1. No category

Systematisk Kvalitetsarbete
Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete
Hämtat från
Skolverket hemsida
1
Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete
Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på
förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet
med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Huvudmannen ska, som
ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen, även se till att det finns förutsättningar att
bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå.
Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten,
ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.
Enligt skollagen ska huvudmannens kvalitetsarbete dokumenteras.
2 kap. 8 § skollagen 4 kap. 3-8 §§ skollagen
Systematiskt och kontinuerligt
Att utveckla verksamhetens kvalitet är ett ständigt pågående arbete,
där en analys och bedömning av resultaten och måluppfyllelsen ligger
till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Arbetet kan liknas vid
en cyklisk process som innehåller fyra faser: uppföljning - analys och
bedömning - planering - genomförande. Efter genomförandet fortsätter
den cykliska processen med ny uppföljning för att få fram ett nytt
nuläge osv.
Utgångspunkten i alla faser är de nationella målen i skollagen och
läroplanerna. Systematiken innebär att se till att faserna bildar en
fungerande helhet. Varje fas är beroende av den förra och påverkar den
senare
2
FÖR HUVUDMANNEN \ introduktion
Så är materialet upplagt
Detta stödmaterial, främst riktat till kommuner och enskilda huvudmän, är ett komplement till
Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. Materialet består av tre delar som
tillsammans syftar till att stödja huvudmannen i genomförandet av det systematiska
kvalitetsarbetet.
Den första delen beskriver statens uppdrag till huvudmannen att genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete av
utbildningsverksamheten. I denna del klargörs huvudmannaskapet och dess ansvar samt skollagens krav på
struktur, rutiner och dokumentation.
Därefter följer en beskrivning av hur huvudmannens systematiska kvalitetsarbete kan genomföras. Denna följer
de olika faserna i den cykliska kvalitetssäkringsprocessen – följa upp, analysera, planera och genomföra.
Utgångspunkt i kvalitetsarbetet är de nationella styrdokumenten. Dessa beskriver uppdraget till huvudmannen,
vilket utgör startpunkten för uppföljning, analys som planering och genomförande. Som ett stöd för
genomförandet finns därför en sammanställning av centrala områden i styrdokumenten. Till varje område har
fogats frågeställningar som kan användas som utgångspunkt i kvalitetsarbetet.
Huvudmannens ansvar
Vem är huvudman?
Huvudmannens ansvar i styrsystemet
Struktur och rutiner
Dokumentation
Genomförande
Följa upp resultat och måluppfyllelse
Analys och bedömning
Planering och genomförande
Utgångspunkter
Centrala mål för verksamheten
Förutsättningar för verksamhetens genomförande
3
Huvudmannens ansvar
Vem är huvudman?
Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. Detta
stödmaterial riktar sig dock främst till kommuner och enskilda huvudmän.
2 kap. 2- 7 §§skollagen
Kommuner
Kommuner som juridisk person är huvudman inom skolväsendet och kommunfullmäktige är kommunens
högsta beslutande organ enligt kommunallagen. Det innebär att fullmäktige har det yttersta ansvaret för att den
kommunala förskolan, skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla
nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen.
2 kap. 8 § skollagen.
Fullmäktige ska utse en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter. Den eller
de utsedda nämnderna ansvarar för den verksamhet som fullmäktige tilldelat dem genom
nämndreglementet. Detta framgår av skollagen och av kommunallagen:
2 kap. 2 § skollagen
3 kap. 3 § kommunallagen
Enskilda
Huvudman för fristående förskola eller skola benämns i skollagen enskild huvudman. Enskilda får efter ansökan
godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,
gymnasiesärskola och fritidshem. Det är Statens skolinspektion, eller i vissa fall kommunen där utbildningen ska
bedrivas som handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman.
2 kap.5 § skollagen
Styrelsen eller motsvarande har det yttersta ansvaret för att förskolan och skolan har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla
nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen. Se kraven:
2 kap. 8 § skollagen
4
Huvudmannens ansvar i styrsystemet
Riksdag och regering fastställer nationella mål, krav och riktlinjer i skollagen, läroplanerna
och i andra författningar. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen
genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra
föreskrifter.
Huvudmannens ansvar innebär bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala
förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och
kvalitetskraven kan uppfyllas.
Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är
likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Kvalitet
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål. (Ur 1 kap. 4 § och 3 kap. 3§ skollagen)
Likvärdighet
Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. En strävan ska vara att uppväga
skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Ur 1 kap. 4 och 9 §§
skollagen)
Förankring
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Ur 1 kap. 5 § skollagen)
Medan huvudmannens ansvar gäller hela verksamheten, har förskolechef och rektor ansvar för förskole- och
skolenhetens kvalitet och resultat. Deras ansvar innebär, liksom huvudmannens, att inom givna ramar se till att
utbildningen genomförs utifrån nationella mål, krav och riktlinjer samt att personalen får förutsättningar att
bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. (se vidare Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete s. 13)
5
Struktur och rutiner
Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att säkra och ge underlag för
utvecklingsåtgärder för att de nationella målen ska uppnås. Huvudmannens ansvar för
utbildningens genomförande innebär att se till att det vidtas åtgärder för förändring och
förbättring, när brister synliggörs via det systematiska kvalitetsarbetet.
För att kunna genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete krävs att man på huvudmannanivå
säkrar systematiken i kvalitetsprocessen genom en tydlig struktur och fastställda rutiner. För
att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och se förändringar av måluppfyllelsen måste
kvalitetsarbetet dessutom dokumenteras.
Struktur
Från huvudmannens sida är det väsentligt att skapa en grundläggande struktur som tydliggör vad i
verksamheten som ska följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Det behöver vara en
struktur som uppmärksammar styrdokumentens centrala kvalitetskrav och som kan tillämpas systematiskt både
på huvudmannanivå och av varje enhet. (För definition av nationella mål se sid 45 i de Allmänna råden.)
Det är en fördel om det finns en gemensam kärnstruktur som kan återfinnas både i enheternas kvalitetsarbete
och i huvudmannens övergripande kvalitetsarbete. Där utöver måste varje förskole- eller skolenhet utvidga och
anpassa sitt kvalitetsarbete utifrån sina behov och förutsättningar eller särskilda profilering. Varje enhets
systematiska kvalitetsarbete blir därmed ett underlag både för det egna förbättringsarbetet och för den
nulägesbedömning som måste göras på huvudmannanivå.
6
Rutiner
Enligt Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete bör huvudmannen skapa tydliga rutiner för
kvalitetsarbetet. Rutinerna underlättar systematiken. Av rutinerna kan framgå

hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå. Rutiner som befrämjar en systematik i huvudmannens
kvalitetsarbete kan utformas som en årscykel, där varje moment är klarlagt och är samordnad med kommunens tidsschema för
bland annat budgetberedning.

hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara. Rutinerna säkrar att samma områden är fokus både för enheterna
och på huvudmannanivå och att dokumentationen sker på ett sådant sätt att enheternas bedömningar inom varje område lätt
kan jämföras och samordnas.

när och hur enheternas dokumentation av kvalitetsarbetet ska finnas som ett underlag för huvudmannens kvalitetsarbete. Särskilt viktigt i de rutiner som skapas är att uppmärksamma så att enheternas systematiska
kvalitetsarbete vid rätt tillfälle samordnas med huvudmannens. T ex rutiner för när enheternas analys ska vara tillgänglig inför
den övergripande analysen och bedömningen på huvudmannanivå.
Rutinerna bör även säkra att det finns arenor för återkommande dialog mellan
ansvarsnivåerna, dvs. mellan huvudmannanivån och enhetssnivån.


Huvudmannen behöver skapa dialog om
resultatbilden i relation till kraven på måluppfyllelse. En återkoppling på resultatbilden från enhetsnivån är viktig för att man
på huvudmannanivån ska få en förståelse
för situationen i de olika verksamheterna
inför prioriteringen av utvecklingsområden.
Huvudmannen behöver även skapa rutiner
för återkoppling till enhetsnivån av sin bedömning av övergripande utvecklingsbehov
och de resurser som krävs. Detta för att
förankra sin bedömning inför beslut och
genomförande.
Det är en fördel om alla ansvarsnivåer är delaktiga i någon form.
På verksamhetsnivå kan det exempelvis vara utbildningschef
(motsvarande), rektor och lärarfackliga organisationer. På
huvudmannanivå i en kommun kan det vara företrädare för
fullmäktige, som har det yttersta ansvaret för verksamhetens
kvalitet, och nämnden. Motsvarande för enskild huvudman är
representanter för styrelsen och ledningsansvariga.
