MKB Brockling - Ownpower Projects
Miljökonsekvensbeskrivning Bröcklingbergets Vindkraftpark Ownpower Projects AB Miljökonsekvensbeskrivning Richard Söderlund Frösön 2011-02-03 2 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Ownpower Projects AB Bröcklingbergets Vindkraftpark Miljökonsekvensbeskrivning Avseende att uppföra och driva en vindkraftpark bestående av högst 25 vindkraftverk i Bräcke kommun på fastigheterna: BRÄCKE BRÄCKE-HEMSJÖ 1:19, BRÄCKE BRÖCKLING 1:47, BRÄCKE BRÖCKLING 1:39, BRÄCKE BRÖCKLING 2:1, BRÄCKE SÖSJÖ 2:46, BRÄCKE SÖSJÖ 2:13, BRÄCKE SÖSJÖ 2:3, BRÄCKE SÖSJÖ 2:41, BRÄCKE SÖSJÖ 1:16, BRÄCKE SÖSJÖ 1:34, BRÄCKE SÖSJÖ 1:10, BRÄCKE ÖRETJÄRNDALEN 1:3, BRÄCKE SÖSJÖ 1:19, BRÄCKE SÖSJÖ 3:2, BRÄCKE SÖSJÖ 1:37, BRÄCKE SÖSJÖ 1:26, BRÄCKE SÖSJÖ 1:77, BRÄCKE SÖSJÖ 1:77, BRÄCKE MORDVIKEN 1:8, BRÄCKE MORDVIKEN 7:1, BRÄCKE MORDVIKEN 1:14. Utgåva 1.0 Visby den 3 februari 2011 Jonas Dahlström VD Ownpower Projects AB 3 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 4 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Innehåll MKB 1 2 3 3.1 3.2 4 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10 4.11 4.12 5 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10 5.11 5.12 6 6.1 6.2 6.3 7 7.1 7.2 7.3 7.3.1 7.3.2 7.3.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 7.10 7.11 7.12 7.13 7.14 7.15 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING ........................................................................................................ 7 SÖKANDE .............................................................................................................................................. 9 INLEDNING ............................................................................................................................................ 9 Avgränsning 9 Bakgrund 10 VERKSAMHETSBESKRIVNING ............................................................................................................... 12 Projektområdet 12 Konfiguration 14 Vindkraftverken 15 Fundament 18 Byggnader 19 Vägar/Infrastruktur 19 Elnätsanslutning 23 Markanspråk/Massor 26 Transporter 27 Vindmätning 29 Service och underhåll 30 Avveckling av verksamheten 30 OMRÅDESBESKRIVNING ...................................................................................................................... 32 Planförhållanden 32 Förutsättningar för vindkraft 34 Landskapet 35 Mark och hydrologi 38 Naturmiljö 40 Rovfåglar och övrig fauna 44 Fornlämningar och kulturmiljö 45 Friluftsliv och Turism 47 Areella näringar 48 Rennäring 49 Motstående intressen 49 Närboende 49 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR OCH UTFORMNINGAR ...................................................................... 50 Alternativa lokaliseringar 50 Alternativ utformning 58 Nollalternativ 60 MILJÖKONSEKVENSER OCH SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ......................................................... 62 Vindkraft och miljö 62 Ekonomi och livscykelanalys 62 Landskapsanalys 63 Visuell påverkan 64 Fotomontage 69 Hindermarkering 70 Mark och hydrologi 74 Naturmiljö 76 Rovfåglar och övrig fauna 84 Fornlämningar och kulturmiljö 90 Friluftsliv och turism 93 Areella näringar 94 Rennäring 95 Övriga motstående intressen 95 Ljud 96 Skuggor 99 Elnät 101 Kemikalier och avfall 101 5 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 7.16 7.17 7.18 7.19 7.20 7.21 7.21.1 8 8.1.1 9 10 Risker 102 Påverkan under byggfasen 104 Avveckling av verksamheten 105 Hushållning med naturresurser 106 Uppfyllelse av miljömålen 106 kontroll av verksamheten 110 Förslag på kontroll av verksamheten 110 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV PÅVERKAN ............................................................................ 111 Samlad bedömning 112 SAMRÅD ............................................................................................................................................ 113 REFERENSER ...................................................................................................................................... 117 BILAGOR ………………………………………………………………………………………………………………………………………….. 6 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 1 I CKE TEKNISK SAMMANFA TTNING Bolaget söker tillstånd enligt kap. 9 Miljöbalken för uppförande och drift av Bröcklingbergets Vindkraftpark, 5 kilometer öster om Bräcke i Bräcke kommun. Bolaget avser att etablera upp till 25 vindkraftverk inom projektområdet, enligt Karta 2. Vindkraftverkens maximala höjd blir 180 meter. Totalt bedöms vindkraftparken kunna producera 190 GWh/år, vilket om det ersätter fossil elproduktion, motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med 19 000 ton/år. Vindkraftparken består av 2 delområden, det södra ligger på Bröcklingberget och det norra ligger på höjderna öster om Sösjö. Området är ett norrländskt backlandskap med goda vindförhållanden. De båda delområdena är sedan tidigare påverkade av skogsbruket med tillhörande vägar samt genom den 400 kV kraftledning som går genom området. Bolaget gör bedömningen att med de åtgärder och arbetssätt som genomförts och planerats väl uppfylller de förpliktelser som följer av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Vid utarbetandet av Bröcklingbergets Vindkraftpark har hänsyn tagits till: Krav på en tekniskt och ekonomiskt fullgod lösning Natur- och kulturvärden Markens beskaffenhet, vegetation och topografi Skyddsavstånd till kraftledning Gällande riktlinjer för ljud och skuggor Verksamheten kommer att medföra byggande av fundament, förstärkningar av befintliga vägar, anläggande av nya vägar samt internt kabelnät inom projektområdet. Det interna vägnätet, inom vindkraftparken, nyttjas vid tillsyn, service och underhåll, men även som skogsbilvägar åt det fortsatta skogsbruket i området. Vindkraftparken kommer att vara sammankopplad med ett internt markförlagt kabelnät som ansluts till en transformatorstation för vidare transport ut till stamnätet. Ett troligt alternativ för elnätsanslutning av vindkraftparken är mot den 220 kV kraftledning som går vid Gråssjön. Vindkraftverken placeras på fundament. Avgörande för hur fundamentet utformas är jordlagrets mäktighet och bergets kvalitet. Den slutliga utformningen av vindkraftparken med placering av vindkraftverk, internt väg- och kabelnät kan göras exakt först då typ av vindkraftverk, analysering av vindresurserna, markens beskaffenhet och ett flertal andra faktorer är undersökta. Projektområdet är utformat och lokaliserat till 2 vindbruksområden som finns medtagna i tillägget till översiktsplanen tema vindkraft i Bräcke kommun. Området i övrigt belastas inte med några planförhållanden, områdesbestämmelser eller restriktioner som inte är förenligt med vindbruk. Den pågående markanvändningen i området är skogsbruk, vilket väl kan samordnas med vindbruket. Rennäringen nyttjar även området för vinterbete. Stora delar av projektområdet utgör riksintresse för rennäringen. Påverkan på rennäringen bedöms främst vara kopplad till anläggningstiden. Bolaget anser att genom de försiktighetsmått, skadeförebyggande åtgärder samt eventuella kompensationsåtgärder som redovisas i denna MKB tillgodoses rennäringens intressen. Vid de studier, analyser och inventeringar som företagits för att beskriva den miljöpåverkan som vindkraftparken kan förväntas ge, har vindkraftverkstypen Vestas V112 valts. Detta vindkraftverk representerar väl en modern vindkraftsteknologi och är därför ett möjligt val i en senare upphandling. 7 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Landskapsbilden kommer att förändras och upplevelsen av den är mycket individuell och är därför svår att bedöma. Vindkraftparken kommer att synas från omkringliggande platser, i synnerhet från områden väster om vindkraftparken samt från stora delar av Revsundssjön. Stora delar av omkringliggande områden, byar och samhällen kommer inte att påverkas av någon förändrad landskapsbild. I närområdet kommer vindkraftparken synas i varierande omfattning. Utöver synligheten medför vindkraftparkens hinderljus påverkan på landskapet och boende i närområdet. Vindkraftverk kan medföra olägenheter i form av buller, skuggor och reflexer för bostads- och fritidshus. Närmaste bostäder/fritidshus ligger mer än 1 000 meter från närmaste vindkraftverk. Utformningen av Bröcklingbergets Vindkraftpark innebär att gällande riklinjer för ljud och skuggor kommer att innehållas för verksamheten. Under byggtiden kommer en del störningar att förekomma på grund av transporter vid resningen av vindkraftverken, buller för anläggningsmaskiner, sprängning och krossning av material. Vid utformning av vindkraftparken med placering av vindkraftverk, vägar och övrig tillhörande infrastruktur, har genomförda natur- och kulturinventeringar till viss del varit styrande. Förutsättningen för bevarandet av områdets naturvärden är att områdets hydrologi, våtmarker och andra känsliga områdes funktion inte störs. Inom projektområdet återfinns mycket få kulturlämningar. Påverkan på natur- och kulturmiljön minimeras genom vidtagande av försiktighetsmått och skadeförebyggande åtgärder. Jakt och friluftsliv kommer att vara möjligt även vid etablering av vindkraft. Inom vindkraftparken kommer ljud och skuggor att påverka känslan av att vistas i orörd natur, vilken är en viktig del av jakt och friluftsliv. Samråd har genomförts med Bräcke kommun, Jovnevaerie sameby och Länsstyrelsen Jämtlands län. Samråd med utökad krets, enligt 6 kap. Miljöbalken, har genomförts med myndigheter, företag, organisationer, allmänhet och särskilt berörda. Möjlighet till synpunkter på projektet har givits under samrådsprocessen. Bröcklingbergets Vindkraftpark kommer att ge en positiv bild av Bräcke kommun och satsningen på förnybara energikällor. Vindkraftparken bidrar till uppfyllelse av flera miljömål. Bolaget och dess ägare ser gärna lokalt ägande i vindkraftparken från privatpersoner och företag inom Bräcke kommun. Den lokala nyttan kan innebära upphandlingar för 50-70 MSEK under 3 år. Utöver detta medför vindkraftssatsningen att det tillkommer lokala och regionala intäkter som vindkraften genererar i form av servicearbeten och markavtal etc. motsvarande 10-12 MSEK årligen. Driften avses pågå cirka 25 år och en avveckling eller utbyte till modernare vindkraftverk kan ske inom en period av 35 år. De bedömningar som har gjorts inom projektet är att vindkraftparkens miljöpåverkan på området är godtagbar. Nollalternativet innebär att marken fortsätter att användas som idag med fortsatt aktivt skogsbruk och renskötsel. Landskapsbilden förblir opåverkad, bullernivåerna förblir oförändrade men den sammantagna negativa miljöpåverkan i ett större perspektiv blir betydligt större då mer miljöskadlig elproduktion måste användas istället. Bolaget gör bedömningen att samhällnyttan med Bröcklingbergets Vindkraftpark, i jämförelse med scenariot enligt nollalternativet, motiverar en utbyggnad av vindkraftparken. 8 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 2 S ÖKANDE Sökande: Organisationsnummer: Adress: Besöksadress: Kontaktperson: Telefon: E-post: SNI-kod: Ownpower Projects AB 556603-1869 Box 3043, 621 11 VISBY Adelsgatan 18 Håkan Hansson, Ownpower Projects AB 0498-260 562 [email protected] 40.90 B Ownpower Projects AB Ownpower Project AB (Bolaget) bildades 2005. Affärsidén är att projektera och äga vindkraft och andra förnybara energikällor. Bolaget har byggt upp en gedigen kompetens, bestående av några av landets mest erfarna personer inom vindkraftsprojektering och tillståndsfrågor. En viktig projektidé är att möjliggöra lokalt ägande av vindkraft genom bildandet av regionala Ownpowerbolag. 3 I NLEDNING 3.1 A V G RÄ NS NI N G Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är en del av tillståndsansökan för uppförande, drift av en vindkraftanläggning på höjderna cirka 5 km öster om Bräcke i Bräcke kommun. Se Karta 1 för lokalisering. Verksamheten avgränsas av att etablera vindkraft, driva och avveckla vindkraft samt tillhörande infrastruktur, inom det område som fortsättningsvis benämns projektområdet. Bolaget avser att nyttja hela projektområdet för energiproduktion och yrkar på fri rörlighet inom projektområdet, se Karta 2. Med fri rörligt inom projektområdet, menar Bolaget att vindkraftverk, vägar och övrig tillhörande infrastruktur kan placeras fritt inom projektområdet, såtillvida att gällande riktlinjer för ljud och skugga innehålls, samt att rimlig hänsyn tas till natur- och kulturvärden. All kringverksamhet kommer att lokaliseras inom projektområdet och omfattas därmed av ansökan. Transformatorstationen placeras i anslutning till projektområdet och ansökan inkluderar och kabeldragning från projektområdet till transformatorstationen. Inom projektområdet avser Bolaget att anlägga: internt vägnät internt kabelnät vindkraftverk och fundament upplagsplatser för grävmassor och material servicebyggnad, uppställningsplatser för fordon samt tillfälliga servicebodar Platser för ovanstående kringverksameter i projektområdet kommer att granskas och fastställas i dialog med tillsynsmyndighet. I ansökan och denna MKB hanteras inte elnätsanslutningen mot överliggande elnät. Enligt ellagen (1997:857) krävs tillstånd (så kallad nätkoncession) av regeringen för att bygga eller använda en elektrisk starkströmsledning. Emellertid synliggörs påverkan från en möjlig elnätsanslutning i denna MKB översiktligt. 9 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 För tillkommande verksamheter som t.ex. betongtillverkning och täktverksamhet kommer Bolaget att söka tillstånd/anmäla verksamheten där så erfordras. Vidare avser inte ansökan och denna MKB eventuell täktverksamhet inom projektområdet. 3.2 B A K G RU ND I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) beskrivs vindkraftverkens placering och utformning, skadeförebyggande åtgärder, påverkan på hälsa, miljö samt hushållning med resurser och alternativ lokalisering och utformning till projektet. Beräkningar, utredningar och studier i denna MKB baseras på vindkraftverk av typ Vestas V112 med totalhöjd 175 meter och effekt 3MW. Den fortgående, snabba teknikutvecklingen gör det omöjligt att i detalj fastställa vilka vindkraftverk som är lämpliga för Bröcklingbergets Vindkraftpark. Andra leverantörer har flera intressanta nya vindkraftverk under framtagande och med det i beaktande ansöker bolaget för 180 meters vindkraftverk. Några 180 meters vindkraftverk har inte funnits tillgängliga vid framtagandet av fotomontagen. Det är av betydelse att förtydliga att skillnaden på 5 meter inte är möjligt att avgöra i ett montage och är även väldigt svårt att skönja i verkligheten. Lokalisering Verksamheten är lokaliserad till ett höjdområde drygt 5 kilometer öster om Bräcke i Bräcke kommun, Jämtlands län enligt Karta 1. Vindkraftverken placeras centrerat på höjdområdena öster om Sösjö och norr och nordväst om Hemsjö. Karta 1. Visar lokalisering av Bröcklingbergets Vindkraftpark. 10 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Influensområde Effekterna av ljud och rörliga skuggor beaktas inom ett område om cirka 2 km utanför den planerade vindkraftparken. Den visuella påverkan berör ett större område och behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar verksamheten i anläggnings-, drift- och avvecklingsfas. Vindkraft - en ren energikälla Vindkraften är en förnybar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp av luftföroreningar under drift. El producerad av vindkraftverk kan i stor utsträckning ersätta el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av växthusgaser och andra miljöstörande ämnen. Vindkraft som elproduktion, åtnjuter alltjämt större betydelse globalt och nationellt för elförsörjningen. Enligt pressmeddelande från Svensk Vindenergi (2010-09-15) visar prognosen att vindkraft även under 2010 kommer att slå rekord när det gäller utbyggnaden i Sverige. För 2010 bedöms vindkraftens installerade effekt att öka med 36 % jämfört med 2009. Bröcklingbergets Vindkraftpark Verksamheten bedöms kunna producera i storleksordningen 190 GWh/år, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med 19 000 ton/år, jämfört med de utsläpp som den nordiska elproduktionen bidrar till idag (Svensk Vindenergi, 2010). Ett modernt vindkraftverk har efter 6-8 månaders drift i ett bra vindläge producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning. Vindkraftparken består av två delområden, enligt översikt i Karta 2. De två områdena utgör tillsammans 2 en yta av drygt 550 hektar (5,5 km ). Avståndet mellan de olika områdena är 2 kilometer. Lokalt ägande Bolaget och dess ägare verkar gärna för ett lokalt ägande och kommer att arbeta för att kooperativt genomförs om intresset finns. Vidare avser Bolaget också att verka för ett regionalt bolag bildas som kan erbjuda företag och privatpersoner möjlighet att investera i Bröcklingbergets Vindkraftpark. Till avsättning av bygdepeng är Bolaget positivt inställt. Emellertid måste principen för hur bygdepengen ska förvaltas och utbetalas vidare utredas. Bolaget har i samråd med Ockelbo kommun utformat en modell med kommunen som administratör, där en fond, dit bygdens befolkning kan ställa förslag om landsbygdsutveckling. Modellen som nyttjats inom Ockelbo kommun, är även aktuellt inom Bröcklingbergets Vindkraftpark. Investeringar lokala entreprenörer En etablering av en vindkraftpark i denna storleksordning genererar arbete genom de substantiella medel som tillförs en etablering. Detta genom att tillvarata de lokala resurserna i form av entreprenörer och ägande i största möjliga utsträckning. I projekt Bröcklingbergets Vindkraftpark kan det innebära lokala upphandlingar för allt mellan 50-70 MSEK under 3 år. Det kommer att involvera entreprenader inom betongarbeten, elarbeten, geoteknik, anläggningsarbeten av mark, vägarbeten etc. Förutom bygget av vindkraftparken och tillhörande vägnät, så tillkommer kraftledningsbygge för elnätsanslutning mot överliggande elnät. Den totala investeringen ligger omkring totalt 700-900 MSEK, varav själv vindkraftverken utgör merparten. Utöver detta medför vindkraftssatsningen att det tillkommer lokala och regionala intäkter som vindkraften genererar i form av servicearbeten och markavtal etc., motsvarande 10-12 MSEK årligen och på 20 år upp till 240 MSEK. Som tumregel brukar man använda att för varje installerad MW så genereras 3 årsarbeten med alla kringeffekter i form av pengar från arrende, bygdepeng, service och underhåll. För projekt Bröcklingberget innebär det att drygt 60 årsarbeten skapas varaktigt. 11 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 4 V ERKSAMHETSBESKRIVNING Vindkraftparken består av två delparker, cirka 5 km öster om samhället Bräcke, Jämtlands län. Det södra delområdet ligger uppe på Bröcklingberget och det norra ligger uppe på höjderna öster om Sösjö. Bolaget avser att etablera upp till 25 vindkraftverk inom projektområdet, enligt Karta 2. Med den alternativa utformningen, vilken beskrivs i avsnitt 6.2 - Alternativ utformning, bedömer Bolaget att 25 vind1 kraftverk kan rymmas inom projektområdet . Den alternativa utformningen grundar sig på vindkraftverk med totalhöjden 150 meter. Bolaget följer teknikutvecklingen, vilken går snabbt mot större och högre vindkraftverk. Därmed görs bedömningen att större och högre vindkraftverk troligtvis kommer att vara aktuella vid uppförandet av vindkraftparken. Således redovisas genomgående den ansökta verksamheten, i denna MKB, ett troligt alternativ med Vestas V112, vilket innebär tornhöjd på 119 meter och rotordiameter om 112 meter och totalhöjden 175 meter. Med denna typ av vindkraftverk bedömer Bolaget att man inom projektområdet kan uppföra totalt 21 stycken vindkraftverk. Vindkraftparken är planerad i ett platåartat landskap med goda vindförhållanden med cirka 7 m/s i medelvind i hela området. Projektområdet utgörs av två tämligen homogena delområden. 4.1 P R O JE K T OM R Å D E T Projektområdet ligger inom höjdintervallet 470-550 meter över havet. Den totala ytan för projektområ2 det uppgår till drygt 550 hektar (5,5 km ). Merparten av detta område ianspråktas inte för exploateringen. Inom projektområdet kommer upp till 21 vindkraftverk att placeras, med ett inbördes avstånd i storleksordning 500 meter. Avgränsning av projektområdet För att avgränsa projektområdet för Bröcklingbergets Vindkraftpark har följande kriterier varit styrande: Antaget tillägg till översiktsplan för vindkraft Rådighet över fastigheter Genomförd kultur- och naturinventering Bräcke kommun har i arbetet med framtagande av tillägg för översiktsplanen pekat ut områden som anses lämpliga för vindkraft. Kommunen har studerat ett antal faktorer för att definiera lämpliga områden. Projektområdet ligger till övervägande del inom kommunens definierade område för vindbruk. Se vidare under avsnitt 5.1 - Planförhållande. Vindkraftverken placeras endast på fastigheter som Bolaget har rådighet över genom avtal med markägarna. Kultur- och naturvärdesinventering har genomförts inom projektområdet. Projektområdets karaktär Bröcklingbergets Vindpark ligger inom ett höglänt och tämligen platåartat skogslandskap med goda vindförhållanden inom hela området. Det södra delområdet, Bröcklingberget, präglas av tall- och granskog med varierade ålder, och med ett tämligen frekvent inslag av hyggen. I området återfinns några få vattendrag och våtmarker, vilka bland annat utgörs av Västersttjärn och Gottlandsflon. 1 I avsnitt 6.2 - Alternativ utformning, redovisas verksamheten utifrån ett scenario om totalhöjd 150 meter och totalt 25 vindkraftverk inom projektområdet. 12 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 I övrigt återfinns inga större vattendrag eller våtmarker i detta område. Vad gäller kulturvärden, så hyser Bröcklingberget några kolbottnar samt en fossil åker och resterna av en fäbod. Det finns inga dokumenterade naturvärden eller värdefulla naturmiljöer på Bröcklingberget Karta 2. Visar översiktligt projektområdet. Sösjö, det norra delområdet, har likartad karaktär som Bröcklingberget vad gäller topografi, vegetation och vindförhållande. Delområdet har emellertid ett större inslag av våtmarker och vattendrag. Bland annat hyser delområdet vattendraget Öretjärndalsbäcken och vattenområdet Källmyrtjärnen. Omkring Källmyrtjärnen finns en sumpskog registrerad, i övrigt hyser inte området några dokumenterade naturvärden eller värdefulla naturmiljöer. En kulturlämning i form av en gammal färdväg återfinns i delområdets sydvästar del. Vandringleden, Gimåleden, löper genom delområdet. Som helhet präglas området av ett aktivt skogsbruk med tillhörande skogsbilvägar. Foto 1. Visar nyupptaget hygge på Bröcklingberget. 13 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 4.2 K ON F IGU R A TI O N Vid övergipande planering och utformning av Bröcklingbergets Vindkraftpark har sex huvudsakliga skäl varit av central betydelse: Vara ekonomiskt genomförbart Ha fullgod teknisk funktion Uppfylla planförhållanden Ta hänsyn till intilliggande bostadsfastigheter/boende Ta hänsyn till naturvårds- och kulturvårdsintressen Ta hänsyn till rennäringens intressen Huvudalternativ utformning Bröcklingbergets Vindkraftpark En sammanvägning av ovan listade förutsättningar har lett fram till ett huvudalternativ avseende vindkraftverkens placering och storlek enligt Karta 3, se vidare under avsnitten 7 och 8 i miljökonsekvensbeskrivningen. Konfigurationen av vindkraftparken kan förändras efter ytterligare genomförda tekniska analyser/utredningar. Karta 3. Visar huvudalternativ med 21 st. Vestas V112, 3MW och totalhöjd 175 m. Huvudalternativet har utformats genom en avvägning mellan följande aspekter: Inbördes avstånd mellan vindkraftverk Utförda inventeringar för natur och kultur Markens beskaffenhet, vegetation, topografi Skyddsavstånd till kraftledning Innehålla gällande riktlinjer för ljud och skuggor till bostäder/fritidshus Konfigurationen ovan visar på en principiell utformning av vindkraftparken. Vindkraftverken är av typ Vestas V112, 3MW och med totalhöjd 175 meter. Totalt har 21 vindkraftverk placerats inom projektom14 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 rådet. Vindraftverken placeras med ett inbördes avstånd med omkring 5 rotordiameter (500-600 m). Detta för att motverka vindskugga och turbulens inom vindkraftparken. Utformningen av vinkraftparken kan förändras under projektets gång. Emellertid visar den på en trolig utformning. Ett annat alternativ redovisas under avsnittet 6.2 - Alternativ utformning. Slutgiltig placering av vindkraftverk, vägdragning, internt kabelnät och övrig tillhörande infrastruktur kan göras först då typ av vindkraftverk, vindmätningar, markförhållanden och ett flertal andra faktorer är fullständigt klarlagda. 4.3 V IN D K RA F TV E RKE N Vindkraftverkens maximala totalhöjd blir 180 (navhöjden plus halva rotordiametern). Maxhöjden 180 meter medför att de flesta tillängliga vindkraftverk kan bli aktuella. Vidare utvecklas ständigt ny teknik och vindkraftverken tenderar till att bli större och högre. Bolaget vill vara flexibla och inte i ett tidigt skede låsa sig till någon särskild leverantör. Nedan ges exempel på olika storlekar och effekter som ryms inom totalhöjden 180 meter. Effekt: ca 2 - 4MW Totalhöjd: -180 m Navhöjd: ca 100 - 130 Rotordiameter: ca 100 - 120 Vid upphandling av vindkraftverken bestäms det slutliga valet av vindkraftverk. Storlek och effekt varierar något mellan de olika leverantörerna. Figur 1. Visar olika mått för ett vindkraftverk. Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller betong/stål, rotorn blir antagligen 3-bladig och tornen blir förmodligen vita. Verken blir lågvarviga och har en rotationshastighet mellan 10-15 varv per minut. Vid vindhasighet om cirka 4 m/s startar vindkraftverken och vid cirka 25 m/s inträder automatstopp av säkerhetsskäl. Full effekt nås vid cirka 12 m/s. De vindkraftverk som byggs i dag är mestadels tillverkade i stål och glasfiber. Tornet består av en cylindrisk stålkonstruktion som transporteras till platsen i sektioner. Maskinhuset som sitter ovanpå tornet är också en stålkonstruktion och transporteras i ett stycke. Rotorbladen är vanligtvis tillverkade av glasfiberarmerad polyester. 15 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Beroende på typ av konstruktion för vindkraftverket sker överföringen av kraften på två olika sätt. Antingen via en växellåda för att öka varvtalet till cirka 1 500 varv (4 polig generator, 50hz) eller genom att driva en mångpolig generator med direktdrift. Generatorn alstrar normalt el med spänningsnivån 400690 V. Denna spänning transformeras via transformator (placerad i, eller i direkt anslutning till vindkraftverket) till erforderlig nivå för anslutning till externt nät. Eventuell växellåda samt generator kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer cirka 450 liter olja, dessutom finns cirka 300 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljebyte sker enligt anvisningar från leverantör, vilket vanligen innebär vart 5:e år. Genomförda kostnads- och intäktskalkyler visar att parken kan optimeras med den senaste tekniken med generatoreffekter mellan 2-4 MW. Rotordiametern för verk i denna storlek ligger inom spannet 100-120 meter. Ökningen av energiinnehållet i vinden som funktion av ökad höjd över marken är betydande, varför lämplig navhöjd ligger i spannet 100 - 130 meters höjd. Teknikutvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. För att kunna utnyttja vinden bättre och minimera turbulenseffekter blir rotordiametern större och tornen högre. Driften av verken fjärrövervakas och är utrustade med driftlarm vilket per automatik larmar om något är fel och för att undvika längre produktionsstopp. De kemikalier som kommer att användas under drift är främst oljor. Val av lämplig storlek på vindkraftverk Valet av lämplig gruppkonfiguration (dvs. hur vindkraftverken ställs i förhållande till varandra) samt valet av lämplig navhöjd handlar om att finna balansen mellan rimliga miljörelaterade hänsynstaganden och rent teknisk-ekonomiska krav. Vindresursens variation över området avgör vindkraftparken utformning. I områden med högst vindenergi finns det en teknisk och ekonomisk möjlighet att välja verk med högre effekt upp till 3-4 MW. Gruppkonfigurationen bestäms av vilken fördelning vindhastigheten har i de olika väderstrecken på olika höjd under ett normalår, dvs. platsens vindmässiga beskaffenhet. Denna beskaffenhet brukar sammanfattande kallas för platsens vindregim. Rätt navhöjd Den i särklass viktigaste parametern för ett vindkraftverks effektivitet är vindhastigheten, då vindkraftverks avgivna effekt proportionell mot vindhastigheten i kubik. Det innebär att en liten ökning av vindhastigheten får en stor betydelse för energiproduktionen. Detta samband åskådliggörs tydligt då ett vindkraftverks prestanda illustreras grafiskt med hjälp av en effektkurva, vilket är verkets avgivna effekt som funktion av vindhastigheten. Kurvan stiger mycket brant. En typisk effektkurva visas i Figur 2 nedan. 16 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Figur 2. Effektkurva för ett 3MW vindkraftverk. En liten ökning av vindhastigheten får en stor betydelse för energiproduktionen. Då ett vindkraftverks ekonomiskt optimala tornhöjd skall bestämmas ställs de ökade kostnaderna för ett högre torn medför mot de merintäkter den högre medelvinden renderar som följd av högre energiproduktion. Turbulens är en form av oordnad rörelse där luftens jämna strömning bryts ned via oregelbundna virvelbildningar. Vindskjuvning handlar om att vindar på olika höjder rör sig i olika i hastigheter. Ju större vindskjuvningen är desto större incitament för att investera i högre torn. Vid lägre vindskjuvning gäller självfallet det omvända, se Figur 3. Utöver vindskjuvningens betydelse relaterat till möjligheterna att med ökad höjd nå ett högre energiinnehåll, och därmed ett högre utbyte, är vindskjuvningens storlek även av stor betydelse för de utmattningspåkänningar som vindkraftverk med stor rotordisk utsätts för. Figur 3. Vindskjuvning. Det gråskrafferade området illustrerar den vindskjuvning som uppmätts av SMHI på södra Näsudden. Den röda linjen visar den troliga vindskjuvningen inom projektområdet. Ett vindkraftverk med 100 m rotordiameter utsätts för stor obalans som följd av vindskjuvningen om tornhöjden är låg. 17 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Gruppkonfiguration Vindkraftverk behöver för att erhålla hög verkningsgrad hållas åtskilda. Erforderligt minimiavstånd mellan två verk är proportionellt mot verkens rotordiameter. Sedvanligt ställs vindkraftverk inom en vindkraftpark med ett avstånd av 5-6 rotordiameter mellan de enskilda vindkraftverken. Att ställa vindkraftverken med ett mindre inbördes avstånd medför att man får in fler vindkraftverk inom en given yta på bekostnad av sänkt verkningsgrad. En god gruppkonfiguration erhålls när maximalt antal vindkraftverk placeras inom en given yta, utan att verkningsgraden märkbart påverkas till det sämre. Gruppkonfigurationen medför alltid att mindre förluster i verkningsgraden uppstår. Den lite sämre verkningsgraden som genereras vid en gruppkonfiguration uppvägs av en högre total energiproduktion då fler vindkraftverk placeras inom en begränsad yta. För att minimera de tider som vindkraftverken ”läar” varandra är det att föredra att ställa vindkraftverken orienterade mer eller mindre tvärs den dominerande vindriktningen. 4.4 F U ND A M E N T Vindkraftverken placeras på fundament. Vad som bestämmer typ av fundament är jordlagrets mäktighet och bergets kvalitet. Fundamenten till vindkraftverken kan antingen anläggas som gravitationsfundament eller genom att förankra fundamenten med hjälp av förankringsstag i berggrunden som gjuts fast, se Figur 4. Figur 4. Visar olika typer av fundament, ett gravitationsfundamet och ett bergsförankrat. 3 Gravitationsfundamentet består av cirka 480 m betong samt tillhörande armering om cirka 45 ton. Fundamentet etableras på ett djup ner till cirka 3 meter. Storleken på fundamentets yta ligger i storleksordningen 20 x 20 meter. Djupet och ytan för gravitationsfundamentet är beroende av vilket vindkraftverk som blir aktuellt samt hur markförhållandena ser ut i området där fundamentet anläggs. Bergsförankrat fundament kan användas förutsatt att bergets hållfasthet är tillräcklig och har rätt förutsättningar. Det kan krävas en plansprängning för att jämna till ytan där fundamentet ska stå. En klack gjuts på berget i vilken dragstag borras ner i berget. Ovanpå den gjutna klacken fäst en fundamentsdel. Fundamentsdelen förankras i berget med hjälp av stänger som fixeras och därefter fästs tornet i fundamentsdelen Både gravitationsfundament och bergsfundament är tänkbara in Bröcklingbergets Vindkraftpark. 18 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Foto 2. Visar byggandet av ett gravitationsfundament. 4.5 Foto: Johan Åberg B Y GG NA D E R Det behövs en byggnad i eller i nära anslutning till vindkraftparken under byggnation och under den återstående drifttiden. Byggnaden ska tjäna som personalbyggnad där service- och underhållspersonal kan vistas. Vidare ska byggnaden innefatta ett förråd med verkstad för förvaring och bearbetning av mindre maskinkomponenter samt ett garage för fordon. Bolaget avser söka bygglov enligt plan och bygglagen (PBL) för uppförande av byggnaden. Tillgång till vatten och avlopp krävs. Även detta ligger utanför denna ansökan, och ansöks i vanlig ordning. Under själva byggfasen kan eventuellt temporära uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och avfall upprättas inom projektområdet. Bolaget har inte utrett huruvida mobila betongstationer ska ställas upp inom projektområdet. Det är fullt möjligt att mobila betongstationer etableras i områdena vid Sösjö och på Bröcklingberget. En mätmast med tillfälligt bygglov finns inom området. Eventuellt uppförande av ytterligare mätmaster ansöks i vanlig ordning hos Bräcke kommun. 4.6 V Ä GA R /I NF RA S T RU K TU R Det föreligger vissa krav för vägar vid transport av vindkraftverk. Fastställda krav gör bland annat gällande att vägbredden skall vara minst 4,5 meter och fri höjd på 4,6 meter. Sedvanliga skogsbilvägar har ofta cirka 3 meters bredd, och behöver därför breddas och förstärkas för de tunga transporterna som vindkraftverken medför. Ekipagen som fraktar delar till vindkraftverken kan sammanlagt med last väga upp till 165 ton, vilket medför att vägarna ska klara erforderligt axeltryck om 16 ton. Då transportfordonen är långa och otympliga krävs att svängar som förekommer längs vägarna är fria från hinder inom en tämligen stor radie. Vidare får inte uppförsbackar vara för branta för att lastbilarna ska klara dra upp delar till vindkraftverken. Vindkraftstransporter, med stora och tunga delar, kräver dispens från Trafikverket eller berörd kommun för att få framföras på allmän väg. Tillstånd för enskild väg söks hos ägaren av vägen. Befintliga skogsbilvägar kommer att i största möjliga utsträckning att nyttjas, förstärkas och rätas ut där behov föreligger. Inom projektområdet kommer det även att brytas ny väg. 19 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Vid brytning av ny väg kommer natur- och kulturvärden särskilt beaktas. Vidare kommer känsliga och hänsynskrävande områden, såsom vattendrag och våtmarker, i största möjliga mån undantas för anläggning av ny väg. Kabeldragningen kommer att förläggas utefter vägarna inom vindkraftparken. Ny anläggning av väg kommer till stor del att göras på kalhyggen, ungskog eller i kraftledningsgatan som redan är röjd från träd och buskar. Uppskattningsvis krävs anläggande av 11 kilometer ny väg inom projekttområdet. Under avsnitt 7.5 - Naturmiljö redovisas kartor för vägnätet in vindkraftparken. En skiss för principiell uppbyggnad av ny väg återges i Figur 5 samt i Bilaga 3A. In- och utfartsvägar E14 bedöms vara den väg som kommer att tjäna som transportled då vindkraftverken förmodligen kommer att skeppas till Tundalshamnen i Sundsvall. Från E14 följder mindre vägar in till projektområdet. En mer noggrann framkomlighetsanalys av lämpligt alternativ för in- och utfartsvägar görs under projektets gång. Lämpligt alternativ ska medföra liten påverkan på boende i närområdet, då transporterna blir omfattande under byggskedet. Framkomlighetsanalysen ska även innefatta och utreda möjligheterna med att transportera vindkraftverken på järnväg. Vid transport av vindkraftverken kommer dialog att ske med Trafikverket. Tillstånd kommer att sökas hos Trafikverket med redogörelse av rekognoserad färdväg för långa transportfordon och bärighetskontroll, då transport av vindkraftverken kommer att påverka övrig trafik. Som huvudsaklig in - och utfartsväg avses E14 att nyttjas. För delområdet Sösjö, medför detta transporter genom centrala Bräcke. Från E14 avses transporterna gå vidare på länsväg 323, för att vidare ta av mot Mordviksbodarna på länsväg 719. Från 719 finns skogsbilväg in i projektområdet, se Karta 4. Karta 4. Visar tänkta in- och utfartsvägar till vindkraftparken. Transporterna till det södra delområdet, Bröcklingberget, avses ske på E14, där transporterna tar av på länsväg 711 och vidare mot Albacken. Inga av dessa transporter går genom centrala Bräcke. Mellan byarna Bygget och Bröckling vidtar en skogsbilväg upp mot Bröcklingberget. 