1. ARBETSMARKNADSFRÅGOR
Kongress 2012 1. ARBETSMARKNADSFRÅGOR Motion nr: 1.1 Jag yrkar KORTARE ARBETSTID NU 1. att MP omedelbart ska verka för att införa en kortare veckoarbetstid. Karin Ekeborg Nu är det dags att på alla sätt ställa om Sverige så att vi når ett hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt samhälle. En del av denna omställning är att minska arbetstiden till sex timmar per dag för alla lönearbetare. Fem skäl för att minska veckoarbetstiden: 1. En minskad konsumtion är nödvändig med tanke på miljön och brist på de ändliga resurserna. Vi vet att om alla hade samma konsumtionsvanor som vi i västvärlden skulle det behövas tre stycken jordklot. Vi måste minska den totala konsumtionen. 2. Vi vet att vi i den rika delen av välden kraftigt måste minska vår konsumtion för att lämna möjlighet för utvecklingsländer att höja sin konsumtion. En global rättvisa är viktig för MP. 3. Vi har en märklig arbetsmarknad där väldigt många personer står utanför den vanliga arbetsmarknaden. Många ungdomar har ingen chans till fasta jobb utan utnyttjas för korttidsarbeten av olika slag. Många kvinnor har ingen möjlighet att få fasta jobb inom vårdsektorn – där de verkligen behövs – utan måste arbeta som vikarie eller i olika pooler med otrygghet som verklighet. Många invandrare har ingen chans att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden trots utbildning och en stark ambition att vilja arbeta. Många äldre – över 50 år – kan ha svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden om deras arbetsplats läggs ned. Vi måste skapa möjligheter för alla att få en fast plats i arbetslivet – det gör vi genom att dela på jobben. 4. ”Livspusslet” blir allt svårare att få ihop i och med en hårdare arbetsmarknad och tuffare arbetsvillkor. Avståndet mellan bostad och arbetsplats blir längre och resorna tar stor del av dagen. Om barnen är på dagis kan det ytterligare krävas tid för att hämta och lämna barnet. Äldrevården fungerar många gånger dåligt och många vuxna mår inte bra av att inte ha tid att besöka sina föräldrar på äldreboenden eller i bostaden. 5. Till slut: Olika lyckoforskningar visar att vi i västvärlden inte blir lyckligare av att jobba mer och konsumera mer. Andra värden som sociala kontakter, tid för hjälparbete av olika slag, ett mer naturligt sätt att leva och motionera, att ha tid att laga mat från grunden mm är mer betydelsefulla för oss än högre lön och längre arbetstid. mp.se/kongress Partistyrelsens yttrande: Avslag Under hösten och vintern 2011 genomförde vi i MP ett rådslag om makten över tiden. En första sammanställning visar att många vill arbeta för att med olika metoder sänka arbetstiden, men även andra förslag för att minska stressen på och kring arbetet fick starkt stöd. En mer fullständig sammanställning av svaren håller på att tas fram när detta yttrande skrivs och kommer att redovisas under våren. Partistyrelsens planering är att de politiska slutsatserna av rådslaget ska behandlas vidare inom ramen för partiprogramarbetet. Arbetstidsfrågorna kan då diskuteras på ett samlat sätt inför beslut om nytt partiprogrammet tas av kongressen 2013. Motion nr: 1.2 SEX TIMMARS ARBETSDAG Miljöpartiet de gröna Falun En minskning av normalarbetstiden är väsentlig för de arbetandes välbefinnande, ger möjlighet för fler att arbeta, samt minskad miljöpåverkan genom långsammare konsumtionsökning. Med välbefinnande anser vi mindre risk för utbrändhet samt mer tid för t ex familje- och samhällsengagemang. Hur arbetstidsförkortningen ska finansieras får lösas genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Miljöpartiet de gröna i Falun yrkar 1. att MP ska verka för att normalarbetstiden i Sverige gradvis minskas till sex timmars arbetsdag. Partistyrelsens yttrande: Avslag Se yttrande över Kortare arbetstid nu. Motion nr: 1.3 DEN GRÖNA ARBETSLINJEN Ylva Wahlström och Christopher Ödmann MP:s solidariska politik bör bygga på en arbetslinje där vi delar på arbetet, inte med pyttesmå steg, utan genom en klar förändring till 30 timmar per vecka. Ändra livsstil, inte klimat, brukar vi uttala och skriva i vårt partimaterial. En ändrad livsstil för ett bättre klimat genom kortare arbetstid skulle ge en enklare livsstil med högre livskvalitet för många medan anArbetsmarknadsfrågor 1 Kongress 2012 dra skulle få en chans på arbetsmarknaden. Lika rätt skulle få en konkret innebörd, inte minst för människor med mindre funktionsnedsättningar. En kortare arbetstid skulle ge fler möjlighet att jobba heltid och skulle utjämna ekonomiska skillnader i samhället, vilket vi ser som en grön solidariskt politik. Frivillig enkelhet är ett gammalt begrepp, från USA där många människor med bra inkomster tog steg mot att ändå levare enklare för miljöns skull och för solidariteten med fattiga i världen. Idag är det många människor i Sverige som är medvetna om att vi inte kan fortsätta leva över våra, eller jordens tillgångar och som försöker finna sätt att leva, som är mer i samklang med naturen och för att andra människor på vår jord också ska få tillgång till våra gemensamma resurser. Dessutom vill vi gröna lämna jorden vidare i beboligt skick till våra barnbarn och deras barnbarn. Tyvärr är lagar och regler utformade för att vi snarare ska jobba mer än mindre. Detta leder till att alltfler människor hamnar helt utanför arbetsmarknaden och allt färre fortsätter överkonsumera. Detta är en ohållbar situation, både ekologiskt och socialt. Trots att de många arbeten som gjorts på våra universitet ger stöd för arbetstidsförkortning och att nationalekonomer mer och mer pratar om arbetstidsförkortning i form av arbetsdelning som ett sätt att minska arbetslösheten, så spjärnar konservativa krafter och traditionella politiker emot. De arbetstidsförkortningsförsök som har gjorts visar att kortare arbetstid leder till ökad jämlikhet, inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan friska och funktionshindrade, svenskar och invandrare. Om vi gröna tar täten när det gäller kortare arbetstider kan vi förändra mycket i vårt samhälle: Vi får hem pappor till sina barn och spisen. Kvinnan som arbetade deltid, får rätt till sin heltid utan att svika sina barn. Färre anställda på arbetsförmedlingen. Färre utförsäkras efter arbetsskador. Fler uppnår pensionsåldern på sin arbetsplats. Fler i arbete. Fler friska arbetande. Fler friska för att man har fått ett jobb. Bättre klimat. Naturens resurser kommer räcka längre och till fler på jorden. Mer tid till varandra. Fler lyckliga barn som får vara mer med sina föräldrar. Fler husdjur som får mer omvårdnad och uppskattning. Mer tid med och till de äldre. 2 Arbetsmarknadsfrågor Fler lyckliga äldre män som har fått tid till sina barn och sluppit ångra att de jobbat för mycket och levt för lite i sitt liv. Och inga fler kvinnor i detta grubbleri. Detta skulle ligga i linje med vår gröna ideologi som vi inte får glömma, utan aktivt arbeta för. Nackdelen kan vara att vi missar högre inkomster och högre konsumtion, men denna förändring behövs om nästa generation ska leva på en bra nivå i balans med naturen och för att moder jord ska överleva och orka bära och försörja fler människor. Alla våra solidariteter visar behovet på sänk arbetstid. Vi yrkar 1. att MP i riksdagen aktivt ska arbeta för att införa 30 timmars arbetsvecka som normaltid i hela Sverige. Partistyrelsens yttrande: Avslag Se yttrande över Kortare arbetstid nu. Motion nr: 1.4 LUNCH SOM EN DEL AV ARBETSTIDEN Jasmin Vizlin MP har tidigare arbetat för att minska arbetstiden och därmed minska klimatpåverkan samt öka lycka och ledighet för alla medborgare. Många länder i Europa har redan lunch som en del av arbetstiden, anställda tar inte ledigt eller äter utanför arbete. Minskad arbetstid med 30 minuter ger mer tid för anställda, även om det handlar om 30 minuter. Lunchtiden, som nu blir en del av arbetstiden, kommer inte att medföra större förlust för skatteintäkter, och kan skapa ett litet antal arbetsplatser för offentlig verksamhet, samt minska klimatpåverkan från samhället något. Jag yrkar 1. att MP verkar för att, som ett steg i riktningen att förkorta arbetstiden, införa lunch som en del av arbetstiden. Partistyrelsens yttrande: Avslag Lunchen är viktig för att folk dels ska äta ordentligt, dels ska ta en paus från jobbet och att låta kroppen och hjärnan återhämta sig. Om lunchen blir arbetstid ökar nog risken ännu mer för kortare paus med mer stress. Rätten till lunch vill vi inte avskaffa. mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 1.5 MOBBNING PÅ ARBETSPLATSER Marcus Berggren, Christian Dr. Schmitt, Lina Eiserman Ålund, Daniel Johansson, Hans Sternlycke och Gunnar Palmerud Stöds av Miljöpartiet de gröna Partille Detta är en motion angående mobbning på arbetsplatser inom de statliga, kommunala och privata verksamheterna: lex Lina och Anställdas ombudsman (AO). Ingen vuxen människa tycker att det är i sin ordning att barn mobbas i skolan. Många skolor, deras anställda i olika befattningar, arbetar aktivt med eleverna om värdegrunden och med de olika antimobbningsprogram som finns. När mobbning sker kan Barnombudsmannen ta sig an mobbningsärenden och driva dessa gentemot anmäld kommun. Flera kommuner har blivit fällda och fått betala ut en ersättning till de barn som kommit i kläm. Om man blir diskriminerad på sin arbetsplats för sin religion, hudfärg, sexuella läggning, ålder, funktionsnedsättning eller kön kan man vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) och göra en anmälan eller till Jämställdhetsombudsman (JämO), inom samma myndighet, som ansvarade för jämlikhetsfrågor. I flera fall har personer fått sig tilldömt ett skadestånd både inom diskrimineringsområdet och inom jämställdhetsområdet. Det finns också en Konsumentombudsman (KO) som tar vara på konsumenternas intressen, Justitieombudsman (JO) som ansvarar för juridiska spörsmål som till exempel förtal inom området tryckfrihet. När mobbning sker utanför de ovan nämnda områdena står den mobbade personen helt utan någon juridisk möjlighet att få kompensation för den skada personen lidit. Det är allmänt känt att det förekommer vuxenmobbning på olika arbetsplatser. Det är också allmänt känt att anställda som blir mobbade på sina arbetsplatser kan få både psykiska och fysiska skador. Försäkringskassan ger endast livränta om man går mellan två olika arbeten och får en nedsatt inkomst. Tiden för sjukskrivningen ersätts bara med den procentsats i inkomstbortfallet som regelverket medger. Den utsatte kan rent juridiskt inte söka kompensation för övrigt inkomstbortfall i och med sjukskrivning, inte heller någon kompensation för eventuella rehabiliteringskostnader. Flera mobbade anställda har begått självmord, det förekommer skilsmässor, sjukskrivningar, arbetslöshet och att den egna ekonomin havererar. Arbetsmiljölagen medger ett förebyggande arbete, inte ett bestraffande inom detta område. Om den mobbade polisanmäler mobbaren för ofredande blir resultatet ofta att brott inte kan styrkas. mp.se/kongress Många kommuner har antagit en personalpolicy som innebär att man strävar efter att de anställda, oavsett position i anställningen, ska bemöta varandra på ett korrekt sätt. Kommunerna gör därmed en markering att vanlig hövlighet är önskvärd. Flera kommuner har en handlingsplan mot ”kränkande särbehandling” där den anställde som känner sig kränkt har så kal�lat tolkningsföreträde det vill säga om den anställde känner sig kränkt så är den anställde det. Den som blir kränkt kan vända sig till sitt fack, till sina chefer, till eventuellt personalstöd eller personalhälsovården i kommunen. Men den som blir kränkt har ingen instans att vända sig till på nationell nivå. Kränkande särbehandling är än så länge en sorts ”ostraffbar vuxenmobbning”. Utöver de ovan nämnda diskrimineringskriterierna kan inte kommunerna ta något ansvar för anställda som mobbar andra anställda. Den som blir utsatt får ofta stå ensam, trots att facket, personalhälsan och andra inblandade gör så gott de kan för att hjälpa den mobbade. Oftast blir den mobbade den som får byta arbetsplats. Det finns inget juridiskt utrymme för prövning eller straff inom kränkande särbehandling. För att vi ska kunna hjälpa anställda som blir utsatta för ostraffbar vuxenmobbning genom kränkande särbehandling bör detta bli straffbart. Vägen dit måste gå genom ett aktivt, seriöst arbete med att arbeta för ett rättssäkert samhälle för bägge parter. Vi måste alltså noga undersöka och arbeta fram förslag kring de problem som mobbningen ger. Vi yrkar 1. att MP aktivt arbetar för att utreda möjligheten att införa en ny lag, lex Lina, som ger anställda som är utsatta för kränkande särbehandling en möjlighet att söka ersättning för ”sveda och värk”, för personliga rehabiliteringskostnader och för inkomstbortfall eller andra ekonomiska bortfall relaterade till kränkningen, 2. att MP aktivt arbetar för att det i Sverige införs en Anställdas ombudsman (AO) med uppdrag att samla in information, stötta kränkta anställda på privata, statliga och kommunala arbetsplatser, föra anställdas talan mot de som kränker och arbeta med andra uppgifter relaterade till mobbningsproblemen i form av kränkande särbehandling. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1, avslag attsats 2 Det står mycket i arbetsmiljölagen (1977:1160) som reglerar arbetsgivarens skyldigheter, där framgår också en del om arbetstagarens rättigheter och om arbetsgivarorganisationernas rättigheter. I korthet Arbetsmarknadsfrågor 3 Kongress 2012 kan man säga att hela det system motionärerna efterfrågar, i dag tas om hand genom de lokala arbetsmiljöombuden, arbetsgivarens egen skyldighet att agera samt Arbetsmiljöverket (se www.av.se för mer info, till exempel http://www.av.se/teman/restaurang/ risker/psykosociala/konflikter.aspx) Någon ombudsman behövs inte, då det finns en myndighet som hanterar detta. Deras problem är att de har fått minskade anslag tillsammans med en minskad kunskap på arbetsplatser om vad Arbetsmiljöverket sysslar med. Detta tillsammans med att de lokala arbetstagarorganisationernas ställning stundtals försvagats och att anställda i allt lägre grad är öppna om missförhållanden har tillsammans inneburit att anställda inte säger till när fel finns på arbetsplatsen. Motion nr: 1.6 MODELLER Ida Engström och Nina Åkestam Det finns ett stort antal forskningsstudier som visar att dagens extremt smala skönhetsideal skadar kvinnors självbild och bidrar till ätstörningar och annat självdestruktivt beteende. Inom modebranschen är det också välkänt att modeller, som ofta är under 18 och i juridisk mening barn, hetsas till att gå ner i vikt och tvingas arbeta, ofta till låg eller ingen ersättning, i osunda arbetsmiljöer. Det så kallade size-zero-idealet är således ett problem både för de modeller som förmedlar det och för oss andra. Regler och lagar som syftar till att värna om modellernas bästa finns i flera andra länder. Spanien har infört en undre BMI-gräns (Body Mass Index) på 18, vilket för en 175 cm lång kvinna innebär cirka 56 kilo. En BMI-gräns på 18 innebär också att man inte räknas som underviktig. En genomsnittlig modell väger idag 54 kilo till sina 177 centimetrar, vilket alltså ligger flera kilo under det som enligt läkare är en hälsosam vikt. Italien kräver friskhetsintyg från en läkare för att kunna kontrollera att modellen inte är sjukligt smal. I Sverige saknas än så länge sådana initiativ. Man räknar med att snittvikten på arbetande modeller har sjunkit med cirka tio kilo de senaste tio åren och en designers provkollektion sys nu ofta i storlek 32. De modeller som arbetar i Sverige är oftast så kallade New Faces, unga modeller som just har börjat arbeta. De är 14-15 år gamla och billigare att anlita än äldre modeller med mer erfarenhet. Modellerna arbetar ofta för ingen eller låg lön, då arbetsgivaren gärna anser att möjligheten att få erfarenhet är tillräckligt. Dessutom sker arbetet ofta i en miljö där alkohol och droger förekommer, inte minst för 4 Arbetsmarknadsfrågor att modellerna ska kunna hålla den mycket låga vikt som förväntas. Det borde vara en självklarhet att det ska finnas regler runt unga människors arbetsmiljö, även inom modebranschen. Unga människor ska inte utnyttjas som gratis arbetskraft eller fara illa för att ett visst skönhetsideal råder inom deras specifika bransch. Åtskilliga undersökningar och intervjuer runt om i världen visar dock att ingen inblandad, varken modellagenturer, designer eller media, tycker sig bära ansvaret för modellerna. Det tycks uppenbart att en lagstiftning som inte tillåter modellerna att vara sjukligt smala samt förhindrar att tonåringar får arbeta under förhållanden som vore oacceptabla i vilken annan bransch som helst, behövs för att reglera dessa problem. Det skulle dessutom få positiva konsekvenser genom att förmedla ett sundare skönhetsideal. Vi yrkar 1. att MP ska verka för att en lägsta BMI-gräns på 18 ska införas för kvinnliga modeller i Sverige, 2. att MP ska verka för att modeller som går modevisningar eller fotograferas för redaktionella uppdrag eller annonser där de ska uppfattas som vuxna, ska vara minst 18 år gamla, 3. att MP ska verka för att modeller ska ha rätt till skälig lön och rimliga arbetstider i en drogfri miljö. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1 och 2, besvarad attsats 3 Attsats 1: Partistyrelsen delar motionärernas oro kring extrema skönhetsideal. Dock vill vi inte lagstifta om BMI-gräns. Däremot vore det intressant att undersöka den italienska modellen med friskhetsintyg för modeller för att motverka ohälsosamma skönhetsideal. Attsats 2: Vi får i dag arbeta innan vi är 18 år, så varför skulle det vara en högre åldersgräns för modeller? Hur många timmar man får arbeta i olika åldrar och t ex kvällsarbete är reglerat. Attsats 3: Det är MP:s linje att alla arbetstagare ska ha rätt till skälig lön, rimliga arbetstider och en drogfri arbetsmiljö. Motion nr: 1.7 STOPPA LÖNEDUMPNING VID OFFENTLIG UPPHANDLING Monica von Martens Etik vid upphandling är en fråga som vi i MP har drivit aktivt så länge partiet har funnits, oftast med fokus på miljövänligt framställda varor och arbetsrätt i tredje världen. Det är hög tid att vi även börjar uppmp.se/kongress Kongress 2012 märksamma etiska aspekter på de upphandlingar av tjänster som görs inom landet. En stor del av den offentligt finansierade äldreomsorgen, lokalvården och sjuktransporterna och all färdtjänst utförs av personal som inte är anställd direkt av kommuner och landsting. Vid dessa upphandlingar är oftast låga lönenivåer och dåliga arbetsvillkor för personalen det främsta konkurrensmedlet. Den som lyckas pressa ut maximalt ur sin personal till lägsta priser kan ge det billigaste budet och kamma hem uppdraget. Ofta saknas krav på rimliga arbetsvillkor helt i avtalen och då sådana krav finns är uppföljningen osäker, arbetsintensiv och tidsödande. Om löner och andra anställningsvillkor för dem som utför upphandlade tjänster görs offentliga och allmänt tillgängliga på samma sätt som gäller för offentliganställda, minskar behovet av krångliga kontrollklausuler i avtalen. Då kan vem som helst som misstänker oetisk konkurrens begära ut dessa uppgifter och ”marknaden” kan kontrollera sig själv. Det är bra med sund konkurrens som gör att skattefinansierad verksamhet sköts effektivt och utvecklas kvalitetsmässigt, men en konkurrens som i stort sett endast handlar om vem som betalar de sämsta lönerna är i längden förödande för kvaliteten i verksamheten och etiskt oacceptabel. Jag yrkar 1. att MP på kommunal- landstings-, riksdags- och EU-nivå aktivt ska driva full transparens och insyn i löner och anställningsvillkor för alla som utför offentligt finansierade arbeten, 2. att MP på kommunal- landstings-, riksdags- och EU-nivå aktivt ska driva att det vid all offentlig upphandling ska införs krav på lön- och anställningsvillkor i nivå med den minimiersättning en offentligt anställd person skulle få för motsvarande arbetsuppgifter. Partistyrelsens yttrande: Avslag Det är mycket viktigt att vi har koll på hur våra skattemedel används, för det är ett stort förtroende vi har fått av väljarna att förvalta skattemedlen. Vad vi får kräva i upphandlad verksamhet är en ständig utvecklingsprocess som vi lägger ner mycket tid på. Att säkerställa att de som utför arbetet i upphandlad verksamhet har schyssta löner och arbetsvillkor är viktigt, men hur det ska säkerställas är inte lika klart. Vi vill inte att alla berördas lönelistor och anställningsavtal mm ska vara offentliga. Vi menar att lönenivåer ska fastställas genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Vi bör verka för goda möjligheter för de fackliga organisationerna att organisera anställda i offentligt upphandlad verksamhet. mp.se/kongress Motion nr: 1.8 GÖR ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGSLAGEN GENERÖSARE MOT DE DRABBADE Ulf Flodin Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping Om man misstänker sig ha blivit sjuk av kemiska, fysikaliska, ergonomiska eller vissa psykosociala faktorer i sitt arbete kan man göra en arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och ansöka om livränta. Livränta kan erhållas om man på grund av arbetssjukdom/-skada under minst ett år får en inkomstsänkning på grund av den aktuella sjukdomen. Det svåra är att få sin misstänkta arbetsskada godkänd, det vill säga att Försäkringskassan eller högre rättsliga instanser bedömer att ens sjukdom verkligen orsakats av förhållanden på den drabbades arbetsplats. Vid avgörandet av den frågan tillfrågar tjänstemän på Försäkringskassan en försäkringsmedicinsk rådgivare, i praktiken en läkare. Dennes ord väger mycket tungt. Om denne finner samband föreligga brukar Försäkringskassan godkänna skadan. Andra kapitlet, första paragrafen i arbetsskadeförsäkringslagen lyder: ”En skada ska anses ha uppkommit … om övervägande skäl talar för det …” Konflikt uppstår om det finns vetenskaplig litteratur som talar för ett samband mellan en specifik exponering och en speciell sjukdom och patienten får ett utlåtande som bejakar samband av sin utredande primära läkare, men Försäkringskassan ändå säger nej till samband. Det finns alltid olika uppfattningar om exponeringen varit tillräckligt intensiv och långvarig. Därför uppstår en gråzon med möjligheter till tyckande. Idag väljer Försäkringskassan att avslå samband om det inte ter sig rent horribelt. Det har utvecklats en praxis att tolka lagen till den drabbades/sjukes nackdel. En person som tvingas lämna arbetslivet i förtid får sjukpension (nu kallad sjukersättning). Denne uppgår i normalinkomstlägen, det vill säga kring 25 000 kr i månaden brutto, det är cirka 60% av den lönen. Om man får godkänd arbetsskada utgår livränta, vilket innebär att man får behålla sin ursprungliga lön, antingen tidsbegränsat eller till 65 års ålder. Varför ska man behålla sin lön om man blir arbetsoförmögen på grund av arbetsorsakad sjukdom men inte av andra sjukdomar? Bakomliggande tanke är att den som blivit sjuk i sitt arbete har bidragit till en produktion, som samhället i övrigt har glädje av. Vissa riskabla arbeten anser samhället måste utföras exempelvis att ta hand om infekterade patienter med risk att drabbas av blodsmitta av hiv eller gulsot. Om man trots säkerhetsåtgärder blivit smittad anses man ha moralisk rätt att bli åtminstone ekonomiskt Arbetsmarknadsfrågor 5 Kongress 2012 skadeslös. Därtill är det utvecklande för ett samhälle att identifiera och i förlängningen eliminera exponeringsrisker. Med hjälp av arbetsskadeförsäkringen får drabbade ett incitament att rapportera nya misstänkta riskfaktorer som kan bli föremål för närmare forskning och undersökning. Arbetsskadeförsäkringen är därför värdefull för förbättringen av ett samhälle. Men eftersom tillämpningen av Arbetsskadeförsäkringslagen är så njugg numera anmäls allt färre arbetsskador och intresset för arbetsmiljön sjunker. Detta senare beror även på andra orsaker, exempelvis att man har betydligt färre anställda på Yrkesinspektionen/Arbetsmiljöverket, att regeringen efter valet 2006 lade ned Arbetsmiljöinstitutet samt att de anställda har en svagare ställning på svensk arbetsmarknad nu än för något decennium sedan. En motion med liknande innehåll, nämligen ”Gör arbetsskadeförsäkringen generösare”, insänd till förra årets kongress föreslog partistyrelsen skulle anses besvarad. Man hänvisade till Gunvor G Ericsons motion 2009/10:Sf330 ”Arbetsskador”. Den motionen vill 1. låta utreda orsaker till minskat antal arbetsskadeanmälningar, 2. beakta stickskador i vården och 3. integrera jämställdhetsperspektiv. Det jag vill med denna motion är att MP i riksdagen och annorstädes ska verka för just en generösare tolkning av arbetsskadeförsäkringslagen genom direktiv till Försäkringskassan och andra berörda rättsinstanser. Därför anser jag att motionen inte är besvarad på ett sätt som ger vårt parti anledning att släppa frågan. Jag yrkar 1. att MP i riksdagen verkar för att en generösare tolkning av arbetsskadeförsäkringslagen till förmån för de drabbade ska tillämpas genom direktiv till Försäkringskassan och övriga berörda rättsinstanser. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Flera rapporter visar att Försäkringskassan inte följer den lagstiftning som finns sedan år 2002. Vår riksdagsledamot Gunvor G Ericson har KU-anmält socialförsäkringsministern efter de uppgifter som framkom i dokumentären De oförsäkrade (SVT, 2 februari). I programmet beskrivs tydligt vad som måste betecknas som strukturell diskriminering i bedömning av arbetsskador. Endast två av 100 inom vårdyrken får sina skador godkända som arbetsskador. År 2002 gjordes en lagändring för att förbättra arbetsskadeförsäkringen och se till att den även omfattar de som skadar sig inom vården. 6 Arbetsmarknadsfrågor Det är ett politiskt ansvar att se till att människor får ersättning på lika villkor och att de garanteras likvärdiga bedömningar efter likvärdiga kriterier. Miljöpartiet vill genom denna KU-anmälan utreda huruvida socialförsäkringsministern har brustit i sitt ansvar för att garantera att Försäkringskassan arbetar i enlighet med de lagar som riksdagen har beslutat ska styra verksamheten. Motion nr: 1.9 BEMANNINGSFÖRETAG Björn Björkegren Jag och flera andra har haft/har att göra med bemanningsföretag när vi söker jobb/jobbar och denna typ av mellanhänder på arbetsmarknaden är inte världens trevligaste gäng. Jag yrkar 1. att MP verkar för att kritiskt granska bemanningsföretagens roll och inflytande över den svenska arbetsmarknaden. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Vi vill kritiskt granska alla arbetsgivare och är medvetna om bemanningsföretagens särställning angående anställdas beroende. Bemanningsföretagen kan också vara positiva då många, särskilt unga och utrikes födda, kommer in på arbetsmarknaden via dem. MP bevakar också kommande proposition om bemanningsdirektivets genomförande i Sverige så att uthyrda arbetstagares arbetsvillkor tillvaratas på ett tillfredställande sätt. Uthyrda arbetstagare ska garanteras samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som direktanställda hos en arbetsgivare. Motion nr: 1.10 ARBETE OCH ARBETSLÖSHET Claes Carlsson och Agneta Svennebring I våra dagar går friska och fullt arbetsföra människor arbetslösa. Många av dem är unga eller invandrare. Många har också bra utbildning, men utbildning är inte någon garanti för att få ett arbete. Att inte ha ett arbete är svårt för alla, men speciellt för den som inte har fått sitt första arbete. Ekonomin är ofta inte det svåraste utan känslan av att inte behövas och av att ha hamnat utanför samhällslivet. I Sverige blir man inte ställd på bar backe, utan man får försörjningsstöd. Men varför får man inte arbeta för pengarna? Arbete behövs ju i kommunen, bl a bland barn och äldre, men också i parker mm. Summan man får i försörjningsstöd motsvarar inte en vanlig lön, men varför inte ge arbete den tid som svarar mot summan? Då känns det också rättvist. mp.se/kongress Kongress 2012 För den som har haft ett arbete gäller a-kassa och då gäller 70 eller 80% av lönen. Varför inte få arbeta den tid som motsvarar ersättningsnivån åt samhället – dvs stat, kommun eller landsting? Det är orimligt att det är underbemannat i sjukvård, äldreomsorg, på skolorna etc samtidigt som utbildade, kompetenta och friska människor går arbetslösa. Låt de sjukskrivna ha rätt att vara sjuka, men låt de arbetsföra ha rätt till ett arbete – i samhällets tjänst. Detta skulle vara en vinst både för den enskilda människan och för samhället, som skulle få arbete utfört i utbyte mot den ersättning man lämnar den enskilde. Vi yrkar 1. att MP verkar för att försörjningsstödet för arbetsföra människor kopplas till en arbetsinsats i samhällets tjänst, 2. att MP verkar för att ersättning från a-kassan inbegriper fortsatt arbetsinsats på en lägre nivå, med så lång arbetstid i förhållande till heltid som motsvarar ersättningsnivån från samhället. Partistyrelsens yttrande: Avslag Vi prioriterar att arbeta för riktiga arbeten med vettig lön åt alla. Obligatorisk arbetsinsats vid försörjningsstöd och a-kassa skapar undanträngningseffekter på arbetsmarknaden och sänker lönenivåerna, genom att arbeten utförs av människor som inte får en riktig lön. Dessa tendenser syns redan i vissa arbetsmarknadsprogram såsom i fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin. Motion nr: 1.11 FACKETS ROLL Anders Englesson Samstämmig forskning om vad som gör att människor mår bra visar att avgörande faktorer är hur utvecklad den ekonomiska jämlikheten och sociala rättvisan är. Ju jämlikare ett samhälle är och ju bättre det sociala skyddsnätet fungerar desto lyckliga är människorna. Tydligast framkommer detta kanske i den forskning som redovisas av Richard Wilkinson och Kate Pickett i boken Jämlikhetsanden. Samma erfarenheter framförs av Tim Jackson i boken Välfärd utan tillväxt. Sammantaget kan man säga att ett hållbart samhälle kräver en utvecklad ekonomisk jämlikhet och social rättvisa med ett fungerande socialt skyddsnät. Sverige har ofta framhållits i forskningen som ett bra exempel härvidlag. En av de viktigaste orsakerna till att Sverige blivit ett gott exempel är tveklöst den starka fackföreningen vars höga anslutningsgrad borgat för att inga grupper av anställda halkat efter ekonomiskt. Fackföreningen har också mp.se/kongress varit garanten för ett gediget arbetsmiljöarbete. Det är till yttermera visso fackets starka roll som gjort att arbetslöshetsförsäkringen i Sverige skapat ett stort mått av trygghet genom åren på arbetsmarknaden i landet. När den borgerliga alliansen fick makten efter valet 2006 startade de en medveten och mycket kraftig attack mot fackföreningarna som företeelse. Det första de gjorde var att avskaffa löntagarnas rätt att göra skatteavdrag för medlemsavgiften i facklig organisation och a-kassa, medan arbetsgivarens rätt att göra liknande avdrag vid medlemskap i sin intresseorganisation bibehölls. Den andra åtgärden var att införa en extra finansiering för medlemskap i a-kassa. Detta innebar en chockhöjning för den enskilde (närmare 500 procent) av avgiften till a-kassan. Samtidigt ska man komma ihåg att försäkringen redan hade betalats av löntagarna genom att de avstått lön som i stället betalats till försäkringssystemet via arbetsgivaravgift. Den kraftigt höjda medlemsavgiften fick den av regeringen avsedda effekten genom ett historiskt högt medlemstapp. Särskilt hårt drabbades LO-facken. Den balans på arbetsmarknaden som ”den svenska modellen” har byggt på var därmed rubbad. Därefter har regeringen fortsatt med att kraftigt försämra det ekonomiska skyddsnät som byggts upp mot arbetslöshet och sjukdom. I retoriken framställer alliansregeringen sig trots detta som beskyddare av ”den svenska modellen”. Moderaterna säger sig t o m vara ”det nya arbetarpartiet” trots att det är just LOkollektivet som hårdast har drabbats av regeringens härjningar under uppenbar ledning av Moderaterna. Tyvärr har inte vare sig Socialdemokraterna eller fackets ledning gjort särskilt mycket för att gå emot denna utveckling. Det innebär att Moderaterna och alliansen i övrigt inte på något seriöst sätt har ställts till svars för sina handlingar som allvarligt har skadat den samhälleliga hållbarheten i Sverige. Ekonomiska och sociala klyftor har fördjupats och fler och fler människor ställs nu utan möjligheter att leva ett bra liv. Man skulle kunna uttrycka saken som att utanförskapet har ökat brutalt i Sverige under den borgerliga regeringsperioden. Under dessa omständigheter och när fler och fler söker sig till MP vilar ett stort ansvar på oss att driva dessa frågor. Vi har med förslag och åsikter visat att vi vill ta detta ansvar. Det har dock inte märkts av bland dem som det berör. Tvärtom har MP bland människor som tillhör eller skulle kunna tillhöra LO-facken ett oförtjänt dåligt rykte. Arbetsmarknadsfrågor 7 Kongress 2012 Jag yrkar 1. att partistyrelsen och riksdagsgruppen får i uppdrag att ägna särskild vikt åt att avslöja Moderaternas retorik i dessa frågor, 2. att MP tydligt ska presentera en grön politik med syftet att främja hög facklig anslutning och ett återställande av det raserade skyddsnätet vid arbetslöshet. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP ser allvarligt på de försämringar som regeringen genomfört och protesterar mot dem, och vi kommer att fortsätta att kritisera regeringen när det är befogat, men vi anser att det är ännu viktigare att presentera våra egna förslag, som visar folk vad vi vill göra, hur vi vill förbättra. Man vinner sällan förtroende genom att bara klaga på andra. Att ekonomisk jämlikhet och social rättvisa är av yttersta vikt för ett samhälles välmående, är välkänt för miljöpartister. Vi har många olika förslag angående stärkt socialt skyddsnät, till exempel förslaget om arbetslivstrygghet. MP är ett klokt val för fackligt engagerade som ser hur förutsättningarna för jobb och arbetsmiljö hänger ihop med att vi tar de gemensamma miljöutmaningarna på allvar. Det kräver att vi har en sammanhållen politik för fack och arbetsmiljö, och där vi kan utvecklas. Nätverket Gröna Fackliga kommer att vara en viktig faktor för att utveckla detta. 8 Arbetsmarknadsfrågor mp.se/kongress Kongress 2012 2. BARN OCH KULTUR Motion nr: 2.1 SLOPA FÖRBUDET Lotta Kalman Stöds av Miljöpartiet de gröna Östergötland Slopa förbudet för komplementär- och alternativmedicinsk behandling av barn under åtta år och gravida. Sverige är det enda landet i Europa som förbjuder komplementär- och alternativmedicinsk (CAM) undersökning, vård och behandling av barn under åtta år och gravida. I våra grannländer Norge, Danmark och Finland samt i resten av Europa är det naturligt och tillåtet att söka en CAM-terapeut för sitt barn oavsett ålder. Detta bör vara möjligt också i Sverige. Idag är det bara Kuba och Nordkorea som har liknande restriktioner som Sverige. Lagen som förbjuder alternativmedicinsk vård och behandling av gravida och barn under åtta år strider mot ett flertal av artiklarna i FN:s konvention om barns rättigheter och FN kommenterar Sveriges hållning enligt följande: “FN:s barnrättskommitté noterar att komplementär och alternativ medicin (CAM) är ett erkänt medicinskt område både inom Europa och globalt. Av den anledningen är kommittén bekymrad över att konventionsstaten förbjuder användningen av CAM för undersökning, behandling och vård av barn under åtta år samt för gravida kvinnor och kvinnor under förlossningen, och den känner oro för att ett sådant förbud åsidosätter rättigheten hos alla individer i konventionsstaten, inklusive barn, att välja behandlingsmetod, samt att det kan beröva dem deras rätt till högsta möjliga hälsostandard.” Kommittén rekommenderar att konventionsstaten överväger att se över och förändra den nuvarande lagstiftningen så att alla barn, oavsett ålder, garanteras tillgång till undersökning, behandling och vård med komplementär och alternativ medicin, och kan utnyttja sin rätt till högsta möjliga hälsostandard. Kommittén förväntar sig att Sverige gör insatser och åtgärder utifrån rekommendationerna. Den nuvarande lagen omöjliggör naturligtvis också forskning på det här området – Sverige är ett u-land på detta område och kommer att bli alltmer omkörda av omvärlden om ingen förändring görs. Sveriges lag är föråldrad och bygger på gamla förhållanden. Det är inte försvarbart att neka till behandlingar som många gånger är helt ofarliga eller betydligt skonsammare än konventionell medicinsk behandling och som dessutom kan ges parallellt med konventionell medicin. Självklart borde man särskilt på barn och mp.se/kongress gravida i första hand välja den skonsammaste metoden. Inrapporterade behandlingsskador från CAMbehandling på barn saknas mer eller mindre trots miljontals behandlingar årligen i Europa. Från politiskt håll i Sverige hävdas att ”Sveriges lag är satt med tanke på barnets bästa och att det därför är viktigt att den vård för barnet utförs av legitimerad och kunnig personal som arbetar inom vetenskap och beprövad erfarenhet”. Och man tycks vänta på en sanktion från läkarorganisationen. Det kommer inte att ske. Istället har de gång på gång utnyttjat sin självpåtagna vetorätt att stoppa all utveckling i den här riktningen. Inte någon av de alternativa behandlingsformerna är universalmedel, men de är en del av paletten och borde tillåtas, särskilt när det ofta rör sig om rent harmlösa metoder. Man brukar säga att ca 25% av sjukvårdskostnaderna härrör sig från vårdskador. Hur många av dessa som rör barn vet vi inte, men konventionell medicin har också kvar en del att bevisa. Föräldrarna har både en rättighet och ett ansvar att välja behandlingsform för sina barn. I vårt partiprogram förespråkar vi redan att: ”Ett nationellt och offentligt register över utövare av komplementärmedicin ska finnas.” Jag yrkar 1. att MP verkar för att åldersgränsen för komplementär- och alternativmedicinsk behandling tas bort. Partistyrelsens yttrande: Avslag MP har hittills inte drivit frågan om att åldersgränsen för vård av komplementär- och alternativmedicinsk karaktär ska tas bort. Det kan finnas en rimlighet i att särskilt de minsta barnen får den absolut säkraste och mest evidensbaserade vården av en specialistutbildad barnläkare. En rätt att välja alternativmedicinsk behandling får inte betyda att föräldrarna kan besluta att välja bort annan adekvat vård. Motion nr: 2.2 UPPSÖKANDE TANDHÄLSOVÅRD I SKOLAN Tanja Söberg Enligt Barnkonventionen har varje barn rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn Barn och kultur 9 Kongress 2012 är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård. Konventionsstaterna är också skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barnet mot våld, vanvård, försumlig behandling och utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp. Inom alla dessa områden har tandhälsovården en viktig roll att fylla. Trots detta når inte tandhälsovården alla barn idag och det fattas kunskap om hur man upptäcker och möter barn som far illa. Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 visar att de barnen med sämst tandhälsa har fått ännu sämre tandhälsa än tidigare. Barn från socioekonomiskt svaga grupper har sämre tandhälsa än andra barn och barn med utländsk bakgrund är särskilt utsatta. Ytterligare ett särskilt problem som framhålls är barn som inte kommer till tandvården på undersökningar. Under 2006 var det 8% av alla barn som inte kom till undersökning. Tandvården har naturligt goda förutsättningar att upptäcka dental försummelse, det vill säga en omsorgsbrist som innebär att en förälder eller vårdnadshavare låter bli att uppsöka tandvård och se till att barnet får nödvändiga behandlingar. Men tandvården bedöms också ha goda förutsättningar att upptäcka annan form av omsorgsbrist. Sveriges Tandläkarförbund framhåller i rapporten Barn som far illa (2011) att tandläkare och annan tandvårdspersonal har en alldeles särskild möjlighet att komma i kontakt med barn i samhället i alla åldrar. Det är viktigt att tandvårdspersonal känner till de varningstecken som signalerar att barn far illa, till exempel vara uppmärksam på vad barn berättar, misshandelsskador i mun-, huvud- och halsregion, om barnet är ovårdat, uppvisar tecken på sexuella övergrepp eller om barnet inte kommer till tandvården på undersökningar. Enligt föräldrabalken har barn rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran, men i de fall då vårdnadshavaren brister i sin förmåga ska samhället träda in för att skydda barnet. Personalen inom tandvården och även inom andra yrkesgrupper har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Även de nordiska Barnombudsmannen framhåller tandvårdens viktiga roll för att upptäcka och förebygga omsorgsbrist och övergrepp mot barn. I Barnombudsmannens (BO:s) rapport Tandvården och barn som far illa (2010) presenteras en kartläggning av den svenska tandvårdens erfarenhet av barn som far illa och vilken beredskap som finns för att hantera sådana situationer. Kartläggningen visar att 91% av alla tandläkare någon gång mött ett barn i sitt arbete som de misstänkt varit utsatt för våld eller övergrepp, omsorgssvikt eller dental försummelse. Endast 21% av dessa tandläkare uppger att 10 Barn och kultur de gjort en anmälan till socialtjänsten. Även när det gäller barn som upprepade gånger uteblir från sina besök har tandvården anmälningsplikt, då det faller under fysisk försummelsen om vårdnadshavaren inte ser till att barnet får den tandvård som barnet har rätt till. Nio av tio klinikchefer uppger att de varit med om att barn uteblivit helt från besök det senaste året, trots upprepade kallelser. Två av tio klinikchefer uppger att verksamheten i dessa fall gör en anmälan till socialtjänsten. När det gäller utbildning för att upptäcka barn som far illa uppger endast 17% av tandläkarna att de har utbildning för att upptäcka våld och övergrepp i hemmet, 14% har utbildning för att upptäcka omsorgssvikt medan 61% uppger att de har utbildning för att upptäcka dental försummelse. Barnombudsmannen påpekar att anmälningsskyldigheten blir verkningslös om tandvården saknar kunskaper om vilka varningssignaler som ska föranleda en anmälan. En övervägande majoritet av tandläkarna i BO:s kartläggning vill ha ökat stöd i arbetet när de misstänker att barn far illa och stöd i form av utbildning och riktlinjer. 60% av tandläkarna vill i högre utsträckning samverka med socialtjänsten. För att säkerställa att inget barn blir berövat sin rätt till tandvård föreslår jag uppsökande tandvård i skolan. Det möjliggör möten med alla barn oavsett vårdnadshavarnas förmåga att tillgodose barnets behov av hälso- och sjukvård. Ökade möjligheter att möta barn som annars inte kommer till utsatta tandvårdstider ger också större förutsättningar att identifiera, undersöka, behandla och följa upp barn som far illa. Ytterligare en fördel är ökad kontakt med skolhälsovård och skolpersonal, vilket ger möjlighet att informera om tandhälsovårdens viktiga roll i arbetet med barn som far illa och öka samverkan mellan olika yrkesgrupper som arbetar med barn. Förhoppningsvis kan också en särskild kompetens och erfarenhet om barn som far illa utvecklas hos tandvårdspersonal som kontinuerligt möter barn i skolan och utifrån samlade erfarenheter ge tandvården god beredskap att möta dessa barn. Jag yrkar 1. att MP verkar för en lagstiftning om uppsökande tandhälsovård i skolan. Partistyrelsens yttrande: Avslag En uppsökande tandvård är viktigt för att nå barn som har behov av tandvård men som inte med hjälp av sina föräldrar får kontakt med tandvården. Tandvården har ett viktigt ansvar att utifrån sin kompetens upptäcka och anmäla misstanke om att barn far mp.se/kongress Kongress 2012 illa. Motionens ansats är god men nationell lagstiftning är inte rätt väg att gå. Ansvaret för tandvården ligger på landstingen. Partistyrelsen ser positivt på att landsting och regioner aktivt arbetar för att tandvården ska nå alla barn. Motion nr: 2.3 HÖJ ERSÄTTNINGARNA I FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN Mikael Jämtsved Stöds av Miljöpartiet de gröna Järfälla Under kongressen 2010 antog MP en proposition om jämställdhet, det innebar att många kloka beslut togs men tyvärr missade vi en aspekt. Denna motion syftar till att rätta till det misstaget. MP vill att föräldraförsäkringen ska tredelas, vi vill att föräldrarna ska få varsin del som är deras egen och en del som man gemensamt gör upp om. Detta är ett steg på vägen mot ett mer jämställt uttag av föräldraledighet och således ett steg på vägen mot ett mer jämställt samhälle. Dock skapar en ökad individualisering ett problem. För en familj som lever på marginalerna redan innan familjen utökas kan inte förväntas minska sina intäkter ytterligare genom att den personen som har högst inkomst tvingas ta ut föräldraledighet och således minska sin inkomst med 20%. Vi gör ett enkelt räkneexempel. Två personer skaffar ett barn tillsammans. Person 1 tjänar varje månad 10 000 kr per månad, person 2 tjänar 8 000 kr per månad. När person 1 tar ut föräldraledighet så minskar de två personernas gemensamma inkomst med 2 000 kr per månad, när person 2 tar ut föräldraledighet så minskar de två personernas gemensamma inkomst med 1 600 kr per månad. Om vi nu utgår ifrån att dessa två människor redan innan tillskottet i familjen har svårt att få pengarna att räcka hela månaden så är det inte rimligt att tvinga dem att minska sin gemensamma inkomst med 400 kr mer per månad än vad som annars skulle ha varit möjligt. Detta skulle kunna vara argumentation för att slopa kravet på en mer individualiserad föräldraförsäkring, jag menar dock att det finns en annan väg som är mer lämplig att gå och det är att vi istället ser till att den person som tar ut föräldraförsäkringen får 100% av sin sjukpenninggrundade inkomst (SGI) med bibehållet tak. På så sätt garanterar vi att denna jämställdhetsreform inte blir en fattigdomsreform för dem som har det allra svårast. Jag yrkar 1. att MP verkar för att föräldraförsäkringen ska ge 100% av SGI med bibehållet tak. mp.se/kongress Partistyrelsens yttrande: Avslag Att höja ersättningsnivån i föräldrapenningen från dagens 80 till 100 procent skulle öka utgifterna för föräldraförsäkringen med omkring 6 miljarder kronor årligen. Partistyrelsen ser inga ekonomiska möjligheter att prioritera en sådan reform. Den skulle inte heller eliminera det problem motionären pekar på i de hushåll där ena parten tjänar mer än taket i försäkringen. MP har i riksdagen prioriterat att höja lägstanivån i föräldraförsäkringen. Motion nr: 2.4 BARNBIDRAG TILL UNGDOMSSTÖD Ylva Wahlström Jag anser att de unga som gått ut grundskolan, de vill säga 15- och 16-åringar ska ha rätt att få sitt barnbidrag utbetalt till dem själva, villkorslöst. Barnbidraget är på 1 050 kr per månad idag. Många föräldrar låter de unga förvalta dessa pengar själv. Men det finns vuxna som inte låter ungdomarna förvalta dessa pengar själva. Många av de föräldrar som tar hand om barnens bidrag är inte bra på att förvalta dessa pengar på bästa sätt för den unga. Detta leder till problem för ungdomarna. Vidare finns de stora sociala bekymmer att man under gymnasieåren kopplar bidraget till studieresultat, eller närvaro. Ett extra problem för familjer med låga inkomster är att barnbidraget dessutom idag tas bort innan det omvandlas till ett studiebidrag, för dem som fyllt 16 år under våren i grundskolan. Även de unga som inte läser på gymnasiet bör ha rätt till pengar från samhället och inte helt vara utelämnade till sitt sociala nätverk. Detta blir speciellt viktigt när de unga har föräldrar med svår ekonomi. Alla unga borde få ett litet grundstöd från det att grundskolan är avslutad fram till de fyller 21 år. Vid bland annat skilsmässor betalar försäkringskassan ofta ut underhåll. Även detta bidrag bör den unga som är 16 år själv få ta emot och förvalta. Bidraget är nu på 1 273 kr per månad. Även för den betalande föräldern är det viktigt att pengarna går direkt till den unge mellan 16 och 18 år. I dessa familjesituationer är ofta familjens sociala nätverk försvagat. Jag yrkar 1. att MP verkar för att alla unga som lämnat grundskolan får överta sitt barnbidrag/studiebidrag tills de fyller 21 år, 2. att MP verkar för att underhållet till den unga som fyllt 16 år bör överföras direkt till den unga, för att trygga att pengarna kommer till de ungas behov. Barn och kultur 11 Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Avslag Det är ett bekymmer att studiebidraget riskera att dras in när barn skolkar från skolan. Det kan också innebära att bostadsbidraget dras in. Det är en orimlig ekonomisk konsekvens för hela familjens ekonomi. Däremot bör barn inte själva per automatik ha rätt till sitt barnbidrag. Bidraget betalas ut som ett stöd till familjen och det är föräldrarna som har ansvaret för att tillgodose barnets behov. Skulle stödet betalas ut till barnet skulle det betyda att barnet själv ansvarar för tak över huvudet, mat på bordet och att få andra behov tillgodosedda som kanske medicin och sjukvård. Det är ett för stort ansvar att lägga på ett barn. Motion nr: 2.5 FÖRSKOLAN Marijan Orlic Stöds av Miljöpartiet de gröna Partille Situationen i våra förskolor ser inget vidare ut. Grupperna blir bara större men personalstyrkan förblir oftast densamma. Hur många gånger har jag inte hört den finaste bortförklaringen av olika politiker när jag nämner frågan att rekommendationen av Skolverket är att grupperna ska vara på 15 barn, men det är som sagt bara en rekommendation. Kan vi ändra på det? Ja det kan vi, men frågan är om vi har tid och resurser att göra det. Ska vi satsa på våra barn som är vår framtid och ge dem bättre villkor i livet, dvs mindre grupper som de kan utvecklas och bli bra människor i, eller ska vi proppa grupperna till max och få dem att redan i tidig ålder lära sig vad stress, trötthet, ångest och rädsla är samt se sina fröknar gå på knäna och bli utbrända. Barngrupperna i förskolan ska ha ”en lämplig sammansättning och storlek”, står det i skollagen. Idag är den genomsnittliga gruppstorleken 16,7 barn, visar Skolverkets senaste statistik. Men det är inte ovanligt att 20–25 flickor och pojkar samsas inne på dagis. Så stora grupper innebär allvarliga risker, i synnerhet för de yngsta barnen, som i ett allt mer stressat samhälle behöver lugn när de är på förskolan. Rekommendationen kan stå kvar men om vi inför ett tak hjälper vi våra barn och ger dem en bra förskolemiljö. Med färre barn per vuxen blir kontakten mellan barn och anställda mer personlig och avspänd. Jag tycker att man ska ha ett tak speciellt för de yngsta grupperna. Forskning har visat att små barn far illa i för stora grupper. Nu är det dags för en lagstiftning för att skydda alla barn från stora grupper på dagis. Jag yrkar 1. att MP verkar för att inför en nationell lagstiftning att barngrupperna i förskolan har ett tak eller 12 Barn och kultur max antal barn per grupp beroende på barnens ålder, 2. att MP verkar för att införa en nationell lagstiftning om att förskolan får har ett max antal barn per en heltidsanställd förskolelärare. Partistyrelsens yttrande: Avslag MP har länge drivit linjen att barngruppsstorlekar i förskolan måste vara något som avgörs lokalt och att beslut i frågan måste fattas på pedagogiska grunder. Partistyrelsen ser ingen anledning att frångå den inställningen. En lagstiftning om lärartäthet är en delvis annan fråga, särskilt om den tog sikte på lokalt snarare än nationellt fastslagna lägstanivåer. Partistyrelsen anser dock trots allt att underlaget för att förorda en sådan lösning i vart fall i dagsläget är otillräckligt och föreslår därför att motionen avslås. Motion nr: 2.6 BARN OCH EKONOMISK POLITIK Emanuel Hellstrand Redan 1997 uppmärksammade Rädda Barnen behovet av en barnvänlig statsbudget i boken ”Barn och ekonomisk politik”, efter ett decennium av offentliga nedskärningar. I en rapport från 2010 beskriver de hur vissa saker har förbättras, men ”samtidigt är det ett faktum att maskorna i det svenska välfärdsnätet blivit grövre under senare år”. Rapporten konstaterar att 10 till 15 procent av alla barn i Sverige upplever psykisk ohälsa och att mer än vart tionde barn lever i fattigdom. Av andelen barn som levde i fattigdom 2006 var det 59 procent som hade utländsk bakgrund. Utifrån denna situation presenteras här några olika förslag för att främja barns och ungdomars utveckling och förebygga marginalisering och psykisk ohälsa. Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med Folkhälsoinstitutet och ett antal kommuner och landsting utvecklat ett så kallat välfärdsbokslut som ger en generell lägesbeskrivning av välfärdssituationen i en kommun under ett givet år, utifrån den nationella folkhälsopolitikens mål. Än så länge är det ca 40 av Sveriges 290 kommuner som har påbörjat arbetet med att upprätta lokala välfärdsbokslut. Rädda Barnen och FN:s barnrättskommitté argumenterar för behovet av att synliggöra satsningar på barn i särskilda barnbudgetar och bokslut såväl lokalt som nationellt. Tyvärr verkar intresset för detta vara mycket litet. En mer lovande trend är uppmärksammandet av sociala investeringar, ett begrepp myntat av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Norrköpings kommun var 2010 först ut i landet med att påbörja ett arbete med sociala investeringar, följt mp.se/kongress Kongress 2012 av Umeå och Göteborg som också tagit liknande initiativ. Sociala investeringar utgår ifrån att kostnaden för en social insats bör sättas i relation till de potentiella samhällsekonomiska vinster som denna investering medför. De beräknar att den årliga samhällskostnaden för en person som lever i någon form av marginalisering uppgår till mellan 350 000 och 1 650 000 kronor om året, exklusive produktionsbortfall. Dessa enorma kostnader gör att varje social insats som har potential att förhindra att ett barn hamnar i långvarig marginalisering har ett oerhört samhällsekonomiskt värde. Detta bör även ses som ett starkt argument för att ge kommunen lagstadgat ansvar för att tillhandahålla en ungdoms- och fritidsverksamheten som främjar ungas utveckling och förebygger psykisk ohälsa. Ett problem med sociala investeringsfonder i kommunal regi är att hela kostnaden därmed hamnar i den kommunala budgeten, medan staten är den aktör som har överlägset mest att tjäna ekonomiskt på denna typ av investeringar. För att främja upprättandet av kommunala fonder för sociala investeringsmedel och få en jämnare kostnadsfördelning för dessa bör staten därför matcha varje krona som en kommun väljer att satsa på sociala investeringar. Jag yrkar 1. att MP verkar för att sprida användandet av lokala välfärdsbokslut på kommun- och landstingsnivå, 2. att MP verkar för att särskilda barnbudgetar och barnbokslut upprättas såväl på nationell som på kommunal nivå, 3. att MP verkar för att fler kommuner upprättar en fond för sociala investeringsmedel. Sociala investeringar bör särskilt prioriteras i socialt och ekonomiskt utsatta bostadsområden, 4. att MP, i syfte att främja upprättandet av kommunala fonder för sociala investeringsmedel och bidra till en jämnare kostnadsfördelning, verkar för att statliga medel avsätts för att finansiera halva kostnaden för dessa, 5. att MP, i syfte att motverka marginalisering av ungdomar, verkar för att kommuners skyldighet att tillhandahålla stimulerande och förebyggande ungdoms- och fritidsverksamhet regleras i lag. Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1 och 3, besvarad attsats 2, avslag attsats 4–5 Partistyrelsen är positiv till användandet av lokala välfärdsbokslut, barnbudgetar och barnbokslut. Fonder för sociala investeringsmedel kan vara dels de kommunala varianter som några kommuner arbetar med att forma, dels en fond för sociala investeringar mp.se/kongress inom ramen för EU:s ekonomiska stöd till medlemsländerna. EU-fondernas krav är en motprestation från ansökaren som kräver att den som söker har en egeninsats. Exakt hur stor olika parters egeninsats bör vara är bättre att man kommer överens om inom varje projekt i stället för att reglera nationellt. Barns tillgång till ungdoms- och fritidsverksamhet är viktigt. Det är en verksamhet som det är bra att ha en dialog om med invånarna i kommunen, inte minst med barn och unga själva, och det bör finnas utrymme för kommunerna att utforma verksamheten så att den svarar mot de behov man ser. En nationell lagstiftning riskerar att bli fyrkantig och utan utrymme för kreativitet och lokala lösningar. Motion nr: 2.7 ÄNDRING AV SOCIALTJÄNSTLAGEN Eivor Karlsson Regeringen avsätter 500 miljoner kronor under tre år för att stärka skyddet av utsatta barn. Det är bra. Men det går inte att lappa och laga en åldrad myndighet, socialtjänsten, i en modern tid och med så många människor som befinner sig i frustrerande situationer. Barn- och ungdomsminister Maria Larsson talar om en ”egen socialsekreterare till omhändertagna barn”. Det får nog liten effekt. Bristfällig dokumentation, långa utredningar och lagar som inte är up-to-date riskerar rättsäkerheten. Vi lever i en ny tid. En riksdagsmotion lagd 29 september 2011 tog fasta på behovet av att stärka barnens ställning i beslut rörande fosterhemsärenden. ”Regeringen borde därför överväga om någon form av ombud för barnen kan tillsättas vid varje ärende, ett ombud som endast ska se till barnens bästa, utan att ta hänsyn till inblandade vuxna personer, kommunala tjänstemän och politiker.” Barnombudsmannen, BO, anser också att ett opartiskt ombud bör tillsättas. Ur Uppdrag Gransknings, SVT, blogg står bl a följande: ”Historien om familjehembarnen i Mark visar att lagstiftningen behöver ses över. Det menar Barnombudsmannen, Rädda barnen och Anders Broberg som är professor i psykologi och ett av Socialstyrelsens vetenskapliga råd. Enligt Uppdrag Gransknings undersökning riskerar annars omkring 400 barn att gå samma öde till mötes som Markbarnen. Det handlar om barn som placerats i familjehem som spädbarn och som hunnit rota sig där under mer än tre års tid. Föräldrarnas rätt att återfå sitt barn väger i nästan alla sammanhang tyngre än barnets rätt att få vara kvar där det har rotat sig, sa Anders Broberg som nu anser att lagen om vård av unga, LVU, därför behöver Barn och kultur 13 Kongress 2012 ses över. Domarna som gäller de uppmärksammade barnen Fanny och Rasmus och som Uppdrag Granskning berättat om i flera reportage ser han som tydliga exempel. Barnen placerades i ett familjehem som spädbarn, men efter fyra år flyttades de abrupt därifrån utan förvarning. blogg i mars 2011: ”Som barnombudsman tycker jag att det är viktigt att bland annat Socialstyrelsen får möjlighet att polisanmäla misstänkta tjänstefel om socialtjänsten visar upprepad underlåtenhet att agera till barns skydd.” Det kan handla om olika fall av barnavårdsärenden. Vårdnadsöverföring borde alltså ha varit aktuellt i det riksbekanta Markfallet. Här behövs tydliga regler. Var och vilka ska avgöra när sådant är lämpligt? Och efter hur lång tid i fosterhemmet? Hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad ska tas. Det gjordes inte i Markfallet. Fosterföräldrarna i Mark hade – efter fyra år (längre tid än vad som ofta gäller vid vårdnadsöverföring) – ingen juridisk röst. Hur påverkar Markfallet andra framtida fall av vårdnadsöverföring? Reglerna måste vara tydliga. Jag yrkar Här ett annat exempel på avsaknad av juridisk röst för berörda. Det handlar om då föräldrarna hastigt rycks bort – eller som i ett fall där pappan dräpte mamman och sitter i fängelse. I september 2009 utsåg Luleå tingsrätt, på rekommendation av socialnämnden i Luleå, barnens förmyndare, en socialsekreterare på förvaltningen, som särskilt tf vårdnadshavare. Han hade socialförvaltningen som arbetsgivare och utredarna som kolleger. Vems tillsyn stod då den särskilt tf vårdnadshavaren under? En lokal politiker (M) ansåg att detta var delikatessjäv. Risken är att förmyndaren inte hävdar barnens intressen, sa M-politikern. Beslutet kan bara överklagas av vårdnadshavare. Barnens mor är död och pappan sitter i fängelse och har fråntagits vårdnaden. Så i realiteten kan beslutet om den tf vårdnadshavaren – socialsekreteraren – inte överklagas, sa politikern. De närstående i Luleå kom i konflikt med socialtjänsten och barnen fick inte stanna i släkten. De närstående hade ingen juridisk talan – ”Ej part i målet”. Barnen borde ha fått ett opartiskt juridiskt biträde – istället för en anställd på socialförvaltningen. De berörda fosterföräldrarna i Mark – som haft barnen från späd ålder, 11 månader respektive 3 veckor, och under fyra år – borde också ha fått en juridisk röst. Omhändertagande av barn har en lång historia. En viss ljusning kan skönjas men mycket återstår. Det finns svårigheter med att samordna och förmå att se över hela spektrat när det gäller de problem som finns kvar inom svensk barnavård saknas. Det är helt uppenbart att barn måste omhändertas om det brister i deras hemmiljö, om kriminella handlingar förekommer mot barn eller om föräldraansvaret sviktar. Men ibland omhändertas barn på oklara grunder. Adekvat dokumentation är alltid A och O vid omhändertagande. Här brister det. Lagstiftningen behöver ses över. Så även tjänsteansvaret. BO skrev på sin 14 Barn och kultur 1. att riksdagsgruppen lägger en motion om att ett särskilt juridiskt ombud utses åt barn vid omhändertaganden, 2. att riksdagsgruppen lägger en motion om att se över LVU när det gäller små barn som rotat sig i sitt familjehem, 3. att riksdagsgruppen lägger en motion om att tydliga regler bör finnas när det gäller vårdnadsöverföring, 4. att riksdagsgruppen lägger en motion om att även fosterföräldrar som haft fosterbarn i hemmet i över tre år, ungefär samma tid som vid vårdnadsöverföring, får en juridisk röst och alltså blir ”part i målet”, 5. att riksdagsgruppen lägger en motion om att närstående/nätverk, blir ”part i målet” – får en juridisk chans – då barnens föräldrar hastigt rycks bort eller inte längre är möjliga som vårdnadshavare. Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1–2, avslag attsats 3–5 Motionären pekar på ett allvarligt problem. Partistyrelsen delar problembeskrivningen. Att barnkonventionen blir en del av svensk lagstiftning är ett sätt att komma till rätta med problemet eftersom det skulle stärka barns rättsliga ställning. Det finns många goda förslag i Barnskyddsutredningen, som regeringen tyvärr lagt på is. När det gäller vårdnadsöverflyttning finns redan regler och det är inte säkert att just en korrigering av lagstiftningen gör att de problem som finns kan åtgärdas. Risken är att pendeln slår för mycket åt andra hållet så att foster- eller adoptivföräldrar får makt på biologiska föräldrarnas bekostnad. Vår ingång bör vara att stärka barnets rättsliga ställning och öka barnets rättsäkerhet. Motion nr: 2.8 UTVIDGAD KULTURPOLITIK FÖR MILJÖPARTIET Stefan Edenborg och Anders Åkesson Stöds av Miljöpartiet de gröna Blekinge Vad är kultur? Kulturpropositionen 1974 delade upp kulturen i en kommersiell och en ickekommersiell del. Sedan dess har kulturpolitiken präglats av vem som ska ha mest bidrag och på vems bekostnad. Det är dags att identifiera kulturens verkliga potential i mp.se/kongress Kongress 2012 samhället. Vi behöver ett vitalt kulturliv som på ett skarpsinnigt, estetiskt och begripligt sätt speglar den samhällsutveckling vi står inför. Både forskningen och näringslivet har gång på gång konstaterar att olika kulturyttringar och att delta i ett kulturliv har en stor betydelse, inte bara för den enskilde medborgaren utan för hela samhällsekonomin. Kulturen bedöms vara ett av de få tillväxtområden i Europa inom den närmaste framtiden och för att bli en del av detta kräver det en extra satsning, inte minst ekonomiskt. Kultursektorn som den definieras i dag präglas av för små resurser och därför behöver vi dels vidga kultursektorn så att alla delar av kulturlivet omfattas och dels se till att mer resurser kommer kulturen till del. En modern kulturpolitik ska ta utgångspunkt i hela kultursektorn, även den kommersiella. De flesta medborgare har en relation till alla delar av den vidare definitionen av kultursektorn och följaktligen också är intresserade av en kulturpolitik som omfattar hela kultursektorn. Detta har också betydelse för finansieringen av hela kultursektorn då fler aktörer kommer att vara inblandade i en utvidgad kultursektor. Från samhällets sida finns det flera vägar att stimulera ett bredare kulturliv. Ett sätt är att man bort arbetsgivaravgifterna på gager och andra ersättningar för konstnärligt arbete. Ett annat är att, likt det man redan gjort inom tjänstesektorer inom bygg och hushåll, är att ändra i skattelagstiftningen och införa ett variant av RUT, ett slags kultur-RUT, som skulle skapa nya jobb och bidra till att svarta jobb blev vita. Näringslivet ska stimuleras till att ta ett större ansvar för vissa delar av kulturlivet. Tillgång till ett vitalt kulturliv har i flera exempel varit avgörande för företagsetableringar. Kulturturismen växer sig allt starkare och det påverkar flera mindre och lokala företag inom flera sektorer. Det är hög tid att formulera en kulturpolitik som sträcker långt utanför de traditionella kulturområdena. Kulturpolitiker måste ta hänsyn till att kulturpolitik inte bara ska vara ett sätt för etablerade institutioner att göra sin röst hörd. Kulturen skulle spela en viktig roll inom en mängd politikområden, exempelvis näringsliv, hälso- och sjukvård och arbetsmarknadspolitik. Ett positivt exempel härvidlag är projektet Kultur i Vården som bedrivits i Helsingborg. Långtidssjukskrivna har erbjudits kulturupplevelser som en del i sin tillfriskningsprocess. Kultur är mer än de i och för sig viktiga operahusen, konserthusen och dansteatrarna. Jag hoppas MP vågar ta på sig stigfinnarrollen för en ny framtida kulturpolitik. Vi yrkar 1. att riksdagsgruppen får i uppdrag att i samverkan med partistyrelsen undersöka hur man kan bredda basen för finansiering av kultur i framtiden, 2. att MP i arbetet med det nya partiprogrammet beaktar kulturens roll i en vidare bemärkelse inom andra politikområden är det rent kulturella, t ex inom näringslivs-, hälso- och sjukvårds- och arbetsmarknadspolitik. Partistyrelsens yttrande: Bifall Motionärerna visar på en mycket angelägen fråga, att inkludera kulturen i andra politikområden samt att se på möjliga sätt att finansiera kultur i framtiden. Helt säkert är att en stor del av kulturen fortfarande kommer att vara finansierad av offentliga medel, men det kommer också att behövas finansiering från andra håll. De förslag som motionärerna föreslår kan vara några, det finns säkert andra. Arbetet med partiprogrammet pågår för fullt, beslut kommer att fattas på kongressen 2013. Innan dess kommer ett arbete att göras vad gäller de olika politikområdena och det finns alla möjligheter att påverka hur kulturavsnittet kommer att se ut. Motion nr: 2.9 UTBREDD SATSNING PÅ KULTUREN Mikael Ingemarsson Efter nästa val ska vi fortsatt vara det tredje största partiet samt ett alternativ till S och M och med anledning av detta ska vi bredda oss ytterligare. Vi har förtroende för miljöpolitiken och vi har börjat utmana FP i skolfrågorna bland annat. Nu är det dags för nästa steg, kulturen, då den har blivit en allt viktigare del i människornas vardag. Ipred-lagen som kom till för fildelning av bland annat film och musik, innebär att rättighetsinnehavaren ska ha möjlighet till kompensation när folk lyssnar på exempelvis musiken istället för att enbart låta folk ladda ner hur som helst. Jag ser att vi borde hitta en lösning där båda parter blir nöjda och verkligen kan använda internet som ett verktyg för låtskrivaren och filmmakaren att nå ut med sitt material men ändå få betalt för det de gör. Det finns en bra sida där man kan få till detta: Spotify. Ipred är ett sätt att motsätta sig ny teknik. Vi bör se till att utveckla delarna i kulturen så långt det går genom att göra den mer lättillgänglig kopplad till den nya tekniken (internet). Jag yrkar 1. att MP ska satsa mer på kulturen och bli det ledande partiet i Sverige på kulturfrågor, 2. att MP fortsatt är emot ipred-lagen som enbart gynnar filmbranschen och skivbranschen och som gör intrång på den personliga integriteten. mp.se/kongress Barn och kultur 15 Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1, besvarad attsats 2 MP arbetar redan i dag offensivt med kulturfrågorna, bl a genom riksdagsmotioner. I arbetet med det nya partiprogrammet kommer kulturfrågorna att lyftas ytterligare. När det gäller attsats 2 så driver MP redan den politiken. digt medvetna om att bl a den tekniska utvecklingen, där tillgång till public service kan nås på andra sätt än genom TV-innehav, på sikt kan framtvinga andra finansieringslösningar. En lösning som exempelvis har diskuterats är en obligatorisk avgift liknande begravningsavgiften. MP bör fortsatt följa utvecklingen och kunna återkomma med förslag i frågan. Motion nr: 2.10 Motion nr: 2.11 TV-AVGIFTEN YRKESUTBILDNING Bengt Wikström Stöds av Miljöpartiet de gröna Helsingborg Det är ett stort missförhållande att intäkter och kostnader för public service-TV administreras av Radiotjänst i Kiruna AB eftersom det betyder att ingen hänsyn tas till den enskildes ekonomiska förhållanden och TV-avgiften är lika stor, 2 076 kronor årligen för såväl den fattigaste pensionären som den rikaste miljardären. För unga medborgare i små ekonomiska omständigheter är TV-avgiften ett gissel som ofta inte prioriteras och när Radiotjänsts utskickade inspektörer sedan avslöjar TV-innehavet slår skuldfällan igen med all kraft. Radiotjänst är en byråkratisk koloss med cirka 120 anställda och en omsättning på cirka 7 miljarder kronor, en inkomst som enkelt, rättvist och utan administrativa kostnader med en minimal skattehöjning kan handläggas av skattemyndigheten. Jag noterar att Finland har inför ett progressivt system med resultat att studerande, fattigpensionärer och övriga låginkomsttagare inte betalar TV-avgift medan höginkomsttagare betalar mer. Jag yrkar 1. att MP verkar för att lag SFS 1989:41 om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst skrotas, 2. att MP verkar för att anslagen till public serviceradio och -TV efter demokratiskt fattade beslut tas av statsbudgeten. Partistyrelsens yttrande: Avslag MP värnar public service och vill ha ett starkt utbud dels med program som dels har en sådan bredd att alla kan hitta något som de gillar, dels har program som man inte hittar någon annanstans. Vi vill ha samhällsprogram som ställer politiker och andra makthavare mot väggen och som vågar ta strid. Därför är friheten och oberoendet en mycket viktig fråga för public service. Detta har också varit det främsta argumentet för att public service ska finansieras via en särskild avgift och inte via skattsedeln, där anslagen till verksamheten kan bli alltför beroende av politiska konjunkturer och beslut. Av detta skäl föreslår partistyrelsen avslag på motionen. Vi är dock samti- 16 Barn och kultur Alf Karlman Varje år anordnas yrkes-SM i Sverige och de som vinner sina klasser blir kvalificerade till yrkes-VM, som pågått sedan 1950 och där Sverige deltagit från 1995. Den främsta uppgiften med dessa tävlingar är att lyfta fram goda förebilder och därigenom skapa ett intresse för yrkesutbildningen som ska resultera i ett bättre rekryteringsunderlag. Yrkesskickligt folk är oerhört viktiga för samhällets överlevnad. Det bör inte heller råda någon tvekan om att det är yrkesskickliga personer som startar företag och skapar viktig produktion och sysselsättning och som därmed utgör näringslivets ryggrad. Intresset hos media och allmänhet för dessa tävlingar är måttligt i Sverige om man jämför med länderna på kontinenten. Som exempel kan nämnas att den nationella tävlingen i Frankrike ett år anordnades i närvaro av landets president Jacques Chirac. Storleksmässigt kan yrkes-VM jämföras med EM i friidrott och kommer i storlek endast efter sommarOS, vinter-OS och VM i fotboll. Den digniteten och de ovan angivna positiva följderna gör att MP bör satsa på en bred information om tävlingarna och ge dem en större medial fokus. En uppgift är att partiet engagerar arbetar för att få yrkes-VM förlagt till Sverige, vilket skulle belysa yrkeskunnandets viktiga roll i samhället. I förlängningen lockar dessa tävlingar fram personer med kompetens för att konstruera uppfinningar vars konstruktion ska förinta olika förödande utsläpp i samhället och även skapa energier, vid t ex uppvärmning, som neutraliserar negativa miljöeffekter. Jag yrkar 1. tt MP engagerar sig i organisationen Youth Skills Sweden som är paraplyorganisation för utbildningsdepartementet, Skolverket, LO och Svenskt Näringsliv för att skapa en bättre attityd för tävlingarna och ge dem en högre medial status, 2. att MP verkar för att Skolverket aktivt går in och mera engagerat stöttar tävlingen både praktiskt och moraliskt, mp.se/kongress Kongress 2012 3. att MP arbetar för att yrkes-VM förläggs till Sverige. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen instämmer med motionären att de olika yrkesmästerskapen är ett utmärkt sätt att höja statusen, intresset och kvalitén för svensk yrkesutbildning. Bakom organisationen World Skills Sweden står ett trepartssamarbete mellan Svenskt näringsliv, LO och staten genom utbildningsdepartementet, Skolverket och Internationella programkontoret. Organisationen World Skills Sweden är en politiskt obunden organisation. MP som politiskt parti kan inte påverka organisationen och ska inte heller göra det. Däremot kan man genom sin fackliga organisation driva på ett yrkes-VM i Sverige. Därför föreslår vi avslag på motionen. mp.se/kongress Barn och kultur 17 Kongress 2012 3. DEMOKRATI Jag yrkar Motion nr: 3.1 Partistyrelsens yttrande: Avslag Idag är det frivilligt för kommuner och landsting att införa medborgarförslag. Reformen ska ses som en möjlighet för en kommuns politiker att utöka medborgarnas delaktighet och chans till engagemang. Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det vore bra om kommunerna inför medborgarförslag. Styrelsen anser dock inte att det bör vara tvingande. LAGSTADGAD MEDBORGARFÖRSLAGSRÄTT FÖR ALLA KOMMUNER OCH LANDSTING Nobuaki Kudo Stöds av Miljöpartiet de gröna Kronoberg Den 1 juli 2002 infördes ett tillägg i kommunallagen som gav kommunfullmäktige och landsting möjlighet att införa rätten till medborgarförslag. I de kommuner och landsting som infört möjligheten kan medborgarna lämna in egna motioner, som sedan måste tas upp av politikerna. Syftet är att bredda demokratin och ge medborgarna större inflytande. En annan ändring tillkom 2007. Då gavs fullmäktige möjlighet att delegera inkomna medborgarförslag till styrelsen eller någon nämnd. Detta eftersom det visat sig att de flesta förslag som lämnats in rörde saker som gator och parker. Vid det laget hade två tredjedelar av kommunerna och ungefär vartannat landsting infört medborgarförslag. Syftet med lagtillägget var att öka viljan att införa medborgarförslag. I samma veva gav Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut ett faktablad om medborgardemokrati. Det visade bland annat: • att ungefär 30 procent av kommunernas och 25 procent av landstingens medborgarförslag ges bifall, och • att merparten av de kommuner och landsting som infört medborgarförslag är nöjda med införandet. Ledde då lagändringen 2007 till att medborgarförslag infördes på fler orter? Dessvärre inte. Jag har själv vid flera tillfällen kämpat för att medborgarna i Markaryds kommun ska få lämna motioner. Den senaste gången, i september förra året, ringde jag upp SKL för att ta reda på hur det ser ut på andra håll. Jag fick svaret att omkring en tredjedel av kommunerna fortfarande inte infört medborgarförslag. Så vitt jag vet har ingen stor förändring skett bland landstingen heller. Varför inte? När frågan om medborgarförslag väckts har den ofta viftats bort med att det skulle innebära en onödig arbetsbörda. Så också i min egen kommun. Visst kan det tyckas onödigt att bereda förslag som ändå ges avslag. Men så är ju verkligheten när det kommer till motioner. Är denna eventuella arbetsbörda verkligen ett så högt pris att betala för demokrati och mer makt till medborgarna? Jag anser att medborgarförslag är en fantastisk möjlighet som alla medborgare borde ha – oavsett vilken kommun eller landsting de bor i. 18 Demokrati 1. att MP:s riksdagsgrupp verkar för att lagförändring som innebär att alla Sveriges kommuner och landsting ska ha medborgarförslagsrätt. Motion nr: 3.2 SKAPA EN SVENSK FÖRFATTNINGSDOMSTOL Håkan Larsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv En författningsdomstol är en statlig institution för normkontroll. Den står inte över politiken. Den ska garantera att grundlagen tolkas på ett konsekvent sätt. Den ska kontrollera huruvida lagar och bestämmelser är grundlagsstridiga eller ej, och vid behov förklara dem ogiltiga. Merparten av Europas länder har författningsdomstolar. Nästan alla länder som tillkommit efter 1960 skapade också sådana för att se till att deras lagar och bestämmelser skrevs på ett korrekt, samhällsnyttigt och konsekvent sätt. En författningsdomstols främsta syfte är att garantera medborgarnas fri- och rättigheter gentemot den lagstiftande och utövande makten. Den kan göra en abstrakt prövning av en lag. Det behöver alltså inte finnas någon tvist i ett enskilt fall för att domstolen ska pröva lagen gentemot landets grundlag. Vilken medborgare som helst kan anmäla att han eller hon vill ha lagen prövad. Vi saknar inte ärenden som kunde ha avgjorts i författningsdomstol. FRA-lagen som antogs i juni 2008 kan stå i strid med grundlagens skydd för den personliga integriteten. Samma gäller den engångsskatt på privata pensionspengar (1986) som konfiskerade medborgarnas sparade medel. Alliansens ”ränta” på uppskovsbelopp från villaförsäljningar är grundlagsvidrig i den utsträckning den avser uppskov som beviljats innan beslutet om ränta togs. (Regeringsformen 2 kap, 10 §: ”Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.”) Samtliga lagar som innehåller retroaktiva bestämmelser kan vara grundlagsvidriga. Detta kan endast avgöras i en författningsdomstol. mp.se/kongress Kongress 2012 Införandet av en författningsdomstol borde vara självklar. Till författningsdomstolen utses domare som har visat kompetens, civilkurage och oberoende. Det ska vara den högsta befattning man kan få inom rättsväsendet. Domarna bör inte väljas enbart bland jurister, för att referensramar från olika håll i samhället ska vara representerade. Jag yrkar 1. att MP verkar för att skapa en svensk författningsdomstol. Partistyrelsens yttrande: Besvarad I MP:s partiprogram finns kravet på en författningsdomstol. I grundlagsutredningen kom vi så långt att det så kallade ”uppenbarhetsrekvisitet” avskaffades, och det är i dag enklare för svenska domstolar att pröva lags giltighet i förhållande till grundlagen. Partistyrelsen anser att vi bör utse utfallet av denna grundlagsförändring innan vi lyfter kravet på en ny. Motion nr: 3.3 DET OFFENTLIGA SAMHÄLLETS ORGANISERING Bo Nyström Den nuvarande uppdelningen av det offentliga samhället verkar inte särskilt ändamålsenlig, meningsfull eller effektiv och ibland råder motstridiga intressen. Inte sällan skyller de ifrån sig på varandra. Ansvarsgränser, vem som har ansvar för vad mellan organisationerna, är ibland oklara. Alla tre nivåer arbetar t ex med trafik, utbildning och vård utan den mest effektiva samordning. Det skulle bli lättare för allmänheten att veta vart man ska vända sig i olika frågor. Man skulle slippa bekymra sig för om skolan ska vara kommunal eller statlig etc. På regional nivå skulle man slippa uppdelningen i länsstyrelse, landsting och region. På samma sätt som vi idag skulle kunna ha allmänna val till stadsdelsnämnen skulle man kunna ha kvar allmänna val på regional och lokal nivå. Mer angeläget än dagens uppdelning av samhället i tre organ vore att skapa fristående/ utomstående kontrollorgan vad gäller a) tillsyn av offentlig verksamhet så att den håller sig till regler o riktlinjer, b) revision av bokföring och c) granskning effektiviteten inom verksamhet och organisation. Jag yrkar ting och kommuner inom ramen för lagstiftningen har ett stort självständigt ansvar för många viktiga samhällsfunktioner. MP, som anser att beslut ska fattas så nära människorna som möjligt, stöder denna ordning. Motion nr: 3.4 ÖKAD DOKUMENTATION Fredrik Ekström Riksdagens arbete dokumenteras i många avseenden grundligt. Alla tal i riksdagen transkriberad exempelvis och det går att läsa det mesta en riksdagsledamot arbetar med. Att det i kommuner inte dokumenteras lika väl är försåtligt av kostnadsskäl. Att allt inte transkriberas eller spelas in kan även ha att göra med att det är känslig information om enskilda personer som diskussioner eller dokument med sekretess. Idag är det däremot mycket som inte är sådana specialfall men ändå inte dokumenteras på ett grundligt sätt. Att de som inte gör protokollsanteckning står bakom ett beslut räcker inte, det ska gå att veta om någon i en politiskt vald nämnd eller motsvarande driver en åsikt. Detta för att medborgarna ska kunna granska den politik som drivs. Jag yrkar 1. att MP verkar för att öka dokumentationen i kommun, lansting och staten, detta i nämnder, styrelser med flera, så att det går att ta reda på vem som står för de beslut som tas. Allt som inte rör riktigt känslig information ska exempelvis spelas in. Valda personer ska inte kunna välja att inte spelas in av integritetsskäl eller för att det som diskuteras kan användas politiskt emot dem. Partistyrelsens yttrande: Avslag I dag finns ett väl utvecklat regelverk för protokoll, reservationer och särskilda uttalanden som gör det möjligt att se hur ledamöter förhållit sig till behandlade förslag. Alla måste bekänna färg. Vi ser detta som tillräckligt. Att kräva att alla kommuner och alla dess nämnder skulle spela i sina möten skulle skapa en omfattande administration. Det rör sig om 310 kommuner och landsting med kanske tio nämnder och ca tio möten per år. Det blir över trettiotusen inspelningar som ska hanteras. Vi bedömer inte detta som rimligt i ljuset av den begränsade insynsvinst det skulle ge. 1. att MP överväger möjligheten att slå ihop kommun, landsting och stat till en organisation. Partistyrelsens yttrande: Avslag Sverige har i dag jämfört med många andra länder ett väl utvecklad kommunal självstyrelse, där lands- mp.se/kongress Demokrati 19 Kongress 2012 Motion nr: 3.5 BEHÅLL ETT SÄKERT VALSYSTEM Johan Faxér och Mattias Wingstedt Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping Sverige har ett idag ett valsystem som tekniskt bygger på att vi matar in papperslappar i kuvert och stoppar dessa i en låda. Är det verkligen det bästa man kan åstadkomma med tjugohundratalets teknik? Svaret är faktiskt ja. Detta är något som säkerhetsforskaren Bruce Schneier påpekade i sitt tal under Internetdagarna 2011. I motsats till vad säljare av elektroniska röstningssystem påstår så är papper i det här fallet säkrare och bättre än datorer. Det geniala i det nuvarande systemet är att tekniken är så enkel att det inte behövs teknisk utbildning för att övervaka. Representanter för olika politiska partier kommer att vara mer eller mindre nöjda med resultatet, men de kan alla vara överens om att valet faktiskt har gått rätt till i deras vallokal. Man skulle kunna tänka sig att ersätta systemet med datorer istället och välja parti genom att trycka på en pekskärm. Då skulle vi få valresultatet en sekund efter vallokalerna stänger. Å andra sidan skulle observatörerna i vallokalen vara helt utlämnade till det tekniska systemet. Fysiska valsedlar och synliga kuvert skulle ha ersatts av snabba, men ack så osynliga, ettor och nollor. Vi är beredda att vänta på valresultatet de få timmar det tar människor att räkna de fysiska valsedlarna. Särskilt som vi därmed också får den tekniskt säkraste lösningen för att genomföra ett val. Några länder har gått över till att rösta på pekskärm, till exempel en del delstater i USA. Detta har lett till en massa problem. Man försöker lösa dessa genom att datorerna alltid ska skriva ut ett papperskvitto. Man röstar således först elektroniskt och får ett utskrivet kvitto. Detta kvitto kontrollerar man - är det rätt lämnar man sedan sitt papperskvitto i en valurna. Blir det problem så finns det papper i en valurna så att man kan kontrollräkna i efterhand. Man kan då fråga sig vad det tillför att rösta elektroniskt, om man då måste ha ett parallellt pappersbaserat system med kvitton för att kunna garantera säkerheten. Skulle det då inte räcka med bara det pappersbaserade systemet? Trots att vårt system i grunden är säkert och bra så fallerade det i senaste valet till regionfullmäktige i Västra Götaland. Det är viktigt att vi lär oss vad som fallerade och ser till att det inte sker igen. Det vore tragiskt om detta öppnar upp för att vi ska välja ett i grunden mindre säkert system. Vi yrkar 1. att MP ska verka för att Sverige behåller ett säkert, pappersbaserat valsystem. 20 Demokrati Partistyrelsens yttrande: Besvarad Frågan behandlades vid fjolårets kongress. Kongressen beslutade då att behålla ett säkerts valsystem och avslå frågan om elektronisk röstning utanför vallokaler. Däremot tillstyrkte kongressen elektronisk röstning i vallokal. Motion nr: 3.6 AVSKAFFA RÖSTRÄTTSÅLDERN Benjamin Juhlin och Mikael Jämtsved År 1911 fick de flesta män rösta i allmänna val och tio år senare fick även kvinnor gör det. Nu nästan 100 år senare anser vi att det är dags att ta nästa steg i denna utveckling och låta barn vara med och rösta! På MP:s kongress i Alingsås år 1995 ändrade MP åsikt och blev för 16-årsrösträttsålder. Argumenten för sänkningen var tydliga och liknar de för demokrati överlag. Med en lägre rösträttsålder känner sig en större grupp människor delaktiga i besluten och respekterar dem, en större grupp människor bidrar och gör att besluten har bättre kvalitet och en större grupp människor kan påverka sin egen vardag. Då kan man ställa en viktig fråga: varför stanna vid 16? Vissa menar att det handlar om mognad och intelligens. Det argumentet brister dock eftersom någon typ av mognadstest vore bättre då. Problemet med ett test är att demokrati ska handla om att man bidrar med sin åsikt om samhället oavsett hur mycket man vet. Därför är både ett intelligenstest och en rösträttsålder osmakliga om vi strävar efter ett demokratiskt samhälle. Av samma anledningar som gör att vi vill sänka rösträttsåldern till 16 föreslår vi nu att vi går hela vägen och avskaffar rösträttsåldern helt så att alla oavsett ålder får. Rösträttsåldern klumpar ihop individer och håller ute 20% av Sveriges befolkning från den politiska arenan. Vissa menar att om barn får möjlighet att rösta så skulle de bara rösta som sina föräldrar. I början av 1900-tal användes samma argument i Sverige fast då var det kvinnor som man sa skulle rösta som sina män om de fick rösträtt. Idag är det en självklarhet att det inte är så och samma gäller även för barn. Barn är också människor och har egna viljor och tankar om hur de vill leva sina liv och vilken regering de vill ha. Andra säger att detta skulle vara praktiskt omöjligt. Barn som är så unga att de inte vet vad det är att rösta kan väl inte rösta? Nej, det är svårt rent tekniskt men det är inte heller meningen. Meningen är att barn ska rösta när de vill rösta och kunna delta i mp.se/kongress Kongress 2012 samhällsbyggandet när de känner för det; den möjligheten finns inte idag. Demokrati handlar om att inkludera folk i beslutsprocessen och rösträttsåldern gör exakt tvärtom. Vi yrkar 1. att MP verkar för att avskaffa rösträttsåldern. Partistyrelsens yttrande: Avslag I vårt partiprogram har vi inskrivet att rösträttsåldern bör sänkas till 16 år. Skälen till detta är flera, och i grunden har MP länge varit positivt till att fler ges möjlighet att delta i den demokratiska processen. Partistyrelsen medger att just 16 är en lika godtyckligt vald åldersgräns som de flesta andra, och att den inte sattes ännu lägre beror sannolikt åtminstone till viss del på att även vi i viss mån präglas av konservatism och osäkerhet inför tanken på att låta barn rösta. Samtidigt är det så att ett fullständigt avskaffande av åldersgränsen väcker betydligt fler frågor än en sänkning av den till 16, eller ens till 15, 13 eller 10. Hur ska exempelvis ett spädbarns rösträtt utövas? Partistyrelsen vill inte helt stänga dörren för motionärens förslag men anser att det behöver utredas mer grundligt. I alla händelser bör frågan åtminstone överlåtas att hanteras inom ramen för den pågående partiprogramsprocessen Motion nr: 3.7 VALSEDLARNA Ulla-Britt Brodow och Birgitta Westlund Då och då får vi tag på en gammal valsedel men man vet inte för vilket år den gäller. Bl a när vi skrivit om MP:s 30-åriga historia i vår kommun har detta hänt. Detta bör ändras på. Vi yrkar 1. att MP tar initiativ till att valsedlarna från och med 2014 förses med årtal. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Idag finns valsedlar digitalt sparade och katalogiserade på val.se vilket löser motionärens problem. Motion nr: 3.8 PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA – POLITIKERPENSION Robert Nordgren Stöds av Miljöpartiet de gröna Södermanland Idag finns det politiska organ som har regler för pensionering av förtroendevalda som kan resultera i livslång pension från låg och fullt arbetsför ålder. Det är avvikande från vad som kan betraktas för normalt mp.se/kongress i dagens samhälle. I sådana politiska organ bör MP ta initiativ till förändring. För att underlätta sådan process bör det finnas utarbetade pensionsvillkor för förtroendevalda, så som MP vill ha pensionsordningen. En rimlig princip är att visstidspension slopas och ersätts med ett omställningsstöd till den som lämnar sitt förtroendeuppdrag: en kortare ersättning och aktiv stöd för att komma in på den reguljära arbetsmarknaden igen. Det bör finnas en rekommenderad ålder för förtroendevaldas ålderspension. Jag yrkar 1. att MP utarbetar en modell för politikerpension och omställningsbidrag för förtroendevalda som stöd och målsättning för ändringsprocess i de politiska organ som har föråldrade pensionsvillkor. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP driver i riksdagen frågan om en inkomstgaranti som begränsas till en kortare period och som uppmuntrar den som har varit heltidspolitiker att söka ett nytt arbete. . Även inom Sveriges Kommuner och Landsting pågår ett förändringsarbete av den modell som gäller på många håll på kommunal nivå. Motion nr: 3.9 ETISKA REGLER OM LOBBYING Max Andersson Stöds av Miljöpartiet de gröna Härnösand MP är sedan länge ett av de partier som är mest kritiska till lobbyismen som fenomen. Det är inte för att det är fel i sig att företag eller ideella organisationer försöker påverka politiska beslut. Om ett lagförslag gett oavsedda och skadliga konsekvenser är det ju bra om beslutsfattarna får reda på det. Problemet ligger inte heller i att företag eller organisationer anlitar PR-firmor för att få hjälp att påverka mer effektivt. Nej, problemet ligger istället i att vissa intressen har betydligt större ekonomiska resurser än andra att lägga på lobbying och att det snedvrider den politiska processen. Det är bara en mindre del av lobbyisterna som företräder allmänintresset och ideella organisationer, och den överväldigande mängden lobbyister representerar storföretagens intressen. Det är därför vi driver på för mer öppenhet, och skarpare regler när det gäller lobbyism. Det finns också ett etiskt problem med lobbyismen. Nämligen svårigheten för människor att kombinera anställning som lobbyist eller PR-konsult med att vara aktiva medlemmar i ett politiskt parti. Om man till exempel arbetar som lobbyist åt ett tobaksbolag på dagarna, så går det ju inte att förena med att sitta i landstingets folkhälsokommitté om kvällen. De miljöpartister som arbetar på PR-firmor är naturligtDemokrati 21 Kongress 2012 vis väl medvetna om det här problemet och tar inte uppdrag som de betraktar som oetiska. Men det finns andra fall som inte är lika självklara. Är det till exempel okej att vara anställd för driva en linje som man själv stöder, eller i varje fall inte har något emot, och att agera i samma fråga som medlem i ett politiskt parti? Jag är övertygad om att alla miljöpartister som arbetar i PR-branschen har det goda omdömet att aktivt försöka hålla sig borta från denna moraliska gråzon. Men det är ju tyvärr inte alla människor som har gott omdöme. Hösten 2010 avslöjades det att Svenskt Näringsliv betalat 4 miljoner kronor till PR-byrån Prime för att några av deras anställda, som även var framstående medlemmar i Socialdemokraterna, skulle påverka partiet i en mer ”tillväxtvänlig” riktning. Det innebar bland annat att de skulle åka runt i landet för att delta i socialdemokratins eftervalsdebatt och propagera för att samarbetet med MP och V skulle avbrytas, för att partiet skulle sluta vara för fastighets- och förmögenhetsskatten, och stödja RUT-avdraget och kärnkraften – utan att de talade om att de var betalda av Svenskt Näringsliv för att påverka partiet. Reaktionerna på avslöjandet blev minst sagt häftiga. Och utan att gå in på detaljer kan vi ju konstatera att i det här fallet hade etiska riktlinjer varit till nytta. Ett annat etiskt problem med lobbyism är när politiker går direkt till industrin eller PR-branschen efter avslutat uppdrag, eller om regeringen rekryterar ledande tjänstemän direkt från företag som kommer att påverkas av de frågor tjänstemännen ska arbeta med. Idag har MP ingen skriftlig policy kring lobbyism. Jag är övertygad om att det behövs. MP är knappast automatiskt immunt mot problemen med den oreglerade lobbyismen. Vi är ett växande parti som får allt mer inflytande, och det är självklart att människor och olika intressen försöker påverka oss också. Saker som bör diskuteras är etiska riktlinjer, tydliga regler som minskar risken för intressekonflikter, krav på öppenhet om vem man företräder, och att vi vidareutvecklar vår politik så att vi överväger karantäntider mellan övergång mellan PR-branschen och politiken. I USA har Obama infört en två-årsregel för viktigare anställningar och det är något vi bör titta på. När man går in på detaljerna i ett sådant här regelverk blir det lätt komplicerat och svåra avvägningar. Jag yrkar 1. att partistyrelsen får i uppdrag att anta en skriftlig policy om lobbyism i MP, 2. att partistyrelsen och riksdagsgruppen får i uppdrag att vidareutveckla vår politik när det gäller lobbyismen i Sverige. 22 Demokrati Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1, besvarad attsats 2 Motionen har två avsikter. Dels att partiet ska vidarutveckla partipolitikens förhållningssätt till lobbyismen. Dels hur MP ska förhålla sig till människor som är yrkesverksamma inom påverkansbranschen eller rör sig mellan den och politiken. MP har länge arbetat för att uppmärksamma lobbyismen som ett demokratiproblem inom EU. Vi har även drivit liknande frågor i Sverige -framförallt har vi lyckats uppmärksamma frågan om att stora ekonomiska bidrag till politiska partier borde redovisas öppet. Den ökande andelen privata utförare i välfärden gör det extra viktigt att partibidrag redovisas öppet. Det är ett sätt att minska risken för korruption. Vi kan inte ha regler som omöjliggör för medlemmar att vara yrkesverksamma i påverkansbranschen. Däremot kan vi titta på hur man på ett ansvarsfullt sätt rör sig mellan förtroendeuppdrag i partiet och sysselsättning i påverkansbranschen. Motion nr: 3.10 MILJARDÄRSLEDDA KLEPTOKRATKLUBBAR HOTAR DEMOKRATIN Roland von Malmborg Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka 2002 tog övertog inre-krets-Bilderbergaren Carl Bildt uppdraget, från Asea-Atom/ABB-chefen Percy Barnevik, att ihop med Jacob Wallenberg (Investor), varje år bjuda in de cirka två övriga svenskar som får frotteras med världens finanstoppar på Bilderberggruppens tredagarsmöte. En för storägarna fungerande vänskapskorruption. De som åker måste acceptera tysthetslöften (till miljardärerna), som att inte avslöja vem som var där eller vad de sagt. Bilderberg inbjuder formellt bara privatpersoner – och därigenom anses ingen ha att göra med vad besökarna gör på sin fritid. Men de inbjudna ministrarna, riksbankscheferna, överbefälhavarna och professorerna reser vanligen på skattemedel, medan industri- och finanspamparna reser på obeskattade vinstmedel/bolagsavdrag. Före valet 2006 inbjöd Bildt Fredrik Reinfeldt (som såg Bildt som antagonist) till Kanadamötet. Där lär Reinfeldt ha utsatts för krav, kanske ultimatum från storbolagsägarna och förvånande nog satte Reinfeldt Bildt som utrikesminister. Men till skillnad från styrelseposten i Lundin Oil, avsade sig Bildt inte Bilderberguppdraget. Bildt är jävig, mer miljardärernas utrikesminister än svenska medborgarnas. Skattemyndigheten ifrågasatte att Wallenbergs Investor 2006 drog av över en miljon för att i sin privatjet ha flugit över fyra personer till Bilderbergmötet i mp.se/kongress Kongress 2012 Kanada. De fyra var Carl Bildt, dåvarande oppositionsledaren Fredrik Reinfeldt, Jacob Wallenberg och Electroluxchefen Stråberg. Bilderberg hävdar att de bara bjuder in gäster som privatpersoner, inte för deras ställning. Kunde då ett sånt möte anses vara nödvändigt för intäkternas förvärvande? 2001 drog Wallenberg/Investor av tiotals miljoner för de flera hundra deltagarna i Bilderberg på hotell Stenungsbaden, vid EU-konferensen i Göteborg 2001 (då Bush m fl möttes av motdemonstrationer). Ministrars tysthetslöften gentemot världens miljardärer är en fara för demokratin. Tysthetslöftena är förutsättningen för att få frotteras med miljardärerna i dessas mörkade hemligmöten. Dessa tysthetslöften står över lojaliteten till de egna medborgarna. Ministrarna hamnar i en jäv-situation. Miljardärerna driver ett antal lobbyklubbar, för sina bolagschefer, konsultarvoderade forskare och professorer och, som privatpersoner, utvalda inbjudna toppolitiker. Här kallar vi kotterierna för kleptokratklubbar. De tre mäktigaste lobbyplanerarna är Bilderberg-gruppen, Trilateral Commission och Council on Foreign Relations (USA), med sin sidoorganisation European CFR. Bilderberg kräver att man inte talar om vem som varit där eller vem som sagt vad eller vad som diskuterats. Förr fick man inte ens avslöja att man varit med. Sedan Bilderberg-mötena/-gruppen tillkom 1954 har bara omkring 80 svenskar bjudits in, av vilka 30 varit ministrar och 3 riksbankens chef. Därtill kung Carl Gustaf, en förre detta överbefälhavare och chefredaktörerna för DN och SvD, vilkas tysthetslöften kan förklara att det där går årtionden mellan minsta notis om existensen av Bilderberg och co. Bilderberg-gruppen/Bbg, bildad 1954, är marknadsmaktmännens tyngsta lobbyfokus. Det tillkom för att skapa en Europaunion med nyliberalismen i grundlagen, där offentliga sektorn genom balanskrav skulle ge utförsäljning/privatisering, medan bolags-/ banksektorn skulle ges avreglering, liksom hushållssektorn, som då kraftigare skulle kunna skuldsättas till bolagsbankerna. Således tillåts nu inget EU-land skaffa bruttoinvesteringsskuldsedlar på mer än 60% av BNP, inga tillgångar får dras av från bruttot, inte riksbankens utlandssedlar, inga byggnader, eller höjd kunskaps- och folkhälsonivå. (Föga hindrar dock EU:s storbolagsbanker att skuldsätta sig som de isländska, som motsvarade 1 000% av BNP.) USA:s ambassadör i Tyskland, George McGhee, förklarade stolt att redan EU:s första konstitution, Rom-konventionen, tillkommit på Bilderbergmötena. Bilderbergs inre medlemmar är från USA och Europa, liksom nästan alla inbjudna. Bbg grundades delvis ur sin broderorganisation i USA, Council on Foreign Relations/CFR (1921) som bara väljer in USA- mp.se/kongress medborgare. CFR har, ur sina blott 4 000 medlemmar, sedan 1921 lyckats lobba fram samtliga presidenter i USA utom en – som inkorporerades efteråt (Reagan). Tongivande ur CFR och Bilderberg har sedan bildat Trilateral Commission, dit även asiater kan väljas in. CFR har en europeisk avdelning, European Council on Foreign Relations. Färre än 50 nu levande svenskar har deltagit i nån av dessa tre ”kleptokratklubbar”, de flesta bara en gång. Bildt har deltagit i Bbg 17 årsgånger. Rockefeller, Kissinger och Carl Bildt är med i både Bbg, TC, (E)CFR och Aspen. Mario Monti har varit med i Bilderberg minst 28 årsträffar och 10 år i styrgruppen. Och länge i TC, men trots att han tillträtt som hög offentlig tjänsteman, (Italiens premiär- och finansminister), varvid medlemskapet enligt TC:s stadgar ska upphöra, presenteras han ännu i januari 2012 som TC-ordförande, på TC:s hemsida. Den andra, mot demokratin, kleptokrattillsatta premiärministern Papademos i Grekland kom också ur TC. Bland nu levande svenskar har färre än femtio inbjudits till Bbg, TC och ECFR. Enda svensk som besökt (1996) och sedan tagit avstånd från Bilderberg är Mona Sahlin. Därför smutskastades hon och oppositionen, av extra utrikespengar via pr-byråer etc. En av få svenska debattörer som vågat ta upp kritiken mot Bilderberg och co är förra MP-språkröret Birger Schlaug. Jag yrkar 1. att MP deklarerar att partiets framtida ministrar inte kommer att åka till hemligstämplade möten som organiseras av världens storfinans, såsom Bilderberg, Trilateral Commission och European Council on Foreign Relations, 2. att MP ska uppmana regeringen och andra partier att avstå från dessa bakbundna besök, som gentemot marknaden mäktigaste män innefattar tysthetslöften, överordnas ministrarnas lojalitet till väljarna, 3. att MP ska exponera och driva en debatt om den fortgående urvattningen av demokratin i världen, ifrån ”kleptokratklubbarna” och deras lobbyorgan. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1 och 2, besvarad attsats 3 Partistyrelsen bedömer att det inte är partiets eller kongressens uppgift att ta ställning till vilka möten partiets framtida ministrar ska delta i. När det gäller frågan om otillbörliga kopplingar till externa intressen och hemlighållande av kopplingarna finns det etiska regler inom partiet som täcker in det som beskrivs i motionen. Demokrati 23 Kongress 2012 Motion nr: 3.11 SKAPA STATUS SOM SVENSK HEDERSMEDBORGARE Håkan Larsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv När Sverige släpades in i EU tvingades vår utrikespolitiska röst ändra tonläge. Från att ha varit relativt frimodig blev den blyg och underkastad de dominerande ländernas önskan att ”EU ska tala med en stämma”. Under den nuvarande moderatstyrda regeringen har också tonstyrkan sjunkit till pipnivå. Sverige har därigenom också i alla praktiska avseenden avhänt sig möjligheten att agera som självständig och neutral medlare och konciliant partner i samtal avsedda att lösa mellanfolkliga problem och samvetsfrågor av internationell betydelse. Där vi en gång har höjt rösten till förmån för människor som av olika anledningar utsatts för justitiemord, exempelvis Nelson Mandela eller Andrej Sacharov, har vi knappast längre något officiellt att säga. Tyvärr ökar behovet att skydda sådana personer alltmer. Vi sympatiserar med Aung San Suu Kyi och Dalai lama och vad de representerar utan att egentligen göra något för dem. Vi tar moraliskt avstånd från Kinas behandling av oliktänkande och minoritetsfolk men kan inte tänka oss att reagera praktiskt mot den regim som förtrycker dem. Många av oss känner till Mordechai Vanunu och hans betydelse, men våra protestlistor hamnar i israeliska ambassadens papperskorg. Ganska få vet om Bradley Manning och den stora moraliska styrkan i hans handlingar. Nästan ingen känner till Leonard Peltier och de falska anklagelserna mot honom. Den sorgliga listan på orättfärdigt straffade personer är mycket lång. Enligt sina solidariteter är den gröna rörelsen också förpliktigad att reagera mot systematiska orättvisor. Vi kan inte tillåta att människor och rörelser som strävar efter fred, framsteg och förståelse straffas för sina ansträngningar. I väntan på att Sverige åter ska bli en partner i den internationella debatten på området har vi andra möjligheter att fokusera på behövande och påverka deras juridiska situation. En sådan möjlighet är att inrätta en status som svensk hedersmedborgare. Statusen skulle permanent tillerkännas personer som uppenbart straffas på grund av samvetshandlingar eller för sitt arbete för nationell och mellanfolklig fred och förståelse, oavsett om de vistas i vårt land eller inte. Statusen skulle innebära att vederbörande tillerkänns samma juridiska status som övriga svenska medborgare och åtnjuter samma rättsliga skydd. 24 Demokrati Vi behöver utreda hur statusen ska formuleras juridiskt, vilken instans som ska besluta om tillerkännandet av statusen, etc. Jag yrkar 1. att partistyrelse och riksdagsgrupp får i uppdrag att utreda hur en permanent status som svensk hedersmedborgare kan införas, samt arbeta för frågan i riksdagen. Partistyrelsens yttrande: Avslag Idén att införa hedersmedborgarskap har sina poänger. Det skulle teoretiskt kunna ge utsatta ett utökat skyddsbehov utan att de befinner sig i landet. Vi kan dock inte se vari skillnaden ligger mellan det föreslagna instrument och ett normalt medborgarskap. Motion nr: 3.12 RELIGIONSFRIHET Ylva Wahlström En frihet till religion är något som är en avgörande del i det mänskliga kulturarvet, en mänsklig rättighet och en del i den svenska grundlagen. Detta bör vi som parti bejaka och se som något positivt. I omställningen till ett grönare samhälle behöver alla goda krafter som finns samverka. Religionerna är några sådana goda krafter som ofta lyfter fram ideal som är viktiga för att vi ska lyckas med den förändring i livsstil som krävs för att alla munnar ska kunna mättas på vår jord. Till exempel en enkel livsföring och omsorgen och ansvaret för medmänniskan, men även hoppet om att en förändring är möjlig. Den religiösa övertygelsen kan ge kraft till kamp även när det ser hopplöst ut. Religionen är även en drivkraft till att söka det som är gott, inte bara för mig själv utan också för andra. MP har en tradition av att värna andra värden än de strikt materiella därför är det naturligt att vi erkänner människan som den religiösa varelse hon alltid varit. Religiösa uttryck har funnits med i alla kulturer vi känner till. Att klippa dessa religiösa historiska band är att klippa av en livsnerv för kommande generationer. Visst finns det avarter också av religion som bidrar till förtryck på olika sätt men det finns det inom alla mänskliga sammanhang. En religiös livstolkning handlar om hela livet och bör också til�låtas att göra det i samhället, annars tar den alltför ofta extremare uttryck och blir mer konservativ och instängd. Men Gud har många namn och uttryck, det blir allt tydligare i vårt mångreligiösa samhälle. Det är därför viktigt att skolorna undervisar om religion och har en respektfull hållning till religionerna och dess utövare. Enligt barnkonventionen har barn rätt till en andlig utveckling och det är viktigt att vi funmp.se/kongress Kongress 2012 derar över hur vi kan stödja dem i det. Religionskännedom är också viktigt eftersom det ökar förståelsen för dem i vår närhet som inte tänker eller tror som vi själva. Vi gröna bör fördjupa religionens betydelse i vårt samhälle. Det är en tillgång när moder jord ska räddas och vi ska få ett harmoniskt liv tillsammans, för oss alla nu och för kommande generationer. Jag yrkar 1. att MP verkar för att bevara vår mångkultur, där religion är en del av varje kulturellt utryck, 2. att vi gröna ska lyfta religioner som något positivt för hela världssamfundet. Partistyrelsens yttrande: Avslag MP är ett religiöst obundet parti. Vi samlar människor som utövar olika religioner såväl som människor som inte har någon religionstillhörighet. Partistyrelsen instämmer i motionärens ansats såtillvida att vi ser att religionen spelar en viktig och positiv roll för många människor. Samtidigt finns många exempel på hur religion använts för att motivera förtryck. Partistyrelsen ser ingen anledning att i detta sammanhang lyfta fram religioner som en specifik kraft och yrkar därför avslag på motionen. mp.se/kongress Demokrati 25 Kongress 2012 4. ENERGI Motion nr: 4.1 MILJÖSKATT PÅ KÄRNKRAFTEN Gilbert Ossbahr Stöds av Miljöpartiet de gröna Östergötland Kongressen 2010 i Uppsala antog motionen om att verka för att införa miljöskatt på kärnkraften och att denna skatt ska sättas till en nivå som styr industrins investeringar mot förnybara energikällor. Nu, ett år efter Fukushima och två år efter den antagna motionen, kan vi fortfarande inte se att MP någonstans använder begreppet ”miljöskatt” i samband med kärnkraften. I stället använder man ordet ”effektskatt”. Denna språkliga fråga är förstås inte särskilt viktig jämfört med själva syftet med skatten, dvs att den ska styra oss bort från mera kärnkraft. Men det är likväl en upplysning som kan ha viss betydelse, att vi med namnet förklarar att det är av miljöskäl vi vill avveckla kärnkraften så snart det bara går. I MP:s budgetmotion för 2012 föreslås en höjning av effektskatten på kärnkraften från nuvarande ca 6 öre per kWh till ca 11 öre per kWh. Denna höjning är otillräcklig för att hindra de investeringsplaner på ny kärnkraft som fortfarande finns. MP kan kompromissa om mycket, men om vi inte ens kan förmå oss till att ställa kraven, hur ska vi då komma fram till målen? Med hänsyn till ovanstående vill jag föreslå kongressen att upprepa sitt beslut från 2010 1. att MP verkar för införande av en miljöskatt på kärnkraften och tar upp denna fråga i förhandlingarna med andra partier, 2. att MP verkar för att skatten på kärnkraft sätts till en nivå som styr industrins investeringar mot förnybara energikällor. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Kongressen avslog en motion med samma innebörd kongressen 2011. Vi delar motionärernas uppfattning om att det är viktigt att förnybar el alltid är billigare än el producerad med fossila bränslen eller kärnkraft. MP driver i riksdagen kravet att kärnkraften ska beläggas med fullt ekonomiskt skadeståndsansvar (motion 2011/12:C328) och att den så kallade energiskatten i det närmaste ska fördubblas (budgetmotionen). Om dessa förslag realiseras kommer elproduktion i kärnkraft inte att bli konkurrenskraftig jämfört med förnybar energi. MP:s riksdagsgrupp söker ständigt möjligheter att förverkliga partiets politik. Motionärernas yrkanden kan därmed anses tillgodosedda. 26 Energi Motion nr: 4.2 VATTENFALL FÅR INTE BYGGA KÄRNKRAFT Miljöpartiet de gröna Falun MP kräver fortsatt avveckling av kärnkraften. Dessutom föreslår vi att MP ska påpeka för regeringen att Vattenfall inte kan bygga någon ny reaktor enligt de nya regler som riksdagen har tagit. Dessa innebär att inget statligt stöd, direkt eller indirekt, kan gå till nya kärnreaktorer. Vattenfall är statligt ägt och levererar varje år in sin vinst till staten. Investeringar i byggandet av ny kärnkraft skulle under den långa byggtiden minska statens vinst och därmed utgöra ett indirekt stöd. Miljöpartiet de gröna i Falun yrkar 1. att MP verka för att regeringen ger tydliga besked om att Vattenfall inte får bygga fler reaktorer. Partistyrelsens yttrande: Besvarad I en partimotion (motion 2011/12:NU257) lagd av riksdagsgruppen hösten 2011 har MP föreslagit att Vattenfall ska ges i uppdrag att ta fram en strategi för hur bolagets verksamhet ska ställas om till att producera och leverera enbart förnybar energi. I samma motion bedömer vi att kärnkraften kan avvecklas senast till år 2030. I andra motioner (motion 2010/11:C8, motion 2011/12:C328) föreslår vi att kärnkraften ska betala sina fulla avfallskostnader och ha ett obegränsat skadeståndsansvar vid kärnkraftsolyckor. MP:s riksdagsledamöter och medlemmar runt om i landet diskuterar och debatterar återkommande den svenska energipolitiken, riskerna med kärnkraften och behoven av en skyndsam omställning av energisystemet till 100 procent förnybart. Partistyrelsen och riksorganisationen stödjer arbetet med kampanjmaterial. Motion nr: 4.3 BETONA SKYNDSAM KÄRNKRAFTSAVVECKING Roland von Malmborg Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka attsats 1-2 Om svenska folket fått fullödig information om den pågående Fukushima-katastrofen skulle troligen en majoritet kräva snabb avveckling av atomkraften. MP tillkom ur avståndstagandet från kärnkraft. Den enda gemensamma nämnaren, bland de 20 som samlades hos Gahrton 1980, var att man såg atomkrafttsavveckling som en av mänsklighetens viktigaste ödesfrågor. De senaste åren har två nya hot från kärnkraften, kanske de tyngsta, börjat uppmärksammas. mp.se/kongress Kongress 2012 1. Ammunitionsuran. Det näst allvarligaaste hotet är att 99% av det svenska tunga, radioaktiva avfall som svenska reaktorer orsakar är U238, rest- eller ammunitionsuran, av atomlobbyn listigt kallat utarmat, vilket av allmänheten felaktigt uppfattas som ofarligt. Av uranet från gruvan är mindre än 1% (0,7%) det klyvbara uranet U235. Sverige kräver att importerat uran ska innehålla ca 3% U235. Därför anrikar man, flyttar U235 till en femtedel av mängden, som Sverige tar in i landet. Övriga Sverigeorsakade fyra femtedelarna, som man utarmat på U325, lämnas kvar i utlandet, vind för våg, utan ett enda års koll av Strålsäkerhetsmyndigheten. Därför sprids det via ammunition i bl a Irak, Afghanistan och Libyen, där det radioaktivt och kemiskt skadar människor och andra organismer i all jordens framtid. Redan har missbildningar och cancer mer än tiofaldigats i södra Irak. Då Sverige har en femtiondel av världens atomkraft, är statistiskt en femtiondel av de uranorsakade missbildningarna och cancerfallen i Irak etc Sveriges skuld. Redan några hundradelars gram inne i kroppen ger flera miljoner sönderfall per dygn (trots 4 miljarder års radioaktiv halveringstid), och är gränsen för att ge samtliga dessa personer cancer. Atompartiklarna skadar de sex närmaste lagren av celler. Vid träff brinner uranet till mikropartiklar i luften, som sprids runt hela jordklotet inom två veckor. Sedan Irakkriget uppmäts höga, stigande mängder uran i Londons luftfilter. Det börjar naturligtvis förgifta Sverige också. 2. Solmagnetisk tsunami. Den starkaste kända elektromagnetiska pulsen (EMP) som drabbat jorden efter industrialiseringen kom 1859, då det enda elektriska som fanns var telegrafen, vars stationer brann, ledningar smälte och personal hamnade på sjukhus efter elstötar. Kvävespår i Grönlandsisens årsringar visar att förr eller senare drabbas jorden igen av en sådan 200-års värsta solstorm, som 1859 års. Då kan på ett dygn alla världens inkopplade transformatorer förstöras, liksom alla tele-satelliter och alla mikrokretsar. Telefon- och datortrafik upphör, med dem betalningssystemen. Inga bilar, flyg tåg fungerar. Men den värsta aspekten kommer från kärnkraften. Med bortfallen kylning kommer, som i Fukushima, inte bara reaktorerna, utan också de flera gånger mera utplockade härdarna att smälta, när kyldammarna kokar torra inom ett dygn. 500 reaktorer plus cirka 4 000 utplockade härdar, kan ge världen omkring 4 000 Tjernobyl/ Fukushima-katastrofer, samma dygn. Det sägs att MP:s pr-byrå rekommenderat partiet att ligga lågt i kärnkraftsfrågan, av röst-vinstmaximeringsskäl, kanske även efter Fukushima. Men om MP inte talar ut kraftigt nu, blir de inte trovärdigt att partiet i framtida maktposition agerar tillräckligt heller, mot världens kanske allvarligaste ödeshot, mp.se/kongress kärnkraften. Få av MP:s riksdags- eller partistyrelseledamöter är ens passiva medlemmar i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen som behöver resurser för att nå ut. Jag yrkar 1. att MP återupptar diskussionen om kärnkraftens extrema/särpräglade farlighet, 2. att MP åter ställer årskrav på avvecklingen, trots att dessa siffror behöver ändras om MP inte får tillräcklig makt, 3. att MP ger minst 100 000 kr till Folkkampanjen mot kärnkraft. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1, avslag attsats 2–3 Se yttrande över Vattenfall får inte bygga kärnkraft. Motion nr: 4.4 KÄRNKRAFTEN SKA BORT Bodil Cronberg Gordon, William Gordon och Ingvar Gunnarsson Kärnkraften har hindrat en utveckling av moderna fossilfria energisystem. I 30 års tid har byggande och vidareutveckling av kärnkraftverken och medföljande säkerhetssystem slukat hundratals miljarder kronor. Först på 2000-talet står de nya energisystemen: vindkraft, vågkraft, solkraft och biogaskraft, redo att ta över rollen från de åldrande kärnkraftverken (39 år för Oskarshamn 1). Tyskland, med 17 reaktorer, ska på tio år ersätta dessa med andra, säkra energisystem varav en stor del fossilfria. Då borde Sverige kunna fasa ut sina tio reaktorer under 20 år. Vi yrkar 1. att MP verkar för att kärnkraften successivt avvecklas under en 20-årsperiod. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Se yttrande över Vattenfall får inte bygga kärnkraft. Motion nr: 4.5 INFÖR RÖRLIG KÄRNKRAFTPRODUKTIONSSKATT IGEN Britta Kahanpää När Lars Norberg var riksdagsledamot i MP antog vi en energiproposition i kongressen, som yrkade på att den rörliga produktionsskatten, som då var ca 2,7 öre/kwh, skulle ökas med ett öre/kWh varje år. Det skulle fördyra produktionen för kärnkraftägarna. Deras vinster skulle minska och de kraftverk som gick med förlust skulle de stoppa. I slutet av 1990-talet blev situationen akut. Kärnkraftsägarna fick för lite betalt från börsen. De lobbade och bad SocialdemoEnergi 27 Kongress 2012 kraterna om att få slippa betala den rörliga produktionsskatten. Barsebäck 1 och 2 hade de dyraste driftkostnaderna, över 24 öre/kWh. Börsen kunde köpa el för under 10 öre/kWh ibland, så då var det billigare för kärnkraftsägarna att låta dem stå. Det var endast Forsmark som gick med vinst. Socialdemokraterna gick med på att ta bort produktionsskatten för att inte kärnkraftsdriften inte skulle minska. Socialdemokraterna gjorde upp med V, MP och C om att produktionsskatten skulle tas bort och ersättas med en något högre fastighetsskatt som inte skulle behövas betalas när de skrotfärdiga kärnkraftverken reparerades eller byggdes om. (Så att de blev ännu mer osäkra med hälften nytt och hälften gammalt 30-årigt material. Vi märker nu att även de ombyggda står still både sommar som vinter.) Efter att MP har hjälpt till att rösta bort den rörliga produktionsskatten, har MP alltmer anpassat sin energipolitik till den socialdemokratiska. Nu gäller det att snabbt få fart på den förnyelsebara energisektorn och sätta käppar i hjulen på kärnkraftindustrin. Kan Tyskland så kan Sverige dubbelt så snabbt stänga kärnkraftverken. ser att riskerna är för stora utan backup-utrustning. Informationen här kommer från Veckans affärer 25 mars 2010. Vi yrkar 1. att MP verkar för att digitalisering av styrsystem av kärnreaktorer upphör, 2. att MP verkar för att effekthöjning av kärnreaktorer upphör. Partistyrelsens yttrande: Attsats 1 avslag, attsats 2 bifall MP är inte negativ till digitalisering. Digitalisering står inte emot krav på säkerhetssystem som fungerar även om datasystemen slås ut. Uppgraderingar i befintliga reaktorer påvisar påtagligt störningar i drift och säkerhet. MP driver frågan för aktiv avveckling av kärnkraften inte en smygutveckling genom uppgradering av befintliga anläggningar. Motion nr: 4.7 FÖRNYELSEBAR ENERGI Britta Kahanpää Tyskland har gett bidrag till förnybar energi. De har mycket mer vind- och solenergi än Sverige. Jag yrkar 1. att MP verkar för att en rörlig kärnkraftsproduktionsskatt införs igen, 2. att MP verkar för att en rörlig kärnkraftsproduktionsskatt ökas med ett öre/kWh varje år. Partistyrelsens yttrande: Avslag Se yttrande över Vattenfall får inte bygga kärnkraft. Motion nr: 4.6 STOPPA EFFEKTHÖJNING OCH DIGITALISERING AV KÄRNKRAFTVERKEN Bodil Cronberg Gordon, William Gordon och Ingvar Gunnarsson Det pågår en upprustning av de svenska kärnkraftsverken. Det handlar om höjda säkerhetskrav, livstidsförlängning, effekthöjning och övergång till digitala styrsystem och nya kontrollrum. Mycket görs samtidigt och i en större omfattning än någon annanstans i världen och delvis med en teknik som aldrig prövats att sätta in i gamla anläggningar. Den minst uppmärksammade delen av moderniseringen är övergången till digitala styrsystem. Den är redan genomförd i Oskarshamn 1 och Ringhals 2. I USA har man varit restriktiv med digital teknik och i Finland ställs krav på en backup-utrustning som inte är beroende av datorprogram. I Sverige finns inga planer på sådana krav. Ett argument för digitaliseringen är att om allt fungerar kan den höja säkerheten. Men vi an28 Energi Jag yrkar 1. att MP verkar för att staten betalar ut lika stora bidrag till energiomställning som Tyskland gjort. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Motionären pekar på det väsentliga med väl fungerande styrmedel för att få till en omställning från fossil energi till förnybar energi. MP har länge föreslagit ekonomiska styrmedel som gör de fossila bränslena dyrare (koldioxidskatt) och stöd för förnybara bränslen (skattebefrielse) och ny teknik (exempelvis investeringsstöd som KLIMP). I MP:s budgetalternativ i riksdagen finns även andra förslag på stöd till en energiomställning, bl a införande av smarta nät och fastprissystem. Motionärens yrkande kan därmed anses tillgodosett. Motion nr: 4.8 GLOBAL SOLENERGIPRODUKTION Bengt Wikström Stöds av Miljöpartiet de gröna Helsingborg I Sverige släpper vi årligen ut cirka 60 miljoner ton koldioxid (CO2) och det cirkulerar ett antal förslag på ”klimatsmarta” åtgärder som elbilar, biobränslen, järnvägsutbyggnad, spårvagnar, kilometerskatt för lastbilar, stopp för inrikesflyget, höjd bensinskatt och nybyggnad av kärnkraftverk för att minska dessa utsläpp som är lika med 0,2% av de globala CO2utsläppen. Om dessa 60 miljoner ton CO2 sätts i mp.se/kongress Kongress 2012 relation till statliga Vattenfalls fyra tyska kolkondenskraftverk som släpper ut 90 miljoner ton CO2 så är det väl självklart att prioritera utveckling av alternativ till denna motbjudande verksamhet som utöver CO2 släpper ut försurande avgaser, aska och inte utnyttjar spillvärmen från kondensprocessen. Ett konsortium bestående av 15 storföretag och den tyska regeringen, som benämns Desertec Industrial Initiative (DII) har för avsikt att med ett kapital på 400 miljarder euro etablera termiska solenergianläggningar (SEGS) i Sahara och andra öknar och High Voltage Direct Currency-distributionsnät (HVDC) till Europa. Fördelarna är uppenbara: Ingen kol- eller uranbrytning. Ingen risk för haverier med försurande eller radioaktiva utsläpp. Inga koldioxidutsläpp, inga atomsopor, inga dyra bränslekostnader och därför bättre vinst ju längre anläggningarna är i drift. Tyvärr har Vattenfall inte visat något intresse för att engagera sig i detta fantastiska projekt. Tänk vilken enorm PR och inkomstkälla för Sverige samtidigt med ett stort steg för att komma tillrätta med klimathotet och inte ens loggan behöver ändras. Detaljerad information finns på www.energy.siemens.com och www.abengoasolar.com. Logga in och läs om fantastiska satsningar på 553 och 280 MW solenergi. En nyligen färdigställd solelanläggning med en effekt på 64 MW presenteras på www.blip. tv/file/682947 och ytterligare information finns på www.desertec.org och www.desertec.org/downloads/ summary_sv.pdf. En solenergivideo finns på www. youtube.com/watch?v=zpaK8JuG9Io. En SEGS (Solar Electric Generating System) på 100 MW effekt kostar cirka 250 miljoner USA-dollar. Det gör solenergin konkurrenskraftig i jämförelse med installationskostnaderna för konventionella energianläggningar som kol, olja och atomkraft. Men för driften behövs inget bränsle och det blir inga utsläpp. Om ett stort projekt genomfördes skulle priset per installerad MW effekt bli betydligt lägre. Ett stort solelsprojekt i Sahara kan ske i ett EU-samarbete och se ut som följer: • En SEGS med effekt 100 MW behöver en ökenareal på 1,5 km2. Alltså behöver effekt 100 000 MW en ökenareal på 1 500 km2. • 100 000 MW x 10 timmar = 1 000 000 MWh per dag x 360 dagar = 360 000 000 MWh eller 360 TWh ren el. • Med ett pris 50 öre per KWh ger SEGS en årlig avkastning på 360/2 = 180 miljarder kronor. • En 100 MW SEGS kostar cirka 1,8 miljarder kr. 1 000 SEGS x 1,8 = 1 800 miljarder kronor. Mängdrabatt minst 50% = 900 miljarder kronor. • Underhållskostnad är 80 miljarder kronor per år. mp.se/kongress Bränslekostnad 0 kronor. Alltså 100 miljarder netto per år och SEGS är betald med ränta på 10 år. • Med ett pris på uran, 5 öre per KWh sparar SEGS atombränsle för 18 miljarder årligen och ännu mer sparas på fossilbränsle. Sveriges ledande politiker borde som ett EU-projekt ta initiativ för att initiera arbetet med att förnya energisystemen genom att lägga förslag om att bygga en pilot-SEGS i samarbete med ett land i Nordafrika. När denna SEGS är byggd borde Sveriges regering tar initiativ till en konferens med syfte att bygga solenergi i Sahara och distributionsnät till Europa. Till denna konferens bjuder man in representanter för länder i Nordafrika och länder i Europa. Man bör då speciellt tänka på EU-länderna i Öst- och Centraleuropa som med sina dåliga atomkraftverk och antika kolkraftverk lider av svåra miljöproblem. Denna konferens skulle få dessa länder att hejda planer på utbyggnad av atom- och kolkraftverk för åtskilliga miljarder. Nyttan av att det byggs solenergi måste också ses i ett globalt perspektiv. Det är omöjligt för länder i tredje världen att genomföra en standardhöjning med hjälp av fossilbränsle eller atomkraft. Därför måste den rika världen genom existerande SEGS vara vägledande så att de inte upprepar våra misstag genom att bygga konventionella energianläggningar med åtföljande luftföroreningar, aska och atomsopor. Det är enda sättet för alla dessa människor att i framtiden få en dräglig tillvaro. För att komma tillrätta med klimatproblemet, hjälpa människor i u-länderna ur deras misär och lösa de globala energiproblemen på ett uthålligt sätt yrkar jag 1. att MP ska verka för att statliga Vattenfall får ägaredirektiv om att i samarbete med Desertec som ett pilotprojekt satsa på att en termisk solenergi anläggning (SEGS) med en effekt på minst 500 MW etableras någonstans i Sahara. Partistyrelsens yttrande: Avslag Kongressen avslog i det närmaste likalydande motioner 2009 och 2010. Solenergiprojekt i Sahara är onekligen intressant och har stor potential att förse både den afrikanska och europeiska kontinenten med förnybar el och minska vår klimatpåverkan. MP har i riksdagen motionerat om att Vattenfall ska få direktiv att ställa om till 100% förnybar energiproduktion. Att politiskt tala om hur och peka ut särskilda lösningar kan begränsa teknikutvecklingen. Stöd till projekt som Desertec går lämpligare via EU. Energi 29 Kongress 2012 Motion nr: 4.9 Motion nr: 4.10 SMÅSKALIG VATTENKRAFT VINDKRAFT SOM BASERSÄTTARE FÖR ALL KÄRNKRAFT Bodil Cronberg Gordon William Gordon och Ingvar Gunnarsson Svenska Vattenkraftföreningen och Länsstyrelsen i Jönköpings län har i ett projekt lyft fram de dammar, totalt 39 stycken, som har en fallhöjd på mer än 5 meter. I dessa dammar finns idag inte något vattenkraftverk. Totalt har de en potential på ca 25 000 MWh. Denna el täcker behovet för ca 5 000 hushåll. Det kan kallas för närproducerad el och räcka till många hushåll i Småland. Vi yrkar 1. att MP verkar för att det görs en nationell inventering av potentialer i samtliga län för denna småskaliga vattenkraft, 2. att MP verkar för att tillståndsansökningar underlättas så att det kan byggas småskalig vattenkraft runt om i landet. Partistyrelsens yttrande: Avslag Det finns idag som motionärerna beskriver ett antal dammar i Sverige som saknar vattenkraftverk. Många av dessa vattendrag regleras av gamla vattendomar givna då andra krav ställdes på miljöhänsyn än vad som ställs idag. MP driver (riksdagsmotion 2011/12:C2) att moderna miljökrav ska införas för alla dammar och kraftverk. Även i den småskaliga vattenkraften finns motstående intressen som kräver en nogsam prövning. Dammar, vattenkraftverk och regleringsmagasin påverkar den biologiska mångfalden på ett mycket negativt sätt. Den småskaliga vattenkraften har förvisso potential att bidra med förnybar energi men den är i relation till andra förnybara energisystem liten. Även om anläggningarna skulle vara små måste tillstånd prövas på ett rättssäkert och miljömässigt korrekt sätt. Självklart ska ansökningar om vattenkraft prövas oberoende av storlek men att underlätta för en nationell utbyggnad av småskalig vattenkraft anser partistyrelsen inte vara det mest optimala utnyttjandet av tillstånds- och miljöprövningsmyndigheternas resurser i arbetet med att nå en 100 procent förnybar energiförsörjning. MP anser inte heller att småskalig vattenkraft ska underlättas genom subventioner i form av elcertifikat. 30 Energi Bodil Cronberg Gordon, William Gordon och Ingvar Gunnarsson Det finns studier som visar att EU:s vindresurser på land kan generera ca 600 TWh el (miljarder KWh) och ca 3 000 TWh till havs (off-shore). Detta är mer än hela EU:s elbehov (ur boken Bortom olja och gas). Den globala vågkraftspotentialen pekar mot ca 2 000 TWh (enbart i Norge ca 500 TWh). Ur svensk synvinkel handlar det konkret om ca 50 TWh kärnkraftsel och 8 360 MW effekt (sett ur det svenska effektbehovet under kalla vinterveckor) som ska ersättas under en 20-årsperiod. I ett framtida Danmark ska ca 5 000 små vindkraftverk på totalt ca 7 TWh (20% av landets elbehov) ersättas med 1 200 stycken vindkraftverk på land och 500 stycken till havs, med en total kapacitet på 17 TWh (50% av elbehovet). I ett framtida Tyskland, där all kärnkraft ska utfasas till år 2021 skall ersättning ske med bl a 70 TWh vindkraft plus 30 TWh solkraft (redan nu uppe i 18 TWh) plus 5 TWh vattenkraft plus 10 TWh kombikraft (naturgasdrivna?). Sammantaget finns alltså en stor potential i Sverige att ersätta dessa 50 TWh kärnkraftsel under en 20-årsperiod. En dansk studie visar också att BNP blir i stort sett opåverkad. Simulerar vi scenariot i Sverige är vi betydligt bättre gynnade än både Tyskland och Danmark. Vi har ju reglerkraft i våra svenska vattenkraftsanläggningar motsvarande ca 12 000 MW. Aktuellt behov enligt Svenska Kraftnät är 8 360 MW. Vi yrkar 1. att MP planmässigt verkar för att vindkraften som bas ska ersätta befintlig kärnkraft. Partistyrelsens yttrande: Avslag MP:s riksdagsgrupp har utvecklat flera förslag till hur det svenska energisystemet kan ställas om till 100 procent förnybart och senast samlat presenterat detta i en partimotion (motion 2011/12:N257). Vindkraften spelar en central roll i denna omställning men även andra förnybara energikällor kommer att behövas. I partimotionen framförs att avvecklingen av kärnkraften ska kunna ske till senast år 2030. mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 4.11 SNABBA PÅ ENERGIEFFEKTIVISERING Karin Österberg Stöds av Miljöpartiet de gröna Jämtland och Östersund Potentialen för energieffektivisering i Sverige är mycket stor. Med enkla medel såsom isolering, byte av fönster och värmeåtervinning kan vi spara in uppåt 50% av Sveriges totala energibehov. Trots att detta faktum är känt och att energieffektivisering dessutom är ekonomiskt gynnsamt, så får den faktiska omställningen inte den fart den borde. Detta trots diverse stimulanser. Hittills har effekten av stimulanserna varit blygsam och de riktar sig heller inte nödvändigtvis till de objekt där störst besparing kan uppnås. Vi kan konstatera att stimulanserna inte varit tillräckliga eller är för generella. En smartare, mer effektiv och tydligt riktad modell behövs. MP:s förslag på ROT-avdrag riktat mot energisparåtgärder är bra, men når inte nödvändigtvis de objekt där störst effektivisering kan nås. ”Energi-ROT” ger heller inte någon större möjlighet till kapitalsvaga företag och privatpersoner att investera i energieffektivisering, då det trots subventionen krävs en hel del eget kapital. En bättre lösning för att skynda på energieffektivisering och samtidigt skapa många jobb inom området är att man från staten inrättar en investeringsfond. Från denna kan företag som arbetar med energieffektivisering räntefritt låna för att göra kostnadsfria effektiviseringar direkt hos kund mot en avbetalning utifrån den insparade el-/värmekostnaden. Företag söker själva upp sina kunder och kommer högst troligt att först erbjuda sina tjänster åt de kunder där störst energieffektivisering kan uppnås, vare sig det är företag, offentlig sektor eller privatpersoner. Ett tänkbart upplägg kan se ut så att kunden får sin lokal eller bostad lågenergianpassad i utbyte mot en avbetalningsplan på 90% av den insparade el- och värmekostnaden per år. 10% av de insparade pengarna går till kunden själv, detta för att motivera kunden att vilja få jobbet utfört. Avbetalningen styrs utefter aktuellt el-/värmepris, på samma sätt som en kreditavbetalning som styrs av aktuell ränta. I takt med att företagaren får in pengar för det utförda arbetet, betalas pengar tillbaka till den statliga investeringsfonden. En investeringsfond enligt denna princip skulle ge win-win-effekt och inte bara nå de som har råd att investera i energieffektivisering. Förslaget ger på ett effektivt sätt fler jobb och en större marknad inom energi- och miljöteknikområdet, mindre behov av mp.se/kongress energi och ett lägre resursutnyttjande och dessutom ekonomisk vinst för kund, företag och statskassa. Jag yrkar 1. att MP tar fram en ny mer effektiv och riktad modell för hur man från statligt håll kan skynda på energieffektivisering, 2. att MP driver frågan om att upprätta en statlig investeringsfond för energieffektivisering. Partistyrelsens yttrande: Energieffektiviseringsutredningen 2008 visade att energianvändningen kan effektiviseras med 35 TWh till år 2020, motsvarande mer energi än vad hälften av kärnreaktorerna levererar. Utredningen menar att hela den effektiviseringen är lönsam både för samhället och för användaren redan med de energipriser som rådde 2008. Med högre priser, framför allt på olja, ökar potentialen för lönsamma åtgärder. Trots att effektiviseringen är lönsam för både samhället och den enskilde sker den inte spontant. För att få till en omställning till ett effektivt energisystem baserat på 100% förnybar energi krävs många styrmedel varav en statlig investeringsfond liknande den motionären beskriver skulle kunna vara ett. Den exakta utformningen och olika kombinationer av styrmedel överlämnas till riksdagsgruppen som redan har ett flertal förslag på området att hantera. Motion nr: 4.12 ISOLERING OCH ENERGIEFFEKTIVISERING Robert Ahl, Kerstin Allergren, Ann-Sofie Andersson, Maria Antonsson, Elisabeth Bergman, Malena Gyllenhak, Per Persson, Kerstin Slåneteg, Susanne Wise, Martin Banachowski, Maria Lagerlöf och Björn Olsen I den nuvarande debatten kring energieffektivisering och då ökad isolering av byggnader återigen är i ropet är det av yttersta vikt att inte bidra till att byggnaders kvalité och funktion, liksom människors hälsa, försämras. En stor del av den isolering som används idag är energikrävande vid produktion, varken återvinnings- eller nedbrytbar och är dessutom hälsofarlig (se vidare artikel i Byggnadsarbetaren: http://www.byggnadsarbetaren.se/2001/02/ tysklandgar.egen.vag.om.mineralull/ och http:// www.byggnadsarbetaren.se/2001/02/industrinvisst. omgift.i.mineralull/). Exempel kan vara att isoleringsmaterialen är farliga att inandas då fibrerna fastnar i lungorna och aldrig försvinner, de går inte att bryta ner och måste slängas/deponeras efter användning. Vidare är de till stor del inkompatibla med existerande byggnadsmaterial (såsom trä) då de kan inte ta upp fukt, varför de behöver plastas in, vilket även innebär att omgivande Energi 31 Kongress 2012 trämaterial plastas in. Om fukt kommer in i konstruktionen (på grund av spik med mera) kan den inte komma ut ur inplastningen och orsakar fuktskador och röta på träet. Ur arbetsmiljösynpunkt är det helt oförsvarligt att medverka till att byggarbetare måste hantera onödigt farliga produkter. Ur byggnadsarvsperspektiv är det onödigt att använda material som inte fungerar med konstruktionen, då andra material likväl kan användas som åstadkommer samma effekt. Byggnadsarvet är en resurs precis som olja, skog eller vatten – så länge byggnaderna står är den investerade energin bevarad. Ur ekologiskt hållbarhetsperspektiv: Om regleringar uppkommer som favoriserar material som är nedbrytbara, ekologiska, hälsosamma och hygroskopiska (kan ta upp och avge fukt vilket då inte kräver plastfilm), skulle fler producenter uppkomma på marknaden och produkterna skulle bli billigare än vad de är idag. Vi yrkar Motion nr: 4.13 BRA MILJÖVAL EL SOM FÖRSTAHANDSVAL Birgitta Ljung, Andreas Novotny, Olof Olsson, Hanna Skogsmark, Camilla Thörn och Daniel Wåckner Stöds av Miljöpartiet de gröna Huddinge Om man har ett nätavtal men inte väljer något elbolag får man idag automatiskt ett tillsvidareavtal med nätoperatören. De innebär i flertalet fall ett avtal med Vattenfall, Fortum eller Eon. Alla dessa är storägare i våra kärnkraftverk. Vi menar att MP ska verka för att den som inte väljer aktivt automatiskt ska tilldelas ett avtal med ”Bra miljöval-el”. Vi yrkar 1. att MP verkar för att den som inte väljer aktivt automatiskt ska tilldelas ett avtal med ”Bra miljöval-el”. Partistyrelsens yttrande: Bifall 1. att MP utreder, i samarbete med experter från sakkunnig organisation, hur energieffektivisering kan utföras utan att förstöra byggnadsarvet, Motion nr: 4.14 2. att MP kräver lägre energiåtgång vid produktion av isoleringsmaterial, Bengt Wikström En elräkning som skickas ut till svenska företag och hushåll består av en fast abonnemangsavgift, en fast nätavgift, ett rörligt kWh-pris beroende på förbrukning, energiskatt: 29,0 öre per kWh exkl moms och även moms på det sammanlagda beloppet, dvs också på energiskatten. Detta betyder att även om förbrukningen är 0, får kunden betala en betydande avgift till eldistributionsföretaget. Det betyder också att energisparåtgärder som t ex att investera i lågenergilampor, kylskåp, spisar, värmepumpar och annan ny energieffektiv utrustning som finns på marknaden inte ger köparen optimal ekonomisk utdelning. Det är uppenbart att det behövs ett nytt faktureringssystem som kommer tillrätta med detta problem. 3. att MP kräver återvinningsbar eller nedbrytbar isolering, 4. att MP kräver att isoleringsmaterial inte ska vara hälsovådliga, 5. att MP verkar för att effekterna på hela byggnadsbeståndet måste undersökas. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1 och 5, besvarad attsats 2–4 Att MP som motionärerna föreslår ska utreda hur energieffektivisering kan utföras utan att förstöra byggnadsarvet är inte rimligt då MP inte har de resurser som krävs för en sådan utredning. Det pågår redan forskning och det finns olika uppfattningar om hur olika teknikval påverkar gamla byggnader. Att verka för återvinningsbara/nedbrytbara isoleringsmaterial som inte är hälsovådliga ligger i linje med den politik MP driver. Ett kontinuerligt arbete med att minska energiåtgång inom industrin likaså. MP driver i riksdagen redan förslag om inomhusmiljöns hälsopåverkan och avser fortsätta med det (http://www. mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=183659). Att undersöka Sveriges hela byggnadsbestånd är en tveksam prioritering av resurserna. 32 Energi ELRÄKNINGAR En självklar åtgärd är att bemyndiga elhandelsföretagen att endast fakturera den förbrukade mängden kWh och i detta pris inkludera abonnemangsavgifter och för hushåll även moms. Företag skall givetvis ha momsen redovisad separat. Detta kommer att ge mycket enklare fakturor och därmed betydligt lättare för kunden att göra prisjämförelser med åtföljande hälsosam konkurrens mellan elhandelsföretagen. Den största fördelen med enklare fakturor är det utmärkta incitament för energibesparing som förslaget utgör. Jag är övertygad om att med smart ny teknologi som blir än mer lönsam, kommer svensk elförbrukning att minska med minst 10% och samtidigt ge många nya arbetstillfällen i nya smarta teknikindustrier. mp.se/kongress Kongress 2012 Jag yrkar Jag yrkar 1. att MP ska verka för enklare elräkningar där de fasta avgifterna är inkluderade i det rörliga KWhpriset. 1. att MP verkar för att elleverantörerna och nätägarna minskar och till slut helt tar bort de fasta avgifterna för elen och elnätet och istället ökar den rörliga avgiften. Partistyrelsens yttrande: Avslag Mellan 10 och 30 procent av hushållens elkostnad utgörs av den fasta nätavgiften, som konsumenterna i praktiken inte kan påverka genom att minska sin elanvändning. Precis som motionären beskriver försvagar nätavgiften incitamentet för energieffektivisering i hushållen. I en riksdagsmotion (motion 2011/12:N258) föreslås ett ökat incitament för energieffektiviseringar via förändrad eltaxa. Det motionären kallar fasta avgifter är i huvudsak så kallade säkringstariffer som styrs av den maxeffekt kunden abonnerar på. Det är viktigt att också hushålla med effekt då effektuttaget påverkar dimensionering av elnät och behov av elproduktionsanläggningar. Effektberoende säkringstariffer fyller således en funktion då de uppmuntrar elkunder att inte abonnera på högre effekt än nödvändigt. Partistyrelsen anser att man inte helt bör avskriva behovet av en fast avgift. Kongressen beslöt 2010 att avslå en motion med liknande innebörd. Partistyrelsen föreslår därför att kongressen vidhåller denna linje. Partistyrelsens yttrande: Avslag Se yttrande över Elräkningar. Motion nr: 4.15 AVGIFTSVÄXLING ELTAXOR Sven Hansson De flesta taxor för el, både nätavgiften och energikostnaden är idag indelad i två olika taxor. En fast och en rörlig. Detta ger inte rätt stimulans eller rätt ekonomisk motivation att spara på el. Att spara el ger då inte största möjliga ekonomisk vinst. Med en borttagning efter en successiv minskning av de fasta avgifterna och höjning av de rörliga så kommer det att bli mer lönsamt att spara el. En sådan successiv minskning bör göras i flera steg, under ett antal år, dels för att konsumenterna ska se åtgärden som en positiv åtgärd och dels för att företagen ska kunna höja det rörliga priset så att inkomsterna från nätoch förbrukningsavgifter ska bli lika stora. Inkomster för företagen ska i princip bli oförändrade med en prisbild som bygger på minskande och slutligen på ett helt rörligt pris. En liten tänkvärd jämförelse är följande: Du har en bil och kör ca 1 400 mil per år. Det går åt ca 1 000 liter bensin och kostar ca 14 500 kr. När du kommer till macken måste du ha betalat din månadsavgift på ca 600 kr oavsett om du kör lite eller mycket. Sedan får du en rörlig kostnad på ungefär ca 7:25 kr. Det låga priset ger ingen stimulans att köra mindre? mp.se/kongress Energi 33 Kongress 2012 5. HÖGSKOLA OCH STUDENTFRÅGOR Motion nr: 5.1 Motion nr: 5.2 RÄNTEFRIA STUDIELÅN UTÖKA ANTALET TERMINER SOM BERÄTTIGAR TILL STUDIEMEDEL Eric Westerberg Stöds av Miljöpartiet de gröna Mjölby och Östergötland Dagens ränteekonomi kan inte fortsätta på inslagen väg. Ränteekonomin inhyser inte bara skuldfällor som skapar klyftor mellan såväl privatpersoner som nationer, utan utgör också dörren in till den ohållbara överkonsumtion av naturresurser på global nivå som mänskligheten för närvarande ägnar sig åt. Rådande ekonomiska system behöver kraftigt reformeras. Det sker sannolikt bäst genom en successiv övergång till en räntefri ekonomi. En övergång till att erbjuda studenter räntefria studielån via Centrala studiestödsnämnden (CSN) är ett av många bra områden att börja med. Jag yrkar 1. att MP, som ett steg i övergången till en långsiktigt hållbar räntefri ekonomi, driver införandet av räntefria studielån via CSN. Partistyrelsens yttrande: Avslag Frågan om räntefri ekonomi är en kontroversiell fråga inom MP som har diskuterats flera gånger tidigare på kongressen, senast 2011 då kongressen valde att avslå flera attsatser som uttryckligen nämnde räntefrihet. Bland annat avslogs attsatser om ”att partistyrelsen ges i uppdrag att vidareutveckla och fördjupa visionen om det gröna idealsamhället där ränta och inflation inte existerar” och ”att MP verkar för förändring av reglerna för att bedriva bankverksamhet inom Sverige för en övergång till ett hållbart ekonomiskt system på räntefri grund.” Partistyrelsen vill inte överdriva vikten av avslagsbeslut, men framhåller ändå att frågan om räntefri ekonomi nyligen diskuterats och kommer med all sannolikhet även diskuteras i samband med partiprogramsrevideringen 2013. Oavsett vad man anser om räntefri ekonomi så bör dock motionens attsats avslås. Om CSN skulle börja erbjuda räntefria lån skulle de flesta studenter sannolikt bara sätta in pengarna på ett räntebärande konto i sin vanliga bank, och det skulle inte leda till någon övergång till räntefri ekonomi överhuvudtaget. Det skulle också leda till kraftigt ökade kostnader för studiemedelssystemet i statens budget och göra det betydligt svårare för oss att få höja studiemedlen. 34 Högskola och studentfrågor Billy Larsson Staten har under lång tid eftersträvat att minska antalet terminer som berättigar till studiemedel för eftergymnasial utbildning. Skälen till detta är två. Ett handlar om att spara pengar. Det andra skälet är relaterat till en kunskapssyn där utbildning ses som något som främst så snabbt som möjligt ska leda fram till en yrkesutbildning. Det innebär att samhället har en låg värdering av studier som inte har en omedelbar koppling till ett yrke. Idag kan man få studiemedel för 12 terminer. Det innebär att den som påbörjat en viss utbildning har svårt att ändra inriktning. Det innebär också att det blir svårt att studera ett visst ämne på grund av intresse snarare än för att det ska leda till ett yrke. Konsekvenserna blir att det är svårt att skaffa en bredd i sin utbildning, såsom att en företagsekonom också har läst miljövetenskap, eller att en läkare också har läst filosofi. Sådana tvärvetenskapliga ambitioner borde snarare uppmuntras än försvåras. Dels för att den som redan i sin grundutbildning kunnat ägna sig åt tvärvetenskap bör ha nytta av en bredare bildning även inom sin yrkesutövning, dels ger sådana kunskaper en grund för den som efter sin grundutbildning vill ägna sig åt tvärvetenskap. MP framhåller vikten av tvärvetenskaplighet, vilket kan göra det extra viktigt för oss att hävda värdet av att kunna studera ett utökat antal terminer. Jag yrkar 1. att MP verkar för att antalet terminer som berättigar till studiemedel vid eftergymnasial utbildning utökas. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Under den förra mandatperioden drev MP i flera riksdagsmotioner att antalet studiemedelsberättigande terminer skulle utökas från 12 till 14. De senaste åren har vi dock inte prioriterat att lyfta det förslaget i våra budgetmotioner då vi efter samråd med studentorganisationerna kommit fram till att det just nu är viktigare att lägga mer pengar på utbildningens kvalitet. Det innebär inte att vi även fortsatt anser att det vore bra att utöka antalet terminer på det sätt som motionären föreslår, motionen bör därför anses besvarad. mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 5.3 HJÄLP DE SVENSKA UTLANDSSTUDENTERNA David Arvidsson Shukur Det svenska samhället har länge haft en välfungerande tradition av gratis universitetsstudier. När personer sedan utbildat sig och börjar arbeta inom Sverige, så bidrar i sin tur deras skatter till att den tidens ungdomar kan studera. Man betalar på så vis tillbaka sina studiekostnader. Det svenska samhället är nu mer än någonsin i behov av välutbildade ungdomar. Arbetslösheten i landet är stor, men även bristen på arbetskraft inom områden som kräver högutbildad personal. Svenska ungdomar som väljer att studera på prestigefulla universitet utomlands betalar idag själva sina studieavgifter. Ofta har dessa ungdomar nått lysande resultat på gymnasienivå och skulle göra stor samhällsnytta om de efter sina universitetsstudier återvände till Sverige för att arbeta. Då en person väljer att studera utomlands, så belastar han inte den svenska statens utgifter för universiteten. Även om eleven sedan återkommer till Sverige och betalar skatt, så får han under sina universitetsstudier inte någon mer ekonomisk hjälp än svenska elever. Detta trots det nämnda faktumet, att eleven inte belastar den svenska ekonomin. Det är inte mer än rimligt att anse att elever som studerar utomlands på universitet som tar ut studieavgift, är berättigade till en ekonomisk ersättning motsvarande vad deras studier hade kostat om de tagits i Sverige. För att se till att högt presterande elever återvänder till Sverige efter sina studier så skulle man kunna ge en möjlighet till ett extra avtalsbundet ekonomiskt stöd. Detta i utbyte emot att eleven i fråga åtar sig att återvända för att jobba ett antal år i Sverige efter avklarad examen. Detta skulle hjälpa det svenska samhället från att förlora duktiga elever. Samtidigt blir det en morot för högt presterande elever och en stark kontrast till Alliansens piskpolitik inom skolan. Jag yrkar 1. att MP driver frågan om ett extra ekonomisk stöd för elever som studerar i utlandet på universitet som tar ut avgift, 2. att MP driver frågan om att låta högt presterande elever utomlands få delar eller hela sin utbildning betald i utbyte mot löfte om att de arbetar i Sverige ett antal år efter avlagd examen. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionen innebär i praktiken ett förslag på en slags skolpeng för högskolestudier, som kan tas med till utlandet. Partistyrelsen är principiellt tveksam till mp.se/kongress en sådan ordning, men ser framför allt inte behovet. Redan idag har studenter som väljer att studera i utlandet möjlighet att få tilläggslån från CSN inom ramen för det vanliga studiestödssystemet för att täcka högre kostnader. Särskilt högpresterande studenter har dessutom ofta möjlighet att få sina studieavgifter vid utländska lärosäten helt eller delvis betalda genom stipendier i värdlandet. Utöver detta har samtliga svenska högskolor utbytesavtal med lärosäten på en mängd olika håll i världen som berättigar till kostnadsfria utlandsstudier under del av utbildningstiden. Den mest angelägna förbättringen av rådande ordning är, anser partistyrelsen, en höjning av studiebidraget (och det oberoende av om man studerar i Sverige eller i utlandet), och den linjen driver partiet redan. Sammantaget föreslår partistyrelsen att motionen avslås. Motion nr: 5.4 UTBILDNINGSPLATSER UTIFRÅN PROGNOSER OM ARBETSMARKNADENS BEHOV Miljöpartiet de gröna Falun Är det rimligt att elever fritt får välja utbildningsprogram på gymnasiet som garanterat leder till arbetslöshet? Är det t ex rimligt att det utbildas 1 800 stylister i Sverige de närmaste åren, när det finns ett sådant jobb att söka? Miljöpartiet de gröna i Falun yrkar 1. att MP ska verka för att Arbetsmarknadsverket får i uppdrag att göra prognoser om framtida behov av arbetskraft på olika områden. Skolverket får sedan utforma ramar för hur många platser som behövs i landet på olika utbildningsprogram, för att tillfredsställa behovet av arbetskraft. Skolverket delar sedan ut utbildningsplatser till skolorna. Kommunala skolor ska prioriteras. Partistyrelsens yttrande: Avslag Arbetsförmedlingen gör redan regelbundet den typ av prognoser som motionärerna efterfrågar, i sina publikationer Yrkeskompassen och Var finns jobben?. Att baserat på dessa nationellt styra antalet platser på olika gymnasieutbildningar tror dock partistyrelsen inte är en framkomlig väg. Dels skulle en sådan ordning gå emot vad partistyrelsen ser som MP:s syn på utbildningens roll i samhället. Utbildning handlar inte bara om att förse arbetsmarknaden med arbetskraft, utan också om att ge varje individ möjlighet att utvecklas i enlighet med sina drömmar. Naturligtvis kan inte alla bli rockstjärnor, men den som verkligen vill studera musik ska så långt det är möjligt ges chansen att göra det. Det som inte är bra är om elever grundar sina utbildningsval på felaktiga föreställningar om hur deras framtida arbetsmarknad ser ut. Högskola och studentfrågor 35 Kongress 2012 Därför är en betydligt bättre väg framåt att satsa på god studie- och yrkesvägledning, så att eleverna kan fatta informeradeoch välgrundade beslut. Det förutsätter också möjlighet till livslångt lärande, fungerande vuxenutbildningar och att man öppnar dörren för att välja och välja om under livet. Detta är en linje som partiet redan driver. Partistyrelsen föreslår mot bakgrund av detta att motionen avslås. Motion nr: 5.5 DECENTRALICERA ANTAGNINGEN TILL UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Staffan Schartner MP bejakar småskalighet och mångfald på många områden, t ex inom skolan och i universitetsvärlden. Samtidigt accepterar vi ett extremt centraliserat system i övergången från gymnasieskolan till universitet och högskolor. I dagens skola läggs stora resurser på att testa och jämföra alla gymnasieelever. De åtgärder som syftar till att förbättra de stora bristerna i betygssättningens relevans och likvärdighet går oftast ut över skolans pedagogik och sätter fokus på den del av kunskapen som är lätt mätbar. Samtidigt har vi ett stelbent system för antagning till högre utbildning där förmågan att skaffa sig goda betyg i gymnasiet är den överlägset viktigaste färdigheten vid antagningen till nästan alla olika attraktiva utbildningar, oavsett de egenskaper som efterfrågas under utbildningen eller i yrkeslivet. De möjligheter som redan nu finns för att basera antagningen på andra kriterier, specifika för den speciella utbildningen, används alltför sällan. För att råda bot på den timglassmala midja som det betygsfixerade antagningssystemet är i det annars brokiga svenska utbildningssystemet föreslår jag att högskoleförordningen kap7 §23 reformeras. Antagningen till högskolan bör ske på andra kriterier än standardiserade skolbetyg, kriterier anpassade till den individuella utbildningen. De internationella förebilderna är många och jag är övertygad om högskoleinstitutionernas förmåga att själva ställa samman mer differentierade, precisa och träffsäkra antagningsinstrument. Jag yrkar 1. att MP undersöker möjligheterna att ersätta skolbetyg som urvalsinstrument vid antagning till universitet och högskolor. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionen förespråkar att gymnasiebetyg helt ska avskaffas som urvalsinstrument vid antagningen till universitet och högskolor, samtidigt som att varje högskola ska ges större frihet att hitta egna antagningskriterier son inte är gymnasiebetyg. Partisty36 Högskola och studentfrågor relsen anser att gymnasiebetygen bör kunna spela en roll vid antagningen till högskolorna. Betyg är ett av flera möjliga antagningskriterier och kan vara användbart i vissa sammanhang även om det inte bör vara det enda kriteriet. Det bör i stället finnas en mångfald av antagningsmetoder, som t ex högskoleprovsresultat och intervjuer. Högskolorna har redan i dag ganska stor frihet att själva utforma egna antagningskriterier för en relativt stor andel av de studenter de tar in, men har hittills valt att inte använda detta i någon större utsträckning, vilket till stor del beror på kostnaden. I stället för att helt avskaffa betygen som urvalsinstrument vore det bättre att underlätta för högskolorna att ta fram och använda alternativa metoder. Motion nr: 5.6 STÄRK DE SOCIALA OCH MILJÖMÄSSIGA ASPEKTERNA I EKONOMIUTBILDNINGEN Patrik Sandström Ekonomins sociala och miljömässiga påverkan får jämförelsevis lite utrymme i de ekonomiska kalkylerna hos stat, kommun och företag, även om det på senare tid har börjat beaktas mer. En av anledningarna är att den ekonomiska utbildningen saknar tillräcklig forskning och utbildning inom dessa områden. De som ska fatta besluten, göra utredningarna och genomföra verksamheterna har inte de sociala och miljömässiga perspektiven med sig. För att skapa långsiktiga sociala och miljömässiga förbättringar måste ekonomin omfatta även dessa. Jag yrkar 1. att MP arbetar för en satsning på utökad tvärvetenskaplig forskning och utbildning vid landets universitet och högskolor kring national- och företagsekonomins sociala och miljömässiga påverkan, och hur ändliga resurser värderas för att bibehålla stabila och hållbara nivåer. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP:s grundsyn på statsmakternas reglering av högskolorna innefattar att riksdag och regering bör begränsa sig till att ställa upp allmänna mål för högskolornas verksamhet och mer specifika mål för enskilda examina. Sett ur det ljuset anser partistyrelsen att mycket av det som motionären efterfrågar redan finns i dagens reglering av högskolorna, på en lämplig detaljnivå. I 1 kap. 5 § högskolelagen anges exempelvis att ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.” Detta gäller all utbildning, forskning och annan verksamhet vid högskolorna. mp.se/kongress Kongress 2012 Som ett annat exempel återfinns bland examensmålen för civilekonomexamen (i högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen) att studenten ska ”visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete”. Givet detta föreslås motionen anses besvarad. mp.se/kongress Högskola och studentfrågor 37 Kongress 2012 6. INTERNATIONELLT OCH EU Motion nr: 6.1 LÄGG GRUNDEN FÖR EN MOGEN STÄLLNING I EU-FRÅGAN László Gönczi Stöds av Miljöpartiet de gröna Ljusdal MP genomförde en medlemsomröstning i frågan om Sveriges EU-medlemskap under hösten 2008. Frågan som partiet bör ställa sig är om grunderna för den står sig än. Fakta MP:s medlemsomröstning Antal röstberättigade (medlemsantalet den 30 juni): 7 828 Antal som röstade: 3 641, 46,5 procent Nej-röster (slopa EU-utträdeskravet): 2 012, 55,6 procent Ja-röster: (ha kvar ett EU-utträde): 1 609, 44,4 procent Ogiltiga: 20 stycken Skillnad mellan ja och nej: 11,2 procent Idag har MP cirka 16 000 medlemmar. Finns det anledning att utvärdera partiets politik några år efter omröstningen. Mitt svar är att partiets politik i viktiga frågor ständigt ska vara föremål för utvärdering. Man bör fråga sig om tidigare ställningstaganden fortfarande är relevanta. Tiderna förändras, partiet likaså. Det finns flera goda skäl för att inleda en process där vi utvärderar partiets hållning till EU under det kommande året. Det ena är att partiet står inför antagandet av ett nytt partiprogram och det viktigaste är att det EU som vi är med i ändras i rasande tempo och mycket av det man kunde hoppas på 2008 har inte blivit av samtidigt som mycket av det man då befarade har besannats eller överträffats. En del av de problem som medlemskapet skapar är inga nyheter, till exempel att EU har regler som begränsar våra möjligheter att förbättra lagen om offentlig upphandling, att cirka två tredjedelar av alla lagar som riksdagen beslutar om är anbefallda av EU mm. Jag tänkte ge några viktiga exempel på problem som idag står i tydligare dager än de var 2008. Första punkten är att EU:s nya fördrag antogs, utan folkomröstning i Sverige och helt emot MP:s strävan. Utsläppshandelssystemet, EU:s stora projekt för minskade utsläpp som på egen hand ska stå för hälften av de minskade utsläppen, har totalhavererat. När systemet infördes var tanken att priset för 38 Internationellt och EU utsläppsrätterna skulle bli 300–400 kr/ton koldioxid men idag ligger de på 70–90 kr/ton, dvs alldeles för lite för att ge de tänkta effekterna. REACH, EU:s stora kemikalielag, var tänkt att utvärdera de farligaste 1 500 kemikalierna och ersätta dem som var farligast med mindre farliga eller åtminstone begränsa användningen av dem. Hittills har ingen kemikalie förbjudits genom REACH och av de 1 500 har endast ett 50-tal tagits upp på den s k kandidatlistan som är första steget för att kunna starta en process för begränsning av dem. Direktivet om djurförsök försvagar nuvarande lagstiftning. Terrorlagarna har kraftigt ökat övervakningen och minskat integriteten. Den ekonomiska krisen riskerar leda till ytterligare centralisering och även nedprioritering av miljö- och klimatarbetet. Nya genmanipulerade grödor har stoppats under ett decennium och det finns ett förslag att kunna låta varje land stoppa dem på mer eller mindre svåra villkor men priset för detta är att av de 14 eller fler grödor som har stoppats kommer alla att släppas lösa i EU. Naturligtvis finns det bra saker på gång också, flygets utsläpp kommer att ställas krav på, EU arbetar just nu med att ta fram åtgärder för energibesparing och många beslut innehåller både bra och dåliga bitar. Våra gröna vänner och Carl och Isabella har också lyckats förändra saker som t ex att driva på för alternativ till BNP-mått, bättre livsmedelsmärkning, ett stoppat fiskeavtal med Marocko och förbättringar av dåliga förslag. Meningen med denna motion är inte att kongressen nu ska ställning för eller mot ett svenskt medlemskap utan att lägga grunden för en mogen hållning i frågan om Sveriges relation till EU. Ska vi intensifiera vår kritik av EU? Ska vi återta vår hållning om att eftersträva en folkomröstning i frågan? Ska partiet hellre anpassa sig till den överstatliga drömmen om ett sammanhållen solidarisk och kraftfull union? Det vore, med andra ord, bra om vi kunde göra en större utvärdering om det medlemmarna hoppades på skulle uppnås när de röstade nej till EU-utträde och istället ”enbart” vara EU-kritiska och förändra mp.se/kongress Kongress 2012 EU är på väg att uppnås eller om vi behöver ompröva EU-politiken. Man kan endast hoppas på att MP:s egna sakkunniga kan ge en rättvis bild i grön belysning. Jag yrkar 1. att partistyrelsen får i uppdrag att ta fram en analys av konsekvenserna av Sveriges medlemskap i EU och hur bilden av detta har förändrats efter medlemsomröstningen, 2. att analysen ska ingå i underlaget för beslut om partiprogrammet. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen är tveksam till att det behövs något särskilt kongressuppdrag att analysera Sveriges medlemsskap i EU inför partiprogramrevideringen. Partiprogramarbetet pågår som bäst och partiprogramgruppen har, exempelvis, redan mött våra EU-parlamentariker och tillgodogjort sig deras erfarenheter. Partiets medlemmar kommer i den fortsatta processen att få många möjligheter att lämna synpunkter på skrivningarna kring EU i partiprogrammet. Motion nr: 6.2 MILJÖPARTIET - ETT EU-KRITISKT PARTI Roland von Malmborg Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka Ungefär hälften av MP:s medlemmar uttryckte att de ville ha kvar paragrafen om snabbast möjliga utträde ur dagens felbyggda folkstyreförsvagande EU. Men efter att en knapp majoritet röstat för att ta bort denna paragraf, har detta av somliga tolkats som att MP inte längre ska vara EU-motståndare eller ens EU-kritiskt, utan acceptera dagens EU. Ett antal personer hävdar att de utsatts för tryck från lokala partistyrelsers medlemmar, eller högre, att sluta vara EU-kritiska, för att sådant nu skulle strida mot MP:s politik. Flera har gått ur partiet, efter att ha känt sig svikna eller mobbade med dylikt. Storfinansen har begränsat folkens valfrihet, genom att i EU:s grundlag lagt in en politisk partsinriktning, nyliberalismen, med avreglering av både privatbolagssektorn med dess banker (isländska bankerna var skuldsatta till 1 000% av BNP), och hushållssektorn, som dess grad av skuldsättningsmöjlighet till bankerna. Samtidigt lägger EU-grundlagen en utförsäljande och privatiseringsdrivande anorexiatvångströja på den offentliga sektorn, max 60% av BNP i skuldsedelssumma, alltså brutto. Ingen tillgång landet äger gemensamt, eller byggt upp genom lånemp.se/kongress pengarna, får dras av – inte ens riksbankens valutareserv på 100-tals miljarder i utländska sedlar etc. Än mindre byggnader, kraftverk, skog och mark, eller höjd folkhälsa och kunskap hos folket. USA:s ambassadör i Tyskland, George McGhee, underströk stolt att (redan) EU:s första grundlag, Rom-konventionen, ”tillkom på Bilderberg-mötena”, den miljardärsledda hemliga grupp han var med i. (Och i vilken Carl Bildt kvarstår som inbjudare av svenska deltagarna, trots utrikesministerposten. En jävighet, mycket allvarligare för Sverige, än hans nu avsagda roll i Lundin Oils kolonialkrig i Afrika.) Historien har visat att MP:s nej till euron nu stöds av många som röstade ja. Och EU:s (tillfälliga?) avskaffande av demokratin i Italien och Grekland får alltfler att bli skeptiska till marknadsmaktmännens EU. EU (vilka?) tillät inte grekerna att folkomrösta om de ville ta ut sina pengar från de globala bolagsbankerna och sätta in dem i riksgälden så att utlandsberoendet skulle minska, räntorna sjunka, och därtill hamna hos egna folket i stället för utländska miljardärer, via skatteparasitöar. Det är en katastrof om väljare som värnar om demokratins kärna – makt över den egna nära vardagen (boende, markbruk, förädling, kultur, arbete) – skulle hänvisas till bara två rimligt EU-kritiska partier, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Den partisktpolitiska EU-grundlagen med sina krav på utförsäljning av folkets gemensamma förmögenhet, individutslagningsskapande konkurrenskrav på offentlig service och offentliga bolag, hindrar det solidariska, socialt och ekologiskt uthålliga samhälle som MP vill bygga. Jag yrkar 1. att MP fortfarande ska vara ett starkt EU-kritiskt parti. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP är ett decentralistiskt parti som vill att politisk makt ska vara så nära de som berörs som möjligt. EU:s utveckling har gått mot ökad centralisering och EU ägnar sig idag åt många frågor som skulle avgöras bättre närmare människor, på lägre beslutsnivåer. Mycket av EU:s energi har sedan Maastrichtfördraget ägnats åt euron som visat sig vara ett högriskprojekt för Europa. EU är idag i en ekonomiskt mycket svår situation som förstärkts av den centraliserade penningpolitiken. Detta är faktorer som bidragit till att MP även efter den medlemsomröstning som motionären nämner har agerat mot Lissabonfördraget och för att Sverige ska få ett juridiskt undantag från euron i EU-fördraget. MP är sålunda ett EU-kritiskt parti. Internationellt och EU 39 Kongress 2012 I arbetet med partiprogramsrevideringen kommer partiets EU-politik att fortsatt analyseras. I den processen har alla medlemmar och andra intresserade möjligheter att lämna synpunkter på skrivningarna kring EU i partiprogrammet som slutligen kommer att behandlas på kongressen 2013. Motion nr: 6.3 OM SAMHÄLLETS VATTENFÖRSÖRJNING Håkan Larsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv Till de områden där samhället självfallet ska ha fullt ansvar för servicen hör den offentliga vattenförsörjningen. Utförsäljning av offentligt vatten har prövats på olika ställen på kontinenten med förskräckande resultat, för att inte tal om vad som håller på att hända i stora områden i Afrika, Sydamerika och Asien, där särintressen i form av transnationella företag agerar. Många platser i Europa har valt att återta kontrollen över sitt vatten från privata spekulanter som inte kunnat sköta verksamheten. MP ska vara en garant för att det offentliga samhället förmår ge medborgarna den service som är nödvändig. Detta ska gälla lokalt och regionalt såväl som på andra nivåer i Sverige. Till den servicen hör vattnet. Det får inte bli föremål för spekulationsaffärer från särintressens sida eller på annat sätt privatiseras, läggas ut på entreprenad eller säljas. Jag yrkar 1. att MP uttalar sig vara motståndare till varje form av spekulation som gäller samhällets vattenförsörjning, 2. att riksdagsgruppen får i uppdrag att vid behov agera i frågan. Partistyrelsens yttrande: Bifall Partistyrelsen anser att den kommunala vattenförsörjningen i Sverige är en uppgift som bör ligga på kommunerna. Vatten och avlopp är naturliga monopol, och de behöver långsiktigt ansvarstagande och ägande som tar ansvar för att underhålla rörsystemen för att fungera bra. Motion nr: 6.4 UTVECKLINGSBISTÅND Ingemar Haraldsson Svenskt utvecklingsbistånd bör i större utsträckning gå till de fattiga. Vi kan som privatpersoner gynna världens fattiga genom att köpa rättvisemärkta produkter. Producenten kan därigenom få skäligt betalt för sitt arbete. Men tyvärr blir ”verkningsgraden” 40 Internationellt och EU ganska låg för detta. En alltför liten del av merkostnaden som konsumenten betalar för en rättvisemärkt vara går till den som producerar varan. Bl a små serier och udda distributionskanaler medför större kringkostnader. Det är önskvärt att betydligt fler i u-länderna får skälig ersättning för sitt arbete. Genom att använda utvecklingsbistånd till att ge skälig ersättninmg för arbete skulle vi kunna nå mycket större grupper än vi gör med frivilliga ideella insatser. Den del av våra skatter som går till utvecklingsbistånd bör gå till dem som producerar varorna i större utsträckning. Mellanhänder tar idag allt för stor del av biståndet. Vi kan jämföra med vanligt svenskproducerat bröd, som kostar 25–40 kr/kg. Det bakas huvudsakligen av vete eller råg, som bonden får någon krona per kilogram för. Om bondens ersättning fördubblades och bara den merkostnaden lades på priset skulle det knappast märkas för konsumenten. Om risproducenten finge skälig ersättning för sitt arbete och bara den merkostnaden lades på priset skulle det bli en obetydlig prishöjning. Därför borde vi kunna skapa ett system där producenterna ersätts enligt fairtrade-principer utan att konsumentens pris ökades till oskälig nivå. Sida skulle då svara för merkostnaden som uppstår direkt på grund av den högre ersättningen. Detta bör kunna ske även för industrivaror. Det kunde gå till så här: Sida begär offerter från fabrikanter på ett stort antal skjortor. Där ska fabrikanten garantera att de anställda får lön enligt etablerade fairtrade-principer. De ska alltså få skälig lön under skälig arbetstid och med acceptabel arbetsmiljö. Samtidigt begär Sida offerter från importörer av skjortor. Mellanskillnaden mellan det högsta offererade fabrikantpriset och det lägsta offererade importörpriset ska betalas av Sida. Om importörerna fick varorna till ordinarie marknadspris skulle Sidas kostnad motsvara merkostnaden på grund av arbetarnas högre löner. Men vi kan räkna med att importörerna skulle erbjuda högre priser eftersom fairtrade-märket ger en klar konkurrensfördel. Sidas kostnad kunde därför bli ännu lägre. Rörande livsmedel kunde Sida teckna kontrakt med småodlare till skäliga priser. Importörerna ska då behandlas på samma sätt som i exemplet med skjortor. Även där kan man räkna med lägre kostnad än om vanliga marknadspriser tillämpades. Naturligtvis måste Sida kontrollera att kraven efterlevs. En del av våra skatter går till utvecklingsbistånd. Det är inte alltid som vår u-hjälp går dit den bäst behövs. Det skulle däremot den del av anslagen som möj- mp.se/kongress Kongress 2012 liggjorde skälig ersättning åt producenter i fattiga länder göra. Vårt u-landsbistånd skulle göra större nytta. Exakt så som ovan beskrivs behövde det givetvis inte gå till. Bäst vore om vår riksdagsgrupp använde sitt kansli för att ta fram metoder för att på bästa möjliga sätt ge betydligt fler bönder och arbetare ersättning enligt principerna för rättvis handel (fairtrade). Jag yrkar 1. att kongressen uppdrar åt vår riksdagsgrupp att tar fram metoder att ge skälig ersättning för våra importerade produkter från fattiga länder enligt principerna för fairtrade, och att de sedan motionsvägen söker förverkliga kraven. Partistyrelsens yttrande: Avslag MP tycker att rättvis handel är en mycket god idé som vi stöder på många olika sätt, bland annat genom att uppmuntra kommuner att handla rättvisemärkt. Motionärens förslag om att den svenska biståndsbudgeten, via Sida, ska användas för att subventionera inköp av rättvisemärkta produkter är dock ingen god idé. Partistyrelsen anser att det vore ett misstag att ställa rättvis handel mot bistånd och yrkar därför avslag på motionen. Motion nr: 6.5 VÄLFÄRD UTAN TILLVÄXT, GLOBALT SETT Bodil Cronberg Gordon, William Gordon och Ingvar Gunnarsson Tidningen Miljöaktuellt har i två nummer visat var dagens tillväxtfixering slutar. De skriver bl a att dagens politiker inte tänker mer än tre eller fyra år framåt i tiden. Professor Kjell Aleklätt pekar på att oljeproduktionen kommer att vare nere på noll år 2100. Redan år 1972 slog Romklubbens rapport Tillväxtens gränser fast att den ekonomiska tillväxten inte kunde vara för evigt på en planet med begränsande resurser. Det finns en rad böcker t ex Tillväxt till döds, Tillväxtens sista dagar osv, som lyfter fram vad en skulddriven ekonomi, typ Greklands, ger för resultat. Global solidaritet ska kraftig prioriteras. Vi yrkar 1. att MP kraftfullt verkar för att all välfärd, globalt sett, ska ske utan tillväxt. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionen tar upp en mycket viktig fråga. Ett tillväxtskeptiskt anslag har varit grunden för MP:s politik alltsedan bildandet och finns även i nu gällande partiprogram. Frågan är dock på flera sätt komplex mp.se/kongress och det är svårt att med få ord greppa problemets omfattning och formulera hållbara lösningar. Exempelvis är motionens attsats alltför kategorisk, då den avvisar tillväxt även i fattiga länder där människor idag i många fall svälter och far illa. Det är knappast heller så att alla former av tillväxt i rikare länder behöver vara av ondo. Som våra välfärdssystem idag är finansierade är de också beroende av en ekonomisk tillväxt. Frågorna om tillväxten i relation till både miljö och välfärd är centrala frågor som just nu behandlas i det pågående partiprogramarbetet med sikte på att ytterligare utveckla partiets politik för en långsiktigt hållbar politik både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Denna politik kommer kongressen 2013 att få ta ställning till. Motion nr: 6.6 GLOBALA GEMENSAMMA NYTTIGHETER Valter Mutt och Pernilla Stålhammar Många av vår tids avgörande utmaningar är till sin natur transnationella. Frågor som klimatförändringar, rättvis handel, fred och säkerhet, finansiell stabilitet och hälsofrågor kräver samarbete över nationsgränserna. Dagens internationella strukturer återspeglar en svunnen tids förhållanden och är dåligt ägnade att åstadkomma lösningar på det tjugoförsta århundradets ödesfrågor. Klimatförhandlingarna går inte framåt, finansiell oro i en del av världen sprider sig snabbt till att bli ett världsomspännande problem och även säkerhetsproblematiken har blivit mer global än tidigare. Vi måste också titta mer på hur utmaningarna inom ett område samspelar med ett annat, som t ex klimat och fred och säkerhetshoten. Det finns goda exempel på när det globala samarbetet fungerar, t ex flygsäkerhet. Men ofta – som i klimatförhandlingarna – lyckas man inte komma överens om strukturer och finansiering. Denna problematik utgjorde bakgrunden till det fransk-svenska initiativet att tillsätta en högnivåkommission för globala gemensamma nyttigheter, vanligen förkortat GPG (global public goods). Kommissionen, som verkade 2003–2006 och leddes av Mexikos tidigare president Ernesto Zedillo, lade bland annat fram rekommendationer för att hantera klimatförändringarna, öka den internationella finansiella stabiliteten, stärka det internationella handelssystemet och uppnå fred och säkerhet. Det politiska momentum och stora intresse för begreppet GPG som förelåg när kommissionen sjösattes hann emellertid svalna innan rekommendationerna kunde växlas ut i praktisk politik. Och i Sverige fick vi en ny regering som prioriterade ner frågan. Begreppet globala gemensamma nyttigheter rymmer, anser vi, en betydande potential för att vidaInternationellt och EU 41 Kongress 2012 reutveckla MP:s internationella politik. Inget annat parti driver detta och tiden är mogen för att få till stånd systemförändringar på global och regional nivå. Vår tids sammanfallande kriser – klimatförändringar, artutrotning, finanskris etc – ökar insikten om att det inte längre räcker att lappa och laga och på så vis öppnas ett fönster mot mer grundläggande förändringar av vårt samhälle. Vi vill att Sverige blir pådrivande i arbetet för att utveckla former för hur världssamfundet kan hantera våra globala gemensamma nyttigheter. Vi yrkar 1. att riksdagsgruppen uppmanas att i motioner, interpellationer och i riksdagens löpande arbete lyfta begreppet globala gemensamma nyttigheter, 2. att MP i relevanta fora aktivt driver opinionsbildning och deltar i den internationella diskussionen kring globala gemensamma nyttigheter. Partistyrelsens yttrande: Bifall 42 Internationellt och EU mp.se/kongress Kongress 2012 7. INTERNT STADGAR, KONGRESS OCH EKONOMI Proposition nr: 7.1 STADGEFÖRÄNDRINGAR FÖR ETT VÄXANDE PARTI Miljöpartiet har på några år vuxit från att ha varit en organisation med runt 8 000 medlemmar till en organisation med runt 15 000 medlemmar. Det ställer stora krav på organisationen. Miljöpartiets medlemsdemokratiutredning har under året haft i uppgift att undersöka hur riksorganisationen skulle kunna utvecklas i takt med att kostymen för partiet växer samtidigt som vi inte vill kompromissa med graden av medlemsinflytande – utan snarare utöka den. Flera förslag lämnas under våren till partistyrelsen för verkställande, men några av förslagen innebär stadgeförändringar och ska därför beslutas av kongressen. a) För stärkta regioner – ett reformerat förtroenderåd De internt förtroendevalda regionföreträdarna (regionorganisationernas ordförande och motsvarande) har i dagsläget ingen formell ställning i riksorganisationen. Detta trots att dessa är en frekvent tillfrågad part av medier om rikspolitik och att deras ansvarsområde växer i samband med att partiet växer. Det är också betydligt svårare att kommunicera med 290 mottagare än ett 20-tal, vilket visar på behovet av regionerna som förankringsorgan. Av den anledningen har ett nätverk för våra regionföreträdare vuxit fram. Samtidigt är det riksorgan som ska vara rådgivande i politiska frågor, förtroenderådet, inte känt externt och förtroenderådsledamoten har ingen given framträdande position regionalt – och inte heller alltid insyn i viktiga regionala frågor. Enligt en utvärdering som förtroenderådet självt har genomfört under hösten framgår att organet i dag inte anser sig vara förankrad i respektive region. Vi ser ett starkt behov av att stärka regionernas roll i organisationen, som instans för förankring för både riksorganisationen och regionerna själva. Just nu hanterar vi dubbla funktioner – ett förtroenderåd och ett regionordförandenätverk som i praktiken är svårt att samordna tidsmässigt (vilket kongressen tidigare beslutat om) då det ställer höga krav på regionerna för mötes- och restid. Vi föreslår nu att riksorganet förtroenderådet justeras till att omfatta partiets regionföreträdare. Vår skrivning lämnar öppet för olika mp.se/kongress regionala organisatoriska lösningar och har en flexibilitet för vem som deltar. Eftersom förtroenderådet är ett rådgivande organ för partistyrelse och riksdagsgrupp tycker vi att det är rimligt att man inte kan både sitta i rådet och dessa organ, men att uppdraget som ledamot av riksvalberedningen ska vara möjligt att kombinera. Vi föreslår att den här ändringen görs först under 2013 eftersom de flesta regioner väljer representanter till förtroenderådet på sina årsmöten under våren och således redan har valt sina representanter för 2012. Förslag på förändringar: 1. att ändra §15.1 till ”Förtroenderådet består av regionorganisationernas ordförande alternativt vice ordförande eller motsvarande funktion. En regionorganisation motsvarar i normalfallet en riksdagsvalkrets. I det fall en regionorganisation omfattar två eller flera riksdagsvalkretsar kan den välja att få två ledamöter i förtroenderådet, förutsatt att den avstår från direktrepresentation från riksdagsvalkretsarna.” 2. att lägga till sist i §17.3.1 ”samt vara ledamot av riksvalberedningen.” b) En ny generation avdelningar och nätverk Under de senaste åren har initiativ kommit från miljöpartister bosatta utanför Sveriges gränser att starta avdelningar. Andra initiativ har kommit från befintliga kommunavdelningar som menar att de skulle vilja slå ihop två grannkommuners avdelningar till en gemensam. Partistyrelsen anser att båda dessa lösningar är intressanta och vill öppna upp för dem i partiets stadgar. Vi föreslår därför införandet av en ny sorts avdelning – utlandsavdelning – i stadgarna, med rätt att motionera och nominera till kongressen, samt en ökad flexibilitet i relationen mellan avdelning och primärkommun. Partistyrelsen har övervägt frågan om att också ge utlandsavdelningar rätt att utse kongressombud, och därmed i stadgarna helt jämställa dem med inrikes lokalavdelningar. På den punkten föreslår vi dock kongressen att avvakta en tid och se hur utlandsavdelningarna utvecklas. Som en konsekvens blir det möjligt att vara medlem i både en utlandsavdelning och en traditionell, inrikes, lokalavdelning. En annan utveckling de senaste åren är att allt fler miljöpartister tar initiativ till olika former av nätverk inom partiet, såsom Gröna Seniorer, Gröna Lärare och Gröna Fackliga. Dessa har i dag en oklar formell Internt stadgar, kongress och ekonomi 43 Kongress 2012 ställning inom partiet. Samtidigt finns sedan gammalt något som kallas nätverk, som inte har varit reglerat i stadgarna men som har haft en arbetsordning och har godkänts av partistyrelsen. Dessa har oftast, men inte alltid, varit orienterade runt ett sakpolitiskt område, såsom utbildnings- eller miljöfrågor. Partistyrelsen vill bejaka detta växande intresse för att bilda och driva olika nätverk och föreslår att nätverken, liksom utlandsavdelningarna, ska få motionsrätt till kongressen. På så vis kan de bli en naturlig arena för att utveckla, diskutera och lägga fram politiska förslag inom respektive nätverks specialområde. Detta förutsätter dock att nätverken, till skillnad från i dag, regleras i stadgarna. När det gäller frågan om motionsrätt, reglerad i stadgarnas §7.5.1, så finns en vilande stadgeändring som kongressen 2011 antog med enkel majoritet och som i år kommer att tas i andra läsningen. Det finns också en motion till årets kongress som föreslår ändringar i samma stadgeparagraf. Hur förslagen i denna proposition konkret ska utformas är beroende av huruvida kongressen bifaller eller avslår dessa andra ändringar. Därför presenteras tre versioner av attsats 3 nedan. Förslag på förändringar: 1. att ersätta stadgarnas §16 ”Lokalorganisation och regionorganisation” med följande: §16 Avdelningar och nätverk 16.1 Lokalavdelning omfattar minst en primärkommun. Regionavdelning omfattar minst en riksdagsvalkrets. Riksorganisationen omfattar hela partiet. §16.2 Partistyrelsen kan efter ansökan anta föreningar utanför Sveriges gränser som utlandsavdelningar till partiet. 16.3 Samtliga avdelningar är självständiga vad avser organisationsstruktur. 16.4 Avdelningars stadgar får ej strida mot dessa stadgar. 16.5 Partistyrelsen kan efter ansökan anta en sammanslutning inom partiet som nätverk. 16.6 Nätverk beslutar själva om sin organisation och verksamhet, men måste vara demokratiskt uppbyggda och är skyldiga att utse en ansvarig kontaktperson gentemot partistyrelsen. 2. att konsekvent, i hela stadgarna, ersätta begreppen ”kommunorganisation” och ”regionorganisation” med ”lokalavdelning” respektive ”regionavdelning” 3. Version A, om årets motion bifalls: att ändra §7.5.1 till ”Motionsrätt till kongressen har varje medlem, avdelning och nätverk. För att en motion ska behandlas av kongressen krävs dock att den får stöd från en avdelning, ett nätverk, Grön Ungdom 44 Internt stadgar, kongress och ekonomi eller Gröna Studenter, eller att motionen är undertecknad av minst fem medlemmar.” Version B, om årets motion avslås, men den vilande stadgeändringen bifalls: att ändra §7.5.1 till ”Motionsrätt till kongressen har varje medlem, avdelning och nätverk. För att en motion ska behandlas av kongressen krävs dock att den får stöd från en avdelning, ett nätverk, Grön Ungdom eller Gröna Studenter.” Version C, om både årets motion och den vilande stadgeändringen avslås: att ändra §7.5.1 till ”Motionsrätt till kongressen har varje medlem, avdelning och nätverk.” 4. att ändra §7.5.3 till ”Partistyrelsen fastställer sista datum då stöd för motioner ska meddelas.” 5. att ändra §7.5.1.1 till ”Nomineringsrätt till partiets riksorgan har alla medlemmar, avdelningar och riksvalberedningen.” c) Sidoorganisationer Begreppet ”sidoorganisationer” till Miljöpartiet är oklart och saknar definition. I stadgarna finns i dag en paragraf som endast räknar upp Grön Ungdom och Gröna Studenter som partiets sidoorganisationer, trots att vi i realiteten har många fler närstående organisationer, som till exempel nätverken Gröna Seniorer och Gröna Fackliga och stiftelserna Green Forum och Cogito. Dessa är organiserade på olika sätt, men ingår alla i den gröna familjen. Att vara en ”sidoorganisation” har ingen särställning i partiorganisationen. De rättigheter som ungdomsoch studentförbundet har, exempelvis Grön Ungdoms platser i riksvalberedningen och rätt till kongressombud, eller adjungering till partistyrelsen och ett fast, procentuellt budgetstöd som både Grön Ungdom och Gröna Studenter har, är beslutade i andra former. Partistyrelsen är väldigt positiv till att våra medlemmar och sympatisörer i dag kan engagera sig på olika sätt och i olika gröna nätverk. Vi vill stärka dessa organisationer och vi arbetar för att göra deras roll i organisationen tung och tydlig. Men när någon grön organisation eller nätverk i den gröna familjen ska få särskilda rättigheter eller bidrag är det vår uppfattning att detta bör regleras särskilt och inte genom att lyfta upp fler organisationer till den formella odefinierade statusen ”sidoorganisationer”. Vi vill nu ta bort det exkluderande begreppet och låter i stället rubriken spegla paragrafens nuvarande innehåll, vilka som är våra ungdoms- och studentförbund. mp.se/kongress Kongress 2012 Förslag på förändring: att ändra rubriken i §6 till ”Ungdoms- och studentförbund”. 4. att konsekvent, i hela stadgarna, ersätta begreppen ”kommunorganisation” och ”regionorganisation” med ”lokalavdelning” respektive ”regionavdelning”, d) Ansamlat resultat I sin revisionsrapport till partistyrelsen den 15 februari 2011 för räkenskapsåret 2010 påpekade revisionsnämnden att det saknas en skrivning i stadgarna om att kongressen ska besluta om att ta ställning till disposition av ansamlat resultat. I enlighet med revisionsnämndens förslag föreslår partistyrelsen att göra ett tillägg i paragraf 7.7.3 i stadgarna som ger kongressen i uppgift att besluta om disposition av föregående års resultat. 5. att, om årets motion bifalls ändra §7.5.1 till ”Motionsrätt till kongressen har varje medlem, avdelning och nätverk. För att en motion ska behandlas av kongressen krävs dock att den får stöd från en avdelning, ett nätverk, Grön Ungdom eller Gröna Studenter, eller att motionen är undertecknad av minst fem medlemmar.”, Förslag på förändring: att ändra §7.7.3 till ”behandla partistyrelsens verksamhetsberättelse och resultat- och balansräkning, samt besluta om disposition av föregående års resultat”. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta 1. att ändra §15.1 till ”Förtroenderådet består av regionorganisationernas ordförande alternativt vice ordförande eller motsvarande funktion. En regionorganisation motsvarar i normalfallet en riksdagsvalkrets. I det fall en regionorganisation omfattar två eller flera riksdagsvalkretsar kan den välja att få två ledamöter i förtroenderådet, förutsatt att den avstår från direktrepresentation från riksdagsvalkretsarna.”, 2. att lägga till sist i §17.3.1 ”samt vara ledamot av riksvalberedningen.”, 3. att ersätta stadgarnas §16 ”Lokalorganisation och regionorganisation” med följande: §16 Avdelningar och nätverk 16.1 Lokalavdelning omfattar minst en primärkommun. Regionavdelning omfattar minst en riksdagsvalkrets. Riksorganisationen omfattar hela partiet. 16.2 Partistyrelsen kan efter ansökan anta föreningar utanför Sveriges gränser som utlandsavdelningar till partiet. 16.3 Samtliga avdelningar är självständiga vad avser organisationsstruktur. 16.4 Avdelningars stadgar får ej strida mot dessa stadgar. 16.5 Partistyrelsen kan efter ansökan anta en sammanslutning inom partiet som nätverk. 16.6 Nätverk beslutar själva om sin organisation och verksamhet, men måste vara demokratiskt uppbyggda och är skyldiga att utse en ansvarig kontaktperson gentemot partistyrelsen. mp.se/kongress 6. att, om årets motion avslås, men den vilande stadgeändringen bifalls ändra §7.5.1 till ”Motionsrätt till kongressen har varje medlem, avdelning och nätverk. För att en motion ska behandlas av kongressen krävs dock att den får stöd från en avdelning, ett nätverk, Grön Ungdom eller Gröna Studenter.”, 7. att, om både årets motion och den vilande stadgeändringen avslås ändra §7.5.1 till ”Motionsrätt till kongressen har varje medlem, avdelning och nätverk.” 8. att, om både årets motion och den vilande stadgeändringen avslås ändra §7.5.3 till ”Partistyrelsen fastställer sista datum då stöd för motioner ska meddelas.” 9. att, om både årets motion och den vilande stadgeändringen avslås ändra §7.5.1.1 till ”Nomineringsrätt till partiets riksorgan har alla medlemmar, avdelningar och riksvalberedningen.”, 10. att ändra rubriken i §6 till ”Ungdoms- och studentförbund”, 11. att ändra §7.7.3 till ”behandla partistyrelsens verksamhetsberättelse och resultat- och balansräkning, samt besluta om disposition av föregående års resultat”. Proposition nr: 7.2 PARTISTYRELSENS ARBETSORDNING I dag beslutar kongressen om partistyrelsens arbetsordning och arbetsformer. Både tidigare och nuvarande partistyrelse har av praktiska skäl vid ett flertal tillfällen funnit det nödvändigt att frångå denna arbetsordning. Ett exempel där detta behov har blivit tydligt är i arbetet med partiprogram där arbetsordningen föreskriver att partiprogrammet ska revideras ”året före ordinarie riksdagsval”, vilket inte har styrt partistyrelsens arbete med partiprogram. Ett annat exempel gäller partistyrelsens materialansvar Internt stadgar, kongress och ekonomi 45 Kongress 2012 där det under valrörelser har visat sig lämpligast att ge arbetsutskottet ansvar för valmaterial trots att arbetsordningen föreskriver att det är partistyrelsens arbetsuppgift att ”ansvara för att material för extern kommunikation finns tillgänglig”. mellan kongresserna” vilket införlivats i förslaget nedan genom ny paragraf 13.1. Vidare har en paragraf lagts till som föreskriver att partistyrelsen utifrån de av kongressen fastställda stadgarna utformar sin arbetsordning och arbetsformer (§13.10). Vidare har partistyrelsen under 2011–2012 funnit det nödvändigt att frångå sin arbetsordning vad gäller att sammankallande och vice sammankallande ska vara av olika kön och tog beslut om att förslå kongressen en ändring av stadgarna rörande val av presidiet. I dagsläget har partistyrelsen valt två kvinnor på posten som sammankallande och vice sammankallande. Språkrören och partisekreteraren är kongressvalda, arbetsutskottet och presidiet väljs inom den kongressvalda styrelsen. Arbetsutskottet består av sju personer: språkrören samt tre kvinnor och två män. Partisekreteraren är adjungerad. Partistyrelsen ser jämställdhet i partiet som en ytterst viktig fråga men tror att den måste ses som en helhet av alla roller på samma nivå inom organisationen. Detta helhetsperspektiv följer också §17.1 i stadgarna som lyder ”Varje organ i riksorganisationen ska bestå av minst 40 procent av varje kön, men sträva efter en jämn könsfördelning.” I fråga om arbetsordningen för arbetsutskottet finns redan föreskrivet i partistyrelsens existerande arbetsordning att partistyrelsen fattar beslut om arbetsutskottets arbetsordning och arbetsformer. Denna paragraf har även införlivats i förslaget till stadgeändring nedan (§13.15). På grund av exempel som dessa föreslår partistyrelsen kongressen att i stället för att besluta om partistyrelsens arbetsordning och arbetsformer reglera partistyrelsens arbete genom stadgarna. De frågor gällande arbetsordning och arbetsformer som kongressen inte väljer att reglera genom stadgarna delegeras till partistyrelsen att besluta om. Detta skapar en struktur där kongressen beslutar om ramarna för partistyrelsens arbete samt vilken roll och ansvar partistyrelsen har i organisationen, och partistyrelsen fattar beslut om frågor som handlar om partistyrelsens och arbetsutskottets arbetsformer som kan behöva anpassas i det löpande arbetet mellan kongresserna. Denna struktur syftar till en arbetsordning för partistyrelsen som följer kongressens vilja samtidigt som den tillåter flexibilitet för att garantera att partistyrelsen kan arbeta effektivt. Stora delar av partistyrelsens arbetsordning återfinns redan i dag i stadgarna varför denna ändring inte innebär någon avsevärd förlängning av stadgarna. Tilläggen i stadgarna innefattar paragrafer av övergripande karaktär hämtade från partistyrelsens arbetsordning. Paragrafer från existerande arbetsordning som redan finns med i stadgarna eller som rör frågor av detaljkaraktär har utelämnats. I den inledande texten i arbetsordningen står det att ”Partistyrelsen (PS) är partiets högsta beslutande organ 46 Internt stadgar, kongress och ekonomi Nedan presenteras förslag på tillägg i stadgarna under paragraf 13 som reglerar partistyrelsens arbete. Ny text markeras genom fetstil och borttagen text är genomstruken. Paragrafnumreringen är konsekvensändrad. I attsatserna finns dock hänvisning till existerande paragrafordning för att underlätta jämförelse med existerande stadgar. § 13 Partistyrelse 13.1 Partistyrelsen är partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna och ska leda partiets arbete. 13.2 Partistyrelse väljs av kongressen på två år. 13.3 Partistyrelsen består av ett ojämnt antal, 15–19, ledamöter. 13.4 Till partistyrelsen väljs inga suppleanter. 13.5 Partistyrelsen är beslutsmässig när minst hälften av dess ledamöter är närvarande. 13.6 Högst en tredjedel av ledamöterna i partistyrelsen får samtidigt vara riksdagsledamöter eller EU-parlamentariker. 13.6.1 Om, efter inträde som riksdagsledamot eller EU-parlamentariker, antalet riksdagsledamöter och EU-parlamentariker blir för högt, får dock alla ledamöter sitta kvar till nästföljande kongress. 13.6.2 Om ledamot avgår före nästföljande kongress ska riksvalberedningen genomföra fyllnadsval av ledamot till partistyrelsen enligt röstsiffror på senaste kongressen. Fyllnadsvalet gäller fram till nästa ordinarie kongress, 13.7 Partistyrelsens uppgift är: 13.6.1 att leda partiets arbete, 13.7.1 att vara ett stöd för språkrören, 13.7.2 att sammankalla och förbereda kongressen och förtroenderådet, 13.7.3 att med språkrören som främsta medel företräda partiet och föra ut dess politik, 13.7.4 att verkställa kongressbeslut att ansvara för att kongressens beslut verkställs och återrapporteras till kongressen, 13.7.5 att förvalta och ansvara för partiets tillgångar samt övergripande kansli- och personalfrågor, mp.se/kongress Kongress 2012 13.7.6 att utveckla partiets program och visioner för partiets idémässiga framåtskridande, 13.7.7 att fastställa en övergripande planering och målsättning för det politiska arbetet, 13.7.8 att utforma det politiska innehållet i valrörelser och kampanjer samt fastställa partiets valplan. 13.8 Partistyrelsen föreslår verksamhetsplan med årsbudget för beslut på kongressen, treårsbudget för riksorganisationen samt upprättar bokslut. 13.9 Bokslut och partistyrelsens verksamhetsberättelse ska vara tillgängliga för revision senast den 1 mars. 13.10 Partistyrelsen fastställer sin arbetsordning och sina arbetsformer utifrån de ramar som kongressen fastställer i form av partiets stadgar. 13.11 Efter kongressen varje år utser partistyrelsen inom sig ett arbetsutskott samt arbetsgrupper efter behov. 13.12 Arbetsutskottet består av sju ledamöter. Arbetsutskottet består av fem till sju ledamöter. 13.13 Språkrören ingår som ordinarie ledamöter i arbetsutskottet. 13.14 Arbetsutskottet har till uppgift att bereda partistyrelsens ärenden, att ansvara inför partistyrelsen att dess beslut verkställs och att utgöra ett stöd och en förankring för språkrören i deras arbete. 13.15 Arbetsutskottets arbetsordning och arbetsformer fastställs av partistyrelsen. För gällande stadgar och arbetsordningar se Internhäftet. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta 1. att i stadgarna ersätta paragraf 13.6.1 ”att leda partiets arbete” med ny paragraf 13.1 ”Partistyrelsen är partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna och ska leda partiets arbete.”, 2. att ändra paragraf 13.7.4 (tidigare 13.6.5) till ”att ansvara för att kongressens beslut verkställs och återrapporteras till kongressen”, 3. att i paragraf 13.7.5 (tidigare 13.6.6) lägga till ”samt övergripande kansli- och personalfrågor”, 4. att lägga till ny paragraf 13.7.7 ”att fastställa en övergripande planering och målsättning för det politiska arbetet,”, 5. att lägga till ny paragraf 13.7.8 ”att utforma det politiska innehållet i valrörelser och kampanjer samt fastställa partiets valplan.”, 6. att lägga till ny paragraf 13.8 ”Partistyrelsen föreslår verksamhetsplan med årsbudget för beslut på kongressen, treårsbudget för riksorganisationen samt upprättar bokslut.”, mp.se/kongress 7. att lägga till ny paragraf 13.10 ”Partistyrelsen fastställer sin arbetsordning och sina arbetsformer utifrån de ramar som kongressen fastställer i form av partiets stadgar.”, 8. att ändra paragraf 13.12 (tidigare 13.9) till ”Arbetsutskottet består av fem till sju ledamöter.”, 9. att lägga till ny paragraf 13.15 ”Arbetsutskottets arbetsordning och arbetsformer fastställs av partistyrelsen.”, 10. att göra konsekvensändringar i paragrafordningen i paragraf 13 Partistyrelsen. Motion nr: 7.3 GRÖNA SENIORER – EN NY SIDOORGANISATION Åke Askensten, Ingrid Bergman, Karin Ekeborg, Mona Eriksson, Vivianne Gunnarsson, Eva Hellung Strohl, Bengt Johansson, Eivor Karlsson, Torbjörn Malvå, Kurt Mirdell, Jan Rydén, Anders Rålin, Marja Rönnholm, Lotta Stenfelt, Kerstin Sundquist, Ingrid Westin, Birgitta Westlund, Ulla-Britt Ahlqvist, Eva Malvå och Karin Petersson Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka och Skåne Gröna Seniorer har nu funnits sedan 2008. Det förtjänar att påpekas att det var på initiativ av partistyrelsen som kongressen 2007 beslöt att ett seniorförbund skulle bildas. Från en blygsam start är nu medlemsantalet uppe i över 300 personer (31 dec 2011). Det innebär en ökning från 185 medlemmar vid föregående årsskifte. Att fler och fler ansluter sig visar på intresse och engagemang för de frågor vi driver. Uppenbarligen täcker vår organisation ett behov hos många äldre partimedlemmar. Vi har i dag en rikstäckande organisation och regionala organisationer i Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Flera lokala avdelningar har också bildats bl a i Karlstad, Arboga, Nyköping, Umeå och Varberg. Tillsammans besitter vi en rik fond av kunskaper och politiska erfarenheter. Våra stadgar betonar att Gröna Seniorer har som huvudsakligt ändamål att främja en politisk utveckling i enlighet med MP:s program och kongressbeslut. Vi arbetar för alla frågor och alla åldrar som politiker i valda församlingar men har också, naturligt nog, tagit ett särskilt ansvar för äldrepolitiska frågor liksom de seniororganisationer som finns inom andra gröna partier i Europa. Vi Gröna Seniorer är medlemmar i och samarbetar med European Network of Green Seniors (ENGS). För att lyfta äldrefrågorna och få till stånd ett bättre samarbete över generationsgränserna lade Gröna Internt stadgar, kongress och ekonomi 47 Kongress 2012 Seniorer fram en motion till 2010 års kongress med yrkande att bli en sidoorganisation inom partiet och få samma status som Grön Ungdom och Gröna Studenter bl a innebärande möjlighet till ekonomiskt stöd för verksamheten. Vårt motiv var att det politiska arbetet i sin helhet kommer att berikas om också Gröna Seniorer blir representerade på alla nivåer och i olika grupperingar inom partiet. Med en knapp majoritet (93–81) avslogs motionen. Positivt var dock 2010 års kongressbeslut att den tidigare beslutade utredning som skulle se över Grön Ungdoms och Gröna Studenters roller fick i uppdrag att även Gröna Seniorer skulle utredas som sidoorganisation. Vid årsskiftet 2010–2011 kunde vi tyvärr konstatera att en sådan utredning ännu inte kommit igång och än mindre redovisat några förslag. Mot den bakgrunden och med samma motivering och samma yrkande lämnade Gröna Seniorer en motion om att bli en sidoorganisation också till 2011 års kongress. Tyvärr avslogs motionen även denna gång med knapp majoritet (129–109). I sitt yttrande bad partistyrelsen om ursäkt för att man ännu inte påbörjat någon utredning. Det visade sig senare under kongressen att partistyrelsen inte heller avsåg att påbörja någon sådan. Frågan skulle därför helt enkelt avföras från dagordningen. Det framgick dock av kongresshandlingarna att partistyrelsen planerade en demokratiutredning där frågan i 2011 års motion skulle tas upp. Hur denna utredning ska arbeta har ännu inte redovisats. Vi Gröna Seniorer anser att partistyrelsen behandlat våra motioner och därav föranledda kongressbeslut på ett nonchalant och odemokratiskt sätt. Av röstetalen både vid 2010 och 2011 års kongresser framgår att en stark minoritet av kongressledamöterna stöder oss Gröna Seniorer. Uppenbart är dock att partistyrelsen hittills inte insett omfattningen och värdet av våra insatser. Trots detta ger vi inte upp utan vill gärna fortsätta att utveckla vårt arbete inom MP. Vi har ambitiösa planer inför kommande år. Vi kommer att fortsätta at vidga vår organisation med fler lokalgrupper. Vi kommer även fortsättningsvis att vara aktiva i partiprogramarbetet och delta i utarbetandet av det äldrepolitiska program som enligt tidigare beslut ska tas fram av partistyrelsen. Vi avser att delta i olika evenemang inom och utom partiet samt rusta oss för kommande valrörelse – det sistnämnda inte minst viktigt med tanke på att drygt 23% av de röstberättigade är över 65 år. På vår agenda står också att initiera och anordna en aktivitet i samband med European Year of Active Ageing and Solidarity between Generations 2012. Våra minimala ekonomiska resurser begränsar tyvärr våra möjligheter att anordna aktiviteter eller 48 Internt stadgar, kongress och ekonomi ens sammankalla styrelsen till möte. För år 2012 har vi ännu inte fått något besked om ekonomiskt bidrag trots att vi skickat in ett äskande i god ordning. Vi yrkar 1. att Gröna Seniorer blir en sidoorganisation inom Miljöpartiet de gröna. Partistyrelsens yttrande: Avslag Det är viktigt att vi är ett parti där man kan vara miljöpartist på olika sätt. En bred rörelse måste ha självförtroende att låta medlemmar och sympatisörer att organisera sig på olika sätt och utifrån olika grunder. Partistyrelsen ser mycket positivt på att det nu växer fram nätverk där gröna samlas utifrån gemensamma erfarenheter, som företagande eller fackligt engagemang. Gröna Seniorer har i detta sammanhang brutit mark genom att samla gröna som har erfarenheten av att vara äldre. För detta, och det poliska arbete man utför, förtjänar Gröna Seniorer all uppmuntran. För partistyrelsen är det viktigt att partiet utvecklas och att vi satsar mer på de olika nätverk som organiseras inom partiet. Vi har därför avsatt medel till en pott där partiets alla nätverk och andra grupper har möjlighet att söka medel för sin verksamhet och för olika projekt från partistyrelsen. Vi vill understryka att Gröna Seniorer har möjlighet att söka från den posten. Under åren har Gröna Seniorer också i dialog med partistyrelsen vid flera tillfällen fått budgetstöd, även om det såklart alltid finns mer engagemang än pengarna räcker till och önskemål om större anslag. Partistyrelsen föreslår i en proposition till kongressen att begreppet ”sidoorganisationer” mönstras ur partiets stadgar. Det finns i dag ingen definition på vad som är en sidoorganisation och vad det innebär att få status som en sådan. De två organisationer, Grön Ungdom och Gröna Studenter, som brukar räknas som sidoorganisationer har båda olika rättigheter som skiler sig åt. Ibland regleras detta direkt i stadgar, ibland genom kongressbeslut och ibland genom sedvana. Grön Ungdoms representanter på kongressen och i riksvalberedningen är till exempel reglerat i stadgarna, de båda organisationernas ekonomiska bidrag från partiets riksorganisation är reglerat genom tidigare kongressbeslut och deras rätt att adjungeras till partistyrelse och partistyrelsens arbetsutskott bygger på sedvana (och betyder i praktiken mycket litet vad gäller partistyrelsen då styrelsens möten är öppna för alla medlemmar om inte annat beslutas). När någon organisation eller nätverk i den gröna familjen ska få särskilda rättigheter är det partistyrelsens uppfattning att detta bör regleras särskilt. Vi mp.se/kongress Kongress 2012 föreslår i konsekvens med att vi anser att begreppet ”sidoorganisation” ska mönstras ur stadgarna att motionen avslås. Önskar Gröna Seniorer några särskilt fastlagda rättigheter får de återkomma till berört organ för att be specifikt om detta. Önskar man något som kräver stadgeändring får man återkomma till kongressen med detta och beslut får då fattas i vederbörlig ordning. Motion nr: 7.4 MEDLEMSSKAPET Monica Lindow, Gabrielle Gjerswold och Håkan Larsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Södermanland Miljöpartiet är ett parti som ställer upp i allmänna val på alla parlamentariska nivåer: kommunfullmäktige, landstings-/regionfullmäktige och riksdagen. I MP riks stadgar finns reglerat att man inte kan vara medlem i flera kommunorganisationer, men medlemskap på region- och riksorganisationsnivå är inte reglerat i riks stadgar. Under MP:s första år fanns en diskussion om olika lokala miljöpartier som stod nära oss politiskt, t ex Stockholmspartiet och Hisingens kommunala väljare, som hade medlemmar som var med och startade MP som riksparti, men ville fortsätta vara aktiva i sina lokala partier. Därför blev endast medlemskap i kommun reglerat i riks stadgar. Medlemskap på riksnivå i andra partier var inte aktuellt då. Nu finns rikspartier som står oss nära i vissa politiska frågor, t ex Piratpartiet, och det ännu inte bildade Gröna Partiet. Några medlemmar har uppfattat att dubbla medlemskap är accepterat, eftersom det inte är förbjudet. Motiv/argument I de basstadgar som MP:s partistyrelse har fastställt som en hjälp för lokal- och regionavdelningarna föreslår PS att ”Medlem får inte vara med i mer än en kommunorganisation och inte i annat parti” I riksorganisationens stadgar finns det inte reglerat. Vi anser det självklart att man är medlem i ett parti, inte i flera partier samtidigt. Medlemskap i flera partier bör vara skäl för uteslutning. Vi anser att medlemskap i flera partier motverkar partiets syfte. Ett av syftena är att få många röster för att kunna påverka i kommun- och region-/ landstingsfullmäktige och i riksdagen och genomföra MP:s politiska program. Stadgarna måste ändras enligt följande: I §3 Medlemskap läggs en 3.4 till: Medlem får inte vara med i ett annat parti och i §21 Uteslutning lägga mp.se/kongress till i 21.1: Medlemskap i ett annat parti är skäl för uteslutning ur partiet. Vi yrkar 1. att det inte ska vara tillåtet att som medlem i MP vara medlem i ett annat parti, 2. att i stadgarnas §3 lägga till 3.4 Medlem får inte vara med i ett annat parti, 3. att i stadgarnas §21.1 lägga till Medlemskap i ett annat parti är skäl för uteslutning. Partistyrelsens yttrande: Avslag Uteslutning är den strängaste sanktion som en ideell förening kan rikta mot sina medlemmar. Reglerna för uteslutning bör därför vara mycket restriktiva och ändringar som gör det lättare att utesluta medlemmar bör behandlas med försiktighet. MP har också en tradition av öppenhet, där medlemskap i andra partier inte per automatik har setts som att motverka partiets ändamål. Partistyrelsen vill gärna värna denna tradition. Samtidigt finns det exempel på att det har inneburit ett reellt och kännbart problem för partiet att medlemmar har ställt upp på konkurrerande listor i allmänna val eller offentligt kritiserat MP såsom företrädare för ett annat parti. Dessa händelser har inte i något fall lett till uteslutning. Partistyrelsen håller med motionärerna om att detta inte är bra. Just fallet med en medlem som får ett förtroendeuppdrag i ett annat parti är ett särskilt problem, rent juridiskt, då exempelvis styrelseledamöter har en lojalitetsplikt mot sin organisation. Det kan då uppstå mycket besvärliga intressekonflikter, där en person i egenskap av MP-medlem kan ha tillgång till intern information, och i egenskap av styrelseledamot i ett annat parti ha en skyldighet att sprida – eller i vart fall agera på – denna information. Partistyrelsen anser att motionens förslag är något för långtgående; det kan fortfarande finnas ett demokratiskt värde i att tillåta medlemskap i ett annat parti i vissa lägen. Däremot bör det alltid kunna anses motverka partiets ändamål om en medlem kandiderar mot MP i ett val eller tar ett förtroendeuppdrag för ett annat parti. Partistyrelsen föreslår därför att dessa fall skrivs in i stadgarna enligt motionens mönster. Förslag på ny attsats från partistyrelsen: att i stadgarnas § 21.1 lägga till ”Att kandidera för ett annat parti i ett val där Miljöpartiet de gröna ställer upp kan utgöra grund för uteslutning. Detsamma gäller att acceptera ett förtroendeuppdrag för ett sådant parti.” Internt stadgar, kongress och ekonomi 49 Kongress 2012 Motion nr: 7.5 LÄTTA PÅ KONGRESSOMBUDENS BÖRDA Patricio Ruiz Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping Ett stort problem som ofta upplevs vid MP:s kongresser är de många motioner som år efter år återkommer trots avslag av kongressen. Motionärerna tar ofta sin avslagna motion och skickar in den igen utan någon som helst vidare bearbetning. Detta skulle inte vara något större problem om det gällde ett fåtal men de som ofta läser motionshäften vet att det är många motioner som återkommer. Dessa behandlas som alla motioner ska behandlas: först av partistyrelsen och sedan av kongressen. Detta medför många timmars arbete. För att underlätta och frigöra tid för kansliet, partistyrelsen och kongressombuden vore det alltså bättre att dessa motioner inte återkommer år efter år. Självklart kan enskilda motioner inte förhindras att tas upp för all framtid men kongressen kan och bör skicka en signal om eftertanke och att vidare bearbetning behövs. Det står dock fortfarande fritt för alla medlemmar att driva vidare sina frågor och åsikter. Jag föreslår därför att motioner som har fått avslag ej ska kunna tas upp vid efterföljande kongress. Om en motion får avslag år 1, får den ej tas upp av kongressen vid år 2 utan får återkomma vid kongressen år 3. Detta skulle underlätta arbetet före och under kongressen samt lyfta lite av ombudens arbetsbörda. Jag yrkar 1. att motioner som har fått avslag ej bör behandlas vid den närmast följande kongressen. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen håller med om att kongressen har ett problem med överdrivet reprismotionerande och vi sympatiserar med motionärens avsikt. Men partistyrelsen anser också att det ibland kan finnas mycket goda skäl att ta upp samma fråga på två varandra efterföljande kongressen. Partistyrelsen vill istället hantera problemet genom att införa och tillämpa systemet med förenklad behandling av motioner som nyligen behandlats och som inte förväntas leda till en verklig debatt om nytt ställningstagande. Systemet med förenklad motionsbehandling kan även användas för att behandla motioner som föreslår att partiet ska tycka saker vi redan tycker. Systemet med förenklad motionsbehandling beskrivs utförligare på annan plats i kongresshandlingarna och innebär att de motioner som det verkligen är intressant att lyfta igen två kongresser i rad kan behandlas, samtidigt 50 Internt stadgar, kongress och ekonomi som man gör det möjligt för kongressombuden att koncentrera sitt arbete på de nya motionerna. Motion nr: 7.6 LÅT MEDLEMMAR MOTIONERA TILLSAMMANS Jonas Eklund, Yildiz Kafkas och Helene Havsöga MP:s kongresser överhopas av motioner. En stor del är väl genomtänkta, medan andra skulle ha vunnit på att granskas av fler ögon än motionärens egna. Samtidigt är motionerna så många att ombuden inte hinner diskutera dem ordentligt. Vi tar ofta beslut utan att ha hört de bästa argumenten för och emot ett förslag. Därför är det bra att kongressen 2011 ville ändra på rätten att motionera. Men det förslag som bifölls med mindre än 2/3 majoritet – och kommer upp för ny omröstning på kongressen 2012 – begränsar motionsrätten på ett orättvist sätt. Kongressen beslutade: ”att stadgarna i punkt 7.5.1 ändras till: Motionsrätt till kongressen har varje medlem, kommun- och regionorganisation. För att motion från medlem ska behandlas av kongressen krävs stöd från kommun- eller regionavdelning, Grön Ungdom eller Gröna Studenter. Beslut: Bifall (Avslag: 87 Bifall: 141)” Varje motion måste alltså ha stöd från en MP-avdelning. Förslaget verkar bygga på tanken att ”om man inte ens får stöd i sin egen kommunavdelning, får man det inte av kongressen heller”. Det stämmer inte. Partiets över 300 avdelningar fungerar nämligen mycket olika. I en mindre kommun kanske det bara är en miljöpartist som har skrivit en kongressmotion. Då kan det tänkas partikamraterna ger kommunstöd om motionen är välskriven och tar upp en viktig fråga, även om de inte håller med om förslaget i alla detaljer. Kravet på kommunstöd skulle då fungera mest som en kvalitetskontroll. Kommunavdelningen i Stockholms stad har över 2 000 medlemmar, som skriver en mängd motioner till varje kongress. Det är svårt att hinna ta upp alla dessa på medlemsmötet – med över 100 deltagare – och diskutera om de ska få kommunstöd. Stockholmsavdelningen är därför restriktiv med att ge stöd, eller att ens ta upp frågan. Därför skulle kravet på stöd sätta upp en mycket hög barriär för motioner från en kommun som Stockholm. Dessutom finns det ämnen som engagerar en grupp medlemmar som är bosatta på olika håll i landet, men som inte samlar en majoritet i någon avdelning. Det kan t ex vara radikala förslag som bryter med partiets tidigare politik. Sådana motioner kanske avslås till slut av kongressen, men det är viktigt att vi kan ta upp gamla ”sanningar” till omprövning. Den mp.se/kongress Kongress 2012 vilande stadgeändringen skulle alltså göra det olika svårt för medlemmar i olika kommuner att få sina motioner behandlade på kongressen. Dessutom blir det svårare att komma med förslag som ”sticker ut” inom MP. Det är en oacceptabel försämring av vår interndemokrati. Därför behövs ett alternativ till kravet på kommuneller regionstöd, som ändå garanterar att motioner bara tas upp på kongressen om de är intressanta för mer än en eller två medlemmar. Vårt förslag är att varje motion antingen ska ha kommun- eller regionstöd eller vara undertecknad av ett minsta antal medlemmar, förslagsvis tre. Denna modell stämmer bättre överens med MP:s medlemsdemokratiska traditioner än den vilande stadgeändringen. Dessutom bör partistyrelsen vidareutveckla konceptet med förenklad hantering av motioner (som kongressen 2011 beslutade) och informera om möjligheten att framföra förslag direkt till partistyrelsen och riksdagsgruppen. Vi yrkar 1. att stadgarna i punkt 7.5.1 ändras till: Motionsrätt till kongressen har varje medlem, kommun- och regionorganisation. För att en enskild medlems motion ska behandlas av kongressen krävs antingen att motionen får stöd från en kommuneller regionavdelning, Grön Ungdom eller Gröna Studenter, eller att motionen är undertecknad av minst tre medlemmar, 2. att i andra hand som ovan men undertecknad av minst fem medlemmar, 3. att i tredje hand som ovan men undertecknad av minst sju medlemmar, 4. att i fjärde hand som ovan men undertecknad av minst tio medlemmar. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, 3 och 4, bifall attsats 2 Partistyrelsen vill tacka motionärerna för en bra motion. Partistyrelsen delar helt motionärernas analys om att MP:s kongresser överhopas av motioner. En stor del är väl genomtänkta, medan andra skulle ha vunnit på att granskas av fler ögon än motionärens egna. Samtidigt är motionerna så många att ombuden inte hinner diskutera dem ordentligt. Vi tar ofta beslut utan att ha hört de bästa argumenten för och emot ett förslag och vi kan tillägga att även vi i partistyrelsen har svårt att behandla alla motioner på ett bra sätt. Vi håller även med om att den vilande stadgeändringen när det gäller motionsrätten behöver genomföras, så att kongressen i framtiden behandlar de motioner som har stöd från en lokal- eller regionavdelning, Grön Ungdom eller Gröna Studenter. Det är ett bra förslag, men i likhet med motionärerna mp.se/kongress inser vi att det kan vara svårt för medlemmarna i de mycket stora avdelningarna att få stöd från sin egen avdelning. Partistyrelsen förslår därför att även nätverk ska ges rätt att motionera, vilket vi argumenterar ytterligare kring i vår propositionen, och vi stöder även motionens attsats 2 om att kongressen ska kunna behandla motioner som är undertecknade av minst fem medlemmar. Partistyrelsen vill understryka att stadgeändringen innebär att varje medlem även i framtiden kommer att kunna lägga enskilda motioner, men för att kongressen ska ta upp dem kommer det krävas att motionen har fått stöd från minst en lokalavdelning eller annan stödgivare, eller att den, om attsats 2 bifalls, undertecknats av minst 5 medlemmar. MP har nu blivit ett så stort parti med så många medlemmar och motioner att det inte längre är möjligt ge alla motioner en bra behandling om vi bara betraktar motionsbehandling som något som enbart äger rum på själva kongressen. I stället vill vi se ett processtänkande där motionsbehandling är något som sker över en längre period, där medlemmar uppmuntras till att samarbeta om att skriva bra motioner och lokalavdelningar hjälper till att plocka fram de motioner som har stöd för att de ska få en ordentlig diskussion på själva kongressen. Vi är övertygade om att det här skulle innebära både bättre motioner, bättre kongresser, och faktiskt även en bättre och mer seriös motionsbehandling. Motion nr: 7.7 ÄNDRAT MOTIONSFÖRFARANDE Fredrik Ekström Som det är idag är det motionsstopp den 15 januari. Det innebär att folk lämnar in motioner runt den tiden och partistyrelsen tar ställning till dem efter det. Sedan skickas motioner och partistyrelsen yttranden till kommunorganisationerna senast sex veckor innan kongressen (enlighet stadgar). Då kan medlemmar ta ställning till motionerna. Det finns tre svar från partistyrelsen: bifall, besvarad och avslag. Detta styr till stor del vad folk sedan röstar. Speciellt om de inte själva gått igenom alla motioner och aktivt tagit ställning. Många gånger ändrar sig folk bara de blir insatta, får reda på lite mer eller om en motion diskuteras och tänks igenom. Det vill säga, partistyrelsen svar är i praktiken starkt påverkande. Ett mindre flöde motioner med högre kvalitet skulle underlätta för både partistyrelsen, kansli, medlemmar och kongressombud att sätta sig in i motionerna samt öka sannolikheten för enskilda motioner att diskuteras. Därför är det viktigt att de är välskrivna och får avslag eller bifall för deras politiska eller sakliga innehåll och inte för att de är dåligt skrivna. En motion kan innehålla sakfel, sakna sådant som Internt stadgar, kongress och ekonomi 51 Kongress 2012 författaren missat eller vara textmässigt bristfälliga. Därför skulle det vara bra om motionsförfattarna kunde få chansen att förbättra dem innan medlemmar och kongressombud ska ta ställning till dem. Det vore även bra om motioner som i väsentliga drag är identiska med en motion som avslagits året innan inte tas upp. Partistyrelsen har ont om tid att behandla motionerna vilket leder till problem som att motioner blir hafsigt behandlade. Ett exempel från 2010 är frågan om vinst för privata företag inom vård, skola och omsorg där medlemmar ur partistyrelsen gick upp i talarstolen och sa sådant partistyrelsen borde ha tagit upp i motionssvaren, förhoppningsvis av tidsbrist och inte av försumlighet. Det är dessutom fult av medlemmar i partistyrelsen att debattera en motion de redan varit med och besvarat och exempelvis ta upp nya saker som de medvetet valt att inte ta med i svaret. Självfallet ska medlemmat i partistyrelsen kunna ge sina personliga åsikter på kongressen men det först om det är sådant som övriga partistyrelsen valt att inte ta med. Jag yrkar 1. att partiet ska arbeta för att medlemmar kontinuerligt under året ska skicka in motioner som behandlas kontinuerligt och förbättras, varpå senaste version inkommen innan motionsstop behandlas vid kommande kongress. Bra information och allmänna råd om hur motioner bör vara och hur riksorganisationen fungerar ska finnas och informationen ska kontinuerligt förbättras, exempelvis via en motionsportal som medlemmarna för kännedom uppmanas att använda. Detta för att aktivera medlemmar under året och underlätta för medlemmarna att skriva bra motioner, 2. att motioner kan inkomma kontinuerligt under året och blir behandlade kontinuerligt samt att de som författat den får svar i rimlig tid för att kunna förbättra motionen. Fortfarande med motionsstopp för motion att tas upp på kommande kongress likt nuvarande system, 3. att ändra motionsförfarandet så att det tillsätts en grupp som svarar mot partistyrelsen och förbehandlar motioner varpå motionen skickas tillbaka till författarna. Detta för att minska partistyrelsen arbete med undermåliga motioner, textmässigt, med sakfel och dylikt. Författaran kan då förbättra motionen och skicka in på nytt eller behålla tidigare skrivelse. Senaste inkomna motionen är den som går till kongressen, 4. att motioner som i väsentliga drag är identiska med en motion som avslagits året innan inte behandlas av kongressen, 52 Internt stadgar, kongress och ekonomi 5. att motion, som inkommit senast tre månader innan motion senast ska vara riksorganisationen tillhanda (motionsstopp), ska besvaras slutgiltigt av partistyrelsen senast en månad innan motionsstopp, detta om motionen inte ändras. Detta för att partistyrelsen inte ska kunna undanhålla något för författaren och komma med något nytt i yttrandet till kommunorganisationerna. Inkommer författaren med ändringar i motionen ska nya kommentarer från partistyrelsen främst hantera ändringarna, 6. att medlemmar i partistyrelsen inte bör debattera motionerna på kongressen om de underlåtit sig att ge tydliga svar i yttrandena till kommunorganisationerna. Om enskilda medlemmar har egna åsikter de inte fick med i partistyrelsen yttranden till kommunerna ska det debatteras som deras egen åsikt på kongressen och inte som en ny kommentar från partistyrelsen. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionären vill införa ett nytt arbetsintensivt system för motionsbehandlingen som skulle kräva mycket tid och resurser. Partistyrelsen anser att förslaget bör avslås. Vad gäller attsats 4 håller vi med motionären om att det finns ett problem, men vi förespråkar en mer flexibel lösning i form av förenklad motionsbehandling, som beskrivs på annan plats i kongresshandlingarna. Vad gäller attsats 6 så anser partistyrelsen att det vore mycket olyckligt om partiet skulle försöka begränsa debatten och sätta upp regler för vem som får använda vilka argument i talarstolen. Motion nr: 7.8 PUBLIKA MOTIONER PÅ MP:S HEMSIDA Mathias Hedlund I en förhoppning om att öka och underlätta deltagandet i MP:s politiska process skulle det vara ett steg på vägen ifall vi förbättrade MP:s hemsida med en motionsavdelning. Där skulle det finnas en mall och ett formulär att tanka ner som beskriver och förklarar hur man skriver en motion. Sen skulle det kunna öka tillgängligheten då man inte behöver veta vem man ska maila till eller lämna in motionen fysiskt. En annan fördel kan bli för MP själva. Det skulle vara lättare med en översikt för att effektivisera motionerandet. Alla kan se vilka motioner som ligger inne vilket kan minska att man skriver likadana motioner och i stället bidra till att man får idéer och inspiration till nya. mp.se/kongress Kongress 2012 Ifall detta endast är möjligt för medlemmar så avgränsar vi detta initiativ till just medlemmar. Jag yrkar 1. att MP inför en gemensam webbsida där alla (medlemmar ifall det är nödvändigt) kan se bifogade motioner och ladda upp egna, 2. att det ska finnas mall och formulär för skapandet av motioner. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Partistyrelsen anser att motionens förslag är utmärkt. Det ingår redan som del av planerna för det nya webbaserade intranät som ska ersätta intranätet Gittan och som planeras att tas i drift 2013. I ett sådant system fogas också möjligheten att välja att skriva till våra politiker som arbetar med frågorna i riksdag eller partistyrelse, i stället för att motionera. Till 2013 års kongress, då det nya partiprogrammet ska antas, planeras dessutom för ett särskilt webbaserat verktyg för att lämna yrkanden på partiprogramstexten. Motionen föreslås mot bakgrund av detta anses besvarad. Motion nr: 7.9 MER PLENUMDEBATT Roland von Malmborg Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka Mer plenumdebatt, och möjlighet till klargörande kortplädering i kritiska omröstningar. Förr kunde intresserade miljöpartister och medborgare, som med flera andra partier, följa MP:s debatt i samhällsfrågorna, något tiotal timmar, genom att debatt, efter kongressutskottsbehandlingen, fick ske i plenum. Vi fick en mediafolkbildning och pr värd miljoner. De första kongresserna inleddes till och med av en allmän plenumdebatt, där t ex akuta frågor som inträffat efter motionstiden, typ Tjernobyl/Fukushima kunde tröskas. Numera tillåts bara två till tre timmar debatt, och bara i cirka tre ämnen, av vilka någon bestäms av partistyrelsen. De andra har fått beslutas av kongressledamöterna, men flera gånger har det inte varit möjligt att välja viktiga ämnen, genom att dessa lagts i den åsiktstorgsavdelning där det av partistyrelsen beslutade ämnet låg. På så vis har det under flera år i rad varit omöjligt att få en debatt om viktiga ämnen som skolan, kärnkraften, EU, privatiseringar och utförsäljningar. Dagens plenumomröstningar blir obegripliga för direkt-tv, och ofta obegripliga även för de röstande själva, när inte ens totalt en minut vardera för och emot tillåts när så önskas. Exempel: Ett motionskrav på att åter göra SJ till ett statligt verk, ställdes mot ett åsiktstorgsförslag om icke-vinstdrivande bolag, som tog botten ur försla- mp.se/kongress get, när det vann, för att de kunniga inte ens en halv minut kunde förklara att ordet bolag innebär att EU:s krav på konkurrensutsättning kvarstår. En annan gång biföll kongressen en motion om att man skulle få gå klädd som man ville på badhusen. Ingen kunde påpeka att motionens syfte var att få gå icke-klädd, barbröstade, fast detta skulle göra det ännu svårare att få t ex Mellanöstern-kvinnor att besöka badhus. Jag yrkar 1. att det på kongresserna återinför minst 10 timmar plenumdebatt, 2. att partistyrelsen utreder att införa någon form av kortplädering, en talare för, en mot, på en minut, om starka kriterier visar på behovet. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen anser att plenumdebatt har sina fördelar och har de senaste åren försökt utöka mängden plenumdebatt, men att det måste finnas gott om tid för röstning och framförallt för ordentlig förbehandling av motioner på utskott och inflytandepunkter. Med den stora motionsmängd vi nu för tiden har på kongresserna finns det inte längre någon praktisk möjlighet att tröska alla attsatser i plenumdebatten, utan det behövs ett ordentligt förarbete och det måste få ta tid och ges rimliga arbetsförhållanden. Utskottsarbete är ett bra sätt att förbehandla en viss typ av motioner, men att bedriva utskottsarbete mitt i natten så som brukade ske en gång i tiden är helt enkelt inte acceptabelt. Attsats 1 bör avslås. Vad gäller attsats 2 så finns det risk för att det blir rörigt och godtyckligt i plenum när förslaget ska tillämpas i praktiken. Risken för ordningsfrågor om vilka frågor som ska lyftas till ”kortplädering”, oklarheter om vem som ska få tala, och frågan om hur presidiet ska hantera situationen om, eller snarare när, motstridiga en-minutspläderingar resulterar i oklarheter och förvirring, talar emot den modell som motionären beskriver. Partistyrelsen kommer att fortsätta arbetet med att utveckla kongressens arbetsformer, och på partiprogramskongressen kommer vi att pröva en annan modell av ”kortpläderingar” som på vissa punkter påminner om motionärens förslag, men vi vill invänta utvärderingen av detta och vill ogärna binda upp oss. Proposition nr: 7.10 KONGRESSARBETSORDNING 2013 Miljöpartiet ska anta nytt partiprogram 2013. Vägen dit är ett löpande arbete i en öppen process där visionen är att många människor i och utanför MP ska kunna vara med och utforma innehållet. Partiprogrammet utvecklas stegvis i flera faser för att Internt stadgar, kongress och ekonomi 53 Kongress 2012 processen ska bli så öppen som möjligt och demokratiskt förankrad i organisationen. Från våren 2011 till maj 2012 pågår en öppen dialog med intressanta människor, organisationer och företag. Det breda arbetet sker genom rådslag och lokal- och regionavdelningarnas evenemang, möten, rundabordssamtal och studiebesök. Arbetet går att följa och delta i på partiprogramsbloggen på http://partiprogram. mpbloggar.se. Partistyrelsen eftersträvar att så många som möjligt ska vara delaktiga i processen och alla som vill uppmanas att samarbeta med partiprogramsgruppen genom att exempelvis lägga yrkanden och debattera på hemsidan. Det kommer att läggas fyra partiprogramsförslag som kan diskuteras både på möten över i hela landet och på en hemsida. Från september 2012 till mars 2013 genomförs fyra remissrundor varav en med regionala träffar hösten 2012 för externa aktörer och medlemmar och en med regionala träffar våren 2013 för ombud och medlem- 54 Internt stadgar, kongress och ekonomi mar. Partiprogrammet antas vid kongressen i maj 2013. Tanken från partiprogramsgruppen är att ombuden innan kongressen ska ha lämnat in sina yrkanden som ska ha skickats ut till kongressdeltagarna i förväg. Förslaget är att man inte kan lämna några nya yrkanden på kongressen. I stället vill vi att kongressen ska fokusera på bra debatter och diskussioner – med i partiet väl förberedda yrkanden – innan besluten i plenum fattas. Partistyrelsen föreslår tre slags debatt- och diskussionsformer. En i form av en modererad debatt där man i brännande frågor klargör skillnader och alternativ. Två eller fler förberedda debattörer framför sina synpunkter i en viss fråga. Den andra debattformen är en öppen debatt i plenum. I dessa debatter kan alla deltagare skriva upp sig på talarlistan och debattera frågor gällande olika ämnen. För att kunna diskutera och ställa frågor utan att behöva gå upp i talarstolen föreslås ett diskussionstorg. mp.se/kongress Kongress 2012 Diskussionstorgen lånar sitt fysiska utseende från påverkanstorgen men utan att man här får lämna nya yrkanden. Förslag som anses passa till den här mötesformen sätts upp på skärmar och sen kan deltagarna gå runt och ställa frågor till representanter från partistyrelsen och partiprogramsgruppen samt diskutera med andra deltagare. Tanken är att man vid dessa skärmar, vid särskilda tidpunkter, också håller debatt med talarlista där alla medlemmar får delta. Verksamhetsplan, budget och medlemsavgift måste enligt stadgarna fastställas på kongressen. Det kan också eventuellt tillkomma andra propositioner. Förslaget är att vi här använder påverkanstorg som mötesform. Den här arbetsformen innebär att vi har mycket lite påverkanstorg och inga utskott. Det mesta är i form av debatter och diskussioner. De modererade debatterna pågår parallellt i olika rum dit deltagarna får gå och lyssna. De öppna debatterna är gemensamma i plenum. Diskussionstorgen pågår parallellt, precis som dagens påverkanstorg. Punkterna som handlar om talartid och kvotering av talarlistan är hämtade från gällande arbetsordning för plenum om vi inte har påverkanstorg. Den togs av kongressen 2007. Fetad text är helt nya skrivningar och överstruket är sådant som föreslås tas bort. Gällande arbetsordningar finns i Internhäftet. Förslag till arbetsordning för kongressen 2013 1. Kongressen utser inflytandepunktsansvariga/kongressutskottsekreterare, diskussionsunderlättare/ kongressutskottsordföranden till påverkanstorgen och kongressutskotten samt en redaktionsgrupp på tre – fem personer efter förslag från valberedningen. 2. Viss debatt kan förekomma i plenum. 2. Enbart proposition gällande partiprogram, andra propositioner och de motioner och yrkanden som berör samma fråga som propositionerna behandlas på kongressen 2013. 3. Inga nya yrkande på partiprogrammet kan lämnas på kongressen, det är enbart i förväg inlämnade yrkanden från ombuden som behandlas. 4. Övriga propositioner och motioner som berör samma fråga som propositionerna behandlas på påverkanstorg innan behandling i plenum. 5. Endast protokollförda förslag som fått stöd tagits upp på en inflytandepunkt eller protokollförda förslag som väckts på nytt i plenum av sju tjänstgörande ombud eller tjänstgörande ersättare kan behandlas. mp.se/kongress 6. Det förslag som påverkanstorg bedömer ha en majoritet bakom sig blir huvudförslag i plenum. 7. Inom varje område ska motioner och propositioner eller delar av partiprogramspropositionen och yrkanden som berör varandra behandlas ihop. Grupper med propositioner ska behandlas först, därefter grupper med motioner stödda av region eller kommun och sist grupper med enskilda motioner. 8. Endast tjänstgörande ombud eller tjänstgörande ersättare kan rösta, begära rösträkning och reservera sig. 9. Inom vissa ämnesområden förekommer modererad debatt, där två eller fler debattörer, som är utsedda kongressen på förslag från partistyrelsen, klargör skillnaderna mellan olika ståndpunkter. Under dessa debatter kan ordet inte begäras men i mån av tid kan frågor till debattörerna komma att tillåtas. 10. Inom vissa ämnesområden förekommer debatt i plenum som är öppen för alla medlemmar att delta i. 11. Inom vissa ämnesområden förekommer diskussionstorg som är öppen för alla medlemmar att delta i. 4. Inga motioner eller propositioner utom de som rör dagordning antas utan förberedande behandling på en inflytandepunkt eller ett utskott, utom de motioner som ombuden i förväg beslutat ska få en förenklad hantering med endast beslut i plenum. 12. Ordet begärs skriftligt. Ordföranden får dock medge att ordet begärs med handuppräckning. 13. Talartiden fastställs till två tre minuter för första inlägg och en minut för resterande inlägg i samma fråga. Presidiet talar om då 30 sekunder av tiden återstår. 14. Så långt som möjligt ska kvinna/man tala varannan gång. Talare ska kunna begära slippa bli uppkvoterad. 15. Begäran om ordet i ordningsfråga ska ske skriftligt och vara undertecknad. Mötet avgör direkt efter att presidiet meddelat vad den handlar om, utan debatt, om ordningsfrågan ska tas upp till behandling. Talartiden för ordningsfråga är högst en minut. 16. För att ge sakupplysning begär man ordet i vanlig ordning eller lämnar upplysningen skriftligt till presidiet som läser upp den om de avgör att det är en sakupplysning. 17. Då det förutom avslag finns fler än ett förslag till beslut fastställer kongressen propositionsordning efter förslag från ordförande. 18. Omröstning sker med röstkort eller motsvarande. Ordföranden meddelar sin uppfattning om vilket förslag som vunnit majoritet. Det ombud som har annan uppfattning kan begära rösträkning (votering) innan klubban fallit. 19. Vid rösträkning ska exakt antalet avgivna röster fastställas. Internt stadgar, kongress och ekonomi 55 Kongress 2012 Partistyrelsen föreslår kongressen besluta 1. att fastslå kongressarbetsordning för plenum 2013. Proposition nr: 7.11 KONGRESSARBETSORDNING 2014 Kongressarbetsordning 2014 2014 är det så kallade ”supervalåret”, med EUparlamentsval i juni och allmänna val i september. Med anledning av det planerar partistyrelsen för att kongressen 2014 ska vara speciell och också fungera som en kraftfull avspark för Miljöpartiets längsta och mest intensiva valrörelse någonsin. Målet är att locka över 2 000 deltagare utöver ombuden och ersättarna till en kongresshelg som, utöver det traditionella innehållet, kommer att innefatta ett stort antal valupptaktsaktiviteter, liksom de föredrag, seminarier och debatter som vanligen förknippas med kommun- och landstingsdagarna. Det ska bli en helg som skapar entusiasm, ger energi och låter fler miljöpartister än någonsin förr mötas på en och samma plats. I planerna för 2014 års kongress ingår också en viss omdaning av hur vi arbetar med valmanifestet. Valårskongresserna har under lång tid antagit valmanifestet, men detta har oftast endast haft formen av en punktlista med våra 20–50 viktigaste frågor i det aktuella valet, och därtill bara varit ett av väldigt många ärenden som har behandlats på kongressen. I utvärderingen av 2010 års kongress uttryckte väldigt många ombud frustration över att behandlingen av valmanifestet blev, som man såg det, uppstyckad och snuttifierad och att det inte fanns någon möjlighet till verklig debatt om dess innehåll. Det är inte ett acceptabelt betyg när det gäller ett av partiets viktigaste politiska styrdokument. Partistyrelsen vill att processen för att ta fram 2014 års valmanifest ska vara en fortsättning på partiprogramsprocessen. De visioner och principiella ståndpunkter som slås fast i partiprogrammet på 2013 års kongress vill vi ska vidareutvecklas till konkreta politiska förslag som slås fast i valmanifestet ett år senare. Det innebär att vi vill lyfta valmanifestet till att bli mer än bara en punktlista. Det innebär också att vi vill lyfta processen som leder fram till det från att bara vara ett harvande av attsatser om enskilda meningar till att bli något djupare, som ger manifestet den tid och det utrymme som det förtjänar. På så vis hoppas vi både att valmanifestet i sig blir bättre och att medlemmarna genom kongressombuden upplever att de har haft riktigt goda möjligheter att vara med och forma det. Dessa målsättningar kräver att vi arbetar på ett annat sätt än tidigare valårskongresser. För att 56 Internt stadgar, kongress och ekonomi valmanifestet ska få det utrymme som krävs för en djup och seriös behandling så måste vi, på samma sätt som för partiprogramskongressen, göra en viss inskränkning i vilka andra ärenden som får lyftas på just den kongressen. Partistyrelsen föreslår därför att endast motioner som rör valmanifestet, eller som är kopplade till någon annan proposition (t ex om budget eller medlemsavgift), ska få behandlas på 2014 års kongress. Med en sådan ordning är det fortfarande möjligt att motionera inom alla politiska områden. Det måste dock göras i form av ett konkret förslag på hur valmanifestet ska ändras. Bestämmelsen skulle visserligen innebära en viss inskränkning i möjligheten att lägga motioner i rent interna ärenden (alltså sådana som inte rör vilken politik partiet ska driva). Detta är dock medvetet, då vi tror att det är bra om en valårskongress så långt det är möjligt kan fokusera på politik. Partistyrelsen avser ändå att under hösten 2013 vara extra lyhörda för förslag på särskilt angelägna interna frågor, så att sådana, om de finns, kan lyftas genom en proposition (som det då blir fritt att motionera om). Partistyrelsen föreslår ett fåtal ändringar i gällande kongressarbetsordning (se fetstil nedan) för att åstadkomma ovanstående. Gällande arbetsordning finns i Internhäftet. Arbetsformerna för kongressen i övrigt har genomgått ganska stora förändringar de senaste åren och det vore bra om de nu kan få mogna under några kongresser. Partistyrelsen avser att utvärdera arbetsformerna i stort och denna ändring i synnerhet efter nästa val. Förslag till arbetsordning för plenum 2014 1. Enbart proposition gällande valmanifestet, andra propositioner och de motioner som berör samma fråga som propositionerna behandlas på kongressen 2014. 2. Inga motioner eller propositioner utom de som rör dagordning antas utan förberedande behandling på en inflytandepunkt eller ett utskott, utom de motioner som ombuden i förväg beslutat ska få en förenklad hantering med endast beslut i plenum. 3. Endast protokollförda förslag som fått stöd tagits upp på en inflytandepunkt eller kongressutskott eller protokollförda förslag som väckts på nytt i plenum av sju tjänstgörande ombud eller tjänstgörande ersättare kan behandlas. 4. Det förslag som påverkanstorg eller kongressutskottet bedömer ha en majoritet bakom sig blir huvudförslag i plenum. 5. Inom varje område ska de motioner och propositioner som berör varandra behandlas ihop. Grupper med propositioner ska behandlas först, därefter grupper med motioner stödda av region eller kommun och sist grupper med enskilda motioner. mp.se/kongress Kongress 2012 6. Då det förutom avslag finns fler än ett förslag till beslut fastställer kongressen propositionsordning efter förslag från ordförande. 7. Endast tjänstgörande ombud eller tjänstgörande ersättare kan rösta, begära rösträkning och reservera sig. 8. Begäran om ordet i ordningsfråga ska ske skriftligt och vara undertecknad. Mötet avgör direkt efter att presidiet meddelat vad den handlar om, utan debatt, om ordningsfrågan ska tas upp till behandling. Talartiden för ordningsfråga är högst en minut. 9. För att ge sakupplysning begär man ordet i vanlig ordning eller lämnar upplysningen skriftligt till presidiet som läser upp den om de avgör att det är en sakupplysning. 10. Omröstning sker med röstkort eller motsvarande. Ordföranden meddelar sin uppfattning om vilket förslag som vunnit majoritet. Det ombud som har annan uppfattning kan begära rösträkning (votering) innan klubban fallit. 11. Vid rösträkning ska exakt antalet avgivna röster fastställas. 12. Kongressen utser inflytandepunktsansvariga/ kongressutskottsekreterare, diskussionsunderlättare/kongressutskottsordföranden till påverkanstorgen och kongressutskotten samt en redaktionsgrupp på tre – fem personer efter förslag från valberedningen. 13. Viss debatt kan förekomma i plenum. Talartiden fastställs till två minuter för första inlägg och en minut för resterande inlägg i samma fråga. Presidiet talar om då 30 sekunder av tiden återstår. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta 1. att fastslå kongressarbetsordning för plenum 2014. Proposition nr: 7.12 RAMPLAN OCH BUDGET FÖR 2013 MED PLAN FÖR 2014–2015 Inledning Kongressen fastställer årligen en översiktlig ramplan som sedan ligger till grund för riksorganisationens arbete. Ramplanen anger inriktningen för åren 2013, 2014 och 2015. År 2014 i denna ramplan är valåret. Då är det två val: EU-parlamentsvalet i juni och därefter de allmänna valen i september. Utgångspunkter Miljöpartiets huvudmål under mandatperioden är att bli ett större och viktigare parti i valet 2014 än i valet 2010. Detta ska grunda sig i en stärkt väljarbas, ett starkt, välorganiserat parti och en dialog med samhället vi lever i. Vi är ett växande grönt parti med en politik som har potential att nå ett stöd långt mp.se/kongress utöver det som vi hittills har uppnått. Vi ska vara ett attraktivt val för dem som ser sig själva som gröna och för allt från socialliberaler till frihetlig vänster. Vi behöver bredda oss så att väljarna uppfattar att vi har en politik som sträcker sig över långt fler områden än miljöfrågorna. Miljöpartiet ska under planperioden fokusera på följande områden: • Klimat • Lika rättigheter och migration • Nya jobb • Skola/utbildning Den gröna omställningen är även fortsättningsvis vår huvudfråga. Under perioden ska Miljöpartiet visa hur en grön omställning ger stora fördelar för både människor och miljö. Vi ska visa att satsningar på god mat, energisnåla bostäder och utökad kollektivtrafik leder till en bättre miljö och till nya jobb. Vi måste utveckla vår argumentation i klimat- och energipolitiken så att den når fram och berör bredare grupper. Vi behöver göra det än tydligare för väljarna hur vår klimatpolitik gör Sverige mer konkurrenskraftigt. Miljöpartiet kommer att stärka och utveckla politiken för ett öppet och mångkulturellt samhälle med lika rättigheter för alla. Vi måste tydligare definiera den gemensamma grunden för hur vi kan leva tillsammans i ett modernt interkulturellt samhälle. Miljöpartiet ska fortsätta sitt engagemang för jämställdhet, både i den utåtriktade politiken och i det interna arbetet. Miljöpartiet vill skapa förutsättningar för trygga förtroendevalda och framtida gröna politiker. Detta gör vi genom att stärka regionerna och partiets organisation. Tillsammans med omvärlden formulerar vi det gröna alternativet för en god samhällsutveckling. Mål A) Utveckla politiken – ett nytt partiprogram På kongressen 2013 ska ett nytt partiprogram antas. Detta föregås av ett politiskt utvecklingsarbete och en bred ideologisk diskussion. Under 2012 ska ett första utkast till nytt partiprogram tas fram och remissbehandlas. 2013 presenterar partistyrelsen sitt förslag till nytt program. Det ska sedan antas på kongressen 2013. B) Fler aktiva medlemmar De senaste åren har Miljöpartiet haft en god tillströmning av medlemmar. Nu måste engagemanget Internt stadgar, kongress och ekonomi 57 Kongress 2012 tas om hand, och Miljöpartiet ska erbjuda medlemmar möjligheter att engagera sig utifrån sina förutsättningar. Målet är att vi vid årsskiftet 2014/2015 ska vara 25 000 medlemmar. På så sätt har vi ännu fler som är redo att ta sig an nya förtroendeuppdrag efter valet 2014. 2015 ska riksorganisationen vara förberedd på att aktiviteter anordnas i alla regioner för att ta emot nya medlemmar. Aktiviteterna skall genomföras nära efter valet. Utifrån erfarenheterna från 2010 ska det finnas en plan för att växa med framgångarna i valet 2014 oavsett om vi ingår i regering eller inte. C) Bli ett större parti Under planperioden ska förtroendet för Miljöpartiet stärkas och vi ska visa att vi även fortsatt kan ta ansvar samt förvalta och utveckla det förtroende som vi fick av väljarna i valet 2010. Målet är att i valet 2014 flytta fram våra positioner, och stärka vårt inflytande i kommuner, landsting, riksdagen och EU-parlamentet. D) 250 000 samtal Vi ska uppfattas som ett parti som i högre utsträckning än i dag lyssnar på människor och fler ska känna att de vet vad vi vill. Målet är att fram till de allmänna valen i september 2014 ska 250 000 personer ha fått möjlighet att diskutera och påverka den gröna politiken i personliga möten med miljöpartister. E) Förbereda och genomföra två valkampanjer Genom att möta 250 000 personer på ett strukturerat sätt bygger vi upp en bas för aktiviteterna under valåret 2014. Vi kommer att gå in i valåret med en kraftfull kampanjorganisation färdig att användas. Pengar avsätts varje år till valfonden som används för särskilda kampanjaktiviteter under valåret. Under 2012 tar vi fram en digital strategi som är förankrad i partiet. Därefter påbörjas arbetet med den nya hemsidan. Under början av 2013 ska den nya hemsidan vara klar och ett nytt intranät tas i bruk. Under 2013 intensifieras arbetet med valplanering. Under 2013 och början av 2014 ska valmaterialet planeras och göras klart. Under 2013 och början av 2014 kommer mycket av arbetet med att fastställa listor till de olika valen att ske. Riksorganisationen ansvarar för att fastställa listorna till EU-parlamentet och ger regionerna stöd vid behov. 58 Internt stadgar, kongress och ekonomi Utvecklingsprojekt Ett öppnare parti Miljöpartiet ska utvecklas i nära kontakt med omvärlden och ha processer för att utveckla vår politik där många människor kan vara med och påverka. Vi ska både internt och externt upplevas som ett parti som präglas av engagemang, öppenhet och en låg tröskel in i partiet. Miljöpartiets medlemmar utgör grunden för engagemang och demokrati. Det ska vara lätt att påverka partiets inriktning och politik. En organisation för ett växande parti För att kunna motsvara de förväntningar och behov som finns i Miljöpartiets avdelningar måste vi ha en organisation som kan hantera att partiet växer och får många nya medlemmar. Det innebär att vi måste våga prioritera så att organisationen underlättar för medlemmars och förtroendevaldas engagemang. Servicenivån ska vara hög. Utbildningar för ett stärkt parti Internutbildning är ett prioriterat område under perioden fram till valet 2014. Vi behöver stärka organisationen och tillsammans med regionavdelningarna erbjuda utbildningar i bland annat föreningsteknik. En exempel är utbildning för valberedningarna, så att vi ska ha många kompetenta kandidater till förtroendeuppdrag runt om i partiet 2014. Riksorganisationen kommer att intensifiera samarbetet med regionerna i deras utbildningssatsningar. Miljöpartiets samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan håller på att utvecklas. Det gör det möjligt för riksorganisationen, regionorganisationerna och kommunorganisationerna att utveckla utbildningskoncept, genomföra utbildningar och arrangera aktiviteter. Övrig utbildnings- och seminarieverksamhet, på till exempel kommun- och landstingsdagarna finansieras genom deltagaravgifter och avgifter för utställare. Kommuner och regioner På kommunal och regional nivå var Miljöpartiet mycket framgångsrikt i valet 2010, och riksorganisationen satsar därför på att fördjupa relationen till aktiva på region- och kommunnivå. Denna satsning skapar förutsättningar för partiet att ta vara på den kompetens och erfarenhet som byggts upp kommunalt och regionalt i rikspolitiken. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta 1. att anta proposition ramplan och budget för 2013 med plan för 2014 –2015. mp.se/kongress mp.se/kongress Resultat Periodiserat bidrag Valfondsdisposition Resultat efter disp. Reservation Resultat efter reservation Riksdagsgruppen Intäkter Kostnader Fin intäkter./.kostnader Årets resultat Valfondsdiposition EP-fondsdisposition Reservationer Resultat INTÄKTER i tkr KOSTNADER PS verksamhetsmedel Informationsverksamhet Internationella kommittén European Green Party, EGP Jämställdhetskommittén Förtroendeorgan varav revisionsnämnden varav riksvalberedningen Kansliverksamhet Bidrag närstående org. Övriga kostnader Europaparlamentsval Riksdagsval Summa kostnader Partistöd Medlemsavgifter Bidrag fr mp-org Övrigt Summa intäkter -1 618 -2 474 -145 -164 -7 607 -2 740 -2 420 -4 177 -245 -24 556 -442 -2 469 -177 -241 -7 536 -2 740 -1 685 -175 -17 824 -3 615 -161 -271 -8 120 -2 040 -2 422 -19 499 -22 587 -1 597 -2 380 -134 -266 -8 631 -2 740 -3 443 -18 890 -41 903 13 216 850 1 500 8 485 24 051 -600 -2 853 -180 -175 -1 545 -2 302 -195 -255 -9 600 -2 682 -2 650 -374 -3 539 -309 12 697 824 1 076 19 560 34 157 -23 079 -500 -2 659 -180 -175 -1 750 -2 302 -195 -255 -9 947 -2 682 -2 884 13 216 850 1 500 8 722 24 288 -24 484 -733 -2 344 -255 -153 -1 707 -1 958 -143 -285 -10 142 -2 682 -4 510 13 216 1 001 960 10 004 25 181 -23 874 -600 -2 792 -185 -175 -1 545 -2 650 -200 -255 -10 245 -2 782 -2 900 13 882 1 200 1 500 8 750 25 332 -26 332 -1 590 -2 730 -85 -175 -1 540 -2 456 -150 -248 -10 375 -2 782 -4 599 13 882 2 000 1 500 10 253 27 635 -26 739 -1 200 -2 785 -87 -175 -1 545 -2 850 -203 -253 -10 685 -2 862 -4 550 14 410 2 085 1 500 10 300 28 295 -1 000 -3 870 -88 -175 -1 545 -3 015 -206 -258 -11 300 -3 627 -5 050 -2 300 -19 000 -50 970 14 410 2 170 1 500 22 900 40 980 -27 322 -1 000 -2 925 -90 -175 -1 545 -2 975 -210 -263 -11 200 -2 862 -4 550 14 410 2 255 1 500 10 500 28 665 Internt stadgar, kongress och ekonomi -800 -628 628 0 1 421 -1 000 421 2 268 -116 -1 000 1 152 -1 152 0 0 172 15 851 -14 430 15 659 -13 391 16 215 -16 043 -2 800 -2 206 2 206 0 594 18 097 -17 503 -800 0 0 0 800 20800 -20000 -1 500 198 -198 0 1 698 20 935 -19 237 -1 500 1 612 -1 612 0 3 112 20 965 -17 853 -1 500 0 1 500 21 250 -19 750 -1 400 0 1 400 21 265 -19 865 -1 100 0 1 100 21 584 -20 484 -1 000 0 1 000 21 908 -20 908 -1 000 0 1 000 22 236 -21 236 156 208 514 681 100 100 143 150 150 200 500 150 -1 697 2 808 643 -7 065 1 564 1 309 840 1 608 1 453 1 756 -9 490 1 493 0 -1 750 -850 8 200 -1 300 -1 300 -1 300 -1 300 -1 300 -1 300 8 900 -1 300 -107 -68 1 129 -195 -200 -200 -134 -200 -150 -150 600 -150 135 -30 -143 -133 205 -20 -1 669 960 779 807 64 14 -614 108 3 306 10 43 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Plan 2011 Budget 2011 Utfall 2011 Plan 2012 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 -397 -2 503 -375 12 598 657 1 112 10 318 24 685 -420 -2 051 -306 12 334 673 1 112 6 305 20 424 -681 -2 258 -363 11 503 625 1 150 4 368 17 646 22 22 21 21 20 18 19 17 5 6 7 8 9 10 11 11 12 13 14 15 16 1 2 3 4 MILJÖPARTIET DE GRÖNA RIKSORGANISATIONEN RAMBUDGET 2013-2015 Noter INTÄKTER i tkr Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Plan 2011 Budget 2011 Utfall 2011 Plan 2012 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Kongress 2012 59 Kongress 2012 Noter 1. Partistödet beräknas på både valresultatet 2006 och 2010 under perioden fram till och med valet 2014. Det ökar de första tre åren efter riksdagsval. Antagandet i denna budget är fortsatt 25 mandat efter valet. 2. Medlemsavgifterna förväntas öka motsvarande 1 700 nya medlemmar per år fram till årsskiftet 2014 då målsättningen är att vi ska vara 25 000 medlemmar. Ökningen i budget mellan 2011 och 2012 är enligt kongressens beslut att medlemsavgiften från och med 2012 tillfaller riksorganisationen. 3. Kongressrekommendation om 5% av partistödet på kommunal- och landstingsnivå till riksorganisationen. Beloppet förväntas öka från 1,1 till 1,5 miljoner till följd av valframgångarna på kommunal- och landstingsnivå. 4. Övriga intäkter är övriga bidrag samt fakturerade kostnader och tjänster. Några exempel är bidrag från SKL till Miljöpartister i kommuner och landsting, partibidrag till jämställdhetskommittén, gåvor, försäljning av material samt deltagaravgifter i partiaktiviteter som kongress, kommun- och landstingsdagar, förtroenderåd etc. Valåret 2014 tillkommer extra statligt valinformationsbidrag för EU-parlamentsvalet och riksdagsvalet. 5. PS verksamhetsmedel benämndes tidigare ”utåtriktat och proj.verks.”. Denna budget är till partistyrelsens förfogande för kampanjer och aktiviteter som deltagande i Almedalen, festivaler och sommarakademi. Utökad budget från och med 2012 för att genomföra den antagna kommunikationsplanen. Under åren 2012 och 2013 är budgeten ytterligare utökad för partiprogramsrevideringen. 6. Informationsverksamheten har räknats upp med 3% per år. Utvecklingskostnaderna för hemsidan är fortsatt stora. Valåret 2014 är en extra miljon kronor budgeterat. 7. Internationella kommittén fortsätter sin verksamhet som tidigare. Kommitténs budget för internationellt sommarläger har överförts till budget PS verksamhetsmedel och omvandlats till en sommarakademi från och med 2012. 8. European Green Party. Huvuddelen av budgeten avser medlemsavgiften som är oförändrad till och med EU-parlamentsvalet i juni 2014. I övrigt avser budgeten deltagande i kongresser, rådsmöten och arbetsgrupper inom Europasamarbetet. 9. Jämställdhetskommittén får ett särskilt partibidrag till sin verksamhet vars storlek avgörs av vår andel av riksdagsmandaten. Bidraget periodiseras vid årens slut. 10. Förtroendeorgan är partistyrelse, partistyrelsens arbetsutskott, partisekreterare, revisionsnämnd och riksvalberedning. Kostnaderna beräknas öka med 2% per år. För valåret 2014 har 100 000 kr extra tillförts för fler sammanträden. 60 Internt stadgar, kongress och ekonomi 11. Revisionsnämndens och riksvalberedningens budget beslutas av kongressen. 12. Kansliverksamheten avser riksorganisationens personal-, lokal- och övriga kanslikostnader. Kostnaderna beräknas öka med 3% per år under mandatperioden. Utökas med 300 000 kr 2014 för ökade kostnader i samband med valåret. Om valresultatet blir fortsatt 25 mandat 2014 måste en minskning av verksamheten ske 2015. 13. Bidrag till närstående organisationer är kongressbeslutade bidrag till Grön Ungdoms riksorganisation med 10% av partistödet och Gröna Studenters riksorganisation med 5% av partistödet . Valåret 2014 tilldelas dessa extra bidrag från valbidragen. Därutöver tillkommer 700 000 kr per år till stiftelsen Cogito, vår tankesmedja. 14. Övriga kostnader avser kostnader för förtroenderådet, arrangerande av kongress och kommun- och landstingsdagar samt nätverk som bl a Miljöpartister i kommuner och landsting. Här ingår också oförutsedda kostnader för partiorganisationen. Valåret 2014 beräknas kongressen kosta mer. 15. EU-parlamentsvalet i juni 2014 beräknas till en budget på 2,3 miljoner kronor varav merparten är statligt valbidrag. Omkring 0,6 miljoner kronor disponeras ur EU-fonden. 16. Riksdagsvalet i september 2014 beräknas kosta totalt 19 miljoner kronor inklusive extra valbidrag och samfinansiering. Från valfonden disponeras 8,9 miljoner kronor enligt förslaget. 17. De finansiella intäkterna beror på avkastningen på vårt sparande. 18. Valfonden föreslås bli 8,9 miljoner kronor till nästa riksdagsval. Partiorganisationen föreslås avsätta 3,9 miljoner kr och riksdagsverksamheten totalt 5 miljoner kr fram till och med 2014. 19. EU-parlamentarikerna avsätter enligt överenskommelse medel till EU-fonden varje år som beräknas uppgå till cirka 0,6 miljoner kr 2014. 20. Eventuella överskott och underskott balanseras mot fritt eget kapital. 21. Partigruppstödet till riksdagsgruppen har ökat i och med ökningen med sex mandat i valet 2010. Partigruppstödet budgeteras öka med 1,5% per år för ökade personalkostnader. Kostnaderna avser huvudsakligen personal på riksdagskansliet. 22. Resultatet motsvarar föreslagen valfondsavsättning. Eventuella över- eller underskott därutöver reserveras till påföljande års verksamhet. mp.se/kongress Kongress 2012 Proposition nr: 7.13 MEDLEMSAVGIFT 2013 Partistyrelsen förslår att medlemsavgiften till riksorganisationen år 2013 ska vara oförändrad. Medlemsavgiften föreslås vara 180 kronor för hel avgift och 90 kronor för halv avgift. Halv avgift gäller för den som är studerande eller arbetslös och vill betala halv avgift. Partistyrelsen föreslår också att avgiften för förstaårsmedlemmar fortsatt ska vara 50 kronor. För Grön Ungdoms och Gröna Studenters medlemmar utgår ingen avgift till Miljöpartiets riksorganisation men de räknas ändå som medlemmar i partiet. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta 1. att riksorganisationens medlemsavgift ska vara 180 kronor vid hel avgift och 90 kronor vid halv avgift år 2013, 2. att riksorganisationen inte kräver någon avgift för medlemmar i Grön Ungdom som är yngre än 27 år, för år 2013, 3. att riksorganisationen inte kräver någon avgift för medlemmar i Gröna Studenter för år 2013, 4. att medlemsavgiften till partiet ska vara enhetlig första året man blir medlem (förstaårsmedlem), denna årsavgift fastställs till 50 kronor. Motion nr: 7.14 PARTISTÖD OCH SOLIDARITET Jan Lindholm Miljöpartiets lokala självständiga föreningar finansierar sin verksamhet i huvudsak med partistöd. Medlemsavgifter, privata bidrag och försäljningsintäkter utgör i regel mycket små summor även om partiet en gång i tiden startades med mycket stora privata bidrag. Partistödets utformning beslutas av respektive kommun och landsting och ser mycket olika ut runt om i landet. Det är inte så enkelt att en större kommun alltid har ett frikostigare bidrag än en mindre men kommunens befolkningsstorlek återspeglas ändå rätt väl i storleken på partistöden. Detta innebär att villkoren för att bedriva lokal partiverksamhet ser mycket olika ut i kommunerna. Att bedriva politisk verksamhet i en till ytan stor kommun men med 20 000 invånare fördelade på ett större antal mindre orter utan någon utpräglad centralort kan vara betydligt kostsammare än att bedriva samma verksamhet i en till ytan liten kommun med mångdubbelt större befolkning koncentrerad i huvudsak till en ort. mp.se/kongress Vi miljöpartister vill gärna vara solidariska och stötta varandra. Därför har vi i många små kommuner solidariskt under åren betalat in de fem procent av vårt partistöd som förmodligen någon kongress beslutat är en rimlig nivå på solidaritet med riksorganisationen. Som Sveriges tredje största parti med 25 riksdagsledamöter har nu partiet centralt mycket stora intäkter i form av såväl partistöd som kanslistöd för riksdagsgruppen. Även i några av de största kommunerna och landstingen har partiet en ekonomi som innebär att man ibland till och med har mer än en heltidsanställd som kan arbeta med politiken utöver de förtroendevaldas tid. För oss i mindre kommuner har samtidigt kostnaderna för att vara med i partiet ökat kraftigt. Kommunerna förväntas ha råd att delta i den gemensamma hemsidan, delta på kommun- och landstingsdagarna liksom kongresserna och andra interna utbildningar och dessutom betala fem procent av det totala partistödet till riks. För den ideellt arbetande medlem som kan tänka sig att betala stor del av kostnaderna ur egen ficka för att lokalavdelningen ska kunna vara representerad vid centrala aktiviteter kan de hundralappar som fem procent av det lilla partistödet representerar vara avgörande. Frågan om det frivilliga stödet till riks har diskuterats allt mer de senaste åren bland medlemmar i Dalarna. Även om det formellt är frivilligt så känner vi oss som svikare om vi inte bidrar och det känns inte bra med ett sådant system när villkoren är så olika. Ett sätt att lösa detta och ändå behålla känslan av att vi är solidariska skulle kunna vara att införa ett grundavdrag när man beräknar vad riks förväntar sig att kommuner och landsting ska bidra med. Grundavdraget skulle kunna motsvara de grundläggande kostnaderna för en MP-kommun att delta i partiets centrala aktiviteter och avgiften för hemsidan samt en rimlig kostnad för att vart fjärde år kunna genomföra ett val. Även om de flesta lokala MP-föreningar inte har ett partistöd på 100 000 kr så borde nog grundavdraget vara i den storleksordningen. Den lokalförening som har ett partistöd i den storleksordningen skulle då med gott samvete kunna lägga ytterligare 20 000 kr i sin valfond per mandatperiod i stället för att stödja partiet centralt. Vi menar att partiets grundideologi, att beslut ska fattas nära dem som berörs borde kunna återspeglas i en ändring av rekommendationen på detta sätt. Vi menar dock att det är viktigt att de fåtal kommunoch landstingsföreningar som har större partistöd än det nämnda efter grundavdrag bör fortsätta att stödja riksorganisationen. Om vi inte vågar utveckla formerInternt stadgar, kongress och ekonomi 61 Kongress 2012 na för intern solidaritet finns det risk att fler kommunala partiorganisationer väljer att avstå från att vara solidariska på egen hand vilket försvagar känslan av samhörighet. Då är det bättre att kongressen är proaktiv och utvecklar rekommendationen så att alla kan känna att man har ambitionen att bidra den dag man vuxit sig så stor att man når över grundavdragsgränsen. Jag yrkar 1. att ett grundavdrag på 100 000 kronor införs i rekommendationen för stöd från kommun- och landstingsföreningarna i partiet till riksorganisation. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionären tar upp flera olika frågor om hur små lokalavdelningar ska kunna delta i kongressen och andra riksarrangemang trots små resurser. Som motionären beskriver varierar partistöden stort mellan olika kommuner och landsting. Kommunens befolkningsunderlag kan spegla partistödet men det är inte säkert. Partistyrelsen är väl medveten om att det är svårt för vissa lokalavdelningar att skicka ombud till kongressen och har därför sedan flera år lämnat bidrag för ombud vars lokalavdelning har svårt att betala resa och uppehälle. På samma sätt har Miljöpartister i Kommuner (MIK) och Miljöpartister i Landsting (MIL) tillsammans gett bidrag till deltagande i kommun- och landstingsdagarna. Kongressen har beslutat om en 5 procentig rekommendation, de avdelningar som upplever att de inte har råd låter bli. Bidraget är tänkt att täcka de tjänster som riks tillhandahåller till avdelningarna – och som de små avdelningarna nog är de som har störst nytta av. Partistyrelsen anser att kongressens beslut ska kvarstå och avslår därför motionen. 62 Internt stadgar, kongress och ekonomi mp.se/kongress Kongress 2012 8. INTERNT STRATEGI, MEDLEMSDEMOKRATI OCH DIVERSE Motion nr: 8.1 STRATEGI FÖR MILJÖPARTIET Sten Broqvist MP:s strategi för att påverka utvecklingen här i Sverige i riktning mot ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle bör i första hand vara genom att fungera som blåslampa i baken på de andra partierna. Om MP däremot skulle ha som ambition att komma med i någon regering, t ex den nuvarande borgerliga regeringen, så skulle MP behöva urvattna sina förslag för att de ska kunna accepteras av regeringen. Om man sedan ev skulle kunna komma med i regeringen, så ska dessa urvattnade förslag kompromissas med de borgerliga partiernas tankar, så att det som ev finns kvar av förslagen knappast har någon som helst möjlighet att påverka utvecklingen i miljövänlig riktning. Sedan ska då MP behöva sitta som en gisslan i regeringen för att försvara en dålig eller obefintlig miljöpolitik, medan de borgerliga partierna skulle använda MP:s medverkan i regeringen som ett alibi för att påstå att man bedriver en bra miljöpolitik. När folk sedan ser att MP:s medverkan i regeringen knappast påverkar utvecklingen i miljövänlig riktning, är det sannolikt att miljöintresserade personer kommer att sluta att rösta på MP, varefter MP kommer att krympa och sakna existensberättigande i svensk politik och sedan bli en parentes i Sveriges historia. Om MP däremot vässar och skärper sina förslag och fungerar som en blåslampa mot de andra partierna, så skulle MP verkligen kunna vara en kraft att räkna med för att påverka utvecklingen. Jonas Sjöstedt har sagt att han vill att Vänsterpartiet ska tävla med MP om att ha den bästa miljöpolitiken – den utmaningen tycker jag att MP ska anta. En tävling om att ha den bästa miljöpolitiken kan successivt bidra till skärpa kraven från både MP och V. Detta kan på sikt även bidra till att de andra partierna känner sig nödgade att i någon mån även skärpa sina krav för att kunna visa att de inte är alldeles under isen när det gäller miljöfrågor. Om fler partier på detta sätt hänger på, kan denna blåslampeeffekt bidra till i varje fall en del av kraven kommer att omsättas i politiska beslut – säkerligen betydligt snabbare än om MP skulle sitta som gisslan i en borgerlig regering. Jag vill här ta upp en konkret sakfråga, nämligen bensinskatterna. För att bensinskatterna ska ha någon effekt måste de vara på en så hög nivå att de mp.se/kongress i kombination med andra åtgärder verkligen leder till en reell minskning av bilismen – och då måste bensinskatterna vara på en betydligt högre nivå än vad det talas om idag. För några år sedan såg jag en uppgift från någon statlig myndighet vilken nivå som bensinskatterna då måste ha – det var kanske den tidigare myndigheten SIKA som hade gjort en sådan uträkning. MP har i riksdagen sagt att MP:s förslag till bensinskattehöjningar är av samma storleksordning som de höjningar av kollektivtrafiktaxorna som folk drabbas av. I så fall bidrar ju inte MP:s förslag till någon trafikomläggning. Om bensinskatterna är på en för låg nivå så kommer de flesta bilister att fortsätta att åka bil som idag. Då skulle bilister kunna använda bensinskatten som ett alibi för att de gör rätt för sig. De skulle då kunna säga: ”Nu får ni inte klaga på mig, för jag betalar min bensinskatt, då har jag rätt att köra bil och släppa ut avgaser.” – Och det blir ju miljön inte ett dyft bättre av. Någon kanske då säger att bensinskatter på en så hög nivå kommer att drabba t ex låginkomsttagare i glesbygden. Därför kunde folk under en viss inkomst kunna få inkomstberoende och behovsberoende rabattkort, som gör att man kan köpa viss mängd bensin eller diesel till viss rabatt, som beror på inkomsten. Hur mycket man får köpa med den rabatten beror på behovet. Avstånd till arbete, affärer, dagis mm och hur bra eller dålig kollektivtrafiken är avgör tilldelad rabattmängd. Blir nästa år kollektivtrafiken bättre tilldelas man mindre mängd rabattbränsle. Något sådant system bör inte vara omöjligt att införa nu i dataåldern. Någon kanske säger att vi aldrig skulle få med oss väljarna på så höga bensinskatter. Det kan då vara skäl att nämna att det någon gång på 1990-talet fanns en opinionsundersökning som visade att en större andel av vanliga väljare var kritiska till bilismen än vad politiker var, men politiker trodde att det var tvärtom. Politiker bör därför inte vara så rädda för att införa restriktioner mot bilismen. Jag nämnde att bensinskatterna i kombination med andra åtgärder ska kunna leda till en minskning av bilismen. Jag vill därför här ta upp den strategi beträffande trafikfrågor, som jag tycker att MP bör ha. I första hand bör det vidtas åtgärder för att på olika sätt förändra samhället, så att vi minskar behovet av transporter, bl a genom att verka för närproduktion Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse 63 Kongress 2012 och närservice. EU:s frihandelsdoktrin i kombination med Gyllenhammars gamla missing link-projekt, som nu utgör en del av EU:s trafikpolitik, har bidragit till att vi fått en vansinnig mängd transporter kors och tvärs över Europa och kors och tvärs över världen, som lett till ett vansinnigt slöseri med jordens begränsade resurser. Detta bör MP på alla sätt motarbeta och istället verka för en närhandelsprincip, där varje region eller regiondel i Sverige och i andra länder i världen i så stor utsträckning som möjligt, som naturresurserna i det aktuella området tillåter, bör vara självförsörjande, speciellt beträffande livsmedel och andra dagligvaror. Sedan behöver det inte vara fel om man har frihandel beträffande sådana varor som med hänsyn till naturresurserna inte kan produceras i den aktuella regiondelen. MP bör verka för att varje samhälle och varje stadsdel i våra städer är kompletta, dvs att de innehåller både bostäder, arbetsplatser, service och fritidsaktiviteter. När det gäller service bör det i stadsdelen finnas livsmedelsbutiker och andra affärer som det kan finnas underlag för, samt skola, barnomsorg, fritidsgård, bibliotek, sjukvård, äldreomsorg etc. Detta med syfte att möjliggöra att en så stor del av de dagliga transporterna som möjligt ska kunna klaras av på gång- eller cykelavstånd från bostaden. För de transporter som ändå behövs, bör det vidtas åtgärder för att överföra en så stor del av transporterna som möjligt till miljövänlig kollektivtrafik och gångoch cykeltrafik från bil- och flygtrafik. För detta behöver det dels vidtas samtidiga insatser av dels kraftiga restriktioner mot bil- och flygtrafiken, med bl a kraftiga bensinskatter, som jag tidigare nämnt, samt kraftiga bränsleskatter eller landningsavgifter för flyget. Dels behövs också olika förbättringar av den miljövänliga kollektivtrafiken. Det behövs även förbättrad information och informationskampanjer för att folk ska förstå nödvändigheten i att lägga om trafiken, samt information om hur man utnyttjar kollektivtrafiken. Slutligen, för den biltrafik som inte kan överföras till kollektivtrafik, bl a för en del boende i extrema glesbygdsområden och för en del handikappade, så kan miljöproblemen klaras med tekniska åtgärder på fordon, bl a med alternativa bränslen. Men alternativa bränslen kan aldrig bli en lösning för all den biltrafik vi har idag – det räcker resurserna inte till. Etanol i stor skala skulle kräva odling för bränsle på marker som behövs för odling av mat i Sverige eller andra länder. Flera marker i Sverige, som idag inte används, behövs för odling av foder till kreatur, så att Sverige kan bli självförsörjande på livsmedelsproduktion istället för att importera foder till husdjur från u-länder som skulle behöva markerna för att producera sin egen mat. Biogas från avfall är väl bra, men det kan vi bara få i begränsad mängd. 64 Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse Dessa bränslen räcker främst till bussar, fartyg och en kraftigt nedbantad lastbilsanvändning och inte till personbilar eller långtradare i stor skala. En del förespråkar elbilar, men el är ju ingen energikälla utan en energibärare, elen måste produceras. Forskning har visat att en snabb introduktion av elbilar i Europa skulle kräva en kraftigt ökad produktion i fossileldade kraftverk i Europa, med kraftigt ökade CO2-utsläpp som följd. Jag yrkar 1. att MP:s strategi ska vara att fungera som blåslampa i baken på de andra partierna, och att skrota eventuella ambitioner på försöka ingå i den borgerliga regeringen, 2. att MP ska kräva att bensinskatterna ska ligga på en så hög nivå att de i kombination med andra åtgärder verkligen leder till en reell och kraftig minskning av bilismen. Detta i kombination med inkomst- och behovsberoende rabattkort för en del personer med låg inkomst, 3. att MP:s strategi beträffande trafikfrågor ska vara att i första hand att kräva åtgärder för att på olika sätt förändra samhället så att vi minskar behovet av transporter, bl a genom att verka för närproduktion och närservice; att i andra hand att för de transporter som ändå behövs, kräva åtgärder för att överföra en så stor del av transporterna som möjligt till miljövänlig kollektivtrafik och gångoch cykeltrafik från bil- och flygtrafik; att i tredje hand för resterande biltrafik klara miljöproblemen med tekniska åtgärder på fordon, bl a med alternativa bränslen. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1 och 3, avslag attsats 2 MP driver i allt politiskt arbete på för en grönare politik. Partistyrelsens bedömning är att det mest effektiva sättet att göra det är genom att bilda regering och vi bygger inför valet 2014 ett alternativ för en grönare regering. Vi kommer inte bli en del av alliansprojektet, det var ett politiskt projekt med särskilda syften. Mot den bakgrunden föreslår partistyrelsen att den första attsatsen anses besvarad. Nivån på bensinskatten måste ses i ett helhetsperspektiv, med hela budgeten, dess inkomst och utgiftsposter och behovet av ekonomiska styrmedel för att uppnå klimatmålen. Vad som är en tillräckligt hög nivå kan vara svårt att fastställa med tanke på att behovet av bil ser olika ut i landet. Frågan om nivån på bensinskatter samt eventuella avdrag/rabattkort får hanteras av våra förtroendevalda på berörda nivåer. Attsats 3 är politik som MP redan driver. mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 8.2 Jag yrkar MP I SAMARBETE MED ANDRA PARTIER 1. att det ska krävas en tydligare konsekvensanalys innan vi går in i ett samarbete där utgångspunkten ska vara våra tre solidariteter. Mikael Ingemarsson Mot bakgrund av att vår migrationsuppgörelse med regeringen får ses som misslyckad eftersom vår strävan inte stämmer överrens med vår grundtanke, vill jag att vi försöker läsa av andra partiers vilja och vad de egentligen vill få ut av överrenskommelsen innan vi sätter vår underskrift på en överrenskommelse. För är det verkligen solidaritet med människor som har det svårt och som tar sig hit för att söka skydd tillsammans med familjen för att få stanna i Sverige och sedan bli skickade kors och tvärs världen över? Är inte detta M:s vilja och ideologi och inte MP:s? Partistyrelsens yttrande: Besvarad När MP ingår samarbeten med regeringen eller andra partier så är det för att få igenom grön politik. Utgångspunkten är naturligtvis alltid vår egen politik, och att resultatet skulle bli sämre utan en överenskommelse med MP. Eftersom vår politik bygger på våra tre solidariteter så anser vi att vi redan arbetar så som motionären önskar. Ett krav vi hade för att gå med var att papperslösa ska ha rätt till vård och skola. Detta fick vi igenom och det skulle även bli en mer solidarisk migrationspolitik där vi inte skickar hem människor som är i behov av att stanna för exempelvis vård. Men hur ser det ut i verkligheten efter att vi gått med? Överlag ser det inte direkt ut som någon solidaritet överhuvudtaget någonstans i migrationspolitiken. Det är inte solidariskt att skicka människor världen över, speciellt gamla som inte har någon anhörig i landet dit hon/han ska skickas. Det är också osolidariskt att splittra familjer; ska de tvingas lämna tryggheten i Sverige och avvisas är det bättre att skicka dem ihop. Regeringen med Moderaterna har kört över oss och Sverige totalt eftersom jag inte kan se någon förändring till det bättre hur det var innan vi gick med i samarbetet. Avvisning med rättsäkerhet och värdighet, har det blivit så efter ramöverenskommelsen? Solidariteten, var finns den? Barnens rättigheter finns ej med då myndigheterna fattar sina beslut om avvisning! Ska barn behöva gömma sig i Sverige som det ser ut idag, trots att vi ”fick med solidariteten”? Inte kan väl detta vara solidaritet? Var det verkligen detta vi ville, eller tolkar myndigheterna överenskommelsen helt fel? Någonstans brister det, för så här kan och får det inte se ut. Nej, detta är ingen migrationspolitik vi i MP ska stå bakom. Jag är positiv till att vi försöker hitta samarbetslösningar åt både vänster och höger om vi får igenom vår politik på ett bra sätt, men vi måste verkligen fundera en gång extra innan vi blir överens med andra. Motion nr: 8.3 LEVANDE LANDSBYGD Roland von Malmborg Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka MP bildades som ett helhetsinriktat initiativ. En levande landsbygd var grundstenen i en icke-militär katastrofberedskap, mot solmagnetisk storm (EMP), pest, hungersnöd, avspärrning, elsammanbrott, för basförsörjning av mat och kretsloppsenergi etc. I valen 1982 och några val därefter fick varje hushåll i landsbygden ett valprogramsbrev från MP, även när ingen lokalavdelning fanns. Men de senaste valen har MP sparat bort brevet till landsbygdshushållen. Partitoppen har följt råd från pr-byrå att röst– vinst-maximera. Bilden vi i ett chockat Nacka- och Värmdö-MP fick av denna linje, genom Westanders pr-byrås Lars Ångström, mot ett föredragsarvode på cirka 7 000 kronor, var att MP ska inrikta sig på medelålders välutbildade kvinnor i storstäderna, pensionärerna skulle vi strunta i (så få röstade på MP), och landsbygden var inte tillräckligt röstlönsam. Med den modellen gick MP:s röstsiffror 2006 bakåt i de flesta kommuner, men framåt i storstäderna. Utanför storstäderna nås väljarna ofta bara av ensidiga nidbilder av MP:s program, genom lokalpress ägd av andra partier: höjda bensinpriser. Kompensationsplanen, den gröna skatteväxlingen, når ej fram. Vi måste skapa ett program som även riktar sig till pensionärer, landsbygden etc. MP ska inte bli ett särintresseparti. Inget svenskt parti idag ställer i praktiken upp för en levande landsbygd. Jag yrkar 1. att MP ska söka bli det främsta partiet för en levande landsbygd, 2. att MP i valet 2014 ska göra riksutskick till alla glesbygdshushåll, 3. att MP ska minska användandet av byråers betalda pr-taktik och istället fördjupa kongresser och arbetsgrupper. mp.se/kongress Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse 65 Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1, avslag attsats 2-3 Som motionären påpekar så finns det idag inget parti som aktivt arbetar för att driva landsbygdsfrågor. MP har en politik som främjar småföretagande, som driver på för energiomställning och gröna jobb, och som värnar god samhällsservice även utanför tätorterna. Det är viktigt för ett riksdagsparti att vara representerat i alla delar av landet, både tätort och landsbygd, och att nå väljare i alla grupper. Att däremot redan nu besluta om särskilda utskick i valrörelsen 2014, och hur vi använder eventuella pr-byråer anser vi vara för tidigt. Sådana beslut får tas i samband med valstrategi som beslutas inför valet 2014. Motion nr: 8.4 PARTIETS STYRNING MOT FRAMTIDEN Bodil Cronberg Gordon och Ingvar Gunnarsson Kortsiktigt tänkande som nu ofta präglar partiets agerande måste ersättas av långsiktigt miljöstrategiskt tänkande. Våra politiker och beslutsfattare måste fatta beslut efter en långsiktig strategi även när beslutet är obekvämt. Kortsiktiga mål kan bara leda i rätt riktning om de är en del i en långsiktig strategi. Vi yrkar 1. att MP verkar för att de kommande 30 åren ska styras av långsiktigt tänkande enligt den politiska sloganen: En politiker tänker på nästa val, en statsman på nästa generation. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP:s vision om ett hållbart samhälle som bygger på våra tre solidariteter är det som styr våra politiker i det politiska arbetet. Partistyrelsen anser att partiets politiska arbete redan uppfyller det som motionären är ute efter. Motion nr: 8.5 EKOLOGISK EKONOMI Ulf Flodin Attstas 2 stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping och Östergötland Anställ en person utbildad i ekologisk ekonomi på MP:s riksdagskansli. Ingen vill egentligen ha miljöförstörelse, men den fortgår ända med full kraft. Exempelvis ökar Sveriges utsläpp av koldioxid, både om vi bara räknar utsläpp som sker i vårt eget land och i synnerhet om vi inkluderar utsläpp som sker i samband med produktion av varor vi importerat från andra länder, exempelvis Kina. 66 Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse (http://www.dn.se/debatt/sveriges-klimatutslapp-arstorre-an-regeringen-sager) Bakomliggande orsaker till miljöförstörelsen är bl a det berättigade behovet av tillväxt i fattiga länder. Men även i den rika västvärlden växer ekonomin med några procent varje år. BNP per capita i fast penningvärde har sedan 1970-talet stigit till närmare det dubbla. Denna ökning av BNP har vi ingen glädje av. Enligt lyckoforskningen har människor i den rika delen av världen inte blivit mer harmoniska sedan 1970-talet. Detta framgår av Christer Sannes bok ”Keynes barnbarn”. Bakomliggande orsak till att den materiella produktionen och konsumtionen ökar är effektivare produktionsmetoder, vanligen som följd av förbättrad teknologi. Bakom detta finns en inneboende drivkraft i vår ekonomi att eftersträva materiell tillväxt. Ett alternativt sätt att använda den allt effektivare tekniken kunde vara att korta arbetstiden. Det har ibland påståtts att denna materiella tillväxt är frikopplad från miljöförstörelse, men exemplet med koldioxid ovan, visar att BNP-tillväxt medför ökad miljöförstörelse. För att komma till rätta medmiljöförstörelsen behöver vi således börja fundera över bakomliggande ekonomiska regelverk. Det är stora och känsliga frågor som vi därmed behöver ställa. MP har väjt för de ekonomiska bakomliggande diskussionerna. Vi minns uttrycket ”vi är inte vänster, vi är inte höger, vi går rakt fram”. Intellektuell hederlighet kräver dock att vi fjärmar oss från slagordsnivån och tar del av den faktiska kunskap som behöver tillämpas för att påverka bakomliggande orsaker till miljöförstörelsen. För att kunna göra detta behöver vårt parti stärka våra kunskaper om ekologisk ekonomi. Ekologisk ekonomi är en egen vetenskapsgren som vuxit fram som ett svar på att den konventionella samhällsekonomin fungerar allt sämre. Ekologisk ekonomi innebär en ekonomi som tar ansvar för människan och för miljön. Det handlar om att utforma en ekonomisk verklighet som främjar goda relationer och hållbara verksamheter. Det är viktigt att vårt parti anställer just en ekologisk ekonom och inte en miljöekonom (skillnaden skulle kanske kunna exemplifieras med att medan de förra problematiserar tillväxten så problematiserar de senare bara dagens tillväxt men drömmer om grön tillväxt, och medan de förra vill dra ner på bilismen så inskränker sig de senare till att vilja dra ner på bensindriven bilism etc). Miljöekonomer återfinns ju numera lite varstans i samhället, även hos Svenskt Näringsliv och storföretagen, medan däremot ekologiska ekonomer har djupare insikter om vilka förändringar som krävs för miljön skull. Läs mer om ekologisk ekonomi via länken: http://www.stockholmresilience. mp.se/kongress Kongress 2012 org/download/18.aeea46911a31274279800090884/ VE+2007+Hahn.pdf Ökad skuldsatthet, krav på ekonomisk tillväxt, ökande förmögenhetsklyftor, utslagning, finanskriser och miljöförstöring är alla symptom på att de nuvarande ekonomiska spelreglerna har stora inbyggda fel. Om MP ska ha en möjlighet att i realiteten påverka Sveriges miljöpolitik måste vi våga påverka de styrmekanismer som driver utvecklingen mot klimatkatastrofens rand. Jag yrkar 1. att MP anställer minst en person med yrkesmässig kompetens i ekologisk ekonomi på vårt riksdagskansli, 2. att kunskaperna om ekologisk ekonomi sprids i partiet. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, besvarad attsats 2 Motionären beskriver ämnesområdet ekologisk ekonomi som vuxit fram i takt med att kunskapen om jordens begränsningar ökat. Partistyrelsen delar motionärens inställning att området är viktigt för vår överlevnad. Det finns i dag sådan kompetens på vårt riskdagskansli. Partistyrelsen anser det olämpligt att kongressen ska besluta om personalärenden. Sedan tidigare råder ordningen att riksdagskansliet anställer de kompetenser som man anser sig behöva, och partistyrelsen vill inte ändra på den ordningen. Motion nr: 8.6 MILJÖPARTIET BEHÖVER EN EGEN FOLKHÖGSKOLA Ingegerd Akselsson Le Douaron MP växer med allt fler medlemmar, medan andra partier går kräftgång både när det gäller medlemmar och väljare. Det ska vi vara glada för och utnyttja så att vi kan växa ännu mer. Då behöver vi engagera allt fler. För att skapa en långsiktigt hållbar utveckling, som inte bara är beroende av medias alltmer ytliga rapportering, behöver vi arbeta för att vara ett parti där allt fler känner att de känner sig hemma, där det är högt i tak och där allt fler deltar i kreativa samtal om hur vi bäst kan skapa en hållbar framtid. Nu är det dags att vi börjar gräva ner oss i myllan för att utveckla oss som den folkrörelse som ställer sig i spetsen för att Sveriges medborgare hjälps åt att skapa en hållbar utveckling, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För att det ska kunna förverkligas krävs ett samarbete mellan innovativ forskning, näringsliv och det civila samhället – men också, ett lärande på bred basis, dvs folkbildning. Folkbildningen i Sverige består av studieförbund och folkhögskolor. mp.se/kongress I Norden har vi något unikt för hela världen, folkhögskolorna. Fria skolor där alla slags människor kan samlas och lära, utvecklas och tillsammans föra samtal om hur samhället ska utformas finns på flera ställen, bl a i USA. Men de får klara sig på donationer och tillfälliga bidrag. I Norden får vi statsbidrag för att bedriva folkbildning i studieförbund och folkhögskolor. Idag finns det 150 folkhögskolor, 107 av dem drivs av fria organisationer, stiftelser, föreningar, politiska partier (C, S och V) i samarbete eller ensamma. Resten drivs av landsting. Gemensamma nämnare för all folkbildning är ett fritt och för alla individer inkluderande lärande för demokrati och aktivt medborgarskap, utjämna utbildningsklyftor, kultur, lika rätt, mångfald, hållbar utveckling och global rättvisa. Det passar precis in i MP:s värdegrund. Därför finns det förväntningar både inom folkbildningen och inom partiet att MP ska bli en framtida huvudman för minst en folkhögskola. Med en folkhögskola kan vi skapa ett centrum för lärande och utveckling för en hållbar framtid där vi kan få statsbidrag för att växa som folkrörelse. Där kan vi utbilda våra förtroendevalda, mötas i seminarier tillsammans med forskare och idéskapare från hela världen för att vidareutveckla vår politik, samtidigt som vi erbjuder unga alternativa möjligheter att komma vidare med sina liv i allmänna kurser (istället för gymnasium) eller särskilda mer specialiserade miljöinriktade kurser för de som ska medverka till en omställning av Sverige. MP har tillgång till kunskap om hur man driver en folkhögskola, utan att det blir en ekonomisk belastning för partiet, utöver de utgifter som partiet redan har för utbildning. Bland både ledning och aktiva medlemmar finns tillräckligt många som är eller har varit folkhögskollärare, skolledare och deltagare. Folkbildningsrådet har på sätt och vis mer att säga till om än Skolverket eftersom man fördelar medlen till folkhögskolor och studieförbund. Men den fördelningen bygger i jämförelsevis betydligt högre utsträckning än i det offentliga skolväsendet på studieförbundens och folkhögskolornas frihet att utforma sina verksamheter. Det är Folkbildningsrådets styrelse som fattar beslut om nya folkhögskolor får etableras med statsbidrag. Miljöpartiet behöver en folkhögskola. Jag yrkar 1. att kongressen antar ett inriktningsbeslut att MP inom tre år ensamma eller i samarbete med en eller flera andra organisationer startar en folkhögskola, Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse 67 Kongress 2012 2. att ge partistyrelsen i uppdrag att utse en kommitté som utreder förutsättningarna för att starta och driva en folkhögskola, 3. att partistyrelsen, under förutsättning att det blir ekonomiskt och på andra sätt hållbart och på grundval av vad arbetsgruppen kommer fram till, fattar beslut om att MP ensamt eller tillsammans med en eller flera andra organisationer hos Folkbildningsrådet ansöker om att få vara huvudman för en folkhögskola. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen är enig med motionären i att folkhögskolorna och spelar en mycket viktig roll för folkbildningen i Sverige, och för vår ambition om ett livslångt lärande. MP arbetar just nu för att fördjupa samarbetet med ett antal folkhögskolor runt om i landet för att på så sätt kunna nyttja dessa för egna kurser och utbildningar. Att äga och driva en egen folkhögskola är i nuläget inte aktuellt. Motion nr: 8.7 MP PÅ ARBETSPLATSEN Anders Englesson, Per Erik Boivie och Anna Linell MP:s arbete för att driva på samhällsutvecklingen i en långsiktigt hållbar riktning (ekologiskt, socialt och ekonomiskt) behöver intensifieras och breddas. MP:s mål att 250 000 människor i Sverige ska ha varit med och tagit fram det politiska program, som partiet går till val på 2014 visar att insikten finns om behovet att utveckla en rörelse och som breddar förutsättningarna för att driva en radikal miljö- och klimatpolitik. Vi vill med denna motion lyfta fram arbetsplatsens roll som arena för en hållbar utveckling och betonar därför vikten av att stödja de yrkesverksamma i vardagen – på deras arbetsplatser – och detta som ett led i att bredda partiets engagemang inom arbetsmarknadspolitiken. Hittills har ju MP främst gjort sig känt inom detta politikområde för att söka begränsa arbetstiden. Med denna motion vill jag sätta fokus på utveckling av arbetsvillkoren och hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Ett programarbete med inriktning på att utveckla det goda hållbara arbetet skulle kunna bidra till dialog och handling på arbetsplatserna och även stimulera till fackligt och politiskt engagemang. Utrymme skulle kunna skapas för diskussion t ex vid fikarasten och i sociala media/nätverk kring hur företagets/förvaltningens verksamhet skulle kunna utvecklas i en hållbar riktning. • förutsättningar att göra ett bra arbete och känna yrkesstolthet, • förutsättningar för att driva på verksamheten i en miljö- och klimatsmart riktning, • arbetsplatsen som en social arena, en plats för gemenskap, en plats där solidaritet kan komma till uttryck, • jämställdhet på arbetsplatsen, • arbetsmiljön i vid mening, • ömsesidigt lärande i en kreativ miljö i ständig utveckling, • medarbetarens ansvar som ”medproducent” och ”medkonsument”. Vi yrkar 1. att partistyrelsen tar initiativ till programarbete som ska inspirera yrkesverksamma inklusive chefer och fackliga företrädare att aktivt bidra till att utveckla arbetsplatser där det goda hållbara arbetet är en ledstjärna, 2. att partistyrelsen uppmuntrar yrkesverksamma medlemmar att engagera sig fackligt för att genom facket medverka till att företaget/förvaltningen långsiktigt utvecklas i en hållbar riktning, t ex genom initiativ till förändring av produktions- och upphandlingsmönster, energieffektivisering och utveckling av klimatsmarta arbetsplatser, 3. att partistyrelsen ges i uppdrag att arrangera en grön facklig-politisk konferens under 2013. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1 och 2, avslag attsats 3 Det känns som en bra början på ett arbete när fler människor efterfrågar det samtidigt. Det motionären föreslår har vi precis påbörjat, till exempel genom att starta Grönt Fackligt Nätverk (GFN), och vi ser gärna att idéutvecklingsarbetet sker i nära samarbete med riksdagsgruppens jobbteam. Fackföreningsrörelsen är viktig, den svenska modellen bygger på starka parter på arbetsmarknaden, men det är också viktigt att folk fritt får välja hur de vill engagera sig, via fackföreningar, politiken, idéella föreningar osv. Att ordna en facklig konferens är en flera möjliga vägar till framgång, och förslag om konferenser kan man med fördel ta direkt med partistyrelsen när som helst under året. Det goda hållbara arbetet berör enligt vår mening bland annat: 68 Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 8.8 ATT SITTA I MAJORITET Karl-Otto Rosenqvist och Kjell Erixon Förtroendet för MP blir allt större och opinionsundersökningar indikerar att vårt inflytande efter valet 2014 kommer att bli större än någonsin. En sådan framgång innebär att De gröna har möjlighet att bli en betydande del av en majoritet och för många är detta en helt ny situation. Kurser i förhandlingsteknik arrangeras vid olika tillfällen, exempelvis under kommun- och landstingsdagarna, men vad händer när man varit framgångsrik i en förhandling? Hur fungerar en majoritet? Kan man nå ut till väljarna med sin politik utan att riskera samarbetet? Det är viktigt att vi är väl förberedda på de möjligheter som troligen kommer efter nästa val och därför vore det bra att ta fram ett informationsmaterial om att sitta i majoritet redan nu. Detta material skulle fungera som stöd för kommun- och regionavdelningar som inte har någon erfarenhet av att sitta i majoritet. Om regionorganisationerna uppmuntrar kommunorganisationerna att träffas och utbyta erfarenheter fungerar informationen utmärkt som diskussionsunderlag. Vi yrkar 1. att partistyrelsen verkar för att det tas fram ett informationsmaterial, ”Att sitta i majoritet”, som stöd till kommun- och regionorganisationer som inte har erfarenhet av majoritetssamarbete, 2. att partistyrelsen uppmuntrar kommun- och regionorganisationer att arrangera träffar kring frågor om majoritetssamarbete där informationsmaterialet används som underlag för diskussioner och erfarenhetsutbyte. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Riksorganisationen har tillsammans med Miljöpartister i kommunerna satt igång ett arbete med majoritetskommuner. Att ta fram ett informationsmaterial tillsammans med vårt studieförbund, i syfte att använda i det arbetet på lokal och regional nivå är en god idé. Motion nr: 8.9 GE MEDLEMMARNA MÖJLIGHET ATT PÅVERKA PAROLLERNA I VALKAMPANJER Billy Larsson Ett av de viktigaste inslagen i en valkampanj är de paroller som används i valet eftersom de ska sammanfatta partiets politiska budskap. Möjligheten till att föreslå sådana paroller, eller ge synpunkter på sådana paroller, bör därför omfatta alla medlemmar och inte inskränkas till personer på ledande poster, mp.se/kongress eller personer som anses vara experter på marknadsföring. Det kan tvärtom finnas anledning att tro att paroller kan utformas minst lika bra av medlemmar med en hög kunskapsnivå om partiets ideologi och om politikens olika sakfrågor, som av experter på marknadsföring. Jag yrkar 1. att inför varje val ska medlemmarna ges möjlighet att både komma med förslag till politiska paroller och ge synpunkter på sådana paroller som föreslås från centralt håll i partiet. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partiets kommunikation samordnas av partisekreteraren och partikansliet. Medlemmar hör löpande av sig med synpunkter och idéer och vi försöker både efterfråga och ta till vara på goda idéer. Partistyrelsen har antagit en kommunikationsplan som innebär att partiet ska ha gemensamma kampanjer oftare än vid valår. Ett syfte med detta är att vi då gemensamt kan utvärdera vårt material löpande, som en del av planeringen av valrörelsen. Hela partiet ska involveras tidigt i planeringen av valrörelsen och det är otroligt viktigt att det finns en bred förankring av den politik vi går till val och även av de budskap vi vill bygga valrörelsen på. En vanlig kommentar angående vårt material är dock att det kommer för sent för att kunna användas. God förankring är något som tar tid. Vi har därmed också behov av en snabbfotad organisation som snabbt kan ta fram material. Partistyrelsen ser alltså positivt på att fler involveras i utvecklingen av vår kommunikation, men vill inte reglera det i enlighet med motionen. Motion nr: 8.10 INFÖR EN OBLIGATORISK EFTERVALSDEBATT Billy Larsson En valrörelse är ett ytterst viktigt inslag i ett politiskt partis verksamhet. Det är därför angeläget att en valrörelse noga utvärderas. Frågor som då kan vara aktuella är vad som varit bra i valrörelsen, vad kunde ha gjorts bättre, och hur pass bra den framförda politiken i valrörelsen har speglat partiets grundläggande värderingar. Det räcker inte med att en sådan utvärdering sker centralt, utan det är viktigt för demokratin i partiet att alla medlemmar ges möjlighet att komma med synpunkter. Jag yrkar 1. att MP alltid genomför en eftervalsdebatt efter en avslutad valrörelse. Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse 69 Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP brukar genomföra en valutvärdering efter varje val. Efter valet 2010 gjordes den av Håkan Wåhlstedt som till grund för sin analys hade en omfattande enkät inom partiet och intervjuer med nyckelpersoner. Det har varit öppet för alla som vill att att debattera erfarenheterna från valet både utifrån denna valutvärdering och i andra sammanhang. Sådana debatter har också förekommit i betydande utsträckning. Motion nr: 8.11 MEDLEMSOMRÖSTNING OM PARTIPROGRAMMET Bo Nyström En fördjupad interndemokrati skulle utveckla medlemmarnas aktivitet och engagemang för partiet och höja allmänhetens förtroende för partiet. Jag yrkar 1. att interndemokratin måste bli bättre. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Partistyrelsen anser att interndemokrati är en viktig fråga, och ett av skälen till att föregående partistyrelse tillsatte medlemsdemokratiutredningen är just att stärka partiets interndemokrati och medlemmarnas möjlighet att påverka. Det är onekligen så att saker och ting kan bli bättre, men vi delar inte motionärens bild av tillståndet i partiet, och vill framhålla att MP är ett parti där medlemmar har möjlighet att påverka politiken på riktigt. Det har även hänt en hel del bra saker när det gäller interndemokratin de senaste åren – inte minst en sådan sak som att vi numera har väl fungerande kongresser. Men det är en ständig utmaning att förbättra interndemokratin i ett växande parti, och det är viktigt att det arbetet fortsätter. Motion nr: 8.13 Jag yrkar 1. att MP utreder möjligheten att – efter informationskampanjer och debatter bland medlemmarna – låta ändringar i partiprogrammet beslutas genom medlemsomröstningar. Partistyrelsens yttrande: Avslag Revideringen av MP:s partiprogram till kongressen 2013 sker genom en mycket öppen process som inleddes våren 2011. Det har redan funnits goda möjligheter för medlemmar att ge synpunkter och förslag på innehållet i partiprogrammet. Från hösten 2012 kommer successiva versioner av programmet att remitteras fyra gånger, först till hela partiorganisationen och sedan till ombuden vid 2013 års kongress. Möjligheterna för medlemmar samt lokal- och regionavdelningar att påverka innehållet i programmet är därför mycket stora. En medlemsomröstning passar bäst när det gäller att ta ställning till en eller ett fåtal tydligt definierade alternativ, som till exempel vår medlemsomröstning om EU-medlemskapet. Det passar sämre i detta fall där säkerligen ett mycket stort antal alternativa formuleringar kommer att föreslås och debatteras. Motion nr: 8.12 DEMOKRATIN INOM MP Tommy Wanglert Demokratin inom MP är lika dålig som tidigare. Det måste snarast åtgärdas. De sista åren har det bara blivt sämre hela tiden med toppstyrning och ingen insyn för oss gräsrötter. Allt detta vet ni alla partikamrater och det måste bli en ändring. 70 Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse RÄTTVIS ANDEL AV POLITISKA UPPDRAG FÖR 65+ Åke Askensten, Ingrid Bergman, Karin Ekeborg, Mona Eriksson, Vivianne Gunnarsson, Eva Hellung Strohl, Bengt Johansson, Eivor Karlsson, Torbjörn Malvå, Kurt Mirdell, Jan Rydén, Anders Rålin, Marja Rönnholm, Lotta Stenfelt, Kerstin Sundquist, Ingrid Westin, Birgitta Westlund, Ulla-Britt Ahlqvist, Eva Malvå och Karin Petersson Förr i tiden var politik något för äldre män. De flesta kommuner har väl ett persongalleri med tidigare kommunalråd hängande på väggarna. Där är oftast lätt att räkna de få kvinnor som uppnått denna ynnest liksom även yngre personer. Det är bra att MP på allvar har försökt ändra den bilden genom att satsa på förnyelse, föryngring och jämställdhet vid nomineringar och tillsättningar av såväl de politiska förtroendeuppdragen som de interna uppdragen. Det har också varit välgörande med rotationsprincipen och det dubbla ledarskapet. MP har på det sättet blivit en föregångare och ett föredöme för andra partier. Nu verkar pendeln ha slagit över för långt åt andra hållet. Så långt att det i dag är svårt för äldre personer att bli valda till politiska förtroendeuppdrag och interna uppdrag på många håll i landet och även till centrala uppdrag. Det är också svårt för många äldre att finna en plats inom politiken där deras erfarenheter kan tas till vara. Vi vill inte tro att det är en medveten diskriminering av äldre i vårt parti men åldersdiskriminering är en realitet i vårt samhälle och den måste uppmärksammas och motverkas både när det gäller unga och gamla. Äldre ses ofta som en mp.se/kongress Kongress 2012 speciell grupp som lever sitt liv litet vid sidan av och som har gjort sitt. Många gånger ses äldre mer som en belastning än som en resurs. Denna fördomsfulla syn är till men för samhället. Livserfarenheter som kan ge perspektiv på tillvaron tas inte till vara. Bland de förtroendevalda i kommunerna är äldre över 65 år underrepresenterade. Visst försöker de politiska partierna, i varje fall flertalet, framhålla att man inte ålderdiskriminerar. Men verkligheten är många gånger en annan. Landstingen har tidigare generellt haft äldre politiker men även här ses tendensen att yngre slår ut äldre. I riksdagen är andelen ledamöter över 65 år katastrofalt låg. Endast 9 av de totalt 349 ledamöterna är över 65 år, dvs 2,5% .MP har en ledamot av 25 som är över 65, dvs 4%. MP är inte sämst i klassen men det finns möjlighet att åter bli en föregångare för demokratin i vårt samhälle. Målet borde då vara att de som väljs till förtroendeuppdrag sammantaget ska utgöra ett tvärsnitt av Sveriges befolkning. Med en sådan inriktning skulle andelen äldre, över 65 år utgöra drygt 23% av de förtroendevalda och de som har interna uppdrag. En sådan inriktning skulle förbättra arbetet för alla, stärka partiet och befrukta samarbete över generationsgränserna. Vi yrkar 1. att kongressen beslutar att uppmana alla lokalföreningar inom MP att i samband med val till politiska och interna uppdrag på alla nivåer verka för att människor över 65 år representeras utifrån sin andel i befolkningen. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Det är viktigt att våra förtroendevalda väl representerar våra väljare. I dag har vi en klar underrepresentation av förtroendevalda som är äldre än 65. Sverige som helhet har problem med åldersdiskriminering och med att äldres erfarenheter inte tas till vara. En strategi för hur MP bättre kan ta till vara äldres kunnande och kompetens är av vikt, och är en av anledningarna till att detta bl a tas upp i den proposition om äldrepolitik partistyrelsen lagt till årets kongress. I detta arbete spelar Gröna Seniorer en mycket viktig roll. företagare och anställda så blir det 20%. Ingen imponerande siffra med tanke på att fundamentet för vår välfärd är skatteintäkter från näringslivet och finansieringen kommer från nya jobb i småföretag. Småföretagen skapar sysselsättning och skattekraft i Sverige medan storföretagen gärna etablerar sig och skapar tillväxt utomlands. Fler företagare i riksdagen innebär att företagarfrågorna får en mer praktisk inriktning vad gäller förenklade regler och lagar och en större förståelse för den hårda konkurrens som svenska företag får utstå genom globaliseringen. Eftersom inriktningen för svenska företag i framtiden kommer att fokuseras mer och mer på de gröna näringarna – miljö, jord, skog, trädgård och energilösningar – är det viktigt att MP har en riksdagsgrupp med stor kunskap om företagens villkor. MP:s partiprogram anger att ryggraden i den gröna ekonomin är människans skaparkraft och engagemang. Riksdagsledamöterna måste vara de som anger riktlinjerna för ett stabilt entreprenörsklimat. En människa som vill utveckla en idé till ett småföretag måste känna att riksdagsledamöterna jobbar för att det blir attraktivt att driva, utveckla och äga företag. Jag yrkar 1. att MP verkar för att fler aktiva företagare som sympatiserar med MP ställer upp som kandidater till riksdagen. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Det är viktigt att våra förtroendevalda väl representerar våra väljare. I dag har vi flera med företagarbakgrund i riksdag och andra beslutande församlingar, men vi kan bli bättre. Därför är det en viktig uppgift för alla delar av partiet, inklusive våra regionavdelningar som sätter riksdagslistorna, att uppmuntra även personer med företagarbakgrund att engagera sig politiskt. Det är också viktigt att våra verksamma politiker kan ta del av och använda sig av gröna företagares erfarenheter och idéer i sitt arbete. Av den anledningen ser partistyrelsen mycket positivt på framväxten av ett grönt företagarnätverk. Vi uppmuntrar våra regionavdelningar att aktivt arbeta med att få en så bred representation som möjligt på våra riksdagslistor. Motion nr: 8.14 FLER FÖRETAGARE FRÅN MILJÖPARTIET TILL RIKSDAGEN Alf Karlman Riksdagens utredningstjänst rapporterar från en granskning att bara 12% av riksdagens ledamöter har företagserfarenhet. Om man räknar samman mp.se/kongress Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse 71 Kongress 2012 9. JÄMSTÄLLDHET OCH LIKA RÄTT JÄMSTÄLLDA LÖNER Gunvor G Ericson, Peter Eriksson, Helena Hellström Gefwert, Daniel Kristiansson, Simone Lindsten, Martin Oscarsson, Kjell Stjernholm och Effat Mirsafdari Inledning Sverige ska vara ett av världens mest jämställda länder, men har fortfarande långt kvar till jämställda löner mellan män och kvinnor. I Sverige arbetar nästan lika många kvinnor som män, men fortfarande värderas kvinnors arbete lägre än mäns. Det tar sig uttryck i osakliga löneskillnader. De osakliga löneskillnaderna har varit i stort sett oförändrade sedan 1990-talet. Det politiska arbetet för att åstadkomma jämställda löner i Sverige har stått stilla under lång tid. Under den förrförra mandatperioden (2002–2006) kom MP överens med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om ett 121-punktsprogram med syfte att ta fram en nationell handlingsplan för avskaffande av könsdiskriminerande lönestrukturer. I 121-punktsprogrammet lyftes särskilt det ansvar som kommuner och landsting har som arbetsgivare för att höja lönerna i kvinnodominerade yrken. Kommuner och landsting behöver, liksom staten, vara ett föredöme för de privata arbetsgivarna när det gäller lika lön för lika och likvärdigt arbete. Arbetet med handlingsprogrammet lades ner av den borgerliga alliansregeringen när den tillträdde år 2006. Läget på arbetsmarknaden Medlingsinstitutets rapport (2010) visar att kvinnor tjänar 85,7 procent av männens lön. Variationen mellan olika sektorer är stor. Störst löneskillnad finns inom landstingen, där löneskillnaden var 26,5 procent. När man tar hänsyn till en ”standardvägning” som tar hänsyn till att män och kvinnor arbetar inom olika yrken och sektorer, har olika utbildningsnivå, har olika arbetstid och olika ålder blir löneskillnaden mindre. Den löneskillnad som blir kvar, den s k oförklarade löneskillnaden, är 5,9 procent för hela arbetsmarknaden 2010. Den största oförklarade löneskillnaden, 9,3 procent, finns bland tjänstemän i privat sektor. Motion nr: 9.1 Jämställda löner handlar framför allt om kvinnors löner jämfört med mäns. Det är dock viktigt att även ha med andra faktorer, såsom etnicitet, ålder och klass, i analysen. Både män och kvinnor med utomeuropeisk bakgrund har en svårare situation på arbetsmarknaden än personer med svensk bakgrund. Allra svårast har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund. I arbetet mot osakliga löneskillnader är arbetsmarknadens parter viktiga aktörer. Men det är politikernas ansvar att skapa förutsättningarna. Det finns mycket utrymme att påverka för dig som är kommun- eller landstingspolitiker, inte minst i din roll som arbetsgivare. 72 Jämställdhet och lika rätt mp.se/kongress Kongress 2012 Arbetsmarknaden präglas av att kvinnor och män till stor del arbetar inom olika yrken och branscher. Den är med andra ord starkt könsuppdelad. Kvinnor arbetar till lika delar i offentlig och privat sektor, män till största delen i privat sektor. Yrken och branscher där män dominerar har högre löner än de kvinnodominerade yrkena och branscherna. Den mansdominerade industrin fungerar än idag som riktmärke för lönebildningen, en rest från när män sågs som familjeförsörjare. Manliga branscher är alltså högre värderade än kvinnliga, vilket kallas värdediskriminering. Kvinnor som har brutit normen och tagit sig in i traditionellt mansdominerade yrken med krav på högre utbildning får ofta lägre lön än sina manliga kolleger med samma utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Löneskillnaderna är oberoende grad av ansvar, utbildning och erfarenhet. Generellt har kvinnor oftare lägre befattningar, med lägre löner, medan män i större utsträckning har chefspositioner och högre löner. Trots att kvinnor har blivit mer välutbildade och dessutom arbetar i genomsnitt 21 minuter mer per dag jämfört med för 10 år sedan, är deras andel av hushållsinkomsten stabil. Kvinnans andel av det tvåsamma olikkönade hushållets totala inkomster är vid 45 års ålder i princip densamma oavsett om hon är född 1945 eller 1962. Det är framför allt kvinnor som arbetar deltid, både frivilligt och ofrivilligt. Av samtliga anställda kvinnor arbetar 41 procent deltid medan 12 procent av männen gör det (enligt LO-rapporten Arbetstider år 2009). Deltiden förekommer främst inom kommun- och landstingssektorn. Här är andelen kvinnor bland de anställda 85 procent och andelen personer med utomeuropeisk bakgrund är hög. I åldersgruppen 25–54 är det dubbelt så många med utomeuropeisk bakgrund som med svensk bakgrund bland de visstidsanställda. Det är heller inget ”ungdomsfenomen” i offentlig sektor; genomsnittsåldern för en visstidsarbetare inom Kommunals avtalsområde är 35 år. Vikarier och timanställda i kommunsektorn har i genomsnitt 2 500 kronor mindre än en fast anställd i grundlön. Hälften av alla deltidsarbetande har själv valt att arbeta deltid, vanligen på grund av vård av barn eller studier. ”Valet” att arbeta deltid påverkas dock av normer i samhället och ekonomiska faktorer när det exempelvis gäller att ta hand om barn och hem. Den andra hälften, cirka en halv miljon personer, arbetar deltid ofrivilligt och vill arbeta mer. Det finns också en ökande andel personer, främst kvinnor, som tvingas att arbeta deltid för att de måste ta hand om äldre närstående personer i takt med att det blir allt svårare att få kommunala insatser för äldre. mp.se/kongress Läget i hemmet Kvinnor har fortfarande huvudansvaret för hem och familj. Kvinnor lägger idag i genomsnitt fyra timmar per dag på obetalt hemarbete. De senaste tio åren har mäns andel av hemarbetet ökat, men män lägger fortfarande i genomsnitt 45 minuter mindre per dag än kvinnor på obetalt hemarbete. Statistiken visar också att när män minskar tiden för arbete, lägger de sin tid på fritid. Kvinnors situation på arbetsmarknaden påverkas också av föräldraledighet och tillfällig föräldrapenning (tidigare kallat VAB). År 2010 betalades 77 procent av föräldraledigheten ut till kvinnor och 23 procent till män. Fortfarande råder normer i samhället där mammaledighet är en självklarhet, medan pappaledighet är en valmöjlighet. Detta är något som både får stora konsekvenser för mäns aktiva föräldraskap och för kvinnors situation på arbetsmarknaden. MP driver idag en tredelning av föräldraförsäkringen (en tredjedel åt vardera föräldern och en tredjedel som kan överlåtas), något som skulle ge positiva effekter på kvinnors arbetsmarknadssituation om det genomfördes. Vi yrkar 1. att MP på alla nivåer verkar för jämställda löner både mellan kvinnor och män som individer och mellan kvinno- och mansdominerade branscher, 2. att MP på alla nivåer påverkar arbetsmarknadens parter för att de ska ta ett större ansvar för att få bort lönediskrimineringen mellan män och kvinnor, 3. att MP verkar för att stat, kommuner och landsting avsätter en pott i budgeten för jämställda löner, 4. att MP verkar för att statliga verksamheter, kommuner och landsting genomför lönekartläggningar varje år samt genomför de förändringar som föreslås genomföras, 5. att MP verkar för att avidentifierade ansökningsförfaranden införs i alla statliga verksamheter, kommuner och landsting, 6. att MP verkar för att bryta de könsuppdelade utbildningsvalen samt underlättar för vuxna som vill utbilda sig senare i livet. Partistyrelsens yttrande: Bifall Precis som motionärerna skriver så finns ett stort problem med ojämställda löner på den svenska arbetsmarknaden. En stor del beror på att män och kvinnor arbetar inom olika yrken, men det finns också en del som inte kan förklaras med annat än att vår samhällsstruktur missgynnar kvinnor på arbetsJämställdhet och lika rätt 73 Kongress 2012 marknaden. Motionärerna föreslår ett antal åtgärder inom olika områden, såsom utbildning och krav på offentliga arbetsgivare, för att komma till rätta med detta. Partistyrelsen ser positivt på det och tillstyrker motionens samtliga attsatser. MP ställer sig också bakom den handlingsplan för jämställda löner innehållandes bland annat nya uppdrag till Medlingsinstitutet, DO och Försäkringskassan samt ”rätt till heltid” som lagts fram av fackförbunden Kommunal, Vårdförbundet, Akademikerförbundet SSR, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och Vision. Motion nr: 9.2 MP OCH FEMINISMEN Ulla-Britt Brodow Feminismen som rörelse och teori har i historisk belysning, vid sidan av insatser från alla kvinnor och kvinnogrupper som uttalat inte kallar sig feminister, betytt mycket för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Men i dag, i Sverige, känns det inte som att feminismen är det kraftfulla verktyg vi behöver för att lösa frågor som har med ojämställdhet mellan män och kvinnor att göra. Orden feminism och feministisk används i dag på ett oklart sätt. I den mån feminism rätt och slätt betyder jämställdhet mellan män och kvinnor, kan vi nå detta på flera andra sätt än att gå via en rörelse som i dag är uppsplittrad på minst ett tiotal olika inriktningar (se t ex Wikipedia). Det hjälper inte att vi nu börjar tala om grön feminism. Ordet feminism är så urvattnat att det inte längre är gångbart. Det försöker man lösa genom ett tillägg av något slag. Varför använda det ordet, nu när vi sedan den 1 januari 2009 har fått en diskrimineringslag som utöver diskriminering på grund av kön omfattar så mycket mera. En annan mera psykologisk anledning att sluta använda feministisk om vårt parti är att feminism har en dålig klang i många människors öron. De flesta människor är positiva till jämställdhet i samhället men många har negativa associationer till feminism och feminister. De orden associerar hos många till aggression för att inte säga hat mot män som grupp. Hela gruppen män skuldbeläggs. Det finns otvetydigt män som inte respekterar kvinnors lika rätt i samhället och visst är det så att kvinnor i högre gard än män är utsatta för fysiskt våld och visst finns det en obalans mellan kvinnors och mäns rättigheter i samhället i praktiken, men feministiska grundbegrepp som patriarkat och könsmaktsordning är knappast relevanta som beteckning på dagens situation i Sverige. Tyvärr har begreppet jämställdhet kommit att handla alltför mycket om kön och alltför mycket om kvinnorna. Många våldsbenägna män är i skriande behov av hjälp för att fungera som människor. 74 Jämställdhet och lika rätt Nu växer vårt parti. Då ska vi vara mycket tydliga med vad vi vill, inte använda begrepp som är otydliga utan visa på den positiva process som pågår och ta tag i de konkreta problem som ytterligare måste bearbetas, visa på diskrimineringslagen och utveckla den som verktyg. Ta t ex våldet i samhället. En del är relaterat till kön och nära relationer. Annat, t ex gängvåldet, gatuvåldet och det oprovocerade våldet har säkert andra förklaringar. Vad jag vill säga är att vi ska ta itu med problemen och inte stirra oss blinda på kön som utgångspunkt. Demokrati, jämställdhet, jämlikhet, mångfald och allas lika rätt är begrepp som fullt ut täcker det feminismen för fram. Det innebär inte att inte enskilda medlemmar kan finna en hemort i feminismen som teori och praktik. Jag yrkar 1. att MP inte använder uttrycket ”feminism” och därmed inte heller uttrycket ”grön feminism” i vårt nya partiprogram. Partistyrelsens yttrande: Avslag Det pågår just nu ett arbete med att ta fram ett nytt partiprogram som ska beslutas på kongressen 2013. Partistyrelsen betonar att MP är ett feministiskt parti och kommer att fortsätta att vara det. Motion nr: 9.3 SVERIGE BEHÖVER EN PENSIONSOMBUDSMAN Åke Askensten, Ingrid Bergman, Karin Ekeborg, Mona Eriksson, Vivianne Gunnarsson, Eva Hellung Strohl, Bengt Johansson, Eivor Karlsson, Torbjörn Malvå, Kurt Mirdell, Jan Rydén, Anders Rålin, Marja Rönnholm, Lotta Stenfelt, Kerstin Sundquist, Ingrid Westin, Birgitta Westlund, Ulla-Britt Ahlqvist, Eva Malvå och Karin Petersson Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka I Sverige finns ingen myndighet eller institution som arbetar med den pension som helhet som en medborgare har rätt till. Detta är en brist som gör att många medborgare riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Pensionssystemet är uppbyggt av olika delar. I dag ansvarar Pensionsmyndigheten för den allmänna pensionen. För de allra flesta fungerar det bra, men det finns ingen oberoende instans att ställa frågor till. Tjänstepensioner är kollektivavtalade och har funnits sedan åtminstone 60 år med ett tiotal olika system som ibland ska läggas samman och ibland fungerar sida vid sida. De institutioner som hanterar tjänstepensioner uppgår till minst tio olika för de förmånsbestämda delarna i tjänstepensionen. De avgiftspremiebestämda delarna hanteras av minst 20 mp.se/kongress Kongress 2012 olika institutioner i dag. Det stora antalet aktörer och därmed svårigheter att få fram samlad information är en stor utmaning. Aktörer byts ut, går samman, nybildas och återuppstår under tidens gång. Villkor för privata pensionsförsäkringar med frågor om till exempel avgifter, flytträtt och hälsoprövning är områden som inte enkelt kan hanteras av en medborgare. Behovet av en mer samlad helhet i fråga om pension finns således framför allt när det gäller tjänstepensionen. Utvecklingen på det området har gjort att de flesta får den från flera håll. Det finns inget facit där man kan läsa sig till hur stor tjänstepensionen ska vara i förhållande till arbetade år eller slutlön. En medborgare vet därför inte om det saknas delar av tjänstepensionen. Det finns heller ingen aktör som har den samlade kunskapen om slutsumman. Många har ansvar för en liten del, men saknar kunskap om övriga delar och om hur de olika delarna kan påverka varandra. Att ingen har grepp om helheten, innebär en rättsosäkerhet som en pensionsombudsman skulle kunna råda bot på. Det är hög tid att vi får ett samlat ansvar för pensioner som helhet och ett förbättrat underlag och information till medborgarna för genomgång och bedömning inför eller vid pensionering. Vi yrkar 1. att riksdagsgruppen uppmanas att lägga förslag i riksdagen om inrättandet av en PensionsOmbudsman (PO). Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionärerna vill se ett bra och samlad information om pension och pensionsvillkor. Det stöder partistyrelsen. Minpension.se är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen och arbete pågår att den ska omfatta hela pensionssystemet och även skickas ut i pappersformat. Det och andra insatser behövs för att människor ska kunna göra kunniga pensionsval. Däremot stöder partistyrelsen inte inrättandet av en pensionsombudsman. Motion nr: 9.4 SVERIGE LIDER SVÅRT AV ÅLDERISM Mona Eriksson och Annbritt Hagelin I Sverige har ålder blivit till ett allt växande samhällsproblem. Åldersrasism är ett begrepp myntades 1997 av Lars Andersson, professor i gerontotologi, äldre och åldrande, vid Linköpings universitet. Åldersrasism är ett paraplybegrepp för fördomar, stereotyper och diskriminering mot människor på grund av ålder. Begreppet kan användas om samtliga åldrar, men fenomenet är mest vanligt förekom- mp.se/kongress mande mot äldre. Sverige dryper av diskriminering, fördomar och myter mot äldre i takt med att samhället har förändrats. Flertalet politiska partier försöker framhålla att de inte åldersdiskriminerar men verkligheten är många gånger en annan. Även i politiken är äldre underrepresenterade i kommuner, landsting och riksdag. Politiken är fixerad vid en föryngring och man är dålig att ta tillvara de äldres värdefulla erfarenheter, ändå är den accepterad. Åldersdiskriminering syns mest i äldreomsorgen, sjukvården och arbetsmarknaden men även inom andra områden. Åldersfixeringen är mycket kraftig i många branscher på arbetsmarknaden. Forskare har visat att en 30-åring har tre gånger så stor chans att få jobb som en 46-åring med samma meriter. För många över 50-plussare är det helt tvärstopp, även för många med god utbildning och stor arbetslivserfarenhet. Många är hänvisade till vikariat eller timanställning eller blir helt arbetslösa många år och hamnar i fas 3. Att åldersdiskriminering är vanligt på den svenska arbetsmarknaden är vetenskapligt bevisat. Diskriminering av äldre sker ofta omedvetet och förstås av processerna exkludering och inkludering. Diskrimineringsombudsmannens, DO:s, rapport Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv (Clary Krekula, docent i sociologi vid Karlstads universitet) visar att drygt sju av tio personalchefer sällan eller aldrig nyanställer personer över 50 år. I kommuner – blå som röda –, privata arbetsgivare och andra organisationer prioriteras unga människor, nya svenskar och människor med funktionshinder. Många människor över 50+ blir exkluderade trots att de ännu är i arbetsför ålder. Många har blivit coachade, sökt arbeten och ”trampat vatten” i flera år utan resultat. I rapporten framkom att i en studie av arbetsgivare i 25 länder var de i Sverige är sämst rustade att bereda äldre arbete. Bara 4% av de tillfrågade arbetsgivarna svarade att de hade utarbetade strategier för att rekrytera äldre. Diskriminering på grund av ålder är en skamfläck för Sverige och är djupt skadlig för samhället. Ingen ska behöva hindras i sin utveckling på grund av ålder. Vi yrkar 1. att MP aktivt arbetar med att i diskrimineringslagstiftningen införa att den som drabbas av strukturell diskriminering på grund av ålder ska kunna processa, 2. att MP aktivt arbetar för att diskrimineringslagstiftningen utvidgas att gälla även diskriminering på grund av ålder inom andra samhällsområden, t ex äldreomsorgen, sjukvården och kultur, Jämställdhet och lika rätt 75 Kongress 2012 3. att MP aktivt arbetar att i diskrimineringslagstiftningen införs, ett förebyggande arbete mot åldersdiskriminering skulle möjliggöras i större utsträckning om arbetsgivare ålades att bedriva aktivt arbete för att främja likabehandling vad gäller diskrimineringsgrunden ålder. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP sätter arbetet mot diskriminering och för lika rättigheter högt på den politiska agendan. Samtliga yrkanden är i princip MP:s politik. I diskrimineringslagen från 2009 kan man processa åldersdiskriminering. Frågan om att processa strukturell diskriminering behöver tas upp för alla diskrimineringsgrunder. Aktiva insatser (yrkande 3) görs i dag inom ramen för diskrimineringsombudsmannens främjandearbete. Vi driver att diskrimineringsombudsmannens främjandearbete ska stärkas. Motion nr: 9.5 ÖKA RESPEKTEN FÖR DISKRIMINERINGSLAGEN Franck Olofsson, Simone Lindsten, Ethel Sjöberg och Bosse Parbring Jämställdhetslagen, som började tillämpas år 1981 och som numera ingår i diskrimineringslagen, syftade främst till att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Detta skulle ske genom aktiva åtgärder som att skapa arbetsförhållanden som lämpar sig för både kvinnor och män, bättre möjligheter att förena arbete och familj, anpassning av löner och arbetsvillkor o s v. Särskilt viktigt har det varit att utveckla rutiner och praktiker för att garantera kvinnor och män lika lön för lika och likvärdigt arbete. Metoder för arbetsvärdering och lönekartläggning utvecklades. Arbetsgivare ansvarade för att lagen följdes, men fackliga organisationer skulle medverka. Åtgärderna skulle – för arbetsplatser med minst 10 anställda – beskrivas i en jämställdhetsplan, som skulle följas upp varje år. Sedan år 2009 föreskriver diskrimineringslagen att arbetsplatser med minst 25 anställda ska upprätta likabehandlingsplaner (inkl lönekartläggningar), som ska revideras vart tredje år. Regeringen har låtit utreda hur aktiva åtgärder i sådana planer är för att främja lika rättigheter inom arbetslivet och utbildningen. I utredningsuppdraget ingick även att se över om kraven på åtgärder kan göras tydligare, d v s skärpa reglerna. Men utredaren kom fram till att en precisering av kraven gör reglerna ineffektiva. I stället måste preciseringen komma från arbetsplatserna själva. Även om metoder och modeller för det förebyggande arbetet är bristfälliga anses det svårt att beskriva hur de ska kunna förbättras i lagtext. 76 Jämställdhet och lika rätt Det är häpnadsväckande att vi inte under de nu trettio år som reglerna i jämställdhetslagen har funnits inte har kommit längre. I början på 2000-talet lät Jämställdhetsombudsmannen, JämO, Statistiska Centralbyrån göra en enkel uppföljning av tillämpningen av lagen. Frågan var vilka arbetsplatser som hade en jämställdhetsplan. Resultatet visade att endast en fjärdedel av privata arbetsgivare hade en sådan. Bland offentliga arbetsgivare hade tre fjärdedelar jämställdhetsplan. Efter detta förtydligades jämställdhetslagens regler bl a vad gäller kraven på lönekartläggningar. Metoder togs fram, utbildningar genomfördes och på JämO:s hemsida lades tips och blanketter ut för att underlätta arbetet o s v. Massgranskningar av arbetsplatser, som JämO därefter genomförde, visade att vissa framsteg gjordes. Men den nya diskrimineringslagen har, som framgått av ovanstående, lättat på kraven. Samtidigt visar nya uppföljningar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män består. Frågan är om reglerna är för svåra att följa eller om tillsynen är för dålig. Parterna på arbetsmarknaden, i synnerhet arbetsgivarna, gillar egentligen inte lagreglering utan föredrar att löner och arbetsvillkor bestäms genom förhandlingar. Men nu har vi en lag som ställer vissa krav och då är det viktigt för rättssäkerheten att se till att reglerna följs. Det är uppenbart att arbetsgivare och fack inte lever upp till lagens krav. Diskrimineringsombudsmannen, DO, menar att DO inte själva ska kontrollera landets alla arbetsplatser. DO anser därför – till skillnad från regeringens utredare – att en mer preciserad lagstiftning kan göra parterna mera aktiva. Men det räcker inte att i lagen peka ut arbetsgivare och fack som ansvariga för att det görs aktiva åtgärder för att skapa lika rättigheter inom arbetslivet. Kontrollen av att detta verkligen görs måste också bli mera effektiv. DO har rätt i det att en myndighet i Stockholm med ca 100 anställda inte kan göra hela detta arbete. Utredaren borde därför också ha undersökt hur tillsynen kan förstärkas genom att t ex decentraliseras. Tidigare JämO, Lena Svenaeus, presenterade år 2001 en utredning som mynnade ut i förslag om att landets länsstyrelser skulle sköta den löpande tillsynen av att dåvarande jämställdhetslagens regler om aktiva åtgärder följdes. De flesta länsstyrelser ansåg detta lämpligt och möjligt. Förslaget blev aldrig verklighet, främst p g a att de centrala arbetsgivarorganisationerna inte ville ha denna förändring. mp.se/kongress Kongress 2012 Vi yrkar 1. att MP verkar för att diskrimineringslagen skärps, så att likabehandlingsplaner inkl lönekartläggningar upprättas/ses över årligen, att MP verkar för att en ny utredning genomförs med uppdraget att undersöka hur tillsynen kan bli effektivare, t ex genom att ansvaret för tillsynen delas mellan DO och någon regional organisation. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1, bifall attsats 2 MP driver i dag att det ska finnas årliga likabehandlingsplaner inklusive lönekartläggningar med undantag för småföretag. Det behövs flera aktiva aktörer med tydlig ansvarsfördelning på olika nivåer för att främja lika rättigheter, så partistyrelsen bifaller förslaget om en utredning i frågan. Motion nr: 9.6 LAGSTIFTA MOT KÖNSSTEREOTYP REKLAM Simone Lindsten, Bosse Parbring och Ethel Sjöberg Vår vardag är full av könsdiskriminerande och könsstereotyp reklam. För fyra år sedan presenterades en utredning, SOU 2008:5, som mynnade ut i ett förslag om en lag mot könsdiskriminerande reklam. Utredningen tillsattes av den senaste socialdemokratiska regeringen. Alliansregeringen valde att inte gå vidare med förslaget. I stället ombildades dåvarande Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam, ERK, till Reklamombudsmannen med liknande arbetssätt och befogenheter men fristående från näringslivet. Enskilda kan göra anmälningar till RO, som behandlar dessa och publicerar utlåtanden på sin hemsida. Ibland, men inte särskilt ofta, kan man i dagspressen läsa om reklaminslag som RO fällt. Erfarenheten visar tydligt att nuvarande system för självsanering fungerar dåligt. Det finns inget som pekar på att sexistiska inslag i reklam och marknadsföring blivit färre, eller mindre grova under de drygt 20 år ERK, och numera RO, verkat. Effekterna av reklambudskap är svåra att mäta. Men uppenbarligen tror de som producerar reklam att de fungerar. De värderingar som kommer till uttryck i reklam når säkert också många konsumenter. Numera utnyttjas både kvinnor och män. Det leder bl a till att barn och ungdomar blir alltmer utseendefixerade, vilket hotar både goda mellanmänskliga relationer och mångfalden i samhället. Utredningen betonar att en lag mot könsdiskriminerande reklam kan vara både ett led i det jämställdhetspolitiska arbetet och en yttrande- och tryckfrihetsfråga. Publicister och näringslivet fruktar mp.se/kongress inskränkningar i yttrandefriheten. Men lagförslaget föreslår ingen ändring av yttrandefrihetsgrundlagen eller tryckfrihetsförordningen. Tvärtom står det i § 2 i förslaget att ”Lagen tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelser om tryck- eller yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.” Könsdiskriminerande och könsstereotyp reklam befäster en kvinno- och manssyn som vårt samhälle håller på att lämna bakom sig. Många av de könsstereotypa framställningar som vi matas med är begränsande. Av branschen måste man kunna avkräva ett demokratiskt ansvar. Eftersom rasistiska yttranden inte är tillåtna bör inte heller sexistiska vara det. Könsdiskriminering är inte tillåten på något annat samhällsområde – varför ska reklam och marknadsföring ha en frifil? Nuvarande system för att motverka detta är både tandlöst och anonymt. Med en lag skulle branschens företrädare bli tvungna att tänka i nya banor och lära sig något om genus och jämställdhet. SOU:n föreslår även att utbildningsinsatser riktas mot branschen. Vi yrkar 1. att MP i riksdagen verkar för mer kännbara åtgärder för att motverka könsdiskriminerande och könsstereotyp reklam än dem som finns i dag, t ex genom att genomföra lagförslaget i SOU 2008:5. Partistyrelsens yttrande: Bifall Partistyrelsen instämmer med motionären om att genomföra lagförslaget i SOU 2008:5 och föreslår bifall till motionen. Motion nr: 9.7 HBT-CERTIFIERING PÅ KOMMUNAL NIVÅ Hossein Atighechi MP har tidigt varit drivande i frågor om hbt-personerrs ättigheter och nu vill jag att vi tar ytterligare ett steg. Kommuner har ett ansvar för att alla ska känna sig lika välkomna oavsett sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck. Homofobin visar tyvärr än idag stort uttryck i Sverige. Heteronormen leder till en oacceptabel diskriminering och uteslutning av människor som inte kan identifiera sig med denna norm. Människor som inte identifierar sig med heteronormen upplever sig många gånger diskriminerade i sin kontakt med skolan, yrkeslivet, på ungdomsmottagningar, ungdomsgårdar och så vidare. Jag anser att det behövs en aktiv politik för att påverka attityder hos politiker och tjänstemän, i förskolan och skolan, inom idrotten, hos socialtjänsten, på äldreboendet och bland kommunens invånare. Jämställdhet och lika rätt 77 Kongress 2012 Jag tycker att det ska vara självklart för MP att driva att alla kommuner i Sverige ska vara fria från diskriminering. Därför vill jag föreslå att MP verkar för att alla kommuner och deras verksamheter hbt-certifieras. På så sätt kan vi säkerställa att all kommunal verksamhet strategiskt arbetar med att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av brukare utifrån ett hbt-perspektiv. Jag yrkar 1. att MP verkar för att alla kommuner och deras verksamheter hbt-certifieras. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att arbetet mot stereotypa könsroller och diskriminering måste gå vidare och utvecklas. Inte minst gäller detta inom kommunal verksamhet. Ett sätt att arbeta för en förändring är att hbt-certifiera kommunal verksamhet. I dag finns det bland annat kommunala förskolor med hbt-certifiering. Ett annat sätt är att utbilda delar av personalen i genuskunskap och normkritik utan att hela verksamheten går igenom en hbt-certifieringsprocess. Vad som är mest lämpligt får nog bedömas från fall till fall. Att det behövs ett mer aktivt arbete är dock klart. Partistyrelsen bedömer det därför som viktigt att kunskapen om möjligheten till hbt-certifiering sprid men att vi inte ska uttala att all verksamhet ska hbt-certifieras. 2. att MP arbetar för att det ska gå att studera till barnrättsadvokat vid landets juristutbildningar på högskola och universitet, 3. att MP arbetar för att i lagstiftningen stärka barnens rätt till ett hem. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1 och 3, avslag attsats2 MP driver förslaget att barn ska ha rätt till juridiskt biträde. I riksdagen har vi år 2011 lagt kommittémotionen ”Barn som lever under utsatta levnadsvillkor” där krav på juridiskt biträde och åtgärder mot vräkning av barn finns. Partistyrelsen anser inte att statsmakterna bör styra vilka inriktningar som ska finnas vid landets juristutbildningar. Det måste vara upp till varje lärosäte att avgöra. Motion nr: 9.8 STÄRK BARNENS RÄTT MED EN BARNRÄTTSADVOKAT Patrik Sandström Barn har rätt att växa upp i ett gott hem. Dessvärre är det inte alltid så. Ibland är det föräldrarna som brister, ibland är det samhället, ibland båda. Och de som får betala för bristerna är barnen. Då behövs det någon som står på barnens sida, någon som oberoende av myndigheter och föräldrar kan lagar och regler och som kan företräda barnen: en barnrättsadvokat. Något av de viktigaste när man är barn är att ha ett hem. Idag ökar antalet hemlösa barn på grund av vräkningar. Föräldrar har av olika anledningar inte kunnat ta sitt ansvar, men barnen får betala. Barnens rätt till ett hem behöver förstärkas. Jag yrkar 1. att MP arbetar för att inrätta ett system med barnrättsadvokater som har till uppgift att företräda barn som far illa, 78 Jämställdhet och lika rätt mp.se/kongress Kongress 2012 10. KLIMAT Proposition nr: 10.1 PRINCIPER FÖR EN KRAFTFULL KLIMATPOLITIK 1. Inledning: Varför en klimatproposition? Den pågående klimatförändringen gör att planetens framtid står på spel; den påverkar enskilda människors liv, den globala ekonomin och till och med överlevnaden för vissa nationer. Bristen på verkningsfull klimatpolitik gör att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Det råder ett enormt gap mellan naturvetarnas rapporter om de faktiska förändringar av klimatet som sker och kommer att ske och de åtgärder politiken beslutar om. Politiska ledningar för länder ursäktar sin egen inaktivitet med andras brist på ansvar. Ingen verkar vilja ta på sig ledartröjan i det internationella miljöarbetet. Ändå har det aldrig funnits bättre förutsättningar än nu för att starta omställningen. I dag finns medvetenheten om problemen, kunskapen om hur vi utvecklar klimatsmarta samhällen och fler och fler aktörer, till exempel kommuner och företag, som har börjat gå före. Alla globala utsläpp har en lokal källa. Kan Paris växa utan att bygga nya motorleder så kan Stockholm ordna en bra trafikförsörjning utan Förbifart Stockholm. Kan Samsö ha en 100% förnybar energiförsörjning så kan även Gotland klara det målet. Kan det vara lätt att leva i Zürich utan bil så kan det också vara möjligt i Lund. Kunde stadsdelen Augustenborg i Malmö tillsammans med de boende göras översvämningssäkert så kan det också ske i Backa Röd i Göteborg. Den politiska debatten är i behov av nya initiativ. Samtidigt finns det kommuner och företag som tar saken i egna händer i stället för att vänta på den politiska ledningen. Den gröna rörelsen har en nyckelroll för att visa på allvaret med klimatkrisen och de möjligheter som klimatomställningen erbjuder. De gröna partiernas uppgift är att konkretisera klimatpolitiken och integrera frågorna i andra politikområden. Vi vill visa att en kraftfull klimatpolitik inte hotar vare sig jobben eller trygga statsfinanser utan tvärtom är en förutsättning för att långsiktigt kunna upprätthålla välfärd och utveckling. Miljöpartiet söker mandat för att göra Sverige till världsledande bland de industrialiserade länderna både när det gäller minskad klimatpåverkan och att skapa nya företag och jobb för klimatsmart samhällsutveckling. Den omställning vi har framför oss är gigantisk, men det finns ingen väg tillbaka. Övermp.se/kongress gången till en fossilfri energiförsörjning är samtidigt ett skapande av ett samhälle där den mänskliga civilisationen utvecklas inom ramen för de kriterier som ekologisk hållbarhet medför. Det ställs hela tiden nya krav på klimatpolitiken. Syftet med denna proposition är att ge en grund för fortsatt utveckling av MP:s klimatpolitik, en politik som behövs för att återigen blåsa liv i klimatdebatten. Propositionen föreslår tio principer för en ansvarsfull och trovärdig klimatpolitik. Förslagen begränsar sig till det klimatpolitiska området med fokus på utsläppsminskningar genom åtgärder i Sverige och sträcker sig inte över bredare frågor kring den övergripande ekonomiska strukturen. Frågan om arbetstidsförkortning och dess effekter på klimatet innefattas inte av denna proposition då ett parallellt arbete med denna fråga just nu pågår i partiprogramsrevideringen. 2. Forskningsläge Det råder vetenskaplig enighet om att mänskligt orsakade utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid men även gaser som metan och lustgas, leder till en ökning av den globala medeltemperaturen. Den vetenskapliga osäkerheten gäller framförallt hur stor klimatkänsligheten är, det vill säga hur stor klimatförändringen blir vid en viss mängd utsläpp och vilka konsekvenser detta kommer att få. Trögheten i klimatsystemen gör att det inte går att vänta med att bedöma konsekvenserna tills vi har facit i hand. Om vi vill minimera temperaturökningarna och dess konsekvenser måste utsläppen av växthusgaser minska så snart som möjligt. Ju längre vi väntar, desto större konsekvenser i naturen riskerar vi att få. Många anpassningsåtgärder behöver planeras redan nu för att minska de negativa konsekvenserna för samhället av den klimatförändring som är en följd av redan gjorda utsläpp. Koldioxid har lång uppehållstid i atmosfären och därför kommer klimatförändringarna att fortsätta även efter det att de globala utsläppen tvingats ner till hållbara nivåer. Ju snabbare och kraftigare minskningarna av utsläppen är, desto mindre är riskerna och behoven av framtida kostsamma anpassningsåtgärder. A. Konsekvenser av klimatförändringen Effekterna av den pågående klimatförändringen tar sig redan nu uttryck i fysiska förändringar i vår omvärld. Senaste årets torka på Afrikas horn gav en stark signal om vilka oerhörda katastrofer som kan komma av ändrade nederbördsmängder. Klimatför- Klimat 79 Kongress 2012 ändringar kan många gånger komma att förvärra svält i konfliktområden eller öka utsattheten för återkommande översvämningar i folkrika områden som Pakistan. Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att variera kraftigt mellan olika delar av världen beroende på olika stora regionala klimatförändringar och skillnader i naturliga systems och samhällens sårbarhet och anpassningsförmåga. Särskilt utsatta är Arktis, delar av Afrika och Asien.1 De konsekvenser som framför allt ger anledning till oro är risker för minskad livsmedelsproduktion, förändringar i vattentillgång i vissa områden samt förluster i biologisk mångfald och översvämningar längs kusterna.2 Tydliga tecken på klimatförändringen är glaciärernas tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.3 En tydlig effekt av klimatförändringen är höjning av havsytan. Höjningen beror dels på att vatten expanderar när det blir varmare, dels på avsmältning av landismassor. Redan i dag kan man konstatera att havsytan höjts.4 Det finns en betydande osäkerhet när det gäller hur fort landismassorna kommer att minska, vilket påverkar möjligheten att ge säkra prognoser för vad som kommer att hända vid en fortsatt klimatförändring. En av de senaste bedömningarna är att havsnivåhöjningen kan bli 0,9 till 1,6 m över 1990 års nivå med stora bidrag från avsmältning i Arktis, vilket är högre än vad IPCC förutspådde i sin senaste rapport.5 Redan i dag kan vi se tydliga förändringar av ekosystemen till följd av klimatförändringen, även i Sverige. 6 7 Om organismer inte klarar av att ändra sina utbredningsområden i takt med klimatförändringen eller anpassa sig evolutionärt riskerar de att utrotas. Klimatzoner förflyttas redan i dag ovanligt fort ur ett evolutionärt perspektiv vilket leder till att arter pressas till gränsen.8 De långsiktiga konsekvenserna för biologisk mångfald av ett ändrat klimat är svåra att beräkna eftersom vi saknar historiska erfarenheter. Teoretiska beräkningar visar dock att konsekvenserna kan bli dramatiska med risk för 20–30% utrotning.9 Korallrev är ett ekosystem som riskerar att drabbas av både höjning av temperaturer och försurningen av haven.11 Tillsammans med fortsatt överfiskning, övergödning och havsuppvärmning riskerar detta att leda till att vi inom 40 år har förlorat världens tropiska korallrev som utgör ekonomisk bas för i storleksordningen 265 miljoner människor.12 Ett varmare klimat i kombination med utsläpp av näringsämnen gör också att syrehalterna i haven förväntas minska vilket medför att områden med döda havsbottnar väntas breda ut sig allt mer i framtiden.13 14 B. Förändringar av klimatet Den globala medeltemperaturen har höjts med drygt 0,7° C under de senaste 150 åren vilket är en både kraftig och snabb ökning. För närvarande stiger temperaturen med knappt 0,2° C per årtionde.15 Om inte kraftfulla åtgärder vidtas beräknas den globala medeltemperaturen höjas 1,6–6,9° C till år 2100 jämfört med förindustriell tid, för att sedan fortsätta stiga.16 Hur stor temperaturökningen blir beror naturligtvis på klimatsystemens känslighet, men också på hur stora de mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser blir. Trots försök att åstadkomma internationella överenskommelser om att minska utsläppen fortsätter den globala ökningen av koldioxidutsläpp. Faktum är att utsläppen har ökat i enlighet med de värsta scenarion som FNs klimatpanel IPCC (IPCC: Intergovernmental Panel on Climate Change) arbetat med i sin senaste rapport som kom år 2007 och pekade på en temperaturhöjning på 4–6 grader vilket innebär stora risker för mycket svåra konsekvenser. Under 2010 var de globala energirelaterade utsläppen av koldioxid större än någonsin tidigare.17 Årsmedelvärdet för nivåerna av koldioxid i atmosfären under 2010 uppmättes till 390 ppm och var därmed de högsta som någonsin registrerats.18 Nedanstående graf är hämtad från The Copenhagen Diagnosis och jämför de faktiska CO2-utsläppen med IPCC:s scenarier. Utsläpp av koldioxid och påföljande upptag i haven leder obönhörligen till att de försuras. Redan i dag kan man observera att världshaven har försurats och de förväntade fortsatta utsläppen av koldioxid leder till att utvecklingen fortsätter.10 Denna utveckling medför försämrade livsmiljöer för många värdefulla organismer i våra hav. 80 Klimat mp.se/kongress Kongress 2012 Den globala ökningen av utsläpp hänger ihop med att ökad ekonomisk aktivitet i många länder innebär ökad användning av fossil energi för jordbruk, transporter och el. Sveriges utsläpp, räknade enligt Kyotoprotokollet, har minskat när man jämför med år 1990. Men utsläppsminskningen har avtagit de senaste åren och för 2010 som är det senaste året vi har statistik för redovisas en ökning av Sveriges utsläpp med hela 11%.19 Denna ökning beror på flera saker, främst avsaknaden av styrmedel som kan fortsätta den omställning som påbörjats. I grova drag kan man säga att när den ekonomiska aktiviteten i Sverige ökade under 2010 innebar det också att användningen av fossila bränslen ökade. En viktig orsak till att de svenska utsläppen inte minskar snabbare över tid är att oljeberoendet inte har brutits. Energimyndigheten har i nedanstående kalkyl från 2011 sammanfattat hur oljekonsumtionen inom olika sektorer har utvecklats sedan 1970-talet. I grafen framgår att de största problemen återfinns inom transportsektorn. Även om koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen är det viktigaste att åtgärda så är de mindre långlivade men starkt klimatpåverkande metangasutsläppen som följer av bland annat exploatering av fossila bränslen, köttproduktion och annan jordbruksaktivitet en bidragande orsak till växthuseffekten.20 Också utsläpp av lustgas påverkar klimatet. Även om utsläppen av metan står för en inte obetydlig del av den mänskliga klimatpåverkan är det framförallt utsläppen av koldioxid som ökat de senaste 30 åren.21 Även utsläpp av kortlivade ämnen som ozon, sot och andra partiklar påverkar klimatet. Utsläpp av sot, framförallt i Sydostasien, bidrar till en ökning av medeltemperaturen, medan utsläpp av andra partiklar, t ex sulfatpartiklar från förbränning av fossila bränslen, kan ha en avkylande verkan. Osäkerheten kring effekten av luftburna partiklar på klimatet är fortfarande stor.22 Ungefär hälften av utsläppen av koldioxid har tidigare absorberats av hav och den levande biosfären. Nya studier pekar på att sådana så kallade naturliga kolsänkor kan vara mindre betydelsefulla än vad som antagits och att de dessutom minskar i betydelse när klimatet blir varmare.23 24 25 Dessutom påverkas kolsänkorna av mänskliga aktiviteter. Skogarna tar i dag upp omkring en fjärdedel av de globala utsläppen av koldioxid i atmosfären, men nu visar ny forskning att avskogningen i de tropiska regionerna äter upp ungefär hälften av denna effekt.26 27 Vad gäller extrema väderfenomen är det väl belagt att såväl perioder av kraftig värme med åtföljande torka som kraftig nederbörd kommer att bli mer frekventa. Vad gäller andra extrema väderleksfenomen så prognoserna mer osäkra.28 Klimatskeptiker vänder sig emot slutsatsen att jorden värms upp på grund av att bland annat förbränning av kol och olja har lett till en ökad växthuseffekt. Få klimatforskare ifrågasätter dock i dag att dagens höga halter av växthusgaser i atmosfären kommer från bland annat fossil förbränning och att ökande halter kommer bidra till en temperaturökning som ändrar klimatet. Det är en politisk bedömning vilka risker som samhället är berett att ta när det gäller klimatförändringar. Klimatskeptikernas resonemang leder till att vi i dagens samhälle ska ta mycket stora risker och blunda för klimathotet och varken börja minska utsläppen eller vidta anpassningsåtgärder för att minska sårbarheten. mp.se/kongress Klimat 81 Kongress 2012 C. Vad betyder detta för Sverige? Klimatförändringarna väntas förändra förutsättningarna i Sverige. I jämförelse med temperaturen under 1900-talets slut väntas Skånes medeltemperatur återfinnas i Mälardalen och mellersta Norrland får en årstemperatur som liknar Smålands kustremsa i det tidigare klimatet. Under sommarhalvåret väntas de högsta temperaturerna stiga och antalet värmeböljor väntas öka. vad de sa i rapporten från 2007. Klimatpolitik handlar om riskbedömning under osäkerhet. Det finns en väldigt stor risk för att konsekvenserna blir allvarligare än vad vi kan bedöma utifrån dagens kunskapsläge. Detta ger oss ytterligare skäl för att agera för såväl omfattande och omgående utsläppsminskningar som genomtänkta anpassningsåtgärder. Som en av flera konsekvenser av temperaturtopparna kommer människors hälsa att påverkas med exempelvis fler fall av värmestress, ökad risk för insektsburna sjukdomar och försämrad dricksvattenkvalité. Behovet av vaccinering mot bland annat TBE kommer att öka i de regioner där TBE-smitta är vanlig bland fästingar. Temperaturökningen kommer också att få omfattande effekter på vegetationen. Vintertid kommer köldknäpparna sannolikt att bli mildare vilket ökar avsmältningen av snötäcket.29 A. En klimatpolitik som utgår från att målen ska nås Människan har förmåga att kunna förstå de långsiktiga konsekvenserna av sitt eget handlande, över tid och över långa avstånd. Politiken präglas av mandatperioder och marknaden är ännu mer kortsiktig. MP skiljer sig från andra partier genom att klimatoch miljömålen ses som förutsättningar för en god utveckling och läggs till grund för andra politikområden. I vår politik är därför långsiktighet en ledstjärna. I de västra och sydvästra delarna väntas omfattande översvämningar inträffa allt oftare. Havsnivåerna längs våra södra och sannolikt även mellersta kuster väntas stiga. Generellt kommer nederbörden öka 10% i söder och omkring 30% i norr. Till följd av den ökade temperaturen väntas delar av nederbörden avdunsta.30 En större del av vintertemperaturen kommer att vara regn vilket påverkar snötäcket i norr.31 Skånes stränder riskerar att helt försvinna i takt med havsnivåhöjning, extrema väderfenomen och en ökad erosion. I Sveriges motsvarighet till New Orleans, Kristianstad, och i Vellinge tyder prognoserna på att ansenliga ytor kommer att läggas under vatten.32 Infrastruktur som vägar, järnvägar och avloppsnät får stora påfrestningar med klimatförändringarna. Dricksvattentäkter kan försämras och värmeböljor i städerna kan öka dödligheten bland äldre. Samhällsplaneringen står därför inför en stor utmaning. Både nationella och lokala myndigheter behöver rustas för uppgiften. Ett varmare klimat snabbar upp de biogeokemiska processerna i Östersjön, med accelererande syrebrist och algblomningar som resultat. Framtidsscenarierna pekar också på ökad nederbörd, vilket gör att mer näringsämnen transporteras från land till hav och snabbar därmed på övergödningen av Östersjön.33 D. Sammanfattning Forskning pekar på att vi nu redan har intecknat planeten för två graders uppvärmning och år 2010 har vi redan nått 390 ppm koldioxid i atmosfären. Många indikatorer tyder på att planeten är känsligare än vad vi tidigare trott och konsekvenserna av ökad uppvärmning kommer därför troligen i FN:s forskarpanels nästa rapport 2013 bedömas som större än 82 Klimat 3. Principer för en klimatpolitik som går från ord till handling Som ett led i långsiktigheten kan klimatpolitiken med fördel baseras på en metod som kallas back casting. Back casting innebär att man börjar baklänges genom att först sätta upp mål och därefter identifiera de åtgärder som krävs för att ta sig dit. I klimatpolitiken handlar detta om att utgå ifrån att klimatmålen ska nås och därefter skapas en färdplan. Metoden är även enkel att tillämpa i politiken på regional och lokal nivå. Just färdplanen och de konkreta åtgärderna som följer av den är det som oftast haltar när det kommer till klimatpolitik. Många aktörer, såväl nationer som politiska partier, har gott om ambitiösa klimatmål på lång sikt men brister i trovärdighet då planer på hur man ska nå dit ofta saknas. I utformningen av en ansvarsfull klimatpolitik måste därför de långsiktiga målen kopplas till kortsiktiga och mätbara delmål, tydliga åtgärdsplaner och regelbunden uppföljning. Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik utgå ifrån: de långsiktiga mål som måste nås för att undvika skador till följd av ett förändrat klimat och därefter utforma de reformer och åtgärder som krävs för att ta oss dit och stämma av de kortsiktiga politiska förslagen mot de långsiktiga målen. B. Klimatpolitiken ska vila på en vetenskaplig grund I MP uppmärksammades tidigt vetenskapens larmrapporter om klimatförändringar och växthuseffekten och de tilläts sedan ligga till grund för den förda politiken. Och tiden gav oss rätt. Historiskt sett har vi haft en stark tilltro till vetenskapen och en vilja att låta politiken följa forskningen. Samtidigt finns en tendens att vi, precis som många andra, lättvindigt använder forskningsresultat som stödjer vår egen tes mp.se/kongress Kongress 2012 men bortser från studier som inte gör det. Vi måste hela tiden vara beredda att kritiskt granska vår egen politik och ompröva våra ställningstaganden i takt med att vetenskapen utvecklas. Under åren har nya tekniska innovationer gett oss enorma samhälleliga vinster. Men vi måste också vara ödmjuka inför det som är ovisst och låta försiktighetsprincipen råda när följderna är oklara. Vår klimatpolitik ska bejaka teknisk utveckling men inte räkna hem resultaten av de tekniska landvinningarna förrän resultaten är säkerställda. Kolsänkor är ett exempel där delvis missriktade satsningar på osäker teknik gjorts.34 Om vi ska klara klimatmålen räcker inte enbart ny forskning och nya tekniska innovationer, det krävs också en samhällsomställning och ändrade levnadsvanor. Vi vet att även om energiförbrukningen per producerad BNP-enhet minskar globalt tack vare smartare teknik, så äts också miljövinsterna av denna teknikutveckling upp eftersom människor tenderar att använda den miljömässiga vinsten genom att öka konsumtionen av tjänster och varor.35 36 Studier visar att ett allt för ensidigt fokus på teknisk utveckling därför riskerar att resultera i en politik som inte når målen. Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik utgå ifrån: forskning och vetenskap, både för förståelse av klimateffekterna och också för att hitta de mest rationella och effektiva lösningarna på klimatproblemen. C. Klimatåtgärder ska inte skada ekosystem Den pågående klimatförändringen har en stark direkt påverkan på ekosystemen. Ett förändrat klimat leder till att arter som inte ändrar sina utbredningsområden eller anpassar sig till ett förändrat klimat, riskerar att utrotas. Förändringen av ekosystemen kan ha konsekvenser både för de åtaganden som finns för att bevara en rik biologisk mångfald till våra barn och för vilka tjänster som ekosystemen kan producera i framtiden.37 38 Åtgärder för att minska klimatpåverkan kan indirekt få effekter på ekosystemen som minskar möjligheten för populationer att anpassa sig till ett nytt klimat. Denna fråga har hamnat på dagordningen med anledning av exempelvis majsodlingar för etanolproduktion och nedhuggningen av oljepalmer för att framställa biodiesel. En kraftigt ökad användning av biobränslen kan till exempel leda till ett intensivare jordbruk eller skogsbruk som skulle kunna förstärka nuvarande negativa trender för biologisk mångfald. mp.se/kongress Stor import av biobränslen, liksom annan jordbruksimport, kan bidra till fortsatt skövling av regnskogarna. I vissa fall kan det till och med leda till sådana effekter på ekosystemen att positiva klimateffekter går förlorade.39 Därför måste lösningen på klimatproblemen hanteras samtidigt med diskussionen kring hur vi långsiktigt och uthålligt kan nyttja våra ekosystem. Det kan bland annat leda till att rikta in produktionen av ett biobränsle som biogas till att baseras på restavfall och görs resurseffektiv också i övrigt. Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik utgå ifrån: att klimatåtgärder ska göras med hänsyn till biologisk mångfald och inte tillåtas underminera de ekosystemtjänster människan är beroende av för sin överlevnad. D. Jämställdhet underlättar för klimatmålen Anpassningen till ett förändrat klimat kommer att ställa stora krav på vårt samhälle. Viktiga frågor om fördelning, rättigheter och rättvisa berörs. Forskning visar att män och kvinnor har olika livsstilar där mäns levnadssätt står för merparten av samhällets samlade energiförbrukning, koldioxidutsläpp och luft- och klimatpåverkan och att den livsstilen också prioriteras och exporteras till fattigare utvecklingsländer. 40 41 Människors konsumtionsvanor följer på ett antal viktiga punkter könsspecifika mönster. Trots det uppmärksammas sällan könsperspektivet i hållbarhetsanalyser.42 Ett sådant mönster är att män, bland annat genom mer tillgång till ekonomiska resurser, större mobilitet och mer resande, står för mer koldioxidutsläpp än kvinnor.43 Därmed kan ett förändrat beteende bland män, särskilt bland män med höga inkomster, vara en nyckelfaktor i arbetet för minskade klimathot och alla människors möjligheter att åtnjuta hållbar utveckling. Bristen på en jämställd representation i beslutande församlingar och avsaknaden av hållbarhetsanalyser framträder tydligt när samhälleliga kalkyler görs där man i kronor och ören räknar på hur mycket som läggs på motorvägsbyggen jämfört med de investeringar som görs i kollektivtrafiken.44 I dag byggs i mångt och mycket ohållbara samhällen baserade på rika mäns behov i de nya stora ekonomierna. En rad studier visar att kvinnor och mäns prioriteringar, attityder och värderingar skiljer sig åt. Män står för merparten av köttkonsumtionen medan kvinnor äter mer vegetariskt och åker mer kollektivt. Detta beror delvis på ekonomiska förutsättningar men även rika kvinnor lever mer hållbart. Klimat 83 Kongress 2012 Detta beror naturligtvis inte på biologiska förutsättningar utan handlar mer om hur genus konstrueras i samhället.45 Kvinnor, även med låg inkomst, lägger större vikt än män vid etiska aspekter i val av konsumtion och väljer varor med hänsyn till förekomst av barnarbete, miljömärkning etc. Detta visar att förståelsen för klimatproblemen och klimatsmartare agerande är starkt kopplat till attityder, värderingar och livsstil.46 När det handlar om fördelning av resurser och privilegier blir det tydligt att jämställdhet är en rättvisefråga. Att rätta till den ofta ojämna maktbalansen mellan könen genererar ofta en mängd positiva bieffekter. Gröna lösningar inom stadsplanering, transporter och konsumtion främjar även jämställdheten. Vad gäller anpassning till klimatförändringar skulle fördelarna med mer jämställda samhällen vara stora. Genusperspektivet är avgörande för att få varaktiga och hållbara lösningar för framtiden. Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik utgå ifrån: att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka åtgärdernas utformning och genomförande så att jämställdhet, utöver att vara ett mål i sig, även blir ett redskap för att nå klimatmålen. E. Delaktighet, rättvisa och klimatåtgärder Ska vi klara klimatutmaningen kräver det att många människor är delaktiga i klimatarbetet. Småskalig energiproduktion, nya transportvanor och hållbara konsumtionsvanor är några exempel på nödvändiga klimatåtgärder som bara går att nå genom många människors ansträngningar. Därför är det viktigt att klimatarbetet görs utifrån rättvisa förutsättningar. Att fattiga människor är mer sårbara för klimatförändringar är välkänt i det internationella klimatarbetet. Men den sociala aspekten av klimatförändringarna hamnar ofta i skymundan i Sverige och vi har historiskt sett varit dålig på att koppla samman fördelningspolitik med miljöpolitik. Klimatpolitik handlar inte bara om grön teknik utan har också tydliga kopplingar till frågor om arbetsmarknad, hälsa och social rättvisa. Delaktighet i alla samhällsgrupper krävs för att nå klimatmålen. För oss är det viktigt att alla samhällsgrupper är involverade i omställningen, oavsett om man har små eller stora inkomster. I dag finns en skev uppfattning om vilka som gör de största klimatinsatserna. Många låginkomsttagare lever på ett resurssnålt sätt som ger mindre klimatbelastning än många höginkomsttagare.47 Ändå upplever många låginkomsttagare att de är sämre på att bidra till klimatet, eftersom man inte haft råd att köpa ny bil eller välja det miljömärk84 Klimat ta i matvaruaffären. Uppfattningen om klimatet som en privat angelägenhet riskerar att leda fel, att vi inte ser de insatser som görs av många som hushåller med sina resurser samtidigt som vi inte klarar av att göra den grundläggande förändring av samhället som är nödvändig. Det är en uppgift för MP att visa att klimatutmaningen i första hand är något vi måste ta oss an tillsammans. Ett exempel på en utmaning som vi behöver ta oss an gemensamt och som kräver delaktighet är upprustningen av miljonprogrammens bostäder. Låter vi kostnaden för att klimatsäkra bostadsbeståndet landa på dem som bor i områden där vi har de lägsta medelinkomsterna kommer vi aldrig klara att höja miljöambitionerna. Tar vi oss an utmaningen gemensamt kan det samtidigt ge möjligheter till nya jobb och socialt mer hållbara bostadsområden. Klimatåtgärder handlar också om regionalpolitik där olika åtgärder måste anpassas till unika behov utifrån geografi och befolkningstäthet för optimal resurshantering. Vår ambition är att man skall kunna bo och leva runt om i Sverige. Lands- och glesbygd kommer även fortsatt att ha ett större beroende av egna fordon för att klara vardagen. Vår roll är att fokusera på förnyelsebara drivmedel som dessutom kan utveckla lokalproduktion och nya gröna jobb lokalt/regionalt. Att i samhällsplaneringen möta detta med utvecklad regionaltrafik med stråk och noder för samåkning, trafikbyten till stambanor med mera är viktiga åtgärder tillsammans med bredbandsutbyggnad. Högt pris på klimatutsläpp innebär ytterligare bördor för fattiga hushåll. Detta är något som MP:s politik behöver ta med i analys och utformning av klimatpolitiken. Att jämna ut ojämlika livsvillkor som tar sig uttryck i tillexempel fattigdom, segregation och ohälsa i samhället genererar ofta en mängd positiva effekter för klimatet. Utan åtgärder för de fattigaste inkomstgrupperna kommer vi inte att få en tillräcklig acceptans för de nödvändiga klimatåtgärderna. Om MP ska kunna få med sig folk på snabba och stora utsläppsminskningar måste åtgärderna upplevas som rättvisa. MP:s klimatpolitik handlar om att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle som sätter människans behov och välbefinnande i centrum. Målsättningen är att skapa ett samhälle där alla individer kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa. En offensiv klimatpolitik ska inte ställas emot fördelningspolitik, i stället ska fördelningspolitik användas som ett komplement till klimatpolitiken. En skev inkomstfördelning och det faktum att vi har ekonomiska och sociala orättvisor, får inte användas som mp.se/kongress Kongress 2012 en ursäkt för att lägga nödvändiga klimatåtgärder åt sidan. Miljöpartiets klimatpolitik ska därför kombineras med en aktiv fördelningspolitik som omfördelar resurser och ger fler människor en möjlighet att rusta sig för att kunna delta i den nödvändiga omställningen. Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik utgå ifrån: att en skarp klimatpolitik kräver många människors delaktighet och måste, för att vara lyckosam, kombineras med en aktiv fördelningspolitik. F. Sverige ska återta en ansvarsfull roll i den internationella klimatpolitiken Sverige var det land som var pådrivande för att miljöfrågor skulle hamna på agendan för internationell politik och har haft ett stort inflytande. Det var ingen tillfällighet att FN:s första konferens om miljö ägde rum i Stockholm 1972. Sverige hade också ett avgörande inflytande på internationella överenskommelser för att motverka försurning och uttunning av ozonskiktet. Initiativet till den Bruntlandkommission som myntade begreppet hållbar utveckling och ledde till Agenda 21 på FN:s konferens i Rio 1992 kom från Sverige. I Rio skapades också den internationella klimatkonventionen på vars fundament Kyotoprotokollet vilar. I förhållande till sin storlek har Sverige haft ett mycket stort inflytande på den internationella miljöpolitiken. Att Sverige blev lyssnat på berodde delvis på ett gott rykte i utvecklingsländer men också på att Sverige med sin ekonomiska utveckling samtidigt var respekterat bland industrinationerna. En annan viktig framgångsfaktor var att den svenska politiken i stor utsträckning var kopplad till internationellt respekterad forskning inom klimat och annan naturvetenskap där svenska forskare ofta spelade en avgörande roll. Sverige gick i bräschen eftersom att man ansåg klimatfrågan vara så pass allvarlig och var därför ofta först med att pröva ny politik och nya idéer. 48 Regeringen Reinfeldt har i många avseenden brutit den tidigare framgångsrika svenska linjen. I många avgörande frågor har man agerat tvärtemot hur Sveriges regeringar historiskt sett har arbetat. Den nuvarande regeringen har exempelvis velat slippa undan ambitiösa åtaganden om nationella utsläppsminskningar inom EU samtidigt som man säljer den skjutna björnens skinn två gånger när man dubbelräknar det vanliga biståndet med de pengar som ska gå till klimatomställning i utvecklingsländer. Regeringen har också varit starkt pådrivande för att mp.se/kongress EU:s utsläppsminskningar ska få ske i andra länder, man har bland annat drivit frågan om att öka möjligheten att använda så kallade flexibla mekanismer i stället för nationella åtgärder.49 Detta är en kursändring gentemot Sveriges tidigare hållning, att vara ambitiös på hemmaplan och därutöver göra insatser internationellt. MP vill att Sverige ska återta sin position som ett föregångsland och det goda exemplet när det gäller grön omställning. Det ger oss trovärdighet och styrka att agera och gå i spetsen internationellt för en stark klimatpolitik. Med en klimatinriktad näringspolitik kan kombinationen av radikala klimatåtgärder, låg arbetslöshet, generöst stöd för klimatomställning i länder i syd och sunda statsfinanser återge Sverige den respekt i klimatsammanhang som gått förlorat under regeringen Reinfeldts maktinnehav. Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik utgå ifrån: att en fortsatt pådrivande roll i internationella klimatförhandlingar för Sverige ska ske genom en kombination av utveckling av klimatdiplomatin, rollen som föregångare som visar på lösningar som genomförts i Sverige och solidaritet i handling genom kraftfullt stöd till fattiga länder. G. Globala fotavtryck ska vara en utgångspunkt Klimatförändringarna är ett globalt problem och det spelar ingen roll var i världen utsläppen sker. Mycket av det vi förbrukar här i Sverige är tillverkat på andra håll i världen vilket gör att vår totala miljöpåverkan blir allt svårare att fastställa.50 Till det kommer utlandsresor och transporter mellan länder där utsläppen sker på internationellt område. En minskning av utsläppen i Sverige får inte en positiv klimateffekt så länge utsläppet enbart har flyttat till ett annat lands klimatkonto. Utgångspunkten för en ansvarsfull klimatpolitik behöver därför gå utöver de utsläpp som räknas enligt Kyotoprotokollet och innefatta alla de utsläpp som personer i Sverige ger upphov till, till exempel utsläpp från produktion av varor som importerats och de internationella transporterna vi ger upphov till. Ett sätt att mäta miljöbelastningen av vår livsstil är att beräkna ”ekologiska fotavtryck”. Detta mått för samman både den resursförbrukning viss konsumtion kräver och de utsläpp som konsumtionen ger upphov till. Detta är en etablerad metod för att skapa ett något så när heltäckande mått på hur människors konsumtion påverkar jordens resurser. Klimat 85 Kongress 2012 Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta som var och en tar i anspråk för att upprätthålla konsumtionen av varor och tjänster. En viktig aspekt av att utgå från fotavtryck är att varje människa ges samma rätt till utrymme, och inte som i klimatpolitiken i dag länder som med helt olika stora befolkningar jämförs med varandra. Det sättet att räkna utsläpp görs också i många kommuner som ställer upp sina klimatmål som utsläpp per invånare. Med ett bredare sätt att räkna tydliggörs behovet av åtgärder som minskar utsläppen i alla led. Om vi vill nå en globalt hållbar nivå på våra ekologiska fotavtryck förutsätter detta att vi minskar vår miljöskadliga konsumtion vilket innebär att exempelvis fossilberoende transporter måste minska. Mer lokalt producerad mat på våra äldreboenden och skolor är ett konkret politiskt krav som kan leda till detta. Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik: ha som mål att Sveriges ekologiska fotavtryck, per capita, minskar till en globalt hållbar nivå. H. Klimatpolitiken ska utgå ifrån sunda ekonomiska principer Ansvar för ekonomi och ansvar för klimatet går hand i hand. En offensiv klimatpolitik står inte i motsats till en ansvarsfull ekonomisk politik utan är tvärtom dess förutsättning. Det handlar om att göra kloka framtidsinvesteringar för att rusta Sverige inför klimathotet och samtidigt utveckla samhället. Det handlar om att skapa långsiktiga spelregler som undanröjer osäkerheter och skapar en grogrund för investeringar i det som är hållbart. med det klimatdåliga. Om det politiska systemet på ett trovärdigt sätt garanterar att det blir så kan banker ge de krediter som behövs för att de strategiska klimatinvesteringar som behövs kommer till stånd. Vissa investeringar tar lång tid att genomföra samtidigt som behovet av en klimatsmart samhällsomställning är här och nu. Att bara komma till beslut om till exempel stora järnvägsbyggen kan ta flera år, därefter tar järnvägen många år att bygga. För att de aktörer som ska bidra till omställningen ska våga satsa krävs ofta mer långsiktiga regler och politik. Att bygga ut framtidens drivmedel, förbättra järnvägens kapacitet och energisäkra bostäder är i grunden en robust investeringspolitik. Järnväg, biogas, energieffektivisering samt andra industrigrenar kan växa och bli en del av en positiv ekonomisk omvandling. I valet mellan olika förslag på nya vägar och järnvägar måste klimat vara det överordnade perspektivet för att ge så många som möjligt alternativ till bil och flyg. Klimatutmaningen är inte valbar. Vi står inför stora omvälvningar av våra samhällen. Endast genom att ta oss an dem och göra de förändringar som är nödvändiga säkrar vi Sveriges ekonomi, även i framtiden. Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik utgå ifrån: sunda ekonomiska principer inom klimatpolitiken och säkerställa att klimatdåliga alternativ alltid är mindre fördelaktiga för konsumenten, att klimatskadliga subventioner fasas ut och att klimatmålen får styra investeringarna i infrastruktur En viktig början är att ta bort ekonomiskt stöd till sådant som ökar utsläppen. Sverige ger årligen subventioner på ca 50 miljarder kronor till verksamheter som kan vara miljöskadliga. Dessa subventioner är dåliga både för klimat, statsfinanser och samhällsekonomin som helhet eftersom dessa subventioner oftast består av uteblivna skatteintäkter, snedvrider marknader och förhindrar investeringar i alternativ till fossilenergi. Att staten med upprepade ägartillskott, skattefrihet för bränslet, flygplatsstöd med mera håller flygbolaget SAS under armarna är dåligt för både ekonomi och klimat. Det ger inte rättvis konkurrens för tågtrafiken och SJ som får höjda banavgifter och krav på vinstutdelning till staten. Pålitlig, snabb och frekvent tågtrafik skulle dessutom göra de nödvändiga fördyringarna av flyg- och vägtrafik lät�tare att acceptera för fler. I. Flera styrmedel måste användas och kombineras med varandra För att åstadkomma minskade utsläpp av växthusgaser behövs en rad olika åtgärder av såväl teknisk art som beteendeförändringar. Regelutformning, prissättning och informationsinsatser är viktiga styrmedel som redan används. Ekonomiska styrmedel lämpar sig särskilt väl inom klimatpolitiken. Ett generellt pris på klimatutsläpp kan minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt och är därför grunden för både nationella koldioxidskatter och internationella system med handel med utsläppsrätter. Dessa system behöver fortsätta att utvecklas så att priset verkligen styr mot den önskade mängden minskade utsläpp. Men klimatpolitiken måste breddas och det måste ges tydliga incitament för att begränsa alla utsläppskällor. Vi behöver kombinera olika styrmedel och låta dessa komplettera varandra. En klok klimatpolitik måste även innebära att det klimatvänliga alltid är billigare för den enskilde jämfört Ett exempel där olika styrmedel samverkat och lett samhällsutvecklingen in på rätt spår är energieffek- 86 Klimat mp.se/kongress Kongress 2012 tiviseringen av bostäder. I detta fall ändrades byggnormen (juridiskt styrmedel) och i kombination med effektivare energiskatter (ekonomiskt styrmedel) har man fått en smartare energiförbrukning i bostadssektorn. På liknande sätt har åtgärder för minskade utsläpp från bilar i Kalifornien genomförts. Genom att sätta upp en tydlig tidplan för när kraven på bilarnas utsläpp skärps får bilindustrin tydliga spelregler samtidigt som teknisk utveckling sporras. Juridiska och informativa styrmedel har hittills underutnyttjats i klimatarbetet i Sverige. Juridiska styrmedel kan bland annat behövas mer därför att det i dag finns en stor grupp människor som har så stora ekonomiska resurser att ekonomiska styrmedel inte påverkar dem nämnvärt. Eftersom vi har kort tid på oss att ställa om och gå mot en hållbar utveckling, krävs åtgärder som får effekter som spänner över hela samhället. Man kan genom en klimatsmart samhällsplanering styra utvecklingen på en lokal nivå. Kommuner har genom sitt planmonopol stora möjligheter att planera på ett sätt som gör det enkelt för medborgarna att ställa om vardagslivet. Erfarenheter från Köpenhamn och andra städer med hög andel klimatsmarta persontransporter visar att människor ändrar beteende om politiken ger möjligheter till det. Upphandlingsregler kan stödja möjligheten att få närodlat i offentliga serveringar och därigenom minimera transporterna av livsmedel. Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik utgå ifrån: att styrmedel i större utsträckning än hittills ska inkludera och kombinera skatter och investeringar med juridiska styrmedel i form av regler och samhällsplanering. J. Klimatmålen kan bara nås i ett resurssnålt samhälle Klimatomställningen är bara en del av den omställning som behövs för att göra utvecklingen ekologiskt hållbar. Det är sannolikt den viktigaste att ta i tu med eftersom de allra flesta av de åtgärder som effektivt minskar klimatpåverkan också underlättar för att uppnå andra miljömål. Ytterst handlar det om att utveckla samhällen där människor lever inom ramarna för de villkor naturen sätter. Användning av olja och andra naturresurser som inte förnyas måste fasas ut. Användningen av förnybara resurser ska inte överstiga nyproduktionen av densamma eller skada ekosystemen. Underlaget för kretsloppens biologiska aktivitet måste värnas. Odling, transporter, tillverkning med mera får inte leda till att gifter sprids och anrikas i näringskedjorna. Att mp.se/kongress få balans i hur vi utnyttjar våra gemensamma resurser är avgörande för att skapa ett hållbart samhälle. För att nå klimatmålen måste energin till transporter, uppvärmning och andra ändamål vara 100% förnybar. För att dessutom klara övriga villkor för att utvecklingen ska vara ekologiskt hållbar måste den totala omsättningen av resurser minska. Även med effektiviseringsåtgärder, ny teknik och förnybara bränslen tagna i anspråk kräver klimatomställningen att den samlade energiåtgången minskar. Framtiden måste levas resurssnålare. Den konsumtion som merparten av befolkningen i de rika länderna i dag står för sker på bekostnad av tredje världen och de naturresurser som kommande generationer är beroende av. Vi måste således minska vår konsumtion av naturresurser och för att använda ett slitet men korrekt uttryck: vi måste lära oss att leva på räntan och inte på kapitalet. Det är orimligt att ett stort land som Sverige med rika naturresurser skulle planera för en energianvändning som bygger på import av stora mängder bioråvara. Det finns i dag många initiativ för att minska köpoch-släng-samhället och många ser i dag fördelarna med att lämna sina använda kläder eller saker till återanvändning och själv för en billig peng skaffa något ”nytt” som redan är använt. Det bör därför i alla led vara enklare och billigare att återanvända och återvinna än att slänga och köpa nytt. Återanvändningsindustrin har dessutom stor potential att växa och bli en sektor där många nya jobb skapas. Det ska vara lättillgängligt att lämna saker till återanvändning om man inte själv vill sälja sina saker vidare. Miljöpartiet ska som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik utgå ifrån: att den totala energi- och resursförbrukande konsumtionen måste minska. 4. Avslutning Samtidigt som de naturvetenskapliga studierna om klimatförändringarnas allvar avlöser varandra kommer också allt fler rapporter och beräkningar som belägger de samhälleliga vinster och möjligheter som investeringar i en grön omställning för med sig. Den förre chefen för världsbanken, sir Nicholas Stern, fick stort genomslag 2006 med en rapport om klimatförändringarnas förväntade kostnader.51 Dessa uppskattades vara av samma storlek som den sammanlagda kostnaden för den förstörelse 1:a och 2:a världskriget åstadkom. Slutsatsen av Sterns resonemang är att kostnader för effektiva klimatåtgärder som vidtas nu blir billigare för samhället jämfört med att inte vidta åtgärder för att undvika framtida kostnader. Klimat 87 Kongress 2012 FN:s miljöprogram UNEP har gett ut en ny rapport om hur investeringar i en grön ekonomi kan få fart på tillväxten och bidra till att bekämpa fattigdom. Enligt rapporten kan man genom att investera två procent av den globala bruttonationalprodukten i tio centrala områden få fart på en övergång till en grönare och resurseffektivare ekonomi. De tio centrala områdena är jordbruk, byggnader, energi, fiske, skogar, samt industrier som effektiv energi, turism, transport, avfallshantering och vatten.52 macken, nya VA-system, grönare städer och säkra cykelvägar. Den rådande politiken satsar inte på något av detta utan försöker i stället undvika framtiden. MP har motsatt strategi och vill bygga ett klimatsmart och robust samhälle där människor mår bra. Noter: 1 Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, SOU 2007:03 2 Ibid 3 SMHI ”Klimat i förändring”, http://www.smhi.se/tema/Klimat-i-forandring, besökt 2012-02-11. På många ställen i världen har människor börjat med lokala omställningsprojekt i frustration över de uteblivna resultaten från sina regeringar och de internationella klimattoppmötena. Anpassningsåtgärder är nödvändiga och måste integreras i internationell, nationell och lokal samhällsutveckling. MP anser att vi ska ta oss an utmaningarna nu. Att arbeta förebyggande hjälper oss att hålla reparationsskadorna nere. Klimatanpassningsåtgärderna kommer att göra städerna grönare, luften friskare, skapa nya företag och arbetstillfällen. När människor rör sig mer blir de friskare vilket är bra för folkhälsan. Vi vill kombinera åtgärder för att minska utsläppen med de åtgärder som behövs för att kunna anpassa oss till klimatförändringen som bland annat ökar förekomsten av kraftiga och ihållande regn. 4 Nicholls, R.J. och Cazenave, A. 2010. Sea-level rise and its impact on coastal zones. Science 328: 1517-1520 5 AMAP 2011. Snow, water, ice and permafrost in the Arctic. http://amap.no/swipa/ 6 Chen m.fl. 2011. Nature 333:1024-1026 7 Devictor m.fl. 2012. Nature Climate Change 2:121-124 8 Rummukainen m.fl. 2011 9 ICPP 2007 10 Doney m.fl. 2009. Ocean acidification: the other CO2 problem. Ann. Rev. Marine Sci. 1:169-192. 11 Hoegh-Guldberg O. m.fl. Coral reefs under rapid climate change and ocean acidification. Science 318: 1737-1742 12 Burke m.fl. 2011. Reef as risk - revisted 13 ”Oceanografisk forskning”. http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/oceanografi/oceanografisk-forskning-1.343, besökt 2012-02-12 14 Kuznetsov 2011 Hypoxia in future climates: A model ensemble study for the Baltic Sea. 15 Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, SOU 2007:03 16 World Meteorological Organization, “Climate Projections”, 2011. 17 IEA, World energy Outlook, 2010, För att få plats med mer vatten behövs mikroparker, öppna dagvattensystem, fjärilsdalar och dammar vilket innebär att andelen hårdgjord yta i städerna måste minska. Detta kan i sin tur åstadkommas om transportsystemen blir mer yteffektiva genom att kollektivtrafik och cykel samt gång ökar på bilens bekostnad. Städer blir tryggare när olika människor möts i kollektivtrafiken, genom stadsodlingen eller på utomhuscaféer. 18 Institution of oceanograhpy Hawaii 19 Naturvårdsverket, Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU, 2011. 20 Montzka, S.A. m.fl. 2011. Non-CO2 greenhouse gases and climate change. Nature 476:43-50. 21 Ibid 22 Rummukainen m.fl. 2011. Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. SMHI. 23 Rummukainen m.fl. 2010. Physical climate science since IPCC AR4. TemaNord 2010:549. 24 Rummukainen m.fl. 2011. Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. Politikens uppgift måste vara att utforma den kombination av styrmedel som är effektivast för att nå klimatmålen. Politiken har också ansvar för ge hushållen möjlighet att minska den klimatpåverkan de står för i dag. SMHI. 25 Le Quéré m.fl. 2009. Trends in the sources and sinks of carbon dioxide. Nature Geoscience 2:831-836 26 Global Carbon Project http://www.globalcarbonproject.org/carbonbudget/10/hl-full.htm 27 Pan, Y. m.fl. 2011. A large and persistent carbon sink in the world’s forests. Science 333:988-993. Uppbyggnaden av stambanorna och elnätet var en förutsättning för att det fattiga jordbruket i Sverige skulle kunna utvecklas till ett modernt välfärdsland. På motsvarande sätt krävs i dag utbyggnad av järnväg och biogas för att transporterna ska fungera utan dyr olja. 28 Rummukainen WIREs Climate Change 2012 29 SMHI, “Klimat i förändring” http://www.smhi.se/tema/Klimat-i-forandring, besökt 2012-02-19. 30 Ibid 31 Ibid 32 http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/ klimat-och-energi/klimatanpassning/kunskapsunderlag/planPM_stigande_havsniva_webb. Vi är övertygade om att människor vill kunna leva tryggt, äta och förflytta sig utan att förstöra livsmiljön för andra. För att kunna göra det behövs tillförlitlig kollektivtrafik, lokal livsmedelshandel, biogas på 88 Klimat pdf 33 SMHI, “Klimat i förändring” http://www.smhi.se/tema/Klimat-i-forandring, besökt 2012-02-19. mp.se/kongress Kongress 2012 34 Många företag vars verksamhet orsakar utsläpp av växthusgaser, försöker förbättra sin miljöprofil genom s.k. klimatkompensation, d.v.s. att plantera träd som förutsätts absorbera motsvarande mängd koldioxid. Denna metod kallas kolsänkor. Tekniken bygger dock delvis på missuppfattningar om hur skog och mark fungerar och kolsänkor har inte fungerat som planerat. 35 Johnsson-Latham, 2006, En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling. 36 Naturvårdsverket 2006, Rekyleffekter och effektivitetsfällan, . 37 Fehan, J. m.fl. 2009. Climate change in Europe. 1. Impact on terrestrial ecosystems and biodiversity. A review. Agron. Sust. Dev. 29:409-421. 38 Montoya, J.M. och Raffaelli, D. 2010. Climate change, biotic interactions and ecosystem services. Phil. Trans. R. Soc. B. 365:2013-2018. 39 T.ex.: Lapola, D.M. m.fl. 2009. Indirect land-use changes can overcome carbon savings from biofuels in Brazil. PNAS 107:3388-3393. 40 Johnsson- Latham, ”Makt och privilegier” 41 Johnsson-Latham, 2006, En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling. 42 Ibid 43 Lindqvist, 2009, ”Har klimatet ett kön?” 44 Johnsson-Latham, 2006, En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling.. 45 NIKK magasin: Focus Gender and Climate no 2:2009. 46 Carlsson Kanyama, 2002 Värderingar, beteenden, livsstilar och teknik 47 Bradley 2009 Just Environments – Politicising Sustainable Urban Development 48 Svensson-Smith, 2020, Från gårdagens fossil till morgondagens hjälte 49 Ibid 50 Naturvårdsverket, 2010, ”Den svenska konsumtionens globala påverkan”. 51 Stern, N. 2006. Review on the Economics of Climate Change 52 UNEP, 2011, Towards a Green Economy. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta 1. att MP som grund för utvecklingen av sin klimatpolitik ska utgå ifrån • att de långsiktiga mål som måste nås för att undvika skador till följd av ett förändrat klimat och därefter utforma de reformer och åtgärder som krävs för att ta oss dit och stämma av de kortsiktiga politiska förslagen mot de långsiktiga målen, • att forskning och vetenskap, både för förståelse av klimateffekterna, men också för att hitta de mest rationella och effektiva lösningarna på klimatproblemen, • att klimatåtgärder ska göras med hänsyn till biologisk mångfald och får inte tillåtas underminera de ekosystemtjänster människan är beroende av för sin överlevnad, • att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka åtgärdernas utformning och genomförande så att jämställdhet, utöver att vara ett mål i sig, även blir ett redskap för att nå klimatmålen, • att en skarp klimatpolitik kräver många människors delaktighet och måste för att vara lyckosam, kombineras med en aktiv fördelningspolitik. mp.se/kongress Motion nr: 10.2 PRIORITERA UPP KLIMATFRÅGAN STARKT Ingvar Banebro, Bo Darsenius, Gunnar Engström, Ylva Meyer och Lars Rylander Stöds av Miljöpartiet de gröna Järfälla Om inte kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser vidtas inom de närmaste åren, riskerar vi att jordens uppvärmning skenar i väg bortom all kontroll. Det är mycket bråttom. För Sveriges del är det alarmerande att utsläppen ökade med 10 procent från 2009 till 2010. Idag är vetenskapens bedömning av riskerna med en två grader varmare värld är avsevärt allvarligare än de bedömdes vara för tio år sedan. Om vi vill bibehålla en oförändrad risknivå jämfört med när 2-gradersmålet sattes, så måste vi ändra till ett 1-gradersmål. Utsläppen av klimatfarliga gaser ökar nu snabbare än någonsin. En senarelagd tidpunkt för när utsläppen börjar minska får mycket stora konsekvenser för hur snabba nedskärningar som därefter krävs för att vi ska ha minst 50% chans att klara 2-gradersmålet. Om utsläppen börjar minska 2020 krävs en mycket snabb minskningstakt som blir mycket svår att klara. Om utsläppen börjar minska först år 2025 så krävs en nästan omedelbar minskning med 80% följt av en mer moderat minskningstakt. En sådan minskningstakt är i praktiken helt ogenomförbar. Även om vi lyckas klara de mycket snabba utsläppsminskningar som krävs, så finns det således ändå kanske 50% sannolikhet att vi får en temperaturhöjning på mer än två grader. Dessutom riskerar redan en höjning med två grader att stora mängder metan läcker ut på grund av tinande permafrost. Metanutsläppen skulle då medföra en kraftigt accelererad uppvärmning. Klimatkonferensen i Durban enades om en färdplan för ett nytt framtida avtal som ska börja gälla 2020. Men de globala utsläppen måste börja minska senast år 2015 för att ökningen av jordens medeltemperatur ska kunna stanna vid två grader. Som Åsa Romson skrev på DN.se den 11 december finns varken tidplan eller löften om tillräckliga utsläppsminskningar för att nå detta mål. Det är nu mycket sannolikt att vi får en höjning med fyra grader eller mer. En fyra grader varmare värld innebär troligen att civilisationen kollapsar. Fyra grader medför också hög sannolikhet för att klimatet blir instabilt och rusar vidare mot sex och åtta graders ökning. En sådan ökning kommer mänskligheten inte att överleva. Risken att vi kommer att utplåna oss själva är därför nu mycket hög. Som miljöpartister känner vi stort ansvar för fortlevnaden och välbefinnandet hos alla djur och människor – det ansvaret gäller ju även gentemot kommande generationer. Klimat 89 Kongress 2012 Efter Köpenhamnsmötet har klimatfrågan hamnat i bakgrunden. Det behövs en oerhört mycket större medvetenhet bland politiker, ledarskribenter och andra opinionsbildare om hur allvarligt läget är. Det behövs också en mycket större medvetenhet hos väljarna för att makthavarna, i Sverige och i andra länder, ska kunna vidta åtgärder som leder till starkt minskade utsläpp. Här har MP en stor uppgift. Vi vill att partiet gör betydligt mer för att påverka andra partier, andra opinionsbildare och den allmänna opinionen. Vi yrkar 1. att MP gör klimatfrågan till sin allra viktigaste fråga, 2. att MP utarbetar och genomför en ny aktionsplan för klimatfrågan. Syftet med planen ska vara att tvinga andra partier och andra opinionsbildare till en kraftigt höjd aktivitet i klimatfrågan, 3. att MP utarbetar och genomför en plan med syfte att bland medlemmarna åstadkomma största möjliga mobilisering, jämförbar med den mobilisering som antikärnkraftkampanjen lyckades åstadkomma 1980. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP arbetar med att bredda sitt mandat för att få genomslag för den gröna politiken. MP ska enligt den politiska strategi som partistyrelsen diskuterat med förtroenderåd och lokalavdelningar och beslutat om under mandatperioden fokusera på följande fyra områden: Klimat Lika rättigheter och migration Nya jobb Skola/utbildning Den gröna omställningen är även fortsättningsvis vår huvudfråga. Vi vill att energi- och klimatpolitiken ska nå fram och beröra bredare grupper än i dag. För att nå bredare grupper och få genomslag för både grön politik och vår klimatpolitik är det viktigt att vara trovärdiga i frågor som berör både samhällsekonomin och människors vardag och framtid. Därför avslår partistyrelsens motionärernas fokusering på enbart klimat som vi tror minskar möjligheten att få genomslag för den nödvändiga klimatomställningen. Motion nr: 10.3 UTFORMA EN KLIMATPOLITIK GRUNDAD I VÅRA TRE SOLIDARITETER OCH I VETENSKAPLIG KUNSKAP Billy Larsson Att arbeta emot den globala uppvärmningen framstår som politikens mest grundläggande fråga under överskådlig tid. Människor lär sig ofta av sina misstag, för att i liknande situationer framöver sedan kunna agera på ett bättre sätt. Tyvärr finns inte den möjligheten när det gäller att arbeta med att förebygga klimatförsämringar relaterade till utsläpp av växthusgaser. Miljontals människor kommer därför att drabbas om vi som lever nu inte använder de metoder som kan antas ha bäst effekt för att få människor att minska utsläppen av växthusgaser. Det gör att vi som vill arbeta för att förhindra att temperaturökningarna går över styr, har ett speciellt ansvar för att i en unik historisk situation vidta rätt typ av åtgärder. Den största risken är förmodligen att föreslagna åtgärder blir otillräckliga på grund av att utgångspunkten utgörs av spekulationer om vad som väljarna kan tänkas acceptera, snarare än av forskningsförankrade bedömningar om vad som verkligen kan behöva göras för att önskade resultat ska uppnås. Det finns idag omfattande forskning som visar hur väsentliga ekosystem hotas av den globala uppvärmningen. Det finns också omfattande miljöpsykologisk forskning kopplad till klimatfrågan. Den lyfter ofta fram att det är en bredd i åtgärderna som behövs (såsom ekonomiska styrmedel, tekniska innovationer, livsstilsförändringar och förändrad etik) som troligen är det mest effektiva, snarare än att förlita sig på en eller två åtgärder. Det finns också miljöpsykologiskt tänkande om hur man ska utforma kampanjer på ett framgångsrikt sätt. När behovet av en förändrad etik lyfts fram i den miljöpsykologiska debatten uppkommer beröringspunkter med grundvalen för MP:s existens, nämligen de tre solidariteterna som enligt partiets stadgar är den vision som partiet eftersträvar att genomföra. Situationen i världen när det gäller klimatet går tyvärr för närvarande i fel riktning. Det gör det extra angeläget för MP att ständigt reflektera över om klimatpolitiken utformas på bästa sätt. Jag yrkar Under mandatperioden kommer vi ha en kampanj i just klimatfrågan med samtal och aktioner runt om i hela landet. 90 Klimat 1. att MP lyfter fram partiets tre grundvärderingar om solidaritet med alla människor, med kommande generationer, samt med djur, natur och det ekologiska systemet, som grunden till varför vi arbetar emot den globala uppvärmningen. Det innebär att klimatfrågan därmed framstår som främst en moralisk fråga för oss nu levande mp.se/kongress Kongress 2012 människor i den rika delen av världen – om vi verkligen har rätt att leva på ett sätt som försämrar livsmöjligheterna för fattiga människor, för kommande generationer, samt hotar väsentliga ekosystem och leder till artutrotning, 2. att MP aktivt verkar för att förankra sin klimatpolitik i vetenskaplig kunskap. Det gäller både ekologisk kunskap och miljöpsykologisk forskning. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, besvarad attsats 2 Den klimatproposition partistyrelsen föreslår stärker den vetenskapliga förankringen av MP:s klimatpolitik. Däremot blir det för begränsat att hävda att klimatfrågan enbart är en moralisk angelägenhet. Klimatomställningen kan även motiveras av ekonomiska och näringspolitiska skäl. Motion nr: 10.4 LIVSTILSANALYSER BoAnders Arvidsson och Gabriella Larsson-Auna Stöds av Miljöpartiet de gröna Norrbotten Livsstilsanalys efter genomförda livsstilsmätningar är ett allt viktigare verktyg, som kan få människor att tänka till och skapa sin egen tillvaro och framtid. Det kan handla om att skaffa utbildning och arbete eller platser människor väljer att leva på. Livsstilsanalysen utvärderar om vi egentligen har det bra. För ett drygt sekel sedan vandrade svenskarna antingen ut ur landet eller till städerna, både fysiskt och psykiskt, från naturnära jordbruk till industriella landskap. Sverige har i våra dagar blivit ett land med både städer och landsbygd. Den senare mer fria och friska boendemiljön kommer ofta på undantag i normalsvenskens värdeskala. Istället upprepas att människor är byggda för att arbeta, visa förnöjsamhet under högre makter och klibba ihop sig i storstäder. Detta vanans arv ter sig allt mer märkligt i vår distribuerade och kommunicerande miljö där arbete i allt högre utsträckning kan utföras i stort sett var som helst i världen. Med utgångspunkt från det antagandet kan människor välja nivå på sin livsstil. Fler människor skulle kunna få må bra av att bo ute i landet, i skärgården eller i inlandet i norr. Globalt noterar vi att länder infogar livsstilsanalyser i sina nationella räkenskaper. Sverige har möjlighet att hänga på trenden och infoga livsstilsanalyser i sina nationella årliga räkenskaper. Fördelarna som skapas är att tillväxten då mäts med fler parametrar. Detta är också allt viktigare, och framför allt träffsäkrare, när vi idag ser hur statsstödda fenomen som kapitaltäckningskvoter och blankningar gör våra traditionella ekonomiska bedömningsgrunder allt vagare. Med statliga livs- mp.se/kongress stilsanalyser motiverar Sverige sina medborgare att leva bra liv på bra platser – gröna liv. Vi yrkar 1. att MP verkar för att Sverige som land infogar livsstilsanalyser i sina nationella årliga räkenskaper. Partistyrelsens yttrande: Avslag Riksdagsgruppen håller på med ett arbete med att ta fram nya mått för att få en bättre analys av utveckling än de som traditionellt mäts och värderas. Vi behöver titta på olika värden såsom miljö och livskvalitet. Just frågan om livsstil är en viktig fråga för både livskvaliteten och miljön och är intressanta att analysera. Vi vill dock inte peka på att sådana analyser just ska presenteras vid de nationella årliga räkenskaperna. Motion nr: 10.5 UTSLÄPPSTAK MED MEDBORGARUTDELNING Annika Lillemets och Valter Mutt Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping Klimatförändringarna är en global ödesfråga. Det är också de ökande ekonomiska och sociala klyftorna, globalt och nationellt. Att finna verksamma åtgärder för att minska klimatpåverkan, som är socialt och ekonomiskt hållbara, är en svår utmaning. De amerikanska senatorerna Maria Cantwell (demokrat) och Susan Collins (republikan) har tagit sig an utmaningen, genom att formulera ett konkret förslag på ett system för att minska koldioxidutsläppen på ett sätt som bidrar till ökad social och ekonomisk rättvisa. Deras gemensamma Carbon Limits and Energy for America’s Renewal (CLEAR) Act från 2009, fick visserligen inte stöd av en majoritet i den amerikanska senaten, men dess grundidéer förtjänar fortsatt stor uppmärksamhet. Cantwell och Collins förslag går i stora drag ut på att ett tak (cap) för utsläpp av kol från fossilbränslen sätts på nationell nivå. Nivån på taket sänks gradvis över åren, med hänsyn till ekonomin, så att målen för utsläppsminskningar nås successivt. Utsläppsrätter auktioneras ut till producenter och importörer av fossilbränsle. Endast ”certifierade” aktörer får delta i auktionerna. På så vis undviks spekulation. 75 procent av intäkterna från utsläppsrätterna går direkt tillbaka till konsumenterna. De delas lika mellan alla som bor i USA. En utdelning (dividend) betalas ut varje månad. Enligt det siffersatta förslag som lades fram i senaten, skulle det innebära att 80% av de amerikanska hushållen inte skulle få ökade kostnader. Endast den femtedel som har allra högst inkomster skulle få något ökade kostnader. En studie gjord Klimat 91 Kongress 2012 av forskare vid University of Massachusetts, kommer fram till att majoriteten av hushållen skulle få en ökad realinkomst, med hänsyn taget till effekterna av både högre bränslepriser och utdelning. Systemet är progressivt. Energisparande uppmuntras genom att bränslepriserna stiger, men kostnaderna fördelas efter ekonomisk bärkraft. 25% av intäkterna från auktionerna föreslås gå in i en fond, Clean Energy Reinvestment Trust Fund, och användas för klimatomställningsåtgärder som investeringar i förnybar energi. System för utsläppshandel är ofta komplicerade och ineffektiva. Cap-and-dividend-systemet, däremot, är enkelt och transparent uppbyggt. Det är lätt att förstås hur det fungerar. Att priserna för fossilbränsle stiger är ofrånkomligt både av klimatskäl och därför att tillgångarna är ändliga. Det är därför viktigt att kostnaden fördelas rättvist. Ett system som cap-anddividend är en vinna-vinna-lösning som kan minska såväl koldioxidutsläpp som ekonomisk ojämlikhet. Det bygger på tanken att alla har födslorätt till våra gemensamma tillgångar, eller allmänningar. Det handlar om naturresurser men också om sådant som kulturarv. Det vi fått i arv ska vi vårda och lämna efter oss i minst lika gott skick som vi fick det. Den som utnyttjar våra gemensamma resurser ska betala för sig. Alla har lika rätt till den avkastning allmänningarna ger. Att sätta ett tak på hur mycket koldioxid som får släppas ut i vår gemensamma atmosfär, och ta betalt för rätten att släppa ut, är ett sätt att ansvarsfullt förvalta en av våra viktigaste gemensamma livsviktiga allmänningar. Fördelning (predestribution) istället för omfördelning (redistribution), som Cantwells och Collins system innebär, bygger på en helt annan människosyn. Det ger ökad värdighet för människor som får ökad makt över sina liv. Såväl Sveriges klimatpåverkan som de ekonomiska och sociala klyftorna behöver minskas. Vi yrkar 1. att riksdagsgruppen uppmanas att föreslå en statlig offentlig utredning av hur ett system med utsläppstak för koldioxid och medborgarutdelning, skulle kunna utformas i Sverige. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen delar motionärernas ambition att både klara klimatutmaningen och minska de sociala klyftorna. MP arbetar också för att synliggöra det ekologiska fotavtrycket. Förslaget om individuella utsläppsrätter är intressant i teorin då den visar tydligt att utsläppen ökar när människor är rikare. Som 92 Klimat metod att minska utsläppen kräver ett sådant system administrativa och kontrollerande åtgärder som inte är önskvärda. Det saknas inte politiska förslag utan politisk vilja för att minska klimatutsläppen. Motion nr: 10.6 KOSTNADSVÄXLING FOSSILA BRÄNSLEN Sten Erik Björling Att minska beroendet av fossila bränslen i svensk ekonomi blir en allt viktigare uppgift inför de stora utmaningar som står inför dörren med peak oil, peak coal och peak gas. Speciellt i Sveriges fall är minskandet av beroendet till olja i främst transportsektorn och i produkter allt viktigare – att med fungerande marknadsmekanismer få till relativt snabba och effektiva minskningar av användningen av fossila bränslen, öka insatserna för att spara energi samt i slutledet ersätta fossila bränslen med uthålliga, och om möjligt lokala alternativ. En mekanism som bör ge avsevärt större effekt än tidigare försök till att använda marknadsmekanismer för att minska användningen av fossila bränslen kan se ut som följer (detta är ett exempel som oberoende ekonomer har föreslagit): • Vid import av fossila bränslen läggs det på en avsevärd avgift till produktens pris innan det fossila bränslet ingår i processer, tillverkning och produkter i Sverige. Denna avgift bör minst fördubbla priset på det fossila bränslet eller råvaran. • De medel som på detta vis kommer in till statskassan distribueras till alla medborgare i Sverige – oavsett om de har bil eller inte eller om deras hus värms upp av olja eller inte. Vuxna får en större andel än yngre. • Naturligtvis så ökar priserna för alla de produkter och tjänster som på ett eller annat sätt baseras på användning av fossila bränslen och råvaror. • De som är storförbrukare av denna typ av produkter och tjänster kommer att få avsevärt större kostnader än tidigare och trycket för dessa konsumenter att minska sin användning av fossilt baserade produkter/tjänster kommer att öka. De kommer att inse behovet av att investera för att minska användningen eftersom de ser den långsiktiga effekten av sin energiförbrukning och användning av produkter baserade på fossila resurser. • För dem som inte har stor förbrukning av fossilt baserade produkter och tjänster så kommer dessa att belönas med en positiv skillnad mellan bidraget och kostnaderna för fossila tjänster och produkter. De kommer därmed att både sträva efter en fortsatt minskad användning av fossila produkter och dessutom kommer de troligen att investera mer i mp.se/kongress Kongress 2012 besparande tjänster, produkter och processer för att ytterligare öka mellanskillnaden. • Med denna approach så ökar även prisskillnaderna mellan fossila produkter och de uthålliga alternativen vilket medför att dessa används mer och fler kommer att investera i de uthålliga alternativen. Det innebär bl a att individerna tjänar mer på att använda kollektiva lösningar för trafik och de tjänar än mer om de cyklar, vilket ger många fördelar i folkhälsa mm och minskat beroende av extern försörjning. Jag yrkar 1. att MP utvärderar ett införande av en modell för avgifter vid import av fossila resurser parat med jämlik distribution av dess intäkter till medborgarna. Partistyrelsens yttrande: Avslag Det är MP:s politik att Sverige och världen ska bli oberoende av fossila bränslen. Det behövs kraftfull politik såväl för att fasa in förnybara alternativ och uppmuntra hushållning som för att fasa ut de fossila bränslena. Det pågår ett ständigt ett arbete för att utveckla de ekonomiska styrmedel och de lagar som behövs för att detta ska kunna genomföras. I år lägger partistyrelsen en proposition om klimatpolitik. MP har också en politik för ett jämlikt samhälle med livskvalitet för alla. Det utgår redan betydande skatter på fossila bränslen, både som energiskatter och koldioxidskatt. Det går alltid att diskutera storleken på och fördelningen av dessa. MP föreslår t ex en höjning av koldioxidskatten. Vid detaljutformningen av skatterna måste flera olika hänsyn tas, bland annat tillämpas av konkurrensskäl lägre skattesatser för den exportberoende industrin, så länge inte dennas konkurrenter i utlandet belastas av samma skatter. Skatteinkomsterna går in i statskassan och används för många olika ändamål, någon öronmärkning av skatter till vissa ändamål förekommer inte i Sverige. Motion nr: 10.7 större störning i t ex Hormuz-sundet kan innebära att priserna går upp drastiskt, men än värre att det inte kommer att finnas någon olja för en sådan liten aktör i Europa som Sverige i förhållande till större länder och regioner. Det finns regelverk som anger att Sverige med egna lager ska kunna kunna hantera ca 70 dagars förbrukning. Dock så finns det inga mekanismer för att styra dessa bränsleresurser till de viktigaste samhällsfunktionerna idag – transporter av varor och upprätthållandet av för samhället viktiga funktioner. Risken är uppenbar att dessa viktiga samhällsfunktioner och logistiska funktioner kommer att behöva konkurrera med privatbilismen och mindre viktiga funktioner för bränslet vilket kan medföra mycket stora negativa konsekvenser för samhället i stort p g a hamstring mm. Med denna bakgrund så bör förberedelser göras för att säkerställa drivmedels- och bränsleförsörjningen till dessa prioriterade funktioner och processer genom strukturer och tekniker för ransonering av bränslen och drivmedel. Kapaciteten för lagring av drivmedel och bränslen bör utvidgas – det är inte uteslutet att en del bergrumslager som tidigare var aktiverade i invasionsförsvaret kan återtas i drift, restaureras eller på annat sätt aktiveras. Utökad finansiering bör utvärderas till de projekt som kan producera bränsle och drivmedel internt inom Sveriges gränser – ev stöd till skapandet av raffinaderier för tallolja till biodiesel till ytterligare pappersbruk t ex. Jag yrkar 1. att MP verkar för utvecklandet och förberedandet av ransoneringssystem för bränslen och drivmedel att användas i krislägen och i allvarliga bristsituationer vad avser bränslen mm för transportsektorn och vitala samhällsfunktioner, FÖRBEREDANDE AV STRUKTURER OCH PROCESSER FÖR LAGRING OCH RANSONERING AV FOSSILA BRÄNSLEN 2. att MP verkar för genomförandet av behovsanalyser av drivmedel och bränslen inom vitala statliga, kommunala och privata verksamheter samt utformning av processer och infrastrukturer för att garantera dessa funktioners och processers tillgång till bränsle och drivmedel, Sten Erik Björling Sverige är ytterst beroende av fossila bränslen främst inom trafik- och transportsektorn, ett beroende som medför att Sverige som nation blir allt mer sårbart för yttre händelser såsom konflikter kring oljeproducerande nationer och regioner. En 3. att MP verkar för utvidgandet av lagringskapaciteten för drivmedel och bränslen för transporter och vitala samhällsfunktioner utöver de som stipuleras av IEA – återupprättande/aktivering av bergrum och tidigare lagringsstrukturer från det tidigare invasionsförsvaret, mp.se/kongress Klimat 93 Kongress 2012 4. att MP verkar för en kraftig ökning av anslag för utveckling och integrering av processer och produktionsmöjligheter för tillverkning av bränslen inom Sverige samt kraftigt ökar investeringsstöd för produktionsanläggningar för dessa bränslen. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Partistyrelsen instämmer i att det är viktigt att ha en beredskap vid eventuella kriser. MP:s utgångspunkt är att vi arbetar för att uppnå ett fossilfritt samhälle så fort det går. Självklart ska vi ha en beredskap att ha tillgång till bränsle oavsett om det är olja eller alternativ. Eftersom det just nu pågår ett arbete på riksdagskansliet för att bättre kartlägga vilka hoten mot människor i Sverige är vid olika kriser vill partistyrelsen dock inte förekomma resultaten av detsamma. Motionärens yrkanden kan med fördel ingå som frågeställningar i den översynen och kommer därför att skickas över till riksdagsgruppen. Motion nr: 10.8 HUSTAKSTÄCKNING Sven Hansson Ett tak med svart yta är det sämsta alternativet vid omvandlingen av solenergi från solens instrålning mot taket med avseende på uppvärmning/växthuseffekten. Takets temperatur stiger och kan gå upp till 80–100 grader. Värmen försvinner inte utan den sprider sig iväg uppåt och bort till ingen nytta. Energin försvinner inte utan blir kvar i luftens värme. Det ursprungliga som hände i äldre tider var att solens energi träffade en mark med någon form av växtlighet som kunde binda koldioxid. Solens energi som nådde hav reflekterades i stor utsträckning ut tillbaka i rymden samt höll havet på en viss temperatur. Allt större ytor på jorden är numera, genom vår utveckling, vägar, byggnader och alla möjliga urbana ytor. Värmen som uppstår på våra nordliga breddgrader här i Sverige är lika mycket bidragande till jordens uppvärmning som om den uppstår på sydligare breddgrader. Ett års solinstrålning på ett hustak på en villa kan omvandlas till värme som uppgår till 20 000 kWh. Steven Chou, 1997 års Nobelpristagare i fysik, har beräknat att om man målar alla hustak och alla trottoarer i hela världen men vit färg så skulle medeltemperaturen på jorden sjunka med 0,6 grader eller motsvarande 11 års koldioxidutsläpp från världens alla bensin- och dieselbilar. Att försöka hejda uppvärmningen av jordens temperatur är en av de viktigaste frågorna som ett parti som MP kan ägna sig åt. En bra åtgärd är att utnyttja solenergi i form av solceller eller solvärme på taken, detta driver MP idag. Idag väljer tyvärr inte alla ett takmaterial som består av solceller eller solvärmepaneler utan de flesta som bygger nytt eller renoverar lägger annat traditionellt material som tegel- el94 Klimat ler betongpannor. Det andra som man kan göra när man bygger nytt eller renoverar sitt tak är att välja ett material som är så klimatsmart som möjligt. Det finns takmaterial som kan likt en katalysator på en bil reducerar oönskade gaser. För att reducera kväveoxider, finns det exempelvis Icopal Noxite. Noxite-produkterna är täckta av titandioxid, en katalysator som utan att själv förbrukas påskyndar omvandlingen av skadliga NOX-partiklar till ofarligt nitrat, NO3. Processen aktiveras när solens ultravioletta strålning träffar taket. Mer än 85% av kväveoxiderna kan neutraliseras för att sedan sköljas bort av regnet. Och effekten försvinner inte. Noxite gör sitt miljöjobb under takets hela livslängd. För att reducera koldioxid, finns det exempelvis Derbigum Olivine. Tätskiktet Derbicolor Olivine har en yta som består av mineralen olivin, som reagerar när taket kommer i kontakt med atmosfärens koldioxid via regnvatten. Kontakten skapar en kemisk reaktion som neutraliserar koldioxiden och slutprodukten färdas sedan bort med regnvattnet och är ofarlig för naturen. Olivin är en mineral bestående av järnmagnesiumsilikat och är ett av de vanligast förekommande mineralerna på jorden. Ett tredje alternativ är också att välja en ljus eller helt vit färg på taket. Som sista förslag föreslår jag att MP arbetar för att minska användningen av svart takbeläggning. Jag yrkar 1. att MP verkar för att hustak beläggs med solceller eller solvärmepaneler, 2. att MP verkar för att hustak beläggs med material som kan reducera koldioxid eller kväveoxid, 3. att MP verkar för att hustak beläggs med material som är vitt, 4. att MP verkar för att hustak inte bör beläggas med svart material. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att solenergi är en viktig energikälla. Vi tror däremot inte att tvingande regler för alla hus är rätt väg eftersom det finns hus där solenergi inte är ett användbart alternativ. I stället vill vi göra det så lönsamt att använda solfångare och solceller att utbyggnaden ökar snabbt. I partiets bostadspolitiska motion från hösten 2009 (2009/10:C390) finns förslag som går i kongressmotionens riktning. Partiet lyfter där förslaget att vart fjärde tak 2020 ska ha solfångare och att det i byggmp.se/kongress Kongress 2012 lagstiftningen införs krav på så kallade energiaktiva tak. Det pågår en intressant utveckling av olika material och färger på tak som kan bidra i arbetet med att minska växthuseffekten och vissa luftföroreningar. Vi ser hur både kommuner och företag i dag prövar dessa metoder på flera byggnader vilket är positivt. Det saknas dock än så länge tillräckliga underlag som visar effekter och kostnader för att generellt verka för särskild beläggning av alla befintliga och nya tak. mp.se/kongress Klimat 95 Kongress 2012 11. MAT OCH AVFALL mentariker redan med framgång driver dessa frågor och med förnyat förtroende agerar i dessa frågor som vice ordförande i EU:s kemikalie-/miljöutskott. Motion nr: 11.1 Se EU: http://www.europaportalen.se/tema/carlschlyter och http://www.mp.se/templates/Mct_177. aspx?number=169899 Se riksdagsmotioner: http://www.riksdagen.se/sv/ ledamoter-partier/Hitta-ledamot/Ledamoter/Leander-Helena-MP/ UTMÄRKNING AV PALMOLJA Märta Elf Stöds av Grön Ungdoms riksorganisation Palmolja är idag ett vanligt fett som finns i framförallt matvaror, men också i hårprodukter med mera. Palmolja utgör idag ett stort hot mot regnskogen men det är vanligt att palmolja inte står utmärkt på varans innehållsförteckning, utan gömmer sig under det betydligt bredare begreppet vegetabiliskt fett. Detta gör det väldigt svårt för den konsument som vill göra ett medvetet val att veta vilka produkter som den skall välja. Jag yrkar 1. att MP ska verka för att palmolja skall vara utmärkt i produktens innehållsförteckning. Partistyrelsens yttrande: Bifall Kongressen föreslås bifalla motionärens förslag om att MP ska verka för att palmolja ska vara utmärkt i produktens innehållsförteckning. MP värnar konsumentens rätt att kunna göra medvetna va, och rätt till information är väsentligt i detta. Motion nr: 11.2 KEMIKALIERS TILLSATSER I LIVSMEDEL Carl-Evert Werme Vetenskapliga undersökningar visar att även små mängder kemikalier och skadliga tillsatser är hälsofarliga i våra livsmedel. Ökad risk för sjukdomar som diabetes, adhd, försämrade spermier och hormonstörningar har konstaterats. Kunniga miljöpartister inom detta område bör agera. Jag yrkar 1. att MP:s EU-parlamentledamöter ska ta upp hälsoproblemet med kemikalier och skadliga tillsatser i EU-parlamentet, 2. att MP:s riksdagsledamöter ska ta upp detta hälsoproblem i riksdagen. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Motionären tar upp ett synnerligen angeläget tema som rör kemikaliers och tillsatsers inverkan på människa och miljö. Det är med stolthet vi konstaterar att såväl riksdagsgruppen som våra svenska EU-parla- 96 Mat och avfall Motion nr: 11.3 EN STRATEGI FÖR GRÖN MATPOLITIK Björn Havsöga och Hélène Havsöga Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv och Ronneby Inför valet 2010 gick MP ut med att vi ville föra upp ett nytt politiskt område på agendan, nämligen livsmedelspolitik. I den politik som kommunicerades ut lades stort fokus på ekologisk och närodlad mat utan onödiga tillsatser. Dessa frågor är viktiga för vår hälsa och miljö och är självklart något vi även i fortsättningen bör driva. Dock sades väldigt lite om en av de allra viktigaste och största frågorna inom livsmedelsområdet, nämligen det sätt som produktionen av olika livsmedel påverkar vår miljö och vårt klimat, både lokalt och globalt. I detta är bekämpningsmedel, konstgödsel och transporter bara en del av problematiken. Livsmedelsproduktion, liksom all mänsklig aktivitet, förändrar miljön där den bedrivs. För att nå långsiktig hållbarhet måste vi se till att de negativa effekterna av denna påverkan blir så små som möjligt. Exemplen på att vi är långt ifrån ett sådant hållbart system är dock många: Idag står livsmedelsproduktionen för mellan 25 och 30% av de globala utsläppen av växthusgaser (jämförbart med transportsektorns ca 27%). Stora regnskogsområden skövlas varje år för att bereda mark till odlingar av fodersoja, där enorma mängder bekämpningsmedel och konstgödsel används. En stor andel av all antibiotika som används i världen ges till djur utan infektioner inom köttindustrin, något som är en starkt bidragande orsak till antibiotikaresistensproblemet i världen. Fiskbestånden i världshaven utarmas allt mer för varje år, både av utfiskning och av övergödning liksom av utsläpp av bekämpningsmedel. Gigantiska monokulturer som tränger bort de flesta andra arter breder ut sig i världens mest fertila jordbruksområden. Enorma växthusanläggningar för produktion av frukt och grönt under helt artificiella förhållanden i helt ”fel” klimat konsumerar stora mängder energi och vatten. I sig driver allt detta dessutom på en ökad användning och produktion av genmodifierade grödor som vi i dagsläget inte har mp.se/kongress Kongress 2012 full kontroll över och som har mycket osäker påverkan på vårt globala ekosystem. Vilken mat vi äter, och på vilket sätt den producerats, har avgörande betydelse för om vi kan lyckas nå det hållbara, gröna samhället. Vi, både som samhälle och individer, måste ställa oss frågan om vi tycker det är okej att vår värld förstörs bara för att vi ska kunna fortsätta äta på det sätt vi gör idag, när alternativen finns. Vi måste lägga om vår konsumtion och produktion av livsmedel, från dagens resursslöseri, till betydligt mer miljövänliga former. Det är inte hållbart, inte ens på kort sikt, att exempelvis fortsätta konsumera kött (vars produktion står för hela 18% av växthusgasutsläppen) och andra miljöförstörande livsmedel på det sätt vi gör idag. Om MP menar allvar även på klimatfronten är detta en fråga som kräver lika stor belysning som den vi har när det gäller att förändra transportsektorns utsläpp genom skatter, initiativ till attitydförändringar och tekniska innovationer. Att ignorera stora delar av livsmedlens klimatpåverkan gör sig väldigt illa trovärdighetsmässigt för ett parti som har så långtgående visioner om klimat och miljö som det gröna parti vi alla gått med i. Att inte ta tydlig ställning i denna fråga är direkt negativt också med tanke på många andra av våra hjärtefrågor som den berör, ibland högst konkret som t ex pacifismen och en strävan mot en värld i fred. MP har en viktig roll att fylla som opinionsbildare och som politisk stigfinnare även i denna fråga. Vi yrkar 1. att partistyrelsen till nästkommande kongress tar fram en strategi för hur partiet på alla nivåer ska driva grön livsmedelspolitik med fokus på matens totala klimatpåverkan. Partistyrelsens yttrande: Avslag MP tog fram en jordbrukspolitisk strategi 2008. På senare tid har vi fokuserat på 100% ekologiskt som inriktning. Det är en central del av lösningen på flertalet av de problem som motionärerna tar upp. Konsekvenserna av 100% ekologiskt pekar indirekt på lösningar på andra problem. Riksdagsgruppen har också lyft frågan om hur livsmedelssystemet skulle påverkas av kraftigt höjda priser på olja. Det pågår ett utvecklingsarbete på riksdagskansliet som tar upp effektiv markanvändning i ett sammanhang med biologisk mångfald, animalieproduktion och ökad konkurrens om markanvändning. Möjligen kan man se dessa inriktningar som resultatet av en informell strategi av den typ som motionärerna efterlyser. Ett uppdrag att ta fram en särskilt livsmedelspolitisk strategi kan konkurrera om resurser med arbetet med partiprogramsrevideringen. Partistyrelsen tycker det är bättre att vänta tills partiprogrammet är mp.se/kongress färdigreviderat och då bedöma vilka politiska områden som vi behöver utveckla. Motion nr: 11.4 FÖRPACKNINGAR Monika Aune Stöds av Miljöpartiet de gröna Örebro, Blekinge och Nora Varje vecka hanterar vi svenskar ett otal förpackningar som vi tagit med hem från affären. Det handlar om mjölk, juice, konserver, flaskor, burkar med mera. Vi förväntas som goda och ansvarskännande konsumenter att sortera avfallet i våra hem och därefter transportera detsamma till en depå för sorteringsavfall. Producenternas ansvar i denna process är att samla ihop det sorterade avfallet och, i bästa fall, återvinna avfallet som nya produkter eller som energi. I denna process har konsumenterna fått ta ett stort ansvar. Förpackningarna från affärerna är ofta stora och svulstiga, i vissa fall helt onödiga. Många hushåll har svårt att hitta plats för sorteringen i sina hem och ännu har inte alla hyresfastighetsägare möjliggjort plats i soprummen för olika typer av avfall. Dessutom krävs ofta biltransporter till avfallsstationerna när hushållen ska lämna sitt avfall. I andra länder, exempelvis Tyskland, har statsmakterna uppmärksammat ovanstående dilemma. Här ser man att den tyngsta bördan bör ligga på producenten av varan – inte på konsumenten. Det vill säga att producenterna genom lagar styrs till att förpacka varor på så sätt att så lite avfall uppstår som möjligt. I praktiken har detta lett till att exempelvis samma elektronikvaror får en typ av förpackning i Sverige och en typ i Tyskland. Den tyska förpackningen är mindre än den svenska. Jag anser att varuproducenter i Sverige ska tvingas att minimera sina förpackningar, i syfte att underlätta för konsumenten och minska energiuttaget. Detta bör kunna åstadkommas genom att riksdagen skapar tvingade lagstiftning. Jag yrkar 1. att MP verkar för en skärpt lagstiftning som tvingar varuproducenter att minimera sina förpackningar. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionären tar upp en fråga som regelbundet kommit upp på kongresserna, senast 2011 (motion 15.9 Förpackningar). MP har länge drivit frågan kring sambandet mellan konsumtionsvolymer, transporter Mat och avfall 97 Kongress 2012 och sopor i relation till förpackningar och materialval. Vi ser positiva trender där branscher aktivt verkat för att minska förpackningsvolymerna i takt med ökat konsumenttryck och miljömedvetenhet. Samtidigt är det stora volymer av förpackningar som kan kopplas till snabbmat och halvfabrikatsprodukter vilket orsakar stora utmaningar lokalt i våra kommuner och stadsdelar. Vi menar att MP har att fortsätta dialogen för att bevaka och utveckla drivkrafter för förpackningsindustrin att minimera volym och mängd förpackningar med miljösmarta materialval före skärpt lagstiftning med alla dess konsekvenser. Motion nr: 11.5 SKATT PÅ PLASTMATERIAL Helena Bosved, Emma Ode och Catrin Steen Stöds av Miljöpartiet de gröna Örebro och Hallsberg Plast är vad vi i vardagligt tal kallar flera olika syntetiska material. Plast är en relativt ny företeelse i vårt moderna samhälle och har fått en boom under det senaste halvseklet. Globalt sett har plastanvändningen ökat med 9% per år. År 2009 var tillverkningen 230 miljoner ton. Plats tillverkas till största delen av två råvaror: råolja och kondenserad naturgas, vilket båda är fossila bränslen. Plastframställning tar mindre än 5% av världens råoljeproduktion i anspråk, men mycket lite av den plast som produceras globalt sett återvinns. Det är också svårt att bibehålla plastens kvalitet vid återvinning. I Europa används cirka 40% av all plast enbart till förpackningar. Många förpackningar är säkerligen onödiga från början och många hamnar nog i sopor till förbränning eller i naturen istället för att återvinnas. Plasten märks i form av nedskräpning, utsläpp av kemikalier och växthusgaser och en orsak till en alltmer sinande råoljereserv – peak oil, då råoljeproduktionen börjar minska istället för att öka. Vi behöver plastskatt eftersom oljereserven sinar Tidpunkten för Peak Oil är omdebatterad, men faktum kvarstår: Vi måste börja förbereda oss för ett samhälle där olja är en bristvara. Att ställa om samhället kommer att bli kostsamt och kräva uppfinningsrikedom. En skatt på plastmaterial kan både bidra till att finansiera omställningen och verka som ett beteendeförändrande instrument under omställningsprocessen. Vi behöver platsskatt för att minska spridningen av kemikalier I plast är det inte bara oljan som är ett problem. När man ska forma plasten till det man vill så behöver man använda sig av andra olika kemikalier för att ge plasten specifika egenskaper. Pvc, som finns i många leksaker blir ett stenhårt material vid tillverkningen och kan då lätt gå sönder när barnen leker med 98 Mat och avfall saker av pvc. Därför tillsätts olika kemiska mjukgörare som ftalater för att mjuka upp plasten. Därefter måste man även tillsätta stabilisatorer för att få den hårdhet i plasten som man vill ha och då är det vanligt att använda sig av bly. Även fast att vi vet att bly kan göra oss mindre fertila och att bly som finns i mammans blod både är cancerframkallande och kan rubba fostrets utveckling, så finns det fortfarande inga gränser för hur mycket bly man får använda i olika produkter i Sverige eller i EU. Ftalater är ett slags oljigt ämne som gör plasten mjukare. Ämnet lossnar sedan från plastsakerna och man andas in det, slickar i sig det eller så går ämnet in i kroppen via kontakt. Väl inne i kroppen kan ftalaterna härma vårt hormonsystem och sätta igång kroppens processer vid fel tillfällen, vilket kan medföra att barn utvecklas tidigare än de borde och mäns spermaproduktion försämras. Även om Sverige har infört gränsvärden på en del farliga ämnen i produkter så finns det inget ansvarstagande för helheten. Det finns ingen som övervakar cocktaileffekten av alla produkter som finns i ett hem och hur det påverkar människorna som bor där. Det finns 143 000 kemiska ämnen som används inom EU i större mängder än 1 ton per år. Av dessa ämnen har endast 6 beslagtagits eller belagts med någon form av begränsning eller restriktioner. Det är av yttersta vikt att vi inför en plastskatt för att minska spridningen av kemikalier. Vi behöver plastskatt för att minska sopberget I våra världshav guppar mängder av plast omkring, och problemet bara växer. Vid Bohusläns kust flyter varje år 5 000 kubikmeter plast i land. I Stilla havet flyter en ”plastkontinent” omkring som inget land vill ta ansvar för. Samtidigt som haven är fulla av plast, till stor skada för havsmiljön och djurlivet, råder det brist på återvunnen plast på land. Ett stort problem är att plast inte bryts ner, utan finfördelas i små partiklar. Det gör att plasten tar sig in i näringskedjan och att vi i slutänden får den i oss via maten. 80% av plasten i havet tros komma från land, resten är avfall från sjöfarten. Utöver bättre återvinning måste bruket av plast i allehanda olika produkter omgående minska. Plast är ett icke-hållbart material, framställt av ändliga resurser som skadar människa och miljö. I syfte att få konsumenter att köpa mer miljövänliga varor bör ett förslag på hur skatt på plastprodukter utformas. I Frankrike infördes försök med plastskatt redan 2008. Vi yrkar 1. att partistyrelsen får i uppdrag att arbeta fram ett förslag på hur skatt på plastmaterial kan införas. mp.se/kongress Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Avslag En skatt på plast kan ses som en ökad beskattning av naturresurser mer generellt och vara önskvärd som ett led i en ökad miljörelatering av skattesystemet. En sådan är dock svår att realisera i bara ett land. För att omfatta såväl inhemsk som importerad plast skulle skatten i så fall behöva ligga i detaljistledet. Då plast ingår till någon del i det mesta nuförtiden skulle det bli en enorm apparat. Ett bättre alternativ är att beskatta produktionen så nära källan som möjligt, men det kräver då att skatten genomförs samtidigt i många länder. Kommer man överens i EU skulle det kanske vara tillräckligt för att en produktionsskatt skulle kännas som mer än ett slag i luften. MP har i riksdagen lyft fram behovet av ett råvaruskattedirektiv med gemensamma minimiskattenivåer på samma sätt som EU:s energiskattedirektiv (se t ex yttrande http://www.riksdagen. se/webbnav/?nid=10&doktyp=utskottsdokument&d ok_id=GZA12A02A7&rm=2011/12&bet=8 över EUförslag om färdplanen för ett resurseffektivt Europa, KOM(2011)571). Motionen tar även upp de farliga kemikalier som många gånger ingår i plastmaterial. Här kan i många fall förbud och annan lagreglering vara mer effektiva styrmedel än beskattning. Även i dessa fall krävs oftast beslut på EU-nivå för att bli effektiva. MP har i riksdagen lämnat förslag i denna riktning, se t ex partimotion 2010/11:MJ449 Ansvarsfull kemikaliepolitik. Riksdagsgruppen arbetar med en översyn av vilka ekonomiska styrmedel som ska användas för att uppnå våra miljömål. Partistyrelsen tycker dock inte att vi ska ta fram ett förslag på hur just skatt på plastmaterial kan införas. Motion nr: 11.6 PAPPERSREKLAM Thomas Larsson Pappersmassaindustrin är en av de mest energikrävande industrierna vi har i Sverige idag. Den orsakar dessutom utsläpp av hormonstörande ämnen som fenoler och även andra miljöpåverkande ämnen. Även om vi är bra på att källsortera i det här landet så säger det sig självt att vi sparar på energi om vi slösar mindre. Ändå delas det fortfarande ut pappersreklam, trots att det många som är ganska irriterade på den. För det mesta beror det på ren passivitet att man inte sagt nej till reklam. Den som är riktigt intresserad av eventuella erbjudanden tar reda på det ändå via företagets hemsida eller någon annan kontakt. Vissa reklamutdelare respekterar inte heller att man tackat nej till reklam. Ringer man det ansvariga företaget och anmärker detta så vidtas oftast inga åtgärder mot dessa personer. Man har lagstiftning idag mot elektronisk oönskad reklam, men oönskad mp.se/kongress pappersreklam som orsakar betydligt större miljöpåverkan verkar tydligen vara helt okej enligt lagstiftarna (åtminstone om man ser till vad som görs). Jag inser att vi inte kan förbjuda pappersreklam, i alla fall inte med en gång, men vi kan utnyttja folks passivitet till miljöns och ekonomins fördel genom att göra tvärtom mot hur vi gör idag. Jag yrkar 1. att MP verkar för att ej reklam ska vara standard. Då kan de som vill ha reklam få den genom att de aktivt sätter upp en lapp på dörren eller brevlådan, ”Ja tack till reklam”, 2. att MP verkar för att man ser över regelsystemet och vidtar åtgärder mot de reklamutdelare och de företag som inte respekterar dem som inte vill ha reklam hem i brevlådan, 3. att MP ska verka för att en höjning av reklamskatten sker för direktreklam, 4. att MP ska verka för det danska systemet, med standardiserade flervalsskyltar införs. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP jobbar redan i dag för ändringar av marknadsföringslagen så att endast de som aktivt vill ha reklam ska få den utdelad. Även reklamskatt på direktreklam är en fråga som har tagits upp av riksdagsgruppen. Det danska systemet – att man med hjälp av märkning ska kunna slippa reklam – finns redan. Motion nr: 11.7 ÖKAT ANSVARSTAGANDE FÖR BIOLOGISKT HUSHÅLLSAVFALL Miljöpartiet de gröna Södertälje Biologiskt hushållsavfall är en viktig resurs. Ett långsiktigt hållbart samhälle förutsätter att vi återvinner hushållsavfallet. Det finns flera kommuner i landet som är duktiga och på olika sätt tar hand om det biologiska hushållsavfallet, ofta handlar det om kompostering eller framställning av biogas. En mindre bra lösning är att bränna det biologiska avfallet tillsammans med övrigt hushållsavfall. Vid förbränning uppstår värme och i kraftvärmevärk även el men det har konstaterats att den potentiella miljöpåverkan är större vid förbränning. (Miljö- och samhällsekonomisk analys av behandling av biologiskt avfall, Examensarbete i masterprogrammet Industrial Ecology, Hanna Ljungkvist.) Att sortera ut det biologiska avfallet och processa det är mer kostsamt än att bara bränna det. Hantering av hushållsavfall är ett kommunalt ansvar och ska vara självfinansierat vilket innebär att kostnaden för medborgaren blir högre om man bor i en kommun som Mat och avfall 99 Kongress 2012 valt att ta ansvar för att uppnå de nationella målen och att bidra till ett hållbart samhälle. För kommuner som prioriterar att hålla kostnaderna nere och överlåta till andra att ta ansvar för de gemensamma miljömålen som regeringen satt finns det alltså goda förutsättningar, då man kan hålla taxan nere genom att bränna det biologiska avfallet. Detta sker vanligen genom att sambränning med övriga hushållssopor vilket gör att man även slipper kostanden för att sortera ut det biologiska avfallet. Det innebär att medborgare i de kommuner som tar ansvar straffas ekonomiskt. Det är inte tillåtet att deponera biologiskt hushållsavfall men incitamentsstrukturen är snedvriden och de som väljer den mindre bra lösningen premieras ekonomiskt. Till detta kan läggas att det är brist på biogas för fordonsdrift vilket innebär att man i dagsläget måste spä ut biogasen med fossilgas för att någorlunda svara mot efterfrågan på fordonsgas. Att enbart föreslå höjd förbränningsskatt har inte löst problemet då vi ännu inte når målet avseende det biologiska hushållsavfallet. MP bör lyfta denna fråga för att pressa regeringen att skapa tydligare incitament för kommunerna att välja de mer hållbara lösningarna. Grön skatteväxling behövs för att vända trenden och få fler kommuner att ta ansvar. Det skulle exempelvis kunna ske genom ökad förbränningsskatt för osorterat hushållsavfall i kombination med bidrag till investeringar för hantering av det biologiska avfallet eller andra former av subventioner. Miljöpartiet Södertälje yrkar 1. att ansvariga riksdagsledamöter i riksdagen lägger konkreta förslag till åtgärder som skapar ekonomiska incitament för kommunerna att sortera ut det biologiska hushållsavfallet, för att producera biogas, 2. att partistyrelsen verkar för att införa krav på att biologiskt hushållsavfall processas biologiskt i landets kommuner. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP har en tydlig biogaspolitik och ser det som viktigt att hushållens matavfall återvinns till biogas. Vi föreslår investeringar i både produktions- och distributionsledet. MP har även föreslagit en stor satsning på biogasproduktion från gödsel, vilket minskar utsläppen av metan, en mycket kraftig växthusgas. Vi vill se både offentliga och privata aktörer för rötning av substrat för att kunna producera lokal biogas med den begränsade mängd substrat som finns att tillgå. Dessa frågor drivs i dag av riksdagsgruppen. 100 Mat och avfall Motion 2010/11:N398 av Stina Bergström m.fl. (MP) Motion 2011/12:N257 Hundra procent förnyelsebar energi av Åsa Romson m.fl. (MP) Motion 2011/11:N260 En långsiktig Biogasstrategi Av Lise Nordin m.fl. (MP) Motion nr: 11.8 PANT PÅ DATORER OCH MOBILTELEFONER Thomas Larsson Det är svårt att riktigt inse hela vidden av att en sak som man använder dagligen skulle vara ett miljöproblem. Men sätter man sig in i fakta så börjar man sakta bli obehagligt medveten om vilken tickande miljöbomb vi bär omkring på i princip hela tiden. Jag pratar om vår moderna tids heliga graal, mobiltelefonen och även datorer i allmänhet. Först och främst, vid i princip all gruvbrytning påverkas miljön starkt. Det är ganska självklart: metallerna man vill åt finns i förhållandevis liten koncentration och därmed måste man bryta stora mängder, som i sin tur orsakar miljöförstörelse. I bästa fall – i sämsta fall kan grundvattnet bli förgiftat. Detta gäller speciellt de tungmetaller som elektronikindustrin använder i stora mängder, som tenn, koppar, guld, tungsten och tantal. Den sistnämnda finns i alla mobiltelefoner och bryts mestadels i Kongo. Det har gjort att man hugger ned regnskog där för att komma åt tantalen, vilket i sin tur hotar bl a gorillorna som lever där. Utrotningshotade gorillor är väl inte direkt det första man tänker på när man står i butiken för att välja vilken mobiltelefon man vill köpa, men det är kanske inte något mobilindustrin vill marknadsföra heller! Metallerna ovan kallas också ”konfliktmineraler” eftersom de till största delen utvinns i östra Kongo, där det råder inbördeskrig. När mobiltelefoner och datorer slängs hamnar de i bästa fall bland elektronikskroten. Tyvärr så skeppas även denna del ibland iväg till u-länder vars regeringar tar mutor och betalt för att ta emot elektronikskrot. I t ex Nigeria har man uppmätt tungmetaller som har flera hundra gånger så hög halt som bakgrundskoncentrationerna, vilket förgiftar dricksvattnet där. Där står arbetare, ofta unga människor, utan skydd och exponeras för bromerade flamskyddsmedel, tungmetaller mm. I sämsta fall slängs den inte ens till elektronikskroten, utan i soppåsen. Då sker en diffus spridning och ämnena hamnar förr eller senare i dricksvattnet och maten. Man har beräknat att globalt så återvinns 1% av mobiltelefonerna, resten hamnar i soporna. Även om vi är bra på att återvinna här i Sverige, så är det här ett globalt problem och vi måste på längre sikt få till ett globalt system om det ska fungera. mp.se/kongress Kongress 2012 Jag yrkar 1. att MP verkar för en utveckling om ett möjligt pantsystem för elektronikskrot. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Frågan om elektronikskrot är en återkommande motion på MP:s kongresser. Partistyrelsen föreslog senast kongressen att uppmana vår riksdagsgrupp att studera för och nackdelar med ett pantsystem. EU-parlamentet fattade nyligen beslut om att butiker som säljer elektronik ska bli skyldiga att ta emot uttjänta apparater. Samtidigt har man höjt målet för återanvändning och återvinning till 85% till 2016. Butikerna får nu ansvar för att inlämnade småprodukter återvinns och även internetbutiker är skyldiga att leverera varan med frankerade returpåsar. EU-parlamentet kräver också bättre kontroll av exportelektronik som ska vara funktionsduglig för att inte hamna på skrotupplag runt om i världen. Motion nr: 11.9 MILJÖFARLIGT AVFALL – HUR DET HANTERAS Anne Ringborg Förutsättningarna för hanteringen av miljöfarligt avfall är mycket olika på olika orter och områden i landet. Drygt 2 miljoner svenskar vet inte var de skall slänga sina lågenergilampor. Hundratusentals av de farliga lamporna hamnar i glasreturen. En krossad lampa är särskilt farlig eftersom den läcker kvicksilvergas. Gasen kan spridas hur långt som helst. Att andas in denna gas kan ge skador på hjärna och njurar, personlighetsförändringar, inlärningssvårigheter och fosterskador. Kvicksilver är ett tungt miljögift. Det är oansvarigt hur detta har skötts. När dessa lampor släpptes ut fördes en kraftfull propaganda för att de skulle ersätta de vanliga lamporna. Några varningar däremot, gick inte ut offentligt. Läkare och fysiker i min nära krets anser att dessa lampor aldrig borde ha släppts ut. nu föreslår jag att Akko Karlsson och Lisa Wanneby ställer upp som inspirerande och drivande samtalsledare. Jag yrkar 1. att MP verkar för att miljöpartister runt om i landet medverkar till att placeringen av riskavfallsboxar (ev via kartor) kommer till allmänhetens kännedom, 2. att MP verkar för att det bör påpekas för allmänheten att lågenergilampor och även lysrör genererar högpotent riskavfall, 3. att MP verkar för att hemtjänsten blir involverad i riskavfallshanteringen, 4. att MP verkar för att undervisningen för invandrare också ska ge plats för miljötänk. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Miljöpartister runt om i kommuner, landsting och riksdag samt i EU jobbar dagligen med en rad frågor på temat riskavfall. Miljöfarligt avfall styrs av lagar och regler. Ute i verksamheter och företag runt om i landet hanteras allt från radioaktivt kärnavfall till medicinrester hemma i hushåll och inom vården. Lokalt har kommunerna ansvaret och där kan man också inventera eventuella kunskapsluckor och identifiera problem. Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet. I flera regioner finns regionalsamverkan för kommunernas avfallshantering och flera koncept har arbetats fram för att hantera just riskavfall. För intern fortbildning rekommenderar vi studiecirkelkonceptet och att ta kontakt med MILK som arrangerar våra gemensamma kommun- och landstingsdagar för att framföra önskemål om att ta upp just farligt avfall. Jag förmodar att utan samarbete mellan en mängd olika aktörer kommer man inte till rätta med riskavfallsproblematiken. Jag tror inte man kan hitta en långsiktig lösning en gång för alla. Kampen måste fortlöpande vara beredd till nya tag och initiativ. Kongressen och kommun- och landstingsdagar kunde avsätta tid för detta ämne, så att medlemmar från alla delar av landet kunde utbyta idéer och erfarenheter: Vilka möjligheter har vi att upplysa de okunniga? Hur kan vi underlätta hanteringen? Ja, dessa problem som ovillkorligen måste lösas. I en motion till kongressen 2008 tog jag upp problemet med riskavfall och fick svaret att detta fungerar i Västervik. Så mp.se/kongress Mat och avfall 101 Kongress 2012 12. MILJÖ OCH JORDBRUK Motion nr: 12.1 HÅLLBAR UTVECKLING – DE FYRA HÅLLBARHETSPRINCIPERNA Ronny Stark Stöds av Miljöpartiet de gröna Blekinge och Ronneby Begreppet ”hållbar utveckling” (sustainable development), ofta förenklat ”hållbarhet” (sustainability), introducerades 1981 av Lester Brown, och är numera internationellt allmänt känt och spritt. Detta frekvent använda begrepp upplever jag ofta har blivit kapat av företrädare för andra ideologier. Det ges av många innebörder som kan synas förenliga med omsorg om miljö, människor och samhälle, men som vid närmre granskning inte alls uppfyller de vetenskapligt väldokumenterade kriterierna för hållbarhet (www. naturalstep.org/sv/sweden/hallbarhetsprinciperna). Jag finner det angeläget att vi inom MP ställer oss frågor av typen: • Hur ska den ”gröna” idén om hur samhället ska organiseras och styras, dvs den gröna ideologin, formuleras? • Hur ser det framtida tillstånd man vill uppnå, dvs den gröna visionen, ut? I den partipolitiska roll miljöpartister har, att som folkets verktyg i stat, landsting och kommun, skapa ett rättvist och långsiktigt hållbart samhälle, kommer den gröna ideologin att fungera vägledande för hur man uppnår den gröna visionen, dvs hur man bl a uppnår hållbar utveckling. Behovet av att övergå från diagnostisering i miljö- och klimatdebatten, till tydlig argumentering för politiska beslut om behandling, från ord till handling, sätter ökat fokus på hur. Som led i utformningen av MP:s gröna ideologi, och dess vision, vill jag betona vikten av att man håller isär vad som menas med hållbar utveckling och hur man avgör om en utveckling är hållbar. Som svar på dessa frågor och som nyckelbegrepp bör vi därför se till både definitionen av hållbar utveckling i enlighet med Bruntlandrapportens definition som den utveckling som ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” (http://sv.wikipedia. org/wiki/Brundtlandrapporten) och kriterierna för hållbar utvecklingi enlighet med de fyra hållbarhetsprinciperna (http://sv.wikipedia.org/wiki/Det_Naturliga_Steget): 102 Miljö och jordbruk • Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen. • Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen. • Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder. • Inte hindra människor att tillgodose sina behov. Jag yrkar 1. att hållbar utveckling lyfts fram och tydliggörs som en väldefinierad vision i MP:s politik, 2. att MP verkar för att hållbar utveckling i MP:s politik definieras som ”den utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”, 3. att MP verkar för att kriterierna för hållbar utveckling i MP:s politik framställs på vetenskaplig grund, i enlighet med de fyra hållbarhetsprinciperna: • Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen. • Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen. • Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder. • Inte hindra människor att tillgodose sina behov. Partistyrelsens yttrande: Avslag Arbetet med att revidera MP:s partiprogram pågår för fullt och partistyrelsen skickar denna motion som input i den processen till partiprogramsgruppen men avslår motionen i detta sammanhang. Motion nr: 12.2 HÅLLBAR EKONOMI Jan- Olov Bernhard Stöds av Miljöpartiet de gröna Kalmar län Sverige, liksom hela den industrialiserade världen, betjänar sig av ett betalningssystem som inbegriper två väsentliga komponenter: • Alla betalningsmedel är utlånade av någon som har fått statsmaktens uppdrag eller tillstånd att se till att betalningsmedel i tillräcklig mängd ställs till samhällets förfogande. Vissa villkor för hur stor mängden får bli finns uppställda men någon övre gräns för vad som avses med ”tillräcklig” är inte stipulerad. mp.se/kongress Kongress 2012 • Utlånaren har rätt att avgiftsbelägga utlånade medel, vanligen kallat ränta, och den beräknas då till en viss procent per år räknat på det utlånade beloppet inklusive till detta lagd förfallen ränta. förslag som kan kommuniceras med en bred allmänhet. Detta är avgörande för att vår politik ska kunna genomföras och vi ska kunna nå våra mål rörande bl a solidaritet. Metoden kallas ”ränta på ränta” och den som är något bevandrad i matematiken inser – om vi bortser från hur de första pengarna kom till – att mängden betalningsmedel växer exponentiellt med tiden helt utan en övre gräns. Denna tillväxt är tvångsmässig. Eftersom det finns ett nära samband mellan värdet av saluförda produkter på marknaden och mängden betalningsmedel följer att vi även får en tvångsmässig tillväxt i varu- och tjänsteflödet och därmed ett resursuttag från vår jord som till slut överstiger vad som är möjligt att ta ut utan oönskade effekter, exempelvis i form av global uppvärmning. Detta är det ena, oundvikliga problemet med utlånade och räntebelastade pengar. Jag yrkar Det andra är att ränteinkomsterna ackumuleras hos den som har ett överskott att låna ut, medan de som är i behov av lån är de som får betala kalaset. På så sätt får vi en ständigt ökande klyfta i ekonomiskt hänseende mellan fattiga och rika, en uppdelning som är omöjlig att komma till rätta med så länge vi behåller ränte- och lånesystemet. Den uppkomna ojämlikheten är både lokalt och globalt orsak till många allvarliga konflikter som kostar mycket att bemästra. Det har därtill i ett par väl dokumenterade böcker visats att ett jämlikt samhälle ger fördelar för alla kategorier av människor, samtidigt som biosfären kan skyddas för rovdrift. Se exempelvis boken Jämlikhetsanden av Wilkinson och Pickett. Det kan inte förnekas att systemet har varit fördelaktigt för en del, men då till priset av afrikaner i slaveri, nära nog utrotade indianer och en biosfär som utnyttjas på gränsen till vad den tål. Vi bör kunna bättre, dummare är vi inte. Penningsystemet har en egenskap som är bra och vi måste se till att ett alternativ inte blir sämre. Det vi tänker på är att ett stabilt penningsystem ger stabilitet åt hela samhället, och stabilitet är vad politikerna behöver för att bli omvalda, men tyvärr tappar det nuvarande systemet sin stabilitet om inte tillväxten kan vidmakthållas. Därav följer att politiker i framträdande ställning ser ekonomisk tillväxt som det viktigaste målet för samhällsekonomin och då väger miljöhänsyn lätt i vågskålen. Därmed sagt att om något ska göras för att få till ett ekonomiskt system som möjliggör överlevnad på anständiga villkor för alla människor så måste initiativet komma underifrån. Det finns många förslag på hur alternativ till dagens system kan se ut och MP måste bidra till att arbeta fram ett konkret mp.se/kongress 1. att partistyrelsen får i uppdrag att starta ett projekt med syfte att ta fram förslag till en ekonomi som fungerar utan att tära på jorden resurser och skapar jämlikhet. Uppdraget ska omfatta hela kedjan från en inventering av vad som finns gjort till förslag på hur prov i halvstor skala ska genomföras samt att ta fram de pedagogiska hjälpmedel, exempelvis i form av datorspel, som kan behövas för presentation inför allmänheten. Medel avsätts i kommande budget för att MP-regionerna i samarbete med högskolor eller universitet ska få goda möjligheter att i arbetsgrupper ta fram detta material. En projektledare utses av partistyrelsen med uppgift att sammanställa och förmedla det arbete som görs samt att fördela pengar till arbetsgrupperna. Partistyrelsens yttrande: Avslag Riksdagsgruppen bedriver ett utvecklingsarbete för att ta fram kompletterande indikatorer på samhällsutveckling. MP arbetar ständigt med att ta fram ekonomiska förslag som inte tär på jordens resurser och som skapar jämlikhet, exempelvis partimotioner om hållbarhetskommission och arbetslivstryggheten. När det gäller partistyrelsens verksamhet så ligger fokus inom de medel som vi har till politikutveckling idag på arbetet att ta fram ett nytt partiprogram och att MP ska ha 250 000 samtal bl a på tema klimat, arbetsmarknad och lika rättigheter. Motion nr: 12.3 ÄNDRING AV NUVARANDE MILJÖRÄTT Thomas Larsson Ett grundläggande problem med hur miljörätten är utformad idag i Sverige och de flesta andra länder är att den är negativt bestämd. Det innebär i praktiken att det är tillåtet att förorena och exploatera så länge det inte finns lagstiftning som säger annat. Jag ser det här som ett stort problem eftersom det är omöjligt att täcka upp allt och man inte vet vad som kommer att hända i framtiden. Även om miljöbalken och annan miljölagstiftning täcker mycket så täcker de naturligtvis inte allt. Faktumet att det finns luckor i miljölagstiftningen tillsammans med att den emellanåt konkurrerar med andra, ofta mer kortsiktiga ekonomiska och/eller populistiska intressen och är underordnad annan lagstiftning samt att lagtexten kan vara oklart formulerad, kan leda till kontrapro- MIljö och jordbruk 103 Kongress 2012 duktiva resultat. Kort sagt: Lagen motverkar ibland sitt eget syfte. För att ta några exempel: Om det allmänna saknar medel för att skydda t ex en gammelskog kommer skyddet i praktiken att utebli. Ibland strider lagen mot principen förorenaren betalar, exempelvis kan ett företag som har förorenat miljön gå fritt från ansvar för efterbehandling om det har följt de gränsvärden och andra skyddskrav som lagen och tillståndsvillkoren föreskrev när lagen gällde. Att de ansvariga till kärnkraftshaverier och större oljefartygsolyckor har ett begränsat ansvar är andra exempel på att principen förorenaren betalar inte tillämpas fullt ut. Att det inte räcker med internationella avtal är våtmarkskonventionen (Ramsarkonventionen) och 11 kap. miljöbalken bevis på. Om ändamålet är avvattning finns det ett relativt starkt skydd, men i miljöbalken finns det ett kryphål: Genom att man kallar det en ”energitorvtäkt” kan t o m våtmarkerna i de s k Ramsar-områdena sakna ett juridiskt skydd. MKB-processen tillämpas inte vid utredningar av GMO, kemiska produkter eller biotekniska organismer. Myndigheter och allmänhet har då inte samma möjlighet att påverka tillståndsprövningar som vid annan miljöfarlig verksamhet. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken åsidosätts vid prövning enligt PBL, minerallagen, strålskyddslagen och luftfartslagen, och hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken tillämpas inte vid prövning av GMO eller utforskning av kontinentalsockeln. Naturskyddsföreningen har undersökt (2010) hur reglerna i miljöbalken har utvecklats sedan den infördes 1999 och granskningen visar att både den förra, men framför allt den sittande regeringen har infört förändringar som inneburit kraftiga försvagningar av miljöskyddet. I vissa fall går t o m svensk rätt emot internationella avtal, som Esbo- och CITESkonventionerna. För att inte minst myndigheter och rättsinstanser ska kunna utöva ett effektivt miljöarbete, både preventivt och reparativt, och därmed uppnå målet om en hållbar utveckling, är det en förutsättning att miljölagstiftningen inte har en massa kryphål som den har idag. Jag yrkar 1. att MP ska verka för att gällande miljölagstiftning, framför allt miljöbalken men även andra lagar som har inverkan på miljön, som skogsvårdslagen, fiskelagen, atomansvarighetslagen och minerallagen, ska göras om så att de blir positivt bestämda. Det ska med andra ord vara förbjudet att förorena och exploatera, såvida inte det finns lagstiftning som tillåter det, 104 Miljö och jordbruk 2. att MP ska verka för att miljöbalken görs om och får en mer konsekvent utformning, dvs att hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och miljökvalitetsnormerna alltid ska gälla, även i lagstiftning utanför miljöbalken, 3. att MP ska verka för att reglerna kring miljökvalitetsbedömningar (vid ansökningar om tillstånd till olika verksamheter och åtgärder) alltid ska gälla, även i lagstiftning utanför miljöbalken. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, besvarad attsats 2–3 Motionären pekar på en viktig princip för stärkt miljölagstiftning, nämligen att det i grunden borde vara förbjudet att förstöra naturen. MP var pådrivande för införandet av miljöbalken och arbetar för ett fortsatt stärkande av miljölagstiftnignen i Sverige. Vi har under senare år sett flera försämringar där miljöhänsynen i lagarna har försvagats vilket vi har motsatt oss. De viktigaste stegen för att konkret göra miljölagstiftningen starkare är att stärka hänsynsreglerna och bättre arbeta in vattenbestämmelserna och skogsvårdslagen med flera lagar som i dag står utanför miljöbalken. Riksdagsgruppen har i flera motioner föreslagit reformeringar av miljölagstiftningen, se motion 2011/12:MJ473 och motion 2009/10:MJ471 som dels tar upp förstärkning av tillståndskedjan, dels vikten att göra miljömål tydligt styrande. Även vikten av vidgad talerätt har föreslagit ett flertal gånger. Däremot ser partistyrelsen inte behovet av att totalt ställa om miljölagstiftningen på det sätt som motionärens attsats 1 föreslår. Detta skulle innebära svåra avvägningar mot grundläggande rättsprinciper och riskerar fördröja andra väsentliga reformer inom miljöskyddet. Motion nr: 12.4 FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL Seth Jonsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka Professionellt förebyggande underhåll är ett måste för merparten av all industriell verksamhet, men har tyvärr nedprioriterats starkt i vårt land. Denna nedprioritering sprids nu dessutom till en mängd andra, samhällsstyrda områden. Gång på gång uppstår därför situationer som ger mycket negativa effekter på olika sätt, trots att det är lätt att förutse vad som kan komma att hända, när något går snett. Likaså tycks viljan saknas att åtgärda eller förebygga saker, trots kostnadsrelevans och teknisk insikt. I Sverige är det väldigt många som låter förstå att vi svenskar sköter det mesta inom miljöområdet på ett förträffligt sätt: ”det är en mängd andra länder som mp.se/kongress Kongress 2012 måste bli mycket bättre”. Vilket får till följd att vår egen politik och egna åtgärder är tämligen mediokra och introverta på många områden. Risken är stor att när svenska historien beskrivs om några år, så blir det mest bara medelmåtta och passivitet som ger form åt omdömet. MP har nu ett utmärkt tillfälle och en stor möjlighet att professionellt visa hur Sverige borde driva dessa operativa och strategiska frågor som går under beteckningen ”Förebyggande underhåll”. Och för att MP ska leva upp till sitt eget partinamn och den kärnfokusering partiet anses ha på miljöfrågor i god andemening, är detta breda kärnområde mycket väsentligt. Här torde dessutom alla medborgare ha ett starkt intresse, vilket onekligen stärker partiets ställning och miljöprofil ännu mer. Några olika exempel (från egna välbekanta områden) som belyser detta helt obefogade och ökande problemkomplex som svenskarna har att leva med, eller dö av: • Trafikverket har mycket kraftigt minskat budgeten för förebyggandet att träd längs järnvägen inte ska falla ned och bryta elledningen för tågdriften. Således sker medvetna eller ofrivilliga tågstopp med jämna mellanrum i en alltmer blåsig värld. • Mobiltelefonanvändningen blir alltmer utbredd och folket ständigt mer beroende av dess funktion, inte minst när borttagningen av kopparledning reducerar det fasta nätet på olika ställen i landet. Mobilmasterna drivs av elnätet, med bara ca 4 timmars reservkraft vid elavbrott, t ex pga av nedfallna träd, varvid det inte ens är möjligt för mobilanvändaren att ringa nödnumret, med risk även för fördjupade sjukdomar och dödsfall som följd. • Svartrivning av asbest fortgår, trots välkända cancerrisker även av små mängder asbest. Istället bantas av kostnadsskäl bl a Arbetsmiljöverkets inspektionspersonal och man hinner inte mer än skrapa på ytan när det gäller nödvändiga insatser. År efter år dör väldigt många personer i vårt land av lungcancer, till följd av för höga radonhalter i bostäder och lokaler. Världshälsoorganisationen har dock fastställt nya riktlinjer på 100 bequerel per kbm luft att gälla i världen. Men i Sverige behåller vi det högre gränsvärdet 200 bequerel på grund av kostnadsskäl. Redan för 30 år sedan uttryckte myndighetens ledning till utredaren: ”radon är en alltför het potatis för att svenska folket ska få insikt; vi slänger din rapport i byrålådan…” (där den låg i 5 år). Ett mindre haveri inträffade i ett ganska nytt statligt kraftverk i Luleälven år 2002, vilket onödigtvis ledde mp.se/kongress till ett mycket långt stillestånd; hittills är kostnaderna ca 1 miljard kr och kanske är anläggningen åter i full drift år 2015. Obefogade händelser sker inom svensk elproduktion i väldigt många avseenden och effekterna är välkända. Vid Aitik utanför Gällivare uppstod år 2000 sprickor i koppargruvans dammvallar, några delar rasade, och för att lätta på trycket beslöt gruvledningen att släppa ut 1,5 miljoner kubikmeter kopparhaltigt reningsvatten. Finns då några inkapslade gruvdammar i Sverige idag? Nej knappast, därför att Sveriges miljölagstiftning är otillräcklig och ”att skydda grundvattnet blir så orimligt dyrt”, anser de ansvariga även för nyöppnade gruvområden. Den stora miljöskandalen i Teckomatorp, där man tillverkade hormoslyr, växtgifter mm i ett nedlagt sockerbruk, kom inte som en överraskning för de som såg omgivningen. Men ambitionsnivån avseende risk och miljö är ändå fortsatt låg i Sverige inom dessa sektorer. I Sverige ökar åter de svenska utsläpp som officiellt mäts, inte minst pga den tunga trafiken med alltför låg fyllnadsgrad samt låga krav i flera andra avseenden. Skulle vi även räkna in alla utsläpp vår import mm åstadkommer blir antagligen våra totala utsläpp dubbelt så höga som vår officiella statistik anför. Dessutom är det uppenbart många reella områden som över huvud taget inte mäts. Det håller inte längre att underskatta olika risker för olika händelser relaterade till brist på förebyggande underhåll, för att prioritera kortsiktiga vinster och besparingar och därmed minimera eget ansvar och verkliga kostnader. Vi svenskar måste nu på allvar agera kraftfullt för att reducera risker för olyckor, sjukdomar och ofrivilliga miljöutsläpp på kort och lång sikt. De professionella miljöprojekten bygger dessutom på många positiva faktorområden såsom: a) tekniköverföring, b) intresseökning, c) engagemang på individuell, organisatorisk och nationell nivå, d) konkret samarbete över nationsgränserna, e) timing, lead time, SCM and LPD samt f) ekonomiska incitament. En insikt vi kan dra stor nytta av i vårt eget land, men även i det internationella miljösamarbetet. Jag yrkar 1. att MP reellt och kraftfullt driver frågeställningar kring ett utökat behov och fokusering på s k förebyggande underhåll inom såväl samhällsrelaterade områden som industriell verksamhet, MIljö och jordbruk 105 Kongress 2012 2. att MP verkar för en snabb kartläggning, analys och åtgärdsplan i Sverige avseende förebyggande underhåll inom väl utvalda sektorer, med fokus på riskanalys och miljöaspekter för människor, djur och natur. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP driver frågan om ett utökat behov och fokusering på s k förebyggande underhåll inom såväl samhällsrelaterade områden som industriell verksamhet. Några exempel är järnvägen, kollektivtrafiken, offentliga fastigheter och stadsplanering. MP är redan i dag pådrivande för att den typ av kartläggningar som motionären föreslår genomförs. Några av dessa redan är genomförda. Motion nr: 12.5 SKYDD AV KONTINUITETSSKOGAR Henrik Johansson och Cecilia Nygren Tillståndet för många av våra skogsarter är idag kritiskt. Vårt skogslandskap håller på att förändras radikalt. Dagens skogsmaskiner som effektivt avverkar stora ytor på kort tid håller på att förvandla det som en gång var extensivt brukade eller nästan orörda skogar till biologiskt likartade skogar. Sedan 1950 har 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och omvandlats till produktionsskogar. Därtill kommer äldre kalavverkningar. Inom 20 år kommer samma omvandling att ske för all äldre skog som finns kvar utanför skyddade områden. Satsningen på produktionsskogar är naturligtvis viktigt för att kostnadseffektivt får fram bra råvaror. Men den snabba förändringen av skogslandskapet har gjort att var tionde skogslevande svensk art idag är rödlistad. Avverkning i olika former är den främsta anledningen till att arter blir rödlistade. Tillståndet med den biologiska mångfalden i skogen i våra grannländer Norge och Finland liknar tyvärr det svenska. Idag finns fortfarande så kallade kontinuitetsskogar i Sveriges skogslandskap. Det är skogar som har en lång kontinuitet av levande träd och ofta också död ved och som därför ofta har höga biologiska värden. Med kontinuitetsskog avses som regel alla skogar som ännu inte varit kalhuggna, men de kan vara påverkade av mänsklig aktivitet. I en skog som varit bevuxen med träd under flera hundra år har en rad delikata ekologiska samspel utvecklats. Ett exempel är mykhorrizasvampar som lever i samspel med trädens rötter. Ett annat exempel är en grov tall som vuxit långsamt på mager mark under kanske 400 år och som sedan dött och fallit ned på marken. Den utgör både under sin livstid och under sin tid som död en viktig resurs som mat, gömställe, boplats (gångar 106 Miljö och jordbruk i veden) för ett stort antal fåglar, insekter, svampar och mossor. En sådan tall som nu ligger på backen och där fukt och svampar börjar bryta ner dess inre hinner aldrig skapas i dagens produktionsskogar. Under dess livstid skapas och underhålls en rad olika ekologiska samband. En kalavverkning av en kontinuitetsskog bryter dessa ekologiska samband och kan ta flera hundra år att reparera. Miljöhänsynen vid en avverkning (t ex att lämna död ved, spara grupper av träd och kantzoner med mera) skulle kunna vara en viktig nyckel för att på riktigt stärka den biologiska mångfalden i skogslandskapet. Tyvärr fungerar den i praktiken inte. Skogsstyrelsen har 2011 konstaterat att fyra av tio avverkningar inte uppfyller de ställda kraven på miljöhänsyn. Trots flera års satsningar på fler naturreservat och andra områdesskydd fortsätter populationerna av många skogslevande organismer att minska. Med dagens snabba avverkningstakt kommer många av de kontinuitetsskogar som finns idag ha försvunnit inom 20 år. Dessa skogar är av mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Vi yrkar 1. att MP verkar för att ett 10-årigt avverkningsstopp av kontinuitetsskogar införs, 2. att MP verkar för att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket samt länsstyrelserna tillförs tillräckliga ekonomiska resurser för att säkra det långsiktiga skyddet av kontinuitetsskogar med höga naturvärden, 3. att MP verkar för att Skogsstyrelsen tillförs mer resurser för att arbeta med tillsyn och med kunskapsspridning om miljöhänsynen i samband med skogsbruksåtgärder. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Det råder ett behov av att tolka begreppet kontinuitetsskogar och klargöra vad det betyder innan man beslutar om avverkningsstopp. 10 år kan vara litet i sammanhanget, varför vi föreslå att uppdra åt riksdagsgruppen att utveckla dialogen med berörda myndigheter och brukare för att skapa kontinuitet för bevarandet och säkerställandet av biotoper och mångfald inom skogsbruket samt hörsamma om akut säkerställande behövs för att undvika trakthyggen och avverkningar på aktuella arealer som omnämns nedan. Skogsvårdsstyrelsen har precis lämnat sin rapport om kontinuitetsskogar (k-skog) och hyggesfritt skogsbruk för delprojektet Naturvärden. Med k-skog menas att den har varit skogsbevuxen sedan 1700-talet och i allmänhet har betydligt högre naturvärden mp.se/kongress Kongress 2012 än skogar som har uppkommit efter kalavverkningar. I dagsläget uppskattas arealen ”äldre skog med låg mänsklig påverkan” till ca 1,8 miljoner hektar. I den aktuella rapporten definieras skogar som ej varit kalavverkade och uppkomna innan trakthyggesbruket infördes i stor skala på 1950-talet. Den sammantagna arealen uppskattas då omfatta 6 miljoner hektar. MP:s riksdagsgrupp jobbar som bäst på att utveckla och vässa målen för partiets miljömål där skogen med dess mångfald kommer vara en del i arbetet. MP ökar i budgetmotionen avsättningarna för biologisk mångfald med ambitionen att verka för att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket samt länsstyrelserna tillförs tillräckliga ekonomiska resurser för att dels säkra det långsiktiga skyddet av kontinuitetsskogar med höga naturvärden, dels arbeta med tillsyn och kunskapsspridning om miljöhänsynen i samband med skogsbruksåtgärder som är en nyckelfaktor för ett hållbart brukande i skog och mark. I detta arbete ingår också naturligtvis brukare på lokal, regional och nationell nivå med kunskap om och vilja att värna mångfalden och k-skogarna Motion nr: 12.6 DVÄRGBANDMASKEN Miljöpartiet de gröna Nacka Stöds av Miljöpartiet de gröna Värmdö Dvärgbandmasken, ett nytt allvarligt hot mot våra barn och barnbarns hälsa. Dvärgbandmasken är på inmarsch i Sverige som en följd av EU:s krav att hundar skall ha fri rörlighet inom EU. Dvs, vi kan inte ha kvar vårt krav om obligatorisk avmaskning och kontroll vid införsel av hundar. Våra tidigare avmaskningskrav har inneburit att vi förskonats från dvärgbandmaskens härjningar. Sveriges krav måste vara att minst de införselregler som tidigare gällt ska gälla även i framtiden. Detta för att långsiktigt skydda människorna från en framtida hälsokatastrof. Dvärgbandmasken är inte synlig för blotta ögat och en infekterad hund visar inga symtom till följd av infektionen. Det kan räcka med att klappa en infekterad hund för att få smitta (maskar som inte syns) på händerna. Människor som blir sjuka till följd av infektion med denna bandmask måste oftast genomgå livslång behandling för att inte avlida. Masken kan förorsaka alveolär ekinokockos hos människan i form av en långsam tumörlik tillväxt av metacestodstadiet i levern. En levertransplantation kan också bli nödvändig. Inkubationstiden är 5–15 år. Masken är alltså ytterst svårbehandlad. Det finns två huvudvägar till infektion: 1. Man andas in ägg som förs runt med luften. Enligt mp.se/kongress uppgift så överlever dvärgbandmasken i sträng kyla och viss värme (ej kokning, dvs minst 80 grader). 2. Man får in ägg i munnen via livsmedel och bär eller via händerna. I Europa dör ett antal människor varje år som smittats av den och fått behandling för sent. Rävens dvärgbandmask finns i Mellan- och Sydeuropa. Våra grannländer Norge och Finland är såväl som Irland, Malta och Storbritannien enligt uppgift fria från denna parasit. De har avmaskningskrav liknande Sveriges tidigare. Vilket understryker hur viktigt det är. I Skandinavien har man tidigare hittat parasiten på ett fåtal platser i Danmark och på norska Svalbard. Parasiten har en komplicerad livscykel. När människor smittas t ex genom att man får i sig dvärgbandmaskägg, så kan det utvecklas blåsmaskar i individens lever eller i andra organ. Rävens dvärgbandmask ger många blåsor medan hundens vanligen ger en blåsa. Blåsmaskarna växer långsamt och när de blivit så stora att de stör den normala organfunktionen så får människorna sjukdomssymtom t ex dålig leverfunktion. Om blåsmasksjukan upptäcks i tid (vilket är svårt) så är symtomen möjliga att behandla. Men det krävs kirurgiskt ingrepp och flera års läkemedelsbehandling så att de inte växer till igen. Det finns två sätt att bli smittad. Tre fynd av parasiten har gjorts i Sverige (februari 2011) och i nuläget bedöms kommunerna Uddevalla, Munkedal, Färgelanda, Vänersborg, Katrineholm, Vingåker och Finspång ligga inom möjligt utbredningsområde för parasiten. I Tyskland och Schweiz där många rävar är smittade, har gjorts försök med att lägga ut beten med avmaskningsmedel. Detta borde även göras i Sverige, men Jordbruksverket/regeringen har ännu inte bedömt detta som nödvändigt. Miljöpartiet de gröna i Nacka yrkar 1. att MP i riksdagen och EU-parlamentet håller fast vid kravet om undantag från fri rörlighet för hundar, och i stället ökar införselkontrollen med avmaskning av hundar och katter, 2. att MP verkar för att gränskontrollen fortsätter avseende jakt på mårdhundar i norra delarna av landet, 3. att MP verkar för att man upprätthåller skärpt kontroll av och kraftigt vite mot insmuggling av hundar, 4. att MP verkar för att kontroll införs i söder mot ev inflyttning av tvättbjörnar från Danmark vilka även de är värddjur för parasiten. MIljö och jordbruk 107 Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Besvarad Attsats 1: Det är MP:s politik att ha kontroll av smittbärande djur som förs över nationsgränser. Attsats 2: Mårdhunden bedöms utgöra ett hot för småviltsfaunan, framförallt markhäckande fågel, och kan även sprida rabies och dvärgbandmask. I Sverige har den klassats som ett skadedjur och man söker stoppa artens expansion. De individer som redan förekommer i landet övervakas numera noga och jakt är tillåten året runt. MP är av samma uppfattning och avser hålla kvar en rådande skyddsjakten på mårdhund. Attsats 3: Det gäller sedan 2012-01-01 nya regler gällande införsel av djur. MP anser att dagens regelverk är bra. Merparten av alla djurägare har ett egenintresse i att följa gällande lagstiftning och om de inte gör detta finns påföljder. Attsats 4: Arbetet med kontroll pågår redan, bl a genom uppsättning av 20 kameror utmed den svenska Öresundskusten, från Foteviken i söder till Domsten i norr efter upptäckten av tvättbjörn i Danmark. Tvättbjörnen är ingen art som ska finnas här då den, precis som mink och mårdhund, driver spridningen av arter till nya områden. Motion nr: 12.7 LAGSIFTNING MOT BULLER I NÄRA ANSLUTNING TILL BOSTÄDER Anita Rylander Buller är den miljöförstöring som påverkar flest människor i Sverige. Trenden pekar mot att bullerproblemen ökar. Denna ökning är anmärkningsvärd med tanke på att ett delmål under miljökvalitetsmålet ”god bebyggd miljö” är att antalet personer som utsätts för bullerpåverkan ska minska mellan 1998 och 2010. Buller är en störning som är skadlig för människors hälsa enligt miljöbalken. Sammantaget visar forskning att samhällsbuller är ett hälsoproblem som måste tas på stort allvar. Därför bör kraftfullare lagstiftning upprättas än dagens rekommenderade riktvärden, för att på så vis få en enhetlig bedömning och tillämpning av bullerproblematiken i samtliga Sveriges kommuner. För att skydda flertalet människor från att bli allvarligt störda av buller i sina bostäder har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd och riktvärden (SOFS 2005:6) för buller inomhus. Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller gäller utomhus. Dessa rekommenderade riktvärden är mycket bra men tolkas tyvärr med stor flexibilitet i landets olika kommuner. En del kommuner följer Socialstyrelsens och Naturvårdsverkets riktvärden exakt och åtgärdar problemen när bullernivåerna från de närliggande verksamhetsutövarna överskrider gränsvärdena. An108 Miljö och jordbruk dra kommuner (främst små kommuner) vidtar ingen eller ringa åtgärd för de närboende. Detta beror främst på att politiker och tjänstemän inte tar bullerproblemen på allvar pga att det är rekommenderade riktvärden. Kommunen anser då att de har valfrihet att vidta åtgärd eller ej. I små kommuner kan även särintressen påverka de styrande som därmed blir mer tillåtande i sin tillståndsbedömning av bullernivåer intill närliggande bostäder. Detta medför att människor utsätts för bullernivåer nattetid som klart överskrider riktvärdena. Det finns exempel på där diskotek/nattklubb har sin musikverksamhet under sommaren ute på terrasser mellan 24.00 och 04.00 ca 75–100 meter från närliggande bostad. Nedan följer två exempel på olika bedömningar från en större kommun (1) och en mindre kommun (2). 1. Vitesföreläggande att inte överskrida riktvärden för buller Förslag till beslut Nattklubb/disko föreläggs vid ett vite på 150 000 kr per dygn som någon av ljudnivåerna överskrids vid något tillfälle, att se till att verksamheten på verksamhetsutövaren inte överskrider någon av följande ljudnivåer (nedanstående värden är de riktvärden Socialstyrelsen och Naturvårdsverket rekommenderat): I bostadsrum i bostäder: 25 dB(A) ekvivalent ljudnivå från musik 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå från övrigt buller 45 dB(A) maximal ljudnivå från allt buller 56 dB i teresbandet 31,5 Hz 49 dB i teresbandet 40 H 43 dB i teresbandet 50 Hz 41,5 dB i teresbandet 63 Hz 40 dB i teresbandet 80 Hz 38 dB i teresbandet 100 Hz 36 dB i teresbandet 125 Hz 34 dB i teresbandet 160 Hz 32 dB i teresbandet 200 Hz Utomhus vid fasad till bostäder: 40 dB(A) ekvivalent ljudnivå nattetid 22.00–07.00 45 dB(A) ekvivalent ljudnivå kvällstid 18.00–22.00 45 dB(A) ekvivalent ljudnivå söndagar och helgdagar 07.00–18.00 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå vardagar 07.00–18.00 Exempel på kortsiktiga åtgärder som kan vidtas är att t ex helt undvika att spela musik i lokalerna och att lägga textilmatta i rum där stolskrap förekommer. För att minska störningar från bastoner, kan volymen på det lågfrekventa bullret minskas så att tersbandet för lågfrekvent buller klaras. På längre sikt kan isomp.se/kongress Kongress 2012 leringsåtgärder enligt förslag från aukustikkonsultent vidtas. Hotellets aktiviteter måste dock även då anpassas för att ljudnivåerna ska klara riktvärdena i närliggande bostäder. X föreläggs att senast en månad efter det att beslutet vunnit laga kraft och sedan en gång i månaden, i förväg till miljöenheten, redovisa datum och tider för aktiviteter den kommande månaden, t ex fester och företagsevenemag med discjockey, levande musik eller dans, som erfarenhetsmässigt kan innebära risk för störningar till närboende. Beslutet är förenat med vite på 50 000 kr per tillfälle, som föreliggandet inte följs. Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Som stöd för beslutet åberopas 26 kap 9, 14, 21, 22 och 26 §§ och 2 kap 1, 2, 3 och 7 §§ miljöbalken. 2. Den mindre kommunen Bedömningen i den mindre kommunen blev ingen eller ringa åtgärd trots att bullernivåerna klart överskrider Socialstyrelsens och Naturvårdsverkets riktvärden. T o m diskoverksamhet ute på terrasserna nattetid under sommaren mellan 24.00 och 04.00 i nära anslutning till bostäder tillåts utan åtgärd eller ringa åtgärd. Bullernivåerna är då klart över de rekommenderade riktvärdena. De två olika exemplen visar att skillnaderna mellan bedömningarna i landets kommuner är för stora. Jag yrkar 1. att MP verkar för att lagstiftning angående buller införs istället för Socialstyrelsens och Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det behövs ett starkare juridisk skydd mot ohälsosamt buller i stället för dagens riktvärden. Detta är en fråga som vi uppmanar riksdagsgruppen att uppmärksamma. Förslag på ny attsats från partistyrelsen: att riksdagsgruppen uppmanas att uppmärksamma att det behövs ett starkare juridisk skydd mot ohälsosamt buller istället för dagens riktvärden. mp.se/kongress Motion nr: 12.8 TYDLIGARE REDOVISNING AV KVICKSILVER Andreas Novotny, Olof Olsson, Hanna Skogsmark och Camilla Thörn Stöds av Miljöpartiet de gröna Huddinge År 2009 beslutade Sveriges regering om ett generellt förbud mot användning av kvicksilver. Trots att den giftiga tungmetallen fasas ut överskrider idag nästan alla sjöar i Sverige acceptabelt gränsvärde (http:// www.viss.lst.se/). För att inte alla landets sjöar ska tilldelas statusen ”ej god” (som är den lägsta möjliga klassningen) exkluderas ofta kvicksilverhalten. På så sätt minskar risken för att andra miljöproblem överskuggas. Organiska former av kvicksilver ackumuleras i växter och djur. Livsmedelsverket har av den anledningen restriktioner för intag av insjöfisk. Att inte låta kvicksilver överskugga annan kemisk status tycker vi kan vara strategiskt för fortsatta åtgärder, men i övrigt kan det ge missvisande information om den egentliga vattenkvaliteten. Vi yrkar 1. att MP verkar för tydligare redovisning av kvicksilver vid vattenkvalitetsmätningar, 2. att MP aktivt driver frågan inom EU för att påverka andra länder som bidrar till problemet, 3. att MP ska verka för att förbudet eftersträvas utan undantag för industriverksamheter i Sverige. Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1, besvarad attsats 2-3 Attsats 1: Det är ett problem att kvicksilverhalterna inte redovisas vid vattenkvalitetsmätningar, det är också intressant att få upp frågan för prövning utifrån den nya myndighetsfördelningen mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Kvicksilver är ett utfasningsämne och att ha sakkunskap om dess förekomst i vatten är angeläget för långsiktig trend-forskning och för att kunna jämföra oss internationellt. Attsats 2: MP är aktiva i frågan såväl här hemma som i EU-parlamentet för att påverka Sverige och andra länder som bidrar till problemet. Riksdagsgruppen har bland annat lyft frågan om just den svenska kvicksilverexporten i relation till EU:s lagstiftning under 2011. EU:s kvicksilverförordning medger en nationellt hårdare lagstiftning tills EU:s exportförbud träder i kraft. Tidigare har Sverige haft en bestämmelse som krävt att den som för ut kvicksilverhaltigt avfall för återvinning också ska tillse att det återvunna kvicksilvret återförs till Sverige. Detta krav är borttaget vilket har lett till att stora mängder kvicksilver de senaste åren förts ut ur Sverige och bidragit MIljö och jordbruk 109 Kongress 2012 till att öka överskottet inom EU. Miljöfrågor är ett av de få områden där överstatliga beslut kan vara nödvändiga. Vi menar därför att det inte ska finnas någon vetorätt mot åtgärder som behövs för att minska gränsöverskridande miljöföroreningar eller stärka skyddet för hotade arter och biotoper. Även beslut om miljöskatter och miljöavgifter ska kunna fattas med kvalificerad majoritet. Våra EU-parlamentariker Carl Schlyter och Isabella Lövin har punktmarkerat industriutsläpp av bland annat kvicksilver i våra hav. Se även: http://www. mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=234909 Attsats 3: Lagstiftning är grunden för styrning till ett mer miljö- och klimatsmart samhälle, i grunden stöder vi motionärernas ambitioner om att det inte ska finnas några undantag. Med hänsyn till att viss industriell verksamhet servar hälso- och sjukvård och andra angelägna funktioner måste det finnas ett smalt begränsat utrymme för undantag. Motion nr: 12.9 MINSKA RADIOAKTIVITETEN I ÖSTERSJÖN Britta Kahanpää Ju mer radioaktivitet och miljögifter, destpo mer cancer får vi. Man räknar med att av de barn som föds nu kommer vartannat att drabbas av cancer under sin livstid. Vid kusterna ökar cancern medan den minskar i inlandet. Det finns en fysikalisk lag som säger att allting sprider sig. Det radioaktiva nedfallet efter Tjernobyl har spritt sig längs kusterna, så slammet utanför Norrköpings kommun är lika förorenat som utanför Gävle. När det är frånvind tömmer kärnkraftverken sina behållare med radioaktivt förorenat vatten ut i Östersjön. Från kärnkraftverkens höga skorstenar kommer det radioaktiva partiklar hela tiden. Det finns kortlivade och långlivade partiklar. Även de kortlivade kan ge farliga mutationer. Vid alla våra kärnkraftverk finns markförvar av kortlivat låg- och medelaktivt avfall. En del har redan börjat läcka och Kärnavfallsrådet är bekymrade över C-14-nukliderna med halveringstiden 5 730 år. Den kolatomen kan utgöra en byggsten i mänsklig vävnad och sannolikheten att strålningen från den leder till en skada på DNA kommer på så sätt att öka. Mutationer kan göra farligare virus och bakterier, starkare och farligare fästingar, snäckor och musslor kan förändras, så att fåglar inte längre får samma näring. Jag yrkar 1. att MP verkar för att de radiologiska utsläppen tas med i allt arbete med att komma till rätta med föroreningarna i Östersjön, 110 Miljö och jordbruk 2. att MP verkar för en grundlig inventering av nukliderna i Östersjön samt aktuella föroreningskällor, 3. att MP verkar för ett uppehåll (moratorium) för all ytterligare lokalisering av kärnteknisk verksamhet vid Östersjöns kuster, inte minst de planerade svenska och finska slutförvaren vid Ålandshav respektive Bottenviken och Rysslands planer på att ta emot högaktivt avfall från hela Europa via hamnar i Finska viken. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1 och 3, besvarad attsats 2 MP lyfter frågan om radioaktivitet i Östersjön aktivt. Att slå fast att vi ska ta upp det i alla sammanhang där vi tar upp föroreningar av Östersjön skulle vara att föra det för långt. Vi kan behöva prata om gifter i fisk eller övergödning eller skatt på konstgödsel utan att samtidigt prata om radioaktivitet. Partistyrelsen anser att frågan om moratorium är intressant men att den behöver utredas vidare och föreslår därför att den avslås i dagsläget. Motion nr: 12.10 FISKERIPOLITIKEN Lisa Kvarnbäck På grund av miljösituationen i havet och missriktade stödåtgärder för fiskerinäringen från staten och EU finns det nu ingen balans mellan tillgång på fisk och yrkesfiskare. Många fiskarter befinner sig på utrotningsstadiet och en gammal kulturnäring som fisket är hotad. Var och en måste ställa sig frågan hur arterna ska kunna fortleva och fiskerinäringen överleva. Den fiskeripolitik som bedrivits har inte haft någon folklig förankring; den har varit kortsiktig och maxvinstinriktad. Fiskerinäringen är inte en stor näring sett till BNP men sett till det kulturella, miljömässiga och fritidsmässiga är den mycket betydelsefull. Trålfisket står idag för de stora fångsterna medan det småskaliga fisket inte tar upp sina kvottilldelningar. Vilket fiske vill vi ha? Vilka fångstmetoder används? Hur mycket död fisk kastas tillbaka i havet? Hur förädlas fisk i land? Det småskaliga, lokalproducerande fisket är en näring som är på tillbakagång men som borde få bättre förutsättningar både vad gäller avsättning, förädling och reglering av fångstdagar. Jag yrkar 1. att MP verkar för att mer uppmärksamhet och mer kunskap ägnas åt att ta fram en fiskeripolitik som gynnar den småskaliga, lokalproducerande fiskerinäringen. mp.se/kongress Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP har en tydlig fiskeripolitik även gällande den småskaliga, ofta skärgårdsrelaterade, fisket. Även de olika metoderna för odlad fisk i havet och på land behöver analyseras ur ett grönt perspektiv och som en del i en hållbar livsmedelsproduktion. Frågan är även tydligt kopplad till regionalutveckling och möjligheter att ha kvar sin försörjning i våra kust- och skärgårdslandskap. (Se även motion om förslag till strategi för livsmedelsproduktion där fisket är en del.) Motion nr: 12.11 ALLEMANSRÄTTEN, TILLGÅNG TILL STRÄNDER OCH TRAFIKLÖSNINGAR Elisabeth Karlsson och Kerstin Nöre Söderbaum Attsats 1 stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka Skydd av stränder är en lagstiftning som funnits sedan 1950-talet och förstärkts alltsedan dess, främst år 1975. Stränderna ska skyddas mot ny bebyggelse 100 m från strandlinjen med utökning i områden av riksintresse. Strandskyddet ändrades 1 juli 2009 med lättnader av strandskyddet i glesbygdsområden och skärpning i attraktiva skärgårdsområden och hårt exploaterade områden. För lättnader hävdades behov av att öka attraktiviteten i glesbygder och därmed gynna landsbygdsutvecklingen. För bättre skydd av stränderna anfördes att tillgång till stränder i Sverige ingår i allemansrätten och att de är en ändlig resurs. Till detta kommer det globala perspektivet. Vissa klimatforskare beräknar att Östersjön kan komma att höjas med mellan 1 och 5 m inom 100 år. I enstaka länder finns redan en beredskap för höjda havsvattennivåer och översvämningar vid nederbörd. I Sverige byggs mycket på strandområden speciellt i tätorter. Det byggs mycket på stränderna i Storstockholmsområdet. Länsstyrelsen har kartlagt alla stränder kring Mälaren och i Stockholms skärgård. Resultatet visar att ca 60% av stränderna i innerskärgården är exploaterade. De senaste 40 åren har orörda strandområden minskat med en femtedel. Ju längre in mot staden man kommer, desto mer är bebyggt på områden som ska skyddas. I klassen med mycket kraftigt exploaterade stränder finns till exempel Stockholm, Danderyd, Lidingö och Nacka. Mittemot Djurgården reser sig byggkranarna på Nackasidan för att bygga lyxbostader på områden av riksintresse med strandskydd. Det gäller skyddsvärda partier i en av världens vackraste huvudstäder. Vi har en nationalstadspark att förvalta på Djurgårdssidan. Dessutom ett antal nya bestämmelser och rekommendationer, vilka ska ge ökat skydd åt känsliga miljöer, bland annat behovet av gröna kilar i storstadsområden, grönområden, som ger växter och djur möjligheter att överleva i bebyggda miljöer. mp.se/kongress I Nacka kommun byggs mycket på områden med strandskydd och av riksintresse. Nu hotas urskog i Ryssbergen. Nackas stränder är bebyggda till ca 70% och mer sjönära byggande planeras. Man planerar exploatera ytterligare utmed Stockholms inlopp på Kvarnholmen, område som är av riksintresse för kulturminnesvården, kust och skärgård och farled. Här planerar man för en exploatering med mer än tre gånger befintlig bebyggelse plus en bro för biltrafik över Svindersviken in i Ryssbergen. Ryssbergen är ett orört skogsområde ner mot Svindersviken mittemot Kvarnholmen och Stockholms närmaste urskog en halvmil från Gamla stan. Det beskrivs av Skogsstyrelsen som ”ett Tyresta i miniatyr”. Det gränsar till Nationalstadsparken. Bilbron strider mot miljöbalken och medför betydande miljöpåverkan i form av ökat buller också över vattnet. Strandskyddet ändrades 1 juli 2009 med skärpning i attraktiva skärgårdsområden och hårt exploaterade områden men i det märks inte i Stockholm eller andra hårt exploaterade områden i Sverige. Strandskydd och områden av riksintresse måste värnas nu mot vidare exploatering annars förstörs oersättliga värden i Storstockholmsområdet och övriga delar av landet. I tättbebyggda områden är behovet speciellt stort att garantera allmänhetens tillgång till stränder och skydda känslig flora och fauna. Fäst uppmärksamhet på trafiklösningar, t ex förslag till ombyggnad av Slussen i Stockholm, och värna allmänhetens rätt till strandområden före biltrafik och privatisering. Hur kan man hejda den exploatering som tillåts ske i tätortskommuner, som när Stockholms kommun släpper fram en åttafilig bilväg i hjärtat av Stockholm plus privatisering med gallerior mm – allt på strandområden av riksintresse? Vi yrkar 1. att MP driver frågan att skärpa strandskyddet i tättbebyggda områden, 2. att MP agerar för att rädda Ryssbergen med urskog i storstadens närhet från exploatering med en bilbro, 3. att MP agerar mot ökad segregation vilket ofta är fallet när stränderna bebyggs med bostadsrätter, 4. att MP tar initiativ till en utredning av hur den senaste lagändringen av strandskyddet tolkas i landet och var den gett ökat skydd av känslig flora och fauna, 5. att MP agerar för ett förslag till ombyggnad av Slussen med beaktan av strandskydd och riksintressen. MIljö och jordbruk 111 Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Besvarade attsats 1, 3 och 4, avslag attsats 2 och 5 Motionens fyra första attsatser behandlades på fjolårets kongress. Attsats 1 och 3 ansågs besvarad då partiet drivit frågan i en riksdagsmotion. Attsats 2 avslogs med motiveringen att det är en lokal fråga medan attsats 4 bifölls men med modifieringen att frågan skulle drivas i SKL. Sedan kongressen har inget nytt tillkommit som gör frågorna motiverade att lyfta igen. Däremot har Naturvårdverket så sent som i december 2011 publicerat en rapport i ämnet, Dispens från strandskyddet (Naturvårdsverkets rapport 6472). Attsats 5 som är ny bedömer vi likt attsats 2 utgöra en lokal fråga och föreslår därför avslag. Motion nr: 12.12 BIOLOGISK MÅNGFALD Miljöpartiet de gröna Södertälje Åkerholmar, dikes- och åkerrenar, bryn, vattensamlingar och stenmurar. Kvävefattiga gräsbackar och bondens ängs- och betesmarker. Dessa biotoper bidrar till den biologiska mångfalden – en mångfald som till en stor del har gått förlorad – men samtidigt en biologisk mångfald som skulle kunna återerövras genom effektivare hävd. Odlingslandskapet med sina höga natur- och kulturvärden står och faller med bönderna och deras djur. Trots EU-stöd och konsumenter som väljer naturbeteskött i frysdisken är det tyvärr ingalunda säkert att vi kan få behålla det för alltid. Jordbruksverket har satt upp ett miljömål för ängsoch hagmarker, men det räcker inte. Målen är helt baserade på areal och har inga som helst kvalitetskrav. Många jordbrukare har inte längre betesdjur och stödet till att sköta slåtterängar är ett hån mot historien. I de fall man har kreatur kvar så är det mera lönsamt att så vall istället för att beta naturbetesmarker. Ofta sker detta pga logistiska problem. Ett sätt att komma åt problemet vore att införa ett mer differentierat stöd, dvs att de mest värdefulla och arbetsintensiva markerna skulle ge mycket högre ersättning. Ett annat sätt vore att införa en betesförmedling som möjliggör att djurhållare och markägare kan mötas och teckna avtal. Ansvaret bör ligga hos varje enskild länsstyrelse. Dessutom borde kommunerna aktivt hjälpa till med stängsling, röjning och vattenförsörjning i ängs- och hagmarker. Miljöpartiet Södertälje yrkar 1. att MP verkar för att ett mer differentierat stöd till skötsel av värdefulla ängs- och hagmarker införs, 112 Miljö och jordbruk 2. att MP verkar för att en betesförmedling införs, 3. att MP kräver att det ges praktiskt eller ekonomiskt stöd till stängsling, röjning och vattenförsörjning åt djurhållare på biologiskt värdefulla marker. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Attsats 1: I dag finns ett differentierat stöd och en nationell inventering pågår just i syfte att se över miljöersättningarnas användning. MP har i sina budgetförslag i riksdagen utökat anslagen för naturvård och biologisk mångfald vilket möter det motionärerna avser. Vi vill även hänvisa till inventering av värdefulla marker som väntas bli kvalitativt underlag för stöd och ersättningar. Inventeringen visade bland annat att det finns 270 000 hektar värdefulla marker i Sverige. 7 000 hektar av dem är ängar och 229 000 hektar är betesmarker. Resten behöver restaureras för att kvaliteten på dem ska bevaras. Inventeringen fortsätter i mindre omfattning under 2007–2013. Det betyder att nya marker inventeras. Inventeringen används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan också användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning. Attsats 2: Betesförmedling ska naturligtvis uppmuntras som metod och del av nya gröna näringar, aktiva betesdjursverksamheter och -förmedlingar finns i dag bl a via www.bete.se som initierats av LRF. Attsats 3: Det motionären efterfrågar finns i olika grad i befintliga stödformer samt MP:s utökade budget för biologisk mångfald. Se även aktuell inventering som redan omnämnts i första attsatsens svar. Motion nr: 12.13 GYNNA BIOLOGISKT PRODUCERAD GÖDSEL Joachim Höggren Stöds av Grön Ungdoms riksorganisation I en motion inlämnad till riksdagen under allmänna motionstiden 2011 sätter de miljöpartistiska motionärerna fingret på många problem med ingångsättandet av biogasprodukton och föreslår många förändringar som skulle gynna biogassatsningar och miljön. Jag är nöjd med alla 16 föreslagna förändringar men MP borde driva mer. Vid framställning av biogas är det främst metangasen, CH4, man vill åt så att man kan göra fordonsgas av den. Men eftersom biogas framställs genom rötning av biologiskt avfall så blir inte allt till metangas, en organism innehåller ju mer ämnen än metanets mp.se/kongress Kongress 2012 kol och väte. Stora delar av organismer består även av kväve och fosfor, vilket som bekant även är två ämnen som tillsätts åkrar för att växterna ska växa, dessa blir helt naturligt över vid framställningen av biogas. Som de flesta säkert vet är framställningen av metangas en helt biologisk process. Det är bakterier som bryter ner avfallet och producerar gas. I vissa processer har man genom att köra avfallet genom flera olika processer lyckats separera både fosfor och kväve från varandra. Kvävet är i sin tur även i den form som växterna kan ta upp. Kvävet i gödsel från till exempel djurexkrement behöver brytas ned ytterligare när man spridit det på åkern för att växter ska kunna tillgodogöra sig kvävet. Så våra ekologiska gårdar är egentligen inte så bra ur övergödningsaspekt eftersom nedbrytningen av gödseln tar tid och åkrarna står därför och läcker näringsämnen ut i våra vattendrag. Sprider man istället snabbverkande konstgödsel när växterna behöver det och flera gånger under året kan man minska näringsläckaget väldigt mycket. Detta var en av anledningarna till att regeringen föreslog ett borttagande av skatten på konstgödsel. Konstgödsel är ofta industriellt framställd, brutet ur berggrunden och därför inte en hållbar typ av näringstillförsel. MP vill återinföra skatten på konstgödsel, vilket jag tycker är rätt. Men då beskattas även gödsel framställd genom den biologiska process som skapar metangas som sedan används till biogas, vilket blir snedvridet. Biogasproduktion är ju ett ypperligt sätt att få dels drivmedel men även till att genom att vårt avfall används i biogasproduktion, kunna återföra åkrarna den näring vi skördar bort, dessutom i en form som inte bidrar till övergödningen i samma utsträckning som annan gödsel. Möjligheten att komma nära ett kretsloppsjordbruk skulle alltså öka. Gödsel man får från en biogasproduktion är näringsmässigt likvärdigt med konstgödsel. Om man skulle man ta bort skatten på biogasgödsel uppmuntrar man därför lantbrukare till att i första hand välja gödsel framställd i en biologisk process och samtidigt få samma resultat som vid användning av konstgödsel. En sådan uppmuntran skulle göra att biogasproducenter lättare skulle kunna få en ekonomisk säkerhet i produktionen eftersom gödseln blir mer eftertraktad. Ett annat problem är att rådande EU-regler inte klassar gödsel från biogasproduktion som en biodynamisk framställd gödsel, trots att processen är helt biologisk. Gödslar man med biogasgödsel får man alltså inte kalla sitt lantbruk ekologiskt. Jag yrkar 1. att MP vid ett återinförande av skatten på konstgödsel verkar för att konstgödsel framställd mp.se/kongress genom biologiska processer inte klassas som konstgödsel och därmed inte beskattas som det, 2. att MP verkar för att EU:s regler för ekologiskt jordbruk ändras så att gödsel framställt genom biologiska processer får användas i ekologiskt jordbruk. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP driver redan frågan om att återinföra skatten på konstgödsel (höstbudgeten 2011), vi förordar också att organiskt material ska åter till kretsloppet så länge de klarar angivna gränsvärden för eventuella kemikaliska föroreningar. Här gäller det att jobba med hela driftkedjan av substrat så att inga oönskade ämnen förstör återbruket. Även inom EU driver vi frågan att sluta kretsloppen och att organiskt slam ska åter till våra jordar. Dock är det viktigt att substraten inte är smittade av kemikaler och andra föroreningar om de ska användas inom lantbruket. Motion nr: 12.14 VARFÖR INTE GENMANIPULERADE GRÖDOR? Anne Ringborg MP föddes ur kampen mot gifter. Detta torde väl vara vårt mest betydande fokus som miljöpartister. Allt fler människor är nu medvetna om gifters förödande inverkan på allt liv. IAASTD (International Assessement of Agriculture Science and Technology for Development) är en organisation av världsledande forskare som samlades i april 2008. Deras slutrapport gör gällande att det industriella, kemikalieberoende jordbruket är inte lösningen på försörjningsproblemen på vår jord. För kortsiktiga produktionsökningar får vi betala ett högt pris med försämrad miljö och hälsa. Kemijordbruket bränner ut jorden och förstör grundvattnet. I utbildningssvaga länder har man kunnat experimentera och resultaten förskräcker. Genmanipulerade grödor kan generera oväntade egenskaper och tar över var de kommer. Renodlade arter kan försvinna. USA har den största arealen GMO-odlingar, motsvarande Sveriges totala yta. Dessa grödor har manipulerats till 71% för att tåla bekämpningsmedel. Till 18% producerar de själva ett insektsgift och 11% har båda dessa egenskaper. Detta skapar resistens mot kemikalier, en allt större mängd och allt kraftfullare bekämpningsmedel måste användas. Över 80% av all GMO odlas för att bli djurfoder och när djuren då får störd lever- och njurfunktion går de till slakt. Grödor som idag genmanipuleras är soja, majs, raps, ris och bomull. Lantarbetare, ofta barn, blir sjuka då de andas in pollen från blommande GMO-grödor. GMO kan bidra till allergi och man kan få svårare att bekämpa infektioner med hjälp av antibiotika. MIljö och jordbruk 113 Kongress 2012 Monsanto vill ta patent på alla fröer och varje GMOfrö har en mördargen så att fröet inte kan gro. Visionen är att alla planetens jordbrukare måste köpa fröer varje år från Monsanto (som affärsidé genialt). Effekterna ser vi bl a i Indien, där många jordbrukare begår självmord (omkring 170 000) då de blir hårt skuldsatta för att kunna köpa detta utsäde. Det går inte att odla naturligt i hårt förgiftad mark. På sikt blir det omöjligt att odla sin egen gröda och spara en del utsäde till året därpå. Cambridgeuniversitetet har sammanställt mer än 300 studier där konventionellt, kemikalieberoende jordbruk jämförs med ekologiskt. Resultatet av dessa studier har blivit att en global omläggning till ekologiskt jordbruk ger mer mat än vad som idag produceras. Resultatet visar inte bara ökade skördar i utvecklingsländer, utan också bättre jordar och minskad sårbarhet för torka. GMO-grödor fodrar 40% mer vatten. Allt fler biodlare engagerar sig i kampen mot giftanvändningen i jordbruket. Rapporter främst från USA visar på massdöd bland bin, fjärilar och humlor i sådana distrikt där det används mycket växtgifter. I Kaliforniens bomullsdistrikt är bidöden så omfattande att mandelodlingarna håller på att slås ut. Kalifornien har stått för 60% av världens samlade mandelskörd. Mandel är nyttigt, det innehåller hög halt av mineralämnen. Desperat, för att klara pollineringen, tvingas man frakta runt på långtradare, bikupor från mindre utsatta områden. T o m i storstäderna klarar sig bina bättre än i de värsta jordbruksdistrikten, så även harar och vissa fågelarter. Bikupor på taken i städerna förekommer här och där. Albert Einstein har sagt att om bina dör har människorna bara fyra år kvar att leva. Biodlare även i Sverige får allt större problem med plötslig bidöd. Dessvärre har de inte sin egen organisation SBR med sig. De är så nära lierad med LRF att SBR inte vågar ha en egen uppfattning. Det innebär ja till GMO-grödor, vilket också är regeringens och jordbruksminister Eskil Erlandssons uppfattning. Monsanto och de andra GMO-jättarna har lobbyister som svansar runt i EU och erbjuder lockande förslag och friserad information. Marit Paulsen har fallit pladask för deras charmiga svansviftningar. Norge och Danmark har sagt blankt nej till GMO. Den norske jordbruksministern Lars Peder Brekk har anslagit en miljon norska kronor för att informera om riskerna med GMO. Kan Norge tänka sig att ta emot oss svenskar om en större mängd av oss vill invandra? Då skulle väl renläriga miljövänner ha företräde. 114 Miljö och jordbruk Gifter slår ut vitaminer och mineraler och spårämnen. Vi blir undernärda. Samtidigt blir vi övernärda på gifter. Kroppen försöker kompensera sig, därav en av orsakerna till fetmaexplosionen. Förgiftning kan också vara orsak till en del svårbotade sjukdomar, fysiska och mentala. Vi har ett hundratal försöksodlingar med GMO i Sverige, från norr till söder, från öst till väst. Jag betvivlar att dessa odlingar kan begränsas, med tanke på spridningseffekten via vind, vatten, insekter och större varelser. Kemikalieanvändningen drabbar grundvattnet och därmed vidsträckta områden. Vill vi äta ekologiskt måste vi också kunna odla ekologiskt. Det är på tiden att vi älskar våra ekologiska och biodynamiska odlare tillräckligt mycket. Jag yrkar 1. att MP energiskt motverkar bekämpningsmedel i jordbruket. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Merparten av motionen går ut på att kritisera användningen av genmodifierade grödor (GMO) i jordbruket. MP är mycket kritiska mot användningen av GMO i jordbruket och har upprepade gånger i motioner, riksdagsdebatter, artiklar med mera hårt kritiserat regeringens positiva hållning gentemot GMO. Vi har också motionerat om och på andra sätt arbetat för ekologiskt jordbruk, vilket innebär en utveckling i motsatt riktning till GMO och bekämpningsmedel. Attsatsen går ut på att vi ska energiskt motarbeta användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. Det gör vi, dels genom att stödja ekologisk produktion, dels genom att vilja motarbeta användningen av bekämpningsmedel i jordbruket, t ex genom ökad beskattning. Se t ex riksdagsmotion 2008/09:Sk322 Skatt på bekämpningsmedel, eller förslag på att inte godkänna nya hormonstörande bekämpningsmedel, riksdagsmotion 2010/11:MJ449. Motion nr: 12.15 STORSKALIG LOKAL SÄKRING AV FLERÅRIGA FRÖER FÖR VIKTIG LIVSMEDELSPRODUKTION Sten Erik Björling Vitala delar av svensk livsmedelsförsörjning baseras på fröer vilka ger växter som i sin tur inte kan ge fröer, s k F1-hybrider. Detta för att garantera kontroll från stora fröbolag och för att garantera deras framtida intäkter. För att uppnå stordriftsfördelar är dessa fröer ej anpassade till lokala förhållanden och klimat. Dessutom är dessa fröer känsliga för nya typer av mp.se/kongress Kongress 2012 sjukdomar och förändringar i lokala förhållanden och klimat – de är ofta anpassade för monokulturer och medför större risker än ett system som är baserade på ekologisk mångfald. Detta innebär att Sverige som nation och dess befolkning kommer i ett känsligt läge och i ett stort beroende av externa krafter som har kortsiktiga ekonomiska mål och eventuellt också politiska mål. odling och bevarande i samverkan med föreningar och organisationer runt om i landet såsom hembygdsgårdar, trädgårdsföreningar och andra liknande aktörer som verkar för det lokala och nationella odlade kulturarvet. MP ser ett behov av att utveckla ett bidragssystem för ett mer aktivt odlande av det växtgenetiska kulturarvet motsvarande det som i dag finns för lantrasdjur. Att den svenska befolkningen ska utsättas för risken att tappa tillgången till baslivsmedel pga nya sjukdomar eller oförmåga/ointresse hos globala leverantörer att leverera fröer som klarar sig i marginella lokaler är inte acceptabelt. I en allt mer krisutsatt värld med allt mindre möjligheter att upprätthålla globala system pga olje- och resursbrist så kan man inte vara lika säker på leveranser av dessa vitala produkter – de måste till allt större grad produceras och säkras lokalt. För att säkra en grundläggande tillgång till fröer och livsmedel baserade på fröer så kan man stödja produktionen och upprätthållandet av fröstammar som dels är mer lokalt anpassade för klimat mm och som dels tillåter odlarna att nyttja en del av skörden för att säkra framtida tillgång till fröer. På samma sätt som ett bidragssystem har utvecklats för att hålla landskapet öppet i Sverige så bör ett bidragssystem utvecklas för att stödja lokalt underhåll av fröbanker och produktion baserad på lokala varianter av fröer. Dels kan skördar baserade på lokala fröbanker direkt användas i den normala producentkedjan (mellanskillnaden i kostnad mellan lokala skördar och globalt baserade kan finansieras via bidrag), dels kan bönderna få bidrag för att tilldela delar av sin mark och sina resurser för att bygga upp och underhålla lokala fröbanker. Jag yrkar 1. att MP verkar för skapandet av ett bidragssystem för utveckling, brukande och vidmakthållande av lokala fröbanker anpassade till lokala förhållanden och med kapacitet att relativt snabbt skalas upp om tillgång till globalt baserade fröer minskar, 2. att MP verkar för att finansiellt stödja ideella organisationer som arbetar för att upprätthålla tillgången till alternativa lokalt anpassade fröer mm för livsmedel och annan vital produktion. Partistyrelsens yttrande: Bifall Frågan ligger helt i linje med vårt arbete för biologisk mångfald och det är angeläget att säkra och stötta mp.se/kongress MIljö och jordbruk 115 Kongress 2012 13. NÄRINGSFRÅGOR Motion nr: 13.1 ÅTERSTÄLL APOTEKSMARKNADEN Nils Hillerbrand Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping Attsats 2 och 3 stöds av Miljöpartiet de gröna Mjölby och Östergötland Det svenska apoteksmonopolet har avreglerats i två steg. Den 1 juli 2009 förlorade Apoteket AB ensamrätt på försäljning av läkemedel, och apotek får numera drivas av privata apoteksbolag. Från och med 1 november 2009 är det möjligt att handla vissa receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Regeringens syften med reformen har varit att öka tillgängligheten för konsumenterna, prispress på läkemedel samt att fler aktörer ska ges möjlighet att driva apotek. Priset gentemot konsumenten på receptbelagda läkemedel fastställs även fortsättningsvis av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Sverige hade mellan 1970 och 2009 ett monopol på all försäljning av läkemedel. Det var en kostnadseffektiv och säker läkemedelsförsörjning som var tillgänglig för alla. Exempelvis ansåg OECD det vara ett av de mest välfungerande systemen i Europa. Mycket talar för att det tidigare statliga monopolet kommer att övergå i ett oligopol med en handfull privata koncerner samt Apoteket AB som alla har vinstmaximering som främsta mål. Det blir med andra ord konsumenterna, och inte minst skattebetalarna genom de höga läkemedelssubventionerna, som får betala bolagens vinstkrav. Tillgänglighet och priser Ett av de främsta argumenten för reformen som anfördes av den borgerliga regeringen var ökad tillgänglighet på läkemedel. Sedan avregleringen har antalet apotek blivit ungefär 300 fler i landet. Men ökningen har nästan uteslutande ägt rum i tätorter och i områden med redan god tillgång på apotek enligt en färsk rapport från den statliga myndigheten Tillväxtanalys. Apoteken har alltså inte blivit fler i glesbygden. Det är tvärtom så att den totala tillgängligheten till läkemedel har försämrats, menar Tillväxtanalys, genom färre apoteksombud som till exempel bensinmackar och livsmedelsbutiker. Dessutom har många människor i glesbygd en redan sårbar situation då restiden ofta är lång till det näst närmsta apoteket. En reell ökning av tillgängligheten hade däremot kunnat uppnås, inom ramen för apoteksmonopolet, genom att ge det statliga Apoteket AB direktiv om utökade öppettider, fler försäljningsställen och inrättande av fler Apoteket Shop. Dessutom riktades kritik 116 Näringsfrågor redan innan omregleringen från olika håll såsom Pensionärernas Riksorganisation (PRO) och Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH). Man menade att den uteblivna samordningen mellan olika apotekskedjor riskerade att göra det krångligare och därmed svårare för vissa kundgrupper att hämta ut receptbelagd medicin. Denna kritik har även aktualiserats under 2011 och då bland annat handlat om problem för människor med kroniska sjukdomar att få ut receptbelagda läkemedel. När det gäller prissättningen på läkemedel har denna hunnit ändrats. För icke receptbelagda läkemedel har dock ingen prisskillnad uppstått för tiden 2009 till och med 2011 enligt Tillväxtanalys. När det gäller receptbelagda läkemedel har inte de enskilda läkemedelspriserna ändrats här heller däremot har försäljningspriset mot kund sjunkit på grund av utbytessystemet till det billigaste läkemedlet som infördes i samband med omregleringen. Läkemedels- och patientsäkerhet Bland de argument som anfördes av den nuvarande regeringen vid avregleringen fanns inget om höjd läkemedels- eller patientsäkerhet, eller förbättrad folkhälsa för den delen. Emellertid har resultaten inte låtit vänta på sig genom olika försämringar. För ett år sedan rapporterades om receptfria värktabletter som hade blivit det vanligaste självmordspillret och hur handlare bröt mot lagen genom att sälja läkemedel till ungdomar under 18 år. Till dessa erfarenheter kan läggas Konsumentverkets omfattande rapport från i somras om apotekskundernas syn på apoteksmarknaden. Där framgår att det sammanlagda betyget har sjunkit sedan mätningen genomfördes innan avregleringen. Bland annat noteras en markant ökning av antalet kunder som inte får sina receptbelagda läkemedel inom 24 timmar och kunderna anser att personalens kunnande har försämrats. Gör om, gör rätt! Mot bakgrund av ovan måste nog de verkliga skälen till det reformerade apotekssystemet sägas vara rent ideologiska, med marknads- och näringspolitiska förtecken snarare än hälso- och patientorienterade. Men inte heller kostnadseffektiviteten talar till avregleringens fördel. Således borde allt göras för att om möjligt återställa apoteksmarknaden. Till att börja med bör försäljningen av receptfria läkemedel i handeln stoppas och apoteken återges ensam rätt till försäljning. För det andra behöver det slås fast om det statliga Apoteket AB kan återges ensamrätt på försäljning av receptbelagda läkemedel. För det mp.se/kongress Kongress 2012 tredje bör det statligt ägda Apoteket AB snarast ges i uppdrag att utöka tillgängligheten i glesbygden genom exempelvis fler apotek och Apoteket Shop. Jag yrkar 1. att MP ska verka för att försäljningen av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln stoppas, 2. att MP verkar för att Apoteket AB återges ensamrätt på försäljning av receptbelagda läkemedel om denna reform visar sig möjlig att genomföra, 3. att MP ska verka för att Apoteket AB utökar antalet apotek och Apoteket Shop så att tillgängligheten ökar i hela landet, inklusive landsbygden. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, besvarad attsats 2 och 3 MP var emot avregleringen av apoteket. Vi anser att läkemedelshanteringen i första hand måste ses som en del av hälso- och sjukvården. Det finns också samhällsekonomiska skäl till vårt motstånd. Avregleringen innebär att där det finns en marknad att driva lönsamma apotek så privatiserar samhället vinsten. Kostnaderna för till exempel att driva apotek i landsbygd och glesbygd fortsätter däremot vara det gemensammas ansvar. MP:s bedömning är att ett återköp av alla apotek skulle bli samhällsekonomiskt orimligt. Vi vill i stället stärka Apoteket AB, bland annat genom att inte ge de privata apoteken bonusar för att öka deras vinstmarginaler. Redan nu regleras att apotek på landsbygden måste säkerställas efter 2015. MP har ställt sig positiva till försäljning av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln, i syfte att öka tillgängligheten. Inför avregleringen av apoteken drev MP att en utredning skulle göras om försäljning och läkemedel och folkhälsa, för att få jämförbara värden för en undersökning efter avregleringen. Nu finns ingen sådan utredning med jämförbara värden men det är intressant att utifrån de uppgifter som finns tillgängliga titta på om avregleringen av apoteken och tillhandahållandet av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln har påverkat folkhälsan. Motion nr: 13.2 FRIA KOMMUNALA BOLAG FÖR KOMMUNALTEKNIK Gilbert Ossbahr Attsats 1 och 3 stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping Attsats 3 stöds av Miljöpartiet de gröna Östergötland Kommunerna har sedan länge ansvaret för en rad kommunaltekniska verksamheter, bl a försörjningen med vatten, avlopp, rening, renhållning, fjärrvärme, fjärrkyla, elnät, bredbandsnät och avfallshantering. mp.se/kongress Totalt omsätter dessa verksamheter mer än 200 miljarder kr per år i Sverige. I en rad kommuner har kommunala bolag för dessa verksamheter utvecklat såväl systemkunnande som innovationer. Särskilt positivt är det att man fått fram flera, för miljön, viktiga innovationer, t ex biobränsleeldad kraftvärme, automatiserad sopsortering och biogas för fordonsdrift. Närmast på tur står bl a utveckling av återvinning av material ur slam och aska samt reglersystem som ökar möjligheterna att ansluta vindkraft och solenergi till ledningsnäten. Men för att få lönsamhet och spridning av dessa miljötekniska innovationer måste olika kommuners bolag kunna sälja sina produkter och bedriva verksamhet även i andra kommuner. På sikt öppnar sig även den internationella marknaden, som kan inbringa stora exportinkomster och framförallt växla upp miljöfördelarna mångfaldigt. Tyvärr lägger nuvarande lagstiftning hinder i vägen. Kommunala bolag får, enligt kommunallagen, bara bedriva näringsverksamhet som syftar till att betjäna kommunens egna medlemmar. Man får alltså inte ha verksamhet utanför den egna kommunen. Undantag finns för elhandel och tjänsteexport. I stället borde det bli tillåtet för kommunägda aktiebolag att bedriva verksamheter inom det kommunaltekniska området, utan att vara begränsade av kommunallagens krav på lokalisering och självkostnad. Dessa principer kan i stället upprätthållas av den beställande kommunen genom att de sluter avtal med det levererande företaget. Säkerligen finns det flera lagtekniska sätt att frigöra de kommunaltekniskt verksamma kommunala bolagen så att de kan verka i sund konkurrens med andra bolag på området, såväl privata, statliga och utlandsägda. En relativt enkel lagteknisk lösning kan vara att införa ett ytterligare undantag ifrån kommunallagens principer, så som görs i lagen om kommunal tjänsteexport. Det kan också finnas andra lösningar. Jag yrkar 1. att MP verkar för att en lagändring införs som gör det tillåtet för kommunägda bolag att ha verksamhet inom det kommunaltekniska området utan kommunallagens begränsningar med avseende på lokalisering, självkostnad och likställighet, 2. att MP verkar för att även de lagändringar införs, som kan behövas för att sund konkurrens mellan kommunägda och icke kommunägda bolag ska upprätthållas, 3. att MP verkar för att flera lagteknisk alternativ undersöks och där ett av alternativen består i att införa undantag liknande det som görs i lagen om kommunal tjänsteexport. Näringsfrågor 117 Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1 och 3, besvarad attsats 2 Tanken bakom de kommunalrättsliga principerna är, förutom att begränsa den kommunalrättsliga kompetensen, att kommunerna respektive landstigen ska dimensionera sina resurser så att de kan producera den mängd tjänster som de egna kommun- eller landstingsmedlemmarna har behov av. Kommunal verksamhet får således inte dimensioneras i syfte att skapa utrymme för att kunna sälja ett överskott av tjänster till andra. Ett exempel på undantag från detta finns inom skolans område. Sund konkurrens kan redan i dag säkerställas om bland annat upphandlingsverktyget används på rätt sätt. De kommuner som önskar erbjuda verksamhet över kommungränserna kan göra det i olika former. Man kan upprätta avtal eller driva interkommunala företag, driva gemensamma nämnder eller starta kommunalförbund. Lagstiftaren har gjort det möjligt att i större utsträckning än tidigare syssla med verksamhet utanför den egna kommungränsen. Frågan gäller om lagstiftaren ytterligare ska öppna upp för kommuner att verka utanför sina gränser. Partistyrelsen menar att de ramar som kommunerna verkar inom är tillräckliga och att det inte är önskvärt att kommuner börjar konkurrera med varandra. Det kan finnas behov att se över reglerna så att kommunägda bolag kan bidra till klimatomställningen, men partistyrelsen anser att det är för långtgående ta bort de grundläggande principerna om lokalisering, självkostnad och likställighet för kommunal företagsverksamhet då det skulle kunna riskera slå ut stora delar av den privata företagsamheten. Motion nr: 13.3 ENKLARE REGLER FÖR FÖRETAGEN VID SKATTEÄRENDEN Alf Karlman Skattebetalarnas Förening har i en rapport, byggd på en enkät bland 1 340 småföretagare, funnit att det finns stora brister i företagens rättssäkerhet gentemot Skatteverket. Rapporten visar att vart fjärde skattebeslut som överklagas ändras i länsrätten. Detta tyder på att det kan förekomma en orättvis bedömning över landet företagen emellan. För att skärpa kravet på och ansvaret hos handläggarna och höja kvaliteten på besluten bör det personliga tjänstemannaansvaret för beslut som avgjorts under myndighetsutövning återinföras. Ett stort problem i dag är att företagarna kan få höga kostnader för juristhjälp även när de vinner målet i domstol. Dessutom tar många ärenden lång tid att avgöras vilket skapar oro och därmed försämrad 118 Näringsfrågor arbetseffektivitet hos företagaren. Dessutom tillkommer det faktum att uppgifter som lämnas till Skatteverket efterfrågas av andra myndigheter, vilket förorsakar onödigt arbete för företagen. Här borde en samordning kunna ske. Jag yrkar 1. att MP arbetar för att tjänstemannaansvaret återinförs för tjänstemännens myndighetsutövning, 2. att MP arbetar för att det blir lättare att få rättshjälp i skatteärenden och att det blir lättare att få anstånd med skattekravet om det finns risk att företaget kan hamna på obestånd, 3. att MP arbetar för att en samordning sker mellan myndigheterna av insamling av uppgifter från företagen. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, besvarad attsats 2 och 3 MP driver sedan länge en aktiv politik för att underlätta företagandet i Sverige. En åtgärd är att underlätta småföretagares möjligheter att få rättshjälp. Detta ledde till att riksdagen 2006 beslutade uppdra regeringen att se över hur rättshjälpen för vissa förtagare är utformad. I rapporten Översyn av rättshjälpslagen – ett regeringsuppdrag (DV 2009:2) har Domstolsverket för regeringen lämnat förslag om utökad rätt till rättshjälp i många nya situationer. Frågan bereds av regeringen och är etablerad MPpolitik. Att göra ändringar i inkomstskattelagstiftningen och annan lagstiftning för att göra det lättare att få anstånd är dock inte aktuellt. Sverige har en jämförelsevis effektiv offentlig förvaltning mätt genom allmänhetens förtroende, uppfattning om förekomst av muta och bestickning och annat ohederligt beteende, skattekostnad per handlagt ärende mm. En av orsakerna till detta antas vara bland annat myndigheternas självständiga myndighetsutövning och att tjänstemännen värderas baserat på resultat, prestation och kompetens. Huvudregeln i svensk skadeståndsrätt är att arbetsgivaren – oavsett om den är privat eller offentlig – ansvarar för arbetstagarens fel i tjänsten. Undantaget är om den anställde agerat grovt felaktigt i tjänsten. Då kan i vissa fall den enskilde tjänstemannen bli skadeståndsskyldig. En förändring av lagstiftningen på sätt motionären föreslår riskerar enligt partistyrelsens mening leda till att tjänstemän inte vågar ta eget ansvar, inte vågar driva ärenden framåt och att de hela tiden måste förankra allt agerande uppåt. Detta leder till ineffektivitet och att skattebetalarna får mindre verksamhet per insatt skattekrona. Dessutom skulle det på ett olämpligt sätt visa på misstroende mot tjänstemän som många gånger utför ett arbete under redan i dag mp.se/kongress Kongress 2012 svåra arbetsförhållanden. Om misstankar om oegentligheter finns ska de sanktionssystem som finns i dag användas: arbetsgivaren varnar den anställde eller säger upp på grund av personliga skäl, alternativt kan personalansvarsnämnder i vissa fall agera genom beslut om löneavdrag och varning. MP driver sedan länge att regelbördan för företagarna i Sverige ska minska. Målen om förenklingen delas av regeringen. En del i detta är att insamlade uppgifter ska återanvändas av myndigheterna. Det är således ett arbete som redan bedrivs av ett stort antal myndigheter och MP bevakar och följer frågan noga. Motion nr: 13.4 BORT MED REGELKRÅNGLET Alf Karlman I decennier har politiska partier, enskilda ministrar och intresseorganisationer jobbat för enklare regler för småföretagare, men fortfarande har endast marginella förändringar skett. Om vi skärskådar ett normalt lantbruksföretag så är dess ägare regelstyrd från minst ett tjugotal myndigheter. Regelkrånglet och den medföljande tunga administrationen plågar många företagare bland annat för att det blir dyrbart för dem. Studier från LRF visar att var tredje bonde skulle utveckla sitt företag om regelkrånglet minskade. Den verkliga anledningen till kritik mot krånglet är: • långa väntetider, • myndigheter tar betalt för inspektion som aldrig sker, • de höga kostnaderna för att följa regelverket, det finns exempel på upp till 12% av omsättningen, • de rigida bestämmelserna i livsmedelslagen och bygglagen gör att viktiga investeringar stoppas, • den långa tid som en miljöprövning kan ta, upp till två år, • regelverket skiljer sig mellan olika län och kommuner. Regeringens vision om att Sverige ska bli det främsta matlandet i Europa och att kombinationen god mat och upplevelser ska ge jobb och tillväxt måste följas upp på en mycket jordnära nivå för att förverkligas. Det nya förslaget för hur Europas gemensamma jordbrukspolitik ska utformas innehåller inte några konkreta förslag för hur den administrativa bördan ska minska. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har också uttryckt farhågor för att byråkratin ska öka och därför måste MP genom radikala förslag i riksdagsmotioner göra kraftiga avtryck för att underlätta för småföretagens genom en anpassning och samarbete mellan myndigheterna. mp.se/kongress Jag yrkar 1. att MP kräver att en utomparlamentarisk arbetsgrupp bildas som ska utarbeta förslag till minskat byråkratiskt krångel för småföretag i umgänget med myndigheter, 2. att MP kräver att det i direktiven för arbetsgruppen ska anges att den konkretiserar en önskad procentuell förbättring av rutiner och kostnader, 3. att MP kräver att det i direktiven även måste finnas ett slutdatum när rapporten ska lämnas, 4. att MP kräver att det ska i slutrapporten framgå förslag på förändringar som kan ske genom samarbete mellan de olika myndigheterna. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det finns mycket att göra för att förenkla för företagare och företagande. MP driver sedan tidigare frågan om att minska regelkrånglet för alla småföretagare. År 2006 gjorde MP en uppgörelse med de borgerliga partierna om att regelbördan skulle minska med 25% till år 2010. Regeringen har endast lyckats med en 7-procentig minskning varför fortsatta arbetsinsatser krävs. I tidigare nämnd budgetmotion återfinns förslag om att ytterligare pengar ska anslås till olika myndigheter för att påskynda arbetet med att ta fram konkreta åtgärder på hur regelbördan kan minskas inom olika ansvarsområden. MP föreslår också bl a att det regelråd som tillsatts med tidsbegränsat uppdrag för att granska nya förslag ur ett regelförenklingsperspektiv permanentas. Regelrådet har i uppdrag att årligen rapportera till riksdagen om resultatet av sitt arbete. Riksdagsgruppen driver även andra regelförenklingsförslag. Motionären menar att MP ska kräva att en utomparlamentarisk arbetsgrupp bildas. Redan i dag finns det ett antal olika grupper som arbetar med regelförenklingar. Utöver det redan nämnda regelrådet, som är en fristående statlig kommitté med uppdrag till 31 december 2014, finns NNR, Näringslivets regelnämnd. NNR är en ideell förening med näringslivsorganisationer som medlemmar, bl a LRF. NNR verkar för enklare och mer företagsvänliga regler samt en minskning av företagens uppgiftslämnande i Sverige och EU. NNR samordnar näringslivets granskning av konsekvensanalyser av förslag till nya eller ändrade regler samt koordinerar näringslivets regelförenklingsarbete på nationell nivå och EU-nivå. Partistyrelsen anser att det är lämpligare att ta till vara de grupper som redan arbetar med regelförenklingsarbete än att skapa nya. Näringsfrågor 119 Kongress 2012 Motion nr: 13.5 ÖKAT SKYDD FÖR ENSKILDA FIRMOR Fredrik Ekström Idag angrips speciellt små företag från bedragare via telefon och med bluffakturor mm. Enskilda firmor är på många sätt utsatta för att de inte har samma konsumenträttigheter som de har som privatpersoner. Samtidigt tar de personliga risker för företaget som personer bakom större företag inte utsätts för. Således ses enskilda firmor ibland som privatpersoner och ibland som företag. Att företag kan gå i konkurs besparar staten risker då företagen med bakomliggande kapital tar risker för att uträtta saker som staten gynnas av (medborgarna får tillgång till tjänster). Att staten lägger höga risker på privatpersoner via enskilda firmor är oansvarigt. Jag yrkar 1. att MP verkar för att enskilda firmor och dylikt ska skyddas på samma sätt som privatpersoner så långt det är möjligt, 2. att MP verkar för att enskilda firmor uttalat och aktivt måste avstå från dessa skydd för att avtal som påverkar dessa skydd ska kunna anses gälla. Exempelvis måste en telefonförsäljare uttala att det inskränker de skydd som en privatperson har och inte bara finnas med i kontraktet. Partistyrelsens yttrande: Bifall Som motionären skriver gäller inte konsumentköplagen när en näringsidkare gör en affär med en annan näringsidkare. Vid köp av lös egendom gäller då i stället köplagen. Konsumentköplagen är tvingande och innehåller paragrafer om exempelvis ångervecka. Anledningen till att konsumentköplagen är tvingande är att privatpersoner inte kan anses känna till sina rättigheter i samma omfattning som en näringsidkare. Köplagen är inte alls lika stark och utgår ifrån att det är två ungefär jämnstarka parter i en affärsuppgörelse. Den kan dessutom förhandlas bort när parterna gör upp om en affär. Enskilda firmor skulle kunna omfattas av konsumentköplagen, då firman är så tätt knuten till den enskilda individen. Partistyrelsen föreslår därför bifall på motionen. Motion nr: 13.6 INNOVATIONER Bengt Wikström När överbefälhavaren för de allierade styrkorna i Europa under andra världskriget och senare amerikanske presidenten Dwight Ike Eisenhower i januari 1961 höll sitt avskedstal till den amerikanska nationen sa han: ”Kombinationen av det militära etablissemanget 120 Näringsfrågor och vapenindustrin är en ny erfarenhet för Amerika. Det totala inflytandet, ekonomiskt, politiskt och även andligt märks i varje stad, varje rådsförsamling, varje regeringskansli. Vi ska vara på vår vakt mot obefogat inflytande, eftersträvat eller ej från det ’Militärindustriella komplexet’. Detta mäktiga block får inte äventyra våra demokratiska processer.” Detta uttalande och varning för framtiden kom från en människa med större erfarenhet av krigets helvete än någon nu levande människa. Nu vill förespråkarna för det svenska ”Militärindustriella komplexet” Bofors och Saab, ivrigt påhejada av Försvarsindustriföreningen, att rustningsvansinnet ska fortsätta mot en obefintlig fiende med åtföljande enorma kostnader för skattebetalarna. Denna lobbyverksamhet kan exemplifieras med Saab Aerospace och deras planer på en efterföljare till gökungen Jas som kostat hundratals miljarder kronor, det förarlösa stridsflygplanet Neuron som med en utvecklingskostnad på 4 miljarder kronor och med syfte att bära franska kärnvapen på alla sätt måste motarbetas och resurser sättas in på åtgärder som förbättrar människors levnadsvillkor och miljö. Vad ska då hända på Saab och Bofors? Ska alla duktiga konstruktörer och ingenjörer kastas ut i arbetslöshet? Nej! Eftersom det inledningsvis finns 4 miljarder till förarlösa stridsflygplan (en miljard i tusenlappar väger 1,4 ton) så borde denna enorma penningsumma istället kunna användas till projekt och uppfinningar där samhällsnytta och miljö prioriteras. Exempel som borde passa Saab utmärkt, förutom vätgasdrivna civilflygplan, vore framtagning av en vätgasdriven bränslecellsbil; Bofors skulle kunna utveckla ny vind-, våg- och solkraftsteknologi. I Sverige finns det många innovationer och projekt som inte kan utvecklas till prototyper och därefter kommersialiseras på grund av att alla myndigheter som handlägger ansökan om stöd (Nutek Vinnova Almi Stem etc) kräver minst 50% delfinansiering av projektet och då räknas inte de pengar och det arbete som innovatören tidigare lagt ner i projektet. Så därför politiska makthavare, skapa ett helt nytt klimat för innovatörer och entreprenörer så att kontakten med myndigheten inte längre blir ett nålsöga som det är omöjligt att ta sig igenom, och avveckla den kontraproduktiva vapenindustrin vars enda syfte är förstöring av egendom, mord och lemlästning. Låt pengarna istället gå till projekt som förbättrar människors levnadsvillkor, medverkar till en renare miljö och trampa inte på den skira planta som en uppfinning är, utan låt istället tusen plantor blomma och på detta sätt skapa tillväxt. Jag yrkar 1. att MP verkar för att det genomförs en stadgeändring hos berörda myndigheter så att de tillåts finansiera lovande innovativa projekt fullt ut. mp.se/kongress Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Avslag MP:s syn på krigsmaterial är väl känd och att vi hellre skulle vilja se att de resurser som försvarsindustrin har till sitt förfogande används till innovationer likaså. MP har sedan länge drivit frågan om att innovatörer måste få tillgång till riskkapital. I årets budgetmotion (motion 2011/12:Fi241 - Ansvar för framtiden) formulerades det som: ”Industrin är en nyckelaktör i en grön ekonomi. Staten, näringslivet och fackföreningarna måste arbeta tillsammans för att utveckla industrin. Det handlar både om att hitta vägar för att ge människor stöd i strukturomvandlingen och om att hitta strategiska samarbeten, till exempel genom forsknings- och innovationssatsningar.” Riksdagsgruppen arbetar dessutom med ett större industriprojekt som en del i den nya jobbskapande politiken. Innovationer och tillgång till riskkapital är en bärande del i detta projekt. Motion nr: 13.7 STÄRK DEN ENSKILDA INNOVATÖRENS RÄTT Peter Larsson Vi miljöpartister ser traditionellt oerhört positivt på entreprenörskapet och ensamföretagandet, vilka ofta lägger grunden till nya växande företag, nya jobb och en ny förbättrad välfärd. Det är i sin tur de nya idéerna, innovationerna, som oftast ligger till grund för detta, där gamla problem får nya bättre lösningar och där nya problem helst löses innan de uppstår. Vi står idag inför gigantiska utmaningar på klimat-, energi-, miljö-, och naturresursområdet där nya innovationer fyller och kommer att fylla en mycket vital roll. Vi inom den gröna rörelsen har också en stark och stolt tradition, där vi ser den lilles rätt mot den stores. Kanske man inte tänker på det, att mycket av det entreprenörskap och den innovation som skapar vår välfärd faktiskt också sker i storföretagen, där enskilda uppfinnares idéer, drivkraft och ofta hårda kamp har resulterat i lönsamma bästsäljare för storföretagen, ofta till gagn för oss alla. Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, reglerar (tillsammans med kollektivavtal) företagets och den uppfinnande arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Att reglera rättigheter runt patent som utförs som en del av den anställdes arbete är helt naturligt. Företaget betalar den anställde en lön, ger ett sammanhang och utrustning (skrivbord, dator) där uppfinningen beskrivs. Den anställde, å andra sidan, investerar sin livslånga kunskap förvärvad från skola och utbildningar, sin lateralt tänkande förmåga, sin entreprenörsanda, och inte så sällan sin privata tid. Det finns dock en rad praktiska problem mellan den anställde och företaget, som lagen inte fångar. Lagen stipulerar att mp.se/kongress den anställde har rätt till s k ”skälig ersättning”. Det låter riktigt bra, men i praktiken får den anställde dessvärre aldrig, eller mycket sällan, denna skäliga ersättning. Detta har flera orsaker. Svenska storföretag bestämmer och meddelar sina anställda (och facket) vilken schablonersättning som ska gälla för en uppfinning, oavsett dess faktiska värde. På de flesta svenska storföretag ligger denna schablon runt 10 000–20 000 kronor före skatt, men patentvärdet är oftast oerhört mycket högre. En fingervisning om patentens värden tas upp i DN 1/7-2011 (http://www.dn.se/ekonomi/ericsson-koper-patentfor-miljarder) där ett telekomkonsortium köper 6 000, sannolikt undervärderade, patent för 28 miljarder från konkursdrabbade Nortel (ca 5 miljoner kr/ patent). Enskilda patent kan dock skapa intäkter upp till miljardklassen. Det stora problemet är att den anställde i regel aldrig får information hur dennes uppfinning används: om uppfinningen används i företagets produkter, om den licensieras till andra företag, om den används i rättstvister och patentförhandlingar eller om uppfinningen används som säkerhet mot att andra konkurrerande företag startas och växer. Med sådan informationsbrist kan den anställde innovatören inte avgöra om denne erhåller skälig ersättning eller ej. Det finns många andra praktiska problem där den lilla innovatören är förloraren. T ex finns det olika klasser av patent, s k A-, B- och C-patent, som i olika grad relaterar till företagets verksamhetsområde. En C-uppfinning motsvarar den anställdes arbetsuppgifter. Arbetstagaren har rätt till andra ersättningsnivåer om ett patent är av A- eller B-klass. I praktiken hävdar förstås företaget att alla patent är C-patent och den anställde kan bara acceptera detta om denne inte vill få problem. Det är också svårt att få eller behålla ett arbete på företagen om man inte accepterar de ofta helt orimliga ersättningsnivåerna och ojämlika styrkeförhållanden gällande patent. Vidare så finns det fall där den lagstadgade schablonersättningen ej utgår vid t ex egen uppsägning och än värre vid avsked. Det är också vanligt att uppfinnaren förväntas utföra oavlönat arbete, relaterat till de tidigare inskickade patentansökningarna, även efter en anställnings upphörande. Vidare är lagstiftningen inte helt tydlig med vad som gäller för anställda med tjänstledighet för studier, t ex forskarstudier då det s k forskarundantaget träder i kraft. Kort och gott så exploateras den enskilda uppfinnaren idag i mycket hög grad. Jag yrkar 1. att MP verkar för att stärka lagstiftningen med syfte att öka transparens och insyn för den enNäringsfrågor 121 Kongress 2012 skilde uppfinnaren (arbetstagaren) om hur och i vilka sammanhang dennes patent nyttjas, 2. att MP verkar för att stärka lagstiftningen med syfte att en oberoende part värderar den enskilde uppfinnarens (arbetstagarens) patentsökta uppfinningar som grund till skälig ersättning, 3. att MP verkar generellt för att den enskilde uppfinnarens (arbetstagarens) rätt till den lagstadgade ”skäliga ersättningen” stärks, 4. att MP verkar för att generellt stärka den enskilde uppfinnarens (arbetstagarens) rättigheter till sin uppfinning. Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1, besvarad attsats 2, avslag attsats 3 och 4 Partistyrelsen delar inte den ganska mörka syn som på motionären har på företagens ovilja att ersätta den anställde för sin uppfinning, men anser att en ökad transparens och insyn för den enskilde uppfinnaren ligger i partiets intresse, varför attsats 1 föreslås bifallas. Angående attsats 2 så menar partistyrelsen att i de fall där arbetstagaren och arbetsgivaren inte är ense bör detta regleras i domstol vilket bör vara det gängse förfarandet redan i dag. Det är oklart om detta även är vad motionären avser med ”oberoende part”. Partistyrelsen anser att lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar i övrigt ger den anställde rätt i rimlig omfattning, eftersom arbetstagaren får ersättning för sitt arbete. Vi föreslår därför avslag i dessa delar. 122 Näringsfrågor mp.se/kongress Kongress 2012 14. RÄTTSFRÅGOR Motion nr: 14.1 AVSKAFFA DANSTILLSTÅNDET Benjamin Juhlin, Mikael Jämtsved och Hanna Dönsberg Stöds av Miljöpartiet de gröna Järfälla och Grön Ungdoms riksorganisation MP har en medvetenhet om att ett av de stora hindrena för företagande i Sverige är det omfattande regelsystemen som företagen måste lyda. I vår budgetmotion i riksdagen för 2012 säger vi på sidan 10: ”Vi vill förbättra villkoren för entreprenörskap och företagande genom att sänka kostnaderna för att anställa och minska regelkrånglet.” Vår nionde punkt på listan över förslag till beslut lyder som följer: ”Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om effektivare regelförenklingsarbete.” Nu är det ju såklart inte så att regler per definition är dåliga och en hel del av de regler som faktiskt finns är välbehövliga av olika skäl, däremot ska vi självklart försöka identifiera den typen av regler som faktiskt inte behövs. Restaurangbranschen är en av de branscher som har de mest omfattande regelsystemen, av rimliga skäl. Inom branschen hanteras berusningsmedel, den samlar många människor på samma plats och det hanteras även livsmedel som kräver tillsyn. Det finns dock en regel som tycks vara av mer godtycklig art, danstillståndet. Danstillståndet innebär att utöver alla andra tillstånd som en behöver så behöver en också ett särskilt tillstånd för att folk ska kunna dansa. Vi finner detta orimligt och menar att dans är en rolig och härlig sysselsättning som bör uppmuntras, inte regleras. Låt oss leva upp till att vi är ett parti som står på småföretagarens och den nöjeslystnes sida! Vi yrkar 1. att MP verkar för att danstillståndet avskaffas. Partistyrelsens yttrande: Avslag Danstillståndet kan verka som en onödig byråkratisk detalj, men fyller ändå en viktig funktion. Motionärernas förslag innebär inte bara att den lokala krogen kan lämna lite utrymme till spontandans, utan också att vem som helst kan anordna danstillställningar av större omfattning. I samband med att Stockholms stad tillskrev regeringen 2001 om att avskaffa danstillståndet begärdes synpunkter in från bl a Rikspomp.se/kongress lisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen framförde att danstillståndet innebär en möjlighet för polisen att kunna upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Om en ansökan har avslagits får polismyndigheten med stöd av 2 kap. 22 § upplösa tillställningen. Vid ett borttagande av tillståndskravet går myndigheten miste om den möjligheten. De inspektioner som utförs vid Miljö- och hälsoskyddsnämndens och brandmyndighetens inspektioner fyller en viktig funktion när det gäller säkerheten vid sådana tillställningar, men är inte tillräckliga. Men det är ändå befogat att fråga sig om inte dagens regler kring danstillstånd är onödigt byråkratiska och kan leda till oönskade effekter. Partistyrelsen föreslår att riksdagsgruppen går vidare med frågan. Förslag på ny attstas från partistyrelen: att kongressen uppmanar riksdagsgruppen att se över regelverket kring danstillstånd. Motion nr: 14.2 AVSKAFFA ÄKTENSKAPSBALKEN Mikael Jämtsved och Hanna Dönsberg Stöds av Miljöpartiet de gröna Järfälla MP bör verka för ett avskaffande av äktenskapsbalken i sin helhet. Att avskaffa lagar i allmänhet och äktenskapsbalken i synnerhet är en god idé. Till att börja med så har vi frågan om lagars legitimitet. Där kan vi utgå ifrån att ju färre lagar som finns desto större procent av lagarna, som faktiskt finns, har folk möjlighet att känna till. Detta skapar en ökad legitimitet. Därför bör vi i MP som är goda vänner av ett väl fungerande rättsystem verka för avskaffande av lagar som inte behövs. Äktenskapsbalken är ett klockrent exempel på en lag som inte behövs, allt som äktenskapsbalken gör kan nämligen skötas helt civilrättsligt. Det finns ingen anledning att ha i lag en visst typ av avtal mellan människor som har en speciell ställning. Äktenskapsbalken reglerar först och främst hur gemensamma tillgångar ska fördelas, detta skulle man lika gärna kunna göra genom att skriva ett eget avtal, då skulle också ges större möjlighet att själva bestämma hur en vill att ens gemensamma resurser ska fördelas. Äktenskapsbalken innehåller även paragrafen ”2 § Makar skall visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.”, i min mening är det fullständigt barockt att vi i lag reglerar att människor ”skall visa varandra trohet och hänsyn”. Det regleras också hur en vigselceremoni ska gå till, det är onekligen en lustig läsning om en föreställer sig att detta skulle gälla även när en ingick andra avtal. Rättsfrågor 123 Kongress 2012 Det finns dock andra väldigt goda skäl till varför äktenskapsbalken är problematisk. MP brukar ofta anta en queer analys och vi brukar kalla oss för normkritiska, av den anledningen var vi såklart väldigt positiva till att få en äktenskapsbalk som var könsneutral. Om vi då nöjer oss med en äktenskapsbalk som är könsneutral så missar vi faktumet att tvåsamhetsnormen är förhärskande. Människor som väljer att organisera sitt liv med en annan vuxen människa har rätt att ingå äktenskap. Människor som däremot väljer att organisera sitt liv med två eller flera andra vuxna människor har däremot inte rätt att ingå äktenskap med de personerna. Så för ett parti som vill framstå som normkritiskt, bör det vara självklart att vilja avskaffa äktenskapsbalken i sin helhet. Alternativet är att lappa och laga och göra lite bättre hela tiden, men jag tror att de flesta på en intellektuell nivå inser att en äktenskapsbalk alltid kommer att vara exkluderande för vissa människor som lever utanför normen på ett visst sätt. Låt oss istället låta människor organisera sina liv på det sätt som de själva finner lämpligast och låt dem göra det genom civilrättsliga avtal. Vi yrkar 1. att MP verkar för att avskaffa äktenskapsbalken i sin helhet. Partistyrelsens yttrande: Avslag Lagstiftning är inte i första hand till för de starka som vet vad de vill utan i första hand är lagstiftningen ett skydd för den svagare parten. Äktenskapsbalken är ett bra exempel på en lag som fyller den funktionen. Alternativet till en äktenskapsbalk är att människor som lever tillsammans gör ett civilrättslig avtal. Civilrättsmodellen bygger på att de som vill reglera sin samlevnad gör detta genom skriftliga avtal och för att avtalet ska få de rättsföljder som dagens äktenskap har krävs det ett registreringsförfarande för giltighet mot tredje man. Denna registrering krävs för att kunna göra gällande skyddsregler i hyres-, bostadsrätts- eller fastighetsrättslagstiftningen, liksom utsökningsärenden hos Kronofogden. Detsamma gäller upplysningar till eventuella kreditgivare och andra som har intresse av att bedöma den enskildes ekonomiska situation. Detta förfarande bedöms kräva stor administration och leda till administrativt krångel. Till detta kommer det integritetsintrång som kan bli effekten av detta, för att inte tala om att det kan uppstå stora problem med att avgöra när avtalet är giltigt eller ogiltigt. Utöver detta visar barnkonsekvensanalyser på problem med att avskaffa äktenskapsbalken. Partistyrelsen föreslår därför avslag på motionen. 124 Rättsfrågor Motion nr: 14.3 REVIDERA LAGEN OM BARNPORNOGRAFI Josef Johansson En sjuttonårig serietecknare kan skriva en novell om att ha sex med sin partner och publicera den utan att fällas i vare sig Uppsala tingsrätt eller Svea hovrätt. Om samma serietecknare däremot gör en serie om samma sak riskerar hon att fällas för barnpornografibrott av samma rättsinstanser. Varför? Därför att svensk lag säger det. I juni 2010 befanns en översättare av japanska serier av Uppsala tingsrätt skyldig till innehav av barnpornografi i form av 51 mangabilder som påträffats på hans hårddisk. Den domen har nu fastställts av Svea hovrätt för 39 av dessa teckningar. Domen och den lag den baseras på har allvarliga konsekvenser för såväl yttrandeoch tankefriheten som rättssäkerheten i Sverige. Lagen om barnpornografi syftar till att skydda barn mot sexuella övergrepp, vilket ingen vettig människa kan invända mot. Här gäller det dock teckningar, inte faktiska barn, så inga verkliga barn har varit involverade i några övergrepp. Lagen fungerar därför i praktiken som ett tankeförbud – dock bara mot teckningar, eftersom samma innehåll i textform undantas. Detta trots att ingen visat att den ena formen skulle vara skadligare än andra. En starkt försvårande omständighet är också att gränsdragningen mellan brott och vad som är til�låtet är mycket svårbedömd, inte minst vad gäller de tecknade fantasifigurernas ålder. Det kan vara svårt att se skillnad på en sjuttonåring och en artonåring i verkligheten, men där kan man åtminstone gå till identitetshandlingar för att kontrollera åldern. Hur gör man med en tecknad figur? De här gränsdragningsproblemen är ett uppenbart hot mot rättssäkerheten. Lagar ska rimligen vara till för att klargöra vad som är tillåtet och vad som inte är det, men i sin nuvarande form är det uppenbart att barnpornografilagen inte uppfyller detta kriterium. Det kan inte vara lagstiftningens syfte att medborgarna ska oroa sig för om de begår ett brott eller inte för att de inte har klara kriterier att gå på. Syftet bör i stället rimligen vara att skydda medborgare mot övergrepp. Att förbjuda teckningar utan koppling till faktiska övergrepp verkar i det sammanhanget vara ett slag i luften. Rättsväsendets resurser borde i stället inriktas på att förhindra, upptäcka och beivra verkliga övergrepp. Att man dessutom nyligen har skärpt lagen och även gjort det olagligt att ens se på dessa bilder ökar hotet mot rättssäkerheten, då detta innebär att varken mp.se/kongress Kongress 2012 allmänheten eller media har möjlighet att undersöka vad som bedömts som olagligt. Detta ger oss en obehaglig situation, där det är omöjligt att diskutera gränsdragningarna, än mindre förstå dem. När nu tingsrättens dom visat sig hålla i högre instans är det tydligt att lagen innebär en oacceptabel inskränkning av yttrandefriheten för serier och annan bildkonst. Lagen är uppenbarligen inte genomtänkt, och det är dags för Sveriges regering och riksdag att ta sitt ansvar och revidera den så att fiktiv sexualitet som inte inneburit ett faktiskt övergrepp kan skildras i bild utan att serieskapare, förlag, bibliotek eller läsare behöver frukta åtal – och inte minst så att rättsväsendet kan ägna sina resurser åt fall där barn faktiskt kommit till skada. (Ovanstående text kommer från Seriefrämjandet, 2011-03-15) Jag yrkar 1. att MP verkar för att lagen om barnpornografi revideras så att den inte omfattar fiktiva avbildningar. Partistyrelsens yttrande: Avslag Kriminaliseringen av barnpornografi är en viktig lagstiftning för att förhindra utnyttjandet av barn. Lagstiftningens syfte är att just kriminalisering av barnpornografi oavsett om barnet avbildats genom fotografi eller teckning. Detta är i grunden riktigt. Dock kan man ifrågasätta om lagstiftarens intention verkligen var att även teckningar hållna på det sätt som i fallet med mangaseriesamlaren skulle kriminaliseras. Det finns en risk att lagstiftningens värde devalveras om praxis avviker starkt från det allmänna rättsmedvetandet. Partistyrelsen uppmanar därför riksdagsgruppen att följa utvecklingen av rättspraxis kring barnpornografibrott och överväga om den ger upphov till att förtydliganden av lagen behövs för att säkra att kriminaliseringen av barnpornografi fortsätter att ha starkt stöd bland medborgarna. Förslag på ny attsats från partistyrelsen: att kongressen uppmanar riksdagsgruppen att följa utvecklingen av rättspraxis och överväga om den ger skäl att förtydliga lagen. Motion nr: 14.4 REVIDERAD KVACKSALVERILAG Håkan Larsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv I lagen av 30 juni 1960 om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område läser vi bl a följande: mp.se/kongress ”1 §. Denna lag gäller tillämpning på den som mot ersättning undersöker annans hälsotillstånd...” ”2 §. Under utövning av verksamhet som avses i 1§ första stycket må ej någon...” ”c) utan personlig undersökning av den som sökt honom lämna skriftliga råd eller anvisningar för hans behandling.” ”7 §. Den som bryter mot någon av bestämmelserna i 2 eller 3 § eller under utövning av verksamhet, som i 1 § första stycket sägs, uppsåteligen eller av oaktsamhet åsamkar den undersökte eller behandlade skada, som ej är ringa, eller framkallar fara för sådan skada eller genom avbrott i eller dröjsmål med läkarvård, dömes, såframt gärningen ej är belagd med straff såsom obehörig utövning av läkaryrket, för hälsofarligt kvacksalveri till dagsböter eller fängelse.” Lagrummet togs bort 1 januari 1999. Dess bestämmelser återfinns nu i patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), men som vi ska se fungerar det hela inte längre. Senare riksdagsmotioner om översyn av kvacksalverilagen har avslagits med allmänna formuleringar om att det inte finns anledning att göra en översyn av bestämmelserna. Förnyade diskussioner angående detta har mest gått ut på att kringskära möjligheterna för dem som ägnar sig åt olika former av komplementärmedicin; se t ex socialutskottets betänkande 2005/06:SoU17. Det finns emellertid en betydligt mer angelägen orsak till att återinföra en reviderad kvacksalverilag, nämligen den systematiska verksamhet som bedrivs av den personal som i olika funktioner anlitas av Försäkringskassan. De som tidigare kallades förtroendeläkare och nu går under beteckningen försäkringsmedicinska rådgivare avger rutinmässigt utlåtanden angående hjälpsökandes arbetsförmåga utan att ha gjort någon kvalificerat personlig undersökning, vilket utan gensägelse betyder att vederbörandes hälsotillstånd bedöms på ett brottsligt sätt enligt kvacksalverilagen av år 1960. Många av dem tjänar grova pengar på denna hantering. På samma sätt bedömer medicinskt outbildade handläggare på Försäkringskassan hjälpsökandes arbetsförmåga, vilket på samma sätt betyder att vederbörandes hälsotillstånd bedöms på ett brottsligt sätt av folk som inte ens är medicinskt utbildade. Hela denna verksamhet bedrivs med uppenbar fara för annan, vilket ett mycket stort antal liktydiga s k enskilda fall vittnar om. För att komma till rätta med detta, och som ett led i den nödvändiga omorganisationen av Försäkringskassan och dess verksamhet, yrkar jag Rättsfrågor 125 Kongress 2012 1. att MP utarbetar ett förslag till en reviderad kvacksalverilag. Partistyrelsens yttrande: Avslag När kvacksalverilagen fortfarande var giltig rörde den behandling av vissa sjukdomar som inte ansågs kunna utföras av annan än läkare. En jämförelse med Försäkringskassans handläggning går inte att göra eftersom den dels inte rör behandling av sjukdomar, dels utförs av läkare. De läkare som arbetar åt Försäkringskassan gör det antingen som uppdragstagare eller som anställda. Arbetet omfattas av deras legitimation och granskas av Socialstyrelsen. Detta betyder att om fel begås kan legitimationen återkallas och därefter får läkaren inte utföra sitt arbete eller uppdrag. Den läkare som utför hälso- och sjukvård i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet agerar i strid med förutsättningarna för legitimationen. Detta medför att om en s k förtroendeläkare i yttrande till Försäkringskassan avger ett utlåtande som är felaktigt kan detta i vissa fall leda till återkallad legitimation. Försäkringskassan har dessutom ett skadeståndsansvar för sina anställda och uppdragstagare. Sammantaget medför detta att de skäl vidta åtgärd som förslås av motionärer inte finns. Den s k rehabiliteringskedjan har inneburit att en stor grupp mycket sjuka människor med starkt nedsatt arbetsförmåga har blivit utförsäkrade. Hur en sjukdom påverkar arbetsförmåga är mycket individuellt, rätten till ersättning från sjukförsäkringen handlar inte om sjukdomen i sig utan försäkringen ger ersättning om arbetsförmågan är nedsatt. Och det måste bedömas från individ till individ i förhållande till det arbete som individen har eller kan söka. Boten på detta är dock inte att införa en kvacksalverilag. MP har i den pågående socialförsäkringsutredningen lyft frågan om en övergripande trygghetslösning med en gemensam försäkring vid sjukdom och arbetslöshet, något som vi också motionerat om i riksdagen (motion 2011/12:Sf339 Arbetslivstrygghet). Motion nr: 14.5 INFÖR ETT NATIONELLT REGISTER FÖR CYKLAR Fredrik Ekström och Patricio Ruiz Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping Att upptäcka att ens cykel är stulen kan innebära stora svårigheter för den som är beroende av cykeln som transportmedel. För att inte tala om känslan av att blivit bestulen. Kostnaden täcks sällan av försäkring och kan vara stor för den med små resurser. Vid köp av begagnade cyklar stöter man ofta på osäkerheten i att cykeln kan vara stulen. Idag finns det inte 126 Rättsfrågor ett lätt och säkert sätt att kontrollera om ens tänkta inköp är stulet eller om det är legitimt införskaffad. Originalkvitton försvinner efter ett tag. Dessutom finns inte samma skydd i form av ”köpt i god tro” längre. Med andra ord löper man risken att ens nya cykel blir återbördad till dess rättmätiga ägare utan någon som helst kompensation. Vi föreslår därför att MP ska verka för att ett nationellt cykelregister införs. Det ska vara obligatoriskt för återförsäljare att registrera varje gång en cykel säljs och till vem (om inte köparen specifikt kräver att få slippa bli registrerad som ägare). Vid vidareförsäljning blir registrering frivilligt men ytterst fördelaktigt för köparen. Fördelarna med detta system är många, bland annat ska man med lätthet (exempelvis via sms) direkt kunna kontrollera om ens tänkta cykel är registrerad som stulen. Vid stöld ska den som blivit av med sin cykel ganska lätt kunna registrera den som stulen. Dessutom kan polisen direkt veta om en cykel är stulen och vem den är registrerad på. Om systemet implementeras så blir det väsentligt mindre intressant att stjäla cyklar (speciellt i studentstäder) då slutköparen utan vidare kan kontrollera om den är stulen. Vi yrkar 1. att MP verkar för att ett statligt cykelregister införs, primärt för att försvåra försäljning av stulna cyklar. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionärerna föreslår att alla återförsäljare ska registrera när en cykel säljs och till vem. Vid vidareförsäljning ska registrering vara frivillig. Partistyrelsen anser att kostnaderna för ett sådant register inte motsvarar fördelarna som motionärerna är ute efter. Eftersom registret ska vara frivilligt kommer troligen en ”sidomarknad” av stulna cyklar fortfarande finnas och fördelarna med registret blir mindre tydliga. För att upprätta ett cykelregister behövs dessutom resurser. En jämförelse med motorfordon visar att en motsvarande avgift för registrering av fordon motsvarar 65 kronor per år, detta för att fordonsägarna själva ska stå för kostnaderna och inte belasta skattekollektivet. Motion nr: 14.6 FAKTUROR ETC FRÅN BLUFFÖRETAG Håkan Larsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv Såväl privatpersoner som seriösa verksamheter kan råka ut för krav från oseriösa aktörer som påstår sig representera ett företag som man har beställt tjänster av. Aktörerna uppträder förledande och påstridigt. Inte sällan hotas med lagliga åtgärder om en påstådd mp.se/kongress Kongress 2012 skuld inte blir betald. Många låter sig skrämmas att betala, andra inte. Det saknas ett samlat juridiskt grepp för att få bukt med den här sortens lurendrejerier. Till en början bör en myndighet utses som undan för undan registrerar verksamheter av kategorin blufföretag. Det kan vara Patent- och Registreringsverket (PRV) eller Konsumentverket. Den som råkar ut för oönskade kontakter med blufföretag kan då kontrollera företagsnamnet hos myndigheten, som också kan fungera som faktakälla vid rättsliga konflikter. Man kan också tänka sig att myndigheten får behörighet att avregistrera blufföretaget och att blockera företagets bankkonton. Jag yrkar 1. att partistyrelse och riksdagsgrupp får i uppdrag att utreda en tillämplig lagstiftning för att stävja blufföretag och deras verksamhet. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Vi har full förståelse för att frustrationen över bluffakturor är stor, och det är ett stort problem. I höstas skrev några av våra riksdagsledamöter en riksdagsmotion i ärendet, motion 2011/12 C 324 Bluffakturor: ”Trots den rättelsebestämmelse som nyligen införts när det gäller uppgifter i Kronofogdemyndighetens register innebärande ett ökat skydd för den som utsätts för bluffakturor, Skatteverkets ökade insatser att spåra företag som skickar ut falska fakturor och branschorganisationernas arbete mot bluffakturor är förekomsten av bluffakturor fortfarande ett stort problem för företagare. Fler åtgärder behöver vidtas för att stävja denna typ av brottslighet och öka skyddet för företagarna. Regeringen bör skyndsamt låta utreda och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som minskar företagens problem med bluffakturor.” Motion nr: 14.7 TYSTNADEN ÄR FARLIG FÖR SAMHÄLLET Lari Pitkä-Kangas och Anders Åkesson Om en politik mot organiserad brottslighet och för anonyma vittnesmål vid grova brott. Under senare tid har det begåtts en mängd olika brott som är att hänföra till organiserad brottslighet. Av sexton mord som begåtts i kretsar av organiserad brottslighet, har endast tre fall blivit lösta i Malmö. Antalet fall växer – Malmö tar nu i anspråk stora delar av utredningskapaciteten i Sverige. mp.se/kongress Vi talar om en situation i Sverige av idag. Orsakerna till detta är självklart den samhällsutveckling som lett till ökade sociala klyftor, större fattigdom och större utsatthet. Vi på kommunal nivå kan göra mycket och gör detta också, men vi kan inte ändra lagar och förändra rättssystemet. Vi skulle gärna vilja att MP tar fram en rapport som beskriver problemen och föreslår åtgärder i en bred ansats för att komma åt detta växande problem. I samklang med den ökade organiserade brottsligheten finns också ökat och grövre våld på alla plan. Vi har därvidlag sett en drastisk ökning av allvarliga hot och förseelser mot media, åklagare, advokater, domare, poliser och inte minst vittnen. Ofta sker hoten redan innan en förundersökning har avslutats, och hoten leder ofta till att vittnesmål dras tillbaka eller att vittnen inte ens vågar kontakta polisen. Flera fall av mord i Malmö har exempelvis skett bland folk där ingen ”sett någonting”. Rädslan för vedergällning och repressalier är stark. Tystnadens vanmakt sprider sig. Vi behöver förändra vår lagstiftning. Civila vittnen vid grova brottsmål måste tillåtas vara anonyma när risken för hot, vedergällning och repressalier är uppenbar. Enligt vår mening är det jämförbart med att poliser i vissa fall kan åtnjuta kvalificerat skydd för sin identitet. Även om personsäkerhets- och vittnesskydd är bra verktyg, så är de långt ifrån tillräckliga när vi kommer till organiserad brottslighet. I dessa fall pratar vi om professionella kriminella ”gäng” och brottsyndikat som ibland har bättre tillgång till information och underrättelser än vad rättsväsendet har. Det är också omvittnat i media vilken brutalitet som kännetecknar dessa gäng och deras handlingar, allt för att upprätthålla skräckväldet och sprida rädsla kring sig. Det får inte ske att samhället och vi medborgare tystnar inför brottslighet. Det är alltid frågan om att finna en godtagbar balans mellan olika, i sig angelägna, intressen. Å ena sidan krävs en effektiv brottsbekämpning men å andra sidan rättsäkerhet med bibehållen tilltro till de rättsvårdande institutionerna. Vi talar här inte om hårdare straff eller om att lagstifta bort kriminalitet som en populistisk handling. Om den grova brottsligheten får regera och korruption tillåts råda kan de rättsvårdande myndigheterna aldrig åtnjuta medborgarnas förtroende. De ökade hoten mot vittnen, rättsväsendets aktörer och journalister är synnerligen allvarliga brott som hotar det demokratiska samhället i grunden. Det är detta vi talar om. Rättsfrågor 127 Kongress 2012 Att regelmässigt använda anonyma vittnen är givetvis helt oacceptabelt. Självklart får det inte vara enda bevisning, eller ett huvudvittne som vi talar om. Detta handlar också om mycket grova brott, till exempel mord och grova narkotikabrott, ofta relaterade till organiserad brottslighet. Ett demokratiskt samhälle bygger på att vi som medborgare kan kontrollera rättsapparaten och vårt rättsystem bygger på att en tilltalad, ur rättssäkerhetssynpunkt, ska ha möjlighet att kontrollera allt processmaterial och däribland vittnen. Däremot får vi inte blunda för samhällsutvecklingen. Vi går redan idag mot en högre acceptans av anonymitet än vi tidigare gjort. Vi tillåter idag anonyma poliser, vi deltar i en europeisk union där domstolen godkänner anonyma vittnen och vi har ett nordiskt grannland, Norge, som gått så långt att de själva, i sin rättsordning, godkänner anonyma vittnen. Sverige behöver, förr eller senare, på ett eller annat sätt, tillämpa modellen med anonyma vittnen. Det kommer krävas en mycket välutvecklad, lagteknisk lösning där Europadomstolens praxis naturligtvis måste följas. Vi ska därför inte vara rädda för denna rättsutveckling, utan leda denna utveckling rätt på den svenska rättssäkerhetens stig, och försvara de gröna värderingarna kring rättssamhället och det öppna samhället som vi har. Men vi måste vara vaksamma och åtgärda den tystnad som nu sprider sig i samhället. Vi yrkar 1. att MP ska verka för ett införande i svensk lag av en modell med anonymt vittnesskydd, som kan tillämpas i rättsprocesser där så krävs av säkerhetsskäl, vid synnerligen grova förseelser såsom grova våld- och narkotikabrott relaterade till organiserad brottslighet, 2. att MP ska verka för ett förslag kring anonymt vittnesskydd i enlighet med ovan som också tar hänsyn till behovet av rättssäkerhet i förenlighet med Europadomstolens praxis, 3. att partistyrelsen får i uppdrag att utveckla vår politik kring bekämpning av organiserad brottslighet, i en bred samhällelig ansats med en riktning som innehåller både förebyggande åtgärder och rättsliga medel, samt inom ett år redovisa detta i en offentlig rapport och proposition till kongressen som ger tydligare riktlinjer för partiets politik på alla nivåer. 128 Rättsfrågor Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionärerna väcker frågan om vittnets rätt till personligt skydd när denne utsätts för hot. Vittnesplikten har en stark förankring i svensk rätt och det är straffbelagt att undandra sig vittnesplikten. Det är, som motionärerna skriver, ett stort problem att vittnen känner sig hotade och utsätts för övergrepp i samband med rättsprocessen. Många vittnen känner inte till de skyddsåtgärder som redan finns i svensk lagstiftning: • Vittnen kan skyddas genom olika folkbokföringsåtgärder. Enligt lagen om fingerade personuppgifter kan en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot hans eller hennes liv, hälsa eller frihet ges rätt att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga. Även andra medlemmar i den hotade personens familj kan ges rätt att använda fingerade personuppgifter. • Möjligheten enligt 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen att sekretessbelägga vissa personuppgifter. • Övergrepp i rättssak i 17 kap. 10 § Brottsbalken är en lagstiftning med mycket kännbara straff för den som hotar eller hindrar någon från att vittna. Det ovan anförda innebär att en person som ska vittna i mål om grov brottslighet och där det bedöms finnas en allvarlig hotbild, kan få skydd redan i dag. De kan få helt nya namn och personuppgifter och kopplingen mellan dessa fingerade uppgifter och den reella identiteten kan skyddas. Situationen för den åtalade får inte glömmas. Enligt artikel 6 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har den tilltalade rätt till en rättvis rättegång. Den rättvisa rättegången är sedan länge en tungt vägande princip även i svensk rättstradition. Motionärerna lyfter de grova brotten som särskilt intressanta att införa anonyma vittnesmål i, partistyrelsen är av en motsatt åsikt. I synnerhet vad gäller grova brott där straffpåföljden kommer att bli mycket lång, i vissa fall livslång, är betydelsen av en rättvis och öppen process extra betydelsefull och talar emot att man tummar på principerna. Motionärerna lyfter Danmark och Norge som exempel på länder där anonyma vittnesmål numera förekommer. Möjligheten med anonyma vittnen har dock använts ett fåtal gånger i respektive land, varför förekomsten är svår att dra några slutsatser av. Nyligen gjorda satsningar i Köpenhamn med kraftfullare vapenlagar och proaktivt arbete med exitverksamhet för kriminella ungdomar har gett betydligt bättre resultat. Detta visar att man inte behöver göra avkall på rättssäkerheten för den åtalade för att komma tillrätta med gängkriminalitet. mp.se/kongress Kongress 2012 Två centrala intressen står mot varandra vid ett införande av den modell som motionärerna föreslår, rätten till en rättvis rättegång för den anklagade gentemot rätten till personlig säkerhet för vittnet. Det är lätt att känna att man måste agera kraftfullt för att komma tillrätta med den organiserade kriminaliteten i Malmö och på andra ställen. Men att tumma på rättssäkerheten är inte vägen att gå. Det är snarare viktigt att samhället reagerar kraftfullt med att erbjuda utsatta vittnen så säkra och trygga skydd att hoten eller våldet inte får den avsedda effekten. Partistyrelsen menar att partiets kriminalpolitik inte behöver utvecklas i denna del, i synnerhet inte om detta innebär avkall på de åtalades rättigheter, och föreslår avslag på även denna attsats. Motion nr: 14.8 VITTNESBÅS I SVENSKA DOMSTOLAR Else Lundin Ju grövre brott desto svårare är det att hitta vittnen och framför allt vittnen som är beredda att vittna i våra domstolar. För många är det säkert behäftat med fara eller åtminstone rädsla för fara att infinna sig som vittne i en domstol. I Finland men även i andra länder i Europa har man skapat speciella vittnesbås (med egen skymd entré) där vittnet endast kan ses från och av rätten, d v s ordförande och nämndemän, däremot inte av de åtalade eller deras representanter och självklart inte av eventuella åhörare/åskådare. Ett sådant arrangemang skulle säkert kunna ha till följd att fler än i dag skulle övervinna sin rädsla och faktiskt – vittna! Jag yrkar 1. att MP ska verka för införande av vittnesbås i våra svenska domstolar ad modum Finland. Partistyrelsens yttrande: Avslag Två centrala intressen står mot varandra vid ett införande av den modell som motionären föreslår: Rätten till en rättvis rättegång för den anklagade gentemot rätten till personlig säkerhet för vittnet. Vittnesplikten har en stark förankring i svensk rätt och det är straffbelagt att undandra sig vittnesplikten. Men, det är som motionären skriver ett stort problem att vittnen känner sig hotade i samband med rättsprocessen. Det är i dag inte möjligt i svensk rätt att få vittna anonymt. I vissa undantagsfall, i synnerhet när det gäller barn som är inblandade, kan vittnesförhör upptas/hållas i ett angränsande rum. Barnet slipper alltså se gärningsmannen. I några enstaka fall är samma sak möjlig även för vuxna människor. mp.se/kongress Samhället har i dag möjligheter att såväl före som efter skydda vittnen mot repressalier. Rikspolisstyrelsen har ett omfattande vittnesskyddsprogram. Dock finns det behov av ökad kunskap om detta i samhället, liksom att vittnen informeras av polismyndigheterna om de skyddsmöjligheter som finns. Att från detta gå så långt som motionären förslås torde dock strida mot grundläggande svenska rättsprinciper att ingen ska kunna dömas baserat på bevisning han eller hon inte tagit del av och kunnat bemöta. Hemlig bevisning ska inte få användas i svenska domstolar. Motion nr: 14.9 UTBILDNING FÖR NÄMNDEMÄN Else Lundin Sedan valet 2010 har MP tilldelats betydligt fler nämndemannaplatser (exempelvis 103 platser enbart i Stockholms tre tingsrätter). Därutöver tillkommer de nämndemän som väljs till våra hovrätter samt förvaltningrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm (de senare med bland annat migrationsmål). Att vara nämndeman innebär att vara en röst av fyra i rät�ten där tre är nämndemän (lekmannadomare) från olika politiska partier och den fjärde jurist tillika ordförande. Det stora flertalet nämndemän vi väljer har inte tidigare haft något politiskt uppdrag, dvs har ingen politisk erfarenhet eller är överhuvudtaget inte medlemmar. Efter det att vi valt nämndemännen ska de i princip vara självgående. De blir kallade av respektive domstol till den rätt och avdelning de ska tjänstgöra vid, avlägger domared och börjar döma. Finns det något annat politiskt uppdrag där du blir så torftigt introducerad? I och för sig har en del domstolar med något års intervall övergripande information men den är självklart präglad av att den leds av domstolsjurister. Med rätt introduktion och uppbackning och med den livssyn vi som miljöpartister har, kan du med rätt information på ett aktivt sätt påverka ett domslut alternativt ha en annan av dig själv formulerad åsikt. Som tidigare nämndeman samt juryman i Stockholms tingsrätt, i dag i Förvaltningsrätten (migrationsmål) yrkar jag, som hade förmånen att gå en halvdagskurs på vårt riksdagskansli inför starten som nämndeman i migrationsmål. Jag yrkar 1. att partistyrelsen får i uppdrag att tillskapa en kontinuerligt återkommande, helst obligatorisk nämndemannainformation/-utbildning för våra valda nämndemän för att de med den som grund ska kunna utföra sitt uppdrag på ett så tillfredsställande och kompetent sätt som möjligt. Rättsfrågor 129 Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionären lyfter en viktig fråga, bristerna i utbildning, men även annat stöd, till våra valda nämndemän. På vissa ställen genomförs redan utbildningar i domstolarnas regi, på andra inte. Partistyrelsen anser att frågan om utbildning av nämndemän bör vara en fråga för domstolarna, inte partiet. Partistyrelsen uppmanar sina lokal- och regionavdelningar att tillsammans med andra politiska partier trycka på domstolarna för att genomföra utbildningar samt erbjuda andra former av stöd vid behov. Motion nr: 14.10 EN GRÖN KRIMINALPOLITIK Hans Andersson, Peter Söderlund och Ann-Maries Lidmark MP säger sig prioritera tryggheten, men ser man till vad folk upplever och vad som är reella hot mot tryggheten så känner sig många mer utsatta i förhållande till brottslighet än till exempelvis miljökatastrofer. Partiet har många goda tankar och bra förslag som syftar till att rädda miljön och minska klimathotet. Men ska vi skapa ett mänskligare och varmare samhälle med mindre segregation och utanförskap, i linje med vårt partiprogram, och värna tryggheten på gator och torg, i hemmen och skolan – som är de farligaste platserna, måste vi också kunna visa på konkreta åtgärder när det gäller kriminalpolitik. Vi är några partimedlemmar som har erfarenhet av praktiskt arbete med rehabilitering och förebyggande arbete, och som nu har startat ett nätverk för att arbeta med att utveckla MP:s politik och program på området. Bakgrund Den nu rådande kriminalpolitiken är kostsam och ineffektiv. Man slösar med pengar och humankapital. Många ropar på hårdare tag och skärpta straff – ofta för att man vägrar se strukturella orsaker till brottsligheten. Ingenstans i världen har det bevisats att hårdare tag skulle leda till färre brott. Varför fortsätta att göra helt fel? Vad som framför allt behövs en effektiv rehabilitering och smarta förebyggande åtgärder som motverkar ungas utanförskap och etableringen av kriminella förebilder i bl a de segregerade förorterna. Var och en har ett moraliskt ansvar men man ska inte vara blind för att det finns socioekonomiska realiteter, en bristande jämlikhet i samhället, som gör att de mest utsatta också kan tendera att begå fler brott. Samhället saknar positiva förebilder för stora grupper unga personer på glid. 130 Rättsfrågor Fängelser fungerar ofta som en skola i kriminalitet och utgör en grogrund för stressrelaterade åkommor, som skadar människor och medför stora och långvariga kostnader för samhället. Genom att använda andra påföljder vid mindre grova brott kan man undvika att i första hand unga människor leds vidare in på brottets bana. Med modern teknik kan övervakning i form av husarrest, förbud att besöka vissa områden eller att vistas i närheten av vissa personer kombineras med samhällstjänst, skadestånd och ev böter. I många fall kan elektronisk övervakning vara ett alternativ. Det bör också beaktas att stora skulder gör det svårt för unga människor att etablera sig i samhället, om de dragit på sig skulder genom brottslig verksamhet bör samhällstjänst kunna vara ett sätt att arbeta av dessa. En annan ekonomisk aspekt är att antalet intagna på fängelser skulle kunna minskas med närmare hälften. Vi kan gå före i en utveckling åt rätt håll, som ett av de första länderna i världen som minskar antalet intagna i fängelser – istället för att skapa ett samhälle av amerikansk modell med en enorm segregation och en fängelseindustri där människor som aldrig lyckats få ett jobb eller någon utbildning i det fria plötsligt blir gratis arbetskraft i låsta fabriker. I Sverige sysselsätts redan idag en alldeles för stor del av vår arbetskraft med en industri driven av droger och kriminalitet – låt oss vända den trenden! Genom en omläggning kan ca 40% av kostnaden (nära 3 av 6,5 miljarder kronor) sparas, eftersom en frivårdsplats endast kostar ca 10% av en anstalts- eller häktesplats. Dessa medel bör istället användas till en ökad satsning på frivilligorganisationer och folkrörelser för rehabilitering och brottsförebyggande verksamhet. Genom att placera personer som dömts till kortare fängelsestraff hos samhällsgoda aktörer skulle Sverige spara stora resurser som kan satsas på annat samhällsbyggande. Genom att betala godkända frivilligorganisationer högst 50% av vad en fängelseplats kostar skulle samhället på så sätt också stärka folkrörelser och andra samhällsnyttiga organisationer som annars har svårt att få ekonomi för sitt konstruktiva arbete. Detta skulle på sikt skapa ett hållbart brotts- och drogförebyggande arbete som påverkar samhällsutvecklingen i landet till det bättre. Det förebyggande arbetet behövs i hela landet, inte minst i glesbygd och segregerade förorter. Kriminalvården bör också bygga upp enheter i direkt anslutning till fängelser där affärsverksamheter kan bedrivas för arbetsträning under några timmar i frihet. Denna möjlighet bör ges till intagna som är i permissionsgång och anslutas till företag inom samma branscher verksamma i samhället. Det bör mp.se/kongress Kongress 2012 också installeras flera rum inom Kriminalvårdens anläggningar som har till uppgift att föra in det goda ifrån samhället. Kriminalvårdens murar och stängsel kan vara av godo för att låsa ute allt som format den intagne till kriminalitet och missbruk, men ska inte låsa ute allt det goda som kan förändra de intagna till bättre liv i frihet. Fängelset ska vara en terapeutisk miljö, med växter, odling och djur, som kan hjälpa den intagnes rehabilitering. Kriminalvården bör också stärka arbetet med barnperspektivet, med besökslägenheter och stöd för de intagnas barn. som ser människor som individer och gör allt för att alla ska få möjlighet att försörja sig”. Partistyrelsen anser att den politiska strategin ska stå fast under mandatperioden, men utesluter inte att även kriminalpolitik kan sägas utgöra ett sådant område som omfattas av punkt 3. Motionen anses besvarad i denna punkt. Angående attsats 2 så organiseras MP sidoorganisationer eller nätverk. Partistyrelsen anser inte att kriminalpolitik är ett sådant prioriterat område att en särskild organisation ska bildas, däremot det redan idag möjligt för nätverk att söka bidrag för att anordna möten. Vi yrkar 1. att kriminalvården blir ett prioriterat politiskt område för MP, 2. att partistyrelsen bidrar till finansieringen av möten för en rikstäckande organisation gällande kriminalpolitik, t ex med resekostnader, seminarier, trycksaker mm, 3. att MP verkar för att kriminalvårdspolitiken läggs om så att antalet intagna på fängelse kan minskas och resurser överföras till frivård och folkrörelser som arbetar med brottsförebyggande och rehabiliterande verksamhet, MP driver i riksdagen i sina budgetmotioner att resurser inom kriminalvården ska styras om i den riktning motionärerna anger avseende yrkandena 1, 3 och 4. Stöd till organisationer för deras arbete utomlands är något som de aktuella organisationerna kan avgöra själva, de kan välja att göra sådana prioriteringar av det stöd de får och det ska inte vara något som bidragsgivaren nödvändigtvis ska bestämma. 4. att MP verkar för att de medel som därigenom frigjorts satsas på att motverka segregation, utanförskap och arbetslöshet i de förorter där det behövs, genom fritidsgårdar, kulturverksamhet, etc, 5. att MP verkar för att svenska frivilligorganisationer som arbetar internationellt med brottsförebyggande verksamhet och rehabilitering av kriminella beviljas en del av dessa medel, eftersom kriminalitet och särskilt organiserad brottslighet är en transnationell företeelse. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1, 3, 4 och 5, avslag attsats 2 Motionärerna tar upp en viktig fråga – hur vi skapar ett samhälle där kriminaliteten minskar och unga inte ser den kriminella banan som en intressant karriärväg. Partistyrelsen delar motionärernas syn att brottsligheten oftast bottnar i strukturella orsaker och därför bör adresseras strukturellt. Motionärerna anser att kriminalvården bör bli ett prioriterat politiskt område för MP. I den politiska strategi 2011-2014 som partistyrelsen antog under hösten 2011 handlar tredje prioriteringen om att allt fler i vårt samhälle lämnas utanför. Även om punkten inte direkt kan sägas omfattas kriminalpolitik så berör frågorna varandra starkt: ”En central uppgift för ett grönt parti måste vara att bygga ett samhälle mp.se/kongress Rättsfrågor 131 Kongress 2012 15. SAMHÄLLE Motion nr: 15.1 AVGRÄNSA CIVILSAMHÄLLETS ROLL I VÄLFÄRDSSTATEN Nils Hillerbrand Stöds av Miljöpartiet de gröna Mjölby, Linköping och Östergötland Även i Sverige går vi mot en utveckling där den sociala ekonomin ges en allt större betydelse för upprätthållandet av vår gemensamma välfärd. Hösten 2008 träffade regeringen ett avtal med den ideella sektorn tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, den s k Överenskommelsen. Avtalet har flera syften men utgångspunkten har enligt regeringen varit att erkänna, synliggöra och stärka de idéburna organisationerna, eller med en bredare definition det civila samhället. Det är mycket positivt att statsmakterna sträcker ut en öppen hand till det civila samhället. MP pekar även i en motion (2009/10:N389 Utvecklande av den sociala ekonomin) på den sociala ekonomins fördelar enligt olika forskningsrön, såsom fördjupad demokrati i samhället, skapande av socialt kapital, främjande av initiativförmåga och entreprenörskap samt sysselsättning för olika marginaliserade grupper. Grunden för den sociala ekonomin är att den ska bygga på demokratiska värderingar, vara fristående från offentlig sektor samt ha allmän- eller medlemsnytta som främsta drivkraft, och inte vinstintresse. Samtidigt som det är önskvärt att fler människor engagerar sig ideellt finns en risk att mer verksamhet som idag utförs av den offentliga sektorn förs över på frivilliga och ideella krafter. Till det ska också läggas allt oavlönat arbete som redan utförs mellan anhöriga och som ofta benämns informella insatser, vilket inte räknas som ideellt arbete. Uppskattningsvis en miljon svenskar utför informella insatser genom omsorg till en närstående. Effekten riskerar bli att tillgången till välfärdstjänster inte längre styrs av det offentliga utan blir ett resultat av hur väl de ideella verksamheterna fungerar där man bor. Välfärden har traditionellt vilat på den offentliga sektorn men har mer och mer kommit att vila även på privat sektor. Här tillförs ett tredje ben som ett alternativ. Med detta kan följa samma slags problem som vid ökade inslag av privata utförare nämligen att kapaciteten och kompetensen inom offentligt driven service minskar. Med det följer risken att vissa utsatta grupper kommer i kläm. 132 Samhälle Det är därför viktigt att förhindra att ideella krafter inte utnyttjas genom att de överlämnas arbete och ansvar som åligger den offentliga sektorn med den välfärdsmodell som Sverige har valt. Det finns annars en risk att vi går mot en utveckling liknande den i de anglosaxiska länderna där ideellt socialt arbete och volontärarbete är mer omfattande. Det arbete som utförs av ideella krafter bör därför i första hand ses som komplement, och inte alternativ, till offentligt utförda tjänster. Deras syfte bör således vara att skapa ett mervärde eller en guldkant i tillvaron för de brukare eller kunder de syftar till att hjälpa. Jag yrkar 1. att MP ska verka för ett fortsatt utvecklande av det civila samhället i syfte att förstärka demokratin och medborgarnas deltagande, 2. att MP ska verka för att det civila samhället inte överlämnas arbete och ansvar som åläggs offentligt finansierad service. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Som motionären påpekar har medborgarnas insatser i det civila samhället en stor betydelse för att upprätthålla vår gemensamma välfärd. Det är viktigt att samhällets grundläggande och offentligt finansierade service bibehålls på en hög nivå. Den exakta avgränsningen mellan offentligt och civil sektor är inte en gång för alla given. Motion nr: 15.2 UTÖKAD RESILIENSINVENTERING OCH PLANERING FÖR STAT, LÄN OCH KOMMUNER Sten Erik Björling Vi befinner oss i ett läge där tyska försvarsmaktens strategiska think-tank förutser att den på marknaden tillgängliga oljan kommer att börja ta slut så tidigt som 15 år från nu. En orsak till den slutsatsen är att de oljeexporterande länderna kommer att behöva använda sin olja till egen utveckling, inte att skicka den till andra länder. Sverige som nation är mycket beroende av olja – inte så mycket numera för uppvärmning eller för el-produktion, men saken är en helt annan för transporter och för oljeanvändning i olika produkter som plaster och olika kemiska produkter. Trots detta finns det ingen egentlig planering för konsekvenserna av drastiskt mindre tillgång till olja för vårt samhälles vitala funktioner och Sveriges förmåga att fungera när mängden olja under relativt kort tid minskar drastiskt – utvärdering av Sveriges resililiens över tid med minskad tillgång till olja. mp.se/kongress Kongress 2012 Eftersom den viktigaste användningen av olja i den svenska ekonomin är transporter så kommer brist på olja att medföra mycket stora svåra konsekvenser på ett antal olika plan samtidigt – försämrade möjligheter till produktion av produkter, dyrare distribution, känsligare produktionsprocesser och inte minst känsligare och mer utsatt försörjning av mat och vitala produkter för medborgare. Det är inte känt hos medborgarna i gemen att de är personligen ansvariga för deras egen tillgång till livsmedel – även vatten – i samband med kriser. Många tror felaktigt att det är kommunens eller länsstyrelsernas sak att säkerställa tillgång till livsmedel och livsnödvändiga produkter i samband med kris. Om transportapparaten i Sverige får stora störningar så kommer många medborgare att få ytterst stora problem med att klara sig. Resiliensinventeringar kan innebära inventering av markområden som bör reserveras för lokal matproduktion, inventering av mer lokala möjligheter att producera vitala bränslen mm. De kan även innebära övergripande inventeringar av energianvändning och möjlig konvertering inom lokal industri, offentliga och privata tjänster samt möjligheter att anpassa den lokala transportapparaten till lägre andel fossila bränslen. Resliliensinventering bör även klargöra vilka tjänster, processer och strukturer som absolut måste fungera samt säkerställa tillgänglighet av alternativa energiformer till dessa. Ytterligare områden för resiliensplanering gäller investeringsplanering för VA-system vilka kan bli ytterst kostsamma att restaurera i samband med bristande tillgång till fossila resurser, bl a plaster och energi. Jag yrkar 1. att MP verkar för införandet av resiliensutredningar och inventeringar på samtliga offentliga nivåer för att klargöra och prioritera åtgärder för att mitigera en snabb minskning av tillgängliga fossila bränslen till Sverige som helhet, 2. att MP verkar för att informera medborgarna om deras eget ansvar för livsmedelsförsörjning i kris samt känsligheten hos det övergripande transportsystemen och matförsörjningssystemen i form av oljeberoendet samt brist på funktionella alternativ idag. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Se yttrande över Förberedande av strukturer och processer för lagring och ransonering av fossila bränslen. mp.se/kongress Motion nr: 15.3 INFÖRANDE AV VÄRN- OCH RESILIENSPLIKT Sten Erik Björling I dagsläget finns inget större hot vad avser militära operationer mot Sverige. Ryssland behöver knappast angripa eller hota med våld när de har oljan som påtryckningsmedel mot Europa. Dock kan ett stort militärt vakuum i Sverige utsätta landet för påtryckningar att acceptera dels Nato-medlemskap men även direkt placering av EU-/Nato-trupp på svenskt territorium med hänvisning till oförmåga att skydda territorium och access till resurser. Utländsk trupp är enkel att få in men ett helvete att få ut… Sverige gränsar till Barents – en av de viktigaste potentiella konfliktområdena mellan Europa, Ryssland och USA. Det är inte uteslutet att parter inom svenskt försvar och politik har arbetat för att totalt rasera det tidigare försvaret för att ställa politiker och befolkning inför fullbordat faktum och därmed pressa in Sverige in i Nato. När folkförankringen minskar i försvaret så ökar även risken för utvidgade äventyr i utomeuropeiska länder under Nato-flagg. Sverige riskerar att degraderas till att bli en bricka i ett spel kontrollerat av externa makter som behöver ”multinationella alibin” för operationer vilka endast tjänar deras egna intressen. Dessutom, med en yrkesarmé (frivilliga soldater finns endast inom hemvärnet, inte inom det nya försvaret) så ökar risken betydligt för statskupper och olagliga påtryckningar mot det egna politiska systemet. Hoten mot Sverige och dess befolkning består till stora delar i bristen på resiliens hos samhället, dess försörjningssystem och dess förmåga att upprätthålla och driva de avancerade strukturer som alla i landet är beroende av. Speciellt framtida hot vad avser tillgången på fossila bränslen och resurser hotar vitala funktioner inte bara för stat och företag utan även för de individuella medborgarna. Det icke-existerande och dyra militära försvaret Till en årlig, nästan oförändrad kostnad av ca 40 miljarder kronor så har Sverige idag ett icke-existerande försvar med ytterst få möjligheter att försvara eller motverka militära eller andra internationella hot mot Sverige som nation. Som jämförelse kan nämnas Finland som med halva Sveriges försvarsbudget har ett komplett försvar som kan mobilisera hundratusentals man med effektiv beväpning och i funktionella förband. Det som runt 40 miljarder i Sverige finansierar är ett antal isolerade vapensystem, vissa mycket kostsamma, som saknar vitala supportstrukturer och integrering till funktionella militära större Samhälle 133 Kongress 2012 förband kapabla att möta hot från kvalificerade motståndare. I stort sett så har svenska försvaret degraderats till att bli leverantör av enskilda patrulleringsförband i Nato-ledda operationer samt till stora kostnader och problem viss flygkapacitet för att markera politiska ställningstaganden i bl a Libyen. • Flygvapnet består av ett fåtal flygbaser, ett antal flygplan vilka inte kan fullt ut beväpnas och hållas i stridbart skick under mer än kort tid. Flyget är placerat på ett fåtal baser vilka är mycket enkla att slå ut på samma sätt som i Libyen med kryssningsrobotar och de är dessutom inte väl skyddade med eget luftvärn. Flygvapnet är icke balanserat – ett stort antal flygplan men stora brister i tillgängliga vapen och supportstrukturer för att upprätthålla operationer under längre tid. • Flottan har ett fåtal fartyg och de senaste tillskotten har inte utrustning för mer än närskydd med automatkanon, robotar planeras senare men är inte tillgängliga i tillräckligt stor omfattning. Ett fåtal ubåtar i tjänst. • Armén har i funktionell mening helt upphört att existera (planeras att bli ca 25 000 man ca 2019 om det ens är möjligt) – brigadnivån existerar endast i planering vad gäller preliminära planer vad avser ledning, inga fungerande större förband existerar (brigaden är den minsta enheten av arméförband vilka anses kunna användas mot en modernt utrustad motståndare i modern strid). Armen är i stort sett optimerad för att leverera skyttekompanier till Nato-ledda operationer för patrulleringsverksamhet i Afghanistan, inte att kunna genomföra försvarsoperationer i Sverige annat än i mycket begränsad omfattning. Det finns inget försvar mot strategiska överfall eller storskaliga sabotageoperationer, ingen reell kapacitet att möta ens mindre enheter av kvalificerade förband. • Den absolut största bristen i det militära försvaret är bristen på markbaserat och mobilt luftvärn. I praktiken så existerar inte en sådan resurs i Svenska försvaret idag trots att tillgång till effektivt luftvärn är den viktigaste försvarsförmågan som man måste ha tillgänglig i ett modernt militärt försvar. Många anför att tillgången till Jas-systemet tillgodoser detta behov vilket är en grav missuppfattning – flygbaser slås enkelt ut med kryssningsmissiler och baserna är mycket känsliga för sabotage och är enkla att bekämpa. Det som tog mest tid för Nato att bekämpa i Libyen var inte flygbaserna, det var det mobila luftvärnet. Flyget slogs i huvudsak ut under ett fåtal timmar. Denna stora brist är ett ypperligt exempel på ett militärt försvar som i första hand har använts som en industripolitisk stödform för ett fåtal företag utan hänsyn till fungerande integrerade system och funktioner. 134 Samhälle Hemvärnet (ca 15 000 aktiva) är till delar dubbeltecknat in i den planerade framtida organisationen – många HV-soldater finns dels i rullorna för HV men planerar även att ev ingå i kontraktsorganisationen. Detta innebär att ingen vet hur många som finns i HV vid en verklig krissituation. HV står idag för ca 50% av försvarskapacitet i Sverige och kommer att under lång tid vara den reella resurser i form av gripbara soldater som Sverige har att skydda sina territoriella intressen med. De är dock främst utrustade för bevaknings- och skyddstjänst – de saknar tyngre utrustning och beväpning. Historiskt sett så har utvecklingen gått från en planering för ca 16 manöverbataljoner med fungerande brigadstrukturer (slutet av 90-talet) till 8 manöverbataljoner initialt planerade att sättas i tjänst 2014 och nu tillstår man att dessa manöverbataljoner kommer först att kunna vara i tjänst 2019 – en försening på ca 5 år för att komma upp i halva styrkan vad som tidigare ansetts vara ett minimum för ett funktionellt markförsvar. Nu talar man om att inför 2014 kunna prestera ca 1 manöverbataljon (ca 500–700 man) vilken skall vara tecknad för internationella insatser – inte försvar av Sverige. För att inte ett ohållbart och för Sveriges oberoende farligt vakuum ska uppstå så bör en grundläggande försvarsförmåga återupprättas. Dock inte bara i militära termer utan även i termer om ett resilient samhälle kapabelt att möta framtida utmaningar i form av resursbrist och svåra påfrestningar på samhällets infrastrukturer och försörjningssystem. Globalt sett så kommer tillgången på vitala resurser att minska och konkurrensen att öka vilket kommer att medföra stora påfrestningar på Sverige som nation. Många av grunderna för globaliseringen kommer att försvinna när tillgången på olja som till största delen används inom transporter minskar. Ny typ av värnplikt Som tidigare nämnts så kommer hoten mot Sverige inte i första hand vara militära utan de kommer främst att vara brister i samhällets resiliens (uthållighet och robusthet). Problemet med att bygga, använda och underhålla resilienta system är att de oftast inte ger kortsiktiga vinster – det är system vars återbetalningstider är mycket långa och därmed inte intressanta för kortsiktigt intresserade kommersiella parter. Ett exempel på detta är produktion av baslivsmedel i lokala produktionsenheter vilka har mycket svårt att klara sig i konkurrens med stora centraliserade system som ofta även får offentliga subventioner av olika slag. Andra exempel är produktion av lokala bränslen och energikällor för basförsörjning av kärnfunktioner inom samhället. Ytterligare ett exempel är utbildningar inom krishantering för de mp.se/kongress Kongress 2012 flesta medborgare om hur man bör agera vid kris, klara basförsörjning mm under initiala faser vid större el-avbrott mm. Ett värnpliktssystem för att kunna kombinera behoven av både återupprättandet av ett försvar med medborgaranknytning och för ökad resiliens vid kriser och framtida utmaningar kan se ut som följer: Plikt både för män och kvinnor • Resiliens/civilpliktsutbildning, 3 månader. Denna bör innehålla grunder inom personlig krishantering, krishantering inom grannskap samt utbildning inom första hjälpen, kallt klimat, hygien mm. • Grundläggande militär utbildning (GMU), 3 månader. Denna bör vara den grundläggande militära utbildning som dagens HV-personal förutsätts ha gått igenom. Huvuddelen av utbildningen centreras kring att klara sig i fält samt enklare militära kunskaper. • Valfri del, 3–6 månader. Inom resiliensdelen så kan denna del inbegripa arbete med lokal matförsörjning, energiförsörjning, förstärkning inom hemvård och som kontaktpersoner med äldre eller personer med särskilda behov. Det kan även inbegripa förstärkning av sjukvård, arbete inom ideella organisationer mm. Om personen önskar gå vidare inom den militära delen och blir godkänd så kan denne gå in i ordinarie värnplikt för ordinarie (mindre till antalet) förband eller utbildas vidare inom hemvärnet, röda korset, lottor eller som resurs inom frivilligrörelserna. Resiliensdelen kan även användas som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att ersätta nuvarande fas 3, etc – man kan få långsiktig nytta av de ersättningar som man ändå betalar ut. Jag yrkar 1. att MP verkar för införandet av en moderniserad militär värnplikt integrerad med resiliensplikt för att återställa funktionen hos ett grundläggande, medborgarförankrat militärt försvar, 2. att MP verkar för införandet av resiliensplikt för att öka resiliens och uthållighet hos det svenska samhället för att möta framtida utmaningar, 3. att MP verkar för en snabb utveckling och införandet av funktionellt mobilt luftvärn i effektiv volym vilket totalt saknas i dagens militära försvar, 4. att MP verkar för en mycket djupgående luftförsvarsutredning vilken inbegriper även andra scenarion än sådana som baseras i huvudsak på konventionellt stridsflyg, mp.se/kongress 5. att MP verkar för att snabbt införa ett grundläggande system för krigsförbandsövningar vilka används för att inkalla till repetitionsutbildning av tidigare värnpliktiga vilka kan fylla leden i de planerade manöverbataljonerna, icke förlitande sig på ev kontraktssoldater, 6. att MP verkar för en uppgradering av hemvärnets roll – översyn av beväpning, roller, ersättningssystem samt förbättrad integration med civila krisledningssystem mm. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, 3 och 5, besvarad attsats 2, bifall attsats 4 och 6 MP har under lång tid drivit att värnplikten ska vara frivillig. Partistyrelsen anser att det inte finns anledning att ompröva det ställningstagandet. I dag ser vi inget militärt hot mot Sverige, vilket också motionären uttrycker. MP:s linje har därför under lång tid varit att minska resurser för militära ändamål och öka resurser där samhället har större nytta av dem. För närvarande pågår ett arbete på MP:s riksdagskansli för att kartlägga vilka de reella hoten är, inklusive resiliens. MP är drivande i frågan om en luftförsvarsutredning och har redan två gånger samlat en majoritet av riksdagspartierna för att tvinga regeringen att genomföra en sådan utredning, som också inkluderar Jas. Regeringen är dock inte så samarbetsvillig utan slingrar sig. Det är därför bra att upprepa kravet. När det gäller hemvärnet är det en fråga som ligger väl i linje med det arbete som MP driver i försvarsutskottet. Motion nr: 15.4 LÅT OSS GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – LÄGG NER FÖRSVARSMAKTEN Otto Gabrielsson Vid någon tidpunkt i den svenska historien ändrade man namn på Krigsmakten till Försvarsmakten. Sveriges militära organisation kom att koncentrera sig på uppdraget att skydda de områden som genom historien blivit svenska. Det finns emellertid inget land som hotar Sveriges geografiska eller säkerhetspolitiska intressen längre. Kvar finns likväl en nota på 45 miljarder kronor om året för försvarsmakten. Pengarna går inte bara till märkesklockor, hattar, lön till män som leker krig, flygsimulatorer, bomullskalsonger, blockchoklad, snus, ännu fler hattar och solglasögon – utan även till de vapen som med jämna mellanrum används för att skjuta ihjäl afghaner. Vad är det vi försvarar i Afghanistan? Samhälle 135 Kongress 2012 Bockstensmannen? Kronobergs slottsruin? Teddybjörnen Fredriksson? Tunneln genom Hallandsåsen? Eskilstuna? Det finns ingen som gör anspråk på dessa företeelser mer än svenskarna. Över fyrtio miljarder kronor om året för att bekämpa en fiende som inte finns. År 2001 dog omkring 2 500 människor på grund av de två flygplan som åkte in i World Trade Center, New York. Samma år dog femton gånger fler amerikaner i trafikolyckor. I USA har sedan dess över 400 000 människor dött i trafiken. Ändå är det populärare att skjuta ihjäl afghaner framför att sänka hastigheten på vägarna och höja skatten på bensin. De två senare alternativen räddar fler liv. Det militära våld vi använder som verktyg i Afghanistan är inte bara moraliskt förkastligt utan även ett slöseri med pengar. Hur blev det så här? Man får inga medaljer genom att vara kärleksfull, odla morötter och cykla till arbetet. Kungen kommer inte och trycker din hand när du förlåtit någon. Alla stridande i Afghanistan delar samma motiv – att göra något gott, bli en hjälte, eliminera det onda. Politiker i västvärlden har delegerat ansvaret på soldater. Uppdraget de gett är att spränga bort det onda. Begreppet soldat är en bildning från ordet soldo – kopparmynt. Men även om de västerländska soldaterna får lön, går det inte att delegera bort det moraliska ansvaret hur mycket man än betalar. De riksdagspolitiker som röstade för svensk närvaro i Afghanistan äger det moraliska ansvaret för varje människa som dödas av svenska soldater. Jag ringer Försvarsmakten för att förhöra mig om hur många som afghaner som eliminerats av den svenska ISAFstyrkan. De ger mig svaret att det inte är någon som räknar kropparna. ”Men bekämpar man inte det råa genom att själv vara ömsint? Kämpar man inte emot lögnen genom att själv vara sanningsenlig? (…) Hur kommer det sej att många uppfattar kampen enbart som något militärt och inte andligt?” (Jevgenij Jevtusjenkos Bärmarker,1982) Att lägga ner försvarsmakten frigör resurser som istället kan riktas till något annat. Förslagsvis till kampen mot de delar av vår samhällsmodell som kväver allt fler människors lust att leva. Det är inte krig som hotar västerlänningen, det är hennes absurda livsstil som är faran. Att behålla försvarsmakten är ett sätt att klamra sig fast vid illusionen av yttre fara. Det är en projektion. Fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa dödar globalt miljoner människor. Det är något som 136 Samhälle går att åtgärda genom att successivt förbättra vårt samhälle. Det samhälle där människor nu säger sig inte ha tillräcklig tid att träffa sina barn, cykla, odla morötter och engagera sig politiskt. ”Vi kräver en nationell och global nedrustning av alla militära vapen. En värld i fred är en förutsättning för rättvisa mellan människor och ett långsiktigt hållbart samhälle.” (Miljöpartiets Grön ideologi – ett krav på handling) Låt oss handla. Jag yrkar 1. att MP ska verka för att Sverige ska upphöra med all militär verksamhet. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att de medel försvaret förfogar över ska kunna användas för att möta andra hot mot vårt samhälle. Det finns i dag ingen militär hotbild mot Sverige. Däremot finns det andra hot som bl a beror på ett förändrat klimat. Ansvariga riksdagsledamöter har därför inlett ett arbete för att kartlägga andra risker och hur mycket medel som behöver flyttas från försvaret till annat, t ex infrastruktur. De har också i en motion föreslagit att det ska tillsättas en parlamentarisk säkerhetsberedning i syfte att få en bredare partiövergripande syn på vad de verkliga hoten mot Sverige består av i dag. Kongressen har tidigare uttalat att Sverige bör delta i FN-ledda fredsbevarande insatser. I dag används också hemvärnet vid naturkatastrofer etc. Det skulle vara omöjligt om vi inte har någon som helst militär verksamhet kvar i Sverige. Motion nr: 15.5 SEPARERA AFFÄRSBANKER FRÅN INVESTMENTBANKER Annika Lillemetsoch Valter Mutt Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping Aristoteles skilde på ekonomi och krematistik. Det förra begreppet stod för hushållning och långsiktigt värdeskapande och var något som kom alla hushållets medlemmar till del. Krematistik, däremot, betecknade köpslagan och spekulation och var något som främst berörde de i transaktionen inblandade, snarare än att tillgodose behov i samhället. I vår tid talar vi istället om finanssektorn kontra den reala ekonomin. I den förra skapar pengar pengar, till exempel genom handel med valutor vars inbördes värden oupphörligt fluktuerar eller genom att alltmer avancerade och ”förpackade” värdepapper handlas globalt i realtid. I den senare produceras varor och mp.se/kongress Kongress 2012 tjänster med hjälp av arbete, energi och naturresurser. Bankers ursprungliga affärsidé är in- och utlåning, något som ger trygghet åt sparare och kapital till investerare. Vid sidan av traditionella affärsbanker har med tiden investmentbanker kommit att spela en allt större roll. Investmentbanker fokuserar på handel med värdepapper och har visat stor kreativitet när det gäller finansiella innovationer såsom CDS (Credit Default Swaps) och CDO (Collateral Debt Obligations) och andra slags derivat. Många av dessa handlas över disk (OTC, over the counter) och då detta rör sig om ett kontrakt mellan två parter saknas löpande marknadsnoteringar på det sätt som finns för aktier, valutor och obligationer och det blir därför mycket svårt att ange deras egentliga värde. Att bedöma underliggande tillgångar och risker underlättas knappast heller av bundling, det vill säga att en mängd olika lån – och då i första hand bostadslån – buntas ihop och sedan säljs vidare som obligationer, något som det finansiella instrumentet CDO specialkonstruerats för. I ett fritt samhälle låter sig knappast spelhallar, kasinon och vadslagningsbyråer förbjudas. Det framstår däremot som angeläget att upprätta en tydlig boskillnad mellan kasinon och banker, mellan den logik som bygger på extremt hög risktagning och virtuella värden å ena sidan och å andra sidan den logik som utgår från den reala ekonomins produktion av varor och tjänster. Denna insikt fick den amerikanska kongressen att 1933 stifta en lag – efter upphovsmännen benämnd Glass-Steagall Act – som just upprättade en tydlig boskillnad mellan regelverket för traditionell bankverksamhet och övrig finansiell aktivitet. Vidare så stipulerade den nya lagen att endast den förra verksamheten skulle omfattas av den statliga bankgarantin. Bakgrunden var den alltmer okontrollerade finansspekulation som lett till börskraschen 1929. Många bedömare anser att upphävandet av den här lagen 1999 lade grunden för dagens finanskris. I Storbritannien har den så kallade Vickerskommissionen, som arbetat på uppdrag av den brittiske finansministern, rekommenderat regeringen att införa lagstiftning som ålägger bankerna att mycket tydligare än idag hålla isär den traditionella bankverksamheten från övrig verksamhet, och liknande förslag förs nu också fram i en rad andra länder. Vi yrkar 1. att riksdagsgruppen verkar för att regeringen tillsätter en utredning med uppdraget att föreslå ny lagstiftning för den svenska banksektorn, med syftet att juridiskt tydligt separera affärsbanker mp.se/kongress från investmentbanker samt begränsa den statliga bankgarantin till de förra. Partistyrelsens yttrande: Avslag Begreppsvärlden inom bankmarknaden är komplicerad. Begreppet ”affärsbank” används ibland med olika betydelse. Partistyrelsen uppfattar motionärerna så som att de i det här sammanhanget med affärsbank avser bankverksamhet med traditionell inoch utlåning och vardagsverksamhet till sparare och mindre företagare till skillnad från bankverksamhet som handlar med värdepapper och andra finansiella tjänster. Vilka effekter en lagstiftning i den riktning motionärerna föreslår skulle ha på svensk banksektor är oklar och bör utredas först innan man tar ställning till om det är det mest lämpliga redskapet att komma åt de problem som motionärerna beskriver. Förslag på ny attsats från partistyrelsen: att riksdagsgruppen uppmanas att verka för att regeringen tillsätter en utredning om konsekvenserna av att begränsa den statliga bankgarantin till att endast omfatta affärsbankverksamhet och av att juridiskt skilja affärsbanker från investmentbanker. Motion nr: 15.6 SKARPARE REGLER FÖR BANKERNA Alf Karlman Vårt partiprogram anger, vad gäller ekonomiska system, en modern framtidsinriktning i kretsloppsekonomin. Partiprogrammet utgår från människans skaparkraft, småföretagande och entreprenörskap. Vårt parti måste värna om väljarnas pengar genom att bankerna får striktare krav på sin verksamhet. En bankrådgivare måste i framtiden genomgå en utbildning som är grundad på lagar och regler och har ett stort inslag av etisk utbildning. Bankernas oligopola villkor gentemot sparare och låntagare måste tas bort och kundernas villkor komma i fokus. Bankerna har ökat sina bolånemarginaler från en hög nivå till en ännu högre som sätter många låntagare i en pressad ekonomisk situation. Den egentliga orsaken till bankernas agerande är att de måste dra fram höga vinster för att finansiera sina omfattande och generösa bonusprogram och då blir kundernas villkor lidande. Bankernas förklaring om ökade upplångingskostnader och nya kapitaltäckningskrav är endast svepskäl. Den gambling i kreditgivning som bankerna ägnar sig åt har skapat vådliga kreditförluster som kunderna ska betala med sina pengar. Trots detta erhåller kreditbedömarna höga bonusar, som kunderna betalar, när ett avsked vore Samhälle 137 Kongress 2012 mera relevant. Insättargarantin innebär att staten tar över det yttersta ansvaret för kundernas sparpengar, vilket begränsar bankägarnas ansvar och förluster. Bankernas aktieägare står i dag för endast 5 procent av bankernas totala risker men har 100 procent av makt och vinster. De som styr bankerna har tryggheten och kunderna tar risken. Man kan enkelt uttrycka det så att pengarna tas från de fattiga och överförs till de rika. Bankerna fjärmar sig från den direkta kundkontakten med sparare och låntagare. Handeln med betalkort är mycket lönande för bankerna och därför får den personliga kontantservicen ge vika. Jag yrkar 1. att MP verkar för en mera effektiv och ändamålsenlig banklag och att de bankanställda som jobbar med direkt kundkontakt måste ha en auktorisation bygd på utbildning. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionären berör en mängd viktiga frågor med anknytning till hur banksystemet och bankmarknaden fungerar. MP tycker det är viktigt med en fungerande och stabil kundnära bankmarknad. MP stöder därför införandet av BASEL III-reglerna och att Sverige pga sin stora internationellt exponerade bankmarknad även nationellt ställer hårdare krav på kapitaltäckning. Partistyrelsen tillstyrker en annan motion till kongressen, som föreslår en utredning om att separera affärsbanker från investmentbanker. Det kan visa sig vara ett sätt att öka tryggheten för den normala in- och utlåningsverksamheten, begränsa möjligheten för banker att lägga över risker på staten och bankens sparare och låntagare. Partistyrelsen anser inte att banklagen är det mest lämpliga redskapet att reglera bankernas lönesystem, bonusnivåer och krav på utbildning hos personal. Motion nr: 15.7 UTÖKAD REGLERING AV DE FINANSIELLA MARKNADERNA Sten Erik Björling De nuvarande finansiella kriserna och de som kommer att ske under de närmaste årtiondena är konsekvenserna av en långtgående avreglering av de finansiella marknaderna som har skett sedan mitten på 80-talet. Avregleringarna har gjort det möjligt för finansiella spekulanter att utveckla ett antal avancerade spekulativa instrument som bl a ska möjliggöra spekulation med tillgångar som parterna inte ens äger eller har kontroll över. Ett sådant exempel är nakna blankningar vilka Tyskland förbjöd att användas mot Tysklands egna statsobligationer vilket med stor sannolikhet räddade hela det finansiella systemet inom EU-området. 138 Samhälle Dessa olika finansiella spekulationsinstrument har genererat ett gigantiskt svart hål i form av derivat av olika slag – sammantaget finns det bedömningar inom den finansiella sektorn som pekar på ett sammanlagt skuldberg i form av derivat på närmare 1 500 biljoner dollar, att jämföra med att den årliga BNP-siffran för världen i sin helhet är ca 60–70 biljoner dollar. Dessa derivat och finansiella instrument bygger på säkerheter som inte finns – en säkerhet i den reella världen fungerar ofta som säkerhet till ett stort antal derivat till fullt värde (100-tals) – dessa derivat kommer aldrig att kunna monetariseras eller betalas av. Detta innebär att bankerna alltid kommer att behöva stöd, ett stöd som direkt tappas av från livsviktiga medel för sjukvård, utbildning, sociala skyddsnät mm. I dagsläget prioriterar statsledningarna att rädda bankerna (vilka inte kan räddas) på bekostnad av samhällenas överlevnad. Många av dessa finansiella instrument baseras på flöden och processer som i andra sammanhang är helt olagliga. Det är t ex inte tillåtet att teckna en brandförsäkring på sin grannes hus och tjäna pengar på att det sätts i brand. Detta är dock tillåtet i den numera oreglerade finansiella marknaden. Ett annat skadligt fenomen är automatisk handel med aktier mm som kan genomföras med ett stort antal transaktioner per sekund – ofta tusentals transaktioner per sekund. Detta har medfört att prissättningsmekanismer har satts ur spel och prissättningen av bl a aktier sker idag av finansiella spekulanter som kan styra priser upp och ner genom dessa automatiserade system. Av detta skäl är införandet av en transaktionsskatt av typen Tobin avgörande för ett fungerande marknadsekonomiskt system och för att förhindra abnorma prissättningsmekanismer av företags aktier och tillgångar t ex. Samtidigt som det finansiella systemet är i djup kris så satsar många länders banker och centralbanker på uppköp av guld som en säkrad tillgång. Kina, Ryssland och andra länder köper in guld som en motvikt mot ordinarie valutor för riskspridning mm. I detta sammanhang så finns det misstankar om att Sveriges guldreserv som numera befinner sig i USA riskerar att beslagtas av USA tillsammans med andra länders guldtillgångar i ett läge där dollarn till stora delar överges av olika marknader som en fungerade reservvaluta. Därför ligger det i Sveriges intresse att föra tillbaka Sveriges guldreserv till Sverige och säkra den nationellt. Det bör noteras att en avsevärd del av svenska guldreserven såldes av till USA till lågt pris mot ett antal numera avsevärt mindre värda instrument baserade på fastigheter vilka kraschade. mp.se/kongress Kongress 2012 Jag yrkar Motion nr: 15.8 1. att MP verkar för ett förbud mot nakna blankningar riktade mot Svenska statsobligationer på samma sätt som Tyskland har genomfört, FLYKTINGPOLITIKEN 2. att MP verkar för att införa regler och lagar vilka förhindrar att Svenska staten ska garantera banksystemets överlevnad till vilket pris som helst - t ex närhelst ett åtagande går utöver värdet av insättningsgarantin så bör banken gå i konkurs och dess rekonstruktion användas för att rensa ut obetalbara skulder och strukturer av derivat. MP bör även verka för införandet av lagar vilka utökar ansvaret för ledningar av banker samt för bristfällig rådgivning av investeringsrådgivare i bankerna, 3. att MP verkar för ett införande av Tobin-skatt enligt den modell som EU nu inför samt att MP även verkar för att höja denna skatt ytterligare, 4. att MP verkar för ett återförande av den svenska guldreserven till Sverige. Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1, besvarad attsats 2–3, avslag attsats 4 Nakenblankning innebär förenklat att den som säljer varken äger eller har tillgång till det värdepapper han eller hon säljer. Denna handel, som inte sker på börser, är i dag oreglerad. EU-parlamentet röstade 2011 igenom nya lagar för att få mer insyn i och kontroll över riskfyllda affärer. En del i de nya reglerna är att nakenblankning av så kallade CDS förbjuds. CDS är en sorts försäkring mot att en statsobligation blir värdelös om ett land ställer in betalningarna. MP driver redan frågan om införande av transaktionsskatt (där den s k Tobinskatten ingår) både i Sveriges riksdag och i EU-parlamentet. Redan i dag har staten möjlighet att välja om man vill rädda en bank eller inte. I och med de ökade kapitaltäckningskraven som införs i hela Euro-området och den svenska ambitionen att ytterligare öka kraven på de svenska bankerna kommer stabiliteten i banksystemet öka. MP:s riksdagsgrupp följer utvecklingen och kommer att ställa ytterligare krav om så krävs. En annan motion som föreslår en utredning om att separera affärsbanker från investmentbanker, vilket kan bidra till det motionären vill uppnå, tillstyrks av partistyrelsen. Riksbanken äger redan i dag guld. Anledningen till detta är guldets historiska koppling till sedlar och mynt. Ett mynt eller en sedel kunde under en period när som helst lösas in hos Riksbanken i utbyte mot guld. Den kopplingen har dock försvunnit. Det finns ingen bestämmelse som säger att Riksbanken måste hålla en guldreserv. Partistyrelsen ser heller inget skäl till att återinföra denna koppling. mp.se/kongress Erik Eriksson Stöds av Miljöpartiet de gröna Falun MP slöt 2011 en överenskommelse med regeringspartierna angående flyktingmottagandet i Sverige. Denna har fått kritik från en del håll. Föreliggande motion föreslår att politiken förändras på ett antal punkter. Om så inte sker, bör hela uppgörelsen starkt ifrågasättas eller t o m rivas upp. I massmedia förekommer ofta nyheter om flyktingar som sänts tillbaka till Irak – eller senast – Syrien, trots de oroligheter som förekommer där. Även förhandlingar om att ensamma barn ska skickas tillbaka till Afghanistan pågår (januari 2012). Hänsyn till barns bästa tas endast sporadiskt. Ovanpå de krigsliknande situationerna där handlar det inte sällan om flyktingar med religiösa skäl, något som kan vara en fråga om liv och död i dessa länder. Allt tydligare blir att Migrationsverket och regeringen ofta handlar i okunnighet och med ett stort mått av godtycke. Här en kort inblick i ett fall där Migrationsverkets handläggning också ger ett intryck av godtycke – och kanske till och med brott mot Sveriges lagar. En mycket kvalificerad student från Mellanöstern har fått en normalt finansierad doktorandtjänst vid ett av Sveriges universitet med normal månadslön. På grund av studentens flyktingstatus har Migrationsverket meddelat universitetet att personen inte har rätt till doktorandstudier. Universitetet väntar sedan november 2011 på besked om att doktoranden ska kunna börja och har hittills stött studentens ståndpunkt gentemot Migrationsverket (januari 2012). En del jurister (t ex från SFS) menar att Migrationsverket här bryter mot lagen. (Författaren Agneta Pleijel skrev om fallet i SvD 2011-11-16. Förpassning till hemlandet skulle medföra svåra repressalier eller döden.) I det relaterade fallet bryter stat och Migrationsverk mot sin egen uttalade politik: den att invandrare ska få meningsfullt arbete eller sysselsättning så snart som möjligt. Talet om att bryta utanförskapet är inget värt när det kommer till kritan. Man riskerar att förstöra en högt kvalificerad människas framtid. Cynism? Dumhet? Nedanstående förslag syftar till att ge MP argument föra att medverka till en rationell och human flyktinpolitik. Jag yrkar 1. att MP i fortsättningen verkar för en flyktingpolitik som har FN:s flyktingkonvention och andra jämförbara flyktingkonventioner som absolut miniminivå, Samhälle 139 Kongress 2012 2. att MP verkar för att FN:s barnkonvention implementeras i svensk lag. Dublinförordningen bör också upphävas när det gäller barn, 3. att MP verkar för att flyktingskäl som har att göra med kvinnoförtryck, HBT och religion särskilt beaktas, 4. att MP verkar för att svensk flyktingpolitik ska vara – i ordets verkliga betydelse – generös och hellre (även i tvivelaktiga fall) medge asyl än att riskera den asylsökandes liv och hälsa, 5. att MP verkar för att rätt till vård ges till gömda och papperslösa. Begreppet ömmande fall borde ersättas med att fall ges människovärdig behandling, 6. att MP verkar för att varje svensk regering lever upp till en uttalad politik om meningsfull sysselsättning/arbete. Detta kan vara förknippat med en dialog om t ex bostadsort, 7. att MP verkar för att en mycket förstärkt kompetens i länderkunskap och juridik måste krävas inom Migrationsverket. Över huvud taget måste den juridiska kompetensen inom flykting- och asylrätt skyndsamt och kraftigt förstärkas, 8. att MP verkar för att staten skyndsamt engagerar sig i åtgärder för arbete och/eller studier för invandrar- och (naturligtvis) alla ungdomar i Sverige, 9. att uppgörelsen om flyktingpolitiken med regeringspartierna snarast möjligt omförhandlas, i första hand för att få en positiv förändring till stånd. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1–8, avslag attsats 9 MP gjorde en överenskommelse om migrationspolitiken med regeringen av två skäl: dels för att kunna genomföra förändringar som går i en human och öppen riktning, dels för att inte Sverige ska gå samma väg som övriga Europa där främlingsfientliga partier påverkat de andra partierna vilket gjort att politiken blivit alltmer restriktiv. Migrationsöverenskommelsen har mött blandade reaktioner, både positiva och negativa. De negativa har i huvudsak handlat om att vissa saker kommer att fortsätta som förut, som att Sverige fortsätter att utvisa människor till länder i krig och där de riskerar fortsatt förföljelse, samt att utlovade reformer tar för lång tid att genomföra. Övriga delar av överenskommelsen som består av väldigt många förbättringar för både flyktingar och papperslösa har inte ifrågasatts utan välkomnats. 