument Det nominella värdet på derivatistrument uppgick till 1 618 mkr (1 965 mkr). Av det totala åtagandet utgjorde ränteswappar nominellt 148 mkr (165 mkr) och valutaterminer 1 470 mkr (1 800 mkr). Utestående ränteswappar avsåg i sin helhet att täcka ränterisken avseende utlåning till allmänheten till fast ränta. Utestående valutaterminer bestod av terminsaffärer som i affärsverksamheten görs mot kund. För att täcka valutarisken i dessa gör banken via automatik omvända terminsaffärer mot Swedbank AB. Inom respektive valuta har banken således skyldighet att sälja såväl som att köpa valuta till en, i båda fallen, förutbestämd valutakurs. Affärsvolym Ansvarsförbindelser 0 Ställda säkerheter 2012 2013 Banken hanterar genom förmedling till olika samarbetspartners, främst Swedbank Hypotek och Swedbank Robur, betydande affärsvolymer som inte framgår av bankens balansräkning. Den totala affärsvolymen uppgick till 45 664 mkr jämfört med 41 974 mkr föregående år, vilket motsvarade en ökning på 9 procent. Affärsvolymens utveckling och fördelning framgår av diagram 13 och 14. Utlåning; 24% Swedbank Hypotek; 26% Inlåning; 27% Försäkringar;6% Fonder; 18% 0,0 Diagram 13: Utveckling av affärsvolym samt rörelseresultat i relation till volym 2009–2013 . Diagram 14: Sammansättning av affärsvolym 2013. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 19 Utlåningsprodukter Affärsvolymen vad gäller utlåningsprodukter ökade med 6 procent till 23 041 mkr (21 657 mkr). Tillväxten för förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick till 8 procent medan utlåning i egen balansräkning ökade med 5 procent. De förmedlade volymerna stod för 51 procent av den sammanlagda utlåningsvolymen. Sparandeprodukter Affärsvolymen avseende sparandeprodukter ökade med 11 procent till 22 623 mkr (20 317 mkr). Den förmedlade volymen till Swedbank Robur avseende fonder ökade med 23 procent till 8 337 mkr. Förmedlingen av försäkringar till Swedbank Försäkring ökade med 15 procent till 2 746 mkr. Banken förmedlar även försäkringar till en rad andra försäkringsbolag. Kapitaltäckning Regelverk Av kapitaltäckningsreglerna framgår bl.a. hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som krävs i ett kreditinstitut i förhållande till de risker institutet har. Från och med den 1 februari 2007 tillämpas de s.k. Basel II-reglerna vid beräkning och upprättande av ett kreditinstituts kapitaltäckning. Enligt Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) ska kapitalbasen minst motsvara kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kvoten mellan kapitalbasen och de sammanlagda kapitalkraven benämns kapitaltäckningskvot. Kraven innebär att kapitaltäckningskvoten ska vara lägst 1,0. Mätt som kapitaltäckningsgrad motsvarar det 8 procent. Regelverket är indelat i tre s.k. pelare. Pelare I Det som benämns Pelare I behandlar, enkelt beskrivet, den tekniska beräkningen av ett instituts risker. Målet med regelverket är att kapitalkravet på ett rättvisande sätt ska spegla det faktiska risktagandet i de finansiella instituten. Enligt regelverket kan kapitalkravet i högre grad kopplas till bankens egna system för riskmätning. När det gäller beräkningen av kreditrisker har banken valt en mer avancerad metod, IRK-metoden. Banken använder ett internt riskklassificeringssystem för kreditrisker, vilket utvecklats av Swedbank. Systemet mäter, med utgångspunkt från samlade erfarenheter, risken för att en kunds engagemang ska fallera samt storleken på den förlust banken i sådant fall skulle drabbas av. 20 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Riskklassificeringssystemet använder flera modeller som mäter risken för olika kategorier: • hushållsexponeringar • företagsexponeringar • kreditinstitut • stat och kommun Riskklassificeringssystemet används för samtliga kunder i banken. Genom systemet åsätter banken varje kund eller exponering, t.ex. ett reverslån, ett värde på en riskskala, en s.k. riskklass. Med hjälp av skalan rangordnas exponeringarna från dem med högst risk till dem med lägst risk. I varje riskklass har risken för fallissemang kvantifierats. Systemet består av 23 riskklasser där riskklass 0 representerar den högsta risken medan riskklass 21 representerar den lägsta risken för fallissemang. Riskklass F avser exponeringar som är i fallissemang. Utöver kravet på kapitaltäckning avseende kreditrisker finns också kapitalkrav för operativa risker. För beräkning av operativa risker använder banken den s.k. schablonmetoden. I schablonmetoden åsätts olika verksamhetsgrenar olika riskvikt. Utgångspunkt för beräkningen är genomsnittet av de tre senaste årens intäkter. Verksamheten i banken hänförs i sin helhet till segmentet hushållsbank med riskvikt 12 procent. Pelare II I den andra delen i regelverket, Pelare II, ska institutet beskriva sin risksituation och då bland annat fokusera på tillkommande risker som inte helt framkommer i beräkningen enligt Pelare I. Exempel på tillkommande risker kan vara olika former av koncentrationsrisker. Det kan handla om omfattningen på stora kundengagemang, geografiska koncentrationer eller beroendet av enskilda stora arbetsgivare inom verksamhetsområdet. Arbetet dokumenteras i en s.k. intern kapitalutvärdering (IKU). I bankens styrelse behandlas ämnet vid ett flertal tillfällen årligen. I den senaste IKU:n har tillkommande risker identifierats och kvantifierats. Styrelsen har därvid gjort bedömningen att dessa ryms med god marginal inom den buffert som den fastställda målsättningen för kapitaltäckningen innebär (diagram 21). I IKU:n ingår också scenarioanalyser och stresstester för att mäta effekter av kraftigt försämrade och oväntade förändringar av omvärldsförutsättningar. Bl.a. testas effekterna av deflation respektive ett kraftigt prisfall på bostadsmarknaden. I ett scenario har effekterna av en längre tids deflation beräknats och analyserats. I ett annat scenario har effekterna i form av t.ex. intäktsbortfall samt kreditförluster beräknats med utgångspunkt från fallande priser på bostäder. En djupare scenarioanalys har också genomförts av förlustriskerna i bankens 25 största företagsengagemang med utgångspunkt från mycket svåra omständigheter. Utöver scenarioanalyserna har tänkbara motåtgärder för att lindra effekterna analyserats. Under 2010 fastställde bankens styrelse nya finansiella mål, bl.a. vad avser kapitaltäckningssituationen. I det arbetet har styrelsen beaktat bankens situation och framtida strategi, utvecklingen i konkurrerande banker samt de kommande kraven enligt Basel III. Slutsatsen blev bl.a. att målsättningen för kapitaltäckningen höjdes något. Målsättningen är att den s.k. kärnkapitalrelationen ska överstiga var och en av de svenska börsnoterade fullsortimentsbankernas kärnkapitalrelation. Pelare III I den tredje delen, Pelare III, behandlas hur institutet kommunicerar sin kapitaltäckningssituation med marknaden, d.v.s. främst placerare och investerare. Då banken ingår i en s.k. finansiell företagsgrupp med bland andra Swedbank AB är banken inte skyldig att enskilt redovisa enligt reglerna i Pelare III. Banken har emellertid en omfattande redogörelse för kapitaltäckningssituationen i not 36, vilken täcker de väsentliga delarna enligt Pelare III. Kapitaltäckningssituation Kapitalbasen uppgick, efter föreslagen utdelning, till 1 477 mkr (1 442 mkr). Kapitalbasen påverkades positivt genom att årets resultat ingår i primärt kapital. Effekten begränsades av att utestående förlagslån återbetalades. Förlagslånet kunde i annat fall inräknats i kapitalbasen med 80 mkr. En marginell negativ påverkan var att det förväntade förlustbeloppet ökade något som en konsekvens av en ökning av utlåning till allmänheten. Kapitaltäckningskvoten minskade något och uppgick till 2,19 (2,29). Den redovisade nivån överstiger dock med god marginal den lagstadgade miniminivån på 1,00. Kapitaltäckningsgraden uppgick till 17,49 procent jämfört med 18,30 procent vid föregående års utgång. Det kan jämföras med den lagstadgade miniminivån på Mkr 1 800 1 500 Nya regelverk I den senaste finanskrisen blev det tydligt vilka dramatiska konsekvenser finansiell instabilitet kan leda till. Mot bakgrund av det presenterade den s.k. Baselkommittén för banktillsyn förslag till nya kapital- och likviditetsregler samt nya riktlinjer för banktillsyn. Reglerna brukar benämnas Basel III. Reglernas införande dröjer på internationell nivå, medan den svenska regeringen ligger i framkant och reglerna införs successivt med början under 2013. Kapitaltäckningsreglerna berör bl.a. sammansättningen av primärkapitalet, t.ex. i vilken omfattning och under vilka förutsättningar olika typer av primärkapital eller s.k. hybridkapital kan tillgodoräknas i kapitalbasen. Krav på ytterligare buffertkapital kommer också att införas. Banker med låg andel eget kapital kan därmed få problem att uppfylla kapitalkraven. För svensk del har myndigheterna aviserat ett snabbare införande samt hårdare krav än internationellt. Detta mot bakgrund av banksektorns storlek i Sverige. För de fyra s.k. systemviktiga bankerna införs troligen ett systemriskkapitalkrav på 5 procent. Finansinspektionen har också föreslagit en höjning av riskviktsgolvet för bolån från 15 till 25 procent, i pelare II. För bankens del be- % 24 Kapitalbas, mkr Kapitaltäckningsgrad,% Kärnprimärkapitalrelation,% 20 1 200 16 900 12 600 8 300 0 8 procent. Kapitaltäckningsgraden påverkades positivt av den något högre kapitalbasen, men påverkades i gengäld negativt av ett högre riskvägt belopp. Ökningen av det riskvägda beloppet var främst en följd av ökad utlåning men påverkades även av att den genomsnittliga riskvikten ökade något. Kärnprimärkapitalrelationen liksom primärkapitalrelationen uppgick till 17,49 procent (16,98 procent). Den nuvarande kärnkapitalrelationen är väl i nivå med bankens långsiktiga mål. Bankens kapitalsituation framgår närmare av not 36. 4 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 15: Utveckling av kapitaltäckning 2009–2013. Företagsexponeringar 64% Institutsexponeringar 5% Operativa risker 9% Motpartslösa 1% Hushållsexponeringar 21% 0 Diagram 16: Fördelning av kapitalkrav 2013. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 21 döms dock inte de aviserade ändringarna innebära annat än marginell inverkan på kapitaltäckningen. Dels har banken en kärnkapitalrelation som med god marginal överstiger framtida krav, dels är andelen bolån i bankens portfölj relativt begränsad då bolån huvudsakligen förmedlas till Swedbank Hypotek. Kraven på hantering av likviditetsrisk omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa krav. Kvalitativa krav omfattar bl.a. likviditetsstrategi, fastställande av grad av risktolerans, hantering av likviditetsreserv, finansieringsstrategi och beredskapsplanering. Kvantitativt införs två likviditetsmått, LCR (Liquidity Coverage Ratio) på svenska benämnt likviditetstäckningsgrad samt NSFR (Net Stable Funding Ratio). LCR ska säkerställa att en bank har tillräckligt med högkvalitativa tillgångar som snabbt kan omvandlas till kontanter för att täcka likviditetsbehovet under 30 dagar med kraftiga likviditetsstörningar. NSFR ska säkerställa ett lägsta godtagbart belopp av stabil långfristig upplåning. För det sistnämnda måttet är de underliggande antagandena i dessa krav ännu inte helt fastställda. LCR-måttet har rapporterats till Finansinspektionen sedan 2011. För de svenska börsnoterade och systemviktiga bankerna infördes kravet från 2013 medan det gäller från 2015 för övriga banker. NSFR-måttets införande ligger längre fram i tiden, troligen 2018. För bankens del uppgick likviditetstäckningsgraden (LCR) vid årets utgång till 189 procent, varför det framtida kravet för närvarande är uppfyllt. Det är i sammanhanget värt att notera att måttet är förhållandevis dynamiskt samt att likviditetssvängningarna är relativt betydande. Bankens storlek på stabil långfristig upplåning enligt NFSR måttet bedöms ligga i nivå med det framtida kravet enligt bankens nuvarande tolkning av regelverket. För banken gynnsamma faktorer är en stor andel stabil inlåning, bankens MTN program samt en hög likviditet med genomgående korta löptider. Om och när NFSR kravet införs torde banken ha goda förutsättningar att uppfylla kravet. Riskhantering och kapitalplanering Allmänt Risk kan definieras som en möjlig negativ påverkan på verksamheten beroende på brister i interna processer eller som en följd av externa eller interna händelser. I riskbegreppet ingår, dels sannolikheten för att den typen av negativa händelser inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna få. Riskexponering är en naturlig del i finansiell verksamhet. Banken är framför allt utsatt för kreditrisker, men även olika typer av finansiella risker samt operativa risker. Att förebygga och hantera risker är en central del av bankens verksamhet. Riskhanteringen startar redan i den dagliga affärsverksamheten t.ex. vid kundmöten. Banken ska ha en låg riskprofil som harmonierar med mål och kärnvärden. Det innebär bl.a. att långsiktighet, både vad gäller lönsamhet och affärsrelation, samt förståelse för affärerna, såväl bankens som kundens, är viktiga grundstenar. Riskerna kan visserligen hanteras genom att banken håller ett stort eget kapital som en buffert för oförutsedda händelser. I gengäld värderas verksamheten i hög grad med utgångspunkt från avkastning på eget kapital. För att uppnå övergripande finansiella mål eftersträvas därför en situation där det egna kapitalet är väl avvägt mellan å ena sidan avkastningskrav och å andra sidan risker. Begränsningen av riskerna måste därför kompletteras med andra åtgärder för att kontrollera och motverka dem. Kreditrisk Risken för att en kredittagare inte fullgör sina förpliktelser mot banken samt för att ställda säkerheter inte täcker bankens fordran avseende krediter, garantier % 14 Kontracyklisk kapitalbuffert 12 10 Konservativ kapitalbuffert 8 Totalt kapital 6 Primärt kapital 4 Eget kapital 2 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Schematisk skiss över myndigheternas ambitionsnivå när det gäller internationella kapitalkrav enligt Basel III. 22 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 och liknande åtaganden. Kreditrisk avseende räntebärande värdepapper, tillgodohavande hos andra banker samt ingångna derivatavtal med motparter på finansmarknaden benämns vanligen motpartsrisk. Marknadsrisk Risken för att prisförändringar avseende räntor, valutor eller aktiekurser medför att nettovärdet av bankens tillgångar och skulder samt derivat faller i värde. Likviditetsrisk Risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Operativ risk Risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga interna processer och rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Övriga risker Risken för oväntade resultatförändringar, som inte är hänförliga till någon av de ovan beskrivna riskslagen. Kapitalplaneringen syftar till att säkerställa att banken vid varje tidpunkt har tillräckliga finansiella resurser samt att kapitalet har rätt sammansättning. Behovet av eget kapital styrs dels av de regelverkskrav som finns, men också av förväntad framtida utveckling med hänsyn till t.ex. makroekonomiska förutsättningar samt med hänsyn till bankens affärsplan. Utgångspunkten när det gäller kapitalbehov är kärnprimärkapitalrelationen, där bankens målsättning är att den ska överstiga kärnprimärkapitalrelationen hos var och en av de svenska börsnoterade bankerna. Organisation för riskhantering Ett kreditinstitut har att följa ett omfattande regelverk i syfte att kunna hantera och följa upp de risker som verksamheten är förknippad med. Regelverket består, förutom av lagstiftning och Finansinspektionens anvisningar, av interna instruktioner och policies. De båda sistnämnda går i många fall längre än de formella kraven. Styrelsen har antagit en övergripande riskpolicy som bl.a. beskriver riskaptit och ansvarsfördelning för olika typer av risker. Därutöver har styrelsen fastställt styrdokument inom de olika riskområdena, vilka reglerar hur kontroll, övervakning och rapportering ska ske. För att tydliggöra och underlätta löpande kontroll och uppföljning har styrelsen fastställt risktoleransnivåer inom de olika riskområdena. För att uppnå en framgångsrik och effektiv riskkontroll krävs en stark riskkultur och ett gemensamt arbetssätt som genomsyrar hela banken. I banken finns i grunden tre ansvarslinjer för riskhantering i form av affärsverksamheten, risk- och kontrollfunktionerna samt internrevisionen. Utöver dessa ansvarslinjer utgör även kapitalplaneringen en del av säkerställandet av att riskerna i banken är hanterbara. Ansvarslinje 1 I den löpande affärsverksamheten har respektive enhet, t.ex. respektive kontor, ansvaret för de risker den egna verksamheten skapar. Medarbetarna är närmast kunderna och känner därmed kunden och den egna marknaden bäst. Närheten till kunden och marknaden ger de bästa möjligheterna att på ett tidigt stadium identifiera eventuella risker som uppkommer. Tredje linjen Internrevision Andra linjen RiskkontrollCompliance Första linjen nivå 1b (VD/VL) Kreditchef/Ekonomienheter/ Personalavdelning/Säkerhetsråd Administrativ Kontorsstöd/ Kreditgranskning Privat och Företagsjuridik Första linjen nivå 1a Kontorschef (Kontor, Kapitalförvaltning och Kundcenter) Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 23 ter på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Förpliktelser kan gälla t.ex. krediter, garantier eller värdepapper. Bankens kreditgivning grundas på den kreditpolicy styrelsen fastställt. Kreditgivningen präglas av höga krav på etik, kvalitet och kontroll. Det innebär att banken eftersträvar långsiktiga affärsrelationer baserade på kundnytta och uthållig lönsamhet. Vidare ska ändamålet med krediten och analysen av affärsupplägget vara styrande för kreditgivningen. Dessutom eftersträvas en allsidig riskspridning i kreditportföljen. Den avgörande bedömningsgrunden vid kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. I syfte att ytterligare minska risken är merparten av krediterna dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter eller andra bankmässiga säkerheter. Bankens styrelse är ytterst ansvarig för kreditgivningen. Beroende på engagemangets storlek har styrelsen delegerat beslutsfattandet till lägre instanser såsom styrelsens kreditutskott, kreditdirektion samt kreditkommittéer. Kreditbesluten är dock i hög grad decentraliserade. Kund- och kreditansvar ligger på kontoret, som upprättar underlaget för kreditbeslutet och som även fattar de flesta kreditbesluten. Vid behov av större krediter lyfts kreditbeslutet upp till högre instans, dock först sedan kontoret tillstyrkt ärendet. Kontorets nära kontakt med kunden medför att man snabbt kan identifiera och agera på eventuella problem, och därmed minska förlustriskerna. Risknivån i kreditportföljen mäts genom flera metoder. Bland annat genom fördelningen i olika riskklasser men också hur förändringar sker mellan olika riskklasser. Exponeringen mot hushåll respektive företag vid årets utgång framgår av diagram 17 respektive 18. Bankens verksamhet innebär en relativt hög geografisk koncentration. Banken tillämpar det som i banksammanhang brukar kallas kyrktornsprincipen. Den medför visserligen en koncentrationsrisk men medför också en mycket god lokalkännedom och en mycket Ansvarslinje 2 I banken finns dels en tjänst som Riskkontrollansvarig, dels en tjänst för Compliance, d.v.s. regelefterlevnad. I båda fallen är tjänsterna direkt underställda verkställande direktören. Därutöver finns ett Riskråd för att diskutera och följa upp risk- och compliancefrågor av olika slag. Riskkontrollansvarigs uppgift är att identifiera, kvantifiera och analysera risker i bankens verksamhet. Riskkontrollansvarig ska också rapportera riskerna och föreslå åtgärder för att minska identifierade risker. Ansvarig för compliance uppgift är att följa upp regelefterlevnad, d.v.s. att regelverk, policies och instruktioner följs. Ansvarslinje 3 Internrevisionen är en oberoende granskningsfunktion som är direkt underställd styrelsen. Internrevisionen genomför löpande granskning av ledning, riskkontroll samt övriga interna kontrollfunktioner. Samlad riskrapportering Styrelsen erhåller kvartalsvis, eller vid behov om särskilda skäl skulle uppkomma, en samlad rapportering av kredit- och motpartsrisker, ränte- och likviditetsrisker samt operativa risker. Rapporteringen av riskerna utvecklas och förfinas löpande. Fokusering sker främst på kreditrisker, vilket är naturligt då den största risken i banken finns inom detta område. I den rapportering som genomförs för styrelsen har särskilt fokus lagts på den riskmätning som användandet av det interna riskklassificeringssystemet (IRK) möjliggjort. Rapporteringen tar vidare fasta på olika former av koncentrationsrisker som kan uppkomma i bankens kreditgivning. Kredit- och motpartsrisker Med kredit- och motpartsrisker avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och därmed riskerar att drabbas av kredit- eller ränteförlus- % 14 2012 2013 12 10 8 6 4 2 0 F 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Diagram 17: Fördelning av exponeringar (utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden) per riskklass. Hushåll och mindre företag 2012 respektive 2013. 