20 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Redovisade vägar för infart till projektområdet, nyttjas även i motsatt riktning för utfart genom projektområdet till E14. Breddning och förstärkning av befintliga vägar Området hyser idag ett tämligen väl utbyggt skogsbilvägnät, ungefär 5 kilometer av detta vägnät kommer att nyttjas och ny slitbana kommer eventuellt att anläggas. Vidare bedöms denna väglängd (5 km) vara i behov av förbättringsåtgärder i form av förstärkning och breddning av vägbanan. En del kurvor i vägen kräver rätning för att de långa transporterna ska kunna ta sig fram. Anläggning av par mötesplatser i respektive delområde krävs även. Principerna för breddning av befintliga vägar återges i Bilaga 3B. Anläggning av ny väg Till varje vindkraftverk krävs anläggande av tillfartsvägar. Behovet av ny väg inom projektområdet bedöms uppgå till 11 kilometer. Vägdragningen har till största del förlagts enligt principen att undvika våtmarker och styra anläggningen av ny väg till områden med fast mark. Endast undantagsvis planeras väg att brytas i anslutning till våtmarksområden. Principerna för anläggande av väg som berör våtmarksområden beskrivs under Skadeförebyggande åtgärder för naturmiljön i avsnittet 7.5 - Naturmiljö. Av den totala väglängden på 11 kilometer ny väg, som planeras anläggas inom projektområdet, beräknas 2 kilometer förläggas i den befintliga kraftledningsgatan. Denna åtgärd berör i synnerhet Bröcklingberget. Vid upptagning av nya vägar krävs en korridor för vägen, uppskattningsvis 15-20 meter, där skogen eller annan vegetation röjs bort. I dikena i anslutning till vägen, läggs kabel ned för det interna elnätet som koppla samman vindkraftverken. Foto 3. Visar en nyupptagen väg i anslutning till en vindkraftspark. Foto: Johan Åberg Med tiden så återtar vegetation/buskar vägbankarna och ger dem ett mer naturligt utseende. Emellertid hålls skogen efter för att hålla vägen och dikena fria. De nya vägarna som anläggs kommer att variera beroende på markförhållanden och de topografiska förhållandena i området. Figur 5, nedan, ger en grundläggande bild av hur en ny vägkropp etableras i skogsmiljö. 21 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Figur 5. Visar principiell uppbyggnad av nya vägar. Bedömningen görs att inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras vid vägdragning på fastmarksområden. På fastmarksområden inom vindkraftparken avses vägtypen som visas i Figur 5 samt Bilaga 3A, nyttjas. Vid upptagande av ny väg läggs vegetationsmassorna, som avtäckts, tillbaka som beklädnad i diken och slänter. Schaktmassorna som upparbetas vid terrassbyggande använd som fyllnadslager vid byggande av nya vägar i området. På terrassen följder sedan ett förstärkningslager (förstärkningslager) om cirka 50 centimeter, beroende på markens beskaffenhet i området. Sedan följer ett bärlager (bärlagergrus) om cirka 10 centimeter. Vid behov läggs slutligen ett slitlager (5 cm) på vägkroppen. Upplagsplatser för montering För att montera vindkraftverken krävs en mobilkran som lyfter upp olika sektioner till tornen. Invid vart och ett av vindkraftverken kommer en uppställningsplats för denna mobilkran att anläggas. Utformningen av uppställningsplatserna är individull och beror på områdets topografi, beskaffenhet samt uppställningsplatsens lokalisering relaterat till tillfartsvägen. Emellertid kan i princip kranplatserna förenklat kategoriseras i två grupper, enligt Figur 6. Genomsnittlig 2 yta som krävs hårdgöras för uppställningsplatsen är cirka 2 500 m . Kravet på bärighet är den samma som för transportvägar, men med högre krav på planhet. Vindkraftverk Figur 6. Visar olika alternativa utformningar för uppställningsplatser 22 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Arbetsytor för montering av vindkraftverken kommer att anläggas i anslutning till fundament och vägar. Detta kräver att vegetation och skog avlägsnas för att säkerställa och hårdgöra en plan yta. Upplagsplatserna bör hållas röjda i viss mån, då vindkraftparken kräver kontinuerlig service. Vid byte av stora maskindelar så krävs ett fullgott utrymme i anslutning till vindkraftverken. Foto 4. Visar upplagsplats med mobilkran som lyfter upp en tornsektion. 4.7 E LN Ä T SA N SLU TN IN G Överliggande elnät Intresset för att etablera storskalig vindkraft i Jämtland är stort. Inom Bräcke kommun projekteras det i ett par områden för storskalig vindkraft. Mörttjärnberget, vilket ligger drygt 20 km öster om Bröcklingbergets Vindkraftpark, är det största projektet. Vidare finns kännedom om två övriga projekt i området. Någon gemensam ansats för anslutnings till elnätet tycks i dagsläget inte vara möjlig med andra vindkraftsprojektörer. Den 400 kV stamledning som löper genom projektområdet kan inte nyttjas för att koppla in vindkraftparken mot det överliggande elnätet. För att koppla in sig på stamledningsnätet som Svenska Kraftnät (SVK) driver och förvaltar, krävs betydligt högre effekt än vad som avses med Bröcklingbergets Vindkraftpark. Det är givetvis tekniskt möjligt att ansluta sig till 400 kV stamledning som går genom projektområdet, om så SVK ger tillåtlighet. Emellertid är kostnaderna för transformeringar och dylik utrustning vida större än andra studerade alternativ. Nedan följer en övergripande beskrivning av nätets principiella tekniska uppbyggnad utifrån sannolik anslutningspunkt till stamnätet. Nya ledningsgator Som nämnts ovan har möjligheterna för elnätsanslutning av vindkraftparken studerats. Ett sannolikt alternativ är att vindkraftparken ansluts till SVK´s 220 kV ledning, Ljusdal/Krångede, enligt Karta 5. Ledningsstråket som framgår av kartan, utgör endast en skiss. Nätkoncession för att bygga eventuell anslutning kommer att ingiva MKB för ny kraftledning. 23 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 5. Visar möjlig elnätsanslutning av vindkraftparken. En typisk typ av stolpe som kan användas vid ledningsdragning utgörs av 15 meter höga portalstolpar i trä, försedd med topplina. Avståndet mellan stolparna är i medeltal 190 meter. Markanspråk för en kraftledningsgata av 220 kv. påverkas av terräng och hur markförhållandena ser ut, samt vilken typ av stolpar som nyttjas. Figur 7. Principskiss av en ledningsgata. Källa: Svenska Kraftnät Vid upptagning av nya ledningsgator ianspråktas korridor med bredd om cirka 40 meter. Vid alternativ av skissat ledningsstråk enligt Karta 5, åtgår ytan 48 hektar, grundat på ledningsstråk om cirka 12 kilometer. Transformatorstation För att möjliggöra elnätsanslutning mot överliggande elnät krävs en transformering av spänningen i det interna kabelnätet till rådande nivå på anslutande luftledning. För detta ändamål krävs det att det inter24 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 na kabelnätet kopplas till en transformatorstation. För uppförande av en transformatorstation i närhet2 en av projektområdet krävs en yta av cirka 2 500 m . Förslag till övergripande utformning av anslutning till överliggande elnät, med skiss för ledningsstråk och placering av transformatorstation, framgår av Karta 5. Internt uppsamlingsnät Regeringen har nyligen beslutat att möjlighet finns att anlägga interna nät (kabelnät) utan krav på koncession, vilket skulle kunna öppna för möjligheten att internnätet byggs, ägs och drivs av Bolaget såsom en del av produktionsanläggningen. För att koppla ihop varje enskilt vindkraftverk kommer ett internt kabelnät (internt elnät)) att anläggas inom projektområdet. Kabelnätet läggs efter vägarna som etableras mellan vindkraftverken. Kabelnätet inom vindkraftparken sträcker sig över stora avstånd, och lämplig spänningsnivå på det interna elnätet blir därmed troligtvis 36 kV. Inom de båda delområdena förläggs det interna elnätet längs befintliga och ny vägar. Från respektive delområde dras slutligen det interna elnätet till en transformatorstation som ligger i anslutning till projektområdet, enligt Karta 5. Efter transformering blir spänningsnivån 220 kV, för vilket koncessionsplikt under alla omständigheter alltjämt råder. Det interna kabelnätet kommer sannolikt att byggas som ett stjärnnät med noder, där var nod utgörs av en kopplingsstation som mest från en handfull vindkraftverk. Foto 5. Kopplingsstation. Drygt 16 kilometer kabel bedöms läggas ned för att upprätta det interna kabelnätet och ansluta till transformatorstationen. Inom projektområdet läggs kabeln uteslutande ned i anslutning till vägnätet. En mindre del av kabelnätet förläggs utanför projektområdet till transformatorstationen. Transformatorstationen placeras i anslutning till den väg som går mellan de båda delområdena. Slutlig utformning och dragning av det interna kabelnätet inom projektområdet och vidare till transformatorstationen fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten. 25 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Foto 6. Internt kabelnät läggs ned utefter nyupptagen väg. 4.8 M A R KA N S P RÅ K /M A SS O R Ett vindkraftverk tar upp en liten yta för uppställning, där markanspråket utgörs av själva fundamentet. Ytterligare markanspråk för en vindkraftpark åtgår för vägar mellan vindkraftverken, uppställningsplatser/kranplatser, mötesplatser, internt kabelnät, transformatorstation och servicebyggnad. Vidare åtgår ett visst markanspråk för att möjliggöra anslutning mot överliggande elnät. Ytor som tas upp för etablering av infrastruktur och andra verksamheter under byggskedet, kan efterbehandlas efter att arbetet utförts. Exploateringsyta Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk bedöms i allmänhet ligga omkring 2-3 hektar. Vid anläggningsarbeten i anslutning till väg- och fundamentsbyggande samt elarbeten, kommer marken att behöva bearbetas. Detta kommer att innebära att marken schaktas, grävs och sprängs i viss utsträckning. Den totala exploateringsytan framgår av Tabell 1. Utöver detta kommer åtminstone en upplagsplats per delområde att behöva anläggas inom området för att klara logistiken vid införsel av vindkraftverkens enskilda komponenter och erforderlig monteringsutrustning. Mark som använts för upplag kommer i möjligaste mån att efterbehandlas efter byggtidens slut. I tabellen nedan redovisas en översiktlig sammanställnig av markanspråket för att anlägga erforderlig infrastruktur inom projektområdet. Ytan för nyanläggning av vägar baseras på den yta som avses som väg, inte den korridor som hålls fri från vegetation vid anläggning. Förstärkning av den befintliga utgår från att vägen håller bredden 3 meter. Direkt berörd yta Nyanlagda interna vägar Förstärkning av befintliga vägar Nyanlagda mötesplatser Upplagsplatser Kranplatser Plats för fundament Transformatorstation Kraftledningsgata Totalt Längd (m) 11 000 5 000 60 100 60 20 50 12 000 Bredd (m) 5.50 2.50 5 30 30 20 50 40 2 Antal (st) 1 1 4 2 21 21 1 1 Area (m ) 60 500 12 500 1 200 6 000 37 800 8 400 2 500 480 000 608 900 Tabell 1. Ytor som exploateras med direkt koppling till Bröcklingbergets Vindkraftpark. 2 Beräkning enligt Tabell 1 gör att gällande ett markanspråk om 608 900 m (60 hektar) åtgår för hela 26 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 vindkraftparken. Detta motsvarar 2,9 hektar per vindkraftverk. Massor Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas. Med eftersträvande att uppnå massbalans, avses att det material som grävs, schaktas och sprängs ut ska användas som fyllnad vid anläggande av infrastruktur inom projektområdet. Man strävar också efter att transportavstånden ska vara så korta som möjligt, massorna ska därför finnas i närheten. Korta transportavstånd gynnar miljön och reducerar kostnaderna inom projektet. Befintligt schaktmaterial och jordmassor kommer att återanvänds vid byggnation av vägar och fundament. Fyllningsmassor ska så långt som möjligt tas från schaktmaterial längs vägsträckningarna. Avtäckningsmassor kommer att användas i diken och vägslänter. Vid byggande av fundament kan fyllningsmassor nyttjas som motviktsfyllnad på betongfundamentet. De eventuella överskottsmassor som bildas vid avtäckning och terrassbyggnad av vägar kan användas som efterbehandlingsmassor inom projektområdet. Bolaget har inte utrett möjligheterna med att nytta befintliga grus- och bergtäkter. Denna ansökan omfattar icke eventuell täktverksamhet i eller i anslutning till projektområdet. 3 3 Ett gravitationsfundament kräver cirka 450-500 m betong. För fundament används 475m för massbe2 räkning. Ett nyckeltal är att det går åt 1 ton nytt grus per m (detta motsvarar ca 60 cm) vid nybyggnad av väg. Vid nybyggnad av större planer brukar det sedvanligt vara tillräckligt med 0,5 ton nytt grus per 2 m. Skyddsfyllning för kabel rör sig troligen om ett schakt på cirka 60 cm bredd och 0,8-1,0 meters djup, där man först lägger en ledningsbädd på cirka 10-15 cm (sand/0-8 grus). Sedan läggs kabeln/kablarna och sedan fyller med ytterligare cirka 30 cm (sand/0-8 grus). Resterande fyllning upp till marknivå görs med befintliga massor. Den totala kabelschaktningen bedöms vara i storleksordningen 16 km. Anläggande av erforderlig infrastruktur inom vindkraftparken, med nya vägar, förstärkning av befintliga, 3 kranplatser, upplagsplatser etc. bedöms kräva 73 788m grus, sten och sand, enligt tabellen nedan. Tabell 2. Materialåtgång. Täkter/Betongtillverkning Utredning avseende möjligheterna för täkt av berg och morän inom eller i anslutning till vindkraftparken har inte genomförts. Bolaget eftersträvar att täktverksamhet bedrivs i eller i nära anslutning till projektområdet, för att minimera transporterna. Betongtillverkning samt täktverksamhet omfattas ej av ansökan. Bolaget undersöker en möjlig gemensam lösning för dessa båda verksamheter, vilka söks separat. 4.9 T RA NS P O RTE R Transporter till och från vindkraftparken kommer i synnerhet vara frekventa under själva byggtiden. Vindkraftverken kommer att skeppas till någon hamn i södra Norrland. Därefter sker frakten med speci27 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 ella lastbilar på det allmänna vägnätet. Efter genomförd framkomlighetsanalys upprättas en transportplan för transporterna. Vid vägtransporterna krävs det stora insatser med ett antal specialtransporter per utfört montage av vindkraftverk. Förstärkta skogsbilvägar tjänar som den slutliga transportleden in i projektområdet. Ett stort transportbehov föreligger för att etablera och förstärka befintlig infrastruktur inom området. Transporterna för detta ändamål utgörs till betydande del av kortare transporter. Genom att eftersträva massbalans inom området, minskar transporterna för material under anläggningen. Bolaget ska verka för lokal upphandling i samband med anläggningsarbeten, vilket minskar långväga transporter och besparar miljön. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Leverans av material för armering och gjutning av fundamenten och borrningar kan utföras av lokala företag i regionen, för att minska långväga transporter. Nedan görs en uppskattning av transportbehovet. Transportbehov inom och till vindkraftparken genereras från följande trafik: Anläggningstransporter - väggbyggande, fundament, internt kabelnät, avverkning etc. Transport av vindkraftverken och tillhörande utrustning Personaltransport Service och underhåll Anläggningstransporter Avser transporter på väg till och inom vindkraftparken. Kortare transporter inom vindkraftparken dominerar i allt väsentligt. Transporterna utgörs till stor del av lastbilar som fraktar berg-/grusmaterial för anläggande av nya vägar och förstärkning av befintliga vägar. Vid brytning av ny väg och uppbyggnad av terrasser kommer förmodligen traktordumprar och lastmaskiner att användas för att flytta omfördela befintliga massor för att eftersträva massbalans. Ytterligare transport utgörs av elnätsmaterial, där kabeltrummor dominerar samt arbetsmaskiner för anläggning av infrastruktur och avverkning i området. Transport för den kran som nyttjas vid resning av vindkraftverken antas kräva 15 lastbilar för att komma på plats. 3 3 En betongbil beräknas normalt ta cirka 6 m betong, och ett fundament antas kräva 475 m , vilket motsvarar cirka 1 700 leveranser för 21 fundament. Detta scenario avser byggande av fundament där inte mobila betongstationer nyttjas inom området. Mobila betongstationer medeför att transportbehovet reduceras väsentligt vid byggande av fundament. 3 Material för nya och förbättringsarbeten på befintliga vägar, enligt Tabell 2, 45 626 m . Vissa transporter inom området kommer förmodlingen köras utan släp för att snabbare lastas av. Längre transporter körs 3 med lastbil och släp. En vanlig transport med släp antas rymma 20 m material. Således erfordras cirka 2 300 transporter för material till förstärkning och nybyggnation av vägar. För skyddsfyllning, enligt Tabell 2, bedöms 225 transporter erfordras. Övrig infrastruktur såsom möteplatser, upplagsplatser och kranplatser bedöms erfordra drygt 700 transporter. Transporter av vindkraftverk Beroende på vilken typ av vindkraft som byggs, så varierar transporterna något. I denna redovisning antas följande transportbehov för ett vindkraftverk: Maskinhus/generator - 2 lastbilar Torn - 4 (3-5) lastbilar Blad - 3 lastbilar 28 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Kontroll- och monteringsutrustning - 1 lastbil Anläggning/ingjutning - 2 lastbilar Transportbehov för 21 vindkraftverk ligger således omkring 250 lastbilar för att frakta vindkraftverken och kringutrustning. Transport service och underhåll När väl anläggningen är färdigställd reduceras transportbehovet avsevärt. Behovet av service avgör hur frekventa transporterna blir. Transporter som kan härledas till service och underhåll sker i allt väsentligt inom området, och med personbil eller mindre servicebuss. Omfattningen av transporterna bedöms bli ringa i sammanhanget. Vidare bedöms personaltransporterna till övervägande del vara inom området och av ringa omfattning. Typ Antal Omfattning Transport av kranbil 15 Till/inom vindkraftparken Betong för fundamentbyggande 1 700 Till/inom vindkraftparken Ny väg/breddning och förstärkning 2 300 Övervägande inom projektområdet Skyddsfyllning vid kabeldiken 225 Inom projektområdet Övrig infrastruktur 700 Inom projektområdet Service och underhåll X Ringa behov - till servicebyggnad Tabell 3. Visar en uppskattning av transportbehovet (enkel väg) för anläggande av vindkraftparken. Längre transporter är främst kopplade till frakten av vindraftverken. Detta kommer att ske på det allmänna vägnätet, efter samråd/konsultation av Trafikverket. Vidare kräver transporterna utfärdande av dispens. 4.10 V IN D M Ä TN IN G Detaljerade vindmätningar som säkerställer områdets reella vindresurser utförs sedan april 2009 med en vindmätningsmast 60 meter i anslutning till projektområdet, se Karta 6, för placering av vindmätningsmasten. Vindhastigheten mäts på 3 olika höjder medan vindriktningen mäts på 2 olika höjder. Masten har både ouppvärmd och uppvärmd mätutrustning. Ett elverk försörjer ett 24 volts batteripack kontinuerligt, vilket säkerställer driften av de två uppvärmda anemometrarna och vindriktningsgivaren. Detta ger, från dessa givare, hög datatillgång även under förhållanden som ger nedisning på vanliga sensorer. Under andra kvartalet 2011 kommer en SODAR att placeras ut för kompletterande mätningar. En SODAR använder sig av ljudpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till 200 m. Data från SODAR kommer huvudsakligen att användas till att beräkna förhållandet mellan vindhastigheten i navhöjd och vindhastigheten i masternas höjd och för att säkerställa det lokala vindklimatet på ytterligare ställen i vindkraftparken. Den högre mäthöjden innebär också att osäkerhet knutet till beräkning av vinden i navhöjd reduceras betydligt. Medelvinden på en plats kan variera mycket från år till år. För att på relativt kort tid avgöra hur den uppmätta vinden förhåller sig till medelvärdet över lång tid behövs en referens att jämföra med. Som långtidsreferens kommer NCAR-data att användas. Den förväntade långtidsnormerade medelvinden på 100 m höjd vid mätmasten i vindparken Bröcklingberget är beräknad till 7 m/s efter att data insamlade under ispåverkan filtrerats bort. I det norrländska inlandet kan man vintertid förvänta sig att is periodvis bildas på vindturbiner. Is som ansamlas på turbinbladet medför inte nödvändigtvis att vindkraftverket måste stängas ned, däremot medför det att de aerodynamiska egenskaperna hos vindkraftverket gradvis försämras och orsakar förluster i energiproduktion. Under perioder med isbildning har vinden statistiskt sett ett större energiinnehåll än annars, det är nämligen ofta starkare vindar vintertid och den låga temperaturen gör att luftden29 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 siteten blir högre. Is på turbinbladen leder också till större mekanisk påkänning och därmed större slitage. Blir nedisningen alltför stor kan detta leda till att vindkraftverket måste stoppas helt. Karta 6. Visar vindmätningsmast som uppförts inom vindkraftsprojektet. Det är idag brist på vindkraftverk med avisningssystem på marknaden. Tillgängligheten på marknaden avgör om man väljer ett vindkraftverk med uppvärmda blad. Huruvida det lönar sig att använda sig av denna typ av teknologi måste också beaktas. Det pågår en teknikutveckling på området och under 2011 kommer resultat från ett storskaligt försök med stöd från Energimyndigheten med olika avisningssystem att presenteras. Vindmätningarna kommer att med god noggrannhet möjliggöra utvärdering av hur vindresurserna förhåller sig vidare uppåt på de höjder som avses nyttjas. Vindmätningarna styr vidare när slutgiltigt investeringsbeslut verkställs. 4.11 S E R V IC E O C H U ND E RH Å L L Driftsövervakning av vindkraftverken sker från den servicebyggnad som etableras inom vindkraftparken. En driftcentral placeras i servicebyggnaden. Driftcentralen kräver inte ständig bemanning. Under projektets gång kommer en driftorganisation att etableras. Tillsättning av lokal personal eftersträvas för att minska behov av långa resor vid eventuella driftstopp. Större service och underhåll sker med en viss periodicitet, 1-2 gånger per år. Service och underhåll eftersträvas att förläggs till perioder som inte medför störningar på rennäringen. 4.12 A V V E C K LI N G A V V E RK SA M H E TE N Vindkraftverken beräknas ha en teknisk livslängd av 25 år. Efter att vindkraftparken tjänat ut, tekniskt och ekonomiskt, kommer anläggningen att nedmonteras, material återvinnas och bortföras samt mark efterbehandlas, i samråd med tillsynsmyndighet. Håligheter i marken kommer att fyllas igen med lämpligt material, ett humustäcke återförs och marken återplanteras med för platsen lämplig vegetation. 30 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Fundament För vindkraftverken i Bröcklingbergets Vindkraftpark kan två typer av fundament komma att användas, gravitationsfundament och bergsfundament. Efter nedmontering av vindkraftverken bilas fundamenten ned till marknivå. Den avlägsnade betongen krossas och armeringsjärn tas bort. Fundament som är nedgrävda kan lämnas kvar om det inte anses påverka markförhållandena negativt. I annat fall kommer betongen grävas upp, krossas och bortföras. Den avlägsnade betongen kan användas som fyllnadsmaterial vid t.ex. vägbyggen. Vindkraftverk Torn och delar av maskinhuset kommer att återvinnas som metallskrot. Elektroniska komponenter lämnas till återvinning. Rotorbladen som består av fiberglas kommer att fraktas bort för förbränning. Den olja som finns i maskinhuset tas om hand och bortforslas på ett säkert sätt efter rådande bestämmelser. Elledningar Nedgrävda elkablar kommer att lämnas kvar, eller hanteras enligt beslut av tillsynsmyndighet. Luftkablar nedmonteras och återvinns enligt linjekoncessionen. Vägar och upplagsplatser I samråd med och enligt önskemål från markägare kommer genomfartsvägar att lämnas i befintligt skick. Anslutningsvägar till respektive verk läggs igen och marken återställas om markägare så önskar. Vägar inom området kan nyttjas av skogsbruket och allmänheten efter att verksamheten avvecklats. Byggnader Transformatorstation och andra byggnader kommer att nedmonteras och återvinnas. Efter att efterbehandlade åtgärder är avslutade, anmäls detta till tillsynsmyndighet. Efterbehandling av upplagsområden Efterbehandling av mark kommer att göras genom att spår i marken jämnas ut och där så behövs kommer håligheter att fyllas igen med för platsen lämpligt material. På upplagsområden kommer marken att återplanteras med för platsen lämplig vegetation. Upplagsområden kommer i stor utsträckning att återbeskogas med gran eller tall. 31 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 5 O MRÅDESBESKRIVNING 5.1 P L A N F Ö RH Å L LA ND E N Enligt Plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. Planen ska behandla frågor om mark- och vattenanvändning och byggande i hela kommunen. Översiktsplan Översiktsplanen för Bräcke kommun, antogs 2003-12-17 § 50 av kommunstyrelsen. I denna plan fastslår kommunen att energianvändningen skall minska, och att de förnyelsebara energikällornas andel av den totala energianvändningen ska öka. Mot denna bakgrund utformade man under 2007 en Energi- och Klimatstrategi - Handlingsplan 2008-2012. Vindkraft i Bräcke kommun tillägg till översiktsplan 2003 Bräcke kommun har genomfört ett tillägg till översiktsplanen som anger förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad inom kommunen. Kommunen redovisar 9 olika områden som anses potentiella för etablering av vindkraftparker. Projektområdet är i allt väsentligt medtaget i tillägget till översiktsplanens tilllägg tema vindkraft, som antogs av Kommunfullmäktige 2009-06-17. Översiktsplanen med tema vindkraft fastställer förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraft inom Bräcke kommun. I tillägget framförs ett antal riktlinjer som bör följas vid uppförande, drift och avveckling av vindkraft. Riktlinjer har utarbetats för: Skyddsavstånd till närboende Buller Skuggor och reflexer Säkerhet Landskapsbilden Naturmiljö, mark och vegetation, vatten och våtmarker, fåglar Friluftsliv, turism och jakt Kulturmiljöer och fornlämningar Rennäring Jord- och skogsbruk Luftfarten, totalförsvaret Nätanslutning, vägar Avveckling 32 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 7. Visar projektområde och Bräcke kommuns vindområde i tillägget till översiktsplan. Detaljplan och områdesbestämmelse Detaljplaner upprättas av kommunen för att reglera mark- och vattenanvändningen samt byggandet. En detaljplan ska normalt upprättas inför en exploatering för ny bebyggelse och nya anläggningar. Om bebyggelse ska förändras krävs ofta detaljplaneläggning eller ändringar av gällande plan. Planen ska utgöra ett detaljerat underlag och ge en god bild av de förväntade förändringarna. Exempelvis genom att ange användningssätt, begränsningar i byggnadsstorlek och höjd, utformning m.m. Områdesbestämmelser syftar till att säkerställa att intentionerna i en översiktsplan uppnås eller att ett riksintresse tillgodoses. Det måste finnas stöd i en översiktsplan för upprättande av en områdesbestämmelse. Kommuner kan anta en områdesbestämmelse för ett begränsat områden som inte omfattas av detaljplan. Områdesbestämmelser möjliggör översiktlig reglering av mark- och vattenanvändningen och av bebyggelsen. Området, och såldes där vindkraftverk avses uppföras, belastas icke med detaljplan eller områdesbestämmelse. För prövning av ansökan enligt MB krävs inte upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelse. Riksintressen Områden som inrymmer sådana speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedömts vara betydelsefulla för riket i sin helhet, kan klassas som område av riksintresse enligt Miljöbalken. I ett område som är behäftat av riksintresse, får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas eller försvåras av annan verksamhet. Riksintressena i de olika kapitlen pekas ut på olika sätt. Den pågående markanvändningen inom ett riksintresse påverkas inte vid ett utpekande, utan riksintresse får endast betydelse när förändring i markanvändningen sker. 33 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 8. Visar riksintressen och projektområdet. Riksintresse vad gäller rennäring överlappar till stor del projektområdet. Gimån, som är behäftad med riksintresse för naturvård och friluftsliv återfinns cirka 5 km norr om projektområdet. Bolaget bedömer att endast riksintresse för rennäring påverkas av lokaliseringen för Bröcklingbergets Vindkraftpark. 5.2 F Ö RU TS Ä T TN IN GA R F Ö R V IND K RA FT Lokalisering Bolaget har sökt efter lämpliga områden för landbaserad vindkraft i Bräcke kommun, med bäring på områden som redovisas i kommunen tematiska tillägg till översiktsplanen. Därför har endast landsområden inom Bräcke kommun med goda vindtillgångar studerats. De landbaserade vindkraftanläggningarna har fördelen gentemot havsbaserade anläggningar att de är mer lönsamma och att det ofta finns tillgång till elnätsanslutning. Vindförhållande Vindtillgången är den viktigaste parametern för etablering av vindkraft. Kusten och fjällen samt vissa inlandsområden har de bästa vindtillgångarna enligt den kartläggning av vindpotentialen över Sverige som gjorts av Uppsala Universitet. Denna vindkartering, enligt den så kallade MIUU-modellen, visar att det finns områden i inlandet som har goda vindförhållanden. För att en landbaserad anläggning skall vara ekonomiskt lönsam krävs en medelvindhastighet över året i storleksordningen 6,5 m/s, på 100 meters höjd, vilket också är det huvudkriterium som har används av Energimyndigheten med arbetet med att ta fram områden av riksintresse för vindkraft. Denna medelvindhastighet är även ett minimikrav från Bolaget vid val av lokaliseringar för vindkraft. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot hastigheten i kubik vilket betyder att om vindhastigheten fördubblas, ökar energin åtta gånger. En liten ökning i vindhastighet ger alltså en stor förändring i den energi som kan tillvaratas, vilket gör att det bästa vindläget alltid eftersträvas vid en vindkraftetablering. 34 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Den svenska nationella vindkarteringen enligt MIUU-modellen, indikerar en årlig medelvindhastighet inom området på mer än 7 m/s, på 103 m höjd över nollplansförskjutningen (cirka 115 m över marken). Områdets storlek Området skall vara stort nog för att tillåta en tillräckligt stor etablering så att denna blir ekonomiskt lönsam. Hur många vindkraftverk som behövs för lönsamhet i projektet beror på många faktorer, bland annat vindtillgången och anläggningskostnader som kostnader för elnätsanslutning och vägar. Storskaliga vindkraftetableringar är lättare att få lönsamma då kostnader och risker sprids. Samtidigt är det viktigt att hela områdets potential för vindkraft nyttjas när ett område tas i anspråk för en vindkraftanläggning. På så vis kan även den samhällsekonomiska nyttan maximeras. Tillgängligt elnät God tillgänglighet till överliggande elnät är en väsentlig förutsättning för att realisera ett vindkratsprojekt. Kostnaden för att ansluta en vindkraftspark är ofta mycket betydande i ett projekt. Möjligheten till elnätsanslutning av vindkraftparken är gynnsam i området. Intressekonflikter Etablering av storskalig vindkraft tar mark i anspråk för etablering av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur. Detta kan leda till intressekonflikter med andra verksamheter. Intressekonflikter kan uppstå vid motstående viljor av exploatering eller bevarande av ett område. Området är sedan tidigare exploaterat genom en 400 kV kraftledning med tillhörande kraftledningsgata som centralt går genom hela området. Inom området pågår i stor utsträckning ett kommersiellt skogsbruk, vilket medför att skogsbilvägar redan i stor utsträckning finns etablerade i området. Vidare finns det inte några fritidshus, jaktkojor eller dylikt som nyttjas inom området. Avstånd till befintlig bebyggelse är tillfredsställande. Under arbetet med att ta fram översiktsplan med tillägget vindkraft, så genomfördes omfattande samråd med allmänhet, föreningar och myndigheter i arbetet med att ta fram områden för storskaligt vindbruk. Invändningar för att fastställa Bröcklingberget och Sösjö som lämpliga vinbruksområden framfördes av berörd sameby. I övrigt bedöms intressekonflikterna i området vara relativt små. 5.3 L A N D S KA P E T Den s.k. landskapstypen skogsbeklädda bergkulleterrängen torde vara den allmännaste i Sverige. I stort sett hela norrlands inland, undantaget fjällen och kusten, utgörs av denna landskapstyp som karakteriseras av böljande skogsbeklädda bergkullar. Landskapstypen hyser generellt glestbefolkande områden. I landskapet återfinns värden som är knutna till skogen, vattnet och vidderna. Vattenmiljöerna utgörs av mosaiker med sjöar och våtmarker till älvarna. Landskapet nyttjas för boende och naturresursuttag, men även för aktiviteter i form av jakt, fiske samt för samtliga typer av friluftsliv. Landskapets öppenhet, i synnerhet mot väster över Revsundssjön, är en väsentlig anledning till att området betraktats som intressant från ett vindkraftsperspektiv. Vid utblick från höjderna inom projektområdet, under betingelser med god sikt, kan Åreskutans topp skönjas i horisonten. I Revsundssjön ligger den framträdande Ammerön. Ön har flera mindre halvöar som förgrenar sig ut i sjön. Topografin är mycket kuperad på ön, här och var reser sig höjder som är över 150 meter relativt till Revsundssjön. Flera höjder såsom Skuruberget och Hallbergets skjuter nästan upp 500 meter över havet. På Hallbergets topp står två höga master/byggnader som är väl synliga i området och efter E14. Byggnaderna synliggörs tydligt från omgivande områden. Omgivningen omkring Revsundssjön hyser vidare flera större kraftledningar och vägar som distinkt genomkorsar landskapet. 35 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Landskapet är i dag starkt präglat av det kommersiella skogsbruk som bredrivs allestädes. Det är ett glest befolkat landskap där skogsproduktion är den i särklass övervägande markanvändningen vilket också är tydligt när man betraktar landskapet, de många rektangulärt eller kvadratiskt formade plantage- och avverkningsytorna på bergsidorna ger landskapet ett utseende som påminner om ett lapptäcke fast med svagare kontraster i färg. Jordbruket bedrivs som mindre isolerade enheter i landskapet. Ofta består jordbruket av mindre djurhållningar med öppna betesområden och hagar. Landskapets är, som tidigare nämnts, till stor del påverkat av skogsbruket, vilket gör att det kan betraktas som ett produktionslandskap (Bramme, 2009). Karta 9. Visar nivåskillnader i landskapet. Den s.k. bergkulleterrängen i inlandet kännetecknas av stora höjdskillnader. Terrängprofilen är i dessa landskap mycket vågig, ett normalt avstånd mellan två närliggande toppar rör sig i allmänhet om 2-6 km. Med relativa höjdskillnader på omkring 300 m blir landskapet högst varierat, där karaktären växlar snabbt. Siktavgränsande elementen är många i detta omväxlande landskap. I Karta 9 visualiseras landskapets öppenhet och variation, där höjder över 500 respektive under 300 meter återspeglas i kartan. Lägre partier i landskapet återfinns i synnerhet omkring Gimåns dalgång. Vattenområden i anslutning till Gimån ligger i allmänhet mellan 270-260 meter, vilket gör att nivåskillnaderna i landskapet blir väsentliga. Utefter Gimåns dalgång reser sig utmärkande höjder, vilka ofta till viss del är skogbeklädda och branta till sin natur. Gimån och dess vattenområden ger landskapet en öppenhet och storhet som påbjuder ett lugn i en landskapsbild, vilken karaktäriseras av en mängd uppskjutande och mjukt böljande höjder. Ammerön, som är Sveriges sjätte största insjöö, ligger utsträckt över stora delar av Revsundssjön. Här och var ligger mindre öar som tillsammans manifesteras som små arkipelager. Revsundssjön ligger lågt, drygt 290 meter över havet. Det omkringliggande landskapet skjuter upp i samtliga vädersträck. De centrala delarna av Ammerön, häver sig betydligt över den omkringliggande Revsundssjön. 36 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Från höjderna på Ammerön öppnar vyerna sig åt samliga väderstreck och ett öppet synfält exponerar landskapets element med vatten, mindre jordbruksområden, skog och de mjuka skogsbeklädda kullarna som reser sig mot horisonten. I området, i synnerhet från höjder omkring Gimån och Revsundssjön finns flertalet naturliga utsiktspunkter. Karta 10 visualiserar lanskapet och dess topografi samt naturliga utsiktsstråk mot öppenhet. Stora delar av landskapet omkring Revsundssjön åtnjuter stor öppenhet och därmed naturliga utsiktspunkter mot Bröcklinberget och Sösjö. Från Ammeröns högsta punkt, utgår åt samtliga håll siktstråk över landskapet. Karta 10. Visar topografin omkring Revsundssjön och Gimån. Pilarna avser naturliga utsiktsstråk i landskapet. I Karta 10 åskådliggörs att landskapet är öppet i dalgången med stråk nord-syd utefter E14. Omkringliggande höjdryggar skjuter upp och begränsar till viss del sikten i landskapet. Inslagen med de stora vattenområdena ger landskapet en dominerande riktning och inslag av långa siktlinjer. Revsundssjön och Gimåns vattenområden utgör välbesökta rekreations- och friluftsområden. Fisket är en väsentlig del i de värden som kan knytas till vattenområdena. Men även känslan av orördhet, vildmark och möjligheten att uppleva ett storslaget, tyst och lugnt landskap innefattas som värden. Landskapet korsars här och var av kraftledningar, från mindre lokala nät till de stora och kraftiga stamnätsledningarna med breda ledningsgator, vilka ger grova avtryck i landskapet. Genom själva projektområdet för Bröcklingbergets Vindkraftpark löper en stor stamnätsledning med tillhörande ledningsgata. Intrycket av att landskapsbilden är exploaterad, förstärks ytterligare av skogsbruket som bedrivs i området. Forna kulturmiljöer i närheten till projektområdet har ersatts av urbana miljöer, infrastruktur samt produktionslandskapet som det moderna skogsbruket tillskapar. 37 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Foto 7. Vy över Gimån. Källa: www.Gimdalen.se Inslaget av våtmarker och sparsamt beskogade mossar förekommer som ett frekvent inslag i landskapsbilden. Här och var finns större komplex av denna naturtyp, som erbjuder ett öppet och viddbetonat landskap som kan upplevas som tämligen opåverkat, tidslöst med sparsamma inslag av mänsklig närvaro. Ofta åtföljs detta landskap av magra martallsskogar som skjuter ut eller förekommer mitt i våtmarkerna. De fasta skogsmarkerna utbildar en tydlig gräns mot våtmarkernas vidder. Vid landskapsanalyser används ofta kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde för att beskriva landskapets olika dimensioner och känslighet för etablering av vindkraft. Kunskapsvärdet framgår ofta av enstaka element eller mindre områden såsom t.ex. biotoper, fornlämningar eller värdefulla byggnader. Upplevelsevärden baseras på att olika landskap ger upphov till igenkännande, beundran, nyfikenhet etc. Bruksvärdet av landskapet innefattar hur de värdefulla områdena nyttjas eller kan nyttjas. T.ex. jord- och skogsbruk, vindbruk, turism, användandet av lanskapet för pedagogiska syften (Boverket, 2009a). Kunskapsvärdet i området kan främst härledas till Revsundssjöns och Gimåns många anknutna naturoch kulturvärden. I projektområdet och i dess närhet, finns olika fornlämningar. Upplevelsevärdet är i synnerhet knutet till landskapet omkring Revsundssjön och Gimån. Vattnet, kullarna och höjderna tillskapar beundran och nyfikenhet på landskapet. Bruksvärdet består framför allt av skogsbruket och av friluftsliv i form av fiske, jakt samt fritidsboende. Friluftsliv i form av fiske, vandring, camping etc. är värden som kan härledas till vattenområdena Revsundssjön och Gimån. Renskötsel bedrivs i området, och stora delar av projektområdet innefattas av riksintresse för rennäringen. I avsnittet 7.3.