140 Samhälle Det är viktigt att klargöra att MP inte har ändrat sin flyktingpolitik pga överenskommelsen. Däremot har vi kommit överens om en rad reformer som till exempel att papperslösa får rätt till vård och skolgång, att landinformationen förbättras och en anhöriginvandringsreform som gör att tusentals familjer kan återförenas i Sverige. Ingenting går i en mer restriktiv riktning, men däremot har vi inte kunnat ändra all regeringens politik utan vissa saker fortsätter som förut. MP anser precis som tidigare att det är fel att skicka människor tillbaka till länder i krig eller där de riskerar fortsatt förföljelse. Vi har också tydligt talat om för regeringen att det inte är acceptabelt att dra reformerna i långbänk och krävt en uppsnabbning av arbetet. Det är fullständigt avgörande att de reformer som vi är överens om också genomförs och leder till lagändringar som innebär att fler får stanna i Sverige. De specifika frågor som tas upp i motionens punkt 1–8 ingår i det arbete MP:s riksdagsgrupp driver. Självklart ska Genèvekonventionen vara utgångspunkt för asylprövningen. Vi driver att Barnkonventionen ska införas i svensk lag. Hbt och genus lyfts också i flyktingpolitiken, så också att asylprövningen ska vara generös. Vi prioriterar under året att få igenom en ändring av det juridiska begreppet synnerligen ömmande omständigheter till särskilt ömmande omständigheter vilket skulle innebära en stor förändring i humanare riktning. MP fortsätter att vara drivande vad gäller flyktingars och invandrares möjligheter att få arbeta och att få arbetskraftsinvandra samt alla ungdomars möjlighet att studera. I överenskommelsen innefattas också förbättringar inom det juridiska området, liksom inom landkunskap, utbildning och tolkkompetens. Överenskommelsen är en ram som ligger till grund för ständigt pågående nya förhandlingar inför både budgetpropositionen och inför framtagandet av specifika lagförslag i Sverige och i EU. Vår utgångspunkt är att vi ska vara tuffa i de förhandlingarna för att få genomslag i allt fler frågor. Motion nr: 15.9 ANKNYTNING TILL ENSAMKOMMANDE BARN/UNGDOMAR Mina Thorén Barnkonventionen säger att barn har rätt till båda sina föräldrar och i återföreningsärenden ska dessa ärenden behandlas snabbt och smärtfritt för barnens bästa. De som tvingas leva åtskilda måste kunna få hjälp på något sätt att återförenas och vid återförening behöver de anhöriga och barnet få hjälp i Sverige mp.se/kongress Kongress 2012 för att återföreningen ska bli lyckad. Under åren 2007–2010 beviljades totalt 4 073 ensamkommande barn/ungdomar permanenta uppehållstillstånd. Under samma period har 1 151 personer (föräldrar och syskon) beviljats uppehållstillstånd på anknytning till ett ensamkommande barn, det vill säga nästan 30 procent. (Källa: Migrationsverket) När en anhörig anknyter till ett ensamkommande barn i Sverige finns inga tydliga riktlinjer kring vem som ansvarar för mottagandet. Även om det ensamkommande barnet har fyllt 18 år bor barnet/ungdomen inte sällan på HVB-hem eller i familjehem, ofta i andra kommuner än anvisningskommunen. När föräldrar/syskon dyker upp i Sverige med uppehållstillstånd har de ofta inget planerat boende. De kan inte bo med sitt barn/syskon och de har ofta inga andra anhöriga i landet. Vem ska då hjälpa dem? Ett barn eller ung vuxen har inte heller möjlighet att försörja sin familj den första tiden vilket oftast krävs. Det är viktigt att det snarast upprättas riktlinjer kring mottagandet av dessa anhöriga. Vem ansvarar för boende och ekonomi den första tiden och var ska de få etableringshjälp? Är det barnets anvisningskommun, den kommun där barnet är placerat (om annan än anvisningskommun) – eller om de anhöriga fått tak över huvudet första natten, gäller då vistelsebegreppet? Det är viktigt att regeringen tar upp denna frågeställning på agendan när de redan är i process gällande frågan att förenkla familjeåterförening. Båda frågorna är viktiga och de hör ihop. Mitt förslag är att den kommun som barnet/ungdomen är bosatt i ska ta ansvar för anknytningen oavsett vilken kommun som var mottagande av barnet/ungdomen. Barnet har knutit an till skolan, vänner och fritidsaktiviteter, därför är det inte gynnsamt för barnet att flytta en gång till. Jag yrkar Motion nr: 15.10 ÄNDRA NAMNET PÅ SFI (SVENSKA FÖR INVANDRARE) Hossein Atighechi Jag är kritisk mot att en språkkurs endast ska sikta mot en samhällsgrupp, nämligen invandrare. Man kan kategorisera ämnet som nedan. 1. dels efter geografisk kontext/situationskontext: • svenska som andraspråk (svenska lärs i Sverige där svenska är huvudspråk) – second language. • svenska som främmande språk (svenska/spanska lärs i ett land där svenska/spanska inte talas) – foreign language. 2. dels efter målgrupp: • svenska för utbytesstudenter, internationella studenter, utländska akademiker, invandrare, nyanlända, analfabeter, företagare, jurister. 3. dels efter nivå: • svenska för nybörjare, på mellannivå, på tröskelnivå, på avancerad nivå. Varje beteckning har sin historia, sina för- eller nackdelar, sina associationer och sin specifika kontext. Man skulle kunna kalla allt som inte är svenska för andraspråk – det är ju skolämnet och den internationella beteckningen – och sedan dela upp det i olika nivåer/olika kontexter. Beteckningen invandrare har fått en stämpel som kan kännas stigmatiserande liksom många andra ord och begrepp. Mitt konkreta förslag är att utbildningen kan heta svenska för nybörjare, eller svenska som andraspråk. Även om alla utbytesstudenter, diplomater och en del andra inte har rätt till den undervisningen kan de skiljas åt (undervisningen här finansieras av skattemedel). Det är klart att de ord som vi använder ska skapa goda associationer och god kvalitet på innehållet. 1. att MP verkar för att riktlinjer utarbetas angående ansvar för boende och ekonomi för personer som får uppehållstillstånd i Sverige som anknytningsärenden till ensamkommande barn/ ungdomar. Jag yrkar Partistyrelsens yttrande: Bifall Motionären tar upp en viktig fråga som behöver tydliggöras i mottagandet av anhöriga. Det kan tyckas självklart att det ska vara den kommun barnet befinner sig i som ansvarar. Om det inte i dag är tydligt för kommunerna är det viktigt att förtydliga regelverket. Partistyrelsens yttrande: Bifall Partistyrelsen stöder motionärens förslag att SFI ska kallas för svenska för nybörjare eller svenska som andraspråk. mp.se/kongress 1. att MP ska verka för en ändring av namnet SFI till svenska för nybörjare eller svenska som andraspråk. Samhälle 141 Kongress 2012 Motion nr: 15.11 EN BOSTADSPOLITIK FÖR HELA SVERIGE Lorentz Tovatt Stöds av Gröna Studenters riksorganisation och Grön Ungdoms riksorganisation I dagsläget har MP en skral och vag politik för bostadsbyggande. Det är väldigt oklart var partiet står i en rad knäckfrågor som rör en ökad nybyggnation av bostäder i allmänhet och bostäder för vissa utsatta grupper i synnerhet. Med denna motion vill vi presentera det som kan bli början på en mer heltäckande bostadspolitik för hela Sverige, pådriven av MP. En bostadsmarknad i obalans I dagsläget råder det brist på bostäder i de flesta av Sveriges storstadsregioner, framför allt i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Uppsala. Dels är bristen generell, dels slår den specifikt mot vissa grupper i samhället. Främst är det grupper med svag betalningsförmåga som drabbas, till exempel unga och studenter. Enligt Hyresgästföreningen finns det idag 68 800 personer i åldern 20–27 år som säger sig vilja ha en bostad bara i Stockholmsregionen. Problemet är inte bara att det idag råder en brist på bostäder, det är också att nybyggnationen är så låg som den är. Under 2010 färdigställdes exempelvis endast 125 studentbostäder i hela landet. Förslag för ökat nybyggande Rättvisa mellan upplåtelseformer Flertalet skatter och avgifter är satta så att de missgynnar nybyggnation av studentlägenheter, hyresrätter och andra bostäder som unga och studenter kan efterfråga. Ett exempel på detta är den kommunala fastighetsavgiften. Den infördes efter avskaffandet av fastighetsskatten och är utformad så att alla som äger en bostadslägenhet betalar cirka 1 300 kronor i avgift per lägenhet och år. Summan är helt oberoende av storlek och standard och avser därmed såväl korridorsrummet på Lappkärrsberget som en paradvåning på Strandvägen. Detta gör att avgiften slår oproportionerligt hårt mot aktörerna på studentbostadsmarknaden, eftersom dessa måste betala samma summa, trots att själva lägenheten kanske bara består av ett enda rum. Den kommunala fastighetsavgiften bör avskaffas för studentbostäder och dessutom anpassas så att den speglar hur stor en lägenhet är, så att även andra yteffektiva lägenheter inte behöver straffbeskattas på detta sätt. Även momsen på hyresbostäder är orättvist utformad. Idag betalar fastighetsägare moms på i princip alla varor och tjänster. Momssatsen på 25 procent driver upp både hyrorna och kostnaderna för nyproduktion. Det vore rimligare att placera momsen 142 Samhälle på hyrorna, ett förslag som även framförts av Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO. Det skulle innebära att fastighetsägarna skulle kunna göra avdrag för ingående moms vilket markant skulle minska kostnaderna för fastighetsägarna och göra hyresrätter mer lönsamt jämfört med andra upplåtelseformer. Ett annat sätt att få ekonomi i att bygga hyresrätter generellt, och studentbostäder specifikt, vore att minska underhållskostnaderna för fastighetsägarna. Idag finns en uppenbar obalans mellan olika upplåtelseformer. Egnahemsägare och bostadsrättsföreningar kan göra avsättningar för framtida periodiska underhållskostnader skattefritt. Detta innebär att underhåll blir väsentligt billigare för andra upplåtelseformer än just hyresrätten. Samma sak gäller ROT-avdraget, som innebär att bostadsrättsföreningar och egnahemsägare får skattereduktion för reparation, underhåll och om- och tillbyggnader. Att införa möjligheten till skattefria avsättningar för underhåll även för bostadsföretagen och införa ROT-avdrag även för hyreshus skulle skapa en bättre och rättvisare balans mellan olika upplåtelseformer på bostadsmarknaden. Ge unga och studenter betalningsförmåga För många studenter är det svårt att få ekonomin att gå ihop, speciellt om man lever i en storstadsregion. Den största utgiften för unga som flyttat hemifrån och studenter är boendet. Att ge unga och studenter ökad betalningsförmåga kan få flera positiva effekter. För det första kan det leda till att de har möjlighet att efterfråga även andra delar av det ordinarie bostadsbeståndet. För det andra kan deras ökade betalningsförmåga i längden stimulera nyproduktion av bostäder, i och med det ekonomiska incitament högre hyror skulle innebära. Samtidigt får en högre betalningsförmåga inte bli en ursäkt för att höja hyrorna till orimliga nivåer, speciellt eftersom de redan idag är i högsta laget i vissa bostäder gjorda för unga och studenter. Eftersom hyran är den största enskilda utgiften för studenter är bostadsbidraget en viktig del i studenters trygghetssystem. Dessvärre är bostadsbidragets utformning inte heltäckande. Idag omfattas endast studenter med barn samt studenter i åldersgruppen 18-29 år av möjligheten att söka bidraget. Denna åldersgräns innebär att en tredjedel av studenterna inte har möjlighet att ta del av bostadsbidraget. Studenter har också svårt att förutse hur en bostadsbidragsansökan kan drabba deras ekonomi. I ansökan om bostadsbidrag ska årsinkomsten förutses, vilket kan vara svårt för många studenter då de flesta som arbetar vid sidan av sina studier inte vet hur mycket de kommer att tjäna under det kommande året. Detta resulterar i att en tredjedel av alla studenter blir återbetalningsskyldiga efter att mp.se/kongress Kongress 2012 ha tagit emot bostadsbidrag. Bostadsbidraget har inte anpassats över tid och det är helt enkelt inte tillgängligt för stora delar av studentpopulationen. Trygghetssystem får inte förvandlas till fasader. Ska vi ha bostadsbidrag i Sverige bör systemet omarbetas så att det faktiskt ger det stöd som är avsett. Ett annat sätt att stärka studenternas betalningsförmåga, som i längden kan leda till att fler företag ger sig in i studentbostadsmarknaden, är att höja studiemedlet. Detta driver MP redan idag. Incitament för uthyrning Det är många personer i Stockholm som äger en övernattningslägenhet i innerstaden samtidigt som de bor någon annanstans. På samma sätt finns många som bor i stora bostadsrätter och har ett rum över. Det som är gemensamt för dessa är att de många gånger har svårt att hyra ut rum i andrahand på grund av sin bostadsrättsförening. Vi vill att man ska stoppa bostadsrättsföreningarna från att hindra en uthyrning i andrahand. På samma sätt bör man ge incitament i form av att man slopar skatt på att hyra ut sin bostad i andra hand. Idag går gränsen för när du måste börja betala skatt vid 21 000 kronor. Denna gräns bör avskaffas helt för att ge incitament till uthyrning, men också för att göra en svart marknad vit. Förslagen skapar inte fler bostäder men skulle kunna resultera i att många unga och studenter får det enklare att hitta ett första boende. Bostäder och riksintresse Idag försenas och stoppas planprocesser på grund av riksintressen. Antingen handlar det om att projektet inkräktar i naturreservat eller också står kulturmiljöområden i vägen för nybyggnation. Självklart är det viktigt att bevara områden som på ett eller annat sätt är viktiga ur ett nationellt intresse, men problemet är att riksintressena skrevs för 40 år sedan och under helt andra villkor. Under 70-talet hade man till exempel, till skillnad från idag, ett överskott av bostäder, och urbaniseringen har ökat mångfaldigt sedan då. Riksintressena är dessutom skrivna på ett sätt som bygger på att de måste tolkas. Därför avgörs också om många byggprojekt blir av på rent godtyckliga grunder. Tolkningarna i sig drar ut på byggprocesserna och skapar osäkerhet i dem. Detta för med sig svårare villkor för byggbolagen när de ska beräkna sina kostnader utan att veta hur långa processer de har framför sig. Därför bör man utreda hur bostadsbyggande och riksintressen kan harmoniseras med varandra. Idag konkurrerar bostadsbyggande på orättvisa villkor med andra intressen. Dessa intressen är inte lika relevanta för dagens storstadsregioner som de var för 40 år sedan. De bidrar snarare till att hämma den positiva befolkningsökning som regionerna har. mp.se/kongress Riktat stöd för produktutveckling När det kommer till trygghetsboenden och bostäder anpassade för äldre ger regeringen investeringsbidrag för att stimulera en nybyggnation. Man avsätter därutöver 110 miljoner för något som kallas för Bo bra på äldre dar, vilket är ett program som syftar till att stödja nytänkande och utveckling av boenden för äldre. Även när det kommer till bostäder för unga och studenter finns det ett stort behov av metod- och produktutveckling i syfte att göra byggandet mer kostnadseffektivt. Därför bör man utvidga stödet, så att det även gäller för produktutveckling för just unga och studenter. Jag yrkar 1. att MP ska verka för att utvidga ROT-avdraget så att det även inkluderar hyresrättsfastigheter, 2. att MP ska verka för att möjligheten till skattefria avsättningar för underhåll även ska gälla hyresrättsfastigheter, 3. att MP ska verka för att den kommunala fastighetsavgiften avskaffas för studentbostäder, 4. att MP ska verka för att den kommunala fastighetsavgiften speglar en lägenhets yta, 5. att MP ska verkar för att bostadsrättsföreningars veto avskaffas för föreningsmedlemmar som tillfälligt vill hyra ut sin bostad, 6. att MP ska verka för att skatten på att hyra ut sin bostad i andra hand slopas helt, 7. att MP ska verkar för att en SOU tillsätts som ska utreda hur man kan modernisera riksintressena för att bättre harmonisera dem med bostadsbehovet, 8. att MP ska verka för att ett riktat stöd till produktutveckling för studentbostäder och små yteffektiva bostäder ska ges. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1–3 och 8, avslag attsats 4–7 Attsats 1–3 och 8: Förslaget är redan partiets politik. Attsats 4: När det gäller fastighetsavgiftens framtid, storlek och konstruktion så vill partistyrelsen inte driva ett separat förslag för just fastighetsavgiften utan att först ha behandlat frågan om framtida skatter och avgifter i sin helhet. Partistyrelsen anser att finansieringen av det offentliga behöver en grundlig översyn och vill inte medverka till ett fortsatt lappande och lagande på ett i grunden bristfälligt system. Man ska inte heller bortse från att det finns andra komponenter än lägenhetsyta som påverkar de kommunala åtaganden som kan kopplas till fastigheter. Attsats 5: När det gäller uthyrning av bostadsrätter Samhälle 143 Kongress 2012 står intressen mot varandra, det är viktigt att folk får ha inflytande över sitt boende. Attsats 6: Partistyrelsen ser inte boende i uthyrningsrum som lösningen på bostadsbristen och har därför inte drivit förslag om att ytterligare gynna uthyrning av del av bostad. De sänkningar av skatten på uthyrning som regeringen genomfört har även visat att det är en tämligen liten potential som skapas med en sådan politik. Partistyrelsen föredrar politik för ökat byggande som ett sätt att lösa bristen på bostäder. Attsats 7: Vi anser att det finns andra sätt att lösa bristen på bostäder än att offra miljö- och kulturvärden. Motion nr: 15.12 OMORGANISERA FÖRSÄKRINGSKASSAN Håkan Larsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv Försäkringskassan har slutat att se människan som en helhet. Idag handlägges sjukas ärenden av olika divisioner inom Försäkringskassan beroende på i vilket stadium deras ärende befinner sig. Är man sjukskriven med behov av sjukpenning är det en division som beslutar om man har rätt till sjukpenning. Om svaret blir negativt och man anser att en omprövning ska göras handläggs detta av en annan division med annan handläggare. Om rehabiliteringsåtgärder ska sättas in är det ytterligare en division som handlägger detta. När rehabdagarna tar slut återgår man till en handläggare som fattar nytt beslut om sjukpenning. Det finns ytterligare halvt självständiga divisioner som hanterar arbetsskador, sjukersättning, mm, mm. Exemplet visar hur man hela tiden skjutsas man mellan olika handläggare. Handläggarna kan behandla samma ärende på olika sätt eftersom någon samlad uppfattning inte finns. Detta kan t ex resultera i att rehabiliteringen avbryts därför att de dagar man kan få rehabiliteringspenning för har tagit slut. Sjukpenninghandläggaren som då övertar ärendet kan på eget bevåg anse att personen i fråga är frisk utan hänsyn till de tidigare beslut som tagits av rehabiliteringshandläggaren. Exempel: En person har som rehabiliteringsåtgärd fått arbetsträna 10 tim/vecka. Det finns en planering för en stegvis ökning av det antal timmar vederbörande ska kunna arbeta. Rehabiliteringsdagarna tar slut och ärendet överförs till annan division. Den nya handläggaren träder in för att bedöma sjukpenningsrätten eftersom personen ifråga fortfarande är 144 Samhälle sjukskriven. Den nya handläggaren anser att personen ifråga är frisk och därför ska söka 100% arbete på hela den reguljära arbetsmarknaden i riket. Den planering som tidigare gjorts behöver den nye handläggaren således inte ta någon som helst hänsyn till. Att de olika divisionernas handläggare kan ha så olika åsikter om samma persons arbetsförmåga visar den brist på rättssäkerhet som gäller för sjuka. Det komplicerade förfarande och den organisation som Försäkringskassan tillämpar gör inte på något sätt handläggningen begriplig för den sjuke. Dessutom kan man stöta på fall där handläggarna själva inte tillämpar korrekta regler eftersom anvisningarna är så snåriga. Erfarenhet visar också att dokument kan försvinna i hanteringen, arkiveras fel eller kanske inte ens diarieföras. Om det senare sker finns inga ytterligare bevis på vilka beslut som fattats enligt dokumentet. Den gröna rörelsen förutsätter att man tillämpar en helhetssyn på människan och hennes omgivning. Försäkringskassan ska alltså arbeta enligt en helhetssyn på den sjuke. Detta förutsätter att Försäkringskassan omorganiseras. Jag yrkar 1. att MP ska agera för att Försäkringskassan omorganiseras enligt motionens intentioner. Detta innebär: • att Försäkringskassan ska arbeta enligt en helhetssyn på den sjuke, som inte ska behöva skjutsas genom en organisation vars delar fattar godtyckliga beslut oberoende av varandra, • att den sjuke hela tiden ska kunna veta var deras ärende befinner sig, • att det i varje moment klart och tydligt ska framgå vilka regler som gäller, • att samtliga dokument ska vara skrivna med ett språkbruk som är förståeligt för den enskilde, • att den enskilde när som helst ska kunna gå in på Försäkringskassans e-funktion och ta del av samtliga anteckningar som rör sitt ärende och alltså inte bara kunna konstatera var ärendet befinner sig för stunden, • att de olika beslut som fattas i ett och samma ärende ska vara en logisk följd av varandra, • att den sjukes ärende ska vila på en och samma handläggare oavsett var ärendet befinner sig eller vilka beslut som fattas, • att man har rätt att byta handläggare om behov finns, på samma sätt som man har rätt att byta läkare. mp.se/kongress Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Besvarad De problem med bl a bristande samordning och kontinuitet i handläggningen av enskilda ärenden som beskrivs i motionen finns inte bara i Försäkringskassan utan också – och kanske i än högre grad – i ärendehantering som omfattar flera olika myndigheter. Det gäller framför allt i samspelet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och i vissa fall också kommunens socialtjänst. Kongressen ställde sig 2008 bakom ett förslag om så kallad arbetslivstrygghet, som innebär en sammanläggning av de olika försäkringssystem och myndigheter som handhar sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd. Partiet driver detta förslag i många olika sammanhang som motioner, artiklar, debatter och inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Vi tror att detta är det bästa sättet att långsiktigt i ett bredare perspektiv försöka komma till rätta med de problem som beskrivs i motionen. Motion nr: 15.13 KVALITETSKONTROLL Henrik Waldenström Kvalitetskontroll av statistik och undersökningar – inrättande av en ”statistikinspektion”. Idag översvämmas medierna och allmänheten av opinionsundersökningar som ska bevisa det ena eller andra. Ofta är det företag/organisationer som har beställt undersökningen som får sin ”sanning” eller verklighetsbild bekräftad. När lärarfack beställer undersökningar om lärares löner eller handelskammaren beställer en undersökning om viljan att bygga en viss motorväg så har ofta den som beställer undersökningen starka egenintressen. Den som beställer undersökningen har stora möjligheter att påverka urvalet av frågor som ofta är vilseledande och kraftigt vinklade och styrda. Att beställa opinionsundersökningar är dyrt, särskilt när man gör det regelbundet. Detta gör att det är välbeställda företag/organisationer som via opinionsundersökningar kan styra opinionsbildningen. Ibland sker detta av det styrande partiet/-erna och bekostas av skattebetalarna (typexempel KREAB och Carema/ Slussen). Beställaren äger undersökningen och behöver inte publicera en undersökning som ger ”fel” resultat, utan kan beställa en ny. Ofta är det svårt, för att inte säga omöjligt, för allmänheten att få ut detaljer om hur undersökningen är gjord eftersom uppdragsgivaren äger undersökningen. Genom att undersökningar ges stort utrymme i media är det viktigt att opinionsundersökningar är korrekt gjorda i alltifrån ställda frågor till statistisk korrekta urval, bortfallsanalyser etc. mp.se/kongress Det är osannolikt att tro att undersökningsbranschen själv skulle rensa bland oseriösa undersökningar, marknaden är för lukrativ. Det som behövs är en slags notarius publicus för statistik. Detta innebär att ett statligt opartiskt expertorgan övervakar och testar opinionsundersökningar mm, och särskilt politisk laddad statistik som mäter åsikter. Detta skulle kunna inordnas i Statistiska Centralbyråns allmänna myndighetsuppdrag. Alla medier som publicerar en undersökning ska vara tvungna att ange om undersökningen har granskats och/eller godkänts av något som skulle kunna kallas ”Statistikinspektionen”. Denna inspektion ska bekostas av beställaren av undersökningen. Jag yrkar 1. att MP ska verka för att en ”statistikinspektion” inrättas med syftet att rensa upp bland oseriösa opinionsundersökningar och vilseledande statistik, 2. att MP ska verka för att media ska vara skyldiga att ange om ”statistikinspektionen” har bedömt statistiken. Partistyrelsens yttrande: Avslag Opinionsmätningar kan i stor utsträckning betraktas som opinionsbildning. Det står alla fritt att fråga folket vad de tycker i olika frågor och berätta om svaren för andra. Hur det görs och vilka tolkningar av resultaten som ska dras respektive presenteras måste stå var och en fritt. Att inrätta en statlig inspektion som ska rensa upp bland mätningar och förhandsgranska dessa är en allvarlig inskränkning av rätten till fri opinionsbildning. Att förhandsgranska opinionsbildning strider mot den svenska yttrandefriheten. Motion nr: 15.14 SKOGSKOMMUNER Helene Balsberg Jag läste i några tidningar i förra veckan att att storstäderna har ökat med några tusen var och Stockholm mest. Många småorter även i södra Sverige har minskat. Detta pågick redan på 70-talet då jag skaffade en lägenhet, på ett, jämfört med nu, lantligt Södermalm. Jag lämnade Södermalm 1997, och bor nu på en ort med bara tusen invånare enligt Folke Gunthers plan. Han menar att invånarna måste bo nära platserna där maten odlas när petroleumet tar slut. Det kan också hända att Iran blockerar Holmuz-sundet, och inget petroleum kommer till väst därifrån. Det mullras om detta i tidningarna. Samhälle 145 Kongress 2012 Jag är uppväxt på Lidingö och jag gissar att öns jordbruk och boskapsskötsel kan föda 4 400 människor, men det bor tio gånger fler på ön. Den mesta maten körs med bilar över bron. Jag önskar att MP verkar för att folk som flyttar till kommuner med folkminskning eller ingen ökning ska belönas för detta. Folk bör få lägre skatt så länge de är bosatta i kommunen. Jag kan också tänka mig en medborgarlön för folk på mindre orter som hotas av utdöende. Så önskar jag en plan för tömning av städerna. Malmö kan få bilda en by med tusen personer i varje nordlig skånsk kommun. Allra lägst skatt och högst medborgarlön ska folk få om de flyttar till nordvästra Värmland, västra Dalarna och de norrländska skogslänen. Folk i åldrarna 18–30 år ska få en trerumslägenhet med hyra betald tills de fyller 30 år i skogslänen. Unga människor ska bo stort så att det finns plats för barn. I dessa skogslän ska befolkningen sysselsättas med industriarbete som vi nu låter kineser och andra östasiater göra. De ska tillverka datorer, kameror, sy kläder och skor... men bara sex timmar dagligen. Skolorna ska ha en hantverksinrikting och eleverna ska börja tidigt med att sitta en timme dagligen och att sätta ihop kameror och datorer. Kiruna ska leverera sin järnmalm till skogslänen i stället för till Kina. Studsmattor och cyklar ska de också tillverka. Redan nu är elen billigare i skogslänen så att industrin uppmuntras att flytta dit. Jag yrkar 1. att MP ska verka för att Sveriges befolkning blir mera spridd i landet genom skattelättnader och medborgarlön för boende och inflyttare i skogskommuner, samhällsservice, att skynda på den gröna omställningen. Därför yrkar vi avslag på motionen. Motion nr: 15.15 UR LED ÄR TIDEN Märta Elf Idag finns det inget årsräkningssystem som är universellt för alla människor världen över, Och framförallt finns det ingen sekulär tidräkning som är fri från religiös inblandning. 1993 e kr ,1371 efter att Muhammad utvandrade till Medina, 5754 enligt den judiska kalendern, 1915 enligt sakakalendern, 2537 enligt den buddhistiska kalendern – skapades world wide web, som var en förutsättning för att alla människor skulle kunna använda internet. Detta i sin tur har lett till en revolution inom informationsspridning som gör att vi idag utan problem kan hålla kontakt med hela världen samtidigt. För mig verkar det därför rimligt att året som möjliggjorde denna fantastiska gemenskap och detta gränsutsuddande borde betecknas som år noll. Förövrigt ska den gregorianska tideräkningen kunna hållas intakt för alla människor världen över. Jag yrkar 1. att MP verkar för att en ny universell tidräkning påbörjas med 1993 e kr som år 0. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen anser inte att en ändrad tideräkning på global nivå, som förmodligen är oerhört svår att få gehör för, är en angelägen eller prioriterad uppgift för MP. 2. att MP ska verka för att ekobyar med unga utflyttare från städerna ska sprida liv i småorter i med mycket skog omkring sig, 3. att MP ska verka för att Sverige inte säljer mer järnmalm till Kina, utan använder järnmalmen själv i egen industriell tillverkning i skogslänen. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionären lyfter en viktig fråga som rör befolkningsminskningen i glesbygden. Det finns många problem som rör detta, t ex försämrad service, svagt skatteunderlag för kommuner och en åldrande befolkning som blir kvar i små byar. Vi tror dock inte att lösningen på detta är det som motionären föreslår, medborgarlön, sänkta skatter och ett stopp för export av järnmalm till Kina. Vi tror på att stimulera företagande i glesbygd, olika åtgärder för att säkra 146 Samhälle mp.se/kongress Kongress 2012 16. SAMHÄLLSEKONOMI Motion nr: 16.1 Motion nr: 16.2 GRUNDFÖRSÖRJNING SOM ERSÄTTER MEDBORGARLÖN GRÖN GRUNDTRYGGHET Lars Broman och Sara Ritäkt Ingen som lever i vårt land ska behöva vare sig svälta eller vara hemlös. Detta löses i dag genom ett lapptäcke av åtgärder. Vi föreslår att MP fortsätter att kräva medborgarlön, men kallar den istället för grundförsörjning. Grundförsörjningens storlek kopplas till prisbasbeloppet, för år 2012 44 000 kr. Det är rimligt att beloppet är högre för den som står till arbetsmarknadens förfogande eller har pension. Den slutliga storleken och utformningen av grundförsörjningen får diskuteras fram, men här följer ett förslag: • Grundförsörjningen för den som står till arbetsmarknadens förfogande, har lön från arbete eller pension, har sjuklön, arbetslöshetsunderstöd, sjukpension, eller motsvarande, sätts till 2 basbelopp, dvs 88 000 kr/år. • Grundförsörjningen för barn upp till 18 år sätts till 1/2 basbelopp, dvs 22 000 kr/år. • Grundförsörjningen för övriga, inklusive dem som studerar och är berättigade till studielån, sätts till 1 basbelopp, dvs 44 000 kr/år. • För den som har inkomst i form av lön/motsvarande och kapital minskar grundförsörjningen med 25% av inkomsten upp till en inkomst av 8 basbelopp, dvs 352 000 kr/år. Vi yrkar 1. att MP verkar för ett införande av en medborgartrygghet i form av Grundförsörjning. Partistyrelsens yttrande: Avslag Tanken om ekonomisk grundtrygghet har sedan länge vunnit MP:s sympati och finns med i vårt partiprogram, Nu prioriterar vi arbetat med arbetslivstrygghet. Arbetslivstrygghet innebär att arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkringen och försörjningsstöd slås ihop. Trygghetssystemet blir skattefinansierat och nivåerna i det som i dag är sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen jämställs. MP föreslår att en lägsta ersättningsnivå införs. Det finns redan i flera andra trygghetssystem, t ex i garantipensionen, föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslivstrygghet innebär också rätt till ersättning för studerande när de är sjuka, och vi vill att ersättningen ska vara individuell. Mer information finns i riksdagsmotion 2008/09 A 375 Arbetslivstrygghet. mp.se/kongress Emanuel Hellstrand På kongressen 2008 antogs en proposition som förtydligade MP:s linje gällande det ekonomiska trygghetssystemet, efter ett gediget rådslagsarbete på samma tema. MP:s linje i socialpolitiken skulle fokusera på reformer av systemet för att göra det mer tillgängligt och lättöverskådligt. Samlingsnamnet för reformen som vi driver har blivit arbetslivstrygghet. Men glömde vi inte någonting här? Medan arbetslivstryggheten utgör en ekonomisk ersättning i proportion till tidigare inkomst, utgör grundtryggheten samhällets verkliga ekonomiska skyddsnät för dem som saknar etablering på arbetsmarknaden. I kongressproposition 6.1 från 2008 var utgångspunkten ”att skapa ett trygghetssystem där alla får plats, oberoende av livssituation och social bakgrund”. Tydlighet, enkelhet och förutsägbarhet nämns som grundläggande principer och därtill beskrivs att ”en inbyggd genus- och självständighetsaspekt är att vårt socialförsäkringssystem är individbaserat”. Jämställda villkor och minskad byråkrati är andra riktlinjer som nämns. Dessa är alla viktiga argument för att ge människor i utsatta livssituationer mer inflytande över sin egen ekonomi och livssituation. Men varför inte också tillämpa dessa principer för de människor som allra mest behöver dem? Propositionens förslag att förstatliga försörjningsstödet är en utmärkt idé av flera skäl, men det löser endast en liten del av ett antal stora problem. När en person i dag söker försörjningsstöd, utbetalas en ersättning som inte inkluderar bostadskostnader. Istället måste personen varje månad visa upp ett kvitto på att hyran är betald för att ersättning för bostad ska betalas ut. Detta innebär en integritetskränkning och stigmatisering då personen inte förutsätts kunna sköta sin ekonomi. Dessutom innebär detta system att personen inte kan påverka sin egen ekonomiska situation genom att välja ett billigare boende framför ett som kostar mer. Ett annat allvarligt problem är att en person i dag kan nekas rätten till ekonomisk trygghet bara för att den bor ihop med en annan som i sin tur har någon form av egen inkomst. MP ska inte ingå i skaran av röster som predikar konservativa relationsnormer. Att grundtryggheten ges en individuell prövning är viktigt för att möjliggöra ekonomisk självständighet i människors relationer. I dagens system kan en ensamstående kvinna nekas försörjningsstöd för att hon på pappret är gift Samhällsekonomi 147 Kongress 2012 med en man som hon inte längre lever ihop med. I dagens system kan en student tvingas dela sitt studiemedel med en sambo som själv saknar inkomst. Ingen skulle drömma om att införa liknande villkor i a-kassan. Utgångspunkter för ett grönt grundtrygghetssystem Med stöd av de utgångspunkter som anges i proposition 6.1 från 2008 föreslår motionen att behovet av grundtrygghetsersättning ska utredas på individuella grunder. Motionen föreslår också att den totala summan som en person erhåller som grundtrygghet varje månad ska utgå från en norm, liknande studiemedlet, som innefattar en rimlig bostadskostnad för en vuxen ensamstående. Detta ger personen mer inflytande över sin egen ekonomi och minskar en del av den stigmatisering som dagens försörjningsstöd för med sig. Om den sökande har barn så utgår även en ersättning för varje barn utifrån en norm baserad på barnets ålder och där ersättning för en högre bostadskostnad ingår. Om den sökande har barn tillsammans med en annan vårdnadshavare finns det två tänkbara lösningar, som motionen inte tar ställning till. Den ena är att den sökande får hälften av ersättningen för varje barn den har vårdnaden för. Den andra lösningen är att den andra vårdnadshavaren, så länge denna själv har en tillräcklig inkomst, får bära hela det ekonomiska ansvaret för barnen. En funktion med att begära in kvitton på hyresbetalningar som inte helt går att bortse ifrån, är att detta säkerställer att pengarna går dit de ska. Istället för att systematiskt misstänkliggöra alla som är i behov av ekonomiskt stöd bör sådana kontrollåtgärder endast kunna vidtas när det finns goda skäl för det, utifrån omtanke om personens hälsa och barnets bästa. Det bör också förtydligas att i de fall som individen har särskilda behov och dessa inte kan tillgodoses inom ramen för den generella normen, måste dessa utredas och ersättningen behovsprövas. Låt oss visa att MP tar klassamhällets orättvisor på allvar och ser ekonomisk trygghet som en individuell medborgerlig rättighet, där jämlika villkor ska gälla oavsett status på arbetsmarknaden. I ovan nämnda kongressproposition framkommer att det i MP ”finns en stark majoritet för att grundtrygghet för alla är viktigare än inkomsttrygghet för de som har inkomster”. Det är dags att ta den majoriteten på allvar och profilera oss som ett parti som inte böjer sig för att ta strid för de allra mest utsatta i vårt samhälle. Jag yrkar 1. att kongressen tillkännager för partistyrelsen som sin mening att de gröna principer som argumenteras för i kongressproposition 2008:6.1 inte enbart ska omfatta arbetslivstrygghet utan 148 Samhällsekonomi även systemet för grundtrygghet, det som i dag benämns försörjningsstöd, 2. att kongressen tillkännager för partistyrelsen som sin mening att ett individuellt rättighetsperspektiv på ekonomisk grundtrygghet förutsätter att denna baseras på individuella bedömningar, 3. att kongressen tillkännager för partistyrelsen som sin mening att en ekonomisk grundtrygghet som bygger på respekt för vuxna individers ansvar för sin egen ekonomi och integritet förutsätter att grundtryggheten baseras på en generell norm, liknande studiemedlet. Partistyrelsens yttrande: Avslag Se yttrande över 16.1 Grundförsörjning som ersätter medborgarlön. Motion nr: 16.3 MEDBORGARLÖN/30 TIMMARS ARBETSVECKA Eija Elmgren I dagens Sverige mår fler och fler människor väldigt dåligt. Många är arbetslösa, sjukskrivna och utförsäkrade från försäkringssystemet. Flera hamnar i en ohållbar situation utan ekonomisk stöd från samhällets sida då det inte finns arbete för alla. Samhället tar inte sitt ansvar utan behandlar människor på ovärdigt sätt. Många blir tvungna att vara med på olika arbetsmarknadprogram, så kallade fas 1, 2 och 3, för att få i alla fall lite stöd från samhället. Oftast, eller nästan alltid, är de arbeten man utför sådana att man skulle kunna få en riktig lön och anställning bara arbetsgivarna skulle vara villiga till det. Sjuka människor blir utförsäkrade och måste söka efter arbeten som inte finns. Många utförsäkrade måste söka efter ekonomiskt stöd från kommunerna. Framför allt otrygghet gör att många känner sig som andra klassens medborgare bara för att man inte har något arbete. Samtidigt får de människor som har ett arbete oftast arbeta mer än timmar än 40 i veckan. Är det meningen att en del ska jobbar ihjäl sig och andra inte ska ha något arbete att gå till? I MP:s partiprograms kapitel om kretsloppsekonomi under rubriken Grundtrygghet för alla på sidan 27, står det följande: ”Vi anser att varje människan har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. … Detta system kan kallas för en form av medborgarlön eller basinkomst.” Jag yrkar 1. att MP på allvar tar upp diskussionen om medborgarlön/basinkomst, mp.se/kongress Kongress 2012 2. att MP på allvar diskuterar möjligheten att införa 30 timmars arbetsvecka. Partistyrelsens yttrande: Avslag Se yttrande över 16.1 Grundförsörjning som ersätter medborgarlön. Motion nr: 16.4 EN NY EKONOMISK POLITIK FÖR SVERIGE Per Almgren och Barbro Johansson Vi behöver ett helt annorlunda tänkande om de ekonomiska sammanhangen än det som styr den nuvarande ekonomin. Det är ingen naturlag att samhällsekonomin ständigt ska behöva expandera för att förse invånarna med de varor och tjänster de behöver och att de ekonomiska klyftorna måste öka. De första åtgärderna som måste vidtas är att ta bort bestämmelsen att den offentliga sektorn skall gå med överskott och förbudet för staten att låna direkt från Riksbanken, även om detta senare strider emot EUfördragen. Det största problemet är att alltför många tror att man kan och bör tjäna pengar på grund av att man äger pengar. Så länge denna tro omfattas av dem som har möjlighet att besluta inom politik och ekonomi så kommer vi att ha ständiga problem med arbetslöshet, inflation, miljöförstöring och växande klyftor mellan de som har och tjänar mycket pengar och de som har och tjänar lite pengar. Alltför många människor i Sverige och de allra flesta andra länder är, och fler kommer att bli, offer i en utveckling som leder till en allt snabbare urholkning av de naturresurser som är grunden för vår existens om den nuvarande ekonomiska politiken får fortsätta. För ett år sedan talade siffrorna visserligen om en snabb BNP-ökning men den kom, som väntat, inte att vara särskilt länge. I genomsnitt förbrukar vi i de rika länderna redan alltför mycket i förhållande till vad naturen förmår att förnya. Det handlar inte om att fördela en växande kaka, det handlar om att åstadkomma en rättvisare fördelning, om att minska inkomst- och förmögenhetsskillnaderna och om att anpassa vårt utnyttjande av naturresurserna till vad som är långsiktigt hållbart. Långsiktigt är inte 10 år, det handlar om åtminstone 10 000 år om vi menar allvar. Den ekonomiska politiken skulle mycket väl kunna utformas så att alla invånare får en basinkomst som är tillräckligt stor att leva på, utan något krav på motprestation. Den som vill ha större inkomst måste förvärvsarbeta. Finansieringen av basinkomst kan ske helautomatiskt genom att en liten del (ca 0,4%) av behållningen på alla konton, utom de personliga kontona till vilken basinkomsten betalas ut, varje dag mp.se/kongress tas bort. Samma sak kan göras med sedlar, de får ett krympande innehåll som finns angivet på sedeln. De pengar som på detta sätt försvinner från konton och sedlar fördelas dels på de konton från vilka den offentliga sektorn betalar sina utgifter, dels med lika stort belopp till varje invånares basinkomstkonto. Dessa basinkomstkonton ska bara kunna fyllas på genom det beskrivna fördelningssättet. När en person avlider nollställs vederbörandes konton och motsvarande behållning tillförs alla andra basinkomstkonton respektive den offentliga sektorn. På detta sätt kan vi ta bort alla andra skatter och därmed förenlig kontrollapparat, likaså försäkringskassa, akassor, studiefinansieringssystemet och det mesta av försörjningsstödet. De människor som arbetar med sådant kan få mer väsentliga uppgifter i samhället och alla dessutom en arbetstidsförkortning. Vi kan ha kvar styrande avgifter för att snabba på omställning till mindre miljöskadlig verksamhet. Dessa avgifter används i sin helhet till att subventionera de alternativ som är bättre ur miljösynpunkt. Vill man låna pengar så ska man kunna göra det mot att betala vad ett lån kostar att hantera samt för den förlustrisk lånet innebär. Man ska givetvis betala tillbaka lånet och kanske också själv efterhand ställa medel till förfogande så att någon annan kan få ett motsvarande lån, räknat i tid gånger pengar. Den eller de som vill driva företag i större skala får som nu skaffa ett tillräckligt antal personer som är intresserade av att de aktuella produkterna finns att köpa och får sedan dela på vinst eller förlust. Någon avdragsrätt för kostnader eller särskild skatt på vinst ska inte finnas eftersom all likviditet ändå beskattas. Turister och företag eller privatpersoner som har utlandsaffärer kan ha särskilda valutakonton som inte träffas av den dagliga avgiften. Dessa konton fylls på med pengar som motsvarar inväxlat belopp. Växelkursen är rörlig och bestäms av tillgång och efterfrågan på varje valutaslag. Resultatet blir bl a att det ett land (eller region eller kommun, om dessa har regionala eller kommunala valutor) får en balans i sina betalningar. Vi yrkar 1. att MP ska verka för att genomföra ett nytt skattesystem som endast baseras på automatisk beskattning av likviditet i form av kontobehållningar och kontanter, 2. att MP ska verka för att en basinkomst, stor nog att leva på, införs för alla i landet folkbokförda, finansierad med automatisk beskattning av likviditet i form av kontobehållningar och kontanter, med undantag för medel som tillförs de särskilda basinkomstkonton som privatpersoner har för Samhällsekonomi 149 Kongress 2012 mottande av basinkomst och de medel som erhålles vid inväxlan av utländsk valuta, vilka insättes på särskilda valutakonton, 3. att MP ska verka för att mark och naturtillgångar kommunaliseras och därefter hyrs ut till dem som vill nyttja dem, varvid en viss andel av den ekonomiska ersättningen för kommunaliseringen får tillföras den säljandes basinkomstkonto. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen håller med motionären om att dagens ekonomiska system för med sig ett ohållbart naturresursutnyttjande. MP verkar för en hållbar ekonomi på en rad olika sätt. Bland annat driver MP på för att regeringen ska initiera en ny bred skatteöversyn (se bl a motion 2011/12:Fi241 Ansvar för framtiden – Miljöpartiet de grönas budgetmotion för 2012). MP anser att en sådan skatteöversyn bör genomföras utifrån de principer om enkelhet och likformighet som vägledde den stora skattereformen för två decennier. Partistyrelsen är dock inte beredd att verka för ett skattesystem av det slag som motionären beskriver. Skatter är viktiga verktyg för att styra mot de mål som vi har satt upp, exempelvis klimatmålen och minskade ekonomiska klyftor i samhället. Med en automatisk beskattning tar man bort den politiska möjligheten att anpassa skatteuttaget efter våra målsättningar. En skatt på likviditet, som motionen föreslår, skulle inte heller vara särskilt grön då den uppmuntrar till omedelbar konsumtion snarare än till hushållning och sparande. Partistyrelsen avslår därför yrkandet. Partiet genomförde ett stort rådslag 2007–2008 om olika modeller för trygghetssystemet, där basinkomst var ett av alternativen. Utfallet av rådslaget blev att MP driver reformen om arbetslivstrygghet. Arbetslivstrygghet innebär att a-kassan, sjukförsäkringen och försörjningsstödet ska slås ihop. Trygghetssystemet blir skattefinansierat och nivåerna i det som i dag är sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen jämställs. Partistyrelsen stöder inte en kommunalisering av mark och naturtillgångar. Motion nr: 16.5 TA BORT ÖVERSKOTTSMÅLET Per Almgren och Barbro Johansson Det är mycket egendomligt att en mycket stor andel av politiker och ekonomer anser det sunt att den offentliga sektorn ska gå med överskott under en konjunkturperiod. Särskilt som de flesta också håller före nödvändigheten att företag ska gå med vinst. Vad 150 Samhällsekonomi man uppenbarligen förbiser är att ett penningsmässigt överskott eller vinst innebär att man har fått in större inkomster än utgifter och att detta i sin tur innebär att den stora allmänheten med nödvändighet skall ta på sig större kostnader än de har intäkter. I sin tur innebär detta att denna grupp antingen oavbrutet måste öka sina skulder, och därmed räntekostnader, eller förbruka sina penningtillgångar. Någon annan väg existerar inte (TINA = There Is No Alternative). Det man åsyftar med att hindra staten (och kommunerna) för att bli ekomiskt bakbunden av växande räntekostnader som efterhand kommer att tvinga fram nedskärningar av allt större delar av den offentliga verksamheten. Detta mål kan dock nås genom att återinföra statens rätt att låna räntefritt direkt från riksbanken. Detta är nu förbjudet genom EU-fördragen men det är något som vi faktiskt måste sätta oss över. Vill inte EU gå med på en sådan lösning så måste vi gå ur EU, ju förr, desto bättre. Om staten lånar direkt från riksbanken så blir det inga växande räntekostnader, det blir inte heller något problem om man har ett underskott så länge som man inte låter det skena iväg, detta kan man sätta upp spärrar för. Vi yrkar 1. att MP ska verka för att överskottsmålen för staten och den offentliga sektorn snarast avskaffas, 2. att MP ska verka för att staten ska få rätt att låna direkt från riksbanken. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, besvarad attsats 2 Partistyrelsen håller med om att det är viktigt att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som inkluderar investeringar. Inte minst därför har MP omfattande investeringar i infrastruktur, skola och omsorg i sin budgetmotion. Det finns redan möjlighet att gå med underskott vissa år. Riksdagens samtliga partier är för att lägga en budget som går med underskott under vissa enskilda år så länge budgeten över en konjunkturcykel inte går med underskott. Att gå med konstant underskott leder däremot till en skenande statsskuld som lämnas över till kommande generationer. Vi har inte för avsikt att bryta mot gällande regelverk och frångå det finanspolitiska ramverket genom att överge överskottsmålet. Staten har i dag rätt att låna från Riksbanken/Riksgälden vilket MP bl a använder sig av vid finansiering av viss infrastruktur. mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 16.6 STATSBUDGETEN Bo Nyström Om man vill stödja biologisk mångfald, eller något annat, ska man ha möjlighet att ge ett bidrag till den verksamheten. Jag yrkar 1. att MP verkar för att medborgarna ska få möjlighet att lämna ett ekonomiskt bidrag till valfri anslagspost i statsbudgeten. sumtionsminskning som ger ett positivt miljöresultat. Det skulle därför vara behövligt med något/några kompletterande mått till BNP. Jag yrkar 1. att partistyrelsen utreder möjligheten till att få fram ett eller flera mått (helst i pengar) som kan komplettera BNP på sådant sätt att miljöförbättrande åtgärders värde som ej räknas in i BNP kan påvisas. Partistyrelsens yttrande: Avslag Det finns en positiv idé att invånarna ekonomiskt ska kunna stödja verksamheter som staten driver. Men det finns nog bättre sätt än bidrag till valfri anslagspost i statsbudgeten. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Som fortsättning på vår partimotion om en hållbarhetskommission har riksdagsgruppen påbörjat ett utvecklingsarbete för att ta fram alternativa indikatorer på hållbar samhällsutveckling. Dessa kommer att presenteras som en del av vår- och höstbudgetmotionerna. Motion nr: 16.7 Motion nr: 16.9 NYTT BNP-BEGREPP RÄNTANS ROLL I SAMHÄLLSEKONOMIN Bodil Cronberg Gordon, William Gordon och Ingvar Gunnarsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Höganäs Dagens BNP fokuserar ensidigt på ekonomisk tillväxt genom bl a ökande konsumtion av varor. Det är hög tid att kraftfullt väga in hållbarhet och miljöhänsyn. Vi yrkar 1. att MP verkar för att ett nytt BNP-begrepp tas fram, där man tonar ner ekonomin och lyfter fram faktorer som inte bygger på konsumtion. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Riksdagsgruppen kommer att under våren bedriva ett utvecklingsarbete för att ta fram alternativa indikatorer på samhällsutveckling för att lyfta fram faktorers som inte bygger på konsumtion. Dessa kommer att redovisas i såväl vår- som höstbudgetmotionerna. Motion nr: 16.8 BNP-BEGREPPET Magnus Ekblad Stöds av Miljöpartiet de gröna Haninge Ett lands tillstånd och utveckling beskrivs ofta med BNP-begreppet som är ett nationalekonomiskt mått vilket kan beräknas som summan av privat konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar samt nettobeloppet av exportinkomster minus importutgifter. Det finns skäl tro att vissa miljöpositiva åtgärder som vidtas i ett land inte kommer med positivt när BNP beräknas, t ex inrättande av ett naturreservat, att hålla skyddade reservvattentäkter, viss typ av konmp.se/kongress Jan- Olov Bernhard Stöds av Miljöpartiet de gröna Kalmar län Motionen gäller anskaffande av pedagogiska hjälpmedel för att sprida kännedom om räntans roll i samhällsekonomin. Jag förmodar att de flesta medlemmar i MP håller med om att vi människor som kollektiv betraktat ägnar oss åt rovdrift på vår planets resurser. Detta beror primärt på att vi blivit så många som ska dela på allt, men också på att vi misshushåller med tillgångarna. Om vi fortsätter på detta sätt kommer vi snart till ett ohållbart stadium med en allas kamp mot alla för att få tillgång till de råvaror som behövs och då i första hand till dem som behövs för att föra just denna kamp till ett för den egna gruppen lyckligt slut. Den strategi som tillämpas av alla är att få största möjliga tillväxt i ekonomiskt och materiellt hänseende. Det är en strategi som kunde vara försvarlig om jordens resurser växte i minst samma takt som tillväxten kräver. Så är ju emellertid inte fallet. Gruvor töms, skogar skövlas, vatten- och oljekällor sinar. Det ser ut som om vi som de dominerande varelserna vi är står inför ett olösligt problem, en inställning som dock inte rimligen kan accepteras av medlemmar i ett parti som har solidaritet som portalparagraf i partiprogrammet. Finns då inget att göra? Det ser svårt ut, men det beror huvudsakligen på att tillväxt enligt media och expertis anses vara den enda framkomliga vägen, en inställning som nära nog fått status av naturlag, men det är den då rakt inte. Tillväxt är ett mänskligt påfund som varit till stor fördel för en del men till stor skada för andra och för naturen. Vi kan gott Samhällsekonomi 151 Kongress 2012 konstatera att vi inte omedelbart kan göra mycket åt sakernas tillstånd, men vad vi kan göra är att ta reda på om det finns några påtagliga omständigheter utöver vår individuella livsstil som driver på tillväxten. Om sådana kan identifieras kan vi sedan fortsätta med att söka efter möjliga vägar för att ersätta dessa med annat som kan fungera tillfredsställande utan tvångsmässig tillväxt. Förslag finns, exempelvis “Pengar på planetens villkor” av Åsa Brandberg, men innan vi tar itu med denna framtidsvision bör vi göra oss bekanta med det nuvarande penningsystemets funktion, dess förtjänster och brister. Det finns mycket skrivet om tillväxt och ekonomi, men sorterar man bort de texter som är baserade på önsketänkande och cirkelbevis, framstår räntan i förening med av bankerna utlånade pengar som den enskilda mest pådrivande tillväxtfaktorn. Detta har jag utförligt behandlat i häftet “Pengars Makt och Mänskors Vanmakt” som kan utgöra en lämplig inkörsport om man vill undersöka om vårt penningsystem bör modifieras. Men solidariteten kräver mer av oss än att vi ska komma tillrätta med de problem som tillväxten orsakar. Tillväxten är sammanvuxen med sin siamesiska tvilling ojämnlikheten och det går inte att åtgärda den ena utan att samtidigt åtgärda den andra. Det gäller i högsta grad om vi utsträcker vår ambition till att även omfatta tillväxten i vår numerär. De stora fördelarna för alla med ett jämlikt samhälle framför ett baserat på konkurrens och ojämnlikhet är väldokumenterat behandlat i boken “Jämlikhetsanden” av Wilkinson och Pickett. Den ekonomiska tillväxten och ojämnlikheten har en kompanjon som lämpligen borde synas i sömmarna samtidigt med dessa och det är vår kostsamma och krångliga skattebyråkrati. För närvarande beskattas huvudsakligen värdet av varuomsättningen (moms) och värdet av lönearbete (källskatt och arbetsgivaravgifter). Det är olika skatter för olika grupper med orättvisor och missnöje som följd. Det är dock hela tiden fråga om att det är det till respektive skatteobjekt knutna penningflödet som beskattas. Varför då inte lika gärna som enda skatteobjekt sätta samhällets totala penningflöde? Väck med all skattebyråkrati och alla betungande deklarationer. Och eftersom ingen beskattas individuellt finns ingen möjlighet för någon individ eller grupp att fuska eller manipulera på något sätt för att undgå beskattning. Och svartjobb försvinner helt. Det låter som en dröm, men faktum är att om vi avskaffar systemet med utlånade pengar och räntor enligt dagens modell och inrättar oss för att leva på jämlik bas exempelvis enligt Åsa Brandbergs modell så får vi på köpet ett nytt skattesystem som fungerar på detta sätt. 152 Samhällsekonomi De här tre missförhållandena, resursslöserit, ojämnlikheten och skattekrånglet är sannolikt tekniskt sett enkla att åtgärda, de stora svårigheterna återfinns hos dem som är så hårt indoktrinerade att de inte kan tänka sig att pengar utan ränta kan fungera, och de är sannolikt i majoritet bland befolkningen i landet. Den som vill förändra samhället och göra något åt dessa tre missförhållanden ställs huvudsakligen inför ett stort pedagogiskt problem och det behövs pedagogiska hjälpmedel av olika slag för att komma någon vart, exempelvis datorbaserade spel av den typ som finns på marknaden, men där aktörerna inte ska ägna sig att slå ihjäl så många som möjligt utan hellre samarbeta för att uppnå önskade resultat. Sådana spel kostar mycket, jag föreställer mig långt utöver vad en MP-region kan få fram och det är min förhoppning att MP riks ska kunna betala insatser av detta slag. Jag yrkar 1. att partistyrelsen får i uppdrag att beställa datoriserade spel som kan ge deltagarna i spelet en inblick i hur ett samhälle baserat på jämlikhet och räntefri ekonomi kan fungera. Partistyrelsens yttrande: Avslag Det är viktigt att agera mot resursslöseri, ojämlikhet och onödigt skattekrångel. Det är därför en central del av MP:s arbete, på olika nivåer i organisationen. Partistyrelsen menar dock inte att framtagandet av kostsamma datoriserade spel är det mest effektiva och träffsäkra arbetssättet eller att det utgör partiets huvuduppgift. Motion nr: 16.10 LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING Miljöpartiet de gröna Nacka Lagen om offentlig upphandling, LOU, ska stödja utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Upphandlingar inom offentlig sektor omfattar idag någonstans mellan 480 och 580 miljarder kronor årligen. Statistiken är så bristfällig att det inte går att ange omfattningen noggrannare än så. Det är alltså mycket stora värden som det gäller och i många fall verksamheter som har att göra med vår välfärd och långsiktiga utveckling av samhället. Det är därför ytterst väsentligt att såväl regelverk som tillämpning leder till en näringslivsutveckling och en hållbar samhällsutveckling. Tyvärr finns stora brister i båda dessa avseenden. Lagen om offentlig upphandling tillämpas idag på ett sätt som direkt står i motsatsställning med de miljö- och samhällsmål som vi inom MP står för. Även regelverket ställer hinder i vägen. Det är t ex mp.se/kongress Kongress 2012 svårt att styra upphandlingar mot lokal produktion eftersom fri konkurrens ska råda enligt det regelverk som finns. Kompetensen hos de upphandlande myndigheterna är dessutom inte på den nivån att kraven tillräcligt starkt styr mot de verksamhetsbehov som är de egentliga syftena med upphandlingarna. Det leder i sin tur till att det också blir svårt att följa upp effekterna av de leveranser av tjänster och produkter som upphandlingarna leder till. I nästan alla fall blir det priset som fäller avgörandet vilken leverantör som tar hem upphandlingen. Med tanke på de uppdrag och leveranser som offentlig sektor upphandlar, är det naturligtvis en förutsättning att upphandlingarna uppmuntrar hållbara och miljömässigt bra lösningar. Det sätt som upphandlingarna görs idag har i ytterst få fall en sådan inriktning eller ger sådana utfall. Här krävs förändringar i regelverken och synsätt både nationellt och på EU-nivå. Dessutom behöver de svenska myndigheterna ändra sitt sätt att utforma upphandlingarna från dagens detaljstyrande till mer funktionsinriktade upphandlingar. Detta har för övrigt också en annan aspekt. Tidigare fanns i Sverige ett nära samarbete mellan offentlig sektor och näringslivet. Ett samarbete som i många fall ledde till världsledande produkter och tjänster. Många av våra stora industriföretag har sitt ursprung i sådana samarbeten, Ericsson är väl det mest kända. Med dagens sätt att upphandla enligt regelverket i LOU, så kan man normalt inte få till stånd dessa typer av samarbeten. Här finns en uppenbar risk att LOU hämmar innovationsutvecklingen i Sverige, genom att upphandlingarna ska preciseras på ett sätt som redan från början beskriver vad som ska levereras. I USA ser vi ju inom alla större områden ett synnerligen nära samarbete mellan stat och näringsliv, vilket leder till världsledande tjänster och produkter. Ena annan aspekt som också är i linje med MP:s politik är att utvecklingen av små företag ska främjas. Även här ser vi ofta hinder – som i vissa fall helt enkelt omöjliggör för ett litet företag att delta i upphandlingen – i myndigheternas upphandlingar. Det kan vara att en minimigräns gäller för de offererande företagens omsättning – Stockholms stad hade t ex 30 miljoner kronor som minimigräns vid ett tillfälle – eller att referenser som lämnas ska avse uppdrag de två senaste åren, vilket starkt begränsar möjligheterna för små företag. Över huvud taget har det blivit allt vanligare vid upphandlingar av tjänster, att det är konsulter hos de offererande företagen som utgör utvärderingsgrund och inte företagens samlade kompetens som sådan. Man upphandlar alltså inte ett företag utan ett antal namngivna personer, som dessutom i vissa fall inte får ersättas av andra under avtalets giltighetstid. mp.se/kongress Sammantaget leder den utformning dagens regelverk för LOU har och dess tillämpning, att den är ett hinder för att uppnå de samhällsmål och de former för näringslivsutveckling som MP strävar mot. Den utredning som pågår för närvarande med Anders Wijkman som särskild utredare, finns det därför all anledning för oss inom MP att följa och påverka, så att slutresultatet får en utformning som stödjer grundläggande miljöpartistiska värderingar. Eftersom slutbetänkandet ska lämnas i juni 2012, behöver MP snarast agera för att påverka den slutliga utformningen av den framtida LOU, bl a genom att ta fram en slagkraftig remiss men även genom bearbetning av finansdepartementet. Miljöpartiet de gröna i Nacka yrkar 1. att MP verkar för en framtida utformning av lagen om offentlig upphandling (LOU) så att den tydligt främjar upphandlingar med en tydlig inriktning mot ett miljö- och hållbarhetsmässigt samhälle, liksom en näringslivsutveckling där även små, lokala företag kan delta och konkurrera utifrån sina villkor, 2. att MP agerar på EU-nivå så att för medlemsländerna tvingande regelverk får en sådan utformning att de skapar förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling, 3. att partistyrelsen får till uppgift att utse en arbetsgrupp för att genomföra detta samt att leda arbetsgruppen och omsätta resultatet i praktisk politik. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1 och 2, avslag attsats 3 Just nu pågår en utredning om lagen om offentlig upphandling där såväl sociala som miljömässiga aspekter står i centrum. Vi följer denna utredning med spänning och bevakar dessa områden liksom situationen för små och lokala företag. MP verkar redan i dag på EU-nivå för att främja en hållbar samhällsutveckling och vi avser att fortsätta med detta arbete. MP:s arbete på EU-nivå leds bl a av våra ledamöter i EU-parlamentet med deras kanslier. De gör ett bra jobb och har nära samarbete med riksdagsgruppen och övriga partiet. Att utse ytterligare organisationer utöver redan befintliga och verkande delar i MP:s organisation anses inte praktiskt smidigt. I en dom från kammarrätten i Stockholm i februari 2012 har Sigtuna kommun getts rätt att ställa djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. Samhällsekonomi 153 Kongress 2012 Motion nr: 16.11 STÄRK DEN LOKALA EKONOMIN Patrik Sandström Den globala ekonomin har både för- och nackdelar. I delar av världen har den materiella välfärden ökat. Den gränslösa öppenheten har också gjort alla länder mer beroende av varandra. Samtidigt har påfrestningarna på miljön och klimatet ökat. Kampen om planetens resurser har hårdnat. Ojämnlikhet och sociala spänningar inom och mellan länder växer. Massiva stödinsatser och stora anpassningar görs för att hindra en kollaps. En av flera orsaker är grundläggande, som att det ekonomiska systemet är lånebaserat. Andra har med beslut att göra. Något som har påverkat den ekonomiska utvecklingen mest de senaste 30 åren är avregleringarna av den finansiella marknaden, vilket har fått flera effekter: 1. Marknaden för olika typer av lån och finansiella instrument har växt kraftigt. 2. Skuldberget har växt kraftigt för både stater, företag och enskilda personer. 3. Den ekonomiska tillväxten har till stor del skapats genom lån. 4. Överföring av kapital från den producerande till den finansiella sektorn har ökat kraftigt. 5. Överföring av kapital till de rikaste ökar i allt hastigare takt. Effekterna av detta börjar bli allt tydligare. Många länder har stora problem med sina finanser och världens största ekonomi USA har nu en statsskuld lika med landets BNP. Euron kämpar för sin överlevnad. Lösningen är oftast fler lån och besparingar i välfärd. Den sociala oron ökar. Nyligen publicerade World Economic Forum en rapport där de pekade ut de sociala orättvisorna som det största hotet mot en stabil värld, jämsides med klimatet. Men även kampen om makten över naturresurserna skapar en instabil värld. Den globala ekonomin är med andra ord både stark och bräcklig på samma gång. Ett sätt att balansera bräckligheten är att stärka den lokala ekonomin. En stark och oberoende lokal ekonomin som ett komplement till den nationella eller globala ekonomin skulle kunna vara en bas att stå på om den globala ekonomin inte klarar av att reda ut dagens problem. Det finns några grundläggande förutsättningar för att skapa en stabil och oberoende lokal ekonomi, och som har visat sig fungera runt om i världen: 1. En lokal valuta (ej lånebaserad). 2. Ett lokalt bytesystem. 3. Mikrolån (räntefria). 4. Små privata eller kollektivt ägda och drivna företag (utan vinstsyfte). 154 Samhällsekonomi Att främja och stödja lokala småskaliga och långsiktigt stabila system är en grund i MP:s politik. Jag yrkar 1. att MP verkar för att skapa starka självständiga lokala ekonomier som parallella komplement till nationell och globala ekonomi, 2. att MP verkar för att kommuner ska kunna etablera lokala valutor, 3. att MP verkar att kommuner ska erbjuda räntefria mikrolån i lokal valuta, 4. att MP verkar för att utveckla skattelagstiftningen för att möjliggöra lokala bytessystem, 5. att MP verkar för att lagen om offentlig upphandling och lagen om valfrihetssystem anpassas för att underlätta för mindre lokala företag att konkurrera om offentliga entreprenader. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1 och 5, avslag attsats 2 och 3, bifall attsats 4 För att uppnå ekonomisk hållbarhet är viktigt att stödja mångfald och att stärka den lokala ekonomin. MP är positiv till att man har starka lokala och regionala ekonomier som ett komplement till nationella och globala ekonomier. Det finns intressanta exempel i andra länder med regionala valutor och vi är positiva till mikrolån som är oberoende av ränta eller har låg ränta. Partistyrelsen vill inte besluta att kommuner ska införa egna valutor. Sådana initiativ behöver komma underifrån. Därför avslås yrkande 2 och 3. Det vore intressant med en översyn för att se hur skattelagstiftningen idag motverkar lokala bytessystem för att kunna se om dessa kan motverkas. MP driver idag att lagen om offentlig upphandling och lagen om valfrihetssystem anpassas för att underlätta för små och för lokala företag. Motion nr: 16.12 BALANSERA KOMMUNERNAS BALANSKRAV Patrik Sandström Kommunernas balanskrav innebär att kommunen måste budgetera med överskott i verksamheten varje år. Det är idag utformat så att kommunen måste reglera underskott inom tre år, men får inte använda överskott för att reglera framtida underskott. Förhållandet riskerar att leda till kortsiktiga besparingsbeslut så att det årliga balanskravet premieras före god verksamhet och betalningsförmåga över flera år. Därför är det önskvärt att balanskravet ändras så att betalningsförmågan under flera år prioriteras. mp.se/kongress Kongress 2012 Jag yrkar 1. att MP ser över balanskravet och arbetar för en ändring som ger kommunerna större möjlighet att ha en god betalningsförmåga under flera år. Partistyrelsens yttrande: Bifall Den statliga utredningen Spara i goda tider (SOU 2011:59) har nyligen föreslagit att regelverket för kommunernas ekonomiska förvaltning förändras och stärks för att främja stabilitet genom ett ökat lokalt ansvarstagande för intäkts- och resultatutjämning över tid, exempelvis genom lokala resultatutjämningsreserver. Förslaget har varit ute på remiss och bereds för närvarande i regeringskansliet. Partistyrelsen anser att det kan finnas skäl som talar för sådana ökade möjligheter för kommunal resultatutjämning, samtidigt som det är viktigt att ha ett allmänt accepterat regelverk som säkrar stabilitet i kommunernas finanser. Motion nr: 16.13 PENSIONSFONDERNAS REFORMERING OCH RÄTTVISEMÄRKNING Alf Karlman Miljöpartiets partiprogram anger att: ”statliga pensionsfonder ska verka efter etiska och miljömässiga riktlinjer och vara aktiva på bolagsstämmorna i de företag där de har aktier.” Att denna programpunkt uppfylls så långt möjligt åligger våra riksdagsledamöter. Partipolitiskt obundne Kjell Eriksson i Alingsås har i en debattartikel analyserat pensionsfondernas svagheter. Jag vill i denna motion referera delar av hans arbete som jag finner mycket relevanta i sammanhanget: ”Det finns fyra väl identifierade och dokumenterade skäl till att pensionärernas pensionsfonder plundras. 1. ägarinflytandet i pensionsfonderna är svagt, 2. styrelserna är oengagerade och okunniga – styrelsearbetet kräver ledamöter med olika kompetens av dokumenterat hög dignitet och parad med lång erfarenhet liksom att de påtager sig ett stort personligt ansvar enligt aktiebolagslagens tvingande regler, 3. giriga kapitalförvaltare plockar till sig miljoner i personliga bonusar, 4. politikerna har dränerat fonderna på många miljarder genom att: - överta pensionsstiftelser och överföra dem till RFV, som utbetalt belopp till ett fåtal pensionstagare och behållit resten oredovisat, - konfiskera många frivilliga änke- och pupillkassor, - konfiskera SPP:s och andra kollektiva tjänste- eller privata pensionsförsäkringars reservfonder, mp.se/kongress - förhindra en regelmässig höjning av pensionsfonderna i SPP, - AMF:s mångmiljonbeströdda ledning och rikligt arvoderade styrelse har förlorat miljarder av AMF:s pensionskapital och därför får deras pensionärer sina tilläggspensioner rejält sänkta. I sammanhanget bör noteras att riksdagen tagit några beslut som ytligt sett har gett förtjänst åt APfondernas pengar men som vid en djupare granskning har en annan bakgrund. Det gäller finansieringen av förtidspensionerna som utbetalades av arbetsmarknadspolitiska skäl och som var ett sätt att frisera arbetslöshetsstatistiken, föräldrapenningen och arbetsskadelivräntan, som betalas av en särskild arbetsgivaravgift, samt ersättning för vård av sjukt barn.” Ytterligare svagheter med det svenska pensionssystemet är att det är marknadsanpassat. Finansaktörerna kan fritt spekulera med våra pensionspengar samtidigt som riskerna läggs över på oss pensionssparare. Det känns osäkert att pensionspengarna ska vara spekulationspengar och därför behövs en annan tingens ordning i en ny pensionsreform. Pensionsspararna måste känna den tryggheten att de kommer att ha en tillräcklig pension när pensionsutbetalningarna börjar. Dessutom är pensionen en uppskjuten lön och ska beskattas som en sådan. Jag yrkar 1. att MP arbetar för en ny pensionsreform som tar bort nuvarande systems orättvisor som uppstår när riskerna med spekulation av pensionspengarna övervältras på den enskilde pensionären. Partistyrelsens yttrande: Avslag. Se yttrande över 16.14 Avskaffa premiepensionen. Motion nr: 16.14 AVSKAFFA PREMIEPENSIONEN Daniel Eriksson Den allmänna pensionen består idag av två delar. 18,5% av all deklarerad inkomst betalas i pensionsavgift och av detta går 16% till inkomstpension, som delas ut direkt till dagens pensionärer mot att man själv får en motsvarande pension när man väl behöver den. Ett bra system. Men de övriga 2,5% hamnar istället i premiepensionen, som fonderas på individuella konton. Den här premiepensionsdelen av vårt pensionssystem har ett antal stora brister. Bortsett från problematiken som redan finns inbyggt i begreppet spekulering, såsom att det finns stor risk att pengarna Samhällsekonomi 155 Kongress 2012 investeras i oetiska och miljömässigt tveksamma företag samt att det allmänt bidrar till en snedfördelning av pengar från dom som har lite till dom som redan har mycket, så tvingar premiepensionen alla människor i Sverige att syssla med just sådan spekulering, vare sig dom vill eller inte, eftersom premiepensionen inte går att välja bort. Endast 1,6% av alla sparare har gjort aktiva val, vilket tydligt visar att det inte finns något särskilt intresse för att själv välja var pengarna ska hamna. För de övriga 98,4% som inte valt något hamnar pengarna i Sjunde AP-fonden, som har hög risk, placerar i riskkapitalbolag som bidrar till ovan nämnda problem och som dessutom har haft mycket låg utdelning. Endast ca hälften av den summa som hade utgått om pengarna hade gått direkt till den allmänna pensionen har utbetalats. Som om inte allt detta vore nog kostar premiepensionen stora pengar i administration. och att människor känner tillit till att det fungerar. Men det är också viktigt att pensionssystem håller över tid och att villkoren inte ändras fram och tillbaka så att människor inte vet vad som gäller. När det gäller premiepensionen så förvaltas både denna och övriga delar av pensionssystemet till stor del i aktier, räntebärande papper och andra tillgångar för att ge avkastning till en så god pension som möjligt. De förändringar vi bör verka för gäller bland annat att förvaltningen ska ta tydliga etiska, sociala och ekologiska hänsyn. De fonder som erbjuds inom pensionssystemet ska leva upp till de konventioner Sverige skrivit på i olika sammanhang. Därför har MP under flera år motionerat i riksdagen om att förändra detta, se exempelvis motion 2010/11:Fi17 med anledning av skr. 2010/11:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2010. Ett flertal pensionärsorganisationer, som representerar över 900 000 pensionärer i Sverige, har höjt rösterna för avskaffandet av detta onödiga system, vilket ytterligare tydligt visar att det inte fungerar bra. För dem som faktiskt vill spara och spekulera extra inför pensionen finns goda möjligheter att på eget initiativ göra detta redan nu, utanför premiepensionssystemet. På sikt bör premiepensionssystemet helt avskaffas. Tills detta är gjort bör det även införas en möjlighet för dom som vill att låta pengarna avsatta för premiepension gå till inkomstpensionen istället, och på så vis göra premiepensionen frivillig. Jag yrkar 1. att MP verkar för att premiepensionen blir frivillig, 2. att MP på sikt verkar för ett avskaffande av premiepensionen. Partistyrelsens yttrande: Avslag MP har hittills stått utanför den fempartiuppgörelse som ledde fram till det nuvarande pensionssystemet. Vår kritik har handlat både om hur processen gick till och systemets utformning. Det finns ett värde i att inte alltför ofta göra ändringar i systemet. Eventuella ändringar bör göras efter moget övervägande och i bred konsensus. MP har motionerat om en översyn av pensionsreformen (motion 2010/11:Sf269). En översyn av pensionsreformen bör se över eventuella behov av förändringar i systemet. Det är viktigt att systemet i sig fungerar på ett bra sätt både ekonomiskt och socialt 156 Samhällsekonomi mp.se/kongress Kongress 2012 17. SKATTEFRÅGOR Motion nr: 17.1 SLOPA MOMSPLIKTEN FÖR KROPPSTERAPEUTER, AKUPUNKTÖRER OCH SAMTALSTERAPEUTER Lotta Kalman Stöds av Miljöpartiet de gröna Östergötland Momslagen är generellt sett inte lätt att tillämpa, gränsdragningsproblem uppstår hela tiden och det gäller speciellt undantaget för sjukvård. Sjukvårdande behandling kan nu per definition endast ges av legitimerad personal, vilket får till följd att samma typ av behandling är momsbefriad hos vissa utövare och belagd med moms hos andra. Detta gäller till exempel massage, akupunktur och samtal. På idrott är det 6 procents moms och på friskvård är det 25 procents moms. Så vad är till exempel qigong? Om det lärs ut av en sjukgymnast som en del av en pågående behandling skulle det kunna räknas som sjukvård och alltså vara helt momsbefriad, ges det på ett gym skulle det kunna vara 6 procents moms och ges det av en qigongterapeut i eget företag skulle det vara 25 procents moms. Det är inte rimligt att allmänheten ska behöva betala olika momssatser för samma tjänst. Många gånger har specialisten mer kunskap om sitt specifika område än den legitimerade personen, som ofta bara har några veckokurser. I vårt partiprogram förespråkar vi redan att: ”Ett nationellt och offentligt register över utövare av komplementärmedicin ska finnas.” Jag yrkar 1. att MP verkar för att momsplikten slopas för kroppsterapeuter, akupunktörer och samtalsterapeuter som är medlemmar i något yrkesförbund och som, när ett offentligt register införs är registrerade där. Partistyrelsens yttrande: Avslag Möjligheterna för ett enskilt EU-land att själv bestämma över momsundantag och momssatser begränsas i dag starkt av EU:s momsskattedirektiv. Partistyrelsen håller med motionären om att reglerna för momsen, men också övriga skatter, i dagsläget ofta kan upplevas som snåriga. Av bland annat detta skäl driver MP på för att regeringen ska initiera en ny bred skatteöversyn (se bl a motion 2011/12:Fi241 Ansvar för framtiden – Miljöpartiet de grönas budgetmotion för 2012). De principer om enkelhet och likformighet som vägledde den stora mp.se/kongress skattereformen för två decennier sedan har tyvärr i åtskilliga fall åsidosatts. Nya undantag, nedsättningar och särlösningar har införts. Säkert med goda intentioner, men konsekvenserna har blivit ett krångligare och mindre likformigt skattesystem. I en bred skatteöversyn bör man behandla gränsdragningsproblem, såsom det som motionären beskriver. Motion nr: 17.2 GRÖN MOMSVÄXLING PÅ LIVSMEDEL Per Boberg Stöds av Miljöpartiet de gröna Arboga Miljöpartiet har tidigare haft parlamentariska framgångar i genomförandet av gröna skatteväxlingar som syftar till att skifta skattetrycket till miljöskadliga verksamheter och därmed driva på en grön omställning. Detta tillvägagångssätt kan visa oss vägen även i vår inställning till skattenivåer för mervärdesskatten (momsen). Momsen på mat skiljer sig idag inte mellan ekologiska livsmedel och andra livsmedel. Här finns en möjlighet att driva på utvecklingen mot större andel ekologisk livsmedelsproduktion och försäljning genom att använda skattesystemet på ett konstruktivt sätt. Grundidén med en grön momsväxling är att gynna ekologisk och miljövänlig livsmedelsproduktion samt livsmedelsförsäljning på bekostnad av den produktion och försäljning som inte går i miljövänlig riktning. Momssatsen sänks på ekologiska och miljömärkta livsmedel, och höjs på andra livsmedel så att skatteintäkten inte påverkas i någon större utsträckning. Tanken är att konsumenten gynnas när priserna på ekologiska livsmedel blir lägre, handlaren gynnas eftersom försäljningen av ekologiska livsmedel ökar och producenten av ekologiska livsmedel gynnas genom större efterfrågan. Producenten som inte har ekologisk produktion, eller handlaren som inte saluför ekologiska livsmedel, får incitament att ställa om allteftersom efterfrågan på dessa varor ökar. Det finns givetvis alltid en risk att korrigeringar i skattesystemet får oväntade effekter, varför frågan bör utredas grundligare. Vidare krävs att det definieras vilka varor eller varumärkningar som ska vara aktuella för reducerad moms, samt hur kontrollfunktionerna för detta ska utformas. Därför anger denna motion endast grundläggande riktlinjer för hur en grön momsväxling skulle kunna utformas. Jag yrkar 1. att MP ställer sig positivt till en grön momsväxling på livsmedelsvaror i enlighet med motionens Skattefrågor 157 Kongress 2012 intentioner och i riksdagen arbetar för en sådan förändring av skattesystemet, 2. att riksdagsgruppen låter utreda de ekonomiska följderna av en grön momsväxling, gränsdragningsproblematiken i vilka varor som ska klassas som ekologiska och miljömärkta, samt vilken instans som ska klassificera livsmedlen och kontrollera att reglerna efterföljs; för att därefter utarbeta konkreta förslag i linje med motionens intentioner. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1, avslag attsats 2 MP har i riksdagen motionerat för sänkt moms på ekologiskt producerad mat (t ex budgetmotionen 2008/2009:Fi272). I dagsläget är detta dock inte möjligt enligt EU:s momsdirektiv, men frågan om mervärdesskattens framtid diskuteras i en relativt ny grönbok från EU. Frankrike och Storbritannien har i ett gemensamt brev till EU-kommissionen föreslagit att EU ska tillåta lägre moms på ekologiska livsmedel. MP begär i motionen att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder på EU-nivå och återkommer med lagförslag om en sänkning av mervärdesskatten på ekologiskt producerad mat från tolv till sex procent. Med tanke på att det är oklart om och när det kan bli möjligt att införa lägre moms på ekologiska livsmedel, är det för närvarande inte aktuellt att mer i detalj utreda de administrativa frågorna kring en sådan reform. Motion nr: 17.3 BORT MED MOMSEN Gertrud Brorsson och Christopher Ödmann Momsen gör alla till förlorare. Staten och producenter såväl som konsumenter. Moms är inte miljöstyrande eller etiskt styrande utan har som enda syfte att dra in pengar till staten. Moms är en skatt som ingen kommer ifrån och är därför populär bland traditionella politiker. För större företag betyder kostnaden för uträknandet av nettomomsen mindre, men för mindre företag och små organisationer som själva måste stå för räknandet och administrationen så påverkas verksamheten negativt. Det blir helt enkelt mindre tid för näringsidkaren eller organisationen att ägna sig åt sin verksamhet, på grund av att momsen ska redovisas genom en extra räkningsövning. Den senaste tiden har det debatterats huruvida en sänkning av momsen för restauranger är bra eller inte. Faktum är att det inte blir mindre räknekrångel för restaurangägarna om momsen är 12 eller 25%. Vill man verkligen förbättra för företagare, inklusive restaurangägare så bör man ta bort momsen och momsräknandet helt. Företagarna har ändå tillräckligt med administrativt arbete som måste utföras. 158 Skattefrågor MP bör inrikta sig på att göra skattesystemet miljöstyrande och inte dras med i diskussioner som har mindre betydelse, t ex vilken moms olika branscher ska ha. MP ska vara ett parti för småföretagare. Därför är det viktigt att på olika sätt förenkla för småföretagarna. Om momsen helt togs bort skulle alla tjäna på detta. Företagarna skulle få mer tid till sin verksamhet, som skulle ge mer inkomster, som skulle ge mer skatter till staten. Fusket med momsen skulle försvinna naturligt. Därför bör momsen tas bort och läggas ihop med den övriga skatten. De extra inkomsterna som staten får genom att omvandla momsen till skatt och genom att företagarna får mer tid till verksamheten kan naturligtvis, om man ytterligare vill gynna företagandet, återföras till företagarna i form av sänkt skatt. Vi yrkar 1. att MP ska verka att momsen tas bort och istället läggs på ordinarie skatt, 2. att MP i andra hand ska verka för att överföra administrationen av momsen till Skatteverket. Partistyrelsens yttrande: Avslag Mervärdesskatten är en av de allra största intäktskällorna som bidrar till att finansiera offentlig verksamhet. För 2011 budgeterades statens momsinkomster till 329 miljarder kronor, vilket motsvarade 21 procent av alla offentliga skatteinkomster. Att ersätta dessa inkomster med högre direkta skatter på arbete, till exempel kommunalskatter, direkt statlig skatt eller arbetsgivaravgifter, eller med högre miljöskatter eller andra punktskatter är inte realistiskt. Mervärdesskatt finns i de allra flesta länder. Sverige är också bundet av EU:s mervärdesskattedirektiv som föreskriver en lägsta normal momsskattesats på 15 procent. Administrationen av mervärdesskatten är knappast, ur ett företagsperspektiv, mer betungande än andra skatter. De basuppgifter som behövs för att betala moms måste alltid ges vid källan, av den skattskyldige, Skatteverkets uppgift är sedan att kontrollera och debitera. Motion nr: 17.4 ÄR SÄNKT TJÄNSTEMOMS GRÖN POLITIK? Jan Lindholm När MP drivit krav på skatteväxling med höjd skatt på gifter och utsläpp samt sänkt skatt på arbete så har syftet varit att den höjda skatten ska styra bort från miljöförstörande produktion och konsumtion. Den sänkta löneskatten har då varit tydligt avsedd att stanna hos arbetsgivaren som en kompensation. Med en sådan konstruktion vet vi att de skatter vi sänker innebär att pengarna kommer att användas på ett mindre miljöstörande sätt än tidigare. mp.se/kongress Kongress 2012 Att sänka det totala skatteuttaget har inte varit MP:s profil även om jag alltid hävdat att vi är det enda sanna skattesänkarpartiet eftersom långsiktiga förebyggande insatser är det enda som på sikt kan minska behovet av offentliga ingripanden. Den perfekta skolan ser till att ingen medborgare förvandlas till en motborgare i någon form. Allianspartiernas skattesänkningar handlar rakt av om att övervältra kostnader på den enskilde och det har jag inte uppfattat som grönt. Vad kan då en sänkt restaurangmoms leda till? Första möjligheten är att krögarna stoppar de 5,4 miljarderna i sina egna fickor. Men konkurrensen är hård, påstås det, så med tiden borde stor del av momssänkningen resultera i ett sänkt pris för kunden eller lägre höjningar än vad som annars skulle ha blivit fallet. Jag bortser från effekterna av det första alternativet och utgår i min motion enbart från effekterna av att en stor del av momssänkningen påverkar priset. Det var ju så MP:s kongress resonerade. MP:s kongresser tar många kloka beslut men ibland slinter det. När man tog beslutet att partiet skulle driva krav på sänkt tjänstemoms och då särskilt utpekat sänkt restaurangmoms så var beslutsunderlaget dåligt genomarbetat. Tanken att sänkt tjänstemoms skulle underlätta en omställning från prylkonsumtion till tjänstekonsumtion är lockande men risken är uppenbar att det blir tvärt om. Jag vill med denna motion försöka övertyga kongressen att nyorientera sin ståndpunkt i frågan om tjänstemomsen. Enligt regeringens egna beräkningar skulle deras förslag leda till en ökad omsättning på mellan 5 och 19 procent. För att kunna bedöma samtliga konsekvenser av en sådan ökning måste man göra vissa antaganden, exempelvis om vilka de nya kunderna är, hur alla företag som arbetar med livsmedel påverkas, hur restaurangerna skulle hantera en ökad efterfrågan och inte mist vad kunderna skulle göra med de pengar de sparar på ett lägre pris vid besöken på restaurangerna. Tankefelet Visst låter det bra om man väljer att reparera i stället för att slänga och köpa nytt. Om det är billigare att reparera och underhålla än att köpa nytt så skulle många prylar leva längre än idag och nyinköpen skulle skjutas upp. Här känns argumenten trygga och säkra, vad skulle kunna gå fel om det är billigt att reparera i stället för att köpa nytt? Jag återkommer på slutet med några funderingar kring den frågan. Men först till restaurangmomsen som är det område inom tjänstesektorn där en sänkt moms står nära ett genomförande när denna motion skrivs. Förhoppningsvis kan en samlad opposition stoppa regeringens förslag så att klokskapen hinner ifatt populismen. Regeringens motiv att föreslå en sänkt restaurangmoms är att en enhetlig moms förenklar och anses stimulera sektorn och skapa nya jobb. Därutöver anser MP att en stimulans av tjänstesektorn styr konsumtionen från prylar till tjänster vilket skulle minska miljöbelastningen. Håller då dessa argument? Först kan vi konstatera att det första argumentet faller eftersom den högre momssatsen kvarstår för alkohol i regeringens förslag. Branschen kommer därför även fortsättningsvis att tvingas hantera två momssatser. Om antalet momssatser är ett tungt argument så borde, av alkoholpolitiska skäl, i stället den lägre momssatsen tas bort. Kanske skulle en sådan ändring leda till att många av dem som idag köper mat på restaurang för att ätas utanför restaurangen då välja att i stället även äta på restaurangen. mp.se/kongress Eftersom prisspannet vid restaurangbesök är väldigt stort, från snabbmatkedjans orimligt låga erbjudande till den finare restaurangens många gånger högre, så kan man börja med att anta att vissa kunder skulle välja ett alternativ som de tidigare inte bedömt sig ha råd med. En omsättningsökning behöver därför inte betyda nya kunder. Om resultatet enbart blir ett annat menyval så leder det knappast till några nya jobb. Förhoppningsvis väljer många av dem som redan ofta äter ute ett något dyrare alternativ samt att äta ute något oftare. Om den gruppen inte gör det så innebär ju reformen enbart att dessa redan etablerade uteätare får dela på det mesta av de 5,4 miljarderna som de sedan kan köpa miljöskadliga prylar för och det var ju i alla fall inte MP:s avsikt. Att uteätaren skulle använda sin besparing till att gå ner i arbetstid och därmed avstå från det nya konsumtionsutrymmet är lika osannolikt som att pengarna skulle gömmas i madrassen. Självklart kommer pengarna att användas till något annat. Där har vi ett av tankefelen och en stor del av problemet med reformen. Den stora gruppen uteätare är förmodligen de som näst intill måste äta ute. Man måste gå på lunchmöten för att inte tappa i karriären, man hinner inte med att laga matlådan och då är lunchmatsalen den nödlösning som står till buds, det är så man hinner träffa arbetskamraterna, man jobbar mobilt, kanske ligger ute hela veckan och har svårt att planera eller så ingår det i livsstilen. Det finns säkert många orsaker som gör att många näst intill tvingas äta ute. För dessa är ofta de övriga måltiderna sådana som Skattefrågor 159 Kongress 2012 värderas mycket högt, det är kul att laga sin egen mat, att vara tillsammans med barnen, med vännerna, i hemmet, hos vännerna med den gemenskap det innebär. Den glädjen och gemenskapen flyttar man inte till restaurangmiljö. verksamheten så mycket att det motiverar nyanställningar mer än möjligen någon tillfällig avlastning ibland. På sikt kan det naturligtvis innebära att restaurangägare som inte skulle ha investerat väljer att göra det. När jag frågar människor på måfå och när journalister frågar och dokumenterar så verkar de flesta mycket skeptiska till att ett lägre pris skulle locka till ökat uteätande. Många människor önskar tvärtom att de skulle kunna klara sina dagliga bestyr utan att så ofta tvingas äta ute. Stora restauranger och stora kedjor har en helt annan flexibilitet i både kök och matsalar liksom när det gäller att anpassa personal. Dessa företag kan även snabbare investera för att möta en växande efterfrågan. Min slutsats blir därför att eventuella nytillkommande kunder i första hand kommer att påverka de större restaurangerna som snabbt kan anpassa sig. Det blir därför svårt att se en småföretagarprofil i reformen vilket jag menar är det andra tankefelet. Så har vi då de som inte äter ute eller som nästan aldrig gör det. Man skulle kunna kalla det för nyrekryteringen. I den gruppen finns naturligtvis många som har råd att äta ute men som gör andra prioriteringar men här finns även de som avstår av rent ekonomiska själ. Den första gruppen torde knappast ändra sina prioriteringar på grund av priset eftersom deras val inte handlar om pengar utan om helt andra motiv. Bland de senare, som idag inte anser sig ha råd finns det självklart några som tidigare än annars skulle ta steget in på restaurang. Dessa kunder är förmodligen inte de som ger restaurangerna de marginaler som motiverar nyanställning. Slutsatsen blir att det är svårt att tro på en stor nyrekrytering eftersom det är svårt att se vilken kundgrupp som skulle lockas i så stor utsträckning. Det är sannolikt att om momssänkningen till stor del får ett genomslag i sänkta priser så innebär det i första hand att redan etablerade uteätare sparar en slant som kan användas till annan konsumtion. Om vi, trots att det förefaller orimligt, utgår från att reformen ändå leder till en närmare tjugoprocentig ökning av uteätandet så antas det leda till fler jobb, hur sannolikt är det? De flesta restauranger är små och kan inte ta in fler gäster än de gör när det går som bäst. Antalet gäster varierar naturligtvis och det sannolika är att dagar då man har fullt kommer att inträffa oftare och att de dåliga dagarna blir allt ovanligare. Det är inte sannolikt att små restauranger har möjlighet att anställa fler enbart på grund av att de dåliga dagarna blir färre. Mindre restauranger har ofta trånga kök och små marginaler exempelvis i kylar och frysar. I praktiken krävs det en större ombyggnad av köket för att en person till effektivt ska kunna arbeta där. Det kan tvärtom bli ineffektivt om man går på varandra. Min slutsats av detta är att det tar många år för mindre restauranger att ta de steg som krävs för att utöka 160 Skattefrågor Allt talar så här långt för att effekten av reformen snarare ligger i den nedre än i den övre delen av det spann regeringen angett, således en ökning kring fem procent, samt att den flexibilitet som finns i restaurangnäringen gör att ökningen av antalet nya jobb blir mycket marginell. En kostnad för statskassan på 1,6 miljoner per nytillkommande arbetstillfälle är förmodligen en underskattning. Vilka övriga effekter skulle reformen kunna få? Om vi börjar med maten så är det ganska uppenbart att om någon som idag äter sin måltid hemma skulle välja att gå ut och äta den måltiden så blir det mindre mat som äts i hemmet, vilket kongressen helt missat. Äter man bättre eller sämre mat i hemmet än på restaurangen? Är svinnet i livsmedelshanteringen större i hemmet än på restaurangen? Hur påverkas social och medicinsk hälsa liksom privatekonomin av förändringen? Det är några frågor där svaren borde vara av intresse men det är frågor som jag väljer att hoppa över. Däremot vill jag lyfta fram betydelsen för livsmedelshandeln och distributionen av livsmedel om effekten av reformen skulle bli så omfattande som regeringen hoppas. Stormarknader och andra större livsmedelsbutiker har, liksom de stora restaurangföretagen, goda möjligheter att anpassa sin personal till en förändrad efterfrågan. Restaurangnäringens närmare 20 000 matställen sysselsätter någonstans mellan 70 000 och 90 000 personer. Siffrorna är osäkra eftersom det förekommer många korttids- och deltidsanställningar. Livsmedelshandeln sysselsätter ungefär 56 000 personer. Om man antar att den mat som äts på restaurang innebär att motsvarande summa pengar inte kommer att spenderas i butik så innebär omsättningen per anställd att 1 000 nya jobb i restaurangbranschen grovt räknat motsvarar 250 förlorade jobb i livsmedelshandeln. Distributionen påverkas också liksom även livsmedelsindustrin. Självklart är mp.se/kongress Kongress 2012 detta svårt att uppskatta av flera skäl, bland annat kan man tänka sig att mixen av vilka livsmedel som efterfrågas förändras när del av slutkonsumtionen flyttar in i restaurangerna. Det man ändå måste ta med i beräkningarna, och som varken kongressen eller regeringen gjort, är att det inte enbart tillkommer nya arbeten när matvanorna förändras, det försvinner även jobb. Den beräknade ökningen av nya arbetstillfällen inom restaurangsektorn på 3 000–10 000 nya jobb måste därför ställas mot en minskning av uppskattningsvis 750–2 500 arbetstillfällen i andra led. Vi får inte heller glömma bort att många livsmedelsbutiker lever på marginalen. I mindre samhällen och på landsbygden har nedläggningen av livsmedelsbutiker försvårat för många att klara livsmedelsinköpen. Färre butiker ger även ett glesare distributionsnät som ökar kostnaderna för dessa butiker med än högre priser som följd. Om konsumenterna skulle välja att flytta sina matinköp från butiker till restauranger så skulle det självklart påverka livsmedelshandeln. Vilka butiker som drabbas hårdast är förmodligen svårt att bedöma men om man enbart räknar köpkraft som flyttas från butiker till restauranger så handlar det om en försäljningsminskning på 2–9 procent för livsmedelshandeln beroende på hur stort genomslag reformen får. För många små butiker kan det förmodligen betyda nedläggning och det var troligen inte MP:s avsikt med reformen. Även det ett tankefel. En ytterligare effekt som inte debatteras är den möjliga alkoholpolitiska effekten. Även om tjänstemomssänkningen inte omfattar alkohol så finns det mycket som tyder på att konsumtionsbeslut inte är så rationella som man skulle önska. Det är inte alls otänkbart att det för många restaurangbesökare helt enkelt är så att om maten blir billigare så väljer man inte en mer påkostad maträtt utan ökar i stället sitt alkoholintag för de pengar man får över. Våga tänka om Ekonomiska styrmedel är svår materia. Än svårare är det på grund av EU-medlemskapet som förhindrar oss att utforma skatter så som de bäst passar i vårt land. Tjänster är ett vitt begrepp och att sänka tjänstemoms får väldigt olika effekt beroende på vilken tjänst som avses och där styr EU. Äta kan vi bara göra tills vi spricker och vi är många som redan äter för mycket. Besöka frisören och kiropraktorn kan vi säkert göra oftare utan att det blir problem. Självklart kan vi även lämna bort tvätten, köpa städtjänster till hemmet och anlita barnvakt oftare. Det går säkert att även hitta på många nya tjänster. mp.se/kongress Men är det inte så att MP vill minska lönearbetet för att möjliggöra mer fritid? Och är det inte så att den fria tiden skulle göra det möjligt för oss att tillsammans göra allt det där roliga i hemmet som vi nu håller på att förvandla till tråkiga och inte särskilt stimulerande yrkesarbeten? Och därmed är vi tillbaka i motionens inledning, att det kändes ganska tryggt med argumenten för billiga reparationer som alternativ till nyköp. Men även här kanske vi måste våga tänka nytt. Moderna konsumentprodukter går oftast att återvinna till över 90 procent, är det då rationellt att reparera? Utvecklingen går även snabbt och den nya produkten kan många gånger vara motiverad av att den drar mindre energi. Men visst finns det reparationstjänster som från ett energi-, miljö- och klimatperspektiv är vida överlägsna nyinköp. Men vi vet även att om man genom skattesubventioner gör reparationen billigare så blir det pengar över som användas till annan konsumtion, pengar försvinner inte. Tyvärr så visar all erfarenhet från försök med klimatsmarta, energisnåla eller miljömedvetna familjer att den nya livsstilen, som i sig själv är eftersträvansvärd och bra på alla sätt, även innebär att det blir pengar över som används till ny konsumtion som familjen tidigare inte ansåg sig ha råd med. Den nya konsumtionen som man tidigare valt bort och som nu blir en möjlig ”lyx” visar sig i de flesta fall vara varken klimat-, miljö- eller energismart. Så länge man inte är beredd att ta ut besparingen i form av sänkt köpkraft genom minskad inkomst, dvs sänkt arbetstid så är risken stor att mixen av ohållbar konsumtion enbart byter innehåll. Det är därför jag valde att börja motionen med ett exempel på en skatteväxling där vi med stor säkerhet kan veta att den sänkning av skatt som vi gör innebär att pengarna används till mindre miljöstörande saker. Ekonomiska styrmedel innebär inte att pengar försvinner utan bara att de används på andra sätt. Skapar vi inte incitament för klimatsmartare användning så finns det ingen garanti att resultatet blir grönt. Våra goda intentioner skulle i värsta fall kunna leda till att den sparade restaurangmomsen används för att byta kollektivresor till bilåkande när man får råd att unna sig den subjektiva lyxen. Det var inte avsikten. Den omorientering jag önskar att kongressen skulle göra i denna fråga behöver inte betyda ett totalt stopp för möjligheten att sänka momsen på vissa tjänster men jag skulle önska att man ställde mer genomtänkta krav på när och hur sådana förändringar skulle kunna genomföras. Skattefrågor 161 Kongress 2012 När den här motionen väl behandlas av kongressen så kan det vara så olyckligt att MP:s riksdagsgrupp inte tagit den möjlighet som fanns att tillsammans med den övriga oppositionen stoppa regeringens sänkning av krogmomsen. Det innebär ju inte att frågan är avförd från dagordningen. Dels kan man mycket väl återställa dåliga reformer i framtiden och dels kommer säkerligen nya förslag på skattesänkningar för andra tjänster att aktualiseras i framtiden. Jag yrkar 1. frågan om tjänstemomsens eventuella betydelse som metod för att påverka konsumtion i en mer hållbar riktning lyftas in i partiprogramrevideringen, 2. att tidigare beslut om sänkt tjänstemoms tillsvidare undanröjs. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen håller med motionären om att frågan om huruvida sänkt tjänstemoms är ett bra och kostnadseffektivt styrmedel i riktning mot ett mer miljövänligt konsumtionsmönster är komplex och bör bli föremål för ytterligare analys och debatt, vilket bör kunna hanteras av riksdagsgruppen. Analysen kan bland annat omfatta de förväntade ekologiska effekterna av åtgärder för olika typer av tjänster och även om det finns alternativa, bättre sätt att uppnå samma mål. Partistyrelsen anser att ett eventuellt undanröjande av tidigare fattade beslut bör anstå tills denna analys är klar. Motion nr: 17.5 RE OCH REP – STÖD TILL VERKSAMHETER INOM ÅTERBRUK OCH REPARATION Olof Olsson och Hanna Skogsmark Stöds av Miljöpartiet de gröna Huddinge Re I vårt samhälle finns ett överflöd av produkter och varor. Trots att alla har mer än de egentligen behöver så råder en konsumtionshets. Många av de företag som ägnar sig åt handel kring återbruk förvisas ofta till mindre attraktiva lägen för sina lokaler och har svårt att få verksamheten att gå runt. Det är svårt att uppnå nödvändig marginal mellan inköpskostnad och försäljningspris. Exempel på dessa verksamheter är second hand-butiker med kläder, möbler mm; antikaffärer; återbruk i industri där produktion baseras på att tillvarata redan producerade material och varor. 162 Skattefrågor Rep På grund av känslig teknik och material som även ska ha andra syften än att enbart vara hållbara så har många av våra konsumentvaror kraftigt förkortad livslängd. Globaliseringen och utnyttjandet av billig arbetskraft i låglöneländer driver på utvecklingen av lågpris som en kraftig konkurrensfaktor på marknaden. Ofta byts varor ut istället för att repareras då det helt enkelt, för konsumenten, är det billigaste och enklaste sättet. Verksamheter som syftar till att tillvarata och utföra reparationsarbeten ser svikande kundunderlag och prisjämförelser till nyproducerade varor som de helt enkelt inte kan konkurrera med. Exempel på dessa verksamheter är reperation av hemelektronik, reperation av vitvaror, reperation av kläder och skor samt reperation av transportmedel, cyklar mm. Vi yrkar 1. att MP verkar för att genom skattelättnader eller andra subventioner av t ex lokaler, arbetskraft och inköp underlätta för verksamheter som verkar inom reparationsarbete och återbruk. Partistyrelsens yttrande: Besvarad I EU:s nya mervärdesskattedirektiv finns en möjlighet att tillämpa en lägre momsskattesats för mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror samt kläder och hushållslinne. Detta kan vara en möjlighet att inom några områden som nämns i motionen uppmuntra till reparationer och återbruk i stället för kassering och nyanskaffning. Riksdagsgruppen studerar för närvarande konsekvenserna av en sådan momssänkning för att eventuellt lägga förslag i en kommande budgetmotion. Motion nr: 17.6 FÖNSTER OCH ENERGIEFFEKTIVISERING Robert Ahl, Kerstin Allergren, Ann-Sofie Andersson, Maria Antonsson, Elisabeth Bergman, Malena Gyllenhak, Kerstin Slåneteg, Susanne Wise, Martin Banachowski, Maria Lagerlöf och Björn Olsen I syfte att genomföra energieffektivisering ger det nuvarande budgetförslaget ROT-avdrag för materialinköp, vilket främjar till exempel byte av fönster. Enklare ingrepp, som fönsterrenovering, kan i många fall minska energiåtgången tillräckligt (se vidare ”Kan man behålla de gamla fönstren?” av Paul Hansson, artikel i Energiboken – Energieffektivisering för småhusägare, utgiven av Byggnadsvårdsföreningen). Den totala miljöbelastningen blir betydligt lägre om man renoverar istället för att byta ett fönster, framför allt vid en livscykelanalys. Därmed kan det nuvarande mp.se/kongress Kongress 2012 förslaget i själva verket bidra till en högre energiåtgång än vad skulle vara fallet om förslaget modifierades till att även inkludera restaureringsåtgärder. Det nuvarande förslaget gäller alla byggnader, oavsett byggnadsår, eller ursprungskvalitet på fönstren. Ytterligare skäl till att om möjligt undvika byte är: Resurshushållning: onödigt slöseri på resurser, då fullt fungerande fönster kastas istället för att underhållas. Fönster i kärnvirke som kan hålla i åratal ersätts till fönster i material som kräver mycket energi vid produktion, måste transporteras, inte har en lång hållbarhet och inte kan återanvändas eller underhållas utan slutligen måste slängas. Äldre träfönster har ofta en överlägsen materialkvalitet och kan underhållas med sparsam förbrukning av resurser. Fönsterglasen utgör en mindre del av hela husets energiförbrukning – det finns många åtgärder som lönar sig mer både för plånboken och miljön, såsom tätning kring fönster och dörrkarmar, isolering av vind med mera. Estetiska och kulturhistoriska skäl: förvanskat utseende av byggnader. Byggnadsarvet är en resurs precis som olja, skog eller vatten – så länge byggnaderna står är den investerade energin bevarad. Arbetstillfällen: regelbundet underhåll av lokala hantverkare bidrar till arbetstillfällen. Det tar längre tid att renovera än att byta ut (se vidare ledare i Byggnadsvårdsföreningens tidning Byggnadskultur nr 4/2011: ”Fönster – med goda utsikter”). Energikrisåren under 1970-talet såg förstörelsen av ett stort antal hus, då regleringar som i bästa välmening skrivits för att minska energiåtgången i själva verket förstörde vårt kulturarv och bidrog till att byggnader för alltid förlorade sitt estetiska värde. Otydligt formulerade förslag kan återigen leda till denna impopulära förstörelse. Det nuvarande budgetförslaget står helt i strid med dagens byggnadsvårdstrend, där allt fler människor bryr sig om byggnaders utseende, historia och funktion. Även om det ursprungliga förslaget i första hand är riktat till den nödvändiga upprustningen av miljonprogrammets byggnader, behöver en noggrannare konsekvensanalys genomföras. Effekterna på hela byggnadsbeståndet bör undersökas närmare. Vi yrkar 1. att MP verkar för att i samarbete med sakkunnig organisation utreda hur byggnadsarvet kan bevaras utan att i onödan förstöras vid energieffektiviseringar, mp.se/kongress 2. att MP verkar för att inkludera möjlighet att få det utökade ROT-avdraget också för restaureringsarbete på befintliga fönster, inte enbart nyinköp av material och därmed undvika att fönstertillverkare med profitintresse säljer undermåliga, ej återvinningsbara produkter, 3. att MP verkar för att effekterna på hela byggnadsbeståndet vid utökat ROT-avdrag ska undersökas. Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1, besvarad attsats 2, avslag attsats 3 Det nuvarande ROT-avdraget på maximalt 50 000 kronor per person och år omfattar endast arbetskostnader och är inte kopplat till krav på energibesparing. MP:s förslag innebär ett tak på max 20 000 kronor med dessa villkor. Om insatserna medför energibesparande med minst 30% medges ytterligare 30 000 kronor och då gäller även avdrag för halva kostnaden för byggnadsmaterialet. Det kommer alltså att vara möjligt att få avdrag både för restaurering av befintliga fönster även om energibesparingen inte blir lika stor och för energibesparande nya fönster. Att utreda effekterna på hela byggnadsbeståndet är en mycket stor och komplex uppgift som är svår att klara av, men som möjligen till del kan genomföras efter att reformen sjösatts. Motion nr: 17.7 UTVIDGNING AV FRISKVÅRDSBIDRAGET Miljöpartiet de gröna Nacka Den som sitter på en motionscykel på ett spinningpass i en uppvärmd lokal kan få friskvårdsbidrag men inte den som cyklar till jobbet. Vi ska premiera friskvård, inte friskvårdsverksamhet, och få sunda resvanor på köpet. En utvidgning av friskvårdbidraget är ett enkelt sätt att tala om att cykling till jobbet ger mer än miljövinster, bullerminskning och mindre trafikträngsel. Ska cyklingen dubbleras de närmsta tio åren, vilket är vad som krävs för att fastställda klimatmål ska nås, måste morötterna fram. Ge möjlighet att kvitta cykelomkostnader motsvarande friskvårdsbidraget. Miljöpartiet de gröna i Nacka yrkar 1. att MP verkar för att friskvårdsbidraget kan nyttjas för cykelomkostnader. Partistyrelsens yttrande: Besvarad MP verkar på många olika sätt för att öka andelen resande med cykel och förbättra villkoren för cyklister. MP har vid flera tillfällen motionerat om att arbetsgivare ska ges möjlighet att skattefritt subventionera den anställdes cykling till och från jobbet, inom Skattefrågor 163 Kongress 2012 ramen för skattefri friskvård (se exempelvis partimotion 2010/11:T502 En grönare stad är en trevligare stad). Motion nr: 17.8 ALLA INKOMSTER SKA BESKATTAS LIKA Miljöpartiet de gröna Falun Idag gäller olika beskattning för olika slags inkomster. Vi anser att detta är extremt orättvist. Vi yrkar 1. att MP verkar för att inkomst av tjänst, pension, sjuk- och arbetslöshetsersättning ska beskattas lika. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Partistyrelsen håller med motionären om att dagens skattesystem är orättvist. MP verkar för att skillnaderna i beskattning ska utjämnas. I MP:s senaste budgetmotion (motion 2011/12:Fi241 Ansvar för framtiden – Miljöpartiet de grönas budgetmotion för 2012) tar vi ett första steg genom att sänka skatten på pension och höja skatten för höginkomsttagare. Vidare förbättrar vi villkoren i a-kassan och sjukförsäkringen. MP verkar också för att regeringen ska initiera en ny bred skatteöversyn. De principer om enkelhet och likformighet som vägledde den stora skattereformen för två decennier sedan har tyvärr i åtskilliga fall åsidosatts. Nya undantag, nedsättningar och särlösningar har införts vilket resulterat i ett krångligare och mindre likformigt skattesystem. Motion nr: 17.9 BESKATTA KRIGSMATERIELINDUSTRIN Håkan Larsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv Det har skett en attitydförändring kring vapenexporten. Krig kallas försvar, och vapen har blivit vinst. Svensk vapenexport slår rekord. År 2010 sålde Sverige mest vapen i världen räknat per person, före Israel och Ryssland. Vi sålde krigsmateriel för 13,7 miljarder kronor, en ökning med 350 procent jämfört med för tio år sedan och den största summan hittills. Vi sålde krigsmateriel till 63 länder under 2010, vilket kan jämföras med 52 länder år 2000, och 33 länder år 1990. Jas-affären som ger 22 Jas Gripen-plan åt Schweiz är bara ett bevis på att svensk vapenexport ökar. Sedan den moderatstyrda s k Alliansen tog över makten har exporten av krigsmateriel nått rekordnivåer. Man beviljar fler tillstånd och säljer till fler och fler länder. 164 Skattefrågor Man har skapat ett särskilt organ som ska främja svensk krigsmaterielexport: Försvarsexportmyndigheten. Inrättandet följer en trend i Europa, där vapenproducenter kräver att regeringarna ska stödja deras särintressen och hitta köpare i utlandet. Liknande organ finns i Storbritannien och Frankrike. Sverige ska enligt riksdagens riktlinjer inte exportera krigsmateriel till krigförande länder eller till ”stater där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer”. Trots detta ligger Pakistan, ett land som befinner sig i en form av inbördeskrig mot talibanerna och där mänskliga rättigheter har åsidosatts sedan USA inledde ”kriget mot terrorismen”, trea på listan över de länder som köper mest krigsmateriel från Sverige. 2010 levererade Sverige krigsmateriel värt 1,3 miljarder kronor till Pakistan. Även USA, som för krig i Afghanistan, låg förra året i toppen av listan över importörer med köp av svenska vapen för 1,2 miljarder kronor. Ett annat inköpsland är lilla Singapore, som i sin tur exporterar stora mängder krigsmateriel till bl a militärdiktaturen i Burma. Få rika länder har högre andel vapenexport riktad till fattiga och odemokratiska länder än vad Sverige har, konstaterar Center for Global Development i Washington. Varje år rankar man där hur världens 22 rikaste länder agerar för att främja global utveckling. De senaste åren har Sverige klättrat snabbt i mätningen över hur stor del av landets bruttonationalprodukt som utgörs av export av vapen till fattiga och odemokratiska länder. Sverige ligger nu på femte plats. Endast Belgien, Storbritannien, Frankrike och USA exporterar mer vapen till fattiga länder. Någon översikt över vad den svenska krigsmaterielexporten kostar världen i form av skadebehandling och annat mänskligt lidande – även för civilbefolkningen – miljöförstöring, sabotage av odlingsbar jord etc tycks däremot inte finnas. Vi behöver åtgärder för att kontrollera särintressenas agerande till förmån för produktionen av krigsmateriel. Ett redskap är beskattning, som framgångsrikt har tillämpats tidigare. Bland annat skedde det i USA, där punktskatt på krigsmaterielproduktion infördes som ett av de verksamma medlen mot 1930-talets ekonomiska depression. På så sätt kan en viss hämsko läggas på produktionen samtidigt som den tvingas avsätta ytterligare medel till det allmänna bästa. Vidare bör MP agera kraftfullt på varje försök från den moderatstyrda regeringens sida att ytterligare gå särintressena till mötes genom statliga organ. Försvarsexportmyndigheten bör läggas ned och dess mp.se/kongress Kongress 2012 resurser omfördelas till att stödja annan verksamhet som såväl Sverige som vår omvärld är betydligt bättre betjänt av. Jag yrkar 1. att MP verkar för att en särskild produktionsskatt på s k strategiska produkter införs, 2. att MP verkar för att lägga ned Försvarsexportmyndigheten. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, besvarad attsats 2 Partistyrelsen instämmer i motionens intentioner att Sveriges vapenexport ska vara restriktiv. Det är också en linje som sedan länge drivits av riksdagsgruppen, bland annat genom en striktare tillämpning av vapenexportreglerna. MP verkar också i riksdagen för att lägga ner Försvarsexportmyndigheten. Vi bedömer att detta är mer träffsäkra metoder än en produktionsskatt på vapen. Motion nr: 17.10 REDUCERA DET SVENSKA SKATTEFELET David Arvidsson Shukur Stöds av Miljöpartiet de gröna Kronoberg Enligt Skatteverkets rapport Skattefelskartan så uppgår det svenska skattefelet till en kostnad av 133 miljarder kronor per år (en siffra som kan jämföras med försörjningsstödens kostnad på ca 12 miljarder per år). Till skillnad från den ”kostnad” (eller investering) som bidrag utgör i vår välfärd så bidrar inte skattefusket till någon ökad standard för samhället i helhet. Alliansen har de senaste åren pekat ut bidragstagare som en arbetsovillig grupp i samhället och hävdat att de bär skulden till Sveriges ekonomiska problem. Övriga partier har låtit den ekonomiska debatten stagnera runt bidragstagare istället för att fokusera på långt mer omfattande frågor, som att rätta till det svenska skattefelet. Som vanligt är det mindre debatt kring ekonomiska problem som orsakas av de välbärgade i samhället. Istället har de personer som tidigare köpt svarta tjänster nu blivit ”belönade” i form av RUT-avdrag och dylika reformer. I en intervju med Indiependent News så hävdar Sveriges ledande nationalekonomer (bl a Jan Ekberg) att ett stärkt kontrollsystem skulle vara ett steg i rätt riktning. Genom att ge myndigheter en större möjlighet att bevaka svenskt kapital utomlands, bl a i så kallade ”skatteparadis”, menar forskarna att en stor del av skattefusket skulle kunna förhindras. Vidare menar forskarna att en förflyttning av skatter som idag kan planeras bort genom överföringar till medarbetare eller dylikt bör genomföras. Fastighetsskatten benämns som en skatt vilken är svår mp.se/kongress att kringgå. Till exempel skulle man kunna överväga en viss reduktion i marginalskatten till förmån för en ökad fastighetsskatt; båda slår ju i dagsläget hårdare emot höginkomsttagare. Sannolikt skulle detta leda till ökade skatteintäkter. Det är rimligt att anta att de pengar som av skattefusket hamnar i privata fickor hade varit en bra källa till extra kapital till nya jobb inom äldrevården, skolan och utvecklingen av förnyelsebar energi. Det är helt enkelt orimligt att inte agera för en rättvis beskattning av våra medborgare. Jag yrkar 1. att MP efterfrågar vetenskapliga undersökningar och rapporter om hur skattefelet i Sverige kan reduceras, 2. att MP verkar för ett hårdare kontrollsystem för förflyttningen av svenskt kapital, 3. att MP i riksdagen och EU-parlamentet driver frågan om ett starkare europeiskt kontrollsystem för skatteparadis, 4. att MP undersöker möjligheten att omfördela skatter som ofta planeras bort till skatter som är svårare att undvika, 5. att MP i regeringsposition skulle agera för att göra det enklare för medborgare att ta del av forskningsbaserad information om svensk ekonomisk politik. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1 och 4–5 , besvarad attsats 2–3 Partistyrelsen instämmer i att det är angeläget att bekämpa skatteundandragande i olika former. Vi menar också att det faktiskt, oberoende av regering, gjorts och görs en hel del för att komma till rätta med olika former av skatteundandragande. Såväl Skatteverket som finansdepartementet har betydande resurser avsatta för kontroll och för att täppa till olika kryphål i lagstiftningen. Exempelvis har framsteg nåtts i bekämpningen av så kallade skatteparadis genom såväl påtryckningar från EU som genom avtal om informationsskyldighet med olika skatteparadis. Exempel på hemmaplan är strängare regler för personalliggare, kassaregister och så kal�lad omvänd momsskyldighet i olika branscher. MP driver i skatteutskottet på för bl a tak för internräntor som används för att flytta företagsvinster till bolag i andra länder. Arbetet mot skatteundandragande måste tyvärr vara ett ständigt pågående arbete då uppfinningsrika individer och företag ständigt hittar nya sätt att kringgå lagstiftningen. I attsats 4 föreslås att MP ska undersöka möjligheten att omfördela skatter som ofta planeras bort till skatSkattefrågor 165 Kongress 2012 ter som är svårare att undvika. Detta skulle möjligen kunna vara ett sätt att minska de totala skattefelen, men riskerar också att få negativa fördelningspolitiska konsekvenser. Detta eftersom de skatter som är lättast att planera bort ofta är skatter som betalas av höginkomsttagare och kapitalägare. De skatter som är svårare att undvika är ofta de som betalas av gemene man. Av detta skäl föreslår partistyrelsen avslag på attsatsen. finner vi ingen anledning att ytterligare begränsa det kommunala självstyrelset. Motion nr: 17.11 STOPPA DE SVENSKA SKATTEPARADISEN Thomas Deinoff Stöds av Miljöpartiet de gröna Nacka Skatt eller skuld? De rika väljer gärna fel. Vi i Nacka kommun bor i ett av Sveriges skatteparadis. Vi har Sveriges sjätte rikaste invånare och råkar också ha Sveriges sjätte lägsta kommunalskatt. Under lång tid har kommunens skuld per invånare stigit och under år 2012 rasar Nacka i en jämförelse med andra kommuner från plats 122 till 222 i skuldligan. Skatteligan och skuldligan finns tillgängliga via Sveriges Kommuner och Landsting: www.kolada.se Effekten av vår stora kommunala skuld är att kommunen betalar ränta till de rika – istället för att de rika betalar skatt till kommunen. När dessutom havsnivån stiger det närmaste århundradet riskerar skatteparadiset Nacka att översvämmas av både vatten och sina skulder. Den exakta utformningen av attsats 2 vill jag att MP riks utreder – t ex kan kommunalskattelagen utformas så att exemplet Nacka kommun som ligger på plats 122 i skuldligan år 2010 åläggs att höja skatten år 2011 till plats 122 även i skatteligan. Jag yrkar 1. att MP verkar för att endast skuldfria kommuner får sänka sin skatt, 2. att MP verkar för att skuldsatta kommuner åläggs att höja sin skatt för att betala av sin skuld och på så sätt rusta sig för klimatförändringar, 3. att MP verkar för att skuldsatta kommuner endast får uppta mer skuld vid naturkatastrofer eller genom särskild kommunal folkomröstning. Partistyrelsens yttrande: Avslag Liksom motionären anser partistyrelsen att det är viktigt att de svenska kommunerna har ordning på sin ekonomi. I och med att det redan finns regler som begränsar kommunernas möjlighet att skuldsätta sig 166 Skattefrågor mp.se/kongress Kongress 2012 18. SKOLAN Proposition nr: 18.1 KVALITET OCH MÅNGFALD I EN SKOLA UTAN VINSTSYFTE Sammanfattning Miljöpartiet har från början varit drivande för en fungerande mångfald i skolväsendet. Utvecklingen de senaste åren, med ett antal uppmärksammade fall av fristående skolor som har gjort stora vinstutdelningar till sina ägare men samtidigt brustit i kvalitet, har aktualiserat frågan om en lagreglering av friskolors syfte och/eller rätt att dela ut vinst. Med bakgrund i denna utveckling och de beslut på området som fattades av 2011 års kongress lämnar partistyrelsen här ett förslag på hur en sådan reglering skulle kunna se ut. Samtidigt föreslås konkreta åtgärder för att underlätta för ideella skolhuvudmän och en färdplan ritas upp för hur läraryrket kan stärkas. Det senare, med målet att locka fler att vilja bli lärare och att ge yrkesverksamma lärare bättre möjligheter att utvecklas i sin roll, ser partistyrelsen som en av de absolut viktigaste åtgärderna för att höja kvaliteten i svensk skola under det kommande decenniet. Bakgrund Under de senaste åren har frågan om vilka som ska få äga och driva friskolor och hur dessa ska få, eller inte få, disponera en eventuell vinst i skolverksamheten debatterats flitigt i Sverige, såväl som inom MP. Partiets grundhållning i frågan kommer till uttryck i det 2005 antagna partiprogrammet, där man kan läsa att ”[v]i vill motverka att fristående skolor ska kunna drivas i vinstsyfte”. Sedan partiprogrammet antogs har vi dock sett en utveckling med flera uppmärksammade fall av att skolhuvudmän har gjort omotiverade vinstuttag på bekostnad av utbildningens kvalitet. Detta uppmärksammades i ett antal motioner på 2011 års kongress. Kongressen beslutade, med tydlig majoritet, att bifalla två attsatser: • Att Miljöpartiet verkar för att skolverksamhet inte ska drivas av företag med vinstsyfte. • Att Miljöpartiet främjar möjligheterna för organisationer med ideellt syfte att driva skolor. Efter kongressen var det tydligt att meningarna gick isär om hur detta kongressbeslut skulle tolkas. Vissa såg det som en tydlig skärpning av tidigare förd politik, andra som att kongressen endast bekräftade den sedan länge etablerade linjen. Ett uttryck för denna osäkerhet är det faktum att det även i år har lagts ett antal motioner som berör dessa frågor, med något utförligare och mer precisa attsatser. Partistyrelsen har sett ett behov av att återkomma till kongressen mp.se/kongress med ett samlat förslag som tar ett större grepp om frågan om skolhuvudmäns syften med verksamheten och kopplingen mellan detta och utbildningens kvalitet. För partistyrelsen har det varit viktigt att möta förra årets kongressbeslut med åtgärder som är verkningsfulla samtidigt som vi värnar friskolereformen och ger hela skolväsendet bättre förutsättningar till högre kvalitet och ökad likvärdighet. MP tror på en mångfald av aktörer på skolans område. Förslagen som presenteras här, tillsammans med förslag som presenterats tidigare av partiet, skyddar de seriösa aktörerna inom skolväsendet. Samtidigt syftar de till att återskapa människors förtroende för skolan genom att ta krafttag mot huvudmän som sätter ekonomisk vinning framför en god utbildning. Idén om en mångfald av aktörer inom skolväsendet ligger kvar. Förslagen i denna proposition omfattar, om inget annat anges, både grundskolan och gymnasieskolan samt i tillämpliga delar även förskolan. Nedan redogörs inledningsvis för en del bakgrundsfakta om friskolesektorn i Sverige i dag, samt för resultaten av några av de viktigare studier som har gjorts av friskolereformens effekter. Därefter presenteras partistyrelsens förslag. Basfakta om fristående skolor och deras huvudmän Friskolesektorn har under de senaste åren växt snabbt. Även om de flesta enskilt drivna skolorna drivs i mindre aktiebolag finns det en tydlig utveckling mot ägarkoncentration. De tio största skolkoncernerna äger sammanlagt ca 40 bolag som tillsammans driver 316 skolor med ca 70 000 elever. Det motsvarar ca 40 procent av alla elever i fristående skolor. Omsättningen inom skolverksamheten i dessa bolag var 2009 på 5,5 miljarder och rörelsevinsten var på 420 miljoner, vilket innebär en vinstmarginal på sex procent. Tre bolag har en högre vinstmarginal än 10 procent. De enskilda aktiebolagen är ca 330 stycken som gemensamt har 435 skolor med totalt 55 000 elever. Det motsvarar ca 30 procent av samtliga elever i fristående skolor. De omsatte tillsammans 5,9 miljarder och hade rörelsevinst på 260 miljoner, vilket innebär en vinstmarginal på 4 procent. 