24 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Riskklassificeringssystemet har ett brett användningsområde och är utgångspunkten för: god kunskap och insikt om kunden och dennes verksamhet. Det begränsar den geografiska koncentrationsrisken i betydande grad. Verksamheten kan också vara utsatt för andra typer av koncentrationsrisker, t.ex. namnkoncentrationer. De riskerna begränsas, förutom av lagkrav, också av interna regelverk som innehåller ytterligare begränsande krav. En stor del av de krediter som beviljas i banken utgörs av hypotekslån. Dessa förmedlas till Swedbank Hypotek och banken garanterar därmed kundernas åtagande. Det innebär att eventuella kreditförluster som kan uppstå drabbar banken. Det totala förlustbeloppet är dock maximerat och kan inte överstiga respektive års provision som banken erhåller för förmedlingen. Banken belastas därutöver för Swedbank Hypoteks upplåningsränta på krediter där kunden inte förmår betala ränta. I syfte att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj har styrelsen fastställt en finanspolicy. Den innebär att placeringar endast får ske inom vissa ramar samt inom fastställda limiter för respektive motpart. Banken ställer då höga krav på motpartens kreditvärdighet genom en hög officiell kreditrating eller för det fall officiell rating saknas genom riskklassificering till låg risk. De instrument som innehas utgörs regelmässigt till mer än hälften av säkerställda bostadsobligationer samt i övrigt av företagscertifikat med kort löptid. Bankens kreditriskexponering framgår av not 37. • • • • • • • riskbedömning och kreditbeslut beräkning av riskjusterad lönsamhet övervakning och hantering av kreditrisker analys av riskprofilen i kreditportföljen rapportering av kreditrisker till styrelsen beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering simulering av utveckling av kapitalkrav vid olika scenarion Banken använder samma riskklassificeringssystem som Swedbank och övriga delägda banker. Banken har Finansinspektionens godkännande att använda den s.k. IRK-metoden, vilken används för att beräkna kapitalkravet för den helt övervägande delen av bankens exponeringar. Vid riskklassificeringen används flera olika modeller som mäter risken för olika kategorier av kredittagare. Huvudkategorierna är dels hushållsexponeringar, som omfattar hushåll och mindre företag, dels företagsexponeringar, som i princip omfattar företag med kreditengagemang överstigande 5 mkr. Riskklassificeringens mål är att förutsäga risken för fallissemang inom 12 månader. Marknadsrisker Marknadsrisker uppkommer som en följd av pris- och volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna. Prisförändringar avseende räntor, valutor eller aktiekurser kan medföra att nettovärdet av bankens tillgångar och skulder samt derivat faller i värde. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. Banken har inga positioner där aktiekursrisker föreligger, men är utsatt för ränte- och valutarisker, dock i relativt begränsad omfattning. Riskklassificeringssystem Det interna riskklassificeringssystemet (IRK) är en central del av kreditprocessen. Den innefattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och beräkning av kreditrisk. Systemet är således ett affärsstödjande redskap som understödjer en effektiv beslutsprocess. % 18 2012 16 2013 14 12 10 8 6 4 2 0 F 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Diagram 18: Fördelning av exponeringar per riskklass (utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden) per riskklass. Större företag 2012 respektive 2013. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 25 I enlighet med den finanspolicy styrelsen fastställt kontrolleras marknadsriskerna i verksamheten genom beloppsmässiga limiter för de riskpositioner som kan uppstå. De ränterisker som uppkommer i banken avser till största delen utlåning och inlåning till bunden ränta, i det senare fallet inkluderat transaktionsinlåning med nollränta. Ränterisk uppkommer också vid placering av överlikviditet i finansiella instrument, t.ex. räntebärande obligationer. För att säkra sig mot t.ex. ränterisken i bunden utlåning kan banken antingen refinansiera sig genom upplåning med motsvarande räntebindningstid eller ingå ränteswapavtal. Ränterisken i banken mäts löpande bl.a. genom en känslighetsanalys som visar effekterna på resultat- och balansräkningen vid en ränteförändring på en procentenhet över hela avkastningskurvan. Banken har i grunden en låg ränteriskexponering. Det innebär att det finns en hög korrelation vad gäller räntebindningstid mellan tillgångar och skulder. I det låga ränteläget som tidvis varit rådande under de senaste åren har dock effekten av ränteförändringar ökat. Detta genom att en del av inlåningen, främst transaktionsmedel, har nollränta eller mycket låg ränta och således inte kan sänkas ytterligare vid en räntenedgång. Vid beräkning av resultateffekten görs antagandet att transaktionsinlåning inte ränteändras, varken vid höjningar eller vid sänkningar. Vid årsskiftet uppgick resultateffekten de närmaste 12 månaderna till plus 30 mkr vid en ränteuppgång med en procentenhet. Vid en räntenedgång på en procentenhet uppgick resultateffekten till minus 34 mkr. I båda fallen stod den förändrade marginalen på transaktionsinlåning för cirka 80 procent av resultateffekten. Resultateffekten består dels av inkomstrisken till den del den belastar räntenettot under de närmaste 12 månaderna, dels av den värdeförändring som uppstår på marknadsvärderade finansiella instrument. Mkr Likviditetsrisk definieras som risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Likviditetsrisk kan också uttryckas som risken för att ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion eller genom att transaktionen medför stora kostnader. Det innebär bl.a. att placeringar endast görs i värdepapper som handlas på en fungerande marknad. I verksamheten krävs att banken har rutiner för bevakning av betalningsströmmar som säkerställer att en tillfredsställande likviditetsnivå upprätthålls. Detta för att möta kundernas behov av likvida medel, för att ha möjlighet att erbjuda kunderna krediter samt för att i övrigt klara sina betalningsåtaganden. De senaste åren har stundtals präglats av stor turbulens på de finansiella marknaderna, vilket för många inneburit betydande svårigheter att hitta finansiering. Banken har under hela perioden haft god tillgång till likviditet men utvecklingen har ändå medfört en ökad fokusering på likviditetsfrågan. Banken har därför under flera år arbetat med att förbättra likviditeten och stärka 35 Likvida medel, mkr Likviditet/inlåning,% 3 000 2 500 25 2 000 20 1 500 15 1 000 10 5 2009 2010 2011 Tillgodohavande hos kreditinstitut: 1 912 mkr 30 500 2012 2013 0 Diagram 19: Utveckling av likviditet i mkr samt i relation till inlåning från allmänheten 2009–2013. 26 Likviditetsrisker % 3 500 0 Balansräkningens poster fördelade efter räntebindningstid framgår av not 38. Banken tar emot inlåning och lämnar lån i utländsk valuta. De valutapositioner som därvid uppkommer neutraliseras genom att banken håller ett tillgodohavande respektive upptar refinansiering i respektive valuta hos Swedbank. Därutöver är banken motpart till kunder i samband med valutaterminsaffärer. De positioner som därmed uppkommer täcks genom motaffärer med Swedbank. Banken är därför endast i marginell omfattning utsatt för valutarisk utöver den som följer av kassatillgodohavandet i utländska valutor, genom vilket banken tillhandahåller resevaluta åt kund. Bankens valutariskexponering framgår av not 41. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Kassa: 27 mkr Certifikatsplaceringar: 453 mkr Obligationsplaceringar: 488 mkr Diagram 20: Fördelning av likviditet 2013. balansräkningen. Under 2011 startade banken ett MTN-program (Medium Term Note) med en kreditram uppgående till 3 miljarder kronor. Banken har därefter genomfört tre obligationsemissioner på sammanlagt 1 000 mkr. Utöver att tillföra likvida medel syftar MTNprogrammet till att förlänga och diversifiera löptiden på bankens finansiering samt att bredda basen för finansiering genom ytterligare en finansieringskälla. De nya regelverken (Basel III) som beskrivits på sidan 21 understryker ytterligare vikten av detta arbete. Bankens likviditetsexponering med avseende på likviditetens sammansättning och utestående finansieringsmöjligheter framgår av not 40. Likviditetsrisk med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 39. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. De kan t.ex. orsakas av bristande interna rutiner, bristfälliga system eller att fel uppkommer på teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna ska vara låga och begränsas, så långt det är möjligt, med utgångspunkt från vad som är ekonomiskt försvarbart. För att motverka de operativa riskerna pågår ett ständigt arbete för att skapa effektiva och ändamålsenliga rutiner. Av vikt är vidare att det finns tydliga instruktioner och en klar ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna. En hög informationssäkerhet, god funktionalitet i rapportsystem avseende bankens riskexponering samt modern fysisk säkerhet är andra viktiga faktorer för att skydda bankens och kundernas tillgångar. För att upptäcka och på ett tidigt stadium minska eller eliminera de operativa riskerna används självut- värderingar där tänkbara risksituationer i verksamheten diskuteras och analyseras. I den interna kapitalutvärderingen analyseras de operativa riskerna genom att olika risker och dess ekonomiska konsekvenser kvantifieras utifrån dels sannolikheten för att det inträffar, dels effekten för det fall så sker. Den summerade risken kan därefter jämföras med det kapitalkrav som framräknas enligt schablonmetoden i kapitaltäckningen. Kapitalplanering Makroekonomiska förändringar påverkar banken i mer eller mindre hög grad. Effekterna av dessa kan inte helt förebyggas med hjälp av riskhantering och en allmänt sund riskkultur. Banken måste därutöver ha en tillräcklig kapitalbuffert för att kunna möta effekterna av makroekonomiska förändringar men också för att bibehålla en hög handlingsfrihet, t.ex. för att kunna delta i intressanta affärer. Den finansiella krisen under senare år har påtagligt ändrat synen på bankernas kapitalisering från tillsynsmyndigheter, investerare i bankobligationer samt ratinginstitut. Exempel på effekter av det är att kravet på storlek och sammansättning av kapitalbasen ökar och att det ställs högre krav på stresstester. Den ändrade synen har också medfört att bankernas upplåningskostnader stigit och periodvis varit mycket höga. För bankens del utgör kapitalplaneringen en ytterligare faktor för att kunna hantera de risker banken är utsatt för. För att hantera riskerna och säkerställa att bankens verksamhet fungerar väl även under ogynnsamma yttre förhållanden håller banken ett kapital som förutom lagkravet inrymmer en extra buffert. För att kvantifiera det totala kapitalbehovet genomförs åtminstone årligen en intern kapitalutvärdering (IKU) i bankens styrelse. Inom ramen för bankens IKU utvärderas de risker banken är utsatt för och därvid beaktas eventuellt tillkommande kapitalbehov som inte täcks av % 0,5 0,4 Extra buffert 479 mkr 0,3 0,2 0,1 0,0 -0,1 -0,2 Internt krav enligt IKU 323 mkr Kapitalkrav enligt regelverk 675 mkr Diagram 21: Beskrivning av hur kapitalbasen avser att täcka lagstadgade och interna kapitalkrav 2013. -0,3 -0,4 -0,5 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 22: Andel osäkra fordringar, netto 2009–2013. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 27 de lagstadgade kraven. Analysen utgår från läget vid den aktuella tidpunkten och identifierade kapitalbehov läggs till de lagstadgade kapitalkravet. Dessutom innehåller IKU:n ett varierande antal scenarioövningar eller stresstester som avser att spegla tänkbara negativa effekter av betydande försämringar av omvärldsförhållanden. Scenarion och stresstesterna ger en helhetsbild av de viktigaste riskerna banken är exponerad mot genom att kvantifiera den inverkan de har på resultat- och balansräkning, kapitaltäckning samt likviditet. Analysen är framåtriktad och sträcker sig över de kommande fyra åren. Ytterligare kapitalbehov utöver lagstadgat krav har identifierats framför allt avseende olika former av kreditriskkoncentrationer men även för t.ex. intjänanderisker. Enligt de modeller banken använder för kvantifiering uppgick det totala kapitalbehovet, inklusive det internt tillkommande kapitalbehovet, till 998 mkr i samband med årsskiftet. Det kan ställas i relation till kärnprimärkapitalet som uppgick till 1 477 mkr. Banken har därmed en extra kapitalbuffert. Vid bedömning av kapitalbehovet har dessutom särskild hänsyn tagits till osäkerheten beträffande konjunktur- och ränteutveckling samt osäkerheten kring hur framtida regelverk kring kapital- och likviditetsfrågor slutligen kommer att utformas. av gruppvisa reserveringar uppgick osäkra fordringar netto till 97 mkr (92 mkr). Den totala andelen osäkra fordringar av utlåningen uppgick till 0,4 procent (0,4 procent). Bortsett från gruppvisa reserveringar på individuellt värderade fordringar uppgick andelen till 0,9 procent (0,9 procent). Kreditrating Banken genomgår årligen en ratingprocess hos Standard & Poor´s. En officiell kreditrating syftar till att ge banken större möjligheter att attrahera en bredare investerarbas på obligationsmarknaden och därigenom öka tillgången till upplåning via kapitalmarknaden. Det långfristiga kreditbetyget är BBB+ med stabila utsikter. Betyget består av bedömningar av ett antal olika områden. Banken får högt betyg inom områden som relaterar till nyckeltal såsom lönsamhet och styrka i balansräkningen, medan bankens geografiskt begränsade verksamhetsområde ger lägre betyg i Standard & Poor´s modell. Det kan dock finnas anledning att poängtera att den geografiska begränsningen samtidigt innebär att banken har en stor kännedom om utvecklingen i marknaden och på ett tidigt stadium har möjlighet att identifiera och begränsa de risker banken är utsatt för. Osäkra fordringar Osäkra fordringar, brutto, d.v.s. före avdrag för reserveringar, uppgick totalt till 149 mkr jämfört med 152 mkr föregående år. Reserveringar för befarade kreditförluster uppgick till 104 mkr (113 mkr), varför osäkra fordringar, netto, uppgick till 45 mkr (39 mkr). I reserveringarna ingår gruppvisa reserveringar på individuellt värderade fordringar med 52 mkr (53 mkr). Dessa motsvaras i sig inte av några osäkra fordringar. Bortsett från den typen Övriga väsentliga händelser Visionsarbete Under hösten och vintern har ett omfattande arbete genomförts för att förnya bankens övergripande vision anpassad efter dagens marknad. Arbetet har involverat alla bankens anställda. Visionen och missionen beskrivs närmare på sidan 4 i denna årsredovisning. Kreditförluster och osäkra fordringar per bransch 2013 Bransch Tillverkning Byggverksamhet Handel Transport Hotell & restaurang Fastighet Övriga branscher Generell reservering Privatpersoner* Summa 28 Osäkra fordringar Brutto Reserveringar Netto 103 488 -23 078 80 410 1 915 -1 400 515 7 640 -4 745 2 895 2 164 -910 1 254 997 -669 328 3 349 -2 625 724 13 266 -8 257 5 009 - -52 200 -52 200 15 911 -10 218 5 693 148 730 -104 102 44 628 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Andel brutto 69,6% 1,3% 5,1% 1,5% 0,7% 2,2% 8,9% - 10,7% 100,0% Kreditförluster Netto Andel 1 931 12,1% 855 5,3% 5 433 34,0% 151 1,0% 0 0,0% -681 -4,2% 3 266 20,4% -900 -5,6% 5 937 37,1% 15 992 100,00% Osäkerhetsfaktorer Samarbete med Bankomat AB Under våren överlät banken samtliga uttagsautomater till det nybildade Bankomat AB, som ägs gemensamt av Handelsbanken, SEB, Nordea, Danske Bank samt Swedbank tillsammans med sparbankerna. Överlåtelsen innebär bl.a. att banken inte längre äger några uttagsautomater och heller inte ansvarar för drift och skötsel. Syftet med samarbetet är att långsiktigt dra nytta av de stordriftsfördelar ett gemensamt system bör leda till, t.ex. genom att undvika betydande investeringar i infrastruktur samt nya automater för enskilda banker. Under 2013 har samarbetet dock främst inneburit ett försämrat provisionsnetto genom lägre clearingintäkter och ökade clearingkostnader. I viss mån har effekten mildrats genom lägre rörelsekostnader för värdetransporter och liknande. Den ökade nettokostnaden för 2013 bedöms uppgå till cirka 7 mkr. Investeringar Inventarier Inventarier har under året anskaffats för 2 mkr (9 mkr). Investeringarna berör huvudsakligen möbler, kontorsutrustning samt byggnadsinventarier. IT-utveckling Kostnaderna för IT-utveckling, som huvudsakligen sker genom ett samarbete mellan Swedbank och medlemsbankerna i Sparbankernas Riksförbund, uppgick under året till 10 mkr (8 mkr). Bankens resultat påverkas av det allmänna ekonomiska läget och av faktorer som direkt eller indirekt berör bankens affärsverksamhet. Det kan handla om konjunkturmässiga förändringar som påverkar efterfrågan på bankens produkter och tjänster. Konjunkturutvecklingen påverkas av globala politiska händelser såsom terroristhandlingar och krig, liksom av marknadsspecifika händelser såsom investeringsvilja, industriproduktion, graden av arbetslöshet samt politisk osäkerhet. Det innebär att de affärer banken har med konsumenter och företag kan komma att påverkas av konjunkturnedgångar, dels genom lägre efterfrågan, dels genom att vissa kunder kan drabbas av ekonomiska problem och därigenom få problem att klara sina åtaganden mot banken. De tjänster banken tillhandahåller inom värdepappershandel kopplad till finansiella tillgångar påverkas av flera faktorer såsom likviditeten på de globala finansmarknaderna, aktiekursernas och räntornas nivå och volatilitet samt investerarnas attityder. Förändringar av detta slag kan också påverka värdet på bankens finansiella placeringar i form av räntebärande värdepapper. Trots att oron på de finansiella marknaderna minskade under året kvarstår till stor del de strukturella problem som var väsentliga faktorer bakom finanskrisens uppkomst. Flera länders skuldproblematik är fortsatt betydande och ekonomin är i många fall understödd av massiva penningpolitiska stimulanser. Förr eller senare måste stimulanserna dras tillbaka och en anpassning måste ske till normala omständigheter. Konsekvenserna av en sådan anpassning framstår som svåröverskådliga. Inom bankens verksamhetsområde finns ett relativt diversifierat näringsliv. Särskilt framträdande är handel, design och logistik. Banken är därmed utsatt för risker Index Index 200 300 180 250 Sverige USA Danmark 160 200 140 120 150 100 100 80 50 60 40 1970 1980 1990 2000 2010 Diagram 21: Hushållens skulder som andel av disponibel inkomst. Källa Riksbanken. 0 1970 1980 1990 2000 2010 Diagram 22: Reala huspriser 1970–2012, index 1995=100. Källa Riksbanken. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 29 förknippade med hur den privata konsumtionen utvecklas. Utvecklingen inom importindustrin är således viktig för verksamhetsområdet. En osäkerhetsfaktor förknippad med den allmänna ekonomiska utvecklingen är hushållens skuldsituation. Under hela 2000-talet har hushållens skulder växt kraftigt även om tillväxttakten avtagit något på senare år. Hushållens skuldsättning i relation till dess disponibla inkomster befinner sig på en hög nivå, både historiskt sett och vid en internationell jämförelse. En faktor som också är värd att notera är att priserna på den svenska bostadsmarknaden har utvecklats på helt annat sätt än i de flesta andra länder. Medan bostadspriserna fallit kraftigt på många håll, t.ex. i en näraliggande marknad som Danmark, har den svenska prisutvecklingen snarare planat ut. Skillnaden i utveckling skulle delvis kunna förklaras av jämförelsevis låg nybyggnation i Sverige. Flera bedömare pekar trots allt på risken för att en bostadsbubbla håller på att utvecklas. Historiska jämförelser visar dock att bankernas förluster på just bolån varit mycket begränsade. En eventuell situation med fallande huspriser till följd av stigande räntor, ökande arbetslöshet eller andra försämrade fundamentala faktorer skulle inte nödvändigtvis innebära kraftiga kreditförluster för bankerna. Dock torde en sådan situation riskera att få negativa konsekvenser för den privata konsumtionen och därmed medföra problem inom t.ex. handeln. I syfte att kunna hantera den ökande osäkerheten i omvärlden har banken under flera år vidtagit en rad åtgärder som medverkat till att såväl kapital- som likviditetssituation stärkts betydligt. Miljö Miljöarbetet Miljöarbetet är ett viktigt inslag i verksamheten. Det syftar dels till att ta miljöansvar i bankens egna verksamhet, dels att beakta miljöaspekter i samband med kreditgivning. I den miljöpolicy som finns antagen fastslås bl.a. att miljöarbetet ska vara ett led i skapandet av ett u thålligt samhälle och bidra till en uthållig lönsamhet. Banken ska så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt medverka till att verksamheten orsakar en minimal negativ påverkan på miljön. Det sker inom en rad områden, t.ex. genom källsortering och återvinning. Miljöhänsyn vägs in i samband med inköps- och investeringsbeslut. Genom att kunder utför en allt större del av sina rutinärenden via internet bidrar det till minskad pappersförbrukning, färre transporter och därigenom en minskad påverkan på miljön. 30 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Miljöhänsyn vid kreditgivning Vid kreditgivning är det alltid kundens återbetalningsförmåga som är i fokus. Då banken ska bilda sig en uppfattning om ett kundföretags återbetalningsförmåga är det i första hand traditionella företagsekonomiska faktorer som vägs samman. Olika verksamheter påverkar miljön i helt olika grad. Vissa företag har mycket liten påverkan på miljön, medan andra företag har en stor påverkan och bedriver en verksamhet som av m iljöskäl är beroende av myndighetstillstånd. Ett sådant företag kan genom slarv eller försummelse påverka sitt resultat på både intäkts- och kostnadssidan. Bristande efterlevnad kan leda till försämrade kundrelationer för företaget. Det kan också leda till böter. I sin tur kan det försämra företagets återbetalningsförmåga och hota dess fortsatta existens. Miljöfrågorna ingår därför som en naturlig del vid kreditgivningen. Miljöcertifiering Miljöarbetet styrs genom bankens miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO 14001. Det är en internationell standard som ger företag och organisationer möjlighet till ett affärsmässigt, effektivt och strukturerat miljöarbete. Miljöcertifikatet tillsammans med gällande miljölagstiftning styr miljöledningsarbetet. Bankens miljöpolicy bygger på de betydande miljöaspekter som kommit fram i en miljöutredning som gjorts i banken. Miljöaspekterna visar på vilket sätt bankens verksamhet påverkar miljön. Miljöpolicyn innebär i korthet att banken ska: • bedriva affärsverksamhet så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv • ha ett nära samarbete med kunder och övriga intressenter i miljöfrågor • följa gällande lagar och förordningar samt verka för en positiv utveckling på miljöområdet • sträva efter att minska och förebygga föroreningar i all verksamhet • bedriva ett internt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar • ta tillvara medarbetarnas engagemang och medvetenhet Banken har även satt upp ett antal miljömål som ska efterlevas i den dagliga verksamheten. Samtliga bankens medarbetare är delaktiga i arbetet med miljöfrågor och genomgår bland annat intern utbildning. Vidare ska medarbetarna känna till bankens miljöpolicy och ha den miljökompetens som krävs för att integrera miljöfrågorna i affärsverksamheten. och medarbetare genom en dialog om löneutvecklingen i relation till hur medarbetaren utvecklas, samt vad som krävs för att skapa en god framtida utveckling. Personal Antal anställda Antalet anställda uppgick vid årets slut till 185 (187) personer, varav i banktjänst 180 (182) fördelat på 114 (116) kvinnor och 69 (66) män. Med arbetstidsmåttet 1 730 timmar för helårsarbetare uppgick medelantalet anställda till 167 (177), varav i banktjänst 162 (171). Löner och arvoden till styrelseledamöter och verkställande ledning uppgick till 6,1 mkr (5,8 mkr) och till övriga befattningshavare 67 mkr (69 mkr). Riktlinjer för bestämmande av ersättningar till styrelse och verkställande ledning framgår av not 9. Kompetensutveckling Arbetet i bank är under ständig utveckling. Under en följd av år har mera rutinmässigt arbete ersatts av ett allt större inslag av rådgivning. Tillsammans med verksamhetens komplexitet som sådan ställer det allt högre krav på medarbetarnas kompetens. En viktig del av utvecklingen av kompetensen är lärandet i det dagliga arbetet. En annan del är utbildning i form av kurser med olika inriktning och längd. Den nedlagda tiden för utbildningsverksamhet motsvarar 8 helårsarbetare, vilket i stort sett var i nivå med föregående år. Utvecklings- och lönesamtal Årligen genomförs utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare. I samtalen analyseras bl.a. utbildningsbehov, vilket formuleras i en individuell utvecklingsplan. Samtalet är ett viktigt inslag för att länka samman enhetens verksamhetsplan med individens personliga mål. Lönesamtalet ersätter de traditionella förhandlingarna mellan företaget och de fackliga organisationerna om hur det lokala löneutrymmet ska fördelas. Syftet med lönesamtalet är att stärka rollen för både ledare Antal 200 Vinstandelssystem Systemets utformning Vid årsstämman 1999 fattade stämman beslut om införande av ett vinstandelssystem för bankens anställda. Grundtanken bakom införandet är att det är de anställda som genom sina arbetsinsatser i hög grad avgör vilket resultat banken uppnår. Alla banker arbetar under likartade förhållanden och med praktiskt taget identiska tjänster och produkter. De påverkas i samma omfattning av strukturförändringar, konjunkturutveckling samt ekonomisk politik. Olikheter i resultatutveckling kan därför inte förklaras med hänvisning till den typen av yttre faktorer utan hänger främst samman med hur stor skicklighet, inlevelse och energi personalen lägger ned i arbetet. Systemet innebär att banken måste uppnå en viss lönsamhet för att utdelning i vinstandelssystemet ska bli aktuell. Lönsamheten definieras som räntabilitet på anpassat eget kapital. Den lönsamhetsnivå som ska uppnås fastställs av bankens styrelse före verksamhetsårets inledning och grundas på den genomsnittliga lönsamheten i de svenska börsnoterade fullsortimentsbankerna. Dock måste alltid en viss miniminivå överträffas. Överträffas den fastställda nivån uppstår ett merresultat. Av det avsätts 40 procent till de anställda upp till en nivå motsvarande ett prisbasbelopp per kvalificerad heltidstjänst. Skulle även den nivån överträffas avsätts 25 procent av merresultatet upp till en nivå som motsvarar ytterligare ett halvt prisbasbelopp per kvalificerad heltidstjänst. Dessa regler ändrades fr.o.m. 2009. Tidigare har i princip hälften av merresultatet av- Mkr % 14 7,0 12 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 Diagram 25: Medelantal anställda 2009–2013. 2013 Avsättning, mkr Andelavrörelseresultat,% 6,0 10 5,0 8 4,0 6 3,0 4 2,0 2 1,0 0 2008 2009 2010 2011 2012 0,0 Diagram 26: Avsatt belopp till vinstandelssystemet samt dess andel av resultatet 2008–2012. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 31 satts, dock maximalt ett och ett halvt prisbasbelopp per heltidstjänst. Kapitalet förvaltas av en för ändamålet bildad stiftelse, Stiftelsen Sporren. En grundtanke i stiftelsens förvaltning är att en del av kapitalet ska placeras i aktier i Swedbank Sjuhärad AB. Den totala förmögenheten i stiftelsen uppgick vid årsskiftet till cirka 154 mkr varav innehavet i Swedbank Sjuhärad AB utgjorde cirka 30 procent. Alla tillsvidareanställda omfattas av systemet och erhåller andel i relation till tjänstgöringsgrad. Utbetalning från stiftelsen kan ske tidigast då den anställde uppnått 55 års ålder. Ägandet i banken Stiftelsen Sporren har under åren 2000–2005 förvärvat 2,0 procent av aktierna i banken. Förvärven har skett från majoritetsägaren Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Sporren har genom förvärven uppnått den, enligt avtalet mellan aktieägarna, maximala ägarnivån. Resterande aktier ägs till 50,5 procent av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad medan 47,5 procent ägs av Swedbank AB (publ). Avsättning för år 2013 Bankens fortsatt höga lönsamhet jämfört med snittet av de svenska börsnoterade bankerna innebar en avsättning exklusive löneskatt på 11 mkr (11 mkr) till vinstandelssystemet. Händelser efter rapportperiodens utgång Styrelsens förslag till vinstdisposition För 2012 delades 40 mkr ut till aktieägarna. Det motsvarade 20 procent av rörelseresultatet efter schablonskatt. Internationellt har en långsam återhämtning efter den finansiella krisen inom inte minst euroområdet, präglat konjunkturbilden under 2013. För svenskt vidkommande har utvecklingen varit jämförelsevis gynnsam. De offentliga finanserna är i gott skick i ett internationellt perspektiv. Fortfarande kvarstår grundläggande obalanser i många länder med stora skuldbördor och betydande underskott i de offentliga finanserna. Eventuellt förnyad finansiell oro kan komma att påverka utvecklingen i Sverige i negativ riktning. För bankens del har den sedan länge mycket goda lönsamheten kunnat upprätthållas samtidigt som balansräkningen präglas av bibehållen god likviditet och en stark kapitaltäckningssituation. Tillsammans med relativt goda resultatutsikter för det kommande året är detta faktorer som tyder på ett gott utdelningsutrymme. Dock kan inte ny finansiell oro uteslutas med försämrad konjunkturutveckling som följd. Det talar för ett behov av fortsatt konsolidering av banken för att säkerställa en framtida handlingsfrihet. I likhet med föregående år har styrelsen därför gjort bedömningen att en stor andel av resultatet behöver behållas i bankens verksamhet. Styrelsen har därmed föreslagit en oförändrad utdelning med 40 mkr för verksamhetsåret 2013. Det innebär att 20 procent av rörelseresultatet efter schablonskatt delas ut till aktieägarna. Inga händelser av väsentlig art har inträffat efter rapportperiodens utgång. Mkr % 50 Sparbanksstiftelsen Sjuhärad: 50,5% Vinstandelsstiftelsen Sporren: 2,0% Swedbank AB: 47,5% Diagram 27: Ägarandelar i banken. 32 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 25,0 40 Aktieutdelning, mkr Andelavresultat,% 20,0 30 15,0 20 10,0 10 5,0 0 2009 2010 2011 2012 2013 0,0 Diagram 28: Aktieutdelning samt dess andel av resultatet efter schablonskatt 2009-2013. Utsikter 2014 Omvärlden Det globala konjunkturläget har förbättrats under 2013 även om utfallsdata inte varit i linje med förväntningarna i inköpschefsindex och liknande konjunkturindikatorer. För 2014 finns möjligheterna att förhoppningar realiseras i verkliga positiva utfall. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet talar för att inflationen i många länder kommer att ligga under inflationsmålen. Trots dessa positiva faktorer får situationen betraktas som bräcklig och en rad svåra beslut om åtgärder för att ta utsatta länder ur skuldkrisen återstår. Från centralbankshåll tycks den mycket expansiva penningpolitiken fortsätta. Den amerikanska centralbanken har aviserat att den låga styrräntan på 0,25 procent kommer att bibehållas så länge arbetslösheten är på nuvarande höga nivåer på runt 7 procent. Det talar för låga styrräntor under en tid framöver eller intill dess konsumtion och investeringar och därmed tillväxten får förnyad fart. Den expansiva penningpolitiken med snabb tillväxt i penningmängd och konstlat låga räntor kan dock, enligt historiska erfarenheter, leda till ökad inflation på längre sikt. Faran för att nya tillgångsbubblor byggs upp ska heller inte underskattas. Det gäller exempelvis den kinesiska fastighetsmarknaden och den amerikanska börsen. Världens aktiemarknader har i de flesta fall stigit kraftigt under de senaste åren till följd av att riskaptiten hos investerare ökat kraftigt då de tagit fasta på de mer positiva signalerna. Likviditeten i marknaden är dessutom god och den riskfria avkastningen försumbar, varför det är naturligt att investerarna söker högre avkastning. I och med flera år av kraftig uppgång kan värderingen på vissa marknader framstå som något utmanande. Den internationella konjunkturutvecklingen utgör fortfarande en stor osäkerhetsfaktor och tidigare erfarenheter visar att marknadens sentiment kan svänga snabbt. Risken för nya bakslag kan därför inte uteslutas även om de positiva inslagen för närvarande dominerar. Svensk ekonomi Under 2014 torde tillväxten i svensk ekonomi få stöd via en mer expansiv finanspolitik och en starkare arbetsmarknad, vilket gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer troligen gradvis att stiga under året. Förutsatt att tillväxten ökar talar mycket för att det allmänna ränteläget kommer att stiga och därmed normaliseras. De flesta prognoserna pekar på att Riksbanken börjar höja REPO-räntan men att det dröjer till slutet av året eller i början av 2015. Bankens utveckling Banken har sedan en följd av år en god och stabil lönsamhet samtidigt som såväl likviditeten som kapitalsituationen är stark. Den nuvarande kapitalbasen inrymmer buffertar som syftar till att klara både en konjunkturmässigt svagare utveckling likväl som framtida skärpta krav på banker. Utgångsläget inför 2014 är således gott. Samtidigt har ränteutvecklingen under de senaste åren påverkat intjäningen negativt. En positiv faktor är å andra sidan att riskaptiten på världens finansmarknader ökat, vilket medfört stigande aktiekurser, lägre kreditspreadar och därmed ett allmänt förbättrat sentiment i ekonomin. Mot bakgrund av kvarstående obalanser i världsekonomin med risk för nya bakslag på finansmarknaderna framstår dock prognoser om den kommande utvecklingen som osäkra. % 3,0 Index 70 65 REPO Riksbankens prognos 2,5 60 2,0 55 1,5 50 45 1,0 40 0,5 35 30 0,0 2010 2011 2012 Diagram 29: Inköpschefsindex 2010–2013. Källa: Swedbank. 2013 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 30: Utveckling av REPO-räntan samt Riksbankens prognos. Källa: Riksbanken. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 33 För bankens del är den kommande ränteutvecklingen en viktig faktor som kommer att påverka resultatet. Vid nuvarande ränteläget kommer räntenettot att påverkas negativt i viss mån jämfört med 2013 även om högre volymer delvis kompenserar effekterna av lägre marginaler på t.ex. transaktionsinlåning och stiborrelaterad utlåning. Det nuvarande lägre ränteläget leder också till minskad avkastning på bankens likviditet. Provisionsnettot torde påverkas negativt av att samarbetet med Bankomat AB får effekt under hela året, vilket inte varit fallet under 2013. Det leder till ett lägre clearingnetto. Det kompenseras troligen av högre provisioner inom värdepappersområdet givet nuvarande kursnivåer på aktiesidan. Provisioner i övrigt bedöms ligga i paritet till 2013 års nivå. Rörelsekostnaderna bedöms totalt sett uppvisa relativt marginella förändringar. Stigande kostnader för IT-utveckling av bl.a. mobila tjänster bör kunna kompenseras av lägre kostnader inom andra områden. Storleken på kreditförlusterna är, som alltid, svåra att bedöma. Under 2009-2013 har kreditförlustnivån varit mycket låg eller runt 0,1 procent av den totala utlåningen. En bidragande faktor till den låga nivån har varit det låga ränteläget under stor del av perioden. Det har mildrat effekterna av att konjunkturläget periodvis varit ogynnsamt. Kreditportföljen bedöms för närvarande vara i gott skick med låga osäkra fordringar. Osäkerhetsfaktorerna utgörs främst av ränte- och konjunkturutvecklingen. Består det låga ränteläget är det en faktor som talar för fortsatt låga förluster. Det framstår dock som ett rimligt antagande att en kreditförlustnivå på endast 0,1 procent sett över längre tid närmast tillhör undantagen. En samlad bedömning talar för att även 2014 ska innebära en god lönsamhet för banken och ett rörelseresultat i nivå med 2013 års rörelseresultat. Det förutsatt att inte omvärlden utvecklas överraskande negativt eller att banken drabbas av enskilda större kreditförluster. 34 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Ekonomisk information under 2014 Banken publicerar rapporter avseende 2014 vid följande tillfällen: 22 april 19 augusti 21 oktober Delårsrapport för första kvartalet Delårsrapport för andra kvartalet Delårsrapport för tredje kvartalet Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 35 Definitioner och använda begrepp Affärsvolym IRK Består av utlånings- och sparandeprodukter. Utlåningsprodukterna utgörs av utlåning till allmänheten, förmedlad utlåning via Swedbank AB (publ) och Swedbank Hypotek samt leasing- och factoringvolymer förmedlade till Swedbank Finans. Sparandeprodukter utgörs av in- och upplåning från allmänheten samt förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring. Intern RiskKlassificering är en metod som bl.a. används för beräkning av riskvikter och förväntade framtida kreditförluster. Metoden används bl.a. vid beräkning av kapitaltäckning. Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i förhållande till utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) samt leasingobjekt. Andelen redovisas inklusive såväl som exklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar. Rörelsekostnader i förhållande till rörelseintäkter. K/I-tal anges både före och efter kreditförluster. I det senare fallet inkluderas kreditförluster i rörelsekostnader. Kapitalbas Utgör täljaren vid beräkning av kapitaltäckningsgrad och består av summan av primärkapital och supplementärkapital. Avkastningskurva Kapitalkrav Speglar marknadens räntesättning vid en viss tidpunkt för instrument med olika löptid, t.ex. från en dag till tio år. Avkastningskurvan kan ha en positiv lutning vilket betyder att desto längre löptid ett instrument har desto högre är räntan. Krav på storleken på kapitalbasen beräknad till 8 procent av riskvägt belopp för kreditrisker. Vid tillämpning av schablonmetoden för operativa risker beräknas kapitalkravet till viss procent av genomsnittet av de senaste tre årens intäkter. Procentsatsen bestäms i relation till verksamheten, t.ex. tillämpas 12 procent för verksamhet som s.k. hushållsbank. Derivatinstrument Ett derivat är kopplat till värdet av ett underliggande instrument. Optioner, terminer och swappar är exempel på derivatinstrument. Efterställda skulder/Förlagslån Ett förlagslån är ett räntebärande efterställt skuldebrev som skiljer sig från en obligation genom att lånet medför rätt till betalning först efter låntagarens övriga borgenärer vid låntagarens konkurs. Genomsnittligt eget kapital Kapitaltäckning Kapitaltäckningsreglerna syftar till att säkerställa den finansiella stabiliteten i banksystemet genom att uppställa krav på det egna kapitalet i förhållande till kreditoch marknadsrisker på tillgångssidan samt operativa risker i verksamheten. Kapitaltäckningskvot Kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet. Genomsnittet av in- och utgående eget kapital justerat för utdelning samt nyemission. Kapitaltäckningsgrad Genomsnittligt anpassat eget kapital Kreditförlustnivå Beräknas som genomsnittligt eget kapital med avdrag för ett belopp motsvarande den skillnad i primärkapitalrelation banken har relativt genomsnittet hos de börsnoterade bankerna. Överskjutande belopp betraktas istället som förlagslån. Kreditförluster samt värdeförändring på övertagen egendom i förhållande till ingående balans av utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exklusive banker), övertagen egendom och kreditgarantier. IKU Intern KapitalUtvärdering är en process för att bedöma storleken på det kapital som krävs för att hantera de risker verksamheten är utsatt för. 36 K/I-tal Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Kapitalbasen i förhållande till riskvägt belopp. Kärnprimärkapitalrelation Utgörs av primärt kapital (se definition), dock utan s.k. primärkapitaltillskott. Likviditetstäckningsgrad (LCR) Räntabilitet efter faktisk skatt Likvida tillgångar, främst stats- och bostadspapper, i förhållande till ett modellerat utflöde av inlåning. Från 2015 ska LCR vara lägst 100 procent. Rörelseresultat minskat med skatt på årets resultat samt uppskjuten skatt på avsättningar till obeskattade reserver i relation till genomsnittligt eget kapital samt 78 procent av obeskattade reserver. Marknadsvärde Det pris eller den kurs som gäller på en marknad, t.ex. den kurs som används vid köp och försäljning av en obligation till aktuell marknadsränta. Medelantal anställda Arbetade timmar i förhållande till normalarbetstidsmåttet 1 730 timmar per år. Räntabilitet efter schablonskatt Rörelseresultat minskat med schablonskatt 22 procent i relation till genomsnittligt eget kapital samt 78 procent av obeskattade reserver. Räntabilitet på anpassat eget kapital Lånefordringar klassificeras som osäkra om kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas. Rörelseresultat minskat med resultateffekten av anpassningen av det egna kapitalet minus schablonskatt i relation till genomsnittligt anpassat eget kapital (se definition av det begreppet) samt 78 procent av obeskattade reserver. Placeringsmarginal Räntemarginal Räntenetto i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Skillnad mellan medelräntan på tillgångar och skulder. Primärt kapital Ränteintäkter minskat med räntekostnader. Osäker fordran Utgör en del av kapitalbasen och består av eget kapital samt kapitaldelen av vissa obeskattade reserver. Från dessa poster avgår uppskjutna skattefordringar samt 50 procent av den del av förväntade förluster, beräknade enligt IRK-metoden, vilka inte täcks av reserveringar för sannolika kreditförluster. I primärt kapital kan även ingå vissa typer av primärkapitaltillskott. Primärkapitalrelation Primärkapital i förhållande till riskvägt belopp. Provisionsnetto Provisionsintäkter minskat med provisionskostnader. Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reserv för befarade kreditförluster i relation till osäkra fordringar brutto. Reserveringsgraden redovisas inklusive såväl som exklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar. Räntenetto Ränteswap Ett ränteväxlingsavtal där två parter byter ränteströmmar med varandra utan att kapitalbeloppet påverkas. Soliditet Eget kapital samt 78 procent av obeskattade reserver i procent av balansomslutningen vid årets utgång. Supplementärt kapital Består företrädesvis av förlagslån och utgör en del av kapitalbasen. Från detta belopp avgår uppskjutna skattefordringar samt 50 procent av den del av förväntade förluster, beräknade enligt IRK-metoden, vilka inte täcks av reserveringar för sannolika kreditförluster. Utlåning/inlåningskvot (Loan/deposit ratio) Utlåning till allmänheten i relation till inlåning från allmänheten. Riskvägt belopp Valutatermin Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen värderade efter kreditrisk enligt gällande kapitaltäckningsregler. Ömsesidigt förpliktigande avtal mellan två parter om köp eller försäljning av valuta med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 37 Fem år i sammandrag Resultaträkning 2013 2012 2011 2010 2009 Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter 308 434 194 765 869 5 814 509 882 322 708 193 200 7 768 4 329 528 005 320 523 187 546 1 365 5 641 515 075 248 420 185 593 50 4 255 438 318 233 013 167 979 9 397 4 968 415 357 Personalkostnader Övriga administrationskostnader Av-ochnedskrivningar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsekostnader 132 562 92 875 5959 447 231 843 133 964 95 457 5455 784 235 660 134 037 101 824 4335 2 254 242 450 131 373 96 522 4324 1 561 233 780 116 567 96 555 3909 2 163 219 194 Resultat före kreditförluster Kreditförlusternetto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat 278 039 -15992 262 047 67500 -72960 256 587 292 345 -22089 270 256 -67500 -52772 149 984 272 625 -17317 255 308 -67601 187 707 204 538 -23685 180 853 -47621 133 232 196 163 -27828 168 335 -44754 123 581 2013 2012 2011 2010 2009 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Materiella tillgångar Övrigt Summa tillgångar 1 911 729 11 271 931 941 167 70 961 112 034 14 307 822 1 337 619 10 705 972 1 287 660 74 482 166 417 13 572 150 1 831 812 10 429 997 777 535 69 558 156 507 13 265 409 1 124 827 10 422 347 471 907 66 375 156 515 12 241 971 413 653 10 318 870 74 923 68 801 287 498 11 163 745 Skulder till kreditinstitut In-ochupplåningfrånallmänheten Emitteradevärdepapper Övrigt Efterställdaskulder Summa skulder 106 115 11531709 1000000 114 539 12 752 363 111 269 11168557 550000 139 597 200000 12 169 423 122 817 11017644 550000 150 924 200000 12 041 385 167 332 10710387 98 028 200000 11 175 747 250 736 9643113 120 746 200000 10 214 595 Obeskattadereserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital 1 555 459 14 307 822 67500 1 335 227 13 572 150 1 224 024 13 265 409 1 066 224 12 241 971 949 150 11 163 745 Balansräkning 38 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Nyckeltal Resultatmått Räntabilitetefterfaktiskskatt,% Räntabilitetefterschablonskatt,% Räntabilitetpåanpassategetkapital,% Placeringsmarginal,% Räntemarginal,% K/I-talförekreditförluster,% K/I-talefterkreditförluster,% 2013 14,0 14,0 19,3 2,3 2,1 45,5 48,6 2012 15,4 15,4 20,9 2,4 2,2 44,6 48,8 2011 16,5 16,5 19,9 2,6 2,4 47,1 50,4 2010 13,3 13,3 15,5 2,1 2,1 53,3 58,7 2009 13,8 13,9 14,3 2,1 2,0 52,8 59,5 0,15 0,07 0,21 0,11 0,16 0,09 0,23 0,12 0,26 0,15 70,0 34,9 74,3 39,5 100,0 33,0 80,6 42,6 142,6 49,0 0,4 0,9 0,4 0,9 0,0 0,7 0,3 0,9 -0,4 0,5 11 272 5,3 11532 3,3 14 308 5,4 45 664 8,8 10 706 2,6 11169 1,4 13 572 2,3 41 974 4,4 10 430 0,1 11018 2,9 13 265 8,4 40 190 -0,2 10 422 1,0 10710 11,1 12 242 9,7 40 282 6,2 10 319 0,1 9643 5,7 11 164 2,4 37 921 10,7 17,49 17,49 17,49 2,19 1 477 8 444 18,30 16,98 16,98 2,29 1 442 7 880 16,20 14,39 14,39 2,02 1 331 8 218 15,44 13,03 13,03 1,93 1 231 7 968 13,31 11,04 11,04 1,66 1 137 8 545 10,9 538 10,2 -494 9,2 701 8,7 580 8,5 332 2 880 97,7 189 2 689 95,9 187 2 672 94,7 - 1 666 97,3 - 689 107,0 - 167 162 10 177 171 10 185 176 11 185 175 11 184 175 11 Kreditkvalitet Kreditförlustnivå,% Exklusive förmedlad hypoteksutlåning Inklusive förmedlad hypoteksutlåning Reserveringsgrad,% Inklusive gruppvis reservering Exklusive gruppvis reservering Andelosäkrafordringar,% Inklusivegruppvisreservering Exklusive gruppvis reservering Volymutveckling Utlåning till allmänheten, mkr Förändringunderåret,% In-ochupplåningfrånallmänheten,mkr Förändringunderåret,% Balansomslutning, mkr Förändringunderåret,% Affärsvolym, mkr Förändringunderåret,% Kapitaltäckning Kapitaltäckningsgrad,% Primärkapitalrelation,% Kärnprimärkapitalrelation,% Kapitaltäckningskvot Kapitalbas, mkr Riskvägt belopp, mkr Soliditet och likviditet Soliditet,% Kassaflöde,mkr Likvidamedelsamträntebärande värdepapper, mkr Utlåning/Inlåningskvot,% Likviditetstäckningsgrad(LCR),% Övriga uppgifter Medelantal anställda varav i banktjänst Antal bankkontor Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 39 Innehåll – Finansiella rapporter Sidan 41 Resultaträkning 42 Rapport över totalresultat 43Balansräkning 44 Rapport över förändringar i eget kapital 45 Kassaflödesanalys Allmänna noter Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Tilläggsupplysningar 40 46 46 50 Uppgifter om banken Redovisnings- och värderingsprinciper Finansiella och andra risker 51Räntenetto 52 Provisionsintäkter 52 Provisionskostnader 52 Nettoresultat av finansiella transaktioner 52 Övriga rörelseintäkter 53Personalkostnader 55 Övriga administrationskostnader 55 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 55 Övriga rörelsekostnader 56 Kreditförluster netto 56Bokslutsdispositioner 56Skatter 57Kassa 57 Utlåning till kreditinstitut 57 Utlåning till allmänheten 59 Räntebärande värdepapper 59 Aktier och andelar i koncernföretag 60 Materiella tillgångar 60 Övriga tillgångar 60 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 61 Skulder till kreditinstitut 61 In- och upplåning från allmänheten 61 Emitterade värdepapper 61 Övriga skulder 61 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 62 Avsättningar 62 Efterställda skulder 62 Obeskattade reserver 63 Eget kapital 63Ansvarsförbindelser 63Åtaganden 63 Ställda säkerheter 64 Derivatinstrument 65 Kapitaltäckning 68Kreditriskexponering 71 Räntebindningstider för tillgångar och skulder 73 Löptider för tillgångar och skulder 74 Likviditet och finansiering 75 Tillgångar och skulder i utländsk valuta - Valutariskexponering 76 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 78Känslighetsanalys 78 Närstående och andra betydande relationer Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Resultaträkning Tkr Förändring i belopp i% Not 2013 2012 4 4 443473 -135039 308 434 216940 -22175 194 765 869 5814 509 882 525604 -202896 322 708 211716 -18516 193 200 7768 4329 528 005 -82131 67857 -14274 5224 -3659 1565 -6899 1485 -18123 -16% -33% -4% 2% 20% 1% -89% 34% -3% 9 10 132562 92875 225 437 133964 95457 229 421 -1402 -2582 -3984 -1% -3% -2% 11 12 5959 447 231 843 5455 784 235 660 504 -337 -3817 9% -43% -2% 278 039 292 345 -14306 -5% -15992 -22089 6097 -28% 262 047 270 256 -8209 -3% 67500 -72960 -67500 -52772 135000 -20188 -200% 38% 256 587 149 984 106603 71% Rörelseintäkter Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto Nettoresultatavfinansiellatransaktioner Övrigarörelseintäkter Summa rörelseintäkter 5 6 7 8 Rörelsekostnader Personalkostnader Övrigaadministrationskostnader Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övrigarörelsekostnader Summa rörelsekostnader Resultat före kreditförluster Kreditförlusternetto 13 Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat 14 15 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 41 Rapport över totalresultat Tkr Årets resultat redovisat över resultaträkningen Poster som kan omföras till årets resultat Kassaflödessäkringar Värdeförändringarpåinstrumentunderperioden Skattpåvärdeförändringarunderperioden Årets övriga totalresultat Årets totalresultat 42 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Förändring i belopp i% 2013 2012 256 587 149 984 106603 71% 4672 -1027 2282 -1063 2390 36 105% -3% 3 645 1 219 2426 199% 260 232 151 203 109029 72% Balansräkning Not 2013-12-31 2012-12-31 Förändring i belopp i% 16 19 17 18 26942 386667 1911729 11271931 63285 249544 1337619 10705972 -36343 137123 574110 565959 -57% 55% 43% 5% 19 20 554500 70961 21492 1038116 74482 8349 27588 -483616 -3521 -8349 -6096 -47% -5% -100% -22% 22 63600 14 307 822 67195 13 572 150 -3595 735672 -5% 5% Skuldertillkreditinstitut In-ochupplåningfrånallmänheten Emitteradevärdepapper Aktuellaskatteskulder Uppskjutnaskatteskulder Övrigaskulder Upplupna kostnader och förutbetaldaintäkter Avsättningar Efterställdaskulder Summa skulder och avsättningar 23 24 25 106115 11531709 1000000 4382 2711 55494 111269 11168557 550000 1999 81621 -5154 363152 450000 4382 712 -26127 -5% 3% 82% 36% -32% 27 28 29 46974 4978 12 752 363 51122 4855 200000 12 169 423 -4148 123 -200000 582940 -8% 3% -100% 5% Obeskattade reserver 30 - 67 500 -67500 -100% Eget kapital Aktiekapital Reservfond Fondförverkligtvärde Balanseratresultat Åretsresultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital 31 200000 131679 -4754 971947 256587 1 555 459 200000 131679 -8399 861963 149984 1 335 227 0 0 3645 109984 106603 220232 0% 0% 13% 71% 16% 14 307 822 13 572 150 735672 5% Ansvarsförbindelser Åtaganden Ställdasäkerheter 32 33 34 530241 2626843 2700 549386 2515225 2079 -19145 111618 621 -3% 4% 30% Gemensamma noter Derivatinstrument Kapitaltäckning Kreditriskexponering Räntebindningstider Löptider för tillgångar och skulder Likviditet och finansiering Tillgångar och skulder i utländsk valuta Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Känslighetsanalys Närstående och andra betydande relationer 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Tkr Tillgångar Kassa Belåningsbarastatsskuldförbindelser Utlåningtillkreditinstitut Utlåningtillallmänheten Obligationer och andra räntebärandevärdepapper Materiellatillgångar Aktuellaskattefordringar Övrigatillgångar Förutbetalda kostnader och upplupnaintäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital 21 26 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 43 Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst Totalt 200 000 131 679 -9 618 901 963 1 224 024 - - 1219 1 219 149 984 149 984 149 984 1 219 151 203 Utdelningavseendeår2011 Utgående balans per 2012-12-31 200 000 131 679 -8 399 -40000 1 011 947 -40 000 1 335 227 Ingående balans per 2013-01-01 200 000 131 679 -8 399 1 011 947 1 335 227 - - 3645 3 645 256587 256 587 256 587 3 645 260 232 200 000 131 679 -4 754 -40000 1 228 534 -40 000 1 555 459 Tkr Ingående balans per 2012-01-01 Årets resultat Övrigttotalresultat Årets totalresultat Åretsresultat Övrigttotalresultat Årets totalresultat Utdelningavseendeår2012 Utgående balans per 2013-12-31 44 Fritt eget kapital Aktiekapital Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Kassaflödesanalys 2013 2012 262 047 270 256 -869 -407 5 959 16 887 -60229 -6418 -19 5 455 22 429 -72307 223 388 219 396 -582846 347362 363152 -5154 9 691 -25794 329 799 -298404 -503707 41 150913 -10555 1 078 -1989 -443 227 463 -2495 -2 032 119 -10420 -10 301 450000 -200000 -40000 210 000 -40000 -40 000 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut* 537 767 1 400 904 1 938 671 -493 528 1 894 432 1 400 904 *Specifikation av likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut 26 942 1 911 729 63 285 1 337 619 Tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - Orealiseraddelavnettoresultatavfinansiellatransaktioner - Realiseradvinstvidförsäljningavdotterbolagsaktier - Realiseradvinstpåinventarier - Avskrivningar - Kreditförluster Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Förändringavutlåningtillallmänheten Förändringavvärdepapper-omsättningstillgångar Förändringavmateriellatillgångar-omsättningstillgångar Förändringavin-ochupplåningfrånallmänheten Förändringavskuldertillkreditinstitutexklusiveclearingskulder Förändring av övriga tillgångar Förändringavövrigaskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/förvärvavaktier,anläggningstillgångar Försäljningavmateriellaanläggningstillgångar Förvärvavmateriellaanläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Emissionavräntebärandevärdepapper Inlösenavefterställdaskulder Utbetaldutdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Utöver likvida medel enligt ovan uppgick bankens innehav av räntebärande värdepapper till 941 167 tkr (1 287 660 tkr) vid årets utgång. Innehaven är genomgående av hög kreditkvalitet och likviditet varför de lätt kan omvandlas till kassamedel. Av innehaven hade 326 541 tkr (659 915 tkr) mindre än 3 månaders kvarvarande löptid. Därutöver uppgick outnyttjade krediter till 500 000 tkr (500 000 tkr) vid årets utgång. Specifikation av betalningar i den löpande verksamheten Erhållna räntor Utbetalda räntor 449 802 -141447 533 976 -200660 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 45 Noter till redovisningen, tkr Not 1 – Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Swedbank Sjuhärad AB (publ), 516401–9852, som är ett publikt bankaktiebolag med säte i Borås. Adressen till huvudkontoret är Allégatan 55, Borås. Årsredovisningen per den 31 december 2013 har godkänts för utfärdande av bankens styrelse den 25 februari 2014 och kommer att föreläggas årsstämman för godkännande den 18 mars 2014. Not 2 – Redovisnings- och värderingsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningen är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för Finansiell Rapportering RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS (International Financial Reporting Standards) och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning ska tillämpas. Nedan angivna redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent för samtliga perioder som de finansiella rapporterna omfattar, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Presentation av finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att banken gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Uppskattningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Utfallet kan avvika från gjorda uppskattningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. De bedömningar och uppskattningar som görs påverkar framför allt lånefordringar. Värdet på dessa prövas löpande och individuellt för varje fordran. Vid behov skrivs fordran ned till ett bedömt återvinningsvärde. För att kunna uppskatta återvinningsvärdet görs ett antal bedömningar och antaganden om motpartens återbetalningsförmåga samt om värdet på eventuella säkerheter i samband med en försäljning. De bedömningar och antaganden som används är löpande föremål för regelbunden kontroll. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Tre nya standarder har trätt ikraft under räkenskapsåret (IAS I, IFRS 13 och IFRS 7). Dessa har haft marginell påverkan på bankens redovisning. Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Bl.a. avses IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering ersättas med IFRS 9 Financial Instruments senast fr.o.m. 2017. Att döma av de delar som hittills presenterats av IFRS 9 kommer dess tillämpning inte att ha någon större inverkan på av banken tillämpade principer. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk v aluta räknas om till den valutakurs som föreligger på balansdagen. 46 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Noter till redovisningen, tkr Ränteintäkter och räntekostnader Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/ skulden och det belopp som regleras vid förfall. Intäkter i övrigt Arvode för tjänsteuppdrag redovisas som intäkt när tjänsten utförs. Sådana intäkter redovisas inom provisionsintäkter eller inom övriga intäkter. En provisionsoch avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för t.ex. clearing och bankgiro samt andra kostnader som har en direkt koppling till intjänad provisionsintäkt. Nettoresultat av finansiella transaktioner Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av • realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål samt realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) • realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) • realisationsresultat från finansiella tillgångar klassificerade som tillgångar som kan säljas • realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument • orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas • orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde • ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl.a. lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader. Kortfristiga ersättningar till anställda redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelar när banken har förpliktelse att göra sådana betalningar och den kan beräknas tillförlitligt. Pensionskostnad Pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) och som skuld i balansräkningen. Till övervägande del har bankens anställda förmånsbestämda pensionsplaner. Planerna omfattar flera arbetsgivare. Redovisning sker på motsvarande sätt som vid a vgiftsbestämda pensionsplaner. Banken betalar löpande in premier till SPK för att täcka pensionsåtagandena. För de fall direktpensionsutfästelse tecknats har kapitalförsäkring köpts för att försäkra åtagandet. Kapitalförsäkringen värderas till verkligt värde. Avsättning har gjorts med motsvarande belopp samt för särskild löneskatt. Kreditförluster På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg som tyder på ett nedskrivningsbehov för en lånefordran eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades första gången, vilka har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskattas tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånefordrans ursprungliga effektiva ränta. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 47 Noter till redovisningen, tkr Objektiva belägg för att en lånefordran eller grupp av lånefordringar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter angående följande förlusthändelser • betydande finansiella svårigheter för gäldenären • ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp • eftergift, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, som långivaren annars inte hade övervägt • det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion • observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen. Banken bedömer först om objektiva belägg finns för nedskrivning på individuell lånefordran. Lånefordringar för vilka sådana belägg saknas inkluderas i portföljer med likartade kreditriskegenskaper. Dessa p ortföljer bedöms därefter kollektivt i fall belägg för nedskrivning finns. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk bedöms nedskrivningsbehovet utifrån förlustrisken i portföljen som helhet. En nedskrivning återförs om nedskrivningsbehovet inte längre föreligger. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster. Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden kreditförluster netto. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar förändring av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. 48 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt från temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt reglerats. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader förutom derivat och instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas exklusive transaktionskostnader. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handels- Noter till redovisningen, tkr ändamål, dels finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt s.k. fair value option). Till denna typ hör t.ex. räntebärande värdepapper. Här ingår även derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål eller enligt fair value option redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till u pplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d.v.s. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst eller förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Nedskrivning sker vid väsentlig (minst 20 procent) och varaktig (minst 9 månaders) värdenedgång. Finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder värderade till verkligt värde. Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierades som tillhörig denna kategori (Fair Value Option). Förändringen av verkligt värde redovisas i reultaträkningen. Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. lånebelopp) där låntagaren kan välja om lånet ska utbetalas eller inte och dels ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. Derivat- och säkringsredovisning Derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand har haft en effektivitet som ligger inom spannet 80–125 procent. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot b akgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är enskilda lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation). Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: • risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan • osäkerheten i framtida kassaflöden i upplåningen till följd av förändringar i upplåningsräntan. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 49 Noter till redovisningen, tkr Kassaflödessäkring Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som räntekostnad eller ränteintäkt. Övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas mot fond för verkligt värde via övrigt totalresultat till den del säkringen varit effektiv så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. All ineffektivitet från säkringen redovisas i resultaträkningen. Valutaterminer För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen g enom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Metoder för fastställande av verkligt värde För finansiella instrument noterade på en aktiv marknad, där priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller motsvarande, bestäms verkligt värde till tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. För finansiella skulder bestäms verkligt värde till noterad säljkurs. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, bestäms det verkliga värdet genom en värderingsteknik, som använder marknadsuppgifter i så hög grad som möjligt och företagsspecifika uppgifter i så låg grad som möjligt. Metodens giltighet prövas genom att jämföra med aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används främst avseende derivatinstrument. Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som härrör från övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. Materiella tillgångar För fastigheter som övertagits för skyddande av fordran har värdering skett till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med verkligt värde avses ett bedömt nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Erfor- 50 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 derlig nedskrivning redovisas under rubriken kreditförluster. Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Banken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter då skillnaderna bedöms försumbara i förhållande till fullföljande av den befintliga avskrivningsplanen. Nyttjandeperioderna beräknas till 50 år för byggnader respektive 3 till 10 år för inventarier. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod omprövas årligen. Nedskrivning sker vid betydande värdenedgång. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när banken har en förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Not 3 – Finansiella och andra risker Upplysningar kring kreditrisker, andra finansiella risker samt operativa risker redovisas, tillsammans med en redogörelse över styrningen av dessa risker, i avsnittet Riskhantering och kapitalplanering inom förvaltningsberättelsen, som också är en del av årsredovisningen. Bankens risker redovisas i separata noter enligt följande • Kreditrisk – not 37 • Ränterisk – not 38 • Likviditetsrisk – not 39 och 40 • Valutarisk – not 41. Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 4 - Räntenetto Förändring i belopp i% -9677 -43% -64793 -14% -7726 -29% 65 464% -82131 -16% Ränteintäkter Utlåningtillkreditinstitut Utlåningtillallmänheten Räntebärandevärdepapper Övrigt Summa 2013 12924 411564 18906 79 443 473 2012 22601 476357 26632 14 525 604 Räntekostnader Skuldertillkreditinstitut In-ochupplåningfrånallmänheten -varavinsättningsgarantiavgift Emitteradevärdepapper Efterställdaskulder Derivat,säkringsredovisning Övrigt -varavstabilitetsavgift Summa 4187 95631 8595 19652 6340 4638 4591 4591 135 039 5000 157854 9033 22851 8345 4525 4321 4309 202 896 -813 -62223 -438 -3199 -2005 113 270 282 -67857 -16% -39% -5% -14% -24% 2% 6% 7% -33% Räntenetto 308 434 322 708 -14274 -4% 6780 424567 130401 4136 498972 198371 2644 -74405 -67970 64% -15% -34% Ränta Räntesats Medelsaldo 1111816 138201 12571 353 1,13% 0,26% 11040001 38972 1072942 244108 13 646 040 410658 906 18906 79 443 473 91059 20059 10907810 155847 618750 195556 171854 12 160 935 1485105 13 646 040 Varavränteintäkterpåosäkralånefordringar Ränteintäkterpåfinansiellaposterejvärderadetillverkligtvärde Räntekostnaderförfinansiellaposterejvärderadetillverkligtvärde Ränteanalys Placeringar/ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut -isvenskvaluta -iutländskvaluta Utlåning till allmänheten -isvenskvaluta -iutländskvaluta Räntebärandevärdepapper Övrigt Summa placeringar Finansiering/räntekostnader Skulder till kreditinstitut -isvenskvaluta -iutländskvaluta In-ochupplåningfrånallmänheten -isvenskvaluta -iutländskvaluta Emitteradevärdepapper Efterställdaskulder Övrigt Summa främmande kapital Egetkapitalochobesk.reserver Summa finansieringar Räntenetto Räntemarginal Placeringsmarginal Medelsaldo 2013 2012 Ränta Räntesats 1164410 151097 22105 496 1,90% 0,33% 3,72% 2,32% 1,76% 0,03% 3,25% 10832354 35504 1023710 255656 13 462 731 475376 981 26632 14 525 604 4,39% 2,76% 2,60% 0,01% 3,90% 4051 136 4,45% 0,68% 100139 23024 4751 249 4,74% 1,08% 95537 94 19652 6340 9229 135 039 135 039 0,88% 0,06% 3,18% 3,24% 5,37% 1,11% 0,99% 10894799 162534 550000 200000 226082 12 156 578 1306153 13 462 731 157784 70 22851 8345 8846 202 896 202 896 1,45% 0,04% 4,15% 4,17% 3,91% 1,67% 1,51% 308 434 322 708 2,14% 2,26% 2,23% 2,40% Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 51 Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 5 - Provisionsintäkter Betalningsförmedling Utlåning Inlåning Garantier Värdepapper Försäkringar Övrigt Summa 2012 39982 56483 28301 2778 45885 21291 16996 211 716 2013 16515 2828 2832 22 175 2012 13899 3788 829 18 516 2013 2012 - 1350 -1350 -100% 869 869 6418 7 768 -5549 -6899 -86% -89% 2013 2973 1235 2012 19 3256 - 463 1143 5 814 1054 4 329 Not 6 - Provisionskostnader Betalningsförmedling Värdepapper Övrigt Summa Not 7 - Nettoresultat av finansiella transaktioner Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Realiserade värdeförändringar -räntebärandevärdepapperochandra ränterelaterade instrument värderade tillverkligtvärdeviaresultaträkningen Orealiserade värdeförändringar -räntebärandevärdepapperochandra ränterelaterade instrument värderade tillverkligtvärdeviaresultaträkningen Summa Not 8 - Övriga rörelseintäkter Realisationsvinstvidförsäljningavdotterbolagsaktier Hyresintäkter EngångsersättningfrånBankomatAB Realiserade vinster på anläggningstillgångar -inventarier Övrigt Summa 52 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Förändring i belopp -6987 6044 -5399 595 4153 1459 5359 5224 2013 32995 62527 22902 3373 50038 22750 22355 216 940 i% -17% 11% -19% 21% 9% 7% 32% 2% Förändring i belopp i% 2616 19% -960 -25% 2003 242% 3659 20% Förändring i belopp i% Förändring i belopp i% -19 -100% -283 -9% 1235 463 89 1485 8% 34% Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 9 - Personalkostnader Lönerocharvoden Socialaavgifter Pensionskostnader Avsättningtillvinstandelsstiftelse Övrigapersonalkostnader Summa Varavresultatbaseradeersättningar(inklsocialaavgifter) Löner och arvoden Styrelsen(11personer) Verkställande ledning (3 personer) (ersättningexklusivevinstandelochbilförmån) Övrigaledamöteriledningsgruppen(7resp.6personer) Övrigamedarbetare Styrelsen PaulFrankenius,ordförande Maria Abrahamsson, vice ordf* KristerAndersson,ledamot Niklas Hedin, ledamot Håkan Johansson, ledamot* AnneL.Ludvigsson,ledamot Bertil Sparf, ledamot JennyStåhlbom,ledamot KennerthThulin,ledamot** Personalrepresentanter 2013 Förändring i belopp i% -1145 -2% -604 -2% -21 0% -238 -2% 606 11% -1 402 -1% 2013 73374 29097 13045 10881 6165 132 562 2012 74519 29701 13066 11119 5559 133 964 13521 13816 -295 -2% 1000 983 17 2% 5069 4417 62888 4803 3994 64739 266 423 -1851 6% 11% -3% 2012 Sammanlagt styrelsearvode Varavfastarvodeförutskottsarbete Varavsammanträdesarvodei kreditutskott Sammanlagt styrelsearvode Varavfastarvodeförutskottsarbete Varavsammanträdesarvodei kreditutskott 227 80 178 87 221 107 80 20 7 53 7 93 27 - 45 48 - 226 80 170 112 209 80 78 28 7 4 53 7 93 27 - 40 8 45 - *Anställd hos Swedbank AB (publ) **Anställdibankent.o.m.2012-10-31.Under2012utgicklönmed260tkr Verkställande ledning Bo Johansson, VD Petter Hedihn, vice VD H-CAckermann,viceVD 2013 Varav vinstandel** Varav bilförmån Total ersättning Varav vinstandel** Varav bilförmån 2 767 1 470 1359 68 68 68 164 82 77 2 645 1 364 1320 66 66 66 165 85 78 2013 1114 462 425 1283 9761 2012 1061 425 411 1220 9949 **Vinstandel kan utbetalas tidigast efter fem kalenderår dock först sedan man uppnått 55 års ålder Pensionskostnader BoJohansson,VD PetterHedihn,viceVD H-CAckermann,viceVD Övrigaledamöteriledningsgruppen Övrigamedarbetare 2012 Total ersättning Förändring i belopp 53 37 14 63 -188 i% 5% 9% 3% 5% -2% Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 53 Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 9 - Personalkostnader - (fortsättning) Villkor för styrelse och verkställande ledning Årsstämman fattar beslut om arvode till styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter valda av årsstämman. Vidarefattarårsstämman beslut om ett belopp att fördela inom styrelsens utskott. Styrelsen fattar sedan beslut om hur detta belopp skall fördelas i utskotten. Arvode utgår därvid med ett fast årligt belopp till ledamot i något av styrelsens utskott. Till ledamot i styrelsens kreditutskott utgår dessutom ett belopp för bevistat sammanträde. Beträffande ersättning till verkställande ledning sker beredning i styrelsens kompensationsutskott varefter beslut fattas av styrelsen. Styrelsen har fastställt en ersättningspolicy som omfattar samtliga anställda. Policyn syftar till att främja en sund och effektiv hantering av de risker som bankens verksamhet är utsatt för. Policyn grundas på bankens långsiktiga mål och värderingar. I banken förekommer inte några rörliga ersättningar. Alla tillsvidareanställda får dock del i bankens resultat via ett vinstandelssystemsombeskrivsnärmare i förvaltningsberättelsen. De avtal som reglerar verkställande direktörens och de vice verkställande direktörernas anställningsvillkor innebär att uppsägningstiden uppgår till 12 månader. Därutöver tillkommer avgångsvederlag vid uppsägning från bankens sida, vilket maximalt kan komma att uppgå tillettbeloppmotsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlag är inte pensionsgrundande. VD och vice VD:ar har andel i vinstandelssystemet i samma omfattning och på samma premisser som övriga anställda men har i övrigt inga rörliga ersättningar. Utfallet i vinstandelssystemet styrs av bankens lönsamhet jämfört med de svenska börsnoterade storbankerna. Förutsatt att lönsamheten överstiger genomsnittet sker avsättning till en vinstandelsstiftelse. För 2013 gjordes maximal avsättning med ett och ett halvt basbelopp, d.v.s. 68 tkr för heltidstjänst. För 2012 uppgick avsättningentill66tkr.Vinstandelarna är inte pensionsgrundande. Uttag av vinstandelar kan ske efter fem år, dock tidigast vid 55 års ålder. Pensionsvillkor för styrelse och verkställande ledning Pensionspremier för ålderspension för verkställande direktören och de vice verkställande direktörerna är avgiftsbestämda. Avtal om förtida pensionsavgång föreligger ej. I pensionspremierna för verkställande direktören ingår löpande premier för en kapitalförsäkring som kommer att betalas ut som direktpension. Värdet av kapitalförsäkringen uppgick vid årets utgång till 2 700 tkr. Beloppet ingår i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 28 Avsättningar. Det föreligger inga åtaganden om avgångsvederlag, pension eller liknande till styrelseledamöter, inklusive styrelseordförande och vice styrelseordförande. Lån till styrelseledamöter och verkställande ledning Vid utgången av verksamhetsåret uppgick utestående lån till styrelseledamöter till 11 380 tkr (2 882 tkr). Lån till verkställande ledning uppgick till 1 500 tkr (1 500 tkr). Lånevillkoren för styrelseledamöter överensstämmer med de villkor som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten. Lånevillkoren för verkställande ledning överensstämmer med de villkor som gäller för övrig personal. Uppgifter om antalet anställda Arbetade timmar Totalt Däravibanktjänst Medelantal anställda Totalt Däravibanktjänst -varavkvinnor -varavmän Könsfördelning (antal personer) Styrelsen -Kvinnor -Män Verkställande ledning -Män Övriga i ledningsgrupp -Kvinnor -Män 54 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Förändring i belopp 2013 2012 i% 289361 280931 306098 295527 -16737 -14596 -5% -5% 167,3 162,4 100,0 62,4 176,9 170,8 104,0 66,8 -9,6 -8,4 -4,0 -4,4 -5% -5% -4% -7% 2013 2012 4 7 4 7 3 3 3 4 2 4 Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 10 - Övriga administrationskostnader Fastighetskostnader Kostnaderförhyrdalokaler Kostnaderförinventarier Materialkostnader IT-kostnader Portoochtelefon Försäkringskostnader Larm,värdetransporterochkontanthantering Revisions-ochkonsulttjänster Marknadsföring Avgiftertillbranschorganisationer Riskavtäckningskostnader Övrigt Summa Ersättning till revisorer KPMG AB -Revisionsuppdraget -Revisionsverksamhetutöverrevisionsuppdraget PricewaterhouseCoopers AB -Revisionsuppdraget Summa 2013 9342 1319 3099 1946 41452 3758 2440 3240 2876 9817 3683 889 9014 92 875 2012 11079 1621 3661 2244 42711 3596 2835 5381 1692 7359 3680 1135 8463 95 457 2013 2012 303 - 370 47 928 1 231 356 773 Förändring i belopp -1737 -302 -562 -298 -1259 162 -395 -2141 1184 2458 3 -246 551 -2 582 i% -16% -19% -15% -13% -3% 5% -14% -40% 70% 33% 0% -22% 7% -3% Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det innefattar även rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Med revisionsuppdrag avsesdessutom övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra. Utöver ersättning till revisorer enligt ovan uppgick kostnaderna för internrevision under året till 1 034 tkr. Under 2012 och tidigareharinternrevisionen genomförts med anställd personal. Not 11 - Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan -inventarier -byggnader Summa 2013 2012 4578 1381 5 959 4083 1372 5 455 2013 2012 56 391 447 784 784 Not 12 - Övriga rörelsekostnader Realiserade förluster på anläggningstillgångar -inventarier Övrigarörelsekostnader Summa Förändring i belopp 495 9 504 Förändring i belopp 56 -393 -337 i% 12% 1% 9% i% -50% -43% Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 55 Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 13 - Kreditförluster netto 2013 2012 -22225 -8856 15 249 -11754 822 6 723 -35148 251 5 324 -12584 2 852 -34178 900 16 256 -2821 68 -339 -2596 87 -705 -3092 -3214 -1216 -15 992 -942 -11 -22 089 2013 67500 67 500 2012 -67500 -67 500 Förändring i belopp i% 135000 -200% 135000 -200% Aktuellskatt Justeringavskattpåtidigareårsresultat Förändringuppskjutenskatt Summa 2013 -73276 316 -72 960 2012 -54157 -323 1708 -52 772 Förändring i belopp i% -19119 35% 323 -100% -1392 -81% -20188 38% Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt 329 547 202 756 -72500 -53325 -159 18 -635 316 -72 960 22,14 8 -840 -323 1 708 -52 772 26,03 - 391 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Åretsbortskrivningförkonstateradekreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Åretsnedskrivningförkreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Åretsnettokostnadförindividuelltvärderadelånefordringar Gruppvis nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Åretsbortskrivningförkonstateradekreditförluster Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösningavreservförkreditförluster Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser Värdeförändringpåövertagenegendom Årets nettokostnad för kreditförluster Nedskrivningar för kreditförluster hänför sig i sin helhet till fordringar på allmänheten. Not 14 - Bokslutsdispositioner Periodiseringsfond Summa Not 15 - Skatter Skattenligtgällandeskattesats Skatteeffekter Schablonintäktperiodiseringsfond Ej skattepliktiga intäkter Ejavdragsgillakostnader Justeringavseendetidigareår Förändring uppskjuten skatt* Skattekostnad Effektiv skattesats *Varavhänförbarttillsänktbolagsskatt 56 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 15 - Skatter - fortsättning Ingående balans Viaresultaträkningen Viatotalresultatet Utgående balans -4368 2369 -1 999 316 316 -1027 -1 027 -4052 1342 -2 710 -6076 3432 -2 644 1708 1 708 -1063 -1 063 -4368 2369 -1 999 2013 25204 1738 26 942 2012 61817 1468 63 285 2013 2012 1803936 107793 1 911 729 1196722 140897 1 337 619 Utlåningisvenskvaluta Utlåningiutländskvaluta Summa Reserveringarförkreditförluster Summa 2013 11328391 47642 11376033 -104102 11 271 931 2012 10791092 28393 10819485 -113513 10 705 972 Förändring i belopp i% 537299 5% 19249 68% 556548 5% 9411 -8% 565959 5% Lånefordringar brutto fördelade på kundsektorer Företagssektor Hushållssektor -varavpersonligaföretagare Summa 6677230 4698803 1441384 11 376 033 6208092 4611393 1463944 10 819 485 469138 87410 -22560 556548 8% 2% -2% 5% -36458 -52200 -43413 -53100 6955 900 -16% -2% -9261 -6183 -4925 -104 102 -11152 -5848 -5577 -113 513 1891 -335 652 9411 -17% 6% -12% -8% 6588572 4683359 1436459 11 271 931 6111579 4594393 1458367 10 705 972 476993 88966 -21908 565959 8% 2% -2% 5% Förändring i uppskjuten skatt - 2013 Materiellatillgångar,m.m. Kassaflödessäkringar Summa Förändring i uppskjuten skatt - 2012 Materiellatillgångar Kassaflödessäkringar Summa Not 16 - Kassa Svenskvaluta Utländskvaluta Summa Not 17 - Utlåning till kreditinstitut Svenska banker -svenskvaluta -utländskvaluta Summa Not 18 - Utlåning till allmänheten Avgår reserveringar för kreditförluster fördelade på kundsektorer Företagssektor -individuelltvärderade -gruppvisindividuelltvärderade Hushållssektor -individuelltvärderade -gruppvishomogenafordringar -varavpersonligaföretagare Summa Lånefordringar netto fördelade på kundsektorer Företagssektor Hushållssektor -varavpersonligaföretagare Summa Förändring i belopp i% -36613 -59% 270 18% -36343 -57% Förändring i belopp 607214 -33104 574110 i% 51% -23% 43% Med utgångspunkt från låntagarnas hemvist är lånefordringarna till övervägande del geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 57 Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 18 - Utlåning till allmänheten - (fortsättning) Osäkra fordringar Osäkra fordringar för vilka ränta inte skall intäktsförasförränvidbetalning Specifikareserveringarförindividuelltvärderadelånefordringar Reserveringar för gruppvis värderade lånefordringar Gruppvisa reserveringar för individuellt värderadelånefordringar* Osäkra fordringar, netto Förändring i belopp 2013 2012 i% 148730 152785 -4055 -3% -45719 -54565 8846 -16% -6183 -5848 -335 6% -52200 44 628 -53100 39 272 900 5356 -2% 14% * Genom att krediterna värderas enligt ett riskklassificeringssystem utnyttjas denna riskvärdering vid avsättning för gruppvis reservering avindividuelltvärderadefordringar.Denbaseraspåkrediteririskklasserna0-5,vilketinnebärkreditermedhögrerisk,förhushålls-respektive företagsexponeringar där del av utestående lånefordran avsätts i fallande skala. Utifrån denna aspekt klassificeras inte någon delavuteståendelånebeloppsomosäkerfordran.Krediternairiskklasserna0-5kandockavandraskälingåiosäkrafordringar. Ett sådant skäl kan vara att krediten är oreglerad. En effekt av reserveringsförfarandet är således att reserveringsgraden kan överstiga 100 procent av osäkra fordringar. Riskklassificeringssystemet beskrivs närmare i not 37. Inklusive gruppvis reservering av individuellt värderade fordringar Exklusive gruppvis reservering av individuellt värderade fordringar 2013 70,0% 0,4% 2012 74,3% 0,4% 6 780 4 136 6,18% 4,06% 3,69% 3,71% 3,71% 3,72% 4,39% 4,39% 4,38% 4,39% Osäkra lånefordringar brutto fördelade på kundsektorer Företagssektor Hushållssektor -varavpersonligaföretagare Summa 2013 123158 25572 4830 148 730 2012 123436 29349 10560 152 785 Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra fordringar fördelade på kundsektorer Företagssektor Hushållssektor -varavpersonligaföretagare Summa 80585 15878 3098 96 463 86434 19712 9404 106 146 -5849 -3834 -6306 -9683 -7% -19% -67% -9% Åldersanalys avseende förfallna fordringar som inte är osäkra Förfallna5-30dagar Förfallna31-60dagar Förfallna61-90dagar Förfallnamerän90dagar Summa 5955 1569 1 87 7 612 12716 640 936 3770 18 062 -6761 929 -935 -3683 -10450 -53% 145% -100% -98% -58% Reserveringsgradförosäkrafordringar,brutto Andelosäkrafordringar,netto Löpande avkastning på osäkra fordringar under räkenskapsperioden Löpande avkastning i procent på osäkra fordringar, netto underräkenskapsperioden Årlig ränta på fordringar som inteärosäkra -varavisvenskvaluta Avkastningpåtotalutlåning -varavisvenskvaluta 2013 34,9% 0,9% 2012 39,5% 0,9% Förändring i belopp i% -278 0% -3777 -13% -5730 -54% -4055 -3% Summanavlånefordringardärräntaoch/elleramorteringförfallitsedanminst5dagar,vilkainteärosäkrautgjorde0,07%(0,17%)av utlåningentillallmänheten.Avbeloppetvar92%(60%)hänförligttillhushållssektornoch8%(40%)tillföretagssektorn.Avbeloppen var 4 435 tkr (1 984 tkr) krediter utan säkerhet. 58 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 19 - Räntebärande värdepapper Förändring i belopp Nominellt värde Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen -Svenskastaten -Svenskakommunerm.m. -Svenskabanker -Svenskabostadsinstitut -Finansiellaföretag -Ickefinansiellaföretag Summa 2013 2012 200000 188000 200000 200000 23000 122000 933 000 250000 50000 371000 340000 48000 215000 1 274 000 -50000 138000 -171000 -140000 -25000 -93000 -341000 -20% 276% -46% -41% -52% -43% -27% Upplupet anskaffningsvärde Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen -Svenskastaten -Svenskakommunerm.m. -Svenskabanker -Svenskabostadsinstitut -Finansiellaföretag -Ickefinansiellaföretag Summa 199698 186582 200135 200280 24240 121703 932 638 249682 48694 371075 346946 49604 213999 1 280 000 -49984 137888 -170940 -146666 -25364 -92296 -347362 -20% 283% -46% -42% -51% -43% -27% Redovisat värde Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen -Svenskastaten -Svenskakommunerm.m. -Svenskabanker -Svenskabostadsinstitut -Finansiellaföretag -Ickefinansiellaföretag Summa 199760 186907 204588 203173 24346 122393 941 167 249544 48704 375064 350554 49706 214088 1 287 660 -49784 138203 -170476 -147381 -25360 -91695 -346493 -20% 284% -45% -42% -51% -43% -27% Noterade värdepapper Onoteradevärdepapper 941 167 - 1 287 660 - 2013 Fördelat på typ av instrument Statsskuldväxlar Företagscertifikat Obligationer med rörlig ränta Obligationer med fast ränta Summa Redovisat Räntebind- värde ningstid år 199 760 253 701 412 668 75 038 941 167 0,18 0,47 0,14 1,22 0,32 i% 2012 Redovisat Räntebind- Löptid år värde ningstid år Löptid år 0,18 0,47 2,77 1,22 1,48 249 544 508 583 256 466 273 067 1 287 660 0,14 0,31 0,16 1,12 0,42 0,14 0,31 3,14 1,12 1,01 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 59 Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 20 - Materiella tillgångar Omsättningstillgångar Övertagen egendom -Mark Summaomsättningstillgångar Anläggningstillgångar -Inventarier -Fastigheterfördenegnarörelsen Summaanläggningstillgångar Summa Omsättningstillgångar Övertagen egendom Obebyggd mark Summa Antal 2 2 Förändring i belopp 2013 2012 i% 88 88 88 88 0 0 0% 0% 16877 53996 70873 70 961 19016 55378 74394 74 482 -2139 -1382 -3521 -3521 -11% -2% -5% -5% Redovisat värde 88 88 Verkligt värde 88 88 Av redovisat värde på övertagna fastigheter utgör andelen internt värderade fastigheter 100 procent. 2013 38684 2495 -396 40783 -19668 340 -4578 -23906 16 877 2012 32589 8620 -2525 38684 -18110 2525 -4083 -19668 19 016 Specifikation fastigheter för egna rörelsen Anskaffningsvärdevidåretsingång Förvärvunderåret Avyttringar under året Anskaffningsvärdevidåretsutgång Ackumuleradeavskrivningarvidåretsingång Avyttringar under året Åretsavskrivningar Ackumuleradeavskrivningarvidåretsutgång Utgående redovisat värde 77051 77051 -21674 -1381 -23055 53 996 75251 1800 77051 -20301 -1372 -21673 55 378 1800 -1800 0 -1373 -9 -1382 -1382 2% -100% 0% 7% 1% 6% -2% 81472 17725 77939 16352 3533 1373 5% 8% 2013 16132 5360 21 492 2012 22026 5562 27 588 Förändring i belopp i% -5894 -27% -202 -4% -6096 -22% 2013 12481 45728 5391 63 600 2012 18810 44505 3880 67 195 Förändring i belopp i% -6329 -34% 1223 3% 1511 39% -3595 -5% Taxeringsvärde -varavmark Not 21 - Övriga tillgångar Positivtvärdepåderivatinstrument Övrigatillgångar Summa Not 22 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupnaräntor Upplupnaprovisionsintäkter Förutbetaldakostnader Summa 60 Förändring i belopp 6095 -6125 2129 2099 -1558 -2185 -495 -4238 -2139 Anläggningstillgångar Specifikation inventarier Anskaffningsvärdevidåretsingång Förvärvunderåret Avyttringar/utrangeringarunderåret Anskaffningsvärdevidåretsutgång Ackumuleradeavskrivningarvidåretsingång Avyttringar/utrangeringarunderåret Åretsavskrivningar Ackumuleradeavskrivningarvidåretsutgång Utgående redovisat värde Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 i% 19% -71% -84% 5% 9% -87% 12% 22% -11% Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 23 - Skulder till kreditinstitut Förändring i belopp 2013 2012 70900 24546 82150 19205 -11250 5341 -14% 28% 10669 106 115 9914 111 269 755 -5154 8% -5% Inlåningisvenskvaluta Inlåningiutländskvaluta Postväxlarm.m. Summa 2013 11372452 129596 29661 11 531 709 2012 10986012 148923 33622 11 168 557 Förändring i belopp i% 386440 4% -19327 -13% -3961 -12% 363152 3% Fördelning på kundsektorer Offentligsektor Företagssektor Hushållssektor Summa 283179 2546161 8702369 11 531 709 29894 2368459 8770204 11 168 557 253285 177702 -67835 363152 2013 1000000 1 000 000 2012 550000 550 000 Svenska banker -isvenskvaluta -iutländskvaluta Övriga kreditinstitut -isvenskvaluta Summa Not 24 - In- och upplåning från allmänheten Not 25 - Emitterade värdepapper Obligationer Summa i% 847% 8% -1% 3% Förändring i belopp i% 450000 82% 450000 82% ObligationernaäremitteradeunderbankensMTN-program(MediumTermNote),inomvilketbankenlöpandekanupptalånuppgåendetill totalt 3 000 mkr. Not 26 - Övriga skulder Negativtvärdepåderivatinstrument Upplupnaräntekostnaderpåswappar Preliminärskatträntor Anställdaskällskattemedel Övrigaskulder Summa 2013 19679 2970 19202 2078 11565 55 494 2012 29715 3469 30831 2146 15460 81 621 Förändring i belopp -10036 -499 -11629 -68 -3895 -26127 2013 11597 7928 20304 7145 46 974 2012 18005 7033 20065 6019 51 122 Förändring i belopp i% -6408 -36% 895 13% 239 1% 1126 19% -4148 -8% Not 27 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupnaräntor Övrigaförutbetaldaintäkter Upplupnapersonalkostnader Övrigaupplupnakostnader Summa i% -34% -14% -38% -3% -25% -32% Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 61 Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 28 - Avsättningar Avsättning för pensioner Inomallmänpensionsplan Direktpension(inkl.särskildlöneskatt) Andra avsättningar Garantierochandraåtaganden Summa Förändring i belopp 2013 2012 i% 1278 3355 1344 2584 -66 771 -5% 30% 345 4 978 927 4 855 -582 123 -63% 3% De anställda i banken omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP, som innebär att den anställde garanteras en livslång pension som motsvarar en viss procentuell andel av lönen. Planen omfattar flera arbetsgivare. Pensionen innefattar ålderspension,sjukpension samt efterlevandepension. Undantagna från detta är de personer i ledande ställning, som framgår av not 9 avseende personalkostnader, vilka har avgiftsbestämda pensionsplaner. Såväl nämnda förmånsbaserade som avgiftsbestämda pensioner tryggas genom köp av pensionsförsäkringar. För verkställande direktören har banken också gjort en pensionsutfästelse som är avgiftsfinansierad genom inbetalning till en pantförskriven kapitalförsäkring, s.k. direktpension. I not 9 redovisas de villkor som gäller för inbetalning. Banken har dock ett äldre pensionsåtagande avseende en tidigare verkställande direktör för vilket avsättning skett och där bankenlöpande utbetalar pension. Direktpensionen redovisas ackumulerad från att tidigare nettoredovisats i resultaträkningen. Storleken på framtida utbetalningarsamtlöneskatter följer utvecklingen av värdet på kapitalförsäkringen. Förändring av icke fonderad förmånsbaserad förpliktelse inom allmän pensionsplan Ingåendeförpliktelse Utbetaldpension Aktuariellvinstellerförlust Utgående förpliktelse 1344 -190 124 1 278 1391 -197 150 1 344 2013 2012 - 200000 200 000 2013 - 2012 67500 67 500 Not 29 - Efterställda skulder Utestående lån Tidsbundna förlagslån 2006-2016 Summa -47 7 -26 -66 -3% -4% -17% -5% Förändring i belopp -200000 -200000 i% -100% -100% Förlagslån är efterställda i förhållande till övriga skulder. Not 30 - Obeskattade reserver Periodiseringsfond Avsattvidtaxering2013 Summa 62 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Förändring i belopp i% -67500 -100% -67500 -100% Noter till redovisningen, tkr Noter till redovisningen Not 31 - Eget kapital Förändring i belopp 2013 2012 200000 131679 331 679 200000 131679 331 679 0 0 0 0% 0% 0% Fritt eget kapital Fondförverkligtvärde Balanseradvinst Åretsresultat Summa fritt eget kapital -4754 971947 256587 1 223 780 -8399 861963 149984 1 003 548 3645 109984 106603 220232 -43% 13% 71% 22% Summa 1 555 459 1 335 227 220232 16% Serie Antal Belopp Andel av kap/röster A A B A 1010000 250000 700000 40000 2 000 000 101000 25000 70000 4000 200 000 50,50% 12,50% 35,00% 2,00% 100,00% 2013 2012 72083 140226 317932 530 241 80095 136368 332923 549 386 2013 2012 2027855 598988 2 626 843 1855274 659951 2 515 225 2013 2700 2 700 2012 2079 2 079 Bundet eget kapital Aktiekapital(2000000aktier) Reservfond Summa bundet eget kapital Aktiekapitalets fördelning/ägarandel Ägare SparbanksstiftelsenSjuhärad SwedbankAB(publ) SwedbankAB(publ) VinstandelsstiftelsenSporren Summa i% Nominellt värde per aktie är 100 kronor. För avstämning av eget kapital hänvisas till rapporten Förändring av eget kapital. Not 32 - Ansvarsförbindelser Garantiförbindelser -Garantierförremburser -Kreditgarantier -Övrigagarantier Summa Not 33 - Åtaganden Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Lånelöften Summa Not 34 - Ställda säkerheter I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Kapitalförsäkringförpensionsåtaganden Summa Förändring i belopp -8012 3858 -14991 -19145 Förändring i belopp 172581 -60963 111618 i% -10% 3% -5% -3% i% 9% -9% 4% Förändring i belopp i% 621 30% 621 30% Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 63 Noter till redovisningen, tkr Not 35 - Derivatinstrument Vid utgången av 2013 Instrument med positiva verkliga värden eller värde noll Terminer Summa positiva värden Instrument med negativa verkliga värden Swappar,säkringsredovisade Terminer Summa negativa värden Totalt Nominella värden fördelade på löptid Swappar Terminer Summa Vid utgången av 2012 Instrument med positiva verkliga värden eller värde noll Terminer Summa positiva värden Instrument med negativa verkliga värden Swappar,säkringsredovisade Terminer Summa negativa värden Totalt Nominella värden fördelade på löptid Swappar Terminer Summa Ränterelaterade kontrakt Valutakursrelaterade kontrakt Verkligt värde Redovisat värde Nom. värde Tillägg omräknat belopp Verkligt värde Redovisat värde Nom. värde Tillägg omräknat belopp - - - - 16132 16 132 16132 16 132 777438 777 438 9508 9 508 6095 6 095 6095 6 095 147450 147 450 356 356 13584 13 584 13584 13 584 692816 692 816 8662 8 662 -6 095 -6 095 147 450 356 2 548 2 548 1 470 254 18 170 Valutakursrelaterade kontrakt Ränterelaterade kontrakt <=3mån 35000 35 000 3 mån -12mån 41200 41 200 1-5år 71250 71 250 5-10år - Ränterelaterade kontrakt <=3mån 663056 663 056 3 mån -12mån 720490 720 490 1-5år 5-10år 86708 86 708 - Valutakursrelaterade kontrakt Verkligt värde Redovisat värde Nom. värde Tillägg omräknat belopp Verkligt värde Redovisat värde Nom. värde Tillägg omräknat belopp - - - - 22026 22 026 22026 22 026 960068 960 068 12954 12 954 10767 10 767 10767 10 767 165450 165 450 737 737 18948 18 948 18948 18 948 839739 839 739 11491 11 491 -10 767 -10 767 165 450 737 3 078 3 078 1 799 807 24 445 Valutakursrelaterade kontrakt Ränterelaterade kontrakt <=3mån 8000 8 000 3 mån -12mån 10000 10 000 1-5år 147450 147 450 5-10år - <=3mån 610400 610 400 3 mån -12mån 1028232 1 028 232 1-5år 161175 161 175 5-10år - Ränteswappar används i affärsverksamheten för att säkra ränterisken vid utlåning till bunden ränta. Derivaten är föremål för säkringsredovisning. Då korrelationen mellan värdeförändringar i derivaten å ena sidan och räntebunden utlåning mot kund å andra sidan är mycket hög tillämpar banken reglerna om kassaflödessäkring. Det innebär att derivaten redovisas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som räntekostnad eller ränteintäkt. Övrig värdeförändring av derivaten redovisas direkt mot fond för verkligt värde inom eget kapital. Även valutaterminer utnyttjas i den löpande affärsverksamheten där banken är motpart mot kund. För att valutarisk inte skall uppstå för banken täcks dessa åtaganden genom omvända terminsaffärer mot Swedbank AB (publ). 64 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Noter till redovisningen, tkr Not 36 - Kapitaltäckning Kapitalbas 2013 2012 1 555 459 1 335 227 6 095 - 10 767 49748 -40000 -1341 -43327 1 476 886 -40000 -2369 -15740 1 337 633 - 200000 - -80000 -15740 104 260 1 476 886 1 441 893 -147429 104 102 -43 327 -144993 113 513 -31 480 613 408 62 118 675 526 675 526 571 124 59 256 630 380 630 380 Riskvägt belopp 8 444 075 7 879 750 Kapitalbas Varav primärt kapital 1 476 886 1 476 886 1 441 893 1 337 633 Kapitalkrav Överskott av kapital 675 526 801 360 630 380 811 513 Kapitaltäckningsgrad Primärkapitalrelation Kärnprimärkapitalrelation Kapitaltäckningskvot 17,49% 17,49% 17,49% 2,19 18,30% 16,98% 16,98% 2,29 Primärt kapital Eget kapital Tillkommer Värdeförändringar på kassaflödessäkringar Eget kapitalandel i periodiseringsfond Avgår: Styrelsensförslagtillaktieutdelning Uppskjuten skattefordran IRK-reserveringarunderskott Summa primärt kapital Supplementärt kapital Tidsbundnaförlagslån(2006-2016) Avgår: Reduktionföråterståendelöptidpåtidsbundnaförlagslån IRK-reserveringarunderskott Summa supplementärt kapital Summa kapitalbas Särskilda uppgifter FörväntadeförlustbeloppenligtIRK Totala reserveringar IRK-reserveringar underskott (-) Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisker Kapitalkrav för operativa risker Summa kapitalkrav enligt Basel II Kapitalkrav enligt övergångsregler Summa kapitalkrav Kapitaltäckningsanalys För fastställande av det lagstadgade kapitalkravet gäller Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Reglerna syftar till att stärka bankens förmåga att klara finansiella förluster och hantera turbulenta perioder på de finansiella marknaderna. Ytterst syftar det till att skydda bankens kunder. Reglerna innebär att kapitalbasen med marginal ska täcka de föreskrivna kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Därutöver ska kapitalbasen täcka ytterligare risker banken identifierat i verksamheten i enlighet med den interna kapitalutvärderingen. Kapitalbasenomfattar det egna kapitalet oräknat orealiserade värdeförändringar till följd av kassaflödessäkringar samt upptagna förlagslån. Från kapitalbasen avgår bl.a. förväntade förlustbelopp enligt det interna riskklassificeringssystemet (IRK) till den del dessa inte täcks av reserveringar för befarade kreditförluster. Det lagstadgade kapitalkravet på 8 procent, eller för bankens del 676 mkr, är uppfyllt genom att kapitalbasen uppgår till 1 477 mkr. Bankens egna kapitalöverstigerockså,medgodmarginal,kravetpåstartkapitalpå5mkreuroenligtLag((2004:297)ombank-ochfinansieringsrörelse. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 65 Noter till redovisningen, tkr Not 36 - Kapitaltäckning - (fortsättning) Specifikation av kapitalkrav för kreditrisker per 2013-12-31 Typ av exponering Exponering Riskvikt Riskvägt belopp Kapitalkrav Förväntat förlustbelopp Enligt IRK-metoden Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Enligt schablonmetoden Exponeringarmotstatochkommun Motpartslösaexponeringar Summa kapitalkrav för kreditrisker 2412271 7673247 6601639 19% 70% 26% 464512 5376844 1746513 37161 430147 139722 535 89603 57291 716473 79802 17 483 432 0% 100% 44% 0 79731 7 667 600 6378 613 408 147 429 Medelvolymer under året Exponering Kapitalkrav 1 889 804 7 706 409 6 574 171 27 381 433 337 143 690 596033 85 298 16 851 715 6 804 611 212 Enligt IRK-metoden Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Enligt schablonmetoden Exponeringarmotstatochkommun Motpartslösa exponeringar Summa kapitalkrav för kreditrisker Fördelning av exponering Poster i balansräkningen Ansvarsförbindelser och åtaganden Derivatinstrument-tilläggomräknatbelopp Summa exponering Exponering 14 307 822 3 157 084 18526 17 483 432 Specifikation av kapitalkrav för operativa risker per 2013-12-31 Enligt schablonmetoden Typ av verksamhet Hushållsbank Summa kapitalkrav för operativa risker Intäktsindikator 517654 517 654 Procentsats 12% 12% Kapitalkrav 62118 62 118 Riskvägt belopp 776475 776 475 Banken har en plan för kapitalbasens storlek och sammansättning. Översyn och utvärdering av planen och de fastställda målen utgör en integrerad del av verksamheten och sker löpande under året. Planen baseras på: - bankensriskpolicy omvärldsförändringar identifieraderiskerienlighetmeddeninternakapitalutvärderingen scenarioanalyserochlöpandestresstester förväntadutlåningsexpansion finansieringsmöjligheter konkurrenternaskapitaltäckningssituation regelförändringar Bankens mål för kapitaltäckningen är att kärnprimärkapitalrelationen ska vara högre än hos var och en av de svenska börsnoteradefullsortimentsbankerna. 66 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Noter till redovisningen, tkr Not 36 - Kapitaltäckning - (fortsättning) Specifikation av kapitalkrav för kreditrisker per 2012-12-31 Typ av exponering Exponering Riskvikt Riskvägt belopp Kapitalkrav Förväntat förlustbelopp Enligt IRK-metoden Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Enligt schablonmetoden Exponeringarmotstatochkommun Motpartslösaexponeringar Summa kapitalkrav för kreditrisker 2181994 7175677 6589024 17% 68% 27% 370434 4906005 1778684 29635 392480 142295 421 86597 57975 559809 155439 16 661 943 0% 54% 43% 0 83927 7 139 050 6714 571 124 144 993 Medelvolymer under året Exponering Kapitalkrav 1 992 132 7 019 815 6 759 863 22 906 418 278 145 380 348691 137 340 16 257 841 6 820 593 384 Enligt IRK-metoden Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Enligt schablonmetoden Exponeringarmotstatochkommun Motpartslösa exponeringar Summa kapitalkrav för kreditrisker Fördelning av exponering Poster i balansräkningen Ansvarsförbindelser och åtaganden Derivatinstrument-omräknadebelopp Summa exponering Exponering 13 572 150 3 064 611 25182 16 661 943 Specifikation av kapitalkrav för operativa risker per 2012-12-31 Enligt schablonmetoden Typ av verksamhet Hushållsbank Summa kapitalkrav för operativa risker Intäktsindikator 493799 493 799 Procentsats 12% 12% Kapitalkrav 59256 59 256 Riskvägt belopp 740700 740 700 Ytterligare upplysningar kring kapitaltäckning samt riskhantering framgår av respektive avsnitt i förvaltningsberättelsen. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 67 Noter till redovisningen, tkr Not 37 - Kreditriskexponering Kreditkvalitet Utlåning till allmänheten fördelad på riskklasser enligt det interna riskklassificeringssystemet (IRK) RFFklass RFF-intervall högst risk lägst risk Vid utgången av 2013 KreditAndelav exponering utlåningen Vid utgången av 2012 KreditAndelav exponering utlåningen Retail - hushåll Osäkra Högrerisk Medelrisk Lågrisk Summa retail - hushåll 99 0-5 6-10 11-21 38,40% 4,80% 0,85% 100,00% 6,78% 1,20% 0,03% 6781 138297 438789 3978271 4 562 138 0,06% 1,23% 3,89% 35,29% 40,47% 5207 131047 469755 3904420 4 510 429 0,05% 1,22% 4,39% 36,47% 42,13% Retail - företag Osäkra Högrerisk Medelrisk Lågrisk Summa retail - företag 99 0-5 6-10 11-21 38,40% 4,80% 0,85% 100,00% 6,78% 1,20% 0,03% 3448 81227 365337 401356 851 368 0,03% 0,72% 3,24% 3,56% 7,55% -475 63683 369365 431387 863 960 0,00% 0,59% 3,45% 4,03% 8,07% Corporate Osäkra Högrerisk Medelrisk Lågrisk Summa corporate 99 0-5 6-10 11-21 38,40% 4,80% 0,85% 100,00% 6,78% 1,20% 0,03% 34399 204229 2277737 3342060 5 858 425 0,31% 1,81% 20,21% 29,65% 51,98% 34540 165915 2076403 3054725 5 331 583 0,32% 1,55% 19,39% 28,54% 49,80% Totalt Osäkra Högrerisk Medelrisk Lågrisk Summa lånefordringar 99 0-5 6-10 11-21 38,40% 4,80% 0,85% 100,00% 6,78% 1,20% 0,03% 44628 423753 3081863 7721687 11 271 931 0,40% 3,76% 27,34% 68,50% 100,00% 39272 360645 2915523 7390532 10 705 972 0,37% 3,36% 27,23% 69,04% 100,00% Utlåningentillallmänhetenåsättsidetinternariskklassificeringssystemetenratingsombl.a.översättsienRFF-klass(Risk För Fallissemang), som motsvarar de historiska sannolikheterna för ett fallissemang. Tabellen visar hur utlåningen fördelar sig i grupper av olikaRFF-klasser.I kolumnenRFF-intervallvisasdenlägstarespektivedenhögstasannolikhetenförfallissemangbaseratpåhistoriskaerfarenheter. Intervallet skall tolkas som att t.ex. i gruppen med låg risk motsvaras klass 11 av 0,85 procents risk för ett fallissemang medan klass 21 motsvaras av 0,03 procents risk. De mellanliggande klasserna fördelas på sannolikheter mellan dessa båda tal. IIRK-modellenskerenuppdelningmellan,idettafall,RetailochCorporate.Denförstnämndagrupperingeninnehållerförutomhushåll även företagsengagemang med kreditvolymer upp till 5 mkr samt under vissa förutsättningar företagsengagemang på högre belopp där säkerställande sker med fastighetspant. Grupperingen Corporate innehåller övriga företagsengagemang. GruppvisreserveringavseendeindividuelltvärderadefordringarharitabellenovanavräknatsfrånosäkrainomRetail-Företag samt från osäkra inom Corporate, varför dessa poster kan uppvisa negativa belopp. Branschfördelning Utlåning till allmänheten fördelad på väsentliga branscher Fastighetochbygg Handel Tillverkningsindustri Jord-ochskogsbruk Transport Hälsovårdochskola Hotellochrestaurang Annanföretagsverksamhet Hushållsamtövrigt* Summa Andel av utlåningen 2013 2012 34,5% 9,3% 7,6% 5,5% 1,9% 0,7% 0,6% 7,9% 32,1% 100,1% 33,6% 9,8% 7,4% 6,0% 1,9% 0,8% 0,5% 7,7% 32,3% 100,0% 2013 3886345 1043311 859390 619427 217260 78583 68769 885568 3613278 11 271 931 2012 3593642 1053038 792320 642672 206668 87570 51796 821968 3456298 10 705 972 Förändring belopp 292703 -9727 67070 -23245 10592 -8987 16973 63600 156980 565959 % 8% -1% 8% -4% 5% -10% 33% 8% 5% 5% *Personliga företagare som vid fördelning på sektorer ingår i huhållssektorn har i tabellen ovan fördelats på sin respektive bransch. 68 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Noter till redovisningen, tkr Not 37 - Kreditriskexponering - (fortsättning) Vid utgången av 2013 Utlåning till allmänheten samt ansvarsförbindelser fördelade med hänsyn till typ av ställd säkerhet Kreditriskexponering Utanför Ibalansbalansräkningen räkningen Totalt Statlig och kommunal borgen 99 522 2 864 102 386 Kreditinstitut 70 266 10 315 80 581 2802671 Pantbrev i: -villa,fritidsfastighetellerbostadsrätt 2798719 3952 -flerfamiljsfastighet 875017 13148 888165 -jordbruksfastighet 595260 2906 598166 2870338 -andranäringsfastigheter 2812717 57621 Företagshypotek 1 511 818 207 265 1 719 083 Övriga inkl. krediter utan säkerhet 2 508 612 232 170 2 740 782 11 271 931 530 241 11 802 172 Summa Utlåning till kreditinstitut* Banker 1911729 - 1911729 Summa 1 911 729 - 1 911 729 Kortfristig Långfristig rating rating A-1 A+ Räntebärande värdepapper* Svenskastaten 199760 - 199760 A-1+ AAA Svenskakommunförbindelser 136978 - 136978 A-1+ AAA 49929 - 49929 A-1 AA+ Säkerställdabostadsobligationer Svenskakommunförbindelser 100815 - 100815 A-1+ AAA Säkerställdabostadsobligationer 126704 - 126704 A-1 AAA Seniorabankobligationer 152063 - 152063 A-1+ AA- Seniorabankobligationer 52525 - 52525 A-1 A Säkerställdaföretagsobligationer 25644 - 25644 - - Företagscertifikat 96749 - 96749 - - 941 167 - 941 167 10958 9441 20399 A-1 A+ 5174 9085 14259 - - 16 132 18 526 34 658 Outnyttjaddelavbeviljadekrediter - 2027855 2027855 Lånelöften - 598988 598988 Summa - 2 626 843 2 626 843 14 140 959 3 175 610 17 316 569 Summa Derivat (omräknat belopp)* Banker Företagshypotek Summa Åtaganden Total kreditriskexponering *) För tillämpliga poster i uppställningen ovan anges inom parentes officiell kortfristig respektive långfristig rating hos Standard & Poor´s eller Moody´s. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 69 Noter till redovisningen, tkr Not 37 - Kreditriskexponering - (fortsättning) Vid utgången av 2012 Utlåning till allmänheten samt ansvarsförbindelser fördelade med hänsyn till typ av ställd säkerhet Statlig och kommunal borgen Kreditinstitut Kreditriskexponering Utanför Ibalansbalansräkningen räkningen Totalt 126 390 10 265 136 655 71 700 16 889 88 589 2754102 Pantbrev i: -villa,fritidsfastighetellerbostadsrätt 2752394 1708 -flerfamiljsfastighet 736531 490 737021 -jordbruksfastighet 584268 1200 585468 2378529 -andranäringsfastigheter 2330041 48488 Företagshypotek 1 458 727 217 997 1 676 724 Övriga inkl. krediter utan säkerhet 2 645 921 252 349 2 898 270 10 705 972 549 386 11 255 358 Summa Utlåning till kreditinstitut* Kortfristig Långfristig rating rating A-1 A+ Banker 1337619 - 1337619 Summa 1 337 619 - 1 337 619 249544 - 249544 A-1+ AAA 48704 - 48704 A-1+ AAA Räntebärande värdepapper* Svenskastaten Svenskakommunförbindelser Säkerställdabostadsobligationer 248314 - 248314 A-1+ AAA Säkerställdabostadsobligationer 126993 - 126993 A-1 AAA Seniorabankobligationer 201811 - 201811 A-1+ AA- Seniorabankobligationer 52314 - 52314 A-1 A Företagscertifikat 120939 - 120939 A-1 A+ Företagscertifikat 24953 - 24953 A-1 A Företagscertifikat 39930 - 39930 A-2 BBB+ - - Företagscertifikat Summa 174158 - 174158 1 287 660 - 1 287 660 Derivat (omräknat belopp)* 6802 12959 19761 A-1 A+ Företagshypotek Banker 15224 12223 27447 - - Summa 22 026 25 182 47 208 Outnyttjaddelavbeviljadekrediter - 1855274 1855274 Lånelöften - 659951 659951 Summa - 2 515 225 2 515 225 13 353 277 3 089 793 16 443 070 Åtaganden Total kreditriskexponering *) För tillämpliga poster i uppställningen ovan anges inom parentes officiell kortfristig respektive långfristig rating hos Standard & Poor´s eller Moody´s. 70 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Noter till redovisningen, tkr Not 38 - Räntebindningstider för tillgångar och skulder Vid utgången av 2013 Tillgångar Kassa Ej ränte<= 3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-5 år > 5 år bärande Totalt - - - - - 26942 26942 Utlåning till kreditinstitut 1 911 729 - - - - - 1911 729 Utlåningtillallmänheten 10849587 211877 25606 165003 19858 - 11271931 739209 78558 49618 73782 - - 941167 - - - - - 156 053 156 053 13 500 525 290 435 75 224 238 785 19 858 182 995 14 307 822 Räntebärandevärdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skuldertillkreditinstitut In-ochupplåningfrånallmänheten Emitterade värdepapper 37315 5000 7500 56300 - - 106115 11486924 5638 9486 - - 29661 11531709 1000 000 1 000 000 - - - - - Övriga skulder - - - - - 114 539 114 539 Eget kapital - - - - - 1555 459 1 555 459 12 524 239 10 638 16 986 56 300 - 1 699 659 14 307 822 Ränteswappardärfasträntabetalas -35000 -10000 -31200 -71250 - - -147450 Ränteswappar där rörlig ränta erhålls 147 450 - - - - - 147 450 utanför balansräkningen 1 088 736 269 797 27 038 111 235 19 858 -1 516 664 Kumulativ exponering 1 088 736 1 358 533 1 385 571 1 496 806 1 516 664 Summa skulder och eget kapital Positioner utanför balansräkningen - netto Differens tillgångar och skulder inklusive positioner Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 71 Noter till redovisningen, tkr Not 38 - Räntebindningstider för tillgångar och skulder - fortsättning Vid utgången av 2012 Tillgångar Ej ränte<= 3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-5 år > 5 år bärande Totalt - - - - - 63285 63285 Kassa Utlåning till kreditinstitut 1 337 619 - - - - - 1337 619 Utlåningtillallmänheten 10413920 8813 12982 249693 20565 - 10705973 916381 24887 221009 125382 - - 1287659 - - - - - 177 614 177 614 12 667 920 33 700 233 991 375 075 20 565 240 899 13 572 150 Räntebärandevärdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skuldertillkreditinstitut In-ochupplåningfrånallmänheten Emitterade värdepapper 34619 3000 2750 70900 - - 111269 11007258 70482 57195 - - 33622 11168557 550 000 - - - - - 550 000 - - - - - 139 597 139 597 200 000 Övriga skulder Efterställda skulder 200 000 - - - - - Obeskattade reserver - - - - - 67500 67500 Eget kapital - - - - - 1335 227 1 335 227 11 791 877 73 482 59 945 70 900 - 1 575 946 13 572 150 Summa skulder och eget kapital Positioner utanför balansräkningen - netto Ränteswappardärfasträntabetalas -8000 -5000 -5000 -147450 - - -165450 165 450 - - - - - 165 450 utanför balansräkningen 1 033 493 -44 782 169 046 156 725 20 565 -1 335 047 Kumulativ exponering 1 033 493 988 711 1 157 757 1 314 482 1 335 047 Ränteswappar där rörlig ränta erhålls Differens tillgångar och skulder inklusive positioner 72 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Noter till redovisningen, tkr Not 39 - Löptider för tillgångar och skulder Återstående kontraktuell löptid (redovisat värde) Vid utgången av 2013 Tillgångar Kassa Utlåningtillkreditinstitut Utlåningtillallmänheten* Vid Utan Genom- anfordran <= 3 mån 3-12 mån 1-5 år > 5 år löptid Totalt - - - - - 26942 26942 snitt - 1905347 - - 6382 - - 1911729 0,01år 88239 627228 2549726 3337726 4669012 - 11271931 4,88år Räntebärandevärdepapper** - 326541 128176 486450 - - 941167 1,48år Övriga tillgångar** - - - - - 156053 156053 - 1 993 586 953 769 2 677 902 3 830 558 4 669 012 182 995 14 307 822 10669 2707 12500 80239 - - 106115 2,04år Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skuldertillkreditinstitut In-ochupplåning frånallmänheten 11025400 491185 15124 - - - 11531709 0,01år Emitteradevärdepapper - - 550000 450000 - - 1000000 2,60år Övriga skulder** - - - - - 114539 114539 - Eget kapital - - - - - 1555459 1555459 - 11 036 069 493 892 577 624 530 239 - 1 669 998 14 307 822 anfordran <= 3 mån 3-12 mån 1-5 år > 5 år löptid Totalt - - - - - 63285 63285 - 1 337 619 - - - - - 1337 619 0,00 år Summa skulder och eget kapital Vid utgången av 2012 Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåningtillallmänheten* Vid Utan Genomsnitt 326061 414935 1987507 3115404 4862065 - 10705972 5,13år Räntebärandevärdepapper** - 659915 296004 331741 - - 1287660 1,01år Övriga tillgångar** - - - - - 177614 177614 - 1 663 680 1 074 850 2 283 511 3 447 145 4 862 065 240 899 13 572 150 9914 5500 8074 73441 14340 - 111269 2,61år Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skuldertillkreditinstitut In-ochupplåning frånallmänheten 10307073 733807 127677 - - - 11168557 0,02år Emitteradevärdepapper - - - 550000 - - 550000 1,77år Övriga skulder** - - - - - 139597 139597 - Efterställdaskulder - - - 200000 - - 200000 3,98år Obeskattade reserver - - - - - 67500 67500 - Eget kapital - - - - - 1335227 1335227 - 10 316 987 739 307 135 751 823 441 14 340 1 542 324 13 572 150 Summa skulder och eget kapital *För det fall inte annat avtalats med låntagaren har banken, i enlighet med allmänna villkor för företagskrediter, rätten att sägaupplåntillåterbetalning inom ett år. **Alla värden i uppställningarna ovan redovisas till nominella värden förutom räntebärande värdepapper samt derivat redovisade under övriga tillgångar respektive övriga skulder. De redovisas istället till verkliga värden. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 73 Noter till redovisningen, tkr Not 40 - Likviditet och finansiering Förändring Tillgänglig likviditet Kassaochtillgodohavandeibank* Stats-ochkommunförbindelser Säkerställdaobligationer Summa likviditetsreserv Andraräntebärandevärdepapper Summa 2013 2012 i belopp i% 1938671 386667 227519 2 552 857 326981 2 879 838 1400904 298248 375307 2 074 459 614105 2 688 564 537767 88419 -147788 478 398 -287124 191 274 38% 30% -39% 23% -47% 7% 500000 3000000 -1000000 2 500 000 500000 3000000 -550000 2 950 000 0 0 -450000 -450 000 0% 0% 82% -15% 106115 11531709 1000000 12 637 824 111269 11168557 550000 200000 12 029 826 -5154 363152 450000 -200000 607 998 -5% 3% 82% -100% 5% Andra likviditetsskapande åtgärder Outnyttjadräkningskredit RamMTN-program -varavemitteradevärdepapper Summa Finansieringskällor Skuldertillkreditinstitut Inlåningfrånallmänheten Emitteradevärdepapper Efterställdaskulder Summa *) Inneliggande kontanta medel samt tillgodohavande på konto hos Swedbank med avdrag för clearingskulder. Likviditetstäckningsgrad (LCR) Likvida tillgångar Not a) 593 097 542 827 50 270 9% Modellerat kassautflöde b) 1 254 941 1 161 595 93 346 8% Kontrakteratkassainflöde Begränsningsregel Maximalt kassainflöde c) d) (c-d) 1838028 -896822 941 206 1426224 -555028 871 196 411804 -341795 70 010 29% 62% 8% b-(c-d) 313 735 290 399 23 337 8% e) 189% 187% Kassautflöde, netto Likviditetstäckningsgrad Ovan redovisas de övergripande komponenterna för beräkning av LCR (Liquidity Coverage Ratio) eller likvidtetstäckningsgrad. Det krav den svenska regeringen ställt är att likvida tillgångar (enligt särskild definition) som lägst ska motsvara ett tänkt kassaflöde i en stressad situation, d.v.s. en situation då bl.a. banken utsätts för betydande uttag från kundernas inlåningskonton, vilket medför att bankens likviditet faller kraftigt. LCR-måttetskasåledesuppgåtilllägst100procent.Förbankensdelträderdessakravikraftfrån2015.Bankenrapporterarsedan en tid tillbakamåttetsomendelienmeromfattandelikviditets-ochfinansieringsrapporteringdärFinansinspektionenärmottagare. a)Ilikvidatillgångaringårdelavkassa,stats-ochkommunförbindelsersomuppfyllerenvissdefinieradnivå(nivå1)iFinansinspektionens anvisningar samt eventuellt tillgodohavande i Riksbanken. Vidare ingår säkerställda bostadsobligationer som uppfyller en viss definierad nivå (nivå 2). I båda fallen sker viss värdereduktion på värdepappersinnehaven. Värdepapper i nivå 2 får maximalt motsvara 40 procent av de likvida tillgångarna. För bankens del uppgick tillgångarna i nivå 1 till 406 977 tkr (325 696 tkr) efter värdereduktion. Tillgångarnainivå2uppgick till 186 120 mkr efter värdereduktion. Per 2012 kunde banken endast utnyttja 217 131 tkr av det totala innehavet på 375 307tkravtillgångar i nivå 2 eftersom innehavet översteg gränsen på 40 procent. b) Kassautflödet bygger på en modellering av framför allt inlåning enligt en modell fastställd av Finansinspektionen. Enkelt beskrivet antas inlåning från privatpersoner och mindre företag där inlåningen ryms inom den statliga insättningsgarantin uppvisa relativt begränsade utflöden medan inlåning som inte omfattas av garantin uppvisar större utflöden. Inlåning från stora företag samt kreditinstitut antas uppvisa relativt stora utflöden. c) I kassainflöden ingår bl.a. tillgodohavande i annat kreditinstitut, förfallande räntebärande värdepapper samt amorteringar på utlåning från allmänheten. d) Oavsett storlek på inflöden begränsas de av att de maximalt får beräknas uppgå till 75 procent av de modellerade kassautflödena. e) Likviditetstäckningsgraden (LCR) beräknas genom att dividera de likvida tillgångarna med nettoutflödet. 