- Landskapsanalys, följer beräkningar av den visuella påverkan, fotomontage samt visualisering av hinderljus. Vidare återfinns en genomförd landskapsanalys i avsnittet. 5.4 MARK OC H H YD R O L O GI Beskrivningen av geologi och jordarter i området härrör från kartor som tillhandahålls på SGU´s hemsida samt från Sveriges National Atlas (1998). Kartmaterialet är generaliserat, vilket gör att beskrivningen blir översiktlig. Under samrådsprocessen har SGU tillsänts remiss, vilket framgår av Bilaga 5. Geologi Landets berggrund kan delas in i 3 större enheter bestående av Kaledoniderna, den sedimentära berggrunden utanför Kaledoniderna samt urberget. Urberget är det den äldsta delen av berggrunden. Berg38 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 grunden består till avgörande del i området av yngre granit och pegmatit. Dalgångarna präglas av det småskaliga jordbrukslandskapet. Området ligger över högsta kustlinjen. Vindkraftsparkens lokalisering ligger inte inom något område som beviljats tillstånd enligt minerallagen, enligt samråd med Bergsstaten. Jordarter Merparten av landets jordarter bildades under den senaste nedisningen och tiden därefter. Jordarter är de lösa avlagringar som finns ovanpå det fasta berget. Indelning av jordarterna sker efter kornstorleksfördelning samt efter bildningssätt och bildningsmiljö. Flertalet jordarter utgörs av vittrat och sönderdelat bergmaterial. Emellertid finns även organiska jordarter vilka bildats ur döda växt- och djurrester. Jordarter ger information både om hur marken bildats och vilken kornstorlekssammansättning den har. Mineraljorden har antingen avsatts som morän, osorterat material eller material som sorterats genom vind och vattentransport och sedan avsatts som sediment. Beskaffenheten skiljer sig markant mellan olika jordarter. Jordarternas benägenhet att suga upp och släppa igenom vatten ger dem olika egenskaper som bör beaktas vid anläggande av t.ex. infrastruktur. Finkorniga jordarter såsom silt råkar lätt i flytning när det är vattenmättade, vilket gör att de är skredoch tjälfarliga. Grovkorniga jordarter släpper lätt igenom vatten och torkar snabbt. Benägenheten att släppa genom vatten för grovkorniga jordarter, såsom grus- och sandjordar, medför att de är väsentliga för grundvattenförsörjningen. Denna egenskap gör även att dessa jordarter blir mycket känsliga för föroreningar. Skogstrakternas vanligaste jordart utgörs av morän. Figur 8. Generaliserad jordartskarta från SGU, projektområdet inom den blå ellipsen. Figuren ovan är en mycket grov karta över fördelning av jordarter i området. Den bild som framgår av kartan gör gällande att morän är den klart mest allmänna jordarten i området. Denna jordart återfinns i synnerhet i områdets lägre delar. Tunt eller sparsamt sammanhängande jordtäcke återfinns i varierande 39 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 utsträckning i höjdområdena. På grund av att kartan är kraftigt generaliserad inrymmer denna definition även ytor som består av hällmarker. Områden som ligger med berg i dagen återfinns till största del i projektområdets södra del. I anslutning till våtmarksområdena finns torvjordarter. Hydrologi Skogsälven Gimån, rinner genom sydöstra Jämtland och delar av mellersta Medelpad. Totalt är vattendragets längd 170 kilometer, varav de första 80 kilometrarna rinner genom Bräcke kommun. Gimån börjar i Revsundssjön strax norr om Bräcke i Jämtland, och flyter vidare österut genom bland annat Idsjön, Holmsjön och Leringen för att till slut mynna ut i Ljungan vid Torpshammar. Öretjärndalsbäckens potentiella limniska värden har undersökts genom konsultation av Länsstyrelsen Jämtland län. Bäcken utgör livsmiljö för stationär öring, men besitter inte något juridiskt skydd eller anses som särskilt skyddsvärd. Mer härom i avsnitten 7.4 - 7.5. Grundvatten Avser det vatten som under en viss nivå fyller ut hålrum, porer och sprickor i berggrunden och jordlagren. Akvifer utgör geologiska formationer som är vattenförande och där i vissa fall användbara mängder kan utvinnas. Grundvattenförekomsterna har karterats till uttagsmöjligheter i urberget om 600-1 900 l/h, enligt SGU´s grundvattenkarta i berg och jord i skala 1:250 000. Detta är en tämligen låg siffra. Enligt SGU´s yttrande, finns inga uppgifter om grundvattentillgångar av betydelse för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning inom projektområdet. 5.5 N A TU R M I LJ Ö Naturmiljön i området har i ett inledande skede studerats med hjälp av GIS-data från ett antal myndigheter. Tillgänglig GIS-data har tagits ned från följande tjänster: Naturvårdsverkets databas för skyddad områden enligt naturvårdsregistret - Skyddad natur Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial - RUM Skogsstyrelsens geografiska data - Skogens källa Bräcke kommun översiktsplan från 2003 Området utgörs att ett typisk höglänt skogsområde i norrland. I det norra området är topografin tämligen svagt sluttande, medan det södra området uppvisar större omväxlingar av topografin. Hela området ligger inom höjdintervallet 470-550 meter över havet. Mot öster sluttar områdena starkt ned mot en dalgång som löper från Hemsjön i söder norröver Angelsjön vidare mot Öretjärndalen. Mot väst sluttar området ner, drygt 150 meter, till Sösjön och dess omkringliggande bygder. Norra delområdet - Sösjö Det norr området domineras i allt väsentligt av barrskog med inslag av våtmarksområden. Mindre områden med lucklig lövskog förekommer i områdets östra del. Våtmarksområdet Källmyran, tillrinner till Källmyrtjärnen som är det enda större öppna vattenområdet i området. Källmyrtjärnen avvattnas av Öretjärndalsbäcken, som rinner norröver genom området. I lägre partier i terrängen efter Öretjärndalsbäcken återfinns mindre sammanhängande våtmarksområden. I området södra del sträcker sig ett större våtmarksområde, Gillerflon, över området. Inom området finns endast en nyckelbiotop, enligt dokumentation från Skogsstyrelsen, se vidare under rubriken Skogliga naturvärden. Södra delområdet - Bröcklingberget Området omkring Bröcklingberget består av lite mer kuperad och torrare marker än i området vid Sösjö. Vegetation och skogens beskaffenhet uppvisar stor liktydighet med det norra området. De få våtmarksområdena som finns, är nästan uteslutande lokaliserade till områdets södra del. Det enda våtmarksom40 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 rådet i norr, utgörs av Gottlandsflon som avvattnas av ett mindre vattendrag österut. Mellan- och Västertjärnen är lokaliserade till områdets mest sydliga del. Våtmarksområdena avvattnas österut ner mot Körsmyrsjön. Området innehåller några större nyupptagna hyggen. Inom området finns inga dokumenterade naturvärden eller områdesskydd enligt Skogsstyrelsen databas Skogens Källa. Natura 2000 Inom EU skyddas värdefull natur genom Natura 2000-nätverket. Sverige har utsett drygt 4 100 områden till att ingå i detta europeiska nätverk. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv. Syftet med skyddet enligt Natura 2000 är att bevara dess naturtyper. Medlemsländerna åtar att tillse att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas i Natura 2000 områden, för att skydda dess naturtyper och arter för framtida generationer. Från och med den 1 juli 2001 klassas samtliga Natura 2000-områden som riksintresse enligt 4 kap. i MB. Att vidta åtgärder eller bedriva någon typ av verksamhet, som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000, kräver tillstånd enligt 7 kap 28 a § i MB. Tillståndsplikt gäller även för åtgärder som vidtas eller verksamheter som bedrivs utanför Natura 2000 områden. Inom en radie av 20 kilometer från området som ansöks för etablering av vindkraft återfinns 20 olika Natura 2000 områden, se Karta 11. Av dessa Natura 2000 områden ligger drygt hälften i Västernorrlands län. Områdena utgörs av vattenområden, skogsområden samt våtmarksområden. Flera områden åtnjuter även skydd i form av naturreservat. De mest närbelägna Natura 2000 områden utgörs av Gimån (5 km) och Blektjärn (8 km). Natura 2000objekte beskrivs i Bevarandeplan för Natura 2000-område Gimån SE0720294 (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2007) ”Gimån anges i Gimåns huvudälvfåra med mellanliggande sjöar från inloppet i Locknesjön och fram till länsgränsen mot Västernorrland. Vattendraget tillhör de sista för vattenkraft oexploaterade skogsälvarna av någon storlek inom regionen och i landet”. Bevarandesyftet i bevarandeplanen för Gimån anges ”Upprätthålla gynnsam bevarandestatus för Naturliga större vattendrag av fennoskandisktyp, Vattendrag med flytbladsvegetation, Oligo-mesotrofa sjöar samt Kalkrika oligomesotrofa vatten i den boreala regionen”. Blektjärn åtnjuter även skydd som naturreservat. Området utgörs av Jämtlands läns största kända kalkbarrskogsobjekt med en rik flora. Terrängen är omväxlande och kuperad i området. Död ved i olika former förekommer i varierande omfattning. Området hyser flera rödlistade vedlevande svampar. Skogen är i vissa partier frekvent brandpåverkad. Barrskogen är dominerande i området, men här finns även inslag av olika lövträd. Samtliga Natura 2000 områden ligger på tillräckligt avstånd för att inte påverkas direkt eller indirekt av ansökt verksamhet. Riksintresse Det är Naturvårdsverket som ansvarar för att peka ut områden som är av riksintresse för naturvården. Arbetet med att ta fram riksintressen vad avser naturvård genomförs bland annat i dialog med berörd länsstyrelse. I arbetet med att ta fram områden som riksintressen främjas stora och sammanhängande områden av karakteristiska naturtyper. Likväl kan även mindre områden som hyser t.ex. sällsynta geologiska formationer eller naturtyper utpekas som riksintressen. 41 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 11. Visar Natura 2000 områden och riksintresse för naturvård i området. Vi beaktade av riksintressen för naturvård, så återfinns 6 områden inom en radie av drygt 20 kilometer från projektområdet. 3 områden ligger inom Jämtlands län och 3 inom Västernorrlands län. Riksintresset Helvetesbrännan med Vattenån-Dysjöån sträcker sig över länsgränserna. Samtliga områden förutom våtmarksområdet Storflon, innefattar i viss uträckning områden som även utgör Natura 2000 områden. Gimån är det riksintresse som ligger i närmsta anslutning till området som ansöks för etablering av vindkraft. Skogliga naturvärden I områdets omnejd finns det flertalet område dokumenterade i Skogens Källa, med naturvärden eller områdesskydd av digniteten biotopskydd, naturvärden, nyckelbiotop, naturvårdsavtal och sumpskog, se Karta 12. I Skogsstyrelsen databas Skogens Källa finns det ett antal områden som besitter höga naturvärden i trakten av projektområdet. Dessa områden utgörs av områdesobjekt med höga naturvärden, nyckelbiotoper och sumpskogar. Vidare finns det områden i databasen Skogens Källa, som besitter områdesskydd i form av biotopskydd och naturvårdsavtal. Endast en sumpskog finns inom projektområdets norra delområde. I övrigt finns inga dokumenterade naturvärden eller områdesskydd enligt Skogens Källa, dokumenterade inom projektområdet. 42 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 12. Visar naturvärden och områdesskydd registrerade i Skogsstyrelsens databas Skogens Källa. Våtmark Av Sveriges yta upptar våtmarker en femtedel av landets yta. Våtmarkerna fyller flera västentliga funktioner i ekosystemet. De fungerar som reningsverk och är viktiga för vattnets kretslopp. Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker under hela eller i en del av sin livscykel. Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker har tillskapats för att värna om våtmarkerna i landet. Den biologiska mångfalden samt kulturhistoriska värden i anslutning till våtmarker ska bevaras. Våtmarker ska så långt som möjligt skyddas mot exploatering, så att deras ekologiska och vattenhushållande funktioner inte påverkas. Värdefulla våtmarker har dokumenterats genom den riksomfattande våtmarksinventeringen (VMI). I länet påbörjades inventeringen 1989 och den avslutades 1993. Våtmarksområden större än 50 hektar, och nedanför fjällkedjan inventerades. Totalt ingick 2 100 våtmarker fördelade på 413 000 hektar i arbetet. Våtmarkerna klassades i naturvärdesklasserna mycket höga naturvärden, höga naturvärden, vissa naturvärden och saknar kända naturvärden. Figur 9. Visar VMI resultat med antalet objekt och fördelning av naturvärdesklasser. Inom länet har Länsstyrelsen företagit en inventering med avseende på rikkärr och blekkärr. Blekinven43 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 teringen innefattar 164 objekt, varav 92 fältbesökts. Hälften av de fältbesökta objekten hyste flera rödlistade arter. Rikkärrsinventeringen omfattar totalt 2 314 objekt. 450 objekt har fältbesökts och naturvärdes bedömts. Rödlistade arter av mossor, kärlväxter, svampar eller kransalger har påträffats på 49 procent av de fältbesökta objekten. Karta 13. Visar VMI objekt, blek- och rikkärr som inventerats. Inom projektområdet eller dess omedelbara närhet återfinns inte några våtmarker med dokumenterade naturvärden enligt VMI eller bleke- och rikkärrsinventeringen. Strandskyddsområde Enligt MB 7 kap. 13-14 § gäller strandskydd allmänt längs stränderna med 100 meter upp på land och lika långt ut i vattnet. Strandskydd gäller vid havet, insjöar och vattendrag. Avsikten med strandskyddet är att säkra det rörliga friluftslivets behov samt att säkra den biologiska mångfalden. Där strandskyddet gäller är det inte tillåtet att uppföra nya byggnader, vidta åtgärder som väsentligt påverka livsmiljön för djur och växter, försvåra för allmänheten att beträda och färdas fritt i områden som tidigare varit tillgängliga. Dispens kan ges om särskilda skäl föreligger. Länsstyrelsen har givit länets kommuner delegation att själva besluta om dispens från strandskyddet enligt miljöbalken. Kommunens byggnads- eller bygg och miljönämnd handhar dessa ärenden. Naturvårdsverket kan upphäva besluten. Inom området finns få vattendrag eller vattenområden som innefattas av strandskyddet. 5.6 R OV F Å G L A R OC H ÖV R IG F A U N A Etablering av verksamhet med vindkraft kan störa och påverka fåglar och däggdjur. Direkt påverkan från själva vindkraftverken kan medföra kollisioner främst med fåglar och fladdermöss, med dödlig utgång. 44 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Andra störningar/påverkan sker främst genom fragmentering och förluster av de livsmiljöer där fåglar och däggdjur lever. Vägar och annan tillhörande infrastruktur bryter upp markerna och fragmenterar dem, vilket kan försvåra livsbetingelserna i området. Vidare kan störningar och påverkan ske på fåglar och däggdjur genom att områden tillängliggörs, vilket medför att fler människor kan röra sig i området. Vid god utformning och placering av en vindkraftpark, har störningar och påverkan på fåglar och däggdjur inte visas sig påtagliga (Naturvårdsverket, 2010c). Rovfåglar En uppmärksammad risk med vindkraft är att fåglar kan kollidera med vindkraftverkens rotorblad och torn. Det har visat sig att stora rovfåglar som örnar är en särskilt utsatt fågelgrupp när vindkraftverk placeras i olämpliga lägen i terrängen. Det beror på att stora rovfåglar utnyttjar uppåtvindar och därmed ofta rör sig på samma höjd som vindkraftverken. En annan möjlig risk är att kungsörnar blir störda under häckningen. Störning kan dels uppstå till följd av själva byggandet av vindkraftverken. Störning kan också ske genom en ökad mänsklig aktivitet i området som ett resultat av fler vägar och således bättre tillgänglighet. En känslig och sällsynt rovfågel som kan påverkas av verksamhet med vindkraft är kungsörnen. Kungsörnen hyser skydd enligt EU´s fågeldirektiv. Det bedöms att det finns cirka 500 kungsörnspar, varav ett betydande antal inte häckar årligen. Merparten av beståndet att kungsörn finns i Norrland och en betydande del av fåglarna häckar i skogslandskapet (Naturvårdsverket, 2010a). Kungsörnen är idag upptagen som ”nära hotad” (NT) på den svenska rödlistan. Däggdjur Samtliga av de större rovdjuren finns representerade inom kommungränsen. Björn och lo har fasta stammar inom kommunen. Järv och varg och gör tillfälliga besök då och då. I övrigt domineras djurlivet i området av de arter som i allmänhet förekommer i de norrländska skogarna. Jaktbart vilt i området utgörs av klövvilt, hare, räv samt skogsfågel. 5.7 F O R NL Ä M NI NG A R OC H K U L TU R MI L J Ö Kulturmiljön i området har i ett inledande skede studerats med hjälp av GIS-data från ett antal myndigheter. Tillgänglig GIS-data har tagits ned från följande tjänster: Riksantikvarieämbetet - Fornsök Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial - RUM Skogsstyrelsens geografiska data, skog och historia - Skogens källa Bräcke kommun översiktsplan från 2003 Med Karta 14 sammanställs befintligt geografiskt material som härrör från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) samt Skogsstyrelsens Skogens källa, projekt Skog och Historia. Stiftelsen Jamtlis Arkeologisektion, har på uppdrag av Bolaget utfört en kulturhistorisk karakterisering inom området. Se Bilaga 6 för rapporten i sin helhet. Den kulturhistoriska karakteriseringen grundar sig på genomgång av äldre och yngre kartmaterial från Lantmäteriet, ortnamn, ministerialregister (uppgifter om födda, döda, vigda och flyttade personer) för äldsta belägg av orter i kyrkoarkiv, hembygdslitteratur, fornminnesregistret för genomgång av redan nu kända fornlämningar, tips på fornlämningar från Skogsstyrelsen och tips från allmänheten samt genom45 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 gång av topografiskt arkivmaterial. Den kulturhistoriska karakteriseringen beskriver områdets kulturhistoriska karaktär med markanvändningshistoria. Vidare görs även en bedömning av möjligheten till att det i området skall finnas idag ej kända spår av mänsklig aktivitet. Karta 14. Visar kända kulturvärden som dokumenterats enligt FMIS och Skog och Historia. Kartan återger även det område som Jamtli utfört en kulturhistorisk karakterisering av. Kända kulturlämningar - Riksantikvarieämbetet har inventerat utredningsområdet vid två olika tillfällen. Inventeringarna har genomförts 1966 inför ekonomiska kartan och därefter vid revideringsinventeringen 1993. Inom utredningsområdet finns idag endast en känd fornlämning registrerad i formminnesregistret (innan inventering i fält företogs). I närheten av utredningsområdet är sedan tidigare flera kulturhistoriska lämningar kända. Inom utredningsområdet, vid Bröcklingberget, återfinns en fäbod som kallas Rönnbergsvallen. Fäboden återfinns på avvittringskartan från 1768, och är idag övergiven. Inom ramarna för Skogsstyrelsens projekt Skog och Historia, har utredningsområdet inventerats genom till största del efter tips från allmänheten. Tre kolbottnar har dokumenterats, 1 i området Sösjö och 2 på Bröcklingberget. Kolbottnar är en av de vanligaste kulturlämningarna i skogen. De minner om en viktig epok i vår historia, nämligen järnbruksepoken, som tog sin början under första halvan av 1600-talet. Kolbottnarna ligger ofta i skogsmark, hyggen eller i dess utkanter, men vanligen på slät mark. Kolbottnar registreras vanligtvis inte som lagskyddade fornlämningar. Vidare finns det i utredningsområdet utkant, i området Sösjö, en kavelbro som går över myran Stormyran. Förmodligen har denna bro tjänat som transportväg över myren, då timmer togs ut med häst. Några riksintressen vad gäller kulturmiljö återfinns inte inom närområdet, enligt Karta 8, i avsnittet 5.1 Planförhållande. 46 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Sammanfattning - områdets kulturhistoria Förhistorisk tid - Ett antal kända stenåldersboplatser återfinns runt de myckna sjöarna i Bräcketrakten. Ett 30-tal kända boplatser ligger vid Hemsjön, drygt 1 kilometer öster om projektområdet. Vid Sösjön, cirka 1 kilometer väster om projektområdet, finns endast en boplats registrerad i fornminnesregistret. Enstaka lösfynd av stenålderskaraktär registrerats i trakten. Storsjöbygden och kustlandet befolkades under järnåldern av bofast jordbrukande befolkning. Inga gravar från järnåldern har påträffats i Bräcke socken. Medeltid - Första bofasta befolkningen i Bräcketrakten tillkom troligtvis från jordbrukande befolkning under tidig medeltid. Från medeltida källor omtalas flera närliggande byar till utredningsområdet. Inom Bräcke socken förkommer i en viss uträckning fångstgropar. I byskogen vid Sösjö återfinns ett flertal fångstgropar, av vilka två ligger inom 100 meter från det norra utredningsområdets östra gräns. Det tycks inte vara några längre system av fångstgropar, utan de verka ligga relativt spridna i området. I dagsläget finns inte några fångstgropar registrerade i Bröcklings skog, även om lämpliga lägen för sådana förmodligen finns omkring Bröcklingberget. Modern tid - Under tidigmodern tid har trakten kring Bräcke präglats av fäboddrift, jakt och småskaligt jordbruk. Genom historiska kartor, de äldsta från 1760-talet, har gårdarnas markanvändning dokumenterats då avvittringen skedde. Senare kartdokumentation finns även från tidiga 1800-talets storskifte och 1880-talets laga skifte, då fastighetsgränser fastställdes mellan olika hemmanen i byarna. De historiska kartorna ger bilden av att svedjebruk tycks intagit en väsentlig roll i markanvändningen under framförallt 1800-talet. Ett stort antal svedjor är utritade inom utredningsområdet på laga skifteskartan över Bröckling från 1883. I synnerhet återfinns dessa svedjor i områden runt fäbodvallen Rönnbergsvallen. Inom trakten har även militär verksamhet spelat en framträdande roll genom ett antal soldattorp och rustmästarboställe. Längre fram i tiden blev skogsbruket ett alltmer väsentligt inslag i näringen för Östjämtland. 1900-talets tidiga skogs- och träindustri har lämnat tydliga spår i kulturlandskapet med flottningsanläggningar, skogshuggarkojor, sågverk, kolbottnar m.m. I Sösjöbäcken som rinner mellan Bröckling och Sösjö återfinns ett övergivit sågverk. Helhetsintrycket från den kulturhistoriska beskrivningen tyder på att området och dess omnejd under historisk tid nyttjats som utmarker för fäbodbruk, småskalig odling genom svedjebruk, jakt, skogsbruk med kolmilning och sågverk samt viss militär verksamhet. Inom själva projektområdet, särkilt vid Bröcklingberget, har svedjebruket frekvent förekommit under 1800-talet. Kolmilorna som återfinns i hela området, samt kavelbron och sågverket vid Sösjö, vittnar om att skogen varit en viktig resurs för att kompletter det småskaliga jordbruket som bedrevs i de omkringliggande byarna. Det sena 1800- och 1900-talets skogsindustri har lämnat rikliga avtryck i området. Kolbottnar och högstubbar, flottningsanläggningar, sågverk och skogshuggarkojor är åtskilligt representerade i skogarna omkring Bröckling och Sösjö. 5.8 F R ILU F TS L IV OC H TURISM Jakt och Fiske Inom området bedriver 2 olika jaktlag regelbunden jakt. Områdets främsta attraktion utgörs av jakten. Inga större vattenområden återfinns i området, vilket gör att fiske inte bedrivs i någon nämnvärd utsträckning. Sösjön-Hemsjön-Gråssjöns FVOF, är aktiva i området och har därmed tillställts remiss för yttrande i samrådet, se Bilaga 7. Skoterleder Det finns drygt 600 kilometer sammanlänkande skoterleder i Bräcke kommun. Området innefattar inga allmänna skoterleder. Genom samråd med Bräcke Skoterklubb har det framkommit att kraftledningsgatan som löper genom området nyttjas för skoteråkning mellan allmänna leder. 47 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Friluftsliv Genom projektområdet löper vandringsleden Gimåleden. Den 55 kilometer lång vandringsleden går mellan Bräcke och Stavre. Vandringleden går genom omväxlande natur, och passerar flera natursköna platser, natur- och kulturvärden. Den sträcka av vandringsleden som går genom projektområdet, löper i den befintliga skogsbilvägen som går korsar projektområdet. När vandringsleden korsar länsväg 719, i höjd med Mordviksbodarna, återfår vandringsleden sin naturliga prägel. Här tar Kamrisdalsleden vid. Vandringsleden är fin och brant, och löper fram till en mäktig förkastningsspricka i berget. I den 15 meter breda och 100 meter långa förkastningssprickan ligger snön alltjämt. Foto 8. Visar Kamrisdalen. Utsiktstornet i Sösjö, återfinns på Kristenberget cirka 500 meter över havet. Utsiktstornet är i gott skick och ägs av bystugeföreningen. Blickar man nordväst vid klar väderlek, kan Åreskutans topp skönjas. Tornet ligger 600 meter väster om projektområdet. Turism Någon betydande turism, som nyttjar närområdet, har inte kunnat identifieras genom samrådsprocessen. Omkring Revsundssjön finns campingar, ångbåtsföretag, uthyrningsställen för kanot och annan friluftsutrustning. På Ammerön bedrivs företagsamhet med islandshästar. Vid Gråssjön finns ytterligare företag som innefattar verksamhet med anknytning till hästar. 5.9 A RE E LL A N Ä RI NG A R Till de areella näringar hänförs näringar som nyttjar biologiska resurser på land eller i vatten. Areella näringars anspråk kan framgå i översiktsplaner. Sedvanliga näringar i detta avseende utgörs av skogsbruk, jordbruk, fiske och rennäring. Inom området bedrivs skogsbruk och rennäring. Rennäringen belyses i avsnitt 5.10 - Rennäring. I bygderna omkring området, Sösjö, Bröckling, Hemsjö, Hällsluten och Åsberget, påvisar kommunens översiktsplan att intressen finns för jordbruk. Inom området bedrivs kommersiellt skogsbruk. Markägarna är i allt väsentligt privata markägare som medgivit uppförande av vindkraftverk på markerna. Skogsbruket kommer att gynnas av de vägar som etableras inom projektområdet. I övrigt påverkas inte bedrivandet av skogsbruk inom området. 48 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 5.10 R E N NÄ RI NG Vid det inledande myndighetssamrådet, 2009-12-16 med Bräcke kommun och Länsstyrelsen Jämtlands län, deltog Jovnevaerie sameby. Vid detta möte diskuterades samebyns markanvändning endast översiktligt på grund av tidsbrist. Bolaget klargjorde att man skulle ha flera separata samrådsmöten med samebyn för att få samråda om utformning, anpassning, skadeförebyggande åtgärder samt eventuella kompensationsåtgärder för uppförande, drift och avveckling av vindkraftparken. Trots flera försök till samråd med samebyn från Bolagets sida, så har inte detta lyckats att åstadkommas. Bolaget har under projektets gång kontinuerligt informerat samebyn om status för projektet och arbetet med att upprätta denna MKB. Vidare har vikten av samråd med samebyn flera gånger påtalats genom muntlig kommunikation samt genom utskick till samebyn. Försök till samråd med samebyn kommer att fortsätta under tillståndsprocessens gång. Beskrivning av samebyns verksamhet, markanvändning och de tänkbara konsekvenserna från Bröcklingberget Vindkraftpark, återges i konsekvensanalysen i Bilaga 8. Underlagt gör inte anspråk på att vara fullständigt, då ytterligare samråd med samebyn inte förmåtts genomföras. 5.11 M OT ST Å E ND E I NT RE SSE N Vindkraftverk kan störa radio- och telekommunikationer, militära kommunikationer samt system för satellit och radiolänk. Även navigations- och landningshjälpmedel för luftfarten kan komma att störas i fall vindkraftparken placeras ofördelaktigt. Militära övningsfält kan också påverkas av en vindkraftpark. Enskilda samråd har genomförts med Försvarsmakten, Luftfartsverket/Åre-Östersunds flygplats samt teleoperatörer. Någon erinrar i ärendet har inte framkommit. Vidare har samråd genomförts med ett brett antal myndigheter, föreningar, organisationer etc. Se vidare under avsnittet 9 - Samråd. Bolaget har gjort en bedömning av privatpersoner som anses särskilt berörda, s.k. sakägare. Dessa har skriftligen inbjudits till samråd 2010-03-04 avseende projektet. Fastighetsägare, som är rågrannar eller med bostadsfatigheter inom cirka 2 km från projektområdet, har erhållit utskick med inbjudan till samråd. Se vidare under avsnitt 9 - Samråd. 5.12 N Ä R B OE N D E Väster om Bröcklingbergets Vindkraftpark, 1,5-2 km, ligger byarna/samhällena Långnässved och Sösjö. Antal person som bor i detta område uppskattas till 97, enligt uppgift från Bräcke kommun. Denna siffra innefattar även området på västra sidan av Sösjön samt Storsved. Rakt väster om Bröcklingberget återfinns byarna Bygget och Bröckling, med sammanlagt 29 boende. Bröckling är den mest närbelägna bebyggelsen i förhållande till projektområdet. Avståndet är mer än 1 000 meter. Söder om Bröcklingberget återfinns byarna/samhällena Hemsjö, Slåttsved, Lillkrogen och Hällsluten. I detta område bor totalt 47 personer, enligt Bräcke kommun. Till Hemsjö, som är mest närbeläget projektområdet, är det över 1 000 meter. Projektområdet är avgränsat så att det inte ligger närmare än 1 000 meter till någon bostad/fritidsbebyggelse. 49 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 6 6.1 A LTERNATIVA LOKALISER INGAR OCH UTFORMNI NGAR A L TE R NA TIV A L OKA L ISE R I N GA R Enligt miljöbalken kap. 6 ska sökande redovisa och beskriva alternativa lokaliseringar för verksamheten. Vad gäller alternativa lokaliseringar för Bröcklingbergets Vindkraftpark, så har översiktplanen tema vindkraft för Bräcke kommun varit vägledande för att studera alternativa lokaliseringar. Detta medför att studerade alternativ har utpekats som lämpliga för vindkraft av Bräcke kommun. Karta 15. Visar studerade områden vad gäller alternativ lokalisering. De studerade alternativa lokaliseringarna benämns fortsättningsvis: 1. - Mörttjärnberget 3. - Fasikan 9. - Nyhems-Manen 10. - Midsommarberget 11. - Högklippen 12. - Solberget 13. - Digerberget-Bodberget För område 1 - Mörttjärnberget, föreligger redan en rättslig prövning vad gäller tillståndsgivning. I området 11 - Högklippen, har E.O.N beviljats bygglov av Bräcke kommun för 6 vindkraftverk Bygglov har överklagats av berörd sameby. Dessa områden utgår därför för vidare analys vad gäller alternativ lokalisering. För att möjliggöra en rationell etablering av storskalig vindkraft, med godtagbar påverkan på natur, kultur, andra intressen och människors hälsa, så bör lokaliseringen uppfylla ett antal kriterier. Nedan redovisas och studeras dessa kriterier i de alternativa lokaliseringarna. Storlek alternativ lokalisering För att kunna realisera storskalig vindkraft så krävs att ett större område tas i anspråk. Som alternativ lokalisering så bör området vara i paritet med projektområdet vad gäller yta. Detta medför att lämpliga alternativ bör vara i storleksordningen 600 hektar, eller mer. Område 13 är det i särklass största alterna50 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 tiva området sedan följer område 12 som också är större än huvudalternativet (600 hektar). Övriga alternativa områden är samtliga mindre än huvudalternativet, och anses därmed mindre lämpliga i detta avseende. Område Area/Hektar 13 - Digerbeget-Bodberget 3148 12 - Solberget 871 3 - Fasikan 446 9 - Nyhems-Manen 435 10 - Midsommarberget 275 Tabell 4. Visar storlek på alternativa lokaliseringar. Vindförhållande enligt MIUU 103 meter i alternativa lokaliseringar Beräkningar av teoretiskt vindförhållande har utförts i ett GIS-program grundat på data från MIUUmodellen 103 meter. Inom varje alternativ lokalisering valdes samtliga mätpunkter, vilka sedan beräknades med avseende på medelvärde. Antal mätpunkter avser antalet punkter som respektive beräkning grundar sig på. Område Årsmedelvind m/s Antal mätpunkter 12 - Solberget 7,2 12 3 - Fasikan 7,2 6 10 - Midsommarberget 7,2 3 13 - Digerbeget-Bodberget 7,1 33 9 - Nyhems-Manen 7,1 3 Tabell 5. Visar årsmedelvindar enligt MIUU-modellen för 103 meter över nollplansförskjutningen. Vindförhållandena är liktydiga i de alternativa lokaliseringarna. Områdena har utpekats som intresseområden för vindkraft av Bräcke kommun, vilket bland annat grundar sig på goda teoretiska vindförhållande. De mest fördelaktiga vindförhållandena uppvisas i områdena 12, 3 och 10. Nämnda områden besitter gynnsammare vindförhållande än huvudalternativets teoretiska vindförhållande (7,1 m/s). Område 12, anses mest fördelaktigt som alternativ lokalisering vad gäller vindförhållande. Detta grundar sig på att området är påtagligt större till ytan än områdena 3 och 10. Området 13, som är i särklass ytmässigt fördelaktigast, uppvisar även det goda vindförhållanden. Avstånd till tillgängligt elnät i alternativa lokaliseringar Vid studie av anslutningsmöjligeter i alternativa områden har det antagits att de stora projektområdena, Digerberget-Bodberget (13) och Solberget (12) endast kan matas in i den anslutningspunkt som finns vid Gråssjön, utefter stamledningen Ljusdal/Krångede. Vidare antas den kraftledning (70 kV) som löper från Ånge och öster om Bräcke vara för klen för inmatning av någon alternativ lokalisering. Samtliga alternativa lokaliseringar är för små för att kunna rymma ett sådant antal vindkraftverk som krävs för inkoppling på stamnätet till befintliga 400 kV ledningar. Område Avstånd anslutning km Anmärkning 9 - Nyhems-Manen 14 Gråssjön 3 - Fasikan 16 10 - Midsommarberget 20 Gråssjön Hammarstrand 12 - Solberget 27 Gråssjön 13 - Digerbeget-Bodberget 30 Gråssjön Tabell 6. Visar avstånd till potentiell elnätsanslutning. 51 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 De mindre projektet i norra delen av kommunen, antas kunna anslutas genom en ny kraftledning mot Hammarstrand. Detta alternativ har E.O.N framhållit i sin MKB för projektet på Högklippen. Fasikan antages lämpligast att anslutas till punkten vid Gråssjön. Avstånd till anslutning har beräknats i ett GIS, och avser dragning av en rak linje till befintlig kraftledning. Fältet Anmärkning i Tabell 6, avser plats för anslutningspunkt till överliggande elnät. Samtliga alternativa lokaliseringar uppvisar ett längre avstånd till anslutningspunkter än för Bröcklingbergets Vindkraftpark. Nyhems-Manen bedöms var mest fördelaktigt följt av Fasikan vad gäller avstånd till potentiell anslutning. Övriga alternativa lokaliseringar bedöms vara mindre fördelaktiga i detta avseende. Det är väsentligt att poängtera att en kort avstånd till kraftledningsnätet inte nödvändigtvis behöver betyda att anslutningsmöjligheterna är gynnsamma, då det även krävs information avseende kraftledningsnätets kapacitet. Detta kan betyda att anslutningsmöjligheterna för områdena 9 och 3 är begränsande. Stora områden såsom 13 och 12 rymmer förmodligen fler vindkraftverk än övriga, vilket också gör att dessa områden kanske skulle kunna vara ekonomsikt lönsamma att ansluta fastän avståndet till anslutningspunkt är mer än det dubbla avståndet jämfört med ansökt lokalisering. Storskaligheten gör att kostnaderna för att bygga ny kraftledning och anslutningsutrustning fördelas på fler vindkraftverk, vilket medför att storskaliga projekt därmed kan vara ekonomsikt gångbara trots betydligt större avstånd till befintligt elnät. Att ansluta en vindkraftpark till befintligt elnät utgör vanligtvis en av de större kostnadsposterna i ett projekt. För att vidare utreda vilken alternativ lokalisering som är mest gynnsam avseende anslutningsmöjligheter erfordras att anslutningspunkter och kapacitet på kraftledningsnätet utreds vidare. Med redovisade alternativ för elnätsanslutning kan det konstateras att de stora områdena 12 och 13 uppvisar betydligt sämre möjligheter för elnätsanslutning jämfört med huvudalternativet. Infrastruktur i anslutning till alternativa lokaliseringar Undersökning med avseende på infrastruktur i närhet och inom alternativa områden grundar sig på granskning av vägkartan samt Vägverkets Webbtjänst Info om vägar. Med infrastruktur avses avstånd från alternativa lokaliseringar till anslutande allmän väg. Den sträcka som anges i tabellen uppskattas utifrån befintlig skogsbilväg inom alternativa lokaliseringar som vidare ansluter till det allmänna vägnätet. Vidare görs en bedömning av tillgången på befintliga skogsbilvägar inom alternativa lokaliseringar. Område 10 - Midsommarberget 12 - Solberget 9 - Nyhems-Manen 3 - Fasikan 13 - Digerbeget-Bodberget Avstånd till landsväg 2 km - länsväg 320 2,5 km - länsväg 729 3 km - länsväg 323 3,5 km - europaväg 14 4 km - länsväg 727 Anmärkning Skogsbilvägar i området Flera skogsbilvägar i området Skogsbilvägar i området Skogsbilväg i utkanten av området Flera skogsbilvägar i området Tabell 7. Visar infrastruktur i anslutning till alternativa lokaliseringar. Samtliga alternativa lokaliseringar har befintlig landsväg inom fem kilometer. Område 10, 12 och 9 anses vara de mest gynnsamma alternativa lokaliseringarna med avseende på närhet till allmän väg. Område 10 och 9 har bättre väg än område 12. Övriga alternativa lokaliseringar bedöms ha sämre infrastruktur vad gäller allmänna vägar i anslutning till områdena. Vidare är det även väsentligt att översiktligt belysa eventuellt nät av skogsbilvägar inom alternativa lokaliseringar. Projekteringen underlättas och påverkan på natur- och kulturmiljön blir avsevärt reducerad om befintliga vägar kan nyttjas i största möjligaste utsträckning. Skogsbilvägar återfinns inom samtliga 52 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 alternativa lokaliseringar förutom område 3, där skogsbilväg endast tangerar området. Vägnätet av skogsbilvägar är mest utvecklat inom område 13. Emellertid hyser även de mindre områdena 9 och 10 gynnsamt nät av befintliga skogsbilvägar. Sammanvägt bedöms områdena 10, 9 och 13 vara mest gynnsamma lokaliseringar vid beaktande av infrastruktur i och i anslutning till områdena. Område 13 har ett välutvecklat nät av skogsbilvägar inom området som väger upp ett litet längre avstånd till det allmänna vägnätet. Riksintresse och Natura 2000 områden i anslutning till alternativa lokaliseringar Undersökning av riksintresse grundar sig på information som inhämtats från Länsstyrelsernas GIStjänster. Riksintresse vad avser rennäringen härrör från Sametinget. Med en intressekonflikt avses att en alternativ lokalisering överlappar eller tangerar ett annat riksintresse. Möjligheten till samexistens mellan olika intressen utreds eller bedöms inte vid denna studie. Område 13 - Riksintresse för vindbruk återfinns i en liten del av områdets nordliga del. Riksintresset fortsätter vidare över kommungränsen till Ragunda. Inga andra riksintressen eller Natura 2000 områden återfinns i anslutning till området. Område 10 och 12 ligger inte inom eller i nära anslutning till något riksintresse eller Natura 2000 område. Fasikan (3) gränsar i söder mot riksintresse för naturvård. Detta riksintresse utgörs av ett större sammanhängande myrkomplex. Område 9, Nyhems-Manen, ligger i nära anslutning till Gimån som utgör Natura 2000 område och riksintresse för naturvård och turism. Detta skulle indirekt kunna påverka upplevelsen och syftet med att vistas i detta område. Vidare finns vid Idsjön, cirka 2 km sydväst om området, ett riksintresse för kulturmiljövård i form av ett fångstgropssystem. Även vistelsen i denna kulturmiljö skulle kunna påverkas av en etablering av vindkraft. Riksintresse för rennäringen i form av flyttled med en svår passage löper dryg 2 km väster om område 9. Detta bedöms även kunna påverka områdets lämplighet som alternativ lokalisering. Område 13 bedöms vara mest gynnsamt i avseende på riksintressen och natura 2000 områden. Vidare anses område 10 och 12 vara lämpliga som alternativa lokaliseringar. Mindre lämpade områden, som bedöms kunna påverka upplevelse av vistelsen i riksintresseområden eller rennäringen bedöms vara område 3 och 9. Kulturvärden i anslutning till alternativa lokaliseringar Med kulturvärden avses fornlämningar som finns dokumenterade i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem (FMIS). Kulturvärden har undersökts i alternativa lokaliseringar. Samtliga alternativa lokaliseringar förutom område 12 - Solberget, saknar helt dokumenterade objekt i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem (FMIS). De två FMIS objekten med fäbodar inom område 12, bedöms högst marginellt påverka lokaliseringens lämpligt. Följaktligen bedöms samliga lokaliseringar lämpliga med avseende på dokumenterade kulturvärden. Område FMIS objekt 3 - Fasikan 0 9 - Nyhems-Manen 0 10 - Midsommarberget 0 13 - Digerberget-Bodberget 0 12 - Solberget 2 Anmärkning Fäbodar Tabell 8. Visar kulturvärden i anslutning till alternativa lokaliseringar. 