95 av 100 friskoleföretag driver högst två skolor. (Sveriges Kommuner och Landsting, Dagens Samhälle, 2011). Det finns ingen offentlig statistik på hur många skolor som finns i Sverige med en huvudman som är en ideell förening, stiftelse eller på andra sätt drivs genom andra former än aktiebolag och utan uttalat vinstsyfte. Organisationen Idéburen skola, som samlar skolor utan vinstsyfte uppskattar antalet skolor Skolan 167 Kongress 2012 till 600. Däri går de återstående 30 procenten av alla elever i fristående skolor. En del skolor drivs i hybridform, dvs av ett aktiebolag som ägs av en stiftelse eller liknande. Fristående skolor är än så länge betydligt vanligare på gymnasienivå än på grundskolenivå. Läsåret 2010/11 var 741 av landets 4 626 grundskolor fristående skolor. Sammanlagt går 12 procent av grundskoleeleverna i en fristående skola. Andelen är generellt högre i storstadskommuner och i större orter än i resten av landet. På gymnasienivå är andelen elever i fristående skolor dubbelt så hög: 24 procent. (Skolverket, PM – Elever i grundskolan läsåret 2010/11, 2011, resp. Skolverket, Gymnasieskolan – efterfrågade mått (www), senast granskad 2011-09-15). Den nya skollagen Kommunala skolor och fristående skolor har i skollagen som började gälla 2011 fått samma reglering. Det innebär att de fristående skolorna blir skyldiga att följa läroplan och kursplan och alla andra regler och styrdokument som gäller för skolan. Skolinspektionen får möjlighet att stänga en fristående skola omedelbart och förelägga vite, vilket är något som inspektionen och MP länge efterlyst. Den nya skollagen ställer också högre krav på skolorna vad gäller tillgång till elevhälsa, skolbibliotek och studie- och yrkesvägledare. (Skolinspektionen, Vi vässar pennan, En genomgång av Skolinspektionens arbete 2003–2009, 2009). Studier av friskolesystemets konsekvenser Under 2011 släpptes två viktigare studier av friskolesystemets konsekvenser, den ena av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och den andra av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). ESO:s studie, Att lära av de bästa – en ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv, drar bland annat slutsatsen att svenska elevers resultat, så som det mäts i exempelvis den internationella PISA-undersökningen, påverkas av flera faktorer. Sådant som resurser, kommunalisering, förekomst av fristående skolor och fritt skolval, samt förändringar av kursplaner och betygssystem, kan enligt rapporten ha haft viss inverkan. Forskningen visar emellertid att den helt klart viktigaste faktorn är lärarnas sätt att undervisa. ESO-rapporten pekar på att i samband med införandet av friskolereformen sporrades kommunala skolor inledningsvis att höja kvaliteten, men det är inte säkert att de hade förmåga att kompensera förluster av duktiga elever. Svenska studier ger motstridiga resultat i frågan om vad ett fritt skolval innebär för elevernas studieresultat. En gemensam slutsats är dock att effekterna är små. Vad gäller segregation 168 Skolan konstaterar rapporten att det fria skolvalet kan ha bidragit till ökande skolsegregation, men att den viktigaste faktorn är att boendet har blivit mer segregerat. Det understryks också att man måste skilja mellan effekter av ett fritt skolval och effekter av att det finns fristående skolor. SNS rapport Konkurrensens konsekvenser – Vad händer med svensk välfärd? presenterar ett antal slutsatser om fristående skolor i allmänhet och vinstdrivande respektive ideella skolor i synnerhet. Andelen friskolor som ägs av vinstdrivande koncerner konstateras öka. Eleverna på de vinstdrivande skolorna påminner på olika sätt mer och mer om eleverna i de kommunala skolorna, framför allt vad gäller socioekonomisk tillhörighet och resultat. De skolor som i högst utsträckning rekryterar elever från en viss socioekonomisk grupp är emellertid de icke vinstdrivande skolorna. De skolorna har också högst lärartäthet. Detta innebär att lärartätheten är högst bland elever med bäst sociala förutsättningar. SNS-rapporten menar vidare att det saknas svenska studier som på ett metodologiskt övertygande sätt analyserar om det finns faktiska kvalitetsskillnader mellan skolor med olika huvudmän. Däremot påpekas att vinsterna av att missköta en verksamhet kan vara stora då det fram tills nu i princip har varit omöjligt att i efterhand utkräva ansvar för en undermålig utbildning. Rapporten noterar också att skolsegregationen har ökat. Det kan i någon mån förklaras av expansionen av friskolor. Samtidigt konstateras att det inte finns något självklart svar på frågan om friskolornas inverkan på segregationen. Kvaliteten i utbildningen är viktigast För MP har skolans innehåll och kvaliteten på undervisningen, samt möjligheten för olika elever att hitta en undervisningsform som passar dem bäst, alltid varit viktigt. I partiprogrammet från 2005 fastslås detta samtidigt som vi tydligt uttrycker att skolor inte ska drivas i vinstsyfte. Friskolereformen har bidragit till en förnyelse av den pedagogiska verksamheten, både metodmässigt och organisatoriskt. Tack vare reformen har initiativ och nya idéer på skolans område kunnat bejakas och elevers behov och intressen kunnat tillmötesgås. Förutsättningarna för en meningsfull skola har ökat i Sverige. Oberoende av organisationsform eller huvudmannaskap är det givetvis av central betydelse att en skola håller hög kvalitet. MP har sett positivt på de förändringar i skollagen som medför en skärpning av vad en skola ska tillhandahålla och vad varje elev ska ha tillgång till. Partiet har också påpekat att det krävs fler skärpningar av kvalitetskraven på skolan. mp.se/kongress Kongress 2012 Det behövs fler förtydliganden om vad en elev kan förvänta sig i skolan, oavsett huvudman. Det finns i det här sammanhanget anledning att vara vaksam mot den senaste tidens utveckling inom ägarförhållandena av fristående skolor och dess hantering av kapital och överskott i verksamheten, inte bara utifrån ett kvalitetsperspektiv utan även med tanke på allmänhetens förtroende för skolan. De senaste årens ägarkoncentration, de tveksamma metoder för skatteplanering och försäljningar av tillstånd som har förekommit, och den debatt och diskussion som har följt på detta riskerar inte bara förtroendet för dessa huvudmän, utan för skolväsendet som helhet. Detta är ett problem för samhället. Här aktualiseras än en gång MP:s grundsyn att skolor inte ska drivas utifrån ett vinstsyfte utan av en passion för bildningsuppdraget. Partistyrelsen anser att kvaliteten i utbildningen och på undervisningen aldrig får sättas i andra hand. Miljöpartiets förslag för att främja kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte Nedan presenteras konkreta förslag inom tre områden. I syfte att stärka kvaliteten och likvärdigheten i svensk skola föreslås förstärkande åtgärder kopplade till lärarnas fortbildning. Även förslag på åtgärder i syfte att komma tillrätta med de problem som i dag finns med nyutexaminerade lärares så kallade introduktionsår lyfts fram. Dessutom föreslås ett mer omfattande arbete för att inför nästa val presentera en långsiktig plan för hur läraryrkets ställning kan stärkas. För att främja mångfalden inom friskolesektorn föreslås en investeringsfond för ideella skolor. För att motverka vinstsyfte i skolan föreslås slutligen en lagreglering på området tillsammans med utökade kontrollmekanismer vid såväl tillståndsgivning som granskning av verksamheten. 1. Kvalitet: Satsa långsiktigt på läraryrket genom kompetens- och yrkesutveckling A. Kompetensutveckling för yrkesverksamma lärare Vi vet att behörighet och kompetens hos lärare är oerhört viktigt för elevers lärande och kunskap. Skolan är en kunskapsorganisation, och en sådan utvecklas bara om den tillförs ny kunskap. I takt med att omvärlden förändras, tekniken utvecklas och forskningen gör nya framsteg ska skolan också utvecklas. Skolan kan inte utvecklas och möta framtiden med gamla metoder och gamla redskap. Lärare måste, precis som andra yrkesgrupper, få möjlighet att utveckla sitt arbete och både medverka i och få del av forskning. I höstbudgeten 2011 föreslog MP en riktad satsning på utveckling av svenska skolan som skapar mp.se/kongress förutsättningar för lärares kompetens-, yrkes-, och löneutveckling. En sådan långsiktigt fungerande satsning måste innefatta stat och kommun i samverkan. Stat och kommun har olika styrverktyg för skolan och dessa används bäst när de kompletterar varandra. Staten har med sina myndigheter goda förutsättningar att göra kvalitetssatsningar och organisationsförändringar, samt följa upp skolornas och huvudmännens utveckling. Kommunerna har bäst förutsättningar att styra resurser efter behov samt anpassa organisationen efter lokala förutsättningar. Gemensamt för de länder som har de mest framgångsrika skolsystemen är att lärarna får regelbunden och kvalitativ fortbildning (se t ex. McKinsey & Company, ”How the world’s best performing school systems come out on top”, 2007). Detta är ett område som kraftigt behöver förbättras i Sverige. I det svenska skolsystemet är det skolhuvudmännen, dvs kommuner och privata utbildningsanordnare som har ett huvudansvar. Enligt skollagen 3 kap, 34 § ska huvudmannen se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Enligt avtal har alla lärare rätt till 104 timmar kompetensutveckling under ett läsår. Dessa timmar disponeras av arbetsgivaren. Skolans utveckling är därmed lika delar arbetsgivarpolitik som utbildningspolitik. Betydligt större resurser behöver avsättas för att lärarna ska få möjlighet dels att hålla sin kompetens à jour, dels att vidareutveckla den. Utredningen om en hållbar lärarutbildning från 2008 ger flera förslag på hur detta kan organiseras för att fungera bättre. Partistyrelsen anser att det på varje skola och inom varje huvudman ska finnas en strategi för kompetensutveckling och för hur forskningsanknytningen i verksamheten kan stärkas. Varje lärare ska få kontinuerlig påfyllning av ny kunskap genom hela sitt yrkesliv. Det gäller självklart nya rön inom de ämnen som läraren är behörig i, men också framsteg inom pedagogik och didaktik liksom andra strategiskt viktiga områden för framtidens skola. Det åligger parterna på arbetsmarknaden att förhandla fram villkor som bättre möjliggör kompetensutveckling för Sveriges lärare. MP:s kommunorganisationer bör verka för en sådan utveckling. Vidare behöver Sverige långsiktigt bygga upp starka forskningsmiljöer för utbildningsvetenskapen. Kopplingen mellan det vi vet om kunskapsutveckling och lärande och det vi gör i skolan måste stärkas. Lärares kompetensutveckling måste också vara starkt förknippad med möjligheten att utvecklas inom läraryrket. Det finns stora skillnader mellan individuella lärares arbete, deras förmåga att skapa ett bra arbetsklimat i klassrummet eller metoder de Skolan 169 Kongress 2012 använder i undervisningen. Sverige misslyckas idag med att garantera alla barn rätten till en likvärdig och kvalitativ utbildning. Partistyrelsen ser detta som en av de största utmaningarna för den svenska skolan. Särskilt duktiga lärare som kan och vill ta ett större ansvar för skolutvecklingen kan jämna ut de skillnader som uppstår mellan klassrum eller mellan skolor i samma kommun eller region. Kommunerna har bäst förutsättningar att skräddarsy insatser efter de lokala behoven och fördela medel till de lärare som presterar och bidrar extra till skolans utveckling. Partistyrelsen föreslår 1. att MP ska verka för att Sveriges lärares möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling kraftigt förstärks, 2. att MP ska verka för ett system där stat och kommun samstämmigt arbetar för en kvalitativ och kontinuerlig kompetensutveckling för lärare. B. Fungerande introduktionsår för nyutexaminerade lärare Enligt den nya lagen om lärarlegitimation måste varje nyexaminerad lärare arbeta ett introduktionsår för att bli legitimerad. Det är ett krav för att kunna tillsvidareanställas, ansvara fullt ut för undervisning och sätta betyg i de årskurser där det är aktuellt. Däremot är långt ifrån alla nyutexaminerade lärare garanterade en introduktionsårsplats. Tusentals lärare står utan en sådan och riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden eller söka sig till andra yrken. Det saknas också tillräckliga medel och kriterier för introduktionsåret vilket äventyrar dess kvalitet. Partistyrelsen är orolig för att den viktiga koppling mellan utbildning och arbete som introduktionsåret syftar till att vara uteblir. De kommande årens lärarbrist riskerar att bli än mer allvarlig när en hel generation lärarstudenter inte får en bra start i arbetslivet. Istället behövs det bättre statliga garantier för att introduktionsåret ska fungera. Tillräckligt med introduktionsårsplatser är en nödvändighet för att säkra en god tillgång till lärare och en god start i yrkeslivet för lärare. Skolverket behöver ha en tydligare roll i sammanhanget och bör få i uppdrag att nå dessa mål genom samverkan med skolhuvudmän och de lärosäten som bedriver lärarutbildning. Partistyrelsen föreslår 3. att MP ska verka för en aktiv samverkan mellan högskolor och skolhuvudmän för ett fungerande introduktionsår för lärare, 4. att MP ska verka för att staten säkerställer att det introduktionsår som nu är infört fungerar och erbjuds alla nyutexaminerade lärare. 170 Skolan C. Ett långsiktigt arbete för att lyfta läraryrket På sikt behövs ett bredare register av åtgärder för att stärka lärarna i deras yrkesutövning, förbättra yrkets karriärmöjligheter och göra det mer attraktivt att bli lärare – och i förlängningen utveckla skolan som helhet. Partistyrelsen föreslår därför att kongressen uppdrar åt riksorganisationen, i form av partistyrelsen och riksdagsgruppen, att i samarbete med regionerna möta och samtala med lärarfack, föräldraföreningar, skolhuvudmän och andra med både intresse av och kunskaper om skolan. Med deras hjälp ska partiet fram till nästa val ta fram en långsiktig plan för dessa frågor. Partistyrelsen föreslår 5. att MP:s riksorganisation ges i uppdrag att, i samarbete med regionerna, anordna rundabordssamtal över hela Sverige med lärarfack, föräldraföreningar, skolhuvudmän och andra berörda i syfte att utarbeta åtgärder för förbättrad löneutveckling, god arbetsmiljö i skolan och andra satsningar som kan utveckla skolan och göra läraryrket till ett av Sveriges mest populära yrkesval senast 2025. 2. Mångfald: Öka tillgången på kapital för ideellt drivna skolor När MP föreslog friskolereformen ägdes inte en enda skola av aktiebolag; alla de ca 100 skolor som fanns då drevs av ideella och ekonomiska föreningar eller stiftelser utan vinstsyfte. Av de mångfalt flera fristående skolor som har startat sedan dess utgör de ideella en minoritet. Skälen är flera, men bland annat är det ofta svårt för ideella huvudmän att finna det nödvändiga kapital som krävs i exempelvis uppstarten av verksamheten eller vid ekonomiska förändringar över tid. Den typ av kapital som de vinstdrivande aktiebolagen kan attrahera finns inte för de mindre, ideellt drivna verksamheterna. Det gäller särskilt dem som drivs i förenings- eller stiftelseform, eftersom aktiebolagsformen som sådan överlag lämpar sig bättre för investerare. Partistyrelsen anser att den idéburna skolan bör stimuleras och föreslår därför en offentligt finansierad fond för att tillgängliggöra kapital för ideellt drivna skolhuvudmän. Denna fond ska vara skild från skolpengssystemet. Fonden ska förbättra tillgången på kapital för stiftelser och föreningar som bedriver skolverksamhet men som saknar uppbackning av stora bolag och banker. Det handlar om att skapa möjlighet till en kredit för verksamhetens drift, men också en garantiordning för skolor som behöver låna till att köpa, renovera eller bygga till skollokaler. En sådan fond skapar nya möjligheter och bidrar till en ökad mångfald inom skolväsendet. Fondens exakta utformning behöver utredas vidare i samråd med aktörer inom både skolväsendet och finanssektorn. mp.se/kongress Kongress 2012 Partistyrelsen föreslår 6. att MP ska verka för att en investeringsfond skapas för att främja tillgången till kapital för ideella huvudmän inom skolväsendet. 3. En skola utan vinstsyfte Redan enligt gällande skollag ska kvalitet i undervisningen och utbildningen vara det främsta syftet för skolan, oavsett huvudman. Partistyrelsen konstaterar att nuvarande reglering inte tycks räcka för att uppnå detta. Skolväsendet ska inte vara platsen där man startar en verksamhet med ändamålet att göra ekonomisk vinning. För att förhindra detta behöver regelverket skärpas. Redan 2010 föreslog MP att en möjlighet bör införas att begränsa vinstuttagen bland ägare till skolor som har anmärkningar från Skolinspektionen eller i övrigt visar upp dålig kvalitet i verksamheten. Förra året tillsattes en parlamentarisk utredning för att studera den frågan, och partiet har välkomnat denna. Partistyrelsen presenterar här konkreta förslag som driver på för ytterligare förändringar för att främja en skola som fokuserar på kvalitet och inte vinst, och som bland annat kan utgöra inspel i denna utredning. I enlighet med formuleringarna i partiprogrammet och besluten vid 2011 års kongress tar förslagen nedan sikte just på syftet med verksamheten. Det som föreslås regleras är inte möjligheten att rent konkret dela ut vinst, utan att driva en skola i syfte att kunna dela ut vinst. Denna distinktion är viktig av flera skäl. Dels anser partistyrelsen att det är syftet som är det principiellt viktiga: de aktörer som behöver motverkas är de som sätter sin egen ekonomiska vinning framför utbildningens kvalitet. Dels skulle ett förbud mot vinstutdelning riskera att slå väldigt fel. De oseriösa aktörerna skulle fortsatt kunna plocka ut pengar ur verksamheten på andra vis än genom aktieutdelning. Samtidigt skulle mindre aktörer, även rent ideella, enligt egen utsago kunna få avsevärda problem med att få tillgång till det kapital som behövs för att bygga upp en verksamhet om det inte fanns möjlighet att under kontrollerade former ge avkastning på ett sådant kapital. Med en reglering av verksamhetens syfte kommer såväl vinstutdelningar som verksamheten och dess kostnader att granskas, samtidigt som vi undviker att slå undan benen för seriösa aktörer. Partistyrelsens förslag är uppdelat i fyra delar. Grunden är ett förslag om att aktiebolag för att få driva friskolor måste reglera verksamhetens syfte i bolagsordningen och där ange att detta syfte är ett annat än att dela ut vinst till aktieägarna. För att kontrollera att detta efterlevs föreslås vidare att Skolinspektionen ges i uppdrag att certifiera revisorer mp.se/kongress med särskild kompetens att granska skolverksamhet och att skolhuvudmäns revisorer måste ha sådan certifiering. För att undvika att skolmedel slussas ut ur verksamheten genom orimligt höga internräntor eller liknande föreslås en utvidgning av vad Skolinspektionen ska beakta i samband med tillståndsgivning. Slutligen föreslås att tillstånd att driva en skola inte längre ska få säljas eller på annat sätt överlåtas utan en ny prövning av Skolinspektionen. A. Utbildning av hög kvalitet ska vara det främsta syftet för alla skolor MP vill, enligt tidigare fattade beslut, motverka att skolor drivs av företag med vinstsyfte. Däremot har partiet inte tidigare föreslagit några konkreta åtgärder för att genomföra detta. Det som i första hand krävs är en reglering av de skolor som drivs i aktiebolagsform. Alla aktiebolag har nämligen, enligt aktiebolagslagen, i vanliga fall som grundläggande syfte att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna. Lagen medger dock att ett aktiebolag har ett annat syfte. Bestämmelserna för detta finns i 3 kap. 3 § aktiebolagslagen, som lyder: ”Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen. I så fall skall det också anges hur bolagets vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation skall användas”. Partistyrelsen föreslår att alla skolor som bedrivs i aktiebolagsform måste ha en sådan syftesparagraf i sin bolagsordning. Denna paragraf ska ange att syftet är att bedriva utbildning och undervisning i enlighet med gällande lag och förordningar. Även andra ideella ändamål, såsom att främja spridningen av en viss pedagogik, kan vara godtagbara, och den exakta regleringen av hur dessa syftesparagrafer ska se ut behöver utredas vidare. Huvudmän som inte gör en sådan skrivning i sin bolagsordning och således har vinstsyfte ska därmed inte ges tillstånd att bedriva skolverksamhet. Användningen av en syftesparagraf i enlighet med 3 kap. 3 § aktiebolagslagen är idag vanlig bland annat i allmännyttiga bolag, som till exempel många kommunala bostadsbolag. En förändring i bolagsordningen av detta slag får som konsekvens att bolagets verksamhet styrs och utvärderas annorlunda. Huvudregeln blir att överskott återinvesteras i verksamheten och att de begränsade vinstutbetalningar som fortfarande kan ske får transparenta regler vilket underlättar tillsyn från det allmänna (i fallet friskolor, från kommunen och Skolinspektionen). Med en syftesparagraf kan en skolhuvudman också ställas till svars juridiskt, inför domstol, för eventuella tvekSkolan 171 Kongress 2012 samma vinstutdelningar eller andra försök att flytta ut pengar ur verksamheten i strid med syftet. Det är alltså inte bara fråga om en slags målsättning, utan en juridiskt bindande reglering av verksamhetens syfte. Partistyrelsen föreslår 7. att MP ska verka för att aktiebolag som driver skolor ska ange i sin bolagsordning att verksamhetens syfte inte är att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, detta för att överskott i verksamheten som huvudregel ska återinvesteras och att de vinstutdelningar som sker ska bli transparenta och lätta för tillsynsmyndigheter att granska. B. Friskoleföretag ska ha revisorer som är certifierade av Skolinspektionen Den som på ägarnas uppdrag granskar räkenskaperna och förvaltningen behöver ha särskild kunskap om lagar och förordningar inom skolväsendet. Att bedriva utbildning och undervisning inom skolväsendet är en komplex verksamhet. Organisationer med sådant syfte behöver ha särskilt utbildade revisorer som granskar verksamheten och föreslår justeringar och förbättringar med hänsyn till nationella styrinstrument och lokala kvalitetskriterier. Den revisor som enligt aktiebolagslagen ska utses för att granska skolhuvudmannens räkenskaper ska för ändamålet vara särskilt utbildad. Partistyrelsen föreslår att Skolinspektionen ska få i uppdrag att ställa upp kriterier för och certifiera revisorer i detta syfte. Förslaget gäller de företag som i dag har revisionsplikt; partistyrelsens avsikt är inte att föreslå en utökad revisionsplikt. Ett uppdrag av detta slag till Skolinspektionen kommer att innebära visst merarbete för myndigheten. Det kan diskuteras huruvida detta ska anslagsfinansieras eller om revisorer som önskar bli certifierade ska få betala en avgift. Den frågan bör utredas närmare för att avgöra vilken lösning som är bäst ur ett samhällsperspektiv. Partistyrelsen föreslår 8. att MP ska verka för att huvudmän för fristående skolor som omfattas av revisionsplikt ska ha av Skolinspektionen certifierade revisorer som granskar verksamhet och ekonomi. C. Andelen av skolpengen som går till räntebetalningar och interna lån ska minska I enlighet med den syftesreglering som föreslås anser partistyrelsen att pengar avsedda för skola och utbildning också ska komma eleverna och utbildningen till del. Ett särskilt problem därvidlag är när ansenliga summor försvinner från verksamheten inte 172 Skolan genom vinstutdelningar utan genom höga räntebetalningar och interna transaktioner inom företaget eller koncernen. I växande grad återfinns riskkapitalbolag inom ägarsammansättningen bakom fristående skolor. Var femte fristående skola ingår i dag i en ägarstruktur med riskkapitalbolag. (SVT Rapport, Riskkapitalister tar över svenska skolan, 8 dec 2011) Vissa av dessa bolag har tvivelsutan bidragit till att bygga ut det svenska friskoleväsendet, men det finns också exempel på koncerner som lånar ut pengar internt mellan olika bolag till internräntor långt över vad som kan anses marknadsmässigt och därmed i praktiken för undan stora belopp ur verksamheten. Detta anser partistyrelsen inte är rimligt. När ett bolag går in som ägare i exempelvis en skolkoncern kan de i dag lägga lånen som tagits för att betala köpeskillingen i det köpta bolaget och låta räntekostnaderna täckas av verksamheten. Därmed blir det skolan som betalar av lånen på köpet. I de fall som köpeskillingen blir hög kan detta innebära betydande kostnader för skolverksamheten. Detta är ett tänkbart problem hos alla huvudmän, vare sig vinst delas ut eller ej. Det löses med andra ord inte genom någon form av förbud mot vinsutdelning, utan det krävs andra mekanismer för att motverka sådant. Enligt partistyrelsens förslag måste denna typ av kostnader redovisas tydligt och kontrolleras när Skolinspektionen bedömer de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten i samband med tillståndsgivningen. Skolinspektionen ska säkerställa att ränteutgifter inte är så höga att väsentliga summor undandras utbildningsverksamheten. Därmed sätts också ett stopp för så kallade räntesnurror och missbruk av skatteregler kopplade till ränteavdrag. Partistyrelsen föreslår därutöver att huvudmannens långsiktiga intresse av att utveckla verksamheten ska tas med i bedömningen, för att därigenom motverka kortsiktigt ägande i rent spekulationssyfte och utan engagemang för själva skolverksamheten. Partistyrelsen bedömer att dessa regler inte nämnvärt kommer att öka Skolinspektionens arbetsbörda i samband med en tillståndsprövning. Det huvudsakliga merarbetet hamnar i stället hos den som söker tillståndet. Därmed bör inte förändringen innebära någon större kostnadsökning för Skolinspektionen. Partistyrelsen föreslår 9. att MP ska verka för att Skolinspektionen vid tillståndsgivning i större utsträckning än idag ska beakta sökandens långsiktiga intresse att utveckla verksamheten och vilka ekonomiska krav som belastar verksamheten exempelvis i form av räntor och amorteringar på lån. mp.se/kongress Kongress 2012 D. Tillstånd att driva en skola får inte säljas För att starta en fristående skola, förskoleklass eller fritidshem behövs ett tillstånd från Skolinspektionen. Om en fristående skola till exempel vill utöka verksamheten eller förändra innehållet i en utbildning, måste skolan också ansöka om tillstånd hos Skolinspektionen. Men om ägaren till företaget vill sälja eller överlåta tillståndet att driva skolverksamheten behöver i dag inget nytt tillstånd sökas av den nya ägaren. Partistyrelsen föreslår att tillståndet att starta upp och driva skolverksamhet ska vara bundet till ägaren. Förändrade ägarförhållanden ska anmälas till Skolinspektionen som då genomför en förnyad tillståndsprövning av samma slag som vid nyetablering. Detta förhindrar att själva tillståndet blir en handelsvara. Partistyrelsen föreslår 10. att MP ska verka för att ändrade ägarförhållanden i bolag som driver skolor ska anmälas till Skolinspektionen för ny tillståndsprövning. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta 1. att MP ska verka för att Sveriges lärares möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling kraftigt förstärks, 2. att MP ska verka för ett system där stat och kommun samstämmigt arbetar för en kvalitativ och kontinuerlig kompetensutveckling för lärare, 3. att MP ska verka för en aktiv samverkan mellan högskolor och skolhuvudmän för ett fungerande introduktionsår för lärare, 4. att MP ska verka för att staten säkerställer att det introduktionsår som nu är infört fungerar och erbjuds alla nyutexaminerade lärare, 5. att MP:s riksorganisation ges i uppdrag att, i samarbete med regionerna, anordna rundabordssamtal över hela Sverige med lärarfack, föräldraföreningar, skolhuvudmän och andra berörda i syfte att utarbeta åtgärder för förbättrad löneutveckling, god arbetsmiljö i skolan och andra satsningar som kan utveckla skolan och göra läraryrket till ett av Sveriges mest populära yrkesval senast 2025, 6. att MP ska verka för att en investeringsfond skapas för att främja tillgången till kapital för ideella huvudmän inom skolväsendet, 7. att MP ska verka för att aktiebolag som driver skolor ska ange i sin bolagsordning att verksamhetens syfte inte är att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, detta för att överskott i verksamheten som huvudregel ska återinveste- mp.se/kongress ras och att de vinstutdelningar som sker ska bli transparenta och lätta för tillsynsmyndigheter att granska, 8. att MP ska verka för att huvudmän för fristående skolor som omfattas av revisionsplikt ska ha av Skolinspektionen certifierade revisorer som granskar verksamhet och ekonomi, 9. att MP ska verka för att Skolinspektionen vid tillståndsgivning i större utsträckning än idag ska beakta sökandens långsiktiga intresse att utveckla verksamheten och vilka ekonomiska krav som belastar verksamheten exempelvis i form av räntor och amorteringar på lån, 10. att MP ska verka för att ändrade ägarförhållanden i bolag som driver skolor ska anmälas till Skolinspektionen för ny tillståndsprövning. Motion nr: 18.2 FÖR ELEVERNAS SKULL – INGA VINSTER FRÅN SKOLAN Ingegerd Akselsson Le Douaron, Alexandre Ambec, Ann-Sofie Andersson, Angela Aylward, Mattias Bengtsson, Isak Betsimon, Jan-Olof Bodén, Marianne Broman, Peter Bylund, Bengt-Gunnar Carlsson, Zuzanna Domsta, Magnus Ehrencrona, Anders Englesson, Leif Engström, Kristina Enholm, Ulf Flodin, Rutger Fridholm, Nina Gad-Burgman, Dan Gahnström, Friederike Gerlach, Susanne Gerstenberg, Eva Goës, Stefan Goës, Ann Green, Katarina Gustafsson, Malena Gyllenhak, Annika Hickisch, Nils Hillerbrand, Annika Hjelm, Kersti Ingeborn, Jan Karlsson, Niclas Hjelm, Ingemar Klevenås, Ingela Kumar Lidvall, Billy Larsson, Lennart Liedén, Åsne Liedén, Annika Lillemets, Birgitta Ljung, Laila Ljungblad, Viktor Löfgren, Boel Marteleur, Nasser Mosleh, Valter Mutt, Anna-Maria Myszka-Gustafsson, Henrik Mårtensson, Elisabeth Nobuoka Nordin, Lars Norberg, Andreas Novotny, Olof Olsson, Margareta Ossbahr, Helen Persgren, Kai Pärnänen, Maria Rosén, Birgitta Rydhagen, Camilla Sellergren Rydberg, Michel Silvestri, Hans Sternlycke, Kerstin Sundquist, Barbro Svanström, Göran Svärdström, Pia Svärdström, Patrik Waldenström, Martin Westin, Raymond Wigg, Marie Åkesdotter, Lena Klevenås, Eoin Ó Broin, Erik Reuterswärd, Ewald Johnsson, Stig Bergström, Jörgen Brink, Effat Mirsafdari, Isak Nobuoka, Tuija Lehtinen, Hanna Skogsmark, Camilla Thörn, Dawit Woldegeorgis, Johan Örnemar Stöds av Miljöpartiet de gröna Sjöbo, Örebro, Tyresö, Södertälje, Alingsås, Helsingborg, Höör, Huddinge och Nacka I ett modernt samhälle är man varsam med skattepengarna. I ett modent samhälle hushålles med skattepengarna för medborgarna bästa. Slöseri med Skolan 173 Kongress 2012 välfärdens budget accepteras inte vare sig för onödig byråkrati, läckage till vinster eller oproffsigt skött offentlig verksamhet. kvalificerade verksamheter går att konkurrera med låga kostnader utan att det går ut över kvaliteten ska man inte göra.” (Svd, Brännpunkt, 2011-11-11) På åttiotalet talade man om behovet av valfrihet, alternativa pedagogiska modeller och arbetsmetoder. De offentliga monopolen bröts upp för att åtstadkomma högre effektivitet, bättre kvalitet, bättre tillgänglighet och mindre byråkrati. SNS antologi från juni 2011 Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? visar att detta sannolikt inte uppnåtts. Det finns i alla fall inga studier som visar det. Enligt Lärarförbundet har de aktiebolagsägda skolorna en lärartäthet på i genomsnitt 6,8 lärare per 100 elever och kommunala skolor 7,9 lärare. Det kan jämföras med ideella föreningars skolor som har 8,6 lärare och stiftelser (tex Waldorf) som har 8,0 lärare per 100 elever. Idag går drygt 20% av gymnasieeleverna och drygt 10% av grundskoleeleverna i friskolor. Dominerande ägare av friskolor är de stora koncernerna, framför allt inom gymnasiet. Och deras dominans ökar i takt med att de köper mindre skolor. Många miljoner tas ut i vinst varje år och ofta hamnar pengarna via riskkaptialbolag i skatteparadis. Vinsterna innebär att skattepengar vi avsatt för skola läcker iväg till annat än de är avsedda för. Vinst skapas genom att hålla nere kostnader och den stora kostnaden i en skola är lärare och själva undervisningen. Det sägs att valfriheten gör att elever och föräldrar kommer att välja bort dåliga skolor. Men elever frestas av frihet från mycket schemalagd undervisning och annat som kan uppfattas som fördelar, men som i själva verket är metoder för ägaren att minska sina utgifter. Det är lätt att bli vilseledd av professionell marknadsföring och varken som elev eller förälder vet man säkert vad som verkligen är en bra skola förrän efteråt. Inget annat land i världen tillåter vinstuttag från skolor. I Nederländerna går omkring 70% av eleverna i offentligt finansierade fristående skolor, men ingen tillåts dela ut vinst. I Danmark går närmare 15% av landets grundskoleelever i fristående skolor som alla ska drivas utan vinstsyfte av stiftelser (samfund) med lokalt utsedda huvudmän. Samtliga gymnasieskolor i Danmark finansieras av staten men drivs som oberoende ”självägande” enheter. Inte heller de får drivas i vinstsyfte och varje enhet leds av en lokalt tillsatt styrelse plus lärar- och studentråd. Finland har en mycket liten sektor av friskolor, men inte heller här tillåts vinstsyfte. Norge har ett liknande system som Finland. I Storbritannien inför man nu ett friskolesystem som är nästan likadant som det svenska, men där tillåts inga vinstuttag. Man menar att möjligheten att ta ut vinster gör att ägarna skulle prioritera vinsten och att det skulle drabba eleverna. Detta bekräftas av Johan Alvehus, ekonomie doktor från Lund, som skriver att vinsterna i välfärdsektorn skapas genom att kostnaderna minskas. ”Att inbilla sig att det i denna typ av 174 Skolan Det krävs omfattande regelsystem och rigorösa kontroller för att få ägare vars överordnade syfte är så stor vinst som möjligt att bedriva skolverksamhet med kvalitet. Sådana detaljerade regler för hur skolverksamheten ska genomföras kan hindra lokal anpassning och pedagogisk utveckling. Och det riskerar att försvåra för mindre, ideellt drivna skolor. Det blir allt tydligare att vi har en utveckling som i snabb takt går mot färre och större skolkoncerner. Möjligheten att ta ut vinst har lett till att skolor blivit en vara på en marknad som åsätts ett marknadsvärde. Idag behövs i allmänhet ett stort kapital för att starta en fristående skola eller förskola. Samtidigt har Skolinspektionen blivit mer restriktiv med nya tillstånd vilket leder till att de stora koncernerna istället kan köpa upp mindre enheter. Sammantaget har detta har gjort det mycket svårare för t ex ett personal- eller föräldrakooperativ att ta över och driva en verksamhet. Academedia är Sveriges största friskolekoncern med dotterföretag som Pysslingen, IT-gymnasiet, Didaktus, Vittra och Ljud- och Bildskolan. Företaget ägs av det nordiska riskkapitalbolaget EQT, som har sina fonder på skatteparadisön Guernsey. Baggium, som driver praktiska gymnasier, har fått omfattande kritik av skolinspektionen för brister i verksamheten. Samtidigt har ägarna plockat ut en kvarts miljard i vinst. John Bauer, som ägs av ett danskt riskapitalbolag, lockar elever med datorer till alla istället för böcker. Många friskolor drivs som aktiebolag, både stora koncerner och skolor som drivs av skolpersonal som vill något extra med sin skola. Enligt aktiebolagslagen är syftet med aktiebolag att göra vinst. Styrelsen är skyldig att eftersträva ekonomisk vinst för företaget. Sedan några år tillbaka är det möjligt att driva aktiebolag med ideella syften, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, svb-bolag. Svb-bolag får bara dela ut vinst motsvarande den allmänna räntenivån på det kapital ägarna satt in i bolaget. I svbbolag är det ungefär lika lönande att investera som att ha pengarna på banken. De som idag driver skolor mp.se/kongress Kongress 2012 i aktiebolagsform men som gör det av andra skäl än vinst kan omvandla sina skolor till svb-bolag. Var det denna utveckling vi i MP ville se då vi medverkade till friskolereformen? MP har redan fattat beslut i linje med denna motion. 2009 beslutades att MP utformar en skolpolitik som inte godkänner nyetableringar av friskolor vars syfte är att generera ekonomisk vinst till sina ägare, och 2011 beslutades att MP verkar för att skolverksamhet inte ska drivas av företag med vinstsyfte. Vi yrkar 1. att MP aktivt driver att företag eller andra organisationer med vinstsyfte inte ska få driva förskolor och skolor. Huvudmannen måste i sin bolagsordning/sina stadgar ha detta inskrivet och får inte heller ta ut vinst ur verksamheten, 2. att MP aktivt driver att eventuellt överskott från förskole- eller skolverkesamhet ska återinvesteras i den verksamhet som skattemedlen var avsedda för, 3. att alla huvudmän för skolverksamhet måste ha en öppen redovisning av hur pengarna för skolverksamheten använts. Förbud ska finnas mot metoder som syftar till att överföra pengar från den verksamhet de är avsedda att finansiera (t ex för hög belåningsgrad, lån till räntenivåer som avviker från genomsnittlig räntenivå i samhället i stort, köp av varor eller tjänster till priser som överstiger normal prisnivå). Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen ser flera av de problem som motionärerna tar upp och frågan har genererat mycket diskussion i partiet och på tidigare kongresser. Till årets kongress läggs därför en proposition (18.1) med en rad förslag för att värna och utveckla kvalitet och mångfald i skolan och hantera de avarter vi ser utvecklats på området. Att förbjuda all form av vinstutdelning skulle få stora konsekvenser för de små aktiebolag som i dag driver skolor med stark idémässig grund vilket är ett skäl till att partistyrelsen föreslår andra lösningar i den delen. Motion nr: 18.3 VINSTFRI SKOLA I SVERIGE Miljöpartiet de gröna Falun I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:s första kapitel beskrivs skolans värdegrund och uppdrag: ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna.” mp.se/kongress Alla barn inom skolan har en skolpeng vilken är beräknad att täcka alla utgifter som kan tänkas höra samman med utbildningen. Denna antas kunna genomföras i aktiebolag med vinstintresse. Det är orimligt att den pedagogiska verksamheten ska kunna generera vinst åt en eller flera ägare som dessutom kanske inte har anknytning till verksamheten. Som det nu är kan man spekulera i medborgarnas rätt till utbildning. Detta gäller även den skattefinansierade gymnasieskolan. Miljöpartiet de gröna i Falun yrkar 1. att MP ska verka för att skolan ska vara en transparent verksamhet och ha som enda mål att ge sina medborgare bästa möjliga utbildning, 2. MP ska verka för att eventuellt överskott i skolan ska gå tillbaka till den pedagogiska/praktiska verksamheten, 3. tt MP ska verka för att stat eller kommun inte ska tillåta skolor som i någon form ger vinst åt ägarna. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1, avslag attsats 2–3 Denna fråga behandlas i partistyrelsens proposition 18.1 Kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte. Motionens första attsats anser partistyrelsen motsvarar den linje som partiet redan driver (i propositionen lämnas ett konkret förslag på hur detta kan regleras i lag) och föreslås därför anses besvarad. Attsats 2–3 är snarlika propositionens förslag, men propositionen tar i första hand sikte på verksamhetens syfte (förbud mot vinstsyfte) i stället för hur ett eventuellt överskott ska disponeras (förbud mot vinstutdelning). Detta motsvarar den riktning som pekades ut av 2011 års kongress, och i propositionen argumenteras vidare för varför partistyrelsen anser att det är en bättre väg. Partistyrelsen yrkar därför avslag på dessa attsatser med hänvisning till propositionens förslag. Motion nr: 18.4 SKOLA, VÅRD OCH OMSORG SOM SAMHÄLLSSERVICE – INTE SOM VINSTVERKSAMHET Miljöpartiet de gröna Nacka Stöds av Miljöpartiet de gröna Värmdö I den livliga debatt om skola, vård och omsorg som har förts under senare tid har en av de centrala frågeställningarna varit driftsformernas roll. Det hävdas ibland att driftsformen inte betyder något för verksamhetens kvalitet. Men på sistone har främst riskkapitalbolagens agerande upprört och lett till krav på åtgärder. Vårdföretaget Carema har bland annat kritiserats hårt för upprepade fall av vanvård av äldre. Skolan 175 Kongress 2012 Riskkapitalbolagen har anklagats för skattestöld. De för ut skattemedel ur landet genom att utnyttja möjligheterna att använda sig av så kallade aktieägarlån. Dessa lån innebär att riskkapitalbolaget lånar ut pengar till det uppköpta företaget, som det alltså äger, och tar för det ut en hög ränta, normalt kring 15%. Denna metod är mycket vanlig och utnyttjas till exempel av Triton, Nordic Capital och IK Investments Partners, dvs de företag som idag äger våra största vård- och omsorgskoncerner. Finansminister Anders Borg har lovat att ändra det regelverk som tillåter denna typ av räntesnurror. Detta regelverk är särskilt förmånligt i Sverige jämfört med andra länder. Finansministern har lovat att införa en stopplag senast i januari 2013 för att förhindra att företagen slipper betala skatt i Sverige. 2005 inleddes expansionen inom skola, vård och omsorg för riskkapitalbolagen. Det har alltså inte varit någon okänd företeelse för den nuvarande alliansregeringen. Sedan dess har en koncentration skett och just Carema är ett exempel på detta, då 3i år 2010 sålde företaget till det svensk-tyska riskkapitalbolaget Triton och det USA-baserade KRR. Inom skolan är trenden densamma. Där har företag i våra grannländer Danmark och Norge gått in på den svenska marknaden, eftersom det i dessa länder inte är tillåtet att driva verksamheter med vinstintressen som i Sverige. Det danska riskkapitalbolaget Axcel är till exempel nu ägare till John Bauer, Sveriges näst största utbildningskoncern. Orsakerna till att riskkapitalbolag har intresserat sig för dessa välfärdssektorer är att de förväntas vara relativt okänsliga för konjunktursvängningar och att de genererar ett säkert intäktsflöde. Det har visat sig att kommunerna inte har den kompetens som krävs för att upphandla dessa tjänster på ett professionellt sätt. Det saknas också nationella mått – parametrar – för hur en utförare ska agera för att tjänsterna ska motsvara brukarnas behov och krav. Detta är för övrigt ingen normal marknad, eftersom de som utnyttjar tjänsterna inte är de egentliga kunderna. Det är kommuner och landsting som köper tjänsterna, inte de enskilda medborgarna. De uppföljningar som har gjorts i Sverige, t ex av SNS, och i andra länder, t ex i ”The Death and Life of the Great American School System” av Diane Ravitch (Basic Books) ger heller inga belägg för att resultaten har blivit bättre av att denna typ av aktörer har gått in på dessa områden. Snarare tvärtom. Vi anser att de som ansvarar för och driver verksamheterna inom dessa sektorer ska sätta elever, 176 Skolan sjuka och dem som behöver äldreomsorg i centrum. Exempel finns på hur detta sker i privat regi, t ex i stiftelseform (vanligt när det gäller t ex folkhögskolor) eller kooperativ. Det är väsentligt att det inte är vinsten som är det centrala och att inte brukarna ses som något som genererar denna vinst. De anställda ska ha en trygg och säker anställning och veta att de blir uppskattade för vad de gör för sina elever och patienter, inte för att de berikar ansiktslösa kapitalägare som placerar vinsterna i skatteparadis. Det är också oerhört viktigt att dessa sektorer utvecklas både innehållsmässigt och kompetensmässigt. Dessa drivkrafter finns inte hos riskkapitalbolagen, då de har som syfte att klä bruden som det heter, dvs effektivisera så mycket det går för att sedan sälja företaget vidare. Att effektivisera innebär i första hand att dra ner på personal. Enligt Riskkapitalföreningen är snittiden i Sverige mellan uppköp och försäljning (exit) 3,7 år. Vi anser att privatisering av verksamheten inom skola, vård och omsorg ska ske så att de som arbetar inom verksamheten kan ta över och driva verksamheten i egen regi och verksamheten ska då endast kunna ägas av den eller dem som arbetar inom verksamheten. Vinster ska inte tas ut från verksamheten utan eventuella överskott ska återinvesteras och verksamheten ska inte få säljas eller överlåtas till annan privat huvudman. Miljöpartiet de gröna Nacka yrkar 1. att MP utformar riktlinjer och en politik för partiets agerande inom sektorerna skola, vård och omsorg som baseras på att privat verksamhet inom dessa områden ska fokusera på brukarnas behov och krav och att verksamhetens former därför bör vara sådana att den inte är vinstdriven utan drivs i verksamhetsformer liknande dem som tillämpas i våra nordiska grannländer, 2. att partistyrelsen får till uppgift att utse en arbetsgrupp för att genomföra detta samt att leda arbetsgruppen och omsätta resultatet i praktisk politik. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, besvarad attsats 2 De frågor som motionen behandlar lyfts, såvitt avser skolan, i partistyrelsens proposition 18.1 Kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte. Förslagen däri är mycket lika motionens. Om propositionen bifalls avser partistyrelsen dessutom att arbeta vidare med frågan om hur dess principer skulle kunna överföras till andra välfärdssektorer. Partistyrelsen yrkar därför avslag på attsats 1 med hänvisning till propositionens förslag och detta planerade arbete. En arbetsgrupp av det slag som föreslås i attsats 2 har redan utsetts, varför den attsatsen föreslås anses besvarad. mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 18.5 Motion nr: 18.6 VINSTER I SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETER BELÅNINGSTAK FÖR RISKKAPITALBOLAG SOM SKOLHUVUDMÄN Britt Jakobsson Som framkommit i olika media har stora vinster tagits ut och tillfallit aktieägarna i skattefinansierade verksamheter inom skola och omsorg. Samtidigt har äldre vanvårdats svårt och undervisningen i privata skolor försummats. Sverige tycks vara det enda land som genom politiska beslut eller brist på sådana tillåter att skattemedel förvaltas så. Den obegripligt lättsinniga inställningen från samhällets sida har också resulterat i mycket avancerad skatteflykt, där enorma resurser från det gemensamma hamnat i skatteparadis. Jag menar att eventuella överskott, oavsett kommunal eller privat utförare, bör återföras till verksamheten. Att ett sådant regelverk är fullt genomförbart bevisas av England och våra grannländer. Mats Pertoft Under senare år har antalet så kallade riskkapitalbolag som har startat respektive förvärvat fristående skolor ökat betydligt. Samtidigt har diskussionerna kring de ekonomiska förutsättningarna för fristående skolor framförallt kretsat kring vinster och vinstuttag som befaras hota kvaliteten i dessa skolor. Oberoende av vad man anser om i vilken mån ev vinstuttag hotar kvaliteten i skolorna eller ej är det viktigt att ta den oro som speglas i samhällsdebatten på allvar. Därför är det mycket positivt att regeringen nu tillsatt en utredning kring frågan om ett ev vinstutdelningsförbud för fristående skolor med kvalitetsbrister. Något som undertecknad föreslog i en riksdagsmotion redan för tre år sedan. Jag yrkar Emellertid är frågan om vinstutdelningsförbud ej relevant för riskkapitalbolag, eftersom denna bolagsform har som affärsidé att inte dela ut vinst utan att återinvestera all vinst/överskott i verksamheten i syfte att öka kvaliteten i verksamheten för att efter ett antal år kunna sälja verksamheten till ett betydligt högre pris än det man köpte den för och därmed skapa en rejäl vinst till sina aktieägare. Med andra ord, man delar inte ut vinst, man höjer kvaliteten och man säljer verksamheten dyrt och skapar därmed vinst. Detta förfaringssätt kan emellertid skapa ett nytt problem för skolverksamheten. När ett riskkapitalbolag köper en verksamhet, i detta fall en skola eller en skolkoncern, lägger man oftast lånen som man tagit för att betala köpeskillingen i själva verksamheten. Därmed blir det verksamheten själv som betalar av lånen på köpet. I de fall som köpeskillingen blir hög kan detta innebära betydande kostnader för skolverksamheten. Betydande kostnader som ev kan bli så betungande för skolverksamheten att det medför kvalitetsbrister i verksamheten. 1. att MP verkar för att ett regelverk som tillförsäkrar verksamheten eventuella överskott inom kommunala och privata utförare av vård och utbildning, 2. att MP tar initiativ till en uppstramning av lagar som möjliggör avancerad skatteflykt. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, besvarad attsats 2 De frågor som motionen behandlar lyfts, såvitt avser skolan, i partistyrelsens proposition 18.1 Kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte. Förslagen däri är snarlika motionens, men tar i första hand sikte på verksamhetens syfte (förbud mot vinstsyfte) istället för hur ett eventuellt överskott ska disponeras (förbud mot vinstutdelning). Detta motsvarar den riktning som pekades ut av 2011 års kongress, och i propositionen argumenteras vidare för varför partistyrelsen anser att det är en bättre väg. Om propositionen bifalls avser partistyrelsen dessutom att arbeta vidare med frågan om hur dess principer skulle kunna överföras till andra välfärdssektorer. Partistyrelsen yrkar därför avslag på attsats 1 med hänvisning till propositionens förslag och detta planerade arbete. Förslaget i attsats 2 motsvarar den linje som partiet redan driver (i propositionen lämnas ett par konkreta förslag på hur detta kan genomföras) och föreslås därför anses besvarad. mp.se/kongress Vad jag vet har detta inte hänt, men eftersom det finns en utbredd skepsis i samhället angående vinster och överskott i fristående skolor i aktiebolagsform vore det ändå adekvat att utreda även denna fråga. Det är viktigt att skattebetalarna ska kunna känna sig trygga i att skattemedel i första hand garanterar en bra kvalitet i alla skolor oberoende av huvudman. Konstruktionen av ett belåningstak är lånat från egnahemsmarknaden. Resultatet av införandet av ett belåningstak, dvs ett tak på hur stor andel av husets värderade värde som man får låna med ett hus som säkerhet har visat sig vara effektivt för att dämpa prisstegringen i bostadsmarknaden. Det vore intressant att även utreda införandet av ett liknande belåningstak för friskoleaktörer, dvs en maximal Skolan 177 Kongress 2012 procentsats på hur hög andel av verksamheten som kan användas som säkerhet vid lån på verksamheten. Därmed begränsar man även kostnaderna för lånen som i slutändan kommer att belasta skolverksamheten. Detta vore ett effektivt sätt att säkerställa kvaliteten i friskolorna som ägs av riskkapitalbolag och som inte delar ut vinst men som skapar vinsten åt sina aktieägare genom att först förbättra kvaliteten i verksamheten och därefter sälja verksamheten dyrt efter ett antal år. Kommuner har redan i dag rätt att yttra sig till Skolinspektionen när nya skolor vill starta i kommunen och i dag avslås också allt oftare tillståndsansökningar med hänvisning att det drabbar kommunernas planering för mycket. Kommunens viktigaste verktyg om man upplever för stor konkurrens av fristående skolor är att förbättra sina egna skolor. Partistyrelsen vill inte ha ett kommunalt veto eller etableringsstopp för fristående skolor och föreslår därför att motionen avslås. Jag yrkar Motion nr: 18.8 1. att MP:s riksdagsgrupp får i uppdrag att driva frågan om att införa av ett belåningstak för riskkapitalbolag som är huvudmän för fristående skolor. Partistyrelsens yttrande: Avslag Denna fråga behandlas i partistyrelsens proposition 18.1 Kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte. Motionens förslag motsvaras i stora drag av propositionens förslag om strängare krav vid tillståndsgivning. Partistyrelsen yrkar avslag på denna motion med hänvisning till propositionens förslag. Motion nr: 18.7 KOMMUNER SKA HA RÄTT ATT SÄTTA TAK FÖR ANDEL ELEVER I FRISKOLOR Miljöpartiet de gröna Falun MP har tidigare verkat för friskolor i syfte att ge möjlighet till alternativ pedagogik. Idag handlar friskoleverksamheten till stor del om att berika riskkapitalister. Genom att kommunen måste kunna erbjuda plats för alla elever får vi en överdimensionerad kommunal skola som blir dyrare. Eftersom friskolornas ersättning baseras på kommunens högre kostnad urholkas de kommunala skolornas ekonomi speciellt då friskolorna numera företrädesvis satsar på de billigaste utbildningarna. Miljöpartiet de gröna i Falun yrkar 1. att MP ska verka för att kommunerna ges rätt att sätta ett tak för hur många friskoleplatser som får finnas tillgängliga i kommunen. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionens förslag strider mot den syn på friskolor som partistyrelsen anser att partiet står för. Friskolor är inte ett komplement till kommunala skolor utan ett alternativ. Att sätta ett tak för antalet friskoleplatser i en kommun riskerar att kraftigt begränsa möjligheten för friskolor att fungera på det sättet. 178 Skolan ÄNDRADE ANTAGNINGSREGLER FÖR FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR Miljöpartiet de gröna Nacka Anmälningstid, närhetsprincip och syskonförtur är de principer för antagning i en fristående grundskola som är tillåtna. Det betyder också att skolan kan avstå från att exempelvis nyttja närhetsprincipen vilket inte dess kommunala motsvarighet göra. En betydande del av personbilstrafiken i tätorter och huvuddelen av trafikproblemen vid skolor orsakas av bilskjutsande föräldrar. Det är av miljö-, hälso- och säkerhetsskäl angeläget att samma närhetsprincip vid antagning som gäller för kommunala grundskolor också ska gälla för fristående grundskolor. Fler kompisrelationer i närområdet ger även samma miljö-, hälso- och säkerhetsvinster på fritiden. Miljöpartiet de gröna i Nacka yrkar 1. att MP verkar för att samma antagningsregler som gäller för kommunala grundskolor också ska gälla för fristående grundskolor. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen anser att det är positivt om kommunala och fristående skolor använder samma principer och samma kösystem för antagning i så stor utsträckning som möjligt. MP:s grundinställning har länge varit att samma regler ska gälla för alla skolor, oavsett huvudman. Däremot anser partistyrelsen att vi bör vara något återhållsamma med att lagstifta om allt på detta område. Den aktuella typen av samordning åstadkoms i stället bäst genom att vi politiker i respektive kommun arbetar för bättre relationer och mer samverkan mellan kommunens olika skolor. Partistyrelsen föreslår mot bakgrund av detta att motionen avslås. mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 18.9 KONFESSIONELLA FRISKOLOR Folke Nässla Konfessionella friskolor inom det allmänna skolväsendet är inte förenliga med svensk grundlag. ”All offentlig makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning. Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.” Till konfessionella friskolors försvar kan anföras dels FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, som stipulerar att rätten att välja utbildning för barnen i första hand tillkommer föräldrarna, dels Europakonventionen, artiklar 9 och 14 från 1950 och artikel 2 från 1952, att man har rätt att utöva sin religion genom undervisning och att föräldrar har att tillförsäkra sina barn undervisning i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa övertygelse. Dessa bestämmelser har sin bakgrund i erfarenheterna från Hitlers totalitära stat. Den svenska regeringsformen är överordnad dessa bestämmelser. Barnkonventionen föreskriver att utbildning ska sträva efter utveckling av barnets personlighet, anlag, mentala och fysiska förmågor enligt dess fulla potential. Ur dessa synpunkter drar jag slutsatsen att det ovan hävdade påståendet är riktigt, konfessionella friskolor inom det allmänna skolväsendet är olagliga. Barnens rättigheter kommer i första hand, inte föräldrarnas. Däremot torde inte finnas hinder för bidrag av allmänna medel till olika samfund som utanför skolväsendet vill bedriva etnisk eller religiös verksamhet bland barn, såvida denna inte är förenad med särskild antagning, betygssättning eller liknande. Jag yrkar 1. att MP driver att konfessionella friskolor ej är förenliga med svensk lag, 2. att ge riksdagsgruppen i uppdrag att arbeta för att ej vidare godkänna konfessionella friskolor. Partistyrelsens yttrande: Avslag Frågan om konfessionella eller religiösa friskolor har diskuterats på flera kongresser, senast 2010. Begreppet ”konfessionella/religiösa friskolor” är egentligen missvisande – i Sverige finns inga konfessionella skolor, bara skolor som drivs av konfessionella/religiösa huvudmän. Själva undervisningen ska i Sverige vara helt fri från religiös påverkan. MP:s kongresser har varje gång tagit ställning för mp.se/kongress att religiösa huvudmän, såväl som andra, ska kunna driva skolor. Sverige är bundet av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, av FN:s barnkonvention och av Europakonventionen, att tillåta religiösa huvudmän att bedriva skolverksamhet. Debatten i Sverige har därför i huvudsak handlat om huruvida samhället ska finansiera sådana skolor. Utslagsgivande för MP i frågan har varit att samhället genom den offentliga finansieringen utövar en stark kontroll av verksamheten. Genom den offentliga finansieringen förhindrar man en beroendeställning som skulle kunna påverka skolorna i fundamentalistisk riktning. Motion nr: 18.10 EN BRED SATSNING PÅ HÖJD KVALITET I SKOLANS UNDERVISNING Eva Haglund Stöds av Miljöpartiet de gröna Sigtuna De två senaste årens granskningar av Skolinspektionen visar på att det i många kommuner finns påtagliga brister vad gäller skolornas organisation av undervisningen (Skolinspektionens rapport 2010:5). Skolan har ett avgörande ansvar för att säkerställa att alla elever i undervisningen får de kunskaper de behöver för att möta samhällets krav på sina medborgare. Ett sedan många år försummat behov av kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för skolans lärare har resulterat i stadigt sjunkande kunskapsresultat för ett stort antal elever i grundskolan. De når i många fall efter sina nio år inte upp till godkänt i kärnämnena – svenska, matematik och engelska. De blir heller inte behöriga att söka något av gymnasiets program och högskolans krav hamnar långt utom räckhåll. En nyhet i skollagen från hösten 2011 är att all utbildning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det införs även anmälningsplikt som innebär att om en elev riskerar att inte nå upp till de lägsta kunskapskraven ska läraren anmäla det till rektor. I en särskild skrift, Forskning ger bättre resultat i skolan, har Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas Riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges skolledarförbund och Svenskt Näringsliv enats om att gemensamt arbeta för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som det står i den nya skollagen. Skolan 179 Kongress 2012 Jag yrkar 1. att MP verkar för att statliga medel tilldelas kommunerna, skolans huvudmän, så att lärare i främst svenska och naturorienterande ämnen framöver garanteras kontinuerlig kompetensutveckling i sin undervisning, 2. att MP medverkar till att skolans lärare och skolledning ges det finansiella stöd som krävs för att i praktiken kunna följa aktuell forskning. Det ger den enskilde läraren i arbetslaget möjlighet att omsätta nya kunskaper i den egna undervisningen. Därmed kan den egna skolans resultat höjas och varje elevs måluppfyllelse öka. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Motionens förslag ligger helt i linje med den politik som partiet driver i dag. Under 2011 presenterades ett antal förslag på området, och dessa kommer att ingå, och vidareutvecklas, i partiets vårbudgetmotion. Frågan om forskningsanknytning i såväl skolan som annan kommunal verksamhet berördes även i riksdagsmotionen 2011/12:Ub359 Kunskapsbaserad samhällsutveckling. Delvis behandlas också frågor om kompetensutveckling i partistyrelsens proposition 18.1 Kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte. Med hänvisning till detta föreslås motionen anses besvarad. Motion nr: 18.11 EN BÄTTRE SKOLA Per Almgren och Barbro Johansson Kunskaperna minskar i skolan, speciellt i vissa utsatta områden. Vi måste få skolan att skapa ahaupplevelser. Ingen gör något utan lust om de inte är tvingade eller får betalt. Ingen är motiverad att läsa en massa teori om de inte tycker om den; om de inte är duktiga på att tvinga sig att memorera den. Då handlar det bara om förmåga, inte om intresse. Det är bevisat att tycker man inte om ämnet, så är det inte bara svårare att lära in det, det fastnar inte så länge i långtidsminnet. Ej heller associeras det så lätt till annat, även om det är relevant. Vad man måste göra är att lära ut det pedagogiskt, med hänsyn tagen till hur man lär in. Anlagstest Eleven måste få ett anlagstest inför skolstarten där dennes motoriska och teoretiska inlärningsförmågor kartläggs (i och för sig rudimentärt, men ändå en fingervisning). Detta sker ibland via arbetsförmedlingen, men sällan. Då vederbörande väl har kommit upp i vuxen ålder är det ofta för sent. Denna repeteras under skoltiden för att korrelera utveckling intresse fallenhet mm. Om inte motoriken/estetiken kopplas med den teoretiska inlärningen så att både 180 Skolan teori och de estetiska ämnena får en balans, så kommer helheten att bli lidande. Få elever har kunskap om inlärningskunskap. Få vet hur de lär sig lättare. Få vet hur ord som associera, trappstegsinlärning, repetitionseffekt, mm fungerar. Inte heller urskiljning, diskriminering och ledord. Få vet hur de påverkas av hormoner och instinkter. Om de inte får lära sig hur de reagerar för olika stimulus, och heller inte varför, så kommer de heller aldrig att kunna styra sig själva. När hörde du senast talas om målstyrning, uppföljning osv? Det är begrepp som inom det militära och företagsvärlden länge varit kända. Först nu börjar arbetsförmedlingen införa detta mer planlagt. Aha-upplevelse Hur ska du få fram lärare i t ex filosofi som lyckas levandegöra ett ganska abstrakt ämne för omotiverade elever? Det är skillnad i pedagogik mellan olika lärare. En del blir inte bara ett minne för livet för eleverna, utan dessutom en ledfyr och en ahaupplevelse som levandegör kopplingen mellan olika ämnen och skeenden. Dvs att 1+1 inte bara blir 2, utan 3, 4, och kanske 43 eller mer… Vi måste utgå från oss själva, därför att det är så vi tänker. Vi måste frigöra oss från den gamla dogmatiska hierarkiska skolan med könsförtryck och rädslor. Vi vet via Montessori och andra att lusten är det som styr. Ingen lär sig något om de inte är tvingade eller får betalt, om de inte har lust. Skeenden i tid och rum har samband. Det är dessa som skapar en helhet. Något många lärare ofta inte har en susning om, utan dogmatiskt och fanatiskt kör på i gamla hjulspår. Utan en synbar tanke på hur folk reagerar, beter sig och upplever detta. Illustratoriska illustrationer måste till, för om du inte kan visualisera sambanden, har du heller inte någon motivation. Levandegöra, handlar det om. Där du kan känna att du är en del av helheten och kan påverka denna. (60–70% av LO:s medlemmar upplever att de inte kan påverka sin tillvaro på jobbet och detta skapar arbetsmiljöproblem.) Det är oftast värre i skolan. Vi måste fånga upp dessa lärare som är entusiasmörer Vi vet att det bara är ett fåtal som har denna förmåga och de räcker självklart inte till för alla. Men, kan vi spara deras underbara talang, är mycket vunnet. Dvs att få ihop ett pedagogiskt undervisningsprogram, via data. Så att det blir ett individrelaterat dialogprogram som hela tiden följer eleven, som inte ska sitta i ett kolchosprogram modell korvstoppning och tvingas att följa alla andra oavsett sina egna förmågor. Elev- mp.se/kongress Kongress 2012 en ska inte bara ha betyg i jämförelse med alla andra (detta är bara relevant för ledningen av skolorna), utan betyget ska visa på en relation med hur eleven lär sig själv utifrån sina förutsättningar och annat. Hjälpmedel – verktyg Varje elev ska ha sin egen dator med sitt eget undervisningsprogram (med backup till skolans mainframe), som läraren ska kunna koppla upp sig mot och följa framstegen. Detta kan även ske trådlöst, och i en framtid, även då eleven är hemma. Den tid som frigörs genom att flertalet elever lär sig snabbare och effektivare, även för lång tid, bör användas till mer estetiska ämnen och fysisk träning. Det finns klara belägg för att studieförmågan och viljan ökar med vettig träning även jämfört med extra teoretisk stödundervisning. Rytmisk träning har en direkt inverkan på matematik. Detta upptäckte kvinnliga lärare redan på slutet av 80-talet (som jag hörde från en KvinnaKan mässa i Göteborg) men denna kunskap har tagit en lång väg sedan dess, det är bara ett fåtal skolor som anammat detta. Den extra tiden som frigörs (även från läraren som kan gå ifrån sin kadaverundervisning, för även om han nu har stigit ner från katedern, så är principen densamma sen de senaste 200 åren), kan läraren ägna sig åt att arbeta med aha-upplevelser. De är viktiga såsom nycklar för att gå vidare i undervisningen! Missar du dessa ”waypoints” så står du bara och stampar. Dvs läraren får mycket mer tid att ägna åt de elever som behöver extra hjälp och stöd. Exempel: Det kvittar om du vet hur många My:s eller Py:s ett virus är, om du inte känner det inom dig. Men om någon säger att ett virus är lika stort i förhållande till människan, som en apelsin är till vårt jordklot, då jäklar i min låda, så fattar du. Och glömmer det aldrig. Den sociala träningen EQ = IQ Idag efterfrågas social kompetens nästan lika mycket som konkret kunskap om jobbet. Om eleven får den extra tid som behovs via datorprogrammen, så frigörs det mer tid för att arbeta i grupp. Gruppdynamik och dess faktorer har nästan inga elever en susning om. Ännu mindre har läraren det. Så när vi vet hur gruppdynamiken påverkas så ofantligt mycket borde vi kunna applicera detta i verkligheten. Få vet hur hierarki påverkar en grupp. Tester i skolan med en delning av en klass där den ena gruppen får en härskande roll, visar hur skrämmande lätt det är att påverka gruppen genom att man kan få elever att tycka nästan vad som helst och att mobba andra utifrån diametralt motsatta ståndpunkter. Militären har denna kunskap. Först nu börjar det sippra ner i resten av samhället. Det har hållits flera TV-program mp.se/kongress om detta, men för övrigt har det varit rätt tyst. Impulskontroll och belöningssystem har först nu blivit utvecklade så att elever kan bedömas utifrån kända parametrar. Få lärare har kunskap om dessa stötestenar trots att flertalet i fängelser har problem med just detta. (Kopplas ofta ihop med ”bokstavssjuka”, ADHD osv.) Tävlingsmomentet är förhärskande trots att vi vet att dagens samliv kräver mer samarbete. Här finns stora brister. Djungelns lag Hormoner och instinkter har få elever reda på, vilket gör att djungelns lag råder på rasterna och få lärare har kunskap, vilja eller förmåga att visa på reella alternativ. Jag vidhåller att vi behöver utbildning med mer praktisk och verklighetsnära inriktning – för alla elever, även för samhällsvetarna. Nästan alla (enligt normkurvan) har olika sätt att lära sig. Även om Sehöra-göra-metoden är grunden i en del fall, så har elever olika inlärningssystem, liksom det är skillnad mellan män och kvinnor. Dvs, en del lär sig bättre genom att läsa instruktionerna, andra genom att göra något, medan den tredje kanske behöver både stöd och konkreta exempel för inlärning. För mycket teori förbättrar inte förståelsen för ekosystemen, utan riskerar tvärtom att ännu mer fjärma eleverna från den fysiska och praktiska verklighet vi alla lever i och som vi är helt beroende av för vår överlevnad. Ok, skolorna kan inte ta med hela verkligheten men vad jag tycker är viktigast är själva kopplingarna mellan teori och praktik och sambanden mellan människor. Går det att få eleverna mer insatta i detta innan de går ur skolan så är mycket vunnet. Men detta hänger på en mer effektiv och differentierad undervisning som även inbegriper hur och varför eleven beter sig som den gör, dvs självkunskap – för att förstå andra. Vi yrkar 1. att MP verkar för att elever får en anlagstest under tiden då de skolas in, så att det går att fastställa hur eleven tar in kunskap, för att underlätta framtida inlärande, 2. att MP verkar för att det inom skolans värld arbetas på att förbättra kopplingar mellan motorik, estetik och teoretisk inlärning så att elever som har vissa inlärningsproblem får stöd via estetiska ämnen som gymnastik, musik/rytmik, och en utökad information om inlärningspedagogiken, så att detta underlättar för eleven att förstå hur den lär sig lättast, 3. att MP verkar för att det skapas interaktiva inlärningsprogram på data, av duktiga pedagoger. Till att börja med som tester och experiment för att utröna hur aha-upplevelser skapar broar till en ökad förståelse, Skolan 181 Kongress 2012 4. att MP verkar för att elever får lära sig hur viktigt det är med hierarkisk påverkan mm i skolan, 5. att MP verkar för att elever genom gruppträning får lära sig vikten av EQ i förhållande till IQ, 6. att MP verkar för att skolan arbetar mer utifrån elevens egen parameter och situation och skapar kopplingar till skeenden i nuet, med forntid och konsekvenser i framtid, så att eleven förstår denna dialog både inre (inom sig själv) och yttre i samspel med andra, 7. att MP verkar för att underlätta för lärare som har en pedagogisk fallenhet att sammanfatta sin kunskap, så att det går att utveckla en pedagogik som kan anammas och användas av andra lärare som inte alltid har denna specifika förmåga. Till att börja med som experimentverksamhet, men med kopplingar till en positivare mer konstruktiv lärarpedagogik än katederundervisning, 8. att MP verkar för att i en framtid där dessa program finns tillgängliga, tilldela varje elev med en egen studiecentral i form av en dator kopplad till skolans datacentral, där skolan kan gå in i varje elevs skolarbete och göra utvärderingar och tillägg i den mån det behövs. Denna kan vara kopplad på så sätt att eleven kan få stöd och hjälp även privat vid t ex skolarbete (läxor/uppgifter) i hemmet via internet och skolan, via skolans dator eller ett interaktivt inlärningsprogram i datorn, 9. att MP verkar för att det utbildas fler elever som inte bara är kamratstödjare, utan även får utbildning i hur djungelns lag påverkar oss, så att vi flyttar fokus från tävlingsmomentet över till ett samarbete sinsemellan, 10. att MP verkar för att det ställs mer pengar till förfogande till de lärare som likt Klass 9A är villiga och intresserade av att arbeta mer intensivt för att åstadkomma bättre resultat och att detta utvärderas mer än idag, 11. att MP verkar för att entusiasmera tankar på att dessa olika verktyg och moment kan sammanställas i en praktisk form så att det finns utvärderingsmöjligheter att kunna göra jämförelser med den gamla skolan. Partistyrelsens yttrande: Avslag En i det närmaste identisk motion avslogs av kongressen 2011. Partistyrelsen ansåg då, och anser alltjämt, att även om det finns en del i motionen som går att sympatisera med så väcker annat betydligt mera skepsis. Sammantaget tycker partistyrelsen i alla händelser att förslagen är alltför detaljerade för att tas som beslut på en kongress. Kongressen bör inte ta beslut om vilka sorts lärare som ska tillgång 182 Skolan till resurser, eller hur och av vem interaktiva dataprogram ska utvecklas. Vi vill ju att det ska finnas en mångfald av skolor, och att de ska kunna arbeta på olika sätt. Motion nr: 18.12 FÖRBÄTTRINGAR AV SVENSKA SKOLAN Björn Björkegren Bakgrund: Mellan 1995 och 2004 jobbade jag på grundskola och ungdomsgymnasium. Jag upplevde ett stegvis förfall och tilltagande kaos samt uppgivenhet. Det har uppenbarligen inte blivit bättre sedan jag tröttnade och slutade att, liksom många män med mig, jobba inom skolan. Med tanke på detta faktum uppmanar jag MP att aktivt verka för följande enkla och självklara åtgärder för att skapa en fungerande och seriös arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Sammanfattning: Dessa åtgärder, på pappret kanske lite gammalmodiga men garanterat billiga och effektiva, kommer att framförallt gynna de svaga och utsatta eleverna och därmed mildra de sociala motsättningarna och det eskalerande klasskriget här i Sverige. Jag yrkar 1. att MP verkar för att läraren åter sätts i centrum som den självklara pedagogiska resursen – m a o kör katederundervisning så det visslar om det, 2. att MP verkar för att det införs en timmes gympa eller annan fysisk aktivitet varje skoldag – detta skapar lugn och är även mycket viktigt för den sviktande folkhälsan, 3. att MP verkar för att det åter blir tillåtet för lärare och övrig personal att hugga tag rent fysiskt i stökiga och hormonstinna elever utan att bli absurt anklagade för misshandel och/eller försök till våldtäkt – fysisk beröring utsöndrar dessutom oxytocin som är lugnande, 4. att MP verkar för att man rent generellt slutar se på barn och ungdomar som små vuxna eller jämbördiga kompisar, utan som, ja just det, barn och ungdomar som behöver en tydlig och rak vägledning i skolan och även i övriga livet, 5. att MP verkar för att man skapar praktiska alternativ för de elever som är skoltrötta och låter dessa komma igen teoretiskt senare i livet på komvux eller folkhögskola. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1-4, besvarad attsats 5 Attsats 5 ligger i linje med den politik som partiet driver i dag och partistyrelsen föreslår därför att mp.se/kongress Kongress 2012 den ska anses besvarad. Övriga attsatser ställer sig partistyrelsen mycket tveksam till. Attsats 2 är ett i och för sig sympatiskt förslag som dock är alltför detaljstyrande – partistyrelsen anser att den typen av beslut bör fattas av varje skola för sig och inte av statsmakterna. Attsats 1 innebär på samma sätt ett detaljstyrande av pedagogiken på ett sätt som partistyrelsen anser att vi politiker inte bör ägna oss åt. Attsats 4 har en oklar innebörd – vad skulle det rent konkret få för följd att bifalla den? Attsats 3, slutligen, tar partistyrelsen bestämt avstånd ifrån. Större inslag av fysiskt tvång är inte lösningen på eventuella ordningsproblem i skolan. Sammantaget yrkar partistyrelsen avslag på attsatserna 1-4. Motion nr: 18.13 LÅTA ALLA SKOLOR ARBETA ENLIGT ALTERNATIVA LÄROPLANER Mats Pertoft Sverige har sedan länge en målstyrd skola där regering och riksdag anger målen och det är upp till professionen/lärarna att finna de bästa och mest lämpade pedagogiska vägarna för att eleverna skall kunna nå målen med de bästa resultaten. Detta var möjligt enligt den gamla läroplanen som gällde fram till 2011-07-01, men i den nya av alliansen beslutade läroplanen är det inte möjligt fullt ut, och regeringen har varit tvungen att införa undantag för Waldorfskolor när det gäller läroplan, betyg och lärarutbildning. Detta är olyckligt. Alla skolor borde t ex få möjlighet att välja att arbeta enligt Waldorfskolornas läroplan eller någon annan alternativ läroplan, under förutsättning att man når skolans kunskapsmål. Det borde vara möjligt för alla skolor, fristående som kommunala, att arbeta med alternativ pedagogisk profil och arbeta efter en alternativ läroplan. Alla skolor ska naturligtvis arbeta efter innehållet i värdegrundsdelen i den nationella läroplanen men det är viktigt att utrymme ges för stor pedagogisk mångfald i övrigt. Att vara tvungen att följa de nationella styrdokumenten fullt ut kan göra detta svårt. Därför anser vi att alla skolor, kommunala såväl som fristående, efter prövning av Skolverket ska kunna få undantag från skyldigheten att fullt ut följa den nationella läroplanen och i stället arbeta efter en annan läroplan. Att en skola kan få möjlighet att arbeta efter en alternativ läroplan betyder inte att det blir fritt att välja vilka styrdokument som helst. En kvalitetsgranskning av Skolverket bör ske för att pröva att den alternativa läroplanen i allt väsentligt motsvarar den nationella. På det sättet uppmuntras en mångfald inom svenskt skolväsende och en utveckling där nya metoder och alternativ pedagogik får frodas och utvecklas. Jag ser mycket kritiskt på regeringens attacker mot den pedagogiska mångfalden när man försvårar för fristående pedagogiska alternativ att mp.se/kongress arbeta efter sina pedagogiska metoder. Jag föreslår därför att riksdagen till regeringen uttalar som sin mening att alla skolor, oberoende av huvudman, ska ha möjligheten att arbeta efter alternativa läroplaner som t ex waldorfläroplanen efter det att Skolverket prövat och godkänt läroplanen som likvärdig den av riksdagen fastställda läroplanen. Jag yrkar 1. att ge MP:s riksdagsgrupp i uppdrag att driva frågan om att låta alla skolor arbeta enligt alternativa, av Skolverket godkända, läroplaner. Partistyrelsens yttrande: Bifall Motionen ligger i linje med partiets syn på mångfald inom skolan. Förutsatt att grundläggande kriterier, så som de anges i skollagen, uppfylls bör enskilda skolor ha möjlighet att använda sig av alternativa pedagogiker. Den föreslagna ordningen med krav på tillstånd från Skolverket, förenad med den tillsyn som Skolinspektionen utövar, bör räcka för att tillse att kvaliteten hålls på en godtagbar nivå och att de grundläggande målen med skolan nås. Motion nr: 18.14 OBLIGATORISK SOCIAL VIKTNING AV SKOLPENGEN Mats Pertoft Detta är en motion om att införa en lagstadgad obligatorisk social viktning av skolpengen i alla landets kommuner. I Skolverkets stora forskningssammanställning kring frågeställningen varför svenska skolor har sackat efter i internationella kunskapsmätningar framställs frågan om social viktning av skolpengen som en av fem avgörande faktorer. Med social viktning avses här att den individuella skolpengen som följer varje elev viktas utifrån om eleven kommer från ett bostadsområde med positiva eller negativa sociala faktorer. Som negativa faktorer avses här t ex hög arbetslöshet, hög andel socialbidragstagare och låg utbildningsnivå. Skolverket lyfter särskilt fram att för att komma till rätta med den minskande likvärdigheten inom svensk skola avseende hela landet är det av stor betydelse att tillföra skolor i s k utsatta områden med negativ social belastning ökade resurser. I en undersökning från RUT, riksdagens utredningstjänst, visar det sig att så gott som alla landets kommuner använder ett elevpengssystem, men endast ca 30% viktar denna elevpeng med en social faktor inom grundskolan. Med tanke på att skoldebatten i mycket handlar om bristande nationell likvärdighet i skolresultat och att Skolverket speciellt pekade ut den sociala til�läggsfaktorn i skolpengen som en mycket viktig faktor som borde öka i syfte att komma tillrätta med den bristande likvärdigheten måste det anses som Skolan 183 Kongress 2012 mycket anmärkningsvärt att endast ca 1/3 av landets kommuner använder sig av en social viktning av skolpengen. Detta trots att debatten i frågan har varit stor på den nationella arenan och knappast någon inom skolvärlden kan ha undgått frågeställningen. Frågan är mycket angelägen och även om riksdag och regering i normala fall borde använda sig av stor återhållsamhet ifråga om att blanda sig i kommunala fördelningsfrågor på detaljnivå så måste denna fråga anses vara av så stor betydelse att det måste anses att det behövs en nationell reglering om att kommunerna måste införa en social viktning av sina skolpengar. Detta i syfte att säkerställa att elever med sämre förutsättningar får mera likvärdiga förutsättningar att nå skolans mål. Jag föreslår därför att MP:s kongress ger MP:s riksdagsgrupp i uppdrag att driva frågan om att lagstifta om att Sveriges kommuner inför en obligatorisk viktning av skolpengen med en social faktor. Jag yrkar 1. att MP:s riksdagsgrupp får i uppdrag att driva införandet av en lagstadgad obligatorisk social viktning av skolpengen i alla landets kommuner. Partistyrelsens yttrande: Avslag MP anser att resurser ska fördelas efter behov. Partistyrelsen sympatiserar därför med andan i motionen, men är tveksamma till om nationell lagstiftning är rätt väg att gå just nu. Bland annat saknas en bra nationell modell för hur social viktning bör genomföras. I dagsläget framstår det som bättre om denna fråga kan drivas lokalt. Partistyrelsen föreslår därför att motionen avslås, men lägger motförslaget att kongressen uppmanar partiets lokalavdelningar att driva frågan. Förslag på ny attsats från partistyrelsen: att MP:s lokalavdelningar uppmanas driva införandet av social viktning av skolpengen. Motion nr: 18.15 4-DAGARS SKOLVECKA BEHÖVER MÖJLIGGÖRAS Thomas Trång Under 2011 blev det tydligt att många små skolor skulle kunna få problem med behöriga lärare. Diskussioner på arbetsplatser och i media har påtalat problem med att all undervisande skolpersonal ska vara ämnesbehöriga. Många tror att små skolor får stängas, att skolskjutsandet kommer att öka och därmed får många yngre grundskoleelever totalt sett längre skoldagar. Det här oroar många som har med skolan att göra och behörighetskravet kan uppfat184 Skolan tas som ett hot. Den svenska grundskolan ska vara lika i landet, men tidsavståndet till skolorna varierar i mycket hög grad, och därmed också skoldagens totala tidsåtgång. Grundskoleelever har ca 22 timmars undervisning varje vecka eller 4,5 timmar varje dag. (Om skoldagen i stället var 5,5 timmar, skulle 4-dagarsveckan vara klar.) Många elever har gångavstånd till sin undervisning men det finns också elever som åker skolskjuts. I många fall är skolskjutstiden acceptabel, men det finns elever som har en restid på 10 till 15 timmar per vecka, för 22 timmars undervisning. Proportionellt motsvarar det för en 40 timmars arbetsvecka, en restid på 25 timmar i veckan. Vilken vuxen skulle acceptera det för sin egen skull? Elever som då har lång restid till undervisningen måste kliva upp tidigare än övriga elever, komma hem senare än andra elever och dessutom då få bortåt (22+15) 37-timmarsvecka. (Här finns ännu inte någon anpassning till morgonmänniskor eller kvällsmänniskor. De morgontrötta människorna, och sannolikt också samhället, missgynnas i nuvarande system.) Med det nya kravet att all undervisande personal fr o m 2015 ska vara ämnesbehöriga, kan skolor med få elever tvingas slå igen portarna och ännu fler elever får längre skolskjutstid. Ämnesbehörighet ska ju gagna eleverna, då kan inte skolsystemet i övrigt vara utformat så att regelverket i sig tröttar ut eleverna med långa skolskjutstider fem dagar varje vecka. För att underlätta skoltiden för både elever, föräldrar och skolplanerare och personal, är det av stor betydelse att behöriga lärare kan pendla mellan skolorna för elevernas skull, men framförallt att elevernas restid till och från undervisningen kan hållas nere. Det är inte humant att låta regelverket kring skoldagens förläggning och antal läsdagar per läsår vara lika i hela landet. Skolförordning (2011:185) 3 kap. Lärotider, Läsår 2 §: ”Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.” Skolarbetets förläggning, 4 §: ”Elevernas skolarbete ska förläggas måndag fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.” Redan idag tas för lite hänsyn till morgonmänniskor respektive kvällmänniskor. Ibland styr t o m kollektivtrafiken och inte pedagogiken när skolan ska börja eller sluta för dagen. Skolorna måste ges möjlighet att utforma skolveckans undervisning, för bästa möjliga elevresultat. mp.se/kongress Kongress 2012 Jag yrkar 1. att MP verkar för att möjliggöra fyradagarsvecka för alla grundskoleelever/grupper om det finns särskilda skäl. Partistyrelsens yttrande: Avslag Skolinspektionen har att granska att alla elever får den skolgång de har rätt till. MP har varit drivande att skärpa den kontrollen. Vi tror att det är bra med pedagogisk frihet som gör det lättare för alla barn och föräldrar att hitta en skola som ger just dem de bästa förutsättningarna. Det kräver dock en fungerande kontroll så att inte den pedagogiska variationen inte leder till en skola som ger barn ojämlika förutsättningar. Skolinspektionen har vid något tillfälle haft att pröva lokala försök med kortare skolveckor och har då bedömt att de införts av besparingsskäl snarare än pedagogiska skäl och att det inte varit möjligt att ge alla barn den undervisning som läroplanen kräver på kortare skolveckor. Partistyrelsen bedömer att det inte finns anledning att liberalisera de regler som gäller i dag, och ser med oro på vilka effekter det skulle kunna få i samband med de nedskärningar på skolan som regeringen nu genomför. Vi yrkar därför avslag på motionen. Motion nr: 18.16 en rättighet för eleverna. Att göra elevhälsovården till en rättighet för eleverna innebär att skolhuvudmannen ovillkorligen måste svara upp mot de lokala behoven som finns på varje skola utan att detta behov måste definieras centralt för hela landet. Detta innebär även att skolhuvudmannen får ett betydligt större ansvar för elevernas hälsotillstånd och för att kontinuerligt hålla sig informerad över hur eleverna mår i syfte att kunna möta upp elevernas behov av elevhälsovård. Ett stort steg mot en bättre hälsa för våra barn och ungdomar. Jag yrkar 1. att riksdagsgruppen får i uppdrag att driva frågan om att införandet av elevhälsovården som en rättighet för alla elever inom det svenska skolväsendet. Partistyrelsens yttrande: Bifall I samband med partistyrelsens arbete med en hälsooch sjukvårdsrapport har många lyft behovet av en bättre fungerande elevhälsa, inte minst i friskolorna. Att lagstifta om elevhälsovård som en rättighet ligger väl i linje både med annan rättighetslagstiftning inom kommunens ansvarsområden och med det arbete med att stärka patientens rättigheter i hälso- och sjukvården som pågår i partiet. ELEVHÄLSOVÅRD SOM RÄTTIGHET Mats Pertoft Elevhälsovården inom svensk skola har stärkts i och med den nya skollagen som började gälla från 201107-01. Det är utmärkt. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det nu finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Detta gäller för alla skolhuvudmän, såväl kommunala som fristående. Emellertid finns det fortfarande inom skolväsendet en bred diskussion och osäkerhet kring hur den nya skollagen skall tolkas när det gäller frågan hur många elever en skolsköterska, läkare respektive psykolog ska ansvara för. Denna diskussion är inte ny och i princip omöjlig att definiera exakt eftersom behovet av hälsovård är lokalt betingat samt kan variera av många olika skäl. Samtidigt är det ett reellt problem att många elever och vårdnadshavare upplever stora brister i elevhälsovården och dess bemanning kommer upp i debatten i jämna mellanrum. Denna motion läggs för att initiera ett annorlunda angreppssätt på denna fråga. Istället för att på central nivå i Stockholm försöka definiera hur mycket personal som behövs inom Sveriges skolväsende bör vi byta fokus och se problematiken ur elevernas perspektiv. Det är dags att kräva en elevhälsovård som mp.se/kongress Skolan 185 Kongress 2012 19. TRAFIK Motion nr: 19.2 Motion nr: 19.1 Miljöpartiet de gröna Södertälje Att sitta ensam i sin bil och pendla flera mil om dagen till sin arbetsplats är för vissa svårt att komma ifrån men för många bör det gå att samåka till och från jobbet. Vissa gör det så klart redan idag men incitamenten för samåkning behöver öka om tranportsystemet ska bli mer hållbart. Samåkning innebär inte bara minskade koldioxidutsläpp utan även färre köer och minskat behov av nya kostsamma vägdragningar, under förutsättning att det verkligen blir fler som väljer att samåka. I Sverige har vi på flera håll körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m fl. Det är ett viktigt instrument för att öka kollektivtrafikens attraktivitet och ett incitament för att välja kollektivtrafiken. För dem som väljer ett mer hållbart transportsätt genom att åka flera i samma bil istället för att åka ensamma saknas dock liknande incitament och regler. Det är viktigt att premiera eftersträvansvärda val, därför bör staten på sina vägar där det är möjligt och passande pröva körfält för dem som samåker. Detta kan ske på olika sätt, kanske under vissa specifika delar av dygnet och reglerat till ett minimum av antal resenärer. Ett annat alternativ är att ge statliga bidrag till lokala vägdragningar som inkluderar någon form av körfält för samåkning. MOMSFRI KOLLEKTIVTRAFIK Rickard Grönborg Stöds av Miljöpartiet de gröna Sigtuna Momsfri kollektivtrafik bidrar till större samhällsnytta och mindre utsläpp. Utsläppen från transporter ökar och ökar för varje år. Utvecklingen går åt helt fel håll. Sverige är i behov av att ta nästa steg när det gäller utsläppen från persontransporter. Det kollektiva resandet med spårbunden trafik och buss måste öka och bli attraktivt i hela landet. Många väljer bilen på grund av priset på tågbiljetter och annan kollektivtrafik. I dagsläget är momsen på biljetter med kollektivtrafik 6%. Kollektivtrafikbranschen har målet att fördubbla antalet resor till år 2020. Genom att ta bort momsen för kollektivtrafiken kan staten bidra till att skapa en attraktivare och billigare kollektivtrafik som många efterfrågar och hjälpa branschen att nå sitt högt ställda och ambitiösa mål. Kollektivtrafiken bidrar till andra samhällsekonomiska effekter och bör därmed inte beskattas. Det måste bli billigare att åka kollektivt helt enkelt. De som minskar sina klimatutsläpp måste gynnas mer. MP är det tredje alternativet i svensk politik och det är viktigt att gå före och visa att vi har större ambitioner när det gäller klimatet och kollektivtrafiken. MP bör i samband med en momssänkning verka för att SJ AB sänker sina priser med motsvarande 6%. Det är viktigt att statligt ägda företag går före och visar vägen för branschen. Jag yrkar 1. att MP verkar för lägre priser på kollektivtrafikresor med spårbunden trafik och buss genom att ta bort momsen på dessa resor, 2. att MP verkar för att ge SJ AB i uppdrag att sänka biljettpriserna med 6% i samband med införande av momsfria kollektivtrafikresor. Partistyrelsens yttrande: Avslag EU-regelverket gör det omöjligt att ha lägre än 6% moms. För att det ska löna sig att åka kollektivt bör MP driva att alla subventioner av fossilbränsledriven trafik fasas ut. Vi arbetar med att få ner priserna på tåget. 186 Trafik DET SKA LÖNA SIG ATT ÅKA TILLSAMMANS Ett exempel på en väg där körfält för samåkning, eventuellt i kombination med fordon i linjetrafik m fl borde kunna prövas är E4:an mellan Stockholm och Södertälje som nyligen utvidgats och är minst trefilig hela vägen. Att pröva körfält för samåkning på några platser i landet skulle vara ett tydligt incitament för ökad samåkning och därmed minskade koldioxidutsläpp. Miljöpartiet Södertälje yrkar 1. att ansvariga riksdagsledamöter lägger förslag i riksdagen om att införa samåkningsfiler/samåkningskörfält på någon eller några av de stora pendlingsvägarna, 2. att partiprogramsrevideringsgruppen inarbetar förslag på hur samåkningen kan öka i det kommande förslaget till partiprogram. Partistyrelsens yttrande: Avslag Kollektivtrafikkörfälten behöver reserveras för kollektivtrafik mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 19.3 EN JÄRNVÄG MED MÄNNISKAN, GODSTRANSPORTER OCH MILJÖ I CENTRUM Roger Bydler Den nu förda järnvägspolitiken leder åt helt fel håll. Vi har fått sämre punktlighet i järnvägstrafiken, antalet störningar har ökat, informationen till trafikanterna är bristfällig och godstrafiken har stagnerat. Järnvägsföretagen kräver mer långsiktiga förutsättningar för att kunna göra investeringar i lok och vagnpark samtidigt som investeringar och underhåll av järnvägsnätet är – trots regeringens skryt om järnvägssatsningar – långt ifrån tillräckliga. Samtidigt ser vi ett allt större intresse och behov från medborgarna att åka kollektivt samt från företagen att välja miljövänliga transportalternativ. Allt talar alltså för en gynnsam utveckling för tågsektorn – men just nu fungerar det bara inte. Varför har det blivit så? Vi har helt enkelt fått ett strukturfel i den svenska järnvägssektorn och som egentligen inleddes redan 1988 när SJ delades upp i en trafikdel och en infrastrukturdel, Banverket. Då inleddes en resa där SJ först bolagiserades och sedan styckades upp i ett antal självständiga bolag. Denna bolagisering inleddes 1992–1993 med att Rail Combi AB bildades. 2001 drog den stora bolagiseringen igång och hela verksamheten styckades upp utifrån synsättet att samordningen mellan de olika bolagen skulle ske genom marknadens försorg. Att järnvägssystemet består av ett antal olika delar som är starkt beroende av varandra trodde man alltså skulle lösa sig självt. De bolag som bildades var: • SJ AB för persontrafik • Green Cargo AB för godstransporter • Euromaint AB för verkstäder, dvs underhåll av rul�lande materiel • Train Tech Engineering AB för ingenjörs- och tekniktjänster • Jernhusen AB för fastigheter och stationer • Trafficare AB för städning och växling • Unigrid AB för IT-verksamheten Vissa av dessa bolag har sedan sålts till privata ägare. Så köptes t ex Trafficare AB av det danska bolaget ISS och kallas därefter ISS Trafficare. 2005 köptes i sin tur ISS av den amerikanska storbanken Goldman Sachs och Wallenbergägda riskkapitalbolaget EQT. SJ AB har anlitat ISS Trafficare, men funderar nu på att lägga verksamheten i egen regi. Unigrid AB såldes till det franska it-företaget Capgemini i partnerskap med norska EDB. Euromaint AB köptes av Ratos. Regeringens avkastningskrav på samtliga statliga bolag – 10% på SJ AB – och vinstmarginal- mp.se/kongress kraven på de bolag som övergått i privat ägo, innebär naturligtvis att kostnaderna för person- och godstransporterna ökar och därmed även priserna till kunderna. En motsvarande utveckling har skett på infrastruktursidan. Således bolagiserades Banverket Produktion 1 januari 2010 under namnet Infranord AB. Deras största konkurrenter är idag Strukton Rail och det engelska Balfour Beatty AB. Det senare fick Trafikverket förra året lösa ut med en summa uppgående till 125 miljoner kronor från ett kontrakt de hade misskött. Strukton Rail och Balfour Beatty agerar ibland på den svenska marknaden tillsammans i s k joint ventures. Trafiken på järnvägsnätet har successivt konkurrensutsatts. Det började med godstrafiken, sedan blev det den regionala järnvägstrafikens tur och från 1 oktober 2011 även persontrafiken i övrigt. Tillgången till tåglägen ska därmed auktioneras ut med årliga auktioner. Investeringar i rullande materiel ska alltså baseras på tillgång till spåret med en utsträckning på ett år. Lok och vagnar har normalt en livslängd på 30–40 år. Det man dessutom har missat är att se till att biljettsystemen tillåter biljettköp som täcker olika tågoperatörer. Man har ett avreglerat persontrafiksystem utan en så grundläggande infrastruktur som ett fungerande, gemensamt biljettsystem. I samband med att persontrafiken helt avreglerades höjs nu även banavgifterna. Dessutom avreglerades den regionala kollektivtrafiken 1 januari 2012, vilket alltså innebär att tågtrafikens konkurrenssituation försämras både gentemot flyget och gentemot busstrafiken. Avregleringen har även lett till att trafikantinformationen inom järnvägssektorn har försämrats. Trafikverket ansvarar för denna vad gäller stationer och perronger, men kan naturligtvis inte ge en heltäckande information då störningar av olika slag uppstår och där det är tågföretagen som ansvarar för de åtgärder, t ex ersättningstrafik, som behöver göras. Sammantaget innebär detta att den för ett fungerande järnvägssystem så fundamentala kopplingen mellan trafik och järnvägsinfrastruktur helt har slagits i spillror. En fragmentisering av det för bara 20 år sedan fungerande järnvägssystemet har gjort att vi idag har en situation där roll- och ansvarsfördelningen baseras på att marknaden ska se till att det fungerar, vilket det naturligtvis inte gör, där förutsättningarna för långsiktiga planer och satsningar för aktörerna saknas och där finansieringen saknas för investeringar, vidmakthållande och underhåll av infrastrukturen. Vi har fått en konkurrensmodell som innebär ”konkurrens på spåret” – unik i världen idag – medan man t ex i det land som tillsammans med Sverige gått längst i avreglering i Europa, nämligen England, Trafik 187 Kongress 2012 åtminstone nöjt sig med en konkurrens ”om spåren”. Att det sen inte har varit någon succé i England heller är en annan sak. Jag yrkar 1. att MP verkar för att SJ åter får monopol på persontrafiken på de viktigaste järnvägsstråken, 2. att MP verkar för att långsiktiga koncessioner ska tillämpas i de fall där järnvägstrafik läggs ut på anbud och att järnvägshuvudmännen i dessa fall äger den rullande materielen, 3. att MP verkar för att avkastningskraven för SJ AB, liksom övriga statligt ägda bolag inom järnvägssektorn sänks kraftigt, 4. att MP verkar för en total översyn av gränssnitten mellan aktörerna inom järnvägsområdet och analys av vilka konsekvenserna har blivit av den uppdelning och avreglering som har genomförts sedan början av 1990-talet och agerar för en bättre samordning, t ex mellan Trafikverket, SJ och Jernhusen samt att i de fall EU-lagstiftning kräver konkurrensutsättning som får negativa effekter eller om andra skäl finns, agerar för att sådan verksamhet återförs i lämplig statlig verksamhetsform, 5. att MP verkar för att bättre förutsättningar skapas för att öka flödeskapaciteten på nuvarande järnvägsnät/spårkapacitet, 6. att MP verkar för att investeringar och underhåll av järnvägsinfrastrukturen ges de ekonomiska förutsättningar som ger person- och godstransporter på järnväg den framträdande roll som samhällsutveckling och miljökrav kräver, 7. att MP verkar för en översyn av styrning och organisation av investeringar och underhåll av järnvägsinfrastrukturen och Trafikverkets framtida roll i dessa sammanhang. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1 och 2, besvarad attsats 3–7 MP har tidigare kongressbeslut på att SJ ska ha ensamrätt för den interregionala tågtrafiken. Vid upprepade tillfällen har MP motionerat om detta i riksdagen. Att ge andra tågoperatörer långsiktiga koncessioner motverkar syftet att åstadkomma den samlade och koordinerade tågtrafiken som bäst förmår att öka tågtrafikens andel på de klimatstörande transportslagens bekostnad. Alla företag som vill reinvestera eller investera i nya produktionsmedel. Eftersom SJ inte har något stadsstöd är avkastningen en förutsättning för att kunna köpa nya tåg eller uppgradera de tåg man redan har. Det MP vid upprepade tillfällen har ställt sig kritiskt 188 Trafik till är bl a att vinsten inte återinvesteras utan blir vinstutdelningen till staten. Partistyrelsen är positiv till motionens krav på en översyn av gränssnitten mellan aktörerna inom järnvägsområdet och analys av vilka konsekvenserna har blivit av den uppdelning och avreglering som har genomförts sedan början av 1990-talet. Partistyrelsen är också positiv till att MP agerar för en bättre samordning. Detta har MP verkat för tidigare bl a genom det pm om en ny tågordning som presenterades i Almedalen 2011 och riksdagsmotioner. Såväl i budgetmotioner och partimotioner som i opinionsbildning har MP under en lång tid gett en mycket hög prioritet åt att förbättra järnvägssystemets kapacitet, flöde och pålitlighet. MP var det parti som reagerade snabbast och kraftigast när den nuvarande tågtrafikens sårbarhet blev väldigt uppenbar i samband med snökaoset 2010. Partiet lyfte förutom bristande anslag även de koordineringsproblemen som är resultatet av det ökande antalet operatörer på den avreglerade järnvägsmarknaden i kombination med uppstyckningen av det offentliga ansvaret på flera olika aktörer. Förslag på ny attsats 4 från partistyrelsen: att MP verkar för en total översyn av gränssnitten mellan aktörerna inom järnvägsområdet och analys av vilka konsekvenserna har blivit av den uppdelning och avreglering som har genomförts sedan början av 1990-talet och att MP agerar för en bättre samordning. Motion nr: 19.4 OM JÄRNVÄGAR Leif Stenberg Sverige behöver satsa mycket mer pengar än vad som satsats under de senaste årtiondena på att underhålla och förbättra järnvägsnätet så att en större andel av person- och godstrafiken kan ske med tåg. Det finns en underhållsskuld för eftersatt underhåll på landets järnvägar på runt 38 miljarder, anläggningar som behöver renoveras eller bytas ut. Det finns ett stort antal lokala brister i standard och kapacitet på järnvägarna som kan åtgärdas inom 2–8 år från byggstart, t ex låg tillåten högsta hastighet, för låg bärighet, dålig bärighet på spår eller underbyggnad, avsaknad av platser för smidiga tågmöten, snäva kurvor som begränsar farten, gamla växlar som bara tillåter max 40 km/h, otillräcklig utbyggnad av signalsystemet osv. Allt detta kräver åtgärder på flera 10-tals miljarder kronor. På några få håll i landet finns det också behov av att bygga helt nya järnvägar. Eftersom sådana projekt är kostsamma är mp.se/kongress Kongress 2012 det mycket viktig att pengarna används på ett förnuftigt sätt så att angelägna satsningar på underhåll och åtgärder av lokala brister i järnvägsnätet inte trängs undan. Inför det föregående valet gick S, V och MP ut hårt med att vi skulle prioritera byggandet av höghastighetsjärnvägar. Så kallade höghastighetsjärnvägar har dock flera uppenbara nackdelar om man jämför med normala dubbelspår som tillåter max 250 km/h. Den tekniska utformningen av höghastighetsjärnvägar styrs av ett särskilt regelverk inom EU som kräver extremt raka spår, både i höjdled och i sidled. Inga normala godståg får köras på spår för höghastighetståg, inte ens mitt i natten då få människor vill åka persontåg. Banan kan inte användas som alternativ färdväg för godstrafik när andra spår tillfälligt behöver stängas av för underhåll. Byggkostnad per mil är typ 40% högre, även standarden på underhållet måste vara högre. De kalkyler som gjorts underskattar kostnaderna. Tekniken är oprövad i reguljär trafik i svenskt vinterklimat. Höga hastigheter kräver starkare motorer i tågen som dra mer el. Tekniken är i första hand anpassad för trafik mellan miljonstäder i länder med mildare klimat, så stora städer har vi inte i Sverige. I Sverige kommer höghastighetsbanor ha lågt utnyttjande under vissa tider på dygnet, tider som skulle kunna användas för godstrafik om det var tillåtet. Det bör här påpekas att man inte kan köra fler tåg genom att köra fortare. Kraven på säkerhetsavstånd ökar när farten ökar så att antalet tåg per timme snarare blir färre om tågen körs väldigt fort. Eftersom en höghastighetsbana inte kan få några intäkter från godstrafik så krävs höga biljettpriser om inte höghastighetsbanor ska drivas med enorma subventioner. Till saken hör att höghastighetståg har marknadsförts med en del argument som inte alls håller vid en närmare granskning, t ex att inrikesflyget skulle minska. Inrikesflyget har inte ökat nämnvärt de senast 20 åren. Det är utrikesflyget som ökar. Flertalet av de befintliga inrikeslinjerna går inte alls parallellt med någon av de föreslagna höghastighetsbanorna. Den mest troliga effekten av en ny höghastighetsbana förbi Skavsta eller Landvetter blir att det totala flygandet ökar om man inte inför någon typ av skatt eller avgift per flygresenär. Om Sverige avstår från att bygga dyra höghastighetsjärnvägar kan vi underhålla och förbättra betydligt fler kilometer spår, flytta mer gods och passagerare från landsvägarna till tåg och därmed få mindre utsläpp av koldioxid än om Sverige satsar på att bygga höghastighetsbanor. mp.se/kongress Jag yrkar 1. att MP inte ska verka för att vi i Sverige ska börja bygga järnvägar enligt EU:s standard för höghastighetståg. Partistyrelsens yttrande: Avslag Kongressen 2010 avslog motionsyrkande om att inte satsa på höghastighetståg. Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att betydligt mer måste satsas på underhåll och upprustning av befintliga järnvägar. Det är också en politik som MP driver starkt i riksdagen. Men även i upprustat skick har dessa järnvägar inte tillräcklig kapacitet för att klara den kraftiga ökning av både person- och godstransporter på järnväg som är nödvändig för att klara klimatmålen. Därför behövs också en väsentligt utökad kapacitet i form av nya banor, bland annat mellan våra största städer. Genom sådana nya banor kan också olika banors trafikuppgifter differentieras mer, bland annat genom att skilja på snabb och långsam trafik, vilket väsentligt ökar kapaciteten på banorna. Det är viktigt att de nya banorna tillåter snabb trafik för att göra järnvägen mer attraktiv i förhållande till konkurrerande trafikslag. Den exakta dimensioneringen av banorna vad gäller hastighet och möjlighet att ta emot olika slags trafik bör studeras och diskuteras vidare utifrån bland annat trafik-, miljö-, energi- och kostnadsaspekter. Motion nr: 19.5 LÅNGTRADARE Tommy Wanglert Alla långtradare ska förbjudas. Detta på grund av alla olyckor med mötande trafik. Mer finns ju att tillägga men verkligheten säger väl vad som med nödvändighet måste göras snarast Jag yrkar 1. att MP verkar för att alla långtradare ska förbjudas inom snar framtid. Partistyrelsens yttrande: Avslag Det behövs lastbilar för transporter även i ett hållbart transportnät som bygger på tåg och båt. Vårt fokus är att fasa ut de fossila bränslena och minska de onödiga transporterna. Motion nr: 19.6 GODSTRANSPORTER Carl-Evert Werme Nuvarande lastbilstransporter genom vårt land bör minska kraftigt. Både utländska och svenska godstransporter belastar miljö och vägunderhåll. Ett sätt vore att Sverige och vissa EU-länder transporterade Trafik 189 Kongress 2012 betydligt mer gods med hjälp av sjöfart. Det skulle passa Sveriges många hamnar bra. Även kustnära länder i EU borde anpassas för en ökad sjöfart. Lämplig omlastningsteknik bör byggas i hamnar där gods hanteras. Kortare godstransporter uppnås då från hamn till kund, och vice versa. Detta är en vision, men en ganska realistisk sådan. Den svenska industrin måste då anpassa sig för långsammare transporttider. Omstruktureringen tar tid, så handel och industri borde klara omställningen. Genom att slopa snabbspårsutbyggnaden i Sverige frigörs kapital till hamnombyggnad och restaurering av gammalt järnvägsnät i Sverige. En del mindre nybyggnad av järnväg i Sverige behövs. Enligt en lokaltidning i Jönköping beräknas kostnaden av snabbspårsutbyggnaden kosta ca 400 miljarder kronor. Genom krig och terrorism kan järnvägsbroar och fordonsbroar lätt förstöras. Sjöfarten drabbas inte alls på samma sätt av krig och terrorism. Jag yrkar 1. att MP verkar för att godstransporter med lastbil förs över till sjöfart inom Sverige, 2. att MP verkar för att Sverige ska ta upp det ökade sjöfartsönskemålet med andra EU-länder, 3. att MP kräver miljövänliga drivmedel för aktuell sjöflotta och lastbilspark. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Förslagen i motionen ligger väl i linje med den trafikpolitik som MP driver. Motion nr: 19.7 ELEKTRISKT FRAMDRIVNA DISTRIBUTIONSFORDON Stellan Johansson Många har någon gång fått tanken att vår värld kanske inte är hur stor och oförstörbar som helst, fast man gärna vill tro det när man sitter där på förstutrappen en förtrollad natt och skådar stjärnorna och drömmer sig bort till någon fjärran planet där energiknapphet och växthusgaser är okända begrepp. På denna planet fraktas de förnödenheter som man behöver för att leva ett för alla innevånare rättvist och behagligt liv, med elektriskt framdrivna tåg som ganska storskaligt stannar och lossar och lastar de varor som efterfrågas. För att sedan fördela varorna mellan de olika försäljningsställena används helt vanliga distributionsbilar av olika storlekar, trodde man, men där ligger skillnaden – för på den här planeten är alla bilar elektriskt framdrivna. 190 Trafik Jag yrkar 1. att MP ska verka för att Sverige så snart som möjligt går över till att alla distributionsfordon blir elektriskt framdrivna. Partistyrelsens yttrande: Avslag Eldrivna fordon har en klar potential att ersätta en del av de diesellastbilar som rullar på vägarna i dag. Det krävs dock ytterligare underlag för att göra en ändamålsenlig avvägning mellan gasdrivna lastbilar, godståg, sjöfart och eldistributionsfordon. MP bejakar den teknikutveckling och samhällsplanering som i kombination med en rättvis prissättning gör det möjligt att utforma en långsiktigt hållbar godsstrategi. Motion nr: 19.8 LÄKARINTYG FÖR KÖRKORTSINNEHAVARE Patrick Tillman Stöds av Miljöpartiet de gröna Partille I dag finns krav för läkarintyg för att behålla körkortet ifrån 45 års ålder för körkortsklasserna C, CE, D, DE men inte för A, B och BE. Att äldre personer ibland har en nedsatt förmåga att framföra ett fordon är medicinskt bevisat. Många gånger märker man heller inte av själv att man inte borde framföra fordon längre på grund nedsatt syn eller annan sjukdom som man drabbats av på äldre dagar. I dag rekommenderar transportstyrelsen att nära anhöriga ska meddela om någon äldre är olämplig förare. Detta förfarande har sina nackdelar i och med att det är svårare som anhörig att säga ifrån än att en utomstående gör det. Att införa en obligatorisk läkarundersökning för samtliga körkortsklasser var femte år för att behålla körkortet från 60 års ålder och var tredje år från 70 års ålder kan innebära att man hittar de personer som har nedsatt förmåga i tid och därmed minska risken att något otrevligt händer i trafiken – en trafik som blir mer och mer hektisk och stressad vilket kan påverka en person med nedsatta funktioner såsom hörsel, syn, reaktionsförmåga etc negativt. Jag yrkar 1. att MP verkar för att läkarintyg krävs för samtliga körkortsklasser var femte år från 60 års ålder samt var tredje år från 70 års ålder, 2. att MP verkar för att läkarintyg krävs för samtliga körkortklasser var femte år från 60 års ålder. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionen tar upp ett angeläget ämne men utöver mp.se/kongress Kongress 2012 ålder finns det flera andra faktorer som ensamma eller i kombination kan öka risken för olyckor i trafiken. MP har i riksdagen verkat för ett trafikmedicinskt center som kan bedöma om människor pga åldersrelaterade förändringar gör dem mindre lämpliga som bilförare. Att kräva läkarintyg för alla fr o m 60-årsdagen bedöms dock kräva allt för stora resurser i förhållande till de trafiksäkerhetsvinster som kan uppnås. Motion nr: 19.9 LÄKARINTYG FÖR TAXIFÖRARE Patrick Tillman Stöds av Miljöpartiet de gröna Partille Idag finns det krav på läkarintyg var femte år ifrån 45 års ålder för körkortsinnehavare som har någon eller några av körkortklasserna C, CE, D, DE. Läkarintyget krävs för att behålla de olika klasserna. Ett helt acceptabelt krav med hänsyn till att de personerna ofta har ett yrke där de ofta finns i trafiken, och bör vara ett föredöme för andra trafikanter och därtill säkra. Detta krav finns inte idag för taxilegitimation enligt Transportstyrelsen. För att få taxiförarlegitimation krävs dock vid anskaffning att man uppfyller ett antal medicinska krav gällande syn och hörsel etc. Därefter förnyas legitimationen var tionde år. Att genomgå en likadan läkarundersökning som andra yrkesförare för att få behålla sina behörigheter borde vara en självklarhet även för taxiförare. Jag yrkar 1. att MP ska verka för att läkarundersökning var femte år ska vara obligatorisk ifrån den månad som innehavaren fyller 45 år för att behålla taxiförarlegitimationen. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionen tar upp ett angeläget problem, men förslagen på läkarintygskrav går för långt ner i åldrarna. Motion nr: 19.10 ÄNDRA PUMPLAGEN Sven Hansson MP måste arbeta för att pumplagen ändras. Det är inte rätt att etanolbilar klassas som miljöbilar. Om vi kör på etanol som är från t ex Afrika där det tidigare fanns orangutanger som har blivit/blir utrotade så är det ingen miljövinst som jag önskar. Allt stöd måste gå till utvecklingen av biogas istället, både produktion och distribution. Kravet på mackar att tillhandahålla ett alternativt drivmedel måste inte gälla de små mackarna. Detta krav leder till att mackar läggs ned i glesbygden. mp.se/kongress Jag yrkar 1. att MP verkar för att pumplagen ändras så att stöd endast utgår till biogasutvecklingen och så att kravet om alternativbränsle på de minsta mackarna slopas. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Motionen ligger väl i linje med de riksdagsmotioner som lämnats in av MP. Stöd behövs för att biogas även ska finnas tillgängligt i glesbygd där det kan vara svårt att klara sig utan bil. Motion nr: 19.11 GRÖNA GATAN Peter Larsson Föreställ er en asfalterad gata omgärdad av två äldre fastigheter i en större svensk stad. Husen är tärda av nära nog ett sekels exponering av avgaser. Många bilar kantar vägen slarvigt parkerade i det grå snömoset. På krokiga stolpar hänger skyltar med instruktioner till de bilburna. Men du är bara ute och går, uppträngd mot husväggen av vägen, parkerade bilar, och slaskiga snövallar som tar all plats. Föreställ er nu samma gata. Tänk er asfalten uppriven, bilarna förflyttande till näraliggande parkeringshus, förbudsskyltarna borta, och istället breder sig en grön oasliknande park ut sig mellan sekelskifteshusen. Där träffas folk och umgås, du läser en bok i solskenet, i den gröna lunden så kanske ni grannar grillar och grejar tillsammans i sommarkvällen. Det är en märklig filosofi vilken man bygger våra städer efter. Idag staplas folk på höjden samtidigt som bilar brer ut sig i ett utrymmeskrävande enda plan. Vore det kanske inte mer rimligt och förnuftigt att människor fick ta plats och leva, medan parkerade bilar staplades mer på höjden? I en vision om en grönare stad, högre livskvalitet och ökad kontakt mellan närboende så vill jag se att människor får tillbaka rummet mellan bostadshusen, istället för det som idag är kapat av parkeringsplatser. Ett steg att förverkliga denna dröm är att vi verkar för ett försök i våra större städer vilket syftar till att bygga om ett antal parkeringsplatsfyllda lågtrafikerade gator som kantas av annars fina bostadsfastigheter. Ombyggnaden ska resultera i ett parkliknande utrymme mellan fastigheterna för allmänheten och boende. En smal enkelriktad väg bör eventuellt anläggas för utryckning, flytt och fordon med särskilt tillstånd. Låt oss vara än mer visionära. Pröva möjligheten att bygga ett, säg enplans, underjordiskt parkeringsgarage under den tidigare gatans sträckning, nu med den överdäckande parken. Involvera och möjliggör att medborgare kan påverka om vilken gata Trafik 191 Kongress 2012 som uppgraderas. Följ sedan upp projektets utfall bland de boende. Genomförs försöket väl, så är det mycket troligt att man vill se samma idé genomföras på fler håll, och det hela sprider sig likt en löpeld. En möjlig invändning skulle kunna vara kostnaden. Det är dock svårt att se att ett försök skulle vara något större problem. Efter försöket så bör det dock utredas hur sådant mer omfattande byggande kan främjas. I kanske den bästa av världar åker alla kommunalt och ingen har bil. Ja, det skulle kunna vara en invändning. Men parkeringseländet på våra gator är en realitet idag, och trenden är dessvärre fler bilar per hushåll, inte färre. Låt oss inte ducka för den verkligheten samtidigt som vi parallellt arbetar för bättre kollektivtrafiklösningar. Jag tror att denna vision om att riva upp gatornas asfalt och anlägga parker mellan bostadsfastigheter ger ett grönare, ett skönare och ett socialt mycket varmare samhälle och stad. När partistyrelsen nu behandlar denna motion hyses stor tillförsikt att partistyrelsen till kongressen 2012, i det fall partistyrelsen inte föreslår bifall eller annars ser vidare möjligheter, utformar kompletterande förslag i motionens anda. Jag yrkar 1. att MP verkar för att försök genomförs som syftar till att omvandla lågtrafikerade parkeringsbelastade stadsgator till gröna mer parklika områden, 2. att MP verkar för att försök genomförs som syftar till att omvandla lågtrafikerade parkeringsbelastade stadsgator till gröna mer parklika områden där specifikt idén med ett underjordiskt parkeringsgarage, under den tidigare gatans sträckning, och med en ovanpå liggande park, prövas. Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1, avslag attsats 2 Det finns goda motiv för att ta bort gatumarkeringar och mer grönytor behövs för att kunna ta emot mer ihållande regn. Men underjordiska garage ska bara byggas om bilägarna själv tar alla investerings- och driftskostnader. Om så är fallet minskar efterfrågan på dessa garage. Motion nr: 19.12 MINSKA MOTORMULLRET Peter Larsson Bullret från motorfordon (bilar, bussar, motorcyklar och lastbilar) är ett stort miljöproblem. Buller påverkar folks hälsa, med stress till förhöjd förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar som resultat. Även om man lätt kan tro det är det ingen naturlag att fordon måste bullra i den grad de gör. Det märker man inte minst om man jämför olika fordonsmodeller och däck. 192 Trafik Låt oss först ta motorbullret som typiskt dominerar i stadsmiljön, där fotgängare exponeras på korta avstånd. En bilmodell av tyskt ursprung med nära nog ohörbart motorbuller nyttjar en ”riktigt högteknologisk idé”, dvs en ljuddämpande matta (för ett par kronors kostnad) monterad under bilhuven. Man kan också använda bullerdämpande bussningar, lågbullerstål samt smartare lösningar i konstruktionen. Men de flesta fordonstillverkare verkar välja att spara in på en sådan oerhört marginell kostnad med hög bullerexponering för omkringvarande som konsekvens. Ta exempelvis en elbil, den har i det närmaste inget motorbuller alls. Detta ger en fingervisning om vad som de facto är praktiskt möjligt. Buller uppkommer även mellan asfalt- och däcksyta. Detta buller gör sig främst gällande vid högre hastigheter och på större vägar till närboendes förtret. Även här finns det däck som bullrar i olika hög grad. Höga och smala däck är tystare än dess motsats. Däck utan dubbar bullrar mindre än dubbdäck. Bullerdämpande mattor kan sättas i hjulhusen. Lågbullerasfalt reducerar bullret. Samhället investerar enorma pengar i bullerplank, bullervallar och dyra ljudisolerade hus istället för att ställa krav på att lösa problemet vid ljudkällan. Denna ordning är både oförnuftig och orimlig. Grundproblemet är alltså inte att det inte finns tekniker att minska bullret. Grundproblemet är att det inte finns tillräckliga incitament för producenter att tillverka fordon med en acceptabel nivå av utvändigt fordonsbuller. När incitamenten saknas, utmanas inte ingenjörerna till att hitta bra lösningar. För att hantera bullret från motorfordonen på våra vägar så förespråkas två styrmedel här. Det första tar fasta på att de ljudnivåer som tillåts idag för fordon är höga, de är statiskt satta och de uppdateras relativt sällan i regelverken. MP bör verka för att en bullernivåstudie görs för existerande fordon- och däcksmodeller. Den lagstiftade tillåtna bullernivån bör sedan baseras på de bästa i klassen, säg de 10% minst bullrande fordon- och däcksmodellerna. Bullerlagstiftningen bör också formuleras med hur mycket den maximala bullernivån, som idag är statiskt satt, ska minska årligen för att främja innovation inom området. Det andra tar fasta på ”polluters pay”-principen. Här förordas införandet av en fordonsbullerskatt i relation till bullernivån. Mätningar vid den årliga bilprovningen, eller en bullermätning utifrån bilmodellen kan ligga till grund till detta. Båda styrmedlen motiverar köp och körning av fordon som har lågt utvändigt buller, vilket i sin tur mp.se/kongress Kongress 2012 främjar fordonstillverkare till innovation och nytänk inom bullerområdet. Slutligen så bullrar dessvärre ofta publika transporter (bussar) oerhört mycket pga snål design, slitage, och undermåligt underhåll. I bussar är bullernivån ofta orimligt hög både in- och utvändigt. Så behöver det inte vara, med en god kravställning. Stockholms tunnelbana är ett lysande exempel där god kravställning bl a gav lågt buller. Vi bör därför inte acceptera upphandling av lokaltrafikbussar med snål och usel design med högt buller som följd. För den intresserade så hänvisas till Transportstyrelsen som har ansvaret för fordonsbuller. Information om vägtrafik finns i Vägverkets föreskrifter om bilar och släpvagnar som dras av bilar: http://www20. vv.se/vvfs/pdf/2003nr022.pdf (Utvändigt fordonsbuller 10 Kap.); Vägverkets föreskrifter om motorcyklar och släpvagnar som dras av motorcyklar: http:// www20.vv.se/vvfs/pdf/2003nr023.pdf 9 kap (Utvändigt fordonsbuller); EU-direktiv finns för mobila arbetsmaskiner: http://www.transportstyrelsen.se/ sv/Vag/Fordon/typer-av-fordon/Miljokrav/Bullerkravmobila-arbetsmaskiner/; information om däckbuller: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Fordon/ typer-av-fordon/Dack/Dackbyte-pa-personbil/ Jag yrkar 1. att MP verkar för att lagstiftade maxnivåer på fordonsbuller skärps årligen, 2. att MP verkar för att lagstiftade maxnivåer på fordonsbuller utgår från att de minst bullrande fordonen i klassen är den teknologiska ståndpunkten, 3. att MP verkar för att en fordonsbullerskatt (för t ex bilar, bussar, lastbilar och motorcyklar) införs, 4. att MP verkar för att en fordonsbullerskatt införs och att skattenivån står i proportion till bullernivån som fordonet genererar och att skattenivån sätts hög nog för att ha effekt, 5. att MP, i offentliga upphandlingar som involverar fordonsrelaterat buller, verkar för att tuffa bullerkrav ställs, 6. att MP initierar ett arbete för att utforma en långsiktig politik för att minska uppkomsten av fordonsbuller vid källan. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1–4, bifall attsats 5–6 Det är klokt att öka kraven på minskat buller i upphandlingar, men motionens förslag till lagändringar är inte praktiskt genomförbara. mp.se/kongress Trafik 193 Kongress 2012 20. VÅRD OCH FOLKHÄLSA Motion nr: 20.1 VÄLFÄRDSSEKTORNS EKONOMI Håkan Larsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv Det gröna samhället bygger på solidariteter och kännetecknas bl a av att människor tar ansvar för varandra. En ganska stor del av det är identiskt med det som i Sverige förr kallades välfärd och som idag håller på att avvecklas. I takt med avvecklingen får särintressen med bas i spekulationsekonomin allt större inflytande över skolor och andra utbildningsverksamheter och över vårdsystem – alltifrån lokala vårdcentraler och universitetssjukhus med sofistikerad läkarvård till den omsorg som måste komma gamla, svaga, socialt försvarslösa och på olika sätt utdefinierade människor till del. I takt med särintressenas ökade inflytande överförs också allt större summor från den offentliga kassa som skapats genom att människor betalar skatt till att öka spekulationsekonomins privata vinster. I skrivande stund rör det sig om en kapitalflykt på ca 3 miljarder skattekronor om året bara inom vårdsektorn. Detta åstadkoms till stor del genom att spekulationsekonomin är ointresserad av att hushålla med resurser. Därför förmedlar även gammelmedia allt tätare rapporter om skandaler kring transnationella vårdkoncerner som avslöjas i vidriga redogörelser för vägda kissblöjor, blodförgiftningar, sängbrist, amputationer efter vanvård, och rovdrift på anställda som beläggs med munkavle. Särintressenas krav på vinstmaximering drivs oundvikligen på medborgarnas bekostnad – genom personalnedskärningar och tummande på kvalitet. Erfarenheten från andra länder som har liknande system bevisar att de är dyra, orättvisa och ineffektiva. Erfarenheterna visar också att medborgare med tiden delas upp efter lönsamhet, där de som kan betala väl för sig också får bättre tillgång till välfärdstjänster än fattiga och resurssvaga personer. Så återinförs det traditionella, destruktiva klassamhället, också inom vårdsektorn. Den gröna rörelsen ska inte acceptera en sådan utveckling, långt mindre stödja den. Eftersom detta är en principfråga som rör MP:s grundläggande solidariteter måste vi vara oerhört tydliga. De samhällsfunktioner som ingår i välfärden 194 Vård och folkhälsa får gärna underkastas företagsekonomiska principer, men den eventuella vinst som genereras ska inte få föras ut ur systemet för att slukas av särintressen utan måste återinvesteras för att bibehålla och stärka verksamheterna i stort som i smått. Detta ska gälla oavsett om verksamheten sker inom kommun, inom region eller landsting, eller är rikstäckande. För att uppnå detta krävs lagstiftning. Jag yrkar 1. att partistyrelse, riksdagsgrupp samt partiets företrädare i kommun, landsting, region eller annan offentlig verksamhet, verkar för att reglera särintressenas hantering av de offentliga välfärdstjänsterna så att vinsterna inte förs ur systemen utan återinvesteras i verksamheten. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen lägger fram en proposition för att konkretisera tidigare kongressbeslut angående vinster i friskoleverksamheten. Utifrån de beslut kongressen väljer att anta i samband med den propositionen så kommer partistyrelsens utforma liknande principer för övriga välfärdstjänster. Vi hänvisar frågans fortsatta behandling till den diskussionen. Motion nr: 20.2 OM BEHOVET AV EN PERMANENT NATIONELL TRAUMAENHET Håkan Larsson Stöds av Miljöpartiet de gröna Eslöv De senaste årtiondena har upprepade nyheter gällt orter där traumatiska händelser inträffat. Av någon anledning har vårt samhälle vare sig förmått förhindra händelserna eller bearbeta de kringståendes reaktioner. De psykiska efterdyningarna dröjer sig kvar och Sverige är inte förskonat. Göteborg är påverkat av diskoteksbranden. I Falun minns man var Mattias Flinck höll till med sitt vapen på promenadvägen från det militära övningsfältet ner mot stadskärnan. Alla äldre Hörbybor vet på fem meter när var Helen Nilsson försvann. Engla och hennes föräldrar är välkända i det lilla Stjärnsund. Under hösten 2011 sköts i Eslöv en ung afghansk flykting ihjäl av narkotikarelaterade personer som mötte fel ansikte på fel tid i fel hus och i fel ärende. Ännu har landet förskonats från skolskjutningar, men vi läser om dem från t ex USA, Finland, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, där en förvirrad förälder mördade sin sons lärare och flera mp.se/kongress Kongress 2012 klasskamrater för att sedan skjuta sig själv i den lilla skotska byn Dunblane. Vid varje sådant tillfälle reagerar den närstående omvärlden med sorg, häpenhet, förvirring, misstänksamhet och vrede. Många upplever vanmakt. Vid varje tillfälle krävs en ny kraftsamling för att bearbeta allmäntillståndet inte bara hos de personligen drabbade, utan också hos orten och trakten i allmänhet. Vi saknar beredskap för att kunna erbjuda offentlig kompetens åt orter som drabbats av svåra och upprivande brott. Partistyrelsens yttrande: Bifall Motionens ansats är god och vi delar problembeskrivningen. Ansvaret för eftervården ligger på kommunerna. Partistyrelsen ser positivt på att kommunerna aktivt arbetar för en förbättrad eftervård. Motion nr: 20.4 LIVSSLUTSDIREKTIV/LIVSTESTAMENTE Partistyrelsens yttrande: Avslag Kompentensen för att hantera kriser bör finnas så nära de berörda som möjligt. Det viktiga är att rätt kompetens finns tillgänglig vid den aktuella händelsen och snabbt kan komma till de berörda. Det behöver inte ske genom en permanent nationell funktion. De flesta kommuner, landsting och regioner har krishanteringsplaner och krishanteringsutskott. I det arbetet är punktinsatser kopplade till enskilda trauman en del att ha beredskap för. Kerstin Norman och Ing-Marie Yang Den här motionen handlar om laglig rätt att til�lämpa ett livsslutsdirektiv/livstestamente vid långt framskriden demens. Det är ovärdigt och förenat med mycket lidande att många som lider av långt framskriden demens i slutet av livet tvingas leva vidare utan viktiga livsfunktioner såsom minne, att kunna kommunicera med sin omgivning, känna igen sina anhöriga, äta och dricka själv, läsa och ta till sig någon form av stimulans eller underhållning – kort sagt, kroppen lever vidare men saknar själsligt uttryck. Däremot är risken stor att den drabbade lider av smärttillstånd som inte uppmärksammas av omgivningen. Utsikten att någon gång hamna i denna situation känns för många äldre som ett överhängande, outhärdligt hot inför framtiden. Att ha möjligheten att i förväg – så länge man är vid sina sinnens fulla bruk – upprätta ett s k livstestamente ser många som en räddning. I ett livstestamente kan man specificera vid vilket tillstånd och med vilka kriterier man kan anses ha uppfyllt villkoren för att på ett lugnt och värdigt sätt, under ordnade former få avsluta sitt liv. Detta efter att två oberoende läkare, vårdpersonal och anhöriga bedömt att detta är fallet. Långt framskriden demens kan även verifieras via datortomografi av hjärnan. Ingen har glädje av att någon människa tvingas leva vidare i ett zombieliknande tillstånd, kanske även med smärta som inte kan meddelas, och då ingen förbättring utan endast försämring finns i sikte. Motion nr: 20.3 Vi yrkar EFTERVÅRD 1. att MP verkar för att lagen ändras så att laglig rätt finns att efter ett angivet förordnande – ett s k livstestamente, även benämnt livsslutsdirektiv – kunna få avsluta sitt liv. I ovan nämnda livstestamente/livsslutsdirektiv dokumenterar man sin vilja att avstå från meningslös, livsuppehållande vård när man inte längre är beslutskapabel. Livstestamentet klargör för anhöriga och personal att den uttryckta önskan inte har sin grund i en tillfällig sinnesstämning utan är noga genomtänkt. Två oberoende läkare skall dessutom, med stöd av datortomografi av patientens hjärna, intyga att personen i fråga uppfyller de kriterier som angivits i livstestamentet/livsslutsdirekti- Sverige har behov av en permanent nationell traumaenhet. En sådan särskild resurs ska bygga på kompetens från många fält, från allmän kulturhistoria till förmågan att erbjuda punktinsatser för att bearbeta enskilda trauman. Den ska ha möjlighet att studera sitt ämnesområde, uppdatera sina kunskaper och vara beredd att på uppdrag träda i verksamhet på de ställen där dess kompetens behövs. Resursen kan med fördel agera på det internationella planet, såväl när det gäller utbyte och uppdatering av information och kompetens som i de fall då rent praktiska behov föreligger. Jag yrkar 1. att MP verkar för att Sverige upprättar en permanent nationell traumaenhet. Tommy Wanglert Eftervård måste ses över å det snaraste då det gäller kommunernas ansvar. Många människor blir dagligen drabbade på grund av att eftervårdsplaneringen hos kommunerna inte gör vad den borde göra. Det drabbar många svaga människor. Jag yrkar 1. att MP verkar för att den kommunla eftervården ses över å det snaraste. mp.se/kongress Vård och folkhälsa 195 Kongress 2012 vet varpå den dementa personen under värdiga former kan få avsluta sitt liv. Partistyrelsens yttrande: Avslag Motionen lyfter fram behovet av att när man förlorat sin kognitiva förmåga ändå få sina önskemål om att avsluta sitt liv tillgodosedda, för att undvika smärta och långdragna tillstånd utan medvetande. Region Skåne, där MP ingår i majoriteten, har fattat ett enhälligt beslut om möjlighet till att få önskemål om hur man vill ha det i livets slutskede inskrivna i sin journal. Sådana önskemål kan vara vilka anhöriga som ska kontaktas, personens inställning till organdonation och livsuppehållande behandling med konstgjorda medel. Ett sådant beslut kan fler landsting och regioner anta utan att det behövs ändringar i lagen. Motion nr: 20.5 STÄRK PSYKOLOGINS ROLL INOM PSYKIATRIN Thomas Drost, Anders Nilsson och Per Persson Kunskapen om psykisk ohälsa har ökat dramatiskt under de senaste åren och det är inte längre lika stigmatiserat att söka hjälp för psykiska problem. Trots detta ses fortfarande psykisk ohälsa i många fall som mindre allvarlig än fysisk och värdet av psykologisk kunskap förringas. Behandlingen inom psykiatrin fokuserar i alltför hög grad på medicinering och förvaring. För att modernisera psykiatrin måste vi lyfta fram kompetensen hos yrkeskategorier som psykologer, psykoterapeuter och sjuksköterskor. På detta sätt kan vi få ett ökat fokus på psykologiska behandlingar och omvårdnad, vilket vi anser ligger i linje med ett miljöpartistiskt perspektiv på vård för psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är att öka befogenheterna för dessa yrkesgrupper, vilket möjliggör större inflytande för dem inom vården. Ett exempel på detta är rätten att besluta om sjukskrivning och tvångsåtgärder. Idag får en läkare med en fem till tio veckors psykiatrikurs i grundutbildningen sjukskriva en patient för psykisk ohälsa efter ett besök, medan en psykolog med fem års studier i psykologi inte får göra det, trots att han/hon vanligtvis träffar patienten varje vecka. På samma sätt har bara läkare rätt att besluta om tvångsåtgärder, det vill säga att bedöma om en patient är farlig för sig själv eller andra och därför behöver tvångsomhändertas. Detta trots att psykologer redan idag utför utredningar och bedömningar, både av psykisk ohälsa inom psykiatrin och av arbetsförmåga inom arbetsförmedlingen. Läkarnas monopol på beslut om sjukskrivning och om 196 Vård och folkhälsa tvångsåtgärder är inte bara ologiskt mot bakgrund av ovanstående – i kombination med den rådande bristen på psykiatriker leder det till stora problem för landstingen, psykiatrin och patienterna. Till exempel kunde man i DN i december förra året läsa att den stora bristen på psykiatriker tvingar läkare att sjukskriva patienter de aldrig träffat, vilket innebär en klar risk för patientsäkerheten. Med tanke på kommande pensionsavgångar lär inte problemet minska under de närmaste åren. Landstingen tvingas istället anställa kostsamma hyrläkare. Det leder även till att läkare som gärna skulle ha mer patientkontakt tvingas spendera en orimligt stor del av sin tid med att skriva intyg för Försäkringskassan. I slutänden drabbas patienter som kan få vänta länge på sjukskrivning och därmed riskerar att drabbas av ekonomiska svårigheter i en redan sårbar situation. Patienterna riskerar även att få en mindre välgrundad bedömning än om den som sjukskriver hade kunnat träffa patienten under längre tid. Vad gäller beslut om tvångsomhändertagande kan svåra situationer uppstå när det finns akut risk för patientens eller andras hälsa och ingen läkare som kan fatta detta beslut finns tillgänglig. För ett exempel på hur det skulle kunna fungera kan vi vända oss till vårt grannland Norge där psykologer sedan länge har rätt att besluta om tvångsåtgärder. Man har även sedan ett antal år tillbaka på försök låtit psykologer i utvalda delar av landet fatta beslut om sjukskrivning vid psykisk ohälsa, efter vidareutbildning. Preliminära resultat från detta tyder på att farhågor om ökade sjukskrivningstal inte har infriats. Troligtvis beror detta på att både psykologer och läkare i och med detta har tid att göra mer individualiserade bedömningar. De norska psykologernas ökade befogenheter och ansvar är troligen även en bidragande orsak till att psykologisk behandling har en betydligt starkare ställning inom psykiatrin i Norge än i Sverige. Läkare fyller en mycket viktig funktion inom psykiatrin precis som alla andra yrkeskategorier. Vi menar dock att fördelningen av befogenheter inom psykiatrin i vissa fall baseras mer på tradition än på faktiska skillnader i kompetens och att det skulle gynna samhället att förändra denna ordning. Självklart är det tänkbart att även andra yrkeskategorier än läkare och psykologer skulle kunna ha dessa befogenheter inom psykiatrin. Man måste dock börja någonstans och då är psykologer den bäst lämpade yrkesgruppen, utifrån grundkompetens och nuvarande befogenheter. Vi yrkar 1. att MP ska verka för att även psykologer får rätt att besluta om sjukskrivning av patienter med psykisk ohälsa, mp.se/kongress Kongress 2012 2. att MP ska verka för att även psykologer får rätt att besluta om tvångsåtgärder för patienter med psykisk ohälsa. av medicinering vid depression överdrivits av läkemedelsbolagen genom manipulation av forskningsdata. Partistyrelsens yttrande: Avslag Det kan vara rimligt att psykologer, som har en lång utbildning och en legitimation och som arbetar nära patienten också kan besluta om sjukskrivning och tvångsåtgärder. Sjukvården behöver bli bättre på att ta hand om människor med psykisk ohälsa. Ett led i det är att modernisera sjukvården genom att stärka ställningen för fler kompetenta yrkesgrupper än bara läkarna. Den förändring motionärerna föreslår är sannolikt av ganska stor principiell karaktär men partistyrelsen är positiv till att låta undersöka risker och möjligheter med förslaget. Trots detta och trots att Socialstyrelsens riktlinjer numera anger att de flesta depressioner och ångesttillstånd i första hand ska behandlas med psykoterapi ökar förskrivningen av antidepressiv medicin. Ofta är det billigare på kort sikt för vårdgivaren att skriva ut medicin än att erbjuda samtalsbehandling eftersom medicinen är subventionerad. Det har även konstaterats att en stor del av patienterna får mediciner på felaktiga grunder och att mycket medicin skrivs ut i primärvård i brist på andra behandlingsalternativ. Förslag på ny attsats från partistyrelsen: att MP får i uppdrag att undersöka risker och möjligheter med att psykologer får rätt att besluta om sjukskrivning av patienter med psykisk ohälsa och rätt att besluta om tvångsåtgärder för patienter med psykisk ohälsa. Motion nr: 20.6 ÖKA TILLGÅNGEN TILL PSYKOLOGISK BEHANDLING Thomas Drost, Anders Nilsson, Per Persson, Daniel Svedin, Susanne Wise och Pia Zetterberg WHO förutspår att depression kommer vara den största orsaken till ohälsa globalt sett år 2020. I Sverige står nu depression för de största kostnaderna av alla diagnoser hos Försäkringskassan. Trots detta händer mycket lite inom psykiatrin i Sverige. De satsningar som gjorts från regeringen har varit kortvariga och inte lett till någon märkbar förbättring. I många fall har pengarna försvunnit i svarta hål i landstingens budget. Psykiatrin har enligt Sveriges kommuner och landsting under lång tid halkat efter primärvården och den somatiska vården vad gäller resurstilldelning. Under senare år har samtidigt forskningen på psykisk ohälsa och olika behandlingar ökat och man har nu visat att psykoterapeutiska metoder har god effekt för de vanligaste formerna av psykisk ohälsa. Psykologisk behandling har oftast bättre resultat än medicinering på lång sikt, troligen på grund av att patienten bättre lär sig att själv kunna hantera sina svårigheter. Även om medicinering i många fall är nödvändigt för det även med sig många nackdelar, till exempel risk för biverkningar för patienten och för miljöskador vid både konsumtion och produktion. På senare år har det även konstaterats att effekten mp.se/kongress Väntetiderna till psykoterapi inom vården är nämligen ofta alltför långa. I dagsläget erbjuds psykoterapi inom högkostnadsskydd främst genom öppenpsykiatrin och i form av kortare kontakter på de vårdcentraler som har tillgång till psykoterapeutisk kompetens. Då psykiatrin som nämnts ovan lider av resursbrist innebär det att en stor del av patienterna nekas behandling där. Det finns visserligen många privata psykoterapeuter och psykologer som har möjlighet att ta emot fler patienter. Få patienter har dock råd att betala för terapi i privat regi då det kan kosta allt mellan 700 till 1 200 kr per timme. Mot bakgrund av ovanstående ställer vi oss frågan hur det kan komma sig att samhället subventionerar besök hos enskilda läkare och sjukgymnaster för vård av fysisk ohälsa, men inte besök hos enskilda terapeuter för vård av psykisk ohälsa. Vi tror att detta handlar om föreställningar från tiden då psykisk ohälsa inte ansågs lika allvarligt som fysisk, samt en rädsla för att en sådan subventionering ska leda till alltför höga kostnader. Hälsoekonomiska beräkningar visar dock att nettovinsten för samhället av att behandla psykisk ohälsa i tid är stor, ca 7 miljarder per år. Psykisk ohälsa innebär nämligen höga kostnader för samhället, inte bara i form av utgifter för vård och läkemedel, utan även indirekt genom kostnader för förlorad produktion som en följd av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. I Tyskland ingår sedan länge samtalsbehandling i högkostnadsskydd. Privata terapeuter ersätts där för behandlingar på 25 till 80 timmar, i särskilda fall ännu längre. Behandlare måste vara legitimerad psykolog och behandlingsmetoden (KBT, psykodynamisk terapi, mm) måste vara godkänd av staten. Beslutet att inkludera psykoterapi togs efter att hälsoekonomiska analyser visat att samhället tjänar på att snabbt får tillgång till psykologisk behandling. Psykoterapi inom högkostnadsskydd hos privata terapeuter bör i första hand fokuseras på behandling för medicinska tillstånd, till skillnad från personlig Vård och folkhälsa 197 Kongress 2012 utveckling. En lämplig förebild är det tyska systemet och att personer med diagnostiserbar psykisk ohälsa har rätt till ett visst antal samtal (t ex 25) under högkostnadsskydd hos en privat terapeut. Terapeuten kan därefter ansöka om längre behandlingstid om det bedöms som nödvändigt. Man kan även tänka sig att gradera ersättningen efter diagnos eller funktionsnedsättning för att ge terapeuterna incitament att behandla de patienter med svårast psykisk ohälsa. Rent tekniskt kan systemet införas inom ramen för LOV eller på annat sätt där terapeuter auktoriseras innan de kan erbjuda behandling under högkostnadsskydd. Behandlare bör vara legitimerade för att säkerställa patientsäkerheten. Vi tror att ett system som det vi föreslår skulle innebära en stor vinst för både samhälle och individ. Behovet av medicinering skulle minska vilket skulle innebär minskad belastning på miljön. Flera patienter skulle snabbare få den behandling de har rätt till vilket skulle bespara dem själva mycket lidande och samhället stora utgifter. Vi yrkar 1. att MP ska verka för psykologisk behandling som ges av privat legitimerad psykoterapeut eller psykolog inkluderas i högkostnadsskyddet inom vården. Partistyrelsens yttrande: Avslag Att öka tillgången till psykologisk behandling kan vara positivt. Partistyrelsen kan dock inte överblicka konsekvenserna av att psykologisk behandling på det sätt motionen föreslår generellt skulle inkluderas i högkostnadsskyddet inom vården. Sannolikt skulle det leda till kraftigt ökade kostnader, som kan riskera att tränga ut annan angelägen vård. Partistyrelsen anser att en eventuellt ökad tillgång till psykologisk behandling måste riktas till rätt personer och inte bli en överkonsumtion av vård av personer som saknar egentligt vårdbehov. Förslag på ny attsats från partistyrelsen: att uppdra åt riksdagsgruppen och MP:s företrädare i landstingen att undersöka behovet av och förutsättningarna för att på ett riktat sätt öka möjligheten för psykologisk behandling inom ramen för högkostnadsskyddet. 198 Vård och folkhälsa Motion nr: 20.7 FOTVÅRD FÖR RISKGRUPPER BÖR INGÅ I HÖGKOSTNADSSKYDDET Åke Askensten, Ingrid Bergman, Karin Ekeborg, Mona Eriksson, Vivianne Gunnarsson, Eva Hellung Strohl, Bengt Johansson, Eivor Karlsson, Torbjörn Malvå, Kurt Mirdell, Anders Rålin, Marja Rönnholm, Lotta Stenfelt, Kerstin Sundquist, Ingrid Westin, Birgitta Westlund, Ulla-Britt Ahlqvist, Eva Malvå och Karin Petersson Stöds av Miljöpartiet de gröna Lerum Alla behöver sköta om sina fötter. För vissa grupper är det särskilt viktigt. Det gäller främst äldre personer samt sjuka och handikappade, diabetiker, reumatiker, psoriasispatienter och gravt överviktiga men också yrkesgrupper som står och går mycket. Den som kan bör undersöka sina fötter varje dag. Det gäller att vara uppmärksam på rodnader, svullnader, torr hud och förhårdnader. Tidig upptäckt förebygger fotsår och lämpliga strumpor och skor skyddar fötterna. Att lära sig egen fotvård och söka läkare vid minsta tecken på sårbildning i fötternas hud är av yttersta vikt för dessa riskgrupper. I allvarliga fall kan försummade fotsår i kombination med infektion och kärlskada få katastrofala följder. Regelbunden fotvård och regelbunden kontroll av läkare, sjuksköterska eller fotterapeut minst en gång per år är nödvändig för riskgrupperna. Härigenom upptäcks känselbortfall tidigt och fotsårsbehandlingen utvecklas gynnsamt eftersom adekvata åtgärder sätts in i tid. Skadorna kan visa sig på mjuk- och benvävnader med återkommande sårbildning. I värsta fall kan amputation av hela eller delar av foten bli nödvändig. Samtliga skador börjar som en inflammatorisk reaktion i foten. I Sverige har visserligen en gynnsam utveckling medfört att allt fler amputationer har kunnat undvikas. Medelåldern där man tvingas amputera är mellan 70 och 80 år. Diabetesrelaterade amputationer uppgår i dag i Sverige till ungefär 700 per år. Mer än 70 procent föregås av fotsår. Med en ökad medvetenhet om betydelsen av tillgänglig fotvård kan mycket lidande lindras för de personer som är i riskzonen. Kostsamma behandlingar kan minska. Hälsa och välmående kan öka. Professionell, regelbunden fotvård är för dyr för många. Mycket finns att vinna om fotvård för riskgrupper ingår i nationens hälsofrämjande arbete och därmed i högkostnadsskyddet. Först när skadan är skedd träder sjukvården in med medicinska behandlingar. mp.se/kongress Kongress 2012 Vi yrkar 1. att riksdagsgruppen uppmanas att lägga förslag om att fotvård för speciella riskgrupper bör ingå i högkostnadsskyddet. Partistyrelsens yttrande: Bifall Vi är positiva till att öka inslagen av förebyggande behandling i syfte att minska svårare fotskador och amputation. Motion nr: 20.8 HUNDAR SOM KOMPLEMENT TILL BEHANDLING INOM VÅRDEN Alf Karlman Läkare och sjuksköterskor vittnar om att hunden är ett viktigt komplement till ordinarie bahandlingar inom vården. Vid såväl psykiska som medicinska sjukdomar har man nått mycket positiva resultat, både vad gäller graden av rent medicinskt tillfrisknande och den kortare rehabiliteringsgraden. I 40 kommuner har utbildats och arbetar nu professionella vårdhundsteam. Behandlingsmetod och utbildning har byggts upp genom samverkan mellan vårdpersonal, smittskyddsläkare, brukarorganisationer, etologer, veterinärer och representanter för djurskydd. Hunden motiverar till träning av funktion i dagligt liv och social samvaro som ger glädje och livslust. Läkare berättar hur de kunnat minska föreskrivningen av lugnande och smärtstillande medicin. För barn och vuxna med förvärvad hjärnskada inspirerar hunden till nödvändig träning. Hunden når ofta fram till en innerlighet dit vi människor inte når. Varje servicehem bör kunna erbjuda avdelningar för både hundkontakt och avdelningar där pälsdjur aldrig får vistas. För att verksamheten ska vara trygg och meningsfull för alla berörda ska både hund och förare uppfylla kraven i svensk standard för vårdhundar, SISTK 551. Underlaget till denna motion är hämtad från en debattartikel från Alzheimerföreningen, Astma- Allergiförbundet, Demensförbundet, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och STROKE-Riksförbundet. Jag yrkar 1. att MP verkar för att det skapas ett nationellt centrum för att samla och sprida kunskaperna om hundens positiva inverkan inom vården, 2. att MP verkar för att det skapas resurser som garanterar en fortsatt samverkan mellan fors- mp.se/kongress kare och praktiker som kan leda till en fortsatt utveckling av djur inom vården i Sverige. Partistyrelsens yttrande: Avslag Många vård- och omsorgsboenden använder sig av djur i vården för att öka de boendes välbefinnande. För en ensam person är djuren en viktig kommunikationspart i ett vårdsammanhang. Studier visar att djurens betydelse i vården ger ökad livskvalitet för personer med demenssjudom. Partistyrelsen är positiv till att sällskapsdjur inom både vård och omsorg blir allt vanligare. Det är bra att MP ofta är drivande i utvecklingen av djur inom vården i respektive landsting och regioner. Vi tror att det är möjligt att hitta samverkansformer mellan landstingen och kommunernas vårdhundsteam utan att det behöver vara ett nationellt centrum. Motion nr: 20.9 MEDICINSK FORSKNING OCH EVIDENS – FÖRSLAG TILL INRÄTTANDET AV EN KLINISK FORSKNINGSFOND Ann-Marie Lidmark Inom hälso- och sjukvården liksom inom tandvården talar man om vikten av evidens eller vetenskapliga bevis för olika behandlingsalternativ. Trots det saknar flertalet behandlingsalternativ evidens. Inom hälso- och sjukvården saknar 75 procent av behandlingarna evidens och inom tandvården är det omkring 90 procent. Det är inte bra. Samtidigt kan man säga att gamla beprövade metoder som under årtionden visat sig fungera bra ska fortsätta att användas, men det är angeläget att även sådana behandlingar genomgår vetenskapliga prövningar och jämförs med andra metoder just för att skapa evidens och trygghet i vården. I Sverige har läkemedelsföretagen och tillverkare av proteser och tandvårdsmaterial en monopolställning när det gäller medicinsk och odontologisk forskning. Det gör att mycket nytt och bra kommer fram samtidigt som produkter och behandlingar som företagen inte finner tillräckligt kommersiella saknar utvecklingsmedel. Det gäller även forskning och utveckling som hotar industrin. Antibiotika är ett exempel på forskning som inte är tillräckligt kommersiellt gångbart för att läkemedelsbolagen ska satsa på framtagning av nya produkter. Ett annat exempel är det vi vanligen kallar komplementärmedicin som sällan får medel för uppföljning och forskning. Intressanta behandlingar och läkemedel kommer därför inte alltid fram. Vård och folkhälsa 199 Kongress 2012 Medel måste avsättas för klinisk uppföljning och forskning om metoder som används i dag eller som håller på att introduceras. Dessa forskningsmedel ska kunna sökas både för mindre och större projekt. Viktigt är också att kliniker som inte alltid är vana att forska får hjälp att lägga upp studier på ett sätt som gör dem användbara i jakten på evidens. Det är också nödvändigt att Socialstyrelsen och staten aktivt stöttar forskning om nya intressanta metoder. I dag sker det sällan. Istället motarbetas en del sådan forskning för att den ses som ett hot mot de kommersiella intressena inom vårdindustrin och hos läkemedelsbolagen. Flera exempel finns där läkare flyttat utomlands eller där läkare blivit av med legitimationen på grund av att det saknas vilja och pengar att följa upp de metoder dessa läkare använt sig av. I flertalet fall rör det sig inte om helt nya metoder utan behandlingar som använts i andra länder i Europa eller USA med gott resultat. Läkaren har varit utbildad för att utföra behandlingen och haft den utrustning som behövts. Trots det har metoderna förkastats för att de ansågs sakna evidens. Ett exempel på detta är en läkare som tidigare var verksam i Upplands Väsby. Han utbildade sig och införskaffade apparater för uppvärmning av tumörer. I först hand för att lindra smärta, men i flera fall blev patienten också av med tumören. Denne läkare blev anmäld HSAN och det beslutades mot vite att hans metoder inte skulle få användas i Sverige. Läkaren flyttade till Tyskland och bedriver där en framgångsrik praktik med samma metod som förbjöds i Sverige. Forskningsmedel för uppföljning av metoden hade kunna skapa en annan situation. Det är viktigt att läkare, tandläkare och andra terapeuter tillåts att pröva nytt eller ta med nya metoder till Sverige från andra länder. Inte bara nya metoder utan även gamla beprövade behandlingar behöver följas upp och utvärderas för att skapa evidens och därigenom ge alla en trygg och säker vård. En särskild forskningsfond behövs för att garantera klinisk forskning, uppföljning av behandlingar och möjlighet för vårdgivare att pröva och utvärdera både nya och gamla behandlingsmetoder. En sådan forskningsfond behövs utöver särskilda medel till komplementärmedicinsk forskning som redan nu finns fastslaget i MP:s partiprogram. Jag yrkar 1. att riksdagsgruppen får i uppdrag att arbeta för att en särskild forskningsfond för klinisk forskning och utveckling inrättas. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen delar motionärens uppfattning både vad gäller vikten av att hälso- och sjukvård är evi200 Vård och folkhälsa densbaserad och vad gäller att det är ett problem om detta krav står i vägen för effektiva behandlingsmetoder. Det behövs åtgärder både för att korta tiden det tar för forskningsresultat att komma patienter till del och för att utsätta fler i dag använda behandlingsmetoder för ordentlig vetenskaplig prövning. Däremot har MP:s hållning länge varit att vi som politiker ska vara mycket återhållsamma med att styra forskningen, om så bara genom att avsätta pengar för forskning inom ett visst ämnesområde. Motionens förslag om en forskningsfond för klinisk forskning och utveckling behöver dock inte strida mot den principen, men partistyrelsen har ändå svårt att yrka bifall utan närmare utredning av frågan. Det pågår ett politikutvecklingsarbete inom detta område som förhoppningsvis kan resultera i konkreta förslag som kan uppnå det motionären efterfrågar – kanske till och med medelst den i motionen föreslagna metoden. Med viss tveksamhet väljer partistyrelsen mot bakgrund av detta att i det här läget föreslå att motionen avslås. Motion nr: 20.10 FOLKHÄLSA Ann-Marie Lidmark Att förebygga ohälsa är extremt lönsamt. Det gäller privata företag, kommuner, landsting och samhället i stort. Omkring en miljon människor i arbetsför ålder befinner sig i utanförskap på grund av sjukdom, arbetslöshet, missbruk, kriminalitet eller någon form av funktionshinder. Flertalet vill arbeta och bidra till samhällsbyggandet om bara förutsättningar finns. Kostnaderna för utanförskap handlar om många miljarder kronor årligen. En enda person som är psykiskt sjuk kostar minst en halv miljon kronor och en heroinmissbrukare minst två miljoner kronor årligen räknat på kostnader för kommun, landsting, rättsväsende, försäkringskassa och arbetsförmedling. Därtill kommer kostnader i sjukvården på grund av att människor är alltför stillasittande, äter fel och saknar viktiga sociala nätverk. Att skapa förutsättningar för och att underlätta människors möjligheter till fysisk aktivitet, att laga näringsriktig mat och att skapa mötesplatser i vardagen skulle spara mångmiljardbelopp enbart inom hälso- och sjukvården. Enskilda arbetsplatser och kommuner har också mycket att vinna på en frisk befolkning. Tyvärr slår ohälsa ojämlikt och de som är högutbildade och har relativt bra löner är oftast friskare än de som tillhör de socioekonomiskt svaga grupperna. Stora skillnader i hälsa finns därmed också mellan kommuner. Därför måste folkhälsosatsningar riktas till dem med störst behov och delvis vara centralt styrda. mp.se/kongress Kongress 2012 Att förebygga ohälsa och utanförskap är extremt lönsamt i ett samhällsekonomiskt perspektiv och därtill betyder det oerhört mycket för den enskilda individen och dennes anhöriga. Folkhälsoarbetet är också viktigt för att nå ett hållbart samhälle. Att driva sociala och folkhälsofrågor kan bli nyckeln till framgång i nästa val. MP arbetar aktivt med folkhälsofrågor i många kommuner och landsting liksom i riksdagen. Partiets folkhälsoarbete bör dock bli än mer intensivt genom bildandet av ett officiellt folkhälsopolitiskt nätverk på nationell nivå för utbyte av information och idéer om det förebyggande arbetssättet i barnomsorg, skola, hälso- och sjukvården samt inom social- och kriminalvården. Nätverket bör också skapa ett faktaunderlag inklusive förslag till folkhälsokrav åtminstone för den kommunala sektorn. Därtill bör partiet initiera lagstiftning för att tydliggöra kommunernas och landstingens/regionernas roller i folkhälsoarbetet. Lämpligen sker detta via socialtjänstlagen där folkhälsofrågorna redan nu nämns, men utan tydliga krav. Jag yrkar 1. att partistyrelsen verkar för att ett folkhälsonätverk bildas på central nivå med uppgift att skapa utbyte av erfarenheter inom området samt att skapa ett fakta- och förslagsunderlag för arbete med folkhälsofrågorna i den kommunala politiken, 2. att riksdagsledamöter motionerar i riksdagen om lagstiftning för att tydliggöra kommunernas och landstingens/regionernas folkhälsoansvar. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Det finns redan i dag ett nätverk för förtroendevalda som i sitt uppdrag har ansvar för folkhälsofrågor som initierats av folkhälsopolitiska talespersonen i riksdagen Gunvor G Ericson. En enskild medlem som vill starta ett nätverk i ett aktuellt ämne kan göra detta. Ett sådant nätverk kan också söka bidrag för sin verksamhet från partistyrelsen. Partistyrelsen presenterade i augusti 2010 en folkhälsopolitisk rapport som innefattar de förslag som motionären har om fakta- och förslagsunderlag för arbetet med folkhälsofrågorna på lokal nivå, se http://www.mp.se/files/220300-220399/file_220351. pdf. Rapporten har även legat till grund för en riksdagsmotion (2011/12:So621 Politik för folkhälsa och livskvalitet) med förslagen att öka kunskapen i sam- mp.se/kongress hället om vad som främjar hälsa utifrån forskningen om folkhälsovetenskap och miljövetenskap och att en nationell folkhälsokommission bör tillsättas för att ta fram strategier och åtgärdsprogram för att minska skillnaderna i hälsa i Sverige. Där föreslås också lagstiftning om det kommunala ansvaret för folkhälsofrågor. Motion nr: 20.11 FÖR EN REFORMERAD NARKOTIKAPOLITIK Mikael Jämtsved och Hanna Dönsberg Stöds av Grön Ungdoms riksorganisation Den svenska narkotikapolitiken bygger på utopin om ett narkotikafritt samhälle och det låter verkligen som en fantastisk utopi. Dessvärre menar vi att ett narkotikafritt samhälle är omöjligt att uppnå och att politiken på grund av detta riskerar att slå fel. Vi vet att Sverige har en av Europas mest restriktiva narkotikalagstiftningar, trots det ligger vi på EUgenomsnittet vad gäller tunga missbrukare (högre än länder som Nederländerna eller Tyskland) och vi har en narkotikadödlighet som ligger dubbelt så högt som EU-genomsnittet. Vi menar att den restriktiva linjen leder till en social stigmatisering som dels fryser ut brukare utan tydligt riskbeteende från samhällsgemenskapen och dels leder till att de som verkligen behöver hjälp inte söker den av rädsla för rättsliga repressalier. Under maj 2011 släppte Global Commission on Drug Policy en rapport som pekade ut en mindre restriktiv narkotikalagstiftning som vägen framåt, rapporten undertecknades bland annat av FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan och EU:s tidigare talesperson i utrikesfrågor Javier Solana. Den internationella narkotikadebatten håller på att förändras och även i Sverige har vi under de senaste åren sett fler och fler som pläderar för en mindre restriktiv narkotikalagstiftning. Vi menar att det centrala för narkotikapolitiken måste vara att så få som möjligt dör och att så få som möjligt hamnar i ett tungt missbruk, om det innebär att vi i viss mån får leva med att lite flera prövar lättare droger som cannabis så är det ett pris som är värt att betala. MP säger sig vara emot skademinimering som princip men har på flera håll börjat ändra kurs, framförallt i sprutbytesfrågan har vi konstaterat att skademinimering är vägen framåt. Vi menar att det behövs ett rejält och samlat omtag för hela miljöpartiets narkotikapolitik och önskar att partistyrelsen inleder en intern process för en ny narkotikapolitik som bygger på skademinimering. Vård och folkhälsa 201 Kongress 2012 Vi yrkar 1. att partistyrelsen får i uppdrag att till kongressen 2013 lägga en proposition om en ny narkotikapolitik som bygger på skademinimeringsprincipen. Partistyrelsens yttrande: Avslag MP står för en restriktiv narkotikapolitik med utgångspunkt i att det är det mest solidariska. Droger skapar stora kostnader för samhället och skadar familjerelationer och framför allt barn. MP har sagt ja till sprutbyte under förutsättning att också annat stöd erbjuds i syfte att uppnå drogfrihet. Motion nr: 20.12 ALKOHOL Lars Adamsson Vi vet i dag att alkovåldet ökar. Vi vet att 400 000 barn lever med föräldrar som är alkoholberoende. Vi vet att 700 000 vuxna har vårdbehov för sitt alkoholberoende. Vi vet att mer än 25% av vårdkostnaden är alkoholrelaterad. Vi måste göra något nu, det är hög tid att agera. Jag yrkar 1. att MP arbetar för att återgå till den tidigare gränsen för införsel av alkohol, 2. att MP arbetar för att stoppa all försäljning av alkohol vid idrottsevenemang, 3. att MP arbetar för att stoppa Systembolagets hemleveranser av alkohol. Partistyrelsens yttrande: Bifall attsats 1, avslag attsats 2–3 MP står bakom kravet på att återgå till den tidigare, mer restriktiva gränsen för införsel av alkohol. Partistyrelsen är positiv till att kommuner utformar serveringstillstånd i syfte att begränsa alkoholservering i samband med idrottsevenemang, men det bör vara upp till varje kommun själv att få avgöra. En mer restriktiv hållning i serveringstillstånd till idrottsklubbarna kan betyda att föreningslivet kräver högre föreningsbidrag till sin verksamhet. Frågan om Systembolagets hemleveranser är ny för kongressen. Det finns en risk att legitimiteten för Systembolaget minskar om man börjar med hemleveranser. Sverige har i dag ett undantag i EU för att få fortsätta bedriva alkoholförsäljning i ett monopol. Om Systembolaget börjar agera på ett sätt som gör att alkohol blir mer tillgänglig så försvinner legitimiteten att bedriva verksamheten som monopol. Därför har MP sagt nej till gårdsförsäljning av alkohol. Samtidigt behöver Systembolaget utvecklas och upplevas som modernt och serviceinriktat för att fortsätta ha ett stark förtroende hos medborgarna. Partistyrel202 Vård och folkhälsa sens bedömer att hemleverans går att förena med Systembolagets monopolställning som syftar till att begränsa tillgängligheten. Systembolaget bör kunna utveckla rutiner som gör att det är lika noga med legitimationskontroll och restriktioner av försäljning till påverkade personer vid hemleverans som vid försäljning i butik. Motion nr: 20.13 ELÖVERKÄNSLIGHET Mats Pertoft Stöds av Miljöpartiet de gröna Alingsås Som medmänniska blir jag djupt berörd när jag gång på gång läser om människor runt om i vårt land som drabbas av elöverkänslighet. Forskningsläget kring elöverkänslighet är så oklart att det är svårt för en lekman som mig att dra entydiga slutsatser. Därför väljer jag att belysa frågan ur ett annat perspektiv. Jag är övertygad om att alla dessa människor runtom i vårt land som är drabbade av elöverkänslighet, och det verkar hela tiden bli allt fler, inte ljuger eller fabulerar om sitt handikapp. Det jag begär av forskningen är mycket enkelt: att komma med förslag, råd och bot som gör att alla dessa människor mår bättre. Idag finns motstridiga forskningsresultat som både anser att elektromagnetisk strålning kan orsaka hälsoproblem och de som anser att så inte är fallet. Dessa motstridiga forskningsresultat samt att forskningen hitintills har varit inriktad på orsakssamband och inte på behandlingsmetoder gör livet mycket svårt för människor som är drabbade. I debatten talas ofta om sk lågstrålande zoner som kommuner beslutar om att inrätta. Som jag ser det har kommuner i Sverige inte något lagrum för att besluta om elektromagnetisk strålning och därmed inte heller om lågstrålande zoner. I den statliga kommitté som arbetade med en översyn av plan- och bygglagen och som lade fram sitt betänkande ”Får jag lov?” 2005 föreslog man dels bygglovsplikt för basstationer för mobiltelefoni och dels möjligheten för kommuner att införa så kallade lågstrålande zoner, dvs områden där man bevarade en naturligt existerande lägre elektromagnetisk strålningsnivå. Den borgerliga alliansregeringen har inte genomfört några av dessa förslag. Sverige har haft en ledande position när det gäller utvecklingen av mobiltelefoni. Det vore glädjande om Sverige även kunde få en ledande position i utvecklingen av teknik och vetenskap när det gäller att undvika mobiltelefonins och andra elektromagnetiska strålningskällors biverkningar. Den långsiktiga målsättningen måste vara att skapa en modern teknik som undviker de biverkningar som dagens teknik kan ha, inte att bara säga nej till teknik. mp.se/kongress Kongress 2012 Jag yrkar 1. att riksdagsgruppen får i uppdrag att driva frågan om ökad forskning kring orsakerna till elöverkänslighet, 2. att riksdagsgruppen får i uppdrag att driva frågan om forskning med syfte att utveckla behandlingsmetoder mot elöverkänslighet, 3. att riksdagsgruppen får i uppdrag att verka för att PBL-kommitténs förslag om att belägga basstationer för mobiltelefoni med bygglovsplikt genomförs, 4. att riksdagsgruppen får i uppdrag att verka för att PBL-kommitténs förslag om att ge kommuner rättigheten att inom ramen för sin översiktsplan besluta om områden med begränsad elektromagnetisk strålning. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1 och 2, avslag attstas 3 och 4. Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det behövs mer forskning i ämnet. Forskningsläget i dagsläget tyder på att man inte kan utesluta att det finns risker med elektromagnetisk strålning, men det finns också mycket som talar emot det. Kongressen har beslutat om motioner kring strålningsrelaterade frågor ett flertal gånger och motioner behandlades både 2010 och 2011. MP har drivit frågan om mer forskning hårt, och partistyrelsen föreslår därför att attsats 1 och 2 anses besvarade. MP anser att Sverige behöver en samlad strategi i gällande elektromagnetisk strålning. Det behövs mer kunskap både om dess effekter och vilka strålningsnivåer som finns i vår miljö. I denna strategi behöver man titta på frågor som strålning från apparater till placering av master och eventuellt behov av riktlinjer för strålningsnivåer eller strålningsexponering. Partistyrelsen avslår 3 och 4 i avvaktan på att MP tar fram en samlad strategi. Motion nr: 20.14 PUNKTSKATT PÅ TRÅDLÖS KOMMUNIKATION Anna Hansson och Hans Sternlycke Stöds av Miljöpartiet de gröna Alingsås Med trådlös kommunikation avses t ex mobiltelefoni och trådlösa nätverk för informationsöverföring. Den trådlösa tekniken förorenar vår levnadsmiljö med elektromagnetiska fält och strålning. I miljöbalken (kap 9, §1, p3) benämns elektromagnetiska fält och strålning (EMF/R) som ”icke joniserande strålning eller annat liknande”. Statens Strålskyddsmyndighet har för närvarande ansvaret för att sätta gränsvärden och se till att allmänheten är skyddad från hälsorismp.se/kongress ker. De gränsvärden som finns har sedan länge fått hård kritik för att inte vara tillräckliga för att skydda folkhälsan. Trådlös kommunikation är en alltmer ökande miljöbelastning med allvarliga påföljande negativa hälsoeffekter. Här följer några exempel på negativa hälsoeffekter. Vid exponering för mobiltelefoni, trådlösa datorer och annan teknisk apparatur som används nära kroppen finns vetenskaplig dokumentation på bl a ökad förekomst av sterilitet, öppnande av blod-hjärnbarriären, sömnstörningar, koncentrationsproblem, neurologiska störningar och hjärntumörer. För människor som vistas inom ett par hundra meters radie från trådlösa sändare finns vetenskapliga studier som tydligt påvisar ökad förekomst av bl a sömnstörningar, depression, trötthet/utmattning, illamående och minnesproblem. Redovisade hälsoproblem är endast ett fåtal exempel på den långa lista av negativa hälsoeffekter som konstaterats i publicerade vetenskapliga studier. Den mest gedigna sammanställningen av forskning kring EMF/R jag hittills tagit del av är Bioinitiativet per år 2007. (The BioInitiative Report: A Rationale for a Biologically-based Public Exposure Standard for Electromagnetic Fields (ELF and RF)). Den listar över 1 500 vetenskapliga studier som fastställer att EMF/R ger ökade risker för en lång rad hälsoproblem långt under gällande gränsvärden. Rapporten i fulltext finns här: www.bioinitiative.org Rapporten är på ca 600 sidor och har skrivits av totalt 14 forskare och experter inom folkhälsa och allmän ordning. I rapporten redogörs också för de specifika hälsorisker som har fastställts för trådlös kommunikation (t ex mobiltelefoner och basstationer). Människokroppen är ett bioelektriskt system. Bl a vårt hjärta och vår hjärna är internt reglerade av bioelektriska signaler. Detta anses i rapporten vara det bakomliggande skälet till att ohälsa kan uppstå vid exponering. De artificiella strålningssignalerna stör kroppens eget system. Skattesystemet används i dagsläget till ett flertal regleringar av nyttjande av hälso- och miljöbelastande processer och substanser. Några exempel är cigaretter (ca 1 kr per styck i punktskatt), alkohol (ca 10–45 kr/liter i punktskatt), bensin (energiskatt på ca 4–6 kr/liter) och utsläppsrättigheter vid miljöskadlig industri (ex 100–250 kr/ton koldioxid). Extra beskattning är ett lämpligt verktyg att ta till då nyttjandet av någonting önskas begränsas. Det är alltså en mildare åtgärd än att helt förbjuda något. Skatten medför ett högre pris och nyttjandet minskar då. Extra beskattning är också ett sätt att få in Vård och folkhälsa 203 Kongress 2012 ekonomiska medel som skall täcka kostnaderna för de åtgärder som behövs för att reparera skadorna som beräknas uppstå. För de skador som blir följden av den allt mer ökande exponeringen av elektromagnetiska fält och strålning, också kallat elektrosmog, bör sjukvårdskostnader, sjukfrånvarokostnader mm vara mycket omfattande. Dock kan de vara svåra att beräkna. De nuvarande låga priserna på trådlös kommunikation medför att många användare väljer att installera och nyttja trådlös teknik för att den är billigare än teknik med tråd/kabel/fiber. I många skolor t ex delas trådlösa digitala lärhjälpmedel ut till eleverna, och en mängd trådlösa sändare/routrar monteras upp. Inga säkerhetsföreskrifter finns och eleverna får ingen kunskap om att de exponeras för hälsoskadlig teknik eller hur de ska skydda sig mot EMF/R-exponering. De ekonomiska riskerna vid ökad ohälsa och sjukskrivningar är respektingivande. I Socialförsäkringsrapport 2011:4 ”Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?” redovisas data för sjukskrivningskostnader och aktivitetsersättningar under år 2009. Dessa data visar dock inte de kostnader som uppstått för själva vården och alla andra kostnader som uppstår när någon är sjuk. Sjukskrivningskostnader och aktivitetsersättningar för tumörer var t ex ca 2 miljarder kr för 2009. För psykiska sjukdomar ca 23 miljarder kr och för sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan ca 4 miljarder kr. Dessa är några av de diagnosgrupper som skulle kunna öka i antal pga elektromagnetiska fält och strålning. I ett flertal fall genom historiens lopp har myndigheter och samhället i övrigt varit alltför sent ute med att reagera och vidta åtgärder då allmänhetens hälsa är hotad. Det pris vi har fått betala har varit omfattande i form av pengar, fällda tårar och förstörda liv. Vi ligger tyvärr redan långt på efterkälken med reglering och minimeringen av elektrosmog. Vi behöver agera nu. Vi har redan de vetenskapliga bevis och indikationer som motiverar åtgärder i enlighet med försiktighetsprincipen, för minskad exponering av elektrosmog. Vi yrkar 1. att MP verkar för att förutsättningarna för en punktskatt på trådlös kommunikation utreds, 2. att MP verkar för att ett förslag tas framför hur denna beskattning lämpligast skulle kunna se ut i praktiken, 3. att MP verkar för att en beräkning sker av hur mycket skatteintäkter som skatten skulle kunna inbringa årligen. 204 Vård och folkhälsa Partistyrelsens yttrande: Avslag Frågor om riskbedömningar utifrån vetenskapliga data bör i första hand hanteras av ansvariga myndigheter. Forskningen i dagsläget tyder på att man inte kan utesluta att det finns risker med vissa sorters elektromagnetisk strålning, men det finns också mycket forskning som tyder på att det i många fall är ofarligt eller att riskerna är mycket små. Kongressen har flera gånger tidigare behandlat liknande motioner om elektromagnetisk strålning, senast 2010 och 2011. MP har drivit frågan om mer forskning vad gäller hälsoeffekter av elektromagnetisk strålning, men partistyrelsen anser inte att det finns skäl för att införa en punktskatt på trådlös kommunikation. Förutom ovan angivna argument är punktskatt i sig ett mycket trubbigt verktyg. Motion nr: 20.15 STRÅLNING I VÅRA SKOLOR Ingegerd Berggren och Mary Skantz Stöds av Miljöpartiet de gröna Vaxholm Europarådet, en mellanstatlig samarbetsorganisation som arbetar med att främja mänskliga rättigheter, säger i en skrivelse från maj 2011 att de uppmanar alla europeiska regeringar att ”vidta alla rimliga åtgärder” för att verka för en minskning av exponering av elektromagnetiska fält. De skriver att man särskilt i skolor och klassrum bör ge företräde till fasta internetuppkopplingar och att skolbarns användning av mobiltelefoner bör regleras strikt. De skriver också att man bör ägna sig åt upplysning och information för att höja medvetandet om de biologiska riskerna för möjliga framtida effekter på miljön och människans hälsa, särskilt avseende barn, tonåringar och unga människor i fertil ålder. Europarådet rekommenderar i denna skrivelse fasta telefoner och internetuppkopplingar som innebär frånvaro av ständigt strålande elektromagnetiska vågor. Jag yrkar 1. att MP ska verka för en strikt reglering av barns användning av mobiltelefoner i förskolor och skolor, 2. att MP ska verka för att minska användandet av trådlösa nätverk i förskolor och skolor genom att förorda nätverk med kabel eller optisk fiber, 3. att MP ska verka för att öka informationen om mobilstrålningens och mobila nätverks risker för hälsan. mp.se/kongress Kongress 2012 Partistyrelsens yttrande: Avslag Liknande frågor har diskuterats flera gånger tidigare på kongressen. Kongressen 2011 avslog bland annat attsatser om att skolor och daghem ska göras så strålningsfria som möjligt och att trådlösa nätverk ska undvikas. Forskningen i dagsläget tyder på att man inte kan utesluta att det finns risker med vissa sorters elektromagnetisk strålning, men det finns också mycket forskning som tyder på att det i många fall är ofarligt eller att riskerna är mycket små. Det behövs mer kunskap kring dessa frågor, och MP driver på i den frågan. Elever som upplever elöverkänslighet bör få ett gott bemötande vilket innebär att skolledningen bör arbeta för att skolmiljön fungerar även för dem. mp.se/kongress Vård och folkhälsa 205 Kongress 2012 21. ÄLDREFRÅGOR Proposition nr: 21.1 LIVSKVALITET PÅ ÄLDRE DAGAR Antalet äldre ökar i alla länder i Europa, så också i vårt land. Drygt 20% av befolkningen i vårt land är över 65 år. Många äldre lever ett aktivt liv mycket längre än tidigare generationer. En del vill arbeta längre upp i åren medan andra ser möjligheten att kunna göra nya saker och delta också på andra sätt i samhällsutvecklingen. Ändå finns det många som i dag inte ser den äldre befolkningen som en resurs utan som en belastning. Ändå är sanningen den att de allra flesta äldre klarar sig själva eller med mycket liten hjälp långt upp i åren, och att de som inte gör det har rätt till en värdig omsorg. Inom samhället och politiken finns många områden som berör äldre direkt och indirekt. Vi har valt ut fyra områden där vi ser uppenbara behov för förbättringar, det handlar om att se äldre som resurs, åldersdiskriminering, äldres boende och äldreomsorgen. Äldre som resurs Människor i olika åldrar måste på ett naturligt och respektfullt sätt kunna mötas på arbetet, på fritiden och inom politiken. Umgänge och kunskapsutbyte över generationsgränserna är viktigt för både unga och gamla och dessutom en väg att motverka åldersdiskriminering i alla dess former. Med tanke på de globala utmaningarna är det mer angeläget än någonsin att äldre med sina erfarenheter arbetar tillsammans med unga som har andra erfarenheter, för en bättre och grönare framtid. Många pensionärer gör en viktig samhällsinsats. En del, som orkar och har möjligheter, fortsätter sitt förvärvsarbete även efter pensionsåldern. När det gäller äldre i arbetslive, förtjänar det att nämnas att bland de företag som har haft den snabbaste tillväxten på senare år återfinns företag som anställer seniorer. Sådana företag utför arbeten inom alla samhällets områden men med tonvikt på service till hushåll såsom barnpassning, trädgårdsskötsel, reparationer mm. I Japan använder sig företag regelbundet av s k seniora vägledare. Detta innebär att äldre betrodda medarbetare rådfrågas innan beslut fattas i komplicerade och svåra frågor. Helt säkert är att i många kulturer världen över är det en god sed att alltid rådfråga äldre, mer erfarna människor. Detta förekommer sällan i Sverige, där äldres kunskaper ofta är en outnyttjad resurs. 206 Äldrefrågor Ännu fler äldre arbetar ideellt och obetalt. Det är okänt hur många anhöriga som, ibland mot en viss ersättning, vårdar sin sjuka make eller maka. Helt klart är att det har en stor betydelse för samhällsekonomi. Utan de anhörigas insatser skulle belastningen på såväl sjukvården som kommunerna vara mycket större. Att vårda en närstående kan ge stor tillfredsställelse men kan också vara ansträngande. Enligt socialtjänstlagen är kommunen skyldig att erbjuda de anhöriga olika former av stöd som avlösning och växelvård. I vissa kommuner finns också samtalsoch stödgrupper. En del har även anställt en anhörigkonsulent som man kan vända sig till. Tyvärr återstår ännu en del att göra i många kommuner. Pensionärer utför också frivilliginsatser på många andra områden som att hämta och lämna barnbarnen på förskola och fritidshem, vara extramormor/ farfar, läxhjälpare och hundvakt. Åter andra engagerar sig efter pensionen som volontärer genom frivilligorganisationer som Röda Korset och pensionärsorganisationerna. Genom att ordna olika aktiviteter, skapa mötesplatser och göra hembesök hos ensamma gamla, bidrar volontärerna till att bryta isolering och ge sig själva och andra möjlighet till ett rikt liv och bibehållen hälsa på äldre dar. Detta ideella arbete borde få större uppskattning och kunna värderas i ekonomiska termer. Det saknas i dag vederhäftiga beräkningar av frivilligsektorns ekonomiska värde. Det saknas också beräkningar för hur mycket extra som tillförs BNP genom pensionärers avlönade arbetsinsatser. Om båda dessa delar av det arbete som utförs i samhället skulle falla bort skulle det påverka hela samhällsekonomin negativt. Regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en gemensam överenskommelse om synen på frivilligsektorns betydelse i vårt samhälle (Överenskommelsen). Syftet med Överenskommelsen är bland annat att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Inom ramen för det arbetet ser MP det som angeläget att arbeta med att stärka bilden av äldre som en resurs i vårt samhälle. Åldersdiskriminering År 2009 infördes en ny diskrimineringslag i Sverige, där ålder infördes som diskrimineringsgrund men begränsat till arbetslivet och utbildningsområdet. Ålder som diskrimineringsgrund omfattar alla, eftersom alla har en ålder, men behovet av skydd kan vara extra stort för äldre och yngre personer. I dag mp.se/kongress Kongress 2012 är åldersdiskrimineringen framför allt mot äldre på arbetsmarknaden betydande, enligt en undersökning från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Utredningen ”Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering” föreslår att skyddet mot åldersdiskriminering ska utvidgas till andra samhällsområden på samma sätt som andra diskrimineringsgrunder, med några undantag, t ex åldersgränser för köp av alkohol och tobak. Åldersgränser ska alltså få förekomma om de är sakligt motiverade men slentrianmässigt satta åldersgränser ska inte få förekomma. MP stödjer utredningens förslag. Enligt utredningen förekommer diskriminering av äldre på bostadsmarknaden och inom hälso- och sjukvården. Ett exempel är att rehabiliteringen efter en stroke oftast prioriteras för dem som är yngre än 65 år. Det är orimligt att ålder ska avgöra möjligheten att få hjälp att återgå till ett normalt liv efter en stroke. Äldres boende Rätten till bostad är grundläggande i vårt land. För äldre personer med särskilda behov blir det än viktigare att ha bostad och att ha rätt sorts stöd och hjälp i boendet. Det är ytterst ett kommunalt ansvar att tillse att äldre med behov av stöd och hjälp får detta. För den som inte kan bo i den egna bostaden kan ett särskilt boende behövas. Under senare tid har i stora delar av landet en omvandlingen skett av särskilda boenden med service till så kallade trygghetsbostäder. Samtidigt har antalet platser i kvaravarande boenden minskat. Detta innebär ofta högre kostnader och sämre service och hjälp för de boende i och med att t.ex. bemanning dygnet runt, matsal och återkommande aktiviteter, försvinner. Denna utveckling, som genomförs i många kommuner, är mycket problematisk.. Så kallade trygghetsbostäder ger sällan någon trygghet – trygghetslarm kan man få oavsett var man bor. Seniorbostäder och s k trygghetsbostäder är i många fall bostadsrätter och blir omöjliga att finansiera för många äldre personer som oftast nekas banklån. Det gör det extra viktigt att hyresrätter prioriteras. En viktig sak att minnas är att valfriheten medför att de som bor i s k trygghetsbostäder och seniorbostäder har olika utförare av tjänster hos de äldre. Även hemsjukvården kan utföras av flera olika företag. Det betyder att samma trygghetsboende kan besökas av ett stort antal företag inom hemtjänst och hemsjukvård varje dag. Det kan även förekomma att antalet personer som besöker den äldre ökar. mp.se/kongress För att människor ska kunna klara sig själva i sin boendesituation så länge som möjligt är det viktigt att inte grundläggande samhällsservice läggs ned eller flyttas så att den blir mindre tillgänglig. Många av samhällets nuvarande funktioner som post, bank, försäkringskassa, dagligvaruhandel mm förutsätter ju antingen friska ben eller tillgång till internet. Många äldre bor kvar i stora hus eller lägenheter, trots att de egentligen vill eller skulle behöva flytta till bostäder som är bättre anpassade för de funktionshinder som ålderdomen per automatik för de allra flesta innebär. Orsaken är ofta att kommunen i sin planering inte aktivt försöker tillgodose också äldres behov av så kallad ”boendekarriär”, dvs möjligheten att i friskt tillstånd flytta till ett mer anpassat boende på ett sådant sätt att det för den enskilde också är möjligt rent ekonomiskt att flytta. Med en bra planering för boendekarriär kan kommunerna både skapa tryggare boenden för äldre och ge yngre och barnfamiljer möjligheter att bo i villa eller större lägenhet. Kommunerna måste beakta detta i sin bostadsförsörjningsplanering. Äldreomsorg För att vi ska få behålla hälsan upp i åren så kräver det att det finns en trygg äldreomsorg som ger god omvårdnad och erbjuder äldre delaktighet. Alla ska kunna lita på omsorgen i Sverige, alldeles oavsett vem som utför den. För kvaliteten är det inte avgörande vilken skylt som finns utanför boendet, utan med vilken värme, värdighet och delaktighet man bemöts som omsorgstagare. Som anhörig är det ofta smärtsamt att se när en närstående insjuknar i ålderdom med kanske demens som följd; då ska man kunna vara trygg med att det finns en god omsorg med hög kvalitet och tillräckligt med personal, såväl på särskilda boenden som i hemtjänsten. MP har i riksdagen fått igenom ett uppdrag till Socialstyrelsen att utfärda riktlinjer för kommuner om bemanning på särskilda boenden. Målet är att säkerställa att de äldre som bor på särskilda boenden får den omsorg de har rätt till, och att äldre och anhöriga kan vara säkra på vilken personal som finns tillgänglig. Kommunerna står inför omfattande utmaningar när det gäller att säkerställa försörjningen av tillräckligt mycket personal med rätt kompetens inom äldreomsorgen. Kompetenskrav på personal ska finnas i upphandling av all äldreomsorg och villkoren för vidareutbildning av omsorgspersonal måste ses över. Alla äldre ska ha rätt till den specialistvård som man har behov av, exempelvis kontakt med geriatriker eller kurator. I dag är det brist på både geriatriker, specialistsjuksköterskor och annan specialistkompetens. Det är viktigt att de lokala kollektivavtalen inte motverkar vidareutbildning eller löneutveckling. Äldrefrågor 207 Kongress 2012 Vi vill inrätta en oberoende myndighet, Vårdinspektionen, som har ansvaret för att utöva tillsynen över all den vård som erbjuds våra äldre, såväl kommunal som privat. I dag ligger inspektionsansvaret på Socialstyrelsen, men det finns behov av en oberoende myndighet som ser till att kvaliteten inom äldreomsorgen upprätthålls. Därför behöver det inrättas en myndighet liknande Skolinspektionen som ska kontrollera kvaliteten. Den nya myndigheten ska kunna göra stickprovskontroller och oanmälda besök. Vårdinspektionen ska utveckla kvalitetskriterier, bland annat genom öppna jämförelser. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta att MP ska arbeta för Alla kommuner ska ha tillgång till äldreomsorgsinspektörer eller motsvarande som ska följa upp såväl den egna som den upphandlade verksamheten. Fokus ska ligga på uppföljning av avtal vid upphandlad verksamhet och uppföljning av kvalitetsåtaganden vid verksamhet i egen regi. Ett strukturerat samarbete med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ska finnas. Inspektörerna ska informera Vårdinspektionen om väsentliga brister i äldreomsorgen. Inspektörerna hanterar inte individärenden. Kommuner ska inte få ingå avtal med privata företag om äldreomsorg utan att vitesklausuler finns för bristande uppfyllelse av avtalet. Inspektörerna granskar även detta. Sammanfattningsvis kan inspektörerna beskrivas som en kommunal internrevision avseende äldreomsorgen. 3. att det uppförs fler kollektiva boenden i form av hyresrätter, De anhörigas kunskap och kännedom om behoven hos den äldre personen är värdefull och ska tas tillvara. De anhöriga ska kunna känna sig sedda och deras önskemål ska tillmötesgås hos vårdgivaren så långt det är möjligt. Vårdgivaren ska vara skyldig att informera om och säkerställa att anhöriga får ta del av upplägget och innehållet i den äldres vård och omsorg, under förutsättning att den äldre själv godkänt detta. Samtliga äldreboenden ska, genom kommunen eller landstinget, kunna erbjuda de anhöriga möjligheten att prata med en kurator med specialisering på anhöriga till äldre och/eller dementa. Det ska också finnas möjlighet för anhöriga att delta i träffar för närstående som ordnas i äldreboendets lokaler. Ett liv med innehåll kräver självbestämmande, socialt umgänge och möjlighet till deltagande. Alla ska ha möjlighet att uppleva samvaro, gemenskap, fysiska aktiviteter, kultur och annan stimulans. Det ska vara möjligt att själv välja insatser i äldreboende och hemtjänst efter egen prioritering. Om man vill ha sällskap vid matbordet ska man själv kunna välja det, och även matlagning i hemmet. En mångfald av aktörer ska uppmuntras, så att exempelvis önskemål om språkkunskaper kan tillgodoses. 208 Äldrefrågor 1. att inom ramen för Överenskommelsen uppmuntra framtagandet av ett generationsöverskridande mentorskap, 2. att en skärpt lagstiftning mot ålderdiskriminering införs inom följande områden: varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd och offentlig anställning, 4. att kommunernas ansvar för äldres boende tydliggörs, så att det alltid finns äldreboenden med god service och tillgång till vård, för de äldre som behöver detta, 5. att trygghetsboende ses som ett komplement till servicehus och inte ersätter dem,. att en bra övergång mellan sjukhusvård och hemgång säkerställs, till exempel genom korttidsplatser och väl utvecklad hemsjukvård, 6. att kommunerna i sin samhällsplanering aktivt ska underlätta så kallad boendekarriär för friska äldre, 7. att kompetenskrav på personal ska anges i alla upphandlingar av äldreomsorg, 8. att det inrättas en myndighet liknande Skolinspektionen som ska kontrollera kvaliteten inom äldreomsorgen, 9. att alla kommuner ska ha tillgång till äldreomsorgsinspektörer eller motsvarande som ska följa upp såväl att den egna som den upphandlade verksamheten följer uppsatta regler och avtal, 10. att anhöriga får information om upplägg och innehåll i vård för den äldre, om den äldre godkänt detta, samt att anhörigas rätt till stöd från kommuner inkluderar stöd av kurator och att kommuner ska ge anhöriga möjlighet till träffar för kunskapsutbyte. Motion nr: 21.2 ÄLDREOMSORG Effat Mirsafdari Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping och Östergötland Inför en så högklassig generell äldreomsorg att det inte krävs extrainsatser från anhöriga. Äldreomsorgen liksom barnomsorgen har bidragit till valfrihet och jämställdhet i alla samhällsklasser. I början av mp.se/kongress Kongress 2012 1900-talet fanns det två olika sätt at ta hand om de äldre som inte togs om hand av familjen. Den ena var att köpa den omsorg man behövde och den andra var att placera de gamla i fattigvården. Detta ledde i sin tur till att det här blev en klassfråga då de som hade råd köpte sin omsorg medan de fattiga blev tvungna att utnyttja fattigvården. Det var inte förrän på 1950-talet med den kommunala hemtjänstens framväxt som alla äldre fick tillgång till offentlig hjälp. Den offentliga hemtjänsten blev populär i alla samhällsklasser och ledde till en valfrihetsrevolution både för de anhöriga och för de gamla som behövde hjälp. Detta innebar att äldre, oavsett klasstillhörighet, för första gången i historien kunde bo kvar hemma utan att vara helt beroende av barnen. Detta gynnade de medelålders kvinnorna (döttrarna) som i sin tur fick möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden även om de hade gamla föräldrar med stora hjälpbehov. Men den senaste tidens äldreomsorgspolitik har det utvecklats ett system med fler tjänster för dem som har råd och ett avskalat basutbud för de övriga. Detta har lett till ett samhälle där klass, kön och etnicitet gör vissa grupper mer utsatta för effekterna än andra. Professor Marta Szebehely och doktorand Petra Ullmanen vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, anser att högutbildade äldre köper mer privata tjänster, medan anhörigas omsorgsinsatser ökar bland lågutbildade äldre och det är främst medelålders döttrar som står för större delen av insatserna. Dessutom skriver de båda forskarna Marta Szebehely och Petra Ullmanen att trycket att vårda sina gamla föräldrar ökat bland döttrarna med lågutbildade föräldrar. Därmed minskar de anhöriga kvinnornas möjlighet att förvärvsarbeta och de drabbas därför av sämre ekonomi och ökad ohälsa. De båda forskarna hävdar att ”60 000 kvinnor i dagens Sverige har gått ner till deltid eller lämnat sitt förvärvsarbete för att kunna vårda anhöriga”. Vidare skriver de båda att med det s k RUT-avdraget kan kvinnor med god ekonomi köpa billig hushållshjälp till sina föräldrar. Kvinnor med sämre ekonomi har inte råd att köpa dessa tjänster. Skatteavdragen för hushållsnära tjänster främjar endast jämställdheten för de välbärgade. Det nya systemet, dvs kundval i kombination med skatterabatt för hushållstjänster, urholkar den offentliga äldreomsorgen och på sikt både välfärdssystemet och jämställdheten. Risken är stor att vi går tillbaka till ett tvådelat omsorgssystem, ett för dem med sämre ekonomi där medelålders döttrarna tvingas stå för större delen av omsorgen och ett annat för dem som har tillräckligt god ekonomi för att kunna köpa hushållshjälp till sina föräldrar. mp.se/kongress Jag yrkar 1. att MP ska verka för att höja den generella kvalitetsnivån i äldreomsorgen i Sverige, så att den blir hög nog att extrainsatser från anhöriga inte ska behövas. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Motionärens förslag ligger väl i linje med den politik som MP driver. MP verkar redan i dag för att höja den generella kvalitetsnivån i äldreomsorgen och för att öka stödet till anhöriga. Motion nr: 21.3 SVERIGE BEHÖVER EN BÄTTRE OCH HÅLLBAR ÄLDREPOLITIK Bo Adamsson och Bengt Johansson Sverige behöver en bättre och hållbar äldrepolitik som en del av en helhetspolitik för framtiden. Sveriges befolkning minskar med nästan en halv procent per år samtidigt som andelen äldre ökar. Om cirka tio år börjar fyrtiotalisterna att kraftigt öka pres�sen på äldreomsorg och sjukvård under ett drygt decennium. Det är ett övergående problem men politiken måste börja utformas redan nu. I bästa fall kan kostnader och arbetskraftsbehov kvittas mot eventuell arbetslöshet men sannolikheten torde vara låg. Påfrestningarna kommer troligen att påtagligt begränsa utrymmet för delar av övrig politik. Det är dags för oss att utforma realistiska och tydliga svar kring hur vi ska förena minskad traditionell tillväxt, förkortad arbetstid och vår syn på invandringspolitik, pensions-, skatte-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitik och tekniska lösningar med den framtida äldrepolitikens krav. Lyckligtvis finns det utrymme för kostnadsbesparingar i form av alternativ och komplement till skolmedicinen. Enligt geriatrikprofessorn Yngve Gustafson vid Umeå Universitet medför bristen på geriatriker merkostnader i storleksordningen 20 miljarder årligen till följd av felaktig diagnostik. Cirka var fjärde sjukhussäng befolkas av äldre som förgiftats på grund av att läkare har tolkat biverkningar av medicin som symtom på någon ny sjukdom. Lika lite som ortopeder vikarierar som ögonläkare borde allmänläkare vikariera som geriatriker. Ökad utbildning av geriatriker måste påbörjas snarast. Det finns erfarenheter och forskning som visar på stor potential för besparingar exempelvis i form av förebyggande åtgärder, kultur i vården (humor, musik och naturbilder), alternativa synsätt (t ex äldreboendet Lotten, Frederiksbergs kommune, i Danmark), alternativ till psykofarmaka (t ex Musicure) och sömntabletter, som orsakar bl a höftledsbrott, samt robot- och annan modern teknik (t ex ”japanska toaletter”). Svenska innovationer inom modern teknik, forskning Äldrefrågor 209 Kongress 2012 och organisation inom äldreområdet kan ge arbetsoch exporttillfällen och skatteintäkter. Vi är engagerade i Gröna Seniorer i Malmö och Skåne. Vi vill på detta sätt markera att våra frågor måste vara en viktig del av en helhetspolitik som inte minst måste omfatta en bättre utbildningspolitik och arbetsmarknad för de yngre. Vi och andra Gröna Seniorer bidrar gärna med kunskaper och idéer inom äldrepolitiken. Med en tydlig, modern och realistisk äldrepolitik i bagaget tror vi på möjligheten att fånga fler röster från den ökande äldregenerationen. Vi yrkar 1. att partistyrelsen får i uppdrag att inför valet 2014 verkställa en utredning om hur finansiering, pensionspolitik, utbildning av geriatriker och andra, tillräcklig bemanning, förebyggande hälsovård, alternativ och komplement till traditionella mediciner och rutiner, kultur och djur i vården, modern teknik och arbetskraftsinvandring tillsammans med partiets syn på tillväxt och arbetstid ska förenas med kravet på trygg och förbättrad äldreomsorg och sjukvård av äldre under 40-talistboomen. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Motionärerna föreslår en utredning inom ett antal frågor. 2010 beslutade partistyrelsen att ta fram en äldrerapport. Den är under framtagande. Precis de frågor som motionärerna berör är frågor som berörs i den kommande äldrerapporten. Motion nr: 21.4 HANDLINGSPLAN FÖR ÄLDREFRÅGOR Gertrud Brorsson och Christopher Ödmann 2011 har varit ett år då äldre frågor hamnat i fokus pga av vanskötsel rapporterade från flera håll i Sverige. På sätt och vis kan man säga äntligen. Dagens äldre har varit ett tåligt släkte som inte velat ligga samhället till last. Trots en allt mer åldrande befolkning har deras behov inte blivit tillräckligt uppmärksammat i politiken. Äldre har blivit över- och felmedicinerade och sedan lämnade till sitt öde att klara sig själva. Väldigt många vårdar sin anhöriga i hemmet vilket innebär allt från att sköta mediciner inkl att ge sprutor (vilket är mycket svårt på en äldre avmagrad person) till att lyfta till och från säng och tvätta. Detta är bara några exempel på vad som ska göras av en anhörig som själv är i hög ålder. Om man får hjälp från hemtjänsten så har kommunens besparingar gjort att det ofta kan ses som en belastning snarare än hjälp. Flera äldre har vittnat 210 Äldrefrågor om att de dagen innan de får städhjälp själva måste städa då hemtjänsten inte lyfter på några saker när de dammsuger. Kommunerna lägger ner äldreboenden med detta i sitt goda minne. Många av anhörigvårdarna kämpar och håller ihop. När maken/makan dör tillåter man sina krämpor att ta plats. Då kan det vara svårare att hjälpa personen på ett sätt så att den får en tillräckligt bra hälsa. Vi borde ge alla anhörigvårdare en stor eloge för det de gör. Den generation som är gammal idag sätter ”tills döden skiljer oss åt” så högt att de sliter i tysthet. Kommunerna kan på så sätt spara massor av pengar. Nästa generation kommer då helt säkert inte tänka på samma sätt. Man har ett större individualistiskt tänkande och kommer mycket troligt att ställa högre krav på den offentliga sektorn och/eller se till att det finns det äldreboenden som de vill ha med den personal som de vill ha. Fler efterfrågar möjligheten att starta äldrekooperativ men faller på att banken inte ger lån till den driftsformen. Här kan den offentliga sektorn gå in och hjälpa till. Bland dem som idag intresserat sig för denna driftsform finns flera av våra förstagenerationsinvandrare som vill ha ett boende med sitt språk och sin kultur. Detta är extra viktigt när man blir äldre och minnet sviker. Om inte kommunerna planerar framåt är det helt klart en tickande bomb där kostnaderna kraftigt kommer att öka för äldrevården. Vi anser att MP ska ligga i framkant och ha strategier för en god äldrevård redan i dag. Vi yrkar 1. att MP tar fram en ny handlingsplan för hur en god äldrevård och omsorg kan bedrivas och samordnas mellan de olika aktörerna, 2. att MP tar fram förslag till stöd för att möjliggöra fler äldrekooperativ, 3. att MP ser över hur man kan stärka stödet till dem som väljer att bo kvar hemma. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1, bifall attsats 2–3 Partistyrelsen instämmer med motionärerna i att det är viktigt att äldrevården håller hög kvalitet och MP har också lagt flera viktiga förslag i den riktningen under hösten 2011. Arbetet med att ta fram en handlingsplan på departementet är på gång på MP:s initiativ. MP har alltid värnat kooperativa lösningar och människors rätt att välja. Äldrekooperativ och stärkt stöd för dem som väljer hjälp i hemmet ligger väl i linje med det. mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 21.5 ATT FÅ LEVA VÄRDIGT TILLS MAN DÖR Eivor Karlsson Dagens pensionärer och äldre är piggare och mer alerta än vad deras föräldrar var. De vill och behöver vara med – om samhället så tillåter. Men till slut blir vi gamla och sköra. Vilka grundläggande behov har vi då? Det borde tydliggöras bättre. Vad behöver den äldre, som efter hård prioritering, äntligen får komma till ett vård- och omsorgsboende under sina sista år i livet? Jo, då behöver vi trygghet. Det innebär en god säng. Vänligt bemötande och bra omhändertagande. En hand att hålla i när det behövs. God mat för avmagrade kroppar. Händer som hinner mata. Torra blöjor. Slippa svidande ligg-/trycksår. Att få komma ut i dagrum, i rullstol eller säng, kan utgöra livskvalitet utifrån vår begränsade situation. Eller att få komma utanför huset och känna vinden än en gång smeka oss. Detta är grundläggande primära behov. Det handlar om att få leva ett värdigt liv tills man dör. Det kan tyckas självklart men så är det inte. Därför borde vi alla, yngre som har mor- och farföräldrar, såväl som pigga pensionärer och äldre tillsammans förena oss i ett tema för god vård under de sista åren. De år som allt fler blir allt oroligare inför. Alla partier säger att de känner och värnar för våra äldre men få gör något åt det. Det flammar upp en skandal. När händelsen når orkanstyrka uttalar sig alla. Men sen sjunker frågan tills nästa skandal dyker upp. Resursfrågor, som tillgång till utbildade anställa och pengar är givetvis avgörande för kvaliteten inom äldreomsorgen. Om detta talar och skriver man ofta när ett problem kommer upp till ytan. Vad som däremot sällan debatteras är om de lagar och föreskrifter som styr verksamheten har någon del i hur verksamheten fungerar. Pensionärsorganisationerna deltog i riksdagens socialutskotts öppna utfrågning om äldreomsorgen i december 2011. Där pekade man bl a på resursfrågan. Resurserna är grunden för en god äldreomsorg. Det behövs tydliga kvalitetskrav. Det räcker inte att formulera allmänna värdegrunder. Det förekommer att vårdgivare struntar i de råd och anvisningar som finns – och det kan de göra utan större risk eftersom påföljderna ofta uteblir. Myndigheternas kontroll och uppföljning måste bli bättre. Staten måste ge tydliga riktlinjer inom äldreomsorgen. Det handlar om bemanning, kompetens, tillsyn och uppföljning. Lagstiftningen måste förstärkas. Jag yrkar 1. att riksdagsgruppen mot bakgrund av vad som anförs i motionen, ska verka för en skärpning av mp.se/kongress lagarna, råden och anvisningarna när det gäller vård och omsorg av äldre. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Motionärens önskemål ligger helt i linje med det arbete som redan pågår där MP bl a har tagit initiativ om bemanning. Det kommer också till uttryck i den äldreproposition som partistyrelsen lägger under denna kongress. Motion nr: 21.6 JA TILL UTVECKLING AV DEN KOMMUNALA ÄLDREOMSORGEN Nils Hillerbrand Stöds av Miljöpartiet de gröna Mjölby och Linköping Attsats 2 stöds av Miljöpartiet de gröna Östergötland Det är hög tid att MP stänger dörren till det marknadsliberala experimentet med konkurrensutsättning och olika marknadslösningar av äldreomsorgen. Istället borde ett parti som vill decentralisera makten, stärka människors delaktighet och öka arbetstagarinflytandet öppna dörren för utvecklandet av fler modeller inom den kommunala regin och där den idéburna sektorn ges större utrymme. Alternativ kommunal äldreomsorg Redan idag finns ett antal alternativ till entreprenad och s k valfrihetssystem som medger att verksamheterna fortfarande organiseras under och styrs av kommunen och medborgarna men med olika ”frihetsgrader”. Ett sådant exempel är konceptet intraprenad som går ut på att en enhet får mer ansvar för verksamhet, ekonomi och personal inom ramen för den ordinarie förvaltningen. Intraprenaden initieras vanligen av de anställda på en arbetsplats och har därför ett ”bottom-up”-perspektiv och kan också fungera som ett alternativ till personalkooperativ. Avsikten med konceptet är vanligen bättre kvalitet i verksamheten och ökat inflytande för brukarna samt bättre arbetsmiljö och ökad delaktighet för de anställda. Goda exempel på enheter inom äldreomsorgen som idag drivs genom intraprenad finns t ex från de båda kommunerna Eksjö och Umeå. I liknande syfte bedrevs det mycket omfattande norska konceptet Kvalitetskommuner under perioden 2007–2010. Projektet, med deltagare från mer än en tredjedel av Norges alla kommuner, syftade till ökad kvalitet och minskad sjukfrånvaro inom ett flertal kommunala välfärdsområden. Verktyget var även här decentralisering och medbestämmande för de anställda genom att enheterna organiserade sina egna lokala delprojekt genom trepartssamarbete mellan politiker, kommuntjänstemän och de anställda. Programmet uppvisade goda resultat med förbättrad kvalitet och lägre sjukfrånvaro på många håll. Allt Äldrefrågor 211 Kongress 2012 detta utan vare sig konkurrens eller privata aktörer. Detta koncept har MP redan ställt sig positivt till genom antaget kongressbeslut från 2009 så steget är inte långt till att aktivt arbeta för att modellen införs i större skala. En tredje modell som står kommunerna till buds är att låta de kommunalt drivna enheterna ingå partnerskap med utomstående aktörer. Det låter sig göras utan upphandlingsförande och kommunen kan direkt utgå ifrån de ambitioner och önskemål som finns kring inriktningen eller profilen som man önskar uppnå med en viss verksamhet. Det är också så att denna modell ger helt andra möjligheter för idéburen verksamhet – ideella organisationer och stiftelser – att bli delaktiga i den kommunala servicen. Detta koncept är fortfarande ganska nytt och används än så länge i mycket liten skala. Ett aktuellt exempel är emellertid Västerås stad som i slutet av 2011 ingick ett ideellt och kommunalt partnerskap med Stadsmissionen inom verksamhet för personer med missbruksproblem eller psykiatriska problem. Dags för nystart! Med samtliga tre modeller kvarstår verksamheten i kommunal regi och tillåts utvecklas med avseende på omsorgens innehåll och inflytandet för de äldre och personalen. Insynen och inflytandet kvarstår för medborgarna och politiken och verksamheterna kan löpande vara föremål för kvalitetsförbättringar och effektiviseringar utifrån demokratiskt valda beslut. Därtill undviks vinstuttag och avancerad skatteplanering från privata vårdbolag som dränerar våra gemensamma skattemedel. Jag yrkar 1. att MP ska verka för att utveckla äldreomsorgen inom ramen för kommunal regi hellre än att konkurrensutsätta verksamheterna, 2. att MP ska verka för en utbredning av alternativa modeller att bedriva äldreomsorg inom ramen för kommunal regi såsom intraprenad, Kvalitetskommunkonceptet och kommunala partnerskap med den idéburna sektorn. Partistyrelsens yttrande: Avslag attsats 1, bifall attsats 2 MP har tidigt tagit ställning för alternativa driftformer. Det är därför självklart att vi gärna ser olika modeller, som intraprenad och övriga förslag i motionen. I kommuner och landsting kan möjligheten att utveckla verksamheter dock se olika ut. I vissa fall kan privata alternativ vara en bra modell, i andra fall är den kommunala verksamheten att föredra. Partistyrelsen anser att valet av driftsform ska avgöras på kommunal nivå utifrån förutsättningarna i det specifika fallet och inte styras från centralt håll. 212 Äldrefrågor Motion nr: 21.7 JA TILL ÄLDREOMSORG I KOMMUNAL REGI! Nils Hillerbrand Stöds av Miljöpartiet de gröna Linköping Attsats 2 stöds av Miljöpartiet de gröna Östergötland Under det senaste halvåret har det riktats mycket uppmärksamhet kring effekterna av konkurrensutsättningen och privatiseringen av offentliga välfärdstjänster i Sverige. I början av hösten 2011 presenterade Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) en uppmärksammad rapport kring konkurrensens konsekvenser. De övergripande resultaten pekar dels på att det saknas belägg för ökad kvalitet och effektivitet och dels att ”genomgripande offentliga utvärderingar av dessa reformer har lyst med sin frånvaro”. Ett välfärdsområde som har rönt stor medial uppmärksamhet under hösten är äldreomsorgen och de privata vårdbolagen. Mycket av uppmärksamheten har kommit att handla om missförhållanden på vissa privat drivna äldreboenden i bl a Stockholmsområdet men även en diskussion om skattemoral har förts mot bakgrund de privata vårdbolagens avancerade upplägg med skatteplanering. Erfarenheter från konkurrensutsättning Även om det nu har väckts ett intresse för bristerna inom privat driven äldreomsorg så betyder det inte att problemen är nyupptäckta eller att det skulle saknas studier som visar på brister till följd av konkurrensutsättningen. SNS-rapporten från 2011 angav att kunskapen om konsekvenserna av konkurrensen inom äldreomsorgen var bristfällig liksom att det saknas entydiga effekter på kostnader och kvalitet. Detta är anmärkningsvärt i sig då konkurrensutsättningen har pågått i över 20 år. Icke desto mindre kommer forskarna fram till bland annat följande slutsatser: personaltätheten är 10 procent högre på kommunala äldreboenden, det finns tendenser till högre kostnadsutveckling i kommuner med större andel privata utförare och andelen heltidsanställda är högre på kommunalt drivna äldreboenden. Under hösten presenterade också ett forskarlag vid Karolinska institutet en intressant studie i Social Science & Medicine. Deras resultat visar att merparten av människor i behov av äldreomsorg saknar förmåga att ta till sig information och välja utförare inom ramen för ett valfrihetssystem. Deras slutsats blir att de äldre inte kan agera som kunder på en marknad och därigenom inte heller kan utöva den konsumentmakt som annars antas leda till att mindre attraktiva alternativ väljs bort. De anser också att det finns en övertro inom politiken att ”ökad valfrihet automatiskt skulle höja kvaliteten”.’ mp.se/kongress Kongress 2012 Socialstyrelsen kom 2004 med en intressant rapport om just effekterna av konkurrensutsättningen inom äldreomsorgen. Redan då slogs fast att kunskaperna om konsekvenserna var begränsade och brister i uppföljningen noterades. Redan här konstaterades att kostnaderna var högre i kommuner som hade lagt ut en större andel av verksamheten i privat regi. Vidare konstaterades att det sannolikt var andra värden är vem som är utförare som var av betydelse för de äldre, såsom kontinuitet, bemötande och möjligheten att själv kunna påverka innehåll och utförande. Konkurrensutsättning eller inte? Givet att vi vill kämpa för en äldreomsorg med god kvalitet och inflytande för de äldre liksom hög kostnadseffektivitet och god beredskap ur risk- och sårbarhetssynpunkt så talar inte resultaten från dessa studier för fortsatt konkurrensutsättning. Det är med andra ord hög tid för politiken att ifrågasätta hela det nationella experimentet med entreprenad och valfrihetssystem inom äldreomsorgen, hemtjänst såväl som vårdbostäder. Lägg därtill hänsyn till personalen och argumenten blir än fler då mycket talar för att arbetsvillkoren överlag är sämre hos privata utförare (lägre andel heltidsanställningar, lägre lön och sämre yttrandefrihet). Ytterligare en faktor som har spelat in vid införandet av olika marknadslösningar är de rent näringspolitiska förtecknen. Många förespråkare talade sig varma för det man såg som öppningen för tillkomsten av en massa småföretag och alternativa utförare såsom kooperativ och idéburen verksamhet. Även här uppvisar verkligheten ett mycket skralt resultat. Vid sidan om de kommunala utförarna domineras äldreomsorgen av fyra stora aktörer som 2008 drev inte mindre än 70 procent av den icke-kommunala äldreomsorgen. Utvecklingen går dessutom mot allt större marknadsandelar för dessa fyra aktörer på bekostnad av de idéburna verksamheterna vilket bland annat påvisas i en rapport från riksorganisationen Famna under året. Inte heller ett stopp för vinstintressen inom ramen för nuvarande konkurrensmodeller är oproblematiskt. Även om äldreomsorgen endast skulle drivas av icke-vinstdrivna organisationer, vid sidan om egen regi, kommer de problem som är förknippade med själva konkurrenssituationen som sådan att kvarstå. Vid olika upphandlingsmodeller handlar det främst om att kontinuiteten i verksamheten hotas vid utförarbyte, oberoende av vilka aktörer som ingår i upphandlingen. Med det följer också all den oro som ofta uttrycks från såväl de äldre och deras anhöriga som de anställda under pågående upphandling och tiden efter beslut om utförarbyte. Likaså kvarstår problemet att politiken tappar en stor del av insy- mp.se/kongress nen och inflytandet i verksamheter som bedrivs av utomstående aktörer. Med det följer också att eventuella kvalitets- och personalrelaterade krav på verksamheten inte kan implementeras i samma takt och utsträckning på enheter som drivs av alternativa utförare. Utifrån ett kostnadsperspektiv handlar det också om att administrationskostnaderna för en beställarfunktion kvarstår. Dags för nytt ställningstagande För MP torde det framför allt vara de äldres väl och ve samt villkoren för de anställda som anger riktningen för hur vi vill organisera dessa välfärdstjänster. Självklart ska det också vara kostnadseffektiva lösningar som också väl kan svara upp för ett riskoch sårbarhetsscenario. Av betydigt mindre betydelse borde eventuella näringspolitiska argument vara liksom det torde förefalla avlägset för ett grönt parti att ställa upp på en ideologisk övertygelse om marknadisering av äldreomsorg eller dränering av offentliga medel genom vinstuttag från privata vårdbolag. Även om nuvarande partiprogram saknar en tydlig inriktning i hur vi vill se äldreomsorgen organiserad står det bland annat att läsa att ”… äldreomsorgen ska inte styras utifrån ett förenklat konkurrens- och resultattänkande som riskerar att sätta människor i kläm mellan samhällets ansvar och ekonomiska vinstintressen”. Det borde därför ligga nära till hands att MP, med facit i hand, tar ställning för en återgång av äldreomsorgen i kommunal regi. Med en återställd äldreomsorg kan sedan arbetet mot en äldreomsorg med mer delaktighet och inflytande för de äldre och personalen påbörjas. Jag yrkar 1. att MP ska ta ställning för en avveckling av konkurrensutsättning av offentlig äldreomsorg, 2. att MP ska verka för att äldreomsorg ska drivas i kommunal regi. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen delar motionärernas oro över vinster i vården. Lösningen är dock inte nödvändigtvis att återgå till tidigare ordning. MP tog tidig ställning för alternativa driftformer. I kommuner och landsting kan möjligheten att utveckla verksamheter se olika ut. I vissa fall har privata alternativ varit en bra modell, i andra fall är den kommunala verksamheten bättre. Partistyrelsen anser att valet av driftsform ska avgöras på kommunal nivå utifrån förutsättningarna i det specifika fallet och inte styras från centralt håll. Att återkommunalisera väl fungerande verksamheter Äldrefrågor 213 Kongress 2012 vore olyckligt. En dåligt fungerande verksamhet kan däremot mycket väl vid nästa upphandlingstillfälle åter hamna i kommunal regi. Partistyrelsen anser att det är kvaliteten på verksamheten som ska vara styrande, inte vem som är utförare. Motion nr: 21.8 BEGRÄNSA KOMMUNERS RÄTT ATT SÄLJA UT OMVÅRDNAD OCH BOENDE FÖR ÄLDRE Inger Olenius Äldreomsorgen har idag blivit lekstuga för riskkapitalister som kan berika sig genom att hålla låg bemanning, spara in på service, mat och förbrukningsartiklar till de äldre. Den tillsyn som sker från Socialstyrelsens sida är otillräcklig och fokuserar mer på kontroll av avtal och dokument än på den faktiska verkligheten. Jag yrkar 1. att MP ska verka för att sätta en gräns för hur stor andel av äldreomsorgen som får privatiseras i kommunerna, 2. att MP ska verka för att överskott ska återinvesteras i den praktiska verksamheten för att höja kvalité och servicenivå. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen lägger fram en proposition för att konkretisera tidigare kongressbeslut om vinster i friskoleverksamheten. Utifrån de beslut kongressen väljer att anta i samband med den propositionen så kommer partistyrelsens utforma liknande principer för övriga välfärdstjänster. Vi hänvisar frågans fortsatta behandling till den diskussionen. När det gäller vad, hur och i vilken omfattning privatiseringar ska ske så bör de besluten fattas så nära medborgarna som möjligt. Eventuella privatiseringar bör utformas så att de svarar mot de behov som finns för de berörda och med en tät dialog. Därför ska vi inte ha kongressbeslut som styr kommunerna i den frågan. Motion nr: 21.9 ÄLDREOMSORG OCH DRIFTSANSVAR Ann-Maries Lidmark Under senare tid har problem med kommersialisering av vården både inom hälso- och sjukvården och inom äldreomsorgen uppmärksammats. Inom äldreomsorgen handlar det främst om kommersiella aktörer som agerar vinstmaskiner. De skapar kapital som förs utomlands på bekostnad av uppdraget att vårda människor. Det är inte godtagbart att svenska skattemedel ska hamna i skatteparadis eller göda företagsledare som kanske inte ens sett ett äldrebo214 Äldrefrågor ende eller en sjuk åldring. Kommersialiseringen av välfärdssektorn ställer stora krav på upphandling, kvalitetskrav mm och visar hur svårt det är att ge privata aktörer utrymme. Partiet har varit och är positiv till att privata aktörer får möjlighet att arbeta inom välfärdssektorn och inom äldreomsorgen. Både för att förnya verksamheten och för att ge människor valfrihet. Det vi nu måste diskutera är vilka som ska få driva skattefinansierad verksamhet och om det ska vara tillåtet för kommersiella företag att göra det och i så fall inom vilka områden. Vi måste också fundera över hur kompetensen inom den offentliga verksamheten ska se ut och hur den ska behållas. Detsamma gäller hur konkurrensen ska upprätthållas om vård- och omsorgsföretag köps upp av kommersiella kedjor och det då riskerar att bli bara ett litet antal mycket stora aktörer som ska förhandla med kommuner och landsting. Det handlar om reglering av driftsformer för att kunna sköta dem både i offentlig och privat regi samtidigt som vi garanterar god kvalitet som är likvärdig över hela landet. Både svensk och europeisk lagstiftning berörs liksom önskan om fri rörlighet över gränserna. Om kommersiella krafter ska uteslutas från offentlig verksamhet bör inga aktiebolag få bedriva skattefinansierad verksamhet. Frågan uppstår då om det gäller all verksamhet eller om det bara ska gälla verksamhet som är svår att kvalitetssäkra, exempelvis äldreomsorgen. Det innebär i så fall att man måste definiera vilken verksamhet som är kommersiell och vilka områden inom offentlig sektor ett eventuellt förbud ska gälla. Om krav på återinvestering av vinsten i verksamheten ska ställas måste vi också definiera hur detta ska tolkas. Icke-vinstdrivande föreningar, kooperativ och stiftelser bör kunna ges förtroende att driva exempelvis äldreomsorg i egen regi. Offentlig sektor/beställaren bör då ha insyn i bokföring, bokslut och lönesättning för att inte oskäliga vinster ska kunna tas ut på andra sätt och för att garantera att eventuell vinst återinvesteras i verksamheterna. För att behålla kompetens inom den offentliga sektorn och också för att behålla konkurrenskraften gentemot den privata sektorn bör partiet diskutera hur stor andel av offentlig verksamhet som ska drivas i offentlig respektive privat regi. En rimlig modell bör vara att 40–50 procent av verksamheten drivs i offentlig regi. Det garanterar att den offentliga sektorn kan driva en bra omsorg plus att kompetens behålls för upphandling, kontroll, värdering av utförda tjänster mm. En äldreomsorgspeng är inget hinder för beslutet att bedriva hälften av verksamheten i egen regi. Däremot kan den innebära en komplikation då man kan tänka mp.se/kongress Kongress 2012 sig att äldreomsorgspengen sätts så lågt att offentlig verksamhet av det skälet inte blir attraktiv utan att man istället gynnar privata icke-kommersiellt drivna verksamheter där de boende eller patienterna själva får betala del av kostnaderna eller på annat sätt stärker verksamhetens ekonomi. För att kunna bedriva en bra äldreomsorg måste budgeterade medel garantera en viss lägsta standard. Hur den standarden ska se ut i form av bemanning, miljöer, aktiviteter, hjälpmedel, sjukvård mm är angeläget att lägga fast i socialstyrelsens anvisningar eller i lagstiftning. En solidarisk politik måste skapas som minskar de socioekonomiska skillnaderna och ger alla människor rätt till en bra och trygg omsorg och vård på ålderdomen. MP driver en bra äldreomsorgspolitik. Vi vill lagstifta om bemanning, skapa en effektiv inspektion av äldreboenden och hemtjänsten och i övrigt förbättra kontrollen och stärka de anhörigas roll inom omsorgen. Politiken behöver dock förstärkas med idéer om hur privata och kommersiella intressen ska kunna regleras och vilken roll den offentligt drivna vården och omsorgen har. Jag yrkar 1. att partistyrelsen får i uppdrag att till nästa kongress lägga fram förslag till en mer komplett äldreomsorgspolitik i vilken ska ingå förslag till • vilka privata intressen som ska ges rätt att driva äldreomsorg och andra delar av välfärden som är skattefinansierad, • hur stor andel privat respektive offentligt driven verksamhet som partiet ska sträva efter i kommuner respektive landsting/regioner, • ställningstagande till en eventuell äldreomsorgspeng och vilken nivå den ska ha. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen lägger till denna kongress en äldreproposition. I äldrepropositionen finns ett antal förslag till förbättrad kvalitet i äldreomsorgen. Förslagen är något mer övergripande än motionärens och en rimlig nivå att hitta en enighet om. Detta innebär alla resurser, vårdformer och rehabiliteringsmöjligheter ska vara på lika villkor tillgänglig också för personer över 55 och därmed också pensionärer. Möjligheter till information och delaktighet vid val av vårdformer och behandlings- och rehabiliteringsalternativ liksom val av medicineringar bör vara lika för alla. Områden som vi särskilt vill framhålla ska vara tydliga och tillgängliga är friskvårdsinsatser samt förebyggandet av ohälsa. Komplementära och alternativa metoder ska erbjudas på samma villkor som till övriga åldersgrupper. Alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara en naturlig del i vårdutbudet för äldre. Ett absolut krav är att tolkmöjligheter och språktillgänglighet erbjuds. Vi föreslår att kongressen uppdrar åt partistyrelsen och våra riksdagsledamöter att verka för rättvis frisk- sjukvård, rehabiliteringsinsatser samt, komplementära och alternativa behandlingsformer för alla åldersgrupper, även personer över 55 år. En god hälsa bör vara målet för alla. Vi yrkar 1. att MP verkar för att friskvårdsinsatser samt insatser för förebyggande av ohälsa ska vara tydliga och tillgängliga, 2. att MP verkar för att komplementära och alternativa metoder erbjuds äldre på samma villkor som till övriga åldersgrupper, 3. att MP verkar för att rehabiliteringsmöjligheter ska vara en naturlig del i vårdutbudet för äldre, 4. att MP verkar för att ett absolut krav är att tolkmöjligheter och språktillgänglighet erbjuds. Partistyrelsens yttrande: Besvarad Detta är en fråga som i huvudsak hanteras av våra landstings- och kommunpolitiker. Förslagen ligger väl i linje med MP:s politik och partistyrelsen förutsätter att MP:s kommun- och landstingspolitiker driver dessa frågor i sina respektive församlingar. Motion nr: 21.11 Motion nr: 21.10 PSYKOLOGER FÖR ÄLDRE HÄLSA FÖR ÄLDRE Åke Askensten, Ingrid Bergman, Karin Ekeborg, Mona Eriksson, Thomas Görling, Eva Hellung Strohl, José Isla Vega, Bengt Johansson, Eivor Karlsson, Torbjörn Malvå, Jan Rydén, Anders Rålin, Lotta Stenfelt, Kerstin Sundquist, Hillevi Werring, Ulla-Britt Ahlqvist, Eva Malvå och Karin Petersson Äldre personer blir fler och bor kvar hemma längre tid. Dagens pensionärer har ofta en god hälsa jämfört med för bara tio år sedan men eftersom man också Mona Eriksson, José Isla Vega och Karin Olofsson MP bör arbeta för alla människors rätt till goda levnadsvillkor och rätt till inflytande, rätt till jämlik friskvård, sjukvård och rehabilitering med respekt för varje individ oavsett ålder. Detta bör avspeglas i MP:s program. Vård för personer över 55 år måste ha samma vårdmål som för befolkningen i övrigt. mp.se/kongress Äldrefrågor 215 Kongress 2012 lever längre kommer många s k äldre äldre så småningom att få fler sjukdomar och ett minskat välbefinnande. Många känner sig ensamma, kanske efter att ha förlorat sin livspartner, men det finns också en stor grupp äldre som ådrar sig depressioner. Och tecknen på sådana är ofta inte desamma som för yngre personer, vilket gör att man kan missa att ställa rätt diagnos. Ibland ses det som naturligt att äldre människor är deprimerade men det är inte med fakta överensstämmande. Det behövs kompetens för att arbeta med äldre för att förstå sammanhanget mellan läkemedel och sjukdomar eller att bara bli äldre utan läkemedel och sjukdomar. Kunskapen om demenssjukdomar har ökat på senare år, både inom sjukvården och inom hemtjänst/äldreboenden, men när det gäller övriga sjukdomar har man ännu långt kvar. har inte heller förmågan att upplysa om det vid ett läkarbesök. Felaktig medicinering kan ibland leda till att en patient bedöms ha psykiska problem fast så inte är fallet. Läkare utan kompetens kring äldres sjukdomar kan också missa att ställa rätt diagnos eller att skicka patienten vidare till specialist som kan göra det. I dagens läge råder stor brist på läkare, som är specialister på äldres sjukdomar, geriatriker. Vi yrkar 1. att MP verka för att vi får fler utbildningsplatser för läkare att bli geriatriker, s k ST-block. Vi behöver personal som är vana att arbeta med äldre. Kanske en mottagning med geriatriker, psykolog och äldresjuksköterska som finns på en vanlig vårdcentral eller hälsocentral. Partistyrelsens yttrande: Bifall Partistyrelsen instämmer i att det behövs fler geriatriker i svensk hälsovård. Fler utbildningsplatser för geriatriker är en del av lösningen. En annan del är att göra det mer attraktivt att välja geriatrik som specialitet för att få fler läkarstudenter. Vi föreslår Motion nr: 21.13 1. att uppdra till partistyrelsen att uppmana politiker i landsting och regioner att psykologer som är utbildade för arbete med äldre finns tillgängliga inom hälso- och sjukvården. SÄKRA DEN PALLIATIVA KVALITETEN I HOSPICE Partistyrelsens yttrande: Bifall Motionärerna lyfter en viktig fråga. I dag är det brist på psykologer och kuratorer med särskild inriktning på äldres sjukdomar. Fler psykologer/kuratorer skulle inte bara vara ett stöd för den som är sjuk utan också för de anhöriga. Motion nr: 21.12 FLER UTBILDNINGSPLATSER FÖR GERIATRIKER Åke Askensten, Ingrid Bergman, Karin Ekeborg, Mona Eriksson, Vivianne Gunnarsson, Thomas Görling, Eva Hellung Strohl, José Isla Vega, Bengt Johansson, Eivor Karlsson, Torbjörn Malvå, Jan Rydén Anders Rålin, Lotta Stenfelt, Kerstin Sundquist, Hillevi Werring, Ulla-Britt Ahlqvist, Eva Malvå och Karin Petersson Vår befolkning blir allt äldre och det innebär att bland annat många s k äldre äldre i slutet av livet får fler och mer komplicerade sjukdomar. Äldre personer har också ofta flera olika läkemedel som inte bara förbättrar eller stabiliserar hälsotillståndet utan ibland t o m försämrar det. Det brister ofta i samordningen när det gäller att skriva ut mediciner. En läkare kan skriva ut en medicin utan att ha en överblick över vilka andra mediciner patienten har, och många 216 Äldrefrågor Patrik Sandström Hospice finns för att ge människor en god och värdig sista tid i livet, trots sjukdom, rädsla och sorg inför och i samband med döden. Det gäller både den döende och anhöriga. Erfarenheterna och forskningen kring palliativ vård har de senaste decennierna ökat stort och det finns idag en gedigen grund att stå på. Dessvärre får dessa kunskaper inte alltid genomslag inom omsorgen och utbildningen. Effekten av detta blir att den vård och omsorg olika hospiceverksamehter kan erbjuda skiftar mellan kommunerna, eller mellan landsting och kommun. Svenska Palliativguiden har ställt upp kriterier för en god palliativ vård. Dessa är bland annat att en läkare, företrädelsevis onkolog (cancer) med palliativ utbildning och erfarenhet ska vara knuten till leda utvecklingsarbetet på hospice; att sjuksköterskor och annan vård och omsorgspersonal ska ha palliativ utbildning och erfarenhet; samt att det ska finnas kringpersonal som arbetsterapeuter, psykologer etc tillgängligt. För att stärka kvaliteten på den palliativa vården yrkar jag 1. att MP med Svenska Palliativguiden som utgångspunkt tar fram riktlinjer för att bedriva palliativ vård, och arbetar för att implementera dem i lagstiftningen, 2. att MP arbetar för att stärka den palliativa utbildningen vid landets universitet och högskolor som utbildar vård och omsorgspersonal, mp.se/kongress Kongress 2012 3. att MP arbetar för att landstinget ska vara skyldigt att vid förfrågan tillhandahålla kommunens hospiceverksamhet en palliativt erfaren och utbildad läkare. Partistyrelsens yttrande: Besvarad attsats 1 och 3, bifall attsats 2 Partistyrelsen anser inte att det är MP som ska ta fram riktlinjer för den palliativa vården. Det arbetet bör ledas av sakkunniga. Vi utgår från att det är vad motionären egentligen menar. Det vi däremot gör är att vi verkar för att riktlinjer ska tas fram och att de sen implementeras i lagstiftningen. Det råder i dag läkarbrist i vissa orter vilket kan göra det svårt för kommuner att leva upp till ett absolut krav på att tillhandahålla läkare med en viss kompetens oavsett hur önskvärt det är. MP arbetar dock för att fler läkare och annan utbildningspersonal ska utbildas. Bättre utbildning i palliativ vård för alla som utbildar sig inom något vårdyrke är önskvärt och något MP självklart kan och bör verka för. Motion nr: 21.14 FÖRSÄKRINGAR INNEBÄR INTE STÖLDSKYDD NÄR NYCKEL LÄMNAS UT Åke Askenste, Ingrid Bergman, Karin Ekeborg, Mona Eriksson, Vivianne Gunnarsson, Eva Hellung Strohl, Bengt Johansson, Eivor Karlsson, Torbjörn Malvå, Kurt Mirdell, Jan Rydén, Anders Rålin, Marja Rönnholm, Lotta Stenfelt, Kerstin Sundquist, Ingrid Westin, Birgitta Westlund, Ulla-Britt Ahlqvist, Eva Malvå och Karin Petersson Stöds av Miljöpartiet de gröna Lerum Inte nog med att bli bestulen i sin bostad. Ingen ersättning för stölderna lämnas genom hemförsäkringen. Orsak: Hemtjänsten har tillgång till nyckeln. Försäkringstagaren måste kunna bevisa att en stöld ägt rum och när den ägde rum. Att långt i efterhand upptäcka att smycken, datorer, matsilver eller sedlar är borta duger inte. Huvudregeln är att om en nyckel är utlånad så gäller inte hemförsäkringen vid stöld. Alma, 96 år, boende i Helsingborg, blev vid två tillfällen av med värdefulla smycken förknippade med personliga minnen. Hon är beroende av hjälp från hemtjänsten som har en nyckel till hennes bostad. Hon får ingen ersättning från sitt försäkringsbolag eftersom hon själv lämnat ut nyckeln och inte kunnat säga när stölderna ska ha skett. Hon är besviken, upprörd och kränkt. Varför ska man ha en försäkring när man ändå inte får någon ersättning? mp.se/kongress Enligt SKL är det ca 200 000 personer i Sverige som nyttjar hemtjänsten eller bor i särskilt boende. Många av dem lämnar ifrån sig en nyckel till bostaden och riskerar därmed att inte få ut någon ersättning vid ett inbrott. Det är upp till försäkringstagaren, alltså den boende, att bevisa vem som stulit och när det skett. Saknas brytmärken eller annan skada kan det vara väldigt problematiskt. Hjälpbehövande personer känner inte alltid till vilket stöldskydd deras gällande försäkring lämnar. Ytterst få av alla inbrott klaras ut. I dessa beskrivna situationer behövs ett tillägg till hemförsäkringen om förluster ska regleras. Kommunen bör överta ansvaret för stöldskyddet när den genom nyckeln har tillgång till en privat bostad. När en ansökan om bistånd beviljas lämnas ingen information om att i samma ögonblick som en nyckel utlämnas har den sökande inte längre tillräckligt med inbrottsstöldskydd i sin hemförsäkring. En til�läggsförsäkring krävs för att ersättning ska utgå från försäkringsbolaget vid stöld eller inbrott och det til�lägget bör kommunen ombesörja. Kommun som inte vill teckna försäkring kan istället åta sig att ersätta den som drabbas. Biståndsbehövande har ofta extra sjuk- och omsorgsutgifter och de ska inte behöva ytterligare utgifter för att de har problem med att öppna sin dörr. Det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk. Vi yrkar 1. att riksdagsgruppen uppmanas att ta initiativ till förslag till nya regler som leder till att kommunerna tecknar och bekostar stöldskyddsförsäkring för de personer som överlämnar sin bostadsnyckel till hemtjänsten för att denna organisation ska kunna utöva det bistånd som är beslutat av vederbörande tjänsteman (enligt SOL). Alternativet kan vara att kommuner utan försäkring åtar sig att ersätta drabbade personer. Partistyrelsens yttrande: Avslag Partistyrelsen instämmer i att det kan uppstå problem med försäkringsskyddet i de fall som motionärerna beskriver. Den lösning som föreslås omfattar dock bara dem som bor i kommunala boenden eller nyttjar den kommunala hemtjänsten. Den kan också uppfattas som att den kränker det kommunala självstyret. Partistyrelsen anser att det vore bättre att uppdra åt SKL att utreda hur nämnda försäkringsproblem ska åtgärdas på ett sätt som är likvärdigt för alla. Äldrefrågor 217 Kongress 2012 Motion nr: 21.15 Jag yrkar VÅRDINSPEKTIONEN BEHÖVER TILLSÄTTAS 1. att MP verkar för att tillsätta en statlig vårdinspektion. Thomas Trång Stöds av Miljöpartiet de gröna Östersund Under år 2011 och tidigare har flera fall av tveksamma vårdutföranden uppmärksammats. Massmedia har lyft fram ett flertal dåliga effekter av den avregleringstid som har varit, bl a företag som har underbemanning, företag som skatteplanerar med skattepengar, företag som låter vårdtagarna få undermålig vård, företag som sätter sin egen ekonomiska vinst före en god vårdmiljö. Det här retar folk och ger människor dålig vård. Den svenska skolan inspekteras av Skolinspektionen, på samma sätt bör naturligtvis även den svenska vården inspekteras. Partistyrelsens yttrande: Bifall I partistyrelsens äldrepropositions finns två förslag som överensstämmer med motionärens önskan: dels att det inrättas en myndighet liknande Skolinspektionen som ska kontrollera kvaliteten inom äldreomsorgen, dels att alla kommuner ska ha tillgång till äldreomsorgsinspektörer eller motsvarande som ska följa upp att såväl den egna som den upphandlade verksamheten följer uppsatta regler och avtal. Den svenska vården och skolan har både privata och kommunala utförare. I takt med den allt mer vanliga upphandlingsmodellen försvinner kontrollen av utförarna bit för bit. Resultaten räknas i ekonomi och den som erbjuder lägst ersättning för utfört arbete vinner mest troligt utföraruppdraget. Det stora problemet består då i att det inte är tillräckligt tydligt preciserat vad som ska utföras eller så lever utföraren inte upp till avtalets andemening i tillräckligt hög grad. När vårdinspektionen upptäcker brister i utförandet, är det viktigt för alla inblandade att få snabb hjälp till förändring. I bristsituationer bör således vårdinspektionen kunna ge alternativa förslag till förbättringsområden, för att rätta till problemen. Då kan förändrings och förbättringsarbetet ske omgående. I riktigt svåra fall bör vårdinspektionen kunna ställa utföraren inför någon sorts tvångsförvaltning. Vite och skadestånd bör också kunna aktualiseras i kränkande vårdsituationer. Avsaknaden av goda gröna vårdmiljöer är uppenbar. Namnet vårdinspektionen är nog logiskt eftersom skolan har Skolinspektionen och det pratas ofta om gruppen skola, vård och omsorg. För att underlätta både för upphandlare och utförare att ligga ekonomisk rimligt i förhållande till uppdraget och utföra uppdraget på ett avsett vis, är det av stor betydelse att en statlig instans har kontroll och inblick i verksamheterna som utförs i hela landet. Det duger inte att Socialstyrelsen har tillsynsansvar, det bevisar alla dåliga utförarexempel. Inte ens Socialstyrelsen har klarat att sköta sitt tillsynsansvar, så nu behövs något nytt i ny tid. Det går inte heller att låta kommunerna ha tillsynsansvaret för vare sig vården eller skolan eftersom kommunen också själv är utförare av tjänsterna. Skolorna har haft mycket stor nytta av Skolinspektionen. Därför måste vården i likhet med skolan ställas under en statlig inspektion. 218 Äldrefrågor mp.se/kongress Kongress 2012 INNEHÅLL 4. Energi 1. Arbetsmarknadsfrågor Motion nr: 1.1 Kortare arbetstid nu Motion nr: 1.2 Sex timmars arbetsdag Motion nr: 1.3 Den gröna arbetslinjen Motion nr: 1.4 Lunch som en del av arbetstiden Motion nr: 1.5 Mobbning på arbetsplatser Motion nr: 1.6 Modeller Motion nr: 1.7 Stoppa lönedumpning vid offentlig upphandling Motion nr: 1.8 Gör arbetsskadeförsäkringslagen generösare mot de drabbade Motion nr: 1.9 Bemanningsföretag Motion nr: 1.10 Arbete och arbetslöshet Motion nr: 1.11 Fackets roll 1 1 1 2 3 4 4 5 6 6 7 2. Barn och kultur Motion nr: 2.1 Slopa förbudet 9 Motion nr: 2.2 Uppsökande tandhälsovård i skolan9 Motion nr: 2.3 Höj ersättningarna i föräldraförsäkringen 11 Motion nr: 2.4 Barnbidrag till ungdomsstöd 11 Motion nr: 2.5 Förskolan 12 Motion nr: 2.6 Barn och ekonomisk politik 12 Motion nr: 2.7 Ändring av socialtjänstlagen 13 Motion nr: 2.8 Utvidgad kulturpolitik för Miljöpartiet 14 Motion nr: 2.9 Utbredd satsning på kulturen 15 Motion nr: 2.10 TV-avgiften 16 Motion nr: 2.11 Yrkesutbildning 16 3. Demokrati Motion nr: 3.1 Lagstadgad medborgarförslagsrätt för alla kommuner och landsting Motion nr: 3.2 Skapa en svensk författningsdomstol Motion nr: 3.3 Det offentliga samhällets organisering Motion nr: 3.4 Ökad dokumentation Motion nr: 3.5 Behåll ett säkert valsystem Motion nr: 3.6 Avskaffa rösträttsåldern Motion nr: 3.7 Valsedlarna Motion nr: 3.8 Pension för förtroendevalda – politikerpension Motion nr: 3.9 Etiska regler om lobbying Motion nr: 3.10 Miljardärsledda kleptokratklubbar hotar demokratin Motion nr: 3.11 Skapa status som svensk hedersmedborgare Motion nr: 3.12 Religionsfrihet mp.se/kongress 18 18 19 19 20 20 21 21 21 22 24 24 Motion nr: 4.1 Miljöskatt på kärnkraften 26 Motion nr: 4.2 Vattenfall får inte bygga kärnkraft 26 Motion nr: 4.3 Betona skyndsam kärnkraftsavvecking 26 Motion nr: 4.4 Kärnkraften ska bort 27 Motion nr: 4.5 Inför rörlig kärnkraftproduktionsskatt igen 27 Motion nr: 4.6 Stoppa effekthöjning och digitalisering av kärnkraftverken 28 Motion nr: 4.7 Förnyelsebar energi 28 Motion nr: 4.8 Global solenergiproduktion 28 Motion nr: 4.9 Småskalig vattenkraft 30 Motion nr: 4.10 Vindkraft som basersättare för all kärnkraft 30 Motion nr: 4.11 Snabba på energieffektivisering 31 Motion nr: 4.12 Isolering och energieffektivisering 31 Motion nr: 4.13 Bra miljöval el som förstahandsval 32 Motion nr: 4.14 Elräkningar 32 Motion nr: 4.15 Avgiftsväxling eltaxor 33 5. Högskola och studentfrågor Motion nr: 5.1 Räntefria studielån 34 Motion nr: 5.2 Utöka antalet terminer som berättigar till studiemedel 34 Motion nr: 5.3 Hjälp de svenska utlandsstudenterna 35 Motion nr: 5.4 Utbildningsplatser utifrån prognoser om arbetsmarknadens behov 35 Motion nr: 5.5 Decentralicera antagningen till universitet och högskolor 36 Motion nr: 5.6 Stärk de sociala och miljömässiga aspekterna i ekonomiutbildningen 36 6. Internationellt och EU Motion nr: 6.1 Lägg grunden för en mogen ställning i EU-frågan Motion nr: 6.2 Miljöpartiet - ett EU-kritiskt parti Motion nr: 6.3 Om samhällets vattenförsörjning Motion nr: 6.4 Utvecklingsbistånd Motion nr: 6.5 Välfärd utan tillväxt, globalt sett Motion nr: 6.6 Globala gemensamma nyttigheter 38 39 40 40 41 41 7. Internt stadgar, kongress och ekonomi Proposition nr: 7.1 Stadgeförändringar för ett växande parti Proposition nr: 7.2 Partistyrelsens arbets- ordning Innehållsförteckning 43 45 219 Kongress 2012 Motion nr: 7.3 Gröna seniorer – en ny sidoorganisation Motion nr: 7.4 Medlemsskapet Motion nr: 7.5 Lätta på kongressombudens börda Motion nr: 7.6 Låt medlemmar motionera tillsammans Motion nr: 7.7 Ändrat motionsförfarande Motion nr: 7.8 Publika motioner på MP:s hemsida Motion nr: 7.9 Mer plenumdebatt Proposition nr: 7.10 Kongressarbetsordning 2013 Proposition nr: 7.11 Kongressarbetsordning 2014 Proposition nr: 7.12 Ramplan och budget för 2013 med plan för 2014–2015 Proposition nr: 7.13 Medlemsavgift 2013 Motion nr: 7.14 Partistöd och solidaritet 47 49 50 50 51 52 53 53 56 57 61 61 8. Internt strategi, medlemsdemokrati och diverse Motion nr: 8.1 Strategi för Miljöpartiet Motion nr: 8.2 MP i samarbete med andra partier Motion nr: 8.3 Levande landsbygd Motion nr: 8.4 Partiets styrning mot framtiden Motion nr: 8.5 Ekologisk ekonomi Motion nr: 8.6 Miljöpartiet behöver en egen folkhögskola Motion nr: 8.7 MP på arbetsplatsen Motion nr: 8.8 Att sitta i majoritet Motion nr: 8.9 Ge medlemmarna möjlighet att påverka parollerna i valkampanjer Motion nr: 8.10 Inför en obligatorisk eftervalsdebatt Motion nr: 8.11Medlemsomröstning om partiprogrammet Motion nr: 8.12 Demokratin inom MP Motion nr: 8.13 Rättvis andel av politiska uppdrag för 65+ Motion nr: 8.14 Fler företagare från Miljöpartiet till riksdagen 63 65 65 66 66 67 68 69 69 69 70 70 70 71 9. Jämställdhet och lika rätt Motion nr: 9.1 Jämställda löner Motion nr: 9.2 MP och feminismen Motion nr: 9.3 Sverige behöver en PensionsOmbudsman Motion nr: 9.4 Sverige lider svårt av ålderism Motion nr: 9.5 Öka respekten för diskrimineringslagen 220 Innehållsförteckning 72 74 74 75 76 Motion nr: 9.6 Lagstifta mot könsstereotyp reklam 77 Motion nr: 9.7 Hbt-certifiering på kommunal nivå77 Motion nr: 9.8 Stärk barnens rätt med en barnrättsadvokat 78 10. Klimat Proposition nr: 10.1Principer för en kraftfull klimatpolitik 79 Motion nr: 10.2 Prioritera upp klimatfrågan starkt 89 Motion nr: 10.3 Utforma en klimatpolitik grundad i våra tre solidariteter och i vetenskaplig kunskap 90 Motion nr: 10.4 Livstilsanalyser 91 Motion nr: 10.5 Utsläppstak med medborgar- utdelning 91 Motion nr: 10.6 Kostnadsväxling fossila bränslen92 Motion nr: 10.7 Förberedande av strukturer och processer för lagring och ransonering av fossila bränslen 93 Motion nr: 10.8 Hustakstäckning 94 11. Mat och avfall Motion nr: 11.1 Utmärkning av palmolja 96 Motion nr: 11.2 Kemikaliers tillsatser i livsmedel 96 Motion nr: 11.3 En strategi för grön matpolitik 96 Motion nr: 11.4 Förpackningar 97 Motion nr: 11.5 Skatt på plastmaterial 98 Motion nr: 11.6 Pappersreklam 99 Motion nr: 11.7 Ökat ansvarstagande för biologiskt hushållsavfall 99 Motion nr: 11.8 Pant på datorer och mobiltelefoner 100 Motion nr: 11.9 Miljöfarligt avfall – hur det hanteras 101 12. Miljö och jordbruk Motion nr: 12.1 Hållbar utveckling – de fyra hållbarhetsprinciperna Motion nr: 12.2 Hållbar ekonomi Motion nr: 12.3 Ändring av nuvarande miljörätt Motion nr: 12.4 Förebyggande underhåll Motion nr: 12.5 Skydd av kontinuitetsskogar Motion nr: 12.6 Dvärgbandmasken Motion nr: 12.7 Lagsiftning mot buller i nära anslutning till bostäder Motion nr: 12.8 Tydligare redovisning av kvicksilver 102 102 103 104 106 107 108 109 mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 12.9 Minska radioaktiviteten i Östersjön Motion nr: 12.10 Fiskeripolitiken Motion nr: 12.11 Allemansrätten, tillgång till stränder och trafiklösningar Motion nr: 12.12 Biologisk mångfald Motion nr: 12.13 Gynna biologiskt producerad gödsel Motion nr: 12.14 Varför inte genmanipulerade grödor? Motion nr: 12.15 Storskalig lokal säkring av fleråriga fröer för viktig livsmedelsproduktion 110 110 111 112 112 113 114 13. Näringsfrågor Motion nr: 13.1 Återställ apoteksmarknaden Motion nr: 13.2 Fria kommunala bolag för kommunalteknik Motion nr: 13.3 Enklare regler för företagen vid skatteärenden Motion nr: 13.4 Bort med regelkrånglet Motion nr: 13.5 Ökat skydd för enskilda firmor Motion nr: 13.6 Innovationer Motion nr: 13.7 Stärk den enskilda innovatörens rätt 116 117 118 119 120 120 121 14. Rättsfrågor Motion nr: 14.1 Avskaffa danstillståndet 123 Motion nr: 14.2 Avskaffa äktenskapsbalken 123 Motion nr: 14.3 Revidera lagen om barnpornografi 124 Motion nr: 14.4 Reviderad kvacksalverilag 125 Motion nr: 14.5 Inför ett nationellt register för cyklar 126 Motion nr: 14.6 Fakturor etc från blufföretag 126 Motion nr: 14.7 Tystnaden är farlig för samhället127 Motion nr: 14.8 Vittnesbås i svenska domstolar 129 Motion nr: 14.9 Utbildning för nämndemän 129 Motion nr: 14.10 En grön kriminalpolitik 130 15. Samhälle Motion nr: 15.1 Avgränsa civilsamhällets roll i välfärdsstaten Motion nr: 15.2 Utökad resiliensinventering och planering för stat, län och kommuner Motion nr: 15.3 Införande av värn- och resiliensplikt Motion nr: 15.4 Låt oss gå från ord till handling – lägg ner försvarsmakten Motion nr: 15.5 Separera affärsbanker från investmentbanker Motion nr: 15.6 Skarpare regler för bankerna mp.se/kongress 132 132 133 135 136 137 Motion nr: 15.7 Utökad reglering av de finansiella marknaderna Motion nr: 15.8 Flyktingpolitiken Motion nr: 15.9 Anknytning till ensamkommande barn/ungdomar Motion nr: 15.10 Ändra namnet på SFI (svenska för invandrare) Motion nr: 15.11 En bostadspolitik för hela Sverige Motion nr: 15.12 Omorganisera Försäkrings- kassan Motion nr: 15.13 Kvalitetskontroll Motion nr: 15.14 Skogskommuner Motion nr: 15.15 Ur led är tiden 138 139 140 141 142 144 145 145 146 16. Samhällsekonomi Motion nr: 16.1 Grundförsörjning som ersätter medborgarlön Motion nr: 16.2 Grön grundtrygghet Motion nr: 16.3 Medborgarlön/30 timmars arbetsvecka Motion nr: 16.4 En ny ekonomisk politik för Sverige Motion nr: 16.5 Ta bort överskottsmålet Motion nr: 16.6 Statsbudgeten Motion nr: 16.7 Nytt BNP-begrepp Motion nr: 16.8 BNP-begreppet Motion nr: 16.9 Räntans roll i samhällsekonomin Motion nr: 16.10 Lagen om offentlig upphandling Motion nr: 16.11 Stärk den lokala ekonomin Motion nr: 16.12 Balansera kommunernas balanskrav Motion nr: 16.13 Pensionsfondernas reformering och rättvisemärkning Motion nr: 16.14 Avskaffa premiepensionen 147 147 148 149 150 151 151 151 151 152 154 154 155 155 17. Skattefrågor Motion nr: 17.1 Slopa momsplikten för kroppsterapeuter, akupunktörer och samtalsterapeuter Motion nr: 17.2 Grön momsväxling på livsmedel Motion nr: 17.3 Bort med momsen Motion nr: 17.4 Är sänkt tjänstemoms grön politik? Motion nr: 17.5 Re och Rep – stöd till verksamheter inom återbruk och reparation Motion nr: 17.6 Fönster och energieffektivisering Innehållsförteckning 157 157 158 158 162 162 221 Kongress 2012 Motion nr: 17.7 Utvidgning av friskvårds- bidraget 163 Motion nr: 17.8 Alla inkomster ska beskattas lika164 Motion nr: 17.9 Beskatta krigsmaterielindustrin164 Motion nr: 17.10 Reducera det svenska skattefelet 165 Motion nr: 17.11 Stoppa de svenska skatteparadisen 166 18. Skolan Proposition nr: 18.1 Kvalitet och mångfald i en skola utan vinstsyfte Motion nr: 18.2 För elevernas skull – inga vinster från skolan Motion nr: 18.3 Vinstfri skola i Sverige Motion nr: 18.4 Skola, vård och omsorg som samhällsservice – inte som vinstverksamhet Motion nr: 18.5 Vinster i skattefinansierade verksamheter Motion nr: 18.6 Belåningstak för riskkapitalbolag som skolhuvudmän Motion nr: 18.7 Kommuner ska ha rätt att sätta tak för andel elever i friskolor Motion nr: 18.8 Ändrade antagningsregler för fristående grundskolor Motion nr: 18.9 Konfessionella friskolor Motion nr: 18.10 En bred satsning på höjd kvalitet i skolans undervisning Motion nr: 18.11 En bättre skola Motion nr: 18.12 Förbättringar av svenska skolan Motion nr: 18.13 Låta alla skolor arbeta enligt alternativa läroplaner Motion nr: 18.14 Obligatorisk social viktning av skolpengen Motion nr: 18.15 4-dagars skolvecka behöver möjliggöras Motion nr: 18.16 Elevhälsovård som rättighet 167 173 175 175 177 177 178 178 179 179 180 182 183 183 184 185 19. Trafik Motion nr: 19.1 Momsfri kollektivtrafik Motion nr: 19.2 Det ska löna sig att åka tillsammans Motion nr: 19.3 En järnväg med människan, godstransporter och miljö i centrum Motion nr: 19.4 Om järnvägar Motion nr: 19.5 Långtradare Motion nr: 19.6 Godstransporter Motion nr: 19.7 Elektriskt framdrivna distributionsfordon Motion nr: 19.8 Läkarintyg för körkortsinnehavare 222 Innehållsförteckning 186 186 187 188 189 189 190 190 Motion nr: 19.9 Läkarintyg för taxiförare Motion nr: 19.10 Ändra pumplagen Motion nr: 19.11 Gröna gatan Motion nr: 19.12 Minska motormullret 191 191 191 192 20. Vård och folkhälsa Motion nr: 20.1 Välfärdssektorns ekonomi 194 Motion nr: 20.2 Om behovet av en permanent nationell traumaenhet 194 Motion nr: 20.3 Eftervård 195 Motion nr: 20.4 Livsslutsdirektiv/livstestamente195 Motion nr: 20.5 Stärk psykologins roll inom psykiatrin 196 Motion nr: 20.6 Öka tillgången till psykologisk behandling 197 Motion nr: 20.7 Fotvård för riskgrupper bör ingå i högkostnadsskyddet 198 Motion nr: 20.8 Hundar som komplement till behandling inom vården 199 Motion nr: 20.9 Medicinsk forskning och evidens – förslag till inrättandet av en klinisk forskningsfond 199 Motion nr: 20.10 Folkhälsa 200 Motion nr: 20.11 För en reformerad narkotikapolitik 201 Motion nr: 20.12 Alkohol 202 Motion nr: 20.13 Elöverkänslighet 202 Motion nr: 20.14 Punktskatt på trådlös kommunikation 203 Motion nr: 20.15 Strålning i våra skolor 204 21. Äldrefrågor Proposition nr: 21.1 Livskvalitet på äldre dagar Motion nr: 21.2 Äldreomsorg Motion nr: 21.3 Sverige behöver en bättre och hållbar äldrepolitik Motion nr: 21.4 Handlingsplan för äldrefrågor Motion nr: 21.5 Att få leva värdigt tills man dör Motion nr: 21.6 Ja till utveckling av den kommunala äldreomsorgen Motion nr: 21.7 Ja till äldreomsorg i kommunal regi! Motion nr: 21.8 Begränsa kommuners rätt att sälja ut omvårdnad och boende för äldre Motion nr: 21.9 Äldreomsorg och driftsansvar Motion nr: 21.10 Hälsa för äldre Motion nr: 21.11 Psykologer för äldre Motion nr: 21.12 Fler utbildningsplatser för geriatriker Motion nr: 21.13 Säkra den palliativa kvaliteten i hospice 206 208 209 210 211 211 212 214 214 215 215 216 216 mp.se/kongress Kongress 2012 Motion nr: 21.14 Försäkringar innebär inte stöldskydd när nyckel lämnas ut Motion nr: 21.15 Vårdinspektionen behöver tillsättas mp.se/kongress 217 218 Innehållsförteckning 223 Kongress 2012 224 Innehållsförteckning mp.se/kongress
© Copyright 2024