STUDIEANVISNING Arbetsinnehållsanalys, 5 hp (Vt 2014) Kursens syfte och mål Arbetsinnehållsanalys (ARIA) är en intervjubaserad metod som används för att beskriva arbetets innehåll, hinder och möjligheter ur ett externt perspektiv genom att skilja faktiska arbetsförhållanden från individens egen värdering av sin arbetssituation. Kursen är en tillämpningsinriktad introduktion i ARIA-metoden. Den syftar till att studenterna ska förvärva kunskap om ARIA-metodens ursprung, syfte och användningsområden, samt kunna genomföra och sammanställa ARIA- intervjuer. Målet med kursen är att studenterna självständigt ska kunna använda ARIA-metoden i sina arbetsorganisationer. Kursen ges under dagtid på kvartsfart. Arbetsområden Examinationsgrundande moment under kursen består av en hemtentamensuppgift som utförs individuellt, samt av att studenten deltar aktivt under kursens seminarier. Lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande: 1. Kunskap och förståelse Förstå syfte med och användningsområden för arbetsinnehållsanalys. Kunna redogöra för arbetsinnehållsanalysens teoretiska grundvalar och utveckling. 2. Färdighet och förmåga Självständigt kunna genomföra ARIA-intervjuer med företrädare för olika typer av verksamheter utifrån ett externt perspektiv. Självständigt kunna ställa samman ARIA- intervjuer. Kritiskt bearbeta ARIA-intervjuer, föreslå en analys av dessa samt presentera resultatet. 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt Ha förstått och tillämpat det externa perspektivet. Göteborgs universitet Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap ARIA-metod, 5 hp Kursansvarig: Lisa Björk Kunna avgöra och motivera i vilket syfte och i vilka situationer ARIAmetoden är lämplig. Problematisera arbetsinnehållsanalys i förhållande till andra metodiker för arbetsmiljökartläggning. Undervisnings- och examinationsformer Kursen består av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier samt praktiskt arbete. Vid seminarier gäller obligatorisk närvaro, dessa tillfällen är specificerade i schemat. Student som inte närvarar och aktivt deltar vid dessa tillfällen kommer behöva fullgöra skriftliga kompletteringsuppgifter. Hemtentamen Hemtentamensuppgiften är till för att stämma av att studenten har tillgodogjort sig kurslitteraturen samt förvärvat förståelse för det externa perspektivet. Självständigt och gemensamt praktiskt arbete Det praktiska arbetet består av att studenterna gemensamt och självständigt får möjlighet att utföra, sammanställa, analysera och rapportera ARIA- intervjuer. Till det första seminarietillfället ska studenterna, i grupper om två, intervjua två olika personer med hjälp av ARIA- manualen. Vi ser helst att intervjuerna utförs på den arbetsplats där intervjupersonen är anställd. Studenterna turas om att intervjua och ta anteckningar och sammanställer därefter ett gemensamt PM där de dels sammanställer intervjuerna, dels reflekterar över intervjuerna utifrån kursledningens instruktioner. Studenterna laddar upp PMen på seminariegruppens sida på GUL, senast två dygn innan seminariet. PMet diskuteras sedan muntligt under ledning av lärare. Till det andra seminarietillfället ska studenterna ha genomfört tre självständiga ARIA intervjuer med chefer. Dessa intervjuer renskrivs och laddas upp på seminariegruppens sida på GUL, senast två dygn innan seminariet. Sammanställningarna diskuteras sedan muntligt under ledning av en lärare under seminariet. Till det tredje seminarietillfället ska studenterna ha genomfört en analys av sina sammanställningar. Analyserna renskrivs och laddas upp på seminariegruppens 2 sida senast två dygn innan seminariet. Analyserna