53 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Skyddade naturområden i anslutning till alternativa lokaliseringar I Naturvårdverkets Webbtjänst Skyddad Natur, återfinns områden som dokumenterats som skyddade i naturvårdsregistret. Inga av de studerade alternativa lokaliseringarna belastas med skyddade områden enligt naturvårdsregistret (2010-09-10). Samtliga alternativa lokaliseringar anses lämpliga i detta avseende. Våtmarksinventeringen (VMI) i anslutning till alternativa lokaliseringar GIS-data från våtmarksinventeringen, har tagits ned från Länsstyrelsernas GIS-tjänster. Område VMI objekt 3 - Fasikan 0 9 - Nyhems-Manen 0 10 - Midsommarberget 0 12 - Solberget 13 - Digerberget-Bodberget 1 - naturvärden Anmärkning Tangerar i norr 6 - vissa naturvärden 7,5 % av området Tabell 9. Visar antal objekt dokumenterat av VMI i anslutning till alternativa lokaliseringar. Endast områdena 12 och 13 uppvisar dokumenterade objekt enligt VMI. Område 12 - Solberget, berörs högst marginellt av dokumenterat VMI objekt med status naturvärden. Däremot är omfattningen av VMI objekten med status vissa naturvärden, mer omfattande i område 13 - Digerberget-Bodberget. Omfattningen av VMI objekt med status vissa naturvärden uppgår till cirka 7,5 % av områdets yta. Endast område 13, bedöms som en olämplig alternativ lokalisering vad gäller våtmarksinventeringen. Övriga alternativa lokaliseringar bedöms som gynnsamma i detta avseende. Områden med områdesskydd eller naturvärden i anslutning till alternativa lokaliseringar Informationen härrör från skogsstyrelsen databas Skogens Källa. Område 9 och även 3, omfattas i stort sett inte av några områdesskydd eller naturvärden. Övriga områden hyser områdesskydd och naturvärden i varierande omfattning. Det största området 13 - Digerberget-Bodberget, hyser helt klart störst mängd dokumenterade naturvärden i form av sumpskogar och nyckelbiotoper. Emellertid upptar dessa endast 1,5 % av områdets yta. Område Objekt Anmärkning 9 - Nyhems-Manen 0 Inga 3 - Fasikan 1 Nyckelbiotop i utkanten av området 12 - Solberget 5 3 sumpskogar, 1 nyckelbiotop, 1 naturvärde 10 - Midsommarberget 5 5 nyckelbiotoper, flera nyckelbiotoper i väster 13 - Digerberget-Bodberget 12 8 sumpskogar, 4 nyckelbiotoper Tabell 10. Visar områdesskydd eller naturvärden i anslutning till alternativa lokaliseringar. Området 10 - Midsommarberget, som är det minsta området av samtliga alternativa lokaliseringar, hyser 5 nyckelbiotoper som tillsammans upptar drygt 11 % av områdets yta. Mest gynnsamma alternativa lokaliseringar med avseende på områdesskydd eller naturvärden, bedöms utgöras av område 9, 3 och 12. Summering/utvärdering av alternativa lokaliseringar Utifrån genomförd studie av alternativa lokaliseringar summeras undersökta kriterier i tabellen nedan. Mest fördelaktigt alternativ ges 5, 4, 3 och så vidare. Vid lika bedömning tilldelas fördel till det område som har den större ytan. Enligt summering bedöms de största områdena Solberget och Digerberget-Bodberget utgöra de mest gynnsamma alternativa lokaliseringarna för en storskalig vindkraftpark. Även det mindre området Fasikan uppvisar goda betingelser för vindkraft i mindre skala. Områdena Nyhems-Manen och Midsommar54 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 berget har bedömts som väsentligt sämre alternativa lokaliseringar, och beskrivs såldes inte vidare i denna studie. Storlek Vind Anslutning Infrastruktur Riksintresse Kultur Naturvärden* 3. - Fasikan 3 4 4 1 3 3 4 9. - Nyhems-Manen 2 1 5 3 1 2 3 10. - Midsommarberget 1 3 3 4 2 1 1 12. - Solberget 4 5 2 2 4 4 5 13. - Digerb.-Bodberget 5 2 1 5 5 5 2 Område Tabell 11. Visar summering av studerade kriterier vad avser alternativ lokalisering. *Naturvärden i tabellen är en sammanvägning mellan kriterierna skyddad natur, VMI, områdesskydd och naturvärden. Område 3 - Fasikan Fasiken som alternativ lokalisering skulle kunna inrymma drygt 10 vindkraftverk, vilket är drygt hälften av Bröcklingbergets Vindkraftpark. Vidare bedöms lokaliseringen vara ett gynnsamt alternativ vad avser avstånd till boende. Detta medför att lokaliseringen klarar gällande riktlinje för ljud och skuggor gentemot bostäder/fritidsbebyggelse. Vad avser påverkan på landskapsbilden så torde denna bli tämligen begränsad. Vindkraftverken centreras och ianspråktar endast en distinkt höjd i landskapet. Vindkraftparken kommer förmodligen inte att exponeras i så stor omfattningen i omgivande områden. Relativt få människor bor i området, eller i exponerade lägen, så upplevelsen av förändringen av landskapet torde inte bli påtaglig. Den väsentligaste påverkan från en eventuell etablering av i storleksordningen 10 vindkraftverk i alternativ lokalisering Fasikan, torde härröra från byggande av infrastruktur i området. Området hyser ringa befintlig infrastruktur. Befintliga vägar återfinns endast i utkanten av området. I området finns flera våtmarksområden och vattendrag som kräver hänsyn vid byggande av vägar och övrig tillhörande infrastruktur. Till detta kommer byggande av ny kraftledning för elnätsanslutning. Bedömningen görs att i ringaste utsträckning 14 km ny kraftledning med tillhörande kraftledningsgata måste anläggas. Detta kommer att ge ytterligare påverkan på natur- och kulturmiljön samt på landskapsbilden. Rennäringen förmodas att påverkas i viss grad genom byggande av erforderlig kraftledning för anslutning av vindkraftparken. Sammantaget bedöms områdets förutsättningar vad gäller storskalig vindkraft: Mindre till ytan än huvudalternativet Klen befintlig infrastruktur Relativt långt till befintligt elnät Våtmarker, vattendrag och relativt låg befintlig exploateringsgrad i området Området bedöms som mindre lämpligt än huvudalternativet för storskalig vindkraft. Påverkan på området kommer lokalt blir stort genom avsaknad av befintlig infrastruktur. Detta medför att ny väg i stor utsträckning måste brytas inom området. Våtmarker och vattendrag i området kan försvåra anläggande av erforderlig infrastruktur. Till detta kommer ytterligare påverkan från den kraftledning som måste byggas för elnätsanslutningen. Påverkan från kraftledningen bedöms främst har bäring på rennäringen. Men med en noggrann planering och utformning, så skulle området kunna vara lämpligt för upp till drygt 10 vindkraftverk. Det är ytterst tveksamt om ett projekt med 10 vindkraftverk kan vara lönsamt att ansluta till överliggande elnät. 55 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Summa 22 17 15 26 25 Områdena 12 och 13 - Solberget och Digerberget-Bodberget Karta 16. Visar område 13 med 28 vindkraftverk respektive område 12 med 18 vindkraftverk. Områdena Solberget (12) och Digerberget-Bodberget (13) utgörs av områden som är större än huvudalternativet. Områdena har vid studier bedöms inrymma i storleksordningen 18 respektive 28 vindkraftverk. Solberget uppvisar ett långt avstånd till närboende vilket medför att kraven för ljud och skugga innehålls. Väster om Digerberget-Bodberget ligger Gransjölandet tämligen tätt inpå. Föra att vidmakthålla gällande riktlinje för ljud och skuggor så kan inte hela området nyttjas. Emellertid innebär detta att endast en mindre del av ytan i området undantas från exploatering. I övrigt bedöms områdena vara fördelaktiga i avseende på närboende. Landskapsbilden kommer att påverkas vid etablering av storskalig vindkraft i områdena. Främst genom uppförande av vindkraftverken men även genom byggandet av en ny kraftledning. Områdena ligger i kuperade skogsmiljöer, vilket torde göra att synbarheten begränsas i vissa avseende. Solberget omges, på avstånd 8-3 km, av samhällena Kälarne, Håsjön samt byar omkring sjöarna Hemsjön och Övsjön. Synligheten av en vindkraftpark på Solberget torde bli tämligen omfattande, då omkringliggande samhällen och byar ligger lågt och relativt öppet. Synbarheten från en vindkraftpark på Digerberget-Bodberget bedöms bli mindre, och det bor även färre människor i de områden där synbarheten torde bli som störst. Sammantaget görs bedömningen att en vindkraftpark på Solberget medför synlighet för stora områden där relativt många människor bor och vistas. Båda områdena hyser god befintlig infrastruktur, vilket gör att stommen för vägnätet anses befintligt. Behovet av att anlägga nya vägar minskar därmed, och så även påverkan på naturmiljön i områdena. Anläggning av vägar kan ske så att våtmarker med dokumenterat höga naturvärden och sumpskogar undviks. Emellertid hyser områdena tämligen frekventa inslag med våtmarksområden, vilket riskerar att försvåra och fördyra vägdragningen. Detta medför att vägdragningen inte helt kan ske på fastmarksområ56 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 den, och därmed ökar risken för skador på naturmiljön och naturvärden i områdena, i synnerhet för Digerberget-Bodberget. Båda områdena uppvisar stora avstånd till antagna elnätsanslutningar. Det kan antas att ingreppen i natur- och kulturmiljön från en i storleksordningen 27-30 km lång ny kraftledning, kan bli betydande. Avgörande för hur stor påverkan blir är givetvis den sträckning som kraftledningen tar. Med en noggrann planering och utformning av ny kraftledning kan påverkan på natur-, kulturmiljön och landskapsbilden från vindkraftparken bli måttlig. Sammantaget bedöms områdenas förutsättningar vad gäller storskalig vindkraft: Liten påverkan på närbonde från ljud och skuggor Ingen fysisk påverkan på rikintressen - område 13 till viss del riksintresse för vindbruk God befintlig infrastruktur - likväl behov av brytning för ny väg Områden 13 lämpligt vad gäller minimering av visuell påverkan Avstånd till elnätet är stort - förknippat med stora kostnader att bygga kraftledning Relativt stort inslag av våtmarksområden - ökar riskerna för skador på naturmiljön Båda alternativa lokaliseringar skulle kunna projekteras för vindkraft. Områdena uppvisar goda vindförhållanden och få uppenbara intressekonflikter. Påverkan på närboende och riksintressen bedöms vara ringa. Den visuella påverkan kan bli stor för område 12 medan den för område 13 anses bli betydligt mindre. Påverkan på dokumenterade natur- och kulturvärden bedöms kunna hanteras utan större konsekvenser vid en rationell utformning av vägnätet och tillhörande infrastruktur. Områdena, i synnerhet område 13, har ett tämligen frekvent inslag av våtmarksområden som gör att riskerna för skador på naturmiljön ökar. Det stora avståndet till befintlig anslutningspunkt på elnätet, befaras medföra påverkan på natur, kulturmiljön samt landskapsbilden. Rennäringen kommer även att påverkas då ny kraftledning kommer att projekteras genom riksintresse för rennäringen. I övrigt uppvisar områdena gynnsamma förutsättningar för vindkraft, enligt den studie som genomförts. Områdena skulle kunna vara realistiska alternativ till lokaliseringen för Bröcklingbergets Vindkraftpark. Påverkan på närboende, miljö, kultur och landskapsbilden anses ligga i paritet med ansökt lokalisering. Inget av områdena ligger inom riksintresse för rennäringen. Digerberget-Bodberget (13) ligger till viss del inom riksintresse för vindbruk. Den sammantagna påverkan på kultur, miljön, närboende, riksintressen måste studeras med avseende på hela anläggningen vilket även innefattar elnätsanslutningen. Den nya kraftledningen som måste bygggas för att ansluta alternativa lokaliseringar sträcker sig över stora avstånd och bedöms gå igenom flera riksintressen, såsom friluftsliv, naturvård, rennäring och natura 2000 områden. Den direkta fysiska påverkan för elnätsanslutning av områdena 12 och 13 på miljön och motstående intressen, såsom rennäringen, kan befaras bli i paritet med själva påverkan vid anläggande av vindkraftparken. Sammantaget bedöms de alternativa lokaliseringarna 12 och 13 inte medföra någon mindre påverkan på natur-, kulturmiljön, närboende, riksintressen och landskapsbilden än huvudalternativet. Med kännedom om kostnader för anslutning av Bröcklingbergets Vindkraftpark till elnätet, förvärvade genom en förstudie av SWECO, så bedöms kostnader för att ansluta Solberget vida överstiga vad som är ekonomiskt möjligt inom ett vindkraftsprojekt. Området Digerberget-Bodberget, bedöms kunna utformas för att rymma totalt 28 vindkraftverk. Detta är något mer än huvudalternativet. Möjligheterna för 57 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 att ansluta detta område till befintlig anslutningspunkt vid Gråssjön bedöms vara större än för området Solberget. Därmed inte sagt att det är ekonomsikt genomförbart, vilket givetvis är en förutsättning för att Digerberget-Bodberget kan utgöra en fullgod alternativ lokalisering. Som alternativ lokalisering bedöms området Digerberget-Bodberget (13) vara ett lämpligt alternativ till huvudalternativet, sett utifrån undersökta kriterier. För att bedöma möjligheten till realisering krävs ytterligare studier, vilka i synnerhet är kopplade till elnätsanslutningen. Efter genomförd studie av alternativa lokaliseringar, vilka samtliga har pekats ut i Bräcke kommuns arbete med översiktsplan tema vindkraft, vidhåller Bolaget att huvudalternativet är ett lämpligt område för storskalig vindkraft. Valet av lokalisering för Bröcklingbergets Vindkraftpark grundar sig på följande: Planmässigt stämmer lokaliseringen med kommunens utpekade av områden för storskalig vindkraft Områdets storlek möjliggör en storskalig etablering av vindkraft Goda teoretiska vindförhållande som även har validerats genom reell vindmätning God infrastruktur i anslutning till området och ett utbrett grundnät av skogsbilvägar Få natur- och kulturvärden i området Avstånd till boende överstiger 1 000 meter Få konflikter med motstående intressen Möjlighet till anslutning till elnätet 6.2 A LTE R NA T IV U T FO R M N I NG Karta 17. Visar ljudutbredning för alternativ utformning av vindkraftparken med 25 stycken Vestas V90, 2MW, och totalhöjd 150 meter. 58 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Enligt MB 6 kap. ska en MKB innefatta en studie av alternativ utformning av verksamheten. Konsekvenser och motivering varför ett visst alternativ valts, ska framgå. En alternativ utformning är baserad på Vestas V90, 2 MW, med 105 m tornhöjd och totalhöjd 150 m. Med denna utformning av vindkraftparken, ökar vindkraftverk från 21 till 25 st. I Kartorna 17-18 redovisas ljud- och skuggberäkningar för alternativ utformning av Bröcklingbergets Vindkraftpark. Detaljerat resultat ges i Bilagorna 9-10. Den bärande idén i utformningen av vindkraftparken är att optimera den för att utnyttja vinden maximalt, och därmed uppnå högsta möjliga produktion inom projektområdet. Bolagets yrkanden har därför i ansökan också utformats i linje med detta. Även valet av leverantör, effekt och annan utformning av vindkraftverken styrs av kravet på maximal produktion. Givetvis förutsätter optimering av energiproduktionen att detta görs inom ramarna för vad som är godtagbart för påverkan på natur- och kulturmiljön, samt att gällande riktlinje för ljud och skuggor innehålls. En vindkraftpark med större vindkraftverk (större rotor) kan ge ökad produktion i jämförelse med en vindkraftpark med mindre vindkraftverk. Samtidigt kan en vindkraftpark med mindre vindkraftverk ge plats för ett större antal vindkraftverk och på så vis uppväga den mindre produktionen per enhet. Karta 18. Visar skuggutbredning för alternativ utformning av vindkraftparken med 25 stycken Vestas V90, 2MW, och totalhöjd 150 meter. Principiellt minskar påverkan i viss mån vid minskat antal vindkraftverk, eller vid ökad effekten på varje verk, och på så sätt minskat antal verk i vindkraftparken. Att placera färre verk inom projektområdet medför även att vägdragning, kabeldikning, byggande av fundament och annan tillhörande infrastruktur anläggs i reducerad omfattning, vilket minskar den potentiella påverkan på området. Påverkan på landskapsbilden blir i allmänhet mindre vid färre vindkraftverk inom en vindkraftpark. Färre och större verk kan även medföra att en vindkraftpark sträcks ut, och på så sätt upptar ett större synfält för betraktaren. 59 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Men det kan också innebära att vindkraftparken bli mer symmetrisk, och därmed mindre spretig vilket kan ge ett harmoniskt intryck i landskapet. Det är fullt tänkbart att olika utformning av vindkraftparken kan ge ungefär samma produktion som huvudalternativet. De typer av vindkraftverk som har studerats och bedömts vara lämpliga vid den aktuella ligger inom spannet 2-4 MW. Jämförelse mellan huvudalternativ och alternativ utformning Tabell 12 ger en jämförelse mellan huvudalternativet och den alternativa utformningen med 25 st. Vestas V90. Bedömning görs huruvida den alternativa utformningen är bättre (+), likvärdig (0) eller sämre () än huvudalternativet avseende uppställda kriterier. Kriterier Bedömning Ljud 0 0 0 0 +* 0 Skugga Naturmiljö Kulturmiljö Flora & Fauna Landskapsbilden Energiproduktion Motstående intressen Tabell 12. Visar bedömning av alternativ utformning. *Avhängigt tillgänglig teknik för utformning av hinderljus. Sammanfattande jämförelse mellan huvudalternativ och alternativ utformning Riktlinje för ljud och skugga innehålls - precis som för huvudalternativet. Påverkan på naturmiljön - några fler (4 st.) vindkraftverk innebär att anläggande av vägar och tillhörande infrastruktur blir aningen mer omfattande än vid huvudalternativet. Risken ökar för skador på naturmiljön då ytterligare 2 kilometer ny väg anläggs inom projektområdet. Påverkan på kulturmiljön bedöms bli liten - precis som för huvudalternativet. Vindkraftverk placeras tätare inpå området med orrspel, häckningar av smålom, storspov och tofsvipa. Detta kan medföra ökad risk för störningar på häckningar samt ökad risk för fåglar att kollidera med vindkraftverken. Påverkan på landskapsbilden minskar från hinderljusen, då den alternativa utformningen inte kräver högintensivt blinkande ljus. Energiproduktionen bedöms bli mindre än vid utformning enligt huvudalternativet. Motstående intressen - likvärdigt med huvudalternativet. Bolaget kommer att utforma vindkraftparken efter bästa möjliga teknik (BAT) för att optimera och tillvarata områdets vindresurser. 6.3 N O L LA LTE R NA TIV Miljöeffekter relateras i en miljökonsekvensbeskrivning till ett så kallat nollalternativ, vilket innebär en beskrivning av förhållandena när ansökt verksamhet icke vidtas. I detta fall innebär nollalternativet att inga vindkraftverk och tillhörande infrastruktur etableras inom projektområdet. Vidare antas att markanvändningen fortsätter enligt nuvarande. 60 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Nollalternativet medför att landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljön och rennäringen inte påverkas enligt beskrivning i denna MKB. Vidare betyder det även att 190 GWh/år förnybar energi måste produceras på annat sätt, på någon annan plats. Inga ljud eller skuggor som vindkraftparken alstrar kommer att förekomma inom området eller i anslutning till området. Den lokala nyttan med investeringar, arbeten och möjlighet för lokalt ägande går förlorad. Klimatförändringen är ett stort hot mot miljön, och vindkraften bidrar till att klimatmålet och flera andra nationella miljökvalitetsmål uppfylls. Vindkraftens miljöfördelar är av global och nationell karaktär genom att användningen av vindkraft minskar utsläppen av koldioxid och föroreningar från den fossila elproduktion som den ersätter. Samhällets mål att byta ut icke förnybar energi och att öka elproduktionen av förnybara energikällor försvåras. Inget bidrag till samhällets mål att öka andelen vindkraft till 30 TWh till 2020 kan ges. El motsvarande den tänkta produktionen skulle kunna tillföras det nordiska elsystemet genom produktionsanläggningar som i huvudsak baseras på fossila bränslen. Utsläpp av koldioxid i storleksordningen 19 000 ton/år fortsätter att släppas ut i atmosfären. Utsläppen bidrar sannolikt till att snabba på klimatförändringar nationellt och globalt. Andra utsläpp av ämnen från fossila energikällor kan spridas över stora områden och orsaka skadliga effekter på mark och vatten, bland annat med försurning och övergödning som följd. Sist men inte minst innebär det att 190 GWh/år föroreningsfri elproduktion går förlorad. Bolaget gör bedömningen att samhällnyttan med Bröcklingbergets Vindkraftpark, i jämförelse med scenariot enligt nollalternativet, motiverar en utbyggnad av vindkraftparken. 61 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 7 M ILJÖKONSEKVENSER OCH SKADEFÖREBYGGANDE ÅT GÄRDER I detta avsnitt bedöms hur Bröcklingbergets Vindkraftpark påverkar människor, andra näringar och natur- och kulturmiljön i området. Informationsunderlag för bedömningar grundar sig på genomförda samråd, utredningar och inventeringar. En matris som visar sammanställning av påverkan från verksamheten återfinns under avsnittet 8 - Sammanfattande bedömning av påverkan. Utifrån bedömningar som återges i detta avsnitt, redogörs för konsekvenser samt vilka försiktighetsmått och skadeförebyggande åtgärder som vidtas för att minimera påverkan/konsekvenserna från verksamheten. 7.1 V IN D K RA F T OC H M IL J Ö Vindkraftverken påverkar främst den lokala miljön, framför allt i form av förändring av landskapsbilden och av att mark tas i anspråk. Anläggande av vägar och övrig infrastruktur kan vid bristfällig planering och oaktsamhet skada och förstöra natur-, kulturmiljöer, samt andra känsliga miljöer såsom våtmarker och vattendrag. Under drift kan vindkraftverken förorsaka kollisioner med fåglar samt störa känslig fauna. Vidare kan vindkraft även medföra konkurrens och försvåra bedrivande av andra verksamheter samt generera olägenheter i form av ljud, skuggor och blinkande ljus. Det producerades drygt 3 TWh vindkraftsel under 2009, vilket motsvarar 2,5 % av den svenska elproduktionen. Vindkraften har emellertid potential att bidra med betydligt mer produktion. Total installerad effekt är idag omkring 1 500 MW. under 2009 byggdes totalt 512 MW ut, vilket medförde en ökning av installerad effekt med 49 procent räknat mot föregående år. Energimyndigheten bedömer i sin långsiktsprognos att år 2015 kommer årsproduktionen att vara 8-9 TWh. En ny planeringsram för 2020 anger 30 TWh/år från vindkraft. Den planerade Vindkraftparken med en effekt på ungefär 65 MW, kan producera cirka 190 GWh/år och blir en bidragande del till Sveriges planeringsmål. Produktionen (190 GWh/år) motsvarar eluppvärmning av 7 000 villor, eller hushållsel till 32 000 villor. Bröcklingbergets Vindkraftpark kommer att innebära en inte obetydlig ökning i tillförseln av föroreningsfri elproduktion till det nordiska elsystemet. Vindkraft utnyttjar vinden som energikälla vilket inte ger några utsläpp eller kräver miljöfarliga transporter under drifttiden. Utbyggnad av vindkraft i Sverige är ett politiskt mål för att minska miljöhot som klimatpåverkan, försurning och övergödning. 7.2 E K ON O M I OC H LIV SC YKE L A NA LY S Med beaktande av dels Miljöbalkens krav på gott resursutnyttjande samt bästa valda teknik och dels mot bakgrund av genomförda miljöstudier har Bolaget studerat olika alternativ för storlek på vindkraftverken. Idag finns det leverantörer med vindkraftverk på mellan 2 och 4 MW. Vilken storlek och effekt som är optimalt inom projekt kan först fastställas efter noggrann analys av ytterligare tekniska, ekonomiska och miljömässa faktorer. Fastställande av typ och storlek på vindkraftverken görs så sent som möjligt inför byggstart, för att därigenom möjliggöra användande av bästa möjliga teknik. Sedan maj 2009 har en 60 m hög vindmätningsmast rests i anslutning till projektområdet. I masten mäts och insamlas vindhastighet, riktning, turbulens och temperatur på flera höjder. Vindmätningen kommer att kompletteras med SODAR-mätning under 2011. Med hjälp av dessa vinddata kommer en slutgiltig vindregim att kunna fastställas. Med vindregimen för platsen kan en mer tillförlitlig beräkning av energiproduktionen genomföras. Som beskrivits tidigare är vindens effekt proportionell mot vindhastigheten i kubik. Detta betyder att redan en mycket liten ökning i vindhastighet ger en stor effektökning. Av detta skäl är beräkningar på för62 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 hand av förväntad energiproduktion från en planerad anläggning, behäftade med en viss osäkerhet. Livscykelanalys En etablerad metod för att utvärdera miljöpåverkan från en produkt under dess hela livscykel, kan utföras med hjälp av en s.k. livscykelanalys (LCA). Med en LCA studeras påverkan från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. Miljöpåverkan vid etablering av vindkraft kan i stort härledas till konstruktion av själva vindkraftverken och anläggande med tillhörande infrastruktur. Den miljöpåverkan som sker är i allt väsentligt lokal. Drift och avveckling av verksamheten medför betydlig lägre miljöpåverkan än anläggningstiden. Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar drygt 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för t.ex. ett oljekondenskraftverk är cirka 12 %. Livslängden för ett vindkraftverk är cirka 25 år. När vindkraftverken tjänat ut kan de nedmonteras och miljön på platsen återställas i det närmaste till 100 %, beroende på områdets beskaffenhet och markägarnas önskemål. En livscykelanalys för havs- och landbaserade vindkraftsparker har genomförts i Danmark (Elsam Engineering, 2004). Den största delen av miljöbelastningen kom från verken och till mindre del från elnätet. Miljöbelastningen under drift är mycket liten och består i underhållstransporter till och från vindkraftverken samt lite förbrukningsmaterial t.ex. olja och en liten elförbrukning. Den övervägande delen av miljöbelastningen uppkommer vid framställning och byggande samt till viss del vid rivning av verken. Energibalansen beräknades som förhållandet mellan energiförbrukningen för framställning, drift, transport, nedmontering och bortskaffande och den förväntade genomsnittliga energiproduktionen. Beräkningen gav att anläggningen skulle vara ”återbetald” efter 7,7 månader. För svenska förhållanden är ofta vindläget sämre och transporter och kabeldragning längre varför ”återbetalningstiden” i de flesta fall torde bli längre (Naturvårdsverket, 2006). 7.3 L A N D S KA P SA N A L Y S För att studera vindkraftverkens påverkan på landskapsbilen och dess värde, har en landskapsanalys genomförts. Landskapsanalysen beskiver landskapet och dess innebonde värden. Vidare sätts vindkraft i relation till det rådande landskapet. För att synliggöra den visuella påverkan på landskapsbilden har synlighetsberäkningar samt fotomontage upprättas. För att beskriva påverkan på landskapsbilden från hinderljus, har visualiseringar för skymning och mörker tagits fram. För att minska en för betydande inverkan och påverkan på landskapsbilen handlar det om att balansera anspråken mellan energiproduktion, livsmedelsproduktion, möjlighet till rekreation, friluftsliv, natur- och kulturupplevelser samt goda livsmiljöer. Landskapsanalysen skall belysa frågan om det är förenligt med landskapets utseende idag att uppföra en större vindkraft park. Landskap handlar om relationen mellan människa och plats. Det är vår upplevelse som gör land till ”landskap”. Upplevelse handlar inte bara om det visuella utan även om hörsel, lukt, känsel, minnen och associationer. Begreppet landskap används i olika skalor och omfattar såväl det anlagda som det ursprungliga. Landskapsbild är en del i landskapsbegreppet och beskriver hur vi uppfattar landskapet visuellt. Bramme (2009) anger i Vindkraft i Jämtland ”Landskapets utseende är ett resultat av hur vi förvaltar det, och hur vi förvaltar det är i sin tur en följd av den inställning vi har till landskapet ifråga samt för tiden rådande ideal och behov. Slutligen har också de metoder vi använder för förvaltningen en avgörande betydelse för hur landskapet ser ut. Det gamla bondesamhället håller sakta på att förändras, muskelkraft har ersatts av maskinkraft och småskalighet övergår till större enheter. Rationalitet vinner även om vi 63 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 inte alltid vill acceptera det, rationalitet är ekonomi och den har alltid spelat en nyckelroll i förvaltandet av landskapet”. Landskapet speglar människan och hennes framtidsinriktning. Storskalig kraftproduktion åsamkar permanenta skador eller konsekvenser miljön, medan vindkraft kan betraktas som ett mer tillfälligt inslag i landskapet. Vegetationstäcket i skogsmarken är i allmänhet mindre sårbart än i fjällvegetation, vilket medför att spåren kan återställas efter vindparkens livstid. Hanteras natur- och kulturvärden med hänsynstagande, är de skador som uppstår med en vindkraftpark endast av visuell karaktär. Skador är med andra ord möjliga att återställa (Ibid.). Enligt Bramme (2009) finns de högsta natur- och upplevelsevärdena i bergkullelandskapet, i anslutning till dalgångar, vanligen i nära kontakt med vatten i någon form. Sett ur detta perspektiv utgör inte vindkraften någon direkt konflikt med naturupplevelse och friluftsliv, då vindkraften koncentreras till höga partier och toppar i landskapet. Landskapstypen speciella betingelser kan ur ett visuellt- och upplevelserelaterat perspektiv leda till vissa frågor, då vindkraftparker inte planeras och följer den speciella topografin och de lagar som annars råder om enhetlighet, harmoni och balans. Vindkraftverken placeras ofta på platser som bedöms lämpligast ur ett vindresursperspektiv, centrerade till höga partier, vilket kan göra att en vindkraftpark få ett lite oroligt och hoppande inslag i landskapsbilden. Vindkraftverk utgör i många landskap ett nytt element och känsligheten för detta varierar. Vissa landskap är mer tåliga för inslag av vindkraftverk, medan en etablering i andra landskap kan innebära en negativ miljöförändring. Påverkan på landskapet kan innebära visuella konsekvenser men även påverkan på människors upplevelse och förståelse för landskapets historiska dimension. Omfattning av påverkan beror på hur väl vindkraftverken inlemmas i landskapet. Vindkraft kan i relation till landskapet dominera över, kontrastera mot eller samspela med lanskapet (Länsstyrelsen Örebro län, 2010). Hur framträdande en vindkraftpark blir varierar mellan olika landskap. Det visuella intrycket är starkt förknippat med landskapstypens topografi och grad av öppenhet/slutenhet. Till påverkan från synligheten i landskapet så tillkommer även den specifika visuella störningsupplevelsen. Uppfattningen huruvida landskapet påverkas negativt eller kan bära inslaget vindkraftverk, är i allt väsentligt subjektiv (Ibid). Vindkraftverk medför i huvudsak en visuell påverkan och syns på långt håll. Ett modernt vindkraftverk har en tornhöjd på cirka 100-130 m och en rotordiameter på 100-120 m. Huruvida påverkan på landskapsbilden upplevs som positiv eller negativ hänger dels samman med betraktarens inställning till vindkraft och dels på varifrån vindkraftverken syns och vilken miljö de läses ihop med. Landskapets topografi och vegetation avgör varifrån vindkraftverken kan ses, vilket innebär att ett och samma vindkraftverk kan samverka med en typ av miljö och stå i konflikt med en annan. Förändringen av landskapsbilden sker under verksamhetstiden. När vindkraftverken är uttjänta kan de plockas ner. Vägar och tillhörande infrastruktur kan efterbehandlas och landskapsbilden kan återfå sin tidigare karaktär. 7. 3.1 VISUELL PÅVERKAN Bolaget har studerat synligheten av Bröcklingbergets Vindkraftpark i landskapet. Utvecklingen av vindkraftverken har de senaste åren drivit på mot allt större och högre vindkraftverk. Vindkraftanläggningar blir därmed ett ännu mer påtagligt inslag i den miljö de etableras i. Upplevelsen av en vindkraftsanläggning är individuell men påverkas förutom av avståndet av landskapets kupering, områdets höjdskillnader, vegetation, anläggningens utformning, vindkraftverkens rotationshastighet och rådande meteorlogiska förhållanden. Stor betydelse för den visuella påverkan som en vindkraftanläggning medför grundar sig på hur stor del av synfältet som upptas av vindkraftverken. Ju större del av synfältet som upptas av vindkraftverk, desto mer dominerande bli dem i landskapet. Vid en etablering som i Bröcklingbergets Vindkraftpark, kan påverkan på landskapsbilden vara den största påverkansfaktorn för projektet. Då vindkraftparken upptar 64 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 en stor del av betraktarens synfält, kan upplevelsen bli att vindkraftparken dominerar och tar över landskapet. Beroende på var man står i landskapet kommer man att se och uppleva vindkraftparken olika. Landskap som ger uttryck för kontinuitet med flera olika tidsepoker, från nutid till dåtid, eller som präglas av storskaliga industriella inslag, är sedvanligt mer robust mot störningar än ett som präglas av få spår av människans brukande. I ett landskap som speglar ett ålderdomligt uttryck, där det inneboende värdet är förutsättningen för upplevelsen av miljön, kan kontrasten med vindkraft bli stor och påverka sammanhangen i landskapet negativt. I storslagna landskap t.ex. herrgårdslandskap, storslagna gravhögar eller kyrkliga miljöer där vyer och blickfång med avsikt utformats för att dominera landskapet och fungerar som landmärken, kan vindkraftverk visuellt konkurrera med landskapets design och minska möjligheten att uppfatta maktstråket i landskapet (Länsstyrelsen Örebro län, 2010). En vindkraftpark kan medföra påverkan på miljöer och landskap där upplevelsen bygger på avskildhet, lugn, tysthet eller storslagenhet. I synnerhet är symboliska landsrum eller strukturer som har en särskild plats i människors medvetenhet genom folktro, minnen, myter, litteratur eller konst. Sådana miljöer utgör traditionellt kända besöksmål och kännetecken för en region eller bygd, med symbolisk betydelse för den lokala eller regionala identiteten (Ibid.) Miljöer såsom våtmarksområden uppfattas ofta som tämligen opåverkade, orörda och tysta och lugna områden. Etablering av vindkraft tätt in på dessa områden ger stor synlighet och kan på ett negativt sätt påverka dessa värden. Hur vindkraft uppfattas i landskapet sätts i förhållande till vindkraftverkens och landskapets skala och topografi. Ett storskaligt och flackt landskap har större tålighet för etablering av vindkraft än komplexa och mosaikartade landskap. Variationen inom landskapet, med t.ex. öppenhet/slutenhet och mönster i landskapet (markanvändning, vägnät, kraftledningar etc.) inverkar också betydande för påverkan som vindkraften får i landskapet. I ett ordinärt och tämligen homogent skogslandskap, likt det som till stor del råder i området för Bröcklingbergets Vindkraftpark, döljer ofta skogen vindkraftverken. SYNLIGHETSGRAD 1 SYNLIGHETSGRAD 2 SYNLIGHETSGRAD 3 D Figur 10. Olika grader av synlighet. När mindre än halva rotordisken syns tilldrar sig vindkraftverket inte längre samma uppmärksamhet. Graden av synlighet är beroende av vindkraftverkens höjd men avgörande för synbarheten är avståndet till skogen från betraktarens synvinkel. Då rotordisken kan ses i sin helhet och vindkraftverkens vingar därmed kan följas hela varvet runt, tilldrar sig verken betydligt lättare en betraktares uppmärksamhet och verken kan också därmed lättare komma att utgöra ett påtagligt element i landskapet. Det motsatta gäller då vingarna endast blir synliga under en del av ett rotorvarv. Detta resonemang är särskilt relevant då det är tal om stora avstånd mellan betraktaren och vindkraftverk. Vindkraftens visuella påverkan diskuteras ofta i tillståndsprövningsprocesser för planerade anläggningar, 65 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 och frågan är svår då objektiva sakförhållanden kan vara besvärliga att skilja från subjektiva åsikter. En uppdelning av frågekomplexet i avgränsade delområden som här föreslås bör öka möjligheterna att åtminstone delvis särskilja det objektiva från det subjektiva. Samma tankar framfördes även i den statliga utredningen ”Rätt plats för vindkraft” (SOU 1999:75), om än med en något annorlunda terminologi. Redovisningen nedan tar utgångspunkt från tre nivåer; i analogi med de begreppen ”Rätt plats för vindkraften, del 2”, SOU 1999:75 definierat: Närzonen (påverkan inom ett område upp till 2-3 km runt projektområdet) Mellanzonen (3 - 7 km runt projektområdet) Fjärrzonen (7 - 12 km runt projektområdet) Yttre Fjärrzonen (>12 km runt projektområdet) För att åskådliggöra var ifrån vindkraftparken torde synas har en beräkning för visuell påverkan gjorts med beräkningsprogrammet WindPRO. En översiktlig synlighetsberäkning (ZVI - Zone of Visual Influence) har utförts inom ett större område. Resultatet kan ge en översiktlig bild, från vilka betraktelsepunkter som vindkraftverken troligtvis kommer att vara synliga ifrån. Synlighetsberäkning Beräkningen har utförts med upplösningen av ett rutnät med 50 m, samt vegetation enligt Lantmäteriets Geografiska Sverigedata (GSD) produkt Vägkartan. Vestas V112 med navhöjd 119 m och totalhöjd om 175 m har använts. För detaljerad information och resultat avseende synlighetsberäkningen (ZVI), hänvisas till Bilaga 11A. Karta 19. Visar synlighetsberäkning med upplösning 50 m samt olika zoner enligt SOU 1999:75. 