4 kap. 3-8 §§ skollagen
2 kap. 8 § skollagen
* Förvaltningsledningen leder
verksamheten, men har inget uppdrag i
skolförfattningarna.
7
Huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet
För att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och se förändringar av måluppfyllelsen
måste kvalitetsarbetet dokumenteras. Dokumentationen är en viktig förutsättning för ett
systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete.
Enligt skollagen ska dokumentation ske dels på huvudmannanivå, dels på förskole- och skolenhetsnivå.
4 kap 6§ skollag
Dokumentationen kan visa på variationer mellan enheter, grupper eller ämnen. För att få sådan jämförande bild av kvaliteten och
likvärdigheten behöver huvudmannen arbeta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet där nedanstående frågeställningar utgör grund
för såväl enhetens dokumentation som huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet.
Huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet behöver ge svar på:
Var är vi?
Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och
likvärdighet.
Vart ska vi?
Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov.
Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.
Hur gör vi?
Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för
utvärdering framgår.
Hur blev det?
Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats.
Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser.
Se mer om dokumentation i Allmänna råd avsnitt 5.
8
Genomförande
Genomförande av kvalitetsarbetet
Detta avsnitt syftar till att ge stöd för huvudmannens genomförande av sitt systematiska
kvalitetsarbete. Det tar utgångspunkt i de faser i den
cykliska process, som beskrivs i Skolverkets allmänna
råd för systematiskt kvalitetsarbete.
Följa upp resultat och måluppfyllelse på huvudmannanivå:
Var är vi?
Analys och bedömning på huvudmannanivå:
Vart ska vi?
Planering och genomförande på huvudmannanivå:
Hur gör vi?
Se även mer konkret stöd under "Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken":
I praktiken
9
Genomförande
Följa upp resultat och måluppfyllelse på huvudmannanivå: Var är vi?
Följa upp resultat och måluppfyllelse
För att kunna analysera nuläget och bedöma behov av insatser är det viktigt att huvudmannens
uppföljning av nuläget sker utifrån styrdokumenten. En översikt över styrdokumentens mål,
krav och riktlinjer finns i "Utgångspunkter för huvudmannens kvalitetsarbete" i
högermarginalen.
Denna översikt över centrala områden i styrdokumenten är
kopplade till frågeställningar, som kan användas som utgångspunkt
för huvudmannens kvalitetsarbete. De områden som valts ut är
centrala i skollagen och närmare preciserade i läroplanerna och
därför viktiga i huvudmannens uppföljning för att få en bild av
utbildningens kvalitet och likvärdighet.
Huvudmannens nulägesbild skapas dels av en sammanställning av varje enhets dokumentation av sitt
systematiska kvalitetsarbete, dels av huvudmannens egen uppföljning. Den senare kan bestå av egna
övergripande utvärderingar, av nationella statistiköversikter, av Skolinspektionens tillsyns- och
granskningsrapporter och i förekommande fall resultat av klagomålshantering och av överklagandenämndens
och förvaltningsdomstolarnas utslag.
Uppföljningsfrågor, som ger en övergripande nulägesbild av verksamhetens resultat inom varje område, kan
vara:




Vilken bild ger egna undersökningar av området? (t.ex. enkäter, intervjuer, samtal med personal, barn
och elever.)
Vilken bild ger andra källor av den egna verksamheten inom området (bl a Siris, Skolinspektionens tillsyn och granskning)?
Vilka mönster kan urskiljas vad gäller t.ex. målområden, ämnen, olika skolformer, olika enheter och
klasser eller grupper?
Vilka trender kan urskiljas i relation till tidigare år?
Nästa steg är att jämföra resultaten med de nationella styrdokumentens mål, krav, och riktlinjer. På så sätt
synliggörs verksamhetens styrkor och brister i förhållande till centrala områden i styrdokumenten. Den bild som
framträder blir underlag för identifiering av förbättringsområden.
Se mer om uppföljning i Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete avsnitt 3 och 6.
10
Genomförande
Analys och bedömning på huvudmannanivå: Vart ska vi?
Analys och bedömning
Syftet med en analys på huvudmannanivå är att uppmärksamma såväl styrkor som svagheter
inom verksamheten. Inom de områden där uppföljningen visar på brister i relation till de
nationella målen, är en analys av orsaker avgörande för förbättringsinsatsernas inriktning.