74 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Noter till redovisningen, tkr Not 41 - Tillgångar och skulder i utländsk valuta - Valutariskexponering Motvärde i SEK Vid utgången av 2013 Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In-ochupplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Nettoposition EUR 1 013 53 139 28 322 144 82 618 Utländska valutor NOK USD 278 160 7 904 42 510 215 6 007 19 25 8 416 48 702 Övriga 287 4 240 13 098 24 17 649 Totalt 1 738 107 793 47 642 212 157 385 SEK 25 204 1 803 936 11 224 289 941 167 155 841 14 150 437 Summa 26 942 1 911 729 11 271 931 941 167 156 053 14 307 822 9 853 0 1 595 13 098 24 546 81 569 106 115 71 675 6 - 7 475 4 - 46 467 1 - 3 979 8 - 129 596 19 - 11 402 113 1000 000 114 520 1555 459 11 531 709 1 000 000 114 539 1 555 459 81 534 7 479 48 063 17 085 154 161 14 153 661 14 307 822 1 084 937 639 564 3 224 -3 224 Andelavbalansomslutningen% Andelavkapitalbasen% 0,02 0,22 Vid utgången av 2012 Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skuldertillkreditinstitut In-ochupplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Nettoposition Andelavbalansomslutningen% Andelavkapitalbasen% EUR 812 69 812 13 566 71 84 261 Utländska valutor NOK USD 307 107 6 771 60 017 245 1 733 16 17 7 339 61 874 Övriga 242 4 297 12 849 25 17 413 Totalt 1 468 140 897 28 393 129 170 887 SEK 61 817 1 196 722 10 677 579 1287 660 177 485 13 401 263 Summa 63 285 1 337 619 10 705 972 1 287 660 177 614 13 572 150 5012 - 1344 12849 19205 92064 111269 78 365 5 - 6 474 3 - 60 005 1 - 4 079 9 - 148 923 18 - 11 019 634 550 000 339 579 67500 1335 227 11 168 557 550 000 339 597 67500 1 335 227 83 382 6 477 61 350 16 937 168 146 13 404 004 13 572 150 879 862 524 476 2 741 -2 741 0,02 0,19 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 75 Noter till redovisningen, tkr Not 42 - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Vid utgången av 2013 Tillgångar Kassa Utlåningtillkreditinstitut Utlåningtillallmänheten Räntebärande värdepapper Övrigatillgångar Förutbetalda kostnader och upplupnaintäkter Summa Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar Värderat till verkligt värde Derivat identifierat somsäkringsinstrument Skulder Skulder till kreditinstitut In-ochupplåningfrån allmänheten Emitterade värdepapper Övrigaskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Icke finansiella skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Specifikation av värderingskategori avseende poster värderade till verkligt värde Räntebärandevärdepapper Övrigatillgångar Övrigaskulder Summa - Lån och kundfordringar 26942 1911729 11271931 5360 Finansiella tillgångar tillgängligaför försäljning Övriga finansiella skulder 957 299 - - 63600 13 279 562 - - - 13584 13 584 - 941 167 16132 Nivå 1 941167 941 167 - Summa redovisat värde 26 942 1 911 729 11 271 931 941 167 21 492 Justering till verkligt värde 8 267 - 26942 1911729 11 280 198 941167 21492 - - 63 600 14 236 861 70961 14 307 822 8 267 8 267 63600 14 245 128 70961 14 316 089 - - 106 115 106 115 2 207 108 322 6095 2970 - 11531 709 1000 000 32845 11 531 709 1 000 000 55 494 -143 6 873 - 11531566 1 006 873 55494 6 095 - 2 970 - - 46974 12 717 643 - 46 974 12 740 292 12071 1555459 14 307 822 8 937 8 937 46974 12 749 229 12071 1555459 14 316 759 Värderade enligt fair value option Nivå 2 Nivå 3 16132 19679 35 811 - - Verkligt värde Innehav för handel Totalt 941 167 16 132 19 679 976 978 Nivå 1 - Nivå 2 - Nivå 3 - Totalt - Beräkning av verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder Enligt regelverket ska det för finansiella tillgångar och skulder göras en jämförelse mellan verkligt och redovisat värde. Tillämpad metod liksom val av antaganden kan variera mellan olika kreditinstitut varför jämförelser mellan olika institut inte är helt relevant. Beräkningen ska heller inte ses som en företagsvärdering då viktiga element saknas, t ex beaktas inte värdet av kundrelationer. För finansiella tillgångar och skulder har uppgifter om verkligt värde tagits fram och beräknats på sätt som beskrivs nedan. Tillgångar och skulder för vilka redovisat värde är en godtagbar aproximation av verkligt värde För fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder har det verkliga värdet likställts med redovisat värde. Utlåning till fast ränta Det verkliga värdet på lånefordringar till fast ränta har beräknats med hjälp av aktuell marknadsränta för motsvarande kvarvarande löptid med hänsyntillpremieförkredit-ochlikviditetsrisk.Denpremiesommarknadsräntanharjusteratsmedharantagitsvaralikamedmarginalen vid mättidpunkten. Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper redovisas till verkligt värde enligt fair value option varför justering inte behövs. Finansiella instrument som värderas till verkligt värde ska indelas i tre olika nivåer. Nivå 1 innebär att värdering skett enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2 innebär att priser antingen direkt eller indirekt är observerbara på marknaden utanattinstrumentet kan hänföras till nivå 1. Nivå 3 innebär att indata inte är observerbara på marknaden. Inga förflyttningar har skett mellan nivåerna. 76 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Noter till redovisningen, tkr Not 42 - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder - (fortsättning) Vid utgången av 2012 Tillgångar Kassa Utlåningtillkreditinstitut Utlåningtillallmänheten Räntebärande värdepapper Övrigatillgångar Förutbetalda kostnader och upplupnaintäkter Summa Icke finansiella tillgångar Summa tillgångar Derivat identifierat Lån och tillgångar Övriga Summa Justering till verkligt somsäkrings- kund- tillgängligaför finansiella redovisat verkligt värde instrument fordringar försäljning skulder värde värde värde 1 287 660 22026 - 63285 1337619 10705972 5562 - - 63 285 1 337 619 10 705 972 1 287 660 27 588 15 255 - 63285 1337619 10 721 227 1287660 27588 1 309 686 - - 67195 12 179 633 - - - 67 195 13 489 319 82831 13 572 150 15 255 15 255 67195 13 504 574 82831 13 587 405 - - - - 111 269 111 269 3 578 114 847 18948 10767 3468 - 11168 557 550 000 48438 11 168 557 550 000 81 621 754 10 716 - 11 169 311 560 716 81621 18 948 - 10 767 - 3 468 - - 51122 200 000 12 129 386 - 51 122 200 000 12 162 569 6854 67500 1335227 13 572 150 -4591 10 457 10 457 51122 195409 12 173 026 6854 67500 1335227 13 582 607 Skulder Skulder till kreditinstitut In-ochupplåningfrån allmänheten Emitterade värdepapper Övrigaskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa Icke finansiella skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Specifikation av värderingskategori avseende poster värderade till verkligt värde Räntebärandevärdepapper Övrigatillgångar Övrigaskulder Summa Finansiella Värderat till Nivå 1 1287660 1 287 660 Värderade enligt fair value option Nivå 2 Nivå 3 22026 29715 51 741 - Verkligt Innehav för handel Totalt 1 287 660 22 026 29 715 1 339 401 Nivå 1 - Nivå 2 - Nivå 3 - Totalt - Skulder till kreditinstitut Det verkliga värdet på upplåning till fast ränta har beräknats med hjälp av aktuell marknadsränta för motsvarande kvarvarande löptid med hänsyntillpremieförkredit-ochlikviditetsrisk.Denpremiesommarknadsräntanharjusteratsmedharantagitsvaralikamedmarginalen vid mättidpunkten. Inlåning till fast ränta Inlåning till fast ränta värderas till aktuell marknadsränta med motsvarande kvarvarande löptid efter avdrag för aktuell genomsnittlig marginal. Efterställda skulder Det verkliga värdet på upptagna förlagslån till rörlig ränta värderas med hänsyn till aktuell kreditspread förutsatt att den kan härledas med utgångspunkt från likartade affärer i marknaden. Räntederivat Det verkliga värdet på räntederivat beräknas med hjälp av allmänt accepterade värderingstekniker baserade på data som hämtas från marknaden (Nivå 2) och instrumenten redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Någon justering av värdet är därmed inte aktuell. Valutaderivat Det verkliga värdet på valutaterminer beräknas med hjälp av allmänt accepterade värderingstekniker baserade på data som hämtas från marknaden (Nivå 2) och instrumenten redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Någon justering av värdet är därmed inte aktuell. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 77 Noter till redovisningen, tkr Not 43 - Känslighetsanalys Typ av förändring Effekt på räntenettot på 12 månader Höjdmarknadsränta* Sänktmarknadsränta* Placeringsmarginal Värdeförändring Höjdmarknadsränta Sänktmarknadsränta Aktiekurser Valutakurser Övriga resultateffekter på 12 månader Börsutveckling Antalanställda Löneförändring Övrigaadministrationskostnader Kreditförlustnivå Osäkrafordringar** Resultateffekt Förändring 2013 2012 +1%-enhet -1%-enhet +/-0,1%-enhet 30149 -34295 +/-14308 27697 -31331 +/-13572 +1%-enhet -1%-enhet +/-10% +/-5% -3103 3009 +/-0 -5533 5649 +/-0 +/-10% +/-10personer +/-1% +/-1% +/-0,1%-enhet +/-100mkr +/-4930 -/+6747 -/+1129 -/+929 -/+11412 -/+3340 +/-4113 -/+6478 -/+1146 -/+955 -/+10842 -/+3720 *Utgår från antagandet att transaktionskonton med ränta 0% bibehålls oförändrad även vid ränteuppgång. **Utgår från antagandet om medelränta för utlåning vid årsskiftet samt att ränteintäkten helt bortfaller. Not 44 - Närstående och andra betydande relationer Banken har ett betydande samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag, vilket regleras i ett samarbetsavtal. Nuvarande samarbetsavtal gäller från juli 2011 till och med juni 2017, därefter med förlängning 2 år i taget. Avtalet omfattar bl.a. förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av sparande till Robur Fonder och Swedbank Försäkring. Avtalet reglerar också bankens köp av IT-tjänster, vilka till stor del sker från Swedbank AB. Tillsammans med övriga samarbetande sparbanker bedrivs dessutom en gemensam internetbank med Swedbank. Swedbank AB är också s.k. clearingbank för banken liksom för övriga samarbetande sparbanker. Swedbank AB är minoritetsägare (47,5 procent av kapital och röster) i Swedbank Sjuhärad AB. Mellanhavanden relaterade till Swedbankkoncernen Fordringar vid årets utgång Utlåning till kreditinstitut Räntebärande värdepapper Övriga fordringar Skulder vid årets utgång Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Derivat vid årets utgång Ränteswappar (nominellt belopp) Valutaterminer (nominellt belopp) Räntor Intäkter Kostnader Hypotekslån Förmedlad affärsvolym vid årets utgång Erhållen provisionsersättning Fond-ochförsäkringsprodukter Förmedlad affärsvolym vid årets utgång Erhållen provisionsersättning Övriga intäkter Provisioner avseende leasing m.m. Kostnader IT-ochövrigaköptatjänster Mellanhavanden relaterade till andra närstående* Fordringar vid årets utgång Skulder vid årets utgång Intäkter Kostnader 2013 2012 1 911 729 102 358 46 006 1 337 619 102 240 44 235 95 446 9 167 101 355 7 798 147 450 1 470 254 165 450 899 904 15 181 -8797 26 525 -9489 11 643 012 51 785 10 824 102 46 369 11 083 887 60 276 9 139 683 55 521 2 968 3 242 -52560 -53205 245 033 43 739 4 083 -554 118 837 79 567 6 395 -2551 *Med andra närstående avses majoritetsaktieägaren samt styrelseledamöter, ledande befattningshavare och bolag som står under betydande inflytande av bankens styrelseledamöter eller övriga ledande befattningshavare i banken. 78 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 79 Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen Till årsstämmans förfogande står, enligt balansräkningen för Swedbank Sjuhärad AB (publ), vinstmedel på sammanlagt 1 223 780 tkr. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Till aktieägarna utdelas 20 kr per aktie 40 000 tkr Till nästa år överförs 1 183 780 tkr Summa disponerat 1 223 780 tkr Styrelsens förslag till utdelning motsvarar 20 procent av rörelseresultatet efter schablonskatt. Det långsiktiga målet är att utdelningsandelen, sett över tid, ska uppgå till minst 30 procent. Vid bedömningen av storleken på den föreslagna utdelningen har hänsyn tagits till f örväntad resultatutveckling, den rådande osäkerheten i omvärlden, osäkerheten kring utformningen av nya regelverkskrav samt storleken på det kapital som bedöms erforderligt för att driva och utveckla verksamheten. Det är styrelsens uppfattning att förslaget till utdelning är motiverat med hänsyn till nämnda faktorer. Bankens kapitalisering bedöms även efter utdelning vara anpassad till de krav som kan ställas på storleken på det egna kapitalet med hänsyn till de risker banken är utsatt för samt med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Härmed förklarar vi att, såvitt vi känner till, denna årsredovisning är upprättad i enlighet med god redovisningssed, att lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av bolaget som har skapats av årsredovisningen. Borås den 25 februari 2014 Paul Frankenius Ordförande Maria Abrahamsson Vice ordförande Krister Andersson Ledamot Niklas Hedin Håkan Johansson Anne L. Ludvigson LedamotLedamotLedamot Bertil Sparf Jenny Ståhlbom Kennerth Thulin LedamotLedamotLedamot Thomas Gäfvert Personalrepresentant Pia Spånglund Personalrepresentant Bo Johansson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avlämnats den 25 februari 2014 Thomas Bohlin Auktoriserad revisor 80 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Michael Lindengren Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Till årsstämman i Swedbank Sjuhärad AB (publ). Organisationsnummer 516401–9852. Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Swedbank Sjuhärad AB (publ) för år 2013. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 12–80. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisning Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Swedbank Sjuhärad AB (publ) för år 2013. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen och lagen om bank - och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Swedbank Sjuhärad ABs (publ) finansiella ställning per den 31 december 2013 och av Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Borås den 25 februari 2014 Thomas Bohlin Auktoriserad revisor Michael Lindengren Auktoriserad revisor Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 81 Styrelse 82 Paul Frankenius Maria Abrahamsson Krister Andersson Ordförande Vice ordförande Bankdirektör Swedbank AB (publ) Ledamot Ombudsman LO Niklas Hedin Håkan Johansson Anne L. Ludvigson Ledamot Verkställande direktör Centiro Solutions AB Ledamot Chef Investment Center Swedbank AB (publ) Ledamot Verkställande direktör AB Ludvig Svensson Bertil Sparf Kennerth Thulin Jenny Ståhlbom Ledamot Advokat Ledamot Verkställande direktör Thulin & Partner AB Ledamot Marknadschef TS Tech Deutschland GmbH Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Thomas Gäfvert Pia Spånglund Personalrepresentant Swedbank Sjuhärad AB Personalrepresentant Swedbank Sjuhärad AB Dan Andersson Yvonne Andersson Personalrepresentant suppleant Swedbank Sjuhärad AB Personalrepresentant suppleant Swedbank Sjuhärad AB Ordinarie revisorer Thomas Bohlin, Auktoriserad revisor KPMG AB Styrelsens utskott Kreditutskott Kompensationsutskott Revisions- och säkerhetsutskott Michael Lindengren, Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers AB Revisorssuppleanter Kerstin Lenger, Auktoriserad revisor KPMG AB Jan Lundgren, Auktoriserad revisor Ernst & Young AB Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 83 Ledningsgrupp 84 Bo Johansson Petter Hedihn Hans-Christian Ackermann VD vVD Chef Företagsmarknad vVD Chef Privatmarknad Stefan Borg Monica Dahlberg Thomas Gäfvert Personal-/Administrativ chef Informationsansvarig Sekreterare Personalrepresentant Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Jens Magnusson Göran Sundelius Ekonomi-/Finanschef Kreditchef Pia Spånglund Ulrika Williamson Personalrepresentant, suppleant Chef Internet- och Telefontjänster Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 85 Bolagsstyrning Swedbank Sjuhärad AB (publ) omfattas inte av Svensk kod för bolagsstyrning men styrelsen har likväl beslutat att tillämpa relevanta delar av koden. Det gäller särskilt hur styrelsearbetet bedrivs med hänsyn till styrning och kontroll av bankens verksamhet. Årsstämman Årsstämman är Swedbank Sjuhärads högsta beslutande organ. Vid årsstämman, som hålles före april månads utgång, utses styrelse, styrelsens ordförande samt revisorer. Beslut om arvoden åt styrelseledamöter och revisorer fattas också av årsstämman. Vidare fastställs årsredovisning och beslut om utdelning tas. Årsstämman fastställer en arbetsordning för valberedningen som har till uppgift att lämna förslag till årsstämman avseende val av styrelseordförande, övriga styrelseledamöter, ersättning till styrelseordförande och övriga styrelseledamöter samt att lämna förslag till val av externa revisorer. Till stöd i sitt arbete har valberedningen en utvärdering av styrelseledamöternas insats under året samt en behovsinventering av styrelsen, allt utfört av styrelsens ordförande. Styrelsens organisation och arbetsformer Arbetet i styrelsen är reglerat i styrelsens arbetsordning, vilken fastställs årligen. Styrelsearbetet har sin huvudpunkt i styrelsens strategiska, kravställande och kontrollerande funktion. Styrelsearbetet under året Under 2013 hölls 12 styrelsemöten. Förutom ett fördjupat strategiskt styrelsemöte har mötena hållits i Borås. Styrelsen fastställer en årsplan för sitt arbete i vilken bestäms vilka frågor och rapporter som ska behandlas. Kompensationsutskottet Styrelsens kompensationsutskott förbereder ersättningsfrågor inför behandling i styrelsen. Utskottet förbereder ärenden som gäller lön, pension, bonus och övriga förmåner för VD och vice VD. Vidare förbereder utskottet frågor kring regelverk och avsättningar för vinstandelsstiftelsen Sporren. Kreditutskottet Styrelsens kreditutskott sammanträder i regel varannan vecka för beslut i ärenden över viss limitnivå och, som inte på grund av ärendets större vikt eller betydelse, ska avgöras av styrelsen. 86 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 Revisionsutskottet Styrelsens revisionsutskott har till uppgift att fördjupa styrelsens kontakter med bankens internrevision, riskkontroll, regelefterlevnad (compliance), ekonomi och finans, säkerhetschef och bankens externa revisorer. VD Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av banken. VD beslutar i alla frågor som inte styrelsen förbehållit sig själv, eller uppdragit åt annan att besluta i. VD:s arbetsuppgifter framgår närmare av VDinstruktionen. Bankledning och Ledningsgrupp VD ska i för banken väsentliga ärenden samråda med övriga ledamöter i bankens verkställande ledning. Verkställande ledningen, som utses av styrelsen, består av VD och två vice VD. För samråd i övergripande policy- och informationsfrågor samt väsentliga frågor av administrativ karaktär finns en ledningsgrupp bestående av verkställande ledning samt de personer som den verkställande ledningen därutöver har utsett. Finanskommitté Finanskommitténs ledamöter utses av styrelsen. Kommittén ansvarar bl.a. för att planera och styra den långsiktiga kapitalförsörjningen, hantera bankens likviditet, hantera marknadsrisker, besluta om allmänna ränteändringar på in- och utlåningsprodukter samt fastställa internpriser på tillgångar och skulder. Policies och instruktioner Styrelsen har fastställt policies bl.a. avseende kreditgivning, riskhantering, säkerhet och etik. Riskkontroll Riskkontrollansvarigs uppgift är att identifiera, kvantifiera och analysera risker i bankens verksamhet. Styrelsen beslutar om bankens riskstrategi och riskkontrollansvarig följer löpande upp att denna efterlevs. Riskkontrollansvarig ska också föreslå åtgärder för att minska identifierade risker. Till sitt stöd har Riskkontrollansvarig ett riskråd vars syfte är att banken ska få en sammanlagd bild av bankens exponering mot olika typer av risk. Riskrådet ska även vara ett stöd för bankens Riskkontrollansvarig, såväl i analys av risker som vid information i banken i syfte att vårda bankens riskkultur. Compliance (regelefterlevnad) Compliancefunktionens uppgift är att identifiera vilka risker som finns för att banken inte fullgör sina förpliktelser enligt dels de lagar och andra regler som reglerar den tillståndspliktiga verksamheten och dels av styrelsen eller den verkställande direktören beslutade interna regler.. Compliance ska, genom ett proaktivt arbetssätt, bidra till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende samt verka för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande efterlevnad av regelverket reduceras. Internrevision Internrevisionen utses av styrelsen och har till uppgift att som en i förhållande till den operativa verksamheten oberoende funktion granska och utvärdera organisationens effektivitet, system för riskhantering, styrning och kontroll. Internrevisionen är direkt underställd styrelsen. Extern revision Revisorerna är valda av årsstämman med uppgift att granska bankens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna är valda fram till årsstämman 2014. Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013 87 88 Swedbank Sjuhärad AB (publ) – Årsredovisning 2013
© Copyright 2025