66 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 19 åskådliggör synligheten från olika platser samt antal vindkraftverk som torde synas. Zonerna som visas i kartan avser avstånd från projektområdet. Den yttre fjärrzonen (12 km och vidare), tar sin fortsättning i fjärrzonen (7-12 km). Närzonen (0-3 km) I projektområdets närområde, närzonen, så syns vindkraftverken tydligt från Bygget. Det är delområdet Bröcklingberget som ligger helt öppet vid utblick österut. Även det norra delområdet av vindkraftparken blir synlig vid utblick från Bygget. Från Sösjön kommer vindkraftparken bli synlig i varierande omfattning, beroende på hur långt västerut betraktaren befinner sig. Från samhället Sösjö bedöms vindkraftparken i vissa avseende och i en viss omfattning vara synlig. Avgörande för synligheten är uppskjutande höjder och skog mellan samhället och vindkraftparken. Från vägen som går genom samhället så är det troligen vindkraftverk i det södra delområdet, Bröckligberget, som till viss del blir synliga. Från Mordviksbodarna synliggörs delar av vindkraftverken inom delområdet Sösjö. Från Hemsjön kommer i synnerhet vindkraftverken placerad på den södra delen av Bröcklingberget vara synliga. Byarna Hällsluten och Lillkrogen med bebyggelse kommer att till stora delar, men i varierande omfattning, att se hela delområdet Bröcklingberget med sammanlagt 11 vindkraftverk. Från Bröckling och Hemsjö bedöms vindkraftverken vara synliga i mindre omfattning på grund av omkringliggande och skogsbeklädda höjder. Öster om vindkraftparken, i anslutning till Angelsjön, gör beräkningen gällande att vindkraftparken kommer att exponeras. Mellanzonen (3-7 km) Inom mellanzonen bedöms vindkraftparken vara synlig vid vistelse ute på Bensjön och stora delar vid Bräckefjärden. Från centrala delar i Bräcke tycks vindkraftparken inte exponeras, enligt utförd beräkning. Vid infart norrifrån till Bräcke tycks vindkraftparken i vissa avseende vara synlig. Övriga byar/samhällen som ligger i anslutning till E14 inom mellanzonen, torde har skog och topografi som utgör synlighetsbarriärer till vindkraftparken. Vindkraftparken bedöms vidare bli synlig från nordost, i området vid Öretjärndalen. I övrigt visar beräkningen på att större vattenområden i öster, Väster-Gråssjön och Hemsjön i varierande grad exponeras för Bröcklingbergets Vindkraftpark. Fjärrzonen (7-12 km) Enligt utförd beräkning så skulle vindkraftverken ses från flera områden som ligger inom fjärrzonen, i synnerhet väster om Bräcke. Samhällena Grönviken och Nor, sommarstugorna vid Kroksta, gårdarna vid Ammer samt färjeläget mellan Ammer och Stavre, där det rör sig mycket människor under sommarhalvåret, exponeras för vindkraftparken. Nämnda samhällen/platser ligger samtliga i fjärrzonen med avstånd om 9-12 km från vindkraftverken. Vindkraftverken kommer även att synas tydligt från stora delar av Revsundssjön. Andra områden inom fjärrzonen där vindkraftverken troligen syns är från Gimdalen, Gråssjön och de stora vattenområdena Räggsjön och Torringen öster om vindkraftparken. Även här är det avstånd om 10 km eller mer. På avstånd över 10 km anses inte vindkraftverken längre bli så framträdande och dominerande i landskapet. Från Gimåns vattenområden bör sannolikt vindkraftparken endast synas i mindre omfattning på grund av omkringliggande höjdområde med skog som stänger av siktfältet mot vindkraftparken. Sammantaget görs bedömningen, utifrån genomförd synlighetsberäkning, att vindkraftparken i stor omfattning blir synlig västerut, i synnerhet från Revsundssjön och bebyggelse väster om sjön. Norr, öster och söder om vindkraftparken medför lanskapets beskaffenhet att synligheten till stor del begränsas. Samlad bedömning med andra kända projekt För att ge en så korrekt återgivning som möjligt av påverkan på landskapsbilden bör eventuella andra vindkraftprojekt i närområdet redovisas. Bolaget har genom kännedom från andra aktörer identifierat 2 andra projekt som härmed ingår vid bedömning av påverkan på landskapsbilden. 67 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Ett av projektet planeras på höjdområdet Nyhems-Manen, norr om Idsjön. Det andra projektet, Lövhögen, ligger 1 km norr om projektområdet. Nyhems-Manen avser 8 vindkraftverk och Lövhögen 6. Vindkraftverken på Nyhems-Manen avser höjd om 180 m och Lövhögen avser 150 m. En synlighetsberäkning har utförts för projekten, vilket framgår av Karta 20 och Bilaga 11B. Projektet Lövhögen, som ligger 1 km norr om projektområdet, återfinns inom samma framträdande höjdområde som Bröcklingbergets Vindkraftpark lokaliserats till. Detta får som konsekvens att projektet Lövhögen, med 6 vindkraftverk, i allt väsentligt adderas till resultatet för synlighetsberäkningen för Bröcklingberget, som visar att områden väster om Bräcke till stor del kommer att se vindkraftparkerna. Detta är områden som framförallt ligger inom fjärrzonen. Projektet vid Lövhögen kommer inte att adderas till synligheten för Bröcklinbergets Vindkraftpark vid utblick från området vid Hemsjön, Hällsluten och Bröckling. Karta 20. Synlighetsberäkning upplösning 50 m, där 2 andra projekt ingår i beräkningen. Projektet Myhems-Manen, med sammanlagt 8 vindkraftverk, bedöms inte synliggöras från områden väster om Bröcklingbergets Vindkraftpark, vilka tidigare bedöms vara mest exponerade för en vindkraftpark på Bröcklingberget/Sösjö. Detta medför att projektet på Myhems-Manen inte ytterligare förstärker exponeringen av vindkraftparken i de områden som anses mest exponerade. Däremot exponeras en betydande del av Gimån för en vindkraftpark vid Nyhems-Manen. Genom att beakta kategorin 22-35 verk i teckenförklaringen för Karta 20, erhålls områden där ytterligare vindkraftverk i andra projektet än Bröcklingbergets Vindkraftpark synliggörs. Till övervägande del återfinns dessa områden väster om Bräcke, vilka enligt tidigare beräkningar uppvisat stor öppenhet i siktfältet mot öster. I områden väster om Bräcke är det uteslutande projekt på Lövhögen, med 6 vindkraftverk, som adderas till exponeringen för Bröcklingbergets Vindkraftpark. Kartan gör även gällande att fler vindkraftverk än de från Bröcklingbergets Vindkraftpark skulle vara synliga från Gimdalen. Sammantaget görs bedömningen, utifrån genomförd sammantagen synlighetsberäkning, att vindkraftparken på Lövhögen förstärker omfattningen av synligheten, i synnerhet från Revsundssjön och bebyg68 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 gelse väster om sjön. Synligheten ökar från norr, bland annat omkring Gimåns dalgång, samt till viss del öster om Bröcklingbergets Vindkraftpark. 7. 3.2 FOTOMONTAGE För att få en uppfattning av det visuella intrycket och påverkan av landskapsbilden från vindkraftparken, har ett antal fotomontage utarbetats från ett flertal betraktelsepunkter i området. Fotopunkter för framtagande av fotomontagen grundar sig på synlighetsberäkningar, synpunkter vid myndighetssamråd samt vid utökat samråd. Bilaga 12 redovisar upprättade fotomontage. Samtliga fotomontage redovisar den sammantagna bilden, alltså med övriga 2 vindkraftsprojekt i närområdet. Karta 21. Visar fotopunkter för fotomontage och Zoner enligt SOU 1999:75. Fotomontagen kan analyseras i analogi med de begreppen ”Rätt plats för vindkraften, del 2”, SOU 1999:75. Närzonen - Från Lillkrogen (fotopunkt 1, Bilaga 12), syns de vindkraftverk som placerats på södra delen av Bröcklingberget. Utsikten mot vindkraftparken är helt öppen från området vid Lillkrogen och Hällsluten. De vindkraftverk som ligger rakt över Hemsjön ligger mellan 2,2-3 km från fotopunkten. Inga vindkraftverk från övriga projekt syns. Genomförd synlighetsberäkning visar på att 6-10 vindkraftverk syn i detta område. Resultatet stämmer tämligen väl med fotomontaget. För att få med hela synfältet så redovisas fotomontaget från Bygget (fotopunkt 2) med två olika vyer. En mot nordost och en österut. Ett fåtal vindkraftverk syns för delområdet Sösjö. Samtliga vindkraftverk inom området Bröcklingberget syns, emellertid i skiftande grad. Vindkraftverken som ligger på höjderna över Hemsjö syns endast till översta rotorbladen. 69 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Inga vindkraftverk från övriga projekt synliggörs från fotopunkten. Synlighetsberäkningen anger att intervallet för synliga vindkraftverk från fotopunkter ligger inom 11-21 st., vilket anses rimligt. Även från fotopunkt (3) vid sommarstugor i anslutning till Sösjön, har två olika fotomontage upprättats för att försöka visualisera så mycket som möjligt av synfältet. Vid vyn mot nordost synliggörs det yttersta vindkraftverket i projektet på Lövhögen, i fotomontagets vänstra kant. Övriga vindkraftverk som syns är från området Sösjö. I fotomontaget mot sydost synliggörs merparten av vindkraftverken på Bröcklinberget. I fotomontagen från Sösjöns sommarstugor syns endast ett vindkraftverk på Lövhögen. Förmodligen hade fler vindkraftverk synts vid en vidare kameravinkel, vilket även synlighetsberäkningen indikerar. Mellanzonen - Hamnen i Bräcke (4) utgör en fotopunkt för montage. Bilden är tagen ute på piren vid hamnen. Bröcklingbergets Vindkraftpark döljs bakom framförliggande höjder. Fotomontaget ger därmed stöd, vilket antytts tidigare, att Bröcklingbergets Vindkraftpark inte kommer att exponeras från centrala Bräcke. I fotomontagets vänstra sida, synliggörs samtliga vindkraftverk på Lövhögen. Fjärrzonen - Från Gimdalen (5), syns vindkraftverken till en viss del. Avståndet och topografin gör att terrängen till viss del utgör en skymmande barriär. Några vindkraftverk på Lövhögen synliggörs inte. Synlighetsberäkningen, enligt Karta 20, tyder på att 22-35 vindkraftverk skulle vara synliga. Synlighetsberäkningen utgår från synvinkel 360 grader och innefattar således även de 8 vindkraftverken på NyhemsManen. Fotomontaget från Grönviken (6), åskådliggör på ett tydligt sätt områdets öppenhet mot väst. Samtliga vindkraftverk, frånsett projektet Nymhem-Manen, syns tydligt på den sammanhängande höjdryggen. Utförd synlighetsberäkning anger i samstämmighet med fotomontaget full synlighet från Grönviken. Från färjeläget vid Ammerön (7), ser projekt på Lövhögen och vindkraftverken i området Sösjö nästan ut som ett och samma projekt. Vindkraftverk på Bröcklingberget döljs till stor del av höjderna framför vindkraftparken. Projektet på Nymhem-Manen syns inte heller från färjelaget vid Ammerön. Synlighetsberäkningen och upprättat fotomontage tycks ligga i tämligen god paritet. Sammantaget ger fotomontagen stöd för synlighetsberäkningarna, vilka visar på att vindkraftparken med projektet på Lövhögen tydligt syns i stora delar omkring Revsundssjön, öppna platser som färjeläget vid Ammerön samt samhällen som Grönviken. Projektet på Nyhems-Manen blir inte synligt enligt upprättade fotomontage från nämnda platser. Fotomontagen från närzonen tyder på att mindre delar av vindkraftparkerna synliggörs från Lillkrogen, Bröckling och Hemsjö. Övriga fotomontage från närzonen gör gällande att delar av vindkraftparkerna kommer att synas i någon omfattning. Från centrala Bräcke bör sannolikt endast projektet på Lövhögen synas i viss omfattning. 7. 3.3 HINDERMARKERING Höga vindkraftverk skall av säkerhetsskäl vara försedda med hinderljus på maskinhustaket för att varna luftfarten. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:155) skall vindkraftverk över 150 meter hindermarkeras med vit färg samt förses med vitt högintensivt blinkande ljus. I Bröcklingbergets Vindkraftpark markeras de vindkraftverk som utgör parken yttre gräns med högintensivt vitt blinkande ljus. Valda vindkraftverk i parkens yttre tillförs radien 2 000 meter. Därmed utbildas cirklar som överlappar varandra. Cirklarna som överlappar varandra ska bilda en skyddszon på minst 1 600 meter till samtliga vindkraftverk. De vindkraftverk som inte utgör yttre gräns av parken bestyckas med lågintensivt rött fast ljus. Vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns, men som har en höjd högre än de som bildar ytterkant, ska också förses med högintensivt blinkande ljus. Ljusmarkeringen placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Vid dager utgörs det högintensiva ljuset av en styrka 100 000 cd (candela). Vid skymning och gryning möjliggörs sänkning till 20 000 cd. Under natt eller andra specifika förhållande kan sänkning till 2 000 cd accepteras. Transportstyrelsen kan medge undantag från föreskrifter. 70 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 22. Visar utformning av hinderljus inom vindkraftparken. Hinderljus från en vindkraftpark som bestyckas med högintensivt blidkande ljus kan utgöra en olägenhet för närboende. I synnerhet påtaglig olägenhet kan hinderljuset medföra då boende/byar ligger högt placerade i förhållande till vindkraftparken. Vid vissa atmosfäriska förhållanden med låga moln kan ljusens reflexioner i molnbasen innebära ökad synbarhet. Det finns nya tekniska lösningar för att minska påverkan av hinderljusen. Ett norskt företag, OCAS A/S, har utvecklat ett radarsystem som tänder ljusen endast när flygande föremål närmar sig vindparken och det är fara för kollision. Systemet är godkänt i Norge, USA och Canada. Systemet finns i provdrift på en vindkraftpark i Nordrensee i Tyskland. Vid myndighetssamrådet 2009-19-16, lyfte Bräcke kommun frågan och påtalande vikten av att beskriva och utreda hinderljuset. På natten påverkar vindkraften landskapsbilden genom de varningslampor som krävs för flygsäkerheten. Intrycket av hinderljusen från vindkraftverken påverkas bland annat av väderlek, tid på dygnet, utformningen av vindkraftparken samt betraktarens position i relation till lokaliseringen av vindkraftparken. Bolaget har tagit fram 3 olika simuleringar för att visualisera vindkraftparken, med utformning av hinderljus enligt Karta 22 under förhållande för mörker och skymning. Simuleringar visualiseras från fotopunkterna sommarstugorna vid Sösjön (3), Bygget (2) och Lillkrogen (1), se Karta 21. Simuleringarna tillförs denna MKB med bilagd minnessticka. På minnesstickan ligger även viktig information för visualisering av filmerna, kameravinklar samt antaganden för ljussättning vid visualisering. Samtliga visualiseringar av hinderljus ligger inom närzonen (0-3 km) från vindkraftparken. Visualiseringarna bygger på en terrängmodell som inte beakta vegetationen i omgivningen, vilket får till följd att 71 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 vindkraftverken blir lite mer framträdande än i fotomontagen. Från Lillkrogen är visualiseringen upprättad så att det vindkraftverk som står längst åt öster inte syns på grund av begränsningar av kameravinkeln. Från Bygget visar visualiseringarna pga. begränsningar av kameravinkeln att de yttersta vindkraftverken i parken är bestyckade med rött fast ljus. I ytterkanten av vindkraftparken, vilket även framgår av Karta 22, återfinns även ett vindkraftverk med bestyckning av högintensivt blinkande ljus. Även för visualiseringen från sommarstugorna vid Sösjön begränsar kameravinkeln återgivning av 2 vindkraftverk med högintensivt blinkande ljus. Mer om information om kameravinklar för visualiseringarna återges i kartorna på minnesstickan. Konsekvenser för landskapsbilden Boende i Bräcke bedöms till övervägande del inte se Bröcklingbergets Vindkraftpark vid vistelse i samhället. Vindkraftparken kan synas ifrån vissa platser i samhället. Projektet på Lövhögen, kan även synas, vilket framgår av fotomontaget från hamnen i Bräcke. Genom de beräkningar och fotomontage som redovisas i denna MKB bedöms påverkan på landskapbilleden bli betydande för stora delar väster om vindkraftparken. Detta tydliggörs bland annat med fotomontaget från Grönviken och färjeläget vid Ammerön. I dessa områden är landskapet glest befolkat, vilket medför att relativt få människor permanent kommer att se vindkraftverken vid utblick mot höjderna över Bräcke. Beroende på inställning till vindkraft kan utblicken från t.ex. Grönviken uppfattas som att vindkraften dominerar över det omkringliggande lanskapet, eller så kan tolkaren av landskapet se vindkraftverken som något nytt och framåtskridande som passar in i landskapet. Stora delar av området öster om vindkraftparken uppvisar betingelser i landskap och topografi som till stor del stänger av synfältet till vindkraftparken. Vindkraftparken bedöms i dessa områden främst exponeras vid vistelse på stora vattenområden eller andra öppna platser. Landskapet är till stor del präglat av det moderna skogsbruket. Småskaligt och skogsdominerat landskap råder till stor del i närområdet. Siktstråken är på flera håll korta på grund av skogen men även de många skogsbeklädda kullarna. Gallringar, avverkningar och planteringar ger upphov till både plötsliga och gradvisa landskapsbildsväxlingar. Kraftledningar som löper genom landskapet förstärker ytterligare känslan av ett urbant produktionslandskap. Landskapet i och omkring vindkraftparken bedöms som robust mot inslag av ytterligare produktionsanläggningar för energi, då det redan till viss del är exploaterad genom skogsbruk och infrastruktur. I kontrast till det så kallade urbana produktionslandskapet står inslagen av de stora vattenmiljöerna Revsundssjön och Gimån. Landskapet omkring dessa områden domineras av öppenhet, vatten och stora nivåskillnader. Landskapet är här betydligt mer öppet och siktstråken är betydligt fler och längre. Den visuella robustheten för en vindkraftetablering är betydligt känsligare i dessa områden än i det omkringliggande skogslandskapet. En etablering av vindkraft blir väl synlig ifrån stora delar av Revsundssjön, vilket kan skapa och uppfattas som en kontrast till det lugna och speglande vattnet. Detta gäller även vid vistelse på och omkring vattenområdena vid Gimån. Den visuella påverkan i dessa miljöer kommer i synnerhet från projektet på Nyhems-Manen, och inte från själva Bröcklingbergets Vindkraftpark. Landskapets linjer/riktningar i området präglas väsentligt av det öppna stråket som går längs med dalgången norr till söder, utefter E14. Vindkraftverken placeras till viss del i denna orientering när de planeras uppföras på höjdlägen i norr (Sösjö) till söder (Bröcklingberget). Vid betraktande från norr till söder, enligt landskapets linjer/riktningar i området, så ligger vindkraftparken med hemställd konfiguration inte kontrast med landskapet. Därmed spärras landskapets naturliga linjer/riktningar inte av vindkraftparken. Landskapets dominerade linjer/riktingar bedöms därmed inte påverkas av vindkraftparken på höjdområdena i öster. 72 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Betraktas vindkraftparken från Revsundssjön eller från öster så blir synfältet vinkelrät mot linjer/riktningar i landskapet. Därmed kan påverkan på landskapsbilden i detta avseende antas bli påtaglig, då en stor del av siktfältet tas upp av vindkraftparken. Vilket tidigare framhållits så är det upp till den enskilda betraktaren att ta ställning till huruvida påverkan på landskapsbilden är negativ, icke betydande eller positiv. Anblicken av att se vindkraftverk i horisonten skulle även kunna uppfattas som positivt och ge intrycket att vi håller på och ställa om till en hållbar, förnybar och lokal energiproduktion. Utsiktspunkter/utsiktsstråk är i allmänhet platser som många människor besöker för att finna storhet, lugn och stillhet i landskapet. Etablering av vindkraft nära inpå dessa utsiktspunkter kan störa upplevelsen genom att ”spärra av” utsiktsstråken. Vad som tidigare kan upplevts som utsikt som skapar ro och stillhet i vardagen, kan förändras och uppfattas som ett vanställt och stressande industrilandskap. Utsiktsstråken i Karta 10 kommer att påverkas av en etablering av vindkraft på Bröcklingberget och Sösjö. Detta kommer framförallt att ske i området på och omkring Revsundssjön. Vid utblick norr, söder och västerut sett från vindkraftpark, berörs inte landskapsbilden. Visualiseringarna vad gäller skymning och mörker åskådliggör att hinderljusen från vindkraftparken kommer att synas tydligt från redovisade fotopunkter. Från Lillkrogen syns 3 (2 verk i visualiseringen pga. kameravinkeln) vindkraftverk inom 4 kilometer med högintensivt blinkande ljus. Såväl vid skymning som vid mörker så framträder de högintensivt blinkande ljusen tydligt. Övriga byar: Bröckling, Hemsjö och Slåttsved bedöms exponeras för hinderljusen i väsentligt mindre utsträckning pga. skog och rådande topografi i området. Från Lillkrogen syns även flera vindkraftverk med fast rött hinderljus som motverkar intrycket av ett starkt och stort blinkande område i horisonten. Visualiseringen från Bygget synliggör att flera högintensivt blinkande ljus blir framträdande i vindkraftparken. Även i denna visualisering framgår att vissa vindkraftverk bestyckas med fast rött hinderljus vilket bedöms medföra att intrycket av hinderljusen inte blir för påtagligt. Utformningen av hinderbelysning medför att de högintensiva blixtljusen blir framträdande i området med sommarstugor vid Sösjön. Emellertid återger visualiseringen vindkraftverken betydligt mer framträdanden än vad fotomontagen gör pga. icke beaktande av vegetation som till viss del skymmer vindkraftparken i fotomontagen. Vidare förstärks intrycket från de högintensiva blixtljusen vid Sösjön av det faktum att flera vindkraftverk i delområdet Bröcklingberget blir synliga, förvisso på ett tämligen stort avstånd. Påverkan från hinderljus för samhället Sösjö bedöms som små pga. topografi och skog som avskärmar vindkraftparken. Sammantaget bedömer Bolaget att vindkraftparken kommer att utgöra ett tydligt visuellt element som påverkar landskapet i stora delar väster om vindkraftparken. Exponerade områden är i allmänhet glest befolkade. Påverkan kommer även att ske under skymning och natt från hinderljusen. Denna påverkan bedöms framförallt vara inom närområdet till vindkraftparken. Etablering sker inom och bör tolkas utifrån det produktionslandskap som råder. Skogsbruk med frekventa kalhyggen, vägar, järnväg, kraftledningar och master har sedan tidigare omdanat landskapet. Landskapet bedöms vara robust nog att klara den påverkan som Bröcklingbergets Vindkraftpark ger upphov till. Bolaget avser att jobba för att påverkan på landskapsbilden och närboende från hinderljus begränsas så långt som möjligt genom tillämpning av bästa möjliga teknik (BAT). Händelsebaserade system, som endast tänder hinderljusen vid adekvata situationer, används i vissa andra länder. Bolaget följer utvecklingen inom denna teknik, och avser att vidare samråda med Transportstyrelsen för att finna lämplig lösning för minimering av påverkan. 73 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 För att minska påverkan på landskapsbilden kommer vindkraftverken att vara fria från reklam och vara målade i diskret vit färg. Påverkan på landskapsbilden i närområdet kommer att begränsas genom att befintlig infrastruktur nyttjas i största möjliga utsträckning. Anläggning av ny väg kommer att göras med omsorg för naturmiljön i området. Bolaget eftersträva att förlägga fundament, uppställningsplatser, servicebyggnad, transformatorstation etc., i anslutning till befintliga vägar. Det interna kabelnätet grävs ner inom vindkraftparken. 7.4 MARK OC H H YD R O L O GI Etablering av verksamhet med vindkraft tar mark i anspråk under verksamheten livstid. Det totala markanspråket för Bröcklinbergets Vindkraftpark uppgår till drygt till 3 hektar per vindkraftverk. Övervägande del av markanspråket åtgår till byggandet av en ny kraftledning för anslutning av vindkraftparken. En mindre del av markspråket innefattar ytor som endast tillfälligt tas upp, t.ex. upplagsplatser. Det översta jordlagret som avlägsnas vid schaktning, utgör ett skydd mot föroreningar på grundvattnet. Grundvattnets känslighet för föroreningar påverkas även av den överliggande jordarten. Anläggningsarbeten som vidtas kan påverka grundvatten. Risk föreligger i samband med schaktningsarbeten som utförs i samband med anläggande av uppställningsplatser, vid förstärkning/nyanläggning av vägar samt vid kabeldragning utefter vägdiken. Vid oaktsamhet kan föroreningar tränga ner och spridas i grundvattnet vid schaktarbeten. Bolaget bedömer att verksamheten inte kommer att påverka grundvattennivån i området. Vidare berörs inga vattenförekomster av väsentlighet av verksamheten. Området uppvisar i enligt med vad som tidigare redovisats inga större förekomster eller lämplighet för framtida uttag av vatten. Föroreningar som skulle kunna tillföras mark och vatten från vindkraftverken och från servicebyggnaden hanteras under avsnittet 7.15 - Kemikalier och Avfall. Vid anläggningsarbeten i våtmark och vattendrag kan grumling och sedimentation uppstå. Känsligheten för grumling skiljer sig åt mellan olika organismer. Studie fastslår att risken för grumling är som störst vid byggnation i vattendrag med finkorniga jordarter. Stora risker uppstår även vid byggnationer i sluttningar, med finkorniga jordarter, som sluttar mot vattendrag. Vid kraftig nederbörd över frilagda markytor ökar risken för sedimentation till närliggande vattendrag. Vid sedimentation och grumlig på vattendraget Öretjärndalsbäcken, skulle detta kunna få som konsekvens att öringbestånd i bäcken påverkas negativt, i värsta scenario helt slås ut inom projektområdet och i nerströms liggande tjärnar. Detta skulle även få till följd att bäckens ekologiska funktion påtagligt skulle försämras till det sämre. Då öringen utgör en viktig predator i bäckens livsmiljö, så skulle artsammansättningen med stor sannolikhet också förändras. Skadeförebyggande åtgärder för att förhindra att material sedimenterar i rinnande vattendrag kan bestå i att undvika att utföra grumlande arbeten under en viss tidsperiod. En väsentlig åtgärd för att förebygga sedimentation är att vid uppläggning av massor, planerar så att finkornigt material inte ligger närmast vattendraget. Bättre utformning är istället att bygga upp skyddade klack/mur av grövre material mot vattendraget. Vidare kan olika reningstekniker minska risken för grumling och sedimentation till vattendrag (Banverket, Tyrens och Vägverket, 2008). Sedan länge har sedimentationsfällor nyttjats för att förhindra slam och sediment att transporteras vidare längs ett vattenflöde. Åtgärden anses medför gott resultat från för partikar från finsand och grövre. Sedimentationsfällor upprättas och ska vara funktionsdugliga innan schaktningsarbeten etc. företas inom avsett område. Det finns flera olika varianter av sedimentationsfällor, vissa byggs på platsen, andra är transportabla eller naturliga (Ibid.). 74 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Skogsstyrelsen bedömer med underlag av genomförd naturvärdesinventering, att sedimentationsrisken vid kabeldragning och dikning längs med befintliga och planerade vägar inom projektområdet endast utgör en liten risk. Naturvärdesinventeringen återfinns i Bilaga 13. Endast Öretjärndalsbäcken är ett större naturligt och flödande vattendrag i området. Ingen placering av infrastruktur eller vindkraftverk kommer att ske i nära anslutning till detta vattendrag eller i de våtmarksområden/Källmyrtjärnen som vattendraget avvattnar. I nuläget korsas Öretjärndalsbäcken av en befintlig skogsbilväg med 2 vägtrummor. I avsnitt 7.5 - Naturmiljö redovisar Bolaget hur våtmarksområden inom projektområdet ska undantas från påverkan vid anläggningsarbeten i form av placering av vindkraftverk, vägdragning och tillhörande infrastruktur. Enkla åtgärder för motverka grumling och sedimentation kan vara att: Vid avtäckningen av markområden följs jordlagren Begränsa området med öppen jord Kontrollera koncentrationer av det som rinner av Skydda jorden med vegetation etc. Planera arbetet så erosionsskydd finns tillgängligt och kan anläggas på avtäckta ytor Undvika avrinning under byggtiden Upprätta sedimentationsfällor så när källan som möjligt. Branta slänter medför stor risk för erosion som kan ge grumling Bolaget gör bedömningen att utformningen av vindkraftparken med tillhörande infrastruktur, utformas på ett sådant sätt att strandskyddet inte berörs inom projektområdet. Skadeförebyggande åtgärder för mark och hydrologi Bolaget kommer att vidta försiktighetsmått och skadeförebyggande åtgärder för att begränsa skador vid anläggningsarbeten. På arbetsytor för kranbilar, arbetsbodar och upplagsplatser för material, kan markskiktet till stora delar efterbehandlas. Innan anläggningsarbetena påbörjas kommer en geoteknisk undersökning av området att genomföras. Vid markarbete såsom schaktning kommer försiktighet att iakttas så att markskador minimeras. Detta gäller särskilt i branta slänter där i allmänhet risk för erosion som kan ge grumling föreligger. Upplag av massor kommer att efterbehandlas efter byggtidens slut. Efterbehandling av mark kommer att göras. I vissa fall kommer den borttagna jordmånen att kunna återföras. Vägdragningen inom projektområdet har korrigerats enligt Skogsstyrelsens rekommendationer för att reducera risken för sedimentation, mer härom i avsnitt 7.5 - Naturmiljö. Vid behov under schaktningsarbeten kommer åtgärder att vidtas för att motverka grumling och sedimentation. Vid anläggande av diken i samband med kabelschaktning ska dikena sluta innan de mynnar i vattendragen. Vid behov kommer sten- och bergkross nyttjas för att är förhindra erosion i slänter och diken till vattendrag. 75 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 7.5 För att störa vattnets avrinning så lite som möjligt anläggs vägtrummor där så erfordras för att bibehålla naturliga flöden. Inget avlopp kommer att finnas i tillfälliga arbetsbodar/servicebodar. N A TU R M I LJ Ö Under samrådsmötet med Bräcke kommun och Länsstyrelsen Jämtlands län, framförde Länsstyrelsen vikten av det företas någon form av naturinventering inom området där vägar och vindkraftverk placeras. Skogsstyrelsen har på uppdrag av Bolaget genomfört en fältinventering med avseende på nyckelbiotoper och naturvärden, se vidare under Naturvärdesinventering. Rapport från fältinventeringen återfinns i sin helhet i Bilaga 13. Omfattningen av inventeringen framgår av Karta 23. Karta 23. Visar Skogsstyrelsens inventeringsområde med avseende på naturvärden. Naturvärdesinventering I området har det utförts en naturvärdesinventering av Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen har undersökt avtalat område med fokus på att kartlägga nyckelbiotoper och områden med högre naturvärden. Omkring varje vindkraftverk, med en radie av 100 meter från planerad placering, inventerades området på naturvärden. Planerad utformning av vindkraftparken med anläggning av nya vägar och breddning/förstärkning av befintliga vägar, har inventerats ur ett miljöperspektiv. Bedömning av sedimentationsrisken vid kabeldragning och dikning längs med vägarna har utförts inom inventeringen. Skogsstyrelsen har även framlagt förslag på preventiva åtgärder som förhindrar sedimentation. 76 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Sammanfattning - Naturvärden Genomförd inventering kunde inte påvisa några nyckelbiotoper eller områden med höga naturvärden där vindkraftverk planeras. En viss risk för sedimentation föreligger utefter mindre partier av planerad nyanläggning av väg. Skogsstyrelsen redovisar förslag till ny vägdragning för att förebygga sedimentationsrisken. Inom projektområdet, i synnerhet det norra delområdet Sösjö, finns redan en god infrastruktur etablerat genom skogsbruket. Detta medför att anläggning av ny väg minskar väsentligt i detta område. I det södra delområdet Bröcklingberget finns en god befintlig vägstomme in i projektområdet. Uppskattningsvis krävs anläggande av 11 kilometer ny väg inom projektområdet. Vid den preliminära utformningen av nya vägar i området har områdets fysiska förutsättningar beaktats. Rådande topografi/lutning, infrastruktur, vegetation och hydrologiska förhållande har lagt grunden för utformningen. Tillgänglig information vad gäller natur- och kulturvärden samt våtmarksområden har beaktats i utformningen av vägnätet inom vindkraftparken. Därefter har Bolaget genomfört naturvärdesinventering och kulturinventering utifrån den preliminära vägdragningen. Justeringar har gjorts enligt rekommendationer från Skogsstyrelsen och Jamtli. Påverkan vad gäller kulturvärden redovisas i avsnitt 7.7 - Fornlämningar och Kulturmiljö. Samråd genomförs också med Svenska Kraftnät för att förlägga en viss del av den nya vägen i den befintliga kraftledningsgatan. Detta berör cirka 2 kilometer av väg vid Bröcklingberget. Konsekvenser för naturmiljön Projektområdet hyser som helhet få dokumenterade naturvärden. Vid beaktade av naturvärden så bedöms redovisad vägdragning samt förstärkning av befintliga vägar inte ge upphov till någon påtaglig påverkan på naturmiljön i området. Skogsstyrelsen gör även denna bedömning efter genomförd inventering. Planerad vägdragning framgår av Kartorna 24A och B på kommande sida. Öretjärndalsbäcken, vilket framgår av Karta 24A, rinner genom det norra delområdet Sösjö. Konsekvensera som kan följa vid påverkan på detta vattendrag redovisas under föregående avsnitt 7.4 - Mark och Hydrologi. Vattendraget korsas sedan tidigare av en skogsbilväg. 2 vägtrummor finns nedlagd vid passagen. En förutsättning för att påverkan och konsekvenserna på vattendraget bedöms som ringa är att Bolaget inte äventyra vattendragets flöde/karaktär eller ekologiska funktion i området. Bolaget gör bedömningen att vattendragets funktion och karaktär kan vidmakthållas genom upprättade av skadeförebyggande åtgärder. 77 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 24A. Visar preliminär vägdragning inom Sösjö. Karta 24B. Visar preliminär vägdragning inom Bröcklingberget. Kartorna 25A och B synliggör känsliga områden i form av våtmarker och vattendrag inom projektområ78 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 det. På dessa kartor har utformningen med vägar och placeringar av vindkraftverk lagts. I Sösjöområdet återfinns, vilket beskrivs tidigare, vattendraget Öretjärndalsbäcken. I övrigt finns inga vattendrag eller bäckar i detta område som skulle kunna påverkas av anläggande av infrastruktur. Såldes bedöms påverkan på övriga vattendrag eller bäckar i området som mycket liten. Området hyser våtmarker (definition sankmark från Lantmäteriets information) som inte dokumenterats som skyddsvärda eller med naturvärden. Mindre vattendrag eller diken finns i området men berörs inte av vägdragning eller placering av vindkraftverk. Från Skogsstyrelsen genomförda naturvärdesinventering i detta område framgår följande: Befintlig väg mellan vindkraftverk 14 - 15 kräver dikning och förstärkning. 16 - Uppställningsplats i ett område med planteringar av lärk och 50 årig tall. Sumpskog/myr i söder och öster om vägen med måttliga naturvärden. Ny väg mellan vindkraftverk 20-21, frisk-fuktig mark, bitvis blött. Enstaka surdråg. Ny väg mellan vindkraftverk 13-21, frisk-fuktig mark, ett surdråg. Med föreslagen utformning av vindkraftparken med placering av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur undviks i allt väsentligt passager över våtmarker. Förstärkningsarbeten på befintliga vägar inom området kan kräva dikning i viss omfattning, vilket dokumenteras av Skogsstyrelsen gällande vägen mellan vindkraftverken 14-15. Dessa åtgärder berör till uteslutande vägavsnitt som inte omges av anslutande vattendrag/våtmarker. Emellertid krävs försiktighet för att undvika negativ påverkan såsom igenslamning till sumpskog och sjö i sydost (Källmyrtjärnen) vid vindkraftverk 16. Bröcklingberget hyser betydlig färre våtmarksområden än området Sösjö. Ett fåtal mindre bäckar/diken rinner inom området. Två vattendrag i östra delen av projektområdet avvattnar två våtmarksområden med tillrinning ner till Körsmyrsjön. Mindre vattendrag eller diken berörs endast av vägdragning eller utplacering av vindkraftverk i anslutning till kraftledningsgatan. Karta 25A. Visar känsliga områden och utformning av vindkraftparken i området Sösjö, med korrigeringar enligt rekommendationer från Skogsstyrelsens genomförda naturvärdesinventering. 