Vid analysarbetet inom ett identifierat förbättringsområde är det viktigt att
såväl ta vara på erfarenheter och tankar från företrädare för verksamheten
som att inhämta stöd för analysen i forskning, i Skolverkets utvärderingar
och Skolinspektionens kvalitetsgranskningar samt i beprövad och
dokumenterad erfarenhet.
Allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete
Skolinspektionens kvalitetsgranskningar
Utgångsfrågorna för analysen av ett utvalt förbättringsområde behöver fokusera både verksamhetens
genomförande och de förutsättningar som finns. Sådana kan vara:

Överensstämmer enheternas verksamhet inom det uppmärksammade området med de riktlinjer som
finns i styrdokumenten?

Finns tillräckliga förutsättningar för alla enheter att genomföra utbildningen utifrån styrdokumentens
mål, krav och riktlinjer? Förutsättningar kan vara:
– ekonomiska och materiella (t.ex. kostnader per elev, verksamhet och ändamål eller lokaler, utrustning och läromedel),
– personella (t.ex. utbildning, kompetens och personaltäthet),
– organisatoriska (t.ex. styrning och ledning, arbetslag, gruppindelningar, undervisningstid),
– motivation och engagemang samt delaktighet och inflytande.

Vilar verksamhetens utförande inom området på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Analysen kan ge anledning till mer fördjupade uppföljningar inom området, som grund för ny analys för att
bättre kunna förstå orsaken till brister i måluppfyllelse.
Bedömning av förbättringsinsatser
Analysen av orsaker och samband är underlag för bedömningen av vilka insatser som behöver genomföras för att
få avsedd effekt. Analysens syfte är därmed att ge underlag för inriktning och utformning av
förbättringsinsatserna inom vart och ett av de prioriterade områdena. Även här är det viktigt att ta vara på
erfarenheter och tankar från företrädare för verksamheten och att inhämta kunskap från forskning, Skolverkets
utvärderingar och Skolinspektionens kvalitetsgranskningar och i beprövad och dokumenterad erfarenhet.
11
Utgångspunkter för val av insatser inom prioriterat område kan vara


Vad säger forskning och beprövad erfarenhet om framgångsrika insatser för genomförandet av verksamheten?
Vad säger forskning och beprövad erfarenhet om bästa möjliga förutsättningar för genomförandet av
verksamheten?
12
Genomförande
Planering och genomförande på huvudmannanivå: Hur gör vi?
Planering och genomförande
Huvudmannen har ansvaret för att den övergripande verksamhetsplaneringen är inriktad på att
uppfylla de nationella målen och kraven och stöder de riktlinjer som finns för förskole- och
skolverksamheten.
Planering
Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (1 kap 5§ skollagen)
Planeringen och genomförandet av förbättringsinsatser inom varje prioriterat område måste därför ansluta till
vad forskning och beprövad erfarenhet lyfter fram som väsentligt för att kunna åstadkomma förändringar i
verksamheten samt förankras med de berörda i verksamheten.
Huvudmannens övergripande planering tar sin utgångspunkt i den föregående
fasens dokumenterade analys och bedömning av områden för
förbättringsinsatser. I huvudmannens övergripande planering för prioriterade
områden kan följande vara bra att tydliggöra:
– förväntade effekter,
– ansvarsfördelning,
– tidsramar,
– resursbehov,
– former för återkoppling av genomförande och uppnådda effekter,
– dokumentationskrav.
Genomförande av insatser
Ansvaret för hur huvudmannens övergripande planering utformas och genomförs ligger på förvaltningsledning
och den professionella nivån (rektor, lärare, förskollärare och annan personal). Dock behöver man från huvudmannanivå försäkra sig om en
återkoppling av genomförandet, dels för att kunna följa arbetet fortlöpande, dels för kunna ha en beredskap att hantera svårigheter som
uppstår.
13
Utgångspunkter
Utgångspunkter för kvalitetsarbetet
Denna översikt beskriver de mål, krav och riktlinjer för förskole- och skolverksamheten som
är centrala i skollagen och närmare preciserade i läroplanerna. De tillhörande
frågeställningarna inom varje område är tänkta att ge en ingång till huvudmannens
klarläggande av hur verksamhet överensstämmer med styrdokumenten.
De nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer inom de olika områdena är ett centralt fokus i det systematiska kvalitetsarbetets alla
faser. De styr uppföljningens inriktning och är en utgångspunkt vid bedömning av verksamhetens kvalitet. De är därefter referenspunkten
både vid analysen av orsak och samband samt ger en målbild vid bedömning av utvecklingsbehov. Styrdokumenten lägger sedan det spår
som planeringen och genomförandet av insatser måste följa för att få förväntad effekt.
Översikten är uppdelad i
Centrala mål för verksamheten
Förutsättningar för verksamhetens genomförande
14
Utgångspunkter / Centrala mål för verksamheten
Centrala mål för verksamheten
Frågeställningarna inom varje område syftar till att klarlägga om verksamheten
överensstämmer med de nationella styrdokumenten, dvs. ta först reda på, via de bifogade
länkarna, styrdokumentens mål, krav och riktlinjer inom området som utgångspunkt för
klarläggandet av nuläget.
Normer och värden
Uppfyller våra förskolor, skolor och fritidshem målen om att barn och elever ska förstå och omfatta vårt samhälles
demokratiska värderingar? Se målen:
Avsnitt 1 och 2.1 i Lpfö 98, Lgr 11, Lgrsä 11, Lsam 11
Avsnitt 1 och 2.2 i Lgy 11 och Lgysä 13
Avsnitt. 1 i Lvux 12
Arbetar våra förskolor, skolor och fritidshem enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med normer och värden? Se riktlinjer:
Avsnitt 2.1 i Lpfö 98, Lgr 11, Lgrsä 11, Lsam 11
Avsnitt 2.2 i Lgy 11 och Lgysä 13
Bedriver varje verksamhet ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever? Se kraven:
6 kap. 6, 7 och 8 §§ skollagen
Kunskap, utveckling och lärande
Uppfyller våra förskolor målen om att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande där omvårdnad, omsorg,
fostran och lärande bildar en helhet? Se målen:
Lpfö 98 kap 2.2
Uppfyller våra skolor och fritidshem samt vuxenutbildning målen för de kunskaper varje elev ska utveckla? Se målen:
Avsnitt 2.2 i Lgr 11, Lgrsä 11, Lsam 11
Avsnitt 2.1 i Lgy 11, Lgysä 13 och Lvux 12
14 kap. 2 § skollagen
Arbetar våra förskolor, skolor och fritidshem samt vuxenutbildningen enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med kunskap,
utveckling och lärande? Se riktlinjer:
Avsnitt 2.2 i Lpfö98, Lgr11, Lgrsä11 och Lsam11
Avsnitt 2.1 i Lgy11, Lgysä 13 och Lvux 12
Stödfrågor till ”Kunskap, utveckling och lärande” (98 kB)
Ansvar och inflytande
Uppfyller våra förskolor, skolor och fritidshem målen för barns och elevers inflytande samt elevers ansvar? Se målen:
Avsnitt 2.3 i Lpfö 98, Lgr11, Lgrsä11, Lsam11, Lgy11 och Lgysä13
14 kap. 2 § skollagen
Har varje förskole-och skolenhet fungerande rutiner för hur barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar
för förskole- respektive skolmiljön? Se krav och riktlinjer:
4 kap. 9-17 §§ och 14 kap. 2 § skollagen,
Avsnitt 2.3 i Lpfö 98, Lgr11, Lgrsä11, Lsam11, Lgy11 och Lgysä 13
Avsnitt 1 och 2,3 Lvux 12
Finns det vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna samt möjlighet att för
elevföreträdare att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse? Se kraven:
4 kap. 10 och 13 §§ skollagen
Samverkan mellan förskola/skola och hem
Finns det vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavarna?