diskuteras sedan muntligt under ledning av en lärare under seminariet. Till det fjärde seminarietillfället slutligen, ska studenterna muntligt presentera sina slutgiltiga analyser i något större, lärarledda, seminarier. Scenariot är att publiken representerar den uppdragsgivare som beställt rapporten och ställer kritiska frågor om ARIAs syfte, användningsområden och analysens resultat. Former för bedömning och examination Examination sker i form av 1) hemtentamen, samt 2) närvaro och aktivt deltagande på seminarierna. Det senare kräver att studenten följer de instruktioner som specificerats i denna anvisning. Student som inte deltar i obligatoriska moment kommer behöva fullgöra kompletteringsuppgifter. För att få betyget Godkänt på kursen som helhet, krävs betyget Godkänt på hemtentamen, godkända seminarieuppgifter samt närvaro och ett aktivt deltagande på samtliga seminarier. För att få betyget Väl godkänt på kursen som helhet, krävs betyget Väl godkänd på hemtentamen, godkända seminarieuppgifter samt närvaro och ett aktivt deltagande på samtliga seminarier. För studerande som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Studerande som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt till att annan lärare utses för att bestämma betyg. Sådan begäran skall ställas skriftligt till berörd studierektor. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Individuellt arbete - hemtentamina Uppgiften består i en hemtentamensuppgift som är kopplad till lärandemålen och delas ut i samband med seminariet den X. Uppgiften redovisas i PM och examineras individuellt. Redogörelsen av uppgiften ska omfatta maximalt 900 ord (ungefär 2 sidor) exklusive namn och referenslista. PMet lämnas in elektroniskt senast klockan X den X. Döp filen till ditt namn och skicka den i en e-post till BÅDA nedanstående adresser: Urkundsadress, [email protected] [email protected] Hemtentamen ska knyta an till den litteratur som gäller inför föreläsningarna. Uppgiften är individuell och genomförs självständigt. 3 Maximalt ges 4 poäng på frågan. För att få Godkänt krävs minst 3 poäng. För att få Väl godkänd på uppgiften krävs 4 poäng. Vid underkänt sker i första hand komplettering och därefter förnyat prov. Studenten har då rätt att få ny fråga av kursledningen. Bedömningen av hemtentan görs enligt följande: Poäng 1-3 1 poäng: Svar i relation till frågeställningarna (att texten svarar på de ställda frågorna) 1 poäng: Struktur (att svaret är genomtänkt och strukturerad på ett bra och begripligt sätt) 1 poäng: Begrepp (att relevanta begrepp används på ett korrekt sätt i svaret och att svaret är knutet till kurslitteraturen) Poäng 4 1 poäng: Analys (att studenten självständigt och kritiskt behandlar frågeställningen med hjälp av olika teoretiska perspektiv) Självständigt och gemensamt praktiskt arbete Detta moment kräver närvaro och ett aktivt deltagande på samtliga seminarier. För att få Godkänd på uppgiften krävs att studenten följer de instruktioner som specificerats i denna anvisning. Övrigt Kursen kommer att använda sig av web-verktyget GUL. Info om inloggningsuppgifter samt hur vi använder GUL (ex. för att kommunicera mellan grupper, kursvärdering, ladda ned och cirkulera dokument inom gruppen). 4 Schema med litteraturanvisningar Vecka Dag Tid 13 Tors 27/3 9-12 Sa l Ämne och litteratur Lärare Introduktion/ föreläsning 1: Linda Corin (LC) Lisa Björk (LB) Kursen innehåll och upplägg. Vad är ARIA? Om ARIAs syfte och användningsområden. ARIA som metod. Introduktion till ARIAs olika delar och till det externa perspektivet. 15 Tors 10/4 9-11 Föreläsning 2: ARIAs historia, likheter och skillnader med andra metoder. ARIAs användning i forskning och praktik. 