79 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 25B. Visar känsliga områden och utformning av vindkraftparken i området Bröcklingberget, med korrigeringar enligt rekommendationer från Skogsstyrelsens genomförda naturvärdesinventering. Från Skogsstyrelsen genomförda naturvärdesinventering i detta område framgår följande: Ny väg mellan vindkraftverk 1-2 går igenom ett 20 m brett sumpskogsparti. Förslagsvis korrigeras planerna med att vägen dras om 50 m längre söderut. Blött under kraftledning där förslag till ny väg mot vindkraftverk 10 och 3 inleds. Gamla lövträd i området till vindkraftverk 3 undantas från avverkning. Alternativt görs delningen av vägen mot vindkraftverk 10 och 3 tidigare för att erhålla en flackare väg mot vindkraftverk 10. Rundslinga för att knyta ihop ny väg med befintlig väg i anslutning till vindkraftverk 7 bör undvikas pga. risk för sedimentation ner efter den branta backen. Planerad väg mellan vindkraftverk 7-8 medför en cirka 30 m lång myrövergång. Risk för sedimentation vid anläggande av väg till vindkraftverk 9. Alternativ väg under kraftledningsgatan. Enstaka sälg och rönn med lunglav. Utformningen av vindkraftparken i detta område, med vägnät och placering av vindkraftverk berör få våtmarksområden, vattendrag/diken eller blötare partier. Sedimentationsrisk föreligger vid mindre avsnitt av planerad ny vägdragning. Ett sumpskogsområde berörs av vägdragning (inte i kartan, som korrigerats enligt Skogsstyrelsen). Anläggs väg på ett icke hänsynstagande sätt genom sumpskogen riskerar områdets hydrologi/vattennivå att påverkas. Detta skulle kunna föranleda att områdets karaktär som sumpskog förändras till ett torrare område. Följdverkningar av detta påverkar närliggande våtmarksområde öster om den planerade vägen. Detta våtmarksområde avvattnas vidare till Körsmyrsjön. Risk finns för att materialtransport ut från våtmarkområdet vidare till Körsmyrsjön kan öka när ny väg anläggs genom sumpskogsområdet. Omvänt, skulle även ingrepp i sumpskogsområdet kunna medföra att avrin80 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 ningen till Körsmyrsjön stängs av. Vattendraget mellan våtmarksområdet och sjön kan därmed torka ut och förändras i allt väsentligt för flora och fauna som är knuten till denna livsmiljö. Planerad väg mellan vindkraftverk 7-8 medför en cirka 30 m lång myrövergång. Detta kan på liknande sätt påverka vattenföringen genom våtmarken. Anläggs väg genom våtmarksområden utan hänsyn till områdets hydrologiska karaktär kan vattenföringen hindras av korsande väg, och därmed stänga av flödet mellan våtmarksområdena. Vidare kan barriäreffekter skapas för immobila organismer. Risk för sedimentation föreligger i anslutning till anläggande av ny väg inom vissa mindre partier inom Bröcklingberget. Påverkan från grumling och sedimentation från anläggande av ny väg i området bedöms vara som störst vid den rundslinga som planerats i anslutning till vindkraftverk 7. Här föreligger risk att material transporteras vid schaktningsarbeten och upplag av massor i anslutning till upptagning av ny väg. Påverkan genom eventuell materialtransport bedöms enligt Skogsstyrelsen inventering föreligga i den branta backen som löper ner mot de två mindre sjöarna i norr. Påverkan skulle främst beröra områden som ligger i direkt anslutning till den tänka vägen ner mot sjöarna. Sedimentering och grumling skulle kunna uppstå i arbetet med ny vägdragning för att bilda rundslinga till vindkraftverk 7. Sjöarna Körsmyrsjön och Långtjärnen förbinds med ett mindre vattendrag där den befintliga vägen passerar. Vattendraget skulle kunna sprida material och grumla vattenmiljön i sjöarna. Livsbetingelserna för fisk och andra organismer kan vid ett sådant scenario påverkas väsentligt. Enstaka äldre lövträd kan gå förlorade om inte försiktighetsmått vidtas vid anläggande av uppställningsplatser för vindkraftverken. Förutsatt att försiktighetsmått iakttas samt att skadeförebyggande vidtas, enligt redovisat nedan, bedöms påverkan på naturmiljön i området bli måttlig och icke beständig. Påverkan på dokumenterade naturvärden eller i övrigt dokumenterade skyddsvärda naturmiljöer i området, bedömer Bolaget som obetydlig i sin verksamhet. Skadeförebyggande åtgärder för naturmiljön Placering av vindkraftverken, vägar och tillhörande infrastruktur kommer att ske med hänsyn till våtmarksområden och vattendrag inom projektområdet. Vägdragningen styrs så lång som möjligt till att nyttja befintlig infrastruktur i området. Anläggning av ny väg styrs till fastmarkområden samt nyttjas den redan befintliga kraftledningsgatan för vägdragning när så är möjligt. Bolaget tar till sig och vidtar korrigeringar av anläggande av vägar enligt Skogsstyrelsens rekommendationer, i enlighet med genomförd naturvärdesinventering i området, för att minska risken för grumling/sedimentation av vattendrag och våtmarker. Vid väganläggning där markens beskaffenhet består av fint material kan materialskiljande lager av geotextil att användas. Geotextilen förhindrar att underliggande finkornigt material blandas med över grovkornigare överbyggnadsmaterial. Geonät kan användas vid anläggande av väg i områden med svag bärighet. Väg som anläggs över våtmark utformas så att de hydrologiska förhållandena bibehålls under vägkroppen, och därmed medför marginell påverkan på våtmarken. Elkablar kan inte förläggas vid sidan av vägkroppen, utan förläggs i separat kabelgrav eller i en polytenslang som förläggs direkt på marken. Slangen kommer då att över tid delvis döljas av uppväxande vegetation. För att förhindra att oönskade vattenkoncentrationer bildas vid anläggande av väg i slänter kan vägar byggas upp av grov genomsläppligt material, se Figur 12. Den slutliga utformningen av vägdragningen bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten. 81 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Passager över våtmark eller annan icke fast mark, eftersträvas, när så är möjligt, att göras enligt principen för flytande vägar, se Figur 11, för principskiss. Detta innebär att vägen byggs utan diken ovanpå våtmarken. Ingen utgrävning under vägkroppen sker, vilket medför att de hydrologiska förhållandena inte påverkas. För att säkerställa bärigheten, anläggs ett bärighetshöjande geonät över våtmarken. Över geonätet byggs vägkroppen upp med krossmaterial, som sedan varvas med ytterligare ett geonät för att öka bärigheten i vägkroppen. Väggkroppen byggs sedan vidare enlig skiss i Figur 5/Bilaga 3A. Figur 11. Visar principiell uppbyggnad av flytande väg på våtmark. Alternativ teknik vid anläggning av väg över våtmarksområden kan vara att bibehålla hydrologiska flöden genom att bygga upp en vägkropp med genomsläppligt material. Skogsstyrelsen framhåller denna teknik vid anläggande av ny väg mellan vindkraftverken 7-8, se Bilaga 13. Myren som ska passeras har ett ringa djup. Först grävs lämpligen myren ut och fylls med grovt krossmaterial för att vidmakthålla vattentransport genom myren. För att inte stänga av ytvattentransporten så läggs en väl dimensionerad vägtrumma ned. Tekniken kan även med fördel nyttjas vid byggande av väg i anslutning till våtmarksområden, som ett alternativ till flytande vägar. För att öka genomsläppligheten genom vägkroppen, och inte hindra vattentransport genom våtmarksområden, fylls terrassen med grovt krossmaterial. För att ombesörja eventuellt ytvattentransport över våtmarksområdet, nedlägges en noggrant dimensionerad vägtrumma. Då vägbankarna etableras i slänt kan förläggning av vägtrummor leda till oönskade koncentrationer av naturliga vattenflöden. En alternativ metod för att undvika detta är att eliminera behovet av konventionella vägtrummor genom att istället bygga upp vägkroppen av grovt genomsläppligt material, enligt principen i Figur 12 nedan. 82 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Figur 12. Alternativ metod för väguppbyggnad. Utgångspunkten vid nödvändiga passager vid vattendrag är att inte förändra vattendragens karaktär eller ekologiska förutsättningar/funktion. Försiktighetsmått och skadeförebyggande åtgärder kommer att vidtas vid arbeten i eller i nära anslutning till vattendrag: Markarbeten ska om möjligt genomföras under torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag. För att förhindra slamning i vattendrag och våtmark vid byggande av väg ska vägdiken avslutas tidigt så att vattnet kan infiltrera marken. Slamgropar kan anläggas i diken för att förhindra slamning. För att förhindra grumling och sedimentation vid behov, används och utformas adekvat sedimentationsfälla. Denna kan vara att halmbala utplaceras, och med jämna intervall byts ut, i vattendrag och diken. Anmälan om vattenverksamhet sker enligt 11 kap. 9a § MB vid anläggande eller ersättning av befintliga vägtrummor, samt vid övriga åtgärder som omfattas enligt 11 kap. 9a § MB. Vid förläggande av ny vägtrumma eller dylikt ska vatten och vattenlevande organismer kunna passera fritt. Bottensediment i vattendrag kommer i största möjliga mån att lämnas orörda för att begränsa påverkan på bottenlevande fauna och flora. 83 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 7.6 R OV F Å G L A R OC H ÖV R IG F A U N A En uppmärksammad risk med vindkraft är att fåglar kolliderar med vindkraftverkens rotorblad och torn. Det har visat sig att stora rovfåglar som örnar är en särskilt utsatt fågelgrupp när vindkraftverk placeras i olämpliga lägen i terrängen. Det beror på att stora rovfåglar utnyttjar uppåtvindar och därmed ofta rör sig på samma höjd som vindkraftverken. En annan möjlig risk är att kungsörnar blir störda under häckningen. Störning kan dels uppstå till följd av själva byggandet av vindkraftverken. Störning kan också ske genom en ökad mänsklig aktivitet i området som ett resultat av fler vägar och således bättre tillgänglighet. Rovfåglar För att säkerställa ett fullgott kunskapsunderlag vad gäller kungsörn, så har Enetjärn Natur AB, på uppdrag av Bolaget låtit inventera området med avseende på förekomst av kungsörn. Inventeringen består av två delar och återfinns i sin helhet i Bilaga 15A och B. Sammanfattning - inventering av kungsörn Området hyser inte några tidigare kända revir med kungsörn. Sedan tidigare är det känt att ett revir finns drygt 10 kilometer norr om området. Enligt kungsörnsgruppen i Jämland är stora delar av trakten ofullständigt inventerat. Inventeringsarbetet har initialt utförts med hjälp av följande metodik: Samtal med ornitologer i området eller den lokala kungsörnsgruppen Kart- och flygbildstolkning Fältstudie Under mars månad (2010), då kungsörnsparen spelflyger och aktivt markerar sitt revir inför häckning, genomfördes fältstudier. Från observationspunkter med god överblick efterspanades örnar med kikare och tubkikare. Alla observationer av kungsörn registrerades med tidpunkt och plats liksom med beskrivning av örnarnas beteende, flyghöjd och flygriktningar. Dessutom registrerades om möjligt ålder på fåglarna. I närområdet kunde flera örnar observeras och dokumenteras. Sannolikt rör det sig om två olika örnpar som observerades. Örnparen befann sig öster samt kring de norra delarna av om området. Möjlig häckning kan vara i nordostsluttningen av höjdplatån kring Hästtjärnberget, Lillmyrberget och Långtjärnberget. På grund av osäkerheten vid första inventeringstillfället så vidtogs en fördjupad inventering under sommaren. Inventeringen fokuserade på områden som bedömdes som troliga boplatsområden utifrån resultat av tidigare genomförd spelflyktsinventering. Spaning mot lämpliga berg och sluttningar, i kombination med genomsökning av lämpliga äldre träd genomfördes. Även vid detta tillfälle observerades örn flygande öster om området. Inventeringen föranledde följande generella slutsatser: Inga boplatser hittades, emellertid kan det inte uteslutas att kungsörnar hävdar revir i närområdet. Förmodligen sker häckning inte i det område som sommarinventerades. Möjlig häckning i år sker längre norrut från området. Observationer av örn under häckningstid fastställer att området med stor sannolikhet ingår i ett aktivt kungsörnsrevir. 84 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Kunskapen om påverkan från stora vindparker på kungsörnar är idag bristfällig. En planerad studie ska genomföras av SLU, vid några planerade vindkraftparker. Konsekvenserna för kungsörn anses främst vara kollisionsrisken med vindkraftverken, som därmed orsakar fåglarnas död. Vidare kan risk föreligga för störningar på häckningar under byggtiden, då den ökade mänskliga närvaron kan innebära att fåglarna störs och boplatser överges. Konsekvenserna blir såldes icke någon genomförd häckning. Konsekvenser för rovfåglar Kollisioner skulle kunna förekomma vid jakt inom vindkraftparken, då risk finns att örnar flyger in i tornen till vindkraftverken. Den befintliga 400 kV ledning som löper genom projektområdet, utgör i detta avseende en viss risk för kollisioner. Det interna kabelnätet grävs ned, så det föreligger ingen risk för kollison i detta avseende. Till det överliggande elnätet, vilket beskrivs under avsnitt 4.7 - Elnätsanslutning, kommer luftledning att dras från transformatorstation, vilken placeras i anslutning till projektområdet. Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder kommer att återges med en separat ansökan som inges av den aktör som söker nätkoncession. Med de inventeringar som Bolaget företagit för att utreda förekomsten av kungsörn i eller i anslutning till projektområdet, görs bedömningen att risk för kollisioner är liten. Den risk som redan föreligger för kollison med befintlig kraftledning, bedöms inte förstärkas ytterligare genom uppförande av vindkraftparken. Vidare bedömer Bolaget att det inte krävs några ytterligare skadeförebyggande åtgärder, utöver att det interna kabelnätet grävs ned inom vindkraftparken. Fåglar Jämtlands läns ornitologiska förening (JORF) har tillsänts samrådsunderlag för yttrande tidigt under samrådsprocessen. Något svar har inte erhållits. JORF har arbetat fram en policy för vindkraft där följande gäller för lokaliseringar av vindkraft: De enda områden där vindkraften ur naturvårdshänseende är acceptabel är redan hårt kulturpåverkade sådana. Främst menar vi då områden där aktivt skogsbruk bedrivs med hyggen, skogsbilvägar och kraftledningar. Vindkraftutbyggnad bör inte ske i fjällen eller i naturskogar, sumpskogar, myrar och andra för fåglarna värdefulla våtmarker. Stor försiktighet måste iakttas vid vattendrag och sjöar. Vid uppförande av vindkraftverk bör en artspecifik buffertzon hållas till kända, mångårigt nyttjade boplatser för stora rovfåglar. Naturreservat, Natura 2000-områden, IBA-områden, fågelskyddsområden och andra naturskyddade områden måste undantas från vindkraftutbyggnad. Effekter på fåglar från vindkraft utgörs av barriäreffekter, habitatsförluster och kollisionsrisker. Barriäreffekt medför att fåglarna ändrar flygriktning till följd av en vindkraftpark, och kan vara allt från en liten kursändring till att fågeln inte vågar flyga förbi vindkraftparken. Barriäreffekten har enligt studier (Vindval, Martin Green) en mycket liten påverkan på fågelpopulationer. En uppvisad barriäreffekt bör istället ses som ett sätt att minska kollisionsrisken. Habitatsförluster innebär att livsmiljön för fåglarna påverkas. Många arter häckar tätt inpå vindkraftverk, vilket har visat sig ge små effekter på häckande fåglar. Det förkommer att fåglar dödas genom kollisioner med vindkraftverk. Särskilt stor risk föreligger på stora rovfåglar. Idag dödar trafik, luftledningar, byggnader, master, stängsel mm. 10-100 gånger fler fåglar än vad vindkraftverk kommer att göra vid ett scenario med utbyggnad av 6 000 vindkraftverk (Vindval). Artportalen är en samlingsplats för rapportering av arter bland annat fåglar. Rapporteringssystemet förvaltas och utvecklas av ArtDatabanken, SLU med finansiering av Naturvårdsverket och på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) i samarbete med Club 300. Rapportering till artportalen görs av 85 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 frivilliga och kvalitetsgranskas i efterhand av ansvariga i SOF. ArtDatabanken ansvarar för skydd och sekretess av känsliga arter. Vid en sökning i Artportalen 2009-2010 fanns följande arter dokumenterade i närområdet: björktrast, grönsångare, gulsparv, järpe, korp, ladusvala, lavskrika, nötskrika, orre, sidensvans, skrattmås, storspov, strömstare, större hackspett, svarthätta, talltita och tretårig hackspett. Från lokal ornitolog har information framförts avseende häckning av smålom i Stortjärn samt orrspel och häckningar av tofsvipa och storspov i myrområdena rakt norr om Stortjärn. För smålom, som häckar i Stortjärn, har flygrutterna till och från häckningen identifierats. Vid myren norr om Stortjärn finns en spelplats för orre. Se Bilaga 16, för korrenspondens i ärendet. Karta 26. Visar häckning av smålom, flygrutter samt myrområden för orrspel och häckning av storspov och tofsvipa. Det kan konstateras att den troliga rutten (nordligaste) ligger tämligen tätt omkring de två sydligaste vindkraftverken. En liten del av den säkra rutten hem ligger inom projektområdet, så det kan ju vara troligt att den nordligaste osäkra rutten hem nyttjas. Det skulle alltså kunna föreligga en risk för kollison med vindkraftverken. Detta skulle främst avse den smålom som häckar i Stortjärnen. I Artdatabanken redovisas smålommen som nära hotad (NT). Reproduktionsdugliga individer skattas till 3 200. Arten häckar villigt i mindre tjärnar. Hot mot dessa tjärnar, och därmed mot artens reproduktion, härrör från dikningar och resningar av utlopp som sänker eller påverkar vattennivåerna. Även dikningar för skogsbruksändamål i närbelägna marker kan medföra att påverkan sker på smålommens häckningstjärnar. Smålommen tycks vänja sig vid permanent och regelbunden störning från trafikerade vägar och eller från permanenta bostäder i närheten. Av kartan framgår även att det sydligaste vindkraftverket ligger drygt 500-800 meter från Stortjärnens vattenlinje. För att säkerställa säkerhetsavstånd om 1 000 meter (till Stortjärnen) enligt hänvisning till SOF, krävs att 2 vindkraftverk plockas bort. Det finns inte någon möjlighet att flytta dessa. Vidare anger SOF 1 000 meters skyddsavstånd till spelplatser för tjäder. Avståndet till kanten på myrområdet där ett 86 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 omfattande orrspel förekommer, är 350-400 meter. Tillämpning av skyddsavstånd enligt SOF skulle medföra att de 2 sydligaste vindkraftverken måste plockas bort. Bolaget anser inte att SOF skyddsavstånd kan tillämpas strikt i områden som redan är exploaterade av skogsbruk eller annan verksamhet. Vindkraftverk eller tillhörande infrastruktur kommer inte dras eller placeras i områdena vid Stortjärn eller omkringliggande myrområden. Risken för kollisioner med vindkraftverk föreligger alltid, men den bedöms som liten i detta avseende då koncentrationen av fåglar i området inte dokumenterats som särskilt hög. Störningar på Stortjärn och omkringliggande myrområden anser Bolaget inte bli markant från vindkraftparken. Den störning som pågående markanvändning utgör, främst skogsbruket, torde vara en större risk/källa till störningar på området omkring Stortjärn. Risk för kollisioner föreligger, men anses vara av ringa betydelse i jämförelse med befintlig kraftledning, jakten och skogsbruket som bedrivs i området. Vägdragning och andra anläggningsarbeten utgör ingen betydande påverkan på häckningslokalen för tofsvipa, storspov eller smålom. Inga anläggningsarbeten kommer att företas i dessa områden där fåglarna häckar, eller där orrspelet pågår. Under byggtiden, som pågår cirka 2 år, skulle känsliga arter eventuellt undvika myrområdet där orrspel pågår. Efter byggtiden så bör detta kunna återgå till det normala med återvändande av eventuellt känsliga arter. Vad gäller i avseende på lokalisering, så uppfyller lokaliseringen för Bröcklingbergets Vindkraftpark JORF:s policy för vindkraft på ett tillfredsställande sätt. Det ansökta området för verksamheten är sedan tidigare påverkat av kommersiellt skogsbruk med hyggen, skogsbilvägar samt genom den 400 kV kraftledningsgata som löper genom hela området. I övrigt i eller i nära anslutning till projektområdet, finns inga naturreservat, natura 2000 områden IBA-områden eller fågelskyddsområden. JORF anser i övrigt att områden såsom myrar, naturskogar och myrar bör undvikas vid etablering av vindkraft. Även i detta avseende bedömer Bolaget att lokaliseringen är lämplig, förutsatt att vindkraftparken planeras med hänsyn till naturmiljön. Sammantaget görs bedömningen att vindkraftparken kan byggas och drivas utan någon betydande påverkan på beståndet av fåglar i området. Fladdermöss Att fladdermöss dödats vid vindkraftverk har uppmärksammats i olika studier. En pilotundersökning för att utreda orsakerna till sådana olyckor genomfördes år 2002-2003 av SLU. En hypotes var att ljudet från rotorbladen skulle attrahera fladdermössen, men detta visade sig inte vara fallet. Däremot upptäckte man att jagande fladdermöss attraherades av ansamlingen av insekter runt vindkraftverken. Orsaken till att insekterna samlades där kan bero på värmeutstrålningen från vindkraftverken. Störst risk för fladdermöss finns troligen längs vissa kuster och i andra områden som har rik tillgång på insekter, speciellt på hösten. Ahlén (2010) har påvisa att kollisioner med dödlig utgång för 6 olika arter i södra Sverige. Sammantaget har 360 vindkraftverk studerats under 2002 och 2008-2009. Studierna påvisar en klar koncentration där fler kollisioner observerats i kustnära lägen. Vid landbaserad vindkraft tycks lokalisering och verkens benägenhet att dra till sig insekter vara avgörande för risken för kollisioner. En hög koncentration av fladdermöss inom ett vindparksområde ökar risken för kollisioner. I östra Jämtland har länsstyrelse tämligen nyligen genomfört en studie avseende förekomst av fladdermöss. Resultatet blev att man fann 6 olika arter, varav två som inte tidigare var känd inom länet. Sedan tidigare var endast nordisk fladdermus, brandts- och mustaschfladdermus samt vattenfladdermus kända i Jämtland. Vanligast är vattenfladdermusen och nordisk fladdermus. Nedan följer en kort beskrivning av de 4 tidigare kända arterna i Jämtland. Information härrör från Jordbruksverket (2000). 87 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Nordisk fladdermus, landets vanligaste art, uppträder i hela landet. Förekommer ofta i stora kolonier inne byggnader. Födosöker i det öppna landskapet och fångar insekter i gläntor. Tillhåll sommar som vinter i byggnader. Brandts fladdermus är tämligen allmän, med utbredning från söder upp till och med Västerbottens län. Arten är en utpräglat skoglevande, och återfinns sällan i det öppna lanskapet. Den förekommer i barroch lövskog, där den jagar i gläntor och bryn. Håller till i byggnader under sommar men kan under vintern uppsöka gruvor, grottor, etc. Mustaschfladdermus återfinns upp Jämtland och anses vara tämligen allmän. Den är mycket lik brandsfladdermusen, både vad gäller utseende och krav på livsmiljö. Håller till i träd eller byggnader under sommaren, för att till vintern även söka upp gruvor, grottor, brovalv, etc. Studier tyder på tendenser att mustaschfladdermusen föredrar något mer näringsrika områden, såsom lövskogsområden i anslutning till sjöar. Brandsfladdermusen tycks återfinnas i och föredra triviala barrskogar. Vattenfladdermus är en vanlig art med utbredning upp till Jämtland och Västernorrlands län. Förekommer allmänt vid sjöar och vattendrag där den jagar insekter genom att flyga tätt över vattenområden. Den påträffas även i barr- och lövskog, där den jagar insekter i anslutning till krontaket eller i bryn och gläntor. Kan på sommaren hålla till i träd, byggnader, grottor och brovalv. Övervintrar i gruvor, grottor och jordkällare. Lämpliga miljöer/landskap Arterna föredrar olika miljöer. Vissa arter är mer krävande än andra. Ett stort område som hyser olika mosaiker av landskap, hyser såldes möjligheter till fler olika arter av fladdermöss. Generellt är ängs- och hagmarker, parker och andra områden med glest trädbestånd gynnsamma miljöer för fladdermöss. Halvöppna landskap med inslag av lövskog, bryn, hagmark och hagmark är gynnsamt för insektsproduktion, vilket lockar fladdermöss. Dessa marker hyser ofta också ett stort inslag av ihåliga träd för bohålor. Andra väsentliga miljöer är gles ädellövskog med inslag av fuktiga partier, gärna med tillgång till gamla byggnader/hus, vilka tjänar som koloni- och övervintringsplatser. I anslutning till fuktiga/vattenområden kläcks mycket insekter under våren, vilket bli en viktig födotillgång efter övervintringen. Konsekvenser för fladdermöss Det finns betydlig färre arter och individer av fladdermöss i tät barrskog. De arter som kan förväntas påträffas i Norrland är nordisk fladdermus och brandts fladdermus. Enhetliga och likåldriga barrskogsområden hyser i synnerhet få individer. Fladdermöss har svårt att flyga mellan alla hinder, samt är tillgången på insekter i allmänhet klent. I områden med större variation av trädslag, ålder och luckighet och fler blöta partiet med större inslag av löv, påträffas relativt talrikt med fladdermöss. Ingen art har observerats att föredra födosök över kalhyggen. Emellertid finner man ibland fladdermöss i hyggeskanter. Fladdermöss undviker stora öppna områden såsom hyggen för att inte exponera sig för predator som hökar, falkar och ugglor. Vidare hyser öppna områden i allmänhet betydligt lägre koncentration av insekter, vilket gör kalhyggen och liknande öppna områden mindre väsentliga vid födosök. Utifrån beskrivning ovan bedöms nordisk fladdermus och brandsfladdermus, och lokalt även vattenfladdermus, förekomma i området. Vattenfladdermus kan tänkas förekomma vid vattenområdet Källmyrtjärnen. Arten jagar sedvanligt tätt över vattenområden. Inga vindkraftverk har placerats i anslutning till detta vattenområde. De andra arterna kan förekomma i det övriga området. Omkring området finns betydligt mer gynnsamma miljöer med byggnader, öppna områden, ängs- och hagmarker samt fuktiga och öppna vattenområden. Områdets öppenhet, genom kalhyggen och planteringar av ungskog är relativt stora. Förekomsten av fladdermöss bedöms vara betydligt större i dessa kulturpåverkade områden. 88 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Området består till stor del av ensartat barrskog med litet inslag av lövskog och öppna vattenområden. Sammantaget görs bedömningen att området i allt väsentligt har en sådan karaktär att det inte anses vara en attraktiv miljö för fladdermöss. Detta innebär inte att det inte förekommer några fladdermöss inom området. Däremot bedöms koncentrationen av fladdermöss vara låg, vilket minskar risken för kollisioner. Däggdjur Samtliga av de större rovdjuren finns representerade inom kommungränsen. Björn och lo har fasta stammar inom kommunen. Varg och järv gör tillfälliga besök då och då. I övrigt domineras djurlivet i kommunen av de arter som i allmänhet förekommer i de norrländska skogarna. Bland de större däggdjuren kan nämnas att älg, rådjur, hare och räv frekvent rör sig inom området. Tidigare nämnda större rovdjur uppehåller sig kortare perioder i området. Påverkan från ljud av vindkraftverk på däggdjur i skogsmiljö är i allmänhet bristfälligt undersökt. Störst påverkan och störning torde härröra från den ökande mänskliga närvaron i området under byggtiden. Genom forskningsprogrammet Vindval har det visat sig att tama eller vilda däggdjur inte påtagligt påveras av vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2010b). Störningar som framförallt har påvisat är kopplade till anläggningsfasen. Den samlade ytan som exploateras varaktigt genom vägar och annan infrastruktur, samt kringverksamhet som transporter vid service och underhåll kan också påverka djurlivet i närområdet (Boverket, 2009b). Särskilt bör det beaktas om det finns skyddsvärda arter i området. Konsekvenser för däggdjur Störningar på däggdjur i området skulle kunna förekomma under den begränsande byggtiden. Vissa däggdjur kan tänkas undvika området under byggtiden pga. den ökande mänskliga närvaron och buller från arbetsmaskiner etc. Störningskänsliga arter som kan tänkas lämna området för störningar som förekommer under byggtiden, bedöms återvända när byggtiden har upphört. De långsiktiga konsekvenserna för påverkan på däggdjur bedöms inte vara betydande, då berörda arter bedöms vara anpassningsbara och återvända till området när störningar i allt väsentlig upphört. Påverkan under själva driftfasen bedöms inte medföra några betydande konsekvenser. Enstaka arter som är förhållandevis känsliga eller immobila skulle kunna påverkas av nya vägar som byggs inom projektområdet. Vägarna kan skära av och fragmentera den tidigare livsmiljön. Sedan länge är området påverkat av skogsbruk och skogsbilvägar samt kraftledning som gör att området redan är exploaterat. Befintliga kalhyggen, samt kända planerade avverkningar, upptar en väsentligt större exploateringsyta än det som krävs för vindkraftparken. Tillkommande vägar kommer att göra området mer fragmenterat för känsliga och immobila arter. Det pågående skogsbruket, med exempelvis större avverkningar, bedöms påverka naturmiljön och livsbetingelserna för fåglar och däggdjur betydligt mer än anläggande av en vindkraftpark. Skadeförebyggande åtgärder för fåglar och däggdjur Flera av de skadeförebyggande åtgärder som Bolaget åtar sig för att hindra påverkan på naturmiljö och hydrologi i området, enligt avsnitten 7.4 - Mark och hydrologi och 7.5 - Naturmiljö, utgör sådana åtgärder som skyddar och bevarar områdets funktion och därmed livsbetingelserna för fåglar och däggdjur. Bolaget gör bedömningen att de övergripande skadeförebyggande åtgärderna som presentartas i nämnda avsnitt till stor del tjänar till att förebygga att fåglar och däggdjur påtagligt påverkas på ett negativt sätt. Bolaget vidtar vidare följande skadeförebyggande åtgärder i arbetet med att minska påverkan på fåglar och däggdjur i området: Befintlig infrastruktur nyttjas så långt som det är möjligt inom vindkraftparken för att inte öka 89 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 fragmenteringen av området ytterligare. Ny väg anläggs med försiktighetsmått och hänsyn till naturmiljön och hydrologin i området. 7.7 Anläggningsarbeten ska inte exploatera kända områden som används för orrspel eller häckning hos tofsvipa och storspov. Det gäller vidare att Stortjärnen, där smålom häckar, också undantas för exploatering eller åtgärder som kan påverka livsmiljön i eller omkring denna tjärn. Vid avverkning för anläggande av infrastruktur ska skogspartier med grövre lövträd så långt som möjligt undantas. Detsamma gäller äldre träd som kan utgöra potentiella bohålor för hålbyggande fåglar. Skadeförebyggande åtgärder som redovisats enligt avsnitten 7.4 - Mark och hydrologi och 7.5 Naturmiljö, ska medföra att områdets funktion och hydrologi vidmaktshålls. Det interna kabelnätet grävs ned inom vindkraftparken, vilket eliminerar risken för fåglar att kollidera. Bolaget arbetar för att elledningar och ledningsstolpar utformas så att risken för kollision och strömgenomgång för fåglar minimeras. F O R NL Ä M NI NG A R OC H K U LTU R MI L J Ö Efter genomförd kulturhistorisk karakterisering av området, har Bolaget gått vidare med en arkeologisk utredning inom området där vindkraftverk och vägar projekteras. Omfattningen av den arkeologiska utredningen framgår av Karta 27. Placering av vägar och vindkraftverk inom projektområdet framgår av Kartorna 28A och B. Den arkeologiska utredningen syftar till att säkerställa att inga forn- eller kulturlämningar skadas av de markarbeten som byggnationen av vindkraftparken kan med medföra, samt utgöra underlag för Länsstyrelsen Jämlands län kommande prövning enligt lagen (1988:950) om kulturminnen mm (Kulturminneslagen). Utredningen omfattar även en analys och bedömning av Bolagets påverkan på identifierade kulturhistoriska värden. Sammanfattning - Arkeologisk utredning En arkeologisk utredning i fält genomfördes under sommaren av Jamtlis arkeologisektion, se Bilaga 17. Vid utförande utgick man från vindkraftverkens placering samt ny vägdragning i vindkraftsparken. En radie av drygt 100 meter omkring vindkraftverken beaktades. Även vägdragningen inom vindkraftparken inspekterades. Efter genomförd utredning nyregistrerades 15 lämningar, varav två utgjorde ny bedömning av tidigare registreringar. 14 lämningar bedömdes vara av karaktär övrig kulturhistorisk lämning och 1 lämning bedömdes som fast fornlämning. Fasta fornlämningar åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen. Eventuell påverkan på en sådan fornlämning kräver beslut och godkännande av Länsstyrelsen. I Skogsvårdslagen hänsynsparagraf ges skydd åt övrig kulturhistorisk lämning. Den fasta fornlämningen som registrerades, utgörs av en fäbodlämning. De övriga 14 lämningar avser 9 kolbottnar, 4 husgrunder från historisk tid och 1 fossil åker. 90 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 27. Visar Jamtlis inventeringsområde vid den arkeologiska utredningen. Konsekvenser för fornlämningar och kulturmiljön Den arkeologiska utbredningen konstaterar: Inom projektområdet återfinns sammanlagt 10 olika lämningar. 1 av dessa lämningar har status fast fornlämning och skyddas således enligt lagen (1988:950) om kulturminnen mm (Kulturminneslagen). Lämningen, Rönnbergsvallen, utgörs av en Fäbod, cirka 240x25-120 meter, bestående av 1 röjningsröse, 1 grop och öppna ytor. Övriga 9 lämningar faller under Skogsvårdslagens hänsynsparagraf. Lämningarna består av kolningsanläggningar och husgrunder, vilka främst återfinns inom Bröcklingberget. Dessa lämningar skyddas inte mot påverkan enligt lagen (1988:950) om kulturminnen mm (Kulturminneslagen). Att inga fasta fornlämningar kommer att beröras av planerade arbeten, enligt planerad utformning av vindkraftparken. Planerad ny vägdragning löper genom en övrig kulturhistorisk lämning. Vidare ligger en husgrund i planerad ny vägsträckning. Ytterligare övriga kulturhistoriska lämningar återfinns inom 10 meter från befintlig eller planerad ny väg. Nio st. övrig kulturhistorisk lämning ligger inom 50 meter från planerad ny väg. Dessa har ej skydd av Kulturminneslagen utan skyddas enligt Skogsvårdslagens hänsynsparagraf. I korthet innebär det att avverkningar, markberedning och skogsbilvägar skall planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Kraven på hänsyn får dock inte vara så omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Skogsvårdslagen hanteras av Skogsstyrelsen. 91 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 28A. Visar preliminär vägdragning inom området Sösjö. Justeringar av vägar har gjorts enligt rekommendationer från Jamtli. Karta 28B. Visar preliminär vägdragning inom området Bröcklingberget. Justeringar av vägar har gjorts enligt rekommendationer från Jamtli. 92 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 I en vidare kulturlandskapssyn kan man ej hävda att de planerade arbetena kommer att medföra någon större skada på miljön för fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Slutsatserna för detta grundar sig på att det är mycket få lämningar i områdena. Lämningarna kan utan större insatser bevaras och lämningarna representerar ej omistliga värden utan utgör ett litet representativt urval av den sorts lämningar som normalt sett finns i dessa typer av skogslandskap (Hansson, 2010). Landskapet som idag återfinns inom och i anslutning till projektområdet är till stor del präglat av det moderna skogbrukets produktionslandskap, och har mycket lite gemensamt med det landskap som rådde då lämningarna var i bruk. Den miljö- och kulturlandskapspåverkan som kommer att ske om vindkraftparken med tillhörande vägar byggs är snarast att söka i de utblickar som kommer att förändras för närliggande byar, utanför själva vindkraftparken (Ibid.). Skadeförebyggande åtgärder för fornlämningar och kulturmiljön Under anläggningsfasen är det aktuellt med olika schaktningsarbeten för att skapa tillbörlig infrastruktur i området. Dessa arbeten ska utföras med hänsyn till befintliga lämningar samt med försiktighet enligt Skogsvårdslagens hänsynsparagraf. 7.8 Dokumenterade lämningar i området ska märkas upp för att inte påverkas vid anläggningsarbeten. Justeringar av vägar har utförts enligt rekommendationer i rapporten för arkeologisk undersökning, se Karta 28A och B. Vindkraftverk och vägar anläggs så att inte lagskyddade fornlämningar skadas. Påträffas en lämning under schaktningsarbeten eller annat arbete, avbryts arbetet omedelbart i anslutning till den berörda lämningen. Incidenten rapporteras omgående till Länsstyrelsen. F R ILU F TS L IV OC H TU R IS M I området är friluftslivet och turismen begränsad, och jakten utgör det främsta värdet för allmänhetens brukande av området. Två olika jaktlag jagar inom projektområdet. Inom projektområdet finns inga större sjöar eller vattendrag, vilket medför att fiske inte bedrivs in någon nämnvärd omfattning. Av Gimåedens totala längd, 55 kilometer, så löper 2,5 kilometer av leden rakt igenom projektområdet. Från samråd med allmänheten har det inte framkommit någon information som tyder på att denna del av vandringsleden frekvent används. Det finn inga allmänna skoterleder i området, men det förekommer skoteråkning i den kraftledningsgata som återfinns i området. På Kristenberget cirka 500 meter över havet finns ett utsiktstorn. Utsiktstornet är i gott skick och ägs av bystugeföreningen. Tornet ligger 600 meter väster om projektområdet. På lämpliga ställen i anslutning till vindkraftparken kommer Bolaget att sätta upp informationsskyltar om Bröcklingbergets Vindkraftpark. Information kommer att ges för den specifika vindkraftparken, men även för förnyelsebar energiproduktion i allmänhet. Syftet är att informera och göra allmänheten intresserad av vindkraftparken. Konsekvenser för friluftsliv och turism Jakt och fiske samt friluftsliv kommer att vara möjligt även vid etablering av vindkraft. Känslan av att vistas orörd natur, vilken är en viktig del av jakt-, fiske- och friluftslivets dragningskraft, kommer att påverkas. Inom vindkraftparken, och i synnerhet i närområdet till vindkraftverk, kommer nya ljud- skugg- och synupplevelser påverka den tidigare miljön och landskapsbilden. Området är inte sedan tidigare tyst och opåverkat, utan landskapbilden och miljön är starkt påverkat genom skogsbruket med tillhörande vägar, samt den stora kraftledningsgata som löper genom hela området. En förhöjd ljudnivå förekommer redan under vissa perioder i området. 