4 kap. 13 § skollagen
Har varje enhet fungerande rutiner för samverkan och fortlöpande dialog med föräldrarna om barn och elevers trivsel,
utveckling och lärande. Se riktlinjer:
Avsnitt 2,4 Lpfö98, Lgr11, Lgrsä11, Lsam11
Avsnitt 2.5 Lgy11och Lgysä 13
Avsnitt 2.3 Lvux 12 (förekommande fall)
15
Övergång och samverkan
Finns ett fungerande samarbete till stöd för barns- och elevers kontinuerliga utveckling och lärande mellan de olika
skolformerna och med fritidshemmet? Se riktlinjer:
kap 2.5 i Lpfö, Lgr11, Lgrsä11, Lsam11
Skolan, omvärlden och utbildningsval
Tillgodoser enheterna varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet? Se mål, krav
och riktlinjer:
2 kap. skollagen
Avsnitt 2.6 i Lgr11, Lgrsä11, Lsam11
Avsnitt 2.4 Lgy11 och Lgysä 13
Avsnitt 2.2 Lvux
Betyg och bedömning
Är alla elever informerade om på vilka grunder betyg ges, dvs. ämnenas och kursernas mål och kunskapskrav? Se mål, krav
och riktlinjer:
3 kap. 15 § skollagen
Avsnitt 2.7 i Lgr11, Lgrsä11, Lsam11
Avsnitt 2.5 i Lgy 11och Lgysä 13
Avsnitt 2.3 i Lvux
Rektors och förskolechefs ansvar
Är rektor respektive förskolechef pedagogisk ledare och inriktar verksamheten mot de nationella målen?
Tar rektor respektive förskolechefs ansvar för skolans resultat och att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras,
följs upp, utvärderas och utvecklas i enlighet med de nationella målen? Se kraven:
4 kap. 4-7 §§ skollagen
Avsnitt 2.6 och 2.7 i Lpfö 98
Avsnitt 1 (Varje skolas utveckling) och avsnitt 2.8 i Lgr 11, Lgrsä 11, Lsam 11
Avsnitt 1 (Varje skolas utveckling) och kap 2.6 Lgy11och Lgysä 13
Avsnitt 1 (Utveckling av vuxenutbildningens verksamheter) och kap 2.4 Lvux12
16
Utgångspunkter / Förutsättningar för verksamhetens genomförande
Förutsättningar för verksamhetens genomförande
Styrdokumenten beskriver också de förutsättningar som måste finnas för att utbildningen ska
hålla den kvalitet som krävs för att barn och elever ska kunna lära och utvecklas i enlighet
med de nationella målen.
God miljö för lärande
Är verksamheten i förskola och fritidshem utformad på ett sådant sätt att barn och elever tillförsäkras en säker, trygg och i
övrigt en god miljö? Se kraven:
8 kap. 8 § skollagen
14 kap. 9 § skollagen
Har barngrupperna i förskolan och elevgrupperna i fritidshemmet en lämplig storlek och sammansättning? Se kraven:
8 kap. 8 § skollagen
14 kap. 9 § skollagen
Är utbildningen utformad på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero? Se
kraven:
5 kap. 3 § skollagen
Är elevhälsan främst förebyggande och hälsofrämjande och stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål? Se kraven:
2 kap. 25 § skollagen
Personal
Nödvändiga insikter
Har förskolechefer, rektorer, förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna nödvändiga insikter i
skollag, läroplaner och andra föreskrifter som gäller för skolväsendet? Se kraven:
2 kap. 34 § skollagen)
17
Kompetent personal
Uppfyller rektor, förskolechef, lärare, förskollärare, fritidspedagoger och studie-och yrkesvägledare gällande behörighetskrav?
Se kraven:
2 kap. 13-24 samt 34 §§ skollagen och behörighetsförordningen
Finns tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av specialpedagogiska, medicinska, psykologiska och
psykosociala insatser kan tillgodoses? Se kraven:
2 kap. 25 § skollagen
Finns tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och
yrkesverksamhet kan tillgodoses? Se kraven:
2 kap. 29 och 30 §§ skollagen
Kompetensutveckling
Ges personalen vid förskole- och skolenheterna möjlighet till en sådan kompetensutveckling att verksamheten kan uppfylla de
nationella målen? Se kraven:
2 kap. 34 § skollagen
Avsnitt 2.7 i Lpfö 98,
Avsnitt 2.8 i Lgr11, Lgrsä11, Lsam11,
Avsnitt 2.6 i Lgy11 och Lgysä 13
Avsnitt 2.4 i Lvux 12
Organisation
Har personalen de förutsättningar som krävs för att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav
och riktlinjer. Se kraven:
2 kap. 8 § skollagen
Finns de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Se kraven:
2 kap. 35-36 §§ skollagen
Resurstilldelning
Har varje enhet tillräckliga resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Se kraven:
1 kap 4 § skollagen
18