13-15 LC/LB Fördjupning kring ARIAs olika delar och det externa perspektivet. ARIA som intervjuteknik. 17 19 Tors 24/4 Tors 8/5 9-12 (Grupp 1) 9-12 (Grupp 2) 13-16 (Grupp 3) 9-12 Seminarium 1: LC/LB ARIA-intervjun (presentation av och diskussion om två ARIA intervjuer per grupp). Föreläsning 3: LC/LB ARIAs teoretiska grundvalar Psykosocial arbetsmiljö Stressteori Handlingsteori Organisationsteori 21 Tors 22/5 9-12 (Grupp 1) 9-12 (Grupp 2) 13-16 (Grupp 3) Seminarium 2: LC/LB ARIA-intervjun (diskussion om erfarenheter av tre ARIA intervjuer per person). Utdelning av tentamensuppgift. 5 23 25 35 37 Tors 5/6 9-12 Förläsning: 4 Tors 19/6 9-12 (Grupp 1) 9-12 (Grupp 2) 13-16 (Grupp 3) Seminarium 3: Tors 28/8 9-12 (Halva gruppe n) 13-16 (Halva gruppe n) Seminarium 4: 9-12 Avslutning: Tors 11/9 LC/LB Att analysera och rapportera ARIA Kriterier Hur presentera ARIA-resultat? Hans Lindgren LC/LB Analysera och skriftligt rapportera de tre självständiga ARIA-intervjuerna (diskussion om studenternas ARIA-analyser). LC/LB Muntligt presentera en slutgiltig ARIAanalys av de tre självständiga intervjuerna och svara på frågor från en fiktiv ledningsgrupp (presentation av en ARIA analys per person). LC/LB Vilka erfarenheter har vi gjort? Hur går vi vidare med praktiskt ARIAarbete? Kursvärdering: Genomförs via GUL. Kursansvar och lärare Kursansvar: Lisa Björk. Lärare: Linda Corin, Lisa Björk, Monica Andersson Bäck Kurslitteratur Allvin, A., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber, Malmö (188 s.) European Commission (2000) Guidance on work-related stress. Spice of life or a kiss of death? Employment and social affairs. (94 s.) (www.av.se) Härenstam, A. (2008) “Organizational approach to studies of job demands, control and health”. Scand J Work Environ Health Suppl , (6): 144-149 (5 s.) 6 Lindberg, P., & Vingård, E. (2012). Kunskapsöversikt – den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Rapport 2012:7. Stockholm: Arbetsmiljöverket (62 s). Nilsson, A. (2011) Ett hållbart arbetsliv – om organisation och ledarskap. FAS, populärvetenskaplig kunskapsöversikt. (50 s.) (www.fas.se) Oeij, P. & Morvan, E. (Eds) (2004) European Ways to Combat Psychosocial Risks Related to Work Organisation: Towards Organisational Interventions? Perosh, (www.perosh.org) (5 s.) Oxenstierna, G., Widmark, M., Finnholm, K. & Elofsson, S. (2008) Psykosociala faktorer i dagens arbetsliv och hur man mäter och beskriver dem. Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (s. 19-27) (8 s.) Tengblad, S. (Ed.). (2012). The work of managers: Towards a practice theory of management. Oxford University Press (ca 40 s.). Theorell, T. (2003) Är ökat Kunskapssammanställning. inflytande Statens på arbetsplatsen folkhälsoinstitut bra för folkhälsan? 2003:24 (72 s.) (www.fhi.se) Waldenström, K. & Härenstam, A. (2006) Hur skapas bra arbetsförhållanden? En studie av strategier hos chefer och anställda. Rapport från Arbets- och miljömedicin, 2006:5. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa. (22 s.) (http://www.folkhalsoguiden.se) Waldenström, K. (2007) Externally assessed psychosocial work characteristics: a methodological approach to explore how work characteristics are created, related to self-reports and to mental illness. Akademisk avhandling. Karolinska institutet, Stockholm (19 s.) Waldenström, K. ARIA Arbetsinnehållsanalys – en metod för att beskriva arbetets innehåll, hinder och möjligheter ur ett externt perspektiv. Manual version 1.0. Stockholms läns landsting (54 s.). Totalt cirka 600 sidor. Ytterligare litteratur och artiklar kommer att tillkomma. 7