93 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Utsikten från tornet i Sösjö kommer at påverkas av vindkraftparken. Vid utblick mot öster kommer vindkraftparken att vara väl synlig. Vid utblick västerut, över Revsundssjön och mot Åreskutan, kommer inte vindkraftparken ligga inom synfältet. Vindkraftparken kommer att bli dominerande vid utsikten österut. Utsikten över det öppna landskapet med vatten och fjäll ligger mot väster, och påverkas därmed inte vid uppförande av vindkraftparken. Påverkan på Gimåleden kommer att ske genom vindkraftverkens framträdande roll i landskapsbilden, samt genom ökad nivå vad gäller ljud och skuggor i området. Vandringsledens karaktär inom projektområdet, där den löper i skogsbilvägen med omkringliggande produktionslandskap, bedöms redan påverka vandlingsledens eventuella natur- eller kulturvärden. Vindkraftparken bedöms inte påverka några reella värden för Gimåleden i området. Några allmänna skoterleder påverkas inte av lokaliseringen för vindkraftparken. Kraftledningsgatan inom projektområdet, som används för skoteråkning, kan innebär en viss risk, se avsnitt 7.16 - Risker. Området hyser redan god tillgänglighet genom den befintliga infrastrukturen. Vindkraftparken förbättrar infrastrukturen, genom förstärkning och förtätning av vägnätet, och därmed också tillgängligheten till området. Detta kan få positiva effekter för jakten, friluftslivet med bär- och svampplockning samt för allmänheten att tag sig ut i området. Vindkraftparken kan tillgängliggöras och därmed bli ett lättbesökt utflyktsmål, där allmänheten kan bilda sig en egen uppfattning om verksamheten. För många kommer vindkraftsanläggningen att utgöra ett mäktigt inslag som visar hur människan tillvaratar naturkrafterna. Verksamheten kan utgöra en positiv tillgång som genererar förnybar el, och även bli ett attraktivt turistmål i sig. För några personer kan dock konsekvenserna bli större om de upplever att det ursprungliga intrycket av naturmiljön i området till viss del går förlorad vid åsynen av vindkraftparken. Området kommer inte att stängas av för allmänheten. Efter sammanvägning, enligt ovan, så bedöms påverkan på friluftsliv och turism i området begränsas till potentiella risker till att vistas inom närområdet, samt att utsiktstornet i Sösjö påveraks i allt väsentligt vid utblick mot öst. Riskerna och skadeförebyggande åtgärder redovisas i avsnitt 7.16 - Risker. Positiva konsekvenser av vindkraftparken bedömer Bolaget bestå i att området blir mer lättillgängligt för allmänheten som är intresserade av vindkraftparken eller för andra former av friluftsliv. Bolaget gör bedömning att inga skadeförebyggande åtgärder behöver vidtas. 7.9 A RE E LL A N Ä RI NG A R Den pågående markanvändningen i området är i huvudsak bedrivande av skogsbruk. Till 95 % ägs marken inom projektområdet av privata skogsbrukare. Två större planerade avverkningar ligger i sydöstra delen av området Bröcklingberget. Ett vindkraftverk och mindre vägdragning är planerat till detta område. Markerna nyttjas även för renskötsel, vilket redogörs i avsnitt 7.10 - Rennäring. Konsekvenser för areella näringar I princip är markområden mellan vindkraftverk fortsättningsvis användbara för skogsbruk. Vindkraftverken i sig tar en liten yta i anspråk. Anläggningarna inklusive fundament, vägar, kabeldragning, transformatorstation och dylikt ianspråktar i storleksordningen någon procent av en vindkraftparks totala yta. Framdragning av tillfartsvägar i kuperad skogsterräng ianspråktar produktionsarealer för skogsbruket, men kan också gynna skogsägaren genom att marken blir mer tillgänglig för skogsbruksåtgärder. Möjligheten att kombinera skogsbruk med utbyggnad av vindkraft är gynnsamma. De goda förutsättningarna har flera orsaker: tillgång på mark, stor energianvändning, möjlighet att utföra teknisk service och administration på entreprenad etc. 94 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Flera vindkraftsetableringar har skett med skogsägare som delägare till anläggningen. Att sätta upp vindkraftverk på sin fastighet har blivit en möjlighet att få extra inkomster till skogs- och jordbruket. Skogsbruket påverkas marginellt genom anläggande av en vindkraftpark i området. Under utformning av vindkraftparken har vägar och vindkraftverk placerats med intentionerna om att inte påverka skog av stor ekonomisk betydelse. Vägar har om möjligt förlagts till hyggen, kraftledningsgatan och rågångar för att minimera produktionsbortfall från skogen. 7.10 R E N NÄ RI NG Konsekvenser för rennäringen Konsekvenserna på renskötseln i anslutning till Bröcklingbergets Vindkraftpark synliggörs i Bilaga 8. Bolaget föreslår iakttagande av försiktighetsmått, utformade av skadeförebyggande åtgärder samt kompensationsåtgärder för att minska påverkan på rennäringen, enligt nedan redovisat. Skadeförebyggande åtgärder för rennäringen Bolaget ska verka för att en projektgrupp upprättas med representanter från Jovnevaerie sameby och Bolaget. Projektgruppen kommer att mötas regelbundet för att diskutera verksamheten och dess påverkan på rennäringen. Diskussion avseende eventuella ytterligare skadeförebyggande åtgärder eller kompensationsåtgärder ska även diskuteras. Följande skadeförebyggande åtgärder föreslår Bolaget: Nya vägar kommer att i möjligaste mån byggas på sådant sätt att renar inom området ej stängs in i en återvändsgränd. Anläggningsarbetet kommer att utföras så snabbt som möjligt för att begränsa påverkan på närboende samt renskötseln. Verka för att anläggningsarbeten styrs till perioder då det inte finns några renar i området. Informera samebyn om byggtider, försöka att undvika anläggningsarbeten under särskilt känsliga tider. Större och återkommande servicearbeten förläggs till period som inte stör samebyns renskötsel. Samråd med samebyn för att finna lösningar som förebygger påverkan under byggtiden. Vid service/platsbesök vintertid använda terrängfordon när detta är möjligt. Undvika plogning av vägar vintertid, måste detta göras ska samebyn informeras. Möjlighet till kontakt med driftledningscentral för att stämma av nedisningssituationen. Området kommer inte att hägnas in. Om skador orsakade av vindkraftparken uppkommer för rennäringen kommer Bolaget att kompensera berörd sameby för uppkomna merkostnader. Kompensationsåtgärder för rennäringen Bolaget kommer att kompensera samebyn för merkostnader som uppstår till följd av verksamheten. Hur och på vilket sätt detta ska ske, fastställs i samråd med samebyn. 7.11 Ö V RI G A M O TS TÅ E ND E IN TRE S SE N Vindkraftverk kan störa radio- och telekommunikationer, militära kommunikationer samt system för satellit och radiolänk. Även navigations- och landningshjälpmedel för luftfarten kan komma att störas i fall vindkraftparken placeras ofördelaktigt. Militära övningsfält kan också påverkas av en vindkraftpark. 95 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Bolaget har genom ett omfattande utredningsarbete sammanställt samtliga motstående intressen. Arbetet har till stor del genomförts genom att samråda med myndigheter, företag, organisationer, särskilt berörda och privatpersoner. Remisser har tillställts Försvarsmakten, flera telekombolag, och Åre/Östersund flygplats samt Luftfartsverket. Remissvaren återfinns i Bilagorna 5 och 7. Bolaget gör bedömningen att motstående intressen för verksamheten är få, och att verksamheten med dess utformning kan bedrivas utan att påverka eller skada andra intressen. Verksamheten bedöms inte påverka militära intressen, flygplatser/flyget eller telekommunikation. För att upprätthålla flygsäkerheten i området markeras och underhålls vindkraftverken i enlighet med kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:155). När de slutliga positionerna för vindkraftverken är fastställda, ska dessa mätas in med hög noggrannhet. Anmälan om uppförande av hinder uträttas 30 dagar innan uppförande med flyghinderanmälan till LFV Flyginfo SE. 7.12 L JU D Naturvårdsverket anser att det i villkor bör anges att den ekvivalenta ljudnivån på grund av ljud från vindkraftsanläggningen vid bostadshus, inte får överskrida 40 decibel A dB(A). Områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga bullernivåer eftersträvas, exempelvis områden i fjäll och skärgårdar, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dB(A). Bröcklingbergets Vindkraftpark är inget utpekat friluftsområde, eller på andra sätt planlagt som ett tyst område, och kan därmed inte hänföras till ovanstående ljudkrav om 35 dB(A). Huvudsakligen härrör nuvarande ljud i området av vindens rörelse genom träd och buskar. Täktverksamhet öster om Sösjö kan under vissa betingelser höras i området. I övrigt är det främst trafik och under vissa perioder skogsbruk som ger upphov till buller i området. Under perioder påverkas området även av buller från skotertrafiken. I Sverige har ofta vindkraftverk placerats så att ljudet som når närboende inte överstiger ljudnivån 40 dB(A). Det är en tämligen låg ljudnivå om man jämför med andra bullerkällor, exempelvis bil-, flyg- och tågtrafik. Vanliga referensnivåer som sedvanligt används för uppskattning av ljudnivåer redogörs i Tabell 13. dB(A) Typiska ljudnivåer 0 Svagast uppfattbara ljud 20 Prasslande löv 40 Tyst inomhus miljö, kylskåp 50 Vanlig inomhusmiljö, kontor 60 Vanlig samtalston på kort avstånd Tabell 13. Referensnivåer för olika ljudnivåer. Ljudberäkning Enligt praxis följer riktvärden för ljud från vindkraftverk de riktvärden som anges i ”Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983)” från Naturvårdsverket för industrietableringar nattetid. Dessa värden innebär att riktvärdet för ljud vid bostadshus är 40 dB(A). 96 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Ljudberäkningarna grundar sig på Naturvårdsverkets rekommenderade metod ”Ljud från landbaserade vindkraftverk” - rapport 6241. Beräkningsmodellen har implementerats i projekteringsprogrammet WindPRO 2.7.453. Vid beräkningar används antagande om att vindkraftverken är placerade i ett öppet landskap och att det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Vidare antar modellen för beräkningar att det alltid blåser så att ljudet från samtliga vindkraftverk riktas mot de enskilda beräkningspunkterna. Resultatet av beräkningar blir därmed ett värsta scenario. Bolaget har utfört ljudberäkningar i WindPRO. Beräkningarna visar att inga bostäder kommer att utsättas för ljudnivåer över 40 dB(A) under driftfasen, enligt angivna villkor för beräkningen. Karta 29, visar resultat från beräkningen med olika ljudvärden visualiserade med isolinjer. För detaljerat resultat av beräkningen, hänvisas till Bilaga 18. Enligt Bilaga 18, ligger beräkningspunkten H på gällande riktvärde av 40 dB(A). I övrigt visar genomförd beräkning värden inom intervallet 39-29,2 dB(A). Närliggande byar/samhällen såsom Sösjö, Storsved och Långnässved har god marginal till 40 dB(A). Området med sommarstugor vid Sösjön nordvästra strand ligger utanför ljudnivåer om 35 dB(A). I Bröckling visar beräkningar 39-38 dB(A) och i området vid Hemsjö omkring 38 dB(A). Lillkrogen, Hällsluten och Slåttsved ligger utanför ljudnivåer om 35 dB(A). Karta 29. Visar ljudutbredning från vindkraftparken med Vestas V112, 3MW och totalhöjd 175 m. Det är väsentligt att tydliggöra att även om riktvärdet 40 dB(A) innehålls, kan det under vissa betingelser, medföra att vindkraftverken hörs i området. Området omkring vindkraftparken innehåller andra källor till buller, vilket gör att olägenheter i form av ljud från vindkraftparken, bedöms bli måttlig. Bolaget bedömer att det inte krävs några ytterligare åtgärder för att vidmakthålla gällande riktlinje enligt Naturvårdsverket 40 dB(A). Vid förändrad parklayout ska nya beräkningar göras och redovisas för tillsynsmyndigheten. 97 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Sammantagen ljudberäkning Bolaget har företagit en beräkning som även innehåller vindkraftprojektet vid Lövhögen, enligt Karta 30. Redovisningen ger ett resultat av en samlad bedömning från de båda projekten. Det är drygt 1 000 meter mellan det södra vindkraftverket vid Lövhögen och det norra vindkraftverket i Bröcklingbergets Vindkraftpark. Detaljerat resultat från beräkningen framgår av Bilaga 19. Den genomförda ljudberäkningen visar på att isolinjerna förstärks för 40 dB(A), och flyter ihop mellan projektet på Lövhögen och för delområdet Sösjö. Vidare ger resultatet av den sammantagna beräkningen att ljudnivån omkring kulturlämningarna vid Mordviksbodarna, ligger i närheten av 40 dB(A). Ljudutbredningen som redovisas med Karta 29 och Bilaga 18, som avser Bröcklingbergets Vindkraftpark, innehåller med god marginal 40 dB(A) till Mordviksbodarna. I övrigt ger de båda projekten en kumulativ ljudbild som är marginellt högre ned mot Sösjö. Karta 30. Visar ljudutbredning från vindkraftparken med Vestas V112, 3MW och totalhöjd 175 m samt projekt med annan projektör med 6 vindkraftverk, totalhöjd 150 m, vid Lövhögen. Bolaget gör slutsatsen att riktlinje vad gäller ljud kan innehållas även med projektet vid Lövhögen, enligt uppställda betingelser för beräkningen. Infraljud Utförda ljudberäkningar redovisas enligt vedertagen praxis dB(A), med filter A. När C-filter används fångas det lågfrekventa (infraljud) ljudet upp bättre än med A-filter. I Sverige och på de flesta håll i världen används den A-vägda ljudnivån vid undersökningar av ljudeffekter. Därför är många riktvärden satta som dB(A)-värden. För utomhusmiljöer finns inga riktvärden satta för C-vägda ljudnivåer och därför mäts inte heller dessa. Med infraljud avses ljud med frekvenser upp till cirka 20 Hz. Människans hörselorgan kan endast i begränsad utsträckning uppfatta Infraljud. Vid höga nivåer av infraljud medförs en så kallad perceptions98 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 tröskel. Perceptionströskeln, är en tröskelfunktion som direkt övergår i hörtröskeln vid ökande frekvens. Uppmätta infraljudsnivåer över perceptionströskeln har visat sig påverka människan i form av sömnighet, störningsreaktioner och olika former av besvärsupplevelser. Infraljud under perceptionströskeln synes emellertid inte orsaka några effekter (Arbetsmiljöverket, 2005). Enligt bullerkonsulten ÅF-Ingemansson är infraljud inget problem vid planerade vindkraftparker med mindre än 100 vindkraftverk, om samtidigt riktvärdet 40 dB(A) utomhus inte överskrids. Därmed förekommer inte heller risk för åkommor som skulle kunna orsakas av lågfrekvent ljud. Vidare anger bullerkonsulten ÅF-Ingemansson att vindkraftverk hittills inte visats ge ljudnivåer överstigande perceptionströskeln för infraljud. Bolaget har ingen annan uppfattning. 7.13 S KU G G O R Skuggstörningar uppkommer då vindkraftverket befinner sig mitt emellan solen och fönstret på ett t.ex. ett hus. När vingen roterar klipps solens strålar och det uppstår ett blinkande inne i huset. Problem med skuggor från vindkraftverk förekommer i synnerhet då vindkraftverken placerats söder om bebyggelse. Karta 31. Visar skuggutbredning enligt verklig tid, från vindkraftparken med Vestas V112, 3MW och totalhöjd 175 m. Under driftfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tilllämpas riktvärde 8 timmar verklig skuggtid (beaktade av molnighet vindriktning och vindhastigheten). Detta ligger i paritet med det riktvärde om 30 timmar per kalenderår som Boverket tidigare angivit för den teoretiska förekomsten av skuggor vid bostäder. Antagandet avser ett värsta scenario, där solen alltid skiner när det är möjligt, samt att vindkraftverken ständigt är i drift. 99 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Det förväntade värdet beräknas med hjälp av vindkraftverkens beräknade drifttid och antalet soltimmar på platsen samt beräkningspunkternas riktning i förhållande till vindkraftverken. Bolaget har genomfört beräkning av skuggutbredningen i projekteringsprogrammet WindPRO 2.7.453. Beräkningsresultat av skugg- och reflexutbredning Utförd beräkning tydliggör att riktvärdet 8 timmar rörlig skugga per år vidmakthålls i området, se Karta 31. Den utförda beräkningen har inte tagit rådande vegetation i beaktande. Vid beaktade av vegetation i området så hade värdena för skuggtid reducerats ytterligare. För detaljerat resultat av beräkningen, hänvisas till Bilaga 20. Det högsta värdet för förväntad skuggtid ligger på 5,40h/år och följs sedan av 3,5h/år. Resultatet gör gällande att skuggor och reflexer inte kommer att utgöra någon olägenhet för boende i området. Boenden i närområdet, kommer enligt redovisad beräkning, inte att belastas av skuggor eller reflexer från verksamheten. Beräkningsresultat av sammantagen skugg- och reflexutbredning Skuggberäkning har genomförts med det intilliggande projektet på Lövhögen. Karta 32 och Bilaga 21, tydliggör att riktlinje för skuggtid innehålls även vid den sammantagna beräkningen. Beräkningen tyder på att projektet på Lövhögen inte nämnvärt inverkar på skugg- och reflexutbredning i området. Även med den sammantagna effekten, bedöms belastning på boende i området, från skuggor och reflexer vara försumbar. Karta 32. Visar sammantagen skuggutbredning enligt verklig tid, från vindkraftparken med Vestas V112, 3MW och totalhöjd 175 m samt projekt med annan projektör med 6 vindkraftverk vid Lövhögen. Bolaget gör bedömningen att inga skadeförebyggande återgärder behöver vidtas vad avser skuggor och reflexer för verksamheten. 100 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 7.14 E LN Ä T Kablar, ledningar och elektromagnetiska fält Luftledning och markförlagd kabel kommer att anläggas för att möjliggöra anslutning av vindkraftparken till överliggande 220 kV ledning, förmodligen vid Gråssjön. Infrastrukturen för eldistribution och elanläggningar redovisas under avsnittet 4.7 - Elnätsanslutning. Säkerhetskrav vad avser luftledningar redovisas i 6 kap. Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1). Regler vad avser utformning av jordkablar anges i EBR-standard KJ 41.05. EBR-standard KJ 41.05, gör gällande att ledningar skall förläggas på ett djup som säkerställer att kabeln är skyddad för mekanisk påverkan eller direkt skaderisk. Beroende på markens beskaffenhet plöjs eller grävs kablarna ned. Effekter och konsekvenser av framdragande av ny 220 kV ledning samt byggande av erforderlig infrastruktur redovisas inte i denna MKB. Detta åligger den aktör som i slutändan kommer att söka tillstånd och bygga erforderlig 220 kV ledning till vindkraftparken. Elektromagnetiska fält härrör från elektriska laddningar som sätts i rörelse eller bromsas. Främst är det fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna som avgör styrkan på det elektromagnetiska fältet som bildas. Styrkan på magnetiska fält avtar sedvanligt snabbt i styrka (Arbetsmiljöverket, 2010). Magnetfält från kraftledningar och radiovågor från mobiltelefoner är exempel på elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält kan påverka människor genom de strömmar och/eller den värme som uppstår i kroppen då vi utsätts för dessa fält. Allt beror på fältens frekvens och hur starka fälten är. Vid exponering för låga nivåer av elektromagnetiska fält, under myndighetens gränsvärde, finns inga säkerställda hälsorisker. Detta har ett flertal sammanställningar av forskningsresultat konstaterat (Ibid.). I dagsläget finns det emellertid två områden där skadliga hälsoeffekter vid exponering av elektromagnetiska fält inte helt kan uteslutas. Det handlar om exponering för magnetfält från exempelvis kraftledningar och elektriska apparater samt radiovågor från den egna mobiltelefonen. Riktigt starka elektromagnetiska fält kan däremot innebära hälsorisker. Starka magnetfält kan störa kroppens nervsignaler, men då krävs magnetfält som är hundratals gånger starkare än de som finns under de största kraftledningarna. Starka radiovågor och mikrovågor kan värma upp kroppen så mycket att de orsakar brännskador. Bland de användningsområden som finns idag utsätts allmänheten inte för så höga nivåer av elektromagnetiska fält (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2008). Vid ett vindkraftverk uppstår magnetiska fält i kablar och transformatorstationer, men de är i allmänhet mindre är de magnetfält som finns i t.ex. en bostad. Lokalisering för vindkraftsparken ligger på behörigt avstånd från bostäder och fritidshus. Det finns inga bostäder eller fritidshus inom 1 000 meter ifrån vindkraftparken. Alstrande magnetiska fält från det markförlagda interna kabelnätet blir i praktiken obefintligt. Magnetiska fält från vindkraftparken och tillhörande internt kabelnät bedöms inte påverka närboende. För den förmodade 220 kV ledning som planeras byggas för att möjliggöra anslutning av vindkraftparken, görs särskild prövning av aktören som avser bygga kraftledningen. 7.15 K E M I KA LIE R OC H A V FA L L Vindkraftverkens växellåda och hydraulsystem innehåller olja och kylsystemet innehåller glykol. Med ett visst intervall analyseras och byts uttjänta oljor ut. Vanligtvis varierar intervallet för byte av oljor beroende på driftförhållandena. Sedvanligt ligger byte av uttjänta oljor inom intervallet 4-6 år. Oljor väljs med omsorg för människors hälsa och miljön, när detta är möjligt. 101 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Oljemängd i växellåda Oljemängd i hydraulsystem Broms Vridaxel Batterier Fett Transformator Kemikalier/verk 400 liter 300 liter Kommentarer Bytesintervall 4-6 år Ingår i hydraulsystemet 35 liter 30 kg Innehåller inte olja Bytesintervall 8 år Smörjning per år Transformatorn i maskinhuset Tabell 14. Kemikalier som används per vindkraftverk. Avfall som framförallt genereras under verksamheten uppkommer vid service och underhåll, t.ex. filter, smöroljor och avfettningsmedel. Förbrukad olja och annat farligt avfall hanteras och omhändertas enligt gällande regler. Eventuellt kommer tillfälliga avfallscentraler att behöva uppföras inom området under byggtiden. Under driftstiden bedöms avfallet kunna hanteras i anslutning till servicebyggnaden. Vid byggnation av fundamenten kommer sprängning och borrning att ske. Sprängning kommer att ske under dagtid. Borrkax och övrigt avfall kommer att hanteras enligt gällande lagstiftning. De kemikalier som används under drift är främst oljor till växellåda och hydraulsystem. Dessa oljor analyseras med jämna mellanrum och byts regelbundet ut. Övrigt avfall som uppkommer inom verksamheten är t.ex. filter, avfettningsmedel och emballagematerial. Konsekvenser kemikalier och avfall Den risk som föreligger att olja från hydraulik eller växellåda läcker ut anses som mycket liten. I händelse av oljeläckage stoppas vindkraftverket omedelbart, och servicepersonal omhändertar den olja som läckt ut. Emellertid är det ytterst osannolikt att olja skulle läcka ut från vindkraftverkens maskinhus och torn. Vid ett oljeläckage samlas oljan upp i botten av maskinhuset samt i enskilda komponenters behållare. Risken för att olja ska läcka ut till marken är därför mycket ringa. Hantering och förvaring av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage inte kan nå och förorena kringliggande mark eller vatten. Hantering av eventuella kemikalier, oljor och petroleumprodukter kommer att ske inom ett avgränsat område vid uppställningsplatsen enligt gällande lagar och föreskrifter. Avfall kommer att hanteras enligt kommunens avfallsföreskrifter. Servicepersonal från tillverkaren tar med sig uttjänt olja vid byte och transporterar till ett ackrediterat företag för upparbetning och destruering av oljor. Idag finns det vindkraftverk som inte har någon växellåda. Förvaring (lagerhållning) av olja förekommer ej i vindkraftverken, däremot förekommer fettsprutor och liknande för smörjning av lagerbanor och dylikt. Den hydraulolja/olja som används till smörjning av vindkraftverkets aggregat samt växellåda, kommer inte att släppas ut till luft eller vatten vid normal drift. 7.16 R I SKE R Olika risker vid vindkraftsetablering diskuteras under detta avsnitt. Vid arbete med anläggande av vindkraftparken kommer en arbetsmiljöplan att upprättas. I arbetsplanen ingår bland annat en riskanalys. Vidare görs riskbedömning, åtgärder och uppföljning av arbetsmiljön vid byggarbetsplatsen. Föreskrifter såsom AFS 2001 Systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 1999 Byggnads och anläggningsarbete beaktas. 102 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Driftstörningar kan uppstå vid vindkraftverket på grund av yttre nätstörningar, planerat underhåll eller övriga planerade stopp eller på grund av incidenter relaterade till tekniska fel. Vindkraftsanläggningen kommer att kontrolleras regelbundet genom service med fastlagda intervaller. Serviceintervallen kommer att bestämmas av tillverkaren för vindkraftverken. Säkerhet för vindkraftverken För att upprätthålla en god säkerhetsnivå fordrar vindkraftverk som det flesta andra stora tekniska anläggningar regelbunden service och underhåll enligt tillverkarens direktiv. Serviceunderlåtenhet kan snabbt minska säkerhetsnivån. Informationsskyltar i anslutning till vindkraftparken, informerar människor som rör sig i närheten, om vindkraftverken i allmänhet, men även angående rekommenderat säkerhetsavstånd. Vindkraftverk innebär som regel inte någon fara för närliggande verksamhet i form av lossnande delar från vindkraftverken. Risken för detta är mycket liten. Om delar av vindkraftverket lossnar kan dessa kastas iväg. Några exempel finns där propellrar ramlat ned och även hela vindkraftverk som ramlat omkull vilket naturligtvis kan ge stora effekter. Enligt vindkraftverkstillverkaren Vestas beror majoriteten av dess incidenter på bristande service. Behovet av avstånd till bebyggelse av säkerhetsskäl faller inom de avstånd som är nödvändiga av bullerskäl och påverkar därför inte lokaliseringsmöjligheterna i detta avseende. Risken för att någon obehörig ska klättra i vindkraftverket är mycket liten. Det är endast inuti tornet som det går att klättra och dörren till tornet är alltid låst. Vid klättring i tornet (t.ex. vid service) används säkerhetssele, samt tillämpas gällande säkerhetsregler av behörig personal. Risk finns att blixtnedslag kan förekomma i de höga tornen. Vindkraftverkens maskinhus, rotorblad och torn skyddas med hjälp av ett internt åskledarsystem. Receptorer fästa på vingarna fångar blixtar och avleder dem bort från vingar och vidare till tornets jordledning. Säkerhetssystem i vindkraftverken minskar risken för brand genom blixtnedslag. För att minska risken för brand installeras varningssystem, bland annat: Röklarm: när rökdetektorn larmar stängs vindkraftverket av och rotorbladen stannar. Värmealarm: larmar om temperaturen stiger, t.ex. om smörjoljenivån sjunker. Larmar vid betydligt lägre temperaturer än brand. Gnistalarm: stänger vindkraftverket och rotorbladen stannar. Ovan redovisade larm kommer också att kopplas till en driftcentral så att felen och en eventuell brand snabbt kan omhändertas. Vid extrema vindar, över 25 m/s, stoppas vindkraftverken automatiskt för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk kommer att vara utrustad med åskledare ansluten till jord. Isbildning En viss risk för isras och iskast från rotorbladen föreligger. Det är en risk som alltid förekommer i närheten av master och högre byggnader. Situationen för nedisning av vindkraftverk inom projektområdet är inte utrett. Ett generellt riskavstånd för iskast kan fastställas enlig vindkraftverkets navhöjd + diameter x 1,5 (Ronsten, 2004). Vid utformning av vindkraftparken medför detta ett riskavstånd om maximum om cirka 350 meter. Varningsskyltar kommer att sättas upp för att uppmärksamma allmänheten om risker med vistelse i vindkraftverkens omedelbara närhet. 103 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Det är ännu inte klargjort hur vindkraftverk inom projektområdet kommer att påverkas av eventuell isbildning. Bröcklingbergets Vindkraftpark ligger i ett område med kallt klimat och vid viss väderlek och temperaturintervall kan det tänkas att nedisning av vindkraftverkets delar kan ske. Risk för isbildning finns generellt under vinterhalvåret. Isbildning sker främst vid hög luftfuktighet och då temperaturen ligger just under 0°C. Konsekvenser risker Risken för att ett vindkraftverk skulle falla omkull eller att några delar skulle lossna och kastas iväg anses som mycket små. Avstånd till allmän väg eller järnväg bedömer Bolaget som tillbörligt med utformningen av vindkraftparken. Kraftledningen som löper genom projektområdet kräver säkerhetsåtagande i form av ett skyddsavstånd, för att inte utsättas för risk vid ett eventuellt haveri. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade vindkraftverken, varför risken för skador till följd av iskast etc., bedöms vara liten. Med stort avstånd till närbonde, allmän väg och järnvägar, så bedöms risken för skador vid eventuella iskast vara försumbara i detta avseende. Inom området bedrivs inte något frekvent friluftsliv utöver jakt. Risken för att iskast skulle kunna inträffa och skada människor under jakt i området, bedöms som mycket ringa. Risken för fallande is kan i praktiken elimineras, t.ex. genom att förse vindkraftverken med ishindrande system eller med isdetektorer, som stannar vindkraftverken vid nedisning. Det finns en teoretisk möjlighet att en brand i maskintornet på vindkraftverken skulle kunna sprida sig och utlösa en skogsbrand. Brand i vindkraftverkens maskintorn är högst ovanligt. Vindkraftverken är även utrustade med skydd som reducerar risken för brand. Vid en eventuell brand i ett maskintorn och vidare i omgivningen, så möjliggör vägnätet inom vindkraftparken att Räddningstjänstens fordon lätt ta sig fram till platsen för att släcka. Risken för att det uppstår brand, tillföljd av åsknedslag etc., i något av vindkraftverken, bedöms som mycket osannolikt på grund av säkerhetssystemen (larm) i varje vindkraftverk. Skadeförebyggande åtgärder risker För att säkerställa ett fullgott avstånd till kraftledningen som går genom projektområdet, så har vindkraftparken utformats med ett skyddsavstånd om 200 meter till kraftledningen. Säkerhetssystem i vindkraftverken minskar risken för brand genom blixtnedslag. Utformningen av vindkraftparken med det interna vägnätet, gör det möjligt för Räddningstjänsten och servicebilar att snabbt ta sig fram till området vid eventuella tillbud. Bolaget kommer att utreda möjligheterna med vindkraftverk som har avisningssystem. Varningsskyltar kommer att sättas upp för att uppmärksamma allmänheten om risker med vistelse i vindkraftverkens omedelbara närhet. Utformningen av varningsskyltar och var dessa ska placeras görs i samråd med tillsynsmyndigheten. Det interna kabelnätet grävs ned för att minska de elektromagnetiska fälten, samt nyttjas fiberoptik för drift/kommunikation av vindkraftparken. 7.17 P Å V E R KA N U ND E R B YG G FA SE N Under byggfasen kommer en särskild uppföljning att ske av de störningar och olägenheter som byggverksamheten kan komma att medföra. Oförutsedda händelser och incidenter med miljöpåverkan kommer att registreras, analyseras och dokumenteras. Anläggningen av vindkraftparken inleds med att skapa förutsättningar för infrastruktur i området. Verksamheten kommer att innebära anläggande av fundament, vägar, internt kabelnät och övrig tillhörande infrastruktur inom projektområdet. Nya vägar kommer att anläggas samt förstärks och breddas befint104 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 liga vägar till vindkraftverken. Krossmaterial kommer att nyttjas för att förstärka transportvägarna in området. Massbalans eftersträvas inom projektområdet. Vindkraftparken kommer att vara sammankopplad med ett internt markförlagt kabelnät, som ansluts till en transformatorstation. Transformatorstationen placeras i anslutning till projektområdet. På platsen där vindkraftverken skall placeras kommer det att utföras en geoteknisk undersökning av marken. Denna redovisar platsens grundvattennivå samt de geofysiska förhållandena på platsen. Geotekniska rekommendationer lämnas. Utifrån denna undersökning bestäms det vilket fundament som skall användas och hur fundamenten skall utformas. Transporter under byggtiden kommer att krävas för material till vägar, fundament, konstruktionsmaskiner, kranar, vindkraftverken med tillhörande utrustning samt persontransporter. Eventuella uppkomna transportskador på befintliga vägar kommer att åtgärdas efter byggnationen. Byggtiden för vindkraftparken och elnätsanslutningen beräknas till cirka 2 år. Under byggtiden uppkommer temporärt buller vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter. Dessa olägenheter är av lokal karaktär. Påverkan på rennäringen sker under byggtiden i fall renar rör sig i närområdet. Vilt som normalt uppehåller sig i området kan störas under byggtiden och jakten i området kan således tillfälligt försämras om viltet undviker området. Sammantaget bedöms miljökonsekvenserna under byggtiden bli måttliga och vara av övergående karaktär. 7.18 A V V E C K LI N G A V V E RK SA M H E TE N Ett vindkraftverks livslängd är beräknad till cirka 25 år. Eventuellt byts de då ut mot en ny generation vindkraftverk. Om så inte blir fallet, så skall åtgärder för efterbehandling av området vidtas. Om verksamheten upphör, lämnas en plan för efterbehandling av området in till tillsynsmyndigheten. Påverkan under avvecklingsfasen härrör från arbetsmaskiner och transporter kopplade till avvecklingen av verksamheten. Under avvecklingsarbetet kan buller och damning förekomma i närområdet. Bolaget planerar att utföra följande åtgärder för att efterbehandla området efter avslutad verksamhet: Vindkraftverk som har tjänat ut kommer att återvinnas som metallskrot. Elektroniska komponenter lämnas till återvinning. Rotorbladen kommer att fraktas bort för förbränning. Den olja som finns i maskinhuset tas om hand och bortforslas på ett säkert sätt efter rådande bestämmelser. Fundamenten bilas ned till marknivå. Den avlägsnade betongen krossas och armeringsjärn tas bort. Fundament som är nedgrävda kan lämnas kvar om det inte anses påverka markförhållandena negativt. I annat fall kommer betongen grävas upp, krossas och bortföras. Nedgrävda elkablar kommer att lämnas kvar, eller åtgärdas i enlighet med vad tillsynsmyndigheten förordar. Luftkablar nedmonteras och återvinns. Vid avveckling kommer håligheter i marken att fyllas igen med lämpligt material. Marken återplanteras med för platsen lämplig vegetation. Transformatorstation och andra byggnader kommer att nedmonteras och återvinnas. Anslutningsvägar till respektive verk läggs igen och marken återställas om markägare så önskar. 105 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 7.19 H U SH Å LL NI N G M E D N A T U R RE SU R SE R Naturresurser härrör från naturföreteelser i form av materia och energi som efterfrågas och utnyttjas av människan. Resurserna kan vara förnybara eller icke förnybara. Vindkraften drivs av vinden som är en förnybar och i allmänhet ständig tillgänglig resurs. Vid upprättande av vindkraftparken, och i synnerhet byggandet av själva vindkraftverken åtgår ändliga resurser, som i allt väsentligt kan återvinnas. Förnybar elproduktion ersätter i stort el som produceras med fossila och ändliga resurser. Vinden förbrukas inte vid elproduktion genom vindkraft, och det finns inte heller någon konkurrens med andra intressen om denna resurs. Sedvanligt konkurrerar inte vindkraft med andra resurser såsom skogsbruk, jakt eller fiske. Områden som är utgör ett riksintresse enligt bestämmelserna i 3-4 kap. MB, får inte tas i anspråk för andra ändamål utan att frågan om en långsiktigt lämplig mark- och vattenanvändning har klarlagts. Området som vindkraftparken planeras uppföras inom, har genom Sametingets revision av riksintresse för rennäringen, nu till stor del status som riksintresse. Med stöd av 3 kap MB, kan kommunerna utveckla vad som är ett kommunalt allmänt intresse. Hushållningsbestämmelserna ska tydliggöras i kommunala översiktsplaner där värden och behov av att skydda områden beskrivs. Grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden återfinns i 3 kap. MB. Bestämmelserna syftar till att främja väl genomtänkta avvägningar mellan olika intentioner om att utnyttja marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Med bestämmelserna klargörs vilka intressen som har särskild betydelse för samhällsutvecklingen, och som därför ska ges ett försteg framför andra intressen när markanvändningsfrågor avvägs. Tillämpningar av bestämmelserna sker vid prövning av mål och ärenden enligt balken, samt andra lagar vid planläggning och prövning av bygglov enligt PBL. Vidare framgår det av hushållningsbestämmelserna att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är bäst lämpade, med hänsyn till beskaffenhet och läge, samt föreliggande behov. Användning av naturresurser som medför en från allmän synpunkt god hushållning, ska ges företräde. Samtliga vindkraftverk som planeras inom Bröcklingbergets Vindkraftpark placeras inom det område som kommunen, i sin översiktsplan, pekat ut som lämpligt för storskaligt vindbruk. Inom detta område har maximalt antal vindkraftverk och storlek/effekt placerats för att optimera utnyttjande av vindresurserna. Bolagets strävan att nyttja vindresurserna inom projektområdet optimalt, ligger i linje med hushållningsbestämmelserna. Hushållning med berg- och grusmaterial samt sand kommer att ske vid byggande av fundament, vägar och övrig tillhörande infrastruktur. Eftersträvan av massbalans inom området ligger i Bolagets intresse för att begränsa påverkan på miljön, men även för att minska kostnaderna. 7.20 U P P F Y LLE L SE A V M I LJ ÖM Å LE N Sveriges riksdag har antagit mål för miljökvalitén inom 16 olika områden, så kallade miljömål. Miljömålen beskriver det tillstånd och kvalitet för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Nationella miljömål Vindkraften bidrar till att direkt eller indirekt uppfylla tolv av de sammanlagt 16 nationella miljökvalitetsmålen. För att vara förenlig med och bidragande till att vissa nationella miljökvalitetsmål uppfylls erfordras emellertid hänsynstagande vid lokalisering och noggrann planering av vindkraftparkernas utformning (SOU 1999:75). I avsnitten 5.1 - Planförhållande och 5.2 - Förutsättningar för vindkraft beskrivs och bedöms den ansökta lokaliseringens lämplighet med avseende på gällande planförhållande samt fysiska förutsättningar för 106 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 vindkraft. Bröcklingbergets Vindkraftpark ligger inte inom något utpekat riksintresse vad gäller vindbruk. Lokaliseringen ligger i sin helhet inom ett av de vindbruksområden som Bräcke kommun pekat ut i sitt tematiska tillägg till översiktsplanen. Sametinget har efter, Bräcke kommuns antagande av tema för översiktsplanen, reviderat riksintressen vad gäller rennäringen. Riksintresse för rennäringen täcker nu i stort sett hela projektområdet, frånsett västliga delar i området Sösjö. Bolaget bedömer att, med de försiktighetsmått som iakttas och utformning av skadeförebyggande åtgärder samt att eventuella kompensationsåtgärder upprättas i dialog med samebyn, möjliggörs samexistens mellan vindkraft och rennäring på ansökt lokalisering. Vad gäller utformning av vindkraftparken, så har detta gjorts efter riktlinjer som föreligger i temat för översiktsplanen. Vidare har inventeringar företagits vad gäller kungsörn, natur- och kulturvärden. Sammantaget har dessa kriterier samt fysiska aspekter varit styrande vad gäller utformning av vindkraftparkens konfiguration. Produktion av el genom vindkraft påverkar vissa miljömål positivt, negativ eller inte alls. Den elproduktion som genereras från vindkraften kan ersätta produktionen från fossilbaserad elproduktion, och på så sätt minska emissionerna av växthusgaser, övergödande och försurande ämnen. Detta medför att vindkraften bidrar till uppfyllelse av miljömålen Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Ingen övergödning. De minskade emissionerna av miljöskadliga ämnen till luften som vindkraften genererar, medför att den luftburna deponeringen av dessa ämnen till mark och vatten reduceras. Vindkraften medför således indirekt ett bidrag till att miljömålen Grundvatten av god kvalitet, Levande Sjöar och vattendrag, Levande skogar samt Myllrande våtmarker uppfylls. Det 16:e miljömålet Ett rikt växt- och djurliv bedöms inte påverkas negativt av vindkraftparken, då vindkraftverken och tillhörande infrastruktur placeras och utformas på ett sådant sätt att känsliga områden och naturvärden ej ianspråktas. Vidare kan vindkraften genom minskade emissioner av miljöstörande ämnen bidra till att känsliga arter inte slås ut. Därmed bidrar vindkraften indirekt till uppfyllelse av målet för den biologiska mångfalden. Negativ påverkan, om inte rimlig hänsyn och försiktighetsmått iakttas, kan främst utverkas för miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Myllrande våtmarker. Bolaget beskriver försiktighetsmått och skadeförebyggande åtgärder för vattendrag och våtmark under avsnitt 7.5 - Naturmiljö. Anläggande av infrastruktur inom vindkraftparken görs med beaktande av försiktighetsmått och vidtagna skadeförebyggande, vilket medför att miljömålet Grundvatten av god kvalitet inte påverkas. Övriga 16 miljömål bedöms inte påverkas vid en etablering av Bröcklingbergets Vindkraftpark. Regionala miljömål De nationella miljömålen har konkretiserats ner till regional (länsvis) nivå. Jämtlands län har utifrån de nationella miljömålen arbetat fram särskilda regionala miljömål. Offentlig sektor, näringslivet samt intresseorganisationer arbetar tillsammans för att uppnå målen. Härunder följer en bedömning av påverkan från verksamheten på adekvata miljömål. I det nationella planeringsmålet för vindkraft, anges att Jämtland 2015 ska producera 217 GWh av totalt 10 TWh. Länsstyrelsen i Jämtlands län siktar, inom sina regionala miljömål 2006, mot att produktionen av vindkraft ska öka från 0,04 TWh år 2005 till minst 1 TWh år 2015 (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2010). Bröcklingbergets Vindkraftpark bedöms generera 190 GWh och bidrar därmed till 20 % av målet för vindkraft inom Jämtlands län. Jämtlands läns regionala miljömål reviderades och antogs 2006 (Prop. 2004/05:150). Jämtlands län har 107 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 bland annat som målbild att bli en fossilbränslefri region. Emissioner från växthusgaser ska minska med 50 % per capita, sett från år 1990 till 2020. Den fossilbränslefria produktionen i länet, ska öka så att nettoexporten av ”klimatneutral energi” ökar till 2.6 TWh/år till år 2015. Vidare ska uppförande av anläggningar för att demonstrera teknik för förnyelsebar energiproduktion inom länet, stimuleras. Begränsad klimatpåverkan är ett utarbetat regionalt miljömål, som beskrivs ovan. Elproduktion från vindkraftparken är fri från koldioxid och andra växthusgaser. Under anläggning och avveckling av verksamheten genereras koldioxid och andra växthusgaser. Detta sker endast under en kort period i jämförelse med verksamhetens livstid. Ersätter produktionen från vindkraftparken annan fossilbaserad elproduktion, så blir reduceringen av koldioxid från vindkraftparken mycket stor. Därmed kan vindkraftparken bidra till uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Andra regionala miljökvalitetsmål Bara naturlig försurning, Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande Sjöar och vattendrag, Levande skogar samt Myllrande våtmarker kan påverkas i varierande omfattning av verksamheten. Bara naturlig försurning anger att minst 95 % respektive 99 % av länets vattendrag och sjöar ska besitta en vattenkemi som möjliggör att den naturligt förekommande faunan kan fortleva och alternativt återetablera sig. Vidare anger ett delmål att trenden mot ökad försurning av skogsmark före 2010 ska vara bruten i områden med antropogen försurning. Vid ersättande av fossilbaserad energiproduktion bidrar vindkraftparken till uppfyllelse av de 2 miljökvalitetsmålen genom reducering av emissioner med försurande ämnen. Ett rikt växt- och djurliv innehåller delmål om att minst 90 % av länets ansvarsarter och av de hotade arter som är bofasta i länet ska ha behållit eller utökat sin utbredning och populationsstorlek fram till år 2015. En örninventering har företagits av Boalaget. I övrigt har det inte framkommit några indikationer på förekomster av ansvarsarter inom området för vindkraftparken, vilket på så sätt medför att målet för uppfyllelse inte motverkas. God bebyggd miljö rymmer delmål att andelen naturgrus ska utgöra högst 25 % av den totala ballastproduktionen i länet. I den uträckning som möjliggörs nyttjas morän och krossmassor för förstärkning och nyetablering av vägar. Huvudsakligen nyttjas bergkross vid tillverkning av betong för fundament. Naturgrus kan även till mindre del krävas vid tillverkning av betong. Behovet av uttag för naturgrus ska minimeras, och därmed bedöms inte verksamheten motverka uppfyllandet av målet. Grundvatten av god kvalitet utgör regionalt miljömål där grundvattenförande geologiska formationer av väsentlighet för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska identifieras, kartläggas och prioriteras innan 2010. Lokaliseringen för vindkraftparken medför att inga grundvattenförande geologiska formationer av betydelse för vattenförsörjningen berörs. Vid anläggning av infrastruktur inom vindkraftparken kommer detta att ske utifrån beaktande att inte påverka grundvattennivåer inom området. Därmed bedöms inte uppfyllelsen av detta miljökvalitetsmål motverkas med Bröcklingbergets Vindkraftpark. Levande sjöar och vattendrag innefattar inte några vattenområden som ligger i närheten av området. Således ingen påverkan på uppfyllelsen av detta mål från verksamheten. Levande skogar ett regionalt delmål som fastställer att skogsmarken ska nyttjas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas samt att skador på övriga kända värdefulla kulturhistoriska lämningar är försumbara senast år 2010. Med företagna inventeringar/utredningar med avseende på kulturvärden, samt anpassning av vindkraftparkens utformning, kommer anläggningsarbeten inte att motverka målets uppfyllelse. Ett annat delmål för Levande skogar är att skydda och inte dika upp sumpskogar med höga naturvärden. Naturvärdesinventering inom vindkraftparken har genomförts av Skogsstyrelsen. Smärre justeringar av 108 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 vägdragningen har genomförts efter rekommendationer från Skogsstyrelsen. Inga naturvärden berörs enligt planerad utformning. Målets uppfyllelse påverkas såldes icke av verksamheten. Myllrande våtmarker delmål som anger att de våtmarker som omfattas av länets Myrskyddsplan eller identifierats som särskilt skyddsvärda vid våtmarksinventeringen, inte ska utsättas för ingrepp som bedöms skada våtmarkernas värde. Anläggande av vindkraftparken berör inte några våtmarksområden som ingår i Myrskyddsplanen eller som identifieras som särskilt skyddsvärda. Därmed motverkas inte uppfyllelsen av detta miljökvalitetsmål av verksamheten. Sammantaget gör Bolaget bedömningen att den aktuella vindkraftparken inte hindrar uppfyllelsen av de regionala miljömålen, förutsatt att försiktighetsmått och skadeförebyggande åtgärder vidtas, vilka redovisas i denna MKB. Verksamheten bedöms bidra till uppfyllelse av vissa miljömål. Kommunala mål I Bräcke kommuns översiktsplan fastställs att energianvändningen ska minska samt att de förnybara energikällornas andel av den totala energiförbrukningen ska öka. Energikontoret och tekniska förvaltningen uppdrogs att arbeta fram en klimat- och energistrategi i linje med internationella, nationella och regionala miljömål samt Bräcke kommuns översiktsplan. Ambitionerna framgår av dokumentet Målsättningar för Energi- och klimatstrategi, antagen av Bräcke kommunfullmäktige § 118/2007 (Bräcke kommun, 2010). Den planerade vindkraftparken ger ett gott bidrag till ambitionerna att öka andelen av förnybar energiproduktion inom Bräcke kommun. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras av MB i 5 kap. Normerna tjänar till att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Vidare ska de bidra till att Sverige uppnår miljökvalitetsmålen eller genomför direktiv inom EU. I första hand är det regeringen som beslutar om miljökvalitetsnormer. Kommer normerna till som en följd av ett nytt EU-direktiv, kan regeringen överlåta beslutet åt en myndighet. Miljökvalitetsnormer avseende vattenförekomster fastställs av Vattenmyndigheterna. Myndigheter och kommuner ska i sitt arbete med tillsyn, tillståndsprövning, planering etc. tillse att de normer som gäller verkligen uppfylls. 4 gällande förordningar om miljökvalitetsnormer finns idag. Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477) Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) Olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Förordningen SFS 2010:477 omfattar luftkvalitet vad avser kväveoxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar, arsenik, kadmium, nickel och bly. SFS 2004:660 behandlar förvaltning av kvalitén på vattenmiljön. SFS 2001:554 åsyftar bland annat gräns- och riktvärden för fiskvatten enligt förordningens bilaga 1 och för musselvatten enligt bilaga 2. SFS 2004:67 syftar till att harmonisera bullerarbetet inom EU vad avser bedömning och hantering av omgivningsbuller. I normalfallet så medför inte elproduktion genom vindkraft överskridande av miljökvalitetsnormerna för luft och vatten. En viss påverkan genom emissioner till luften kan förekomma under anläggnings- och avvecklingsfasen härrörande från främst transporter. Emissionerna är som helhet inte påtagliga och riskerar inte att äventyra gällande miljökvalitetsnormer för luft och vatten. Vindkraften som är en ren och förnyelsebar energikälla, bidrar till att minska miljöföroreningar till luft och vatten. Anläggande av Bröcklingbergets Vindkraftpark innebär således att ingen av de 3 nämnda förordningarna för luft och vatten överskrids. I avseende på omgivningsbuller (SFS 2004:675), kommer dessa att efterlevas inom verksamheten. 109 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 7.21 K ON TR O L L A V V E R KS A M H E TE N På platsen där vindkraftverken skall placeras kommer det att utföras en geoteknisk undersökning av marken. Denna redovisar platsens grundvattennivå samt de geofysiska förhållandena på platsen. Geotekniska rekommendationer lämnas. Utifrån denna undersökning bestäms det vilket fundament som skall användas och hur fundamenten skall utformas. Bolaget kommer vid driftövertagandet tillse att de själva och lokal tillsynspersonal utbildas av leverantörens personal om vindkraftverken, dess funktioner samt nödvändiga säkerhetsföreskrifter. Ägarna kommer sedan att se till att regelbunden service utförs enligt leverantörens anvisningar. Servicepersonal från leverantören servar också vindkraftverken minst två gånger per år samt vid akuta fel. Etableringsfasen De förfrågningsunderlag och kontrakt som upprättas ska tydligt innehålla de miljömässiga krav som kommer att ställas i tillståndsbeslutet och som i övrigt framgår av gällande regelverk. Entreprenörerna kommer att dokumentera, analysera och åtgärda de eventuella incidenter eller störningar som kan komma att uppstå. Vindkraftverken, transformatorn, det interna kabelnätet och vägarnas slutliga placeringar bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten. Driftfasen Ljud från anläggningen kommer inte att överskrida 40 dB(A) vid bostäder. Om en närboende oroar sig för ljudstörningar vid respektive bostad eller om det finns anledning för tillsynsmyndigheten att misstänka att ljudnivån överstiger gällande värden kan en kontrollmätning utföras. Vindkraftverken kommer att kunna kontrolleras kontinuerligt via fjärrövervakning från dator. Larm från vindkraftverken rapporteras direkt till driftansvarig person som åtgärdar problemet via den elektroniska driftcentralen, besök på plats eller via kontakt med servicepersonal. Avvecklingsfasen När verksamheten har upphört skall åtgärder för efterbehandling av området vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten. Återvinning av material Rotorblad, som oftast är gjorda i glasfiber, kan inte återanvändas med nu tillgänglig teknik men brännas och ge energi. Stål, koppar, aluminium och andra metaller, från vindkraftverken och övrig tillhörande infrastruktur, kommer att återvinnas. 7. 21. 1 F Ö R S L A G P Å K O N T R O L L A V V E R K S A M H E T E N Efter samråd med tillsynsmyndigheten kommer ett kontrollprogram inom ramen för egenkontroll av verksamheten, att tas fram. Kontroll av vindkraftverksamheten kommer under drift att innefatta: Verksamhetsutövaren ska senast 2 år efter anläggningens uppförande genomföra en analys av ljudpåverkan vid de närmast berörda fastigheterna. Kontinuerlig fjärrövervakning med mätning av anläggningens status. Automatiska larm till bemannad driftcentral vid överskridande av normala värden. Rondning med personbesök och besiktning kommer ske med jämna intervall. Anläggningsrevision med driftstopp, noggrann teknisk genomgång och planerade underhållsåtgärder kommer att ske årligen. Anläggningsbesiktning sker årligen med avseende på säkerhets- och arbetsmiljöaspekter. Lagstadgade besiktningar av utrustning som arbetshissar och tryckkärl sker med rekommenderade intervaller. 110 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 8 S AMMANFATTANDE BEDÖMN ING AV PÅVERKAN Nedan visas en matris med sammanfattning av de konsekvenser som bedöms uppkomma vid etablering och drift av Bröcklingbergets Vindkraftpark. Bedömningen av miljöeffekterna utifrån olika faktorer redovisas enligt följande: + Positiv effekt av etableringen - Negativ effekt av etableringen 0 Ingen förändring () Kortvarig effekt Faktor Effekt Konsekvenser Relevans Klimateffekter + Positiva konsekvenser. Förnybar och lokal energikälla, inga utsläpp vid elproduktion. Projektet kommer att bidra väsentligt till regionala åtaganden då vindkraft är en förnyelsebar energikälla som kan ersätta energikällor som genererar CO2. Hög Samhällsnyttor + Positiva konsekvenser. Starkt förbättrad sysselsättning ger förbättrade förutsättningar för att bibehålla och utveckla serviceutbudet i området. Förbättrad infrastruktur och möjlighet till lokalt ägande. Hög (-)0 Under byggtiden ökar transporterna markant. Drift, underhåll och avveckling av verksamheten genererar betydligt mindre tranporter. Hög Ljud - Måttliga konsekvenser. Boende bedöms ej bli störda med ljudnivåer över gällande riktlinje. Inom vindkraftparken blir det en förhöjd ljudnivå. Bedöms inte ge problem med infraljud. Hög Risker - Obetydliga - små konsekvenser. Små risker för allmänhet med föreslagna skadeförebyggande åtgärder. Risker i samband med byggnation, underhåll och service regleras av säkerhetsföreskrifter. Hög Landskapsbild +- Stora konsekvenser. Vindkraftanläggningen kommer att vara dominerande i landskapet från flera utblickspunkter. Upplevelsen av vindkraftverk är subjektiv. Påverkan på landskapsbilden kan upplevas negativ, neutral till positiv. Hög Miljömål + Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål. Med vindkraftparkens utformning påverkas inga miljökvalitetsmål i negativt avseende. Hög Rennäring - Sammantaget över hela verksamhetens tid bedöms konsekvenserna bli måttliga. Merparten av påverkan sker under anläggningstiden. Små konsekvenser under drifttiden. Hög Hindermarkering - Beroende på teknisk lösning, bedöms konsekvenserna bli måttliga till små. Medel Naturmiljö 0 Små konsekvenser. Utformning av vindkraftparken med vägar och tillhörande infrastruktur har gjorts med hänsyn till naturmiljön. Våtmarker och andra känsliga områden undviks i allt väsentligt. Medel Rovfåglar/övrig fauna (-)0 Inga konsekvenser för örnar. Måttlig, och endast lokal påverkan på övrig fauna under byggtiden. Risken för kollisioner bedöms som ringa. Medel Motstående intressen 0 Konsekvenserna bedöms som små. Till stor del tillgodosett synpunkter som framkommit vid samråd. Ingen påverkan på totalförsvarets intressen. Undersökningstillstånd vad avser mineralfyndigheter bedöms inte påverkas. Medel Hälsa + Långsiktig förbättring med förnybar energi. Etablering av vindkraft skapar arbetstillfällen och möjlighet att utveckla bygden. Medel Skuggor/reflexer 0 Små konsekvenser. Boende bedöms ej bli påverkade av skuggning/reflexer. Medel Areella näringar 0 Obetydliga konsekvenser. Skogsbruket gynnas av förbättras av infrastruktur. Låg Mark/hydrologi (-)0 Påverkan på mark och vatten under anläggningen, blir måttlig och kortvarig. Inga utsläpp till mark eller vatten. Låg Friluftsliv/turism 0 Små konsekvenser. Möjlighet till friluftsliv i orörd natur är till stora delar redan påverkad av aktivt skogsbruk i området. Inga inskränkningar på jakt eller skoteråkning. Låg Transporter Fornlämningar och Kulturmiljö 0 Obetydliga till små konsekvenser. Vindkraftparken med vägar och tillhörande infrastruktur har utformas med beaktade av fornlämningar. Kulturmiljöerna kommer att bibehållas. Tabell 15. Visar en sammanställning av konsekvenser med verksamheten. 111 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Låg Osäkerheter Vid bedömning av ett stort projekt, som Bröcklingbergets Vindkraftpark, finns alltid en viss osäkerhet när flera faktorer adderas. Säkerheten i bedömningen får som helhet anses rimlig. Etablering medför positiva konsekvenser för klimat, samhällsnyttan, miljömål och hälsa. Dessa faktorer bedöms vara behäftade med en liten inneboende osäkerhet. Stor osäkerhet råder vad gäller bedömning av påverkan på landskapsbilden pga. att denna påverkan grundar sig på inställning till vindkraft. 8. 1.1 SAMLAD BEDÖMNING Genomförda analyser, beräkningar och utredningar, vilka redovisas i denna MKB och sammanfattas i Tabell 15, ger enligt Bolaget en samlad bedömning av påverkan som måttlig från Bröcklingbergets Vindkraftpark. Energiproduktion genom vindkraft sker under driften med en förnybar resurs som inte avger några växthusgaser eller andra miljöstörande emissioner. Med ökad utbyggnad av vindkraft i landet som kan ersätta fossilbaserad energiproduktion, minskar påverkan från växthusgaser och andra miljöstörande emissioner till miljön på det globala och regional planet. Den förnybara energiproduktionen från vindkraftparken bidrar till uppfyllelse av flertalet nationella och regionala miljökvalitetsmål. Landskapsbilden kommer att påverkas av vindkraftparken. Påverkan bedöms medföra att vindkraftparken blir ett dominerande element i landskapet, i synnerhet från Revsundssjön och andra platser/samhällen som ligger väster om vindkraftparken. Barriärer i form av topografin och skogar gör att landskapsbilden påverkas måttligt till obetydligt i övrigt omkringliggande områden/samhällen. I närområdet påverkas landskapet även av hinderbelysning. Sammantaget görs bedömningen att påverkan på landskapsbilden, vilket även redovisad synlighetsberäkning indikerar, som helhet blir måttlig. Emellertid bedöms påverkan på landskapsbilden utgöra den påtagligaste förändringen vid etablering av Bröcklingbergets Vindkraftpark. Huruvida påverkan på landskapsbilden uppfattas positivt eller negativ är upp till betraktaren att avgöra. Inställning till vindkraft i sig och till området som exploateras avgör hur betraktaren uppfattar och ställer sig till att landskapsbilden omdanas. Området kommer att upplevas som mer urbant och exploaterat då vindkraftverk, vägar och övrig tillhörande infrastruktur anläggs i området. Det pågående skogsbruket påverkas inte utöver att mindre produktionsytor avverkas för anläggning av vindkraftparken. Tvärtom så kan förbättrad infrastruktur gynna det pågående skogsbruket i området. Rennäringen som också nyttjar markerna i området, förlorar mindre ytor av potentiellt bete. Vindkraftverken, vägar, övrig tillhörande infrastruktur samt ny kraftledning till överliggande elnät, splittrar upp och fragmenterar området ytterligare. Inom projektområdet är landskapet sedan tidigare kraftigt påverkat av människan genom skogsbruk, infrastruktur etc., så ytterligare exploatering genom vindkraft bedöms inte påverka möjligheterna för rennäringen att nyttja området i enligt nuvarande omfattning. Jakten och det begränsande friluftslivet i området, kan bedrivas enligt tidigare premisser. Upplevelsevärdet av ostörd natur, kan påverkas och uppfattas som negativt vid jakt och friluftsliv i området. Riskerna för att vistas inom vindkraftparken bedöms som ringa. Allmänheten informeras om risker vid infart till vindkraftparken. Anläggningsarbeten kommer att företas för att skapa erforderlig infrastruktur i området. Schaktningsarbeten och omfördelning av massor kommer utföras i betydande omfattning inom projektområdet. Vindkraftparken har utformats så att inte värdefulla naturmiljöer, våtmarker eller andra känsliga områden inte berörs av anläggningsarbeten. Skadeförebyggande åtgärder ska företas för att minimera påverkan på vattendrag och hydrologi inom projektområdet. Vid de enstaka tillfällen, då väg dras över våtmarker, ska detta utföras på ett sådant sätt som vidmakthåller vattenflödet och våtmarkens karaktär. Konsekvenserna för naturmiljön, mark och hydrologi bedöms som helhet bli små. 112 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Konsekvenser för rovfåglar bedöms som små. För övrig fauna bedöms konsekvenserna som måttliga, och är främst kopplade till byggtiden av vindkraftparken. Risken för att fåglar kolliderar med vindkraftverken bedöms som ringa. Inga bostäder eller fritidshus utsätts för ljud och skuggor över gällande riktlinje. Inom vindkraftparken blir ljud- och skuggnivåerna förhöjda. Konsekvenser för ljud i närområdet bedöms som måttliga medan konsekvenserna för skuggor bedöms som ringa. Fornlämningar och kulturmiljön i området bedöms inte påverkas i någon avsevärd omfattning. Fornlämningar har beaktats och givits hänsyn vid utformning av vindkraftparken. Hälsa och samhällsnyttor är i allt väsentligt behäftade med betydande positiva konsekvenser vid etablering av Bröcklingbergets Vindkraftpark. Bolaget verkar gärna för ett lokalt ägande etableras. Lokala upphandlingar bedöms bli för allt mellan 50-70 MSEK. Utöver detta medför vindkraftssatsningen att det tillkommer lokala och regionala intäkter som vindkraften genererar i form av servicearbeten och markavtal etc., motsvarande minst 10-12 MSEK årligen och på 20 år upp till 240 MSEK. Motstående intressen bedöms som ringa för verksamheten. Bolaget har genomfört ett brett samråd för att belysa och sammanställa eventuella intressekonflikter i området. Transporterna ger betydande påverkan under en kortare tid i närområdet. Efter anläggning av vindkraftparken avtar behovet av transporter, och konsekvenserna bedöms som ringa sett över hela verksamhetstiden. Med iakttagande av försiktighetsmått och vidtagna skadeförebyggande åtgärder på ansökt lokalisering, så bedöms samhällsnyttan med vindkraftparken bli väsentligt högre än redovisad påverkan på människors hälsa, natur- och kulturmiljön. 9 SAMRÅD Samrådsprocessen initierades med att Bolaget under november 2009 inbjöd Bräcke kommun, Jovnevaerie sameby och Länsstyrelsen Jämtlands län till samråd. Samrådet genomfördes 2009-12-16. Mötesprotokoll upprättades och återfinns i Bilaga 22. Länsstyrelsen klargjorde att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en MKB därmed ska upprättas i enlighet med 6 kap. MB. Enligt förordningen ska samråd hållas med berörda myndigheter och särskilt berörda (företag, organisationer och privatpersoner). Till inbjudan för samråd den 2009-12-16 togs ett samrådsunderlag fram. Detta samrådsunderlag har även tillställts myndigheterna i Bilaga 5. Av Bilaga 5 framgår erhållna remissvar. Företag och organisationer har också inbjudits att lämna synpunkter på projektet. Information i form av samrådsunderlag har tillsänts företag och organisationer enligt Bilaga 7. Samråd med utökad krets enligt 6 kap MB, genomfördes under tiden 11 februari till 31 mars 2010. Särskilt berörda, allmänhet, företag, organisationer och myndigheter, inbjöds till offentligt på Jämtkrogen, Bräcke, 2010-03-04. Särskilt berörda anser Bolaget innefatta fastighetsägare med fastigheter inom cirka 2 km från vindkraftparken. Annonsering med inbjudan till samråd gjordes i Länstidningen Östersund och Östersundsposten, vid två tillfällen, 13 och 25 februari 2010, se Bilaga 23. Till särskilt berörda, företag och organisationer skickade en informationsfolder med inbjudan till samråd 2010-03-04. Samrådsunderlag har funnits tillgängligt på Bolagets hemsida samt i receptionen på Bräcke kommun under 11 februari - 15 mars. Synpunkter på projektet har kunnat lämnas skriftligt eller muntligt enligt information i utskick och annonser till Bolaget. 113 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Mötesprotokoll för samrådet 2010-03-04 återfinns i Bilaga 24. Samrådsredogörelse Under samrådstiden har det inkommit yttranden enligt bilagorna Bilagor 5, 7 och 25. Bräcke kommun och Länsstyrelsen Jämtlands läns yttranden vid samrådsmötet har satt ramarna för vad miljökonsekvensbeskrivningen innehåller. Yttrandena lyfte fram flera aspekter som särskilt viktiga att belysa i miljökonsekvensbeskrivningen, bland annat påverkan på landskapsbilden, rennäring samt vikten av inventeringar av natur- och kulturmiljöer och rovfåglar. Barnverket har inte inkommit med något yttrande. Bergsstaten har inga erinringar då området inte berör några gällande rättigheter som beviljats med stöd av minerallagen. Boverket lämnade allmänna synpunkter på innehåll i MKB och samrådsprocessen. Vidare hänvisar Boverket till Länsstyrelsen. Energimyndigheten anser att lokaliseringen är gynnsam. Området är redan påverkat, medelvinden är god, finns befintlig infrastruktur samt att få konkurrerande intressen finns i området. Försvarsmakten har inget att erinra mot redovisade positioner. Upplyser vidare om meddelande om uppförande av vindkraftverk inom 30 dagar samt belysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Kammarkollegiet har inte inkommit med något yttrande. Lantmäteriet Östersund yttrar sig generellt om infrastruktur och hur detta kan hanteras juridiskt. Luftfartsverket har inget att erinra. Upplyser om att hindermarkering ska göras enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) påtalar det väsentliga med förebyggande åtgärder vid etablering och drift samt att säkerhet och risker beaktas i MKB:n. Vidare gör MSB gällande att vindkraftparken inte stör myndighetens kommunikationssystem. Sametinget har inte inkommit med något yttrande. Sveriges geologiska undersökning (SGU) anger i sitt yttrande riskerna för negativ påverkan på grundvattnet om inte hänsyn tas till detta vid anläggandet. Störst risk för påverkan på grundvattnet föreligger vid schaktningsarbete i samband med anläggande av fundament samt vid dragning av vägar och elledningar inom vindkraftparken. Vindkraftverken och transformatorstationen innehåller oljor, vilket gör att det finns risk att för läckage till grundvattnet vid en eventuell olycka. SGU förordar att lokalisering av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur sker på ett sådant sätt att kontakt med grundvattentillgångar, av betydelse för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning, undviks i möjligaste mån. Skogsstyrelsen Östra Jämtlands distrikt hänvisar i sitt yttrande till den naturvärdesinventerig som genomförts och sammanställts enligt Bilaga 13. Svenska Kraftnät belyser vikten av skyddsavstånd till den stamledning som löper genom projektområdet. Vägverket har ej inkommit med yttrande. Åre Östersund Airport har inget att erinra. Relativt få yttranden från företag och organisationer har inkommit till Bolaget. Bräcke Hembygdsförening, Friluftsfrämjandet Jämtland/Härjedalens DF, Jämtland-Härjedalens Naturskyddsförbund, Jämtlands ornitologiska förening - JORF, Länsbygderådet i Jämtlands län, Länsbygderådet i Jämtlands län, Sösjön-Hemsjön-Gråssjöns FVOF, Svenska Samernas Riksförbund och Ångbåtsföreningen Alma har inte yttrat sig under samrådsprocessen. Jovnevaerie sameby deltog vid myndighetssamrådet, se Bilaga 22. Jovnevaerie sameby har inte yttrat sig i något avseende, utöver vid myndighetssamrådet 2009-12-16. Bolaget har tagit flera kontakter med samebyn, tillsänt material och lägesrapporter för projektet. Bräcke Skoterklubb, genom Magnus Johansson, har framhållit att skoterklubben inte har några leder inom projektområdet. Emellertid nyttjas kraftledningsgatan i området. Sösjös Jaktlag är positiva till vindkraft, såtillvida att det inte inkräktar på möjlighet till jakt i området. Tele2 AB, TeliaSonera AB, Telenor AB, Teracom AB och 3GIS har inkommit med yttranden utan erinring vad gäller verksamhetens lokalisering. 114 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Karta 33. Visar fastighetsägare som yttrat sig till Bolaget. Från särskilt berörda har 9 privata yttranden inkommit efter genomfört samråd. Fastighetsägarna till fastigheterna Bräcke Bräcke-Hemsjö 1:12 och 1:64, anser att det bör råda ljudkrav om 35 dB(A) i området, då området idag har låg nivå av bakgrundsbuller. Man befarar även att den verkliga ljudnivån kan vara högre vid bostäder än redovisat vid samrådet. För att reducera ljudnivån anser man blad annat att vindkraftverken ska flyttas in inom det område som kommunen pekat ut i sin översiktsplan. Det föreslås även att andra områden ska tas i anspråk om man behöver plocka bort vindkraftverk, för att upprätta möjligheten till elnätsanslutning. Vidare ges synpunkter på vad MKB:n bör innefatta, bland annat fotomontage, visualisering av hinderljus, presentation av ljudfrekvenser samt hur information om projektet ska tillängliggöras. Fastighetsägaren för Bräcke Sösjö 1:66, är elöverkänslighet och lider av känslighet för ljud, och framför därmed i sitt yttrande farhågor om ökad ljudnivå och elektromagnetisk strålning vid etablering av en vindkraftpark. Vidare ges förslag på teknik som minskar genererad elektromagnetisk strålning, samt förslag på hur ljudnivåerna kan minskas. Yttrande från fastighetsägaren till Bräcke Sösjö 1:48 och 1:65 gör gällande att inga vindkraftverk ska byggas i området pga. fastighetsägarens tinnitus och hyperakusi (extrem känslighet för vardags ljud). Vidare ifrågasattes samrådsunderlagets redovisning av ljud, skuggor, synbarhet etc. På grund av tinnitus är fastighetsägaren för Bräcke Sösjö 2:53 helt emot Bröcklingbergets Vindkraftpark. Fastighetsägarna till Bräcke Bräcke-Hemsjö 1:58 framför synpunkter på ljudberäkningar som presenteras i samrådsunderlag och vid samrådsmötet. Anser att 35 dB(A) bör gälla för ljud i området. Vidare påtalas behov av att undersöka genererade infraljud från vindkraftparken. Vindkraftparken ska i sin helhet vara inom området som kommunen pekat ut i sitt tillägg till översiktsplanen. Fastighetsägarna till Bräcke Sösjö 1:69 ser positivt på en eventuell etablering, och hoppas kunna köpa el från vindkraftparken i framtiden. En av fastighetsägarna till fastigheterna Bräcke Sösjö 3:7, 3:9 och 3:9 115 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 har yttrat sig på telefon. Fastighetsägaren Ifrågasätter ekonomin och samhällsnyttan med projektet kontra ingreppet i miljön. Samtliga skriftliga yttranden från privatpersoner återfinns i sin helhet med bemötande från Bolaget i Bilaga 25. Synpunkter och bemötande Bolaget har beaktat samtliga yttranden och tagit ställning till hur dessa ska jobbas in i MKB:n. Vidare är man öppen till fortsatt dialog under tillståndsprocessen. Bolaget har tillgodosett yttranden från Bräcke kommun och Länsstyrelsen genom att beskriva/utreda påverkan på landskapsbilden, rennäringen i den mån det varit möjligt, utfört erforderliga inventeringar vad avser natur- och kulturmiljön och rovfåglar. Försvarsmaktens och Luftfartsverkets yttrande gällande hindermarkering enligt föreskrifter från Transportstyrelsen, redovisas under avsnittet 7.3.3 - Hindermarkering. Myndigheten för samhällskydd och beredskaps (MSB) yttrande beaktas under avsnittet 7.16 - Risker. Yttrande från Sveriges geologiska undersökning med hänvisning om risker för förorening samt läckage av oljor till grundvattnet beskrivs under avsnitten 7.4 - Mark och hydrologi samt 7.15 - Kemikalier och avfall. Yttranden från särskilt berörda, enligt Bilaga 25, har beaktats och medför att Bolaget: Endast uppför vindkraftverk inom vindområdet som Bräcke kommun anger i sin översiktsplan med tema vindkraft - vilket medför att inga vindkraftverk placeras inom 1 000 m från bostäder eller fritidsbebyggelse Nyttja teknik och gör anläggningsarbeten som minskar den elektromagnetiska strålningen Ansluter vindkraftparken till kraftledning österut för att minska elektromagnetisk stålning Tar till sig synpunkter på samrådsunderlaget och korrigerar detta i MKB:n till ansökan I övrigt vidhåller Bolaget, enligt tidigare bemötande, att området inte kan anses utgöra ett ”tyst område” och därmed behäftas med ljudkravet om 35 dB(A). Bolaget grundar sin inställning på de riktlinjer som anges i Bräcke kommuns översiktsplan med tema vindkraft. Efter genomfört samråd har information om projektet lagts ut och uppdaterats på Bolagets hemsida. Vidare har lägesrapporter tillsänts med e-post till de som uppgav e-post under samrådet 2010-03-04. Bolaget har även tillsänt lägesrapport till övriga privatpersoner som yttrat sig till Bolaget. 116 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 10 R EFERENSER Ahlén, I. 2010. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 3 2010:22-27. Arbetsmiljöverket. 2005. http://www.av.se/teman/elektromagnetiska/elektormagnetiska/ Arbetsmiljöverket, 2005. AFS 2005:16. Buller - Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Arbetsmiljöverket: Solna. Banverket, Tyrens och Vägverket. 2008. Vägledning - Grumling. Banverkets rapportnummer: Bansystem 06-05. Boverket. 2009a. Vindkraft och landskapet – att analysera förutsättningar och utforma anläggningar. http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2009/Vindkraften_och_landskapet.pdf Boverket. 2009b. Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Boverket: Karlskrona. Bramme, A. 2009. Vindkraft i Jämtland. Flygfältsbyrån. http://www.are.se/9738.ext/download Bräcke kommun, 2010. http://forening.bracke.se/download/18.1342657a117786f1f7e800065415/ Energi-+och+klimatstrategi+2008-2012,+handlingsplan.PDF. Hansson, A. 2010. Bröcklingberget - Arkeologisk utredning inför vindkraftparker. Jamtli: Östersund. Elsam Engineering. 2004. Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker, Rapport nr: 02170261. Länsstyrelsen Örebro län, 2010. Landskapsanalys för vindkraft ”Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk”, Mellanrum Landskapsarkitekter (2002). Projekt P-12021-1.(Studie inom Vindforsk) Naturvårdsverket, 2010a. http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Jakt-rovdjur-ochvilt/Rovdjur/Fakta-om-rovdjur/Fakta-om-kungsorn/ Naturvårdsverket, 2010b. Vindval. http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-medmiljopaverkan/Energi/Vindkraft/Vindval/Vindkraftens-paverkan-pa-marint-liv/ Naturvårdsverket, 2010c. Vindval, 2010 - Vindkraftens miljöpåverkan - resultat från forskning 2005-2009 inom Vindval. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8469-1.pdf Naturvårdsverket, 2006. Vindkraft på land. Branschfakta utgåva 2. December 2006. Prop. 2004/05:150. Regeringens proposition 2004/05:150. Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet: Stockholm. Ronsten, G. 2004. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04:13. FOI: Stockholm. SOU 1999:75, (1999). Rätt plats för vindkraften - Slutbetänkande från Vindkraftsutredningen. Näringsdepartementet: Stockholm. Strålsäkerhetsmyndigheten, 2008. http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Magnetfalt-tradlos-teknik/ Sveriges National Atlas. 1998. Berg och jord. Metria: Kiruna. 117 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 Svensk Vindenergi, 2010. Miljövärdering av el - med fokus på utsläpp http://www.svenskenergi.se/upload/Aktuellt/Filer/miljovardering_elanvand.pdf av koldioxid. Transportstyrelsen. 2010. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markeringar av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. 118 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869 BILAGOR Bilaga 1 - Karta 2 - Projektområdet Bilaga 2 - Karta 3 - Principiell layout vindkraftparken Bilaga 3A - Skiss vägbyggnad Bilaga 3B - Skiss vägbyggnad breddning Bilaga 4 - Karta 5 - Skiss elnätsanslutning Bilaga 5 - Remissvar myndigheter Bilaga 6 - Bröcklingberget kulturhistorisk karakterisering inför vindkraftpark Bilaga 7 - Remissvar företag och organisationer Bilaga 8 - Konsekvensanalys för rennäringen Bilaga 9 - Ljudberäkning - Alternativ utformning Bilaga 10 - Skuggberäkning - Alternativ utformning Bilaga 11A - Synlighetsberäkning (ZVI) Bilaga 11B - Sammantagen synlighetsberäkning (ZVI) Bilaga 12 - Fotomontage Bilaga 13 - Naturvärdesinventering vindkraftverk Bröcklingberget/Söjsö Bilaga 14A - Karta 25A - Vägar känsliga områden Bilaga 14B - Karta 25B - Vägar känsliga områden Bilaga 15A - Inventering av kungsörn i anslutning till planerad vindkraftanläggning Bilaga 15B - Sommarinventering av kungsörn vid utredningsområdet Bröcklingberget Bilaga 16 - Smålom på Hemsjöberget med bilagt svar Bilaga 17 - Arkeologisk utredning inför vindkraftparker Bilaga 18 - Ljudberäkning Bröcklingbergets Vindkraftpark Bilaga 19 - Sammantagen ljudberäkning Bröcklingbergets Vindkraftpark Bilaga 20 - Skuggberäkning Bröcklingbergets Vindkraftpark Bilaga 21 - Sammantagen skuggberäkning Bröcklingbergets Vindkraftpark Bilaga 22 - Samrådsanteckningar från myndighetssamråd 2009-12-16 Bilaga 23 - Annons i Länstidningen Östersund och Östersundsposten 13 och 25 februari 2010 Bilaga 24 - Mötesprotokoll samråd 2010-03-04, Jämtkrogen, Bräcke Bilaga 25 - Yttranden från särskilt berörda 119 Ownpower Projects AB, Box 3043, 621 11 VISBY. Telefon 0498-260 560 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 556603-1869
© Copyright 2024